1. No category

ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
”Beroende är en hjärnsjukdom. Det är inte bara att ta sig
i kragen och lägga av med sitt
missbruk”, menar beroendespecialisten Bitten Jonsson.
”Målet är att missbruksvården
ska bli mer barn- och familjeinriktad. Fungerande familjer är en
vinst för Sverige”, säger Maria Larsson
(KD), barn- och äldreminister.
ANNONS
Att erkänna sitt missbruk
är förutsättningen för att
bli fri från droger. På Behandlingshemmet Sirius i Uppsala
undviker man dock pekpinnar.
n väg tillbaka
en tidning om kampen mot missbruk
Misären
vändes till
styrka
Medföljer som bilaga i svenska dagbladet i mars 2012
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
Foto: Johan Ödmann
ANNONS
ANNONS
Regeringsutredare slår larm
En halv miljon svenskar
sitter fast i missbruk
Dagens missbrukare är mer svårupptäckta än för några årtionden
sedan. Endast en av fem missbrukare nås av adekvat vård.
Regeringens utredare Gerhard Larsson förordar modernare hantering
av missbruksproblematiken.
Text: Patik Wirén
Fokus på familjen
i missbruksvården
En ihopsjunken man på en parkbänk
med ölburkar vid fötterna. Det är lätt
att enbart se honom som en alkoholist. Men mannen på bänken
kan också vara en pappa. En
man som fastnat i ett missbruk som
nu drabbar en hel familj.
Många barn befinner sig i denna situation. Andra
lever i en riskzon. Statens folkhälsoinstitut, FHI,
har beräknat att 385 000 barn lever i familjer med
miss- eller riskbruk av alkohol. All forskning visar att barn som växer upp i en miljö fylld av alkohol och droger, löper större risk än andra barn
att själva tidigt börja använda alkohol och tobak
eller pröva narkotika. Vilket i sin tur ofta leder till
ett ökat riskbeteende även som vuxen.
När man vet detta blir det så angeläget att ge
ett bra stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller där våld förekommer. För det
är ett livslångt lidande som kan undvikas om barnet blir sett och får stödinsatser.
Därför har Socialstyrelsen i uppdrag att leda,
samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i just dessa miljöer.
Förhoppningen är att missbruket inte ska utvecklas, men då krävs tidig upptäckt och snabbt insatta åtgärder.
När en människa ändå utvecklar ett missbruk,
måste en kunskapsgrundad missbruksvård finnas tillgänglig. Därför har regeringen under tre
år bedrivit ”Kunskap till praktik” med Sveriges
kommuner och landsting, för att stimulera efterlevnaden av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruksvården. Och nu tar vi projektet vidare för
att även i missbruksvården nå barnen.
Det finns så stora vinster i räddade människoliv
och tryggare uppväxt för barnen när missbruksvården når fler. Därför gläds jag som ansvarigt
statsråd över att fler har fått tillgång till läkemedelsstödd behandling de senaste åren, även om
det fortfarande finns regionala skillnader. Därför
arbetar vi nu i linje med missbruksutredningens
förslag för att öka tillgängligheten i hela landet
och för att ansvaret ska bli tydligare för kommun
och landsting.
Målet är att missbruksvården ska bli mer barnoch familjeinriktad. Fungerande familjer är en
vinst för Sverige.
Det är
ett väldigt
brett förändringsförslag som
innebär en
modernisering och en
anpassning
till nutiden.
V
id åtta av tio
våldsbrott är droger inblandade.
Den samhällsekonomiska kostnaden uppgår
till 150 miljarder per år
och missbruket orsakar
ett par, tre tusen dödsfall varje år. Det är de
ödesdigra konsekvenserna av missbruket,
men långtifrån alla får
Gerhard Larsson
hjälp att tillfriskna. En
av de mer alarmerande
uppgifterna som Gerhard Larsson upptäckte under
sitt arbete var att missbruksvården endast når en
av fem personer.
– Vi bedömer att Sverige har ungefär en halv miljon personer som är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingpreparat. Av dessa får
ungefär 100 000 stöd och hjälp, säger han.
En anledning till de dystra siffrorna är att dagens
missbrukare är mer svårupptäckta än för trettio år
sedan. Då förekom missbruket framför allt bland
människor med sociala problem.
– Vår vin- och ölkultur har gjort att det blivit
väldigt vanligt att dricka alkohol både på vardagar
och under helgerna, vilket medfört att en del människor fastnar i drickandet utan att man har sociala
problem i övrigt. Nu har vi dessutom fenomenet
med läkemedelsmissbruk, vilket vi inte uppfattade
att vi hade i Sverige förr. Doping är också ett relativt nytt fenomen.
I dag ser missbruks- och beroendevården helt
olika ut i landet – trots att beroendet är ett
sjukdomstillstånd.
– Det beror på att vi har en ramlagstiftning som inte
talar om vad det ska finnas för insatser eller vem
som bär ansvaret för olika insatser. Det innebär att
vi har väldigt stora variationer och att det är var
du bor som avgör om du får hjälp, oavsett om det
handlar om frivilliga stödinsatser eller tvångsvård.
Historiskt har också missbruket betraktats som
självförvållat och det har gjort att det har kommit
i andra eller tredje rummet när det gäller insatser
och hjälp.
Vad hoppas du att missbruksutredningen får
för betydelse för Sveriges framtida hantering
av drogmissbruk?
– Jag har lagt ett förslag på inte mindre än 70 förändringar som rör allt från att förnya hus- och företagsläkarnas roll för att uppmärksamma missbruk
i ett tidigt stadium till hur polisen och kriminalvården ska jobba med dem som far illa. Det är ett
väldigt brett förändringsförslag som innebär en modernisering och anpassning till nutiden. Jag hoppas
att regering och riksdag vill anta förslagen i år så att
de kan börja genomföras från 2013.
tryggare Sverige
Basen för barns trygghet är föräldrarna. När föräldrarnas
omsorg sviktar riskerar barnen att själva utveckla problem
som leder till missbruk och psykisk eller fysisk ohälsa. Men
tidiga och förebyggande insatser lönar sig både vad gäller
hälsa och ekonomi. Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag
att kartlägga, stödja och stimulera kommunernas insatser för
riskutsatta barn och unga.
Upplysta gator och torg och smart
stadsplanering är åtgärder som gör livet
tryggare för människor som vistas i det
offentliga rummet. Men misshandel,
övergrepp och kränkningar kan också
Statens
folkhälsoinstitut
Myndighetens tre huvuduppgifter är
att vara ett nationellt KUNSKAPSCENTRUM för effektiva metoder
och strategier, att svara för sektorsövergripande UPPFÖLJNING OCH
UTVÄRDERING av insatser för
folkhälsan, samt att utöva ÖVERGRIPANDE TILLSYN inom alkohol-,
narkotika- och tobaksområdena.
ske innanför hemmets fyra väggar där
samhällets insyn är begränsad.
– När man talar om att skapa trygga miljöer hamnar tankarna lätt på den fysiska
miljön som exempelvis belysning i parker
och man glömmer alltför ofta den mer
osynliga sociala miljön, säger Folkhälsoinstitutets generaldirektör, Sarah Wamala.
FÖR ATT KARTLÄGGA och utveckla stödet till familjer där föräldraskapet sviktar
på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller förekommande våld har institutet dels
genomfört kartläggningar av kommunernas insatser och dels påbörjat ett flerårigt
regeringsuppdrag för att utveckla kunskapen på området.
Drygt hälften av Sveriges kommuner,
149 stycken, har besvarat en enkät. Den
visar bland annat att åtta av tio kommuner har verksamhet riktad till barn och
ungdomar med missbrukande föräldrar
eller till deras föräldrar och familjer. Det
är därmed kommunernas vanligaste
verksamhet för barn och unga i en risksituation. Närmare hälften av kommunerna arbetar med kompetensutveckling av
personal och en fjärdedel har kartlagt
målgruppen. Hälften uppger också att
de har samverkansavtal på ledningsnivå,
mellan socialtjänsten och andra aktörer.
