1. No category

Lyckeby
Lyckeby
CONCEPT odling
En del i projektet 101215
2010
Stort intresse för
maskiner på potatisdag
Ökad lönsamhet med projekt 101215
Odlarnas tips för hög stärkelsehalt
Lantbruksföretagare i Tjeckien:
”Brist på vatten begränsar skörden”
Innehåll
Stärkelsepotatis
6 –en
gröda med potential
i kartoffelavl
Økonomi
uden koblet støtte
2 Ledaren
villkor
3 Marknadens
styr framtiden
8 Stjälkbakterios
–ny sjukdomsbild i Europa
Odlarnas tips för hög
stärkelsehalt
4
13 Lucker jord ger lukrativ odling
Ökad lönsamhet med
Projekt 101215
14
16 i Tjeckien: utrotas med 10 Lantbruksföretagare
18 Potatiskräfta
”Brist på vatten begränsar skörden”
resistenta sorter
20Maskinteknik i fokus
Nya utmaningar väntar
Året 2009 präglades av finanskris och
lågkonjunktur. Arbetslösheten ökade
som en följd av konjunkturen. Svininfluensan blåstes upp i massmedia som
en ny världsepidemi och hela svenska
folket vaccinerade sig.
Som lantbrukare kommer man att
minnas 2009 som året då insatsvarorna
diesel och handelsgödsel sköt i höjden samt året då spannmålspriset var
rekordlågt.
Men som stärkelsepotatisleverantör
till Lyckeby kommer man sannolikt
att minnas året 2009 som året med
höga stärkelsehalter.
Höga förväntningar
Odlingsåret 2009 började med en
torr och tidig vår och potatisen kom i
jorden tidigt.
Allting såg lovande ut hela säsongen
och vi förväntade oss en rekordskörd.
När sista lasset hade levererats kunde
vi konstatera att industrins medelskörd
blev 38,7 ton/ha med en stärkelsehalt
på 20,6 procent. Totalt uppfyllde vi
97,1 procent av landskvoten.
Med de förutsättningarna som året
Lyckeby
CONCEPT
2009 bjöd på borde knölskörden varit
högre. En anledning till att knölskörden inte blev högre kan vara att vi
hade nederbördsunderskott under
augusti och september då större delen
av knöltillväxten sker.
År 2010
Vilka utmaningar 2010 har att bjuda
på återstår att se men klart är att man
som stärkelsepotatisodlare måste leta
efter sätt att förbättra och effektivisera sin produktion, för att vara bredd
på att möta den stundande avregleringen som träder i kraft under
odlingsåret 2012.
Därför intensifierar Lyckeby arbetet
med projektet 101215. I projektet jobbar Lyckeby tillsammans med lantbrukarna för att öka lönsamheten.
Det viktigaste som stärkelsepotatisodlare är att man har en framtidstro på
produktionen eftersom industrin
just nu satsar för fullt för att kunna
möta den hårdnande konkurrensen.
Med förhoppningar om en god odlings­
säsong 2010
Karl-Fredrik Olsson,
Odlingsrådgivare
Odlarresan 2010
Ingen odlarresa kommer att
erbjudas under sommaren
2010. Främsta anledningen
är bristande intresse under
senare år.
www.lyckebystarch.com
Lyckeby Concept Odling ges ut av Lyckeby Starch AB och distribueras till samtliga odlare för Sveriges Stärkelseproducenter förening u.p.a. Ansvarig utgivare: Bengt-Olof Johansson. Redaktör: Karl-Fredrik Olsson.
Redaktion: Karl-Fredrik Olsson, Jürri Känno, Pål Nilsson, Mats Nordström, Tomas Sättlin, Stina Nilsson, Joakim Ekelöf
och Lena Joelsson. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända texter. Adress: Lyckeby Starch AB,
Degerbergavägen 60-20, SE-291 91 Kristianstad. Telefon: 0046 (0) 44 28 61 00. Fax: 0046 (0) 44 28 61 09.
Layout: Lime AB, Klågerup. Layout: Madelene Davidsson Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm
2
Marknadens villkor
styr framtiden
Text: Tomas Sättlin
Det ser inte ut att bli någon dramatik kring förslaget
om de kopplade stöden. I skrivande stund väntas ett
formellt godkännande av kommissionen, men alla
medlemsländer har lagt sina förslag enligt de riktlinjer
som kommissionen föreslagit.
Jordbruksdepartementets förslag är att
de kopplade ersättningarna skall fördelas till de odlare som kontrakterar
stärkelsepotatis 2011. Det handlar
om kompensationsersättningen som
tidigare gått direkt till odlarna, men
även om produktionsersättningen som
tilldelats industrin. Totalt handlar det
om cirka 88 €/ton stärkelse minus
modulering.
Från Lyckebys sida var det ett tydligt
krav att stödet skall gå till stärkelsepotatisodlarna. Detta fick vi full förståelse för från jordbruksdepartementet
då dess personal insåg att olikheterna
mellan medlemsländerna i reformen
2005 varit till svenska odlares och
svensk industris nackdel.
De flesta länder som har potatisstärkelseproduktion har föreslagit
ungefär samma modell. Det finns länder
som valde den historiska modellen 2005
och som nu svänger över till regionmodell och där gäller lite andra regler.
provtagning av varje enskild leverans, vilket kan förenkla och öka
kapaciteten vid mottagningen.
Golden hectare
Det finns risk för spekulation när
ersättningarna fördelas utifrån ett
referensår. En möjlighet skulle kunna
vara att teckna kontrakt 2011 och
sedan sälja/arrendera ut merparten
av gården men behålla ersättningarna
från stärkelsepotatisodlingen på de
fåtal stödrätter som behålls. Rådet
har därför gett medlemsländerna
möjlighet att hindra/begränsa möjligheterna för sådan spekulation.
Avskaffandet av kvoterna
Hur skall vi positionera oss på en
marknad utan kvoter? Skall vi öka
eller minska produktionen?
Hur stor produktionen skall vara
kommer så klart att bestämmas av
vad det enskilda företaget, med en
uthållig lönsamhet, kan erbjuda
marknaden. En del företag laddar
redan nu för en högre produktion
2012. Det krävs dock att marknaden
efterfrågar produkten. Klart är att
vi måste ha en större bevakning av
vad konkurrenterna gör och vad som
händer i omvärlden.
Sammanfattningsvis är det stora
förändringar för vår sektor, men förändringen innebär att vi kommer att
ha samma villkor som de flesta andra
branscher!
Regelverk upphör
Regelverken kring kontrakt och leverans upphör. Detta innebär att möjligheter ges för enklare administration
och inleveranser. Administrativt
kommer vi därmed att kunna förenkla
kontraktshanteringen och villkoren.
Vid fabrikerna behövs troligtvis inte
3
WWW.101215.SE
Ökad lönsamhet med
projekt 101215
Text och foto: Joakim Ekelöf, projektledare för 101215
Under året som gått har
projekt 101215 kommit
en bra bit närmare målet
med att öka lönsamheten
för er odlare och arbetet
kommer att fortgå under
2010. Nedan följer en
genomgång av förra årets
arbete och en spaning in i
en lovande framtid.
Projektgruppen för 101215 vill börja
med att tacka för ett framgångsrikt år
2009. Tack vare er duktiga odlare har
vi tillsammans inom Lyckeby Starch
nått nära på rekordhöga stärkelseskördar.
Vad har hänt under året?
Under året som gått har vi inom 101215
bland annat startat fyra erfarenhetsgrupper (Erfa-grupper) med syftet att
öka utbytet av odlingskunskap mellan
odlare. Under ett antal träffar har vi
besökt försöksfält, presenterat forskningsresultat och diskuterat allt från
odlingsekonomi till kvävestrategier.
