1. No category

Helg
Söndagsskolan
Helgkrönikan
Stort korsord
������������������������
20–21
�����������������������������������������
21
��������������������������������������������
15
Inger vill
smitta andra till ett
mer tacksamt liv
20–21
Hur visar man
kärlek i en
självisk värld?16–17
fredag
8 mars
2013
Årgång 68
Nr 39
Pris 14 kr
Joel Halldorf:
Den kristna tron
inte ett projekt. 21
Om du ser att din broders åsna eller oxe har
fallit omkull på vägen,
skall du inte vända ryggen till
utan hjälpa honom att få upp
djuret igen.
5 Moseboken 22:4
Foto: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX
Dagen.se
Äldres värdighet
inte garanterad
■ Endast en tredjedel av kommunerna
som fått statliga pengar för att ta fram
värdighetsgarantier för äldrevården har
4–5
faktiskt utformat några.
24
Politisk kamp om
pingströrelsen
Dokument: Är den svenska pingströrelsens avknoppning
i Rwanda kontrollerad av regimen? 10–14
miljoner invånare har Ghana som
blivit en katolsk
maktfaktor.
6
Bibelverser
på toarullar
inte populärt
■ Företaget Lambi har
dekorerat sina toarullar
med bibelcitat. Något
8
de har fått ångra.
Insikt
22–23
Eli vill ta bort
fördomar
mot religiösa
■ När liberaler avfärdar
religiösa röster går en
central liberal tanke förlorad, skriver Eli Göndör.
Familj
24
POSTTIDNING A
Predikant med
ålderskomplex
■ Eleonor Gustafsson, pastor, fyller 30 – något hon sett
fram emot.
Ledare
2
Vi är kallade att arbeta
för rättvisa både som
individer och som kristet
kollektiv.
DAGEN
Foto: Leif Agnestrand
2
opinion
DAGEN fredag 8 mars 2013
Ledare
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se
Du skall inte ha dubbla vikter i påsen, större och mindre. Du
skall inte ha dubbla mått i huset, större och mindre. Rätta och
riktiga vikter skall du ha, liksom rätta och riktiga mått. Då får
du leva länge i det land som Herren, din Gud, vill ge dig. Herren, din Gud, avskyr var och en som gör orätt i sådana ting.
5 M o s 2 5:1 3 – 1 5
Rättvisa är både enskilt
och gemensamt ansvar
Vi är kallade att lindra världens vånda i väntan på den nya skapelsen
R ätt v i s a ä r e n bristvara i världen. Det är ingen
på fakta som att trots de framsteg som gjorts fortskapet. I medeltidens kloster vårdades de sjuka
nyhet. Så var det även när Moses mottog instrukfarande 1,4 miljarder människor lever i extrem fatsom ingen annan ville röra vid. För senare seklers
tionerna för hur Israels folk skulle leva från Gud
tigdom är ett sätt. Att arbeta politiskt för att rika
missionärer var det en självklarhet att bygga sjuksjälv med konkreta exempel på rättvisa i vardagsländer som Sverige inte drar ner på biståndsmedhus och skolor samtidigt som de ledde männislivet. Och så såg det ut när Jesus vandrade på jorlen eller använder dem till andra ändamål än för
kor till frälsning. I vår tid spelar kristen biståndsden. I den gyllene regeln, att göra mot andra som
vilka de är avsedda ett annat. Kristna nationella
verksamhet en avgörande roll för att ge människor
man önskar att de skulle göra mot en själv, ligger
och internationella organisationer har en nyckhopp om en bättre framtid, inte minst tack vare det
en tydlig uppmaning. Ingen vill bli orättvist beelroll att spela – men det har också varje enskild
finfördelade kontaktnät i mottagarländerna som
handlad. Då är vi också som hans lärjungar kallade
kristen i de sammanhang han eller hon rör sig.
byggts upp under tidens lopp. Den problematiska
att var och en agera rättvist mot våra medmännissituationen i pingströrelsen i Rwanda som vi i dag
H ä l f t e n av u n d e r n ä r i n g e n i världen
kor men också till att som kristet kollektiv
har
enligt FN-organet UNDP klimatrearbeta för att rättvisan tar över där orättviBibeln | Socialt
laterade orsaker. Den globala rättvisesa råder.
ansvar | Familjen | Församlingen |
frågan har därmed en direkt koppling
Det gäller i stort och smått, i vårt eget
Mellan­
östern | Livets gränser | Ekumetill den miljöförstöring som hotar alnära sammanhang, i det svenska samhälnik | Andra religioner | Vård och omsorg
las vår tillvaro och som först och allra
let och i världen. Barn som upplever att
mest påtagligt drabbar dem som redan
de blir orättvist behandlade i relation till
|
| Integration och
befinner sig i en svag position. Om den
sina syskon växer inte sällan upp till olyckrasism | ­Mission och evangelisation
globala uppvärmningen inte går att stopliga vuxna som har svårt att hitta fotfäste i
pa är det den fattiga befolkningen vid Indiska
tillvaron. Den senaste tidens diskussion om
oceanens stränder som får ta första stöten när konhur fattigdom i Sverige ska definieras får inte leda
sekvenserna av den rika världens överkonsumtion
skildrar på nyhetsplats blir i det perspektivet extra
till att vi förringar det faktum att klyftorna växer,
blir tydliga. Till de människor som av politiska skäl
smärtsam läsning.
något som riskerar att leda till ett destruktivt uttvingas lämna sina hemländer kommer en ström av
anförskap för stora grupper. Just i dag, på den inO c k s å på e tt övergripande plan har kristnas enklimatflyktingar att adderas.
ternationella kvinnodagen, finns anledning att regagemang stor betydelse för att ge världens fattiga
flektera över den bristande jämlikheten mellan
O c k s å i m i l j ö f r åg a n har kristenheten ett tudelat
befolkning en drägligare tillvaro. Att aldrig förtrötmän och kvinnor som ger upphov till orättvisor baansvar. Det handlar om opinionsbildning och aktas i opinionsbildningen genom att oförtrutet peka
serade på kön.
tioner på ett övergripande plan men också om perD e r i k t i gt s to r a orättvisorna finner vi på det insonlig reflektion, som resulterar i medvetna åtgärternationella planet. Vår värld, Guds skapelse som
der. Området är överväldigande stort och behoven
vi är satta att förvalta för hans räkning, lider och
av förändring outtömliga. Experterna är sinsemelvåndas. I förtröstansfull väntan på att Han skalan oense om nuläge och prognoser. Det gör att den
par ”en ny jord och en ny himmel där ingen
egna handlingen, vare sig det rör sig om att inte
sorg och ingen klagan och ingen smärta skall
slarva med sopsorteringen eller att klimatkompenfinnas mer” (Upp 21:4) är vår uppgift att
sera för den årliga charterresan, kan förefalla futtig
så gott vi förmår lindra lidandet. Det har
och meningslös. När den tanken slår till hjälper
kristna i alla tider sett som ett lika naturdet kanske att gnola på Lina Sandells välkända
ligt inslag i ansträngningarna att leva ut
söndagsskolesång: ”Gör det lilla du kan, gör det
sin tro som att sprida det kristna budvilligt och glatt. Snart de dyrbara tillfällen fly!”
Dagens mening:
Rättvisa
Vad tycker du?
? Behöver ditt
kristna sammanhang och
du själv som
kristen fokusera
mer på rättvisefrågorna?
Vad tycker du?
Har kyrkan
och kristenheten en roll att
spela för att ge
hopp när klimatutvecklingen
gör människor
oroliga och
­ångestfyllda?
?
Frågorna är avsedda som inspiration för enskild reflektion
och gemensamma samtal.
Illustration: Mattias Käll
Obunden på
kristen grund
◆ Dagens
mening är tolv
ledare i tolv
viktiga frågor.
Tidigare
­publiceringar:
Bibeln 4/1
Socialt ­ansvar 11/1
Familjen 18/1
Församlingen 25/1
Mellanöstern 1/2
Livets gränser 8/2
Ekumenik 15/2
Andra religioner
22/2
Vård & ­omsorg 1/3
◆ För inne­hållet
svarar Dagens
ledarredaktion:
Daniel Grahn,
­Elisabeth Sandlund och Hasse
Boström.
3
DAGEN fredag 8 mars 2013
Debatt
Redigering: Beatrice Harknäs Smedman
opinion
i n t e r n at i o n e l l a k v i n n o dag e n . Trafficking är ett tydligt tecken på grovt kvinnoförtryck i vårt samhälle men det kan även visas på andra sätt. Enligt en rapport från BRÅ löper en svensk kvinna
som växer upp i dag för 23 procents risk för våldtäkt. Det här handlar inte bara om enskilda livsöden, utan är också tecken på en strukturell makt­obalans mellan män och kvinnor.
Foto: fredrik persson
Våga prata om ojämlikheten
jenny nilsson, Socionom.
Debatt Vi som kyrka har något mycket viktigt att bidra med
i samtalet om ojämlikhet och maktmissbruk mellan män och
kvinnor, skriver Jenny Nilsson. Men hon ser en tendens till rädsla för att närma sig de frågorna.
D e n 2 7 f e b r ua r i 2013 läser vi i
Dagens Nyheter om Alexandra.
Hon kom till Sverige i hopp om
ett bättre liv genom jobb som
städerska. Hennes fattiga verk­
lighet i Bukarest övergick till en
slavisk verklighet i Sverige där
hon dagligen tvingades att sälja
sex till man efter man, ständigt
under misshandel och dödshot.
Från att ha varit vilken kvinna
som helst var Alexandra nu en
handelsvara, ett objekt i mäns
ögon med en prislapp.
Hon blev en handelsvara
inom den snabbast växande
form av organiserad brottslig­
het i världen, en handel som år­
ligen omsätter miljarder. Alex­
andra var offer för trafficking,
människohandel för sexuella
ändamål.
I dag ä r det Internationella
kvinnodagen. Trafficking är en
av flera former av grovt kvinno­
förtryck som framträder i det
svenska samhället 2013 och vi
ser tyvärr ingen minskning,
snarare tvärtom. BRÅ, Brotts­
förebyggande rådet, utkom i no­
vember 2012 med en rapport
som visade på att en svensk
kvinna som växer upp i dag lö­
per runt 23 procents risk att
våldtas minst en gång i livet.
Det här handlar inte bara om
enskilda livsöden, utan är också
tecken på en strukturell makt­
obalans mellan män och kvin­
nor.
I samhället har dessa under­
liggande strukturer benämnts. I
kyrkan har vi ofta följt livsöde­
na men mer sällan ställt frågor
om vad som lett fram till dem.
Jag menar att vi som kyrka,
med vår tro på varje människa
som Guds skapelse, har något
mycket viktigt att bidra med i
samtalet om ojämlikhet mellan
män och kvinnor.
Jag längtar
efter att
män ska bli
mer män och
kvinnor ska bli
mer kvinnor,
men utifrån
Guds tanke.
J ag h a r i en del kristna sam­
manhang sett en tendens till
rädsla för att närma sig frågor
kring ojämlikhet och maktmiss­
bruk mellan könen. Man kopp­
lar detta till de mest radikal­
feministiska åsikterna kring att
helt omintetgöra skillnaderna
mellan könen. Man tänker att
det handlar om vem som lagar
mest mat hemma eller vem som
tvättar bilen oftast och glöm­
mer att det också handlar om
mäns våld mot kvinnor i nära
relationer, hedersrelaterat våld,
trafficking, våldtäkter samt an­
dra former av grovt kvinnoför­
tryck.
Det finns en strukturell ojäm­
lik maktfördelning mellan män
och kvinnor och vi måste öpp­
na ögonen för detta även om vi
inte vågar ta ordet feminism i
vår mun. Män tar sig makten
över kvinnors kroppar.
”Inte alla” tänker du direkt.
Nej, självklart inte, men om vi
inte vågar lyfta detta som ett
strukturellt problem utan en­
bart talar om det på individ­
nivå som en person som tog sig
makten över en annan persons
kropp, hur ska vi då någonsin
komma åt problemet?
R a d i k a l f e m i n i s m e n vill ra­
dera ut könen. Det heter inte
längre han eller hon, utan hen.
I motsats till detta längtar jag
efter att män ska bli mer män
och kvinnor ska bli mer kvin­
nor, men utifrån Guds tanke.
Det som från början var ”Man”
och ”Kvinna” utifrån Guds kär­
leksfulla skapelsetanke har i­
dag kommit att bli ”Man” och
”Kvinna” utifrån en mänsklig
social konstruktion formad av
alla möjliga slags ideologier och
strömningar från olika sam­
hällsepoker.
Gud har skapat alla männis­
kor med samma värde, oavsett
könstillhörighet. Med detta i
ryggen behöver vi kristna gå
emot det strukturella makt­
missbruk som uppstått mellan
män och kvinnor, och för att
göra det behöver vi också kon­
frontera den förvrängda bild
som skapats av vad det är att
vara man, vad det är att vara
kvinna.
Den förvrängda bilden up­
penbaras på de mest bisarra sätt
genom trafficking, men det vi­
sar sig även i liten skala som ett
förklätt och i första anblicken
oskyldigt översitteri. Det kan
visa sig i ett ”lilla gumman”,
en klapp i baken, en granskan­
de kommentar om en kvinnas
kropp.
om ett
okritiskt reproducerande av
vad det är att vara kvinna och
vad det är att vara man. Låt oss
som församling ta ställning för
ett mer jämställt samhälle där
det lika människovärdet som vi
talar om får lysa starkt, både i
mötet med den lilla individen
och i mötet med den stora sam­
hällsstrukturen.