– För att stödet till de riskutsatta barnen och familjerna ska fungera så måste
det utgå från deras totala situation, säger Sarah Wamala.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT kommer de närmaste åren i uppdraget - i
samverkan med Socialstyrelsen och
Sveriges Kommuner och Landsting – att
stödja kunskaps- och kvalitetsutvecklingen på området. Uppdraget är en del
av den nationella strategin för alkohol,
narkotika, dopning och tobak för 20112015, där ett av de långsiktiga målen är
att barn i familjer med missbruksproblem, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ett ändamålsenligt stöd.
– Det här är ett område som är i behov
av en fortsatt kunskapsutveckling för att
förbättra stödet till dessa barn och famil-
Tydliga resultat när
hela nätverket är med
Att få en ung människa som hamnat snett i livet på rätt köl igen är
en utmaning och många ungdomar
fullföljer inte sin behandling. På Familjeforum, en del av INOM – Innovativ Omsorg, har man med hjälp av
Kjell Hansson, professor på Socialhögskolan i Lund, implementerat
metoden MTFC (Multidimentional
Treatment Foster Care). Den multisystemiska metoden har visat
tydliga resultat i en randomiserad
studie*. Cissi Green jobbar som
metodgarant på INOM och berättar att målgruppen för metoden
har beteendeproblem med hög
symptombelasning, som kan visa
sig i exempelvis kriminalitet samt
kaotiska relationer med aggressions- och samarbetsproblem.
Bilagan ges ut av Skandinavisk Marknadsmedia i svenska dagbladet i mars 2012
vxl. 018 - 490 11 00
Stålgatan 20 | 754 50 Uppsala
www.marknadsmedia.se
Projektledare:
Annonser:
Redaktör:
Marielle Gisselsson
072 040 3083
marielle.gisselsson@marknadsmedia.se
Per Gisselsson
Knut dePresno
Mats Hellström
Lena Karlsson
Grafisk form:
Omslagsbild:
Text:
Repro:
Tryck:
Rebecka Appelfeldt
Johan Nilsson
Thérése Larsson
Patrik Wirén
JMS
V-Tab
ANNONS
Förebyggande insatser ger ett
Genom att visa hållbara resultat bidrar INOM till att
stärka kvaliteten på den psykosociala omsorgen. Metoden man använder heter MTFC och innebär att man
arbetar mot familj, skola och vänner i behandlingen för
ett prosocialt beteende.
MARIA LARSSON (KD)
Barn- och äldreminister
-makes you visible
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
ANNONS
MTFC är ett evidens- och manualbaserat behandlingsprogram
för ungdomar och deras familjer
med målet att vända ett destruktivt
beteende och förstärka ett positivt. Att metoden är multisystemisk
innebär att man arbetar med familj,
skola och vänner samtidigt. Cissi
Green berättar att ungdomarna
placeras hos utvalda familjehem
där de får träna det prosociala beteendet. Under den här tiden går
ungdomen i terapi en gång i veckan
med sina biologiska föräldrar eller
annan stödperson.
– Under terapisamtalen sätter
man tillsammans upp utvecklingsmål och pratar om hur ungdomen
kan hantera situationer som uppstår i vardagen, om ungdomen till
exempel blir arg på sin lärare, berättar Cissi Green.
Med i behandlingsteamet finns
också en färdighetstränare vars
roll är att ge ungdomen sociala
färdigheter för att klara sig ute i livet när behandlingen är avslutad.
Sarah Wamala
Folkhälsoinstitutets generaldirektör
jer. Där kommer vi, genom uppdraget,
att kunna bidra, säger Sarah Wamala.
Särskilt utsatta kan familjer vara där
barnen själva har svårigheter såsom en
funktionsnedsättning eller där föräldrarna har sociala problem utöver missbruk
och psykisk ohälsa. På samma sätt som
risker inom olika områden samverkar
kan situationen för riskutsatta barn ibland också underlättas genom insatser
mot olika delar av barnens liv. Modern
forskning pekar till exempel på att en
sådan sak som skolframgång kan minska riskerna.
www.fhi.se
Forskningsresultat
av MTFC
72 procent av ungdomarna i
MTFC-programmet har sänkt sina
symptom med minst 30 procent.
60 procent av mammorna
beskriver att de fått mer än 30 procent
förbättring i sitt mående. Dessa resultat
gäller även vid uppföljning två år efter
avslutad behandling.
Det är signifikant säkerställt att ungdomar som får MTFC-behandling i högre
grad stannar i behandling än om
de skulle fått annan behandling som till
exempel traditionell familjehemsvård.
Vid 12 månader löpte pojkar och flickor
placerade i traditionell familjehemsvård
tre gånger så hög risk för sammanbrott
än i MTFC. Tittar man bara på flickorna
så löpte de åtta gånger så stor risk för
ett sammanbrott i traditionell familjehemsvård än i MTFC.
Läs mer om MTFC på:
www.inom.com
www.socialstyrelsen.se
* En randomiserad studie innebär att försöksdeltagarna väljs ut slumpmässigt och
delas in i en experimetell behandling och en kontrollbehandlig. Detta för att kliniskt
säkerställa att behandlingen visar en signifikant skillnad mellan grupperna.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
ANNONS
Kroppens
belöningssystem
Text: Thérése Larsson Illustration: Rebecka Appelfeldt
E
tt beroende innebär att du använder en substans på ett sätt som du inte längre klarar att
styra över. Inte sällan börjar det med ett behov
av att döva känslor som ångest och nedstämdhet.
400 000 barn i Sverige lever i en familj där det förekommer missbruk. Men hur skapas ett beroende,
vad händer i hjärnan och vad kan vi göra åt det?
– Människan söker belöningskickar. Såna får vi
naturligt av fysisk aktivitet, födointag, sex, framgång
och andra häftiga upplevelser som påverkar dopaminoch endorfinhalten i hjärnan, säger Fred Nyberg.
Den som fastnar i ett beroende blir slav under ett
överstimulerat belöningssystem. Gäller det droger
skapas ofta en kraftig snedställning av belöningssystemet som gör att individen måste fortsätta
missbruket för att inte må dåligt.
– Drogen skapar en euforisk känsla, men den blir
med tiden försvagad. När effekten går ur kroppen
måste individen ständigt kompensera sig med
fortsatt intag. Hon har fastnat i ett beroende
som innebär en snabbt nedåtgående och
negativ spiral med förödande konsekvenser, säger Fred Nyberg.
Tre viktiga faktorer
Hur lätt individen har för att
prefrontal
fastna i ett beroende bestäms
cortex
av ärftlighet, miljöfaktorer och
exposition. I ett område nära
basen av hjärnan, i det så kallade limbiska systemet, finns
en region som är kopplad till
belöningsupplevelser. När området triggas stiger halten av endorfiner och dopamin som skapar
en känsla av tillfredsställelse. En
person med överkänsliga endorfinreceptorer är mer belöningsberoende
än andra och löper därmed större risk för
missbruk. Personen svarar på sitt eget endorfin i högre grad och kräver allt större kickar
för att uppnå eufori. Även miljöfaktorer som uppväxt, hem, skola och stress påverkar. Exposition,
som tredje omständighet, handlar om i vilken grad
personen kommer i kontakt med saker som kan
utvecklas till ett beroende. Det handlar också om
att själva drogen med kemisk kraft kan känsliggöra
hjärnan för fortsatt missbruk. En person med hög
sårbarhet som aldrig rör sig i drogmiljöer löper naturligt mindre risk att fastna i ett beroende.
I dag finns cirka 12 000 heroinister i Sverige varav upp emot 4 000 deltar i metadonbehandling.
