SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för Skällande
SSF:s regelpärm Specialklubben för Skällande Fågelhundar, SSF http://www.tradskallare.se/ 2012-11-19 Rev A3 SSF Detta är en uppdaterad, digital version, av SSF:s regelpärm. Så långt som möjligt har den ursprungliga strukturen behållits, både vad gäller nummer på flikar och innehåll. I vissa avseenden har dock tillägg gjorts och ändringar baserade på ändrade beslut eller i t.ex. SKK:s dokumentation. Pärmen innehåller stadgar för SSF och lokalklubb, checklistor och viktiga datum för aktiviteter, olika regler, stöd till Dig som förtroendevald samt SKK:s grundregler för medlemmar; riktlinjer för avel; frågebank, mm. SSF:s regelpärm. Fördelas till: SSF:s styrelse, avelsråd, lokalklubbens ordförande, sekreterare, kassör, berörda valda kommitté- och arbetsgruppsmedlemmar. Denna pärm följer ditt funktionärskap inom SSF. Om du upphör med detta funktionärskap, ska du se till att din efterträdare får denna pärm. Om någon bestämmelse eller instruktion ändras eller om nya tillkommer, är det du som ska se till att du kompletterar pärmen med det nya som ar utsänt, så att den alltid är aktuell. Revisionshistorik Version A Datum 2009-12-04 A1 2010-05-22 2010-06-02 2010-09-19 A2 2010-10-01 Vad? – kommentar SSF:s regelpärm i en första ”digitalutgåva” upprättad. Styrelsen beslutar att översända uppdaterad version av regelpärmen till samtliga lokalklubbars ordförande och sekreterare samt att den skall finnas åtkomlig på SSF-riks hemsida under egen ”knapp”. Uppdaterad med ”Stadgar för Specialklubben för skällande fågelhundar”, Flik 1 sid 5-13, Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29-31. Tillagt ” Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen” sid 58. Tillagt ”Införsel till Sverige av hund och katt”, Flik 19 sid 154-169. Tillagt ”Ansökan – tillstånd för införsel av valp” Flik 19 sid 170. Tillagt ”Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid jaktprov”, Flik 9 sid 52 Uppdatering av sidhänvisning i SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning, Norrbottenspets, sid 65 Uppdaterat checklista klubbfunktionärer med ansökan om dispens hos Jordbruksverket avs. veterinär vid tävling, sid 33. Tillagt Flik 21, Veterinär vid tävling, sidor 174183 Korrigerad fliknumrering (flik 17-23) Tillagt Flik 23, SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och kommittéer. Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29 och 31. Vem SSF, riksstyrelsen SSF, riksstyrelsen SSF, riksstyrelsen 2 A3 2012-06-19 Korrigering av numrering sidan 9 Stadgarna Flik 2, Nya Lokalklubbsstadgar Flik 3, Redigerad textmassa under Allmänt, och provregelkommittén, avelsråd. Flik 3, Ny anvisning; Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar Flik 4, ändring ansökningsmottagare jaktprov, årtalsexempel ansökan utställning och jaktprov Flik 5, Uppdatering nya personuppgifter, layout Flik 6, Uppdatering av checklista lokalklubb Flik 7, Ny auktorisation och utbildning Flik 8, Ny auktorisation och utbildning, samt utbildningsledare Flik 9, Uppdatering anmälan rörliga prov Flik 10, Uppdatering nya regler och anmälningsavgift, årtal för arrangör Flik 13, Tillagt: SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor Flik 13, Tillagt: Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer Flik 13, Uppdaterade riktlinjer för avelsrådgivning Finsk Spets, riktlinjer öppenhet hälsa Finsk Spets, riktlinjer avelsrådgivning Norrbottenspets, Riktlinjer öppenhet hälsa norrbottenspets, att tänka på som uppfödare Flik 19, Uppdatering statuter Unos minne Flik 22, Uppdatering Organisationsdokument SSF, riksstyrelsen, LJ 3 Innehåll SSF:s regelpärm. ................................................................................................................................ 2 Revisionshistorik...................................................................................................................................... 2 1. Flik1 Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) ......... 7 2. Flik 2 Stadgar för Lokalklubbar inom SSF ............................................................. 15 3. Flik 3 Prislistor, jaktprov och utställningar ........................................................... 21 Regler för registrering av jaktprov ......................................................................................................... 22 Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar. ...................................................................................... 24 Registrering utställningar. ..................................................................................................................... 26 4. Flik 4 Ansökningar utställningar samt jaktprov .................................................. 27 Ansökningar utställningar...................................................................................................................... 28 Ändring av utställning............................................................................................................................ 28 Ansökan jaktprov................................................................................................................................... 29 Internationellt jaktprov ......................................................................................................................... 30 5. Flik 5 Adresslistor SSF .................................................................................................... 31 Lokalklubbarna ...................................................................................................................................... 34 Övriga funktionärer ............................................................................................................................... 35 6. Flik 6 Att arbeta i styrelse i SSF ................................................................................. 36 Checklista för Lokalklubbs funktionärer. ............................................................................................... 37 Arbetsordning för klubbstyrelse ............................................................................................................ 38 Föreningsteknik – en ordlista ................................................................................................................ 41 Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen ...................................................................... 43 Checklista för förtroendevalda .............................................................................................................. 46 7. Flik 7 Auktorisering av jaktprovsdomare ............................................................... 47 8. Flik 8 Auktorisation/utbildning av provledare och utbildningsledare ...... 51 Tillsättande av provledare. .................................................................................................................... 52 Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering. .............................................. 53 Utbildningsledare .................................................................................................................................. 54 9. Flik 9 Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov ..................................... 55 Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov ............................................................................... 56 Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov ............................................................... 57 Att beredas plats vid jaktprov. .............................................................................................................. 58 Fågelprov för lajka ................................................................................................................................. 59 Regler för rörliga prov ........................................................................................................................... 60 Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov ............................................................................. 61 4 10. Flik 10 Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna ....................... 62 Tävlingsregler för Skallkungen – SM. ..................................................................................................... 63 Skallkungar genom tiderna. ................................................................................................................... 65 11. Flik 11 Regler för Nordiska Mästerskapen ............................................................ 66 Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar. ............................................................. 67 Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen .................................................................. 68 12. Flik 12 SSF:s instruktion för avelsråd ...................................................................... 69 Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen. ........................................................................... 70 13. Flik 13 SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning ........................................................... 71 SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor .................................................................. 72 Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer .................................................................................................... 74 Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets ..................................................................................... 75 Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF. ....................................................... 78 Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets ............................................................................ 80 Att tänka på som uppfödare.................................................................................................................. 83 14. Flik 14 SKK:s Frågebank ................................................................................................ 84 Allmänt .................................................................................................................................................. 89 Klubbstyrelsen ....................................................................................................................................... 92 Årsmötet ............................................................................................................................................... 99 15. Flik 15 SKK:s grundregler för medlemmar .......................................................... 107 16. Flik 16 Avel 2009 SKK:s policy och regelverk ................................................... 113 17. Flik 17 SKK:s kennelnamnsbestämmelser .......................................................... 159 18. Flik 18 SKK:s allmänna registreringsbestämmelser ...................................... 167 19. Flik 19 SSF:s årliga priser ............................................................................................ 172 SSF:s årliga priser................................................................................................................................. 173 Statuter för Guldnålen......................................................................................................................... 174 Ansökan – tillstånd för införsel av valp................................................................................................ 194 20. Flik 21 Hamiltonplakettens statuter....................................................................... 195 21. Flik 22 Veterinär vid tävling ........................................................................................ 197 Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid offentlig tävling med djur. ... 198 Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17 ....................................................... 199 22. Flik 23 SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och kommittéer ....................................................................................................................................... 207 5 6 1. Flik1 Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) r för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) 7 Rev. 2010-05-22 Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) Antagna vid ordinarie fullmäktigemötet i Åsarna 2008-04-05 Fastställda av SKK 2010-02-02 med redaktionella ändringar beslutade av SSF:s riksstyrelse 2010-03-07 och anmälda till SSF:s fullmäktigemöte i Storuman 2010-04-10 som godkände anmälan. Gällande från 2010-04-10 Inledning Svenska Kennelklubben (SKK) – Hundägarnas Riksorganisation – är det centrala organet för de ideella föreningar som ingår i SKK. Dessa föreningar – benämnda medlemsorganisationer – är länsklubbar, specialklubbar, genom särskilt tecknade avtal anslutna rasklubbar och ungdomsklubb. Specialklubben för Skällande Fågelhundar ingår som specialklubb i SKK och skall som sådan arbeta för SKKs och medlemsorganisationernas gemensamma mål med de i specialklubben ingående raser och uppgifter. Specialklubbens verksamhet omfattar de raser för vilken delegering från SKKs Centralstyrelse erhållits i samråd med specialklubben. Utöver dessa stadgar gäller i tillämpliga delar stadgar för SKK och av SKK utfärdade bestämmelser och föreskrifter. I den mån stadgar för specialklubben strider mot SKKs stadgar gäller stadgar för SKK. § 1 Mål För Specialklubben för Skällande Fågelhundar, nedan benämnd klubben, gäller det för SKKs medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren och hundägandet genom att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar att bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper och verka för utveckling av praktiskt bruk för dessa raser att informera och sprida kunskap om hundens beteende, dess fostran, utbildning och vård att bevaka och arbeta med frågor som har ett allmänt intresse för hundägaren och hundägandet att skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och hundägandet § 2 Verksamhet För att nå uppsatt mål skall klubben 1. informera och sprida kunskap om SKK och Specialklubben för Skällande Fågelhundar – dess mål, organisation och arbetsformer 2. informera om till klubben hörande raser och dess användningsområden 3. lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av SKK upprättade riktlinjer 4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för klubbens raser inom och utom landet 5. utbilda instruktörer, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika egenskaper kan komma till användning 6. utforma regler för jaktprov och tävlingar samt utbilda, auktorisera och avauktorisera domare, provledare och utbildningsledare för prov- och tävlingsverksamheten enligt den ordning som regleras i SKKs stadgar. 7. anordna prov och utställningar eller tävlingar i enlighet med SKKs bestämmelser 8. stödja och medverka i SKKs forskningsarbete 9. delta i samråd inom och utom SKK-organisationen. 8 Rev. 2010-05-22 § 3 Medlemskap Enskild person kan bli medlem i klubben. Styrelsen beviljar medlemskap. Beslutet om medlemskap kan inom ett år upphävas av SKK. Ungdomsmedlem är medlem som ansluter sig genom Sveriges Hundungdom. Ungdomsmedlem har samma rättigheter och skyldigheter som fullbetalande medlem. Varje medlem har rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16 år. Fullmäktigemötet kan, efter förslag från styrelsen, kalla den som på ett förtjänstfullt sätt främjat klubbens syften till hedersmedlem. Likaledes kan utländsk medborgare kallas till korresponderande ledamot. Medlemskap upphör om medlem begär utträde, om medlem underlåter att betala föreskriven medlemsavgift eller blir utesluten ur någon del av SKK-organisationen i enlighet med SKKs stadgar. Medlem som uteslutits kan inte åter antas som medlem utan tillstyrkan från SKKs Disciplinnämnd. Medlem skall följa klubbens stadgar, utfärdade bestämmelser och föreskrifter. Medlem skall också i enlighet med beprövad erfarenhet vårda de hundar han/hon har tillsyn över, så att någon befogad anmärkning mot hundhållningen inte kan göras av behörigt kontrollorgan. Medlem som bedriver uppfödning och försäljning av hundar eller mottager hundar till inackordering, dressyr eller trimning skall särskilt följa SKKs bestämmelser i dessa avseenden och underkasta sig den kontroll som SKK och myndigheter föreskriver. Person anställd inom någon del av SKK-organisationen kan inte väljas som ledamot eller suppleant av styrelse, kommitté eller motsvarande för den del av organisationen anställningen avser. Sådan person kan inte heller väljas som delegat till Kennelfullmäktige. § 4 Medlemsavgift Medlemsavgiftens storlek beslutas av ordinarie fullmäktigemöte. Medlemsavgiften till lokalklubbarna beslutas av lokalklubbarnas årsmöten. Om flera personer i samma familjehushåll är medlemmar i klubben behöver endast en av dessa betala hel medlemsavgift. Övriga medlemmar betalar av lokalklubbsårsmötet fastställd familjemedlemsavgift. Familjemedlem erhåller inte klubbens publikationer. Hedersmedlem eller korresponderande ledamot är befriad från medlemsavgift men har samma rättigheter och skyldigheter som helbetalande medlem. § 5 Verksamhetsår och mandatperiod Klubbens verksamhets- och räkenskapsår skall vara kalenderår. Med mandatperiod avses i dessa stadgar: För delegater till fullmäktige: tiden från och med det fullmäktige till vilken delegaten valts, till därpå kommande fullmäktigemöte. För personer som väljs enligt stadgarna: Tiden från det fullmäktigemöte, vid vilket valet skett, till och med nästkommande fullmäktigemöte eller till och med det fullmäktigemöte som mandatperioden avser. Förtroendevald, vars medlemskap upphört i den medlemsorganisation som valt vederbörande, kan inte kvarstå som förtroendevald för denna. § 6 Organisation Klubbens högsta beslutande organ är fullmäktigemötet, dess verkställande och förvaltande organ är klubbstyrelsen, i dessa stadgar benämnd styrelsen. Klubbens verksamhet handhas även av lokalklubbar vilkas verksamhet regleras av särskilda stadgar, fastställda av styrelsen För bedrivande av lokal verksamhet kan lokalklubbar bildas efter beslut av medlemmar inom ett lokalt område och efter godkännande av klubbstyrelsen. Klubbstyrelsen beslutar om lokalklubbarnas organisation och arbetsformer. 9 Rev. 2010-05-22 § 7 Fullmäktige. Mom 1 Fullmäktigemöte, ordinarie och extra Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas varje år före aprils månads utgång. Kallelse skall utfärdas av styrelsen och skriftligen delges lokalklubbarna och delegater senast 3 veckor före fullmäktigemötet. Till kallelsen skall bifogas verksamhetsberättelse, balans- och resultaträkning, revisorernas berättelse, valberedningens förslag samt handlingar i de ärenden som skall behandlas vid fullmäktigemötet. Extra fullmäktigemöte skall hållas, om klubbens revisorer eller mer än hälften av lokalklubbarna så yrkar. Styrelsen kan också kalla till extra fullmäktigemöte om styrelsen bedömer att särskilda skäl för detta föreligger. Yrkandet om extra fullmäktigemöte skall vara skriftligt och ställas till styrelsen samt innehålla uppgift om det eller de ärenden som skall tas upp till behandling samt skäl till yrkandet. Extra fullmäktigemöte skall hållas inom 60 dagar från den dag då yrkandet inkom till styrelsen. Kallelse till extra fullmäktigemöte skall senast 3 veckor före mötet av styrelsen sändas per post till varje lokalklubb och till varje delegat som finns anmäld hos styrelsen. Med kallelsen skall bifogas handlingar i det eller de ärenden som skall behandlas. Tid och plats för fullmäktigemöte bestäms av styrelsen Mom 2 Fullmäktigedelegater Fullmäktigedelegater utses av lokalklubbarna Härvid skall följande gälla: A lokalklubb utser - 1 delegat per 40-tal medlemmar - lokalklubb äger rätt till minimalt två delegater - delegat har rätt att genom fullmakt ha ytterligare tre röster om lokalklubben är berättigad till detta enligt gällande medlemsantal per den 31 december året före fullmäktigemötet. Gällande medlemsantal är per 31 december året före fullmäktigemötet. B delegat får endast representera en lokalklubb C lokalklubb ska senast 6 veckor före ordinarie fullmäktige anmäla namn och adress på fullmäktigedelegat till SSFs styrelse. Anmälan av suppleant till fullmäktigemötet kan ske senast före fullmäktiges öppnande. Valbar till fullmäktigedelegat är medlem som under året fyller 16 år och som inte har fullmäktigemötets uppdrag som ledamot eller suppleant. Mandatperiod för delegat och suppleant löper från och med ett fullmäktigemöte till därpå kommande ordinarie fullmäktige. Eventuellt inträde av suppleant under mandatperioden skall anmälas till SSFs styrelse. Mom 3 Dagordning Fullmäktigemötet öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, av den som styrelsen utsett. Fullmäktigemötet avslutas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, av fullmäktigemötets ordförande. Vid ordinarie fullmäktigemöte skall följande ärenden förekomma 1. Justering av röstlängden. 2. Val av ordförande för fullmäktigemötet. 3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid möte. 4. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordföranden skall justera protokollet 5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av personer enligt § 7 mom. 6. 6. Fråga om fullmäktigemötet blivit stadgeenligt utlyst. 10 Rev. 2010-05-22 1. Fastställande av dagordningen. 2. Styrelsens verksamhetsberättelse med balans- och resultaträkning, redogörelse för arbetet med avelsfrågor samt revisorernas berättelse 3. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller förlust. 4. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen. 5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 6. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan. B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget. C. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår. 7. Fastställande av antal ledamöter och suppleanter i styrelsen samt val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning 8. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar. 9. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar. 10. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15. 11. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till fullmäktigemötet eller som lokalklubb eller som av medlemmar anmälts till styrelsen Anmälan av sådant ärende skall vara skriftlig och ha inkommit till styrelsen senast 6 veckor före det ordinarie fullmäktigemötet hålls. Till ärendet skall styrelsen för behandling av fullmäktigemöte avge utlåtande och lämna förslag till beslut. Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under punkt 17 kan om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. Mom 4 Röstning Rösträtt har endast fullmäktigedelegat. Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna sedlar om någon delegat begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon delegat så yrkar och om fullmäktigemötet så beslutar. Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal utom i fråga där annat stadgas. För beslut fordras enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärende där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande under förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom lottning. Om vid röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning. Eventuell reservation till fullmäktigemötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt, och den skrivna reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden och av denne anmälas innan fullmäktigemötet förklaras avslutat. Mom 5 Skriftlig omröstning Ärende, som enligt stadgarna skall föreläggas fullmäktige för behandling och beslut men som av styrelsen bedöms som brådskande, kan avgöras genom skriftlig omröstning utan att fullmäktige kallas till extra möte. För beslut fordras att minst 2/3 av delegaterna har inkommit med svar på av huvudstyrelsen utsänt förslag. Skriftlig omröstning är avslutad 21 dagar efter det att delegaterna av styrelsen tillställts: 1 Redovisning för ärendet med tillhörande handlingar 2 Ett förslag till beslut så utformat att svaret endast kan bli, ja, nej eller avstår. 3 Uppgift om vilket datum omröstningen skall vara avslutad. För svar per post gäller poststämpelns datum. Uteblivet svar eller svar som inkommit till styrelsen efter det att omröstningen avslutats jämställs med avstår. 11 Rev. 2010-05-22 Mom 6 Närvarorätt m m Vid fullmäktigemötet har varje medlem rätt att närvara och om fullmäktige så beslutar, rätt att yttra sig. Vid fullmäktigemöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att delta i beslut. De har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening: SKKs verkställande direktör eller annan av SKK/CS utsedd person. Av fullmäktigemötet vald ordförande för fullmäktigemötet. Av fullmäktigemötet valda revisorer och revisorsuppleanter. Av fullmäktigemötet valda ledamöter i valberedningen. Är någon av ovannämnda personer delegat gäller för denne samma som för annan delegat. Mom 7 Motioner och ärenden Motion som medlem och/eller lokalklubb önskar få behandlad vid ordinarie fullmäktigemöte skall skriftligen avlämnas till styrelsen senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemötet hålles. Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till fullmäktigemötet. Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning som stadgas i 1:a stycket, kan, om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. Vid extra fullmäktigemöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen. Mom 8 Kostnader 1. Lokalklubben svarar för samtliga kostnader för delegat och suppleant vid ordinarie och extra fullmäktige. 2. Klubben svarar för samtliga kostnader för övriga angivna personer enligt § 7 mom 6 vid ordinarie och extra årsmöte. 3. SKK svarar för samtliga kostnader för av SKK utsedda representanter. 4. Är någon av dessa delegat gäller för denne samma som för annan vald delegat. § 8 Styrelse Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en av fullmäktigemötet vald huvudstyrelse, i dessa stadgar kallad styrelsen. Mom 1 Styrelsens organisation Styrelsen består av ordförande, högst 6 eller lägst 4 ordinarie ledamöter samt högst 4 eller lägst 2 suppleanter. För att värna om en regional representation skall valberedningen verka för att huvuddelen av styrelseledamöterna har en geografisk spridning. Ordinarie fullmäktigemöte väljer årligen ordförande för ett år, övriga ledamöter för två år samt suppleanter för ett år. Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid fullmäktigemötet visar, eller, om röstetal saknas, enligt beslut av fullmäktigemöte. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan endast den väljas som är medlem i klubben. Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. Styrelsen har rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har förslags- och yttranderätt men inte rätt att deltaga i beslut. Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att teckna klubbens firma. Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice ordföranden. Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall protokoll föras. Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta 12 Rev. 2010-05-22 ledamöterna förenat sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande. Mom 2 Styrelsens åligganden Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa stadgar och i SKKs stadgar och av SKK utfärdade bestämmelser och föreskrifter, bland annat ansvara för klubbens avelsfrågor bereda ärenden som skall behandlas av fullmäktigemötet verkställa av fullmäktigemötet fattade beslut och uppdrag ansvara för klubbens tillgångar, arkiv och korrespondens avge verksamhetsberättelse till ordinarie fullmäktigemöte utse fullmäktigedelegater och suppleanter på två år till Kennelfullmäktige senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte avlämna styrelsens verksamhetsberättelse med balans- och resultaträkningar till revisorerna senast den 30 juni varje år sända ett exemplar av årsredovisningen och revisorernas berättelse till SKK enligt angivet anmälningsdatum det år ordinarie kennelfullmäktige hålles anmäla specialklubbens delegater och suppleanter till SKK senast en månad efter ordinarie fullmäktigemöte till SKK lämna uppgift om styrelsens sammansättning och om viktigare funktioner utanför styrelsen tillställa SKK ett exemplar av protokoll från styrelsesammanträde och fullmäktigemöte upprätta program rörande tid och plats för utställningar, prov och tävlingar avge yttranden över av SKK till klubben hänskjutna ärenden i övrigt sköta klubbens angelägenheter. § 9 Räkenskaper och revision Klubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av klubbens angelägenheter skall årligen granskas av de av fullmäktigemötet utsedda revisorerna. Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett/två år. Med ett/två år menas tid från det fullmäktigemöte då val skett till och med det därpå kommande ordinarie fullmäktigemötet. Klubbens räkenskaper skall tillsammans med verksamhetsberättelse överlämnas till revisorerna senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte. Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast 4 veckor före ordinarie fullmäktigemöte. Ordinarie revisorer har rätt, att vid behov, begära få närvara vid styrelsens sammanträde. Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. Revisorerna har rätt att om så anses behövligt utlysa extra fullmäktigemöte. § 10 Valberedning Av fullmäktigemötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske vid ordinarie fullmäktigemöte. Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande. Mandatperioden för sammankallande skall vara ett år och för övriga ledamöter två år. Sammankallande samt en ledamot skall väljas vid varje fullmäktigemöte. Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid styrelsesammanträde. Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 13 Rev. 2010-05-22 § 11 Protokoll Protokoll skall föras vid fullmäktigemöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall återge de ärenden som behandlats och de beslut som fattats och skall vara justerade av tjänstgörande ordförande och av vald eller valda person eller personer. Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar. Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt. § 12 Disciplinärenden För disciplinärenden och dessas handläggning gäller SKKs stadgar. § 13 Force majeure Om klubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt, myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller liknande omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt som planerats, är den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang. Klubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke genomfört evenemang till täckande av uppkomna kostnader. Klubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har klubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte redan erlagt avgiften. Klubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom klubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader. § 15 Stadgeändring Förslag till ändring av dessa stadgar skall senast 1 november, året före ordinarie fullmäktigemöte, inges till styrelsen som däröver till fullmäktigemötet avger yttrande. Beslut om ändring av stadgarna fattas av fullmäktigemötet. För sådant beslut krävs antingen att det biträds av ¾ av antalet i beslutet deltagande delegater vid ett ordinarie fullmäktigemöte eller att likalydande beslut fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande fullmäktigemöten, varav minst ett skall vara ordinarie. Klubbens stadgar jämte ändring av dessa skall fastställas av SKK. § 16 Upphörande av klubben Beslut att hos SKK begära få upphöra som specialklubb i SKK fattas vid fullmäktigemöte. För att beslut om upplösning skall vara giltigt skall detta ha fattats av två på varandra följande fullmäktigemöten, varav minst ett ordinarie, och på det senare fullmäktigemötet ha biträtts av minst ¾ av de röstande. Upplöses klubben som medlemsorganisation i SKK skall klubbens tillgångar och arkiv överlämnas till SKK att användas på sätt som sista årsmötet beslutat i enlighet med dessa stadgars mål- och verksamhetsparagrafer 1 och 2. 14 2. Flik 2 Stadgar för Lokalklubbar inom SSF 15 Stadgar för lokalklubb inom Specialklubben för Skällande Fågelhundar. Fastställda av Specialklubben för Skällande Fågelhundars (SSF) fullmäktigemöte i Vännäs 2012-04-21, att börja gälla från och med 2012-04-21. Inledning. Lokalklubb ingår som medlemsorganisationer i SSF. Utöver dessa stadgar gäller också SKK:s och SSF:s stadgar och av SKK och av SSF utfärdade bestämmelser och föreskrifter. I den mån stadgar för lokalklubb strider mot SKK:s och/eller SSF:s stadgar skall stadgar för lokalklubb anpassas så att överensstämmelse råder. Inom SFF skall de olika lokalklubbarnas stadgar vara identiska. Lokalklubbens stadgar skall fastställas av specialklubben. § 1 MÅL Lokalklubb är ideell förening och har till mål att inom ramen för SSF:s stadgar, bestämmelser och föreskrifter bedriva SSF:s regionala verksamhet. Den geografiska omfattningen av lokalklubbens verksamhet beslutas av SSF:s styrelse. § 2 VERKSAMHET För att nå uppsatt mål skall lokalklubben 1. informera och sprida kunskap om SSF – dess mål, organisation och arbetsformer 2. informera om klubbens raser och dess användningsområden 3. anordna jaktprov, utställningar eller tävlingar i enlighet med SSF:s och SKK:s bestämmelser 4. utbilda jaktprovsdomare, provledare, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika egenskaper kan komma till användning 5. anordna verksamheter i enlighet med SSF:s direktiv 6. avge yttrande och verkställa utredningar på begäran av SSF eller när annan anledning föreligger 7. delta i samråd inom och utom SKK-organisationen § 3 MEDLEMSKAP Som medlem i SSF tillhör man den lokalklubb inom vars område man är bosatt. Medlem äger rätt att själv välja annan lokalklubb än den geografiska. § 4 MEDLEMSAVGIFT Medlem i lokalklubb skall årligen till SSF betala medlemsavgift med det belopp, som ordinarie fullmäktigemöte fastställer. Medlemsavgiften till lokalklubb beslutas på ordinarie årsmöte. Om flera personer i samma hushåll är medlemmar i SSF behöver endast en av dessa betala hel medlemsavgift. De 16 övriga betalar avgift som familjemedlem där ordinarie årsmöte beslutar om avgiftens storlek. Familjemedlem erhåller inte klubbens publikation. § 5 VERKSAMHETSÅR OCH MANDATPERIOD Lokalklubbens verksamhetsår skall vara kalenderår. Med mandatperiod avses i dessa stadgar för de personer som väljs enligt stadgarna: tiden från det årsmöte, vid vilket valet skett, till och med nästkommande årsmöte eller till och med det årsmöte som mandatperioden avser. Person vars medlemskap upphört i SSF kan inte kvarstå som vald styrelseledamot eller suppleant för denna inom lokalklubbsstyrelsen. § 6 ORGANISATION Lokalklubbens angelägenheter handhas av årsmötet och en av årsmötet vald styrelse. § 7 ÅRSMÖTE Mom. 1 Inledning. Ordinarie årsmöte skall hållas varje år före februari månads utgång. Extra årsmöte skall hållas på kallelse av styrelsen eller när lokalklubbens revisorer så begär, eller när minst en fjärdedel av lokalklubbens medlemmar skriftligen begär detta för uppgivet ändamål. Om extra årsmöte begärts skall detta hållas inom 60 dagar. Kallelse till ordinarie eller extra årsmöte skall utfärdas av styrelsen och delges medlemmarna senast 21 dagar före mötet genom meddelande i Klubbtidning eller på annat likvärdigt sätt. Tid och plats för ordinarie och extra årsmöte bestäms av styrelsen. Mom. 2 Dagordning. Ordinarie årsmöte öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av styrelsens vice ordförande. Årsmöte avslutas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av årsmötets ordförande. Vid ordinarie årsmöte skall följande ärende förekomma. 1. Justering av röstlängden. 2. Val av ordförande för mötet. 3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid mötet. 4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera protokollet. 5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av lokalklubbens medlemmar. 6. Fråga om mötet blivit stadgeenligt utlyst. 7. Fastställande av dagordningen. 8. Styrelsens årsredovisning med balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse. 9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller förlust. 10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen. 11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 12. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget C. Beslut om medlemsavgifter för kommande verksamhetsår 13. Val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning. 14. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar. 15. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar. 16. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15. 17 17. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som senast tre veckor före ordinarie årsmötet hålls, anmälts till styrelsen. Anmälan om sådant ärende skall vara skriftligt. Till ärendet skall styrelsen för behandling av årsmötet avge utlåtande och lämna förslag till beslut. Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under punkt 18. kan, om årsmötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. Mom 3 Röstning. Vid årsmötet har varje medlem yttrande-, förslags- och rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16 år. Röstning med fullmakt får ej ske. Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna sedlar om någon begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon så yrkar och om mötet så beslutar. Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal. För beslut fordras enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärenden där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande under förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom lottning. Om vid röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning. Eventuell reservation mot mötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt och den skrivna reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden och av denne anmälas innan mötet förklaras avslutat. Mom. 4 Närvarorätt Vid årsmöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att delta i beslut. De har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening. Ledamot och suppleant av SKKs Centralstyrelse eller annan av Centralstyrelsen utsedd person. SKK:s verkställande direktör Ledamot och suppleant i specialklubbsstyrelsen Är någon av ovannämnda personer medlem gäller för denne samma som för annan medlem Mom. 5 Motioner och ärenden. Motion som medlem önskar få behandlad vid ordinarie årsmöte skall skriftligen avlämnas till styrelsen senast en månad före ordinarie årsmöte hålls. Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till årsmötet. Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning som stadgar i 1:a stycket, kan, om mötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. Vid extra årsmöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen. § 8 STYRELSE Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en vid årsmötet vald styrelse. Mom 1 Styrelsens organisation. Styrelsen består av ordförande och 4 ordinarie ledamöter samt 2 suppleanter. Ordinarie årsmöte väljer varje år ordförande för ett år samt årligen halva antalet ledamöter för två år. Suppleanter väljs årligen för ett år. Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid årsmötet visar, eller, om röstetal saknas, enligt beslut av årsmötet. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan endast den väljas som är medlem i SSF. Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. Styrelsen har rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har förslags- och yttranderätt men inte rätt att deltaga i beslut. Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. 18 Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att teckna avdelningens firma. Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice ordföranden. Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall protokoll föras. Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöter förenat sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande. Mom 2 Styrelsen åligganden. Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa och specialklubbens stadgar och i SKKs stadgar bland annat – bereda ärenden som skall behandlas av årsmötet – verkställa av årsmötet fattade beslut – ansvara för lokalklubbens tillgångar, arkiv och korrespondens – avge årsredovisning till ordinarie årsmöte – senast 3 veckor före ordinarie årsmöte överlämna styrelsens årsredovisning med balans- och resultaträkning till revisorerna – upprätta verksamhetsplan för kommande verksamhetsperiod – avge yttrande över av SSF till lokalklubben hänskjutna ärenden – följa de anvisningar som lämnas av SSF – senast en månad efter ordinarie årsmöte lämna SSF uppgift om styrelsens sammansättning och om viktigare funktioner utanför styrelsen – utse delegater till SSF:s fullmäktigemöte i den ordning som special – klubbens stadgar föreskriver, en fullmäktige per 40 medlemmar. – upprätta förslag om program rörande tid och plats för prov och utställningar – tillställa SFF protokoll från styrelsemöten – i övrigt sköta klubbens angelägenheter § 9 RÄKENSKAPER OCH REVISION Lokalklubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av lokalklubbens angelägenheter skall årligen granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna. Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett år. Med ett år menas tiden från det årsmöte då val skett till och med det därpå kommande ordinarie årsmötet. Lokalklubbens räkenskaper skall tillsammans med förvaltningsberättelse överlämnas till revisorernas senast 3 veckor före ordinarie årsmöte. Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast två veckor före ordinarie årsmöte. Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. När särskild anledning föreligger kan revisorerna begära att få närvara vid styrelsens sammanträden. § 10 VALBEREDNING Av årsmötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske vid ordinarie årsmöte. Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande. Mandatperioden för sammankallande skall vara ett år och för övriga två år. Sammankallande samt en ledamot skall väljas vid varje årsmöte. Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid styrelsesammanträde. Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 19 § 11 PROTOKOLL Protokoll skall föras vid årsmöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall återge de ärenden som behandlas och de beslut som fattas och skall vara justerade av tjänstgörande ordförande och av vald eller valda justeringsmän. Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar. Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt. Protokoll skall snarast efter justering sändas till SSF. § 12 DISCIPLINÄRENDEN För disciplinärenden och dess handläggning gäller SKKs stadgar. § 13 FORCE MAJEURE Om lokalklubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt, myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller liknande omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt som planerats, är den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang. Lokalklubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke genomfört evenemang till täckande av uppkomna kostnader. Lokalklubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har lokalklubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte redan erlagt avgiften. Lokalklubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom lokalklubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta kostnader. § 14 STADGEÄNDRING Förslag till ändring av dessa stadgar kan efter godkännande av årsmötet lämnas till SSF:s styrelse. För årsmötets godkännande krävs antingen att det biträds av ¾ majoritet eller att likalydande beslut fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande årsmöten varav minst ett skall vara ordinarie. Beslut om ändring fattas av SSF:s styrelse oberoende av förslag från lokalklubben. § 15 UPPLÖSNING AV LOKALKLUBB Lokalklubb kan begära att få upphöra som lokalklubb hos SSF:s fullmäktige. Sådan begäran skall vara beslutad på lokalklubbens ordinarie årsmöte och med ¾ majoritet. SSF:s fullmäktige fattar beslut om att lokalklubben skall upphöra. SSF:s fullmäktige kan besluta att lokalklubben skall upphöra; - om lokalklubben genom låg aktivitet och ringa medlemstal inte anses företräda sin stadgeenliga verksamhet - om lokalklubben genom sitt handlande skadat SSF, SKK eller medlemsorganisation inom SKK - om lokalklubbenen ej fullgjort sina skyldigheter enligt dessa stadgar, stadgar för SSF, stadgar för SKK eller träffade överenskommelser mellan SSF och lokalklubben Innan beslut fattas om att lokalklubb skall upphöra av ovanstående skäl skall SSF:s och lokalklubbens revisorer samt lokalklubbens styrelse beretts tillfälle att yttra sig. Vid upphörande av lokalklubb tillfaller lokalklubbens tillgångar SSF-Riksklubben. 20 3. Flik 3 Prislistor, jaktprov och utställningar 21 Rev. 2012-06-19 Regelpärmen, flik 3 Regler för registrering av jaktprov Regler som obönhörligen måste följas för att din kompis i nästa led inte ska behöva besväras !!!!! NYHETER Reviderad textmassa under allmänt sista mening. Provregelkommitté och avelsråd. Rörliga prov Domaren Ska senast 2 dagar efter provet sända sitt domareprotokoll (skogskort) till provledaren för genomgång och för inskrivning i jaktprovsprotokollet som provledaren för. Svenskägd hund med annat än svenskt eller norskt registreringsnummer äger inte rätt att starta. Svenskägd hund född efter 2002-01-01 skall ha svenskt registreringsnummer oavsett födelseland. Domaren skall vid tveksamma tillfällen kontrollera identiteten på startande hund och av klubben beslutad åtgärd vidtagas. Provledaren Vid anmälan ska kontroll av hundens registreringsnummer ske. Svenskägd hund född till och med 2002-01-01 ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer. Svenskägd hund född efter 2002-01-01 skall ha svenskt registreringsnummer oavsett födelseland. Äger ej rätt att starta annars. Utländsk hund ska ha kopia av registreringsbevis eller stamtavla med i anmälan. Efter genomfört prov ska provledaren i samråd med domaren ifylla protokollet samt sända det till klubbens sekreterare eller utsedd mottagare av protokoll inom 5 dagar. Kopia av stamtavla medsändes för ej svenskregistrerad hund. Sekreteraren eller utsedd mottagare Ska senast den 5:e i varje månad sända föregående månads jaktprovsprotokoll till regionens registrerare och skall då förvissa sig om att alla prov som är genomförda under föregående månad är med i sändningen. Eventuella stamtavelkopior skall bifogas. Hundägarens kopia av bedömningskortet och jaktprovsprotokollet tillsändes denne samtidigt. Ordinarie prov Provledaren Skall sända protokollen till sekreteraren eller mottagaren inom klubben inom 5 dagar efter genomförd provdag. Svenskägd hund ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer för att få starta. Svenskägd hund född efter 2002-01-01 skall ha svenskt registreringsnummer oavsett födelseland. För utländskt ägda hundar skall stamtavelkopia bifogas med anmälan, som i sin tur skall bifogas jaktprovsprotokollet. Hundarnas identitet skall vid tveksamma tillfällen kontrolleras och av klubben beslutad åtgärd vidtagas. Sekreteraren eller utsedd mottagare Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokollen till regionens registrerare, dock senast den 5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas. Allmänt Provledaren Felaktiga eller ofullständigt ifyllda jaktprovsprotokoll som returnerats från registreraren skall åtgärdas omgående eller senast efter 3 dagar och returneras till registreraren. Utländska domare skall vara registrerade hos SKK och ha tilldelad domareidentitet. 22 Kontakta SSF:s Riks Sekreterare före provet för inhämtande av Domar-ID utländsk domare. Provledaren har ansvaret för att endast auktoriserad domare anlitas på provet. Domaridentiteten ska vara korrekt ifylld på protokollet. Från och med 2002 krävs endast att domareidentitetens sex första siffror fylls i. Regionregistreraren Skall så snart jaktprovsprotokollen inkommit registrera dessa. Som regel en gång i veckan. Felaktiga eller ofullständiga protokoll som inte utan mindre svårighet kan rättas, ska returneras till avsändaren som inom 3 dagar skall åtgärda detta och sända dem åter till registreraren. Portot för försändelsen står respektive lokalklubb för. Om domare saknas i registreringsprogrammets domarregister skall registreraren kontrollera med rikssekreteraren om domaren är auktoriserad innan den läggs in i domarregistret. Senast den 20:e i varje månad skall kopia på databas sändas till dataansvarig. Eventuella stamtavelkopior ska bifogas till dataansvarig. Providentiteter Från och med hösten 2002 förenklas hanteringen av providentiteter. Varje lokalklubb åsätter själv sina prov en unik providentitet enligt formen ÅÅÅÅMMDDKKL där ÅÅÅÅ = År (4 siffror) MM = Månad (2 siffror) DD = Dag (2 siffror) KK = Lokalklubb (2 siffror) L = Löpnummer Rörliga prov Rörliga prov sammanförs månadsvis under en gemensam providentitet. Exempelvis får då rörliga prov genomförda under september 2002 i SSF Norrbottens Kust och Inland providentiteten 20020901021. Ordinarie prov För ordinarie prov används aktuell provdags datum. Exempelvis SSF Västerbottens Lappmarks prov i Rönnbäck den 12 oktober 2002 får då providentiteten 20021012051. Samma dag har samma lokalklubb ett ordinarie prov även i Västanbäck. Detta prov får då providentiteten 20021012052. I de fall ett ordinarie prov genomförs den första en månad ges providentiteten för de rörliga proven löpnummer 1 (exempelvis 20020901041) och det ordinarie provet löpnummer 2 (exempelvis 20020901042). Provregelkommitté och avelsråd Sekreteraren eller utsedd mottagare Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokoll på hundar som gått till pris till provregelkommittén och ett av avelsråden för varje ras, dock senast den 5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas. Lokalklubbar 01 SSF Övre Norrbotten 02 SSF Norrbotten kust och inland 03 SSF Nedre Norrbotten 04 SSF Västerbottens Kustland 05 SSF Västerbottens Lappmark 06 SSF Ångermanland 07 SSF Jämtland 08 SSF Medelpad 09 SSF Gävleborg 10 SSF Mellansverige 11 SSF Sydsverige 23 2012-06-29 Regelpärmen Flik 3. Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar. Detta Jaktprovsprotokoll ersätter det gamla ”Bedömningskort för skällande fågelhundar” samt ”Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar” i fyra exemplar med olika färger. Anvisningar för ifyllande och distribution av Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar att börja gälla från och med jaktprovssäsongens start den 16 augusti 2012. Jaktprovsdomare Domaren ska kryssa för om det är ett Nationellt eller Internationellt prov. Domaren ska före provets start ha informerat hundförare om regler vad gäller teknisk utrustning, och efter detta kryssat avsedd ruta. Domaren skall under ”Domarens protokoll” skriva en kort berättelse om hundens arbete och här ange hundens medelsöktider. Medelavstånd till skall ska kryssas (avser medeltal baserat på alla skall under provet). Skall i upptag och drevskall skauppmärksammas och i förekommande fall kryssas i avsedda kryssrutor. Om pejl har använts ska detta kryssas i rutan ”Använt pejl”, om pejlen använts mer än de tillåtna gånger som provreglerna anger på sidan 23 under reduceringstabell medelsöktider, skall krysas i ruta ”Pejl -3p”. Om pejl använts mer än tillåtet enligt gällande ”Jaktprov med skällande fågelhundar – tolkningsanvisningar 2012-07-01 – 2017-06-30”, §12 vilket innebär att hunden utesluts från provet. Detta ska då klart anges under ”Domarens protokoll”. När en hundförare begär att använda pejl ska detta noteras som en händelse där tiden för pejling skrivs under ”Början” och under ”Skallobjekt” skriver man Pejling begärd. Samt att man under händelseförlopp anger avstånd till hunden och vad pejlingen lett fram till. Exempel: Hundförare begär pejling, pejlen visar hunden 940m bort. Fågelarbete som kan konsateras med stöd av pejl ska bedömas som övriga arbeten enligt ovan nämnda tolkningsanvisningar sidan 13 §12. Detta ska då skrivas som en ny händelse. Tidtagning på skallet får ej startas innan man med hjälp av hörsel har konstaterat skall från hunden. Domare ska skriva under och ange sex första siffrorna i personnummer. Domare ska efter provets slut ge en sammanfattande beskrivelse på hur han uppfattat provet till hundföraren och efter det kryssa i avsedd ruta. Domare vid rörliga prov skall sända in Jaktprovsprotokoll till provledare enligt de regler som står i Regelpärmen under Regler för registrering av jaktprov, Flik 3. 24 Provledare Under resultat finns kryssrutor för CACIT och R-CACIT, dessa kryssas av provledaren för de hundar som kan komma ifråga och endast vid Internationella prov. Se SKK:s Utställnings och Championatsbestämmelser vad som gäller för C.I.T (Tidigare Int Jch). Provledare ska på protokollet ange Provets ID. Provledare ska underteckna och ange personnumrets sex första siffror. Provledaren är ansvarig för att Jaktprovsprotokollet skickas vidare enligt distributionslistan nedan, och inom de tidsramar och regelr som står i Regelpärmens Flik 3, Regler för registrering av jaktprov. Distributionslista Jaktprovsprotokoll provledare/utsedd mottagare. Provledare skall sända Jaktprovsprotokoll till lokalklubbens sekreterare eller utsedd mottagare inom fem dagar efter genomförd provomgång. Se Regelpärmen Flik 3. För de lokalklubbar som har digital redovisning så åligger det den utsedda mottagaren att göra följande: Till regionens registrerare skicka provets samtliga inscannade jaktprovsprotokoll i PDFformat, med varje hunds protokoll döpt enligt, ”reg.nr. namn. Poäng” Till provregelkommittén skicka PDF-filer på de hundar som gått till pris. Till Avelsråd Finsk Spets skicka PDF-filer på de finska spetsar som gått till pris. Till Avelsråd Norrbottenspets skicka PDF-filer på de nobsar som gått till pris. OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden. Lokalklubbens sekreterare. För de lokalklubbar som inte redovisar digitalt gäller följande för lokalklubbens sekreterare: Att enligt Flik 3 i regelpärmen skicka in kopior på jaktprovsprotokoll till regionens registrerare. För rörliga prov senast den 5.e i varje månad, och för ordinarie prov senast 14 dagar efter genomfört prov. Samtidigt skall kopior på jaktprovsprotokoll skickas till: Provregelkommittén de hundar som gått till pris. Avelsråden kopior på hundar från respektive ras som gått till pris. OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden. 25 2009-10-14 Regelpärmen flik 3. Registrering utställningar. Sändes till SSF:s resultatansvarig för utställningar senast 7 dagar efter utställningsdag. Ange alltid klubbtillbehörighet Prislistorna skall vara i original Försändelsen skall innehålla: 1 st SKK.s checklista, Finns att hämta på SKK:s hemsida: http://kennet.skk.se/skk/?id=753&sprak=sv Checklista för resultatredovisning, specialklubbar 3 prislistor, 3 kataloger, 1 ex av varje kritiklapp 1 ex av kopia av registreringsbevis för utländska hundar som inte ar registrerad i SKK. Samtliga av ovanstående handlingar (ett ex av vardera) ska arkiveras hos lokalklubbens sekreterare. 26 4. Flik 4 Ansökningar utställningar samt jaktprov 27 2012-06-19 Regelpärmen flik 4. Ansökningar utställningar. Ansökan skall vara exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 31 oktober. för det tredje året framåt, det år utställningen skall äga rum. Exempel: senast den 31 okt. 2013 för år 2016, senast den 31 okt, 2014 för år 2017, osv. Ändring av utställning Ansökan om ändring av utställning som redan godkänts av SSF och SKK och skall vara exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 1:a september året innan utställningen är planerad att äga rum. Exempel: senast den 1/9 2012 för utställning som är planerad till någon gång under 2013. 28 2009-10-14 Regelpärmen flik 4. Ansökan jaktprov. Ansökan skall vara SSF Riks sekreterare tillhanda: Senast den 1 februari för samtliga ordinarie(utlysta) jaktprov. Om provet är internationellt skall detta anges på ansökan (obs nästa sida). Prov kan sökas för tiden från den 16 aug. och till och med den sista mars, det gäller samtliga prov, utlysta som rörliga. Tiden sista mars som sista dag for prov, grundar sig på beslut från SSF styrelse, detta på grund av att spelet från tjäder och orre pågår under april månad och då ska inte detta störas av hundar eller folk i markerna. Trots att hundförbudstiden inträffar den sista april. De rörliga proven söks månadsvis för hela jaktåret av SSF:s sekreterare till SKK, obligatoriskt för alla lokalklubbar, dem behöver ni alltså inte söka. Dispens for jaktprov tidigare eller senare än ovan lämnas ej längre. 29 Internationellt jaktprov Till Svenska Bassetklubben Svenska Beagleklubben Specialklubben för skällande fågelhundar Svenska Stövarklubben Svenska Taxklubben Svenska Älghundklubben Gällande ansökan om att arrangera internationellt jaktprov. Ni tillskrevs 2009-05-29 med ett antal frågor som gäller när/om Ni arrangerar ett internationellt jaktprov. Tyvärr ”föll” en sak bort i den skrivelsen och detta är att Ni måste inkomma till SKKs registreringsavdelning med en ansökan minst 6 månader före aktuellt provdatum. Anledningen till detta är att FCI kräver den framförhållningen för att bevilja utdelande av CACIT. Med vänlig hälsning SVENSKA KENNELKLUBBEN Kjell Bräster verksamhetschef 30 5. Flik 5 Adresslistor SSF 31 SSF Rev. 2012-06-19 Specialklubben för Skällande Fågelhundar Postgiro: 48 84 75-5 Bankgiro: 5685-2544 tel. 0241-302 50 Org nr: 894701-2806 Adress: Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura. Hemsida: www.tradskallare.se Styrelsen Ordförande Lennart Jönsson, Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57, e-post: jonssonsel@telia.com Vice ordförande Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge Tel: 060-57 00 62, 070-513 14 33 e-post: egon.rongden@facipen.se Sekreterare Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-302 50, e-post: tl@inkopssupport.com Vice sekreterare Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: jensing@telia.com Kassör Ivar Karkiainen, Simpvägen 2,815 45 Tierp,Tel.0293/12702, e-post: 097310280@telia.com Ledamot Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: ronney@skoog.biz Ledamot Lars Lindgren, Glasögervägen 81, 913 42 Obbola, tel. 070-3037849, e-post: a-lars-@hotmail.com Suppleanter Berith Johansson, Blåviksvägen 32, 919 31 Åsele, tel. 070-3664479, e-post: tjäderfightens@hotmail.com Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post: trum.anders@swipnet.se Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 070-2672020, e-post: matti.torvela@metso.com Hedersledamöter Staffan Forsslund, Storvik, Bernt Karlsson, Boliden, Thore Öhgren, Arvidsjaur,Kjell Rosberg, Sorsele, Ingrid Frohm, Rönnbäck, Per-Alrik Frohm, Rönnbäck, Bengt Persson, Sollefteå Valberedning Jan Jatko, sammankall. Maalari 5, 984 99 Pajala, tel. 076-8107363, e-post: helena.bjornstrom@spray.se Per Persson, Södra Heden 11, 780 64 Lima, tel. 070-7131878, e-post: texas-per@hotmail.com Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-79550, e-post: thomas.jonsson@brinet.nu Avelsrådskommitté Sammankallande Finskspets: Johan Lehmivaara., Nobs: Richard Näslund Finsk spets, täckhundsanvisning: Johan Lehmivaara,Kyrkogatan3, 980 10 Vittangi, Tel. 0981-10044, e-post: vijla@skola.kiruna.se Kjell Pettersson, Östanåvägen 49, 860 13, Stöde, Tel. 0691-663220, e-post: kjell.p.spg@gmail.com Norrbottenspets, täckhundsanvisning: Rickard Näslund, Bergastigen 26, 920 64 Tärnaby, tel. 070-590 24 51, e-post: : nobsen.rickard@hotmail.se Alf Borgström, Granv. 24, 912 32 Vilhelmina, tel. 0940-557 54, 070-688 45 53, e-post: alf.borgstrom@vilhelmina.ac Assar Tieva, Städet 8, 980 60 Korpilombolo, tel. 0977-10233 e-post: assar.tieva@mejl.se Priskommitté Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: ronney@skoog.biz 32 Provregelkommitté Roger Hedlund, sammankallande Sjöv.152, 834 34 Brunflo, tel. 063-224 77, 070-358 12 13, pauliden@hotmail.com Lauri Keränen, Nybyggarvägen 6, 822 92 Alfta, tel. 0271-15297 , e-post: lauri.keranen@helsingenet.com Arne Åhs, Rönnbärsvägen 1, 660 50 Vålberg, 054-547 019, 070-219 42 05, arne.ahs@telia.com Resultatansvarig utställningar Ann-Kristin Persson, Granberget 23, 912 90 Vilhelmina, tel. 0730-358823, akpersson@live.se Exteriörkommitte Ewa Widstrand, sammankall. Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57 ewa.widstrand@telia.com Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: jensing@telia.com Redaktör för Ståndskall Göran Hellström, Ringvägen 23, 923 32 Storuman, tel. 0951-121 41, e-post: standskall@it4unet.se Ansvarig utgivare Ståndskall och SSF riks del av hemsidan Ordförande. Webbansvarig Bosse Zetterberg, Öna, Hagen 670 40 Åmotfors, 0571-31392 / 070-6318964 e-post: bosse@setcommunication.se 33 Rev. 2012-06-19 Specialklubben för Skällande Fågelhundar Lokalklubbarna Övre Norrbotten Bankgiro: 5937-0841 Ordförande: Ove Sjöström, Polhemsgatan 3, 983 33 Malmberget, tel. 0970-202 08 e-post: ove.sjostrom@telia.com Sekreterare: Gunilla Falk, Vaikijaure 601, 962 69 Jokkmokk, tel.0971-31017, e-post: gunilla.falk2@spray.se Kassör: Michael Holmberg, Yttervägen 56, 936 31 Boliden, tel. 0910–58 05 20, e-post l.michael.holmberg@telia.com Norrbottens Kust och Inland Bankgiro: 5588-9927 Ordförande: Magnus Törkvist, Kängsön 330, 955 31 Råneå, tel. 070-2951136, e-post: magnusjakt@hotmail.com Sekreterare: Anders Larsson, Norrbyvägen 44, 975 93 Luleå, tel. 0920-301 37, e-post 092030137@telia.com Kassör: Tord Isaksson, Holmenvägen 35, 952 50 Kalix-Nyborg, tel. 070-5334421, e-post: tord.isaksson@ncc.se Nedre Norrbotten Bangiro: 393-7711. Ordf: Markus Fougstedt, Nybyn 94, 942 92 Älvsbyn, tel. 0929-132 64/ 070-6820331, markus.fougstedt@telia.com Sekreterare: Kjell Sundström, Sjöträsk 24, 933 99 Arvidsjaur, tel. 0960-52024, e-post: kjell.sm@telia.com Kassör: Gunilla Sundström Ventilg. 33 933 34 Arvidsjaur, tel. 0960-101 94, 070-675 33 39 gunillas65@hotmail.com Västerbottens Kustland Postgiro: 34 65 36-6 Ordförande: Torleif Eriksson Sandåsvägen 2CA 905 04 Umeå, tel. 090-13 89 04 e-post. torleif.eriksson@telia.com Sekreterare: Mats Larsson, Aspvägen 23, 918 31 Sävar, tel. 090-508 05 e-post. mats_256@hotmail.com K assör: Lars Nilsson Bjenberg 431 910 20 Hörnefors, tel. 0930-260 01 e-post. lars.nilsson.timber@sca.com Västerbottens Lappmark Postgiro: 48 56 76-1 Ordf: Kurt Sivertsson Byavägen 19, 923 96 Barsele, tel. 0951-210 65 / 0703-79 5780 e-post. kurt.sivertsson@sv.se Sekr: Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22 e-post. thomas.jonsson@Brinet.nu Kassör: Martin Markusson, Bondegatan 3, 910 60 Åsele, tel. 0941-664 81 e-post. markusson_martin@hotmail.com Ångermanland Postgiro :4 40 04 49-7 Ordförande: Jeanette Börjesson Onsdagsvägen 41, 894 30 Själevad tel. 0660-37 83 37 e-post jensing@telia.com Sekr: Johanna Martinell, Östra Dalgat 26, 891 32 Örnsköldsvik, tel. 073-0508707, e-post: j_martinell@hotmail.com K assör: Solveig Nyström, V:a Ringväg 121, 871 42 Härnösand, tel. 0611-23149, e-post: snystrom@telia.com Jämtland/Härjedalen Postgiro:13 70 11-3 Ordf: Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post: trum.anders@swipnet.se Sekreterare: Ewy Carlsson, Nusgatan 10, 840 92 Vemdalen, tel. 0684-303 46 e-post ewycarlsson@spray.se Kassör: Jörgen Jönsson Alavattnet 335, 833 95 Strömsund, tel. 0702-57 13 27 e-post karelarjorgen@hotmail.com Medelpad Bankgiro: 5881-7263 Ordförande: Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge, tel. 0705-13 14 33 e-post egon.rongden@sergel.com Sekreterare: Anita Hästdahl, Parteboda 221, 841 92 Ånge, tel. 070-6066306, e-post: anita.hastdahl@hyrverkab.se Kassör: Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 0702-67 20 20 e-post matti.torvela@metso.com Gävleborg Postgiro: 17 43 39-2 Ordförande: Jan Andersson, Stora Vintergatan 13, 827 31 Ljusdal. tel. 0651-165 17 e-post. jaaan@swipnet.se Sekreterare: Staffan Forsslund, Centralvägen 26, 81231 Storvik. tel. 0703-33 03 88 e-post. staffan@forsslund.se Kassör: Karl-Anders Karlsson, Bränna 2227, 820 40 Järvsö, tel. 0651–472 01, e-post. ka.karlsson@hotmail.com Mellansverige Postgiro: 66 22 24-5 Ordf: Björn Sinders, Harkålsvägen 5, 794 33 Orsa. tel. 0250-410 88 / 0702-26 02 93 e-post. gb.sinders@telia.com Sekreterare: Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-312 33 / 0703-14 01 72 e-post. ronney@skoog.biz Kassör: Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-30250, e-post: tl@inkopssupport.com Sydsverige Postgiro: 91 53 14-9 Ordförande: Göran Eriksson, Olsjövägen 27, 772 70 Saxdalen, tel. 0240-31112 e-post. styggberget@hotmail.com Sekreterare: Carin Simonsson, Jungfruvägen 7B, 791 34 Falun, tel. 023-20925 e-post. carin.simonsson@telia.com Kassör: Liselott Lindqvist, Irsta Prästgård 7, 725 97 Västerås, tel. 021-221 92 e-post: lise-lotte.lindqvist@ica.se 34 Rev. 2010-10-01 Övriga funktionärer Adresser på funktionärer som inte finns på ordinarie adresslista 2012-2013 Revisorer ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix: Birgitta Olofsson, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 Verksamheten: Peter Persson, Trädgårdsvägen 5, 923 32 Storuman, tel. 0951-10732/ 070-9206205 peter.persson@storuman.se Revisorsuppleanter ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix: Eva Stenberg, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 Rose-Marie Öhman, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 Webbmaster Bosse Setterberg, Öna Hagen, SE-670 40 Åmotfors, tel. 0571-31392, 070-6318964, e-post bosse@setcommunication.se Regionregistrerare Region 1 Övre Norrbotten, Norrbottens Kust och Inland och Nedre Norrbotten Anders Östlund, Lotvägen 15, 95272 Sangis, 0923-12908, 076-8398948, e-post: anders.acke@gmail.com Region 2 Västerbottens Kustland och Västerbottens Lappmark Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, SE-920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22, e-post thomas.jonsson@Brinet.nu Ewert Lundström, Hjortronstigen 4, SE-931 39 Skellefteå, tel. 0910-77 88 65, e-post ewert.lundstrom@tietoenator.com Region 3 Ångermanland, Jämtland/Härjedalen och Medelpad Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941, e-post anders.Lundberg@bahnhof.se Region 4 Gävleborg, Mellansverige och Sydsverige Björn Sundin, Torparevägen 13, SE-824 51 Hudiksvall, tel. 0650-969 45, e-post bjorntorpet@glocalnet.net Resultatansvarig Jaktprov Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941, e-post anders.Lundberg@bahnhof.se 35 6. Flik 6 Att arbeta i styrelse i SSF 36 Regelpärmen Rev. 2012-06-19 Checklista för Lokalklubbs funktionärer. Ansvarig Ämne Sekreterare: Förbereda eget årsmöte, kallelse, kan göras med annons. Iordningställa handlingar för årsmötet: dagordning, verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, ekonomisk rapport, motioner, jaktprovsstatistik Ansökan jaktprov……………………………..……………………………………………. 1 feb, Ansökan utställningar, för 3:de året framåt…………………………………… 31 okt, senast datum sänds till. SSF sekr. Sammankallande i Exteriörkommitten Ansökan om ändring av utställning under Sammankallande i nästkommande kalenderår…………………………………………………………… 30 sept Exteriörkommitten Ansökan om dispens avs. vet vid NM och Skallkungen, enl. flik 21. 1 mån före tävl. SSF sekr. Anmälan av fullmäktige till riksårsmötet,……………………………………… 6 veckor. före mötet SSF sekr. Sända motioner till riksårsmötet,……………………………....................... 6 veckor. före mötet SSF sekr. Styrelseförteckning ,……………………….………………………....................... 25 feb, SSF sekr. Verksamhets- och revisionsberättelse………………………………………….. 25 feb. SSF sekr. Årsmötesprotokoll,…………………………………………………........................ 25 feb. SSF sekr. Svara på remisser och frågor,……………………………………………………….. Inom fastställd tid SSF sekr. Insändning av prislistor utställning……………………………………………….. Enligt flik 3 Resultat ansv. Insänd skogskort…………………………………………………………………………… Enligt flik 3, Provregelkommitte, samt resp avelsråd Insänd handlingar jaktprov……….………………………………………………….. Enligt flik 3 Regionregistr. Inför jaktprovssäsongen……………………………………….. 1 aug. Att alla jaktprovsdomare har aktivt medlemskap i SSF . Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på två år enligt flik 7. Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på tre år enligt flik 7. Vilka provledare som inte tjänstgjort på tre år enligt flik 8. Vilka jaktprovsdomare och/eller provledare som ska auktoriseras efter fullgjord tjänstgöring enligt flik 7 och 8. Ansöka om auktorisation på jaktprovsdomare och provledare……………………………… Enligt flik7 och 8, SSF sekr. Anmälan till Skallkungen…………………………………………… Mån. 12 dagar före tävl. Arrangerande Enligt flik 10, klubbs sekr. Annons jaktprov Ståndskall nr 2,………………………………. 10 maj. Redaktör. Annons Årsmöte Ståndskall nr 4……………………………….. 10nov. Redaktör. Annons domarkurser Ståndskall……………………………….. Se utgiv dag Redaktör. Påminna hundägare: Årets skällande fågelhund………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. Rahan kennels pokal………………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. Unos minne……………………………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. Kassör: Egna klubben: - föra räkenskaper, skapa förutsättningar och lämna förslag för en bra ekonomi. Lämna över räkenskaperna till revision inför årsmöte, enligt stadgarna till revisorer, - lämna ekonomisk redogörelse, enligt stadgarna, till styrelsen och årsmötet. Inbetalning av startavgift, 1200 kronor per hund, till Skallkungstävlingen. 14 dagar före tävlingsdag tillhanda arrangerande lokalklubbs kassör. Hundar på vakansplats inbetalas för, så snart de blir kända. Egna arrangemang av Skallkungen: Lämna ekonomisk redovisning till deltagande klubbar senast 1 mån efter sista tävlingsdag. Ståndskall: Manusstopp: 10 feb, 10 maj, 10 aug, 10 nov. Beräknad utgivningsdag: 15 mars, 15 juni, 15 sept, 15 dec. Allt material skall insändas på diskett eller via e-mail. Text på Mac måste konverteras till PC med RTF fil. För manus som inte levereras per data skall detta vara redaktören tillhanda senast 5 dagar före manusstoppdatum. Ge filerna namn som underlättar att hitta den i rätt sammanhang. Bilder skall vara märkta med returadress på baksidan för att säkert kunna returneras. Digitala foton, (t ex JPG, TIFF osv.), bör vara minst 300 dpi och sändas separat. För sent inlämnat material kan inte garanteras plats, oavsett innehåll. För inlämnat material garanteras inte att det publiceras. 37 Arbetsordning för klubbstyrelse En styrelses arbetsordning är ett klargörande av vilka uppgifter som åligger klubbstyrelsen och hur arbetet i styrelsen ska bedrivas för att säkerställa mötes- och medlemsdemokrati. Styrelsens arbetsordning kan inte jämföras eller jämställas med dagordningen/agendan för ett styrelsemöte. Dagordningen är ett rättesnöre för mötets genomförande, där det ska framgå vilka punkter/sakfrågor som ska behandlas, i vilken ordning och som styrelsen vid mötets inledning fastställer. En arbetsordning för en klubbstyrelse kan innehålla följande rubriker: Styrelsemöten Här beslutas om antalet styrelsemöten, tider och platser med mera. Styrelsen fastställer en sammanträdesplan. Klubbmöten Även klubbens medlemsmöten bör ingå i sammanträdesplanen. Det är också viktigt att vid mötesplanerandet, ta hänsyn till vad stadgarna säger ex vis när årsmötet skall hållas, samt vad övriga led inom organisationen (SKK), på riks-, läns- och kommunalplan har planerat in. Det gäller allt från kampanjer till SKKs fullmäktige. Suppleanter Det är praxis inom SKK-organisationen att suppleanterna kallas till sammanträden och deltar i styrelsens arbete. Kallelse Hur och vem kallar till styrelsemöten och klubbmöten? Och vad ska kallelsen innehålla? Ska dagordningen alternativt verksamhetsberättelse och/eller andra handlingar bifogas? Det underlättar för styrelsens ledamöter att fatta beslut om de fått sätta sig in i vilka frågor som ska behandlas och kunnat ta del av ev. underlag. Gängse ordning brukar vara att styrelsens sekreterare på uppdrag av styrelsens ordförande skickar ut kallelsen. Om man beslutar sig för att kalla på annat sätt än via brev (posten), till exempel via e-post eller telefon, är det viktigt att det finns ett protokollfört beslut om detta. Protokoll Protokollet är det dokument som visar vilka ärenden och beslut en styrelse behandlar och fattar. Protokollen blir också klubbens historieskrivning, samt utgör de underlag för revisorerna i deras arbete. I protokollet ska det framgå vilka som närvarat, tid och plats för mötet, samt vilka frågor som behandlats och vad styrelsen beslutat. Inom SKK skall det justerade protokollet, det vill säga. när det undertecknats av styrelsens ordförande och av mötet utsedd justerare, enligt stadgarna hållas tillgängligt för medlemmarna. Det betyder att alla klubbens medlemmar har rätt att ta del av protokollets innehåll! Många anslår styrelseprotokollen på klubbens hemsida. Detta gör att utformningen av protokollen är av största vikt. Det mest fördelaktiga sättet att föra protokoll, och som samtidigt gör informationen om styrelsens arbete och fattade beslut lättillgängligt, är rena beslutsprotokoll. Se exempel. Styrelsens befogenheter Vad får styrelsen fatta beslut om och vad ska behandlas av årsmötet? Dessa frågor regleras vanligtvis i klubbens stadga. Där beskrivs målsättningen med klubbens arbete, vilken verksamhet som skall bedrivas samt vad styrelsen resp klubbmötet skall besluta om. 38 Firmatecknare Vem/vilka i klubbstyrelsen ska kunna ta ut pengar från klubbens bank- och/eller postgiro? Ska enbart kassören, eller kassör och ordförande i förening kunna göra detta, eller kanske kassör och ordförande var för sig, eller någon annan styrelseledamot? Här är det viktigt att väga in problematiken med stora avstånd mellan de olika uppdragsinnehavarna. Klubbens firmatecknare är också den som har rätt att underteckna kontrakt och fatta bindande överenskommelser å klubbens vägnar. Attesträtt Vem godkänner klubbens utbetalningar? Ett sätt är, att den som ansvarat för en aktivitet som medfört kostnader, intygar att en faktura upptar korrekt belopp, och att någon av firmatecknarna därefter attesterar och ombesörjer utbetalning. Utåtriktad information och klubbens korrespondens Vem/vilka ska ansvara för klubbens utåtriktade information, såsom klubbtidning, hemsida, mediakontakter och så vidare? Vem ska underteckna brev och skrivelser ifrån klubben? Vanligt är att sekreteraren är den som undertecknar skrivelser ifrån klubben och tar emot korrespondens. Men även sekreteraren eller annan ledamot, kan efter uppdrag av ordföranden, underteckna brev och skrivelser. Tänk på att ta kopior på klubbens utgående korrespondens. Korrespondensen ska ju avrapporteras för att godkännas på nästkommande styrelsemöte och en kopia på skrivelsen bör då biläggas protokollet. Ekonomi och bokföring Vilka rutiner ska gälla för den löpande bokföringen? Hur ska kassören informera den övriga styrelsen om klubbens ekonomi? Ska kanske delårsbokslut upprättas, eller räcker det med balans- och resultatrapporter till styrelsens möten? Ett sätt att komplettera balans- och resultatrapporter under en period, är att göra en särredovisning för varje genomförd aktivitet, till exempel. Utställningen där och där, avelskonferensen då och då, senaste numret av klubbtidningen och så vidare. Arbetsutskott I klubbstyrelsen är det möjligt att inrätta ett arbetsutskott, som kan bestå av ordförande, sekreterare, kassör. Arbetsutskottet kan då behandla och förbereda frågor mellan styrelsemötena. De beslut ett arbetsutskott tagit måste sedan upp på nästkommande styrelsemötes dagordning för godkännande. Styrelsen kan också i en separat skrivning/arbetsordning för arbetsutskott, besluta om vilka frågor arbetsutskottet har rätt att behandla. Arbetsgrupper/kommittéer Ett sätt att engagera fler medlemmar och göra fler delaktiga i klubbens arbete, är att tillsätta kommittéer och bilda arbetsgrupper. En styrelseledamot kan vara sammankallande i arbetsgruppen/kommittén. På så sätt får man en naturlig rapportering till styrelsen av gruppens/kommitténs arbete. Exempel på sådana arbetsgrupper/kommittéer är – utställnings- och avelskommittéer, redaktionsråd (för klubbtidningen), webbansvariga, med flera. Styrelsen kan även inför en särskild fråga, besluta om att till sig adjungera person, som i denna fråga, kan bidra med information för att styrelsen ska kunna fatta ett korrekt beslut. 39 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplan och budget fastställs av årsmötet. Verksamhetsplanen redogör för de aktiviteter klubben skall genomföra och budgeten utgör den ekonomiska ramen för vad aktiviteterna får kosta. Om särredovisningar görs, efter varje genomförd aktivitet, är det enkelt för styrelsen att jämföra verksamhetsplan och fastställd budget med vad de verkliga kostnaderna blev. Inför varje årsmöte upprättas en ny verksamhetsplan och en ny budget. Verksamhetsberättelse Inför årsmötet ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för vad som hänt i klubben under det gångna verksamhetsåret, samt också redogöra för vad aktiviteterna kostat, det vill säga, redogöra för klubbens ekonomi. Protokollen ifrån föregående klubbårsmöte och årets styrelsemöten, av årsmötet beslutad verksamhetsplan och fastställd budget, samt verksamhetsårets balans- och resultaträkningar för klubben och eventuella ”aktivitets-särredovisningar”, är nödvändiga underlag för verksamhetsberättelsens framtagande. Det utgör också underlag för klubbens revisorer som de behöver för att kunna fullgöra sitt revisionsarbete. Stadgarna för klubben anger vad som ska gälla i klubben beträffande flertalet av punkterna ovan. Det är viktigt att läsa sin klubbs stadgar och att stadgarna alltid finns till hands vid styrelsens och klubbens möten! 40 Föreningsteknik – en ordlista Acklamation Röstning med ja-rop. Adjungera Om klubbens stadgar tillåter, finns det möjlighet för styrelsen att till sig adjungera en person med specialkunskaper för att utföra ett visst uppdrag. Exempel: Förslag finns om att man skall införa hälsoprogram för sjukdom som allt oftare förekommer inom rasen. En uppfödare av rasen är till yrket veterinär. Styrelsen tillfrågar henne om att få adjungera henne i frågor som rör aktuell sjukdom. AU, förkortning av arbetsutskott Några personer ur styrelsen utses att ingå i AU och får då ta ett större ansvar för att utreda och bearbeta ärenden innan de tas upp till beslut vid styrelsemöte. AU kan även, om styrelsen så bestämmer, besluta i vissa ärenden. Dessa ska då redovisas vid nästkommande styrelsemöte för fastställelse eller ändring. Jfr VU. Bordläggning Bordläggning innebär att ett ärende inte beslutas om vid pågående möte, utan kommer upp för beslut, i oförändrat skick, vid ett möte längre fram. Försöksvotering Om någon begär votering, som innebär omröstning med räkning, frågar alltid mötesordföranden om mötet kan godkänna en försöksvotering. Om mötet accepterar detta, görs en omröstning med handuppräckning, med eller utan röstsedel. Någon rösträkning förekommer inte. Om så mötesordföranden har svårt att avgöra vilket förslag som fått flertalet röster, eller om någon mötesdeltagare begär räkning, så görs omröstningen om med handuppräckning eller namnupprop och rösterna räknas. Justering: protokoll, röstlängd, talarlista, yrkanden Ordet justera betyder i mötessammanhang kontrollera och rätta till, korrigera, granska och godkänna. När ett protokoll är justerat av vald justerare, betyder det att protokollet är kontrollerat och överensstämmer med vad som föregått på mötet. Att röstlängden justeras innebär att mötet delges hur många röstberättigade som prickats av vid en viss tidpunkt, så om en omröstning med räkning sker, vet alla hur många röster som kan avges. Om mötets arbetsordning så medger, kan ordföranden efterhand ta upp röstlängden för justering då mötesdeltagare kan ha lämnat alternativt fler tillkommit. När proposition/streck i debatten begärts, justeras alltid talarlistan först. Se proposition. Justering av yrkanden görs när ett möte är redo för beslut. Mötesordföranden går då igenom de framlagda yrkandena, frågar mötesdeltagarna om de är rätt uppfattade och därmed är yrkandena justerade. Jäv Personer som väljs till samma styrelse, eller skall väljas till styrelse, valberedning, revisorer i klubben bör inte tillhöra samma familj eller ha någon nära-anhörig-relation eftersom jävsituationer då kan uppstå. Exempel: Hustrun i en familj väljs som klubbens ordförande. Mannen står på förslag att väljas som en av revisorerna. Detta är då olämpligt eftersom mannen då kommer att granska frågor som hustrun arbetat med och haft ansvar för. 41 Kontrapropositionsvotering Kontra betyder mot och proposition i denna bemärkelsen, betyder förslag, votering är omröstning, alltså är kontrapropositionsvotering detsamma som motförslagsomröstning. Om fler än två förslag ställs mot varandra i en röstning med acklamation (ja-rop), och någon begär votering, används kontrapropositionsvotering eller motförslagsomröstning. Förslagen ställs två och två mot varandra i en form av utslagningsomröstning och slutligen finns endast två förslag kvar till själva ”finalen”. Majoritet Majoritet betyder flertal eller röstövervikt. Med enkel majoritet menas att minst hälften av mötets röstberättigade måste stödja ett förslag för att det ska bli mötets beslut. Med relativ majoritet menas att om fler än två förslag ställs emot varandra, blir det förslag som får flest röster också mötets beslut. Med kvalificerad majoritet menas att ett beslut måste stödjas av fler röstande än hälften. Exempel: I vissa föreningar krävs exempelvis 2/3 av de röstberättigade för beslut om en extra medlemsavgift. Motion När en medlem vill ha någon ändring eller tillägg till verksamheten till stånd, till exempel stadgeändring, kan medlemmen skriva en motion (förslag), till årsmötet. Motionen sänds till styrelsen som tillsammans med ett eget yttrande över motionen är skyldig att överlämna den till årsmötet för beslut. Proposition – Streck När någon begär proposition, betyder det att den vill ha streck i debatten, det vill säga debatten ska avslutas och mötet gå till beslut. När proposition – streck är begärt, skall ordföranden justera talarlistan och inkomna yrkanden. Innan talarlistan och inkomna yrkanden justeras, ges möjlighet för mötesdeltagarna att teckna sig på talarlistan, samt anmäla eventuella yrkanden som de kommer att lägga. Därefter klubbas justeringarna och ingen talare som inte står på den justerade talarlistan får ordet, även om han så begär. Och ingen talare kan lägga något yrkande som inte finns på yrkandelistan, även om talaren står på den justerade talarlistan. Remiss Remiss är ett förslag som skickas för utredning och/eller utlåtande över en viss fråga. Votering Votering är en omröstning där rösterna räknas. Votering kan ske öppet, med handuppräckning eller namnupprop, men om någon av mötesdeltagarna så begär, ska votering ske slutet, det vill säga med röstsedlar. Jmf votering med försöksvotering. Återremiss När ett ärende återremitteras, betyder det att ärendet skickas tillbaka för omarbetning, för att i ett annat skick återkomma och tas upp till behandling vid möte längre fram. Jmf med bordläggning. 42 Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen Ett engagemang i en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation som SKK, ställer krav på den som engagerar sig. Krav såsom kunskap om organisationens stadgar, uppbyggnad och verksamhetsidé. Arbetet i den ideella organisationen bygger på frivilliga åtaganden grundade på gemensamma intressen. För att kunna nå framgång med arbetet i organisationen och därmed också främja det gemensamma intresset, är det av största vikt att allt arbete bedrivs i en positiv anda. Att allt vi gör och vill göra är insatser för att föra organisationen framåt, stärka den och göra den än mer attraktiv för de som ännu står utanför. Rollen som förtroendevald Svenska Kennelklubben, SKK, är en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation. Som förtroendevald har du därför en central roll när det gäller att påverka och forma organisationens framtid. Du har rätt att bli bemött med respekt för dina åsikter – oavsett om du arbetat i styrelsen, deltagit i valberedningen eller varit revisor i många år eller om du nu har ditt första förtroendeuppdrag. Som förtroendevald är du en del av SKKs ansikte utåt och det är därför din skyldighet att du är insatt i organisationen, dess verksamhet och roll i samhället. Alla förtroendevalda måste, förutom att vara medlem i föreningen vilket bör vara en självklarhet, också dela den målsättning och inriktning föreningen uttalar i stadgar och verksamhetsidé. En ordförande, kassör, styrelseledamot, redaktör eller vilket uppdrag den förtroendevalde blivit utsedd till, kan aldrig betrakta ”sitt” uppdrag på ett sådant sätt att det är just ”mitt” område, ”mina” pengar, ”min” tidning och så vidare. Det är helheten som gäller och hela styrelsen har hela ansvaret under verksamhetsåret. Som förtroendevald är du vald av föreningens medlemmar. Att vara förtroendevald är precis som ordet låter: ett förtroende. Det förtroendet prövas av medlemmarna på årsmötet via dels föreningens årsberättelse, dels via fråga om ansvarsfrihet. De av styrelsen tillsatta förtroendeuppdragen, till exempel kommittéer eller arbetsgrupper, granskas fortlöpande av styrelsen under verksamhetsåret. Styrelsens ansvar och uppgifter Din viktigaste uppgift som förtroendevald är att medverka till att SKK-organisationen utvecklas positivt, i enlighet med stadgar och gemensamma policydokument. En viktig förutsättning för att uppnå detta, är att du som förtroendevald är klar över din roll och dina uppgifter i styrelsen. Styrelsen har det yttersta ansvaret för verksamhet, ekonomi och i förekommande fall personal. Detta förutsätter såväl omdöme som mod att ibland fatta svåra beslut. Styrelsens ansvar gäller samtliga ledamöter och det innebär att styrelsen som helhet står till svars för fattade beslut. Endast protokollförda reservationer fritar enskild ledamot från ansvar. Styrelsens ansvar prövas genom att årsmötet beslutar om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. Mål och utvärdering Att kontinuerligt ange mål, följa upp och utvärdera verksamhet är styrelsens viktigaste uppgift för att påverka föreningens utveckling. Tydliga mål ska fastställas exempelvis när det gäller verksamhetens kortoch långsiktiga utveckling. Styrelsen upprättar inför varje årsmöte en verksamhetsplan. Verksamhetsplanens mål ska formuleras på så sätt att de lätt kan följas upp och utvärderas. Den årliga verksamhetsberättelsen är styrelsens beskrivning över i vilken grad verksamhetens mål har uppfyllts. Den samlade kunskapen om verksamhetens utveckling ligger sedan till grund för styrelsens beslut om förändringar, nya mål och omprioriteringar. 