Statkraft Södra Vindkraft AB Miljökonsekvensebeskrivning avseende
Miljökonsekvensebeskrivning avseende Skäftesfall vindbruksanläggning inom Vetlanda kommun och Jönköpings län Statkraft Södra Vindkraft AB Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Förord Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är framtagen som underlag till ansökan om miljötillstånd enligt Miljöbalken. Texten har skrivits av Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB, medan ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har utförts av Vattenfall Power Consultant AB. De beräkningar som har utförts för att ta fram den sammanlagda påverkan av Statkraft Södra Vindkraft ABs vindbruksanläggning och Stena Renewable ABs vindbruksanläggning har utförts av ÅF Ingemansson. Naturvärdesinventering har utförts av EcoKonsult samt Viscum pollenanalys & miljöhistoria. Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning har utförts av Arkeologicentrum i Skandinavien AB. Projektet avser en etablering av vindkraftverk i Korsberga församling, Vetlanda kommun. Anläggningen kommer att ägas och drivas av Statkraft Södra Vindkraft AB. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att ge underlag för en samlad bedömning av direkta och indirekta miljöeffekter och den påverkan på hushållningen med naturresurser som en vindbruksanläggning medför. Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Icketeknisk sammanfattning Projektet avser en etablering av maximalt åtta vindkraftverk i ett område beläget i Korsberga församling, Vetlanda kommun/Jönköpings län. Anläggningen kommer att projekteras, byggas och drivas av Statkraft Södra Vindkraft AB. Arrendeavtal har tecknats med markägare till ett ca 630 ha stort område. Området ligger högre än omgivningen och kännetecknas av blandskog med långt drivet produktionsskogsbruk. Området omfattas inte av några detaljplaner. Vindkraftverken planeras bli maximalt 180 meter höga och ha en effekt i intervallet 1,8 – 3,0 MW. Elproduktionen för vindpark Skäftesfall beräknas kunna uppgå till ca 60 GWh el. Verksamheten bedöms kunna etableras och drivas utan konflikt med vare sig miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller de nationella miljömålen. Tvärtom kommer den att bidra till uppfyllande av flera av målen. Vid etablering kommer hänsyn tas till natur- och kulturmiljövärden. De intrång som görs bedöms vara måttliga. En stor del av projektområdet ingår i det utpekade riksintresset för vindbruk. Vindkraftverken bedöms ha en teknisk livslängd på ca 25 år och kommer att etableras så att driften inte innebär någon oskälig störning för närboende och allmänhet. Beräkningar av påverkan från ljud och rörliga skuggor på runtomliggande fastigheter har utförts. Samråd och informationsmöte har hållits med myndigheter, närboende och övriga särskilt berörda i området. Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Innehållsförteckning 1. INLEDNING ................................................................................................................................ 1 1.1. Statkraft Södra Vindkraft AB .............................................................................................................. 1 1.2. Projektet ............................................................................................................................................ 1 1.3. Tillståndsprocessen och samråd ......................................................................................................... 3 1.4. Tidplan ............................................................................................................................................... 3 2. OMRÅDESBESKRIVNING....................................................................................................... 4 2.1. Planförhållanden................................................................................................................................ 4 2.1.1. Riksintresse för vindkraft ..................................................................................................................... 4 2.1.2. Vindbruksplan för Vetlanda kommun ................................................................................................. 4 2.2. Områdets vindförhållanden ............................................................................................................... 6 2.3. Naturmiljö .......................................................................................................................................... 7 2.3.1. Beskrivning av området ....................................................................................................................... 7 2.3.2. Natura 2000-områden ......................................................................................................................... 8 2.3.3. Biotoper ............................................................................................................................................... 9 2.3.4. Fåglar och fladdermöss........................................................................................................................ 9 2.4. Kulturmiljö ......................................................................................................................................... 9 2.5. Landskapsbild .................................................................................................................................. 11 2.6. Friluftsliv och rekreation/turism ...................................................................................................... 11 2.7. Närliggande vindbruksanläggningar ................................................................................................. 11 3. VINDBRUKSANLÄGGNINGEN ............................................................................................ 12 3.1. Vindbruksanläggningen och dess komponenter ............................................................................... 12 3.1.1. Vindkraftverken ................................................................................................................................. 12 3.1.2. Fundament ........................................................................................................................................ 12 3.1.3. Vägnät................................................................................................................................................ 13 3.1.4. Elnät ................................................................................................................................................... 13 3.1.5. Kringanläggningar .............................................................................................................................. 13 3.2. Optimering av en vindbruksanläggning ............................................................................................ 13 3.3. Säkerställande av hänsyn vid etablering .......................................................................................... 15 4. MILJÖPÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER ................................................................. 18 4.1. Landskapsbild .................................................................................................................................. 18 4.1.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 18 4.1.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 20 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 4.2. Ljud .................................................................................................................................................. 21 4.2.1. Metod ................................................................................................................................................ 21 4.2.2. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 23 4.2.3. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 23 4.3. Skuggor och reflexer ........................................................................................................................ 23 4.3.1. Metod ................................................................................................................................................ 24 4.3.2. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 24 4.3.3. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 24 4.4. Hinderbelysning ............................................................................................................................... 24 4.4.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 25 4.4.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 25 4.5. Naturmiljö ........................................................................................................................................ 25 4.5.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 25 4.5.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 25 4.6. Kulturmiljö ....................................................................................................................................... 26 4.6.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 26 4.6.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 26 4.7. Friluftsliv och rekreation .................................................................................................................. 26 4.7.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 26 4.7.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 26 4.8. Utsläpp till mark, vatten och luft ...................................................................................................... 27 4.8.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 27 4.8.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 27 4.9. Vägar, planer och transporter .......................................................................................................... 28 4.9.1. Effekter och konsekvenser ................................................................................................................ 28 4.9.2. Skadeförebyggande åtgärder ............................................................................................................ 28 4.10. Elektromagnetiska fält ..................................................................................................................... 28 4.10.1. Effekter och konsekvenser ............................................................................................................ 28 4.10.2. Skadeförebyggande åtgärder........................................................................................................ 29 4.11. Risker ............................................................................................................................................... 29 4.11.1. Effekter och konsekvenser ............................................................................................................ 29 4.11.2. Skadeförebyggande åtgärder........................................................................................................ 30 4.12. Avveckling ........................................................................................................................................ 30 4.12.1. Effekter och konsekvenser ............................................................................................................ 30 4.12.2. Skadeförebyggande åtgärder........................................................................................................ 31 5. NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MILJÖMÅL ................................................ 32 5.1. Nationella miljömål .......................................................................................................................... 32 5.2. Regionala miljömål .......................................................................................................................... 