Enligt statistik klarar 70 till 80 procent av dem som
deltar i ett metadonprogram att återgå till ett vanligt liv.
hjärnan kan läka
Opiater, och även andra droger, snedställer balansen av välmåendet i hjärnan, vilket gör att det
krävs allt mer av drogen för att uppnå kickar och
vällust. Med tiden försvagas kickarna och det euforiska stadiet, vilket i drogens frånvaro leder till konstant nedstämdhet. Det finns flera sätt att behandlingsmässigt hjälpa en person ur ett drogberoende:
dop
Det är inte
en slump att
många skådespelare och
idrottsmän
tar till alkohol
och andra
droger.
ami
n
nucleus
accumbens
Med gemensamt språk och nära ursprung kan
familjehem i större grad hjälpa ensamkommande barn
till integrering. Tack vare Multikulturell familjehemsvård slipper barnen de missförstånd som kan uppstå
när man är från olika världar och talar olika språk.
symptomatisk behandling, psykoterapi (inklusive
exempelvis 12-stegsmodellen) samt medicinsk
behandling med till exempel metadon eller buprenofin. Medicinsk behandling bör kombineras med
god psykoterapi.
– Majoriteten av dem som utvecklat ett beroende befinner sig i ett sjukdomstillstånd som kräver
medicinsk hjälp. I dag vet vi att hjärnan även har
förmåga att självläka och att processen kan stimuleras av motion och vissa tillväxtfaktorer, vilket är
mycket spännande, säger Fred Nyberg.
Tidiga signaler
Enligt Fred Nyberg kan människor som har lättare
att drabbas av ett beroende identifieras i tidig ålder.
De är ofta impulsiva, nyfikna och utrustade med ett
kreativt sinne.
– Vi måste skapa bra miljöer där våra unga får utlopp för sin kreativitet. Unga som inte får stimulans
riskerar att söka sig till farliga områden i högre grad.
Han poängterar även vikten av att ta hand om
vuxna riskgrupper:
– En kreativ människa som vant sig vid ovationer och sedan försvinner från rampljuset söker
ofta ett substitut för att känna samma tillfredsställelse. Samhället satsar mycket på att odla fram
idrottsstjärnor, men borde även lägga resurser på deras ”landning” då karriären är
över. Det är inte en slump att många
skådespelare och idrottsmän tar till
alkohol och andra droger.
Hjärnans belöningssystem kan
tyckas som kroppens främsta
akilleshäl. Fred Nyberg vill dock
betonar fördelarna:
– Utan att kunna känna tillfredsställelse skulle vi tappa
vårt driv. Belöningssystemet
är vår främsta drivkraft och ett
viktigt incitament för människans överlevnad.
VTA
amygdala
så fungerar det
Belöningssystemet i hjärnan består av ett antal viktiga strukturer i det limbiska systemet. Ett av de viktigaste
signalämnena som deltar i belöningsprocessen är dopamin, ett ämne som vid både intag av droger och vid
naturlig belöning flödar ut från nervtrådar inom belöningssystemet, stimulerar särskilda mottagarmolekyler på
andra nervceller och skapar eufori och välmående. Dopaminet regleras av bland annat endorfiner, som skapar
en balans i det naturliga välmåendet. Dopaminet bildas i celler i hjärnstammen och deltar också i styrningen av individens kognitiva förmåga, humör och sociala anpassningsförmåga.
hallå där
Lars Lewerth
*BFC är en behandlingsklinik i Kalifornien i USA där
många kändisar fått hjälp.
före detta alkoholist och författare till boken ”Kysst av spriten”
Vad är Children’s Program?
– Det är ett program som startades i USA för
38 år sedan av Jerry Moe, själv barn till alkoholister. Betty Ford Center* såg vilka framgångar
han hade och knöt honom till sig. Då inleddes
det som kallas fyradagarsprogrammet.
Foto: Jakob Dahlström
Och nu vill du ta programmet till Sverige?
– Ja. I dag har vi stödgrupper, som du besöker en
gång i veckan under 10-12 veckor. Med Children’s
Program har du ungarna i fyra intensiva dagar och
när de börjar vidröra sina smärtsamma upplevelser
kan de stanna kvar längre i den känslan. Dessutom
har man under tredje dagen ett speciellt tillfälle då
föräldrar som ligger på primärbehandling möter
sitt barn under speciella former. Det handlar om
att hela familjen kanske för första gången kan vara
sanna mot varandra och visa sitt rätta jag.
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
ANNONS
En multikulturell helhetssyn
– både akilleshäl och viktig drivkraft
Människan behöver euforiska kickar. Men den som fastnar i beroende blir slav under hjärnans belöningssystem. Det konstaterar Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.
ANNONS
Har vi varit dåliga på att ta hand om anhöriga till missbrukare?
– Vi glömmer barnen. När man konstaterat att
alkohol- och drogmissbruk är en familjesjukdom måste man också se till att ta hand om
alla. Det har varit ett gigantiskt fokus på själva
missbruket och man har inte tagit de anhöriga
på lika stort allvar.
Tobbe Öhman, verksamhetsansvarig
på Multikulturell familjehemsvård (MKF)
satt i köket hos en somalisk kvinna
tillsammans med socialtjänsten och en
somalisk pojke som skulle få ett nytt familjehem. Pojken hade tidigare varit i en
svensk familj där placeringen upphört på
grund av kulturkrock varför socialtjänsten
kontaktade då MKF.
– Vi hade bara pratat en kvart när det
ringde på dörren och pojken gick och
öppnade. För oss upplevdes det märkligt
och lite gränslöst, att gå och öppna dörren hos någon man inte känner, men
Tobbe och Isabel från MKF har uppföljningsmöte hemma hos familjevärdarna Ghazi och Gulnaz
som har ett kurdiskt ursprung. De har just nu en ungdom från Afghanistan placerad hos sig.
kvinnan nickade och log. Hon berättade
för oss att den här gesten är ett bevis på
god uppfostran.
vissa destruktiva beteenden upphöra
medan andra kan få förklaringar som vi
tidigare inte varit medvetna om.
Multikulturell familjevård startades
2007 då man insåg att det fanns ett
behov av att matcha exempelvis ensamkommande barn med familjer från
liknande kulturell bakgrund och med
samma språk och religion.
– När man gör en matchning utgår
man från de behov som barnet har.
Språk och kultur har tidigare inte varit
viktiga faktorer i matchningen, och
ibland kan det här vara nyckeln till
lösningen när varken vi eller ungdomen
förstår varandra. Det här gör också att
vi kan fokusera på rätt problematik och
göra rätt insatser.
Familjens nätverk blir mycket värdefullt i en snabb integrationsprocess.
Andra uppdrag då familjens ursprung
kan ha en avgörande faktor är då det
finns en hedersproblematik med i
bilden. Familjehemmen på MKF kan se
olika ut men den gemensamma nämnaren är att de ofta har ett utomeuropeiskt
ursprung. Tobbe Öhman tillägger att det
är lika viktigt att ha tid och plats i hemmet som i hjärtat samt engagemang
och nyfikenhet. Att vara familjehem till
ett barn är ett teamwork mellan konsulent, socialtjänst och tex skola, BUP.
– Många av de ensamkommande mår
dåligt under sin första tid i Sverige, ofta
på grund av att de inte känner sig förstådda. Då vi fått uppdraget att göra en
matchning så finner vi rätt familj och en
positiv process inleds med kommunikation och förståelse. Det känns rätt i hela
kroppen när vi hjälpt till att lägga en bra
grund för en framtid i Sverige.
Många gånger hör vi
socialtjänsten frustrerat
beskriva en omfattande
problembild.
Det arbetet som konsulenterna gör, i
samarbete med väl integrerade värdfamiljer, skapar mycket bra förutsättningar
för att sortera ut vilka stödinsatser som
behövs.