Det handlar också
Åsikt
Läs fler åsikter
från läsarna
på sidan 26
Vill du
debattera?
◆ Debattartiklar
och insändare
skickas till:
debatt@dagen.se
Dagen debatt,
105 36 Stockholm
Glöm inte att uppge
namn, adress och
telefon.
◆ För icke beställda manus ansvaras
ej. Redaktionen förbehåller sig rätten
att korta texten.
4
nyheter
DAGEN fredag 8 mars 2013
Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren
08-619 24 24, nyhetschefen@dagen.se
Få kommuner garanterar Äldreministern: Utmaningen är att förankra garantierna hos vårdpersonalen
Bara en tredjedel av landets kommuner som 2011 gavs statliga pengar för
att ta fram värdighetsgarantier för äldrevården har faktiskt utformat några.
– Man kan alltid önska att det ska gå
fortare, men jag tycker ändå att takten är godtagbar, säger äldreminister
Maria Larsson (KD).
gesrapport från Socialstyrelsen
framgår alltså att få väl har infört dem.
– Mot bakgrund av det grundliga arbete som måste göras i varje kommun tycker jag att takten
är enligt plan. Den stora och tidskrävande utmaningen ligger i att
förankra värdighetsgarantierna
bland äldreomsorgens personal,
säger äldreminister Maria Larsson (KD).
Syftet med lokala
värdighetsgarantier
i äldrevården
är att förebygga vårdskandaler och göra
det tydligt för
anhöriga och Maria Larsson.
äldre vad de
kan förvänta sig av kommunens
äldreomsorg.
Garantierna kan till exempel
handla om möjligheten att välja
om en man eller kvinna ska hjälpa till med den personliga hygienen, eller rätten att välja den
veckodag man önskar duscha.
– Tanken är att dessa ska ge
något utöver det som kommunerna ändå är skyldiga att ge enligt lag, säger Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen.
Men än så länge går det trögt
för många kommuner. Ett exempel är Helsingborgs stad som un-
”Kommer göra skillnad”
Anders Engström, förbundssekreterare i den kristna pensionärsorganisationen RPG, tycker
att det är viktigt att man inte går
för fort fram, eftersom garantierna då riskerar att stanna vid pappersprodukter. På sikt kommer
garantierna dock att göra skillnad, tror han.
– Framför allt bygger det på
vilket stöd personalen som arbetar närmast de äldre får. Här är
det upp till kommunerna att satsa på bra utbildning. Först då kan
insatserna komma de äldre och
de anhöriga tillgodo, säger han.
Men i dagsläget saknar många
kommuner värdighets- och kvalitetsperspektivet i sina upphandlingar om äldrevården,
visar en undersökning från
Vårdföretagarna och Svenskt näringsliv.
Av alla 70 äldrevårdsupphandlingar som kommunerna gjorde
under 2011 krävde bara fem procent kundnöjdhet och att exempelvis antalet trycksår på boendet skulle vara få.
– Det här visar att kommunerna handlar upp äldreomsorg
utan krav på resultat, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk
chef på Vårdföretagarna.
290
Så många kommuner finns i
Sverige. Drygt 100 av dem har
infört värdighetsgarantier för
äldreomsorgen.
der 2011 fick en dryg miljon kronor för att upprätta en plan för
värdegrundsarbetet. Att fastställa några konkreta garantier har
man dock inte gjort ännu.
Upphandlingsperiod
– Vi är mitt uppe i en upphandlingsperiod och vet inte
ännu vem som driver hemtjänsten i höst. Därför har det inte
funnits någon anledning att införa garantierna förrän de nya avtalen är klara, säger Niklas Sommelius, stabschef på vård- och
omsorgsförvaltningen i Helsingborg.
264 kommuner har sedan 2011
deltagit i satsningen på att utforma värdighetsgarantier för äldrevården och omkring nittio har
redovisat minst tre garantier för
Socialstyrelsen.
För detta har de fått dela på
närmare hundra miljoner kronor
– som en belöning. Men i en lä-
Fakta:
Exempel
på värdig
behandling
◆ Personalen
som den äldre möter ska alltid ha en tydlig
namnskylt.
◆ Möjlighet till
avskildhet vid
dusch och toalettbesök.
◆ Att dra för gardiner eller persienner innan
hjälp med påoch avklädning
eller hygien påbörjas.
◆ Att klä av eller på en kroppsdel i taget för att
den äldre inte ska
känna sig naken,
beskådad eller
frysa.
◆ Att personalen
respekterar att
bostaden är den
äldres hem och
alltid ringer eller
knackar på.
◆ Frågar eller berättar innan skåp
eller garderober
öppnas.
Vård tillbaka till kommunen
I Norrköping har stadens rödgröna styre på senare år gjort
mycket av den privata äldrevården kommunal igen. Ricardo
Olivares (V), ansvarig för äldrevården där, menar att när man
satt upp kvalitetskrav som en
viss personaltäthet har de privata anbudsgivarna försvunnit.
– De verkar inte kunna matcha
kvalitetskraven. Vi vet att drygt
90 procent av kostnaderna är
personalkostnader och det enda
de privata entreprenörerna med
krav på avkastning kan tjäna
pengar på är att minska på personalen. Men när vi ställer krav
på personaltäthet kan de inte
göra det. Då låter de hellre bli att
lämna anbud, säger han.
Joakim Lundgren
joakim.lundgren@dagen.se
08-619 24 96
m e rvä r d e .
Tanken med värdighetsgarantier är att ge de äldre ett mervärde, utöver det som lagen
”Fler kommuner borde
SOLNA. Demensboendet Polhemsgården i Solna blev 1997
rikskänt när missförhållanden
avslöjades och Lex Sarah – lagen som tvingar personal att
anmäla vanvård – kom till i efterdyningarna.
I dag drivs boendet i privat
regi och har sedan två år tillbaka antagit kommunens värdighetsgaranti.
Vårsolens strålar sipprar in i
Polhemsgårdens samlingsrum.
En grupp äldre på demensboendet har lunchgymnastik och
kastar en skumgummiboll mellan varandra.
Ur högtalarna strömmar
– något oväntat – ”I natt jag
drömde”, som ackompanje-
Jag tycker att
politikerna
ger oss tillräckligt stora
ramar för att
det ska fungera.
maith
ö st e r m a n
mang till träningspasset.
– Vi är måna om att det ska
vara tryggt och försöker skapa miljöer där de äldre känner
igen sig från förr, säger Maith
Österman, verksamhetschef.
Vinsten går till verksamheten
Boendet drivs sedan tre år
tillbaka av Förenade Care, ett
icke-börsnoterat danskt bolag
med verksamhet på ett tjugotal
orter i Sverige. Enligt bolaget
går vinsten tillbaka till verksamheten varje år.
Efter
vanvårdsskandalen
1997 – då boendet var kommunalt – har Solna stad börjat med
så kallade kvalitetsupphandlingar. Det innebär att kommunen ställer upp ett antal minimi-
5
DAGEN fredag 8 mars 2013
nyheter
Redigering: Helena Waern
äldrevärdighet
I korthet: Sverige
Flicka våldtagen
i pingstkyrkolokal
■ ■ En 43-årig man åtalas för fem fall av våldtäkt mot
barn och ett fall av sexuellt tvång mot en då 14-årig
flicka, uppger TV4 Nyheterna Linköping.
Flera av övergreppen ska ha skett i lokaler som
hör till Pingstkyrkan i en mindre ort i Östergötland.
– Mannen står fortfarande med i vårt medlemsregister, men har inte varit aktiv i församlingen på tre
år, säger föreståndaren för den aktuella församlingen, till Dagen.
Brotten ska ha begåtts under 2005 och 2006.
3
dagen och tt
procent minskade koldioxidutsläppen från den svenska
vägtrafiken med i fjol, enligt
ny statistik från Trafikverket.
Nytt nummer minskar tryck på 112
■ ■ Den 11 mars klockan 8.00 går startskottet för SOS
Alarms nya tjänst – informationsnumret 113 13. Tanken är att du ska kunna ringa och få eller lämna information om allvarliga olyckor och katastrofer som
inte är akuta. Sådana samtal har tidigare ringts till
tt
larmnumret 112.
Rätt med Dagen
Vecka 10
Dagen rättar fel av betydelse och välkomnar läsarnas
iakttagelser. Mejla nyhetschefen@dagen.se eller skriv
till ”Dagen, Nyhets­chefen, 105 36 Stockholm”. Ange
sida och artikelrubrik.
n Nyheter ........................................ onsdag 6 mars, sid 4
Lärare: Evolutionsteorin är ... kontroversiell
Andreasgymnasiet i Solna och LM Engströms gymnasium i Göteborg är inte de enda två kristna friskolorna på gymnasienivå i Sverige. Enligt Skolverket
finns det sex godkända friskolor med kristen/konfessionell profil.
Lyssna till general Linda Bond
redan lovar. Det kan till exempel handla om att få utforma sina måltider själv och att personalen respektera privatlivet.
Foto: Jens Kalaene, scanpix
foto: joakim lundgren
införa kvalitetsanbud”
M i l j ö n på Polhemsgården anknyter till svunna tider. Detta för att de
dementa ska känna trygghet. Verksamhetschef Maith Österman håller
i en skrift från 1947.
krav och sätter ett fast dygnspris.
Sedan får olika leverantörer
konkurrera med vilken kvalitet
de kan erbjuda till det fastslagna
priset. Det handlar bland annat
om personaltäthet på boendet.
– Jag tycker att politikerna
ger oss tillräckligt stora ramar
för att det ska fungera. Min förhoppning är att fler kommuner
skulle gå över till kvalitetsanbud
och inte bara ta den leverantör
som erbjuder tjänsten till lägst
pris, säger hon.
Värdighetsgaranti
Till detta har Solna stad också antagit en värdighetsgaranti,
eller kvalitetsdeklaration, som
man valt att kalla det. I deklarationen står bland annat att måltiden ska vara en trivsam stund,
att den äldre ska få komma ut
när han eller hon så önskar och
stöd till en meningsfull tillvaro
med aktiviteter.
Samtidigt menar både Maith
Österman och sjuksköterskekol-
FRÄLSNINGSARMÉNS
VÄRLDSLEDARE
Jönköping 9 mars
legan Birgitta Fransson att dessa
värden redan fanns innan.
– Dokumentet som sådant
finns egentligen enbart för anhöriga ska kunna se det. När vi
såg det konstaterade vi att det är
ju redan är så här vi jobbar, säger
Birgitta Fransson.
Skulle det som hände på Polhemsgården för 16 år sedan kunna hända igen?
– Nej, jag har svårt att tänka
mig det. Samtidigt ska man inte
tro att en värdighetsgaranti gör
att inga misstag i vården kan begås. Det beror helt och hållet på
vilken typ av kontroll man har av
sin egen verksamhet. Där har vi
satt vår ribba högt, säger Maith
Österman.
Joakim Lundgren
15.30 Kungsporten
Kungsängsvägen 25,
Huskvarna.
Stockholm 10 mars
10.00 Frälsningsarmén
Templet, Östermalmsgatan 69.
www.fralsningsarmen.se
6
DAGEN fredag 8 mars 2013
nyheter
Ghana hoppas på sin
egen påvekandidat
Det västafrikanska landet är på väg att bli en religiös stormakt i den katolska världen
Förberedelserna inför påvevalet är i full gång. En
av de hetaste kandidaterna är en afrikan: Peter
Turkson från Ghana. Oavsett hur det går i konklaven är Ghana på väg att bli en religiös stormakt i
Västafrika.
”Fjäder i hatten”
– Det skulle bli en ny fjäder i hatten – en stor ära inte bara för
Ghana utan för hela den afrikanska kontinenten, säger fader
Abbey Quaye.
Mindre än 200 år efter de första missionärernas ankomst har
Ghana blivit en exportör av kyrkliga ledare till omvärlden, exempelvis till USA där många församlingar har brist på pastorer.
Ingen annat land i världen har en
större andel av befolkningen som
ser sig som religiös – 96 procent
enligt opinionsinstitutet WINGallups globala index.
Religionen spelar stor roll
I Ghana märks det tydligt hur
stor roll religionen spelar. Reklamskyltar med propaganda för
BURKINA FASO
BENIN
GHANA
ELFENBENSKUSTEN
– Det första
intrycket man
får av honom
är att man slås
av hans aura av
helighet! Han
är en Guds man,
säger fader Emmanuel Abbey Peter Turkson.
Quaye när han
berättar
om
Turkson.
Fader Abbey
Quaye verkar
vid det nationella katolska
sekretariatet i
Ghanas huvudstad Accra. Han Fader Abbey
har arbetat med Quaye.
påvekandidaten
i stiftet Cape Coast väster om Accra, där Turkson var ärkebiskop.
Turkson blev sedan utnämnd till
kardinal och överhuvud för konsiliet för fred och rättvisa i Vatikanstaten.
– Han är en förenande kraft,
som är älskad av alla kyrkorna
och även av dem som följer traditionella religioner.
Ghana, ett litet land med 24
miljoner invånare, har redan levererat en stor ledare till världsscenen: FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Ett val av
Turkson till påve skulle ge ny berömmelse.
Volta-sjön
TOGO
Accra
kten
eabu 150 km
Guin
TT/SGB
kyrkoledare, pastorer och helbrägdagörare trängs med spritreklam och andra annonser.
”Gör bättring! Jesus kommer
snart”! förkunnar en stor affisch
på en gata. Många människor avslutar samtal med vänner med ett
”Gud välsigne dig”.