33 5.3. Lokala miljömål ................................................................................................................................ 33 5.4. Allmänna hänsynsregler ................................................................................................................... 34 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 5.5. 6. 6.1. Miljökvalitetsnormer ....................................................................................................................... 35 ALTERNATIV .......................................................................................................................... 36 Alternativ lokalisering ...................................................................................................................... 36 6.2. Exempel på layout ............................................................................................................................ 41 6.2.1. Layout 1 Enercon E82 ........................................................................................................................ 42 6.2.2. Layout 2 Vestas V112 ........................................................................................................................ 42 6.2.3. Slutsatser ........................................................................................................................................... 43 6.3. 7. Nollalternativ ................................................................................................................................... 43 SAMRÅD ................................................................................................................................... 45 7.1. Allmänt om samrådsprocessen ........................................................................................................ 45 7.2. Myndighetssamråd .......................................................................................................................... 45 7.3. Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenter ........................................................... 45 8. UPPFÖLJNING ......................................................................................................................... 46 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 1. Inledning 1.1. Statkraft Södra Vindkraft AB Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1 % ägs av Statkraft AS (organisationsnr. 987 059 699) och till 9,9 % av Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) (organisationsnr. 729500-3789). Statkraft är störst i Europa inom förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar och utvecklar vattenkraft, vindkraft, gaskraft och fjärrvärme och är en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft utvecklar också solenergi, havsenergi, saltkraft och andra nya energilösningar. Statkraft har närmare 3 200 medarbetare i mer än 20 länder. Södra ägs av mer än 51 000 sydsvenska skogsägare och har ca 4 000 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke, interiörträprodukter och grön energi. 1.2. Projektet Statkraft Södra Vindkraft AB (Bolaget) ämnar etablera en vindbruksanläggning om max 8 vindkraftverk för tillvaratagande och nyttiggörande av den tillgängliga vindenergiresursen i skogsmarkerna vid Skäftesfall. Anläggningen kommer huvudsakligen bestå av ett flertal sammankopplade och samordnade vindkraftverk, dock max 8 stycken. Projektområdet för Skäftesfall vindbruksanläggning är beläget på det sydsvenska höglandet sydost om Korsberga i Korsberga församling, Vetlanda kommun. Området ligger på en höjd om 270-300 meter över havet. Bild 1 ”Översiktskarta” visar det arrenderade projektområdet. Totalt omfattar det arrenderade området ca 630 ha och kontrakt finns upprättat med samtliga 20 markägare vars fastigheter är berörda, se Tabell 1 ”Ingående fastigheter i det arrenderade området”. Bild 1. Översiktskarta, se även bilaga 1.1 1 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Ingående fastigheter Alekull 1:2 Alekull 1:3 Knottorp 2:1 Korsberga-Ekeberg 1:4 Korsberga-Ekeberg 1:5 Korsberga-Ekeberg 1:6 Korsberga-Ekeberg 2:1 Skäftesfall 1:2 Skäftesfall 1:3 Skäftesfall 1:4 Storagård 1:2 Storagård 1:7 Storagård 1:8 Fastighetsägare Kenneth Karlsson Roland Karlsson Sören Sognefur Anna Sognefur Kerstin Haglund Göran Haglund Bo Haglund Josef Jonsson Karl-Erik Carlsson Josef Jonsson Mats Dahlin Piroska Dahlin Lena Fasth Kenneth Gustafsson-Fasth Inger Johansson Tore Kärvegård Kjell Hagén Patrik Strandh Stig Karlsson Birgitta Karlsson Patrik Strandh Jörgen Johansson Tabell 1. Ingående fastigheter i det arrenderade området Själva projektområdet har definierats genom att ett buffertavstånd på 500 meter har lagts kring varje bostad i området, varvid det område som blivit kvar, samt är tekniskt lämpligt för en etablering, i stora drag utgör det arrenderade området. Den vindkartering som presenterats av Energimyndigheten visar att områdets vindresurser är så pass bra att de bör tillvaratas; mellan 6,5 och 7,0 m/s på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. Området ingår också till stor del i ett utpekat riksintresse för vindbruk samt täcker till större delen in en yta som pekats ut som prioriterad för vindbruk i Vetlanda kommuns vindbruksplan. Jönköpings län har tagit fram en klimat- och energistrategi under 2010 med nya regionala miljömål. Där står det bland annat att Jönköpings län till 2050 ska öka sin produktion av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och att överskottet kan säljas till andra län och länder. Den totala elförbrukningen för hushåll i Vetlanda kommun uppgick 2008 till ca 890 GWh. Den nu planerade vindbruksanläggningen skulle kunna leverera omkring 60 GWh beroende av slutlig layout och faktiska vindförhållanden. Detta utgör ca 7 % av Vetlanda kommuns elförbrukning. Området för vindbruksanläggningen visar på goda byggtekniska förhållanden och det finns ett existerande nätverk av skogsbilvägar som till stor del kan användas för transport av verken in i området. 2 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Elanslutningen kommer att kunna integreras i det nya Uppvidingeprojektet som E.ON organiserar för att bygga ut det befintliga elnätet. Området hyser inga större kulturella eller naturrelaterade värden som skulle kunna komma i konflikt med en anläggningsetablering. Den idag primära verksamheten inom området är aktivt skogsbruk vilket inte påverkas negativt av en etablering. Verksamheten bedöms kunna etableras och drivas utan konflikt med vare sig Miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller med de nationella miljömålen. Tvärtom kommer den att bidra till uppfyllande av flera av målen. Arbetet kommer att utföras så att risken för skador eller störningar för människor och egendom minimeras. Anläggningen kommer att etableras så att driften inte innebär någon oskälig störning för närboende och allmänhet. 1.3. Tillståndsprocessen och samråd Eftersom vindbruksanläggningen kan komma att omfatta 7 eller fler verk eller verk som är högre än 150 m krävs tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken. Det är Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som beslutar i detta ärende. Kommunen skall också ge sitt aktiva samtycke till etableringen. Enligt Miljöbalkens 6 kap 4§ skall den som ämnar bedriva verksamheten samråda med länsstyrelsen och kommunen. Samråd skall även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, allmänheten och särskilt berörda. Syftet är att i ett tidigt skede inhämta information som kan vara av betydelse för anläggningens utformning. Samrådet beskrivs närmare i kapitel 7 ”Samråd”. Ett extra samråd hölls under sommaren 2010 med anledning av högre maxhöjd på verken från 150 m till maximalt 180m totalhöjd. Annons samt andra handlingar för detta samråd beskrivs också närmare i kapitel 7 ”Samråd”. 1.4. Tidplan Ett tillståndsbeslut för verksamheten beräknas att finnas under första halvåret 2012 med byggstart 12 till 18 månader därefter. 3 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 2. Områdesbeskrivning 2.1. Planförhållanden 2.1.1. Riksintresse för vindkraft Riksintresseområdena är utpekade av Energimyndigheten som särskilt lämpliga för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Större delen av projektområdet ligger inom riksintresse för vindbruk. 2.1.2. Vindbruksplan för Vetlanda kommun Vetlanda kommun antog i oktober 2010 ett tematiskt tillägg till sin översiktsplan gällande vindkraft. Kommunen har i underlaget till sin vindkraftsplan tagit fram kartor med högre upplösning (500 x 500 m) som visar medelvinden i kommunen. Kartan med högre upplösning visar på mycket goda vindförhållanden i projektområdet varför det är klassat som lämpligt för storskalig vindkraftsetablering. Vindbruksplanen pekar ut delar av det arrenderade området i Skäftesfall som ett A-område (benämnt som A13 i vindbruksplanen). Områden som är utpekade som A-områden innebär enligt planen att det finns goda förutsättningar för att inrymma vindkraftsetableringar och dessa områden är därmed de mest lämpliga för vindkraftsutbyggnad inom Vetlanda kommun. Bild 2 ”Vetlanda kommuns A-, B- och C-områden” visar Vetlanda kommuns utpekade områden för vindbruk. (B-områden visar områden som kan vara lämpliga för enstaka verk och C-områden visar områden som bedömts som olämpliga för vindkraftsetablering.) Bild 2. Vetlanda kommuns A-, B-, och C-områden 4 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Inga allvarliga konflikter med motstående intressen bedöms föreligga inom A13-området, enligt vindbruksplanen. Intill området ligger två Natura 2000-områden. Dessa områden har i vindbruksplanen fått en skyddszon på 500 m. Mellan dessa två Natura 2000-områden har Vetlanda kommun lagt en spridningskorridor på ca 1,5 km. Bild 3 ”Vetlanda kommuns prioriterade vindbruksområden i Skäftesfallregionen” visar de skyddade områdena i rött och de rekommenderade områdena för vindbruk i mörkgrönt. Zonen mellan 500 m och 750 m från Natura 2000-områdena är klassade som B-områden i vindbruksplanen. Detta innebär att områdena är klassade som tänkbara för mindre vindkraftsetableringar. Den gröna ringen runt Natura 2000-områdena ligger på ett avstånd om 500m och den orangea ringen runt samma områden ligger på ett avstånd om 750m. Det arrenderade området är markerat med blå linje. Bild 3. Vetlanda kommuns prioriterade vindbruksområden i Skäftesfallregionen 5 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 2.2. Områdets vindförhållanden För att få kännedom om ett områdes vindresurser kan man dels mäta vinden på plats i mast eller med sodar och dels modellera vindförhållandena på annat sätt, t ex genom den så kallade MIUUmodellen. Den senare ligger till grund för nationella vindkarteringen som beställdes av Uppsala Universitet år 2007. Generellt anses idag mätningar utförda med en vindmätningsmast som varandes den mest tillförlitliga. MIUU-modellen ger, även om den kan anses något grov och inte fullt tillräcklig, en god indikation till huruvida ett område är av intresse för vindbruk eller ej. Vad gäller projektområdet för Skäftesfall vindbruksanläggning kan sägas att vindresursen, baserat på MIUUmodellen, bedöms som så god att den skall tillvaratas. Se Bild 4 ”Modellerad vind enligt MIUU-modellen på 103m höjd med upplösningen 500 x 500m” nedan. För att verifiera data från MIUU-modellen samt för att möjliggöra en optimering av anläggningens layout och utformning, restes i början av 2010 en vindmätningsmast på projektområdet. Masten levererar löpande mätdata för utvärdering av vindstyrka, turbulens, vindskjuvning och frekvens. Data från masten synkroniseras och långtidsnormeras mot kända mätpunkter så som SMHI-master och andra vindmätningsmaster runt i projektets närområde. Allt eftersom data inkommer går det att göra bättre och bättre energikarteringar över projektområdet. Hur vindenergiresursen ser ut på området framgår av kartan i Bilaga 1.3 ”Lokal energikarta”. Energikartan i Bilaga 1.3 visar spridningen av utvinningsbar energi över projektområdet. Denna karta skall dock inte direkt tolkas som översättbar för fastställande av anläggningens slutliga layout och utformning men visar vart inom området som det finns som mest energi att utvinna ur vinden. 