Vid en nyligen utförd utvärdering
framgick att cirka 80 procent av deltagarna tyckte att träffarna gett ganska
eller väldigt mycket.
Arbetet med Erfa-grupperna har
medfinansierats av Kraftsamling
växtodling och kommer att fortsätta
under år 2010. Detta kommer att ske
under ledning av Anita Gunnarsson,
HS Kristianstad, som kommer föra in
4
En av Erfa-grupperna träffas i fält.
mer praktiska moment till träffarna.
Fler Erfa-grupper kommer att startas
under 2010.
Hemsida
Det har tidigare kritiserats att utskick
och information inte nått ut tillräckligt
snabbt till er odlare. Vi har därför
skapat en hemsida www.101215.se där
information om odling och aktiviteter publiceras löpande. Tanken är
att hemsidan skall användas för att
sprida viktig information i större
utsträckning än tidigare. Alla utskick
som gjorts, odlingsjournaler, försöksresultat, användbara väderlänkar
etcetera ligger redan nu på sidan.
Ett annat led i processen är att
utveckla SMS-funktionen för att
snabbare kunna kommunicera via
mobiltelefonen. Som ni säkert har
märkt har vi under 2009 redan börjat
använda tjänsten.
Anmäl till Erfa
Det finns fortfarande möjlighet
att anmäla sitt intresse till
Anita Gunnarsson om man vill
vara med; tfn 076-763 84 48 eller
anita.gunnarsson@hush.se
SMS-utskick
Om ni av någon anledning inte
fått något SMS, eller rent av inte
vill ha SMS i fortsättningen, går
det bra att höra av er till oss så
ordnar vi det; tfn 044-28 61 02
eller kerstin.tegard@lyckeby.com
Projekt 101215
Projekt 101215 är en satsning från Lyckeby som syftar
till att öka lönsamheten för industrins odlare.
Projektet 101215 står för ”10 framgångsfaktorer som
gör det möjligt att nå 12 ton stärkelse per hektar
till år 2015.” Projektet mjukstartade år 2009 och
kommer att intensifieras under 2010.
Joakim Ekelöf
Nytt inrapporteringssystem
För att kunna utveckla odlingen på
sikt behöver vi blicka tillbaka och lära
oss av tidigare års erfarenheter. Det
har därför under lång tid ställts krav
på inrapportering
av odlingsdata, något som skapat
en del irritationer bland er odlare.
Främst på grund av att de program
som har använts inte fungerat tillfredsställande.
Ett prioriterat arbete för 101215 har
därför varit att ta fram ett nytt program
för inrapportering av odlingsdata,
vilket också gjordes under året. Det vi
också arbetat med är att utvärdera
gammal odlingsdata som rapporterats
in, delar av detta arbete ligger utlagt
på www.101215.se.
Vad händer år 2010?
En viktig uppgift som vi kommer att
arbeta vidare med i år är att försöka
synkronisera hela kedjan från odling
till färdig stärkelseprodukt. Tidigare
har fabriken försökt optimera sin del
av produktionskedjan medan odlingen
har arbetat med sin del. Men för att
nå en bättre total lönsamhet i företaget och odlingen är det viktigt att se
till helheten.
Om det exempelvis är mer lönsamt
att ta bort sten med en stenfrånskiljare
i fabriken än att plocka bort den på
upptagaren så är det den vägen vi
skall gå. En bättre total lönsamhet är
alltså målet.
Maskin för djupbearbetning
Lyckeby Research Foundations satsning på projektet ”Djupbearbetning i
stärkelsepotatis” har varit lyckosam.
Projektet som utfördes av Sveriges
Lantbruksuniversitet Alnarp har
visat att djupluckring mellan raderna
efter sättning kan ge upp till två ton
högre stärkelseskörd per hektar.
Projektgruppen för 101215 har
därför beställt en specialtillverkad
maskin från Frankrike som skall
provköras för ändamålet under våren.
Vår förhoppning är att vi skall kunna
erbjuda möjligheten att leja in ett
ekipage redan under kommande
odlingssäsong. Förhandlingar med
maskinstationer pågår.
Idéer?
Förutom detta jobbar vi under 2010
vidare med Erfa-grupperna, ökar
andelen direkt rådgivning, utformar
en hjälpreda för odling av stärkelsepotatis, utvärderar årets odlingsjournal, testar nya sorter samt bevakar
internationella forskningsresultat.
Har du ytterliggare idéer om hur vi
kan öka lönsamheten eller servicen
för odlingen så tveka inte att höra av
dig till projektledare Joakim Ekelöf
på telefon 073–62 86 724.
Vi tycker att kontakten med Er
odlare har varit positiv och vi hoppas
kunna stärka samarbetet ytterliggare så att vi i år kan slå nytt stärkelserekord tillsammans.
2009 års resultat av utsädesmängdförsök
Av: Mats Nordström
Även under fjolåret genomfördes ett
försök med varierad utsädesmängd.
Till skillnad från tidigare år valde
vi i fjolårets försök att bara använda
sorten Kuras, då tidigare försök visat
små sortskillnader.
Fjolårets försök visade tvärtemot
tidigare år inte på någon ökning av
ekonomiskt netto då utsädesmängden
minskades. En av anledningarna kan
vara att fältet vissnade ner tidigare än
föregående år och därigenom uteblev
den utrymmeskompensation som
behöver ske på hösten.
Ett genomsnitt av fyra års försök visar
att en sänkning av utsädesmängden
med 400 kilo per hektar har gett
en ökning i ekonomiskt netto med
1 000 kronor per hektar.
Studerar man äldre försök från
1920-talet fram till 1980-talet, och där
sätter in dagens prisnivåer finner man
även där en grund för att sänka utsädesmängderna i en stärkelseodling
till c:a 1800 kg/ha vid en utsädesstorlek av 30-55 mm, vilket också är vår
rekommendation.
5
Stärkelsepotatis
– en gröda med potential
Text: Per Hansson, Hushållningssällskapet i Kristianstad
Foto: Joakim Ekelöf
På uppdrag av Lyckeby har detaljerade bidragskalkyler över stärkelsepotatisodling tagits fram
hos ett antal odlare.
Resultatet visar att det går att skapa lönsamhet i
odlingen, men det kräver höga skördenivåer och
låga kostnader för insatsmedel.
Studien gjordes av Hushållningssällskapet i Kristianstad. Totalt nio olika
odlare, tre från varje Erfa-grupp deltog i arbetet. Hos dessa upprättades
en komplett bidragskalkyl över stärkelsepotatisodlingen. Hos var och en
gjordes en genomgång av odlingsinsatser, skördenivåer, stärkelsehalt,
maskinkostnader mm.
Skördenivån varierade mellan
35 och 50 ton per hektar. För att
få jämförbara data mellan de olika odlarna fastställdes kostnaden för
utsäde, konstgödning samt kemiska
bekämpningsmedel till samma nivå
6
hos alla. Detta skedde även med kostnaden för arbetskraft.
Maskinkostnader
Maskinkostnaden består dels av en
fast del och dels av en rörlig del. Den
fasta delen är avskrivning och ränta,
och har beräknats som nuvärdet av
den befintliga maskinparken (uppdelat i traktorer, basmaskiner, och
specialmaskiner för potatisodlingen)
gånger en avskrivningsfaktor. Denna
avskrivningsfaktor har varierat mellan
8 och 15 procent beroende av ålder
och årlig användning av maskinerna.
En genomsnittsränta om 4,5 procent
har använts vid beräknandet av räntekostnaden på maskinerna. Underhållskostnaden för maskinerna har tagits
ur bokföringen (ett genomsnitt under
två år) samt justerats för onormala avvikelser. Drivmedelsförbrukningen per
hektar samt arbetskostnaden har beräknats utifrån de arbetsmoment samt den
arbetstid som läggs ned per hektar.