– Många gånger hör vi socialtjänsten frustrerat beskriva en omfattande
problembild, där de ser problembeteendet men inte kunnat finna orsaken till
det, berättar Tobbe Öhman. När sedan
omplaceringen från ett gruppboende genomförts till ett familjehem med samma
språk och liknande ursprung, så kan
www.multikulturell.se
En god vård i hemliknande miljö
På Adventum möts barnen och ungdomarna av värme, mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk och pedagogisk kompetens. Här finns
också en fristående grundskola.
– Det ger oss en unik möjlighet att anpassa skolgången för varje ungdom,
säger Peter Kult, marknadsansvarig.
Adventum består av fyra enheter, samtliga
belägna i Borlänge och Säters kommun i natursköna Dalarna. Hit kommer barn och ungdomar mellan 9 och 21 år med känslomässiga
störningar och neuropsykiatriska diagnoser. De
flesta har varit på ett antal familje- och HVBhem tidigare och Adventum blir sista utposten.
Att man här klarar av de svåra fallen vill Peter
Kult till stor del tillskriva personalen.
– Jag tror att 90 procent beror på att vår personal är uthållig och van. Många har varit här sedan
vi startade 1995 och har byggt upp en unik kompetens. Sedan tror jag att det har stor betydelse
att vi har en helt fungerande friskola, Lanternan,
med alla ämnen från ÅK 1-9, säger han.
En annan styrka är de olika enheterna som
gör att man har flera alternativ för att hitta
det mest passande boendet. Hela tiden strävar man efter att ge barnen och ungdomarna,
som kommer från hela landet, en god uppväxt
i hemliknande miljö. Här finns även en egen
De möten
som dagligen
sker mellan
personal och
barn är stommen i ett miljöterapeutiskt
behandlingsarbete.
specialistläkare i barn-och ungdomspsykiatri,
psykolog med mångårig erfarenhet liksom ett
antal terapeuter inom KBT och DBT samt ett
nätverk av experter inom till exempel familjeterapi och habilitering.
– Där det finns föräldrar eller någon annan
släkting med i bilden försöker vi alltid jobba
på att de ska komma hit, eller att barnen åker
hem ibland på helgerna. Det är viktigt och det
är därför vi har en familjeterapeut. Man kartlägger nätverket kring ungdomen eller barnet
och ser vad det finns för anknytningspunkter.
Hur skapar ni en trygg miljö för de barn och
ungdomar som kommer till er?
– Genom att bygga en relation – en anknytning. De möten som dagligen sker mellan personal och barn är stommen i ett miljöterapeutiskt behandlingsarbete som ska etablera en
trygghet och en framtidstro som en grund för
en mer riktad vård och behandling. Vår personal
hjälper barnen att kunna härbärgera sitt dåliga
mående och ge dem verktyg för att hantera de
svåra situationer som de kan ställas inför. Vården kan endast bli verksam om man uppnår en
delaktighet och en vilja från barnets sida att aktivt ta emot den vård som vi kan erbjuda.
www.adventum.se
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
behandlingsmetoder
Tolvstegsbehandling
Bygger på anonyma alkoholisters
synsätt och kallas även Minnesotamodellen. Anses vara en effektiv
behandlingsmetod vid alkoholism.
Behandlingen består oftast av både
gruppterapi och individuell terapi.
Läkemedel
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
ANNONS
Det finns många behandlingsformer vid beroende, här är några av de vanligaste:
Hit hör spärrmedicinering (till exempel antabus) som ger en obehaglig
reaktion när patienten dricker alkohol medan läkemedel som metadon fungerar som ersättningsmedel
vid narkotikaberoende.
Motiverande samtal
En strukturerad samtalsmetod
som används för att stärka
motivationen till förändring hos
människor i beroende. Metoden bygger på ett aktivt och
empatiskt lyssnande.
CRA – Community
Reinforcement Approach
För personer som både har missbruksproblem och en psykiatrisk diagnos. Behandlaren gör en kartläggning av de tankar
och känslor som gör att personen fortsätter missbruka eller återfaller i missbruk.
Utanförskap och brist på föräldranärvaro och respekt under uppväxten är vanligt bland de
1 200 ungdomar som varje år tvångsplaceras på Statens institutionsstyrelses
25 låsta behandlingshem. Hur ser livet och tankarna ut bakom de stängda dörrarna?
Vi tittade in på avdelning Sirius i centrala Uppsala.
Text: Thérése Larsson Foto: Mats Hellström
Återfallsprevention
En metod som består av ett
korttidsprogram med åtta träffar och ska förhindra återfall.
Programmet grundar sig på att
förändring skapas ur tilltron till
den egna förmågan.
Psykoterapeutiska
behandlingsmetoder
Här söker man orsaken till
beroendet genom till exempel KBT (beteendeförändrande terapi).
Det behövs fler
vuxna eldsjälar
som fångar upp de
unga, väcker deras intresse för
till exempel sport och aktivt
rekryterar dem till klubbar.
Tobbe Öhman
tobbe@multikulturell.se
076 –765 09 33
Isabel Domberg
isabel@multikulturell.se
070–317 90 80
Familjehemsvård
med språk och kulturkompetens
www.multikulturell.se | Tel 0224–167 00
Förändring genom självinsikt
B
ehandlingshemmet Bärby drivs av Statens
institutionsstyrelse för killar mellan 15 och
21 år med missbruk, kriminalitet och sexualbrott i bagaget. Avdelningen Sirius fokuserar på
kriminalitet samt missbruk och håller till i en låg
byggnad med inhägnad rastgård. Behandlingskonceptet bygger på att fokusera på missbruket och utgår från en modifierad tolvstegsmodell som bland
annat innebär att komma till insikt om att man inte
kan kontrollera missbruket, att undersöka tidigare
misstag och att gottgöra dessa fel. Vistelsen startar
med upp till sju dagar för tillnyktring och avgiftning. En vanlig dag under den i snitt sex månader
långa behandlingstiden innebär samtal i grupp,
föreläsningar, fysiska aktiviteter, schemalagda enskilda samtal samt deltagande i AA- och NA-möten.
Ungdomarnas föräldrar har även möjlighet att delta
i familjebehandling. I dagsläget finns 21 missbruksplatser på avdelning Sirius som i regel är belagda
och alla som kommer hit är tvångsplacerade via
socialen. Ett vanligt färdsätt hit är polistransport.
Respektfullt möte
Upptagningsområdet är hela Sverige. Allan Mare,
behandlingschef, berättar hur det går till när ungdomarna som kommer tas emot på avdelning Sirius:
– Det fungerar inte att ställa sig bredbent med armarna i kors och beordra någon att lämna kissprov.
Då möts du av motstånd. Jag sträcker ut handen
och säger ”hej, jag heter Allan, jag vill gärna vara
med och hjälpa till att förändra din situation”.
Behandlingsmodellen bygger på respekt. Genom
engagemang och öppen kommunikation skapas
jämlika och fördomsfria relationer mellan personalen och ungdomarna. Få av dem som kommer är
medvetna om sitt beroende. Att erkänna ett missbruk är ett grundläggande och viktigt första steg.
– Jag var självmordsbenägen, gränspsykotisk
och neddrogad när jag kom hit men förstod inte
att jag hade problem. Sakta men säkert gick det
upp för mig och vad drogerna faktiskt gjort med
mig. Att erkänna var enormt jobbigt och ett enormt
nederlag, säger Jesper 25 år som skrevs ut för fem
och ett halvt år sedan.
Personalens erfarenhet och ovillkorliga kärlek
samt insikt i det liv han levt har varit viktigt på
resan tillbaka till ett välfungerande liv.
– Mina föräldrar fick lämna sitt hemland. Det utanförskap de upplevt har påverkat mig. Jag hade en
rätt fyrkantig uppväxt och har alltid känt mig utanför och fel. När jag var åtta år började jag sniffa lim
och gas. När jag var 13 började jag med droger och
tänkte att det här ska jag väl ändå lyckas med.
grupper som AA- och NA-möten och mår bra av
att stötta och hjälpa. Det kan vara svårt att känna
förtroende för personal som inte levt det liv man
levt, jag har insikt och mycket att ge. Är det något
jag vill få fram till andra ungdomar som fastnat i
kriminalitet och droger så är det att det finns hjälp
att få. Om man väljer att se och ta emot den.