6 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 4. Modellerad vind enligt MIUU-modellen på 103m höjd med upplösningen 500 x 500m 2.3. Naturmiljö För att fördjupa kunskapen kring frågor som rör naturmiljö har en inventering av biotoper, fågelliv och fladdermöss genomförts av Uno Björkman vid EcoKonsult och Leif Björkman vid Viscum - pollenanalys och miljöhistoria under mars - september månad 2010, se Bilaga 5 ”Naturvärdesbedömning”. 2.3.1. Beskrivning av området Projektområdet ligger på en höglänt berggrundsplatå, den så kallade Skäftesfallsplatån. Större delen av området ligger på en höjd runt 270290m över havet. Hela projektområdet tillhör Emåns dräneringsområde. 7 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Skäftesfallsplatån ingår i riksintresseområdet för naturvård som berör områdets södra och västra del. Vegetationsmässigt ingår projektområdet i det södra barrskogsbältet. Skogsmarken domineras idag mest av barrträd och det bedrivs ett aktivt skogsbruk i området. Det finns ett omfattande antal föryngringsytor och ett flertal partier med gallringsskog inom projektområdet. Torvmarksarealen är tämligen omfattande inom projektområdet och utgör ca 15 % av ytan. De största mossarna i området är Stora flyet i den norra delen och mossen norr om Sjöstugusjön i den södra delen. Många av torvmarkerna är påverkade av dikningar i större eller mindre omfattning. Berggrunden i projektområdet består i huvudsak av en medelkornig vanligen rödaktig granit. Den vanligaste minerogena jordarten är en sandig morän som främst är normalblockig. Strandskyddet omfattar ett område av 100 m intill strandlinjen vid vattendragen och sjöarna i området. Projektområdet ingår till största delen i ett område som kallas ”stort opåverkat område”. I Vetlanda kommun återfinns tre sådana områden. I Vetlanda kommuns vindbruksplan står beskrivet att för detta fall då det stora opåverkade området sammanfaller med riksintresseområdet för vindbruk har riksintresset för vindbruk företräde. 2.3.2. Natura 2000-områden Projektområdet angränsar till två naturreservat som dessutom är klassade som Natura 2000-områden. Det ena området är Stolpaberg som angränsar i nordost och det andra området är Stora och Lilla fly som angränsar i söder. Stolpaberg är sedan 2006 utpekat som Natura 2000 område. Totalt omfattas ca 122 ha. I bevarandeplanen, som är framtagen av länsstyrelsen, står beskrivet att berget går i dagen, där det inte täcks av ett tunt lager morän. Kärnan av Natura 2000-området, berget Stolpaberg, utgörs huvudsakligen av naturskogsartad hällmarkstallskog. De centrala delarna omgärdas av äldre, grandominerad barrskog på frisk – blöt mark och här finns också flera mindre myrmarker. Stolpaberget är ett stort och variationsrikt naturskogsområde med biologisk mångfald knuten till orörd barrskog. Det huvudsakliga bevarandesyftet är den västliga taigan som upptar ca 91 ha av totalarealen. Det generella hotet mot det skyddsvärda området kommer framför allt från luftburna föroreningar som uppkommer vid gödsling och andra försurningsframbärande aktiviteter. Lavar och andra arter påverkas av sur nederbörd och kväveföreningar igenväxningen av myrmarker. Dessa effekter uppkommer naturligt men mänskliga aktiviteter kan påskynda förloppet vid t ex dikning, dränering utmed vägbyggen eller ökat kvävenedfall. Stora och Lilla fly är sedan 2006 utpekat som Natura 2000-område. Totalt omfattas ca 112 ha. Området består av en mosaik av skogar och myrar. De 8 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning biologiska värdena består dels av den opåverkade, naturliga myrmiljön med bland annat orrspel och värdefull fågelfauna, dels av den naturskogsartade barrskogen med värdefull kryptogamflora. Det huvudsakliga bevarandesyftet är att upprätthålla dessa naturtyper i en gynnsam status. Det främsta syftet är att bevara naturtypen högmossar. Det generella hotet mot det skyddsvärda området är skogsbruk i närområdet utan lämnande av skyddszoner i sådan utsträckning som behövs. 2.3.3. Biotoper Det finns inom och i närheten av det inventerade området ett flertal biotoper som av Skogsstyrelsen bedömts vara värdefulla för naturvården. Det gäller två nyckelbiotoper, två naturvärden och 17 sumpskogar, se Bilaga 1.2 ”Hänsynskarta”. Inventeringen som utförts av EcoKonsult och Viscum har koncentrerat sig på att studera projektområdet närmare. Inventeringen visar att det inte finns några delområden med mycket höga naturvärden (klass 1). Däremot noterades ett delområde med höga naturvärden (klass 2), och två delområden med vissa naturvärden (klass 3). Vidare urskiljdes 25 delområden med ringa naturvärden (klass 4) och övriga delområden, totalt 142 stycken, saknar eller har endast obetydliga naturvärden (klass 5). Se Bilaga 5 ”Naturvärdesbedömning” för att se en detaljerad redogörelse av delområdena. 2.3.4. Fåglar och fladdermöss EcoKonsult och Viscum har även inventerat fåglar och fladdermöss i området, se Bilaga 5. Den utförda inventeringen visar att rovfåglar endast förkommer sparsamt inom projektområdet. Endast sex arter av rovfåglar har noterats inom eller i närheten av projektområdet. Av dessa sex rovfåglar är det endast två, duvhök och lärkfalk, som häckar eller förmodas häcka inom eller i nära anslutning till projektområdet. Skogshöns så som tjäder och orre verkar vara etablerade i området, enligt inventeringen. Tjäder verkar vara väletablerad i området medan orre förefaller vara relativt sällsynt. Någon spelplats har inte noterats inom projektområdet. Utanför projektområdet har dock en spelplats dokumenterats inom Stolpabergs naturreservat för tjäder och en spelplats för orre i Stora flys naturreservat. Några flyttfågelstråk har inte kunnat konstateras över såväl det planerade projektområdet som dess närhet. Totalt noterades endast två arter av fladdermöss inom projektområdet; vattenfladdermus och Brandts fladdermöss. Populationen av dessa fladdermöss inom undersökningsområdet har dessutom bedömts som relativt individfattiga, se Bilaga 5 för mer ingående information. 2.4. Kulturmiljö Den arkeologiska utredningen för området är utförd av Arkeologicentrum i Skandinavien AB, se Bilaga 4 ”Arkeologisk utredning”. Utredningen 9 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning utfördes under augusti 2009 och omfattade både byrå- och fältinventeringar. Utredningen visar att inga fasta fornlämningar fanns registrerade inom utredningsområdets närområde innan utredningen gjordes. Det fanns däremot en hel del bebyggelselämningar efter torp och backstugor. Inom området bedömdes, efter utredningen var klar, fyra lämningar som fasta fornlämningar; Knottorps gård hade medeltida belägg samt tre röjningsröseområden. 24 lämningar bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar; bland annat torparmiljöer, fossila åkrar, röjningsrösen av torparkaraktär, jordkällare, kolarplats, hägnad och en väg ner till en kvarnplats. Bild 5 ” Karta över registrerade områden från den arkeologiska utredningen” nedan visar alla områden som har registrerats. För mer detaljer om fynden se Bilaga 4. Bild 5. Karta över registrerade områden från den arkeologiska utredningen. Röda cirklar är fasta fornlämningar. Grön markering är kulturhistoriska lämningar 10 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 2.5. Landskapsbild Landskapet kring Skäftesfall vindbruksanläggning utgörs av ett relativt slutet skogslandskap. Kring den relativt fåtaliga bebyggelsen i området finns en del öppna ytor. Projektområdet ligger på en högre höjd än omgivningen. Särskilt högt är det i projektområdets sydvästra del. Korsberga är närmaste samhälle där många vistas. Väster om vindbruksanläggningen passerar väg 28 från vilken man troligen inte kommer att kunna se vindkraftverken i någon större utsträckning. Vindkraftverk i skogsmiljö kan i vissa fall påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktären och upplevelsevärden i landskapet förändras. Topografin och den uppväxta skogen medför dock att vindkraftverkens synlighet minskar i närområdet. Här är det ofta bara enstaka verk som kommer att synas samtidigt. På längre håll och från höjdpartier i landskapet kommer vindbruksanläggningen mer att uppfattas som en grupp. Men även från höjder i närområdet kommer endast ett fåtal verk att synas samtidigt på grund av områdets topografi och skogens inverkan på vyerna. För att illustrera vindbruksanläggningens påverkan på landskapsbilden redovisas fotomontage för två exempellayouter. De har utförts från representativa platser i omgivningarna och åskådliggör på ett bra sätt anläggningar vars karaktär kommer att stämma överens med den anläggning som slutligen uppförs. Fotomontagen redovisas under Bilaga 2.1.7 och 2.2.7 ”Fotomontage”. 2.6. Friluftsliv och rekreation/turism I vindbruksanläggningens närområde finns idag inga särskilt utpekade rekreationsområden. I det arrenderade området går dock en del av en vandringsled, kallad Höglandsleden. I övrigt går det mesta av det friluftsliv och rekreation som utövas på området att härleda till bär- och svampplockning samt jakt. 2.7. Närliggande vindbruksanläggningar Strax söder om det arrenderade området planeras en vindbruksanläggning kallad Lemnhult av Stena Renewable AB (Stena). Vindkraftverken planeras där ha en totalhöjd om maximalt 185 m. Stena har erhållit tillstånd för anläggningen. Skäftesfall vindbruksanläggning och Lemnhults vindbruksanläggning medför kumulativa effekter vad gäller ljud från respektive anläggning och har därför samordnats så att det gemensamma ljudbidraget från respektive anläggning ej skall förorsaka att nivån om 40 dB(A) invid bostäder och fritidshus överskrids. Mer om hur detta gått till står att läsa i kapitel 4.2 ”Ljud”. 11 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 3. Vindbruksanläggningen 3.1. Vindbruksanläggningen och dess komponenter En vindbruksanläggning är en anordning för utvinning av den i vinden tillgängliga energiresursen. En vindbruksanläggning, likt den som nu planeras vid Skäftesfall, består av ett flertal sammankopplade och samverkande aggregat/vindkraftverk. Till anläggningen hör även vägnät till verken, liksom fundament, elnät och kringanläggningar för montage med mera. Alla delkomponenter, det vill säga alla verk, elnät och vägnät med mera, utgör alltså tillsammans en energiproducerande enhet och skall inte förväxlas med enskilda vindkraftverk vilka verkar som separata enheter. Nedan följer en kort genomgång av anläggningens olika huvudsakliga delkomponenter. 3.1.1. Vindkraftverken Vilken typ av vindkraftverk som slutligen blir aktuella, för Skäftesfall vindbruksanläggning, är beroende av de lokala vindförhållandena. En vindmätningsmast har inhämtat information om vilka förutsättningar som råder. Slutligt fabrikat och specifikation bestäms efter avslutad upphandling. Vindkraftverken har normalt en uteffekt om 1,8 – 3,0 MW och en totalhöjd (torn + rotor) på 150- 180 m, se Bild 6 ”Måttskiss” för begreppsförklaring. Bild 6. Måttskiss 3.1.2. Fundament Vindkraftverken kommer att grundläggas på ett betongfundament alternativt bergfundament. Tornen kommer att utgöras av en cylinderformad stål- och/eller betongkonstruktion. 12 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 3.1.3. Vägnät Preliminär utformning av transport- och tillfartsvägarna redovisas i exempellayouterna i Bilaga 2.1.2 och 2.2.2 ”Uppställningsytor, vägar och elanslutning”. Vägens utformning beskrivs närmare i Bilaga 3 ”Teknisk beskrivning”. 3.1.4. Elnät Kablarna kommer, där det är möjligt, att förläggas i anslutning till befintliga vägar och de servicevägar som anläggs fram till vindkraftverken. Kopplingskiosker placeras inom vindbruksanläggningen. I Bilaga 2.1.2 och 2.2.2 redovisas en preliminär utformning av anslutningen till anläggningens icke konsessionspliktiga nät. Elanslutningen kommer att kunna integreras i det nya Uppvidingeprojektet som E.ON organiserar. Inom Uppvidingeprojektet samarbetar flera vindkraftsprojektörer tillsammans med E.ON, som äger koncessionsrätten, för att samordna utbyggnaden av det befintliga elnätet. Slutgiltig utformning av kabelförläggning planeras i samarbete med koncessionshavaren. 