Den totala maskinkostnaden per
hektar, inklusive underhåll, drivmedel, körslor, arbetskostnader samt
avskrivning och ränta varierar mellan
drygt 8 000 och drygt 16 000 kronor
Maskinkostnad kr/kg inkl lön
0,60 kr
0,50 kr
Diagrammet visar hur maskinkostnaderna/kg
potatis varierar mellan de nio olika gårdarna.
0,40 kr
0,30 kr
0,20 kr
per ha. Utslaget per kilo producerad
potatis varierar den totala maskinkostnaden mellan 0,18 och 0,48 kronor
per kilo (se diagram till höger).
Lönsamhet
Den lönsamhetsnivå som har använts
i arbetet har genomgående varit täckningsbidrag 2. Denna nivå omfattar
de direkta kostnaderna, övriga produktionskostnader samt arbete, avskrivning, ränta och ränta på stärkelseandelarna. Spridningen i täckningsbidrag 2 mellan gårdarna är stor då
den varierar mellan -6 000 och knappt
+14 000 kronor (se diagram till höger).
De odlare som uppnår en hög skörd,
odlar en stor areal så att specialmaskinerna utnyttjas på bästa sätt.
De är därmed effektiva i sin odling
och har goda förutsättningar för att
uppnå ett högt resultat. Fem av gårdarna har ett TB 2 som är högre än
6 000 kronor per hektar.
Frikoppling av stärkelsestödet
Stärkelsestödet kommer att frikopplas
år 2012 och komma den historiske
odlaren tillgodo genom ett förhöjt
gårdsstöd. Eftersom dagens stärkelsestöd är ett direktstöd som är kopplat
till odlingen kommer ett högre avräkningspris att krävas i framtiden för
att odlingen av stärkelsepotatis skall
vara fortsatt attraktiv.
Dagens stärkelsestöd motsvarar
cirka 0,16 kronor per kilo. Med en
hektarskörd på 43 000 kilo (vilket var
dessa nio gårdars medelskörd) motsvarar detta 6 800 kronor per hektar. Endast gård 5 har ett tillräckligt
högt täckningsbidrag för att fortsätta odla under dessa förhållanden. På
0,10 kr
- kr
Gård 1
Gård 2 Gård 3 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Gård 9 Medel
Täckningsbidrag 2
15 000
10 000
5 000
0
Gård 1 Gård 2 Gård 4 Gård 5 Gård 6 Gård 7 Gård 8 Gård 9 Medel
-5 000
Gård 3
Digrammet visar hur TB 2 varierar
mellan de nio olika gårdarna.
-10 000
sikt behövs en höjning av avräknings­
priset för att inte odlingens lönsamhet
skall bli allt för svag.
Slutsatser
Det finns förutsättningar för lönsam
stärkelsepotatisodling. Med höga
skördenivåer, samt låga kostnader för
insatsmedel kan ett högt täckningsbidrag uppnås. Dessutom har stärkelse-
potatis en förfruktseffekt om cirka
800 kronor per hektar. Andra fördelar
med stärkelsepotatisodlingen är att
växtodlingssäsongen förlängs samt
att odlingen bjuder på många betalda
arbetstimmar. En arbetskostnad på
4 000 kronor per hektar (medelvärde
för de nio odlarna) finns medtagen i
kalkylerna.
7
Angrepp på en ung planta.
Knölsymtom av Erwinia.
Stjälkbakterios
– ny sjukdomsbild i Europa
Text och foto: Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Historiskt har stjälkbakterios inte inneburit något direkt
hot mot svensk potatisodling och någon inventering av
de sjukdomsalstrande bakterierna på svenskodlade
knölar har inte gjorts på 20 år. Men hos våra grannländer ser sjukdomssituationen allvarligare ut och med
en ökande import av utsäde och ett varmare klimat bör
frågan föras högre upp på agendan.
Stjälkbakterios i potatis är under
svenska odlingsförhållanden främst
en utsädesburen sjukdom. Smittan
finns i skalet, i de naturliga öppningar
som kallas lenticeller, där den överlever hela lagringssäsongen. Vi talar då
om en latent infektion det vill säga inga
symptom syns, men knölen bär på de
sjukdomsframkallande bakterierna.
8
Möjlighet finns att analysera för
eventuell knölsmitta och vi har i
Sverige, tack vare noggranna utsädesanalyser, lyckats hålla sjukdomen på
en begränsad nivå.
Sjukdomsalstrarna
Stjälkbakterios orsakas av bakteriearter ur två släkten, som nyligen fått
nya namn: Pectobacterium atrosepticum (syn. Erwinia carotovora subsp.
atroseptica), Pectobacterium carotovorum subsp. carotovorum (syn.
Erwinia carotovora subsp. carotovora)
och arter ur släktet Dickeya spp. (syn.
Erwinia chrysanthemi).
Det som förenar arterna är att
bakterierna bildar pektolytiska enzym
som gör att potatisens växtvävnad löses
upp. Det som skiljer dem åt är deras
temperaturpreferenser där Dickeya
spp. trivs i varmt klimat medan Pectobacterium atrosepticum föredrar svalare, Nordeuropeiskt klimat.
Internationellt anses det att samtliga arter kan orsaka stjälkbakterios
på plantor, det vill säga mörkfärgade
stjälkar där mörkfärgningen startar
från stjälkbasen. Stjälkarna blir mjuka,
böjs lätt och går lätt att dra upp. Det
finns uppgifter om att stjälkbakterios
orsakad av Dickeya spp. uppträder
senare under växtsäsongen än Pectobacterium atrosepticum, men åsikterna
går isär.
Stjälkbakterios i Sverige – vad vet vi?
Inventeringar av plantor med stjälkbakteriossymptom utfördes i Sverige
under 1980-talet och visade att Pectobacterium atrosepticum dominerade
bilden helt. Dickeya spp. isolerades
vid samma tid från ytvatten ämnat till
bevattning av potatis. Fältexperiment
visade att dessa bakterier, vid konstgjord infektion av knölar, kunde överföras till dotterknölar och orsaka mörka
kärlringar. Idag (2007 och 2008 års
skörd) har knölanalyser nu också påvisat Dickeya spp. i svenskodlad potatis.
Erwinia chrysanthemi heter
nu Dickeya spp.
Den bakterie som tidigare benämndes
Erwinia chrysanthemi har diskuteras i
potatissammanhang under många år
men den har inte ansetts vara ett stjälkbakteriosproblem för Europa då den
gynnas av höga temperaturer. Arten
angriper en mängd värdväxter, förutom
potatis också många prydnadsväxter.
Molekylära undersökningar under
senare år har visat stor variation inom
Erwinia chrysanthemi och år 2005
överfördes den till ett nytt släkte:
Dickeya som delades upp i sex nya
arter. DNA-baserade analyser av kollektioner av Erwinia chrysnathemi- isolat
har visat att den vanligaste arten i Europeisk potatis är Dickeya dianthichola.
Dickeya spp. är spridd i Europa och
har också rapporterats på potatis från
Israel, Nordamerika, Asien och Australien. I Europa kom den första rapporten
från Nederländerna på tidigt 1970-tal
och denna följdes av rapporter från
bland andra Danmark, Finland, England och Frankrike. Engelska studier
har visat att isolat från Danmark,
Nederländerna, England, Frankrike
är Dickeya dianthichola. Bilden kompliceras dock av att man helt nyligen
redan hittat nya Dickeya-arter i pota-
tis odlade i Nederländerna, Finland
och Israel (publicerat 2008 och 2009),
alla från potatisgrödor med ursprung
från Nederländerna.