Majoriteten
har saknat
respekt,
ramar och
kärlek i livet.
Det försöker
vi ge dem.
Allan Mare,
Behandlingschef
Viktig erfarenhet
I dag deltar han i självhjälpsgrupper, jobbar på en
vårdavdelning för psykiskt sjuka, spelar fotboll, har
just tagit körkort och sökt utbildning på folkhögskola. Livet känns roligt.
– I dag känner jag att livet är så mycket mer än
droger. Jag träffar många nyintagna på självhjälps-
Förlösande försoning
Behandlingsprogrammet på Sirius bygger bland
annat på försoning och att gottgöra de människor
man orsakat smärta tidigare i livet.
– Det känns bra. Jag har till exempel sökt upp en
tjej som jag rånat för att betala tillbaka pengarna
och jag flög två meter över marken när jag gick
därifrån, säger Jesper.
Erik kom till Sirius för fem månader sedan med
kroppen full av amfetamin och bensodiazepiner.
– Farsan satt på kåken och jag hoppade av skolan
i åttan. Jag hade många jobbiga känslor och ingen
att prata med. Hade tränat mycket innebandy och
fotboll men tröttnade. När även dataspelen kändes
tråkiga drev jag runt, hängde med äldre kompisar
och började med droger.
I dag har en dröm om ett drogfritt liv, träning och
eget boende börjat gro.
– När jag fick min första tvångsplacering var jag
15. Nu är jag 18 och har flängt runt på fem olika
behandlingshem. Men de anstalterna kändes bara
som förvaring och jag rymde. Här trivs jag mycket
bättre. Här finns kärlek, respekt och en stark känsla
av att personalen bryr sig. Nu längtar jag efter att
leva ett riktigt Svenssonliv.
Tuff kärlek
– Om individen blir bemött som ett problem så skapas problem. Vår grundtes är att inte döma och att
inte se individen som ett problem. En missbrukare
äger däremot ett problem och behandlingen kan
starta när personen kommit till insikt om vad drogerna ställt till med, säger Allan Mare.
Dagen på Sirius drar igång halv nio med morgonmöte, avstämning och dagens text som ofta betonar
vikten av ärlighet och tillit. Andra inslag är meditation, städning, enskilda samtal, stormöten och
sportaktiviteter som till exempel badminton.
– Behandlingen bygger på missbruksfokus. Tankarna ska hela tiden kretsa och reflektera över
missbruket, säger Allan Mare.
Lyhördhet och empati är viktiga grundstenar. Det
finns alltid någon att prata med och möjlighet att få
massage under nattetid.
– Majoriteten har saknat respekt, ramar och kär-
lek i livet. Det försöker vi ge dem. Många av killarna har ingen vana av att sköta ett hem och kan
till exempel inte sätta igång en tvättmaskin, det får
de också lära sig.
Samhällets ansvar
– Ungdomarnas hemkommuner måste finnas med i
planeringen av eftervården redan på institutionen.
Det som påbörjas på institutionen måste fortsätta efter utskrivningen, annars faller de lätt tillbaka i gamla mönster, säger Ola Karlsson Rühmkorff som är
omvärldsanalytiker på Statens institutionsstyrelse.
Allan Mare betonar att den långsiktiga strategin
för att bekämpa droger och kriminalitet från polisens och det övriga samhällets sida måste bygga
på stöd, inte konfrontation, och insatserna måste
sättas in redan på lågstadiet. Barn och ungdomar
behöver bra förebilder som ser, lyssnar, inspirerar
och vågar sätta gränser.
– Det behövs fler vuxna eldsjälar som fångar upp
de unga, väcker deras intresse för till exempel sport
och aktivt rekryterar dem till klubbar. Annars är risken stor att de kriminella gängen värvar dem först.
sis
Jesper och Erik heter egentligen något annat, de vill
vara anonyma och namnen är därför fingerade.
statliga informationsenheten ...
... driver 25 behandlingshem med låsta avdelningar för
barn och ungdomar mellan 12 och 21 år. Paragraf 12hem med särskilda befogenheter enligt lagen om vård av
unga (LVU). En hjälp för killar och tjejer som halkat
snett och hamnat i kriminalitet och drogberoende.
1 200 ungdomar behandlas varje år. En tredjedel av
dem kan enligt statistik leva ett relativt bra liv
efter behandlingen. Stöd under lång tid efter behandling, utbildningsmöjligheter, nytt socialt sammanhang,
organiserade aktiviteter på fritiden och att planerandet
av eftervården inte sker över huvudet på ungdomarna
själva har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer.
Besök oss på www.kris.a.se
Ett gott liv - hela livet
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
Misären
blev
styrkan
att lämna kriminaliteten
ANNONS
så kan du hjälpa
hårdare samhälle
Martin Johansson fick hjälp av Kriminellas revansch i samhället (Kris) och anslöt sig till organisationen, beslutsam att hjälpa sig själv och andra
att ta sig ur brottslighet. I dag är han ordförande för
Kris i Göteborg. Han leder även Livsstilshuset, ett
projekt med syfte att hjälpa unga som vill lämna
gängkriminalitet. Han konstaterar att samhällsklimatet blir allt hårdare mot unga.
– Hur svårt är det inte för vanliga unga att få sin
första lägenhet? Och de unga som inte har tjusiga
Hur svårt är
det inte för
vanliga unga
att få sin första lägenhet?
Och de unga
som inte har
tjusiga högskoleutbildningar
får en massa
nej från arbetsmarknaden.
högskoleutbildningar får en massa nej från arbetsmarknaden. Ungdomar med personliga svårigheter
uppfattas ofta som ”svårhanterliga” och så kastar
man ut dem i utanförskap, säger Martin Johansson
som hävdar att brotten blir brutalare och våldsverkarna blir allt mer skoningslösa.
Politiker talar gärna om vikten av brottsförebyggande insatser, konstaterar Martin Johansson och
menar att agendan är fel.
– Det är inte politiskt gångbart att lägga en massa
pengar på rehabilitering av kriminella. Det slår högre att tala om att fånga upp unga innan de hamnar
i brottslighet. Men fakta är att en övervägande majoritet av dem som sitter inne är återfallsförbrytare.
Det är dags att på allvar hjälpa de här människorna
att hitta en väg tillbaka. Vi frivilligorganisationer
vet vad vi snackar om.
hjälp finns att få
Det är inte bara politiker som kan missa målet, även
vanligt folk och till och med anhöriga, kan brista i
synen på hur man ska förhålla sig till brottslingar.
– Många människor tycks tro att det bara är statens ansvar att hjälpa kriminella att lämna brottsligheten. Helt klart har samhället och myndigheter
en roll att spela, men vi får inte glömma att många
av dessa unga killar och tjejer ser på myndigheter
som en fiende som vill sätta dit dem. De som ham-
ANNONS
Victorygruppen arbetar enligt Minnesotamodellens 12-stegsprogram och
verksamheten bedrivs på Lidingö i Stockholm. Med professionell, välutbildad och
meriterad personal erbjuds en behandling fylld av stark omsorg, kärlek och förståelse
för att besegra alkohol och drogproblematik på en väg till en varaktig nykterhet.
Blunda inte. Det mest
ansvarsfulla du kan
göra när du misstänker
att någon i din omgivning hamnar på glid är
att kontakta myndigheterna.
Sök hjälp. Frivilligor ganisationer har
gedigen erfarenhet och
hjälper gärna till.
Martin Johanssons kriminella historia är tämligen
typisk. I unga år hamnade han på glid och fick för
sig att samhället var emot honom. Misstänksam
mot polisen och sociala myndigheter hamnade
han i fel sällskap och tappade kontakten med sina
anhöriga. Mindre brott blev grövre, med ett antal
fängelsestraff som påföljd. 2003 avtjänade han ett
fyraårigt fängelsestraff på Kumlaanstalten för våldsbrott. Det var här som vändningen kom.
