1. No category

Inventering av grod- och kräldjur,
fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och lavar i
Gräfsnäs slottspark 2011
2012-01-19
Beställare:
Gräfsnäsparken/Projekt M2012
Prästängsvägen 12
441 91 Alingsås
Beställarens representant: Erik Samuelsson
Konsult:
Norconsult AB
Box 8774
402 76 Göteborg
Uppdragsledare
Handläggare
Calle Bergil
Calle Bergil och Daniel Mattsson
Uppdragsnr:
102 15 02
Filnamn och sökväg:
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar
pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Kvalitetsgranskad av:
Daniel Mattsson
Tryck:
Norconsult AB
3 (32)
Innehållsförteckning
Bakgrund ................................................................................................... 4
Uppdraget ................................................................................................. 4
Fladdermöss ............................................................................................. 5
Metodik ....................................................................................................... 5
Resultat ...................................................................................................... 6
Viktiga fladdermusmiljöer ............................................................................ 7
Grod- och kräldjur .................................................................................. 10
Metodik ..................................................................................................... 10
Resultat .................................................................................................... 10
Vanlig padda............................................................................................. 11
Större och mindre vattensalamander ........................................................ 11
Viktiga miljöer ........................................................................................... 12
Vedskalbaggar ........................................................................................ 14
Metodik ..................................................................................................... 14
Resultat .................................................................................................... 15
Viktiga miljöer ......................................................................................... 20
Vedlevande lavar och svampar.............................................................. 21
Metod ....................................................................................................... 21
Resultat .................................................................................................... 22
Viktiga miljöer ........................................................................................... 25
Skötselförslag ......................................................................................... 26
Referenser ............................................................................................... 29
Bilagor
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Bilaga 1
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
4 (32)
Bakgrund
Gräfsnäs slottspark ligger i anslutning till ruinen av Gräfsnäs slott, som började
anläggas på 1500-talet. Det nuvarande parkområdet kan delvis ha lika långa anor
som slottsträdgård/park, även om utformning och karaktär skiftat mycket med olika
tiders behov och stilideal. Området som ägs och förvaltas av Alingsås kommun har
även anknytning till en rad nutida aktiviter med stark kulturhistorisk förankring. Ett
stort lokalt engagemang i parkens skötsel har också funnits sedan lång tid från ett
tjugotal lokala föreningar, som utnyttjar parken och bidrar med att lyfta fram dess
värden för de stora skaror besökare som kommer hit.
2010-06-16 beslöt Alingsås kommun inrätta parken som kulturreservat; ”Gräfsnäs
slottspark”. Samtidigt antogs en skötselplan framarbetad av Norconsult. I oktober
2010 startade de ovan nämnda ideella organisationerna i samarbete med Alingsås
kommun projektet Miljömål 2012 i syfte att ta fram lokala miljömål och genomföra
miljöförbättrande åtgärder i parken. Ett av målen handlar om att genomföra en
fördjupad inventering av naturvärden i parken i syfte att optimera skötseln.
Uppdraget
Uppdraget innebar att inventera förekomst av skyddsvärda arter och deras viktiga
miljöer i parken, vad gäller följande artgrupper:
· Fladdermöss
· Grod- och kräldjur
· Vedlevande insekter
· Trädlevande lavar och svampar
Uppdragsgivare har varit projekt M2012 (Miljömål 2012 Gräfsnäs Slottspark)
genom Erik Samuelsson. Calle Bergil har varit uppdragsansvarig vid Norconsult
och genomfört inventeringarna tillsammans med Daniel Mattsson. Härutöver har
Johnny Lindqvist, Göteborg, anlitats för artbestämning av skalbaggar och Björn
Nordén, Göteborgs Universitet, för bistånd med artbestämning av lavar och
svampar. Johnny har även bistått med råd vid utplaceringen samt sammanfattat
fynden. Ljudfiler med fladdermusljud har analyserats av Alexander Eriksson och
Ingemar Ahlén. Bo Mattsson har gjort en stor insats i form av regelbundet vittjande
och sortering av fällor för både salamandrar och skalbaggar.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Utifrån resultaten har även förslag på bevarandeåtgärder getts för de olika
grupperna.
5 (32)
Fladdermöss
Fladdermöss utgör en lika mytomspunnen som reell del av vår däggdjursfauna,
med inte bara litterära kopplingar till gamla byggnader och andra
människoboningar. I själva verket har alla 18 i landet påträffade arter en mer eller
mindre tydlig koppling till det av människan påverkade landskapet, även om våra
vanligaste arter också finns ganska vitt spridda i skogslandskapet.
De nattinsekter som fladdermössen lever av produceras i några av de miljöer som
också är viktiga jaktmarker för fladdermössen; grunda vegetationsrika vatten,
lövskogar, luckiga skogar, parker, alléer, skogsbryn. Men insekterna kan också
samlas för att svärma i andra miljöer, som då även de blir viktiga
fladdermusjaktmarker; glest ställda träd eller buskar, byggnader, lyktstolpar etc.
Fladdermössen jagar intensivt under sommarnätterna, men behöver annars tre olika
miljöer för vila; för dagvilan, för övervintring och för att föda och dia ungar, vilket
oftast sker i små ”yngelkolonier” av honor.
För dagvilan under sommaren räcker det med något regnskyddat skrymsle i t.ex.
grova träd eller i eller på byggnader. För vintervilan föredras ostörda regnskyddade
svala platser med hög luftfuktighet, såsom grottor, jordkällare och liknande. När
det gäller yngelkolonierna på sommaren föredras däremot varma platser som
skorstensmurar, sydväggar eller under taknocken i hus.
Metodik
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Under 6 sommarnätter med stilla väder, 11-17°C och ingen nederbörd
genomströvades Gräfsnäsparken med ultraljudsdetektor, som transformerar
fladdermössens läten till hörbart ljud. De första två kvällarna strövades större delar
av parken, medan de senare inventeringarna fokuserades till de områden där det
visade sig vara mest fladdermusaktivitet. De flesta av ljuden kunde artbestämmas i
fält, i kombination med att arterna också kunde ses flyga förbi.
