1. No category

Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
Områdesarbetet & problemformuleringsdilemmat
Klara Bengtsson
klara_bengtsson@hotmail.com
2011-12-06
Hur har synsättet på problem och lösningar påverkat effekterna av områdesarbetet?
Områdesarbetet har fungerat som en alternativ och på många sätt kontroversiell
metod för att komma i kontakt med den del av befolkningen som står allra längst
från arbetsmarknaden. Metoden som har hyllats av många har även
implementerats efter projektets slut och spridit sig till att omfatta hela Malmö.
Denna rapport syftar till att analysera effekterna av detta arbete med fokus på
problemformulering och metod.
För att kunna förstå effekterna av områdesarbetet är det viktigt att först och
främst förstå projektet i förhållande till sin kontext och som en del av SÖM.
Detta eftersom områdesarbetet är intimt kopplat till och i högsta grad beroende
av befntliga mötesplatser i stadsdelen. Rapporten baseras på empiri som samlats
in via intervjuer med tjänstemän som varit drivande vid initieringen av
områdesarbetet, samt tjänstemän som kommit i kontakt med projektet på olika
sätt. Utifrån den granskning som gjorts är det svårt att dra rättvisande slutsatser
kring effekterna av områdesarbetet. För detta skulle en mer omfattande
granskning krävas. Däremot är det möjligt att utifrån den insamlade empirin
peka på tendenser och potentiella utvecklingsområden.
Det som väckt störst intresse under granskningsarbetet är det faktum att
metoden var obeprövad, kontroversiell och svår att mäta effekterna av rent
statistiskt. Områdesarbetets implementering och spridning har i stort sett skett
utan en opartisk granskning av metod och problemformulering. I rapporten
problematiserar jag hur och med vilket syfte problemen som motiverade
satsningen formulerades samt huruvida det fnns aspekter som borde ha tagits i
beräkning vid initieringen av projektet. Vidare diskuteras även det synsätt på
problem och lösningar som låg till grund för satsningarna. Hur problemen
formuleras påverkar även den gränsdragning som görs i förhållandet mellan
innanförskap respektive utanförskap. Hur dessa gränser påverkas av ett projekt
av detta slag samt effekterna av detta diskuteras med fokus på diskurs och
1 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
avgränsning. Detta leder granskningen in på frågor som kretsar kring hur
jämställdhetsaspekten behandlats inom områdesarbetet.
Varför områdesarbete?
Branden på Hermodsdalsskolan 31 januari 2006 var på sätt och vis startskottet
för områdesarbetet i Fosie. Händelsen ledde till att AIC (Arbets- och integrations
center) fck ett bidrag på en miljon kronor riktade till det infekterade området
Hermodsdal, pengar för att ”släcka branden”. AIC, som numera heter Jobb
Malmö, bedömde att summan var överdrivet stor i förhållande till hur många
människor som berördes och beslutade då att skapa två nya tjänster med syfte att
rikta insatser som istället skulle omfatta hela Fosie. Denna insats fokuserade på
att vägleda de grupper som stod längst ifrån arbetsmarknaden till sysselsättning.
Vid en intervju med en av grundarna till områdesarbetet får vi reda på den
problemformulering som låg bakom de nya tjänsternas uppkomst. ”Vi hade en
tes om att det fanns en massa människor som hade behov som inte blev
tillfredsställda.” Detta upptäcktes genom befntliga kontakter mellan tjänstemän
på AIC och boende inom området (Herstedt, muntl. 2011). I ansökan om
projektfnansiering för SÖM Fosie skapades förutsättningar för att förlänga
områdesarbetet i projektform. De riktade insatserna upplevdes nämligen möta
ett mycket stort behov i stadsdelen (Bichis, muntl. 2011).
Vid initieringen av områdesarbetet ansågs problemet omfatta hela Fosie
snarare än enbart Hermodsdal. Problemet ansågs även omfatta de grupper av
människor som stod långt från arbetsmarknaden, med fokuserade insatser mot
nyanlända fyktingar och ungdomar. Det upplevdes även fnnas en
underliggande problematik som var kopplad till att dessa grupper generellt sett
förknippade myndigheter med en stark skepsis (Herstedt, 2011). Detta bidrog till
att motivera områdesarbetarnas något kontroversiella metod som innebar att det
varken krävdes någon registrering eller återrapportering. Alltså en
frivillighetsprincip som var unik och grundläggande för denna metod.