– Det gick upp för mig att mina handlingar även
drabbade mina närmaste. Det var smärtsamt att se
hur mycket jag hade sårat min mamma och mina
syskon. Min son sitter i fängelse i dag. Jag hade
sumpat alla mina relationer. I den misären och
mörkret fann jag styrka i att aldrig mer svika min
mamma och mina barn, säger han.
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
Explore and find moments of love,
professional treatment and hospitality
at The Legendary Victorygruppen
När Martin Johansson avtjänade ett fängelsestraff för våldsbrott
insåg han hur djupt han sårat sina närmaste. Det blev
början på vägen ut ur brottslighet.
– Det är dags att på allvar hjälpa kriminella att hitta en väg tillbaka.
ANNONS
Sträck ut en hand. Om
någon som är i svårigheter ber om din hjälp,
agera blixtsnabbt.
Väntar du kan det vara
för sent.
Foto: Nicke Johansson
nar snett har ofta ingen bra syn på samhällsinstitutioner, säger han.
Anhöriga känner lätt uppgivenhet när de inte
kan hjälpa en familjemedlem som hamnat fel. En
del skäms över att inte kunna göra tillräckligt.
– Det finns hjälp att få från många frivilligorganisationer. Det är också viktigt att veta att man inte är
ensam, det finns andra i liknande situationer.
Det är många saker som Martin Johansson ångrar och det är många år som han kastat bort. Men,
säger han, det är en underbar känsla att vakna
varje morgon och veta att man lyckats ta sig ur
eländet.
– Det är en fantastisk känsla att kunna gå till
sängs och veta att det finns människor omkring
mig som bryr sig om mig. Aldrig mer behöver jag
känna oron och stressen från mitt gamla liv. Inget
slår den känslan, säger han.
I dag önskar Martin Johansson att ungdomar lär
sig av hans dyrköpta läxa.
– Om någon erbjuder dig droger, spring för livet.
Du har ingen aning om hur de kan förstöra ditt och
andras liv. Vägen tillbaka är tuffare än du någonsin
kan föreställa dig.
Sedan mer än 20 år tillbaka sker behandlingen i nära samarbete med Betty
Ford Center i USA, något som möjliggör kontinuerlig utbildning och högsta
kvalitet i omsorgen om patienterna.
– Jag tillhörde en gång eliten i simning och hade stora framgångar i bassängerna internationellt. I samband
med framgångarna utvecklades också
en baksida i karriären, en stress och
press att lyckas, att bli ännu lite bättre.
Behovet av att just lyckas, att få ständiga bekräftelser och kickar, ledde så
småningom till ätstörningar, depressioner och även stora problem med
alkoholen, berättar Lisbeth Koel som
sedan 23 år är verksamhetsansvarig
och ägare av Victorygruppen.
– När kändisglansen falnat, när rubrikerna inte längre har ditt namn i fokus och när strålkastarna slocknat, då
finns det många som inte pallar den
förändrade situationen, säger hon.
Att be om hjälp är det första och vik-
tigaste steget på vägen att bli drogfri
och nykter.
Victorygruppen tar emot människor
med alla typer av beroenden och nu breddas verksamhet ytterligare för att kunna
erbjuda hjälp till idrottare som hamnat i
någon form av beroendeproblematik.
– Som erfaren simmerska vet jag att
dagens idrottsmän inte alltid får den hjälp
som de behöver, säger Lisbeth Koel.
Victorygruppen har idag 16 platser
för gruppbehandling på 4-6 veckor. Här
ser man till att varje patients behov tas
om hand individuellt och det finns tillgång till viktiga funktioner som psykiatriker, psykolog, terapeuter och etisk
rådgivare. Ingen lämnas i sticket och
det finns alltid personal dygnet runt.
Behandling erbjuds både kvinnor
och män i en liten och familjär miljö.
– Eftersom kemiskt beroende är en familjesjukdom som påverkar hela familjen
är det en viktig del av tillfrisknandet att
även anhöriga och närstående blir en del
av behandlingen, påpekar Lisbeth Koel.
Därför lägger man stor vikt vid familjeprogrammet, där de anhöriga får vägledning, hjälp och förmåga att förändra
sin egen situation. Det finns också ett
eftervårdsprogram som löper över ett
år, med träffar en gång i veckan. För
personer som har behov av en längre
stödperiod finns ett halvvägshus. Här
bor patienterna kvar och får all det stöd
de behöver för att lättare kunna komma
tillbaka till ett liv ute i verkligheten.
– Vi uppmuntrar och ser till att patienterna får ett naturligt förhållande
till självhjälpsgrupper såsom att regelbundet gå på AA- och NA-möten,
avslutar Lisbeth Koel.
EJ GODKÄND
www.victorygruppen.se
Lisbeth Koel, Verksamhetsansvarig och ägare
Välkommen till
Sigtuna Ungdomshem
Sigtuna Ungdomshem är ett HVB-hem som erbjuder flera
typer av boenden med olika grader av insatser och omhändertaganden. Personalen som arbetar här har över 15 års
erfarenhet med ungdomar med psykosociala problematiker
samt utåtagerande beteenden. Hit kommer pojkar i åldersgruppen 13-20 år med allvarliga psykosociala problem,
begynnande kriminalitet och missbruk, som är i behov av en
längre tids behandling.
Sigtuna Ungdomshem är ett litet
HVB-hem med fem platser för pojkar som är i slutfasen av LSU eller
har LVU/ SoL. Här erbjuds en harmonisk och familjär miljö på Venngarns
slotts marker med naturen inpå
knuten. Huset är alltid bemannat
och här finns sex behandlingsassistenter med bred kulturkompetens
för att kunna ta emot pojkar från
olika kulturer. Man tar även emot
akutplaceringar. När HVB-hemmen
är fullbelagda och socialtjänsten
måste gå utanför ramavtalen är
Sigtuna Ungdomshem ett av de boenden där ungdomar kan placeras.
Behövs det kan personalen till och
med komma och hämta ungdomen.
Vi varje ny placering görs en matchning med dem som redan bor här
för att säkerställa av kvaliteten i vården kan bibehållas för alla boende.
På Sigtuna Ungdomshem vill per-
sonalen ge ungdomarna möjlighet
att själva tillvarata sina egna resurser. Målet är att ge varje enskild
ungdom de förutsättningar han behöver för att vända en negativ spiral
av destruktivitet och kriminellt beteende till en positiv personlighetsutveckling, identitetsutveckling och
socialiseringsprocess.
Metoden
rePULSE, en förlängning av ART,
används på Sigtuna Ungdomshem.
Den går ut på att man arbetar med
impulskontroll och aggressivitet och
har samtal som är på lika villkor mellan båda parter.
Den vård som erbjuds på Sigtuna
Ungdomshem har som mål att ungdomarna ska kunna tillgodogöra sig
skolundervisning och klara av en
daglig sysselsättning, men också
att kunna få ett eget boende med
ansvar för hushållning, ekonomi och
kontakten med övriga samhället.
Sigtuna Ungdomshem ligger naturskönt beläget vid Venngarns
slott. Personalen fokuserar på
att ge ungdomarna möjlighet att
själva tillvarata sina resurser.
www.sigtunaungdomshem.se
ANNONS
Attraktivt läge
erbjuds de tilltufsade
Genom att rusta upp och bygga nytt på
den lilla ön Risö räknar eldsjälarna på
Fotö utanför Göteborg med att öppna
dörrarna på vid gavel till försommaren.
Projektet innebär att personer som
genomgått behandling för drogmissbruk kan få en unik möjlighet att uppleva skärgårdsmiljö på nära håll.
www.vandrarhemmetriso.se
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
38%
”Många av landets
kommuner är dåliga på att följa
upp verksamheten
inom missbruksoch beroendevården. Endast
har undersökt hur klienterna själva upplever vården.”