För fältundersökningen användes ultraljudsdetektor Pettersson D240x, som är
utrustad med tidsexpansionsfunktion vilket möjliggör en artbestämning utifrån
inspelade filer i dataprogrammet Omnibat. Omnibat tillhandahålls av Eccom AB i
Kalmar och Alexander Pettersson som även hjälpte till att granska inspelningar och
artbestämning. Särskilt ovanliga arter kontrollerades även av en så kallad
raritetskommité i detta fall av Ingemar Ahlén på SLU i Umeå med
specialkompetens på fladdermus faunan i Sverige.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
6 (32)
En dag (20110827) ägnades även åt eftersök av vilo-, koloni- och
övervintringsplatser i parkens byggnader. En stor mängd skrymslen och
vindsmiljöer i parkens byggnader undersöktes med ficklampa efter fladdermöss
eller spår så som spillning. I januari 2012 gjordes ytterligare ett eftersök efter
övervintringsplatser i ruinen.
Resultat
Totalt registrerades sju arter fladdermöss i parken. På karta 1 anges i vilka
delområden de olika arterna noterades.
Nordisk fladdermus
Vår vanligaste art, som sannolikt också ökar. Förekommer i allt från skog till
jordbrukslandskap och villaområden. Här dock bara noterad i område 1 & 2.
Långörad fladdermus
En allmän art som gärna jagar i små gläntor i skog, park och trädgård. Ynglar gärna
i stora vindsmiljöer såsom hus, ladugårdar och kyrkor, men kan även utnyttja
hålträd. Säkert noterad i område 1 & 2, men eftersom den ofta jagar med bara
hörseln, utan ljud för ekolokalisering, är den sannolikt förekommande på fler
platser, t.ex. där tysta små fladdermöss med rätt beteendemönster setts. Rester av
en dagviloplats påträffades i en lada i hembygdsmuseet.
Vattenfladdermus
Vanlig art som ofta syns flyga tätt över vattenytan av sjöar och vattendrag. Den
förekommer dock även långt från vatten. Noterad i alla delområden
Dvärgfladdermus
Vanlig art i skog, trädgårdar och parker. Vanligen fåtaligare än nordisk, men var
här i Gräfsnäs slottspark den särklassigt mest förekommande arten, följt av
vattenfladdermus.
Gråskimlig fladdermus
Stor fladdermus
Ojämnt och fläckvis utbredd i södra Sverige, framförallt i jordbrukslandskap med
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Förekommer fläckvis i södra Sverige i både skogs- och jordbruksområden.
Kommer på hösten in till städerna, där hanarnas revirläten då ofta hörs kring större
byggnader med grönytor i närheten.
7 (32)
näringsrika sjöar och lövskogar. Jagar oftast högt över skog eller öppna områden
och bor helst i ihåliga träd. Var tidigare rödlistad som hänsynskrävande (NT).
Sydfladdermus (EN)
Påträffad i Sverige första gången 1982 i Skåne, men en liten stabil förekomst är nu
även konstaterad i Skaraborg. Föredrar kulturlandskap med inslag av skog, gårdar,
parker, betesmarker etc. Rödlistad som starkt hotad (EN), p.g.a. den mycket
begränsade populationstorleken.
Summering
Vid en tidigare kort inventering av Naturcentrum 2004 (Ahlén 2004) noterades
samma arter utom sydfladdermus och gråskymlig fladdermus, men dessutom
mustaschfladdermus alternativt Brandts fladdermus. Brandts fladdermus är en
ganska vanlig skogslevande art, medan mustaschfladdermus är en tidigare vanlig
art i skog, parker och hagmarker, som dock tycks ha minskat starkt på senare år. De
båda arterna är svåra att skilja åt i fält och även på ljudinspelningar. Det är fullt
möjligt att några av de läten från vår inventering som inte säkert kunde
artbestämmas, skulle kunna komma från någon av dessa arter.
Möjligen kan därmed fladdermusfaunan i Gräfsnäs slottspark summeras till så
mycket som 8 arter.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Viktiga fladdermusmiljöer
Hela Gräfsnäsparken med omgivningar är sannolikt goda jaktmarker för flera eller
till och med de flesta av de påträffade arterna. Av Karta 1 framgår dock de tydligt
populäraste jaktområdena där ett flertal arter valde att födosöka. De har alla det
gemensamt att de är öppna eller halvöppna platser med lövträd och närhet till
vatten. I område 1 och 2, som lockade flest arter och individer finns också närheten
till byggnader, som kan ge varma, insektslockande miljöer, samt grova gamla träd,
som säkert kan ha samma funktion och samtidigt ge skydd för de arter som är
känsliga för att ge sig ut på alltför öppna ytor, t.ex. dvärgfladdermus, långörad
fladdermus, mustasch- och Brandts fladdermus. Av detta skäl bör som sagt hela
parken betraktas som viktig ur fladdermussynpunkt, där olika områden säkert kan
spela roll vid olika tidpunkter och för olika arter. Särskilt gläntor och luckiga
områden med grova lövträd, som t.ex. Lekarevallen och alléerna, måste därför
bedömas som viktiga även om fladdermössen de kvällar vi inventerade främst
jagade i andra områden. Viktiga insektsproducerande miljöer som våtmarker och
sumpskogar och grov död ved kan dessutom vara av största betydelse även om inte
insekterna i första hand skulle jagas just där.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
8 (32)
För den starkt hotade sydfladdermusen synes Gräfsnäsparken vara en mycket
lämplig miljö, åtminstone om man inkluderar också omgivande landskap; de öppna
ytorna norr om parken, kringliggande större trädgårdar och delar av det varierade
jordbrukslandskapet norr- och österut.
Grova döda eller levande hålträd är också viktiga som dagviloplatser och kanske
även som yngelplatser för flera arter. Detsamma gäller alla de gamla
träbyggnaderna, som synes mycket lämpliga för flera arter. Spillning från en
yngelplats av obestämd fladdermus påträffades i en sydvänd timmervägg xx och
rester av långörad fladdermus kalasande på nattfjärilar hittades under taknocken på
xx-ladan.
Även slottsruinen är med säkerhet en viktig miljö för fladdermöss. Många
fladdermöss konstaterades flyga ut från ruinen i skymningen och tidigare har
iakttagelser gjorts av dagvilande fladdermus under murkrönens blyplåtar. Huruvida
här även finns yngelplatser och eller övervintringsplatser kunde inte säkert
konstateras, trots eftersök efter spår. Framförallt för övervintring torde dock
lämpliga miljöer finnas, t.ex. i tornets källare och i de delvis igenfyllda
valvgångarna i pelarsalen.
Sammantaget kan man säga att det finns en kombination av kriterier för
fladdermöss som uppfylls i Gräfsnäsparken med insektsproducerande vatten, öppen
lövträdsmiljö, gamla hålträd och byggnader för eventuell övervintring och
kolonibildning.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
I en särskild rapport har vi utrett riskerna för skadliga effekter för fladdermöss av
åtgärder för belysning och uppvärmning m.m. i slottet. (Bergil & Mattsson 2011;
Konsekvenser för fladdermöss av arbeten vid Gräfsnäs slottsruin hösten 2011.