Områdesarebetet visade sig vara ett framgångsrecept för att möta människor och
skapa tillit, enligt inblandade tjänstemän (Herstedt, Bichis, muntl. 2011).
Områdesarbetet och problemformuleringen
En aspekt som intresserat mig gällande den grundläggande idén bakom själva
områdesarbetet är att problemen inte verkar ha formulerats på ett tydligt sätt.
Hur insatserna riktades säger något om det synsätt som låg till grund för
problemformuleringen. Det kan konstateras att problemen som skulle lösas
ansågs vara förknippade med särskilda grupper och fokuserade till en viss del av
2 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
staden, även om blicken lyftes från Hermodsdal. Vilka grupper det rörde sig om
defnierades egentligen inte, då vem som helst var välkommen att söka hjälp.
Det öppna förhållningssättet kan tänkas ha både positiva och negativa
konsekvenser. Å ena sidan medverkar metoden till att skapa en öppen och trygg
dialog, vilket kanske är essentiellt på många sätt. En metod som innebär direkt
personlig kontakt med människor är i många fall önskvärd och svår att kritisera i
sig. Å andra sidan försvårar denna metod, liksom många andra
arbetsmarknadsåtgärder, mätningen av den insats som görs. Detta leder till att
den enda måttstocken som existerar egentligen är tjänstemännens magkänsla
(Herstedt, Bichis, muntl. 2011). På så sätt är det svårt att urskilja vem som får
hjälp och vem som inte får hjälp. Vilket också innebär att hjälpen riskerar att
förbli koncentrerad till vissa grupper. Den naturliga frågan blir då; är dessa
personer egentligen de som behöver hjälpen mest? Eller är det de som skriker
högst som får hjälp? Detta kan tänkas handla om en bristfällig
problemformulering. Ett slumpmässigt urval kan riskera att missa viktiga grupper
som egentligen hade ett större behov.
De platser som valdes ut för områdesarbetet påverkar avgränsningen av
målgrupp genom geografska förutsättningar. Grupperna som insatserna
huvudsakligen var riktade mot var nyanlända fyktingar och ungdomar i Fosie.
Den primära målsättningen var att sätta människor i sysselsättning. Vilken typ av
sysselsättning det handlade om ansågs mindre viktigt. Även detta förhållningssätt
kan tyckas vittna om en bristfällig problemformulering eller en bristande
problematisering av begreppet integration. Det gäller här att skilja på begrepp
som systemintegration och social integration. En annan vinkling som blir
intressant är problematiseringen om vad som bör integreras med vad och varför.
Vid satsningar av det här slaget anser jag att det är fundamentalt att
medvetet förhålla sig kritisk till vad som är problem respektive symptom på
problem. Liksom Stigendal argumenterar fnns det en generell problematik
gällande distinktionen mellan reella problem och det som egentligen är symptom
på dessa. Dessutom ger problemformuleringen alltid uttryck för värderingar av
olika slag. Detta kan vidare leda till att det som egentligen är symptom på
problem behandlas som problem i sig, vilket i sin tur får konsekvenser för synen
på lösningarna (Stigendal, 2007:18f). Om symptom behandlas som problem kan
konsekvensen bli att problemet kringgås och i värsta fall fördjupas. Med detta
syftar jag på att problemen riskerar att förskjutas till individnivå när de
egentligen kanske borde angripas i ett större sammanhang på en samhällelig
nivå.
När stora insatser riktas till en viss grupp är det viktigt att tydliggöra vad
som egentligen utgör den underliggande problematiken. Annars riskerar
satsningen att stigmatisera vissa grupper som problemgrupper. Detta
kommunicerar underförstått att andra grupper befnner sig utanför problemet.
De grupper som då förknippas med problemen riskerar även att förknippas med
3 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
exempelvis branden på Hermodsdalsskolan. Detta kan jämföras med de
situation som uppstod kopplat till upploppen i Paris 2005. De välvilliga
satsningar som görs riskerar att stigmatisera bilden av förorten som roten till
problematiken snarare än att lösa problemen. I slutändan kan det som i Paris
leda till att ord som integration får en negativ klang (Börtz, 2007:50f). Denna
missriktning kan kopplas till att det som egentligen är symptom förväxlas med
problem. Det krävs här en balans mellan riktade satsningar och en tydlighet
gällande vad som egentligen utgör det grundläggande problemet. Annars kan
satsningarna snarare bidra till polariseringen i samhället och vidare en minskad
känsla av delaktighet.