Ann-Britt Thulin, utredare för Socialstyrelsens
”Öppna jämförelser – missbruk och beroende.
ANNONS
Cirka 3 av 10
dödsfall i
trafiken är
alkoholrelaterade enligt
Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
MST – behandling i närmiljön
För att komma tillrätta med allvarliga beteendeproblem
hos ungdomar krävs det INSATSER I HELA NÄTVERKET.
Multisystemisk Terapi är ett intensivt behandlingsprogram som ser till helheten.
Multisystemisk Terapi vänder sig till ungdomar mellan 12 och 17 år, som har allvarliga beteendeproblem, och deras familjer.
Det kan handla om kriminalitet, missbruk
eller skolproblematik. Men i stället för att
placera ungdomen på ett behandlingshem eller liknande så sker behandlingen i
de miljöer som han eller hon befinner sig
i. På det sättet minimeras risken att vårdtagaren faller tillbaka i gamla destruktiva
mönster och umgängeskretsar.
– Vår grundtanke är att man måste
rikta in sig på alla riskfaktorer som finns
och arbeta med nätverket för att nå hållbara resultat. Våra terapeuter finns därför
med i hemmet, i skolan, bland kompisar
och så vidare för att involvera fler vuxna
omkring den unge. På det sättet blir det
en förändring som håller över tid, berättar Emma Ulfsdotter på MST Sverige.
”Vi har länge vetat
att beroende är en
hjärnsjukdom”
Text: Patrik Wirén
B
Vad har det fått för konsekvenser?
– Framför allt orsakar det ett stort lidande för individen som inte blir sedd eller hörd och får fel
diagnos. Vi som är utbildade inom medicin har,
liksom forskarvärlden, länge vetat att det här är en
för personens utveckling. Varje MSTteam, som finns på olika platser runt
om i Sverige, består av tre eller fyra
MST-terapeuter. Dessa har kontinuerlig
kontakt med familjen och vårdnadshavaren och finns tillgängliga dygnet runt,
alla dagar i veckan. Flera studier, både
nationella som internationella, har visat
att MST har positiva effekter på ungdomar med allvarlig beteendeproblematik. Deras alkohol- och droganvändande minskar liksom de psykiatriska
symtomen samtidigt som relationerna
förbättras, inte minst inom familjen.
– Vi har hjälpt över 1500 familjer sen
vi startade upp i Sverige 2003. Att vi
lyckas så väl beror på att behandlingen
bygger på samlad forskning på vad
som verkligen fungerar på ungdomar.
Vi följer upp och utvärderar alla ärenden, säger Emma Ulfsdotter.
En viktig del i behandlingen är familjens delaktighet. I många fall handlar
det om att öka vårdnadshavarnas föräldrafärdigheter och förändra det antisociala, ofta våldsamma och kriminella
beteendet hos ungdomar. Den intensiva behandlingen, som pågår mellan tre
till fem månader, präglas av en positivism. Om att se möjligheterna och lyfta
fram det som fungerar och är positivt
Beroendet är i första hand är en hjärnsjukdom och handlar inte om dålig karaktär. Det konstaterar beroendespecialisten Bitten Jonsson.
– Den svenska sjukvården saknar fortfarande kompetens
när det gäller beroendekunskap.
itten Jonsson, som arbetat med beroendesjukdomar i 24 år, har utvecklat en behandlingsmodell med rötter i amerikansk beroendemedicin. Hennes modell, som sätter hjärnan
främst, bygger på att var och en av oss är biokemiskt
unik. Hon utgår från vad hjärnan har för näringsbehov och ordinerar de kosttillskott som saknas. Men
mer än någonting annat betonar hon vikten av att
arbeta holistiskt vid en så komplex sjukdom som
beroende, och att det saknats samverkande rutiner
för beroendebehandling i Sverige.
– Socialstyrelsen har inte gått ut med något direktiv alls, utan vem som helst har kunnat köra
sitt eget race när det gäller behandling. Men i takt
med ny forskning har man även i Sverige fattat att
vi måste ta ett gemensamt grepp på det här. Det
är ett enormt resursslöseri att vi inte har gemensamma riktlinjer för utbildning och behandling,
säger hon.
ANNONS
www.mst-sverige.se
hjärnsjukdom. Ett beroende är ingenting man kan
behandla som om det handlade om dålig karaktär.
Nykter sedan 26 år
Själv har Bitten Jonsson, som återvände till Sverige
1998 efter tio år i USA, varit nykter alkoholist i 26
år. Trots att det var många år sedan förklarar hon
att den svenska vården fortfarande har en bra bit
kvar till den professionalism och det innehåll hon
sett ”over there”. Till viss del handlar det om kulturella skillnader mellan amerikaner och svenskar
när det gäller till exempel drickandet.
– Här hemma möter jag hela tiden folk som säger
att det bara är att skärpa sig och ta sig i kragen.
Den attityden gör att man skäms och låter bli att
söka hjälp för beroendet. Istället springer man på
psyket, får fyrtio olika diagnoser och piller – vilket
bara förvärrar beroendesjukdomen. När vi specialister äntligen får tag på en patient så är det väldigt
lång väg tillbaka och patienten har ibland förutom
ett alkoholberoende också ett tablettberoende tack
vare en okunnig doktor.
Så hur upptäcks missbruket?
– Ibland genom arbetsgivaren, men de är oftast lite
Det saknas samverkande rutiner för beroendebehandling i Sverige.
Men ny forskning har satt ljus på problemet och fler har förstått att
något behöver göras, menar beroendespecialisten Bitten Jonsson.
Jag möter
hela tiden
folk som
säger att det
bara är att ta
sig i kragen.
fega. De är mycket tuffare i USA med att få in patienter i behandling. I Sverige ska man ha misskött
sig väldigt mycket innan någon ingriper. Oftast är
det när personen kollapsar på något sätt, kör på
fyllan eller hamnar på akuten.
Även om hon målar upp en dyster bild av svensk
beroendevård konstaterar Bitten Jonsson samtidigt
att hon anar ett ljus i tunneln. Det finns i dag ett
ökat intresse för att acceptera beroendet som en
sjukdom. Men det saknas en helhetssyn.
– Ja, vi måste ha en holistisk behandlingsmodell
med många aktörer. Och don efter person eftersom
allas behov ser olika ut. Sedan saknar sjukvården
djupgående beroendekunskap i sin utbildning. Vi
behöver mer kompetens och kunskap.
i över 50 år!
Våra 70 lokala LP-kontakter är spridda över landet. Här
finns det möjlighet att kopplat till behandling erbjuda en
god och täckande ”eftervård”. Vi kan erbjuda allt ifrån
samtal och gemenskap till arbetspraktik och boendestöd
vilket naturligtvis också är en orsak till våra goda behandlingsresultat.
h Förebyggande
Öppenheten och gensvaret från skolvärlden är minst sagt
stor. Under parollen ”Stolt men nykter” har nu över 11
000 anslutit sig till nätverket SPIK . Merparten av dem är
högstadie- och gymnasieelever.
Grundbehandlingen sker på något av våra fyra behandlingshem. Det finns plats för både kvinnor, män och par.
Behandlingsprogrammet varar i 21 veckor, men varje
placering har en individuell placeringstid.
I dagsläget har LP-verksamheten ramavtal med kriminalvården och cirka 150 kommuner över landet.
h Goda vårdresultat
Enligt en utvärdering gjord av Umeå Universitet (jan 2010)
syns det svart på vitt att det arbete som bedrivs via LPverksamheten ger goda resultat. Mycket goda till och med!
Ladda ner rapporten från hemsidan
www.lp-verksamheten.se
Många chefer ringer till Alna för att få hjälp när det
uppstår ett missbruksrelaterat problem på arbetsplatsen.