Förste svarta påven?
Ändå vore det en stor nyhet om
Turkson valdes till påve – han
skulle bli den förste svarte ledaren för katolska kyrkan. På 100till 400-talet ska det förvisso ha
funnits tre påvar från Afrika, men
dessa var från Nordafrika, troligen av berbiskt ursprung.
– Men vi är inte bekymrade
över om påven är vit, svart eller
gul, säger fader Abbey Quaye i
Accra.
Liknande åsikter som Benedict
Turkson har redan orsakat
rubriker i världen, med nästan
lika konservativa åsikter kring
homosexualitet och preventivmedel som sin föregångare, Benedict XVI. Bland annat har han
påpekat hur avhållsamhet och
trohet är nyckeln till att bekämpa
hiv/aids-epidemin i Afrika. Och,
om förföljelserna mot homosexuella i flera afrikanska länder, att
det vore ”rättvist att ta reda på
varför homosexualitet stigmatiseras” på kontinenten.
Fader Abbey Quaye försvarar
sin gamle läromästare:
– Jag vill berömma honom för
att han tar upp dessa frågor och
tillkännager sina åsikter, så att vi
tt
sedan kan diskutera dem.
va l a f f i s c h i r o m .
Turkson från Ghana.
Förberedelserna inför påvevalet är i full gång. En av de hetaste kandidaterna är en afrikan: Peter
Foto: scanpix
Fakta: Religion i Ghana
◆ Enligt en undersökning från
2010 fördelades de troende i
Ghana på följan-
de sätt: 71 procent av befolkningen bekänner
sig till kristendomen.Av dessa
utgör pingstvänner och andra karismatiska
rörelser 28 procent, protestan-
ter 18 procent,
katoliker 13 procent och andra
kristna rörelser
12 procent.
◆ 18 procent av
ghananerna är
muslimer.
◆ 5 procent tror
på traditionella
afrikanska religioner.
◆ Icke-troende:
drygt 5 procent.
(TT)
7
DAGEN fredag 8 mars 2013
nyheter
Redigering: Danne Sundell
”Kyrkan vill framställa
sig som en hemtrevlig
innebandyförening”
Du har fått kritik för att din text
innehåller sakfel, hur ställer du dig
till det?
– Sakfel rättas noggrant av
Svenska Dagbladet. I den text
som ärkebiskopen var missnöjd
med har inget rättats.
– I mitt arbete som kolum- nist ingår också att uttrycka
åsikter, precis som ärkebiskopen i sitt ämbete får utöva ordets
makt.
I början av november kritiserade
du Svenska kyrkan i New York för
att du inte blev insläppt i samband
med stormen Sandy. Är du fortfarande lika upprörd?
– Upprörd? Kvinnliga journalister arbetar inte så. Jag redogjorde för hur jag kom till
kyrkan under rådande force majeure och inte blev insläppt.
–Jag använde det som exempel på kulturskillnader mellan Sverige och USA, för att jag
tycker att kyrkans bemötande visade på vilken myndighets- och
tjänstemannakyrka Sverige har i
dag. Och för att ställa frågor om
vem kyrkan är till för.
– Många blev dock mycket
upprörda å mina vägnar.
Dina tre senaste krönikor har haft
rubrikerna ”Jag borde ha blivit
sektledare”, ”Gud har bara lite personalproblem” och ”Det går att
svetta sig närmare Gud”. Hur kommer det sig att du så ofta skriver
om andlighet och tro?
I korthet: Sverige
Fler kvinnor blir chefer
inom näringslivet
■ ■ Andelen kvinnliga chefer i näringslivet ökar. Men i
uppfostras till pojkar. I det arbetet har jag fått lov att förkovra mig i både nutida och
forntida religion, och försöka
se det från olika vinklar, länder
och kulturer. Så brukar jag försöka göra.
Hur ser din egen relation till Svenska kyrkan och andra kyrkor/samfund ut?
5
foto: scanpix
frågor till:
... Jenny Nordberg, USAbaserad krönikör
i Svenska Dagbladet, som har retat upp bland
annat ärkebiskop Anders Wejryd
genom att skriva om (tidigare)
tvångsanslutningar till Svenska
kyrkan vid födseln och Svenska
kyrkans ekonomi.
– Stora frågor intresserar mig:
Krig, ekonomi, politik, miljö, bistånd, mänskliga rättigheter. Det
är klart att organiserad religion
ska vara med där. De tre senaste är nästan en PR-kampanj för
andlighet och tro.
Någon speciell anledning att det
har blivit så mycket av den varan på
senare tid?
– Jag skriver just nu en bok
om flickor i Afghanistan som
– Jag är konfirmerad och var
länge en stolt medlem av Svenska kyrkan. Det finns otroligt
spännande präster där som jag
fortfarande gillar. Men som institution undrar jag om den är
på väg att stå på öronen under
min livstid.
– Kyrkan vill framställa sig
som en hemtrevlig innebandyförening som dessutom tar hand
om hemlösa, när de i själva verket är en av Sveriges mäktigaste och rikaste institutioner, som
ägnar mycket huvudbry och resurser åt att bara bevara sin egen
existens. Det bekräftas varje
gång jag ens nämner kyrkan och
möter en synnerligen märklig
”strategi” som tycks gå ut på allmän indignation.
– Finns det då ens utrymme
för de verkligt stora frågorna,
som eventuellt gör kyrkans existens relevant för fler?
Får vi andra vara med?
johannes Ottestig
johannes.ottestig@dagen.se
08-619 24 75
samhället i stort är det obalans i chefsfördelningen i
nästan i alla branscher.
Bland de nyutnämnda cheferna var 39 procent
kvinnor 2012, enligt ny statistik från Svenskt Näringsliv. Det är en lika stor andel kvinnor som i näringslivet totalt sett.
– Andelen kvinnor totalt i våra medlemsföretag rör
på sig sakta, men andelen kvinnliga chefer ökar mycket snabbare. D, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsTT
marknadsavdelningen inom Svenskt Näringsliv.
Eritreaner mot kidnappningar
■ ■ Hundratals svensk-eritreaner tågade i går till riks-
dagen i protest mot regimen i Eritrea. De protesterade mot att eritreaner kidnappas i Egypten och
mot den skatt som Eritrea driver in från eritreaner i
TT
Sverige. Färre väljer fristående gymnasium
■ ■ Efter många års uppgång minskar nu för första
gången elevernas intresse för de fristående gymnasieskolorna. Ett trendbrott, konstaterar Skolverket.
Statistiken visar också att intresset för yrkesproTT
gram minskar. 86
Så många procent
kvinnliga pensionärer får tjänstepension numera.
Placerade barn sviks av samhället
■ ■ Barn som omhändertas för samhällsvård uppvisar
självskadebeteende och får psykofarmaka i mycket
högre grad än andra unga. De klarar också skolan
sämre och dör oftare i unga år, visar SocialstyrelTT
sens utvärdering. Sveriges Radio ligger i topp
■ ■ Sveriges Radio följt av SVT hamnar överst i Förtro-
endebarometern, som lades fram i går i samband
med mediedagarna i Göteborg. I botten finns SveriTT
gedemokraterna och Migrationsverket. Föräldraskap och gränssättning
Om konsten att hitta den goda balansen mellan ramar och kramar.
foto: scanpix
Ikea stoppar
korv i Ryssland
■ ■ Ikea har stoppat försälj-
ningen av varmkorv vid varuhusen i Ryssland sedan
egna tester visat att lokalt
producerad korv innehöll
hästkött, meddelar företaget.
Två sådana fynd har gjorts
TT
den senaste veckan. Hot mot
försvarets tolkar
■ ■ Försvarsmakten bedömer
att det finns risk för att de
afghanska tolkarna som arbetat för den svenska styrkan riskerar hämndaktioner.
Tolkarna har uttryckt rädsla
för vad som ska hända dem
när den svenska styrkan tas
TT
hem. Inbjudan till föräldracafé med Micke Gunnardo.
Datum: 12 mars 2013. Tid: 18.30–20.30. Plats: Matsalen i Holsby skola.
Föreläsningen är kostnadsfri. Fika 30:-.
Micke Gunnardo, Skolkurator och föreläsare
Micke Gunnardo föreläser och leder samtal om konsten att
vara förälder med gott samvete! Micke är skolkurator och
uppskattad föreläsare i ämnet föräldraskap och gränssättning.
Han har arbetat med relationer i par och familjer i snart 20 år.
Han är fyrabarnspappa och kommer delge allvarliga och roliga
exempel från verkliga livet.
Mickes hemsida: www.relationsfirman.se
8
DAGEN fredag 8 mars 2013
nyheter
Toarullar med
bibelverser
inte populärt
John Staffas, regionchef för Bilda GävleDala, säger att stats­
bidragskriterierna inte varit helt lättolkade. Foto: Daniel Nilsson, ljusnan
Svå r to l k a d e r e g l e r .
Bilda blir av med
sina bidrag från
Ludvika kommun
Ludvika kommun kräver pengar
tillbaka från Bilda och avstänger
studieförbundet från bidrag under tre år.
– Har vi gjort fel vill vi givetvis
rätta till det, säger regionchef
John Staffas till Dagen.
286 000
Kommunen har krävt tillbaka
286 000 kronor i felaktigt utbetalda bidrag. Under en revision
i slutet av förra året såg man att
Bilda felaktigt fått både kommunala och statliga bidrag för kulturverksamhet på äldreboenden
i Ludvika. Kommunen skickade
återbetalningskrav och pengarna betalades snabbt tillbaka, men
kommunen gick ändå vidare med
polisanmälan. Förtroendet för
Bilda har fått sig en törn, menar
förvaltningschefen Bo Sundqvist,
och nu blir förbundet utan bidrag
i tre år.
Totalt får sju studieförbund i
kommunen 1,8 miljoner kronor i
bidrag.
nal på äldreboenden kompetensutveckling, men sedan har de satt
själva igång filmen eller läst boken, säger han.
– Tidigare har reglerna sagt att
personal inte får vara ledare, och
ledare finns inte i kulturprogram,
men vi tolkade reglerna så att det
var okey att personal medverkade.
Ludvika kommun skrev till
folkbildningsrådet för att höra
om studieförbundet fick använda
personal på det sättet, och Bilda
valde även att själva ta kontakt
för att höra om man tolkat reglerna rätt.
Kontroll även i Smedjebacken
Även i grannkommunen Smedjebacken pågår en efterhandskontroll av Bildas kulturprogram.
Beloppen är betydligt mindre
men återbetalning kan komma
att krävas.
– Bilda har tagit bort 93 av de
106 kulturprogram i kommunen
de fått bidrag för. Då är det lätt
att räkna ut att det inte blir mycket kvar av det ursprungliga bidraget, säger kulturchefen Anna Falkengren till tidningen.
Bildas regionchef John Staffas
säger till Dagen att statsbidragskriterierna inte varit helt lättolkade. Nya regler för 2013 är glasklara, och enligt dem har Bilda
handlat fel, men tidigare år har
de varit svårare att tolka.
– Vi har tillhandahållit filmer
eller böcker och erbjudit perso-
Så många kronor kräver Ludvika
kommun tillbaka från studieförbundet Bilda.
”Fortsätter i egen regi”
– Där fick vi höra att vi tolkat
fel och det tog konsekvensen av
och strök den formen av verksamhet 2012. Vi fortsätter dock
i egen regi. Vi jobbar ju mycket
med volontärer och olika frikyrkor, som har stort engagemang på
äldreboenden, och den verksamheten vill vi utvidga.
– Ludvika kommun följer
statsbidragskriterierna fullt ut,
men i och med att det är ett frivilligt för kommunerna att ge bidrag behöver kommunerna inte
göra det utan kan sätta upp egna
kriterier för bidragen. Vi har
också en flora av regler i de olika kommuner där Bilda har verksamhet. Statsbidragskriterierna
får för övrigt större eller mindre
förändringar varje år.
Kerstin Doyle
kerstin.doyle@dagen.se
08-619 24 40
Lambi startade tävling på Facebook
– toarullarna pryddes med citat från Bibeln
Toalettrullar med kristet budskap
väcker starka reaktioner i Norge.
­Efter massiva protester har nu Lambi
valt att ta bort bibelverserna.
– Det är olyckligt, det var inte på något sätt meningen att sprida religiösa
budskap, säger Christina von Trampe, skandinavisk marknadschef på
Lambi.
I höstas uppmuntrade pappersvarumärket Lambi sina konsumenter att komma med fina,
kärleksfulla och poetiska citat
på deras Facebooksida. För att
företaget tror att folk gärna läser glada budskap när de sitter
på toaletten.
Facebookanvändare
kunde
under en period skicka in förslag på kärlkesfulla citat. Runt
40 citat valdes ut och fick dekorera Lambis toapapper.
Men på Lambi visste man inte
om att citaten ”Kærligheden
tror alt, håber alt, utholder alt”
och ”Der din skat er, der vil dit
hjerte også være” är hämtade
från danska Bibeln.
Lambirullarna har sålts i Sverige, Norge och Danmark. Men
bibelverserna har man inte kunnat läsa på svenska toarullarna,
för det var personer från Danmark som skickade in just de
förslagen och därför är de enbart citerade på danska.