Integration genom arbete
På vilket sätt har problemformuleringen som låg till grund för områdesarbetet då
påverkat effekterna av arbetet? Eftersom det inte verkar ha funnits något kritisk
förhållningssätt kring vilka typer av problem som egentligen behövde åtgärdas,
blir denna fråga problematisk. Det har snarare handlat om att helt enkelt hjälpa
människor in i sysselsättning. Vad som räknas som sysselsättning är i detta fall
begränsat till förvärvsarbete eller praktik. Alltså en total fokusering på
integration via arbete, med andra ord, ett så kallat ”workfare” förhållningssätt.
Utifrån detta perspektiv är egentligen bara de som förvärvsarbetar berättigade
till välfärden. Risken med denna fokusering är att andra värden så som känslan
av delaktighet och identitet inte får samma tyngd. Detta är aspekter som brukar
förknippas med social integration. Enligt Stigendal är denna integrationsaspekt
minst lika väsentlig som systemintegrationen, eftersom ett jobb inte alltid medför
känslan av delaktighet (Stigendal, muntl. 2011). Detta kan även jämföras med
problematiken i den segregerade Parisregionen. Många som har jobb upplever
ändå ett utanförskap eftersom de inte är socialt integrerade i samhället (Börtz,
2007:49f).
Levitas beskriver detta synsätt som en omfattande samhällsdiskurs med en
total fokusering på arbetslöshet som en ekonomisk inaktivitet (Levitas, s. 7ff,
2005). Denna syn på integration är en konsekvens av den rådande politiska
andan i Europa och bidrar samtidigt till en ökad polarisering. Denna diskurs
påverkar även den gränsdragning som görs av samhället. För att befnna sig i ett
innanförskap krävs alltså förvärvsarbete eller motsvarande sysselsättning såsom
praktik. Annat arbete eller vidareutbildning räknas inte och diskuteras inte.
Detta vittnar om ett normativt förhållningssätt som indirekt talar om för
människor att jobb leder till innanförskap och vidare till att man inte längre
utgör problemet. Levitas ställer sig även frågande till vad det egentligen är man
inkluderas i genom sitt förvärvsarbete, och menar att den som är
systemintegrerad fortfarande är delaktig i den grundläggande kapitalistiska
4 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
samhällsstrukturen, med allt vad det innebär (Levitas, 2005:187). Utifrån denna
teoretiska utgångspunkt kan områdesarbetet anses vara ett märkligt sätt att
hantera problem.
En annan intressant aspekt är de jobb som man talar om i dessa sammanhang.
Det handlar i princip uteslutande om jobb utan krav på utbildning eller
förkunskaper, och mestadels lågavlönade jobb (Gonzalez, Bichis, muntl. 2011).
Frågan är då om det är denna typen av jobb som verkligen efterfrågas, samt om
denna typen av jobb leder till integration, eller om det snarare bidrar till ökade
samhällsklyftor.
En anonym intervjuperson som arbetat i kontakt med projektet påpekar att
många av de som invandrat från andra länder har högre utbildningar och anser
sig vara överkvalifcerade för exempelvis ett jobb som städare. Denna
problematik är varken ny eller särskilt förvånande. Här blir det intressant på
vilket sätt kunskap värderas utifrån ett integrationsperspektiv. En slutsats skulle
kunna vara att kunskaper i det svenska språket värderas högre än en
högskoleutbildning från ett annat land.
Problemformulering & jämställdhetsaspekten
Något som är återkommande i fera av de intervjuer som gjorts med tjänstemän
är det faktum att det är svårt att nå ut till unga kvinnor i området. Enligt våra
intervjupersoner är det nästan uteslutande de unga männen som syns och hörs.