43 Styrelsens arbete Att åstadkomma ett öppet och effektivt arbetsklimat är den nyvalda styrelsens första uppgift. Redan inledningsvis bör man därför fastslå styrelsens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, mötesformer, utbildning av styrelsens ledamöter, et cetera. Risken är annars att ”man jobbar på som man alltid gjort”. Ett sätt att underlätta styrelsens arbete är att kommittéer eller arbetsgrupper utses som planerar och utför vissa uppdrag. Det kan gälla föreningens tidning, webbsidor, utställningsverksamhet, med mera. Även om någon getts ett uppdrag, så är det fortfarande styrelsen i sin helhet som har huvudansvaret. Som förtroendevald måste du inse att en stor del av arbetet görs mellan styrelsemötena. Se till att i god tid få dagordning och beslutsunderlag för det som ska behandlas på mötet. Att på förhand sätta sig in i frågorna och väga olika argument mot varandra innebär att du aktivt kan bidra med dina synpunkter på mötet, vilket är en förutsättning för goda beslut. De beslut som fattas bör alltid formuleras så att det inte råder någon tvekan om innebörden. Detta för att undvika missämja och onödiga diskussioner. Tydliga protokoll är ett effektivt redskap för att följa upp tidigare fattade beslut. I och med att ett protokoll är justerat är det att betrakta som offentligt. Föreningens styrelse kan till sig adjungera för verksamheten viktiga medlemmar, alternativt ge i uppdrag till medlem/medlemmar vissa arbetsuppgifter, som till exempel utställningsansvar, tidningsredaktör, webb-administratör, lokalområdesansvar, fastän dessa medlemmar varken sitter i styrelsen eller är valda av årsmötet. Dessa medlemmar svarar då inför styrelsen hur de sköter sina uppdrag. Än en gång och det är viktigt att komma ihåg - styrelsen är ytterst ansvarig för all verksamhet mellan årsmötena. Ordförandens roll Ordföranden är arbetsledare för styrelsen och företräder oftast styrelsen även utåt. Ordföranden måste delegera uppgifter och ansvar så att alla förtroendevalda görs delaktiga i styrelsearbetet. Det är viktigt med en arbetsfördelning inom styrelsen, där även andra ledamöter än ordförande, kassör, sekreterare kan få konkreta uppdrag. Att företräda föreningen Det är lämpligt att styrelsen redan på ett tidigt stadium lägger fast rutiner för ledamöternas möjlighet att agera talesmän för föreningen. Det här handlar om att styrelsen värnar om sin gemensamma integritet och sammanhållning. Det är också viktigt att man kommer överens om vilket mandat enskilda ledamöter har, när det gäller att företräda föreningen i olika utåtriktade sammanhang, exempelvis i pressen eller gentemot lokala politiker. Lojalitet med fattade beslut Att olika åsikter bryts mot varandra är ett naturligt inslag i styrelsearbetet och ofta en förutsättning för kloka beslut. Självklart har man alltid rätt att hävda sin uppfattning, men när ett beslut väl är fattat, är det ett krav att samtliga ledamöter solidariskt sluter upp bakom detta. Årsmötet Vid årsmötet redovisas det föregående verksamhetsåret, samtidigt som förutsättningarna för innevarande år ges i form av verksamhetsplan och budget. Årsmötet tar också ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen för det gångna året och väljer de nya ledamöter som ska ingå i styrelsen. Den valda styrelsen tillträder omgående under förutsättning att valparagrafen blivit omedelbart justerad. Valberedningen Valberedningens uppdrag är att föreslå förtroendevalda till styrelsen. Att hitta rätt personer till olika uppdrag förutsätter att valberedningen känner till organisationens behov och kan bedöma människors personliga kvalifikationer. Det är också viktigt att inte försätta styrelsens ledamöter i jävsituationer. Därför ska man undvika att välja in flera medlemmar av en familj i samma styrelse; att exempelvis ordförande och revisor eller kassör och revisor tillhör samma familj är direkt olämplig. Valberedningen måste också tänka på att 44 styrelsen ska fungera som ett kollektiv. Sist men inte minst gäller det att få människor att ställa upp, vilket inte alltid är enkelt. Därför är det viktigt att de arbetar kontinuerligt under hela verksamhetsåret med attförbereda de val som skall föreläggas årsmötet. För att man en gång blivit invald i en styrelse är det inte självklart att man föreslås till omval. Valberedningen måste här kunna agera med fasthet och integritet – och alltid ha organisationens bästa för ögonen. Ekonomi Årsmötet och styrelsen bär det yttersta ansvaret för de ekonomiska beslut som fattas. Tydliga regler och rutiner för hur ekonomin hanteras är viktigt för att effektivisera verksamheten och undvika misstag eller till och med oegentligheter. Det är i detta sammanhang av största vikt att komma ihåg att aldrig blanda ihop ”privat” ekonomi med föreningens. Styrelsens ansvar för ekonomin För att en realistisk budget ska kunna upprättas och skälig medlemsavgift tas ut av medlemmarna, fordras att föreningen har en genomtänkt verksamhetsplan att utgå ifrån. En sådan plan innefattar allt ifrån möteskostnader till tidningsutgåvor och abonnemang av olika slag. Att sätta sig in i föreningens ekonomi är kanske den uppgift som en ny styrelseledamot upplever som svårast. Ekonomin påverkar så gott som alla beslut, därför är det av avgörande betydelse att du kontinuerligt kan överblicka det ekonomiska läget i föreningen. Det är också viktigt att du kan göra jämförelser bakåt i tiden för att kunna bedöma föreningens ekonomiska utveckling. Som förtroendevald är det med andra ord såväl en rättighet som en skyldighet att skaffa sig insyn i föreningens ekonomi. Du som är ny i styrelsen har rätt till en grundlig genomgång av det ekonomiska läget och de rutiner som gäller i föreningen. För dig som är erfaren styrelseledamot är det viktigt att bidra till att göra de nya ledamöterna införstådda i hur ekonomin fungerar. En av de första punkterna på dagordningen för styrelsen efter årsmötet är att fastställa rutiner för ekonomihanteringen exempelvis teckningsrätt, fullmakter med mera och för den ekonomiska rapporteringen från kassören till styrelsen. Revision Årsmötet väljer revisorer i enlighet med stadgarna. Revisorerna är en viktig del i varje förenings demokratiska säkerhets- och kontrollsystem. En central del av revisorernas arbete är att granska föreningens verksamhet, räkenskaper och ekonomi. Revisorerna har årsmötets – och därmed medlemmarnas – uppdrag att följa styrelsens förvaltning (verksamhet och ekonomi) av föreningen. Att som revisor både ha en stödjande och granskande funktion gentemot styrelsen kan ibland innebära en svår balansgång. Direkt efter årsmötet bör revisorerna upprätta en plan för sitt arbete. För att kunna utföra sitt arbete skall revisorerna ta del av samtliga underlag och styrelseprotokoll. Ett sätt att underlätta arbetet är att kvartals- och/eller halvårsrevisioner genomförs. Revisorerna avger inför varje årsmöte en revisions berättelse som utgör deras slutdokument över granskningen av verksamhetsåret. 45 Checklista för förtroendevalda Det är mycket viktigt att den som är förtroendevald lämnar ifrån sig material och handlingar som tillhör föreningen till sin efterträdare eller till annan förtroendevald i föreningen som anses lämplig vid tillfället. Detta för att arbetet ska kunna fortgå utan störningar och att den dokumentation som handlingarna utgör finns kvar för historiska ändamål. Denna checklista är en hjälp när förtroendevalda byta ut i en förening. Listan är dock inte heltäckande, utan bör använda sitt sunda förnuft i hur man hanterar övergången från en person till en annan. I samband med överlämnandet är det bra att man noterar vad som lämnas samt att den som tar emot materialet kvitterar detta på listan. Man behåller därefter varsitt exemplar av listan. Följande bör man komma ihåg att återlämna: Alla förtroendevalda • Nycklar till klubbstuga och andra nycklar som tillhör föreningen • Kontorsmaterial såsom brevpapper, kuvert, skrivmaterial, toner, frimärken, stämplar • Blanketter som är unika för föreningen, till exempel domarprotokoll, auktorisationsbevis, anmälningsblanketter • Maskiner och teknisk utrustning etc. som tillhör föreningen • Annat material som tillhör föreningen, till exempel gåvor, priser, standar och fanor. • Domarkompendium • Trycksaker såsom årsböcker och/eller rasdokument. • Inloggningsuppgifter, koder och dylikt gällande hemsida och funktionsknuten e-post. Ordförande • Ordförandeklubba • Fullmakter, avtal etc. • Teckningsrätt på klubbens konton måste avslutas och ändras. Kassör • Kontoplan • Verifikat • Huvudböcker • Bokslut • Kontoutdrag plus- och bankgiro • Inventarielista • Övrigt bokföringsmaterial • Handkassa • Skuldebrev • Lagfarter • Arrendeavtal • Försäkringsbrev • Bankcheckar Sekreterare • Protokoll i original • Korrespondens (in- och utgående skrivelser) • Avtal i original • Årsmöteshandlingar • Skuldebrev • Lagfarter • Arrendeavtal • Övriga handlingar 46 7. Flik 7 Auktorisering av jaktprovsdomare 47 Flik 7 2012 01 20 SSF riksstyrelse eller dess AU auktoriserar jaktprovsdomare på förslag av respektive lokalklubb. Person kan föreslås för auktorisation som Är medlem i någon av SSF:s lokalklubbar Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning Har god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar Har god kunskap av hundsport allmänt Är hederlig och omdömesgill Genomgått utbildningens tre steg inom en tidsrymd av två år. Fört hund till pris på jaktprov (medverkat på jaktprov som hundförare på egens eller annans hund). Steg 1. Genomgått av lokalklubb genomförd teorikurs. (Lokalklubb inom SSF:s organisation). Steg2. Två godkända aspiranttjänstgöringar där samtliga moment utom förnyat skall och finnande i träd har bedömts. Kan göras som fingerat prov för provledare/erfaren domare. Domarprov skall pågå minst 2 timmar med lånad eller provledarens/erfarne domarens hund. Aspiranttjänstgöring kan också fullgöras vid ordinarie prov om provledaren bedömer att så är lämpligt. Anmälan om domarprov skall göras till lokalklubbs utsedda utbildningsledare som utser provledare/domare för provet. Domarprovets resultat tillgodoräknas ej hunden. Minst en av de två godkända aspiranttjänstgörningarna ska vara på ett fingerat domarprov. Steg 3. Aspirant skall ha deltagit på ett ordinarie provs kollegium. (För att få en inblick i hur olika situationer kan tolkas och bedömas). Examination får inte genomföras om det föreligger jäv mellan provledare/domare och aspirant. De två godkända aspiranttjänstgöringarna skall göras för två olika provledare/domare. Vid aspiranttjänstgöringen omfattas aspirant av samma bestämmelser som tjänstgörande domare. Aspirant skall själv smyga fram på ståndskall och bedöma hundens prestation, samt föra eget bedömningsprotokoll och upprätta självständigt protokoll, som skall redovisas och godkännas av provledaren/domaren. Det är lokalklubben som har ansvaret för att domaraspiranten är klar för auktorisation. Att en aspirant genomfört och fått godkänt i ovanstående kriterier, innebär inte att han/hon per automatik ska auktoriseras. Lokalklubbens utbildare och provledare/domare som genomfört utbildningen ska lämna ett utlåtande över aspirantens lämplighet som domare, detta lämnas till lokalklubbens styrelse som har att ta ställning till ev. mer utbildning, mer jaktrutin eller en begäran om auktorisation till SSF:s riksstyrelse. Två-års regeln: Domare som under två provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under säsong 2010-2011. Faller då för två-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid utgången av provsäsongen 2012-2013, alltså 2013-03-30). Tre-års regeln: Domare som under tre provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under säsong 2010-2011. Faller då för tre-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid utgången av provsäsongen 2013-2014, alltså 2014-03-30). 48 Domare som inte dömt på två år, måste genomgå ny teorikurs/teorigenomgång för att få döma det tredje året. Denna kan göras genom att delta på av en lokalklubb arrangerad teorikurs eller genom en teorigenomgång med en lokalklubbs utbildningsledare. Sker utbildningen eller genomgång i annan än, den egna lokalklubben åligger det domaren att informera sin egen lokalklubb så att auktorisationen aktiveras. Domare får ej döma innan detta skett. Domare som inte dömt på tre år, får ej döma på jaktprov. Lokalklubben begär till SSF:s styrelse vad gäller tre-års fall om domaren skall få sin auktorisation vilande eller om domaren skall avauktoriseras. Vilande auktorisation innebär att domaren finns kvar i SSF:s domarregister, men med klar markering på att han/hon ej får döma på jaktprov. En auktorisation kan vara vilande högst två år, därefter ska utbildning genomföras eller domare avauktoriseras. Avauktorisation innebär att domaren skall sända in sitt domarkort och stryks från SSF:s och SKK:s domarlistor. Det åligger lokalklubbarna att ha uppföljning av vilka domare som faller under två respektive tre-års regeln. Medlemskap: Jaktprovsdomare skall vara medlem i SSF eller motsvarande nordisk klubb för att få döma på jaktprov. Jaktprovsdomare från Norge eller Finland som vill döma i Sverige skall till SSF:s sekreterare skicka in giltigt domar-ID från sitt hemland samt sitt personnummer VIKTIGT. SSF:s sekreterare ansöker då hos SKK om ett Svenskt domar-ID, som meddelas domaren. Domare som ej löst medlemskap under en hel provsäsong och trots en påminnelse inte löst medlemskap skall avauktoriseras av SSF:s styrelse. Det åligger lokalklubbarna att kontrollera medlemsstatus på tjänstgörande domare samt att informera sina domare om detta. Den enskilde domaren har dock fullt egenansvar för att kontrollera sin domarstatus innan dömning på jaktprov, annars kan tredje part, hundägaren drabbas. Avauktorisation: Lokalklubb kan till SSF:s styrelse lämna skriftlig framställan på begäran om avauktorisation av jaktprovsdomare där lokalklubbs styrelse finner skäl för avauktorisation. Som skäl kan föreligga domares underlåtenhet att delta på av SSF eller lokalklubbs domarkonferenser, domarutbildningar, kollegium eller att följa god domaretik. Skäl till avauktorisation kan föreligga om domare ej följer av SKK fastslagna etiska regler för SKK funktionärer. Detta behandlas och avgörs i förekommande fall av SKK. Aktivering av vilande auktorisation: Jaktprovsdomare kan få sin vilande auktorisation aktiverad efter att ha genomgått ny teorikurs. För jaktprovsdomare som inte dömt enligt gällande provregler (fem-års period) erfordras dessutom en aspiranttjänstgörning på ett fingerat domarprov eller ordinarie jaktprov. Aktivering sker efter ansökan från lokaklubben. Återauktorisation av avauktoriserad jaktprovsdomare: Kan ske efter lokalklubbs begäran till SSF. Domare skall då ha genomgått teoriutbildning, två godkända aspiranttjänstgöringar samt ej vara under disciplinär åtgärd från SKK eller SSF. 49 2012-05-30 Domar- och Provledar utbildning efter genomförd provregelrevidering. Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad utbildning/ar. Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning. Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna. Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som deltagit. Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det. Kompletterande utbildning. Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad utbildning. Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad utbildning. Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov. Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar efter provet skickas in till SSF:s sekr. Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs domare. För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras om. En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta anordnad utbildning. Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder utbildningen. 50 8. Flik 8 Auktorisation/utbildning av provledare och utbildningsledare 51 Flik 8 2001-09-19 Tillsättande av provledare. Provledare utses av riksstyrelsen eller dess AU, på förslag av lokalklubb. Den som förslås till provledare skall: Vara medlem i någon av SSF:s lokalklubbar. Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning. Ha god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar. Ha god kunskap av hundsport allmänt. Vara hederlig och omdömesgill. Betryggande erfarenhet som jaktprovsdomare. Tidigast under det fjärde året som jaktprovsdomare ha tjänstgjort tre gånger för två olika provledare vid ordinarie jaktprov. Ha gjort tjänstgöringen under de två senaste jaktprovssäsongerna och under de regler som gäller vid tillsättandet. Den provledare/domare som aspiranten tjänstgjort för, skall avge skriftligt utlåtande/godkänna tjänstgöringen. Som hjälpmedel i utbildningen finns av provregelkommittén framtaget utbildningsmaterial i Word och PowerPoint. Provledare som inte tjänstgjort på 3 år, som jaktprovdomare eller provledare eller utbildningsledare, avauktoriseras. Det är endast SSF styrelse som har den befogenheten. 52 2012-05-30 Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering. Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad utbildning/ar. Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning. Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna. Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som deltagit. Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det. Kompletterande utbildning Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad utbildning. Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad utbildning. Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov. Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar efter provet skickas in till SSF:s sekr. Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs domare. För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras om. En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta anordnad utbildning. Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder utbildningen. 53 2012-05-30 Utbildningsledare Utbildningsledare auktoriseras av SSF riksstyrelse på begäran från lokalklubb. Lokalklubb kan ha en eller flera utbildningsledare, dessa sköter utbildning av nya provdomare samt utbildning av provledare efter genomförd provregelrevidering. Utbildningsledare ska vara erfarna auktoriserade provledare och ha mycket god kännedom om våra jaktprov och provregler samt vilket regelverk som gäller för ansökan, genomförande och redovisning av jaktprov. 54 9. Flik 9 Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov 55 20070317 Regelpärmen flik 9 20120619 avseende ”Flyttning av ansökt prov” Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov Ansökan Ansökan om ordinarie jaktprov skall göras skriftligt till riksstyrelsen senast 1 februari det år provet skall äga rum. Arrangör Lokalklubb kan utse enskilda medlemmar som arrangör av ordinarie prov. Gentemot riksklubben är dock respektive lokalklubb alltid ansvarig arrangör. Annonsering / tillkännagivande/offentliggörande Proven skall alltid tillkännages i Ståndskall nr 2, men aldrig tidigare och där ska framgå: - tidpunkt för provet. - vem som kan lämna upplysningar om provet. - till vem anmälan skall sändas. - till vem startavgiften skall sändas och hur stor den är. Proven får tillkännages på hemsidorna efter den 15 juni. Anmälan Anmälan ska göras skriftlig senast 14 dag före provet och är bindande. Hundägare som anmält sin hund ska få: - bekräftelse på sin anmälan. - upplysningar om var samlingsplatsen ligger. - tidpunkt för lottning av provområden, domare och startordning. Turordning gäller, om inte lokalklubben angivit annat i sin annons. Domare och provledare Arrangören kallar domare och provledare. Bedömningskort och jaktprovsprotokoll Arrangören tillhandahåller bedömningskort och jaktprovsprotokoll. Bedömningskortet skall vara så fullständigt ifyllt som möjligt med de händelser som skett. Detta för att provledaren skall kunna göra en likvärdig bedömning av alla hundar på provet. Provledaren fyller i jaktprovsprotokollet. Efter kollegiet överlämnar provledaren en kopia av bedömningskortet och den blåa delen av jaktprovsprotokollet till hundägaren. Behåller den gröna delen av jaktprovsprotokollet och skickar original av bedömningskortet och del blå och gula delen av jaktprovsprotokollet till lokalklubbens sekreterare, som sänder de delar som ska till registrerarna – gula delen och kopia bedömningskortet. Sekreterarna skickar kopior på bedömningskorten till avelskommittén och provregelkommittén. Kollegium Kollegiet fastställer poäng och pris. Kollegiet utgörs av provledaren, närvarande domare samt elever och aspiranter. Kollegiet sammankallas av provledaren efter avslutad provomgång/dag eller senast sju dagar efter sista provdagen. Aspiranter ska redogöra för sin bedömning före provledarens föredragning. Lottning Lottning av startordning, provmarker och domare sker under provledarens ansvar. Till lottningen inbjudes deltagande hundägare och domare. Provområdena Provområdena upprättas av arrangören. Arrangören ansvarar för att kartor finns över provområdena åt så väl hundförare som domare. Arrangören ansvarar vidare för att provområdenas gränser är lätta att hitta. Uteblivna deltagare Anmäld deltagare som ej kommer till anmäld start har att erlägga full startavgift och domarearvode, om ej giltigt skäl föreligger. Som giltigt skäl räknas: - att hunden har insjuknat, styrks med veterinärintyg. - att tik börjat löpa. - vid hinder för provets genomförande på grund av annan omständighet, över vilken arrangerande klubb eller hundägare enligt lokalklubbens styrelses mening ingen kan råda. Är startavgift redan erlagt i ovan fall, så återbetalas den till hundägaren. Flyttning av ansökt prov Flyttas provet till annan tidpunkt eller plats ska ny ansökan inges till riksstyrelsen och efter dess godkännande en ny annonsering göras. Se nästa sida: Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov Avvikelse från denna instruktion Avviker arrangör från denna instruktion på ett sådant sätt att riksstyrelsen anser det kan äventyra förtroendet för provverksamheten, kan riksstyrelsen ifrågasätta fortsatta arrangemang från den klubben. 56 Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov SSF 2011-12-15 Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov för skällande fågelhundar. Vid svåra yttre förhållanden och ej påverkbara händelser, finns möjlighet att flytta ett ordinarie jaktprov. Flytt kan gälla till annan provort och/eller datum. Råd och anvisningar: Begäran om flytt kan bara gälla ordinarie nationella jaktprov för skällande fågelhundar. Begäran om flytt ska ställas till någon av provregelkommitténs tre ordinarie ledamöter, som har delegation från SSF riksstyrelse, att var och en för sig fatta beslut om flytt. Begäran skall vara skriflig och skall innehålla: Uppgifter om vilket prov som avses flyttas samt ny provplats och/eller datum. Anledning till flytten. Vilka hundar som var anmälda till ursprungsprovet. Vilka hundar som erbjudits start på ursprungsprovet. Vilka hundar som kan beredas start på nya provplatsen och/eller datum. Begäran av ”Akut” natur där det inte finns tid för ovanstånde, kan då göras via telefonkontakt. Skriftlig begäran enligt ovan ska då skickas in snarast möjligt i efterhand. Regler: Hundar anmälda till ursprungsprovet (Antagna och reserver) har förtur. Finns plats för fler hundar kan nya anmälningar tas in. Att man kan ta in nya anmälningar ska läggas upp på www.tradskallare.se under Nyheter. Stående annons ska av Riksstyrelsen införas i Ståndskall med texten: Ordinarie jaktprov kan vid svåra yttre förhållande och ej påverkbara händelser, komma att flyttas vad gäller ort och/eller datum. Om det då uppstår möjlighet att ta in fler anmälningar, ska detta läggas ut på www.tradskallare.se under ”Nyheter”. Detta kan ske med kort varsel. Jaktprovsintresserade medlemmar hittar dagsfärsk info om flyttat prov enligt ovan. Eller genom att ta kontakt med provledare för det prov man är intresserad av. Innebär flytten att färre hundar än till ursprungsprovet kan beredas start, skall uttagning göras enligt vad som står i § 6 Bestämmelser för jaktprov med skällande fågelhundar. Sker begäran i så god tid att det finns möjlighet att gå ut med ny annons i Ståndskall nr 3 eller 4 skall detta göras och nya anmälningar kan tas in. Hundar anmälda till ursprungsprovet har dock företräde. Provregelkommittén lämnar sammanställning till Riksstyrelsen över vilka prov som flyttats samt anledning till flytten. 57 Att beredas plats vid jaktprov. Paragraf tre. Paragraf tre förestavar de krav som ställs för att en hund ska få delta vid jaktprov. Men även om hunden och dess ägare uppfyller de krav som paragrafen föreskriver ger det ingen automatisk rätt till start vid jaktprov. Och vad som nämns i samband med punkten J avser närmast anmälan och upplysningar som lokalklubben utfärdar, exempelvis till vem anmälan sänds, tid och plats för lottning o.s.v. Paragraf sex. Däremot reglerar paragraf sex begränsning av antal deltagare när överanmälan föreligger. I paragraf sex nämns bl.a. följande. Vid nationella prov, såväl ordinarie som rörliga prov, gäller turordning efter inkommen anmälan. Lokalklubbens hundar kan dock äga företräde. Kravet är att vid utannonsering av prov och anmälningsmottagare, skall förfarandet tillkännages. I annat fall galler turordning efter inkommen anmälan oberoende av lokalklubbstillhorighet. Ordinarie prov med nationell status. Helt utrett är, att vad som avses i andra meningen i provbestämmelsernas § 6, är när mer normala förhållanden råder. Men det ska exempelvis inte gynna den hundägare som lämnar in anmälan till samtliga ordinarie prov så fort han erhållit Ståndskall nr. 2. Så är det aldrig tänkt och det är inte heller provbestämmelsernas mening, att allt ska kunna liknas vid ett abonnemang for att kunna delta vid samtliga eller nästintill samtliga ordinarie jaktprov i en lokalklubb under en provsäsong och andra ska inte kunna ifråga komma, utan ställas åt sidan. I de fall en hund genomfört exempelvis fyra prov och en annan hund har inte kunnat beredas plats. Så strider det inte mot provbestämmelserna eller dess andemening och det kan inte betraktas som fel, att den sist nämnda hunden vid ett dylikt tillfälle bereds plats vid ett prov i stället för den först nämnda. Under förutsättning att aktuell anmälan till provet inkommit i förskriven tid. Efteranmälan får endast beaktas när samtliga hundar som omfattas av anmälan som inkommit i föreskriven tid kunnat beredas plats. Ovanstående förändra dock inte lokalklubbarnas rätt, att ge lokalkubbens hundar företräde vid prov inom den egna lokalklubben när överanmälan föreligger, detta ska som tidigare meddelas ske vid utannonsering av prov. SSF:s målsättning är naturligtvis att samtliga medlemmar i en lokalklubb i möjligaste mån ska beredas plats vid jaktprov. Om så sker och med ledning av vad som nämnts här ovan kan vi inte se att någon större orättvisa förekommit, utan det hela bidrar till en bättre fördelning av provtillfällen för alla medlemmar, då ett större antal individer kan beredas plats och det bidrar även på sikt till en bredare avelsbas och även att upprätthålla SSF:s förtroende hos medlemmar och främst hos dom kan känna sig åsidosatt, för dom finns också. Den erfarenheten har vi fått efter samtal från olika medlemmar som helt enkelt känner sig utestängda och både övervägt och vissa har lämnat sin lokalklubb. Så ska det naturligtvis inte vara. Regelkommittén Thore Öhgren eu. 58 SSF Lokalklubbarna Fågelprov för lajka Ni har erhållit förslag från Kjell Welam om Lajkamästerskap på fågel 2004. Enligt SKK:s utställnings- och championatbestämmelser kan Lajka erövra jaktchampionat på fågel – se sid 47. Vad gäller utställningschampionat för Lajka krävs lägst 2:a pris på jaktprov för skällande fågelhund eller att hunden är Svensk Jaktprovschampion. Då endast SSF utbilda och auktoriserar jaktprovsdomare för skällande fågelhundar kan/får vi inte utestänga lajkan från våra prov om hundägaren uppfyller kraven i § 3 bestämmelser för jaktprov med skällande fågelhundar Med andra ord de måste vara välkomna under samma regler som övriga medlemmar. Jokkmokk 2004 07 11 SPECIALKLUBBEN FÖR SKÄLLANDE FÅGELHUNDAR enligt uppdrag Krister Mattsson sekreterare 59 Flik 9 2012-06-19 Regler för rörliga prov Kravet för att arrangera rörliga prov Lokalklubben skall kunna erbjuda minst sex provdagar på utlysta prov per jaktprovssäsong. Rätt till start S Jch eller hund som erövrat två 1:a pris vid rörliga jaktprov, äger ej rätt till start på rörliga jaktprov. Anmälan Anmälan skall göras till den lokalklubb där provet geografiskt genomförs och till av den lokalklubben utsedda provledaren. För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse träffats mellan berörda lokalklubbar, att så kan ske. Anmälan skall göras skriftligen minst 3 dagar före provet. Provdag skall fastställas senast dagen före avsedd provdag vilket meddelas provledaren. Skulle provet inte kunna genomföras av olika anledningar, får hundägaren meddela ny tid efter överenskommelse med domaren, men det får inte inskränka på andra prov. Blir inte provet då genomfört, flyttas hundägaren till ny kö. Vid det tillfälle att samma hund anmälts flera gånger, blir bara den första anmälan medtagen tills alla då anmälda har haft chansen. Det kan uppstå problem med avstånd för domare anskaffandet och hundägaren avstår provet av den anledningen. Då gäller samma regler som ovan. Hundägaren skall också då erbjudas ny start så snart det går. Skillnaderna i provtillfällen och domareavstånd får inte avvika allt för mycket för de enskilda hundägarna i klubben. Hundägaren kan ha önskemål om tidsgränser för provet, vilket kan tillmötesgås om det finns möjlighet. Kölistor Vid anmälan sätts alla på en eller flera kölistor. Det kan få förekomma flera listor inom en klubb beroende på geografiska aspekter, men att klubben har ansvaret för att turordningen skall följas så långt det går inom hela klubben. Provledaren Provledaren är den som har det fulla ansvaret för provets genomförande, både tillsättande av domare samt att provet genomförs enligt gällande regler. Oftast är det domarna som har kontakt med hundägarna och försöker få ut dem på prov, vilket är främjande av verksamheten, men det är alltid provledaren som tillsätter och godkänner domare. Kollegium I kollegiet ingår provledaren och en vice provledare, plus tjänstgörande domare. Kollegiet skall avhållas snarast, men senast inom en månad från första provdag. Kollegiet kan göras genom telefonmöte. Uppstår tolkningsproblem, kan det krävas ett sammanträffande. Domarna Lokalklubbarna ska ge alla domare möjlighet att döma prov per provsäsong. Införande av rullande domarlistor kan vara en möjlighet. Provmarker Hundägaren är alltid ansvarig för anskaffande av provmark. Kvalificering till tävlingar Resultat från rörliga prov är inte kvalificerande till skallkungen. 60 Komplettering 2010-09-10 Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov Skokloster 2010-09-09 Till Specialklubben för Skällande Fågelhundar. Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov När det gäller domare som under sin tjänstgöring uppträder alkoholpåverkade, alternativt har sådan promillehalt i blodet att det överstiger den halt som faller under straffansvar i en civilrättslig process, så gäller otvivelaktigt att en sådan förseelse leder till avstängning, alternativt avauktorisation. Domare inom SKK-sfären faller alltid under tjänstgöring under SKKs Etiska riktlinjer och regler för domare vid alla typer av klubbarrangerade uppdrag. När det gäller provdeltagare så äger provledningen rätten att utesluta en deltagare från start om det finns synliga eller andra uppenbara tecken på alkoholpåverkan. Sådana tecken kan till exempelvis vara ostadig gång, sluddrigt tal eller att deltagarens andedräkt ger i från sig stark alkoholdoft. Varje domare eller provdeltagare ska självfallet beakta, dels den skada som bibringas klubbens verksamhet, dels jägarkårens rykte i allmänhet, om det skulle uppdagas att domare/deltagare under ett jaktprov uppträtt alkoholpåverkade. För deltagarnas del gäller också SKKs Allmänna bestämmelser; "Det åligger deltagare att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer, samt att på prov inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare." Med vänlig hälsning Svenska Kennelklubbens Jakthundkommitté Kjell Bräster sekreterare 61 10. Flik 10 Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna 62 Flik 10 2012-06-19, Revidering antal startande enl. fullmäktige beslut 2012-04-21, anmälningsavgift och förtydligande text. Gäller från och med 2012-09-17 Tävlingsregler för Skallkungen – SM. Rätt att deltaga i finalen. Förra årets skallkung och en hund från varje lokalklubb, under förutsättning att de är kvalificerade enligt nedan. Alltså 11 hundar plus fjolårssegraren. Titelförsvararen ersätts inte vid dennes frånfälle. Skallkungen gäller endast för svenskägda hundar. Kvalificering till final. Den hund som vid ordinarie jaktprov for skällande fågelhundar i den lokalklubb ägaren tillhör, har uppnått högsta poäng av de som önskar deltaga, vid lika poäng avgör andra provet. Har bara en hund ett andra prov är den kvalificerad. Vid fortfarande lika, skall den yngsta hunden äga företräde. Kvalificeringstiden räknas till och med helgen 14 dagar före skallkungstävlingen, de prov som går därefter är kvalificerande till nästa års skallkung, utom själva skallkungstävlingen som inte ar kvalificerande. Anmälan. Anmälan till finaltävlingen görs av respektive lokalklubb. Anmälan skall vara skriftlig och sändas till arrangerande klubbs sekreterare. Anmälan ska ha inkommit senast tisdagen, 12 dagar före finaltävlingen. I anmälan anges deltagande hundars namn, reg. nr, kön, ras, föräldrar, ägare med adress och telefonnummer, samt poäng och plats för kvalificeringen. Använd gällande anmälningsblankett utställning och jaktprov. Anmälningsavgift Anmälningsavgiften på 2000 kr inbetalas till arrangerande klubb på de tolv kända hundarna. Avgiften skall vara arrangerande klubb tillhanda 14 dag före tävlingen. Arrangerande klubb sänder ut faktura c:a sex veckor före tävlingen Tävlingsform. Tävlingen äger rum under två dagar, där varje hund ska genomföra ett prov vardera dagen. Som bedömningsgrund gäller SSF:s jaktprovsbestämmelser och tolkningsanvisningar. Vinnare. Vinnare och skallkung blir den hund med högsta poäng vid en av de två genomförda proven. Vid lika poäng vinner den hund med bästa andra prov. Ar deltagarna fortfarande lika, vinner yngsta hunden. Avbrutet prov. Avbryter en deltagare en finalomgång har densamme aven brutit finaltavlingen och blir utan resultat. Detta gäller endast då deltagaren själv begärt att få bryta tävlingen, inte på grund av uteslutning enligt reglerna. Startordning. Samtliga deltagare startar samtidigt på av provledaren fastställd tidpunkt. Med start avses att hundarna släpps. Provområden. Antalet provområden bör vara flera än deltagande hundar. Provområde, som visar sig ha betydande avvikande fågeltillgång, bytes ut mot reservområde till nästa provomgång. Provområdets gränser ska vara tydligt markerade på de av arrangören tillhandahållna kartorna. Gränserna ska vara lättorienterade. Provområdets början och slut längs vägar ska markeras med skyltar. Vägvisaren eller domaren är ansvarig for att provgruppen hela tiden vistas inom rätt område. Provområdena fördelas genom lottning. Ingen deltagare får prova samma område båda dagarna. Provledare Tjänstgörande provledare på Skallkungen skall vid svårare tolkningsfrågor konsultera provregelkommittén för att så långt som möjligt undvika protest mot provresultat. 63 Flik 10 sid 2 2012-06-19 Provledare. Provledare med reserv utses av riksstyrelsen på förslag av arrangerande lokalklubb. Domare. Samtliga domare kallas av arrangerande lokalklubb. Pa grund av finalens viktiga karaktar, bör arrangerande lokalklubb i möjligaste mån endast kalla rutinerade domare. Fördelning av domare. Domarna fördelas på provområdena, innan lottning av hundar sker. För detta ansvarar provledaren. Provledaren bör ta hänsyn till domarens eventuella lokalkännedom och utnyttja denna. Domare bör döma på samma provområde båda dagarna. Om domare anses som jävig till någon hund, lottas denna hund tidigt i lottningen, för att kunna få tillfälle att dra ny lott. Domares och provledares hund. Får ej deltaga. Kollegium. Provledare och för respektive prov tjänstgörande domare utgör tillsammans kollegium. Efter fastställd prislista, genomfors resultatredovisning. Ekonomi. Kostnaderna för finaltävlingen fördelas lika per hund. Denna summa debiteras sedan den lokalklubb där hundägare är medlem. Reseersättning och ersättning för uppehälle under finaltavlingen och under resa till och från, utgår ej från arrangerande klubb. Endast de ofrånkomliga kostnaderna som för domare och tjänstgörande personal, lokaler samt tryckning av material skall uttaxeras. Kostnader för priser får ej belastas deltagarna. Specificering av kostnaderna skall alltid tillsändas de deltagande lokalklubbarna så snart som möjligt efter tävlingen, senast 30 dag efter sista tävlingsdag. Med specificerad räkning menas att varje kostnad ska redovisas för sig. Målsättningen är också att hålla kostnaderna nere på en rimlig nivå. Som t ex inte for dyrbart boende eller matanskaffade. Arrangör. Skallkungsfinalen arrangeras av lokalklubb tillhörig SSF på uppdrag av riksstyrelsen. Lokalklubb som tidigare arrangerat tävlingen, bör inte ånyo erbjudas arrangemanget förrän övriga lokalklubbar haft erbjudandet om detta, Upprättad turordning för skallkungen skall i mojligaste mån hållas. Endast om lokalklubb ej kan arrangera tävlingen, går erbjudandet till nästkommande klubb på listan. Arrangören ansvarar för: att det finns prisvärdig logi for deltagarna och domare, att det finns tillräckligt många provområden, att det finns kartor och tävlingsprogram, att det finns färdigställda prislistor, jaktprovsprotokoll, och tävlingsprogram. att prislistorna och protokollen omedelbart sändes till SSF:s resultatansvarig och en kopia av varje till SSF:s sekreterare. Turordning av skallkungen. Mellansverige Medelpad Nedre Norrbotten Ångermanland Norrbottens KI Jämtland Gävleborg Västerbottens Lappmark Övre Norrbotten Västerbattens Kustland Sydsverige 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024. osv Reportage och bilder till Ståndskall och SSF:s hemsida åläggs arrangören. Bilderna ska vara tillgängliga för de tidningar som så begär. 64 Skallkungar genom tiderna. År/resultat 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 Bild Hund/ägare S 20027/2006 Sörlidbäckens Chili Äg Göran Hellström S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson, S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson, S 28689/99 Våtsjöbergets Kita Äg: Roger Nilsen, Mossboda S 24597/95 Kolgårdens Arja äg: Roger Hellgren S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå S 51532/94 SUCH Rakki Äg: Stefan Eriksson, Vännäs. S 32055/92 Ailatis Jack Äg: Anders Larsson, Ransta S 59480/93 Råsjöskogens Bamse Äg: Anders Näslund. Färila. S 26701/92 Ukkos Sisu Äg: Jarmo Paananen, Vallentuna. S 27289/93 Utterdalens Pexi Äg: Per-Erik Rubinsson; Lycksele. S31778/91 Rahan Taiko Äg: Rolf Eriksson. Bureå S28343/88 Malmbackens Mikko Äg: Kjell Pettersson, Torpshammar S43559/88 Ricko Äg: Bengt-Erik Göransson; Svenstavik SF 6223/86 Piki Äg: Tommy Olsson, Arvidsjaur Bild S 62280/86 Lennek Jätkä Äg: Kent Sköld, Riddarhyttan S 25193/88 Tapion Pukko Äg: Ulla-Britt Öhgren, Storuman Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi S24611/85 Riippu Äg: Leif Kristoffersson, Malgomaj S 34294/84 Jenny Äg: Börje Andersson, Hede SF21949/79 Riika Äg: Bertil Holmström, Lycksele S54407/80 Nicke Äg: Ingemar Stenberg, Glöte S36317/81 Raiku Äg: Kent Renlund, Malmberget S08043/76 Åkes Rulle Äg: Rolf Lundgren; Malå S58285/73 Ukkos Zilva Äg: Stig Brännvall, Harads S00479/75 Röjbackens Sampo Äg: Bengt Gillstedt, Torsby S20661/74 Finnskallets Satu Äg: Bertil Holmström, Lycksele S17948/71 Nappe Äg: Nils Öhman, Haparanda S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads SF11569/68 Siriklin Sippi Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn S08356/69 Ukkos Rippe Äg: Kjell Rosberg, Sorsele Bild SF10923/63 Dolly Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg SF00615/64 Aljo Teri Äg: Henry Karlsson, Holmsund S11111/66 Fenno Lukas Äg: Tore Sjöberg, Mockfjärd S20014/65 Mätsämiehen Anu Äg: Rune Samuelsson S14449/63 Tornedalens Ukko Äg: Rune Samuelsson, Gällivare Poäng 75 82 94 79 78 85 72 79 75 83 79 91 86 78 74 75 82 74 72 75 71 74 68 69 82 73 72 80 87 88 76 79 78 70 67 75 65 85 89 85 80 84 87 65 11. Flik 11 Regler för Nordiska Mästerskapen 66 Flik 11. 1998-01-16 kompl. 2009-10-14 Nordiska Mästerskapen. Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar. §1. Tävlingen hålls varje år som ett tvådagars internationellt prov, varvid det tävlas om bästa nationslag, samt titeln Nordisk Mästare. I lagtävlingen räknas det sammanlagda resultatet av varje hunds bästa resultat. 1 Vinnare och Nordisk Mästare blir den hund som erhållit den högsta poängsumman under ett av de två proven. Vid lika poäng, vinner den hund som har bästa andraprov. Är hundarna fortfarande lika vinner den yngsta hunden. §2. Tävlingen arrangeras turvis i Finland, Sverige och Norge. Turordningen kan ändras enligt gemensam överenskommelse. §3. Antal hundar begränsas till 12 st. i nationslaget tävlar dock 3 förhandsanmälda för varje land. Alla hundar, också reservhunden, har möjlighet att vinna titeln Nordisk Mästare och att erövra cacit under bada dagarna. §4. Varje lands specialklubb väljer sina hundar självständigt och ombesörjer anmälan för de fyra hundarna, och av vilka tre som deltager i lagtävlingen. §5. Arrangörslandets provregler gäller för provet och mästerskapen. De tävlande länderna ställer domare till förfogande, om de visar sig nödvändigt. §6. Information om tid och plats utsändes till de tävlande länderna senast en månad före tävlingen. §7. Anmälningsavgift uttages inte för de deltagande hundarna, när tävlingen går i Finland eller Sverige. När tävlingen går i Norge har de möjligheten att begära anmälningsavgift på grund av NSFN:s mindre storlek i jämförelse med de andra länderna. Anmälningsavgiftens storlek bestäms mellan de tävlande Iänderna i förhand. Arrangörerna svarar för kostnaden för arrangemanget. Hundägarna står för rese- och andra kostnader. Tävlingen hålls som vanligt prov utan extra arrangemang. §8. Reglerna för Nordiska Mästerskapen gäller för fem år, från 1997, men kan ändras efter behov, när alla länder är eniga om ändringen. Seppo Savola. Ordf SPJ. Birger Backebjörk Ordf SSF Per Korsmo Ordf NSFN Gällande från sept. 1997. (Originalet finns påskrivet) 1 Se regeluppdatering 2008-12-06; ref skrivelse 2009-02-09 från Thore Öhgren till SPJ, Finland nedan. 