0
väg 1
9
Was
aa
4
llén
5
1
!
(
3
n
sallé
Kun
g
6
0
Anten
25
2
Meter
50
100
±
Födosöksområde, främst vattenfladdermus
Viktigt födosöksområde, flera arter
Potentiell plats för vintervila
Potentiellt viktig viloplats/koloniplats
Konstaterad koloniplats
Besöksadress: Theres Svenssons gata 11
Norconsult
Tfn 031-50 70 00
Box 8774
Fax 031-50 70 00
402 76 GÖTEBORG www.norconsult.se
6, vattenfladdermus
5, vattenfladdermus
4, vattenfladdermus
3, vattenfladdermus
2, långörad fladdermus, dvärgfladdermus
nordisk fladdermus, vattenfladdermus
1, dvärgfladdermus, nordisk fladdermus
stor fladdermus, sydfladdermus,
långörad fladdermus, gråskimlig fladdermus
Mer aktiva jaktområden i slottsparken,
samt identifierade arter i respektive område
med ultraljudsdetektor under mättillfällen i
juni, juli och augusti 2011
__________________________________
!
(
Karta 1.
Resultat av artinventering av
fladdermöss
Gräfsnäs slottspark 2011
9 (32)
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Bild 1. Den glesa lövskogen bakom slottet är viktigt jaktområde för flera
fladdermusarter.
Bild 2. Samtliga arter i området noterades någon gång kring husen i
hembygdsmuseet.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
10 (32)
Grod- och kräldjur
Gräfsnäsparken synes ha goda förutsättningar också för både groddjur och kräldjur.
Även detta är arter med komplexa och specifika krav på sina miljöer. Groddjuren –
grodor, paddor och salamandrar - behöver lämpliga solvärmda och helst fiskfria
småvatten att leka i, som inte torkar ut under sommaren. De behöver också goda,
särskilt fuktiga födosöksmarker på land och de behöver lämpliga
övervintringsplatser på land eller i vatten, olika för olika arter. Även för kräldjuren
- ormar och ödlor - varierar kraven art för art. Generellt är solvarma platser viktiga
jaktmarker under vår och sommar, medan skrymslen i marken, med eller utan
ansamlingar av organiskt material, kan vara avgörande både för övervintring och
föryngring.
Metodik
Groddjuren inventerades under lekperioden på våren med två metoder; Dels
besöktes och avspanades och avlyssnades försiktigt alla småvatten i parken för
tecken på lek av groddjur; lekande individer, lekläten eller romsamlingar.
Dessutom placerades enkla fällor ut för salamandrar som leker nattetid. Fällorna
som bestod av till enkla ryssjor omvandlade petflaskor (Karta 2), sattes ut på
kvällen i möjliga lekvatten och vittjades nästa morgon. Det bör betonas att denna
metod kräver att fällorna vittjas inom kort tid, för att inte riskera att infångade djur
dör av syrebrist.
Kräldjuren eftersöktes genom försiktig vandring med avspaning av potentiellt
intressanta områden under några varma vårdagar. Områdena valdes ut dels utifrån
Daniel Mattssons fälterfarenhet av området under många år, dels utifrån
kunskaperna ovan om reptilers omvärldskrav.
Resultat
Vanlig groda och åkergroda
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Båda dessa s.k. brungrodor är allmänt utbredda i landet och leker i fiskfria vatten
som lätt värms upp på våren, men inte torkar ut under sommaren. Åkergrodan har
av sådana skäl som nämnts ovan minskat påtagligt på kontinenten och är därför
upptagen som en art som skall skyddas enligt den europeiska
Artskyddskonventionen och Natura 2000. I Sverige har däremot den vanliga
grodan visat en viss tendens till minskning i västsverige på grund av försurning av
lekvattnen, medan åkergrodan, som är den vanligaste arten i barrskog är mer tålig
mot surt vatten.
11 (32)
Lek av åkergroda konstaterades i vallgraven på båda sidor om servicevägbanken. I
stora vallgraven-dammen lekte även vanlig groda. Brungrodor – mer sannolikt
vanlig groda – har också lekt och lämnat romklumpar i sumpskogen, i vallgraven
kring Sofieholme och i två tillfälliga småvatten nära Askkorset. (Vanlig groda leker
något tidigare än åkergroda)
Vanlig padda
Vanlig padda är inte lika känslig för fiskpredation som grodorna och leker gärna i
vassar i lite större vatten. Paddlek konstaterades i vassen norr om småbåtsbryggan.
Större och mindre vattensalamander
Både större och mindre vattensalamander påträffades i stora vallgraven-dammen.
Den mindre får betecknas som allmän i småvatten, medan större vattensalamandern
är något mer kräsen på sin lekmiljö och lite mer fläckvis utbredd. Även större
vattensalamander är en art som skall skyddas enligt den europeiska
Artskyddskonventionen och Natura 2000.
Snok
Av kräldjuren måste först och främst nämnas snoken, som har en stor population i
Gräfsnäsparkens strandområden. Snoken lever till stor del i vattennära eller fuktiga
marker, där den livnär sig på bl.a. grodor och fisk. Övervintringslokaler som samlar
ett stort antal snokar under vintern finns bland gamla murrester, dels norr om
ruinen, nära vassen och dels alldeles öster om ruinen. Under övriga delar av året
kan snokarna påträffas utmed hela vattenlinjen, men särskilt på ruinudden, bl.a.
längs ”kärleksstigen” och i norra kanontornet. Snoken är i vårt land beroende av
gödselstackar, komposter eller liknande för att få tillräcklig värme för sin äggutveckling. Sådana miljöer är viktiga att uppmärksamma vid skötselåtgärder i
området.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Skogsödla och kopparödla
De lättvärmda sten- och grusmarkerna på ruinudden i allmänhet och längs
”kärleksstigen” i synnerhet är också goda miljöer för skogsödla, som lever av
insekter i skogs- och ängsmark. För både snok och skogsödlor är i synnerhet ett
område mellan stigens stensättning och ner till vattnet i den gamla vassen och
stenarna viktigt. I samma miljöer lever kopparödla, som tidigare påträffats på
sydslänten söder om restaurangen samt i den lilla sydvända muren på slottets
nordsida.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
12 (32)
Viktiga miljöer
Kombinationen strandområden, småvatten, sumpskog och steniga grusiga både
torra och fuktiga miljöer har skapat en rik förekomst av grod- och kräldjur. Listan
på viktiga miljöer blir lång:
Stenskravelområden med övervintrande snok norr och öster om ruinen.