Uppskattat av konsumenter
– Våra konsumenter uppskattar kärlekstexterna mycket, det
är först och främst därför som
det står citat på våra toapapper. Vår avsikt var att förmedla kärlek och vänskap, inte religiösa budskap och vi är hemskt
ledsna över dem som har tagit
illa upp. Det var ett misstag, vi
visste inte att citaten kom ifrån
Bibeln. Men vi tycker att citaten var väldigt vackra och det
var därför vi tog med dem från
början, säger Christina von
Trampe.
Toarullarna har man kunnat
köpa sedan årsskiftet och det var
först i början av februari som en
norsk journalist hörde av sig till
Lambi och sade att det var bibeltexter som stod på toarullarna.
Flera norska biskopar och präster har varit kritiska mot att det
Fakta:
Bibelverser
på toa­lett­
pa­pper
◆ Bibelverserna som hamnade
på Lambis toapapper hämtar vi
ifrån 1 Korintherbrevet och Matteusevangeliet.
◆ ”Kärleken bär
allt, allt tror den,
allt hoppas den
och allt uthärdar
den”, 1 Kor 13:7
◆ ”Ty där din
skatt är, där kommer också ditt
hjärta att vara”,
Matt 6:21
Är det lämpligt att ha
bibelcitat på
toapapper?
Svara på Dagen.se
har varit bibelverser på toarullar.
– Det är dålig smak och visar
på avsaknad av respekt. Bibelverser hör inte hemma på toalettpapper, säger Laila Riksaasen, biskop i norska Törnberg
till tidningen ”Vårt land”.
”Samhället är fritt”
Men Morten Thomsen Höjsgaard, generalsekerterare för
danska bibelsällskapet är inte
lika negativ.
– Det här visar att samhället är fritt, det är högt i tak och
att vi inte behöver frukta varandra. Kristendomen har också varit med och påverkat till denna
gemenskap, säger han till ”Vårt
land”.
Men han menar också att alla
behöver ansvara för friheten.
– Personligen skulle jag aldrig
använda heliga skrifter på toapapper, säger Morten Thomsen
Höjsgaard.
Pressarna stoppade
Ursprungsplanen var att producera citaten på papper ända
fram till april. Men nu har man
stoppat pressarna tillfälligt och
nästa vecka kommer Lambi med
nya toarullar med kärleksfulla
citat. Men då kommer inte bibelverserna att pryda pappret.
Trots allt kan Lambi mycket väl tänka sig att ha texter på
rullarna igen.
– Det är mycket möjligt, men
då kommer vi att ha en mycket
bättre kontroll, säger Christina von Trampe
De bibliska toarullarna har
blivit en världsnyhet efter det
att den brittiska nyhetsbyrån
Reuters snappade upp händelsen. Nättidningar i flera länder
har publicerat bilder på toarullarna med bibelverser på.
Mikael Hermansson
mikael.hermansson@dagen.se
08-619 24 00
9
DAGEN fredag 8 mars 2013
nyheter
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
I korthet: Världen
Fä n g s l a n d e . Silvio Berlusconi dömdes till ett års fängelse i
går och väntar ytterligare två domar i mars. Domen kan dock
överklagas.
Foto: Scanpix
Berlusconi döms till fängelse
■ ■ Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi
d e m o l e r a d. Porten till Svenska teologiska institutet i Jerusalem fick svåra skador. Det berömda burspråket, som en
gång fungerade som vakttorn, rasade. Steninskriptionen Thabor med hänvisning till Psaltaren 89:13, som markerar
att huset ursprungligen kallades Tabors hus, förstördes helt. Foto: Håkan Bengtsson
Svensk byggnad i
Jerusalem förstörd
av grävmaskin
”Ledsamt, men vi hoppas kunna bygga upp den igen”
JERUSALEM. En svensk klenod
har blivit demolerad.
Den berömda porten till
Svenska teologiska institutet i
Jerusalem fick svåra skador när
en grävmaskin backade in i den.
– Det är mycket ledsamt men
vi hoppas kunna bygga upp den
snabbt igen, säger institutets
­direktor Håkan Bengtsson.
Svenska teologiska institutet
(STI) är en av Jerusalems mest
kända byggnader och korades
en gång av en lokaltidning till
stadens vackraste hus. Många
svenskar har besökt denna muromgärdade oas med dess fina
trädgård på Profeternas gata,
men nu är själva entrén förstörd.
Det pågår stora byggnadsarbeten i närheten och en grävmaskin med en stor borrstång – som
skulle borra för en husgrund på
andra sidan gatan – backade rakt
in i porten i onsdags.
Det berömda burspråket, som
en gång fungerade som vakttorn,
rasade. Steninskriptionen Thabor med hänvisning till Psal-
Tabors hus
◆ Svenska teo­
logiska institu­
tet (STI) ägs av
Svenska kyr­
kan och är ett
studie­institut
med inriktning
på teologi och
religionsmöte,
särskilt mötet
mellan kristen­
dom och ju­
1882
var året då den kulturskyddade
byggnaden uppfördes.
taren 89:13, som markerar att
huset ursprungligen kallades
Tabors hus, förstördes helt.
– Det var verkligen ledsamt
att stå där och titta på förödelsen. Många förbipasserande
kom fram och beklagade. Det är
en kär byggnad för många, Amos
Oz skriver om den, säger Håkan
Bengtsson, direktor på STI.
”Duktiga hantverkare”
– Polisen spärrade av platsen
och representanter för kommunens avdelning för bevarande av
gamla byggnader kom dit. Vi ska
restaurera med hjälp av stadsbyggnadskontoret. Jag hoppas
det går fort.
– Här finns många duktiga
hantverkare och vi ska använda
samma firma som renoverade
huset häromåret. Allt är doku-
dendom, samt
på ekumeniska
kontakter med
kristna ur andra
traditioner.
◆ STI ligger i Ta­
bors hus i cen­
trala Jerusalem.
◆ Huset upp­
fördes 1882 och
är kulturskyd­
dat.
menterat, så det ska bli återuppbyggt, säger han.
Håkan Bengtsson var med en
studentgrupp vid Döda havet
när man ringde från STI och berättade vad som hänt. Han avbröt turen och åkte tillbaka till
Jerusalem, där han möttes av
förödelsen. Det är första gången huset skadats sedan det träffades av kulor och granater under sexdagarskriget 1967, enligt
Bengtsson.
Skadorna inspekterades i går
av besiktningsmän, arkitekter
och representanter för kommunen. Håkan Bengtsson hoppas
att restaureringen inte ska behöva ta mycket längre tid än en
månad.
Just nu har STI sin internationella kurs med 14 studenter från
hela världen. De och andra besökare får tills återuppbyggnaden
är klar ta sig in via bilinfarten.
Arne Lapidus
arne.lapidus@dagen.se
08-619 24 00
◆ Det är ett av
de äldsta utan­
för den gam­
la stadsmuren
och byggdes av
­Conrad Schick,
en av Jerusa­
lems stora bygg­
herrar.
har dömts till ett års fängelse för att ha läckt material från en polisavlyssning.
Polismaterialet publicerades i en av de tidningar
som Berlusconi äger. Berlusconi väntar ytterligare
två domar denna månad, bland annat för skattebrott
och för att ha haft en sexuell relation med en underårig prostituerad.
Troligen slipper Berlusconi fängelse, då ett överklagande innebär att straffet inte verkställs. Dessutom anger italiensk lag att den som är över 75 år, och
som dömts till ett kortare straff än två år, inte behöTT
ver sitta i fängelse. Berlusconi är 76 år.
Pussy Riot-medlem vill bli fri
■ ■ En av de fängslade medlemmarna
i den ryska punktrion Pussy Riot,
Nadjezjda Tolokonnikova, anhåller om att bli villkorligt frigiven,
uppger Tolokonnikovas advokat
enligt ryska medier.
23-åriga Tolokonnikova dömdes
till två års fängelse för sin delaktighet i den Putin-kritiska protest- Nadjezjda
aktion som genomfördes i Frälsar- Tolokonnikova
katedralen i Moskva.
Advokaten anför flera skäl till varför Tolokonnikova borde bli frigiven, bland annat att hon är mamTT
ma till en femårig dotter.
Nordkoreanskt hot
om kärnvapenattack
■ ■ Bara timmar innan FN:s säker-
hetsråd samlas för att besluta om
nya sanktioner mot Nordkorea
hotar det slutna landet med en
kärnvapenattack i ”förebyggande
syfte” mot ”fientliga” länder.
”Eftersom USA är på väg att initiera ett kärnvapenkrig kommer
vi att använda vår rätt till en före- Kim Jong Un
byggande kärnvapenattack,” hette
det i ett uttalande från det nordkoreanska utrikesdepartementet. Pyongyang anses dock inte ha kapacitet att nå USA med ett anfall.
Nordkorea har anklagat Washington för att använda en gemensam militärövning med Sydkorea
som språngbräda för en attack mot landet.
Diskussionen om sanktioner kommer efter att
Nordkorea genomförde ett tredje atomprov i februTT
ari.
Stefansmässan – ett brustet halleluja
Söndag 10/3 kl 17.45 i Stefanskyrkan, Frejgatan 20 B
Predikan av diakon Monika Vikdahl. S:t Johannes ungdomskör
med dirigent Lotta Wilund. Stefanskapellet under ledning av
Robert Öberg. Präst Annika Björnström.
Välkommen på en bit mat kl 15.30-17.30, Frejgatan 31 ö.g. 75 kr.
Expedition: 08-508 88 650
www.johannesforsamling-sth.se
10
DAGEN fredag 8 mars 2013
dokument
n u. Pingströrelsen i Rwanda har under året skakats av stora inbördes konflikter med både politiska och etniska förtecken.
foto: Marc Hofer
Foto: leif agnestrand
AFRIKA
KONGOKINSHASA
UGANDA
RWANDA
50 km
TANZANIA
Kigali
BURUNDI
TT/SGB
då . Pastor Yakobo tar första spadtaget till pingstkyrkan i Kigali, Rwanda, september
1977. Till vänster missionären Leif Agnestrand.
foto: dagens arkiv
DAGEN fredag 8 mars 2013
dokument
Redigering: Helena Waern
11
Text:
sofie
hedman
sofie.hedman@
dagen.se
08-619 24 15
Styr Rwandas regim
landets pingströrelse?
Politisk maktkamp bakom kupp mot samfundets högste ledare
Minnet av folkmordet 1994 är ständigt närvarande i
Rwanda, också inom de många kyrkorna.
Pingströrelsen i landet, som grundades av svenska missionärer, har under året skakats av stora inbördes konflikter med både politiska och etniska
förtecken.
Mycket tyder på att regimen varit delaktig i den
kupp som i höstas avsatte miljonrörelsens ledare
Samuel Usabwimana.
Under året har röster höjts om att Rwandas regim
greppat efter större kontroll av landets pingströrelse, Adepr.
Det är samma regim som under ledning av Paul
Kagame stödjer rebellgruppen M23:s våldsamheter i grannlandet Kongo-Kinshasa.
I december talade Paul Kagame under avslutningsmötet för pingströrelsens konferens på den
stora sportstadion i huvudstaden Kigali inför rörelsens pastorer och ledare. Det är första gången
något liknande inträffar.
Detta är en mångbottnad berättelse om svensk
pingstmission, svenska biståndspengar och om en
infekterad maktkamp kring rwandisk pingströrelse, där ord oavbrutet står mot ord.
Fallit sönder inifrån
Samuel Usabwimana befann sig i september
2012 i Frankrike för att ta emot ett pris från FNorganet Unesco för pingströrelsens framgångsrika insatser för att öka läs- och skrivkunnigheten
i hemlandet.
Så långt är alla källor eniga.
Men när det gäller vad som hände i Rwanda under Samuel Usabwimanas frånvaro, då han miste
sin post som ledare för den stora pingströrelsen,
går berättelserna isär.
Enligt den rwandiska tidningen the New Times har pingströrelsen under Samuel Usabwimanas ledning fallit sönder inifrån genom etniska
motsättningar och diskriminering. Tidningen har
under hösten följt det som kan beskrivas som en
kupp i pingstledningen i ett antal artiklar.
Varför avsattes den demokratiskt valda ledaren
Samuel Usabwimana?
I september beskriver the New Times hur pas-
Fakta
Adepr –
pingst­
rörelsen
i Rwanda
◆ Adepr står
för Association
Des Eglises de
Pentecôte du
Rwanda.
◆ Rörelsen grundades av svenska
pingstmissionärer på 1940-talet
och består i dag
av omkring en
miljon medlemmar.
◆ Adepr beräknar själva att man
når ut till omkring ytterligare
en miljon rwandier genom sina
verksamheter.
Samuel Usabwimana, avsatt ledare för pingströrelsen i
Rwanda, med sin fru Virginie.
torer som upplevt sig orättvist behandlade under Samuel Usabwimanas sexåriga ledning ska
ha kontaktat de rwandiska myndigheterna, som
tillsatte en kommitté för att utreda förekomsten
av orättvisa och så kallad folkmordsideologi – diskriminering baserad på etnicitet – inom rörelsen.
När Samuel Usabwimana kom hem från sin
Frankrikeresa hade kommittén agerat och avsatt
honom.
– Vi kommer inte att förbli tysta gällande det
faktum att kyrkan är etniskt delad. Kyrkan kommer inte att ge efter i kampen mot det ledarskap
som planterat dessa korn, sa pastorn Modeste
Uwabinfura som utsetts till att leda kommittén,
strax efter att Samuel Usabwimana blivit avsatt
från sin post, till tidningen.
Samuel Usabwimana ersattes snabbt av en interimsledning med Jean Sibomana i toppen. Jean
Sibomana har tidigare
lett rörelsen under en
Vi komlång period efter folkmer inte
mordet och fram till mitatt förbli tys- ten av 2000-talet.