67 Flik 11. 1998-01-16 kompl. 2009-10-14 och 2010-06-04 2009-02-09. Till Finska Spetshundsklubben. Nordiskt Mästerskap och landskamp. Som svar på ert förslag till justering av regler för den del som handlar om Landskamp i samband med Nordiskt Mästerskap för Skällande Fågelhundar får SSF lämna följande svar. Frågan har behandlats av SSF:s riksstyrelse vid sammanträde2008-12-06 i Åsele. SSF ställer sig positiv till en justering av reglerna enl. följande, att varje lag ska bestå av fyra hundar, varav de tre bästa resultaten för varje lag räknas in i slutsummeringen för lag resultat. Med vänlig hälsning Thore Öhgren, eu. Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen Arrangerande lokalklubb ska till rikstyrelsens kassör redovisa samtliga fakturor och kvitton på kostnader man begär ersättning för. Dessa skall vara noggrant specificerade vad kostnaden gäller. Arrangerande lokalklubb ska till riksstyrelsen inkomma med en budget på kostnad av arrangemanget vid ansökan om att få arrangera NM. Reseersättning till de från Sverige deltagande ekipagen utgår med faktiska kostnader enligt skattefria ersättningen, med ett takbelopp på 7000.- att fördelas mellan de startande utifrån reslängd. 68 12. Flik 12 SSF:s instruktion för avelsråd 69 Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Att en gång om året redovisa Vilka täckhundar som finns till förfogande, Vilka parningar som är gjorda Parningar som man avrått. Vilka och hur många som gjort förfrågningar. Tiden som man avsätter för rådgivning. Nya EP-fall om det är möjligt. EP-tal på rekommenderade parningar. Att arbeta i enlighet med RAS avseende avelsarbete. Redovisa patella förekomst. Redovisa tandstatus. Eventuellt ta fram statistik på resultat från utställningar. 70 13. Flik 13 SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning 71 SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor 72 73 Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer 74 Flik 13 2012-06-19 Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets Allmän Avelspolicy Till avel endast använda hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer. En individ skall ej ha för många avkommor efter sig. Beräkning för individens påverkan av effektiv avelsbas och inavelsgrad för rasen som helhet skall ingå som en faktor i avelsrådgivningen. Detta innebär att utnyttjandet per individ i aveln måste anpassas till registreringstalen och den effektiva avelsbasen. Hanhunden skall ej ha fler avkommor än SSF:s riksstyrelse beslutat om. Max 20% (helst ej över 10%) under sin livstid av antalet registrerade valpar per år. Som ett exempel vid ett registreringstal på 600 valpar/år. Max 60 avkommor. Motivering: För många valpar efter en individ leder till en smalare avelsbas vilket gör det svårare att gå vidare med avkommor efter en sådan. Följderna av detta skulle resultera i en ökad inavelsgrad för rasen i sin helhet och det är något som skall undvikas. Beräknat epilepsital skall ingå som en faktor vid täckhundsanvisning. Beräkning av inavelsgrad på 5 generationer för tänkt avkomma skall beräknas och max vara 6,25% men gärna under 2 % och helst under 1%. Omparning rekommenderas normalt inte. Bara om det blir ett litet antal valpar(1-2 st) i första kombinationen eller att samtliga valpar(1-3 st.) är tikar eller hanar. Vidare skall minst hälften helst alla avkommorna i kombinationen vara undersökta vad gäller patella och tandstatus innan omparning rekommenderas. Man väger också in i vilken mån tidigare kombination blivit meriterad. En mycket viktig faktor för avelsråden är att ta sig tid och föra en dialog med tik eller hanhunds ägarna och i den mån det är möjligt informera hundägarna om bakgrunden till sjukdoms bilden på hundarna. Hälsoprogram för Finskspets. Epilepsi: Individ som själv har epilepsiliknande anfall skall ej andvändas i avel Individ vars ena eller båda föräldrar har haft epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel. Individ som har helsyskon med epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel. Individ som lämnat avkomma med epilepsi-liknande anfall i två parningskombinationer, skall ej användas mer i avel. Motivering: Hanhund med lågt epilepsital(ep-tal) används ju till en del tikar med högre ep-tal, för att få ner ep-talet hos avkomman. Om täckhunden lämnat avkomma med epilepsiliknande anfall rekommenderas den endast till tikar med lägre ep-tal. Ger även dessa kombinationer avkomma med epilepsiliknande anfall är risken stor att täckhunden nedärver anlaget starkt. Till tik med högt ep-tal rekommenderas hanhundar med lågt ep-tal. Om det trots detta ger avkommor med epilepsiliknande anfall är risken stor att tiken nedärver anlaget starkt. Risker för epilepsi hos avkomma i en parningskombination skall beaktas innan parning görs. 75 Detta sker genom att hänsyn till ep-nedärvare skall tas i 5 led bakåt. Vidare skall beräkning av ep-tal för tiken och hanhunden ingå som en faktor vid val av täckhund. Men man ska inte enbart stirra sig blind på ep-talet utan ta mera hänsyn till blodslinjen. Hanhund eller tik som har ett ep-tal som överstiger 1,8 ges ingen rekommendation. Tik/hane med ep-tal mellan 1,5-1,8 bör användas i avel med stor försiktighet. Tik med ep-tal mellan 1,51,8 bör/ska ej paras med hane med ep-tal överstigande 0,8. Följande tabell för ep-tal ligger till grund för detta: 0,1 - 0,3 0,8 - 1,5 - 1.8 Mycket bra Bra Nöjaktig Undvika Ej rek. Bakgrunden till detta är hämtat från Finska Spetshundsklubbens egna rekommendationer runt användningen av ep-talen. Patellaluxation: Hanhund/tik skall vara undersökta innan parning görs. Individ med patellafel skall ej användas i avel Individ med helsyskon som har patellafel bör undvikas i aveln. Vid användning undersök alla avkommor efter individen innan vidare avel. Beakta även nedärvare av patellafel i tidigare led. (5 led) Individ som lämnat avkommor med patellafel i 2 parningskombinationer skall ej användas mer i avel. Motivering: Tikägare med hög patellarisk rekommenderas hanhundar med låg patellarisk. Om det trots detta ger avkommor med patellafel är risken stor att tiken nedärver anlaget starkt. För att bedöma täckhundars eventuella nedärvning av dolda defektanlag är det önskvärt Att täckhund ej användas i mer än 3-5 kullar innan undersökningsresultat av avkommer är känt. Uppfödare/hanhundsägare rekommenderas att försöka att få alla avkommor patella och tandstatus undersökta vid ett års ålder. Överklagan: Om en hund vid patellaundersökning befunnits ha notering om patellaluxation, kvarstår Undersökningsresultatet i SKK:s register till dess överklagan gjorts. Överklagan skall ske skriftligen till SKK:s veterinäravdelning. Den nya undersökningen skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos. Tandstatus: Individ med fler än fyra tänder borta skall ej användas i avel. Vid avel med individer som saknar 1-4 tänder, används helst fulltandade individer som motpart. Beakta även tandbortfall i tidigare led (5led) Regler för avelsrekommendation Finsk spets Hanhund Minst 2:a pris på jaktprov i jaktklass. Helst utställningsmeriterad ID märkt Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m. 970101 Godkänt tandstatusintyg. Godkänt testikelintyg om hanen ej är utställningsmeriterad. Ägaren skall ha inlämnat ifylld täckhundsblankett, sjukdomsenkät samt foto på hunden. Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor har hunnit utvärderas. Förslagsvis 3-5 kullar sedan vila i 2-3 år. Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets. 76 Tik Helst vara jaktprovs och utställningsmeriterad Skall vara ID-märkt Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m.970101 Godkänt tandstatusintyg Beräknat epilepsital för tiken skall ingå som en faktor vid val av täckhund. Svara på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt och exteriört) Täckhunds anvisning gäller endast för aktuellt parningstillfälle, vid utebliven parning skall ny rekommendation göras. Ej haft mer än fyra kullar tidigare Ej haft för täta kullar (fler än två kullar inom 12 mån, skall alltid vila minst 12 mån, före nästa valpning. Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. 63 dagar före valpning (RAS) Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär.(SKK). Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK) Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets. Valpar Skall vara ID-märkta, veterinärbesiktigade, vaccinerade samt avmaskade innan de Lämnar uppfödaren. Veterinärintyg får vara högst 7 dagar gammalt. Valphänvisning Avelsråden anvisar täckhundar till uppfödaren som skall redovisa till valphänvisaren Vilken hane som uppfödaren använt innan parningen hänvisas till valpköpare. Sedan har uppfödaren ansvar att meddela valphänvisaren om det blivit valpar. Hänvisning sker i turordning som de kommer in, oavsett vem som är köpare eller uppfödare. Dessa rutiner har varit ute på remiss hos SSF:s Lokalklubbar under hösten 2008, justerades efter synpunkter från en lokalklubb. Rutinerna fastlogs därefter av SSF:s Riksstyrelse att börja gälla 2008-11-04. 77 2012-06-19 Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF. Gäller för Finsk Spets i Sverige. Epilepsi: Vad gäller de hundar som idag medgett offentlighet på gamla och nya blanketter för hälsostatus får hundens namn utlämnas vid förfrågan om täckhund. Blanketten ska då vara inskickad av hundägaren, för att följa SKK:s Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer, punkt 4: Vid personliga kontakter och information om enskilda djur eller kombinationer ska avelsfunktionären endast vidarebefordra säkerställda uppgifter om djuren eller deras avkomma. I övriga fall ska avelsfunktionären hänvisa till hundägaren, som enligt grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar. Säkerställda uppgifter är av hundägaren ifylld och inskickad hälsoenkät och i förekommande fall blankett om EP-Liknande anfall. I övrigt vad gäller hundar där hundägaren kryssat för att informationen inte är offentlig, där ska inte detta avtal brytas. Hundägaren bör dock uppmanas att inkomma med en ny ifylld blankett: ”Anmälan om EP-liknande anfall” på den blankett som gäller för respektive ras, utan sekretess. Dock har man möjligheter i dessa fall att ge information om i vilka blodslinjer man sett en ökad risk för EP i den efterfrågade parningskombinationen. Även grunden för dessa uppgifter måste komma från uppgifter från hundägarna. Det får aldrig bygga på uppgifter som ej är styrkta av hundägaren. EP-tal: Avelsråden redovisar till: Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har vid en rekommendation. Tikägaren, respektive kombinations aktuella EP-tal vid en rekommendation. Tikägaren, respektive hanhunds aktuella EP-tal vid en rekommendation. Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal vid en rekommendation. Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal vid en utförd rekommenderad parning. Hundägare som vill veta hundens aktuella EP tal för evt. fortsatt meritering och avel. Parningar ej anvisade av avelsrådet Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har. Tikägaren, kombinationens aktuella EP-tal under förutsättning att tikens och hanhundens tal är under gränsvärdet. Tikägaren, hanhundens aktuella EP-tal. Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal under förutsättning att tikens och hanhundens tal är under gränsvärdet. Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal. Tik eller hane vars EP tal överskrider gränsvärdet avrådes från parning. Man bör eftersträva att avkommorna i en tänkt parningskombination inte får höga Ep tal. Vilket ligger i både tik och handhundsägares ansvar. Observera! EP-tal är en färskvara och är en del av riskbedömningen för epilepsi. Beräkningen sker helt manuellt, Avelsråden har i Sverige till skillnad mot Finland inget dataprogram som underlättar detta arbete, vilket innebär att beräkningar på parningar är tidskrävande. 78 Patella luxation: Resultat från undersökta hundar presenteras på SKK:s hemsida under länken Hunddata. Alltså är det offentliga uppgifter. Tandstatus: Delges vid utställningar till hundägaren samt nämns i den öppna kritiken av domaren till alla närvarande, det skrivs även ner det antal tänder som domaren anser att hunden saknar i kritiken, alltså är även detta offentliga uppgifter. 79 2012-06-19 Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets Avelspolicy SSF:s avelspolicy syftar till att: 1. Bibehålla den sunda ras som Norrbottenspetsen är i dag. 2. Bredda rasens avelsbas för att trygga den genetiska mångfald som är en förutsättning för rasens fortsatta utveckling. 3. Utveckla rasens jaktliga egenskaper som skällande fågelhund. 4. Utveckla rasens exteriör. Avelsutnyttjande Allmänt gäller SKK:s grundregler för avel och uppfödning. Till avel rekommenderas endast hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer. Hälsoprogram ÖGONLYSNING Båda föräldradjuren skall vara ögonlysta inom 12 månader före parning. KATARAKT Individ med konstaterad ärftlig eller misstänkt ärftlig katarakt får inte användas i avel. PRA Individ med PRA skall ej användas i avel. Förälder och helsyskon till individ med PRA skall ej användas i avel. Risk för PRA hos avkomma i en parningskombination beaktas innan parning görs. Kända anlagsbärare i 5 generationer beaktas. Täckhundsanvisning Tre grader av rekommendering används; Parningen rekommenderas: Parningen uppfyller alla kriterier gällande riktlinjer och anses föra rasen framåt. Parningen sker i samråd med avelsråden: Parningen uppfyller inte alla kriterier men samråd har skett med avelsråd och parningen uppfyller grundläggande kriterier så som inavelsgrad, sjukdomsbild etc. (se nedan), och bedöms inte vara negativ för avelsarbetet. Det kan t.ex. vara användande av omeriterad hanhund2. Parningen avvisas: Strider mot SKK- grundregler, sjukdomsbild, ålder, inavelsgrad, överskridande av antal avkommor eller barnbarn, avvaktan på utvärdering av första kullar etc. medför att parningen avvisas. 2 Det är osannolikt att alla uppfödare kommer att anpassa sig till eventuella krav som ställs på avelsdjur, utan parningar som enligt riktlinjerna ej kan rekommenderas kommer att ske. Det är önskvärt att även dessa parningar går via avelsråden. Förutom att man kan undvika hög inavelsgrad och uppenbart olyckliga kombinationer, är det bra om avelsråden har kännedom om den avel som bedrivs inom rasen. 80 - - - - - - - - Till tik anvisas om möjligt tre alternativa hanhundar. Täckhundsanvisningen gäller endast för aktuellt parningstillfälle. Vid utebliven parning skall ny anvisning göras. För att bibehålla den sunda och friska ras Norrbottenspetsen är inriktas avelsarbetet på en breddning av avelsbasen. Detta uppnås genom begränsning av enskilda individers användning i avel samt att inavelsgraden skall hållas så låg som möjligt i parningskombinationerna och får inte överstiga 2,0 beräknat på 5 generationer. Hanhundarnas påverkan på effektiv avelsbas och inavelsgrad på rasen som helhet skall ingå som en faktor vid val av anvisade täckhundar. I dagsläget används många hanhundar i avel, vilket är bra för att undvika framtida inavelsproblem. Det finns inget skäl att frångå detta. Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor hunnit utvärderas. Med tanke på rasens låga numerär bör för närvarande täckhund inte användas i mer än 2-3 kullar innan utvärderingsresultat av avkommor är känt. Utvärdering sker via uppvisande av goda kvalitéer på utställning och jaktprov. Om ingen avkomma från de första två eller tre kullarna är startad på jaktprov eller utställning, bör man var försiktig med vidare användning. Det är i så fall bättre att ta en annan hane. Är däremot helsyskon till den aktuella hunden meriterad på jaktprov och utställning, kan man använda den ytterligare någon gång, eftersom det talar för att det finns anlag för god jaktlig förmåga. Tikens och hanhundens exteriöra och mentala egenskaper beaktas i tänkta parningskombinationer. Ej förstärka svagheter utan kompletterande partners väljs i möjligaste mån. Restriktiv hållning för rekommendation skall gälla för omparningar, om inte första kullen blev väldigt liten, 1-2 valpar. Det är bättre för framtiden att ha olika kombinationer, eftersom urvalet blir större och inavelsgraden kan hållas lägre. Vid användning av finska hundar skall det finnas minst tre led registrerade i stamtavlan. Hundar med korta stamtavlor skall användas med försiktighet. Om ingen vidare intypning sker behövs ingen långsiktig strategi utöver allmän försiktighet. Kända eller misstänkta anlagsbärare av PRA får inte förekomma på fars- och morssidan inom 5 generationer på tänkt avkomma Avkomma efter hund med epilepsi och föräldrar till sjuk hund skall inte användas i avel. Hel eller halvsyskon skall inte paras innan 4 års ålder (se bilaga 1). Tik och hanhundsägare rekommenderas att kolla patella innan parning, förslagsvis i samband med ögonlysning (ej krav). Det sker tidigast vid ett års ålder. Detta bör pågå under några år för att få ett grepp på hur vanligt förekommande det är inom rasen. Om andra allvarliga misstänkt ärftliga sjukdomar dyker upp (cancer i tidig ålder, höftledsfel etc.) bör man minska användandet eller göra uppehåll med avel på misstänkt sjuka eller ärftligt belastade hundar tills man vet mer om utbredning och ärftlighet. 81 Krav för täckhundsanvisning Hanhund - - - Bör ha erövrat pris på jaktprov, helst 2:a pris. Hanhund kan även förekomma på täckhundlista om jaktstart skett, med moment som ser bra ut, dock utan att pris uppnåtts. I vissa fall kan unik eller särskilt intressant stamtavla medföra att hanhund kvalificerar sig för listan. Situationen är en annan då tikägaren själv föreslår hanne som är omeriterad. Parningen kan då ske i samråd med avelsråden. Bör helst vara utställningsmeriterad. Skall vara ID-märkt. Tandstatus enligt rasstandard. Skall ha godkänt testikelintyg. Skall vara ögonlyst inom 12 månader före aktuell parning. Hanhunden skall ej ha fler avkommor än vad SSF riksstyrelse beslutat om. F n max 30% (helst ej över 20%) av en genomsnittlig årsproduktion av valpar under sin livstid. Riktvärde för detta är max 30 valpar. Avkommor efter helsyskon bland hanhundarna skall beaktas, och uppnå max 40 %. Barnbarn skall också beaktas om ”linjen” blir flitigt använd. Antalet avkommor justeras kontinuerligt i förhållande till registreringstalen. Ägaren skall inlämna hanhundblankett, sjukdomsenkät, årligen kopia av ögonundersökning samt foto av hunden. En hanhund skall vara minst 2 år gammal innan rekommendation kommer på fråga. Max tre kullar får tas innan 3 års ålder. Tik - - Bör helst vara jaktprovs- och utställningsmeriterad. Efter 2-3 kullar sker utvärdering av valpar via uppvisande av goda kvalitéer på utställning och jaktprov. Finns inga meriter skall uppfödare upplysas om detta inför ev. fortsatt avel. Avel kan då ske i samråd med avelsråden men ej nödvändigtvis med rekommendation, särskilt om inte tiken själv har goda meriter. Skall vara ID-märkt. Skall vara ögonlyst med godkänt resultat inom 12 månader före parning. Tandstatus enligt rasstandard. Tikägaren skall ha lämnat svar på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt, exteriört och mentalt) via tikblankett. Ej haft mer än fyra kullar tidigare. Ej haft för täta kullar (vid två kullar inom 12 månader skall tiken vila i minst 12 månader före nästa valpning). Vid första parning ej paras tidigare än att tiken fyllt två år vid valpningen. Tik fyllda sju år skall ges 10 månaders vila efter valpning samt ha friskintyg från veterinär utfärdat före parning. Valphänvisning - Valphänvisning sker endast till uppfödare som fått täckhund anvisad av SSF:s avelsråd. - Uppfödaren skall rapportera till avelsråden vilken hanhund som denne avser att använda innan hänvisningar börjar göras. - Vid hänvisning lämnas endast officiella uppgifter såsom exempelvis stamtavla, meriter, centralt registrerade veterinäruppgifter och liknande, om tik resp. hane ut. - Vid hänvisning lämnas uppgifter om samtliga planerade parningar i den turordning som tikägarna rapporterat in val av hanhund, oavsett vem som är köpare eller uppfödare. Valpleverans - Valpar levereras vid 8 veckors ålder och skall vid leveranstillfället vara veterinärbesiktade, IDmärkta, vaccinerade och avmaskade. Veterinärtintyget får vid leverans vara högst 7 dagar gammalt. 82 2012-06-19 Att tänka på som uppfödare. Kontakta avelsrådet. Varje enskild täckhundsanvisning gäller bara för det aktuella parningstillfället. Planera parning i god tid. Skicka in tikblankett med begäran om hanhund helst ca 2 månader innan parning. Blanketten finns på SSF:s hemsida. Ta hem den och fyll i den. Är du osäker på någon fråga, kontakta avelsrådet. Kolla tandstatus hos veterinär. Blankett finns på SSF:s hemsida. Skriv ut och ta med för säkerhets skull ett ex. till veterinär ifall kliniken inte har den. Saknar tiken fler än 4 tänder bör man inte använda den i aveln. Kontrollera att tiken har friska knäleder, men det måste vara en veterinär med behörighet att utfärda intyg (patellastatus). Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. Parning tidigast 63 dagar före 2-årsdagen alltså (RAS). Har du ställt ut hunden så bifoga gärna kopia från utställningskritiken. Tik över 7 år skall alltid ha friskintyg. Tiken skall i övrigt vara fullt frisk och inte uppvisat några epilepsiliknande anfall etc. Helst ska tiken vara jaktprovs- och utställningsmeriterad Tiken skall ej ha fått mer än fyra kullar tidigare. Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken sedan ges minst 12 månaders vila före nästa valpning. Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär. Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK) Para inte med hanhund som har för många avkommor för att undvika matadoravel Para inte med hanhund där avkommorna får för hög inavelsgrad, högt ep.- tal eller då det är förhöjd risk att avkommor kan drabbas av patellaluxation. Läs grundregler för uppfödare: http://www.skk.se/uppfodning/regler-policys-och-lagar/skksgrundregler/ Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras. På SKKs webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till de rasspecifika avelsstrategierna (RAS) för din ras. Tag kontakt med hanhundsägaren i god tid och planera in om du kan lämna tiken hos hanhunden eller ta med hanen hem. Det är inte alltid det lyckas med parning på en gång. Ta med i beräkningen en reservhane ifall det inte lyckas med första valet av hanhund. 83 14. Flik 14 SKK:s Frågebank 84 SKKs Frågebank Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller SKKs stadgar. Innehållsförteckning. (t.o.m. oktober 2007) Ämne Huvud/underrubrik Fråga nr Arbetsutskott, AU Annonsering av klubbens arrangemang Ansvarsfrihet, ansvaret gemensamt för styrelsen ansvarsfrihet beviljas under förutsättning att…. felaktighet utredd senare kan en eller flera personer undantas? kan årsmötet underlåta följa revisorernas förslag när skall ansvarsfrihet ej beviljas? orsak till ”ej ansvarsfrihet”? polisanmälan? ramen för… Avgående ledamot, material återlämnas ej Klubbstyrelsen/AU Allmänt/Annonsering av.. 1 1 Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet//Revisorer Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet/Revisorer Årsmötet/Ansvarsfrihet Årsmötet 2 3 5 2 5 4 4 1, 6 Ingressen Klubbstyrelsen/Avgående ledamot 1 Bandning av möte Beslutsförighet Bilda rasklubb Budget Klubbstyrelsen/Bandning av…. Klubbstyrelsen/Beslutsförighet Allmänt/Bilda rasklubb Årsmötet/Budget 1 1 1 1 Delegat/KF – vald till CS Delegationsordning Delegering av uppdrag Allmänt/Delegat/KF Klubbstyrelsen/Delegationsordn. Klubbstyrelsen/Delegering av.. 1 1 1 Ekonomisk årsredovisning Allmänt/Ekonomisk årsredovisning 1 Firmateckning Flera uppdrag i styrelsen Förberedelse av sammanträden Klubbstyrelsen/Firmateckning Klubbstyrelsen/Flera uppdrag i…… Allmänt/Förberedda sammantr…. 1 1 1 Handläggning av ärenden Hedersmedlemskap upphävande? Allmänt/Handläggning av.. 1 Årsmötet/Hedersmedlemskap 1 Internet – hemsida bestämmelser inom SKK? klubbprotokoll på privat hemsida Klubbstyrelsen/Internet – hemsida Klubbstyrelsen/Internet – hemsida 1 2 Kallelse, till årsmöte Årsmötet/Kallelse till årsmötet 1 1 85 Kassör, adjungerad kassör? avgår i förtid ej myndig Kennelfullmäktige Revision Klagomål styrelse/kommitté Klubbens tidskrift ansvarig utgivares rätt att neka ta in artikel/annons Konstituering Ledamot, avgår i förtid avsätts av övrig styrelse bostadsort utomlands förskingring i flera klubbar inom SKK åldersgräns? Klubbstyrelsen/Kassören Klubbstyrelsen/Kassören Klubbstyrelsen/Kassören 3 1 2 Allmänt/Kennelfullmäktige Allmänt/Klagomål styrelse/kommitté 1 1 Klubbstyrelsen/Klubbens tidskrift Klubbstyrelsen/Konstituering 1 1 Klubbstyrelsen/Ledamot avgår i… Klubbstyrelsen/Avsätta ledamot Klubbstyrelsen/Ledamöters boende Klubbstyrelsen/Ledamot ”lånar” Klubbstyrelsen/Ledamot i flera…. Klubbstyrelsen/Ledamöters ålder 1 1 1 1 1 1 Årsmötet/Majoritetsbegrepp 1 Klubbstyrelsen/Medlemskap Allmänt/Medlemskrav Klubbstyrelsen/Medlemskap 2 1 1 Årsmötet/Motioner Årsmötet/Motioner Årsmötet/Motioner Årsmötet/Motioner Årsmötet/Motioner Årsmötet/Mötets behöriga.. 5, 6, 7 2 4 3, 8 1 1 Närvaro – telefonsammanträde Allmänt/Närvaro 1 Olämpligt uppträdande Otydliga/tydliga beslut Årsmötet/Olämpligt uppträdande Allmänt/Otydliga beslut 1 1 Propositionsordning Protokoll, ange röstetal? ange vem som uttalar sig beslutsprotokoll beslutsunderlaget offentligt? bristande beslutsunderlag justering justeringsperson, utöver ordföranden? justeringsmännens och ordf. sign. på varje sida måste personer som diskuteras namnges? obligatoriska uppgifter oenighet vid justering, vems mening gäller? Årsmötet/Propositionsordning 1 Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Årsmötet/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll 8 9 10 16 1 1, 2 14 11 5 12 2, 3, 4 Majoritetsbegrepp Enkel/kvalificerad/relativ Medlemskap, i officiella och inofficiella klubbar medlemskrav vid anmälan/protest styrelseledamot har ej förnyat sitt medlemskap Motioner giltig motion? inlämnad av utesluten person tas alltid upp på årsmötet? tilläggsyrkande vad är en motion? Mötets behöriga utlysande 2 86 Protokoll, forts. omedelbar justering protokollföring reservation/avvikande mening Klubbstyrelsen/Omedelbar justering Årsmötet/Protokollföring Klubbstyrelsen/Protokoll suppleants rätt att få avvikande mening till prot. telefonmöte, justering tillgängliga för medlemmar är protokollunderlagen offentliga? Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Klubbstyrelsen/Protokoll Rekonstruktion av klubbmaterial Allmänt/ Rekonstr. av klubbmaterial Revision, anhörig till revisor har uppdrag i styrelse/kommitte Klubbstyrelsen/Revisorer kassören lämnar ej ifrån sig underlag Årsmötet/Revisorer-revision revision inför föregående års årsmöte felaktig Årsmötet/Revisorer-revision anhörig som revisor? Klubbstyrelsen/Revisorer medlemstvång för revisorerna? Årsmötet/Revisorer-revision närvaro vid styrelsemöten? Klubbstyrelsen/Revisorer revisionsberättelse saknas Årsmötet/Revisorer-revision revisor alltid revisor! Årsmötet/Revisorer-revision revisorn har åtagit sig uppdrag i kommitté Klubbstyrelsen/Revisorer revisors underskrift Årsmötet/Revisorer-revision rådgivande funktion? Klubbstyrelsen//Revisorer uppdrag till styrelsen att välja? Årsmötet/Revisorer vakanta revisorsposter Klubbstyrelsen/Revisorer vald revisor avgår under perioden Klubbstyrelsen/Revisorer valdes av styrelsen, ej årsmötet Årsmötet/Val Röstning, delegats uppdrag vid röstning Årsmötet/Röstning postomröstning Årsmötet/Röstning taktisk röstning Årsmötet/Röstning 1 1 7 6 13 15 16 1 5 3 1 4 6 2 9 2 5 7, 8 3 10 1 1 2 3 1 2 Sammanträden. Störande person vid årsmötet Suppleantordning Klubbstyrelsen/Sammanträden. Årsmötet/Störande person Klubbstyrelsen/Suppleantordning 1 1 1 Upphörande av klubb, lokal kennelklubb lokalavdelning Allmänt/Upphörande av lokal kennelkl Allmänt/Upphörande av lokalavdelning 1 1 Utlånade handlingar Allmänt/Utlånade originalhandlingar 1 Val, avsaknad av förslag föreslagen person tillfrågad? medlemsavgift erläggs under årsmötet revisorer valdes ej vid årsmötet uppdrag till styrelsen att utse valberedning ald kommitté avgår vald person avsäger sig uppdraget Årsmötet/Val Årsmötet/Val Årsmötet/Val Årsmötet/Val Årsmötet/Val Årsmötet/Val Årsmötet/Val 4, 5, 6 7 1 2 3 9 8 3 87 Valberedning, diskutera förslagen med styrelsen? hur många förslag skall/kan lämnas? jäv? kontakta alla ledamöter? kontakta alla föreslagna personer? medlemskrav för valberedningens ledamöter? närvaro vid styrelsemöten? ”rätt” antal ledamöter, ingen villig ordf. kandidat yttranderätt under styrelsemötet? Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning Årsmötet/Valberedning 5 10 6 2 8 9 1, 3 7 4 Verksamhet utanför klubbens verksamhetsområde Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan skall årsmötet besluta? Vilande klubb, vilandeförklaring av rasklubb Allmänt/Verksamhet utanför…. Årsmötet/Verksamhetsberättelse 1 1 Årsmötet/Verksamhetsplan 1 Allmänt/Vilande klubb 1 Årsmöteshandlingar Årsmötet/Utskick av handlingar 1 Årsredovisning/årsbokslut Årsmötet/Årsredovisning – årsbokslut 1 Ärenden, underlag vid sammanträde offentlig handling? Ärenderegister Klubbstyrelsen/Ärenden Allmänt/Ärenderegister 1 1 4 88 SKKs Frågebank (t.o.m. februari 2006) Frågebanken startades 1998-10-14,15 och innehåller frågor som tagits upp inom SKK/FK. Banken innehåller tre huvudavsnitt: Klubbstyrelsen, Årsmötet samt Allmänt. Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller SKKs stadgar. Allmänt Annonsering av klubbens arrangemang. 1) Fråga: Kan en officiell utställning anses vara giltig om inbjudan ej presenterats för klubbens medlemmar via klubbens medlemstidning eller per brev till samtliga? Utställningen hade endast utannonserats på annat sätt t ex genom Hundsport el dyl. Alla klubbmedlemmar är ej medlemmar i länsklubb och får därmed ej Hundsport. Svar: Till all officiell verksamhet måste medlemmarna inbjudas på lämpligt sätt. Om inbjudan inte skett på lämpligt sätt kan arrangemanget ställas in (med ekonomiska konsekvenser som följd). Bilda rasklubb 1) Fråga: Hur går man tillväga när man vill bilda rasklubb? Svar: De som är intresserade av att bilda rasklubb bildar först en interimsstyrelse. En interimsstyrelse fungerar inte som en vanlig styrelse, dess inledande uppgift är att analysera vilket intresse som finns att bilda klubben. Interimsstyrelsen skall förbereda ett årsmöte där beslut om klubbens bildande skall tas. Till årsmötet skall bl a stadgeförslag, anpassat efter SKKs typstadgar, presenteras. Vidare skall en tänkt verksamhetsplan, budget samt övriga vanliga årsmötesfrågor föreläggas. Därefter ansöker klubben hos aktuell specialklubb, eller hos SKK om det rör sig om en klubb som kan få en s k avtalsanslutning, om att få bli godkänd rasklubb. Observera dock att det inom SKK-organisationen endast kan finnas en godkänd rasklubb per ras. Frågan ovan berör alltså endast de raser där det ännu inte finns någon godkänd rasklubb. Delegat/Kennelfullmäktige. 1) Fråga: En styrelseledamot väljs av sin klubb som delegat till Kennelfullmäktige (KF). Under KF väljs sedan vederbörande in i SKKs Centralstyrelse. Kan vederbörande sitta kvar som KF-delegat fram till nästa KF? Svar: Nej, delegat som under pågående KF väljs som ledamot till SKKs Centralstyrelse, kan inte fortsätta som delegat. Vederbörande måste avträda som delegat med omedelbar verkan och suppleant i klubben skall tillträda. Ekonomisk årsredovisning. Av resultat- och balansräkningen skall tydligt framgå intäkter och kostnader rörande klubbens större verksamheter, samt klubbens kapital. Årets vinst eller förlust skall också tydligt framgå. Det tillhör inte god ordning att vid ett årsmöte presentera en obearbetad datalista eller en alltför hårt komprimerad sammanställning. Förberedda sammanträden/ledamöter. 1) Fråga: Bättre förberedda sammanträden, bättre pålästa ledamöter och en stringent ordförande. Hur fixar man det? Svar: Handlingar och beslutsunderlag sänds ut i god tid före sammanträdet. Ordförandeklubban har stor inverkan. Kräv mötesordning, vilket bl a innebär att ledamot skall begära ordet innan han/hon börjar tala. 1 89 Handläggning av inkomna ärenden. 1) Fråga: Från en medlem inkommer klagomål mot annan medlem, lokalklubb inom klubben, kommitté osv. Styrelsen begär yttrande/synpunkter från den som klagomålet riktar sig mot. Skall/bör yttrandet alltid sändas till den klagande för kännedom? Om ja, räcker det att kopia bifogas protokollutdraget till den klagande? Svar: Svårt att ge entydigt svar! Måste avgöras från fall till fall. Generellt kan sägas att om styrelsen anser sig behöva ytterligare information från den klagande, bör svaret sändas ut för kännedom och yttrande innan styrelsen går till beslut. Om styrelsen anser sig ha tillräckligt underlag för beslut, räcker det att ”den anklagades” yttrande bifogas protokollutdraget. Kennelfullmäktige. 1) Fråga: Skall SKKs revisorer granska Kennelfullmäktige? Svar: Nej. Klagomål styrelse/kommitté. 1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall sådana frågor anmälas till Disciplinnämnden? Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas och problemet ev åtgärdas av styrelsen. Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar anmälan om brott mot organisationens fastställda regelverk (stadgar, grundregler, registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna bedrivs. Medlemskrav. 1) Fråga: Kan en icke medlem lämna in en anmälan eller protest mot någon del av SKK-organisationen och förvänta sig få den behandlad? Svar: Avseende Disciplinnämndens ärenden framgår av SKKs stadgar att medlemskap krävs. Även vad avser klagomål och/eller protester i övriga sammanhang skall medlemskrav råda. Närvaro. (Telefonmöte/Styrelsemöte.) 1) Styrelseledamöter kan deltaga från (2) eller (flera) platser genom 3-partssamtal eller konferenssamtal med högtalartelefoner. Styrelsen är beslutför då en majoritet av ledamöterna finns på samma plats eller genom 3-parts eller konferenssamtal. (antalet beslutföra ledamöter är relaterad till antalet ordinarie styrelseledamöter) Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöterna förenar sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande. Uttalande: Det börjar bli allt vanligare att styrelsemöten sker via telefon. Det är viktigt att noggranna protokoll förs och vederbörligen justeras. Otydliga beslut. 1) Sekreteraren (och i ännu högre grad övriga ledamöter) uppfattar inte vilket beslut som fattats – eller rättare sagt: de närvarande uppfattar beslutet på olika sätt. Förslag: ordföranden repeterar beslutet före klubbslaget – och att klubbslag verkligen konsekvent nyttjas så att alla tydligt uppmärksammas på att ett beslut fattats! Särskilt viktigt torde detta vara vid omedelbar justering. Man bör följa vad som anges i boken ”Föreningsteknik” dvs. att man alltid skriftligen dokumenterar beslutet innan man klubbar omedelbar justering. Uttalande: Propositionsordningen är viktig! Ordföranden kan ajournera mötet i några minuter för att formulera propositionsordningen 2 90 Rekonstruktion av klubbmaterial 1) Fråga: En klubb har genom brand förlorat stora delar av sitt klubbmaterial. Vad gör man i denna situation? Svar: Följande kan göras: Begära utdrag från bank och postgiro. Lyssna hos ledamöter/suppleanter, både nuvarande och tidigare, om vad som kan finns arkiverat i privathem och be att få ta kopior. På samma sätt lyssna med nuvarande och tidigare revisorer. Ta kontakt med huvudklubb (specialklubb eller SKK) och höra efter om vad som finns arkiverat och som kan kopieras. Höra med det lokala föreningsrådet om något kan finnas arkiverat där. Upphörande av lokal kennelklubb. 1) Fråga: En lokal kennelklubb, som är godkänd av länsklubben, har inte längre en fungerande verksamhet. Det går inte att få tag i den senast valde ordföranden och ej heller i revisorerna. Hur skall länsklubben gå vidare i denna fråga? Svar: Regleras i stadgar för lokal kennelklubb, § 3 mom 1. Upphörande av lokalavdelning. 1) Fråga: En lokalavdelning inom ras-/specialklubb läggs ned pga bristande verksamhet. Hur hanteras verksamhetsfrågor, t ex tävlingar, för området när denna situation uppstår. Svar: Huvudstyrelsen bör ta beslut om temporär ändring av geografiskt upptagningsområde av verksamhet. Utlånade originalhandlingar. 1) Fråga: En medlem som lånat originalhandlingar av klubben återlämnar inte handlingarna, trots påminnelser. Hur kan klubben agera? Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en ras- eller lokalklubb) har lyckats tala medlemmen tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Verksamhet utanför klubbens egna verksamhet. 1) Fråga: En klubb åtog sig ett uppdrag som ligger utanför klubbens normala verksamhet. (Bevakning med hund.) Ersättning betalades utan kvitto. Vid årsmötet framkom att ordföranden handhaft kassan för uppdraget. Redovisning till styrelsen skedde muntligt. Någon skriftlig redovisning fanns inte. Någon misstanke om ”fiffel” med pengarna fanns inte, däremot påpekades vid årsmötet olämpligheten att klubben överhuvudtaget åtagit sig detta uppdrag, bl a med tanke på att klubbens försäkringar inte gällde vid detta tillfälle och att ungdomar också deltog i arbetet. Styrelsen kände till uppdraget och hade ”tyst” godkänt uppdraget och den ekonomiska hanteringen. Hur borde dels årsmötet och dels revisorerna agera? Svar: Det beskrivna fallet handlar bl a om skattebrott! Uppdrag utanför klubbens egen verksamhet får på detta sätt inte utföras! Revisorerna skall om dom får vetskap om detta, ta kontakt med styrelsen. Vilande klubb. 1) Fråga: När bör en rasklubb kunna vilandeförklaras och hur gör man? Svar: När ingen aktiv verksamhet bedrivs i en rasklubb, kan klubben vilandeförklaras. Klubbens handlingar samt ekonomiska tillgångar överförs till specialklubben (närmast övergripande klubb) för förvaring/arkivering och förvaltning. Förnyad prövning om rasklubbens fortsatta existens bör göras inom 5 år. Ärenderegister. 1) Ett vanligt problem torde vara att man inte känner igen/kommer ihåg tidigare beslut, dvs. man tar upp en fråga som varit uppe tidigare och som man helt eller delvis redan beslutat i. Förslag: upprätta ett ”ärenderegister” vilket borde vara lätt i dag genom att i datorn klippa och klistra till fortlöpande register med fasta ärenderubriker. Uttalande: Bra förslag om att upprätta någon form av sakregister. 3 91 SKKs Frågebank (t.o.m. november 2005) Frågebanken startades 1998-10-14,15 och innehåller frågor som tagits upp inom SKK/FK. Banken innehåller tre huvudavsnitt: Klubbstyrelsen, Årsmötet samt Allmänt. Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller SKKs stadgar. Klubbstyrelsen Arbetsutskott, AU. 1) Fråga: AU inom en klubb har behörighet att genomföra beslut som AU fattat. Det visar sig dock senare att AU inte varit enigt i sitt beslut. Gäller beslutet ändå? Svar: Ja, majoritet gäller. Den i AU som har avvikande mening bör reservera sig. AU bör föra protokoll, rapport skall avläggas vid nästa styrelsesammanträde för konfirmation. Styrelsen har slutlig beslutanderätt. Delegeringsordning bör upprättas (vad AU/VU har rätt att besluta om). AU och VU har samma funktion. Avgående ledamot. 1) Fråga: En sekreterare som avgått ur styrelsen vägrar att lämna ifrån sig klubbens material. Hur kan klubben gå tillväga? Svar: Om alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelsen eller revisorerna (eller närmast övergripande klubb om detta rör sig om en ras- eller lokalklubb) har lyckats tala sekreterare tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Klubben kan också vända sig direkt till domstol. I sådant fall bör dock klubben ta hjälp av advokat, vilket kan vara förenat med höga kostnader. I båda fall bör klubben kontrollera att man har korrekta uppgifter, bl a rätt adress. Det är också en fördel om man har tillgång till personnummer. Hjälp med att ta fram uppgifter kan man få via folkbokföringsenheten vid Skattemyndigheten, Avsätta ledamot. 1) Fråga: Flera styrelseledamöter, däribland ordföranden, har samarbetssvårigheter med en ledamot. Flera styrelseledamöter förordar att denna ledamot skall avsättas. Vid ett styrelsemöte beslutar styrelsen att avsätta ledamoten. Rätt eller fel? Svar: Nej, styrelsen får inte avsätta ledamot som är vald vid årsmötet. Notera att varje mandat kan väljas om vid årsmötet, alltså även de poster där vald person har ett år kvar av sin mandattid. Beslutsförighet. 1) Fråga: I SKKs stadgar finns angivet att styrelsen är beslutför när X antal ledamöter är närvarande. Avser antalet X ordinarie eller ordinarie och suppleanter? Svar: Här avses ordföranden och övriga ordinarie ledamöter och tjänstgörande suppleanter. Delegationsordning. 1) Fråga: Vad är delegationsordning? Svar: En delegationsordning är en form av ansvars-/arbetsfördelning. Utöver vad som anges i stadgarna så reglerar den vilka uppgifter som åligger styrelsen, kommittéer, AU/VU osv. Delegationsordning och Arbetsbeskrivning bör upprättas i en förening. 1 92 Delegering av uppdrag. 1) Fråga: Inför en avelskonferens utsågs en kontaktperson, som fick i uppdrag att anordna och genomföra konferensen. Konferensen inställdes sedermera på grund av för få anmälda deltagare. Kontaktpersonen avbröt sitt åtagande och underlät bl a att avboka konferensanläggningen, varav följde att klubben fakturerats ett större belopp. Vilket ansvar har klubben respektive kontaktpersonen i denna situation. Svar: Ett ansvar aldrig kan delegeras, ansvaret ligger följaktligen kvar hos klubben. Tillsättande av kontaktpersoner, arbetsgrupper osv. bör ske med stor försiktighet och noggrannhet. Vidare bör ett uppdrag av denna art inte delegeras till en person, utan till minst två personer. Uppföljning av hur arbetet fortskrider skall ske vid styrelsesammanträden. Kontaktpersonen har genom sitt handlande skadat klubben och har därigenom ett personligt ansvar för detta. Firmateckning. 1) Fråga: Räcker det med att man efter årsmötet till post/bank lämnar in protokollutdrag på vilka som äger rätt göra firmateckning? Svar: Protokollutdrag räcker för att ange vilka som äger rätt att göra firmateckning, men glöm inte att annullera tidigare uppgift om firmatecknare. Flera uppdrag i styrelsen? 