Denna insikt är dock inte något som legat till grund för hur områdesarbetet
fortskridit. Det fanns aldrig någon strategi för hur områdesarbetet skulle bemöta
jämställdhetsfrågor. Det visar sig även i att det i huvudsak är unga män som fått
hjälp genom områdesarbetet, om vi ska lita på tjänstemännens magkänsla. Detta
är nämligen den enda måttstock vi har att förhålla oss till. Å andra sidan är det
ofta så när det handlar om offentlig sektor och i synnerhet vid
arbetsmarknadsinsatser, eftersom det är svårt att bevisa vad som egentligen
gjorde att någon fck ett visst jobb.
Risken för att jämställdhetsaspekten glöms bort hade kunnat minimeras
genom en djupare medvetenhet inom problemformuleringen. Levitas
problematiserar kvinnornas roll i dessa sammanhang och menar att kvinnors
problematik inte tas på tillräckligt stort allvar i olika typer av
integrationsdiskurser. Exempelvis menar Levitas att kvinnor vars make
förvärvsarbetar inte anses befnna sig i ett utanförskap på samma sätt som om
hon vore ensamstående eller om hennes make även han var förvärvsarbetslös.
Samma spelregler gäller dock inte omvänt (Levitas, 2005:146). Betyder då det att
kvinnor som har arbetande män inte räknas till utanförskapet? Detta säger
mycket om att gränsdragningen som görs mellan innanförskap och utanförskap
5 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
skiljer sig mellan män och kvinnor, och är en fråga som förtjänar större utrymme
i projekt som SÖM.
Våra intervjupersoner är delvis medvetna om denna situation, men har
ändå inte arbetat aktivt med att stärka dessa frågors status. Flera av de
intervjuade personerna tror att detta ojämställda förhållande kan bero på
kulturella skillnader. Därmed skjuter man ansvaret från sig och lägger över det
på de grupper som redan anses befnna sig i utanförskap.
Avslutande diskussion
Hur har synsättet på problem och lösningar påverkat effekterna av områdesarbetet?
För att kunna besvara frågeställningen bör jag först och främst ställa frågan; hur
har områdesarbetet hanterat problemformuleringsdilemmat? På denna front
fnns det stor utvecklingspotential för områdesarbetet. Metoden har
implementerats och utvidgats, vilket tyder på att den har uppvisat positiva
effekter. Åter igen får vi här lita på tjänstemännens magkänsla. Det handlar dock
om att identifera kärnan till problemet. Då tror och hoppas jag att slutsatsen
skulle bli ett ödmjukt förhållningssätt inför vad det är man kommunicerar genom
en satsning av det här slaget och ställa sig frågan; vad innebär en så pass stor
fokusering av resurser för hur projektet uppfattas av de som inte får ta del av
projektet? Det är inte självklart att den som ropar högst är den som utgör
problemet. Det är heller inte självklart att sysselsättning leder till integration.
Problemet grundar sig troligtvis i en mer omfattande samhällsproblematik som
borde angripas i större skala. Vilken typ av sysselsättning som erbjuds är en
annan aspekt som bör problematiseras.
Områdesarbetet är en metod som skiljer sig från hur man tidigare arbetat
med dessa frågor. Arbetet har lett till positiva effekter i området, i form av en
ökad tilltro till myndigheter samt ett nytt synsätt på hur problem kan lösas.
Däremot är det oklart om metoden verkligen har löst några problem. Jag tror att
områdesarbetet kan vara en positiv men kanske något kortsiktig lösning på ett
symptom som egentligen grundar sig i ett djupt rotat samhällsproblem.
6 (7)
Urban Integration, 10 Hp
110901 Rapportmall urban integration-2.doc
Litteraturreferenser
Börtz, Torun (2007) Betongen brinner: om utanförskap i dagens Frankrike, Stockholm:
Leopard. ISBN:978-91-7343-160-6
Levitas, Ruth (2005) The inclusive society? Social exclusion and New Labour,
Basingstoke: Macmillan
Stigendal, Mikael (2007) Allt som inte fyter. Fosies potentialer – Malmös problem,
Malmö: MAPIUS 1/Malmö högskolas publikationer i urbana studier
Muntliga referenser
Monika Herstedt, Verksamhetschef JobbMalmö, intervju, 27-10-2011
Rebecca Bichis, Sektionschef AIC Hindby, intervju, 28-10-2011
Maria Gonzalez, Tjänsteman Fosie stadsdelsförvaltning, 2-11-2011
Mikael Stigendal, Föreläsning, 10-11-2011
7 (7)