Byanät (Sockennät) för bredband i världsklass Gotland 2011-05- 11--12 1 PTS Vision ”Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.” Bredbandsstrategin ------- Sverige ska ha bredband i världsklass! Nationellt Regionalt Lokalt År 2015 bör…  40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s  Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör…  90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2 Byanät för bredband i världsklass PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning). Strategi för PTS medverkan i regionalt tillväxtarbete. 3 Seminariet genomförs i samverkan med …… 4 ……..och stöds av följande aktörer 5 Agenda 1. En översikt Allmänna betraktelser 3. Affärsmodeller för byalag Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete. 4. Ta initiativ Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar 5. Etablera projekt Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller. 6. Genomför byggprojektet Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning 7. Driva, äga och förvalta Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen 8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet) 6 Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt ”Fiber till byn” (Sweden Broadband Alliance) Vi har lyssnat till ”Fiber till byn”………... …och bestämt oss för att bygga ett byanät !!! 7 ……..och bygger på följande scenario Var är “marknaden” ? Hur ser marknaden ut på landsbygden ? 8 Om nu marknaden inte bygger ? ”Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut” Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 9 Varför hög kapacitet?? Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov 1000 M = 1 Gbit/s 1000000,0 Video/DVD 1,5 min eller 20 HDTV kanaler 100 M 100000,0 24 M 30 bilder 12 sek 8M 10000,0 kbit/s X 2 kanaler 2M X 30 1000,0 100,0 56 k Video/DVD 2/18 dagar 28 k 10,0 1995 2000 Hastighet kbit/s 2005 2010 2015 2020 2025 Medeltillväxt = behovstillväxt 10 Är mobilt bredband ett alternativ? ”Ja som ett komplement till det fasta nätet” 4G system Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet 100 80 Nerladdning Mbit/s 50 40 Uppladdning En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s 3 Avstånd till användare km Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät Byanät Nätoperatör AP Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 12 Affärsmodeller för byalag 13 Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät 2 ON Nätoperatör Byanät 1 ON ON ON Operatörsnod 14 Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Anslutning av operatör Byanät 2 ON Nätoperatör Byanät 1 ON ON AP ON Operatörsnod AP Nätanslutningspunkt 15 Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Utbyggnad av byanätet Byanät 2 ON Nätoperatör Byanät 1 AP ON ON AP ON Operatörsnod Användarnod AP Nätanslutningspunkt 16 Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Distribution av tjänster Byanät 2 ON Nätoperatör Byanät 1 AP ON ON AP 17 Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Uthyrning av kapacitet Byanät 2 ON Nätoperatör Byanät 1 AP ON ON AP 4G 18 Sammanfattning av olika affärsmodeller 1. Nätoperatören svarar för anslutning (byalaget avtalar med tjänstedistributör, KO) 2. Nätoperatören svarar för anslutning och distribution av ”egna tjänster” 3. Nätoperatören är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för anslutning och distribution av ”valfria tjänster” 19 Värdet på den Gotländska telemarknaden ??? Kund Tillverkningsindustri Lantbruk Övrig tillverkning Tjänster Övrigt Småhus Flerbostadshus Fritidsbostäder Summa Antal 280 3 100 160 3 300 500 13 200 9 900 9 300 39 740 Om vi antar att hälften av kunderna fiberansluts och att nätavgiften i snitt är 140 kr/mån blir den totala nätintäkten ca 2 800 000 kr/mån (34 000 000 kr/år) 20 Byanätsprocessen, ta initiativ 1 Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyar Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Etablera projekt Genomför byggprojektet Organisera projektet Projektera Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Driv och förvalta nätet nätet Drift och underhåll Förvalta Bilda förening Beslut 21 Ta initiativ Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen • Projektidé • Medfinansiering • Samförläggning • mm Prata med Länsstyrelsen • Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar • Fornminnen och andra miljöhänsyn • Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 22 Marknadsanalys För stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS • Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? • Om ”Ja”, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? • Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex. operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten www.natkollen.pts.se listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive 1 000 meter från en angiven adress). • Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga. Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. • Vilken typ av bredband söker du stöd för? • Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för ** Anm: Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer 23 Marknadsanalys Intyg • Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer • Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk • Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk. Vid medfinansiering från PTS kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen oavsett stödbeloppet. Marknadsanalysen ska finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än 200 000 euro skall principerna (9 § i LOU) om offentlig upphandling följas.. 24 Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Egen insats i form av kapital Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift Offentliga stödmedel Samförläggning Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan t ex vara vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster. Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats ”kanalisationskollen”. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 25 Möjliga offentliga stödmedel för bredband Kommuner/”Byalag” PTS Säker och tillgänglig kommunikation PTS Medfinansiering av • kanalisationsstöd (50%) • landsbygdsprogrammet (25/50%) Länsstyrelsen vägledning och administration kanalisationsstöd landsbygdsprogrammet Tillväxtverket Strukturfonder (Regionalt programkontor) Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet • Projektstöd • Leader Skatteverket HUS- avdrag 26 ROT-avdrag ROT- avdrag Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du • äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller • äger och som dina föräldrar bor i. BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges. 27 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 (36 mld kr) 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn 3,1 mld kr (5,8 mld kr) 2 Förbättra miljön och landskapet 13,1 mld kr (23,7 mld kr) 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 2,3 mld kr (3.5 mld kr) 4 Leader, syftar till att stödja de tre övriga axlarna. 