1) Fråga: Kan en ordförande också fungera som redaktör och ansvarig utgivare? Svar: Det är olämpligt och felaktigt om en ordförande också påtar sig uppdrag som sekreterare, kassör el dyl. Det finns dock inget hinder att ordföranden också åtar sig uppdraget som redaktör och ansvarig utgivare. Internet – hemsida. 1) Fråga: Finns några generella regler – bestämmelser inom SKK-organisationen? Svar: Ja, SKK har upprättat en webbpolicy med regler samt anvisningar för upprättande av hemsida. Dessa finns tillgängliga på SKKs hemsida. 2) Fråga: Medlemmar i en klubb vill att styrelsens protokoll skall läggas ut på klubbens hemsida. Styrelsen är emot detta. En medlem erbjuder sig då, mot styrelsens vilja, att skriva av protokollen och lägga ut dem på sin egen hemsida. Är detta tillåtet och vilka konsekvenser kan det bli? Svar: Den som äger en hemsida ansvarar för vad som läggs ut på hemsidan. Är man medveten om att styrelsen är emot publicering av styrelseprotokollen, är det olämpligt att protokollen läggs ut på privat hemsida. Den som ändå väljer att lägga ut ett klubbprotokoll på egen hemsida, kan bli ansvarig för innehållet enligt PUL. Kassören. 1) Fråga: Kassören avgår före årsmötet, Vad bör styrelsen göra om: 1. kassören vägrar att lämna ifrån sig materialet? 2. kassören kräver att få lämna materialet till viss person, t ex en av revisorerna. Svar: 1. Om det är ställt utom all tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisor (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en raseller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. 2. Revisorerna är skyldiga att ställa upp i en sådan situation. Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet innan årsmötet, måste årsmötet ajourneras i frågor som är kopplade till redovisningen. 2 93 Kassören. forts 2) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet föreslagit en ung flicka som kassör. Man har, utan att kontrollera, utgått från att hon var 18 år. Hon väljs som kassör. Efter årsmötet framkommer att hon endast är 16 år. Vad bör man göra? Svar: När kassören väljs av årsmötet bör styrelsen tillse att kassören ”tecknar firma” i förening med en eller två personer inom styrelsen. När kassören tillsätts efter konstituerande möte inom styrelsen, kan styrelsen konstituera om sig. 3) Fråga: Vid konstituerande möte efter årsmötet beslöt styrelsen att tillsätta person utanför styrelsen till kassörsposten. Denna person utsågs även att ingå i AU. Är detta korrekt? Svar: Om inget annat framgår av klubbens stadgar möter inget hinder för styrelsen att adjungera person till kassörsposten. Det finns inte heller något formellt hinder att denna person ingår i AU, dock är adjungerad person ej beslutför. Ansvaret gentemot medlemmarna ligger hos styrelsen. Klagomål styrelse/kommitté. 1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall sådana frågor anmälas till Disciplinnämnden? Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas och problemet ev åtgärdas av styrelsen. Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar anmälan om brott mot organisationens fastställda regelverk (stadgar, grundregler, registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna bedrivs. Klubbens tidskrift. 1) Fråga: Vilken rätt har ansvarig utgivare att neka ta in annonser/artiklar från t ex en inofficiella rasklubb. Svar: Den ansvarige utgivare beslutar, ofta i samråd med redaktören, om vilka annonser/artiklar som kan föras in i klubbens tidning. Klubbar inom SKK-organisationen bör alltid neka att ta in annonser/artiklar som berör inofficiella klubbar, oavsett i viket land dessa klubbar verkar. Konstituering. 1) Fråga: I samband med klubbens fullmäktigemöte, som pågår under två dagar, kallar ordföranden den nyvalda styrelsen till möte under lördagskvällen. Under mötet genomförs dels konstituering av styrelsen, dels behandlar man ett ärende. Är detta korrekt? Svar: Inom SKK-organisationen tillträder den nyvalda styrelsen först efter att fullmäktige/årmötesförhandlingarna avslutas, i detta fall alltså först på söndagseftermiddagen. Styrelsen borde alltså inte ha konstituerat sig under lördagskvällen och följaktligen inte heller behandlat ett ärende. Ledamot avgår i förtid. 1) Fråga: Av årsmötet vald sekreterare avgår före sin mandattids utgång. Styrelsen sätter in en av suppleanterna som sekreterare. Är detta korrekt eller måste klubben kalla till extra årsmöte/medlemsmöte för att där formellt välja in en av suppleanterna eller annan person? Svar: Formellt skall extra årsmöte kallas. Mera praktiskt är att annan person i styrelsen tillsätts fram till ordinarie årsmöte. Detta gäller, av kostnadsskäl, i synnerhet om det endast är kort tid kvar fram till ordinarie årsmöte. Om flera ledamöter avgår vilket innebär att styrelsen ej blir beslutsför, kan de i styrelsen kvarvarande ledamöterna endast verkställa tidigare fattade beslut och får ej fatta nya beslut. I denna situation och om det är lång tid kvar till ordinarie årsmöte, bör extra årsmöte kallas av styrelsen. Om styrelsen ej gör detta, skall revisorerna kalla till extra årsmöte. Revisorerna skall också ta kontakt med valberedningen för att ”starta upp” deras arbete. 3 94 Ledamot i flera klubbar? 1) Fråga: Kan en medlem vara styrelseledamot i två eller flera klubbar inom SKK, t ex i två olika specialklubbar, två olika ras och/eller lokalklubbar? Svar: Det föreligger från SKKs sida inget hinder att medlem väljs som styrelseledamot i flera klubbar. Det kan ibland dessutom vara positivt eftersom man lättare kanske kan skapa samarbete mellan klubbarna. Det är dock viktigt att personen ifråga har förmåga att agera/uppträda lojalt i respektive klubb/styrelse. Ledamot ”lånar” pengar av klubben. 1) Fråga: En ordinarie ledamot har fått uppdraget att hantera försäljning av Bingo-Lotter. Redovisningen av lottförsäljningen till styrelsen fungerar inte tillfredsställande. Efter ett tag visar det sig att ledamöter ”lånar” pengarna för eget bruk. Vad göra? Svar: I första hand bör ordföranden kontaktas. Om inget tillfredsställande resultat uppnås vänder man sig till revisorerna. Om inte heller detta leder till något resultat bör frågan anmälas till årsmötet. Ledamöters boendeort. 1) Fråga: Är det lämpligt att en person som bor utomlands väljs in i en styrelse? Svar: Formellt finns inga hinder, men ofta är det olämpligt. Att få ett förtroendeuppdrag i förening innebär att man skall vara aktiv, vilket kan vara svårt om man bor utomlands. Ledamöters ålder. 1) Fråga: Gäller åldersgränsen 16 år endast vid röstning vid årsmöten o dyl, eller gäller åldersgränsen även vid val till t ex styrelse? Svar: Åldersgränsen 16 år gäller endast vid röstning. Medlemskap. 1) Fråga: Ordföranden är familjemedlem. Mitt under verksamhetsåret går familjemedlemskapet ut, huvudmedlemskapet utgår månaden efter. Avgiften för familjemedlemskapet erläggs efter ca en månad, avgiften för huvudmedlemskapet erläggs efter ytterligare en månad. Ordföranden är alltså under en dryg månad inte medlem i klubben. Under denna period hålls ett styrelsemöte. En medlem får vetskap om ordförandens bristande medlemskap och kräver att styrelsemötet skall ogiltigförklaras. Övriga styrelseledamöters medlemskap är helt OK. Vad gäller? Svar: Om styrelsen i övrigt är beslutsför så kan inte styrelsemötet ogiltigförklaras. 2) Fråga: Får en person vara medlem i en inofficiell klubb (inom SKK-organisationen ej ansluten klubb) och samtidigt 1) vara medlem i officiella klubb inom SKK, 2) vara ledamot i officiella klubb inom SKK? Svar: Föreningsfrihet råder i Sverige vilket innebär att man får vara medlem i både officiella och inofficiella klubbar. En person som är medlem i en inofficiell klubb, får dock ej inneha förtroendepost inom SKK-organisationen. Omedelbar justering. 1) Fråga: I många klubbar begär man omedelbar justering för att beslutet omgående skall kunna verkställas. Någon separat justering görs ej. Är det riktigt? Svar: Nej, omedelbar justering innebär att paragrafen skall skrivas och justeras (undertecknas) under mötet. Protokoll. 1) Fråga: Ett vanligt problem torde vara bristande beslutsunderlag, kanske särskilt i frågor som väckts vid bordet och allra helst om detta sker vid ett telefonmöte där informationsmöjligheterna och diskussionsutrymmet är begränsat. Hur hanterar man detta? Svar: Det är dessvärre ganska vanligt med dålig beredning av frågor inför styrelsemöten. Om styrelsen accepterar bristande underlag, bör det ställas krav på att en noggrann föredragning göras av varje ärende. I princip skall inga avgörande beslut fattas i frågor som ej finns upptagna på dagordningen. 4 95 Protokoll. forts. 2) Fråga: Efter ett styrelsesammanträde skriver sekreteraren protokollet och sänder till ordföranden och justeringspersonen för justering. En eller båda dessa har uppfattat ett beslut på annorlunda sätt än vad sekreteraren gjort. Kan sekreteraren hävda sin uppfattning (sin text) och kräva att ordföranden och/eller justeringspersonen i stället gör justeringsanteckning i protokollet? Är det någon skillnad om sekreteraren är vald av årsmötet eller adjungerad till styrelsen med enda uppgift att föra mötesprotokoll? Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Om sekreteraren har annan uppfattning än ordföranden får sekreteraren göra en justeringsanteckning. 3) Fråga: Sammanträdesprotokollet undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden och justeringsmannen. Ifall någon har avvikande uppfattning om vad som beslutats , vilken uppfattning gäller då? Rent teoretiskt kan man hamna i en låst situation där ett ärende blir liggande pga villrådighet. Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Övriga får göra justeringsanteckning. 4) Fråga: Hur hanterar man situationen om exempelvis sekreteraren och ordföranden är överens om en protokollsformulering, men justeringsmannen inte godkänner denna formulering? Eller om ordföranden, sekreteraren och justeringsmannen är överens, men styrelsen som helhet vid ett senare möte har en annan uppfattning? Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Frågan kan/bör dock tas upp vid nästa styrelsemöte. 5) Fråga: Måste man i styrelseprotokollet skriva ut namn på de personer som ev. diskuteras och vad saken gäller? Svar: I protokollet bör ärendebeskrivning, förslag till bedömning samt beslut tas in. Det kan ibland, i Känsliga ärenden, vara tveksamt att namnge personer, men om det är möjligt bör namn anges. 6) Fråga: Kan suppleant begära att få ”avvikande mening” antecknad till protokollet även då denna inte har rösträtt? Finns över huvud taget ”avvikande mening” eller skall det alltid vara reservation? Svar: Tjänstgörande suppleant har rösträtt och har då rätt att få avvikande mening antecknad. Suppleant som ej är tjänstgörande har inte rösträtt och ej heller rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening och reservation är samma sak. 7) Fråga: Måste reservation alt. ”avvikande mening” alltid röra sig om ekonomiska frågor? Det kan ju lika gärna vara en ”brottslig” verksamhet som inte har med ekonomi att göra. Svar: Reservation kan göras i anslutning till alla beslutsärenden. 8) Fråga: Om styrelsen måste tillgripa röstning i någon fråga, måste då röstetalen skrivas i protokollet även om röstningen beror på osäkerhet och inte votering? Svar: Om votering tillgrips skall röstetalen skrivas in i protokollet. 9) Fråga: Är det någon gång tillåtet att i protokollet skriva t ex ”N.N. uttalade sig positiv till förslaget”? Svar: Ja, tillåtet men inte nödvändigt. 10) Fråga: Beslutsprotokoll missuppfattas ofta så att endast ärendebeskrivningar finns med, men inte de olika förslagen. Är det acceptabelt? Svar: De olika förslagen som ligger till grund för propositionställande skall anges i protokollet. 11) Fråga: Är ett protokoll ogiltigt om justeringsmännens och ordförandens initialer ej finns på varje sida förutom sista? Svar: Signaturer skall finnas med på varje sida. Om signatur saknas har protokollet inget bevisvärde. Det kan hävdas att någon eller några sidor har bytts ut. 5 96 Protokoll. forts 12) Fråga: Vilka obligatoriska uppgifter bör/skall ingå i ett mötesprotokoll? Svar: Ett mötesprotokoll skall alltid ange vilken grupp som möts t ex SKK/CS, vilket möte i ordningen där är t ex 3/99, plats, dag för mötets avhållande samt vilka som deltagit under mötet. Har någon deltagit enbart under del av mötet bör detta anges t ex XX tom § 13. Det är vidare brukligt att ange vilka som är ordinarie ledamöter, suppleanter, adjungerade samt vilka som anmält förhinder. Hur man väljer att paragrafsätta ett protokoll är valfritt, två huvudprinciper finns: 1) paragraferna löper under ett år, dvs. första paragrafen i protokoll nr 2 blir en naturlig följd av den sista paragrafen från första mötet, 2) varje möte börjar med § 1. Ett mötesprotokoll bör alltid inledas med mötets öppnande, val av justeringspersoner, fastställande av dagordning därefter föregående protokoll. Protokollet avslutas med att mötet förklaras avslutat. En god ordning, och som även underlättar läsbarheten, är att tydligt markera: Beslut, Uppdrag samt Konstateranden. Varje ny paragraf bör även tydligt markeras med att en kort ledtext skriva som underlättar för läsaren att hitta det man söker. 13) Fråga: Måste alla ledamöter som deltager vid ett telefonsammanträde justera protokollet? Svar: Protokoll som förs vid ett telefonsammanträde där samtliga varit uppkopplade och samtliga har hört vad alla andra sagt i diskussionen justeras inte på annat sätt än ett vanligt protokoll. Någon enighet behöver heller inte föreligga vid beslut på ett telefonsammanträde. Dock bör för formens skull alltid frågan om enighet ställas. Föreligger inte enlighet kan votering tillgripas och majoritetens uppfattning blir beslutet. 14) Fråga: Räcker det med att endast ordföranden justerar styrelsens protokoll? Svar: Praxis är att minst en justeringsperson utses att jämte ordföranden justera styrelsens protokoll. 15) Fråga: På vilket vis skall protokollen i en klubb hållas tillgängliga och gäller skyldigheten i alla klubbar inom SKK-organisationen. Svar: Enligt SKKs stadgar § 12 (2001 års upplaga) skall protokoll hållas tillgängliga för medlemmarna. Detta gäller samtliga klubbar i SKK-organisationen. Protokoll kan hållas tillgängliga genom att kopior sätts i pärm i klubblokal om sådan finns. Vidare genom att finnas med vid styrelse-, medlems- och årsmöten. Medlem bör också kunna få protokollkopia tillsänd mot ersättning för kopie- och portokostnader. 16) Fråga: Ibland vill enskild medlem och/eller klubbar få ut kopior av underlag till styrelses beslut. Har klubben skyldighet att tillhandahålla kopior? Svar: Inom SKK gäller att protokollen är offentliga och skall tillhandahållas till medlem, klubbar osv., medan däremot underlag som ligger till grund för beslut inte är offentliga. Revisorer. 1) Fråga: Klubbens stadgar anger att 2 revisorer och 2 revisorssuppleanter skall utses vid årsmötet. Valberedningen hade lyckats skaffa fram 2 revisorer, men inga personer till suppleantposterna. Inte heller vid årsmötet lades fram några förslag. Årsmötet beslöt därför bara om 2 revisorer. Under verksamhetsårets gång avgår den ena revisorn. Vad gör styrelsen nu? Svar: Den enda som blir kvar får göra jobbet själv. 2) Fråga: En eller båda revisorerna vill alltid närvara vid styrelsemötena. Kan de få det? Svar: Nej! Revisorerna kan i så fall påverka styrelsen i dess arbete, vilket innebär att jävssituation kan uppstå. 3) Fråga: Kan en styrelse be en revisor vara behjälplig som rådgivare i en besvärlig ekonomisk fråga? Svar: Ja, styrelsen kan be revisorerna om råd i alla sorts frågor. 4) Fråga: Kan en revisor vara nära anhörig till en styrelseledamot? Svar: Om man med ”nära anhörig” menar familjemedlemmar eller ingifta personer får detta inte förekomma pga risk för jäv. 6 97 Revisorer.. forts. 5) Fråga: I en lokal specialklubb finns två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. En av de ordinarie revisorerna har dessutom åtagit sig ansvar för en uppgift som ligger i en av kommittéerna under styrelsen, hennes make är ansvarig/ordförande för två kommittéer. Medlemmar har ansett detta olämpligt eftersom revisorn i denna situation skall ”syna” dels sitt eget arbete i en kommitté och dels sin makes verksamhetsområde. Är detta bara olämpligt eller direkt felaktigt? Svar: En revisor eller dennes närmaste anhörig skall stå helt fria från andra uppdrag i föreningen då det annars föreligger jäv. I beskrivet fall är det direkt felaktigt att revisor skall granska sig själv och sina närmaste anhöriga. Sammanträden. 1) Fråga: Redan nu förekommer telefonsammanträden. På senare tid har det allt oftare föreslagits att genomföra styrelsesammanträden ”över nätet”. Är det lämpligt med ”nätmöten”, hur bör sådana sammanträden i så fall genomföras? Hur vet man att det är rätt person vid tangenterna? Begränsas inte yttrandemöjligheten, vilka krav ställs på dem som väljs till styrelse (tillgång till dator och Internet t ex), hur hantera konfidentiella frågor osv? Svar: Sammanträden över nätet är förmodligen en kommande form av klubbarbete. Både telefon- och ”nätsammanträden” bör dock endast användas som komplement och i undantagsfall för snabba beslut. Noggrann protokollering är viktig! Det är viktigt att ledamöterna i en styrelse träffas! Suppleantordning. 1) Fråga: Vid klubbens årsmöte valdes suppleanterna utan inbördes suppleantordning utsägs. Hur hanterar styrelsen den uppkomna situationen? Svar: Det finns flera ”nödlösningar”. Om en av suppleanterna sitter kvar sedan föregående period och den/de övriga suppleanten/suppleanterna är nyvalda kan styrelsen utse den suppleanten som finns kvar sedan föregående period som 1:e suppleant. Styrelsen kan också utse suppleantordningen vid konstituerande möte genom beslut eller lottning. Det förekommer också att den till levnadsår äldsta suppleanten utses som 1:e suppleant. Om styrelsen inte vill besluta om suppleantordning, kan suppleanterna växelvis tjänstgöra som 1:e suppleant fram till nästa årsmöte. Ärenden. 1) Fråga: Kan medlem eller ledamot i klubb på begäran få ta del av underlag – handlingar – korrespondens i ett ärende som skall handläggas eller har handlagts inom t ex SKK/FK. Svar: Nej, kommittéprotokollen är offentliga, underlagen för beslut är däremot inte offentlig handling. 7 98 SKKs Frågebank (t.o.m. oktober 2007) Frågebanken startades 1998-10-14,15 och innehåller frågor som tagits upp inom SKK/FK. Banken innehåller tre huvudavsnitt: Klubbstyrelsen, Årsmötet samt Allmänt. Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller SKKs stadgar. Årsmötet Ansvarsfrihet. (Ansvarsfrihet = styrelsen följt den ram för uppdraget som den fått av årsmötet. Ramen utgörs normalt av: klubbens stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan, ekonomisk förvaltning.) 1) Fråga: Styrelsen ges ej ansvarsfrihet vid årsmötet. Måste en polisanmälan göras? Vem skall i så fall göra det? (Revisorerna?) Hur hanteras annars situationen? Svar: Polisanmälan måste inte göras. Om årsmötet ändå beslutar att anmälan skall göras är det den tillträdande styrelsens uppgift. Anmälan skall göras till åklagarmyndigheten. Styrelsen bör vända sig till en jurist för att få hjälp att utreda. Observera att hela styrelsen har ett solidariskt ansvar, vilket i princip innebär att även den styrelseledamot som inte är närvarande vid något möte, innehar ansvar för beslut tagna vid mötet. 2) Fråga: Kan en person undantas från ansvarsfrihet? Ex. Kassören stoppar en del av klubbens pengar i egen ficka. Den ekonomiska redovisningen under verksamhetsåret är gjord på ett sådant sätt att det varit svårt för styrelsen att upptäcka förskingringen. Förskingringen upptäcks först efter lång tid av revisorerna. Årsmötet vill ge hela styrelsen utom kassören ansvarsfrihet. Svar: Hela styrelsen beviljas eller beviljas ej ansvarsfrihet. Enda sättet att undantas från att ej beviljas ansvarsfrihet, är att reservera sig vid viss aktuell fråga. I ovan angiven situation kan hela styrelsen medges ansvarsfrihet, kassören polisanmäls för utredning av brottslig verksamhet. 3) Fråga: Årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet MEN på begäran av en revisor beslutar årsmötet att styrelsen skall publicera vissa ekonomiska förtydliganden i nästa nummer av medlemstidningen. Detta är också styrelsens avsikt, men trots uppmaningar agerar ej kassören som är den i styrelsen som har kännedom om uppgifterna och förfogar över materialet, utan hänvisar till tidsbrist m.m. Årsmötesbeslutet uppfylles därför ej! Hur och när bör övriga ledamöter i styrelsen och revisorerna agera? Svar: Styrelsen kan vid särskilda fall (t ex om förutsättningarna ändrats) underlåta att följa årsmötets beslut. I ovan angiven situation kan styrelsen omkonstituera kassörsposten (såvida inte denna valts av årsmötet!). I övrigt kan/bör revisorerna kräva att handlingarna skall tas fram för publicering. 4) Fråga: Av vilken art/dignitet måste ett ärende vara för att ansvarsfrihet ej ska beviljas av ett årsmöte? Svar: Styrelsen har inte ”hållit sig inom ramen” för uppdraget. 5) Fråga: Om ansvarsfrihet ej beviljas men anledningen därtill i ett senare skede får en godtagbar lösning, när upphör då ansvaret att gälla? Skall nytt ställningstagande då göras av klubbens medlemmar och i så fall när? Svar: Skadan är som regel redan skedd, dvs. styrelsen har avgått. Såvida inte anmälan har gjorts till åklagare inträder ansvarsfrihet "inom tid och rum". 6) Fråga: När bör en polisanmälan göras? Svar: Polisanmälan bör göras när misstanke om brott föreligger. Om frågan kommer upp på årsmötet och i samband med beslut om ansvarsfrihet, så är det vanligt att den berör ekonomiska oegentligheter. 1 99 Budget. 1) Fråga: Skall årsmötet besluta om budget? Svar: Årsmötet beslutar om en ”rambudget” vilket innebär att styrelsen presenterar en rambudget utifrån den verksamhetsplan som presenteras vid årsmötet. Årsmötet fattar beslut om målsättningen, dvs verksamhetsplanen. Styrelsen får vid årsmötet uppdraget och ansvaret att driva verksamheten enligt rambudget och beslut om verksamhetsplanen. Ordet ”rambudget” har av SKK/FK använts för att peka på att man om möjligt skall undvika att detaljdiskussioner runt budgeten uppstår vid årsmötet. Hedersmedlemskap. 1) Fråga: Kan ett hedersmedlemskap återkallas? Svar: Ja, men ett sådant beslut bör biträdas av ¾ av de röstberättigade vid årsmötet. Kallelse till årsmötet. 1) Fråga: Kan/får kallelse till årsmötet göras endast via hemsidan? Svar: FK har uttalat att det ej kan anses tillräckligt att kallelse enbart meddelas via mail/hemsida, bl a med anledning av att det fortfarande finns en stor del medlemmar som inte har tillgång till dator/internet. Majoritetsbegrepp 1) Fråga: Vad innebär de olika majoritetsbegreppen i samband med röstning på årsmötet? Svar: Enkel majoritet. Denna typ av majoritet är den mest använda. Den kallas också absolut majoritet. Det innebär att minst en mer än hälften har röstat för ett förslag. Det är den särklassigt mest använda formen av majoritet då den används i alla sakärenden. Kvalificerad majoritet. Vid kvalificerad majoritet krävs fler röster än vid enkel majoritet för att ett beslut ska äga laga kraft. De ärenden som ska avgöras med kvalificerad majoritet finns alltid angivna i stadgan, till exempel stadgeändring, klubbens upphörande med mera. Hur viktigt och angeläget ett ärende än är, kan det aldrig ställas krav på att det ska avgöras med kvalificerad majoritet om inte stadgan föreskriver detta. Frågor som avgörs med kvalificerad majoritet är således alltid frågor som ska avgöras av årsmöte/fullmäktigemöte. Storleken på majoriteten finns också angiven i stadgan, i SKKs typstadgar anges t ex ¾. Relativ majoritet. Relativ majoritet är kanske den form av majoritet man minst reflekterar över. Denna majoritet ”tillämpas alltid” vid personval. Den kandidat som får flest röster blir vald oavsett hur många kandidater som det finns att ta ställning till. Motioner. 1) Fråga: Vad innebär en motion till ett årsmöte? Kan vilka frågor som helst inlämnas som motion? Kan styrelsen avvisa en inlämnad motion om man anser att ärendet bör behandlas i annan ordning? Svar: En motion är ett förslag till årsmötet från medlem. Styrelsen skall behandla motionen och kan föreslå avslag, men får inte neka att ta upp motionen på årsmötet. 2) Fråga: En person som är medlem i läns- och/eller specialklubb lämnar in ett antal motioner till klubbens årsmöte. Innan årsmötet avhålls blir vederbörande utesluten ur klubben. Kan/ska årsmötet behandla motionerna och fatta beslut, eller skall motionerna utgå? Svar: Ja, årsmötet kan och ska behandla motionerna och styrelsen skall före årsmötet yttra sig på sedvanligt sätt. 3) Fråga: Vid årsmötet behandlades inkommen motion. Motionen avslogs medan ett tilläggsyrkande till motionen bifölls. Är detta riktigt? Svar: Nej, detta är inte korrekt. Stor försiktighet och restriktivitet bör råda avseende tilläggsyrkanden. 2 100 Motioner forts.. 4) Fråga: Är styrelsen skyldig att föra en inkommen motion vidare till årsmötet? Svar: Ja, inkommen motion skall föras till årsmötet, kompletterad med styrelsens förslag till svar. 5) Fråga: En motion sänds in till styrelsen i god tid före motionstidens utgång. Motionären är dock inte medlem, medlemsavgift betalas in först i samband med motionstidens utgång. Är motionen giltig? Svar: Om motionären inte är medlem när motionen sänds in, men betalar in medlemsavgift så att avgiften finns bokförd på föreningens konto när motionstiden går ut, är motionen att betrakta som giltig. Om medlemsavgiften betalas in så att den bokförs på föreningens konto efter motionstidens utgång, är motionen ogiltig. 6) Fråga: En motion sänds in till styrelsen. Tre personer uppges som motionärer, men bara två av dem säger sig vara vidtalade. Är motionen giltig? Svar: Ja, motionen är giltig, men den personen som inte varit vidtalade skall strykas. 7) Fråga: Två personer sänder in en motion inför årsmötet. Endast den ena av de två är medlem i klubben. Är motionen giltig? Svar: Ja, motionen är giltig, men den person som inte är medlem skall strykas. 8) Fråga: Kan man under pågående årsmöte göra tilläggsyrkanden till en motion? Svar: Mötesordförandens roll är att leda fullmäktige – årsmöte – enligt vad som framgår av klubbens stadgar. Ordföranden bör efter mötets öppnande, gå igenom de formalia – t ex ordningsfrågor – som kan bli aktuella under mötet. Om mötet godkänner ordförandens förslag till ordningsfrågor, gäller dessa under hela mötet. Ordföranden skall under genomgången informera om han/hon har för avsikt att godkänna tilläggsyrkanden eller ej. Om mötet beslutar att tilläggsyrkanden skall medges, skall tydligt anges vad som gäller för dessa. Det är viktigt att motioner formuleras på ett tydligt sätt så att tveksamheter inte uppstår. Tydliga alternativ kan formuleras, prioriteringsordning skall då anges. Det förberedande arbetet kan omkullkastas om tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från huvudmeningen i motionen bifalls. Tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från motionens huvudinnehåll, bör ej godkännas. Mötets behöriga utlysande. 1) Fråga: Kan ett årsmöte i efterhand ogiltigförklaras om det visar sig att ett större antal medlemmar ej erhållit kallelse till årsmötet och därför ej deltagit på mötet? Årsmötet ansågs av de närvarande vara behörigen utlyst, men samtliga dessa hade fått kallelse. Svar: Hur utlysning av årsmötet skall gå till skall framgå av stadgarna. Om kallelse gått ut i laga ordning och det, utöver styrelsen, infunnit sig en medlem är mötet behörigt att besluta. Om kallelse sänts ut något för sent eller om styrelsen glömt att ange tid för mötet (allt annat är OK) så är dessa exempel inte fullgoda skäl att förklara mötet ogiltigt. Olämpligt uppträdande. 1) Fråga: Före årsmötets formella öppnande bad en medlem att få framföra synpunkter. Synpunkterna innehöll kraftig kritik mot styrelsen och framförallt dess ordförande. Mötesdeltagarna upplevde detta som mycket otrevligt och obehagligt. Var det formellt riktigt att tillåta medlemmen att ta till orda före mötet? Svar: För att förhindra olämpligt uppträdande – påhopp/angrepp mot enskild person/personer – samt för att säkerställa ordning och demokrati i samband med årsmötet, äger ordföranden rätt att neka medlem att före årsmötets öppnande framföra synpunkter och även rätt att avbryta någon som på eget initiativ tar till orda. 3 101 Propositionsordning. 1) Fråga: Är det ordföranden som helt ensam kan bestämma propositionsordningen? Svar: Ja, men ordföranden bör uppträda lyhört. Protokoll. 1) Fråga: Vilka personer skall justera ett årsmötesprotokoll? Svar: Av årsmötet vald mötesordförande samt av årsmötet valda justeringspersoner skall justera årsmötets protokoll. 2) Fråga: Behöver paragrafen som berör valen omedelbart justeras? Svar: Ja, denna paragraf skall alltid justeras omedelbart. Protokollföring. 1) Fråga: Vid fullmäktigemöten utses oftast två justeringsmän. Antag att ordföranden samt en justeringsman har en gravt avvikande uppfattning. Vad gäller? Svar: Se under Klubbstyrelsen, Protokoll, frågor 2, 3 och 4. Revisorer/revision. 1) Fråga: Vid revision inför årsmötet upptäcks att föregående års revision inte var korrekt. Det finns dock inga misstankar om oegentligheter. Vad gör revisorerna i denna situation? Spelar det någon roll att det är samma kassör som suttit båda åren? Svar: ”Rör inte onödigtvis i grytan”. Att felet upptäckts bör noteras, men inte föranleda någon annan åtgärd. Om det visar sig att felet beror på att kassören varit uppenbart slarvig eller oaktsam, bör ny kassör väljas. 2) Fråga: Till ett medlemsmöte har inkommit en skrivelse. Skrivelsen, som innehåller kritik mot ett styrelsebeslut av mindre ekonomisk art, är undertecknad av ett antal medlemmar. Två av dem som undertecknat är klubbens revisorer. Medlemsmötet avvisar skrivelsen och stödjer styrelsens beslut. Några av de personer som sände in skrivelsen, varav en av revisorerna, reserverar sig mot medlemsmötets beslut. En av mötesdeltagarna frågar revisorerna hur dom framgent, t ex vid revisionen inför kommande årsmöte, tänker hantera denna fråga. Dom svarar att ”i denna fråga är vi medlemmar, inte revisorer”. Revisorernas roll i en sådan fråga? Är inte en revisor ”alltid revisor” i klubbens sammanhang? Svar: Ja, revisorer är alltid revisorer i klubbens sammanhang. Revisorerna bör inte inta någon annan roll inom klubben. I beskrivet fall kan kritik framföras mot revisorerna vid klubbens årsmöte. 3) Fråga: Hur bör en revisor agera om en kassör ej avger av revisorn begärda uppgifter för uppdragets utförande? Några misstankar om oegentligheter föreligger inte men revisorn anser att redovisningen är diffus och alltför svårbegriplig för att medlemmarna på årsmötet skall ha en möjlighet att förstå och därmed ta ställning till den ekonomiska förvaltningen. Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en ras- eller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet till årsmötet, måste årsmötet skjutas upp/ajourneras. 4) Fråga: Kan en revisor yrka ”ej ansvarsfrihet” för 1. hela styrelsen om det inte fanns ekonomiska brister men han anser att verksamheten inte skötts på rätt sätt? 2. för enskild ledamot, t ex ordföranden? Svar: 1. Ja. 2. Egentligen inte, ansvaret är gemensamt i styrelsen. 5) Fråga: Kan ett årsmöte låta bli att följa revisorernas förslag betr. ansvarsfrihet för styrelsen? Svar: Ja, årsmötet är suveränt. 6) Fråga: Kan båda revisorerna vara ”icke medlemmar” och ändå kunna ha synpunkter på verksamheten? Svar: Ja. 102 Revisorer/revision forts.. 7) Fråga: Vid årsmötet påpekades att revisionsberättelsen inte var undertecknad av båda revisorerna, utan bara av den ena. Årsmötet beslöt särskilt att detta skulle åtgärdas. När justeringsmännen senare fick protokollet för justering fanns revisionsberättelsen med som bilaga, dock var den fortfarande bara undertecknad av den ena revisorn. År det justeringsmännens uppgift att tillse att detta åtgärdas innan de lämnar sin justeringsunderskrift? Om inte, vem är ansvaret? Svar: Det är i första hand revisorernas skyldighet att tillse att berättelsen kompletteras med underskriften, i andra hand är det den tillträdande styrelsen som skall tillse att årsmötesbeslutet uppfylls. Justeringsmännen har inget ansvar för detta. 8) Fråga: Vad bör göras vid årsmötet om båda revisorernas underskrifter saknas? Man kan tänka sig att revisionsberättelsen sänds in via e-post, underskrifter saknas ju då. Svar: Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna. 9) Fråga: Revisionsberättelsen har intill dagen före årsmötet inte inkommit till styrelsen. Kan årsmötet genomföras? Svar: Ja, årsmötet kan genomföras, men frågor runt balans och räkenskaper bordläggs och upptas till behandling vid ett extra årsmöte. 10) Fråga: Inför årsmötet i en länsklubb finns förslag om två revisorer, en ”vanlig” medlem och en auktoriserad revisor. Vid årsmötet framförs synpunkter om att den auktoriserade revisorn är för dyr. Han väljs därför inte. Årsmötet uppdrar i stället till den tillträdande styrelsen att utse auktoriserad eller godkänd revisor. Rätt eller fel? Svar: Fel! Stadgebrott eftersom revisorer enligt stadgarna skall väljas av årsmötet. Röstning. 1) Fråga: Hur går s k postomröstning till? Svar: Sedan omröstning avslutats kallas av fullmäktige vald ordförande och valda justeringsmän in och räknar inkomna röster och fastställer resultatet av omröstningen. 2) Fråga: Är s k taktisk röstning tillåten? Svar: Taktikröstning vid personval innebär att man röstar på färre antal personer än de antal som skall väljas. Sådan röstning är tillåten om möte så beslutar. 3) Fråga: Vid lokalavdelningens årsmöte utsågs representanter/delegater till huvudklubbens fullmäktige. Delegaterna fick uppdraget att i en viss fråga rösta på visst sätt. Vid fullmäktige röstade delegaterna på annat sätt än vad som uppdragits till dem. Som skäl angav de att förutsättningarna vid fullmäktige var annorlunda – hade förändrats – efter lokalavdelningens årsmöte. 1) Har delegaterna begått stadgebrott? 2) Borde delegaterna ha röstat ”blankt”. Svar: 1) Nej, stadgebrott föreligger i normalfallet inte. 2) Nej, det finns ingen generell regel som anger ”blank” röst. I allmänhet måste anses att en delegat får ett uppdrag/förtroende att på bästa sätt agera för klubben vilket i normalfallet innebär att det beslut som årsmötet vid lokalavdelningen ”skickar med” delegaterna, skall anses vara vägledande. Störande person. 1) Fråga: Kan en person (medlem) som uppträder störande avvisas från årsmötet? Svar: I första hand bör medlemmen informeras/talas tillrätta. Ytterst kan medlemmen av mötesordföranden avvisas från mötet. 5 103 Utskick av handlingar. 1) Fråga: Medlem som ringer och ber att få handlingarna inför årsmötet tillsänt sig, får svaret att handlingarna inte kan sändas ut eftersom styrelsen är försenad med någon del av handlingarna. Är inte styrelsen skyldig att sända ut handlingarna till medlem som så begär före årsmötet? Svar: Klubbar som avhåller fullmäktigemöten, har i sina stadgar oftast text som anger att handlingarna skall sändas ut till delegaterna inom viss tid före fullmäktige. Orsaken till detta är att delegaterna skall ha möjlighet att diskutera frågor som skall behandlas vid fullmäktige, med sin styrelse. Klubbar som avhåller ett vanligt årsmöte har inte skyldighet att göra utskick före årsmötet. För de sistnämnda räcker det alltså att sent iordninggjorda handlingar presenteras i samband med årsmötet. Det kan vidare vara en kostnadsfråga. I den mån klubbarna anser sig ha möjlighet, bl a ekonomiskt sett, kan varje klubb enskilt besluta om i vilken mån medlemmar före årsmötet kan beställa handlingar. Val. 1) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet haft svårt att inom (ras-)klubben finna lämplig person till kassörsposten. Man har dock funnit en person med stor kassörsvana från annan (hund-)klubb. Denna person är dock inte intresserad av att vara medlem i aktuell klubb om han/hon inte skulle bli vald. I klubbens stadgar finns endast noterat att ”person som väljs för funktion i klubben måste vara medlem”. Inget anges att avgiften måste vara erlagd före mötet. Vid årsmötet informerar valberedningen angående medlemsfrågan. Årsmötet accepterar denna person som kassör, mötet ajourneras, medlemsavgifter erläggs för den tilltänkta kassören, mötet återupptas, personen väljs som kassör. En av justeringspersonerna gillar inte beslutet (personlig uppfattning) och gör en personlig justeringsanteckning i protokollet att han har avvikande åsikt. Han reserverade sig inte öppet vid årsmötet. 1. Har valberedningen och årsmötet handlat riktigt? 2. Har justeringspersonen handlat riktigt? 3. Om svar på fråga B) är nej, hur borde då mötesordföranden hanterat justeringsanteckningen? Svar: 1. Ja. Ett alternativt hade varit att låta den tilltänkta kassören adjungeras till styrelsen. 2. Nej, justerarens uppgift är att notera om han uppfattat att annat beslut tagits. 3. Det är ordförandens protokoll och han kan kräva att justeringsanteckningen tas bort. 2) Fråga: Det justerade protokollet från en lokalavdelning innehåller ingen punkt om val av revisorer. Man påstod från avdelningsstyrelsen att revisorer hade valts. Vad göra? Svar: Man bör kalla till extra årsmöte eftersom revisorerna ej valts på årsmötet. 3) Fråga: Är det godtagbart att en styrelse av årsmötet uppdras att utse en valberedning? Om ej, hur ska årsmötet agera om det ej gåratt få fram en valberedning eller annan viktig post som t ex revisorer på årsmötet? Är det tvunget att ha ett extra årsmöte? Svar: När det gäller valberedning kan styrelsen föreslå, men beslut tas på årsmöte eller extra årsmöte. Beträffande revisorerna så skall de granska styrelsen, därför får aldrig styrelsen lägga sig i förslag eller val av revisorer. 4) Fråga: Det visar sig på årsmötet att det inte finns något förslag på revisorer som accepterat. 1. Måste extra årsmötet kalls in för denna fråga? 2. Kan man ha skriftligt val då valberedningen har fått fram förslag? 3. Är det den ”gamla” valberedningen eller den nya som skall ta fram nytt förslag? Svar: 1. Ja. 2. Ja i princip, men det kan uppstå problem med identifikation. Samtliga röstberättigade skall tillskrivas, protokoll skall föras. 3. Den nya valberedningen skall arbeta. 5) Fråga: Valberedningen har misslyckats totalt. Det finns inga namn föreslagna och ingen i valberedningen kommer till årsmötet. Kan årsmötet gå till val på enbart namn som föreslås under mötet? Svar: Ja! Det är viktigt att de som väljs är tillfrågade och tackat ja, oavsett om personerna finns i lokalen eller tillfrågats per telefon. 6 104 Val forts.. 6) Fråga: Hur bör klubben agera när valberedningen inför årsmötet inte kunnat finna några personer som är villiga att ställa upp i styrelsen, och när avgående ledamöter inte är villiga att ställa upp för omval. Svar: Om någon meningsfull verksamhet inte bedrivs i en klubb, bör klubben i normalfallet upphöra. Det kan å andra sidan vara praktiskt att låta vilandeförklara klubben. Möjligheten till att åter starta upp klubben är då betydligt bättre. Även om en valberedning inför ett årsmöte inte lyckas tillsätta alla poster, skall klubben ändå kalla till och avhålla årsmöte, detta med tanke på att förslag till olika poster kan komma fram under pågående årsmöte. I det fall man vid årsmötet inte kan tillsätta någon ny styrelse, är det årsmötet som skall besluta om upphörande eller vilandeförklarande av klubben. Moderklubben skall vid en sådan situation återta rasansvaret för i klubben aktuell/a ras/er. Om beslut tas om upphörande eller vilandeförklarande, skall medlemmarna enligt den sista medlemsförteckningen tillskrivas med information om beslutet. 7) Fråga: Kan någon väljas som ännu inte tillfrågats? Svar: Nej. 8) Fråga: Om vald person avsäger sig före tillträdandet, skall då nytt val äga rum eller platsen vara otillsatt? Svar: Om avsägandet sker under årsmötet, återgår mötet till punkten för val av aktuell post. Om avsägandet sker efter årsmötet, träder suppleant in. 9) Fråga: Kan en av årsmötet vald kommitté (ledamöterna i kommittén) avgå med omedelbar verkan? Om ja, hur skall styrelsen agera därefter? Svar: Javisst kan en kommitté avgå. Styrelsen bör antingen kalla in ett extra årsmöte eller adjungera person eller arbetsgrupp. Valberedning. 1) Fråga: Valberedningen begär att få närvara vid styrelsens samtliga sammanträden. Är det lämpligt? Svar: Nej det är inte lämpligt. Det vanliga är att valberedningens ordförande deltager vid ett eller några sammanträden i samband med att valberedningen påbörjar sitt arbete. Ordföranden lämnar då lämpligen en redogörelse för valberedningens arbete samt föredrar valberednings förslag innan detta offentliggörs för medlemmarna. 2) Fråga: Får en valberedning ta kontakt med enskilda ledamöter för att höra deras åsikt om styrelsens arbete och sammansättning? Svar: Ja. 3) Fråga: Kan varje enskild ledamot i valberedningen besöka var sitt sammanträde? Svar: Valberedningen kan närvara vid styrelsesammanträde, men som regel representeras valberedningen av sammankallande vid ett sammanträde. Syftet med valberedningens närvaro vid ett sammanträde är dels att söka reda ut om styrelsen besitter den kompetens som krävs för ett styrelseuppdrag, dels utröna om styrelsens ledamöter kan samarbeta. 4) Fråga: Får valberedningens representant som närvarar vid ett styrelsemöte ställa frågor eller yttra sig under mötet? Svar: Under ett möte kan diskussion med valberedningens representant föras. Denne brukar närvara vid hela mötet. 5) Fråga: Får/bör valberedningen före årsmötet diskutera sitt förslag med styrelsen? Svar: Valberedningen kan före årsmötet presentera sitt förslag till styrelsen och förklara – motivera – sitt förslag. 7 105 Valberedning forts.. 6) Fråga: Det har förekommit att ledamot/ledamöter i valberedningen är make/maka till t ex ordföranden eller annan ledamot i styrelsen. Är detta korrekt? Svar: Valberedningens ledamöter skall inte har någon anhörigrelation till person som är ledamot i styrelsen eller till person som kommer att föreslås till styrelsen. I vissa fall kan det ändå vara förståeligt om valberedningen föreslår person som är anhörig till någon i valberedningen. Valberedningsledamoten bör vid dessa tillfällen avsäga sig beslutsansvaret i denna del. I ett protokoll anges t ex: ”X deltog ej i detta beslut”. Risk för att jävsituation uppstår skall undvikas så långt möjligt. 7) Fråga: Inför årsmötet i en lokal kennelklubb fanns tillräckligt antal personer som var villiga att åta sig styrelseuppdrag. Ingen av dem var dock beredd att åta sig ordförandeposten. Hur skall man agera vidare? Svar: En lokal kennelklubb skall i första hand vända sig till sin länsklubb för att söka hjälp. Detta gäller generellt; lokala klubbar, rasklubbar, avdelningar osv. skall i första hand vända sig till sin huvudklubb. 