Dickeya dominerar i Nederländerna
I Nederländerna har det upptäckts ett
skifte i artbilden för stjälkbakterios
under 2000-talet. Tidigare var Pectobacterium vanligast men idag dominerar Dickeya spp. helt. Växtsäsonger
med stora nederbördsmängder sprider och uppförökar bakterierna.
I Nederländerna har experter sett ett
tydligt samband mellan fuktiga väderförhållanden under säsongen och vid
skörd, med nedklassning av utsädespartier kommande år. De har visat att
Dickeya spp. sprids via fritt vatten från
en planta till en annan. Genom märkning har de också kunnat följa bakterierna, sett att dessa också kan kolonisera potatisrötter och spridas systemiskt till nyanlagda dotterknölar via
rotsystemet. Smittan kan alltså både
fångas upp via knölarnas ytskikt och
förorsaka latent skalsmitta men dessutom kan bakterierna, via rötter och
stoloner, föras genom ledningssystemet ut till nyanlagda knölar.
Utmärkande för Dickeya är att den
utvecklar stjälkbakterios bäst i värme
> +25° C, den överlever bara några få
månader i bar obevuxen jord vilket
innebär att risken för övervintring är
liten.
Låga mängder av bakterier i utsädesknölen kan ändå orsakar omfattade
infektioner och Dickeya synes också
vara en mer aggressiv sjukdomsalstrare
än Pectobacterium atrosepticum.
Vi behöver veta mer
Inventering av vilka bakteriearter
som förorsakar stjälkbakterios i svenskodlad potatis har inte gjorts under den
senaste 20-årsperioden. Under denna
tid har utsädesanalyser främst gjorts för
Pectobacterium atrosepticum. Utsädeshandeln har dock förändrats mycket de
senaste decennierna, Sverige har blivit
medlem i EU och andelen importerat
utsäde har ökat betydligt.
Att döma av sjukdomsläget i våra
grannländer och i övriga Europa kommer Dickeya spp. att bli allt vanligare
och är ett hot för svensk produktion.
Prognoserna för klimatförändringar med regnrika vårar och höstar och
en ökande medeltemperatur talar för
denna risk. Analys av utsädessmitta
är det viktigaste redskapet för kontroll av stjälkbakterios, så att smittade partier kan kasseras som utsäde.
Potatis som skall användas som utsäde bör i tillägg till Pectobacterium
atrosepticum också analyseras för
förekomst av Dickeya spp.
Tidigt stadium av
Erwinia i fält.
9
Lantbruksföretagare i Tjeckien:
”Brist på vatten
begränsar skörden”
Text: Stina Nilsson och Tomas Sättlin Foto: Stina Nilsson och Zdenek Castka
Zdenek Castka började sin yrkeskarriär som ekonom, men
är idag en av de största leverantörerna till den Lyckebydelägda stärkelsefabriken i Horazdovice i Tjeckien. Lantbruksföretaget driver han mycket rationellt och förutom
stärkelsepotatisen säljer han de flesta av sina produkter
till Tyskland. Det som begränsar är tillgången på vatten
och en dåligt fungerande konkurrens.
Zdenek Castka är vd för lantbruksföretaget Agrospol Maly Bor AB i
byn Maly Bor i sydvästra Tjeckien.
I dag odlar företaget cirka 100 hektar
stärkelsepotatis och den senaste kampanjen gav 39,5 ton per hektar, vilket
var över genomsnittsskörden.
– Vi kan höja skördarna om vi bara
hade tillgång till bevattning, men tyvärr
är brist på vatten en begränsande faktor
för den tjeckiska växtodlingen, säger
Zdenek Castka.
Nära Lyckebys fabrik
Gården Maly Bor ligger i utkanten
av byn med samma namn, cirka fem
10
mil från den tyska gränsen. Det är en
utpräglad jordbruksbygd. Till stärkelsefabriken i Horazdovice är det bara
fyra kilometer.
I dag odlar Maly Bor totalt 2 500 ha.
Till gården hör 250 ha, resten arrenderas av privatpersoner, staten och av
byarna runt omkring. Marken arrenderas på antingen 1 eller 5 år och
genomsnittspriset är 400 kronor per
hektar. Det är mest sandjordar utan
tillgång till bevattning.
Förutom stärkelsepotatis odlas
vete, korn, vallmofrö, ärtor, raps,
majs och gräs till ensilage. Gården
har en omfattande animalieproduk-
Zdenek Castka,
VD för Agrospol Maly Bor AB.
tion med mjölkproduktion, köttdjur
och suggor.
Stora investeringar
I början på 1990-talet sysselsatte
Maly Bor cirka 300 personer. 1997
var antalet anställda nere i 180 personer och i dag är personalstyrkan
endast 60 personer. Zdenek Castka är
i grunden ekonom och har ingen lantbruksutbildning. Innan han kom till
Maly Bor jobbade han bland annat
fyra år som chef för den tjeckiska
resebyrån Cedok i Köpenhamn.
– Jag känner mig som företagsledare,
säger Zdenek.
Storjordbruken blev kvar
men i olika bolagsformer
Under de senaste åren har företaget
investerat totalt 50 miljoner kronor,
varav 35 miljoner i nya rationella stallar.
Den största satsningen var det nya
kostallet för cirka 450 mjölkkor. Det
kostade 18 miljoner kronor och EU
bidrog med 5 miljoner.
– Tidigare hade vi korna utspridda på
flera gårdar, men nu har vi valt att samla
dem på en gård, berättar Zdenek.
Vi har också samlat ungdjuren på en
gård dit vi transporterar kalvarna
redan under det första dygnet.
Suggstallet är också nybyggt. Varje
sugga producerar i snitt 27 avvanda
smågrisar per år och sugga. När grisarna
väger 25 kilo säljs de till en affärspartner
som föder upp dem till slakt.
Satsar på biogas
Mjölkkorna och smågrisarna är för
närvarande gårdens två viktigaste
produktionsgrenar.
– Vår tredje gren ska bli den biogasanläggning som vi planerar att bygga
nästa år. I den ska vi producera bio-
gas ur gödseln från kostallet och
även använda majs, gräsensilage och
spannmål, berättar Zdenek. Samtidigt ska vi fortsätta att effektivisera
driften. Vårt mål är att expandera
verksamheten ytterligare.
Säljer till Bayern
Det är affärsmässighet som präglar
lantbruksföretaget Agrospol Maly
Bor. Så när som på stärkelsepotatisen
säljer gården i princip alla sina produkter till lantbrukskooperativa företag i Bayern.
– Det är bara fem mil till gränsen
och tyskarna betalar bättre, resonerar
Zdenek. På hemvägen tar vi med oss
kraftfoder som är billigare i Tyskland
än i Tjeckien. Den tjeckiska regeringen
säger sig vilja ha marknadsanpassning,
men vi har tyvärr ingen fungerande
konkurrens.
Nära relationer till marknaden är
viktiga. Därför sätter sig Zdenek Castka
varje år tillsammans med sina tyska
företagspartners och låter dem få pre-
Jordbruket i byn Maly Bor, liksom
i övriga Tjeckien, har under årens
lopp genomgått stora förändringar. År 1919 genomfördes en stor
landreform i dåvarande Tjecko­
slovakien. Ingen fick äga mer än
250 hektar, vilket innebar att aristokraternas mark såldes till bönderna.
1950 skedde en kollektivisering
och stora kooperativa gårdar bildades. Varje by hade då sina egna
jordbrukskooperativ och runt Maly
Bor fanns fem storjordbruk. År 1973
slogs dessa fem jordbrukskollektiv
samman till en enda stor enhet på
totalt 2 500 hektar.