3.1.5. Kringanläggningar För resning av verkens torn krävs att en uppställningsyta anläggs på avjämnad mark. Utformningen av dessa redovisas i Bilaga 3. Intill uppställningsytan behövs också ytterligare ytor för hopsättning/montering av delar till verket. För montering av själva kranen kommer befintlig eller anlagd skogsbilväg fram till vindkraftverket att i huvudsak användas. 3.2. Optimering av en vindbruksanläggning I syfte att säkerställa högsta möjliga produktion till minsta möjliga ingrepp krävs en omfattande optimeringsprocess. I detta kapitel ges en introduktion till förutsättningarna för att anläggningen skall kunna leverera så mycket förnyelsebar el som möjligt. I kapitel 3.3 ”Säkerställande av hänsyn vid etablering” ges förutsättningarna till vart inom projektområdet som anläggningens olika delkomponenter skall lokaliseras för att anläggningens omgivningspåverkan skall kunna hållas så låg som möjligt. Varje område där vindbruksanläggningar planeras har unika vind- och topografiförhållanden vilket gör att ingen anläggning blir den andra helt lik. Detta kräver att omfattande vindanalyser och optimeringar av layout och utformning görs inför varje etablering. För varje vindkraftverk som uppförs i en vindbruksanläggning förändras också de lokala vindförhållandena i och med att det bakom det enskilda aggregatet uppstår ett turbulent stråk. Se Bild 7 ”Turbulens”. I det turbulenta stråket är vindens energiinnehåll dels lägre och dels svårare att utvinna i förhållande till den relativt sett ostörda vinden framför själva verket. 13 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 7. Turbulens Hur vinden och där med produktionsförhållandena inom en anläggning påverkas är avhängt verkens design i och med att vingarna eller storleken på generatorn i verket skiljer sig åt olika fabrikat emellan. Verkens tekniska specifikation och utformning påverkar därmed inte bara hur många verk som kan/skall byggas för att uppnå effektivitet utan även hur många verk som får plats. Anläggningens effektivitet och produktion är beroende av hur de olika aggregaten placeras sinsemellan. Idag spänner de flesta verken mellan 80 - 110 meter i rotordiameter medan navhöjden varierar mellan 100 - 140 meter. Samtliga tänkbara val av verk ger olika anläggningslayouter. Att hitta rätt verk och rätt layout är en komplex och mycket kostsam process där projektören i stort kan sägas sätta sig ner med en rad olika verksleverantörer för att tillsammans med dessa utröna vilket verk och vilken layout som är den för det aktuella området mest lämpade. Med hänsyn taget till de kostnader och den tidsåtgång som detta arbete innebär, inte bara för projektören, utan även för de potentiella leverantörerna, är det inte rimligt eller ens skäligt att inleda en sådan process innan det finns ett tillstånd att uppföra en vindbruksanläggning. Det är inte heller rimligt att verksleverantörerna, vilka innehar den största kunskapen om hur deras verk fungerar och beter sig under vissa givna förutsättningar, skall lägga arbete på att optimera anläggningar som de inte har någon möjlighet att bedöma huruvida de faktiskt kommer att få leverera verk till eller ej. Att en anläggning är effektiv, att den baseras på bästa tillgängliga teknik och att den är en långsiktigt hållbar investering är i sig något som kan sägas tillhöra själva kärnan bakom tanken med vad miljöbalken och strävan efter ett hållbart samhälle skall frambringa när det gäller teknisk utveckling. Att innan en anläggning förmedlats tillstånd, bestämma sig för en viss layout skulle medföra att man vare sig kan garantera anläggningens effektivitet, att hänsyn tagits till val av bästa tillgängliga teknik eller ens att anläggningen skulle bli en lönsam och där med hållbar investering. Lika viktig som utvärderingsprocessen för att finna de bästa verken och en optimal anläggningslayout vid tillfället då tillstånd erhållits är givetvis att 14 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning den lokala påverkan som anläggningens etablering innebär inte blir orimlig. Det skall också för tillståndmyndigheten vara möjligt att bedöma detta i tillståndsprövningen. Bolagets strategi i detta har varit att finna ett sätt att ansöka om tillstånd för etablering av en anläggning baserat på en modell med tydliga randvillkor vad gäller anläggningens lokalisering och omgivningspåverkan. I stort har processen varit upplagd för att identifiera områden eller ytor inom ett arrendeområde där en etablering av anläggningens vindkraftverk inte riskerar att på ett orimligt sätt skada eller hota andra värden. Processen med identifieringen av dessa ytor beskrivs närmare i kapitel 3.3 ”Säkerställande av hänsyn vid etablering”. Anläggningen skall också anpassas till motstående intressen och de krav som finns vad gäller ljud och skuggor. Bolaget har också, för att tillståndsmyndigheten och berörd allmänhet samt övriga intressenter skall kunna bilda sig en god uppfattning om anläggningen, utarbetat exempellayouter vars karaktär så långt möjligt skall återspegla den anläggning som sedan också uppförs. Exempellayouterna beskrivs närmare i kapitel 6.2 ”Alternativ utformning” samt i Bilaga 2. Syftet med att ansöka om ett tillstånd för en flexibel layout är således att skapa förutsättningar för att kunna förena strävan efter att minimera anläggningens påverkan på människors hälsa och miljön med ambitionen att maximera produktionen av förnyelsebar el. 3.3. Säkerställande av hänsyn vid etablering För att anläggningens utformning skall kunna optimeras så att områdets vindenergiresurs skall kunna utnyttjas så optimalt som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till motstående intressen, kommer området att delas in i tre typer av delområden: Röda områden: Områden som företrädesvis undantas från anläggningsetablering Gula områden: Områden möjliga för väg- och ledningsdragning samt hårdgjorda uppställningsytor men ej vindkraftverk Gröna områden: Områden utan hinder för anläggningsetablering Nedan beskrivs de principer som legat till grund för indelningen av vindbruksområdet i röda, gula och gröna delområden. Indelningen redovisas i form av en områdeskarta. Se Bild 8 ”Etableringsanalys” samt Bilaga 1.4 ”Etableringsanalys”. 15 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 8. Etableringsanalys Områden som helt skall undantas från anläggningsetablering [RÖD] Nedan beskrivna områden kommer företrädesvis exkluderas från anläggningsetablering. Naturområden med höga naturvärden (klass 1 och 2, se Bilaga 5) Nyckelbiotoper Biotopskydd Kulturella lämningar som klassats som fornminnen Närområdet till Sjöstugusjön 16 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Områden som är möjliga för etablering av väg- och ledningsdragning [GUL] Nedan beskrivna områden är möjliga för väg- och ledningsdragning samt hårdgjorda uppställningsytor men är olämpliga vid etablering av vindkraftverk. Områden som definierats som sumpskogsområden (se Bilaga 5) Områden som omfattas av strandskydd Kulturella lämningar som klassats som övrig kulturhistorisk lämning (se Bilaga 4) Radiolänkstråk som har inrapporterats till Post- och Telestyrelsen Områden utan hinder för anläggningsetablering [GRÖN] Övriga områden som inte omfattas av restriktioner som redovisats enligt ovanstående, se Bilaga 1.4 ”Etableringsanalys”, hyser inga hinder för anläggningsetablering. 17 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 4. Miljöpåverkan och skyddsåtgärder 4.1. Landskapsbild Vindkraft har alltid en visuell påverkan på landskapet där de placeras. Verken är höga för att nå upp till högre vindar och de har roterande vingar som behöver vara stora för att ta upp så mycket som möjligt av vindenergin. Konsekvensen är att verken ofta syns på långa avstånd. En relativt viktig del i en tillståndsansökan är därför att försöka visa genom fotomontage och beskrivningar på hur platsen kan tänkas se ut när verken är etablerade. Hur mycket enskilda verk syns beror på dess placering i landskapet, topografi, vegetation och var betraktaren befinner sig. Hur vi uppfattar ett landskap är subjektivt och bygger till stor del på våra egna uppfattningar och förväntningar. Detta medför att landskapsanalyser är svåra att göra eftersom omdömen som vackert, dåligt och så vidare ofta används för att tolka ett område. För att analysen skall vara relevant är det av vikt att istället använda begrepp som skala, variationsrikedom, komplexitet och värde. Helt enkelt kvaliteter som är tydligt definierade och som inte är subjektiva. Mot denna bakgrund har en landskapsanalys gjort för Skäftesfall. Området kring projektet består till stora delar av långt gången produktionsskog. Skogen är hög och tät vilket ger begränsade utblickar. Längre siktstråk finns bara på ett fåtal höjder i och kring arrendeområdet där vegetationen och topografin. Det är ett storskaligt och tåligt landskap. Bebyggelsen som finns i trakten är ofta belägen på höjder och skapar ett mer öppet landskap med större rumslighet. Från de små samhällena erbjuds sällan några längre utblickar på grund av områdets vegetation och terräng men från vissa punkter kan verken synas vilket visas i fotomontagen, Bilaga 2.1.7 och 2.2.7 ”Fotomontage”. 4.1.1. Effekter och konsekvenser Skogsvegetationen i Skäftesfall-området avskärmar i stor utsträckning vindkraftverken från omgivande bebyggelser och vägar. En analys har gjorts för totalt 16 olika landskapsrum i Tabell 2 ” Intressanta avvikande landskapsrum” som också visas på kartan i Bilaga 1.6. Tabellen är en sammanställning som visar påverkan på de olika platserna när verken är etablerade. 18 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Nr Avvikande landskapsrum Beskrivning Komplexit et 5 6 7 Korsberga Knixhult/Muggeboda Tovaholm Huluboda/Ekeberg/ Alekull Evedal/Byestad Skäftesfall/Flohult Milletorp/Göljaryd 8 Stora fly/Lilla fly 4 10 Knottorpasjön/Bjälkhagen Borsaskögle/Haga 11 Stolpaberg 12 Lemnhult/Fagerhult 13 14 15 Saxhult/Boaskögle Höglandsleden Väg 31 Väg KorsbergaLemnhult 9 16 Visuell förändring Ej känslig - liten medel stor Liten Liten Liten Ingen liten medel stor Liten Medel Liten Fotomonta gepunkt Påverkan Tätort, kyrka Inägomark Inägomark Medel Hög Hög Ordinärt - lågt mellan högt Ordinärt Ordinärt Ordinärt Inägomark Hög Ordinärt Liten Medel Inägomark Inägomark By Naturreservat, mosse Medel Medel Låg Lågt Lågt Ordinärt Liten Liten Ej känslig Liten Medel Ingen Låg Ordinärt Ej känslig Liten Insjö, stuga Låg Ordinärt Ej känslig Liten Inägomark Mosse, naturreservat By, inägomark, kyrka Inägomark Vandringsled Landsväg Mindre belagd väg Medel Ordinärt Liten Medel 3 Måttlig Låg Ordinärt Ej känslig Liten 2 Ringa Medel Ordinärt Liten Ingen 1 Ringa Låg Låg Låg Ordinärt Lågt Ordinärt Ej känslig Liten Ej känslig Ingen Medel Liten Ringa Ringa Ringa Låg Ordinärt Ej känslig Liten Ringa Låg medel hög 1 2 3 Värde Känslighet Ringa måttlig betydande 5 Ringa Måttlig Ringa 6 Måttlig Ringa Ringa Ringa 4 Ringa Ringa Tabell 2. Intressanta avvikande landskapsrum Den samlade bedömningen är att vindkraftverken kommer att ha ringa till måttlig påverkan på landskapet tack vare traktens bebyggelsemönster och det faktum att marken till stora delar redan nyttjas för produktionsskog. Vidare bidrar traktens topografi samt vegetation till korta siktstråk då skogen ofta fungerar som en barriär även vid bebyggelsen vilket avskärmar utblickarna. Det finns få platser med höga värden som direkt skulle påverkas vid en etablering. Vindparken kommer att medföra en visuell förändring av landskapsbilden i området. Det är dock inte detsamma som att den negativa påverkan nödvändigtvis blir betydande eftersom landskapets tålighet för sådana förändringar också måste vägas in. Det kan i sammanhanget vara värt att påpeka att många människor upplever vindkraftverk som ett välkommet tillskott till landskapsbilden och att ett betydande mått av subjektivitet blir oundvikligt vid en analys av landskapsbildspåverkan. Tack vare att de befintliga bruks- och kunskapsvärden i området är låga och/eller inte påverkas av vindkraftsparken kan miljökonsekvenserna till följd av verkens visuella förändring bedömas som ringa och i undantagsfall som måttliga. 