Men artiklarna i the
ta gällande
New Times beskriver
det faktum
hur Samuel Usabwimana
att kyrkan är till en början var ovillig
att lämna sin post. etniskt delad. – Trots att jag och mitt
M o d e st e
team officiellt är de nya
U wa b i n f ura ,
ledarna nekades vi tillpa sto r i A d e p r
träde till kontoren under
morgontimmarna, men tack vare en intervention
från myndigheternas håll löste vi konflikten. Nu
vill vi lägga det gamla bakom oss och upprätta kyr-
kans integritet, sa interimledaren Jean Sibomana.
Senare böjde sig Samuel Usabwimana, välsignade det nya ledarskapet och accepterade förändringen. Allt enligt samma tidning.
Den engelskspråkiga tidningen the New Times
uppger att man är privatägd, men människorättsorganisationen Human Rights Watch har beskrivit tidningen som styrd av den rwandiska staten.
Pressfriheten i Rwanda är minimal, och landet
rankas på plats 161 av 179 i Reportrar utan Gränsers index över pressfrihet för 2013.
Så långt alltså statskontrollerad medias version
av konflikterna i Adepr under hösten 2012.
Grundades för 70 år sedan
Adepr grundades för omkring 70 år sedan av
svenska missionärer, och banden mellan den
svenska och rwandiska pingströrelsen är sedan
dess mycket starka.
I dag består Adepr av en miljon människor, och
rörelsen räknar själv med att man når ut till ytterligare en miljon genom sina verksamheter.
Det är omkring tjugo procent av Rwandas befolkning och en potentiell politisk maktfaktor i
landet, som till ytan inte är större än Småland.
Adepr är också PMU:s samarbetspartner i
Rwanda och en av de största och viktigaste aktörerna gällande svenskt bistånd till det rwandiska
civilsamhället. Varje år förmedlar PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete, omkring tre
miljoner kronor till projekt som Adepr driver.
Enligt rwandisk media har staten ingripit för att
stoppa etniskt baserad diskriminering inom Adepr.
Men att Samuel Usabwimana skulle ha drivit en
folkmordsideologi under sina omkring sex år vid
makten håller inte PMU med om.
Så snart nyheten om att Samuel Usabwimana hade avsatts nådde Sverige kontaktade PMU
Adepr.
– När vi fick reda på händelserna kontaktade
vi Adepr direkt och sa att vi stoppar våra utbetalningar tills vi vet vad som hänt. Vi och berörda svenska församlingar skrev ett brev till Adepr
och skickade en kopia till de rwandiska myndigheterna, för att visa att vi ser vad som händer och
är måna om att saker går rätt till. Ur PMU:s perspektiv är det viktiga att vår partner styrs på ett
demokratiskt sätt i enighet med sin konstitution
och att partnerprojekten fungerar. Nu uppstod frågan om på Vänd 
12
DAGEN fredag 8 mars 2013
dokument
Styr Rwandas regim
landets pingströrelse?
P i n g s t pa s to r s ko n f e r e n s
Rwanda, 2012.
President
i Gitarama,
foto: leif agnestrand
Paul Kagame. foto: Sean Kilpatrick
Maktkampen de senaste åren
vilka grunder man byter
 Fortsättning ut en demokratiskt vald
ledare, säger Niclas Lindgren som är direktor för
PMU.
Svenskt besök
Sedan kuppen i september har representanter
för PMU och svensk pingströrelse varit på besök
i regionen vid två tillfällen för att reda ut vad som
egentligen hänt i pingsttoppen i Rwanda.
Den bild man från PMU:s håll nu förmedlar
kring händelseförloppet skiljer sig delvis från den
som beskrivs i rwandisk
media. Men alla Dagen
... vi har
talar med är överens om
stöttat
att de rwandiska myndigSamuel
heterna varit inblandade i
Usabwimana regimskiftet i någon mån.
Alla är också överi hans sätt
ens om att situationen
i Rwanda är så känslig
att försöka
att ingen kontakt bör tas
hålla rent i
från Dagens håll med
pingstkyrpersoner i Rwanda som
är aktiva i Adepr. Därför
kan.
saknar denna berättelse
b e rt k a r l s s o n ,
röster inifrån Adepr.
p i n g st fö r s a m l i n g e n
i e s k i l st u n a
I november var flera
representanter för PMU
och Pingst FFS i Tanzania för att delta i ett nätverksmöte för pingstvänner från hela regionen. Då passade bland annat pingstledarna Pelle
Hörnmark och Niklas Piensoho, tillsammans med
PMU:s direktor Niclas Lindgren, på att möta den
nya ledningen för Adepr som också fanns på plats.
Men redan i oktober beslöt alltså PMU att stoppa sina utbetalningar till Adepr tills man fått klarhet i vad som skett i ledningstoppen.
I januari besökte Niclas Lindgren, Pelle Hörnmark och den tidigare missionären Bert Karlsson
Rwanda för att samtala med representanter för
Adepr.
Niclas Lindgren.
Bert Karlsson.
Gunilla Nyberg
Oskarsson.
Bert Karlsson är nu på uppdrag av Pingstkyrkan
i Eskilstuna samordnare av det bistånd som betalas ut till landet.
Han säger att bakgrunden till ledarskiftet i
september delvis uppstått i konfliktfyllda avskedanden som Samuel Usabwimana gjort i de egna
pastorsleden under sin tid som ledare för pingströrelsen. Men han tillbakavisar bestämt att utrensningen skulle handla om etniskt baserad diskriminering.
– Sedan 2010 har Samuel Usabwimana avlägsnat över hundra personer som enligt honom och
styrelsen inte uppfyllde kraven på att vara pastorer. Olämpligheten har bestått i förskingring av
pengar eller äktenskapsbrott och så vidare. Men
Samuel Usabwimana är en gedigen andlig ledare
och vi har stöttat honom i hans sätt att försöka
hålla rent i pingstkyrkan. Han har försökt stävja
konflikterna sedan folkmordet, men där har han
inte lyckats, säger Bert Karlsson.
Det är den grupp av pastorer som rensats ut under Samuel Usabwimanas tid som, enligt rwandiska medier, anklagat honom för diskriminering
baserad på etnicitet.
Men det kallar Bert Karlsson ”tomt prat”.
– Avskedandena som genomfördes av Samuel Usabwimana utgjorde en del av anklagelserna
mot honom. Det har tolkats som att det fanns etniska skäl till dem. Men det är så långt ifrån Samuels sätt att tänka som man kan komma. Det är
helt ogrundat, säger han.
Och han får medhåll av Niclas Lindgren.
– Det kanske finns det som kan missförstås och
misstolkas, men jag tror inte att det finns en sådan
agenda. Så känner jag inte Samuel. Han är en god
kyrkans man.
Samuel Usabwimana tillhör minoritetsgruppen
tutsi, den folkgrupp som i huvudsak var folkmordets offer, och interimsledaren Jean Sibomana är
hutu.
Varken Niclas Lindgren eller Bert Karlsson kan
säga säkert om de omkring hundra pastorer som
avlägsnats under Samuel Usabwimanas ledning
tillhör samma folkgrupp.
Men om anklagelserna om diskriminering inom
Adepr är fabricerade kvarstår frågan om varför
Samuel Usabwimana avsattes.
Bert Karlsson anser att kuppen snarare kan tolkas som att den rwandiska regimen vill ha bättre
kontroll över de religiösa rörelserna i landet. Och
han tror, tvärt emot vad
Det finns rwandisk media påstår,
att Samuel Usabwimaolika bena lämnade sin post frivilligt i september efter
rättelser om
kommitténs beslut.
varför de
Niclas Lindgren och
blev av med
Bert Karlsson uttrycker
sina positio- sig försiktigt gällande vilken inblandning regimen
ner.
kan ha haft i kuppen,
niclas lindgren,
men till Sida har PMU
d i r e k to r P M U
uppgett att regimen i
Rwanda försökt ta kontroll över vem som är i ledningen för Adepr.
I och med ledarskiftet har många av de hundratalet pastorer som avsatts under Samuel Usabwimanas tid som ledare gått tillbaks till sina gamla
poster.
Varken Bert Karlsson eller Niclas Lindgren vill
spekulera i om det kan innebära att olämpliga ledare återfått sina positioner i och med rockaden.
– Det finns olika berättelser om varför de blev
av med sina positioner, säger Niclas Lindgren.
Bilderna går isär
Niclas Lindgren, som mötte många ledare
inom Adepr i januari, beskriver stämningen inom
rörelsen som god. Han säger att de nuvarande ledarna uttrycker att en konfliktfylld tid nu är över.
En insändare i the New Times bekräftar att
maktkampen under de senaste åren slitit på rörel-
DAGEN fredag 8 mars 2013
dokument
Redigering: Helena Waern
13
Fakta:
Folkmordet i Rwanda
◆ Folkmordet i Rwanda ägde
rum under 100 dagar 1994. Minst
800 000 människor, i huvudsak
tutsier men även hutuer som stödde
tutsierna, dödades. Hundratusentals tutsier gick samtidigt i exil och
den dåvarande tutsieliten störtades.
◆ Vid tiden för folkmordet klassades den rwandiska befolkningen
in i tre grupper: hutu, tutsi och twa,
framför allt baserat på sociala skillnader, som etnifierats av tidigare
kolonialmakter.
◆ De personer som anklagats för
de grövsta brotten under folkmordet ställs inför rätta vid ICTR, FN:s
Internationella brottmålstribunal för
Rwanda.
◆ Paul Kagame blev Rwandas
president i mars 2000. I presidentvalet 2010 omvaldes han med 93
procents majoritet för ytterligare en
sjuårsperiod. Valobservatörer har
dock rapporterat om oegentligheter
och trakasserier mot oppositionspartier i samband med valen.
◆ Den nuvarande regimen har instiftat en lag som förbjuder så kal�lade ”folkmordsideologier”, vilket i
praktiken innebär att det är tabu att
tala om grupperna. Kagameregimen
består dock huvudsakligen åter av
minoritetsgruppen tutsi.
h i sto r i s k t. För att förstå anklagelser om folkmordsideologi inom Adepr måste man gå tillbaka 18 år
i tiden till det stora folkmordet.
foto: SAYYID AZIM
har slitit på miljonrörelsen
sen, och att man efter ledningsskiftet strävar efter
harmoni. ”Det är en stor skam att Adepr:s ledarskap har haft konflikter under så lång tid. Jag hoppas att den nya interimsledningen ska arbeta hårt
för att upprätta harmoni och ömsesidigt förtroende
i kyrkan. Sådana här inbördes stridigheter är ogudaktiga och bör inte förekomma bland gudsmän och
gudskvinnor”, skriver signaturen Jean Rubika.
Men en tidigare svensk missionär med goda kontakter inom den rwandiska pingströrelsen säger
att ingen nu högt vågar yttra sitt stöd för Samuel
Usabwimana, eftersom han avsatts av regimen.
Missionären, som vill vara anonym, hävdar att flera
anhängare till Samuel Usabwimana fängslats i kölvattnet av kuppen.
Flera Rwandakännare som Dagen talar med beskriver Samuel Usabwimana som en populär ledare och pastor som med stor majoritet vid två
tillfällen blivit vald att leda rörelsen.
Bilderna av Adepr går återigen isär.
Gå tillbaka 18 år
För att förstå bakgrunden till anklagelserna om
folkmordsideologi inom Adepr måste man gå tillbaka 18 år i tiden till det stora folkmordet. Under
hundra dagar våren 1994 dödades fler än 800 000
människor.
För att undvika folkmordets upprepande införde den nuvarande regimen 2008 en lag som kriminaliserar folkmordsideologier. Men kritiker
menar att lagens definitioner är vaga och tvetydiga, och att regimen använder begreppet i syfte att
tysta oliktänkande.
Är det detta som har drabbat Samuel
Usabwimana?
Gunilla Nyberg Oskarsson är doktor i missionsvetenskap, och hon har forskat om pingströrelsen
i regionen. Hon bekräftar att regimen med Paul
28 PMUprojekt
i Rwanda
◆ Mellan
2004 och 2012
drev PMU 28
Sida-finansierade
projekt i landet
och förmedlade
totalt omkring
24 miljoner
kronor i Sidapengar till Adepr.
Utöver det har
man också egen
insamling och
totalt uppgår förmedlat bistånd
till Adepr till omkring tre miljoner
kronor om året.
För närvarande
är pingstkyrkan
i Eskilstuna den
svenska församling som ansvarar
för biståndet
som betalas ut
via PMU.
Nästa
uppslag:
Rwandas roll i
kriget i Kongo
Kagame i ledningen använder anklagelser om
folkmordsideologi för att flytta på politiska motståndare.
– Lagen används som ett vapen av regimen för
att komma åt politiska motståndare. Det sker såväl i den politiska toppen som på gräsrotsnivå.
Kagame vill styra också de religiösa organisationer som finns i Rwanda. Ett exempel på detta
är hans deltagande och tal vid avslutningen av
Adepr:s konferens i december, säger hon.
Samtidigt som GuVisst har nilla Nyberg Oskarsson vänder sig mot det
det funpolitiserade begreppet
nits de som
folkmordsideologi menar hon att diskriminekänt sig disring förekommer inom
kriminerade pingströrelsen.