Försiktighet med åtgärder under vintern.
Norra kanontornet. Bevara helst markhåligheter och viss vegetation
”Kärleksstigen” och hela sydslänten bort till restaurangen. Bevarad öppenhet med
spridda buskar och småträd.
Komposter eller liknande ansamlingar av växtrester. Bör bevaras snoktillgängliga
och hanteras med försiktighet under snokens äggutvecklingstid (juni-aug)
Vallgraven. Viktigt att inte öppna mot sjön så att fisk kan komma in. Låga
tvärvallar mellan olika avsnitt – som idag delvis finns kan vara ett sätt att hålla
vatten i flera avsnitt utan att fördjupa hela vallgraven. Ur naturvårdssynpunkt är
dock rensning positivt om det inte utförs under lek-utvecklingstid c:a 15 mars -15
september.
Vallgraven kring Sofie holme. Behålls helst fiskfri och rensas emellanåt utom lekutvecklingstid. (T.ex. gräskarp dock inget problem)
Askkorset-dammen. Kan nog skötas så att den lockar t.ex. salamandrar. Kanske
bättre för både grodor och salamandrar att fördjupa något av de två småvattnen
sydväst om dammen så att groddjur kan fullfölja en utveckling.
Stora sumpskogsdammen. Dammen synes vara en god groddjursmiljö, men inga
arter noterades. Kanske finns ännu karp eller annan grodromätande fisk i dammen?
Optimalt för groddjur vore att bottenfrysa bort fisken och rensa dammen, men
troligen gör den ännu bättre lekmiljön i vallgraven att groddjuren lockas dit istället.
Parken i övrigt. Många av både grod- och kräldjuren kan säkert utnyttja stora delar
av parken. Skogssluttningen väster om Askkorset bör även fortsättningsvis få hysa
inslag av buskar och liggande döda träd.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Sumpskogen är säkerligen en fin livsmiljö för groddjur framförallt under icke lekutvecklingstid. Bör lämnas orörd, inklusive fallna träd, som är viktiga inte minst
för större vattensalamandern, inom en radie av upp till 150m från lekvattnen.
13 (32)
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Bild 3. Vallgravens dammar hyser fyra arter groddjur!
Bild 4. Större vattensalamander, hane i lekdräkt.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
0
väg 1
9
"
)
"
)#
Was
aa
llén
Y
X
"
)
#
"
)
#")
"
)
Y
X
X^
W
_X
W
Y
X
#
"
)
#
*
#
#
*
_
^
n
sallé
Kun
g
0
_
^
_
^
^
_
_
^
25
_
^
Anten
Meter
50
100
±
Vatten där fällor för vattensalamander placerats
mindre vattensalamander
större vattensalamander
Övervintringslokal för snok
snok
kopparödla, plats för tidigare observation
skogsödla
paddlek
grodlek/rom
åkergroda
Besöksadress: Theres Svenssons gata 11
Norconsult
Tfn 031-50 70 00
Box 8774
Fax 031-50 70 00
402 76 GÖTEBORG www.norconsult.se
X
W
Y
X
_
^
_
^
#
*
#
*
#
"
)
"
)
vanlig groda
Karta 2.
Resultat av artinventering av
Grod- och kräldjur
Gräfsnäs slottspark 2011
14 (32)
Bild 5. Både övervintringsplatser och fina jaktmarker för snok finns i de steniga
områdena nära sjön bakom slottet.
Vedskalbaggar
Vedlevande skalbaggar inkluderar både arter som lever på ved, på vedsvampar och
på andra insekter i veden. Många vedlevande skalbaggar bedöms som hotade i
Sverige och Europa idag på grund av framförallt skogsbruksåtgärder, men även
exploateringar och rensningar i grönområden och parker.
Metodik
Insamlingen har bedrivits med hjälp av ett antal s.k. fönsterfällor, samt en fallfälla.
Fönsterfällan utgörs av en plexiglasskiva mot vilken flygande insekter krockar och
faller ner i en behållare med saltvatten.(Se bild 9) Fönsterfällorna var av ca A4
storlek och fästes på stammarna på lämpliga träd. Fallfällan bestod av en burk som
grävdes ned i mulmen i en mycket grov ihålig ek. Fällorna försågs med vatten,
grovt salt och lite diskmedel, och satt uppe mellan 10 maj till 10 september. Efter
vittjning har skalbaggarna lagts i 80% sprit i väntan på artbestämning.
Fällorna har tömts 1-2 ggr per vecka av Bo Mattsson. De insamlade djuren har
artbestämts av Johnny Lindqvist, som också skrivit huvuddelen av texten nedan.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
De flesta fönsterfällorna var placerade på grova ekar med begynnande håligheter.
En fälla placerades också på en rutten mycket angripen lönnstam.
15 (32)
Resultat
344 skalbaggar, fördelade på 48 olika arter har påträffats under inventeringen. Av
dessa får 22 arter anses som vedlevande. Två arter är rödlistade NT,
Ädelguldbagge och Rödaxlad lundknäppare. Tre arter är regionalt sällsynta eller
mycket sällsynta, Vedsvampbaggen Mycetophagus populi, Rödpalpad rödrock
samt Ekbarkborre.
Då de grova träden i parken stått i centrum i denna undersökning kommenteras här
endast funna skalbaggar som på något sätt är knutna till barr- eller lövträd under
någon fas av sin utveckling, även predatorer på sådana arter samt skalbaggar
knutna till trädsvamp.
Mycelbaggar Leiododae
Anisotoma humeralis 12 ex.
Allmän. Lever som familjenamnet antyder av mycel från diverse trädsvampar.
Agathidium seminulum 1 ex.
Tämligen allmän. Påträffas under bark på olika lövträd. Larven lever på
slemsvampar på grenar och i stubbar.
Kortvingar Staphylinidae
Phyllodrepa melanocephala 1 ex.
Tämligen allmän. Utvecklas i det inre av murkna grova stammar av företrädesvis
björk, asp och ek.
Påträffas som fullbildad på trädsvamp, under bark och vid trädsaft.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Haploglossa villosula 1 ex.
Tämligen allmän. Förekommer i hålträd i olika typer av fågelbon, eller i murkna
träd med myrsamhällen.
Leptusa fumida 1 ex.
Allmän. Lever under bark på företrädesvis lövträd.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
16 (32)
Quedius mesomelinus 12 ex.
Tämligen allmän, ett rovdjur som förekommer i ihåliga träd och där påträffas vid
trädsaft, i fågelbon eller på trädsvampar.