19 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 9. Fotomontage från Ekeberg, layout 1 med E82, navhöjd 138 m, totalhöjd 179m Bild 9 visar ett fotomontage där fotot är taget norr om området från byn Ekeberg. I bilden kan två verk ses med layout 1 som presenteras närmare i kapitel 6.2 ”Exempel på layout”. Bild 10. Fotomontage från Stora fly. Layout 1 E82, navhöjd 138 m , totalhöjd 179 m Bild 10 visar ett fotomontage där fotot är taget söder om området ifrån Stora fly. I bilden syns två verk med layout 1. Samtliga fotomontage som är gjorda för de två layouter som beskrivs i denna MKB finns i sin helhet i Bilaga 2.1.7 och 2.2.7 ”Fotomontage”. Totalt gjordes fotomontage från sex punkter runt projektområdet för båda layouterna. Fotopunkterna varifrån de sex fotona är tagna ses i Bilaga 1.5. 4.1.2. Skadeförebyggande åtgärder Vid lokaliseringen har avsikten varit att dels utnyttja den vindenergi som finns i området samtidigt som den möjliga negativa påverkan på landskapet minimerats. Vindkraftverk är med sin höjd och snurrande rotorer ett förhållandevis nytt inslag i den svenska miljön. Dessutom placeras de helst på höjder vilket gör att de syns. Vid planering tillsammans med övriga aktörer i området har antalet ingående vindkraftverk i parken reducerats under projekteringens gång. Detta har gjorts framförallt med anledning av att klara de ställda bullerkraven. En minskning av antalet verk innebär även att den visuella påverkan för boende i närområdet sannolikt kommer att minska. 20 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 4.2. Ljud Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen ett aerodynamiskt (svischande) ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar, vilket kan leda till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är ljuddämpade och avger därför endast ett begränsat maskinbuller. Ljudet alstras i huvudsak av vingarnas rörelse, se Bild 11 ” Ljud från vindkraftverk”. Det ljud som alstras, ljudemissionen, från den typ av vindkraftverk som kan vara aktuella har ett källjud som uppgår till mellan 103-106 dB(A), beroende på fabrikat. På ett avstånd av ca 600 m från ett verk som emitterar 105 dB(A) ligger ljudnivån på ca 40 dB(A). Det lågfrekventa ljud (infraljud) som kan upplevas nära ett vindkraftverk transporteras endast korta sträckor och i Naturvårdsverkets rapport 6241 ”Ljud från vindkraftverk” sägs att ”Mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor”. Bild 11. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB) 4.2.1. Metod Naturvårdsverket har för olika verksamheter angivit riktvärden för buller vid bostäder. Vindkraftverk jämförs med de riktvärden som anges för externt industribuller, se Bild 12 ”Riktvärden för externt industribuller”. Enligt dessa får den ekvivalenta ljudnivån dagtid inte överstiga 50 dB(A). Kvällstid, sön- och helgdagar gäller riktvärdet 45 dBA samt nattetid 40 dB(A). 21 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 12. Riktvärden för externt industribuller Eftersom vindkraftverken antas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit att tillämpa 40 dB(A) som en ekvivalentnivå för hela dygnet. För att möjliggöra parallell etablering av såväl Skäftesfall vindbruksanläggning som den av Stena planerade anläggningen har en gemensam ljudmodellering genomförts. Eftersom det inte finns definierade riktlinjer för hur kumulativa effekter gällande ljud mellan olika parker skall beräknas så har Bolaget och Stena anlitat ÅF Ingemansson för detta ändamål. ÅF Ingemansson har tagit fram en modell som kallas för ”Sound Level Sharing Model” (SLS-metoden). Detta är utfört i programmet Nord2000. SLS-metoden utgår ifrån följande principer: 1. Till att börja med definieras de vindkraftparker som kan inverka på ljudutbredningen i området och de bostäder som bör beaktas som ljudkänsliga punkter. 2. Utifrån en principiell layout för respektive projektörs anläggning beräknas det totala ljudbidraget i dB(A) vid respektive störningskänslig punkt. Vidare beräknas det procentuella bidrag som respektive projektör tillför varje störningskänslig punkt. 3. Utifrån den beräknade procentuella ljudföreningen beräknas den ljudnivå som respektive projektör inte får överskrida vid varje ljudkänslig punkt för att den totala ljudnivån inte skall överskrida 40 dB(A). Alltså definieras nya strängare ljudkrav för respektive ljudkänslig punkt. 4. Därefter kan respektive projektör justera sin parklayout så att dessa nya ljudkrav inte överskrids. Denna fördelning säkerställer att den sammanlagda 22 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning ljudnivån från de närliggande vindbruksanläggningarna ej överskrider Naturvårdsverkets gräns om 40 dB(A) i någon störningskänslig punkt. I beräkningsunderlaget i Bilaga 2.1.4 respektive 2.2.4 ”Beräkningsunderlag ljud” redovisas de maximala ljudnivåer som Bolagets anläggning kan hålla vid respektive störningskänslig punkt. Observera att dessa nivåer är fasta oavsett anläggningens slutliga layout. I Bilagorna 2.1.4 respektive 2.2.4, redovisas ljudberäkningar för två exempellayouter som omfattar 8 vindkraftverk av fabrikat Enercon E82 samt 6 vindkraftverk av fabrikat Vestas V112. Se även Bilaga 2.1.3 och 2.2.3 ”Karta isolinje ljud 40 dB(A)” där exempellayouterna med 40 dB(A) ljudutbredning redovisas. Totalt har ljudberäkningar utförts vid 51 störningskänsliga punkter. Observera att detta endast är exempel på hur vindkraftverken kan komma att placeras. Slutligt val av placering av verken sker i upphandlingsprocessen efter det att tillstånd för anläggningen vunnit laga kraft. Platserna för placering av vindkraftverken kommer att väljas utifrån att inga bostadshus skall komma att utsättas för ljudnivåer över Naturvårdsverkets riktvärden på 40 dB(A). 4.2.2. Effekter och konsekvenser Som framgår av beräkningarna för exempellayouterna i Bilaga 2.1.4 och 2.2.4 så klaras riktvärdet på 40 dB(A) för samtliga bostadsfastigheter i närområdet. Oavsett vilken layout och placering av vindkraftverken som slutligen kommer att väljas så kommer gällande riktvärden för ljudutbredning att uppfyllas. 4.2.3. Skadeförebyggande åtgärder Det finns i princip tre alternativa åtgärder att reducera ljudimmissionsnivån från vindkraftverken: Reducering av antalet verk Optimera verkens placering med avseende på ljudspridning Minska ljudemissionen, det vill säga verkens källjud Av de tre ovan beskrivna alternativen leder det sista ofrånkomligen till att anläggningens totalverkningsgrad försämras. Ambitionen är att etablera en anläggning med så hög verkningsgrad som möjligt varför stor vikt kommer att läggas vid optimering av verkens placering. 4.3. Skuggor och reflexer Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en vinge inte helt att dölja solen, och 23 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning skuggbilden blir mindre markant. En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter, när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid till exempel en bostadsfastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med ”bredsidan” mot solen. Som riktvärde för rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges 8 timmar verklig skuggtid (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Detta motsvarar ungefär det riktvärde om 30 timmar per kalenderår som Boverket tidigare angivit för den teoretiska förekomsten vid bostäder. 4.3.1. Metod För att kunna beräkna den förväntade exponeringstiden för rörliga skuggor behövs både data om vindriktningar och sannolikheten för solsken under årets olika månader i en park. En sådan beräkning kan till exempel göras med dataprogrammet WindPro (modul SHADOW), vilket är ett vedertaget och frekvent brukat verktyg för detta ändamål. 4.3.2. Effekter och konsekvenser I de redovisade exempellayouterna är den faktiska skuggtiden/år för den bostad som har mest skuggexponering på drygt 6,5 timmar. Se Bilaga 2.1.6 samt 2.2.6 ”Beräkningsunderlag skuggor” samt Bilaga 2.1.5 och 2.2.5 ”Karta isolinje förväntad rörlig skuggtid 8h/år”. Oavsett vilken layout och placering av vindkraftverken som slutligen kommer att väljas så kommer gällande riktvärden för skuggutbredning att klaras. 4.3.3. Skadeförebyggande åtgärder Det finns i princip tre alternativa åtgärder att reducera skuggorna från vindkraftverken: Reducering av antalet verk Optimera verkens placering med avseende på skuggspridning Minska skuggspridningen, det vill säga installera skuggregulator Av de tre ovan beskrivna alternativen leder det sista ofrånkomligen till att anläggningens totalverkningsgrad försämras. Ambitionen är att etablera en anläggning med så hög verkningsgrad som möjligt varför stor vikt kommer att läggas vid optimering av verkens placering. 4.4. Hinderbelysning Hinderbelysning på vindkraftverk regleras av Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:155. 24 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 4.4.1. Effekter och konsekvenser Vindbruksanläggningens hinderljus är reglerad av Transportstyrelsen och vindkraftverken kommer att synas på avstånd. Vindkraftverk med en höjd överstigande 150 m över markytan skall dagtid ha ett vitt blinkande sken av högintensiv karaktär (100 000 Candela) och nattetid maximalt 2000 Candela. 4.4.2. Skadeförebyggande åtgärder Hinderljusbelysningen ska nattetid dimmas ner till 2000 Candela. Genom att dimma ner hinderljusen nattetid kommer inte skenet från lamporna att synas lika långt. Vindkraftverk inne i större grupper av verk behöver inte längre markeras med högintensivt sken enligt de regler som nu gäller, utan kan ha ett lågintensivt ljus. 4.5. Naturmiljö Det arrenderade projektområdet är markant präglat av det moderna skogsbruket. Som beskrivet i kapitel 3.3 ”Säkerställande av hänsyn vid etablering” angränsar projektområdet till två Natura 2000-områden; Stolpaberg samt Stora och Lilla fly. Inom projektområdet finns det ett flertal områden som består av torvmark och ett flertal biotoper som bedöms som värdefulla. Inom området förkommer två häckande rovfåglar och två fladdermusarter, se Bilaga 5 ”Naturvärdesbedömning”. Riksintresse för naturvård återfinns i projektområdets västa och sydvästra del, vilket sammanfaller med Skäftesfallsplatån till stora delar. 4.5.1. Effekter och konsekvenser Ingrepp i naturmiljön kommer att göras genom att en vindbruksanläggning etableras i området. Så som beskrivs i kapitel 3 ”Vindbruksanläggningen” kommer exempelvis vindkraftverk, fundament, vägar och kringutrustning att ingå i området. Enligt den genomförda fågel- och fladdermössinventeringen, se Bilaga 5, bedöms påverkan på rovfåglar och andra fåglar att bli ytterst marginell vid en vindkraftsutbyggnad i området. När det gäller fladdermössen i området visar den genomförda inventeringen, Bilaga 5, att ingrepp i närområdet till Sjöstugusjön bör undvikas för att minimera störningen av vattenfladdermöss. Inventeringen av fåglar och fladdermöss visar också att inga flyttfågelstråk kan påvisas varken inom projektområdet eller i dess närhet. Populationen av fladdermöss inom undersökningsområdet har dessutom bedömts som relativt individfattiga. 4.5.2. Skadeförebyggande åtgärder Genom att följa de principer för anläggningsetablering som beskrivs i kapitel 3.3 kommer ett anläggande av en vindbruksanläggning inte att medföra några hot mot vare sig Natura 2000-områdena, de skyddsvärda biotoperna eller riksintresset för naturvård. Inga verk kommer att placeras i direkt närhet till något av de båda två Natura 2000-områdena. 25 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Inget vindkraftverk kommer att etableras i närheten till Sjöstugusjön, se kapitel 3.3 för säkerställande av hänsyn vid etablering. 