8) Fråga: Flera namnförslag till olika poster har inkommit till valberedningen. Förslagen genomgås noga. Några av förslagen anser valberedningen är bra förslag och tar kontakt med personerna och hör efter om de är beredda att åta sig någon post. Efter att ha fått svar ”ja” från dessa personer sätts de upp på valberedningens förslagslista. Övriga föreslagna personerna anser inte valberedning i passar till någon post. Man sätter därför inte upp dem på sin förslagslista och har inte heller tagit kontakt för att efterhöra om de eventuellt skulle vara intresserade av att arbeta i klubben. Under årsmötet får valberedningen ta emot hård kritik för att de underlåtit att kontakta alla föreslagna personer. Finns det något skäl för valberedningen att ta kontakt med personer som de ändå inte har för avsikt att sätta upp på sin förslagslista inför årsmötet. Svar: Nej. 9) Fråga: Måste ledamot av valberedningen vara medlem i klubben? Svar: Ja. 10) Fråga: Klubbens valberedning har fått in många förslag, betydligt fler än vad det finns lediga poster. Valberedningen vill till årsmötet lämna samtliga förslag, utan att göra någon egen beredning. Är detta möjligt? Svar: Nej. Valberedningens uppgift är att samla in förslag på personer till lediga poster samt bereda och lämna förslag till årsmötet för de poster som är ledigförklarade. Verksamhetsberättelse. 1) Fråga: Årsmötet för en rasklubb beslöt göra ändringar i drygt 10 år gamla verksamhetsberättelser avseende utmärkelsen ”Årets Uppfödare. Är detta rimligt och korrekt? Svar: Det måste anses felaktigt att efter så lång tid som tio år ändra ett årsmötesbeslut och verksamhetsberättelser. Årsmötet är suveränt, ändringar av årsmötesbeslut skall göras endast i undantagsfall, exempelvis när ekonomiska oegentligheter uppdagas efter årsmötet. SKK/FK enades vid sitt sammanträde 1998-12-09 att som riktlinje bör inte ärenden som är äldre än två år tas upp till förnyad behandling. Verksamhetsplan. 1) Fråga: Skall årsmötet besluta om verksamhetsplanen? Svar: Ja, verksamhetsplanen är en av de frågor som årsmötet skall besluta om. Årsredovisning – årsbokslut. 1) Fråga: Vilken är skillnaden mellan begreppen årsredovisning och årsbokslut? Svar: Föreningar som har fler än 10 anställda eller tillgångar som överstiger 24 mkr skall upprätta årsredovisning, föreningar som understiger nämnda krav skall upprätta ett årsbokslut. 8 106 15. Flik 15 SKK:s grundregler för medlemmar 107 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben Gäller från 2009-01-01 108 109 Svenska Kennelklubbens grundregler Dessa grundregler gäller för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer från och med 2009-01-01 1. Allmänt Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 1:1 att behandla och vårda hundar och andra djur väl i enlighet med såväl beprövad erfarenhet som gälland djurskyddslagsstiftning och regler utfärdade med stöd av lagstiftningen. Detta innebär att någon befogad anmärkning mot djurhållningen inte ska kunna göras av myndighet eller av SKK auktoriserad kennelkonsulent. 1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök. 1:3 att handla och uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer och att inte uttala sig nedsättande om enskild medlem. 1:4 att i anslutning till prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare. 1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera som sådan genom att registrera valpar i annans eller eget namn/kennelnamn då den egentliga uppfödaren är annan person samt att inte anlita återförsäljare eller själv agera som sådan vid försäljning eller köp av hund. 1:6 att följa SKKs stadgar och regelverk samt att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de förpliktelser som kan följa av hundverksamheten samt att på intet sätt kringgå SKKs regelverk eller beslut. 2. Avelsetik Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att det befrämjar avkommans hälsa och välbefinnande. Varje medlem som upplåter sin hund till avel ska vara väl förtrogen med SKKs avelspolicy samt med rasens standard, provbestämmelser, registreringsbestämmelser och rasspecifika avelsstrategi. Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 2:1 att till avel endast använda hundar av samma ras. 2:2 att till avel endast använda hund som är inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd utländsk kennelorganisation. 2:3 att till avel endast använda hundar som inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder och som har ett gott och för rasen typiskt temperament. Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/ funktionshinder hos avkomman. 110 2:4 att som ägare av avelshund följa SKKs hälsoprogram. För raser med krav på veterinärmedicinskt/genetiskt undersökningsresultat och/eller genomförd mentaltest/ mentalbeskrivning/prov ska giltigt intyg om detta finnas för avelshundarna före parningstillfället. 2:5 att inte använda hund i avel som vid DNAtest visat sig vara bärare av dubbla anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning. Hund som visat sig vara bärare av enkelt anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning får användas i avel, men endast i kombination med genetiskt/hereditärt friförklarad hund och under förutsättning att detta inte står i strid med gällande hälsoprogram. 2:6 att till avel endast använda hund som kan fortplanta sig på ett naturligt sätt. Används artificiell insemination (AI) trots avsaknad av dokumenterad avelsförmåga ska respektive ansvarig AI-veterinär intyga att hanhunden och tiken inte bedöms ha nedsatt könsdrift eller oförmåga till normal parning. AI ska ske enligt de föreskrifter som gäller i landet där insemineringen görs men får aldrig utföras av annan än legitimerad veterinär. I Sverige krävs att veterinären har Jordbruksverkets tillstånd att utföra insemineringar. 2:7 att inte para far med dotter, mor med son eller helsyskon med varandra. 3. Uppfödaretik Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god uppfödaretik samt god kynologisk sed: Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen: 3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort ansvar. 3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar och sin uppfödningsverksamhet. 3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen individs fysiska mognad och beteende. att inte para en tik vid för hög ålder. Här bör rasspecifika hänsyn tas. 3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar. Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken sedan ges minst 12 månaders vila före nästa valpning. Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar. 3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år före parning och bifoga intyget till registreringsansökan. Av intyget ska framgå att tiken är i sådan kondition att hon utan risk för sin hälsa kan få en valpkull. Tik över 7 år får inte användas i avel om den inte tidigare haft en valpkull. 3:6 att se till att valp före försäljning har en miljö som gynnar den fysiska och mentala utvecklingen samt en god socialisering med såväl människa som hund. 3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar i SKK och se till att de är ID-märkta vid leverans. 4. Försäljning, leverans och överlåtelse Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen: 4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning alltid upprätta överlåtelsehandling med av SKK fastställt innehåll. 4:2 att till överlåtelsehandling bifoga registreringsbevis eller skriftligt intyg om att hunden är anmäld för registrering. Registreringsbeviset ska, i det senare fallet, Översändas till köparen så snart det erhållits från SKK. Veterinärbesiktningsintyg som inte är äldre än en vecka ska bifogas vid leverans av hund. 111 4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors ålder. 4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om hunden vid tiden för överlåtelsen är behäftad med sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk belastning. 4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund med bibehållen avelsrätt alltid upprätta avtal med avtalsvillkor som är fastställda av SKK, innebärande bl.a. att längsta giltighetstid för fodervärdsavtal för tik är till dess tiken lämnat högst två valpkullar. Giltighetstiden begränsas till dess tiken uppnått fem års ålder. Fodervärdsavtal får inte tecknas för tik som fyllt fem år. Giltighetstiden för fodervärdsavtal för hanhund är längst till dess hanen uppnått sju års ålder. Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår, utan ersättning, till fodervärden så snart villkoren enligt denna punkt är uppfyllda. 4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos fodervärd. Med fodervärd jämställs person som köpt eller på annat sätt förvärvat en hund med förbehåll från säljaren att använda hunden i avel. 4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser mot valpköpare och fodervärdar som följer av de avtal som anvisas av SKK. SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl finns, bevilja dispens från dessa grundregler. Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras. På SKKs webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till de rasspecifika avelsstrategierna (RAS) för din ras. Postadress: 163 85 Spånga Besöksadress Rinkebysvängen 70 112 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se 16. Flik 16 Avel 2009 SKK:s policy och regelverk 113 Avel 2009 Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser inklusive det genetiska hälsoprogrammet 114 115 Innehåll Avelspolicy för Svenska Kennelklubben....................................6 Organisation..............................................................................7 Code of Breeder’s Ethics (FCI).................................................8 FNs Konvention om biologisk mångfald....................................8 Europarådet och svensk djurskyddslagstiftning......................10 Förbättrad avel och hundhälsa................................................11 Avelsfrågorna i stadgarna.......................................................12 RAS - SKKs handlingsprogram för förvaltning av hundraserna......................................................13 SKK Avelsdata.........................................................................14 SKKs riktlinjer för avelsrådgivning...........................................14 Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer........................................16 Avelskonferenser.....................................................................17 Svenska Kennelklubbens grundregler.....................................17 Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram .............. 19 1. Program för fysisk hälsa......................................................22 Överklagande av undersökningsresultat.................................31 II. Program för mental hälsa....................................................32 III. Avelsprogram på populationsnivå.......................................34 Utdrag ur Svenska Kennelklubbens registreringsbestämmelser.......................................................34 Svenska Kennelklubbens utbildning för avelsansvariga funktionärer i ras- och specialklubbar.............38 Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning .........................41 Svenska Kennelklubbens kynologiska kommittéer..................42 116 Gäller från 2009-04-01 Information och regler i denna broschyr var aktuella vid tryckningen i mars 2009, men kan komma att ändras. Aktuell version finns angiven och kan hämtaspå SKKs webbplats www.skk.se Irish softcoated wheaten terrier 117 Hunduppfödning Hundens betydelse kan knappast överskattas och avel och hunduppfödning engagerar många människor. ”Att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren och hundägandet” nämns allra först i SKKs målparagraf och står även på främsta plats i varje ansvarsfull hunduppfödares målsättning. Detta mål är också det som styr utformningen av de dokument av olika slag som har med hundavel att göra och som är samlade i detta häfte. Här kan ni bland annat hitta information om policy, regelverk och övriga bestämmelser samt hela det genetiska hälsoprogrammet. 118 Avelspolicy för Svenska Kennelklubben Avel och uppfödning av rashundar är fundamentet i Svenska Kennelklubbens verksamhet. Redan i stadgarnas första paragraf, vilken anger målet för verksamheten, framgår betydelsen av aveln genom texten ”att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar”. Hundavel och därmed hundrasers utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den användning som dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning för hundraser och deras möjlighet att anpassas till framtidens krav. Därför skall avel och utveckling av rashundar vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller funktion eller tömmer rasen på genetisk variation. Avel och uppfödning skall också ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler. Till avel ska inte hundar med allvarlig sjukdom/ funktionshinder användas. Parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman ska undvikas. Svenska Kennelklubben ansvarar i samarbete med specialklubbarna för rasbildning, rasutveckling och rasvård. Rasbildning innefattar • Uppbyggnad av nya raser eller av nya populationer av raser som redan förekommer i andra länder. • Återuppbyggnad av raser som på grund av liten numerär och hög släktskapsgrad är i behov av detta. Rasutveckling skall präglas av en målinriktad och långsiktig anpassning av hunden till de krav som kan ställas på en exteriört och funktionellt bra hund med god hälsa. Rasvård kan innefatta genetiska hälsoprogram avseende såväl fysisk som mental hälsa samt övergripande hälso- och avelsprogram på populationsnivå. Kombinationer av dessa åtgärder kan förekomma i enskilda raser. Svenska Kennelklubben skall medverka till utformningen av rasspecifika avelsstrategier samt: • Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. • Prioritera avel som gynnar avkommans möjlighet till ett långt liv utan hälsostörningar. • Prioritera exteriör avel som gynnar god funktion och förebygger förekomsten av icke önskvärda egenskaper hos avkomman. • Prioritera avel av hundar med naturlig fortplantningsförmåga. • Verka för en låg andel nära släktskapsparningar för att därmed minska inavelsökningen i hundraserna; medverka till att enskilda individer eller grupper av närbesläktade individer inte överutnyttjas i aveln. • Verka för att minska antalet avelsrestriktioner, som inte är relaterade till hundrasernas sundhet men begränsar möjligheterna till ett effektivt utnyttjande av befintliga hundmaterial; vid behov ta bort avelshinder mellan rasvarianter/raser, vilka bygger på olikheter i enskilda genpar t ex färg, hårlag och storlek. 119 Organisation Federation Cynologique Internationale (FCI) FCI är en internationell kennelklubbsorganisation med 84 medlemmar och kontraktsanslutna samarbetspartners över hela världen. Varje medlem/kontraktsansluten kennelklubb representerar ett land, utfärdar stamtavlor och utbildar sina egna domare. Inom FCI erkänns ömsesidigt medlemsländernas stamtavlor och domare. Varje medlemsland följer också respektive hemlands rasstandarder. Svenska Kennelklubben (SKK) är, liksom flertalet europeiska länders kennelklubbar, medlem i FCI. FCI arbetar framförallt genom kommittéer. Standardkommittén och Vetenskapliga Kommittén är betydelsefulla när det gäller avelsfrågor. Inom FCI finns sektioner i de olika världsdelarna. Nordisk Kennelunion (NKU) NKU består av kennelklubbar från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Arbetsutskottet, NKU/AU, är NKUs styrelse och arbetet fördelas i övrigt på kommittéer där NKUs Vetenskapliga Kommitté handlägger avelsfrågor av gemensamt nordiskt intresse. Kennelfullmäktige (KF) KF är SKKs högsta beslutande organ utom i disciplinära ärenden som handhas av Disciplinnämnden (DN). Länsklubbar, specialklubbar och Sveriges Hundungdom har yttrande- och rösträtt vid KF genom sina valda delegater. SKKs Centralstyrelse (CS) CS väljs av KF liksom Disciplinnämnden. Centralstyrelsen CS arbetar genom centrala kommittéer som oftast leds av en CS-ledamot. De kynologiska kommittéerna är Avelskommittén (SKK/AK), Standardkommittén (SKK/StandK) och Uppfödar ochKennelkonsulentkommittén (SKK/UKK). 120 SKKs kansli Arbetar med medlemsservice och beredning och handläggning av ärenden för Centralstyrelsen och dess kommittéer samt inför kennelfullmäktige. Klubbar Inom SKK-organisationen finns 25 länsklubbar, ca 50 specialklubbar ofta med anslutna rasklubbar, Sveriges Hundungdom samt av avtalsanslutna rasklubbar*. Lokala klubbar finns inom länsklubbar, special- och rasklubbar samt inom Sveriges Hundungdom. *Om rasansvar inte delegerats till en befintlig specialklubb kan en klubb/rassammanslutning anslutas till SKK genom särskilt avtal. Avtalsansluten rasklubb kan placeras i steg 1, 2 eller 3 med ökande delegation från SKK för varje steg. Steg 4 innebär att klubben erhåller specialklubbsstatus alternativt upptas som rasklubb i befintlig specialklubb eller bildar specialklubb tillsammans med närliggande rasklubb. Code of Breeder’s Ethics (FCI) 1. Endast funktionsmässigt sunda hundar ska användas i avel. Uppfödaren ska försäkra sig om att avelsdjuren har god mental och fysisk hälsa. den inte resulterar i sjukdomar, dåligt temperament och bristande bruksegenskaper. 4. Avel ska bedrivas så att den genetiska 121 variationen i rasen bevaras och helst ökas. 2. Var och en som väljer en hund till avel ska göra en bedömning av om hunden är mentalt och fysiskt lämpad för avel. 3. Avel och utveckling av hundraser ska vara målinriktad, långsiktig och hållbar så att 5. Så länge valpen är kvar hos uppfödaren ansvarar denne för att valpen har en miljö som gynnar den fysiska och mentala utvecklingen och garanterar en god socialisering. FN:s Konvention om biologisk mångfald Ett styrdokument för all djuruppfödning är FN:s Konvention om biologisk mångfald, som antogs vid den internationella konferensen i Rio de Janeiro 1992 och undertecknades av Sverige året därpå. Sverige åtog sig därmed att aktivt arbeta i konventionens anda för en hållbar utveckling på alla de nivåer som begreppet biologisk mångfald omfattar, nämligen ekosystem-, art- och gennivå. Nationellt program för förvaltning av Husdjursgenetiska resurser är den handlingsplan som innefattar arten hund. Svenska Kennelklubben ges en roll motsvarande avelsorganisationerna för lantbrukets djur och övriga sällskapsdjur. Detta innebär bland annat krav på ”ett väl organiserat avelsarbete även för hundraserna.” Avelsorganisationer tillsammans med sina medlemmar är ansvariga för att avelsarbetet de bedriver är långsiktigt hållbart. Rasspecifika avelsstrategier, RAS, är Svenska Kennelklubbens handlingsprogram för förvaltning av hundraserna. RAS är uppbyggt i tre huvuddelar: a) Rasens historiska bakgrund och utveckling, b) Beskrivning och analys av nuläget samt c) Slutsatser, mål och strategi för framtiden. 122 Irländsk varghund 123 Europarådet och svensk djurskyddslagstiftning Europarådet bildades år 1949 av tio västeuropeiska stater, däribland Sverige. Idag har Europarådet drygt 40 medlemsländer. Syftet med Europarådets arbete är att uppnå en större enighet mellan medlemsländerna, främst på det kulturella och sociala området. För att lagstiftningen ska kunna bli likartad utarbetar man särskilda avtal, konventioner. Djurskyddslagen 1988 Konventionen om skydd av sällskapsdjur upprättades i Strasbourg den 13 november 1987 och ratificerades av Sverige. Konventionens utgångspunkt är att medlemsländerna erkänner ”att människan har en moralisk förpliktelse att respektera alla levande varelser” och tar hänsyn till ”att sällskapsdjur har ett särskilt förhållande till människan”. Vidare att medlemsländerna ”beaktar sällskapsdjurens betydelse för livskvaliteten och därmed deras värde för samhället”. Djurskyddsförordningen Underordnat Europakonventionen följer Riksdagens beslut i form av Djurskyddslagen. Den nuvarande lagen antogs 1988 och innehåller bland annat följande skrivning: § 2 ”Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.” Regeringen beslutar om Djurskyddsförordningen, vilken bygger på Djurskyddslagen. § 29 ”Avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren är förbjuden. Närmare föreskrifter om förbudet meddelas av Jordbruksverket.” Konventionen innehåller följande kapitel 1. Allmänna bestämmelser 2. Principer för hållande av sällskapsdjur 3. Kompletterande åtgärder rörande herrelösa djur 4. Information och utbildning 5. Multilaterala samråd 6. Ändringar 7. Slutbestämmelser Konventionens artikel 5 om uppfödning Artikel 5 om uppfödning har central betydelse för de bestämmelser som omger hunduppfödningen i Sverige. Den lyder: ”En person som väljer ett sällskapsdjur för uppfödning skall ansvara för att hänsyn tas till anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga egenskaper som kan äventyra antingen avkommans eller moderns hälsa och välbefinnande”. 124 Statens jordbruksverks Föreskrifter Det verkställande organet är Statens jordbruksverk som utarbetar detaljerade regler och ser till att de efterlevs. Avelsparagrafen återfinns i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt. §2 Avel ”Djur, som nedärver missbildning eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner får inte användas i avel. Ett djur får inte heller användas i avel om det nedärver disposition för hög frekvens av allvarliga sjukdomsfall eller förlossningssvårigheter eller om det saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.” För närvarande (mars 2008) pågår arbete med revidering av ovanstående föreskrifter. Kontakta Jordbruksverket för närmare information. Förbättrad avel och hundhälsa Multilateral överenskommelse Vid en multilateral konsultation i Europarådet 1995 angående Konventionen om skydd av sällskapsdjur enades parterna om nödvändigheten av att arbeta för en förbättrad avel och hundhälsa. Följande målsättningsförklaring antogs av deltagande medlemsländer och organisationer: Nordisk strategi Vid ett möte med NKUs standardkommitté 1996 beslutades om en inventering av rasstandarder. Följande handlingsprogram antogs: • Standarder för inhemska raser ska ses över med tanke på formuleringar som kan anses negativa ur hälsosynpunkt. • att med hänsyn till djurens välbefinnande medverka till en översyn av rasstandarder, i synnerhet när dessa föreskriver kirurgiska ingrepp av estetiska skäl. • Kunskap om sambandet exteriör - hälsa ska spridas. • att skapa respekt för dessa standarder hos domare och uppfödare. • Överdrivna exteriöra detaljer och de ökade risker för skador som dessa kan medför ska diskuteras vid uppfödarkonferenser och liknande. • att arbeta för en ändamålsenlig och fortlöpande utbildning av domare och uppfödare. • att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra uppfödning av djur med genetiska eller fenotypiska egenskaper som menligt kan påverka djurens hälsa och sundhet. • att utarbeta information till allmänheten för att uppnå ett ansvarsfullt djurägande i överensstämmelse med konventionens intentioner. • Problematiken i samband med premiering på utställning ska uppmärksammas vid domarutbildning och exteriördomarkonferenser. • Information ska ges till utländska domare som inbjuds att döma i Norden. • Problematiken ska tas upp på internationell nivå. Tillägg till samtliga rasstandarder Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. 125 Avelsfrågorna i stadgarna Stadgar för Svenska Kennelklubben Typstadgar för specialklubb inom SKK-organisationen § 1 Mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar. § 1 Mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar. att bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper […]. §2 Verksamhet Mom 1 3. följa den kynologiska utvecklingen inom och utom landet samt driva svenska kynologiska intressen i internationella sammanhang. 4. bedriva och främja forskning inom SKKs verksamhetsområden för att sprida kunskap om hunduppfödning samt hundens beteenden, dess fostran, utbildning och vård. 6. stödja uppfödarna i arbetet för en god hundavel. Mom 2 1. Specialklubb skall lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av Centralstyrelsen upprättade riktlinjer. 2. Specialklubb skall verka för utbildning inom de raser, för vilka klubben har ansvar. § 9 Centralstyrelse Mom 1 Centralstyrelsen får inom eller utom sig utse kommittéer, som beslutar i ärenden eller ärende-grupper i den utsträckning som styrelsen bestämmer. Beslut som fattats i kommittéerna skall förtecknas och anmälas vid Centralstyrelsens nästkommande sammanträde. § 2 Verksamhet 2. informera om till klubben hörande ras/ raser och deras användningsområden. 3. lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av SKK upprättade riktlinjer. 4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för klubbens ras/raser inom och utom landet. § 7 Fullmäktige Mom 3 Dagordning 8. Styrelsens årsredovisning med balans- och resultaträkning, redogörelse för arbetet med avelsfrågor samt revisorernas berättelse. § 8 Styrelse Mom 1 Styrelsens organisation Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. Mom 2 Styrelsens åligganden Ansvara för klubbens avelsfrågor. 126 Typstadgar för rasklubb inom SKK-organisationen för klubbens ras inom och utom landet. § 7 Klubbmöte § 1 Mål Rasklubbarna, som är ideella föreningar, har till mål att inom ramen för specialklubbens stadgar tillvarata specifika intressen för rasen genom: att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar. att bevara och utveckla rasens specifika egenskaper […]. Mom 2 Dagordning 8. Styrelsens årsredovisning, balans- och resultatredovisning, redogörelse för arbetet med avelsfrågor samt revisorernas berättelse. § 8 Styrelse Mom 1 Styrelsens organisation Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. § 2 Verksamhet 2. informera om klubbens ras och dess användningsområden. Mom 2 Styrelsens åligganden • ansvara för rasens avelsfrågor i enlighet med av specialklubb och SKK upprättade riktlinjer. 3. lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av specialklubben och SKK upprättade riktlinjer. • avge årsredovisning inklusive redogörelse för arbetet med avelsfrågor till ordinarie klubbmöte. 4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen RAS - SKK:s handlingsprogram för förvaltning av hundraserna På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k. rasspecifik avelsstrategi (RAS). Uppdraget att utforma dessa lades på specialklubbarna som i sin tur i huvudsak delegerar ut arbetet på rasklubbarna, även om samordningsansvaret kvarstår hos specialklubben. RAS fastställs av SKK:s Avelskommitté och ska enligt KF-beslut revideras vart femte år. Den rasspecifika avelsstrategin är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras och en tillämpning av SKK:s Avelspolicy. Avelsarbetet i klubben innebär att arbeta med utformandet av och utvärderingen av RAS som ett kvalitetsverktyg för en sund hundavel. RAS kan delas in i tre delar: 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling. 2. Beskrivning och analys av nuläget. 3. Slutsatser, prioriteringar, mål och strategier för framtiden. RAS bör ange: Mätbara mål och tidsplan Strategier/handlingsplaner för att uppnå målen på kort och lång sikt. 127 Redogörelse av hur förankringen i klubben skett. Viktiga aspekter är: Hälsa Funktion Mentalitet Genetisk variation, Avelsstruktur Exteriör Hundens hälsa och välbefinnande ska alltid prioriteras. Mer information om RAS finns på SKK:s webbplats, www.skk.se bland annat: RAS - en mall RAS - utvärdering RAS - små hundpopulationer SKK Avelsdata SKK Avelsdata är en tjänst som ger åtkomst till registrerade uppgifter i Svenska Kennelklubbens databas på såväl individ- som populationsnivå. Samtliga uppgifter SKK registrerar överförs varje natt till Avelsdata, samtidigt görs nya beräkningar av all statistik och Avelsdata uppdateras. SKK Avelsdata är i första hand tänkt att användas av uppfödare och avelsråd inom special- och rasklubbar för avelsplanering och rasinformation, t ex inom arbetet med RAS. SKK Avelsdata är kostnadsfri och tillgänglig för alla genom inloggning via SKKs webbplats, www.skk.se . SKK Avelsdata är uppdelad i tre delar: 1. Hundar Innehåller information om samtliga svenskregistrerade hundar födda 1990 eller senare, inklusive avkommestatistik 2. Provparning Möjlighet till beräkning av inavelsgrad 3. Raser Innehåller rasstatistik baserad på födelseår för svenskfödda hundar födda 1990 eller senare. SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning • att väcka intresse för och främja avel av såväl fysiskt som mentalt sunda, bruks-mässigt, jaktligt och exteriört fullgoda hundar samt bevara och utveckla rasers specifika egenskaper. • att förmedla en god övergripande avelspolicy samt sprida kunskap om avelsmetoder, praktisk avel och uppfödning. • att lämna information och råd i avelsfrågor, vilket skall baseras på god kunskap om gällande hälsoprogram, djurskyddsförordning och djurhållningsföreskrifter. • att informera om innebörden av SKKs grundregler. Specialklubbens/rasklubbens organ för avelsfrågor skall: - ha god kunskap om grundläggande rasinformation: populationsstorlek, avelsstruktur och avelstraditioner, status beträffande hälsa, mentalitet, bruks- och jaktduglighet samt exteriör. - fortlöpande studera rasens utveckling samt även fortlöpande redogöra för denna utveckling. 128 Dvärgschnauzer 129 - aktivt deltaga i utvecklingen och uppföljningen av rasspecifika avelsstrategier, (RAS). - informera om för rasen gällande krav och rekommendationer samt fortlöpande an- svara för kontakten med SKKs avelsansvariga. - årligen upprätta verksamhetsberättelse med utvärdering av bl. a RAS samt verksamhetsplan med arbetsbeskrivning för avelsrådet. Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer Målet för SKK-organisationen när det gäller avel av rashundar finns uttryckt i stadgar för SKK, specialklubb och rasklubbar. Av verksamhetsparagrafen i dessa stadgar framgår att ”information och råd i avelsfrågor” är centralt och stadgarna hänvisar till SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning, där uppdraget finns närmare beskrivet. De grundläggande principerna och etiska värderingarna för avel och uppfödning finns uttryckta i Avelspolicy för Svenska Kennelklubben. Med utgångspunkt från avelspolicyn och de bakomliggande övergripande styrdokumenten ska avelskommittéer och enskilda avelsfunktionärer verka för att ”väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar” (ur SKK:s stadgar § 1 Mål). 1. Avelsfunktionären har en framskjuten förtroendepost inom SKK-organisationen och stora krav ställs därför på innehavarens integritet. I arbetet med avelsfrågorna ska det stå helt klart att avelsfunktionären representerar sin klubbs ställningstaganden inom RAS och inte agerar utifrån privata preferenser. Generellt gäller att verksamheten är av informativ och vägledande natur. 2. Bland avelsrådgivningens uppgifter ingår att förmedla SKK:s grundläggande värderingar, kunskap om avel och uppfödning samt att informera om innebörden i grundreglerna. Det innebär att avelsfunktionären är delaktig i ett opinionsskapande och pedagogiskt arbete, vilket ställer krav på lämplighet och omdömesförmåga. Avelsfunktionären ska löpande följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. 3. Avelsrådet ansvarar för den allmänna informationen i avelsfrågor och den information som bygger på utvärderingar och sammanställningar inom RAS. Den enskilde uppfödaren ansvarar för den enskilda parningen. 4. Vid personliga kontakter och information om enskilda djur eller kombinationer ska avelsfunktionären endast vidarebefordra säkerställda uppgifter om djuren eller deras avkomma. I övriga fall ska avelsfunktionären hänvisa till hundägaren, som enligt grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar. 5. Avelsfunktionär ska inte som privatperson delta med egna inlägg i e-postlistor, på chat-sidor och liknande utan endast medverka i sin roll som avelsfunktionär om avelsrådet/styrelsen finner anledning att göra debattinlägg eller kommentarer. 6. Specialklubb och rasklubb kan utarbeta ytterligare etiska riktlinjer, anpassade till klubbens specifika behov, för arbetet med avelsfrågorna. SKK/AK 2006-06-13 130 Avelskonferenser SKK anordnar regelbundet avelskonferenser för special- och rasklubbar. Därutöver samlar klubbarna sina medlemmar till uppfödarträffar, raskonferenser och liknande. Ansökan om bidrag Följande regler gäller för erhållande av bidrag till avelskonferenser för avelsråd och/eller medlemmar. 1. Bidrag kan sökas av specialklubb eller till SKK direkt avtalsansluten rasklubb (fr. o. m. steg III). 2. Bidrag utgår för att täcka kostnader för Föredragshållare och/eller andra gemensamma kostnader som t ex konferenslokaler och konferensmaterial. Bidrag utgår ej till deltagares eller förtroendevaldas kostnader. 3. Bidrag till klubbar med ansvar för en ras kan beviljas vart tredje år. Bidrag till specialklubbar med ansvar för flera raser kan beviljas vartannat år. 4. Bidrag skall sökas senast sex (6) månader före planerat konferensdatum. 5. Ansökan om bidrag skall ställas till SKK/ AK och skall innehålla preliminärt program samt budget för konferensen. 6. Efter prövning och beslut i SKK/AK utgår bidrag med 75 procent av kostnaderna, dock högst med 10 000 kronor. 7. För utbetalning av bidrag skall konferensdokumentation insändas till SKK/AK tillsammans med ekonomisk redovisning. Den senare skall innehålla specificerade och verifierade uppgifter avseende de kostnader, för vilka bidrag sökes. Svenska Kennelklubbens Forsknings- och utvecklingsfond Syftet med fonden är att stödja insatser som har till mål att främja avel av rasrena hundar i enlighet med stadgarnas målparagraf. Fonden är ett komplement till det forskningsstöd SKK kan bidra med genom de två forskningsstiftelserna som förvaltas av SKK. Medel ur fonden kan sökas av medlemsorganisation inom SKK, enskilda medlemmar, forskningsinstitutioner eller enskilda forskare. Bidraget ur fonden kan uppgå till maximalt 75 % av den totala kostnaden som insatsen är kostnadsberäknad till. Medel ur fonden disponeras av SKK:s Centralstyrelse efter förslag från SKK:s Avelskommitté. Ansökan görs på särskild blankett, se www.skk.se . Svenska Kennelklubbens grundregler Dessa grundregler gäller för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer fr o m 2009-01-01. 1. Allmänt Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 1:1 att behandla och vårda hundar och andra djur väl i enlighet med såväl beprövad erfarenhet som gällande djurskyddslagstiftning och regler utfärdade med stöd av lagstiftningen. Detta innebär att någon befogad anmärkning mot djurhållningen 131 inte ska kunna göras av myndighet eller av SKK auktoriserad kennelkonsulent. 1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök. 1:3 att handla och uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer och att inte uttala sig nedsättande om enskild medlem. 1:4 att i anslutning till prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare. 1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera som sådan genom att registrera valpar i annans eller eget namn/kennelnamn då den egentliga uppfödaren är annan person samt att inte anlita återförsäljare eller själv agera som sådan vid försäljning eller köp av hund. 1:6 att följa Skaks stadgar och regelverk samt att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de förpliktelser som kan följa av hundverksamheten samt att på intet sätt kringgå SKK:s regelverk eller beslut. 2. Avelsetik Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att det befrämjar avkommans hälsa och välbefinnande. Varje medlem som upplåter sin hund till avel ska vara väl förtrogen med SKK:s avelspolicy samt med rasens standard, provbestämmelser, registreringsbestämmelser och rasspecifika avelsstrategi. Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 2:1 att till avel endast använda hundar av samma ras. 2:2 att till avel endast använda hund som är inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd utländsk kennelorganisation. 2:3 att till avel endast använda hundar som inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder och som har ett gott och för rasen typiskt temperament. Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/ funktionshinder hos avkomman. 3. Uppfödaretik Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god uppfödaretik samt god kynologisk sed: Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen: 3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort ansvar. 3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar och sin uppfödningsverksamhet. 3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen individs fysiska mognad och beteende. att inte para en tik vid för hög ålder. Här bör rasspecifika hänsyn tas. 3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar. Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken sedan ges minst 12 månaders vila före nästa valpning. Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar. 3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år före parning och bifoga intyget till re- 132 gistreringsansökan. Av intyget ska framgå att tiken är i sådan kondition att hon utan risk för sin hälsa kan få en valpkull. Tik över 7 år får inte användas i avel om den inte tidigare haft en valpkull. 3:6 att se till att valp före försäljning har en miljö som gynnar den fysiska och mentala utvecklingen samt en god socialisering med såväl människa som hund. 3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar i SKK och se till att de är ID-märkta vid leverans. 4. Försäljning, leverans och överlåtelse Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen: 4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning alltid upprätta överlåtelsehandling med av SKK fastställt innehåll. 4:2 att till överlåtelsehandling bifoga registreringsbevis eller skriftligt intyg om att hunden är anmäld för registrering. Registreringsbeviset ska, i det senare fallet, översändas till köparen så snart det erhållits från SKK. Veterinärbesiktningsintyg som inte är äldre än en vecka ska bifogas vid leverans av hund. 4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om hunden vid tiden för överlåtelsen är behäftad med sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk belastning. 4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund med bibehållen avelsrätt alltid upprätta avtal med avtalsvillkor som är fastställda av SKK, innebärande bl.a. att längsta giltighetstid för fodervärdsavtal för tik är till dess tiken lämnat högst två valpkullar. Giltighetstiden begränsas till dess tiken uppnått fem års ålder. Fodervärdsavtal får inte tecknas för tik som fyllt fem år. Giltighetstiden för fodervärdsavtal för hanhund är längst till dess hanen uppnått sju års ålder. Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår, utan ersättning, till fodervärden så snart villkoren enligt denna punkt är uppfyllda. 4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos fodervärd. Med fodervärd jämställs person som köpt eller på annat sätt förvärvat en hund med förbehåll från säljaren att använda hunden i avel. 4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser mot valpköpare och fodervärdar som följer av de avtal som anvisas av SKK. 4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors ålder. Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram Tillblivelsen av det som med ett samlingsnamn kallas Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram kan dateras till hösten 1979, då SKK:s centralstyrelse tog beslut om ”Igångsättning och utformning av bekämpning av vissa genetiskt betingade defekter och sjukdomar.” Till att börja med utarbetades hälsoprogram enbart gällande fysisk hälsa. Idag finns också program avseende mental hälsa samt avelsprogram på populationsnivå. Grundläggande för alla program är den centrala registreringen av veterinära och andra resultat, något som i sin tur bygger på att hundarna är ID-märkta. En viktig princip är att dataregistren finns tillgängliga för var och en som vill utnyttja dem inför ett avelsbeslut eller för specialklubbarna 133 som underlag för deras avelspolicy. Beträffande hälsoprogrammen för fysisk hälsa gäller allmänt att åtgärder endast kan sättas in mot sjukdomar och defekter där diagnostiken är väl beprövad och erkänd. För att avbryta ett hälsoprogram krävs att tydliga resultat visat sig. Specialklubbar och rasklubbar har en viktig roll när det gäller genetiska hälsoprogram. Det är deras ansvar att ta fram underlag för ansökan i samarbete med veterinär och genetiker och eventuellt annan sakkunnig. Underlaget skall innehålla en beskrivning av den aktuella situationen i rasen, av problemets omfattning och utbredning i populationen samt en redogörelse för ärendets handläggning. Det är också klubbarnas ansvar att fortlöpande informera medlemmarna om hur arbetet med ärendet fortskrider. En viktig förutsättning för att ett genetiskt hälsoprogram skall bli framgångsrikt är nämligen uppfödarnas och enskilda hundägares vilja att ställa sig bakom det. Förberedelsearbetet skall avslutas med att ansökan förankras i ett klubbmötesbeslut (årsmötesbeslut). I kallelsen till mötet skall uppges att ärendet kommer upp på dagordningen. För rasklubbar som ej har specialklubbsstatus gäller att ansökan också måste behandlas av specialklubbens styrelse. Beslut som rör genetiska hälsoprogram tas av SKK:s avelskommitté efter ansökan från den officiella specialklubben. Om anslutningen till Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram gäller enbart central registrering av veterinärdata kan denna börja med omedelbar verkan. Registrering kan ske retroaktivt, dvs. också resultaten från tidigare genomförda undersökningar registreras. Om anslutningen däremot innebär restriktioner gäller sedvanlig informationstid av minst sex (6) månader innan denna del av programmet kan sättas in. Genom ett flertal utvärderingar har det visat sig att hälsoprogrammen varit framgångsrika och resulterat i minskat djurlidande. Samarbetet mellan uppfödare, hundägare, veterinärer och genetiker har rönt uppmärksamhet i andra länder. Sverige har varit föregångsland och öppnat vägen för internationellt samarbete på området. Enskilda och klubbar som är intresserade av Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram kan vända sig till SKK:s avelskommitté, som är SKK:s ansvariga organ i dessa frågor. Definition av SKK:s centralt organiserade hälsoprogram Med av SKK centralt organiserade hälsoprogram avses såväl central registrering av veterinära undersökningsresultat som krav på undersökningsresultat för avelsdjur Hälsoprogrammen kan omfatta följande tre nivåer: Nivå 1 • Central registrering av veterinära undersökningsresultat Dessa kan omfatta: – Klassificering av fenotyp avseende specifik sjukdom – Kan fastställas (ex HD/ED), alternativt Förändras över tid (ex ögonlysningsresultat) – Klassificering av genotyp, DNA-tester, avseende specifik sjukdom (ex prcd-PRA) – Inrapporterade kända fall avseende specifik sjukdom (ex renal dysplasi) Nivå 2 Avser avelsdjur • Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå 1) avseende specifik sjukdom 134 Shiba 135 Nivå 3 Avser avelsdjur • Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå 1) avseende specifik sjukdom • Inskränkningar i avelsanvändningen av djur med viss fenotyp eller påvisad genetisk belastning Känd status före parning Registreringen av undersökningsresultat är den grund som alla hälsoprogram bygger på. En vanlig modell för ett hälsoprogram är att det finns krav på känt undersökningsresultat, dvs. känd status avseende den aktuella sjukdomen/ defekten hos föräldradjuren för registrering av valpar. Det är ett sätt att uppmärksamma och kunna ta hänsyn till ett ärftligt problem i aveln. Genom att status är känd före parning får uppfödaren ett underlag när det gäller att bedöma djurets lämplighet för avel. Uppfödaren medverkar till att minska risken för att sjukdom nedärvs till avkomman. Om det i samband med registreringen visar sig att känd status i enlighet med hälsoprogrammets krav inte förelegat före parningen, kommer ärendet att överlämnas för bedömning till SKK:s uppfödar- och kennelkonsulentkommitté, SKK/UKK. Kommittén avgör om ärendet också ska överlämnas till Disciplinnämndens prövning. ID-märkning Krav på ID-märkning föreligger för central registrering av veterinära undersökningsresultat. ID-märkning kan ske genom tatuering eller med mikrochip. 