Läs mer om Alna Utredning på
www.alna.se
Kjell
h Behandling
h Ramavtal i hela landet
Hjälp i arbetslivet.
Ett vanligt samtal från en chef som kontaktar Alna: ”Jag är chef och ringer för att jag är orolig för en av mina
medarbetare. Han har varit på företagshälsovården men kommer inte längre dit. Hans kollegor säger att han har
luktat alkohol flera gånger på jobbet. Jag vet att hans privata situation är jobbig, men han har också blivit rätt svår
att handskas med i vissa lägen på jobbet.”
Alnas konsult lyssnar och ställer kompletterande frågor under samtalet. Har arbetet ”smyganpassats”? Står
kollegorna för sina iakttagelser inför arbetskamraten?
Alnas råd till chefen är att ta ett samtal med medarbetaren. Inför samtalet får chefen praktiska råd om vad de
ska prata om. Chefen uppmanas att utgå ifrån det som inte fungerar på jobbet, utan att anklaga eller konfrontera.
Alnas konsult talar också om att det är chefens ansvar att avgöra om medarbetaren är tjänstbar eller inte. Ibland
kan det vara aktuellt med en utredning, där medarbetaren får träffa en legitimerad psykolog. Chefen får stöd av
Alnas konsult under hela processen.
h LP-arbetet har funnits
Postadress: 141 99 Stockholm
Telefon: 08-619 25 10 vx
Gåvoregister: 08-619 25 17 direkt
E-post: info@lp-verksamheten.se
Webb: www.lp-verksamheten.se
PG insamlingsstiftelsen: 90 16 96-5
Kjell har fått fast tjänst på den plats där
han började ett nytt liv – LP Vasastrand
i Örebro. Ett vanligt restaurangjobb
skulle vara helt omöjligt.
– Tro mig jag har försökt ett tiotal
gånger, intygar han.
Det var inte uppväxten eller kompisarna i skolan som fick Kjell att ”börja
dricka”.
– Nej jag växte upp i väldigt normala
och riktigt bra hemförhållanden.
Det var jobben i restaurangbranschen
som gjorde balansgången alldeles för
svårhanterlig.
– Egentligen har jag som utbildad
styckmästare och butiksansvarig tyckt
om mina jobb. Det var först senare
när jag hamnade i restaurangmiljöer
och ännu tydligare när separationen
från min flickvän och son blev ett
faktum som alla dammluckor brast.
Detta var för 20 år sedan. En tuff tid
väntade och resulterade i en bokstavlig hemlöshet. In och ut på beroendecentrum. Tider med låg motivation
på behandlingshem gav ett mönster
som få skulle bli avundsjuka på.
– På beroendecentrum började jag
läsa en tidning som heter LP-Nyheterna. Det här hade jag inte provat.
Dessutom fick jag en fråga från
personalen på beroendecentrum som
lovade att hjälpa mig om jag denna
gång verkligen ville.
Den dagen han stod innanför ytterdörren till LP Vasastrand minns
han väl.
– Jag blev så välkomnad och omkramad trots att ingen egentligen kände
mig. Eftersom hans
”ärende” var under utredning fanns
ännu inget besked från socialtjänsten
om han skulle beviljas behandling.
På LP Vasastrand stod man inför ett
dilemma, be Kjell att vänta utanför i
kylan eller att välkomna honom som
tillfällig gäst.
– Jag fick stanna en dag i taget, tills
jag en dag fick beviljat 3 månaders
behandling från socialtjänsten. Och
jag vill påstå att hade inte behandlingshemmet tagit pengar ur egen
ficka första tiden hade det gått helt fel
för mig, utan tvekan!
De tre första månaderna gick bra och
Kjell beviljades ytterligare tre.
Idag har han ett eget boende och träffar sin son då och då.
Läs hela hans berättelse på
www.lp-verksamheten.se
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Marknadsmedia
ANNONS
Här får man växa efter sin förmåga
På Hassela Gotland lever solidariten
– alla har talanger och begåvningar som går att utveckla
Verksamheten på Hassela Gotland sticker ut på flera sätt. Det finns en viktig
ideologisk grund till att man tagit på sig den svåra uppgiften att ge placerade
ungdomar, med hjälp av föräldrar och socialtjänst, möjligheter till ett annat liv.
Det handlar om solidaritet.
– Våra motiv är politiska därför vill vi att ingen,
ung som gammal, ska hamna utanför samhällsgemenskapen, oavsett vad man har fått
med sig i livet, säger Mats Barre, vd för Hassela Gotland.
Jobbar man inom Hassela Gotland handlar
det helt enkelt om att man vill leva i ett samhälle
där barn och unga har det tryggt runt omkring
sig. Vuxenansvaret och förebildskapet är grunden för detta. Därför har vi valt att bo och leva
med ungdomar dygnet runt i medlevarskap.
– Vi arbetar utifrån ett brett holistiskt och
miljöterapeutiskt perspektiv och angriper problematiken med många olika verktyg och metoder. De vuxnas olika kompetenser är centrala, säger Mats Barre.
Foto: KARIN LEKANDER
Hassela Gotland drivs som ett aktiebolag
med särskild vinstdelningsbegränsning. Bakom detta finns ett tydligt ställningstagande,
där allt eventuellt överskott från verksamheten
går tillbaka in i företaget till nya investeringar
och kvalitetshöjningar. Löner sätts utifrån ett
lika-lön-perspektiv och det finns begränsningar
i aktieägaravtalet. Verksamheten genomsyras
av att både elever och vuxna känner tillhörighet och tar ansvar.
Från starten 1982 och många år framåt drevs
verksamheten på ett mycket kollektivtraditionellt
sätt. Numera bedriver Hassela Gotland en mycket bredare verksamhet som är väl integrerad i
samhället. Tack vare dynamiska medarbetare,
förfinad utbildning och pedagogik skapas ständig
utveckling. Numera ingår även ett äventyrscenter,
teater, bageri och gym i konceptet. En väl utvecklad lärlingsutbildning finns för de elever som inte
väljer traditionell skolundervisning. Hantverkskunnandet ska leva vidare och även landsbygden
ska fortsättningsvis leva vidare.
– Vi har valt att slåss för demokratin för att
skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett
annat liv med demokratiska förtecken. Vi vill ta
aktiv del i att forma ett samhälle som inte slår
ut barn och ungdomar i tidig ålder, utan ger
plats och möjlighet för unga och gamla att få
växa efter sin förmåga, säger Mats Barre.
+DVVHOD*RWODQG
www.hasselagotland.se
En modern familjehemsvård
med KBT-inriktning
KBT Mälardalen erbjuder kostnadseffektiva insatser
med förstärkt familjehemsvård som bas.
Stöd och omtanke
Familjehemsvård har långa traditioner i Sverige. Fördelen gentemot institution är att
umgänget och vardagen är mer normal och sund. Steget mot det nya livet blir kortare
och det blir färre destruktiva lockelser. Man lever i en familj som bjuder på stöd, omtanke, uppmuntran och livserfarenhet. Som vet vad trygghet och självständighet innebär.
Uppdaterad familjehemsvård
KBT Mälardalen har uppdaterat den traditionella familjehemsvården till dagens
moderna krav på effektiv hjälp. Familjehemsvården kompletteras med:
Ett modernt och verkningsfullt sätt att se på mänskliga problem
(KBT och inlärningspsykologiskt)
En medveten struktur
Mätbar målinriktning
Proffsiga behandlingsresurser
Handledning och stöd till familjehemmet med KBT-inriktning.
Stödet har mycket hög tillgänglighet
Tillgång till neuropsykiatrisk och
psykoterapeutisk (KBT) kompetens
Utvärdering av insatsen
Uppdaterad familjehemsvård
– ett bra alternativ till institutionsvård
www.kbtmalardalen.se
Uppdaterad
familjehemsvård–ettbraalternativtillinstitutionsvård
www.kbtmalardalen.se