– Visst har det funnits
inom pingstde som känt sig diskrimirörelsen.
nerade inom pingströrelgunilla nyberg
sen. Det handlar om att
o s k a r s s o n,
uppleva sig negligerad,
fo r s k a r e
att inte bli lyssnad till,
att en annan folkgrupp som dominerat i landet
har fått de ledande positionerna. Att människor i
pingströrelsen känt sig diskriminerade på grund
av folkgruppstillhörighet finns det all anledning
att tro, säger hon.
Hon menar att svensk pingströrelse historiskt
delvis accepterat statsmaktens premisser för att
få fortsätta sitt arbete i regionen.
Kagameregimen talar inte om etniska grupper
utan framhåller att medborgarna är rwandier och
inte hutuer eller tutsier. Men regimens ledning
består, liksom Kagame själv, till en majoritet av
tutsier, samma folkgrupp som den avsatta pingstledaren Samuel Usabwimana.
När regimen avsatt maktmotståndare har det
handlat om hutuledare som anklagats för att återuppta ideologier från folkmordet, och åter diskriminera tutsier.
En teori kring Samuel Usabwimanas avsättande
är att han omgett sig av hutuledare.
Detta skulle kunna vara ett skäl till att myndigheterna valt att blanda sig i frågan om vilka som
styr Adepr.
Men fortfarande kvarstår frågetecken kring pingstkuppen i Rwanda.
Mycket, inte minst det faktum att Kagame själv
för första gången talade under rörelsens konferens i december, tyder på att Kagameregimen
greppar efter större kontroll över miljonrörelsen.
Vilka konsekvenserna blir för Adepr och för
PMU:s fortsatta arbete i Rwanda kommer förhoppningsvis att få svar vid Adepr:s årsmöte, som
hålls i Kigali nästa vecka.
Utbetalar bistånd
Efter att PMU mött Adepr:s interimsledning i
januari beslutade man att återgå till att utbetala
bistånd för pågående projekt. I mitten av april
väljs en ny pingstledning för Adepr och Niclas
Lindgren säger att representanter för svensk
Vi hoppingstmission kommer
att finnas närvarande för
pas inatt observera valet av ny
nerligt att
ledare.
valet går bra
Från PMU:s håll avvaktar
med att inden 16 mars. leda nyaman
biståndsinsatser
niclas lindgren
till efter valet.
d i r e k to r p m u
– Vi hoppas innerligt
att valet går bra den 16 mars. Vi tror att Adepr behövs för att samhället ska utvecklas på ett bra sätt.
Går det inte bra får vi sätta oss i samtal med församlingarna här i Sverige och med Adepr i Rwanda kring biståndet. Det finns ett stort hjärta och
engagemang inom svensk pingströrelse för att
hjälpa Adepr att utvecklas på rätt sätt, säger NicSofie Hedman
las Lindgren.
14
DAGEN fredag 8 mars 2013
dokument
Fakta:
Styr Rwandas regim
landets pingströrelse?
Kriget i Kongo-Kinshasa
◆ M23, Mouvement du 23-Mars,
är en gerillarörelse i Kongo-Kinshasa, uppkallad efter datumet för
undertecknandet av ett fredsavtal
mellan den kongolesiska regeringen och upprorsstyrkor 2009.
◆ M23 beräknas i dag ha omkring
1 500 soldater. Rebellerna tillhör
huvudsakligen folkgruppen tutsier
och har band till regimen i Rwanda
och regeringspartiet RPF som tog
över makten där efter folkmordet
1994.
◆ Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har
M23 gjort sig skyldiga till en rad
människorättsbrott som summariska rättegångar, dödande och
våldtäkter av civila och tvångsrekrytering. Enligt intervjuer som
HRW genomfört i östra Kongo,
där Panzisjukhuset ligger, ska M23
endast under sommarmånaderna
2012 ha dödat 15 civila, skadat 14
och ha våldtagit 46 kvinnor. Minst
13 av dessa var barn.
p e n g a s to p p. Sida har avbrutit sina utbetalningar till den rwandiska staten efter att FN-rapporter bevisat Rwandas stöd till rebellgruppen M23 i grannlandet Kongo-Kinshasa. foto: Jerome Delay
Rwandas regim anklagas för att
stödja kriget i Kongo-Kinshasa
Sverige har under året strypt sina utbetalningar av
bistånd till Rwanda med anledning av kriget i Kongo-Kinshasa.
Allt mindre förmedlas genom den rwandiska
staten och allt mer genom civilsamhällets aktörer,
som kyrkor och hjälporganisationer. Där är PMU
med samarbetspartnern Adepr den tredje största
förmedlaren av bistånd.
Men samma FN-experter skrev i ett dokument
till FN:s säkerhetsråd i slutet av november att man
dragit slutsatserna att ”Rwandas regering, i samarbete med allierade i Ugandas regering, har skapat, tränat, rådgivit, stärkt och direkt kommenderat M23:s offensiv”.
Dokumentet som läckte till internationella medier i december gällde Rwandas inblandning i
M23:s intagande av staden Goma i östra Kongo i
slutet av november. Många fruktade då att man
stod på randen av ett storskaligt krig i regionen.
Sverige ger årligen omkring 180 miljoner kronor i bistånd till Rwanda, men Joakim Molander
som är biståndsråd på svenska ambassaden i Kigali menar att det är tveksamt om man kommer
att kunna betala ut en summa i den storleksordningen i år.
Orsaken till detta är att Sida avbrutit sina utbetalningar till den rwandiska staten efter att FNrapporter bevisat Rwandas stöd till rebellgruppen M23 i grannlandet Kongo-Kinshasa.
Men Joakim Molander menar att Sveriges agerande handlar om en politisk markering mot
Rwanda och inte om oro för att de svenska biståndspengarna skulle kunna hamna i fel händer.
– Alla svenska biståndspengar går i dag direkt
till projekt, och det är öronmärkta pengar som
inte kan gå till något annat än projektaktiviteter. Avvaktandet med utbetalningar är en politisk
markering mot Rwanda av att vi inte vill finansiera aktiviteter som genomförs av den rwandiska staten så länge det finns anklagelser av det här
slaget på bordet, säger han på telefon från ambassaden i Rwandas huvudstad Kigali.
Konflikten i Kongo
Konflikten i Kongo, som inleddes genom en
Rwandaledd invasion 1998, har kallats för den
dödligaste konflikten som världen upplevt på
femtio år, med tre till fem miljoner döda. Dagen
har följt utvecklingen nära, inte minst genom rapporter från Panzisjukhuset som drivs med hjälp
av PMU och Läkarmissionen.
Det fredsavtal som undertecknades av bland
annat Rwanda i februari mottogs av många, inte
minst på Panzisjukhuset, med skepsis just eftersom rebellgrupperna i Kongo inte alls omnämndes.
Redan 2008 drog Sida in sitt så kallade budgetstöd – stöd direkt från stat till stat – till Rwanda
med hänvisning till konflikten i Kongo. I somras
när FN-rapporten bevisade relationerna mellan
M23 och Rwanda stoppades även projektstödet
till den rwandiska staten.
Och under året har fler tyngre givarländer följt
Sveriges exempel och fryst utlovat bistånd.
– Det är en väldigt allvarlig ekonomisk knipa
som Rwanda befinner sig i. Sverige har valt den
hårdaste linjen, vi är de enda som inte betalar ut
projektstöd, men Tyskland, Storbritannien och
Holland har också avvaktat med utbetalningar eller omfördelat sitt bistånd under året, säger Joakim Molander.
De enda svenska biståndspengar som fortfarande betalas ut i dag är så kallade projektpengar som
Förnekar stöd
Han poängterar att Rwanda själv förnekar att
de någonsin skulle ha stöttat M23, och att det inte
är klargjort om informationen i FN-rapporten om
relationerna mellan M23 och Rwanda från i somras fortfarande gäller.
Joakim
Molander.
Charlotte
Ståhl.
förmedlas via hjälporganisationer. Enligt Joakim
Molander handlar det i dag om cirka 20–30 procent av det totala biståndet till Rwanda, men andelen förväntas öka.
Där är PMU och samarbetspartnern Adepr,
med sina omkring tre miljoner förmedlade kronor om året, den tredje största aktören efter Plan
och funktionshindersrörelsens paraplyorganisation My Right.
Charlotte Ståhl är handläggare för PMU på
Sida. Hon känner till att PMU:s utbetalningar
frystes i september med anledning av oroligheterna inom Adepr:s ledning, och hon säger att den
rwandiska staten gärna vill ha insyn i vad frivilligorganisationer gör.
– Det är en utmaning att arbeta med civilsamhällets organisationer i Rwanda. Men den komplicerade situationen innebär att det kanske är
ännu viktigare att stödja civilsamhället, eftersom
det är just civilsamhället som kan få till stånd förändringar och som kan vara en balanserande röst,
säger hon.
Inflytande på politiken
Adepr har en speciell roll och ett potentiellt
inflytande i rwandisk politik, eftersom rörelsen
samlar en så stor andel av befolkningen. Händelserna under det gångna året tyder nu på att den
rwandiska regimen försöker få ett större inflytande över Adepr.
Men Charlotte Ståhl menar att PMU hanterat
krisen i den rwandiska pingströrelsen på rätt sätt,
utifrån den information Sida har fått.
– Jag känner till det som PMU meddelat, att regimen i Rwanda vill ha kontroll på vem som är i
ledningen för Adepr. Enligt PMU har organisationen verkligen försökt säkerställa att pengarna går
dit de ska. Utifrån den information som Sida har,
har PMU gjort rätt. Organisationen måste stoppa
utbetalningarna tills man har full koll på läget.
Men samtidigt är det svårt i en så komplicerad
Sofie Hedman
kontext.
15
helgkrysset
DAGEN fredag 8 mars 2013
Klipp ut sidan och skicka till:
Dagen 105 36 Stockholm
Märk kuvertet: ”Helgkrysset 8/3”. De tre först öppnade rätta
lösningarna belönas med var sin bok eller cd.
Om jag vinner vill jag ha: ❑ bok ❑ cd
Vi vill ha
din lösning
senast:
19 mars
Namn: _____________________________________________________________________________________________
Adress: ____________________________________________________________________________________________
Postadress: _______________________________________________________________________________________
Krysslösning:
22 februari
Vinnare:
Marianne Haglund,
Nässjö
Gun Wettéus, Örebro
Ethel-Maria Moberg,
Umeå
16
DAGEN fredag 8 mars 2013
helgdagen
Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se
Galaterbrevet i Bibeln talar om andens nio
frukter, egenskaper som ska prägla den som
är kristen. Sista delen i vår serie handlar om
kärlek, glädje och frid. Lätt som en plätt – eller
en livsförvandlande utmaning?
Andens
frukter i
vardagen
del 3 av 3
Kärlek, frid
och glädje
– mer än bara
känslor
Niklas Piensoho.
Att visa kärlek och känna glädje
i en värld som är full av ofrid och
själviskhet är ingen självklarhet.
Men Andens frukter är inte
heller något vi förväntas skapa
i oss själva. Det handlar inte om
att vara duktig.
Däremot behöver vi öppna
dörren för den helige Ande. Det
menar Niklas Piensoho, pastor
i Filadelfiakyrkan Stockholm,
som också har skrivit boken
”Frid i själen”.
– Andens frukter är ett yttre bevis på den helige Andes
närvaro i mitt liv. Och det börjar med att du lyssnar i tro till
Guds ord. Det handlar inte om
något du ska åstadkomma själv,
och det är ganska befriande.
Visst kan du påverka psyket genom att tänka rätt, men när du
lyssnar till Guds ord finns ett
moment till närvarande och det
är den helige Andes kraft.
Vad är egentligen frid?
– Ordet har rötter i det hebre-
iska ordet shalom som handlar
om att saker befinner sig i sitt
rätta tillstånd. Ett ord som påminner om balans, säger Niklas.
mer eller
mindre känslomässig, menar
han. Känslor är viktiga för oss,
att i hela kroppen få känna att
allt är bra.
– Men ibland tror jag att vi
får nöja oss med en vetskap om
frid. Att allt är okej, även om jag
känner mig orolig.
Han citerar Romarbrevet 5:1.
Då vi nu har gjorts rättfärdiga
genom tro har vi frid med Gud
genom vår herre Jesus Kristus.
– Det är ett ganska sakligt
konstaterande som inte nödvändigtvis har med känslor att
göra. Jag är frälst av nåd och då
har jag frid med Gud även om
det inte känns så.
F r i d e n k a n va r a
Hur kan man visa kärlek när det
mänskligt sett är omöjligt?
– Det beror nog på hur du de-
finierar kärlek. Tänker du att
kärlek är en stark känsla av tillgivenhet och ömhet, ja då är det
ju svårt för att inte säga omöjligt att älska alla människor.
Men jag har en känsla av när jag
läser Nya testamentet att kär-
Det
handlar
inte om något
du ska åstadkomma själv.
lek mer är ett praktiskt förhållningssätt, säger Niklas.
– I Matteusevangeliet 5 säger Jesus: Ni har hört att det
blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag
säger er: älska era fiender och
be för dem som förföljer er; då
blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp
över onda och goda och låter det
9
Andens nio frukter, som beskrivs i Galaterbrevet 5:22–23,
är kärlek, glädje, frid, tålamod,
vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet,
självbehärskning.
regna över rättfärdiga och orättfärdiga.
– Bilden är hämtad från ett
jordbrukssamhälle där sol och
regn var en förutsättning för
skörd. Gud ser till att göra livet
praktiskt möjligt för både ond
och god, och så tror jag att också vi ska tänka, säger Niklas.
Alltså, inte gå omkring och tänka ”åh, vad jag älskar min envisa
granne” utan i praktisk handling
göra livet lättare för honom.