Ägandet av marken var under
hela kommunistepoken enskild och
under åren 1989-91 fick ägarna tillbaka sin brukningsrätt. Trots detta har många storjordbruk, bland
andra gården i Maly Bor, blivit kvar.
sentera sina framtidsplaner och affärsidéer. Ambitionen är att gården ska
producera vad marknaden efterfrågar.
I det korta perspektivet är det priset
Maly Bor har bara 350 invånare
Maly Bor är en mycket gammal by som ligger cirka 15 mil
sydväst om Prag och 5 mil från gränsen till den tyska
delstaten Bayern. Byn Maly Bor, som fyllde 765 år 2008,
har egen borgmästare men ingen skola. Byn ligger i en
typisk jordbruksbygd och har bara cirka 350 invånare.
Det nybyggda suggstallet i Maly Bor.
11
Lyckeby Amylex
Omkring 80 odlare producerar
cirka 85 000 ton potatis på
ca 2 500 hektar vilket motsvarar
kvoten på 17 887 ton stärkelse.
Fabriken har moderniserats i
etapper och har produktion av
katjonisk stärkelse till pappersindustrin samt dextrin till livsmedel och teknisk användning.
Fabriken har ett utmärkt geografiskt läge för marknaderna i
Centraleuropa, Tyskland, Balkan
och norra Italien.
som avgör men det måste stämma
både på lång och kort sikt för att
skapa en uthållig konkurrenskraftig
verksamhet.
Tror på Lyckeby
Egentligen är det bara stärkelsepotatisen som stannar i Tjeckien. Zdenek
tror på Lyckeby och ser mycket positivt på att företaget under senare år
rationaliserat och effektiviserat fabri-
ken. Han menar också att gården kan
odla mer stärkelsepotatis men att det
är en fråga om pris och tillgång på
vatten.
– Tyvärr har vi inte tillgång till
bevattning och som regel regnar det
allt för lite under sommarmånaderna.
Därför ser jag vatten som den mest
begränsande faktorn för ännu större
skördar.
I dag har Maly Bor en sex år gammal
Grimmeupptagare och Zdenek är
inte främmande för att investera i ny
och ännu bättre utrustning.
– Själv tror jag det är klokt att koncentrera potatisodlingen runt stärkelsefabriken i Horazdovice. Här har vi
lämpliga jordar. Ett problem är att
många lantbrukare har för gamla
maskiner. En lösning skulle kunna
vara att Lyckeby organiserar upptagning via en maskinstation.
Hans Berggren ny vd
Då Bengt Olof Johansson, nuvarande vd i Sveriges Stärkelseproducenter
och i Lyckeby Starch AB, på eget initiativ lämnar sitt uppdrag den 30 april,
har styrelsen valt att utse Hans Berggren till hans efterträdare.
Hans Berggren tillträder uppdraget
i Sveriges Stärkelseproducenter den
1 mars och i Lyckeby Starch AB den
30 april. Hans Berggren är sedan tidigare vd i Lyckeby Culinar AB.
Med Hans Berggren som vd för
moderbolaget och dess båda affärsområden säkerställer Lyckeby en
effektiv ledning av koncernen.
12
Lycke­by står inför ett antal stora
utmaningar de närmaste åren, såväl
verksamhets- som resultatmässigt.
Den kommande avregleringen av
produktionen av potatisstärkelse är
ett sådant exempel som ställer nya
krav på oss.
Lyckeby kommer nu att fokusera på
kärnverksamheten och utnyttja möjliga samverkansfördelar såväl inom
som utom koncernen för att framåt
skapa tillväxt med lönsamhet.
Pål Nilsson, styrelseordförande i Sveriges
Stärkelseproducenter
Foto: Marie Grönvold
Nya forskningsresultat visar att
odlingsnettot i stärkelsepotatis kan
ökas om djupbearbetning utförs.
I ett försök som gjordes under 2009
gav de djupbearbetade leden upp till
15 procent högre skörd vilket väl
betalar för åtgärden.
WWW.101215.SE
Lucker jord ger
lukrativ odling
Text: Joakim Ekelöf
Under tre år har djupbearbetningens
effekter studerats i ett samarbetsprojekt
mellan SLU Alnarp och Lyckeby. År
2009 var det tredje och sista året som
försöket pågick och resultaten är minst
sagt intressanta.
Årets försök förlades liksom tidigare
år på Helgegården utanför Kristianstad.
Jorden där är en mullfattig sandjord
med en lerhalt på 7 procent. Sorten
var liksom tidigare år Kuras. Själva
djupbearbetningen gjordes strax efter
sättning, innan uppkomst, i radmellanrummet. Djupet var 55 cm.
Uppföljning med penetrometer
Under säsongen mättes motståndet i
marken vid tre tillfällen med hjälp av
en penetrometer. Mätningarna utfördes
innan djupbearbetningen, tre veckor
efter uppkomst och vid slutskörden.
Som ses i figur 2 har motståndet i de
djupbearbetade leden minskat betydligt
genom hela den mätbara jordprofilen.
Resultaten från dessa mätningar följer
samma mönster som försökets tidigare
år. De har också verifierats av mätningar hos lantbrukare som utfört djupbearbetningar i sina potatisfält.
Rejäl skördeökning
I de rader där djupbearbetningen
skett var skörden signifikant högre
än i de rader som inte fått djupbearbetning (se figur 1). Skördeeffekten
varierade mellan 8 och 15 procent,
beroende på bevattningsstrategi.
Denna skördeökning motsvarar mellan
4 och 8 ton potatis per hektar eller
1 till 2 ton ren stärkelse.
Rent ekonomiskt innebär ökningen en merinkomst på 3 000-6 000
kronor per hektar. Eftersom djupbearbetning kostar runt 900 kronor
per hektar betalade åtgärden sig väl
i försöken.
Minskad effekt av bevattning
Parallellt med djupbearbetningsförsöket utfördes också ett bevattningsförsök. Detta medförde att djupbearbetningens effekter kunde undersökas
vid tre olika bevattningsstrategier
nämligen obevattnat, normalbevattnat
(40-70 kPa) och optimalt bevattnat
(10-30 kPa).
Alla bevattningsled skiljde sig signifikant åt från varandra när det gällde
slutskörden, men i de djupbearbetade
leden var effekten av bevattning mindre
än i de led som inte djupbearbetats.
Skörden var 30 procent högre i de
icke djupbearbetade leden och
20 procent högre i de djupbearbetade
leden, när optimal bevattning jämfördes med obevattnat.
Resultat
Resultaten från de tre försöksåren
visar tydligt att djupbearbetning
minskar motståndet i jorden och att
det i sin tur har en positiv effekt på
skörden oavsett vilken bevattningsstrategi som används. Djupbearbetning
kan således, på de fält där jorden til�låter, vara en positiv åtgärd för att öka
lönsamheten i svensk stärkelsepotatisproduktion.
Djupbearbetning
80
Ja
Nej
70
50
<<
Figur 1 visar effekten
av djupbearbetning vid tre
olika bevattningsstrategier.
Djup (cm)
Skörd (ton/ha)
60
Ja
40
Djupbearbetning
Nej
Före djupbearbetning
Före slutskörd
Tre veckor efter
uppkomst
-6
-13
-20
-27
30
-34
20
10
0
Obevattnat
Normalbevattnat Optimalt bevattnat
Bevattningsled
>>
Figur 2 visar motståndet
i marken på olika djup
i både det djupbearbe­
tade och det obearbeta­
de ledet.
-41
-48
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
Motstånd (MPa)
13
Økonomi i kartoffelavl
uden koblet støtte
Text och foto: Henrik Pedersen, Danmark
Lige nu kan det være
vanskeligt at se mulighederne i en fremtidig
produktion af kartofler
uden EU-støtte.
