1. Rörlig lärdom på nätet Biskops Arnö Nordens Folkhögskola Projektledare e-postadress Tel Håkan Tegnestål exp.biskops-arno@folkbildning.net 0171-826 70 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att undersöka möjligheterna att bygga ett självgående lärdomssystem för pensionärer, som inspirerar till fortsatt utbyggnad av både personliga och digitala bildningsmetoder. Metoderna skall också efter projekttidens slut användas av andra deltagare, i första hand Biskops Arnös allmänkurs. 3. Projektets målgrupper/deltagare Pensionärer i första hand i Uppsala län, i andra hand hela landet. I förlängning efter projekttidens slut och bekostat av andra medel, även pensionärer i Estland och Ryssland, för ett gemensamt utbyte. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Deltagarna får själva lära sig att skapa ett studiematerial för spridning mellan varandra och till andra, samt bli självgående i detta. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Deltagarna får lära sig grunder i att fota, filma, spela in ljud samt redigera och exportera materialt för publikation på nätet (i olika former, ex Youtube). Denna kunskap används för att producera ett eget ljud- och bildsatt undervisningsmaterial utifrån ett självvalt ämne som deltagarna önskar sprida till andra. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Bild- och ljudarbete är i sig ett pedagogiskt redskap, och syftet är att sätta dessa redskap i händerna på deltagarna, så dett de får stå för pedagogikan. Men de redskap som använts av projektets lärare för kommunikation med deltagarna, är mailgrupper för distansstudierna och klassrumsundervisning för introduktionsundervisning och visning av producerat material innan publikation på nätet. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Utifrån den inledande tekniska undervisning som krävts i projektet, har det varit bra med fysiska möten, där vi kunnat demonstrera handgripligt inspelnings- och redeigeringsutrustning, samt deltagarna kunnat ta med sig sin egen utrustning för genomgång tillsammans med oss. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Mail, intranät, internät, Youtube, fria redigeringsprogram för olika plattformer. Ett huvudsyfte har varit att så snabbt som möjligt kunna överge vår inhyrda utrustning och övergå till att var och en använder sin egen, befintliga utrustning. Detta har ställt stora krav på lösningar för kompatibilitet med de fria redigeringsprogram som deltagarna har tillgåmng till. En nödvändighet för uppstarten till detta projekt har varit tillgång till personal med stor teknisk erfarenhet, för att göra det så enkelt som möjligt för deltagarna att använda sin egen utrustning. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? (se samma fråga ovan, punkten 8) Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Projektet fick en betydligt mindre budget att röra sig med än den ansökta. Det har i mycket stor utsträckning förändrat projektet i jämföresle med de ursprungliga målsättningarna. Med detta som utgångspunkt, anser vi att projektet har varit lyckat och upfyllt (med någon svårighet) de mål vi har satt upp. 11. Vad har ni lärt av projektet? Vi har lärt oss en modell för arbete som definitivt kan och skall vidareutvecklas på folkhögskolan, och som lämpar sig för överflyttning till andra verksamheter. Vi har framförallt lärt oss, att tekniskt baserad undervisning kräver en initialt stor insats med kompetent personal, men att deltagarna ganska snart kan bli självgående med sin egen teknik. Det viktigaste: Motivatione att ta till sig teknisk kunskap är som störst, när varje inövat moment kan direkt översättas till den befintliga utrustning som var och en har tillgång till i sitt eget hem. Det är alltså viktigt att arbeta mot detta genom hela projektet. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Våra deltagare har skaffat sig möjlighet att sprida kunskapsmaterial på egen hand i olika sammanhang, och kan därigenom delta i åsiktsspridning och opinionsbildning. Vi (folkhögskolan) har lärt oss grunderan till en ny metod att låta deltagare själva stå för produktion av underivisningsmaterial och kunskapsspridning. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? I mycket stor grad. Vår målgrupp har valts utifrån att den är tekniksvag. Undervisningnes upplägg har alltså styrts väldigt mycket utifrån detta. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Tillgång till personal med stor teknisk erfarenhet och kompetens. Detta har varit en förutsättning för ett lyckat projekt. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har utvärderat våra arbetsmetoder och deltagarnas förhållande till teknik. Utvärderingen har skett dels genom muntlig och skriftlig kommunikation med deltagarna individuellt, med uppföljning i och med ett särskilt möte i personalgruppen som arbetet med projektet. Resultat av utvärderingen är att en kraftigare insats för distanskommunkation hade kunnat upprättas, exempelvis genom fastlagda mötestider för mailgruppen eller rent av byte av kommunikationssystem, ex Skype eller annan virtuell mötesplats. I lövrigt anses balansen mellan fysiska möten (4 st) och distanskommunikation ha fungerat bra. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vi har implementerat metoden för deltagarbaserad produktion av undervisningsmaterial hos våra kollegor och arbetsledning, och ser fram emot en fortsatt utveckling på bredare front med fler deltagarkategorier inblandade. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Folkhögskolan backar upp en fortsätttning av projektet genom att ställa sig bakom projektidén samt fortsatta ansökningar om medel för utveckling. Folkhögskolan ser även över sina rutiner för distansstudier i allmänhet, i diskussion med projektledaren. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Det är en självklarhet och även en inbyggd idé från början av projektet. Om detta, läs i flera punkter ovan samt i den ursprungliga projektansökan. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Ett utvecklingssteg som känns viktigt att ta för att till fullo genomföra idén med deltagarskapat undervisningsmaterial, är att utbilda en första grupp även i teknisk kompetens, så att även den tekniska undervisningen kan bli självgående. Det skulle föra projektidén långt. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Inbyggt i själva projektidén är att sprida sitt material på nätet mellan varandra och till andra, så det är den främsta spridningsinsatsen också för information om projektet. I övrigt även intern visning av det producerade materialet och fortlöpande diskussioner med kollegor och folkhögskolans ledning. 21. Övriga kommentarer om projektet Projektet har varit roligt att genomföra, och känns viktigt att vidareutveckla både hos oss på Biskops Arnö, men vi ser även gärna att fler tar efter projektets modell. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader 18600 35232 960 54792 23. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter 14792 40000 40000 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Kommentar: Redovisade kostnader behöver kompletteras med information, då vissa utgiftsposter tillkommit i slutskedet av året och tillfogas just nu budgeten i samband med årssammanräkningen. Vi avser att snarast komplettera dessa uppgifter, eller styrka de ovan angivna. Annars gäller för redovisningen, att vår egensinats är procentuellt högre än i den ursprungliga ansökan baserad på en budget lagd efter ett betydligt högra bidragsbelopp. Då utgjorde vår egeninsats ca 25% av bidragsbeloppet, medan den nu, efter en omarbetad budget lagd efter beviljat belopp om 40000, utgör ca 37% av bidragsbeloppet. Detta beror på att personalkostnaderna inte klarade att minskas enhetligt för att samtliga insatser i projektet, men även åtaganden i projektadministrationen framförallt vad gäller återrapportering och aktiviteter gentemot FBR skulle klara att genomföras. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Epost Telefon Ingegerd Lusensky exp.biskops-arno@folkbildning.net 0171-826 70