1. Program för fysisk hälsa Höftledsdysplasi Armbågsledsdysplasi Knäledsdysplasi Patellaluxation Ögonsjukdomar Renal dysplasi Hemofili A Hjärtstatus DNA-tester Överklagande Höftledsdysplasi (HD) Höftledsdysplasi är en utvecklingsrubbning som påverkas av både gener och miljöfaktorer. En multifaktoriell polygen nedärvning innebär att flera gener är involverade och tillsammans med vissa miljöfaktorer (framför allt utfodring) påverkar höftledens utseende och funktion. Inom ramen för hälsoprogrammet baseras bedömningen av förekomsten av höftledsdysplasi på en röntgenologisk värdering av höftledens utseende under kontrollerade förhållanden, vilket bl. a innebär en sedering med lugnande och avslappnande medel. Graden av höftledsdysplasi klassificeras som C, D eller E. Se även Policyuttalanden från SKK:s Avelskommitté sidan 30. Höftledsröntgen Resultatet av höftledsröntgen registreras centralt för samtliga raser (Nivå 1 SKK:s genetiska hälsoprogram se sid 20). Hunden skall vara ID-märkt och för flertalet raser gäller att den skall vara minst 12 månader gammal för att resultatet skall bli officiellt. För vissa storvuxna raser är lägsta ålder för röntgen 18 månader. Förutom central registrering har vissa raser 136 krav på att båda föräldradjuren är höftledsröntgade och ID-märkta för att avkomma skall registreras i SKK (Nivå 2 se sid. 20). Undersökningen skall vara utförd före parning och officiellt resultat skall föreligga. Utöver det kan vissa raser dessutom ha anslutits till texten som säger att det ej är förenligt med SKK:s Grundregler att i avel använda individ som är behäftad med höftledsdysplasi (Nivå 3 se sid. 22). Då uppfödare i strid med detta använder HD-belastat avelsdjur åsättes avkomman avelsspärr vilken ej kan borttagas. För information på rasnivå se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Omröntgen av hund I enlighet med Nordisk Kennelunions (NKU) beslut måste det fr o m 2009-01-01 ha gått minst 6 månader sedan föregående röntgentillfälle innan en hund kan röntgas om för avläsning hos SKK avseende HD/ED/knä. Röntgenbilder som kommer till SKK utan att det gått 6 månader kommer utan åtgärd att returneras till veterinärkliniken. Hundägare som är osäker på datum för tidigare röntgen kan gå in på SKK:s Hunddata alt. Avelsdata. Under Veterinär alt. Veterinärdata återfinns datum för alla registrerade undersökningstillfällen Övrigt För svenskägd hund gäller att resultatet av höftledsröntgen skall avläsas i Sverige. Jämför ”Avel med ej svenskfödd hund” sidan 36 - 37. Armbågsledsdysplasi (ED) Armbågsledsdysplasi är ett samlingsbegrepp för flera olika utvecklingsrubbningar i armbågsleden. Bakgrunden till uppkomsten av dessa rubbningar är multifaktoriell, vilket innebär att såväl flera gener som olika miljöfaktorer är involverade i utvecklingen av dessa rubbningar. Röntgenundersökning av armbågsleden syftar till att påvisa förekomst och grad av sekundära benpålagringar/artros som utgör ett tecken på att någon av dessa utvecklingsrubbningar föreligger. I vissa fall går det att också påvisa den bakomliggande primärorsaken. Artros leder till varierande grad av funktionsnedsättning och smärta. Graden av artros bedöms på en 3-gradig skala, lindriga, måttliga respektive kraftiga benpålagringar. Armbågsledsröntgen Resultat av armbågsledsröntgen registreras centralt för samtliga raser. För officiell röntgen gäller att hunden är ID-märkt och minst 12 månader gammal. För vissa raser krävs att båda föräldradjuren är armbågsledsröntgade och ID-märkta för att avkomma skall registreras i SKK. Undersökningen skall vara utförd före parning och officiellt resultat skall föreligga. För enstaka ras finns krav på att armbågsledsstatusen skall vara utan anmärkning för registrering av valpkull. För information på rasnivå se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Knäledsdysplasi Rubbningar i knäledens utveckling leder liksom rubbningar i höftleder och armbågar till benpålagringar/artros. Hälsoprogrammet bygger på en bedömning av förekomst och omfattning av artros i knäleden. Graden av artros bedöms på en 3-gradig skala, lindriga, måttliga respektive kraftiga benpålagringar. Knäledsröntgen Resultat av knäledsröntgen registreras centralt för boxer. För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . För officiell röntgen krävs att hunden är minst 12 månader gammal och ID-märkt. 137 Patellaluxation Patellaluxation är en utvecklingsrubbning som gör att knäskålen (patella) kan förflyttas ur sitt normala läge antingen utåt (lateralt) eller inåt (medialt). Detta har en komplext ärftlig bakgrund och leder till varierande grad av besvär i form av hälta. Graden av patellaluxation bedöms på en 4-gradig skala (0-3) där grad 3 innebär att patella är permanent luxerad och inte kan återta sitt normala läge. Katarakt (grå starr) Katarakt är en grumling i ögats lins som förekommer i många raser. Fyra varianter av katarakt redovisas i SKK-data. Omfattningen anges som lindrig, måttlig eller kraftig. Palpatorisk undersökning av knäleder Resultatet av undersökningen registreras centralt för samtliga raser. För att undersökningsresultatet skall bli officiellt krävs att hunden är ID-märkt och minst 12 månader gammal. Katarakt kan vara ärftlig eller förvärvad (icke ärftlig). Generellt rekommenderas att hund med ärftlig total katarakt eller bakre polkatarakt inte används i avel. Ej heller bör hund användas som lämnat högre frekvens av katarakt i sin avkomma än vad som förekommer inom rasen som helhet. Två hundar med främre Ysömskatarakt bör inte paras med varandra. Beträffande hund med övrig partiell katarakt varierar rekommendationen mellan och inom raser. För ett fåtal raser gäller dessutom registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som ej är ID-märkt och som före parning ej har officiellt intyg om patellastatus vid lägst 12 månader. För information på rasnivå se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Ögonsjukdomar PRA (Progressiv retinal atrofi) Fortskridande ärftlig näthinnesjukdom som förekommer i många raser. Tidiga och sena former finns. De tidiga ger symptom hos valpar/unghundar. De sena ger symptom hos vuxna hundar. Debutåldern varierar mellan och inom raser. Förutom rasspecifika hälsoprogram finns, vid autosomal recessiv arvsgång, generell rekommendation mot avel med anlagsbärare för PRA, det vill säga djur med generell PRA samt deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma. Special- och rasklubbar kan därutöver ha ytterligare rekommendationer, t.ex. att syskon till hund med PRA ska uteslutas från avel. Total katarakt Bakre polkatarakt Främre Y-sömskatarakt Övrig partiell katarakt PHTVL/PHPV (Persisterande Hyperplastisk Tunica Vasculosa Lentis/Persisterande Hyperplastisk Primär Vitreus) Vävnad och ibland blodkärl från fosterstadiet som finns kvar efter födseln i ögats glaskropp och på linsens baksida. Missbildningen ses särskilt hos dobermann, där den är ärftlig, men förekommer även hos andra raser. PHTVL/PHPV graderas från 1-6 (0 är normalt). Generellt rekommenderas att hund med grad 2-6 inte används i avel. Linsluxation Ärftlig avlossning av linsen som förekommer särskilt hos mindre terrierraser. Arvsgången betraktas som enkel autosomal och recessiv. Förutom rasspecifika hälsoprogram finns generell rekommendation att inte avla på anlagsbärare för linsluxation, det vill säga djur med linsluxation samt deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma, och syskon till hund med linsluxation. 138 CEA (Collie Eye Anomaly) Polygent nedärvd medfödd förändring i ögats bakre segment som särskilt förekommer hos Collie, Shetland sheepdog samt i lägre frekvens även hos Border collie och Australian shepherd. Fyra delsymptom kodas i SKK-data. För CRD anges omfattningen som lindrig, måttlig eller kraftig. CRD chorioretinal dysplasi Colobom Blödning Näthinneavlossning Generellt rekommenderas att inte avla på hund med kraftig CRD eller med colobom/ blödning/näthinneavlossning. Retinal dysplasi Retinal dysplasi är en felaktig utveckling av näthinnan som särskilt förekommer inom vissa spaniel- och retrieverraser och inom rasen Cavalier King Charles spaniel. Fyra varianter kodas i SKK-data. Näthinneveck/retinal dysplasi Multifokal retinal dysplasi Geografisk retinal dysplasi Total retinal dysplasi Generellt rekommenderas att inte avla på hund med de tre senare varianterna, för Springer spaniel samtliga varianter. För övriga raser gäller att två hundar med näthinneveck inte bör paras med varandra. Avkommans ögonstatus bör följas vid avel med hund med näthinneveck av raserna Golden och Labrador retriever. Ögonundersökningar Resultatet av ögonundersökningar registreras centralt för samtliga raser. För officiellt undersökningsresultat krävs att hunden är IDmärkt. Lista över godkända ögonveterinärer återfinns på www.skk.se . För vissa raser krävs att båda föräldradjuren är ögonundersökta och ID-märkta för att avkomma skall registreras i SKK. Undersökningen skall vara utförd inom ett (1) år före parning. För information på rasnivå se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Program för PRA: ögonlysning För vissa raser gäller särskilda registreringsbestämmelser innebärande 1. att avkomma efter föräldradjur som inte ögonundersökts inom ett (1) år före betäckningen ej kan registreras. 2. att PRA-hund avelsspärras och att avkomma fortsättningsvis ej kan registreras. 3. att PRA-hunds bägge föräldrar avelsspärras och att avkomma fortsättningsvis ej kan registreras. 4. att PRA-hunds eventuellt redan producerade avkomma avelsspärras och att avkomma fortsättningsvis ej kan registreras. Raser inom PRA-program bichon frisé border collie lhasa apso norrbottenspets papillon/phaléne portugisisk vattenhund shetland sheepdog tax, alla varianter tibetansk spaniel tibetansk terrier wachtelhund För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . ERG-undersökning Hund som ERG-undersökts i Sverige eller Norge vid lägst 18 månaders ålder behöver ingen förnyad undersökning avseende PRA. 139 Program för linsluxation lancashire heeler tibetansk terrier För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Renal dysplasi Renal dysplasi är en utvecklingsrubbning i njuren som inte går att bota och leder till död/ avlivning oftast vid ganska ung ålder. Nedärvningen i de raser som studerats är autosomal och enkelt recessiv. Affekterade individer, deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma bör ej användas i avel. Renal dysplasi registreras centralt för vissa raser. Närmare upplysningar lämnas av SKK:s registreringsavdelning. Raser med central registrering av renal dysplasi berner sennenhund boxer cairnterrier cocker spaniel flatcoated retriever golden retriever lhasa apso shih tzu irish softcoated wheaten terrier tibetansk spaniel tibetansk terrier welsh springer spaniel Hemofili A Hemofili A är en störning i blodets förmåga att koagulera och kan vid grava fall leda till förblödning. Nedärvningen är könsbunden och recessiv, vilket innebär att det som regel är hanhundar som drabbas och oftast tikar som nedärver defekten. Hälsoprogrammet är baserat på undersökning av halten av faktor VIII i blodet, som indikerar såväl affekterade hundar som anlagsbärande tikar. Inkomna resultat för schäfer registreras och blödare/ anlagsbärare spärras för avel. Registreringsförbud för avkomma efter anlagsbärare för hemofili A. Hjärtstatus Förekomsten av biljud/blåsljud vid auskultation med ett fonendoskop över hjärtats hålrum indikerar ofta hjärtfel som till exempel kronisk hjärtklaffsdegeneration (endokardos). I det genetiska hälsoprogrammet för cavalier king charles spaniel påvisas eventuell förekomst av blåsljud. Hälsoprogrammet baserar sig på det samband som finns mellan avkommans hjärtstatus och den ålder då föräldradjuren haft hjärtstatus utan anmärkning (u.a.). Därför är utgångspunkten för hälsoprogrammet att avelsdjur skall vara minst fyra år och ha hjärtstatus utan anmärkning. Endast i de fall, där avelsdjurets föräldrar haft hjärtstatus utan anmärkning efter fyllda fyra år, kan avelsdjuret användas före fyra års ålder, förutsatt att hjärtstatus är utan anmärkning. Rasen king charles spaniel har central registrering av hjärtundersökning. DNA-tester Mer information om DNA-tester återfinns på SKK:s webbplats, www.skk.se . Allmän information Genetisk diagnostik blir allt vanligare då fler DNA-tester görs tillgängliga genom den intensiva forskning som pågår. DNA-test ger kunskap om vilken variant av ett visst anlag hunden bär på. Ett test identifierar såväl genetiskt affekterade, anlagsbärande som normala individer. Det gör att man tidigt, innan symtom ens hunnit visa sig, kan se om hunden ifråga löper risk att själv bli sjuk, i den för tes 140 Tibetansk mastiff 141 tet specifika sjukdomen, nedärva sjukdomen till sina avkommor eller om den inte alls bär på sjukdomsanlaget. Särskilt viktigt är detta för sjukdomar som är svåra att diagnostisera, debuterar sent (efter avelsdebuten) eller innebär stort lidande för individen ifråga. Ett sjukdomsgenetiskt test utförs endast en gång i livet och kan utföras när som helst under hundens liv. Förekomsten av ett genetiskt test behöver inte betyda att individer inom en ras bör testas. Mer information om DNA-tester finns på www.skk.se alt. kontakta aktuell rasklubb. Information till special- och rasklubb gällande DNA-test Inom raser där man använder DNA-test alt. där klubben kräver resultat från DNA-test för t.ex. valphänvisning ser SKK gärna att special- och/ eller rasklubben kontaktar SKK:s DNA-grupp. SKK kan då i samarbete med SLU hjälpa till med att ta fram uppgift om tester och vilka laboratorier som kan godkännas. Förfrågan skickas till Helena Rosenberg, helena.rosenberg@skk.se . SKK rekommenderar samtliga special- och rasklubbar att läsa igenom den informationstext som finns på www.skk.se , gällande DNA-tester. För DNA-tester som inte registreras centralt på SKK, men vars användning stöds av klubben, bör information finnas på respektive klubbs hemsida. Observera att remiss från SKK alltid ska användas och att SKK enbart godkänner testresultat från blodprov. SKK:s Grundregler vid DNA-test I SKK:s Grundregler från och med 2009 finns en särskild punkt gällande DNA-tester: Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 2:5 att inte använda hund i avel som vid DNA-test visat sig vara bärare av dubbla anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning. Hund som visat sig vara bärare av enkelt anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning får användas i avel, men endast i kombination med genetiskt/hereditärt friförklarad hund och under förutsättning att detta inte står i strid med gällande hälsoprogram. Ovanstående innebär att det alltid strider mot SKK:s Grundregler att i avel använda ”genetisk affekterad” hund (affected) d.v.s. hund som har eller riskerar att utveckla allvarlig sjukdom. Det är inte heller tillåtet att para två anlagsbärare (carrier) med varandra. För ras med hälsoprogram omfattande DNA-test kan särskilda regler gälla. Se aktuella registreringsbestämmelser för just din ras på www.skk.se . Central registrerade DNA-test För vissa DNA-test registreras resultatet centralt i SKKs veterinärdataregister. Följande punkter är viktiga att känna till: 1. Använd aktuell remiss från SKK. Därmed säkerställs att det är veterinär som tagit blodprovet och skickat det till aktuellt laboratorium samt att hundens ID är kontrollerad. 2. SKK godkänner enbart resultat från blodprov (ej från så kallat cheek swab (salivprov) eller från hårprov) 3. Kontrollera vilket laboratorium som är godkänt av SKK för det aktuella testet. 4. Hundägaren är alltid skyldig att ta hänsyn till testresultatet vid ett avelsbeslut, oavsett om resultatet finns registrerat i SKK:s veterinärdataregister. CL (Ceroid Lipofuscinos) hos engelsk setter Hos engelsk setter förekommer defekten ceroid lipofuscinos (CL), också kallad ”hjernesvinn” i Norge. Defekten medför en ansamling av pigmenten lipofuscin och ceroid i celler i centrala nervsystemet. CL drabbar oftast unga 142 hundar. Symtomen varierar kraftigt och kan bestå av personlighetsförändringar, osäker gång, darrningar i huvudet, synnedsättning, kramper och förlamningar. Arvsgången är autosomal recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar. Forskare i Norge har identifierat den mutation som orsakar CL hos engelsk setter och utvecklat ett DNA-test för sjukdomen. Det är därigenom nu möjligt att med ett blodprov konstatera om hunden har anlag för CL. Du kan läsa mer om defekten och DNA-testet på Norsk Kennel Klubs (NKK:s) hemsida, www.nkk.no . SKK har beslutat om central registrering av DNA-resultat avseende CL hos engelsk setter. Svenska hundägare som vill låta testa sin hund skall använda sig av NKK:s rutiner. För att resultatet skall registreras i SKK:s veterinärdatabas krävs att NKK:s remiss för utländsk hund används. CLAD (Canine leukocyte deficiency) hos irländsk röd setter CLAD är en defekt i kroppens vita blodkroppar som gör individer som drabbas extremt infektionskänsliga. De uppnår därför sällan vuxen/ könsmogen ålder. Sjukdomen förekommer hos irländsk röd setter och arvsgången är autosomal recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar. Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . Familjär nefropati (FN) hos cocker spaniel Hos cocker spaniel förekommer njursjukdomen familjär nefropati (FN) (inte att förväxla med progressiv nefropati/renal dysplasi, PNP/ RD som också förekommer i rasen). Symtom vid njursjukdom är t. ex. ökad törst och ökad urinavgång, minskad aptit och avmagring samt kräkningar. Sjukdomen är dödlig och arvsgången är enkel autosomal recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar. Den mutation som orsakar FN hos cocker spaniel är identifierat och ett DNA-test för sjukdomen har utvecklats. Testet utförs vid OptiGen, USA och vid Antagene, Frankrike. SKK:s remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . Kongenital myastheni (muskeltrötthet) hos gammel dansk hönsehund Hos gammel dansk hönsehund förekommer defekten kongenital myastheni, också kallad muskeltrötthet. Sjukdomen innebär att överföringen av motoriska impulser från nerver till muskler inte fungerar. Symtomen utgörs av rörelsestörningar i samband med motion. Hunden får efter en stunds fysisk aktivitet svårigheter att stå på framförallt bakbenen, men problemen kan även omfatta frambenen. Efter en stunds vila återfår hunden till synes normal rörelseförmåga. Aktiveras hunden igen återkommer dock symtomen. Arvsgången är enkel autosomal recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar. Testet utförs vid Köpenhamns Universitet. SKK:s remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . Prcd-PRA (progressive rod-cone degeneration - Progressiv retinal atrofi) PRA (progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn för en grupp ögonsjukdomar som har liknande symtom. En av dessa sjukdomar kallas prcd-PRA och förekommer i en rad olika hundraser. Sjukdomen orsakar en progressiv tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan, även om de till en början verkar 143 utvecklas normalt. Först drabbas stavarna, vilka kan arbeta i svagt ljus. Hunden blir då ”nattblind” och kan inte se i mörker. Sedan förlorar tapparna successivt sin funktion i dagsljus. De flesta hundar med prcd-PRA blir så småningom helt blinda. Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att den drabbade hunden fått sjukdomsanlag från båda sina föräldrar. Det är viktigt att veta att inte alla sjukdomar som drabbar näthinnan är PRA, och att alla PRA-sjukdomar inte är prcd-formen av PRA. Det genetiska testet för prcd-PRA är därför bara informativt för prcd-PRA, inte för någon av de andra typerna av PRA. Testet utförs vid OptiGen, USA. SKKs remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . Raser med central registrering av prcd-PRA australian cattledog chesapeak bay retriever cocker spaniel finsk lapphund labrador retriever lapsk vallhund nova scotia duck tolling retriever pudel (mellan-, dvärg-, och toy-) svensk lapphund För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Retinal dystrofi (nattblindhet) hos briard Hos briard förekommer retinal dystrofi, en medfödd näthinnesjukdom som karakteriseras av nattblindhet och varierande grad av dagblindhet. Arvsgången är autosomal recessiv (men med varierande expressivitet), vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar. Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . Tidig (juvenil) katarakt hos bostonterrier Hos bostonterrier förekommer en mycket tidig ärftlig katarakt, även kallad juvenil katarakt. Den drabbar båda ögonen och leder nästan alltid till blindhet inom 1-2 år. Arvsgången är recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag från båda sina föräldrar. Hos bostonterrier förekommer också en annan form av ärftlig katarakt, dock inte lika allvarlig, som visar sig senare i livet. Eventuell redan producerad avkomma efter hund med juvenil katarakt rekommenderas DNA-test. Affekterad hund får aldrig användas i avel. Känd anlagsbärare får endast användas tillsammans med DNA-testad fri hund. Blodprovet skickas via veterinär till Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Testet utförs därefter vid Animal Health Trust, England. SKK:s remiss ska alltid användas. Remiss samt mer information finns på www.skk.se . von Willebrands sjukdom hos kooikerhondje Sjukdomen är en defekt i blodets koaguleringsförmåga som vid grava fall leder till förblödning. Den förekommer i olika former. Mutationer kan ge upphov till sjukdomen hos både hund och människa. Nedärvningen av von Willebrands sjukdom hos kooikerhondje är autosomal och enkelt recessiv. Testen utförs vid Universitetskliniken i Utrecht. Remiss ska alltid användas och kan tillsammans med mer information hämtas på www.skk.se . Policyuttalanden från SKK:s Avelskommitté Hundar med HD-grad D el. E AK har uttalat att det aldrig kan vara försvarbart att para hundar som har HD-grad D eller E med varandra. 144 Demodex Ur protokoll AK 3/2002 § 80 Avel på hundar med demodex använda hund med medfött navelbråck till avel, då avkomman löper större risk att få denna defekt. När det gäller avel på djur med demodex finns både nationella och internationella riktlinjer angående restriktiv användning av sådana djur. Vad gäller demodex inom en specifik ras måste det bli en avvägningsfråga hur man skall hantera de olika typerna av sjukdomen. Inom det pågående projektet Rasspecifika avelsstrategier bör en kartläggning av nuläget i rasen tjäna som underlag för diskussion om lämplig nivå av bekämpning. SKK:s grundregler är tillämpbara. Medfött navelbråck Ur protokoll AK 3/2000, 22 maj 2000. Statens Jordbruksverks författningssamling § 2 är även den tillämplig enligt samma resonemang vid avel på hundar med nämnda defekt. För att avgöra huruvida en hund med lindrigt navelbråck kan användas i avel eller ej behövs dock rasspecifika prioriteringar, där de avelshygieniska åtgärderna anpassas till rasens övriga defekter, numerär och genetiska bredd. Hundar med stora/grava medfödda navelbråck ska aldrig användas i avel. § 85/125 Medfött navelbråck Medfött navelbråck är en genetisk belastning. Det kan generellt inte anses försvarbart att Beslöt AK tillstyrka ovanstående formulering av paragrafen. Överklagande av Undersökningsresultat Röntgendiagnoser Vid förnyad röntgenundersökning jämförs röntgenbilden med den tidigare bedömda bilden. Samtliga diagnoser kvarstår i SKK:s register men det är den senaste som gäller. Överklagande Rutiner för överklagande finns fastställda av Nordisk Kennelunions Vetenskapliga Kommitté. Dessa innebär att röntgande veterinär och/eller djurägaren begär hos SKK att få bilderna bedömda av Nordiska röntgenpanelen, bestående av avläsande veterinärer i respektive nordiskt land. Bilden/bilderna sänds i tur och ordning till DKK, FKK och NKK med uppgift om ras, kön och ålder på hunden. De tre ländernas diagnoser sammanställs och den slutliga diagnosen meddelas djurägaren. Överklagandet insändes skriftligen och är avgiftsbelagt. Avgiften återbetalas om diagnosen ändras till det bättre. Resultatet vid Nordiska röntgenpanelens bedömning i samband med överklaganden är det slutligt gällande resultatet. Tidigare diagnoser stryks ur SKKs register och någon ytterligare avläsning vid förnyad röntgen är ej möjlig. Ögonundersökningar Om en hund ögonlysts och tveksamheter eller invändningar mot resultatet föreligger kan ytterligare en bedömning inhämtas enligt följande: Nivå I Hunden skall undersökas av en Diplomate of the European College of Veterinary 145 Ophthalmologists (i det följande kallad ECVOdiplomate). Den nya undersökningen skall ske inom rimlig tid (dagar till veckor) från den första undersökningen. Hundägaren skall upplysa den först undersökande veterinären om sin avsikt att begära förnyad undersökning. Denna veterinär informerar om förfarandet och hänvisar till ECVO-diplomate. Vid bokning av den nya undersökningen skall hundägaren visa upp föregående ögonprotokoll. ECVO-diplomate skall inbjuda den först undersökande veterinären att delta i undersökningen. Även ytterligare panelmedlem inbjudes om möjligt. Nivå II Om den först undersökande veterinären och ECVO-diplomate inte enas om en bedömning skall hunden undersökas av tre samtidigt närvarande ECVO-diplomates. Hjärtundersökningar Om en hund vid kardiologisk undersökning befunnits ha blåsljud, kvarstår undersökningsresultatet i SKK:s register till dess ett formellt överklagande gjorts och hunden vid den nya undersökningen befunnits ha hjärtstatus utan anmärkning. Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs registreringsavdelning. Den nya undersökningen skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos. Patellaundersökningar Om en hund vid patellaundersökning befunnits ha notering om patellaluxation, kvarstår undersökningsresultatet i SKK:s register till dess ett formellt överklagande gjorts och hunden vid den nya undersökningen befunnits ha patellastatus utan anmärkning. Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs registreringsavdelning. Den nya undersökningen skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos. II. Program för mental hälsa Inom SKK:s program för mental hälsa används Mentalbeskrivning Hund (MH) som underlag för ”känd mental status”. MH innebär att hunden utsätts för en rad olika situationer samtidigt som dess reaktioner beskrivs enligt ett fastlagt protokoll. I varje beskrivningsmoment används en skala från 1 till 5, där 1 innebär att hunden reagerar med låg intensitet och 5 innebär att hunden reagerar med hög intensitet. MH är en beskrivning av hundens reaktioner och inte en bedömning eller värdering av dessa. Hunden får känd mental status om den genomför samtliga delmoment (skott kan avstås) eller om beskrivaren avbryter. Om ägaren avbryter beskrivningen erhåller hunden inte känd mental status. För mer ingående information om beskrivningsmetodiken och regler för MH hänvisas till Svenska Brukshundklubbens webbplats www.brukshundklubben.se . Följande raser ingår i SKK:s program för mental hälsa: australian cattledog, australian kelpie, australian shepherd, beauceron, belgisk vallhund, berger picard, bouvier des flandres, boxer, briard, ceskoslovenský vlac, collie, dobermann, 146 Svensk lapphund 147 hollandse herdershond, hovawart, riesenschnauzer, rottweiler, saarloos wolfhond, schäfer och svart terrier. För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . III. Avelsprogram på populationsnivå För att motverka överanvändning av enskilt avelsdjur finns avelsprogram på populationsnivå inom SKK. Följande raser har en begränsning av antal kullar/valpar möjliga att registrera efter en enskild hane: Hamiltonstövare Finsk stövare Luzernstövare Schillerstövare Smålandsstövare Svensk lapphund För mer information se gällande registreringsbestämmelser, www.skk.se . Förutom ovanstående raser med krav för registrering av valpkull har också många special- cial- och rasklubbar egna rekommendationer över hur många kullar/avkommor en enskild individ bör ha. En gräns som brukar nämnas är att ingen hund under sin levnad ska producera mer än 25 % av det genomsnittliga antal valpar som registrerats per år inom rasen de senaste åren. I Lennart Swensons ”Avelsboken” framgår också att antalet avkommor inte ska ses som en rekommendation för hur många valpar hunden bör få, utan som en absolut övre gräns för en enskild individs valpproduktion. Vanligen upplevs 25 % som en väl tilltagen gräns och många, kanske framför allt klubbar med numerärt stora raser, rekommenderar en lägre procentsats. I dag får en tik maximalt ha 5 kullar enligt SKK:s Grundregler. Utdrag ur Svenska Kennelklubbens Registreringsbestämmelser (Registreringsbestämmelserna i sin helhet kan rekvireras från SKK:s kansli eller laddas ner från SKK:s webbplats www.skk.se ) Vissa regler för avel och hälsa är kopplade till SKK:s registreringsbestämmelser. Följande text är utdrag ut dessa. Allmänna registreringsbestämmelser Spärr för avel (avkomma kan ej registreras i SKK) Hund kan spärras för avel: a) av SKK i enlighet med beslutat hälsoprogram (se särbestämmelser) eller punkt 12 Allmänna registreringsbestämmelser. b) på grund av sjukdom eller annan defekt efter ägarens skriftligt motiverade begäran. Begäran skall åtföljas av registreringsbeviset och intyg som styrker äganderätten. Vid överlåtelse skall intyg bifogas som klart utvisar att den nye ägaren är medveten om att hunden inte får användas till avel. Spärr för avel kan endast hävas av den som åsatt spärren. Intyg skall bifogas som utvisar att hunden inte längre är behäftad med den defekt, som ursprungligen var orsak till avelsspärren. 148 Dispensregistrering För hundar som inte uppfyller kraven för att registreras direkt i SKK:s huvudregister enligt Allmänna registreringsbestämmelser kan registrering ske efter särskild dispens enligt nedan. a) Hund, som är äldre än 5 månader när ansökan om registrering inkommer till SKK, kan i undantagsfall få registreras om uppfödaren visar att han haft giltig ursäkt för den sena ansökan. Importerad hund får omregistreras oavsett ålder. b) Hund, vars härstamning inte kan härledas till inom samma ras registrerade hundar, kan i undantagsfall erhålla registreringsdispens efter att ha bedömts av ett domarkollegium. Om hunden bedöms motsvara lägst 3:e pris i kvalitetsklass kan registrering ske. Dispens kan ges till exempel för att möjliggöra uppbyggnad av raser, till raser med få årliga registreringar eller smal avelsbas. • Ansökan om dispensregistrering ställes till SKK, som tillskriver berörd specialklubb för kännedom. • Beslut om dispensregistrering fattas av SKK. • Besluten anmäles till och protokollföres av SKK/AK samt meddelas till berörd specialklubb. SKKs Annexregister och X-register Avelsarbete är en skapande och konstruktiv verksamhet som syftar till att bibehålla eller utveckla hundens egenskaper. Inom både numerärt små och stora raser kan aveln leda till att för rasen viktiga egenskaper går förlorade eller att oönskade egenskaper får stor utbredning. Avelsarbetet måste då inriktas på en rekonstruktion av rasen. Inkorsning av annan ras är en metod för rekonstruktion som kan utnyttjas för att öka den ärftliga variationen vid inavelsdepression eller vid förlust av för rasen viktiga funktioner. Annexregistret och X-registret är SKKs instrument bland annat för att under kontrollerade former använda rasinkorsning i avelsarbetet. Annexregistret I Annexregistret registreras hund av ras som inte är erkänd av FCI men som är nationellt erkänd i sitt hemland/ursprungsland av kennelklubb som är erkänd av SKK. Även ras som är under rekonstruktion eller som av annat skäl inte registreras i SKK:s huvudregister kan registreras i Annexregistret. Beslut om sådan registrering fattas av SKK/CS som också fastställer vilka krav som skall gälla. I övrigt gäller i tillämpliga delar SKK:s Grundregler och Allmänna registreringsbestämmelser. X-registret Regler: 1. Ansökan om att få göra korsparning i ovanstående syfte kan inlämnas av uppfödare, ras- och specialklubb. Ansökan ställs till SKK:s Avelskommitté och skall inlämnas i god tid, helst senast sex månader före tilltänkt parning. Tillstånd till korsparning lämnas efter hörande av ras- och specialklubb. Godkännande ges inte i efterhand till korsning som företagits utan tillstånd. 2. Avkomma efter godkänd korsparning registreras i SKK:s X-register. 3. X-registrerad hund har avelsförbud, men kan efter ansökan återparas med avsedd ursprungsras, varvid avkomman registreras i X-registret. 4. X-registrerad hund kan efter ansökan deltaga i utställning. Om hunden erhåller lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och i förekommande fall pris på bruks- eller jaktprov, kan omregistrering ske till SKK:s hundregister. 149 Avel med ej svenskfödd hund Utländsk, icke svenskägt avelsdjur (inkl. importerad sperma) omregistreras inte. Svensk uppfödare äger rätt att registrera en (1) valpkull undan icke SKK-registrerad avelstik som lånats in från annat land (avelsrätten skall styrkas genom intyg från tikägaren). Därefter skall avelstiken omregistreras före eventuell vidare avel i Sverige. För inlånad icke SKK-registrerad hanhund gäller att valpkullar kan registreras i SKK under 12 månader (avelsrätten skall styrkas genom intyg från ägaren). Före eventuell vidare avel i Sverige skall hanhunden omregistreras. Utländskt avelsdjur För utländskt, icke svenskägt avelsdjur gäller utländska undersökningsresultat avseende ögon, ED, HD, knäleder med nedanstående undantag. För utländskt avelsdjur av ras där det inte är förenligt med SKK:s grundregler att använda HD-belastad individ i avel skall följande dokumentation kunna uppvisas • nordiskt undersökningsresultat avseende HD eller Kopia av registreringsbeviset samt härstamningsuppgifter i tre generationer bestyrkta av landets kennelklubb, skall medfölja registreringsansökan första gången avkomma registreras i SKK. Är hunden registrerad i engelska kennelklubben (The Kennel Club) skall även testikelintyg för faderhunden bifogas (gäller inte om hunden är GBCH/GBSHCH). Om inte annat anges i särbestämmelserna för respektive ras skall utländskt avelsdjur uppfylla samma registreringskrav som SKK-registrerad hund. Utländsk avelshund som står till avelstjänst i Sverige anses vara ”i Sverige boende”. Importerad hund som skall användas i avel skall vara omregistrerad i SKK. SKK:s Genetiska Hälsoprogram avseende ögon och leder Importerad hund skall ha • nordiskt undersökningsresultat avseende ögon. • FCI:s internationella HD-certifikat utfärdat av en av SKK erkänd kennelklubb eller • för berörda raser HD-utlåtande från Tysk Schäferhundklubb respektive Tysk Rottweilerklubb. Finns inte något av ovanstående dokument skall intyg om HD-resultat (A el B) utfärdat i hundens hemland kunna uppvisas. Av intyget skall framgå att hunden inte är HD-belastad. Hanhund med sådant intyg får användas i avel till högst fem (5) kullar, tik till högst en (1) kull. Livmoderimport Vid registrering av livmoderimport kan utländskt undersökningsresultat åberopas för föräldradjuren i enligt med vad som ovan sägs om utländskt icke svenskägt avelsdjur. Observera dock att föräldradjuret före nästa parning skall uppfylla SKKs krav för avel med importerad hund. • nordiskt undersökningsresultat eller FCI:s internationella certifikat avseende HD/ED/ knäled utfärdat av en av SKK erkänd kennelklubb. Registrering av importerad hund Importerad hund kan omregistreras i SKK om den har: För berörda raser gäller även HD- och EDutlåtande från Tysk Schäferhundklubb resp. Tysk Rottweilerklubb. • exportstamtavla utfärdad av en av SKK erkänd kennelklubb eller nordiskt registreringsbevis och 150 • är av FCI erkänd ras eller ras som är nationellt erkänd i sitt hemland/ursprungsland av SKK erkänd kennelklubb. Ägaren skall ha fyllt 18 år och vara medlem i SKK-länsklubb, specialklubb eller ungdomsförbund. Är flera personer ägareskall samtliga vara medlemmar. På anmodan skall vidimerad kopia av hundpasset eller jordbruksverkets dispensbeslut kunna uppvisas. Kuperad hund För importerad hund som är svans- och/eller öronkuperad skall intyg kunna företes som visar att hunden är född och kuperad i land där kuperingsförbud inte råder. Observera att särskilda regler gäller för kuperade hundars rätt att delta på utställning, prov och tävling (se gällande Utställnings- och Championatbestämmelser). Hundar registrerade inom Norden För registrering i SKK insändes ifylld Registreringsansökan för importerad hund tillsammans med det danska/finska/ norska/isländska registreringsbeviset i original. Hunden erhåller ett svenskt registreringsnummer som därefter är det officiella. Nytt registreringsbevis utfärdas inte av SKK i enlighet med FCI:s bestämmelser. Hundar registrerade i övriga kennelklubbar För registrering i SKK insändes ifylld Registreringsansökan för importerad hund tillsammans med exportstamtavla i original, på vilken den svenska ägaren skall vara registrerad. Saknas ägaruppgiften skall separat ägarintyg utfärdat av exportlandets kennelklubb bifogas. Från länder som ej utfärdar särskild exportstamtavla skall registreringsbeviset i original insändas tillsammans med ägarintyg utfärdat av exportlandets kennelklubb. för faderhunden bifogas (gäller inte GBCH/ GBSHCH). Hunden erhåller ett svenskt registreringsNummer som därefter är det officiella. Nytt registreringsbevis utfärdas inte av SKK i enlighet med FCI:s bestämmelser. Karantän Hundar som vistats i karantän får under de två närmast följande månaderna efter karantänsvistelsen inte användas i avel. Aktuella importbestämmelser erhålles från Jordbruksverket. Artificiell insemination (AI) Etiska normer Svenska Kennelklubben skall enligt sina stadgar väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda hundar. Möjligheten att använda artificiell insemination (A.I.) i hundaveln skall utnyttjas endast då den främjar SKK:s syften. A.I. är inte acceptabel - då ifrågavarande hund eller tik har sänkt könsdrift eller störd fortplantningsförmåga - då fysisk sjukdom eller defekt som inte är orsakad av yttre omständigheter hindrar en normal betäckning. A.I. kan motiveras mellan djur som är fysiskt fullt friska och som tidigare har dokumenterad avelsförmåga genom normal fortplantning - om hanhunden på grund av skada inte kan genomföra en normal betäckning - då avståndet mellan hanhundens och tikens hemorter är så långt, att kostnaderna/tidsåtgången för betäckningsresan utgör hinder för en normal betäckning För hundar registrerade i engelska kennelklubben (The Kennel Club) skall även testikelintyg 151 - då in- och utförselbestämmelserna utgör hinder för en normal betäckning - då det föreligger en önskan att skapa ett avelsprogram på lång sikt genom att tillvarataga hanhundars sperma för senare användning - då överföring av infektion kan undvikas med hjälp av insemination. A.I. kan därutöver i undantagsfall motiveras - då det föreligger annat preciserat och väl motiverat skäl till att A.I. utföres trots avsaknad av dokumentation om avelsförmåga. den/de personer som vid parningstillfället innehaft avelsrätten till hundarna. Används djupfryst sperma anses hanhundsägare vara den/de personer som äger stråna. Registrering av valpar efter insemination med djupfryst sperma sker endast om sperman frysts in och lagrats i av SKK godkänd spermabank. De bestämmelser som gäller för rasen beträffande registrering gäller även vid A.I. Både hanhunden och tiken skall vara tydligt ID-märkta. Registreringsbestämmelser A.I. får endast utföras av härför särskilt utbildad och av Jordbruksverket tillförordnad veterinär. Inseminationsrapport skall vara SKK tillhanda inom 14 dagar. För import av sperma krävs införseltillstånd utfärdat av Jordbruksverket. A.I. får inte utföras i strid mot Jordbruksverkets föreskrifter eller SKK:s etiska normer. Ansvarig veterinär, tillförordnad av Jordbruksverket och SKK, svarar för att Jordbruksverkets och SKK:s bestämmelser rörande artificiell insemination av hund följs, samt för kontrollen över vilken frusen sperma som finns förvarad i landet och avger årsrapport över verksamheten. Både hanhundsägare och uppfödare/ tikägare skall vara överens om att A.I. utföres. Med uppfödare resp. hanhundsägare avses Ansökan om registrering sker på särskild blankett. Svenska Kennelklubbens utbildning för avelsansvariga funktionärer i ras- och specialklubbar Utbildningen syftar till att ge deltagarna kunskap och idéer om hur de kan utveckla arbetet med avelsfrågorna för att åstadkomma en informationsinriktad och engagerande verksamhet till gagn för aveln. Målet är att avelsråden, inom ramen för RAS, de rasspecifika avelsstrategierna, ska kunna presentera intresseväckande och lättillgängliga redovisningar om för aveln betydelsefulla förhållanden. Uppfödare, hanhundsägare och enskilda hundägare ska fortlöpande ha tillgång till aktuell och meningsfull information samt regelbundna utvärderingar av RAS. Den traditionella täckhundsanvisningen avseende 152 Dansk-svensk gårdshund 153 enskilda parningar ska träda tillbaka till förmån för grundläggande rasinformation, arbete med rasspecifika policy- och strategifrågor samt utvärderingar. För att uppnå detta mål måste arbetet med avelsfrågorna/RAS få en central plats i klubbarnas verksamhet. Ansvaret i förhållande till FN:s Konvention om biologisk mångfald och Europarådets konvention om skydd av sällskapsdjur samt svensk lagstiftning måste klarläggas, avelsrådets roll samt arbetets förutsättningar måste anpassas till uppgiften. Arbetet med avelsfrågorna är inom SKK organisationen delegerat till specialklubbarna alternativt rasklubbarna. Därför välkomnas både förtroendevalda avelsråd och övriga styrelsemedlemmar till utbildningarna. • Att vara insatt i och förstå hur SKK:s avelspolicy ger uttryck för detta. 2) Den kynologiska omvärlden • Att känna till FCI som internationell kynologisk organisation, Europasektionen som en del därav samt det nordiska samarbetet i NKU. 3) Svenska kennelklubben som kynologisk organisation • Att ha god kännedom om hur Avelspolicyns intentioner tar sig uttryck i centrala styrdokument: SKK:s grundregler, SKK:s egenkontroll, SKK:s genetiska hälsoprogram. • Att ha god kännedom om avelsfrågornas plats i stadgarna. Kurserna genomförs i samarbete mellan SKK:s Avelskommitté och Utbildningskommitté. • Att känna till uppgifterna för SKK:s kynologiska kommittéer. Utbildningen upptar nedanstående moment och genomförs vid två kurstillfällen. Steg I Grundutbildning och Steg II Kvalitetsutveckling och avelsplanering. 