Men man skal passe på ikke at blande
tingene sammen, idet den nuværende
situation med lave melpriser skyldes
den dårlige økonomiske situation i
verden, for store lagre af kartoffelmel
som følge af 2 år med meget stor avl i
det meste af Europa og de meget lave
kornpriser, der generelt trykker stivelsesprisen. Disse forhold gælder ikke
nødvendigvis i 2013!
På trods af dette er det en stor udfordring at skulle dyrke kartofler uden
EU-støtte, men vores analyse viser, at
der stadig er mulighed for at få en god
forretning i at dyrke melkartofler
– men det kræver en indsats både fra
avlerne, melfabrikkerne og sælgerne
af kartoffelmel. Ved AKV Langholt
(dvs. avlere og fabrik i fællesskab)
vurderer vi, at indsatsen hos avlerne
skal koncentreres om en reduktion
af omkostningerne og ved at stræbe
efter en udbyttestigning i avlen.
Omkostningsreduktion
Skal der foretages omkostningsreduktion i det omfang, vi her taler
om, skal hele processen nytænkes,
og al krea-tivitet skal mobiliseres.
Det er ikke nok, at man kigger på
omkostninger, man skal også kigge
på forenkling, idet melkartofler ikke
må lægge be-slag på samme mængde
ledelses og arbejdsmæssige ressourcer som tidligere. Indledningsvis kan
14
Bilden visar friläggning av stärkelsepotatis före upptagning.
man kigge på de store omkostningsposter:
A.
Leje/forrentning af andele. Prisen
har varieret meget over årene, og der
har været perioder, hvor man har
betalt over 5.000 kr/ha. Det seneste
år har lejen nok typisk været omkring
3.000 kr/ha. Dette beløb kan forventes at falde til tæt på 0. Man skal som
ejer af andele positivt vælge at betragte den afkoblede støtte som en slags
kompensation for et værditab på andelene. Dette er den største enkeltpost i
en mulig omkostningsreduktion.
B.
Maskinomkostninger. I 2009 har fire
avlere i Nordjylland i praksis bevist,
at man i stenholdig jord kan reducere
omkostningen til processen strenglægning + optagning med over
2.000 kr/ha. Dette sker ved anvendelse
af et system fra amerikanske DoubleL,
hvor der anvendes en 4-rækket fril-
ægger og en optager, der ved hjælp af
luft kan separere sten og kartofler.
Optageren høster op til 10 rækker ad
gangen, og den har en normal kapacitet på 10-14 ha på en almindelig
arbejdsdag. For de, der ikke strenglægger, er der også mulighed for
besparelser. Den 4-rækkede DoubleL
frilægger er ved flere lejligheder testet
sammen med en almindelig 2 rækket
Grimme optager. Her er kapaciteten
fordoblet, og samlet set vurderes
denne kombination at kunne give en
besparelse på omkring 500 kr/ha. En
tredje mulighed er at prøve en almindelig 2 rækket amerikansk elevatormaskine – en model, der er enklere,
billigere og mindre end typen med
stenseparator. Ved denne anskaffelse
kan optagning som kostningerne
reduceres med op til 1.000 kr/ha.
C.
Læggekartofler er den tredje store
post i omkostningerne ved kartoffeldyrkning. Der er her en mulighed for
Henrik Pedersen
Henrik Pedersen är sedan ett antal år
Agrochef och vicevd för AKV, Langholt. Han diskuterar i artikeln nedan
framtiden efter frikopplingen av
direktstödet till stärkelseodlarna.
Hans konklusion är att det även efter
2011 är möjligt att odla stärkelsepotatis med lönsamhet. Detta kräver
besparelse ved at lave dem selv, idet
man så sparer penge til forædlerafgift
(der skal dog betales afgifter for Farm
Saved Seed), transport og fortjeneste
til læggekartoffelavleren. Kvaliteten
fra en professionel læggekartoffelavler
er dog oftest bedre end den, man selv
kan lave, således at man herved for
den højere basismaterialepris også får
et bedre udbytte. I USA anvendes i
stor udstrækning overskårne læggekartofler. Det betyder, at man kan dyrke læggekartofler med et væsentlig
større udbytte. Metoden er også
udbredt i Europa syd for Danmark, og
der findes flere maskintyper til formålet.
Dette vil reducere omkostningerne til
læggekartofler med et beløb, der løseligt beregnet ligger mellem 500 og
1000 kr/ha. Det stiller dog også
væsentlige større krav til sundhedstilstand mht. bakteriesygdomme, og af
hensyn til virus kan ikke alle sorter
vokse længere tid i marken og dermed
opnå det større udbytte.
D.
Andra omkostnader. Opbevaringsomkostningerne kan være store. Flere vil
med fordel kunne anvende eksisterende huse til kartoffellagring i stedet for
en arbejdstung kuleopbevaring. For
større avlere vil etablering af et hus til
lager, som også kan bruges kortvarigt
til korn, kunne være en fordel.
Fokus på skimmelbekæmpelse er
vigtig, idet en god forebyggelse ofte
er billigere end en billig forebyggelse
med skimmelangreb til følge.
Folk på optageren til at fjerne sten
og jordknolde skal spares væk. Fra
2010 har AKV Langholt investeret
i nyt kartoffelvaskeanlæg, som kan
dock insatser från odlarna i form av
kostnadseffektivisering och skördeökningar, effektivisering av industrin och marknadsåtgärder.
Tänk på att priser och kostnader är
uttryckt i danska kronor och ska multipliceras med cirka 1,40 för att motsvara SEK.
håndtere meget store stenmængder, og
derfor er der ingen grund til længere
at have manuel fjernelse af smuds på
optageren.
E.
Kemikalieleverandører, gødningsleverandører, maskinhandlere, læggekartoffelsælgere og rådgivere:
I skal have lommeregneren frem
igen og tilpasse jeres salgspris til det,
som markedet kan bære!
F.
Kartoffelavlere: I skal vurdere jeres
omkostninger nøje de kommende år
– regn dem om til kr/hkg kartofler og
se, om de giver mening.
Udbyttestigning
Sammen med den længe tiltrængte
fokus på omkostninger skal der nu
også sættes fokus på udbyttestigning.
Vi har de senere år oplevet en udbyttestigning især på grund af en lang
vækstsæson og en bedre insektbekæmpelse. Der er dog stadig mulighed for udbyttestigninger:
på udbyttet. Forkert opbevaring, dårlig
optagning, virus- og bakterie sygdomme osv. medfører store udbyttetab.
C.
For lille optagekapacitet gør, at
lagerkartofler høstes i uegnet vejr, og
at kartofler sidder for længe i jorden
og derfor får skade af frost.
D.
Der kan laves en liste på over
100 ting/beslutninger, som medfører,
at den enkelte mark ikke opnår det
mulige udbytte – kort sagt skal man
som driftsleder have den fornødne indsigt for at sikre det optimale udbytte.
Der vil i de kommende år ligge store
udfordringer i at få dansk kartoffelavl igennem en turbulent tid, hvor avl,
produktion og marked skal finde en
ny balance. Danske kartoffelavlere
er blandt dem i Europa, som har den
bedste mulighed for at stå igennem, og
bagefter at stå bedre rustet, da mulighederne for forbedringer er mange, og fordi vi traditionelt er hurtige til omstilling.
A.
Jordens egnethed. Der dyrkes nogle
steder kartofler på arealer, der ikke
er velegnet til kartoffeldyrkning. Her
tænkes især på lavbundsjorde, som alt
for ofte tager skade af for megen nedbør på et eller andet tidspunkt i løbet
af vækstsæsonen. Lav en kritisk vurdering af jordens egnethed og undlad
at dyrke kartofler på risikoarealer.
B.