Ekoxbaggar Lucanidae
Noshornsoxe Sinodendron cylindricum 12 ex.
Tämligen allmän. Lever i murkna stubbar och stammar av t ex björk, ek och bok.
Deras grova gnaggångar gör dom till en viktig nedbrytare av död ved.
Bladhorningar Scarabaeidae
Ädelguldbagge Gnorimus nobilis 1ex, fragment.
Rödlistad NT. Sällsynt och mycket lokal. De vuxna skalbaggarna besöker ofta
flockblomstriga växter. Larven utvecklas i murknande stubbar och stammar av
diverse lövträd. Bra indikator på förekomst av död ved. Ädelguldbaggen är tidigare
uppgiven för Gräfsnäs i en odaterad uppgift från Naturhistoriska museet i
Göteborg.
Bild 6. Ädelguldbagge Gnorimus nobilis.
Foto: Stanislav Snäll
Knäppare Elateridae
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Rödaxlad lundknäppare Calambus bipustulatus 2 ex.
Rödlistad NT. En knappt centimiterlång svart knäppare med röda skulderfläckar.
En sällsynt, lokal art knuten till gammal ädellövskog i södra Sverige. Får i
Västsverige anses som mycket sällsynt med få fyndrapporter. Den utvecklas i
stammar och grenar på en rad grova, levande ädellövträd.
17 (32)
Bild 7. Rödaxlad lundknäppare Calambus bipustulatus.
Foto: Stanislav Snäll
Rödpalpad rödrock Ampedus hjorti 1 ex.
En sällsynt knäppare som tidigare var rödlistad NT. Förekommer lokalt i södra och
mellersta Sverige.
Lever nästan uteslutande i gamla grova ekar med brunrötad ved, särskilt sådana
som står i öppet, soligt läge. I undantagsfall i andra lövträd
Ampedus balteatus 1 ex.
Allmän. Utvecklas i olika murkna lövträd, som al, björk och ek. Ibland även i
barrträd.
Ampedus nigrinus 1 ex.
Mindre allmän. Lever i kraftigt murkna stubbar av al eller ek. Den trivs i de
fuktigare partierna i skuggigt läge.
Melanotus rufipes 4 ex.
Allmän. En stor, upp till 1.5 cm lång knäppare som lever i murkna stubbar och
stammar av både barr- och lövträd.
Trägnagare Anobiidae
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Ptinus subpilosus 5 ex.
Mindra allmän. Förekommer i gamla murkna träd där den lever på diverse
animaliskt avfall
Xestobium rufovillosum 6 ex.
Allmän. Lever i död ved i framförallt ek men även i sälg. Deras klotrunda ca tre
mm breda utgångshål i veden kan ibland perforera vedytan.
Gråbaggar Monotomidae
Rhizophagus bipustulatus 1 ex.
Allmän under fuktig lövträdsbark.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
18 (32)
Gångbaggar Cerylonidae
Cerylon histeroides 1 ex.
Allmän under fuktig lövträdsbark.
Vedsvampbaggar Mycetophagidae
Mycetophagus populi 1ex.
Denna art får i Västsverige anses som mycket sällsynt, och med ett fåtal
fyndrapporter. T ex är den i Västergötland tidigare rapporterad från fina lokaler
som Munkängarna på Kinnekulle och Tivedens nationalpark. Lever i mycelhaltig
ved eller på trädsvampar på olika lövträd.
Svartbaggar Tenebrionidae
Mycetochara linearis 129 ex.
Lever i murkna lövträd med mycelrik ved. Arten får i Västsverige anses som
mindra allmän varför det är anmärkningsvärt att den påträffades i inte mindre än
129 exemplar i en och samma fönsterfälla placerad på en kraftigt murken lönn nära
sumpskogen.
Trädbasbaggar Salpingidae
Salpingus ruficollis 2 ex.
Tämligen allmän. En karaktäristisk art med långt snyte. Lever under bark på olika
lövträd.
Långhorningar Cerambycidae
Smalblombock Alosterna tabacicolor 14 ex.
Allmän. Utvecklas i grov ytterbark på gamla ekar, eller i vitrötad ved. Förekommer
även på de flesta andra trädslag.
Vivlar Curculionidae
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Ekbarkborre Dryosoetes villosus 1 ex.
Sällsynt. Tidigare rödlistad NT. Lever under tjock ekbark där larverna gräver
karaktäristiska gångar. Kan ibland även förekomma på bok.
19 (32)
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Bild 8. Samtliga påträffade vedlevande skalbaggsarter
Bild 9 Fälla på angripen lönn vid stora dammen
Bild 10. En fallfälla placerades inne i stora håleken på Lekarevallen.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
20 (32)
Viktiga miljöer
Utifrån levnadskraven för de ovanliga skalbaggar som påträffats, kan följande
miljöer sägas vara ”nyckelelement” för den rika skalbaggsfaunan i Gräfsnäs
slottspark
Murknande stubbar och stammar av lövträd
Det är av största betydelse att både stubbar och grövre stamdelar – gärna även
klenare grenar – får stanna kvar i skogen. För att inte hindra tillgängligheten kan
fallna träd om det är nödvändigt kvistrensas och stamdelar och tjocka grenar läggas
i högar där de får bli husrum och födokälla åt insekter i flera år. (Kallas ibland för
”faunadepåer”.)
Gamla grova vidkroniga ekar i öppet soligt läge.
Denna typ av ekar är bland de artrikaste miljöer man kan finna. Ekar med grov
bark är särskilt intressanta, men olika arter finns i olika miljöer på en grov ek.
Viktigt att andra träd inte beskuggar för kraftigt eller kommer i direktkontakt med
ekgrenarna.
Andra lövträd i solöppet läge, bl.a. alléaskar
Även andra lövträd utvecklar särskilda värden för vedskalbaggar och lavar i
ljusöppet läge. Så t.ex. alléträd av ask. Eftersom ask har en lång historia i området
och hyser höga värden för insekter är det viktigt att försöka hålla liv i alléaskarna
så länge som möjligt och värna inte minst de träd som blivit gamla och börjat
utveckla håligheter. Beskärning bör utföras av arborist med kunskap om både
trädhälsa och hålträdens naturvärden. Även om askskottsjukan idag drabbar många
askar är det inte skäl att vidta en så drastisk åtgärd som att börja byta trädslag i
askalléerna. Många trädsjukdomar kan hinna komma och gå för olika trädslag
innan de träd som planteras idag uppnått den ålder där de får höga naturvärden.