4) Avelsrådets roll • Att känna till den historiska utvecklingen och avelsrådets förändrade roll. Moment/Målbeskrivning 1) Övergripande mål för svensk hundavel att utveckla en målinriktad, långsiktig och hållbar hundavel • Att ha kännedom om sambandet mellan FN:s konvention om biologisk mångfald och Sveriges nationella program för förvaltning av husdjursgenetiska resurser. • Att ha kännedom om sambandet mellan Europarådets konvention om skydd av sällskapsdjur och den svenska djurskyddslagstiftningen samt aktuella delar av SKK:s regler och bestämmelser. - Att förstå att genetisk variation utgör en förutsättning för hundrasernas fortsatta utveckling och för hur populationerna klarar av att leva i en föränderlig värld. • Att ha god kännedom om avelsrådets roll och uppgifter enligt SKK:s Riktlinjer för avelsrådgivning samt stadgar för SKK, specialklubbar och rasklubbar. • Att med utgångspunkt från stadgarna kunna diskutera varierande arbetsformer. 5) Grundläggande genetik och avelslära (vetenskapen om hur egenskaper ärvs) • Att ha goda kunskaper om grundläggande begrepp inom avelsläran • Att ha goda kunskaper om hur till exempel utgångspopulation, släktskap och inavel samt avel i små populationer inverkar på en djurpopulation. • Att ha goda kunskaper om olika Nedärvningsmodeller och hanteringen av dessa. 6) Avelsplanering/ Avelsvärdering • Att känna till och kunna värdera olika for- 154 mer för bedömning av avelsvärde i form av individbedömning, avkommebedömning eller familjevärdering. • Att känna till grunderna för avelsvärdering med hjälp av avelsindex. • Att förstå och kunna utvärdera en beskrivning av populationsstruktur, avelsstruktur och effektiv population. • Att vara väl insatt i hur kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring kan ske med RAS, rasspecifika avelsstrategier. • Att ha kunskap om principer för långsiktig avel i en population, avel för god mentalitet, funktion, hälsa och exteriör. och publicering av officiella rasdata bör ske. • Att ha god insikt i betydelsen av att avelsrådet på ett förtroendeingivande sätt sköter insamlandet av enskild information och bearbetar den till samlad kunskap och användbar kompetens. • Att känna till hur enkäter för olika syften utformas. 8) Molekylärgenetiska metoder och tillämpningar i hundaveln • Att ha kännedom om några molekylärgenetiska metoder och tillämpningar. • Att förstå skillnaden mellan gentester, Markörtester och DNA-profiler. 7) Rasinformation • Att ha kunskap om hur bearbetning, analys Svenska Kennelklubbens Uppfödarutbildning Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning vänder sig till såväl erfarna som blivande uppfödare. Målet är att erbjuda uppfödare en utbildning som lägger grunden till fortsatt utbildning inom SKK-organisationen. Utbildningen är uppdelad i olika ämneskurser och arrangeras av klubbar inom SKKorganisationen. Samtliga kurser är baserade på SKK:s bokserie Hunduppfödaren. Grundläggande tankar De grundläggande tankarna bakom uppläggningen av uppfödarutbildningen är att den, liksom all utbildning inom SKK skall vara skriftligt dokumenterad när det gäller innehåll och mål. Därför finns hela utbildningen beskriven i termer av allmänna mål och delmål. Deltagarna i utbildningen skall kunna se vad kursen kommer att innehålla och vad som är kursens mål. Utbildningen är upplagd med ett antal grundläggande kurser, som sedan skall vara möjliga att fördjupa eller bredda. Utbildningen har främst anpassats till studiecirkelform. Grundkurser Introduktion / Uppfödarboken Anatomi / Anatomiboken Genetik / Avelsboken Juridik / Juridikboken Parning och valpning / Valpningsboken Utfodring / Hundmatboken Valpens beteende / Beteendeboken Studiehandledningar och övrigt studiematerial För att underlätta för arrangerande klubbar och kursdeltagarna finns kursmaterialet utlagt på SKK:s webbplats, www.skk.se . 155 156 Svenska Kennelklubbens kynologiska kommittéer Svenska Kennelklubbens avelskommitté (SKK/ AK), Svenska Kennelklubbens uppfödar- och kennelkonsulentkommitté (SKK/UKK) samt Svenska Kennelklubbens standardkommitté (SKK/StandK) • SKK:s grundregler gällande hunduppfödning och överlåtelse av hund (undantaget punkt 2, avel) Avelskommittén (SKK/AK) • SKK:s köpeavtal, fodervärdsavtal, parningsavtal, inackorderingsavtal samt liknande avtal • SKK:s regler för kennelnamn SKK:s kommitté för avelsfrågor. • SKK:s genetiska hälsoprogram Kommittén ansvar vidare för SKK:s broschyrmaterial som tillställs hunduppfödare, hunddagis, hundpensionat och kennelkonsulenter I samråd med SKK:s marknadsavdelning. • Skaks normer för artificiell insemination Bland arbetsuppgifterna ingår: • SKK:s registreringsbestämmelser • Ge råd och anvisningar i enskilda uppfödarfrågor • SKK:s grundregler, punkt 2 • Beslutanderätt vid tolkning av regler inom kommitténs ansvarsområde, vid tvister, dispensansökningar etcetera. Kommittén är ansvarig för följande regelverk: Bland arbetsuppgifterna ingår: • Verka för att avelsfrågorna utvecklas efter de för SKK-organisationen gemensamma och övergripande riktlinjerna • Vid behov biträda specialklubben i avelsfrågor samt fastställa de av klubbarna utarbetade avelsstrategierna (RAS) Uppfödar- och kennelkonsulentkommittén (SKK/UKK) SKK:s kommitté för praktiska uppfödarfrågor, utbildning och auktorisation av kennelkonsulenter. Kommittén ansvarar för bedömningen av att enskilda parningar står i överensstämmelse med SKK:s regelverk. Standardkommittén (SKK/StandK) SKK:s kommitté med ansvar för rasstandarder, rasgruppsplacering och svenska rasnamn. Kommitténs arbetsuppgifter är bland annat: • Ansvara för översättning av rasstandarder samt efter remissförfarande fastställa desamma • Rätt att besluta om tolkning och frågor som berör standard och som väcks inom organisationen • Samråda med SKK:s veterinära och genetiska konsulter i standardfrågor när så erfordras. Kommittén är bland annat ansvarig för: • SKK:s egenkontroll • SKK:s utbildning och auktorisation av kennelkonsulenter 157 Foto Åsa Lindholm Måns Engelbrektsson Omslagsbild Whippet Foto Lotta Bengtsson Postadress: 163 85 Spånga Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se 158 17. Flik 17 SKK:s kennelnamnsbestämmelser 159 Kennelnamn Gällande från 2006-07-01 160 Innehåll Kennelnamnsbestämmelser 4 Ansökningshandlingar 5 Svenska Kennelklubbens grundregler 8 Lista över raser 10 161 3 162 Kennelnamnsbestämmelser (Fastställda av KF 1997) Kennelnamn är obligatoriskt för uppfödare som efter 1985-01-01 registrerar sin tredje valpkull. Kennelnamn Med kennelnamn menas det namn en uppfödare fått inregistrerat i Svenska Kennelklubben (SKK) för att användas vid registrering av valpar av egen uppfödning. Kennelnamnet är ett prefix och ska stå framför hundens namn. Ingen äger rätt att inneha mer än ett kennelnamn. Kennelnamnet kan endast disponeras av den/ de som är innehavare till namnet. Ansökan Ansökan skickas till SKK på särskild blankett, som tillhandahålls av SKK kansli, tillsammans med bevis på giltigt medlemskap. Medlem i specialklubb måste alltid bifoga kopia av giltigt medlemskort eller kvitto på erlagd avgift. För medlem i SKK/länsklubb räcker det med medlemsnummer. Om två personer söker gemensamt kennelnamn ska båda sökanden ha giltigt medlemskap i någon av ovan angivna klubbar. Sökanden ska ha tagit del av och förklarat sig beredd att följa och tillämpa SKK:s grundregler och stadgar. Endast fysisk person kan teckna kennelnamn. Firma, organisation eller liknande kan endast teckna kennelnamn efter beslut av SKK/CS. Högst två personer kan stå som innehavare av ett kennelnamn. I undantagsfall kan, då nära släktskapsförhållanden föreligger, ytterligare en person ingå som innehavare. Ålder Person som söker kennelnamn eller vill ingå i ett registrerat kennelnamn, ska ha fyllt 18 år och vara myndig. Ansökt namn SKK förbehåller sig rätten att slutligen godkänna namnet. Om ett kennelnamn används i näringsverksamhet är det kennelnamnsinnehavarens skyldighet att kontrollera att namnet inte innebär intrång i någons varumärkesrätt eller annan ensamrätt till ett liknande namn. Skulle intrång ändå föreligga har SKK inget ansvar för detta och eventuell ersättningsskyldighet ska bäras av kennelnamnsinnehavaren. Förändringar i kennelnamnet Inga förändringar görs inom ett kennelnamn om innehavaren/na är anmäld till SKK:s disciplinnämnd eller är av andra skäl föremål för utredning inom SKK. Fler än en innehavare Om kennelnamnet innehas av fler än en person så ansvarar samtliga innehavare av kennelnamnet solidariskt för vad som sker i kennelns namn till exempel avel, försäljning av hund, hundhållning. Ansvaret kan jämkas om det finns skäl att ett gemensamt ansvar skulle te sig oetiskt. Om en kennelnamnsinnehavare som utesluts ur organisationen står angiven som slutlig ägare, övergår kennelnamnet till övrig/a ägare. Kvarstår fler än en innehavare till kennelnamnet, ska dessa omgående anmäla vem av dem som ska stå som ny slutlig ägare. 163 Överlåtelse Kennelnamnet kan endast överlåtas till annan person efter särskild prövning. SKK förbehåller sig rätten att kontrollera att den som ska överta ett kennelnamn uppfyller de krav SKK ställer på uppfödare i organisationen. Vid dödsfall övergår äganderätten till kennelnamnet i förekommande fall till delägaren. Kvarstår fler än en innehavare i kennelnamnet, ska dessa omgående anmäla vem av dem som ska stå som ny slutlig ägare. Tidigare kullar Det inregistrerade kennelnamnet ska påföras samtliga tidigare registrerade kullar. Uppfödare är den/de, som vid parningstillfället innehar avelsrätten till tiken. Om avelsrätten till tiken innehas av personer, som ej söker gemensamt kennelnamn, kan kullen inte påföras kennelnamnet. avregistreras efter att namnen publicerats i Hundsport med en protesttid på sex månader. Vidare beslöts att kennelnamn som tilldelats Hamiltonplaketten skyddas för all framtid samt att kennelnamn som framledes tilldelas Hamiltonplaketten skyddas med automatik. Ansökningshandlingar Regler vid val av kennelnamn Kennelnamnet: • är ett prefix och ska alltid stå framför hundens namn • får inte innehålla fler än 20 positioner (tecken, bokstäver eller mellanslag) eller bestå av fler än tre ord • får inte innehålla ordet ”kennel” eller beteckning på viss ras Vid ansökan om delägarskap, i redan befintligt kennelnamn, kan den sökandens tidigare kullar ej påföras kennelnamnet. • får inte bestå av siffror eller enstaka bokstäver, namn på länder, landskap, städer, län eller postadresser Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra detta namn på tidigare kullar. • får inte innehålla prepositionerna van, von, af, från, av eller liknande. Avregistrering / byte av kennelnamn Inregistrerat kennelnamn kan inte ändras eller bytas ut mot nytt namn om valpkull finns registrerad på kennelnamnet. Reglerna tillåter kombinationer av två eller fler namn om inte båda namnen redan är upptagna var för sig. Om ett utländskt ord används som kennelnamn är det viktigt att se till att stavningen är korrekt och att betydelsen av ordet inte kan väcka anstöt. En ensam innehavare av ett kennelnamn kan inte utträda och därmed lämna kennelnamnet tomt. En uppfödare som inte längre vill vara aktiv kan förklara kennelnamnet vilande. En vilande kennel kan återaktiveras. På KF 2003 beslöts att kennelnamn som inte varit i bruk under de senaste 25 åren kan Antal sökta kennelnamn Med tanke på att det bara i Sverige finns cirka 25 000 kennelnamn registrerade, är risken stor att det kan bli avslag på inskickade namn. Det är därför klokt att redan från början skicka in flera namnförslag. Någon övre gräns för antal namnförslag finns inte. 164 När en ansökan om kennelnamn kommit in till SKK sker följande: Kontroll mot det svenska kennelnamnsregistret Är de ansökta namnen inte upptagna, eller inte alltför snarlika ett redan registrerat namn, skickas ansökan vidare till den internationella kennelfederationen FCI. Som mest skickas fyra namn, i den ordning de ansökts och godkänts av SKK. Anvisningar för ansökan om kennelnamn Om granskningen på SKK resulterar i att namnförslagen inte kan godkännas, eller om det bara återstår ett enda namn, uppmanas den sökande att skicka in nya förslag på kennelnamn. Kontroll mot FCI:s kennelnamnsregister Hos FCI kontrolleras de ansökta namnen mot samtliga medlemsländers cirka 500 000 registrerade kennelnamn. Om de ansökta namnen avslås av FCI ombeds den sökande att skicka in nya namnförslag till SKK, varvid proceduren upprepas från början. Publicering i tidningen Hundsport Under rubriken Kennelnamnsärenden publiceras ”Av FCI godkända kennelnamn”. Så snart SKK får besked om att ett ansökt namn godkänts av FCI, meddelas den sökande i vilket nummer av tidningen Hundsport som namnet kommer att publiceras. Den sökande får samtidigt ett inbetalningskort på gällande kennelnamnsavgift. Protester Vid eventuella protester mot det publicerade kennelnamnet kontrolleras det ansökta namnet på nytt av SKK. Föreligger risk för förväxling med annat registrerat kennelnamn godkänns protesten, och den sökande blir ombedd att skicka in nya namnförslag. Kennelnamnsintyg Om inga protester inkommit innan protesttiden gått ut och betalningen bokförts hos SKK skickas ett kennelnamnsintyg till den sökande. Observera att kennelnamnet inte får användas innan betalning skett och protesttiden gått ut. När kennelnamnsintyget skickats ut av SKK är det uppfödarens ansvar att meddela tidigare valpköpare att hundarnas namn alltid ska skrivas med kennelnamnet. SKK skickar inte ut nya registreringsbevis och skriver inte heller in kennelnamnet på redan utfärdade registreringsbevis. Användning av kennelnamnet i näringsverksamhet Om en medlem tänker bedriva näringsverksamhet under sitt kennelnamn ska detta enligt handelsregisterlagen registreras i handelsregistret, vilket handhas av Bolagsverket. Avgifter Gällande kennelnamnsavgift samt andra avgiftsbelagda tjänster som berör kennelnamn publiceras i tidningen Hundsport samt på SKK:s webbplats www.skk.se . Delägarskap/utträde Ansökan skickas till SKK på särskild blankett. Om en person vill gå ur kenneln samtidigt som en annan person går in så ska två blanketter skickas in, den ena för utträdet och den andra för delägarskapet. Den nye delägaren ska ha giltigt medlemskap. På blanketten måste också anges vem som ska 165 vara den slutlige ägaren av kennelnamnet om samarbetet upphör. Den nye delägaren får inte påföra kennelnamnet på sina eventuella tidigare kullar. Övertagande/överlåtelse Ansökan skickas till SKK på särskild blankett och ska innehålla uppgifter om orsak till övertagande/överlåtelse av kennelnamnet, släktskapsförhållanden etc. Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra detta namn på tidigare kullar. Överföring till annat land Överföring av ett godkänt kennelnamn kan ske från ett FCI-land till ett annat. Besök av kennelkonsulent En kennelkonsulent besöker uppfödare som är medlemmar i Svenska Kennelklubben eller i någon av SKK:s läns- eller specialklubbar. Även den enskilde medlemmen som bedriver uppfödning i liten skala får besök av konsulenten och kan åtnjuta dennes service. Vid besöket tittar konsulenten på hundarna, hundarnas miljö, ger information om lagar som berör hunduppfödning samt om SKK:s regler och bestämmelser. Konsulenten går även igenom de avtal uppfödaren tecknat med köpare och fodervärdar. Hinder för påföring av kennelnamn Om två personer, som innehar varsitt kennelnamn, tar en kull valpar gemensamt kan inget av kennelnamnen påföras kullen. Kungörelse Förändringar inom ett kennelnamn kungörs i tidningen Hundsport. SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl föreligger, bevilja dispens från dessa regler. 166 18. Flik 18 SKK:s allmänna registreringsbestämmelser 167 Allmänna registreringsbestämmelser Se även särbestämmelser för respektive ras 1. Hund skall registreras i det land där uppfödaren normalt har sin hemvist. 2. För direkt registrering fordras att ansökan om registrering inkommit till SKK inom 5 månader från hundens födelse och att hundens båda föräldrar är av samma ras och registrerade i SKK. 3. För ras vars standard omfattar storleks-, hårlags- och/eller färgvarianter tillåts normalt parning mellan varianterna. I det fall parningsförbud råder mellan varianterna anges detta under särbestämmelser. 4. Avkomma efter hanhund som inte har normalt utvecklade och normalt belägna testiklar kan inte registreras. Om fadern till den hund som skall registreras inte är utställd eller har avkomma registrerad tidigare, skall testikelintyg, utfärdat av veterinär efter det att hunden fyllt 6 månader, insändas tillsammans med registreringsansökan. 5. Endast uppfödaren äger rätt att få hund registrerad i SKK. SKK sänder inte registreringsbevis till annan person. Med uppfödare avses här den/de personer som vid parningstillfället innehaft avelsrätten till tiken. 6. Uppfödaren skall ha fyllt 18 år och vara medlem av SKK-länsklubb/ specialklubb/ungdomsförbund eller till SKK avtalsansluten rasklubb. 7. Uppfödaren skall ha ansökt om kennelnamn senast i samband med registrering av sin tredje kull född efter 1985-01-01. 8. Utesluten SKK-medlem äger inte rätt att få hund registrerad i SKK eller att teckna parningsbevis. Utesluten SKK-medlem, som vid tidpunkten för beslutet om uteslutning äger rätt att få hundar registrerade, äger fortsatt rätt att få hundar registrerade, som fötts inom tre månader från dagen för disciplinnämndens beslut. Parningsbevis tecknade av en sådan person godtas endast för hundar som fötts inom samma tid. Person som beviljas medlemskap i SKK-organisationen efter tillstyrkan av disciplinnämnden äger endast rätt att få hundar registrerade och att teckna parningsbevis för sådana hundar som fötts - eller vad gäller 168 registrering, importerats - tidigast tre månader efter dagen för disciplinnämndens tillstyrkan. 9. Samtliga i kullen födda och levande valpar skall registreras. 10.I det fall svanskuperade valpar finns i kullen skall registreringsansökan åtföljas av veterinärintyg, utfärdat på av SKK fastställt formulär, som utvisar att kuperingen skett av veterinärmedicinska skäl. Kuperade valpar åsätts automatiskt utställningsförbud med undantag för raserna i grupp 7. 11. Om SKK beslutar om härstamningskontroll genom blodtest är hanhundsägare och uppfödare skyldiga att medverka till att sådan test kan utföras. 12. SKK äger rätt att avslå en ansökan om registrering av hund eller att registrera hund med begränsningar vad avser avel, utställnings-, prov eller tävlingsdeltagande om föreskrifterna i Allmänna registreringsbestämmelser inte iakttagits eller om uppfödning av en valpkull skett i strid mot SKK:s Grundregler eller om registreringen eljest skulle te sig oetisk. Registreringsansökan Ansökan om registrering skall ske på fastställd blankett. På registreringsansökan/parningsbevis skall uppgift lämnas om: • Uppfödarens namn och adress, personnummer, medlemsnummer och kennelnamn. • Hanhundsägarens namn och adress. Med hanhundsägare avses här den/ de personer som vid parningstillfället innehaft avelsrätten till hanhunden. • Föräldradjurens namn och registreringsnummer samt parningsdatum. • Avkommans ras, födelsedata, kön, hårlag, färg och namn. Namn får inte tillsammans med inregistrerat kennelnamn bestå av mer än 35 tecken inklusive mellanslag. Tecken som får an vändas är bokstäver, bindestreck och apostrof. Kennelnamn utöver uppfödarens får inte ingå i hundnamnet. Saknas kennelnamn får namnet inte bestå av mer än 14 tecken och endast ett namn tillåts. Om bindestreck används får samma ”förnamn” inte användas på flera hundar. SKK förbehåller sig rätten att slutligen godkänna namnen. Registreringsansökan skall undertecknas av uppfödaren som härigenom intygar att lämnade uppgifter är riktiga och att tiken under löpperioden inte parats med annan hanhund samt i det fall tiken ägs av annan person att denne samtycker till att tiken paras. Genom sin underskrift bekräftar uppfödaren även att han/hon tagit del av SKK:s grundregler och gällande registreringsbestämmelser. Parningsbeviset skall undertecknas av hanhundsägaren som härigenom intygar att parning mellan de angivna föräldradjuren ägt rum ett visst datum samt i det fall hanhunden ägs av annan person att denne samtycker till parningen. Genom sin underskrift bekräftar 169 Allmänna registreringsbestämmelser hanhundsägaren även att han/hon tagit del av SKK:s grundregler och gällande registreringsbestämmelser. Om en hund har mer än en ägare fordras att samtycke till parning lämnats av samtliga ägare, såvida annat inte avtalats mellan ägarna. Ändringar i hundregistret Ändring av inregistrerad hunds namn kan endast ske på skriftlig begäran av uppfödaren och senast 3 månader efter ursprungsregistrering. Spärr för avel (avkomma kan ej registreras i SKK) Hund kan spärras för avel: a) av SKK i enlighet med beslutat hälso-program (se särbestämmelser) eller punkt 12 Allmänna registreringsbestämmelser. b) på grund av sjukdom eller annan defekt efter ägarens skriftligt motiverade begäran. Begäran skall åtföljas av registreringsbeviset och intyg som styrker äganderätten. Vid överlåtelse skall intyg bifogas som klart utvisar att den nye ägaren är medveten om att hunden inte får användas till avel. Spärr för avel kan endast hävas av den som åsatt spärren. Intyg skall bifogas som utvisar att hunden inte längre är behäftad med den defekt, som ursprungligen var orsak till avelsspärren. Dispensregistrering För hundar som inte uppfyller kraven för att registreras direkt i SKK:s huvudregister enligt Allmänna registreringsbestämmelser kan registrering ske efter särskild dispens enligt nedan. a) Hund, som är äldre än 5 månader när ansökan om registrering inkommer till SKK, kan i undantagsfall få registreras om uppfödaren visar att han haft giltig ursäkt för den sena ansökan. Importerad hund får omregistreras oavsett ålder. b) Hund, vars härstamning inte kan härledas till inom samma ras registrerade hundar, kan i undantagsfall erhålla registreringsdispens efter att ha bedömts av ett domarkollegium. Om hunden bedöms motsvara lägst 3:e pris i kvalitetsklass kan registrering ske. Dispens kan ges till exempel för att möjliggöra uppbyggnad av raser, till raser med få årliga registreringar eller smal avelsbas . • Ansökan om dispensregistrering ställes till SKK, som tillskriver berörd specialklubb för kännedom. • Beslut om dispensregistrering fattas av SKK. • Besluten anmäles till och protokollföres av SKK/AK samt meddelas till berörd specialklubb. 170 Allmänna registreringsbestämmelser SKK:s Annexregister och X-register Avelsarbete är en skapande och konstruktiv verksamhet som syftar till att bibehålla eller utveckla hundens egenskaper. Inom både numerärt små och stora raser kan aveln leda till att för rasen viktiga egenskaper går förlorade eller att oönskade egenskaper får stor utbredning. Avelsarbetet måste då inriktas på en rekonstruktion av rasen. Inkorsning av annan ras är en metod för rekonstruktion som kan utnyttjas för att öka den ärftliga variationen vid inavelsdepression eller vid förlust av för rasen viktiga funktioner. Annexregistret och X-registret är SKK:s instrument bland annat för att under kontrollerade former använda rasinkorsning i avelsarbetet. Annexregistret I Annexregistret registreras hund av ras som inte är erkänd av FCI men som är nationellt erkänd i sitt hemland/ ursprungsland av kennelklubb som är erkänd av SKK. Även ras som är under rekonstruktion eller som av annat skäl inte registreras i SKK:s huvudregister kan registreras i Annexregistret. Beslut om sådan registrering fattas av SKK/ CS som också fastställer vilka krav som skall gälla. I övrigt gäller i tillämpliga delar SKK:s Grundregler och Allmänna registreringsbestämmelser. X-registret Regler: 1. Ansökan om att få göra korsparning i ovanstående syfte kan inlämnas av uppfödare, ras- och specialklubb. Ansökan ställs till SKK:s Avelskommitté och skall inlämnas i god tid, helst senast sex månader före tilltänkt parning. Tillstånd till korsparning lämnas efter hörande av ras- och specialklubb. Godkännande ges inte i efterhand till korsning som företagits utan tillstånd. 2. Avkomma efter godkänd korsparning registreras i SKK:s X-register. 3. X-registrerad hund har avelsförbud, men kan efter ansökan återparas med avsedd ursprungsras, varvid avkomman registreras i X-registret. 4. X-registrerad hund kan efter ansökan deltaga i utställning. Om hunden erhåller lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och i förekommande fall pris på bruks- eller jaktprov, kan omregistrering ske till SKK:s hundregister. 171 19. Flik 19 SSF:s årliga priser 172 Regelpärmen 2012-06-19 2006 10 21 Flik 17 Rev Flik 19 SSF:s årliga priser Årets skällande fågelhund Grundkrav 1:a pris jaktklass från utlyst prov. Därefter räknas medelvärdet av samtliga starter under samma säsong, (kalenderår). Dock krävs minst tre starter för att komma ifråga. Endast start i Sverige medräknas, och då från utlysta prov. Får två eller flera hundar samma poäng, utses den yngste som vinnare. Jaktprovsdiplom Utdelas till alla hundar som erövrat 1:a pris i jaktklass på jaktprov. Diplomen skall utdelas vid lokalklubbarnas årsmöten och genom lokalklubbstyrelsens försorg. Rahan kennels pokal Statuter: 1. Varje skällande fågelhund tävlar om priset med sina tre bästa jaktprovsresultat under året. 2. Endast resultat från utlysta prov. 3. Endast ett av proven får vara avlagt i annat land. 4. Hunden med högsta sammanlagda poäng vinner. 5. Vi lika poäng vinner yngsta hunden. 6. Segrande hunds ägare får en inteckning i vandringspriset samt en miniatyrpokal/kopia av vandringspriset. 7. Den hundägare som först får tre inteckningar med en eller flera hundar erövrar priset för alltid. Med hundägare förstås den eller de personer som står i hundens registrerings- bevis som ägare vid resp. tävlingstillfälle. 8. SSF ombesörjer poängräkningen. OBS ! Hundägare som vill räkna avlagt prov i annat land måste själv anmäla detta till priskommittén. OBS ! Unos minne Intill varje årsmöte räknas vinnaren fram av vandringspriset för det gångna året enligt nedanstående statuter. Om priset tävlas i ett års intervaller, och erövras av den som samlat högsta poängen. Rätt att deltaga i tävlingen om priset äger varje medlem i SSF med ägda eller uppfödda hundar av raserna finsk spets och norrbottenspets. OBS ! Medlem som vill tävla om vandringspriset måste själv anmäla till priskommittén OBS ! Följande meriter ger poäng: Utställningar BIR vid SSF Riksutställning Utställningschampionat BIR Jaktprov 3 poäng. 2 -”1 -”- Nordisk mästare eller Skallkung Jaktchampionat Cacit eller landskampsdeltagande 1:a pris jaktklass 2:a pris jaktklass 5 poäng 4 -”3 -”2 -”1 -”- Meriterna skall vara erövrade i Sverige undantag av titel Nordisk mästare och landskampsdeltagande. Priset utdelades första gången vid 1981 riksårsmöte för att hedra minnet av den 1971 hastigt bortgångne Uno Lindstedt, Vittangi, dåvarande ordförande i SFN. Uno Lindstedt var en stark drivkraft bakom SSF:s tillkomst och skapare av Tornedalens kennel. 173 Regelpärmen 2009-10-14 Komplettering Flik 18 Statuter för Guldnålen. Guldnålen är SSF:s högsta utmärkelse. Den utdelas till de personer som på ett mycket förtjänstfullt sätt verkat för vår klubb och våra hundar. Mottagare av Guldnålen har följt klubbens uppsatta mål. Mottagare av Guldnålen har varit lojal mot SKK:s och SFF:s stadgar/regler. Nominering av kandidat till Guldnålen kan ske genom att lokalklubb eller ledamot i riksstyrelsen skickar in motiverat förslag på kandidat/er till Guldnålen till riksstyrelsen. Nomineringstiden är fram till 31 oktober. 174 Flik 20 Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund 175 Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund Då dessa regler är under bearbetning och förändring rekommenderas att Du besöker Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se för uppdaterad information. 176 Komplettering sid 171-188, 2010-05-22 Införsel till Sverige av hund och katt 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 Ansökan – tillstånd för införsel av valp. Blanketten finns elektroniskt på http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/djur/in_o_utforsel/D172.PDF 194 20. Flik 21 Hamiltonplakettens statuter 195 Hamiltonplakettens statuter 2009-05-31 Utdrag från SKK:s kallelse till Kennelfullmäktige 29-31/5 2009. Hamiltonplaketten delas ut i samband med SKK:s kennelfullmäktige: Enligt statuterna för Svenska Kennelklubbens Hamiltonplakett “kan plaketten tilldelas den som genom framgångsrikt arbete gagnat hundafveln och härigenom i hög grad främjar klubbens syften”. För att komma i fråga för Hamiltonplaketten ska mottagaren ha varit aktiv uppfödare under minst 10 år av aktuell ras. Bruks- och jakthundraser ska vara både prov- och exteriörmeriterade. Tyngdpunkten på provmeriterna ska ligga på rasspecifika prov. Hamiltonplaketten kan också delas ut till en person som på annat sätt gjort en utomordentlig insats för hundaveln. Verksamheten får inte strida mot SKK:s grundregler, inte heller får uppfödningen/ avelsarbetet strida mot SKK:s policy. Finns hälsoprogram för aktuell ras ska uppfödningen visa prov på en utmärkt hälsoprofil. Dessutom ska föreslagen persons hundhållning i stort beaktas. Avliden person kan inte nomineras som mottagare av plaketten. Förslag till mottagare av Hamiltonplaketten har lämnats till SKK av läns- eller specialklubb eller avtalsansluten rasklubb. Den arbetsgrupp inom SKK som föreslår pristagare till CS lämnar ingen motivering till varför man får eller inte får motta plaketten. Det är en policy som Svenska Kennelklubben fastställt sedan länge. De personer som blir tilldelade plaketten får ett brev direkt hem i brevlådan. Övriga får ta del av beslutet genom CS protokoll 196 21. Flik 22 Veterinär vid tävling 197 2010-08-19 Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid offentlig tävling med djur. Se Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17, nedan. Ansökan om dispens från behovet av tjänstgörande veterinär vid tävling ska ansökas till Jordbruksverkets minst en månad före arrangemang. Uppdraget att ansöka om dispens ska ligga under de arbetsuppgifter som faller på rikssekreteraren. För SSF aktuella mästerskap arrangerade i Sverige är: Skallkungen Nordiska Mästerskapen 198 2010-08-19 Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17 199 2010-08-19 200 2010-08-19 201 2010-08-19 202 2010-08-19 203 2010-08-19 204 2010-08-19 205 2010-08-19 206 22. Flik 23 SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och kommittéer 207 SSF – organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och kommittéer Inledning Det övergripande syftet med denna organisationsplan är att skapa större förmåga att driva klubbens verksamhet i linje med klubbens mål och stadgar samt att minska risker med personberoenden. Utkast till organisationsförslag fastställt för remiss till kommittéer vid riksstyrelsens sammanträde S5, 2010-06-04. Organisationsplanen fastställd vid riksstyrelsens sammanträde S6, 2010-09-23. Syfte Syftet med denna organisation: Bredare organisation ger fler engagerade medlemmar. Dra nytta av olika kompetenser, smala som breda, hos dessa medlemmar. Att säkerställa en återväxt och spridning av kompetens. Med en bredare organisation och ett delegerat ansvar kan flera fördelar uppnås: Valberedningens arbete att ta fram nya kandidater till styrelseposter underlättas. Med en bred organisation på kommitté och arbetsgruppnivå är det lättare att få in nya & yngre personer i ett tidigt skede. Föryngring i organisationen underlättas. Fler kan åstadkomma mer! Genom fördelning av arbetsuppgifter på flera kan klubben totalt sett uppnå ett bättre resultat på ett sätt som inte belastar ett fåtal för mycket. Organisationen ska inte vara ”statisk”, Kommittéerna med sina ev. arbetsgrupper kan variera i storlek beroende på arbetsbörda. Vid låg arbetsbelastning kan man ha delar ”vilande” för att få en smidigare storlek, och även tillsätta mer folk som kan avlasta vid t.ex. en provregelrevidering eller exteriördomarkonferens. Generellt för kommittéer Verksamhetsplanering med målbeskrivning och rapportering är viktigt då man på ett enkelt sätt kan se vart kommittén vill komma och vad som har blivit genomfört. Det skapar också en klar bild på framtida kostnader vilket är positivt riksstyrelsen och kassören som får ett längre perspektiv på framtida kostnader och på ett tidigt skede kan avsätta medel för finansiering. Med uppföljning, enligt upprättad rapportstruktur, ges möjlighet till spårbarhet. Kommittéerna SKA protokollföra telefonmöten eller sammanträden där man fattat beslut och ska ha en sammankallande och en sekreterare. 208 Organisation Riksstyrelsen: Nuvarande: Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Vice sekreterare: Kassör: Ledamot: Ledamot: Suppleant 1: Suppleant 2: Suppleant 3: Lennart Jönsson Egon Rongdén Tommy Lannemar Jeanette Börjesson Ivar Karkiainen Ronney Skoog Lars Lindgren Berit Johansson Anders Stensson Matti Torvela Uppdrag Att driva klubben enligt SKK:s regelverk och SSF:s stadgar samt att verkställa av riksfullmäktigemötet fattade beslut. Styrelsen har därutöver ansvar för en rad konkreta områden och aktiviteter som inte närmare preciseras här. Rapportstruktur Styrelsen: Vad ska rapporteras? Verksamhetsberättelse Balansräkning Resultaträkning Verksamhetsberättelse Balansräkning Resultaträkning Revisionsberättelse Verksamhetsplan Förslag till rambudget Uppdrag från tidigare fullmäktigemöte Årsredovisning och revisionsberättelse Förteckning över styrelse och förtroendevalda Styrelsemöten - protokoll Fullmäktigemöte - protokoll Ansökan om internationella jaktprov Nya domare/avauktorisation När? Till? 6 v. före fullmäktige Revisorerna 6 v. före fullmäktige Revisorerna 6 v. före fullmäktige Revisorerna 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 30-jun SKK 4 v. efter fullmäktige SKK 2 v. efter möte SKK, valberedn. & hemsida 4 v. efter fullmäktige SKK, Ståndskall & hemsida 15-feb SKK Löpande SKK & lokalklubbar 209 Utställnings- och exteriörkommitté: Nuvarande kommitté: Sammankallande Utställningsansvarig: Resultatansvarig: Sekreterare: Ewa Widstrand Jeanette Börjesson Ewa Widstrand Ann-Kristin Persson Uppdrag Kommittén ansvarar för allt arbete vad gäller utställningar samt exteriördomarkonferenser . Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om utställningar, sammanställer ansökan om utställningar till SKK och skickar ansökan senast den 15:november med kopia till sekreteraren i riksstyrelsen. Kommittén ansvarar också för redovisning av resultat till SKK och att kommande års utställningsprogram i annonseras i Ståndskall och på hemsidan. Kommittén ansvarar även för att det anordnas exteriördomarkonferenser. Behov av sådan konferens ska aviseras till riksstyrelsen senast tre år i förväg. Kommittén ansvarar för att nya exteriördomare utses inom våra raser, vilket redovisas vid varje tillfälle till rikssekreteraren. Kommittén upprättar och uppdaterar en kravspecifikation på vad vi kan kräva av våra nya exteriördomare. Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. Rapportstruktur Utställningskommitté Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll Antal genomförda utställningar (per halvår) Antal startande hundar per ras (per halvår) Ekonomiskt utfall relativt budget (per halvår) Ansökan om utställningar (tre år fram) Antal ansökta utställningar (tre år fram) Domarsituationen (nya/slutat, etc.) Konferenser Exteriördomarkonferenser Utställningsstatisktik, kvalitet Övriga delegerade uppdrag När? årsvis -31 jan Till? Styrelsen årsvis -31 jan 2 v. efter möte 31 juli & 31 jan 31 juli & 31 jan 31 juli & 31 jan 15-nov årsvis -31 jan årsvis -31 jan När det är tillämpligt Min 36 månader före 31-dec Löpande Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen SKK & Sekr/styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen Avelskommittéer Styrelsen 210 Jaktprovskommitté Nuvarande kommitté: Sammankallande Dataansvarig/riksregistrerare: Sekreterare: Roger Hedlund Lauri Keränen Arne Åhs Anders Lundberg Uppdrag Kommittén ansvarar för arbete avseende jaktprov, provdomar- och provledarkonferenser, samt provregler och revideringar. Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om jaktprov, sammanställer jaktprovsplaneringen samt ansökan om internationella jaktprov till riksstyrelsen senast den 1:a februari för fastställande. Riksstyrelsen skickar ansökan om internationella jaktprov till SKK senast den 15:e februari. Riksregistrerare för jaktprov ansvarar också för att resultatredovisning skickas in till SKK. Provgruppen ansvarar för en ”Fråga – Svar bank”, som på sikt ska läggas ut på Hemsidan. Frågor som ställts angående tolkningar av jaktprov, samt vilket svar man lämnat i det enskilda fallet. Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. Rapportstruktur Jaktprovskommitté Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll Antal genomförda, ordinarie prov Antal genomförda rörliga prov Antal startande hundar per ras Ekonomiskt utfall relativt budget (per halvår) Sammanställning ansökta ordinarie prov (kommande år) Sammanställning bedömningskvalitet Konferenser Jaktprovsstatisktik, kvalitet Övriga delegerade uppdrag När? årsvis -31 jan Till? Styrelsen årsvis -31 jan 2 v. efter möte årsvis -31 jan årsvis -31 jan årsvis -31 jan 31 juli & 31 jan Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen Styrelsen 01-feb Q1. 31 mars När det är tillämpligt 31-dec Löpande Styrelsen Styrelsen Styrelsen Avelskommittéer Styrelsen 211 Avelskommittéer Nuvarande: Finsk Spets Sammankallande: Norrbottenspets Valphänvisare: Sammankallande: Johan Lehmivaara Kjell Pettersson Matti Torvela Magnus Törkvist Rickard Näslund Alf Borgström Assar Tieva Bengt Wallin Martin Markusson Finsk Spets Avelskommittén Norrbottenspets Avelskommittén Riksstyrelsen har beslutat att avelsråden ska bestå av tre personer, helst spridda geografiskt över klubbens verksamhetsområde, (lokalklubbsindelningar). Sittande avelsråd ska genomgå av riksstyrelsen anvisade utbildningar. Uppdrag Avelskommittérna ska arbeta utifrån vad RAS beskriver för respektive hundras samt de arbetsrutiner för avelsråd som SSF:s riksstyrelse beslutar om och SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning samt i enlighet med samarbetsavtalet med SPJ i Finland och NSFN i Norge.. Kommittéerna ansvarar för upprätthållande av goda relationer genom kontakter med våra grannländer och deltagande på eller anordnande av avelskonferenser. Kommittéerna ansvarar för att det finns uppdaterade täckhundslistor för att lägga ut på Hemsidan. Kommittéerna ansvarar för inhämtning och sammanställning av hälsouppgifter på våra raser, från hundägare, SKK och försäkringsbolag. Kommittéerna ansvarar för att, i samverkan med övriga kommittéer, rapportblanketten ”Instrumentpanel” fylls i och redovisas för riksstyrelsen. Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. 212 Rapportstruktur Avelskommittéer: Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll Rapportblankett (”instrumentpanel”) Finsk spets Norrbottenspets Ekonomiskt utfall relativt budget (per halvår) Statusrapport (per halvår) Valphänvisningar Parningsrekommendationer Hälsostatus Samverkansaktiviteter med SPJ & NSFN När? årsvis -31 jan Till? Styrelsen årsvis -31 jan 2 v. efter möte årsvis -31 jan Styrelsen Styrelsen Styrelsen 31 juli & 31 jan per kvartal Styrelsen Styrelsen 213 Kommittén för Nordiskt samarbete mellan Finland, Sverige och Norge; SPJ, SSF och NSFN. Arbetsgruppen utgörs av 1 – 2 representanter för respektive land. Nuvarande representanter för SSF: Finsk spets Norrbottenspets Lennart Jönsson, tf Bengt Wallin Som arbetsgruppens ordförande tjänstgör en av varje lands representant ett år i taget med turordningen Finland, Sverige och Norge. Arbetsgruppen bör samlas minst en gång per år. Gruppen utarbetar själv en verksamhetsplan för att uppnå uppsatta mål. Resultat skall sedan rapporteras till rasklubbarnas styrelser och kommittéer eller sektioner. Uppdrag Syfte och mål enligt samarbetsavtalet: Gynna avelsarbetet för båda raserna i enlighet med rasstandard och avelsstrategier. Öka bekämpningen av ärftliga sjukdomar genom ett utbyte av information länderna emellan. Öka rasernas genpopulation genom att främja avelssamarbete mellan uppfödarna i respektive land. Enligt detta avtal bör parterna sträva att bibehålla likhet i jaktprovsregler och värderingsgrunder för bruksegenskaper i Finland, Sverige och Norge, samt att öka antalet startande hundar på jaktprov. Likväl bör samtliga parter främja utbyte av jaktprovsverksamhet över gränserna samt bibehålla traditionen för Nordiska mästerskapet. Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Rapportstruktur Kommittén för samarbete Finland, Sverige och Norge: Vad ska rapporteras? När? Verksamhetsplan årsvis -31 jan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse årsvis -31 jan Kommittémöten – protokoll 2 v. efter möte Till? Styrelsen Styrelsen Styrelsen 214 Priskommitté: Nuvarande: Ronney Skoog Uppdrag Kommittén ansvarar för att SSF:s priser och utmärkelser hanteras i enlighet med gällande statuter och att säkerställa att relevanta priser (pokaler etc.) finns till berättigade pristagare i: Skallkungen Nordiska Mästerskapen Vandringspriser Årets Skällande Fågelhund Rahan kennels Pokal Unos minne Jaktprovsdomare Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. Rapportstruktur Priskommitté Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll När? årsvis -31 jan Till? Styrelsen årsvis -31 jan 2 v. efter möte Styrelsen Styrelsen 215 Mediakommitté Webbmaster Redaktör Ståndskall Ansvarig utgivare Bosse Zetterberg Göran Hellström Lennart Jönsson Uppdrag Kommittén ansvarar för att det finns en informativ hemsida och klubbtidning i form av Ståndskall och (riksklubbens del av) www.tradskallare.se Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. Rapportstruktur Mediakommitté Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll När? årsvis -31 jan årsvis -31 jan 2 v. efter möte Till? Styrelsen Styrelsen Styrelsen 216 Medlemskommitté Nuvarande kommitté: Ivar Karkiainen Göran Hellström Tommy Lannemar Uppdrag Kommittén ansvarar för att upprätthålla ett aktuellt medlemsregister, fakturering av medlemsavgifter samt ansvara för medlemsrekrytering och distribution av Ståndskall. Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. Rapportstruktur Medlemskommitté Vad ska rapporteras? Verksamhetsplan Målbeskrivning Aktiviteter Utbildningar Konferenser Budget Verksamhetsberättelse Kommittémöten – protokoll När? årsvis -31 jan årsvis -31 jan 2 v. efter möte Till? Styrelsen Styrelsen Styrelsen Västansjö 2010-09-23 På uppdrag av SSF-Riksstyrelse Lennart Jönsson Ordförande Reviderad enligt uppdrag 2011-03-22 Reviderad enligt uppdrag 2012-03-02 Reviderad enligt uppdrag 2012-04-23 Lennart Jönsson Ordförande 217
© Copyright 2024