Læggekartoffelkvaliteten har gang
på gang vist sig at have stor indflydelse
15
WWW.101215.SE
Odlarnas tips för hög
Text: Karl-Fredrik Olsson
Lyckeby har många duktiga stärkelsepotatisodlare runt om i södra Sverige. Vi har
talat med fyra av dessa och frågat dem om deras framgångsrecept.
Gunnar Eriksson på
Legeveds lantbruk
utanför Kristianstad
levererar cirka 550 ton
stärkelsepotatis med en
genomsnittlig stärkelsehalt på 21,8 procent till
Villands stärkelsefabrik.
Karl-Johan Andersson är
driftledare på Wärnanäs
egendom i Halltorp, Kalmar kommun. Han levererar omkring 2 000 ton
stärkelsepotatis med en
genomsnittlig stärkelsehalt på 20,06 procent till
östra fabriken varje år.
Hur gör du för att hålla denna höga och jämna
stärkelsehalt?
– Jordarten på gården består mestadels av lätt jord
men har även skiften med lite tyngre lerjord. Det
som också är karaktäristiskt för denna jord är att
pH-värdet är högt. Jag har inte många skiften där
pH-värdet ligger under pH 7.
På våren sätter vi tidigt, omkring 15 till 20 april.
Faller det inte regn under andra halvan av maj
vattnar vi potatisen i början på juni för att gynna
knölsättningen.
Hur klarar ni av att hålla denna jämna och för
östra kretsen höga stärkelsehalten?
– Vi håller en fyraårig växtföljd mellan potatisen. På
våren bedömer vi om jorden är redo så att potatisen
kan sättas och i så fall prioriteras denna framför sådd
av spannmål. Vi försöker sätta så tidigt som möjligt
och det brukar innebär någon gång under andra
halvan av april månad.
– Prestigebetningen har varit ett lyft för potatisodlingen på Wärnanäs eftersom som det bidrar till
odlingssäkerheten. Det är lätt att tappa några ton i
skörd om man missar bekämpningen mot stritarna
eller bladlössen. Numera köper vi allt utsäde och
odlar bara Kuras. Det går bra att plocka Kuras i
början av september om man har en upp-tagare
som kan hantera blasten.
Det som också är karakteristiskt för Wärnanäs
är att det historiskt inte funnits någon intensiv
djurhållning i förhållande till arealen. Sedan 2006
finns det två slaktkycklingstallar på gården som
producerar en stor mängd gödsel och Karl-Johan
är lite orolig för hur det i framtiden kan komma att
påverka stärkelsehalten.
Vilka sorter odlar ni?
– Jag odlar bara de sena sorterna Kardal och
Kuras. På våren brukar jag sätta Kardal först eftersom den mognar tidigare än Kuras och är lättare
att plocka tidigt på säsongen.
Hur arbetar ni med utsädet?
– Jag köper in grundutsäde som jag förökar upp.
Jag betar inte utsädet utan försöker tajma insekt­
bekämpningen.
Gunnars tips för att nå en hög och jämn
stärkelsehalt
• Gödsla balanserat med kväve och kalium och
tänk på att gödsla efter platsens förutsättningar.
• Tajma insatserna
16
Karl-Johan Anderssons tips för att hålla en hög
och jämn stärkelsehalt
• Sätt tidigt
• Tillämpa en balanserad gödsling med kväve och
kalium och gödsla inte för mycket med något av
näringsämnena.
stärkelsehalt
Staffan Gertzell på
Everödsgården söder om
Kristianstad levererar
årligen cirka 1 200 ton
stärkelsepotatis till
Kristianstads stärkelsefabrik med en genomsnittlig stärkelsehalt på
22,15 procent.
Hur klarar ni hålla denna höga stärkelsehalt?
– Största delen av arealen på gården lämpar sig bra
för potatisodling. Den dominerande jordarten är
måttligt mullhaltig lerig mo men här finns också
en del lätta sandjordar. Jorden på gården har också
ett högt pH-värde, omkring pH 7, vilket har positiv
inverkan på stärkelsehalten.
Hur arbetar ni med utsäde?
– Allt utsäde köps in och numera har vi gått över
till att köpa in allt utsäde betat. De sorter vi odlar är
Kuras, Kardal och Producent. Vi försöker sätta så
tidigt som möjligt på våren. I fjol var vi färdigsatta
den 24 april.
Och med bevattning?
– Hela potatisarealen kan bevattnas och om det är torrt
på våren börjar vi vattna potatisen i månadsskiftet maj/
juni. Vi vattnar tidigt för att gynna knölsättningen och
för att frigöra mangan till potatisplantan.
När det gäller jordbearbetning så stensträngläggs
den areal där det finns sten och resterande areal körs
med rotorharv för att skapa en lucker sättbädd. En
fyrårig växtföljd hålls mellan potatisgrödorna
Staffan Gertzells tips för att hålla en hög och
jämn stärkelsehalt
• Ett högt pH-värde är gynnsamt för stärkelsehalten.
• Bra jordmån som passar för potatisodling.
• En väl balanserad gödsling.
Bröderna Jönsson i Blekinge levererar årligen cirka
2 500 ton potatis med en genomsnittlig stärkelsehalt på 20,1 procent till Listers stärkelsefabrik.
Enligt den tidigare rivmästaren Percy Brorsson
på Listers stärkelsefabrik har ni lyckats höja er
stärkelsehalt från omkring 16 procent till att nu
ligga stabilt omkring 20 procent. Vad har ni förändrat för att nå denna höjning i stärkelsehalt?
– Vi odlar den mesta potatisen på vesan som är en
mulljord med pH-värde mellan 5 och 6.
På mitten av 90-talet började vi att höstkalka de fält
där vi ska sätta potatis kommande vår. Det vi också
förändrade var att vi sänkte stallgödselgivan av svinflyt från cirka 40 ton per hektar till nuvarande 30-35
ton per hektar för att svälta fälten på kalium. På senare år har vi också börjat med att rotorharva fälten i
samband med sättning för att göra jorden lucker för
potatisen. Vad som dock ska tilläggas är att det tog
några år innan vi kunde se något resultat.
Vilka sorter använder ni och varför har ni valt
just dessa?
– Vi odlar Producent och Kuras. Vi tycker att Producent fungerar bra att plocka i september eftersom den
ger god skörd och stärkelsehalt så tidigt.
Hur arbetar ni med utsäde?
– Vi köper grundutsäde som vi själva förökar upp.
När vi sätter på våren spraybetas utsädet på sättaren.
Vår jord är ganska kall på våren så vi börjar inte sätta potatisen förrän i slutet av april men vi sätter tidigare nu än vi gjorde för några år sedan.
Och med bevattning?
– Vi har möjlighet till bevattning men vi bevattnar
sällan på vesan eftersom de gånger vi försökt har
utfallet inte blivit bra. Vi återkommer med potatis
vart tredje år på fälten.
Bröderna Jönssons tips för att nå en högre
stärkelsehalt
• Kalka på hösten de fält där du planerar sätta potatis kommande vår
• Gödsla balanserat.
17
Potatiskräfta utrotas
med resistenta sorter
Text: Jürri Känno
Foto: SJV
Lyckebys arbete med att få kontroll över potatiskräftasituationen på Listerlandet börjar nu ge resultat.
Från 2004 till 2008 upptäcktes potatiskräfta på sammanlagt nio fält på
Listerlandet. Under 2009 upptäcktes
emellertid inga nya fall. Sannolikt
berodde detta på två saker. Dels har
odlingen av sorter med resistens mot
ras 18 ökat i området och dels var
sommaren 2009 nederbördsfattig.
Kräftsvampen behöver ha en lång
period med hög markfukt för att
utveckla synliga symtom.