1,8 mld kr (2,4 mld kr) Stödmyndigheterna (länsstyrelserna och Sametinget) har genom initiativ från Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket getts möjlighet att omfördela budgetmedel inom axel 3 till den så kallade serviceåtgärden (åtgärd 321) – dvs den åtgärd som primärt innefattar bredbandssatsningar. Normalt är det bara möjligt att flytta maximalt 20 procent av medlen från andra åtgärder inom Axel 3. För bredbandssatsningar finns emellertid inga sådana begränsningar. PTS (20/4) kan medfinansiera medel inom landsbygds- programmet som inte är öronmärkta för bredband, och här kan PTS gå in med upp till 50 procent i medfinansiering. För de medel som är öronmärkta för bredband inom landsbygdsprogrammet, det vill säga notifierade medel inom åtgärd 321, gäller även fortsättningsvis en maxgräns på 25 procent för PTS medfinansiering. 28 Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) • • • • • • Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet , enhet • Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 29 Krav avseende öppenhet och icke diskriminering Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om ickediskriminering LB K Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). LB Bevilja tillträde till nätet respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. LB På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. LB K Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. Detta krav på icke-diskriminerande behandling gäller under en period av fem år, från den dag då projektet färdigställdes. K Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen K På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. K 30 Sammanfattning av krav Kraven syftar till att • förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom • att byalaget behåller kontrollen av byanätet. • att bygga nätet med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas. • att avtalet med operatören medger tillgång till flera tjänsteleverantörer • ett tidsbegränsat avtal med operatören (och en eventuell kommunikationsoperatör) innefattande tydliga uppsägningsvillkor 31 Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under 200 000 euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1 kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: · investeringen används för annat ändamål än det avsedda, · investeringen ändras i betydande omfattning eller om · stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 32 Vad är bredband – hur fort är fort ? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 33 Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Förvalta Bilda förening Beslut Drift och underhåll Samfällighetsförening/ Ekonomisk förening Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Driv och förvalta nätet 34 Förenings- och företagsformer Ideell förening En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. För att en sådan förening ska vara en ideell förening i juridisk mening får den verksamhet som bedrivs för att främja ändamålet inte vara av affärsmässig karaktär. En ideell förening kan alltså inte både bedriva ekonomisk verksamhet och syfta till att främja sina medlemmar ekonomiskt. Hur en ideell förening ska drivas bestämmer dess medlemmar i föreningens stadgar. Det finns dock vissa saker som föreningen är skyldig att göra. En ideell förening är t.ex. bokföringsskyldig om dess tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor eller om föreningen bedriver näringsverksamhet. 35 Förenings- och företagsformer Ekonomisk förening En ekonomisk förening bildas av minst tre fysiska eller juridiska personer. De ska ta beslutet att bilda föreningen, anta stadgar, välja en styrelse samt en eller flera revisorer. En ekonomisk förening ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna ska delta i verksamheten : • som konsumenter eller andra förbrukare • som leverantörer • med egen arbetsinsats, eller • genom att utnyttja föreningens tjänster eller liknande. • Den ekonomiska föreningen ska registreras av Bolagsverket. Hur en förening ska drivas bestämmer dess medlemmar i föreningens stadgar. Det finns dock vissa saker som föreningen är skyldig att göra. En ekonomisk förening är t.ex. bokföringsskyldig och måste i vissa fall betala arbetsgivaravgifter. Medlemmarna i en registrerad ekonomisk förening är inte personligt betalningsansvariga för föreningens skulder utöver insatsen. Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte 36 Förenings- och företagsformer Gemensamhetsanläggningar och Samfällighetsförening Gemensamhetsläggning är byggnadsverk eller anordning(ar) som inrättats för specificerade ändamål av stadigvarande betydelse för minst två delägare gemensamt. Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen och fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för all framtid. 1 Bildandet av GA regleras av Anläggningslagen (1973:1149). - görs genom lantmäteriförrättning. 2 Förvaltning av GA a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning. Sker genom bildande av en Samfällighetsförening i enlighet med lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Gemensamhetsanläggningen kan inte överlåtas till extern operatör så samfällighetsföreningen måste ha kontroll över anläggningen och vara ansvarig för driften. (Det operativa arbetet kan dock läggas ut externt.) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden – en jämförelse av olika föreningsformer 37 Etablera projekt Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Förvalta Bilda förening Beslut 38 Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Administration Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning Förstudie och information Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Bygg Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering 39 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 40 Gör en kostnadskalkyl  Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen  Beräkningshjälpmedel AP A 1 B 10 C 2 D Abonnent E Överlämningspunkt 9 3 Förgrening 8 Nod i angränsande byanät AP 4 Anslutningspunkt 5 6 7 41 Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Fastighet Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet 42 Exempel på betalningsmodeller Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats) Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis. 43 Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Antal företag 7 Antal medlemmar Projektkostnader Visar potential för utbyggnad. 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. SEK, exkl moms Grävkostnader 600 000 Anslutningspunkten bör ligga ”mitt i byn”. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation 200 000 Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel 300 000 Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering 100 000 Total byggkostnad 1 200 000 Extern finansiering Bidrag från kommunen 180 000 40% av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet 270 000 60% av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms 15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. 44 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån 25 000kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa 284 45 Moms på fiberanläggningar? Efter en tvist mellan Skatteverket och en fiberförening i Säffle (företrädd av LRF) har nyligen Skatterättsnämnden beslutat Föreningen frågar om den insatsbetalning som medlemmen gör enligt vad som framgått utgör en mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst. Skatteverket anser att insatskapitalet i Föreningen inte utgör ersättning för någon tjänst som Föreningen tillhandahåller medlemmarna. 46 Informera och förankra innan ni går vidare 47 Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Exempel • Markavtal • Projektering • Servitut när det är klart • Markentreprenad • Ledningsrätt • Installation • Medlemsavtal • Material • Anslutningsavtal 48 Sök finansiering och fatta beslut om att bygga 49 Genomför byggprojektet Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Förvalta Bilda förening Beslut 50 Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Fastighetsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Fastighetsgräns Byanod Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Skarvpunkt Förgreningspunkt Överlämningspunkt fastighet Användarnod 51 Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av ”rätt” kanalisation 52 Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 53 Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsanslutning Fastighetsnät Fastighetsgräns Byanod Operatörsnod 54 Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 +D23 =U45 =U46 +D24 =U48 =U47 +D25 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation ”Nätdokumentation”eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlagda kablar och kanalisation. 55 Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning Bilaga (LSB 12:1) (LSA 12:2) • • • • • Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat • • • • • • Antal nya företag som skapats Antal bevarade arbetstillfällen Antal män/kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i ev utbildningar Antal nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats 56 Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för : • öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS • robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS 57 Glöm inte !!!!!!!! Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär exempelvis att – – – – – Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar skall vara aktiverade Utrustning skall vara besiktigade och godkända Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d. Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet. 58 Driva, äga och förvalta Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Förvalta Bilda förening Beslut 59 Drift av byanät Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex . genom: Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Upplåtelseavtal. Byalaget hyr ut byanätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Operatören tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution (kan eventuellt också inkludera tjänster) samt alla kostnader och intäkter för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt ”förvaltningsråd”.. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. 60 Byanätet säljs till en operatör • • • • • Byanätet värderas och säljs till en operatör. Byanätet blir operatörens egendom och ansvar. Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. Drift- och underhållskostnader för nätet för all framtid dras av. Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet. Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet. Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 61 Sammanfattning Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Kontakta Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Identifiera finansieringsmöjligheter Bilda förening Beslut Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv nätet Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Översiktlig nätplan Skriv avtal Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Informera & förankra Besiktiga Ta fram avtalsunderlag Dokumentera Ta in offerter Registrera Sök finansiering Deklarera Beslut Slutrapportera projektet Förvalta Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 62 Kom i håg 1. Släpp inte kontrollen. 2. Bygg och driv genom professionella aktörer 3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys - ledningskollen www.ssnf.org RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning 63 Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera – transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (ITinfrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning – en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen – verktyg för grävsamordning – samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning – Boverket, PTS, SKL mfl Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan  kommunala kärnverksamheter  kommunala bostadsbolag  stadsnät (i förekommande fall) 64 Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera – transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (IT-infrastrukturprogram med en Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan, kommunala kärnverksamheter, kommunala bostadsbolag, stadsnät i förekommande fall) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning – en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. (Ledningskollen – verktyg för grävsamordning – samverkan med PTS och Lst för ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing grossistledet) Vägledning – Boverket, PTS, SKL mfl Bredband lika viktigt som väg- och elnät. • Nyttan av bredband: http://bit.ly/jWGcag • Insatser för ökad användning av bredband och internet: http://bit.ly/lrYZqR 65 Kommunen som lokal samordnare….. Jordbruksverket Länsstyrelsen Region Vägledning och administration Regional utveckling (RUP) PTS Tillväxtverket Övriga statliga myndigheter Kommun Samhällsplanering Ägarstyrning Samordning Policy Bostadsbolag Fastighetsnät Energibolag Stadsnät Stadsnätsbolag Företag Medborgare näringslivsutveckling samhällsservice Byalag nät i glesbygd 66 …..i regional samverkan…. Region/Länsstyrelse Socken ”Projekt” Socken ”Projekt” Regionalt samverkansorgan IT- Infrastrukturplan/Strategi …för att optimera utbyggnaden Socken A Operatör Socken B SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS 08 6785500 joakim.aspengren@pts.se Camilla Jönsson SSNf 0761106471 camilla.jonsson@ssnf.org Lars Hedberg EkoT Konsult 0707521155 lars.hedberg@ekotkonsult.se Lars Björkman EkoT Konsult 0739883675 lars.bjorkman@ekotkonsult.se 69