4.6. Kulturmiljö 4.6.1. Effekter och konsekvenser Vid anläggning av vindbruksanläggningar föreligger en risk att fornminnen och kulturhistoriska lämningar skadas. Projektområdet är inte känt som något centralområde för lämningar från förhistorisk tid och förekomsten av kända karterade kulturvärden är begränsad. Det kan dock inte uteslutas att det existerar kulturmiljövärden inom området som ännu inte beskrivits. Som i många skogsbygder är det då i första hand rester av torpbebyggelse och spår av gammal hävd som är av intresse. 4.6.2. Skadeförebyggande åtgärder En arkeologisk utredning har utförts på området, se Bilaga 4 ”Arkeologisk utredning”. Vid etablering av verk, vägar och kringanläggningar mm. följs de etableringsprinciper som beskrivits i kapitel 3.3 ”Säkerställande av hänsyn vid etablering”, det vill säga de fasta fornlämningarna har markerats som röd yta i Bilaga 1.4 ”Etableringsanalys” och övriga kulturhistoriska lämningar är markerade som gul yta. Anläggningen bedöms därför kunna etableras utan oskälig åverkan på förekommande lämningar. Om någon skyddad lämning påträffas vid etableringen gäller givetvis Kulturminneslagen. 4.7. Friluftsliv och rekreation 4.7.1. Effekter och konsekvenser Etablering av en vindbruksanläggning medför inga som helst restriktioner för utövande av friluftsliv eller turism inom det område som anläggningen berör. Vissa kan dock komma att anse att anläggningen utgör ett störande inslag men då anläggningen nu lokaliseras till ett aktivt skogsbruksområde förekommer även annan verksamhet så som avverkning och virkestransporter som redan idag medför en viss inverkan på upplevelsevärdet. Hur man upplever etableringen av en vindbruksanläggning är mycket subjektivt och ofta avhängt vilken syn en individ har på vindbruk som sådant. Medan vissa störs av verksamheten ser andra framväxten av ett modernt och kretsloppsanpassat samhälle. Det stora flertalet bedöms dock inte, särskilt efter att anläggningen funnits en tid, göra någon större reflektion kring anläggningen. 4.7.2. Skadeförebyggande åtgärder I och med att anläggningen inte antas medföra några hinder samt att det inte finns några restriktioner vad gäller att uppehålla sig inom det område anläggningen upptar finns inget behov av några särskilda åtgärder. 26 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Enligt den kommunala översiktsplanen skall dock varningsskyltar som varnar för fallande föremål, så som till exempel is, sättas upp vid tillfartsvägar och närbelägna större stigar. Varningsskylten får inte formuleras så att allmänheten tvekar att utnyttja området, utan är endast till för att man ska observera eventuell fara vid särskild väderlek. 4.8. Utsläpp till mark, vatten och luft 4.8.1. Effekter och konsekvenser Som regel sker inga utsläpp alls till mark, vatten eller luft från ett vindkraftverk under dess drifttid. Kemikalieanvändningen vid ett vindkraftverk består i princip av hydraulolja (växellåda och hydraulsystem) samt glykol i kylsystemet. Olja byts med jämna mellanrum. Bytesintervallet varierar med driftförhållanden, men normalt sker byte var 3:e till 5:e år. Vid val av oljor väljs om möjligt det alternativ som är minst farligt för människors hälsa och miljön. Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vissa fabrikat av vindkraftverk saknar helt växellåda. Vid ett eventuellt oljeläckage stoppas verket, oljan samlas upp och tas omhand. Genom avverkning av skog och markomrörning under anläggningsarbeten kan kväve och andra näringsämnen frisättas som ger en gödslingseffekt i mark och vatten, i första hand mycket lokalt. En sådan gödslingseffekt är övergående och svår att helt undvika utöver att den markyta som bearbetas begränsas. 4.8.2. Skadeförebyggande åtgärder Omhändertagande av oljor och andra kemikalier kommer att följa gällande föreskrifter. Åtgärder för att förhindra dämning eller förändrad vattenbalans kommer att vidtas. I avtal med entreprenadföretag samt andra leverantörer kommer krav att ställas på att de kan uppvisa rutiner för hantering av kemikalier på ett godtagbart sätt. Saneringsutrustning kommer att finnas i maskiner som innehåller betydande mängder hydraulolja. Vindkraftsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet genom service med fastlagda intervaller. Anläggningsarbeten kommer att utföras så att vattenbalansen i området inte påverkas negativt. Om nya vägar, vägar som breddas eller andra kringanläggningar berör vattendrag kommer vägtrummor att läggas med sådan storlek så att dämning inte uppstår. 27 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 4.9. Vägar, planer och transporter 4.9.1. Effekter och konsekvenser Nybyggnad av vägar och anläggningsytor kräver schaktning och omfördelning av jord- och stenmassor för grundläggning, vilket sedan kompletteras med sållat sten- och grusmaterial för att skapa jämna bäriga ytor, se Bilaga 3 ”Teknisk beskrivning”. Massbalans (frigjorda massor i ett avsnitt täcker behov av fyllning längs ett annat avsnitt) kommer att eftersträvas, men in- eller uttransport av massor kan inte uteslutas. Denna MKB utgår från att täktverksamhet som sådan prövas i ett annat sammanhang. Se Bilaga 2.1.2 och 2.2.2 ”Uppställningsytor, vägar och elanslutning” för att se exempel på hur vägdragning inom området kan se ut. Det omfattande transportarbetet kan också leda till störning i form av trängsel och ökat slitage på vägnätet. De för vägnätet dimensionerande transporterna är leveransen av vindkraftverkens komponenter medan den stora volymen transporter består av grus och betong. Behovet av transporter är litet efter det att verken har tagits i drift. Den störning och miljöpåverkan detta medför beror mycket på varifrån materialet hämtas. Det finns tre större täkter inom 3 mil från projektområdet vilket ger en god tillgång samt möjlighet att sprida transporterna. 4.9.2. Skadeförebyggande åtgärder Följande kommer Bolaget att eftersträva för att minska skadepåverkan av byggnation av vägar, planer och transporter: Massbalans kommer att eftersträvas för att minimera transporterna Transporterna av vindkraftverken kommer att planeras och sker under dispens från och i samverkan med Vägverket Genom att anlägga mötesfickor och liknande kan flödet av till exempel betongbilar underlättas Genom avisering till berörda hushåll i förväg kan omgivningen förberedas på att arbetet kommer att innebära vissa störningar 4.10. Elektromagnetiska fält 4.10.1. Effekter och konsekvenser Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i omgivningen kring kraftledningar, transformatorer och elapparater. För närvarnade finns inga fastställda gränsvärden för statiska eller kraftfrekventa magnetiska fält för allmänheten och därför bör den så kallade Försiktighetsprincipen tillämpas. Vindkraftverk utgör inte någon källa till magnetfält av betydelse för miljö och hälsa. Magnetfältet runt kablar avtar snabbt med avståndet. Redan någon meter från ledningen understiger de fält som alstras av ledningen de 28 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning som alstras i en normalbostad. Kablarna kommer, där det är möjligt, att förläggas i anslutning till befintliga vägar samt de servicevägar som anläggs fram till vindkraftverken. 4.10.2. Skadeförebyggande åtgärder Kablarna kommer att förläggas i mark om det inte är uppenbart olämpligt, därvid dämpas magnetfälten kring ledningarna. Kablarna kommer inte att förläggas i närheten av bostäder. 4.11. Risker I samband med etablering och drift av en vindbruksanläggning förekommer moment som kan innebära risker. 4.11.1. Effekter och konsekvenser Skyddsavstånd till allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar anges generellt till totalhöjden på vindkraftverket inklusive rotor. Tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck (10 ton). Det bedöms därför inte finnas någon begränsning vad gäller framkomligheten för räddningstjänstens fordon. Alla vindkraftverk är typtestade enligt IEC normer i enlighet med EU direktiven. Det innebär att alla risker har analyserats och olika skyddssystem har applicerats. Det kan nämnas att man har skydd för onormala driftsituationer som exempelvis övervarv. Det finns då två helt oberoende system som bland annat förhindrar övervarv på turbinen. Viss risk finns för att brand ska uppstå i vindkraftverkens maskinhus. Detta är mycket ovanligt men har inträffat vid enstaka tillfällen runt om i världen. En eventuell brand i maskinhuset kommer troligtvis att slockna av sig själv eftersom maskinhuset är ett slutet system utan tillförsel av luft. Bristen på syre gör att branden kvävs. Risken för att ett vindkraftverk skall falla omkull eller att det utsätts för sabotage måste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen. Risker för nedisning kan finnas när vindkraftverken är stillastående. Detta är dock ovanligt i södra Sverige. Erfarenheter från vindkraftverk vid Varberg visar att isen, om sådan skulle finnas, i huvudsak faller rakt ner när verket sätter igång. Detta kan skada människor som då uppehåller sig där. Sannolikheten för att detta ska hända är mycket låg. Under perioder med mycket kraftig vind, föreligger en viss risk för att delar av vindkraftverket lossnar och kastas iväg. Dessa kan skada människor som då befinner sig nära vindkraftverken. De delar som kan lossna består av mätinstrument i storleksordningen 5-10 cm i diameter. I extremfallet kan rotorbladen ramla ned eller hela vindkraftverket ramla omkull vilket naturligtvis kan ge stora effekter. Detta har endast hänt på ett 29 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning fåtal ställen i världen och i de flesta fall har ett missat underhållsarbete varit orsaken. 4.11.2. Skadeförebyggande åtgärder För att undvika brand i maskinhuset är normalt vindkraftverken utrustade med följande skydd: Överströms- och kortslutningsskydd Överlastskydd Temperaturskydd och temperaturövervakning Överspänningsskydd Ljusbågsvakter Brand och rökdetektorer Beträffande säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket gäller följande: Att man aldrig arbetar ensam Att det finns såväl hiss som stege invändigt i tornen Att det i varje verk finns utvändig nedfirningsutrusning Varningsskyltar kommer ändå att sättas upp för att uppmärksamma förbipasserande om eventuella risker. I och med att vindkraftverken är placerade ett stycke från genomfartsvägarna i området bör riskerna för skador till följd av nedfallande is vara små. Om is bildas på en vinge registrerar övervakningssystemet en obalans och vindkraftverket stannar. När vindkraftverket sedan åter startar igen ramlar isen oftast ned precis vid tornet. För att minimera risken för att människor skall skadas av nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. Vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, kommer vindkraftverken att automatiskt stängas av för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. 4.12. Avveckling När vindkraftverken uppnått sin tekniska eller ekonomiska livslängd ska de moderniseras alternativt avvecklas under ordnade former. 4.12.1. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk består i huvudsak av stål. Elektriska komponenter innehåller också koppar och andra metaller medan rotorbladen är gjorda av kompositmaterial. Det innebär att det mesta i ett vindkraftverk är lätt att återvinna. Undantaget är framför allt armerad betong i fundamentet och vissa typer av torn som måste fragmenteras för att armering ska kunna separeras från betongen. Detta är energikrävande och innebär höga kostnader, vilket ska vägas mot det faktum att ett kvarlämnat, övertäckt fundament inte innebär några utsläpp och knappast syns om övertäckning skett på rätt sätt. De oljor och kemikalier som finns i verket och 30 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning kringutrustning då driften avslutas omhändertas på samma sätt som under driftstiden och kan då till exempel förbrännas under kontrollerade former. 