Detta betyder dock inte att ask och ek är de enda intressanta trädslagen i Gräfsnäs.
Även lindar kan ofta leva länge med stora håligheter och kan därvid komplettera
ekar ur insektssynpunkt. En gammal insektsangripen lönn i parken visade sig i
denna inventering vara ett av de intressantaste träden.
Skuggig och fuktig lövved har en helt annan, likaså värdefull insektsfauna. Ett
exempel är den mindre allmänna knäpparen Ampedus nigrinus som lever i kraftigt
murkna stubbar av al eller ek i fuktiga, skuggiga delar av skogen. Så bör t.ex.
sumpskogen norr om slottet lämnas för fri utveckling så att de fuktiga, skuggiga
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Kraftigt murkna stubbar och lågor i skuggigt fuktigt läge
0
väg 1
9
3 ek
ihålig ek
llén
3 ek
ek
3ek
3
ek 3
Was
aa
n
sallé
Kun
g
0
25
Meter
50
3 starkt angripen lönn
Anten
100
±
Fönsterfälla
Besöksadress: Theres Svenssons gata 11
Norconsult
Tfn 031-50 70 00
Box 8774
Fax 031-50 70 00
402 76 GÖTEBORG www.norconsult.se
3
Fallfälla mulm
Placering av fällor skalbaggar
Karta 3
Inventering av
vedlevande skalbaggar
Gräfsnäs slottspark 2011
21 (32)
förhållandena bevaras. Även i östsluttningen i skogen i väster bör partier med mer
skuggiga förhållanden, hasselbuskage etc. få finns kvar, även sedan man öppnat
upp kring värdefulla ekar.
Flockblomstriga växter
Flockblomstriga växter som strätta, kärrsilja eller hundkäx är viktiga pollenkällor
för många vuxna vedlevande skalbaggar. Spara gärna sådana bestånd t.ex. i soliga
bryn eller gläntor.
Hanblommande sälg eller vide
På våren, innan andra arter börjat blomma, kan enstaka sälgar med rikligt med
hanblommor spela en stor roll för vårtidiga insekters möjligheter att sätta nya
generationer till världen – t.ex. av humlor, vildbin eller skalbaggar. Såvitt vi sett
saknas sådana sälgar i Gräfsnäsparken idag. Något enstaka träd skulle kunna spela
en stor roll.
Vedlevande lavar och svampar
Gamla lövträd har ofta en rik och intressant lav- och svampflora. Det gäller i
synnerhet gamla ekar, men också många andra trädslag. De gamla och grovbarkiga
träden har fler olika sorters miljöer än yngre och slätbarkade träd. Dessutom har
gamla träd hunnit samla på sig många arter med åldern. Har det dessutom funnits
gamla träd i flera generationer innan i närheten, så ökar chanserna att sällsynta och
hotade arter kan ha lyckats hålla sig kvar. Lavfloran är rikast på ljusexponerade
träd. Att de i Gräfsnäs dessutom står i ett sjönära läge, ger en ökad luftfuktighet
som gynnar många fuktighetskrävande arter.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Metod
Parken har genomvandrats av Calle Bergil och lavkännaren Björn Nordén under
sammanlagt 2½ fältarbetsdagar. Till synes intressanta träd har genomsökts (kanske
sammanlagt ett 100-tal träd) och naturvårdsintressanta arter har noterats. Uppgifter
om art, trädslag, stamdiameter, ungefärliga koordinater samt träd-ID (för träd som
är med i trädvårdsplanen i kommunens grönyteregister från 2004) har noterats och
GIS-lagts. Osäkra arter har artbestämts i efterhand av Björn.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
22 (32)
Resultat
Inte mindre än 40 träd med naturvårdsintressanta arter har noterats. Som
naturvårdsintressanta räknar vi då dels rödlistade arter enligt den svenska rödlistan
2010 och dels s.k. ”signalarter”, som används vid skogsstyrelsens inventering av
nyckelbiotoper.
Bland de rödlistade arterna är fyra klassade som sårbara (VU) och sju som nära
hotade (NT).
Gräfsnäsparken har tidigare besökts av lavkunniga personer, bl.a. vid en
lövskogsinventering 1985 (Appelqvist 1985) och vid en inventering av lavar på
stora ekar 1995 (Liljewall E.1996)1. Uppgifter från dessa besök har samlats i
länsstyrelsens flora- och faunaregister. Åtta av de elva nu påträffade rödlistade
arterna är tidigare noterade, plus två arter – blek kraterlav (NT) och rännformig
brosklav (VU) – som inte noterades vid denna inventering. Tre rödlistade arter är
således nyfynd för området; ekspik (VU), blyertslav (NT) och grå skärelav (NT).
Särskilt intressanta fynd
Ekspik
En sällsynt och minskande art som växer praktiskt taget enbart på grov bark och
ved av mycket gamla ekar i öppna skogar. Fyndet i Gräfsnäs är speciellt, både i att
det är det västligaste fyndet i landet av denna främst östliga art och att arten här
påträffades inte på ek, utan på en gammal grov lönn i Kungsallén nära
restaurangen. Hänsyn till det aktuella trädet och fortsatt rik förekomst av gamla
grova ekar och andra lövträd i öppet läge är avgörande för om ekspiken ska kunna
fortleva.
Gammelekslav Lecanographa amylacea (VU)
Gammelekslav växer på halvöppet stående grova ekar i områden med hög
luftfuktighet. Även denna art är sällsynt och minskande och har tyngpunkten i sin
utbredning i östra Sverige, men förekommer sällsynt ända till västkusten. Endast
påträffad på en av de gamla ekarna på Lekarevallen.
Arten växer i barkspringor på grova till medelgrova ekar med hård bark, men
undantagsvis även på lind. Den verkar trivas bäst i halvskugga och träden behöver
inte vara speciellt gamla men lokalerna har lång kontinuitet. Endast ett hundratal
lokaler i landet. Nu påträffad på ett par ekar på Lekarevallen, men kan finnas kvar
även på fler av de 5-6 ekar där den hittades på 1995.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU)
23 (32)
Kort parasitspik Sphinctrina turbinata (VU)
En liten knappnålsliknande svamp som parasiterar på porlav Pertusaria pertusa på
gamla ekar eller bokar i öppna lägen med hög luftfuktighet. Den är känd från
omkring 200 lokaler och är vanligast på västkusten. Förekomsten i Gräfsnäsparken
är mycket rik, med en extra tyngdpunkt kring Sofieholme, och den finns här på
både ek, ask, asp och lönn.