Enligt tidigare beslut kommer årets
odling på egentliga Listerlandet, det
vill säga området sydost om E22,
att vara baserad på sorter med
ras 18-resistens. En del odlare
Kartan visar konstaterade fall av potatis­
kräfta ras 1 år 1935. De flesta fall hittades
längs Blekinges kust och i Halland.
18
anser att det var ett väl drastiskt
beslut att tvinga över odlingen på dessa
resistenta sorter, men det är nog den
enda framkomliga vägen.
Hejdade sjukdomen
Exempel på detta är kräftsituationen
på 1930-talet (se karta nedan) då
potatikräfta av ras 1 var väl utbredd
i området där stärkelseodlingen sker.
Genom odling av sorter resistenta
mot ras 1 fick odlarna då stopp på
utbredningen av sjukdomen.
Stärkelsepotatisen som odlats sedan
1940-talet har i de flesta fall varit resistenta mot ras 1. I Halland fortsatte
emellertid odlingen av mottagliga
sorter, exempelvis King Edward och
Bintje, och där fortsatte problemen
med kräfta en bit in på 1980-talet. Då
förklarades delar av södra Halland
som riskområde och enbart odling av
kräftresistenta sorter tilläts.
Utsädesproduktion
Förutsättningarna för utsädesproduktion
var i stort normala 2009, men med
relativt stora variationer områdesvis.
Av Lyckebys totalt cirka 40 odlingar
blev två kasserade på grund av hög
virushalt. Samtidigt hade omkring
30 odlingar en virushalt på max
1 procent.
Även bland de stärkelseodlare som
producerar eget utsäde var variationen
mycket stor. Värst drabbat blev Listerområdet där många odlare fann virus
hos mer än 50 procent av knölarna.
Sortprovning
Fokus på Lyckebys sortprovning har
varit hög stärkelseskörd kombinerat
med en hyfsad sjukdomsresistens.
Givetvis har stärkelseskörden fortsatt
högsta prioritet, men samtidigt har
mer vikt har lagts på kräftresistens.
Inför år 2010 testades något färre
sorter och kloner än under de senaste
åren av olika anledningar. I tabellerna
på nästa sida väljer vi att redovisa dels
de mest lovande sorterna med ras 18resistens mot potatiskräfta och dels
de sorter som sannolikt kommer ut
som marknadssorter de närmaste åren.
Tabell 1. Medeltal av fyra försök 2008-2009, Kristianstadområdet
Sort
Ton/ha
St. %
Kg st. / ha
Rel. tal
Kuras
65,1
21,9
14 260
100
Altus
54,8
23,3
13 300
93
Avarna
61,8
23,1
14 270
100
Merano
56,7
24,1
13 600
95
Avano
70,6
19,7
13 910
98
Samtliga sorter förutom Kuras är resistenta
mot ras 18 av potatiskräfta.
Altus är en medelsen sort med hög stärkelse­
skörd under skiftande förhållanden.
Avarna är en sen sort med hög stärkelsehalt
och stärkelseskörd, i nivå med Kuras.
Merano är en mycket sen sort med en rela­
tivt god stärkelseskörd. Ett frågetecken för
lagring och utsädeskvalitet.
Avano är en medelsen sort med mycket hög
knölskörd och hög stärkelseskörd samt bra
torktolerans.
Tabell 2. Medeltal av fem försök Kristianstadområdet 2007-2009
Några råd vid utsädesproduktion:
•Använd alltid högkvalitativt utsäde
Sort
Ton/ha
St.%
Kg st./ha
Rel.tal
Kuras
65,1
22,7
14 780
100
Stayer
63,2
23,9
15 100
102
Kuras
63,6
22
13 990
100
Magnat
58,1
25,1
14 580
104
Stayer, en sen sort med hög stärkelseskörd
och måttlig sjukdomsresistens.
Magnat, sen sort med extremt hög stärkel­
sehalt. Mycket bra bladmögelresistens men
har lätt för att bilda rötor under lagring
Bland de konventionella sorterna står
Stayer, Magnat, Energie och Quadriga
närmast en marknadslansering. Här
redovisas resultat från sortförsök de
senaste åren:
•Sätt tidigt för en snabb utveckling
•Håll god markfukt vid knölsättning
•Veckovis oljebehandling
•Rensa bort eventuella sjuka plantor
•Blastdöda så tidigt som möjligt
•Plocka under bra väderförhållanden
•Sörj för god ventilation av knölarna de
första veckorna efter skörd
•Håll en jämn lagringstemperatur på
mellan 3 och 4 grader
Tabell 3. Medeltal av två försök 2008-2009, Kristianstadområdet
Sort
Ton/ha
St.%
Kg st./ha
Rel.tal
Kuras
62,8
23,3
14 630
100
Energie
58,8
23
13 530
93
Energie är en medeltidig sort med en bra
stärkelseskörd som mycket väl kan konkur­
rera med våra nuvarande medeltidiga sorter
Elkana och Seresta.
Energie har också resistens mot ras 18 av
potatiskräfta.
19
Returadress:
Lyckeby Starch AB
Degebergavägen 60-20
SE-291 91 Kristianstad
Maskiner i centrum
på potatisdag
Text och foto: Karl-Fredrik Olsson
Intresset för maskinteknik
är stort bland svenska
potatisproducenter och
när odlarna i Kristianstadtrakten fick chansen att
lära sig mer om djupluckring och se ett antal olika
upptagare i fält var uppslutningen stor.
Den 9 oktober gick Helgegårdens
potatisdag av stapeln. Denna gång
var temat maskinteknik för potatisskörd. Det kom över 500 besökare till
potatisdagen.
Åtta olika upptagare visades i praktiskt arbete i fält. De märken som fanns
representerade var Grimme, AVR,
Underhaug och WM Kartoffeltechnik.
Både en- och tvåradiga maskiner
visades.
Djupluckring
Joakim Ekelöf från SLU och Lars Törner
från Odling i Balans fanns också på
plats för att visa hur man med hjälp
av djupluckring kan nå högre potatisskördar. I en grävd grop kunde åskådarna se att där djupluckring ner till
55 centimeter var gjord, efter sättning
men före uppkomst, kunde potatis-
20
plantans rötter nå 70 centimeters djup.
På en annan plats syntes att där det
inte gjorts någon djupbearbetning
utan endast konventionell harvning
innan sättning, gick rötterna ner till
cirka 30 centimeters djup. Försök
med djupbearbetning i stärkelsepotatis har visat på skördeökningar
upp till 10 procent. En mer utförlig
artikel kring djupbearbetning i potatisodling hittas på sidan 13.
spannmålen och dels sådd efter skörd
av spannmålen med efterföljande
stubbearbetning, alternativt olika
typer av bearbetningar före sådd.
Sådd med gödningsspridare, antingen
före eller efter skörd, fungerade bra
men oljerättikan är mer svåretablerad
vid sådd före skörd. Vad som också är
viktigt vid odling av oljerättika eller
vitsenap som mellangröda är att slå
av den innan den fröar av sig.
Mellangrödor
På området fanns också en demonstrationsodling där olika etableringsmetoder för mellangrödorna vitsenap
och oljerättika testades. Dessa mellangrödor kan användas för sanering av
nematoder i jorden men oljerättikan
har även en kraftig pålrot som luckrar
jorden.
De etableringsmetoder som testades
i demonstrationsodlingen var dels
sådd cirka två veckor innan skörd av
Beslut kring mellangrödan
Enligt Marie-Lousie Juhlin på
Hushållningssällskapet i Kristianstad
måste odlaren bestämma sig om han
eller hon ska använda mellangrödan
som bidragsberättigande fånggröda
eller som nematodsanerande gröda.
Vill odlaren ha en kraftig mellangröda som sanerar kan det kräva
gödsling med upp till 50 kilo kväve på
hösten och då följs inte reglerna för
att få stöd för fånggröda.