4.12.2. Skadeförebyggande åtgärder Bolaget kommer att ta fram en plan och en kostnadsberäkning för avvecklingen enligt de villkor som gäller för verksamheten. Avvecklingen kommer att omfatta alla byggnader och anläggningar ovan mark, men inte vägar, uppställningsplatser, fundament eller jordkablar. Endast om det är lönsamt, Bolaget har ålagts av tillsynsmyndigheten eller om särskild överenskommelse träffats med markägaren om ytterligare åtaganden kommer sådana att göras. I det fall där ett nytt vindkraftverk ska byggas på platsen för det gamla kan även strukturer som fundament, tornsegment, transformatorkiosk eller liknande komma att lämnas kvar i den mån de kan användas i den fortsatta driften. Om den fortsatta driften kommer att ta vid först efter ett längre uppehåll kommer berörda platser att avstädas under mellantiden. 31 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 5. Nationella, regionala och lokala miljömål 5.1. Nationella miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit i april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen som räknas upp nedan. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen syftar till att: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna De flesta av de 16 miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning genom vindkraftens karaktär av förnybar energikälla. Genom utbyggnaden av Skäftesfall vindbruksanläggning kommer miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning” och ”Giftfri miljö” och ”Ingen övergödning” att påverkas i klart positiv riktning. Miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” bedöms kunna klaras genom att vindkraftverken placerats så att de följer principerna för anläggningsetablering som beskrivs i kapitel 3.3. Vindkraftverken bedöms utifrån den nuvarande placeringen påverka fågellivet i mycket ringa omfattning. När det gäller fladdermöss kommer en etablering av vindbruksanläggningen inte att medföra några negativa konsekvenser. ”God bebyggd miljö” kan komma att motverkas genom att enstaka bebyggelse som tidigare varit relativt ostörd kan komma att utsättas för ljudstörningar och skuggeffekter. Avsikten är dock att uppsatta riktvärden skall innehållas. 32 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Vindkraftverkens visuella påverkan kan av vissa upplevas som en negativ miljöeffekt på boendemiljön. Övriga av de 16 miljökvalitetsmålen bedöms inte bli berörda. 5.2. Regionala miljömål De regionala målen utgår från de nationella miljömålen, men med regionala hänsyn och anpassningar. Miljömålen för Jönköpings län utgår från de nationella och innebär att länet ska bidra med sin del för att de nationella målen ska uppnås. Målen är anpassade till länets förutsättningar och omfattar 14 av de 16 miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är uppdelade i 70 delmål som är fastställda i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen följs upp och revideras var fjärde år. Vindkraft är en ren energikälla som bidrar till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen, som beskrivs i kapitlet 5.1”Nationella mål”. Jönköpings län har även tagit fram en klimat- och energistrategi under 2010 med nya regionala miljömål. I den står att det huvudsakliga målet är: ”Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder” Flera etappmål för att uppfylla huvudmålet är framtagna. De som direkt berör vindkraft är följande; 5.3. År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el Lokala miljömål Vetlanda kommun arbetar för att uppnå Jönköpings läns 14 miljökvalitetsmål. Vetlanda kommuns planeringsmål lyder (enligt Översiktsplanen som antogs 2010-10-20): Kommunen ska ta sin del av ansvaret i arbetet med miljömålen Vetlanda kommun ska bli en miljökommun För att lyckas med detta har Vetlanda kommun följande planeringsstrategier: Kommunen ska upprätta en miljöplan med lokala miljömål och varje år i bokslutet redovisa vilka steg som tagits för att nå miljömålen Kommunen ska medverka aktivt med åtgärder mot miljöproblemen och planera för att nå en hållbar utveckling En etablering av en vindbruksanläggning i Skäftesfallområdet kommer bidra till en större del förnyelsebar energiproduktion i kommunen. Detta 33 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning hjälper även till att göra Jönköpings län till minst 50 % självförsörjande på el. 5.4. Allmänna hänsynsregler I Miljöbalkens andra kapitel anges allmänna hänsynsregler som den som vidtar en åtgärd ska följa. Dessa regler är: Bevisbörderegeln Det är den som ska vidta en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Genom den framtagna MKB bedöms Bevisbörderegeln vara uppfylld Kunskapskravet Den som vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas. Kunskapskravet bedöms vara uppfyllt genom att Statkraft Södra Vindkraft AB har stort antal anställda experter och specialister samt ett antal konsulter sysselsatta med utformning och detaljprojektering av ett stort antal vindbruksanläggningar i södra Sverige Försiktighetsprincipen Denna princip innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medför detta en skyldighet att vidta åtgärder. Försiktighetsprincipen kan anses vara uppfylld genom bolagets principer för anläggningsetablering så som beskrivs i kapitel 3.3 i denna MKB Lokaliseringsprincipen Platsen för en åtgärd ska väljas så att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet. Lokaliseringsprincipen får anses vara uppfylld genom den diskussion om alternativa lokaliseringar som redovisas i kapitel 6.1 i denna MKB Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Den som vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna bedöms vara uppfyllda genom vindkraftens förnybara karaktär. Den dag anläggningen är uttjänt kommer den att monteras ner och tas om hand Produktvalsprincipen En bedömning bör göras när produkter ska väljas. Om det är möjligt skall produkter som kan medföra risk för människors hälsa och för miljön ersättas med mindre farliga sådana. 34 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Produktvalsprincipen kommer att uppfyllas i och med den process för optimering av anläggningen som beskrivs i kapitel 3.2 i denna MKB. Produktion av förnyelsebar el från energi ur vinden liksom de anläggningar som brukas för detta ändamål utgör i sig inte en risk för människors hälsa eller miljön Skälighetsprincipen Vid tillämpning av hänsynsreglerna ska en avvägning göras mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. 5.5. Skälighetsprincipen bedöms kunna uppfyllas i och med en god avvägning mellan den process för optimering av anläggningen som beskrivs i kapitel 3.2 och principerna för anläggningsetablering som beskrivs i kapitel 3.3 i denna MKB Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna (MKN) är av regeringen beslutade högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivåer som människor eller miljön kan belastas med. I förordning (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft behandlas kvävedioxid och kväveoxider, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och ozon. Det finns även en förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Med omgivningsbuller avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Med industriell verksamhet avses de kategorier som räknas upp i bilaga 1 till Europeiska rådets direktiv 96/61/EG. Så vitt känt räknas inte vindkraftanläggningar in i dessa kategorier. 35 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 6. Alternativ 6.1. Alternativ lokalisering Bolagets verksamhet utgör ett led i den nationella utbyggnaden av vindkraft. Med hänsyn till samhällets utbyggnadsmål för vindkraften kommer ett stort antal platser att behöva tas i anspråk (Miljööverdomstolensdom 2009-06-16 i mål M 7051-07). Många stora projekt är nu under prövning eller uppförande, men med en tyngdpunkt i norra Sverige. I södra Sverige gör den utbredda bebyggelsen att tillgången på mark är mer begränsad än i norr, och de anläggningar som kan byggas här är därför i allmänhet mindre. Samtidigt är det av stor vikt att en betydande utbyggnad kan ske även här av framför allt två skäl; Dels är södra Sverige ett underskottsområde avseende elproduktion, vilket gör att ökad lokal elproduktion ger mindre överföringsförluster än motsvarande produktion i norra Sverige. Dels minskar behovet av reglerkraft om vindkraften sprids ut över landet (det är sällan vindstilla eller svaga vindar i hela landet samtidigt). Statkraft Södra Vindkraft AB har genom kopplingen till Södra Skogsägarnas ca 51 000 medlemmar, fått ett stort antal förfrågningar om vindkraftprojekt sedan starten 2007. Totalt har Bolaget idag utvärderat knappt 500 sådana potentiella projekt, allt från enstaka fastigheter till grupper av markägare som har gått samman för att möjliggöra en större anläggning. Den absoluta merparten av dessa förfrågningar handlar om vindkraft i skog. Detta beror till viss del på att flertalet medlemmar i första hand är skogsbrukare, men framför allt beror det på att det är på skogsmark som utrymme finns för större, rationella vindbruksanläggningar. Förfrågningarna har utvärderats i olika steg för att därigenom ”filtrera” fram de områden som bedöms ha förutsättningar för lönsam vindkraft. Inledningsvis (fas 1) har de tänkta platserna utvärderats med hjälp av den nationella vindkarteringens uppgifter om förväntad årsmedelvind (MIUU), varvid i huvudsak områden med uppgift om medelvind över 7 m/s gått vidare till fortsatt bedömning. Två andra grundkriterier för att gå vidare med projekt från den första fasen har också varit att områdets storlek ska möjliggöra etablering av minst 3 vindkraftverk i 2 MW-klassen och att avståndet till bostäder ska vara betryggande, så att till exempel bullerkrav kan uppfyllas utan produktionsbegränsningar. Av Diagram 1 framgår att omkring tre fjärdedelar av alla projektförfrågningar avförts i den första fasen. 36 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 468 277 60 12 119 För litet område Kvarstår till vidare utredning FAS 1: Grundkriterier Utvärderade projektmöjligheter För låg medelvind enligt kartering För trångt/nära bebyggelse Diagram 1. Avförda projektmöjligheter i fas 1 För de områden som bedömts lämpliga att gå vidare med efter den inledande fasen har en närmare utvärdering gjorts utifrån ett antal kriterier: Närmare kontroll av vindresursen (till exempel vindmätning eller produktionsuppgifter från närbelägna verk) Kända begränsningar eller svårigheter vad gäller anslutning till elnätet Förekomst av betydande motstående intressen i form av natur- eller kulturmiljövärden (till exempel häckningsförekomst av känsliga rovfåglar, konflikt med Natura 2000-område eller viktiga arkeologiska fyndplatser) Förekomst av betydande motstående intressen i form av infrastruktur eller motsvarande Kommunens bedömda inställning till en etablering Möjligheter att samla markägarna i området och få till ett arrendeavtal som möjliggör ett effektivt arbete under förprojekteringen I fas 2 har områden valts bort som inte kunnat avföras direkt i fas 1, men som efter närmare bedömning av de viktigaste aspekterna inte bedömts ha förutsättningar för en lönsam vindkraftetablering. I många fall är dessa bedömningar Bolagets egna, men ibland grundar de sig på remissvar från myndigheter eller dialog med kommun eller nätbolag. Ofta handlar det om en samlad bedömning där flera av kriterierna spelat in. Av Diagram 2 framgår att ytterligare två tredjedelar av områdena avförts i den andra fasen och att ca 40 arrendeavtal tecknats för vidare förprojektering. 37 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 119 20 4 16 16 6 16 41 FAS 2: Närmare utredning innan arrendeavtal Till vidare utredning Avfört efter närmare kontroll av vindresursen Svårt få till lönsam elanslutning Motstående intressen natur och kulturvård Motstående intressen infrastruktur mm Kommunalt ointresse Annan arrendelösning Till arrendeavtal Diagram 2. Avförda projektmöjligheter i fas 2 och områden som gått vidare till nyttjanderättsavtal Under förprojekteringen har sedan ytterligare en femtedel av projekten fått parkeras på grund av omständigheter som inte var kända när arrendeavtal tecknades. För de kvarvarande aktiva projekten finns också en osäkerhet när det gäller bland annat produktionspotentialen och det kommunala tillstyrkandet. I Diagram 3 visas fördelningen av projekt i fas 3. 