N i k l a s ta r e t t annat Jesus-ord
som exempel:
Men är din fiende hungrig, ge
honom att äta; är han törstig, ge
honom att dricka. Då samlar du
glödande kol på hans huvud. Låt
dig inte besegras av det onda,
utan besegra det onda med det
goda.(Rom 12:20-21)
– Det här är ju jättekonkret.
Gör goda gärningar där du kommer åt. Handla på ett kärleksfullt
sätt. Hämnas inte, ge inte igen.
17
DAGEN fredag 8 mars 2013
Redigering: Danne Sundell
10
DAGEN onsdag 6 mars 2013
vardag
11
DAGEN onsdag 6 mars 2013
Redigering: Danne Sundell
Dagen i morgon:
David Rutström ville göra gott
– startade sajten God gärning
Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se
10
DAGEN torsdag 7 mars 2013
vardag
Dagen i morgon:
Kärlek och frid. Fina ord, men
hur fungerar det i praktiken?
10
Galaterbrevet i Bibeln talar om andens frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. Vi ska vara fyllda av kärlek, glädje och frid, ha tålamod och självbehärskning, vara ödmjuka och visa vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning?
Ödmjukhet för oss
närmare varandra
Andens
frukter i
vardagen
del 1 av 3
Andens frukter
måste få rötter
lillemor Ivansson: det är konkret, enkelt och påtagligt
Trädgårdsskötsel har få genvägar. Du måste bereda jorden,
plantera, vattna, ge näring för att
längre fram på skörda frukt.
Så är det även med vår inre
trädgård och andens frukter.
Men det sköna är att vi inte behöver göra det på egen hand.
Vi frågade Lillemor Ivansson,
familjestödjare i Brukskyrkan
Ursviken, om hur det fungerar.
Andens frukter – hur ska jag få dem
att fungera i praktiken i mitt liv?
– Precis som Paulus skriver pågår det hela tiden en strid inom oss. Det jag vill det gör jag inte, och det jag inte vill det gör jag. Vi vet vad som är bra och vi vill verkligen inte såra våra närmaste. Ändå händer det gång på gång. För att det goda ska vinna måste vi låta Guds Ande ta större plats i vårt liv.
Lillemor
Ivansson.
Läs mer:
◆ ”om godhet”,
av Desmond tutu
& Mpho tutu (Libris)
◆ ”sonjas godhet – medkänsla i
en självupptagen
tid”, av owe Wikström (storyside
förlag)
Hur ger jag den helige Ande mer
utrymme då?
– Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva för att bli mer goda, vänliga och självbehärskade utan låta den helige Ande forma oss. Det är egentligen väldigt enkelt – och det är väl det som är det svåra. Se till att ta en personlig stund med Gud varje dag, prata med honom. Hämta näring i gemenskapen med andra kristna, till exempel i en cellgrupp. Lovsång är bra växtnäring, både att lyssna till och att delta i. Utmana dig själv att sätta på en lovsångsskiva i stället för tv:n.
Men om jag låter Guds Ande styra,
då tappar jag ju själv kontrollen?
– Det kanske är precis så det ska vara, för att frukterna ska växa i ditt liv. Jag förstår om man tycker att det låter flummigt, att man rentav ser den helige Ande som något skrämmande och hysteriskt. Men det är konkret, enkelt och påtagligt. Umgås mer med den helige Ande så kommer det här växa fram i ditt liv. Men låt det ta tid, din uppgift är inte att skapa frukterna, det gör den helige Ande i dig.
Spelar miljön någon roll, vad jag
omger mig med?
– Absolut. I trädgården pratar man om olika växtzoner och det gäller också vårt inre liv. Vilka förutsättningar ger jag mitt inre liv att blomma? I GABrIeLLA MeLLerGårDH
redaktionen@dagen.se
08-619 24 00
Patricia TudorSandahl.
Läs mer:
”Den fjärde åldern” av patricia
tudor-sandahl
(Brombergs)
– Jag t r o r at t ödmjukhet är en
frukt av hur man lever. Hela tiden har du ett val – vilken tendens hos mig själv ska jag välja,
högmodet eller ödmjukheten?
Vi misslyckas gång på gång, valet är mitt och behöver göras
varje dag. Men om man har valt
sin riktning, vet vem man vill
vara, så tror jag att det är svårt
att fastna i högmod, säger Patricia.
Vi måste
överlåta
oss. Kapitulera.
Inte anstränga
oss själva.
våra nära relationer kan vi skapa goda förutsättningar, en god atmosfär som hjälper andens frukter att mogna. Atmosfären skapas genom ord, hur vi talar till varandra. Vi behöver också göra som Paulus skriver i Efesierbrevet 3. Låta våra rötter tränga djupt ner i Guds kärleks mylla.
hetens natur att inte riktigt vara
medveten om den skatt man har
funnit. Hur vet jag när jag lyckas?
Det ligger på något sätt i ödmjuk-
– Tacksamhet och generositet
har en förmåga att sprida ringar
på vattnet, det smittar andra. Så
tror jag också att det är med ödmjukheten, att den ger avtryck
hos mina närmaste.
möter
mig med en konkurrerande, aggressiv och hård attityd skulle
det kunna vara ett mått på hur
jag bemöter andra.
– Men om vi släpper vårt kontrollbehov och lyfter blicken
från jaget kan vi glädjas åt andras framgång, bortse från våra
egna behov till förmån för någon annans och ge andra människor utrymme att vara sig
själva.
Ödmjukhet hör samman med
självrespekt och självkänsla. Patricia citerar en bön av Franciskus av Assisi:
Låt mig sträva inte så mycket
efter att bli tröstad som att trösta, inte så mycket efter att bli
förstådd som att förstå, inte så
mycket efter att bli älskad, som
att älska. Ty det är genom att ge
som man får och genom att förlåta som man blir förlåten.
a l lt s å , o m m ä n n i s ko r
Gabriella MellerGårDH
r i n g a r på
vat t n e t.
vällrrota
otaddee. .””Måtte
Måttehan
hani isin
sinhärlighets
härlighetsrikedom
rikedomge
gekraft
kraftoch
ochstyrka
styrkaåtåter
erinre
inremänniska
människagenom
genomsin
sinande,
ande,så
såatt
attKristus
Kristusgenom
genomtron
tronkan
kanbo
boi iera
erahjärtan
hjärtan
vä
medkärlek.
kärlek.Stå
Ståfasta
fastaoch
ochvar
varstadigt
stadigtrotade
rotadei ihonom
honomså
såatt
attninitillsammans
tillsammansmed
medalla
allade
deheliga
heligaförmår
förmårfatta
fattabredden
breddenoch
ochlängden
längdenoch
ochhöjden
höjdenoch
ochdjupet
djupetoch
och
med
lärakänna
kännaKristi
Kristikärlek
kärleksom
somärärväldigare
väldigareän
änall
allkunskap,
kunskap,tills
tillshela
helaGuds
Gudsfullhet
fullhetuppfyller
uppfyllerer”,
er”,skriver
skriverPaulus
Paulusi iEfesierbrevet
Efesierbrevet3:16–19.
3:16–19.
Foto:scanpix
scanpix
lära
Foto:
Foto: scanpix
”Tacksamhet
och generositet
har en förmåga
att sprida ringar
på vattnet, det
smittar andra.
Så tror jag också
att det är med
ödmjukheten”,
säger Patricia
Tudor-Sandahl.
n ä r h e t. ”I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens
frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation”,
säger familjeterapeuten Magnus Lerman.
Foto: scanpix
Galaterbrevet i Bibeln talar om andens frukter, egenskaper som ska prägla den som är kristen. Vi ska vara fyllda av kärlek, glädje och frid, ha tålamod och självbehärskning, vara ödmjuka och visa vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en plätt – eller en livsförvandlande utmaning?
lilla barnet får med sig byggstenar för att skapa goda relationer. Och som troende har vi samma relation till Gud som barnet till föräldern. – d e t ä r i mötet med Guds Du som Andens frukter formas i oss. När vi möter Gud i en nära relation skapas de andliga egenskaper vi behöver för att möta vår medmänniska.
Men loppet är inte kört för den som haft en dålig start, för Magnus Lerman.
relationen till Gud kan vi alltid utveckla, och egenskaper som tålamod och självbehärskning kan växa till i oss.
– I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation.
o c h I n t e s ä l l a n bottnar bristande självbehärskning i en stukad självkänsla, menar Magnus Lerman.
– Det är först när vi har fått som vi kan ge, varit nära som
vi kan separera, varit beroende
som vi kan bli självständiga, och
för att vända på det hela: Barn
som lämnas ensamma blir beroende, barn som separeras för tidigt blir klängiga, barn som inte
blir hörda blir självupptagna,
otåliga och intoleranta.
Vad händer i oss när vi brister i
självbehärskning? Hur påverkar
det mig och mina nära relationer?
– När behärskningen brister
finns det en orsak. En reaktion
9
andens nio frukter, Gal 5:22–23,
är kärlek, glädje, frid, tålamod,
vänlighet, godhet, trofasthet,
ödmjukhet, självbehärskning.
på en oförrätt är rimlig och konstruktiv när den har rätt proportioner och är begriplig. Sådant
skadar inte relationer, det fostrar dem.
Däremot, menar Magnus, kan
relationer fara illa av omotiverade känslostormar. När oförrätten påminner oss – i känslan
– om en tidigare oförrätt som
gjort ont, då blir vi små igen.
Ont läggs till ont och reaktionen
blir överdriven
– Det i oss som gör ont omvandlas till aggressivitet och attack. Har vi en stukad självkänsla kan ilskan komma snabbare.
11
DAGEN onsdag 6 mars 2013
Redigering: Danne Sundell
Dagen i morgon:
David Rutström ville göra gott
– startade sajten God gärning
Ödmjukhet för oss
närmare varandra
Andens
frukter i
vardagen
del 1 av 3
Sann ödmjukhet har varken med
självförringande eller med underkastelse att göra.
Det menar Patricia Tudor, psykoterapeut och författare.
– Ödmjukhet för mig är att
vara jordnära, leva i verkligheten
och i vetskapen om att jag är en
bland många andra, varken bättre eller sämre. Att veta att min
tid på jorden är begränsad och
att det därför är viktigt att göra
vad jag kan av mitt liv, säger hon.
I boken ”Den fjärde åldern”
beskriver hon balansen mellan
högmod och ödmjukhet. Hur
högmodet finns inom oss alla
och ofta hänger samman med
en svag självkänsla, samtidigt
som ödmjukheten också finns
inom oss. Hur vi alla består av
paradoxer och motsägelser.
Andens frukter
måste få rötter
lillemor Ivansson: det är konkret, enkelt och påtagligt
Trädgårdsskötsel har få genvägar. Du måste bereda jorden,
plantera, vattna, ge näring för att
längre fram på skörda frukt.
Så är det även med vår inre
trädgård och andens frukter.
Men det sköna är att vi inte behöver göra det på egen hand.
Vi frågade Lillemor Ivansson,
familjestödjare i Brukskyrkan
Ursviken, om hur det fungerar.
Andens frukter – hur ska jag få dem
att fungera i praktiken i mitt liv?
– Precis som Paulus skriver pågår det hela tiden en strid inom oss. Det jag vill det gör jag inte, och det jag inte vill det gör jag. Vi vet vad som är bra och vi vill verkligen inte såra våra närmaste. Ändå händer det gång på gång. För att det goda ska vinna måste vi låta Guds Ande ta större plats i vårt liv.
Lillemor
Ivansson.
Läs mer:
◆ ”om godhet”,
av Desmond tutu
& Mpho tutu (Libris)
◆ ”sonjas god-
het – medkänsla i
en självupptagen
tid”, av owe Wikström (storyside
förlag)
Hur ger jag den helige Ande mer
utrymme då?
– Vi måste överlåta oss. Kapitulera. Inte anstränga oss själva för att bli mer goda, vänliga och självbehärskade utan låta den helige Ande forma oss. Det är egentligen väldigt enkelt – och det är väl det som är det svåra. Se till att ta en personlig stund med Gud varje dag, prata med honom. Hämta näring i gemenskapen med andra kristna, till exempel i en cellgrupp. Lovsång är bra växtnäring, både att lyssna till och att delta i. Utmana dig själv att sätta på en lovsångsskiva i stället för tv:n.
Men om jag låter Guds Ande styra,
då tappar jag ju själv kontrollen?
– Det kanske är precis så det ska vara, för att frukterna ska växa i ditt liv. Jag förstår om man tycker att det låter flummigt, att man rentav ser den helige Ande som något skrämmande och hysteriskt. Men det är konkret, enkelt och påtagligt. Umgås mer med den helige Ande så kommer det här växa fram i ditt liv. Men låt det ta tid, din uppgift är inte att skapa frukterna, det gör den helige Ande i dig.
Spelar miljön någon roll, vad jag
omger mig med?
– Absolut. I trädgården pratar man om olika växtzoner och det gäller också vårt inre liv. Vilka förutsättningar ger jag mitt inre liv att blomma? I hetens natur att inte riktigt vara
medveten om den skatt man har
funnit. Hur vet jag när jag lyckas?
Patricia TudorSandahl.
Läs mer:
”Den fjärde åldern” av patricia
tudor-sandahl
(Brombergs)
– J ag t r o r at t ödmjukhet är en
frukt av hur man lever. Hela tiden har du ett val – vilken tendens hos mig själv ska jag välja,
högmodet eller ödmjukheten?