Blyertslav Buellia violaceofusca (NT)
Blyertslav växer på grov bark främst på grova ekar i ekbestånd med lång
trädkontinuitet och hög luftfuktighet, ofta nära sjöar eller kusten, mest i östra
Sverige. Ofta växer den skuggigt i igenväxande slåtter- eller betesmark. Barken
skall vara mycket grovsprucken vilket den främst blir på långsamvuxna träd.
Förekomsten i Gräfsnäsparken är riklig och den förekommer här framförallt på ask,
t.ex. i askkorset.
Skuggorangelav Caloplaca lucifuga (NT)
Skuggorangelav växer främst på stora ekar i halvöppet till slutet läge. Här påträffad
på ek vid Lekarevallen
Almlav Gyalecta ulmi (NT)
Växer oftast på stammar av gamla hamlade askar och almar i gamla
lövängsliknande miljöer. Här på en grov ask i askkorsets södra gren.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Lunglav Lobaria pulmonaria (NT)
Denna praktfulla art växer i södra Sverige på stammar av olika ädellövträd, på
halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. Den har dock trängts
tillbaka kraftigt i södra Sverige både p.g.a. luftföroreningar och skogsbruk. Här
endast funnen på en ask i lövskogen sydväst om Lekarevallen.
Grå skärelav Schismatomma decolorans (NT)
Växer framförallt på ekar i halvöppet till öppet läge. Här på ett par ekar.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
24 (32)
Oxtungsvamp Fistulina hepatica (NT)
En stor tungliknande svamp som lever som nedbrytare eller parasit på försvagade
gamla ekar. Växer bl.a. inuti den stora håleken på Lekarevallen.
Korallticka Grifola frondosa
En stor sammansatt ticka som växer på marken intill levande och döda grova ekar,
som den lever av. Växer bl.a. vid en grov ek utmed Slottsparksvägen.
Tabell: Samtliga noterade arter
Vetenskapligt namn
Kommentar
liten sönderfallslav
Bactrospora corticola
VU
på två ekar nära Lekarevallen
ekspik
Calicium quercinum
VU
På grov lönn vid stigskälet nordväst om restaurangen
gammelekslav
Lecanographa amylacea
VU
På ek vid Lekarevallen
kort parasitspik
Sphinctrina turbinata
VU
På minst 10 träd, varav 5 askar (+ ek, asp, lönn).
blyertslav
Buellia violaceofusca
NT
På minst 5 träd, varav 4 askar, bl.a. i askkorset
skuggorangelav
Caloplaca lucifuga
NT
På ek nära stranden
oxtungsvamp
Fistulina hepatica
NT
Stora håleken, Lekarevallen
korallticka
Grifola frondosa
NT
Grov ek vid Slottsparksvägen
almlav
Gyalecta ulmi
NT
Grov ask i södra askkorset
lunglav
Lobaria pulmonaria
NT
Ask mellan västra askkorset och Lekarevallen
grå skärelav
Schismatomma decolorans
NT
Två ekar vid Lekarevallen
grå vårtlav
Acrocordia gemmata
S
1 ask, 1 lönn
pisksnärtmossa
Anomodon attenuatus
S
1 ask i södra askkorset
fällmossa
Antitrichia curtipendula
S
7 fynd (ek, lind, lönn, ask)
glansfläck
Arthonia spacicea
S
2 askar
rostfläck
Arthonia vinosa
S
1 ek
lönnlav
Bacidia rubella
S
1 ask
gulpudrad spiklav
Calicium adspersum
S
3 ekar
gul nållav
Chaenotheca brachypoda
S
2 askar
sotlav
Cyphelium inquinans
S
1 ek
trubbfjädermossa
Homalia trichomanoides
S
1 ek
guldlockmossa
Homalothecium sericeum
S
7 fynd (ek, lönn, ask)
grynig blåslav
Hypogymnia farinacea
S
1 ek
gammelgranlav
Lecanactis abietina
S
4 (3 ek, 1 lind)
ärgspik
Microcalicium disseminatum
S
1 ek
skuggkranslav
Phaeophyscia endophoenicea
S
1 ask
ekflamlav
Pyrrhospora quernea
S
1 ek
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Svenskt namn
25 (32)
Viktiga miljöer
Utifrån kraven hos de funna naturvårdsintressanta arterna kan följande miljöer
sägas vara särskilt viktiga att värna eller utöka;
Gamla grova ljusexponerade ädellövträd med grov hård bark, särskilt ek och ask.
För ek är ljusexponeringen och avsaknaden av konkurrerande träd som växer upp i
kronan viktig. För ask är även klenare, men långsamväxande träd (oftast
beskurna/hamlade) intressanta. Flera andra trädslag kan bidrar till den allmänna
mångfalden och kan även hysa några av de intressantaste arterna. Så t.ex. var en
grov lönn växtplatsen för områdets mest exklusiva lavfynd; ekspiken.
Endast någon enstaka av de natuvårdsintressanta arterna skulle kunna reagera
negativt på ökat ljusinsläpp, medan de allra flesta skulle gynnas. Det är dock
viktigt att inte värdefulla eller potentiellt värdefulla träd gallras bort, t.ex. ekar med
förutsättning att utvecklas till att bli grova och vidkroniga. Sett även till annan
värdefull mångfald (t.ex. fåglar, smådäggdjur m.m.) är det dock viktigt att även
bevara ett inslag av buskar, som gärna även får innehålla död ved. I sumpskogen
påträffades inga känsliga ljuskrävande arter, varför denna ur lav/svampperspektiv
kan lämnas för fri utveckling.
1
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
En av de arter som noteras i Liljewalls inventering – stor sönderfallslav Bactrospora dryina - har
visat sig vara den mindre släktingen liten sönderfallslav B. corticola.
Bild 11. De gamla grova ekarna på Lekarevallen hyser ett flertal rödlistade lavar.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
0
väg 1
9
Was
aa
llén
n
sallé
Kun
g
0
25
Anten
Meter
50
100
±
Besöksadress: Theres Svenssons gata 11
Norconsult
Tfn 031-50 70 00
Box 8774
Fax 031-50 70 00
402 76 GÖTEBORG www.norconsult.se
Rödlistad art Sårbar VU
Rödlistad art Nära hotad NT
Signalart
Rodlistad_, Signal
Lavar_2011
Karta 4
Resultat av inventering av,
lavar och trädsvampar
Gräfsnäs slottspark 2011
26 (32)
Bild 12. Många alléträd av flera trädslag i hela parken hyser rödlistade lavar.
Skötselförslag
Utifrån resultaten av inventeringarna kan följande sägas vad gäller skötseln av
Gräfsnäs slottspark.