41 1 2 5 33 FAS 3: Förprojektering Arrendeavtal Parkerat efter Parkerat på grund av Kommunalt ointresse närmare kontroll av motstående intressen vindresursen infrastruktur mm Aktivt projekt Diagram 3. Områden som fallit bort respektive kvarstår i fas 3 Geografiskt är de utvärderade områdena relativt väl spridda i Götaland, dock med en tyngdpunkt åt väster. I bilderna 13-15 visas läget för alla de förfrågningar som analyserats i de olika faserna. Det framgår tydligt att förutsättningarna för vindkraft i större skala framför allt finns i mer gles- 38 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning bebyggda kommuner, även om vindresursen kan vara bättre vid kusten. Bild 13. Geografisk fördelning av alla förfrågningar (fas 1) 39 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 14. Geografisk fördelning för projekt som värderats i fas 2 40 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Bild 15. Aktiva projekt vid tiden för upprättandet av denna MKB Sammanfattningsvis är det Bolagets bedömning att den stegvisa urvalsprocessen – där över 90 % av alla potentiella projektområden avförts efter hand – har resulterat i områden där förutsättningarna för lönsam vindkraft är goda. Även om områden har avförts på andra grunder än rent miljömässiga är det Bolagets bedömning att kvarvarande områden – varav Skäftesfall är ett – utgör lämpliga lokaliseringar i enlighet med Miljöbalkens intentioner. Detta understryks också av att området är utpekat som riksintresse för vindbruk samt som lämpligt för vindbruk enligt Vetlanda kommuns vindbruksplan. 6.2. Exempel på layout Målet med utformningen av en vindbruksanläggning är att i förenlighet med de ramar som omger anläggningen i form av ekologiska, kulturella och samhälleliga intressen, uppnå en så hög utvinning av områdets tillgängliga vindenergiresurs som möjligt 41 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Vid utarbetande av en optimal layout krävs att följande faktorer beaktas och balanseras: Miljö- och hälsoaspekter (främst ljud – och skuggpåverkan) Motstående intressen (bland annat natur- och kulturmiljöer) Vindförhållanden Krav på lönsamhet Arbetet är således både komplext och tidskrävande och innan den slutliga layouten går att fastställa måste erforderliga tillstånd ha erhållits samt processen med att utvärdera områdets vindförhållanden vara avklarad. De förutsättningar som hittills kunnat utredas visar också att vindkraftverk i området kring Skäftesfall bör ha en installerad effekt på ca 1,8 - 3,0 MW. Det finns idag ett relativt stort antal leverantörer som kan erbjuda verk i denna storleksklass. Nedan beskrivs två hänsynsmässigt optimerade anläggningslayouter där två i Sverige vanligt förekommande fabrikat använts som referensverk. Med hänsynsmässigt optimerad layout avses här att verken lokaliserats till de i Bilaga 1.4 ”Etableringsanalys” grönmarkerade ytorna. Hur de gröna ytorna tagits fram beskrivs närmare i kapitel 3.3 ”Säkerställande av hänsyn vid etablering”. 6.2.1. Layout 1 Enercon E82 Vindkraftverken i denna layout har en installerad effekt om 2,3 MW. Navhöjden uppgår till 138 meter och totalhöjden är 179 meter. Totalt rymmer layouten 8 vindkraftverk. Koordinater för vindkraftverken i denna layout kan ses i Bilaga 2.1.1. Verken är placerade inom de gröna områdena på den karta som redovisas i Bilaga 1.4 och har därmed lokaliserats till områden utan kända hinder för verksetablering. Verken har placerats så att de skall bli möjliga att nyttja fullt ut utan att något av verken behöver vara nedställt för att de restriktioner som finns kring ljud från verken ska bli uppfyllda. Att redan från start planera för verk som inte ställts ner ger även en viss säkerhetsmarginal, då verken vid behov kan ställas ner i framtiden. Enligt denna konfiguration skulle anläggningen kunna producera omkring 60 GWh/år. 6.2.2. Layout 2 Vestas V112 Vilket verksfabrikat som faktiskt kommer att upphandlas är ännu inte fastställt. Olika fabrikat medför också olika möjligheter och begränsningar när det gäller anläggningens utformning. En viss storleksklass på verk vad gäller den installerade effekten ger dock layouter vars karaktär i mycket hög utsträckning blir jämförbar. Skillnader i källjud, rotordiameter och 42 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning känslighet för turbulens et cetera medför dock att det inte alltid är möjligt att använda en och samma layout för två olika fabrikat. För att åskådliggöra detta och för att samtidigt visa upp en annan möjlig utformning av anläggningen har ytterligare en layout tagits fram. I det här fallet baserad på Vestas V112. Koordinater för vindkraftverken i denna layout kan ses i Bilaga 2.1.2. Verken i denna layout har en installerad effekt om 3,0 MW. Navhöjden uppgår till 119 meter och totalhöjden är 175 meter. Även i denna layout är lokaliseringen av verken styrd av de gröna områdena markerade på kartan i Bilaga 1.4 ”Etableringsanalys”. Inga av verken är nerställda. Beroende på det något högre källjudet samt den större rotordiametern rymmer denna layout totalt 6 verk. Enligt denna konfiguration skulle anläggningen producera omkring 62 GWh/år. 6.2.3. Slutsatser Oavsett vilket fabrikat på vindkraftverken som slutligen upphandlas kommer vindbruksanläggningen som uppförs att vara lokaliserad till de gröna ytorna på kartan i Bilaga 1.4. Efter avslutad vindutvärdering kommer också en avvägning göras mellan antalet verk, exakt placering och nyckelparametrar i form av rotordiameter, förhärskande vindriktning med mera. Detta görs i syfte att erhålla en så hög utnyttjandegrad och därmed energiutvinning som möjligt. Anläggningens slutliga layout kommer således även att vara optimerad i enlighet med de principer som beskrivs i kapitel 3 ”Vindbruksanläggningen”. Den slutliga anläggningens karaktär och utformning kommer till största del överensstämma med de båda här ovan beskrivna layouterna. Samtliga riktlinjer vad gäller ljud, skuggor samt hänsyn till motstående intressen kommer att vara uppfyllda. I Bilagorna under 2.1 och 2.2 finns mer detaljerad information vad gäller ljud, skuggor, vindkraftverkens placering, vägdragning med mera för var och en av de båda ovan beskrivna layouterna. 6.3. Nollalternativ Ett nollalternativ beskriver en situation där en etablering av en verksamhet uteblir. Lokalt skulle en utebliven etablering av vindbruksanläggningen innebära att den påverkan som följer av byggnation och drift av anläggningen inte uppkommer. Bland annat skulle den areal som krävs för vägar och serviceytor även framgent endast tas i anspråk av det skogsbruk som redan sker på området. Ljud och skuggor från verken skulle utebli och likaså den visuella påverkan som en vindbruksanläggning innebär. Eftersom projektområdet är välinventerat vad gäller natur- och kulturvärden finns det goda möjligheter att genomföra en etablering utan 43 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning att de konsekvenser som en etablering medför blir allt för omfattande. Detta ger att den lokala vinst som en utebliven etablering innebär, relativt sett, blir måttlig. Vid en utebliven etablering följer också att den potential anläggningen medför vad gäller att reducera skadliga emissioner, härstammandes från fossila energikällor, går förlorad. Vid en direkt jämförelse mellan el producerad från ett vindkraftverk och den i Europa dominerande energikällan kol, medför en GWh el producerad med ett vindkraftverk en potential till följande årliga utsläppsreduktion, se Tabell 3 nedan: Utsläpp Minskning genom 1 GWh vindkraftsel Minskning 60 GWh CO2 850 ton 51 000 ton SO2 370 kg 22,2 ton NOx 2 600 kg 156 ton Stoft 100 kg 6 ton Tabell 3. Miljönytta, Skäftesfall vindbruksanläggning. Efter Dansk Vindmölleförening, 2001 & Holttinen, 2004 En utebliven etablering innebär också att ett område som är väl lämpat för etablering av en modern vindbruksanläggning inte utnyttjas. En stor del av området ingår dessutom i det utpekade riksintresset för vindbruk . Konsekvenserna av detta blir att möjligheten till utökad markanvändning åsidosätts, samt att de arbetstillfällen och intäkter som följer av en etablering av anläggningen går om intet. Man bör även hålla i minnet att vindbruk, enligt den av riksdagen antagna propositionen 2005/06:143, är att betrakta som en areell näring på samma sätt som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk, vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Miljöbalkens 3 kap 8 § ger även att mark och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion och energidistribution så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten och utnyttjandet av sådana anläggningar. 44 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning 7. Samråd 7.1. Allmänt om samrådsprocessen Enligt Miljöbalken 6 kap 4§ skall samråd hållas med länsstyrelsen, övriga berörda myndigheter, kommunen, organisationer, allmänheten och särskilt berörda. Samråden beskrivs närmare under nedanstående rubriker samt i samrådsredogörelsen i Bilaga 6 ”Samrådsredogörelse”. Bolaget har också under 2008 genomfört flera möten med fastighetsägare/intressenter som är intresserade av att etablera vindkraftverk inom sina respektive fastigheter. Som resultat av detta har markägaravtal upprättats. 7.2. Myndighetssamråd Samråd har hållits med Länsstyrelsen i Jönköpings län samt med Vetlanda kommun, 2009-06-05. Samrådsunderlag samt minnesanteckningar finns redovisade i bilagorna 6.2.1 och 6.2.2. En lista på materiel som delades ut på samrådet med länsstyrelsen i Jönköpings län återfinns i Bilaga 6.2.3. Ett yttrande från länsstyrelsen i Kronoberg återfinns i Bilaga 6.2.4 ”Materiel från länsstyrelsen i Kronobergs län”. För eventuell fördjupning i vissa frågor, se även Bilagorna 6.2.5 – 6.2.11 för samrådsredogörelser, underlag, annonser samt protokoll och samtliga yttranden. Vid samråd med myndigheter inkom remisser från Försvarsmakten, PTS, Luftfartsverket, Växjö Airport, Hultsfred flygplats, 3GIS, Teracom, TeliaSonera AB, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Kronobergs län, Vetlanda kommun. Yttranden finns i sin helhet i Bilaga 6.1.1 -6.1.10. De inkomna remissyttrandena har varit behjälpliga för utformandet av ansökan även om de flesta inte hade något att erinra. PTS gav information om företag med länkstråk i området, länsstyrelsen gav information om Stena Renewables projekt i Lemnhult och vikten av att samköra ljudpåverkan, Vetlanda kommun gav information om möjlig påverkan på skogshöns som en viktig del i kommande inventering. Inför att den slutliga layouten ska definieras kommer samråd att ske igen med berörda myndigheter. 7.3. Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenter Ett samrådsmöte med allmänheten hölls 2009-09-30 i Korsberga bygdegård. Inbjudan, adresslista, tidningsannons, samrådsunderlag, informationen som visades på samrådet på vikväggar, deltagarlista och inkomna synpunkter finns redovisade som delar i Bilaga 6.2.5 - 6.2.11 Information om samrådet annonserades i Vetlandaposten vid två separata tillfällen. 45 Miljökonsekvensbeskrivning – Skäftesfall Vindbruksanläggning Ett kompletterande samråd hölls för att uppmärksamma allmänhet och myndigheter om den ändrade maximala höjden, 180m. I Bilagorna 6.2.12 – 6.2.15 återfinns kompletterande samrådsutskick, adresslista, tidningsannons, inkomna synpunkter. Det kompletterande samrådet annonserades ut i två tidningar; Vetlandaposten och Smålandsposten. En sammanställning av de inkomna synpunkterna med svar från Bolaget återfinns i Bilaga 6.2.16 ”Kommentarer till inkomna synpunkter”. 8. Uppföljning Verksamheten omfattas av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Ett kontrollprogram kommer att tas fram med utgångspunkt från förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll och Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2001:2 och handbok NFS 2001:3 samt de villkor som meddelas för verksamheten i tillståndet. 46
© Copyright 2025