Bevara områdets olika småvatten och sköt dem med återkommande försiktiga och
etappvisa rensningar utanför groddjurens lek- och uppväxtperiod. Gräv gärna
djuphålor i vatten som annars riskerar att torka ut under sommaren.
Skapa inte öppen vattenförbindelse mellan sjön och vallgraven, så att fisk kan
komma in och konkurrera/predera på groddjur. Genom flera tvärvallar kan
vattenspeglar hållas även i övre delar av vallgraven. Rensningar är positivt ur
naturvårdssynpunkt, om de kan utföras med hänsyn till kulturmiljöaspekter.
Värna platser med grovt stenskravel/murrester både i sydvänt m el m solöppet läge
(kärleksstigen) och mer skuggigt (snokövervintringsplatserna).
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Fontänen i askkorset kan skötas helt utifrån kulturhistoriska krav, om något av små
närliggande grunda vatten som groddjur kan leka i istället får en djuphåla.
27 (32)
Bevara områdets varierande öppenhet. Kombinationen öppna gläntor, småvatten
och gamla grova lövträd, är områdets viktigaste tillgång.Visst utrymme för
kompletterande trädplantering kan dock finnas t.ex. på Bäckängen, medan
Lekarevallen, med dess närmaste omgivningar och fortsättning åt sydväst med
fördel kan öppnas upp ytterligare något. Bibehåll sumpskogen sluten.
Bevara och utveckla grov vidkronig ek
Bevara och utveckla ett rikt bestånd av gamla askar i framförallt alléer.
Sälg saknas i parken, men kan vara viktiga för vårtidigar insekter och därmed
fladdermöss. Plantera gärna någon eller några sälgar av hankön i soligt läge i
parken.
Vasaallén: Strategin att avveckla hälften av träden, men spara gamla ekar och
framöver satsa på lind är OK, men det finns även någon lite grövre lönn med höga
naturvärden, som bör få åldras fullt ut innan den ersätts med lind.
Eken på Sofie holme hyser rödlistade lavar och bör sparas, men kanske kan
grenreduceras för mer ljus och med tiden utvecklas till levande "ekhögstubbe"
med liten krona?
Hasslar kan i huvudsak och framförallt kring Lekarevallen skötas på gammalt sätt
med återkommande nedröjningar. På några ställen bör dock finnas hasselrunnor
som får utvecklas fritt med grova stammar och gott om dödved.
Snokens behov av komposter eller liknande bör beaktas. Befintliga komposthögar
eller sågspånshögar bör inte tas bort/röras om under äggutvecklingsperioden juliaugusti.
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Åtgärder för att skapa yngelplatser och/eller övervintringsplatser för fladdermöss
kan med fördel prövas. Fladdermusholkar kan prövas som yngelplatser.
Övervintring sker främst i jordkällare, grottor eller liknande. Befintliga sådana i
trakten bör värnas.
Dödvedsansamlingar och stenröse-miljöer är viktiga att värna inom en radie av
ca150m ifrån norra delen av vallgraven, med hänsyn till övervintring av
salamandrar.
Området bakom ruinen (område 2 i fladdermusinventeringen) bör fortsätta att
skötas som viktigt jaktområde för fladdermöss på samma sätt som idag; som gles
lövskog.
Lärkarna vid slottet hyser en ovanlig mykorrhizasvamp (grå lärksopp) och bevaras
helst ur naturvårdssynpunkt och ersätts vid behov.
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
28 (32)
Befintliga springor och ingångar till hembygdsgårdens byggnader och ruinens olika
rum bör inte tätas sa att fladdemöss inte kan komma in. Övriga synpunkter vad
gäller fladdermöss i ruinen finns i särskild utredning om detta.
Förslag på uppföljande studier
En inventering av sydfladdermus i Gräfsnäs med omgivningar vore angeläget; Är
arten stationär? Vilka områden utnyttjas i så fall och hur stor är populationen?
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
Eftersök av övervintringslokaler för fladdermöss i Gräfsnäs med omgivningar.
29 (32)
Referenser
Ahlén, J. 2005. Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner
sommaren 2004. LänsstyrelsenVästra Götalands län. Rapport 2005:58
Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status.
Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora årgång 106(2).
Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. Sveriges grodor, ödlor och ormar
http://www.artfakta.se Förteckning och artfaktablad om rödlistade arter.
Alingsås kommun 2010. Kulturreservatet Gräfsnäs slottspark. Beslutshandling och
skötselplan. Alingås kommun och Norconsult AB
Bergil, C. & Mattsson, D. 2011. Konsekvenser för fladdermöss av arbeten med
ljus- och värmeanläggningar vid Gräfsnäs slottsruin hösten 2011. Norconsult
Norconsult AB
Natur och Markmiljö
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Calle Bergil
calle.bergil@norconsult.com
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
Daniel Mattsson
daniel.mattsson@norconsult.com
30 (32)
Bilaga 1 Samtliga påträffade skalbaggsarter
Notiophilus biguttatus
Carabus hortensis
Carabus violaceus
Cychrus caraboides
Pterostichus oblongopunctatus
Pterostichus melanarius
Platynus assimilis
Anisotoma humeralis
Agathidium seminulum
Oiceoptoma thoracicum
Nicrophorus vespilloides
Phyllodrepa melanocephala
Haploglossa villosula
Aleochara brevipennis
Leptusa fumida
Philonthus politus
Quedius mesomelinus
Sinodendron cylindricum
Geotrupes stercorosus
Serica brunnea
Gnorimus nobilis
Cyphon padi
Scirtes hemisphaericus
Trixagus dermestoides
Calambus bipustulatus
Athous haemorrhoidalis
Athous subfuscus
Ampedus hjorti
Ampedus balteatus
Ampedus nigrinus
Melanotus rufipes
Cantharis obscura
Cantharis nigricans
Ptinus subpilosus
Xestobium rufovillosum
Rizophagus bipustulatus
Cerylon histeroides
Adalia decempunctata
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar
utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs
SAMTLIGA FUNNA SKALBAGGSARTER:
31 (32)
n:\102\15\1021502\0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc
Mycetophagus populi
Mycetochara linearis
Salpingus ruficollis
Anaspis thoracica
Alosterna tabacicolor
Otiorrhynchus singularis
Phyllobius argentatus
Strophosomus capitatum
Liophloeus tesselatus
Dryocoetes villosus
2012-01-19
Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och
lavar i Gräfsnäs slottspark 2011
Norconsult AB
Theres Svensson gata 11
Box 8774, 402 76 Göteborg
031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10
www.norconsult.se