Vi misslyckas gång på gång, valet är mitt och behöver göras
varje dag. Men om man har valt
sin riktning, vet vem man vill
vara, så tror jag att det är svårt
att fastna i högmod, säger Patricia.
Vi måste
överlåta
oss. Kapitulera.
Inte anstränga
oss själva.
våra nära relationer kan vi skapa goda förutsättningar, en god atmosfär som hjälper andens frukter att mogna. Atmosfären skapas genom ord, hur vi talar till varandra. Vi behöver också göra som Paulus skriver i Efesierbrevet 3. Låta våra rötter tränga djupt ner i Guds kärleks mylla.
GABrIeLLA MeLLerGårDH
redaktionen@dagen.se
08-619 24 00
Det ligger på något sätt i ödmjuk-
– Tacksamhet och generositet
har en förmåga att sprida ringar
på vattnet, det smittar andra. Så
tror jag också att det är med ödmjukheten, att den ger avtryck
hos mina närmaste.
a l lt s å , o m m ä n n i s ko r möter
mig med en konkurrerande, aggressiv och hård attityd skulle
det kunna vara ett mått på hur
jag bemöter andra.
– Men om vi släpper vårt kontrollbehov och lyfter blicken
från jaget kan vi glädjas åt andras framgång, bortse från våra
egna behov till förmån för någon annans och ge andra människor utrymme att vara sig
själva.
Ödmjukhet hör samman med
självrespekt och självkänsla. Patricia citerar en bön av Franciskus av Assisi:
Låt mig sträva inte så mycket
efter att bli tröstad som att trösta, inte så mycket efter att bli
förstådd som att förstå, inte så
mycket efter att bli älskad, som
att älska. Ty det är genom att ge
som man får och genom att förlåta som man blir förlåten.
Gabriella MellerGårDH
r i n g a r på
vat t n e t.
vällrrota
otaddee. .””Måtte
Måttehan
hani isin
sinhärlighets
härlighetsrikedom
rikedomge
gekraft
kraftoch
ochstyrka
styrkaåtåter
erinre
inremänniska
människagenom
genomsin
sinande,
ande,så
såatt
attKristus
Kristusgenom
genomtron
tronkan
kanbo
boi iera
erahjärtan
hjärtan
vä
medkärlek.
kärlek.Stå
Ståfasta
fastaoch
ochvar
varstadigt
stadigtrotade
rotadei ihonom
honomså
såatt
attninitillsammans
tillsammansmed
medalla
allade
deheliga
heligaförmår
förmårfatta
fattabredden
breddenoch
ochlängden
längdenoch
ochhöjden
höjdenoch
ochdjupet
djupetoch
och
med
lärakänna
kännaKristi
Kristikärlek
kärleksom
somärärväldigare
väldigareän
änall
allkunskap,
kunskap,tills
tillshela
helaGuds
Gudsfullhet
fullhetuppfyller
uppfyllerer”,
er”,skriver
skriverPaulus
Paulusi iEfesierbrevet
Efesierbrevet3:16–19.
3:16–19.
Foto:scanpix
scanpix
lära
Foto:
Foto: scanpix
”Tacksamhet
och generositet
har en förmåga
att sprida ringar
på vattnet, det
smittar andra.
Så tror jag också
att det är med
ödmjukheten”,
säger Patricia
Tudor-Sandahl.
Gud är alltid trofast
– men hur är vi då?
Dagen i går
Del 1: Ödmjukhet,
tålamod och
självbehärskning
Därför är tålamod och självbehärskning nödvändigt i nära relationer
Andens frukter är egenskaper
som utvecklas genom hela livet
när vi öppnar oss för tillit och
förtröstan, inte minst i relationen till Gud.
– Att omge sig med personer där man vågar vara nära, hängiven och beroende gör det möjligt att möta andra och sig själv. Argheten som vill skydda oss mot faror blir mindre nödvändig, säger Magnus Lerman, familjeterapeut och diakon.
Han förklarar hur redan det lilla barnet får med sig byggstenar för att skapa goda relationer. Och som troende har vi samma relation till Gud som barnet till föräldern. – d e t ä r i mötet med Guds Du som Andens frukter formas i oss. När vi möter Gud i en nära relation skapas de andliga egenskaper vi behöver för att möta vår medmänniska.
Men loppet är inte kört för den som haft en dålig start, för Magnus Lerman.
relationen till Gud kan vi alltid utveckla, och egenskaper som tålamod och självbehärskning kan växa till i oss.
– I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation.
o c h I n t e s ä l l a n bottnar bristande självbehärskning i en stukad självkänsla, menar Magnus Lerman.
– Det är först när vi har fått som vi kan ge, varit nära som
vi kan separera, varit beroende
som vi kan bli självständiga, och
för att vända på det hela: Barn
som lämnas ensamma blir beroende, barn som separeras för tidigt blir klängiga, barn som inte
blir hörda blir självupptagna,
otåliga och intoleranta.
Vad händer i oss när vi brister i
självbehärskning? Hur påverkar
det mig och mina nära relationer?
– När behärskningen brister
finns det en orsak. En reaktion
9
andens nio frukter, Gal 5:22–23,
är kärlek, glädje, frid, tålamod,
vänlighet, godhet, trofasthet,
ödmjukhet, självbehärskning.
på en oförrätt är rimlig och konstruktiv när den har rätt proportioner och är begriplig. Sådant
skadar inte relationer, det fostrar dem.
Däremot, menar Magnus, kan
relationer fara illa av omotiverade känslostormar. När oförrätten påminner oss – i känslan
– om en tidigare oförrätt som
gjort ont, då blir vi små igen.
Ont läggs till ont och reaktionen
blir överdriven
– Det i oss som gör ont omvandlas till aggressivitet och attack. Har vi en stukad självkänsla kan ilskan komma snabbare.
Ibland räcker det med vanlig
obetänksamhet för att trigga en
attack.
Ilskan maskerar det sårbara,
behövande i oss. Och i stridens
hetta är det lätt att missförstå
det som ligger bakom och möta
arghet med arghet.
Men kan det inte vara farligt att bli
för självbehärskad?
– Att ge utlopp för känslor kan
kännas skönt och befriande i
stunden, men det är inte läkande i sig. Men tålamod och själv-
behärskning får inte komma i
vägen för nödvändiga förhandlingar i relationer som behöver
förändras, säger Magnus.
Läkande kräver bearbetning,
som att försöka minnas händelser kopplade till min upplevelse.
Att då låta känslorna löpa amok
gagnar inte den bearbetningen.
– Det är viktigt att säga ifrån
så länge det gagnar saken, men
att bara lufta känslor i sig har
inget egenvärde, säger Magnus
Gabriella MellerGårDH
Stanna upp
och säg hej!
Att vara trofast i dagens samhälle är att gå mot strömmen. Men
kanske är det först då vi finner
källan?
Trofasthet är inget modeord
i dag. Det används knappt i
vanligt tal. I samhället talas
det däremot om trohet och otrohet.
Att vara trofast handlar om
uthållighet, att stå fast i sin målsättning, även när det blir svårt.
Och motsatsen till trofast, ja det
blir helt enkelt att vara trolös.
B i B e l n h a r m yc k e t att säga
om Guds trofasthet. Att Gud är
trofast i allt han säger och kär-
desmond tutu: Vi är skapade för godhet
Bibeln lär att vänlighet och godhet besegrar ondska. Och trots
att han sett så mycket mänsklig
grymhet tror Desmond Tutu att
Gud har lagt ned godhet i varje
människas väsen.
Det är inte lätt att tro på människans godhet i en värld är
full av ondska. Apartheidsystemet i Sydafrika höll landet i ett
järngrepp, den svarta befolkningen plågades, diskriminerades, fängslades och dödades.
Fortfarande lider människor av
förtryck. Och trots att han sett
ondskan i dess mest vidriga former sitter där en leende svart
man som menar att godheten
alltid kommer att segra.
ja , ä r k e b i s ko p emeritus, Desmond Tutu, menar att Gud har
lagt ned godhet i varje människas väsen – vi är skapade för
godhet. Godheten är nyckeln till
mening och till sann, varaktig
lycka. Boken ”Om godhet”, skri-
Andens
frukter i
vardagen
del 2 av 3
Desmond Tutu.
Läs mer:
◆ I boken ”Sonjas
godhet” skriver
Owe Wikström
om behovet av
ny barmhärtighet, medlidande
och uppoffrande
kärlek.
ven tillsammans med dottern
Mpho, förklarar hans starka
hopp och tro.
äV e n p r o f e s s o r n o c h läkaren
Stefan Einhorn har skrivit godhet i boken ”Konsten att vara
snäll”. För honom är det samma sak.
I tidningen Modern Psykologi uppmanar han till att utöva snällhet i praktiken, och att
börja i det lilla. Säga hej till folk
på bussen, tacka servitrisen för
lunchen och se folk i ögonen
när du pratar. Större utmaningar är att verkligen se och bekräfta sin medmänniska.
Och att vara god och trevlig
mot sina vänner är väl en sak,
men hur ska man klara av att
följa Jesu exempel att vara vänlig även mot kollegan som sprider elaka rykten och grannen
som bara lägger sig i och klagar? Är det över huvud taget
möjligt utan Guds hjälp?
Kanske
behöver
vi fundera
över vad
Guds trofasthet kan lära
oss?
leksfull i allt han gör, att hans
trofasthet räcker ända upp till
skyarna, och även om vi är
trolösa förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig
själv.
k a n s k e B e h öv e r v i fundera
över vad Guds trofasthet kan
lära oss?
Och att fundera över vad
innebär det att vara trofast i ett
samhälle som inte förespråkar
lojalitet till något, varken till
jobb, bank, relationer eller elbolag. Där det allt handlar om vad
kan jag få ut av det här.
9
GAbriellA MellerGårDh
f ö r r Va r m e d k ä n s l a och omsorg ett ideal, menar religionspsykologen och författaren
Owe Wikström. Att kunna flytta
fokus från sig själv var ett tecken på mänsklig mognad. I dag
ger individualism och självcentrering hög status. Vi plöjer den
ena självhjälpsboken efter den
andra – men vad händer med
den osjälviska omsorgen om
andra människor? Vad händer
inom oss när självförverkligandet står i centrum? När vårt behov av att ge snarare har ersatts
av habegär?
o m e n m ä n n i s k a vill finna sitt
livs mening, då skall hon börja
i den yttre världen; besöka den
sjuka släkting hon aldrig hälsat
på, ringa till den ensamma som
ingen vill låtsas om, söka upp
just dem som ofta kallas tråkiga
och ointressanta. Hos dem finns
början till det andliga livet.
GaBriella MellerGårD
andens nio
frukter, Gal
5:22–23, är
kärlek, glädje,
frid, tålamod,
vänlighet, godhet, trofasthet,
ödmjukhet,
självbehärskning.
b ö r ja i d e t l i l l a . Stefan Einhorn, som skrivit om
godhet i boken ”Konsten att vara snäll”, uppmanar
oss att öva på snällhet i praktiken: säg hej till folk på bussen, tacka servitrisen för
lunchen och se folk i ögonen när du pratar.
Foto: scanpix
m å lg å n g . Att vara trofast handlar om uthållighet, att stå fast i sin målsättning
även när det blir svårt.
Foto: scanpix
DavidRutström
Rutströmstartade
startadeFacebookgruppen
Facebookgruppen God
Godgärning:
gärning:Jag
Jagtror
trorGud
Gudgav
gavmig
migidén
idén
David
Därför är tålamod och självbehärskning nödvändigt i nära relationer
Andens frukter är egenskaper
som utvecklas genom hela livet
när vi öppnar oss för tillit och
förtröstan, inte minst i relationen till Gud.
– Att omge sig med personer där man vågar vara nära, hängiven och beroende gör det möjligt att möta andra och sig själv. Argheten som vill skydda oss mot faror blir mindre nödvändig, säger Magnus Lerman, familjeterapeut och diakon.
Han förklarar hur redan det DAGEN onsdag 6 mars 2013
vardag
Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se
Galaterbrevet i Bibeln talar om andens nio
frukter, egenskaper som ska prägla den som
är kristen. I dag tittar vi närmare på orden
vänlighet, godhet och trofasthet. Lätt som en
plätt – eller en livsförvandlande utmaning?
n ä r h e t. ”I tillit och förtröstan på Gud utvecklas Andens
frukter i oss som en egenskap snarare än en prestation”,
säger familjeterapeuten Magnus Lerman.
Foto: scanpix
Sann ödmjukhet har varken med
självförringande eller med underkastelse att göra.
Det menar Patricia Tudor, psykoterapeut och författare.
– Ödmjukhet för mig är att
vara jordnära, leva i verkligheten
och i vetskapen om att jag är en
bland många andra, varken bättre eller sämre. Att veta att min
tid på jorden är begränsad och
att det därför är viktigt att göra
vad jag kan av mitt liv, säger hon.
I boken ”Den fjärde åldern”
beskriver hon balansen mellan
högmod och ödmjukhet. Hur
högmodet finns inom oss alla
och ofta hänger samman med
en svag självkänsla, samtidigt
som ödmjukheten också finns
inom oss. Hur vi alla består av
paradoxer och motsägelser.
11
DAGEN torsdag 7 mars 2013
Redigering: Danne Sundell
Redaktör: Therese Peterson 08-619 24 80, feature@dagen.se
Ibland räcker det med vanlig
obetänksamhet för att trigga en
attack.
Ilskan maskerar det sårbara,
behövande i oss. Och i stridens
hetta är det lätt att missförstå
det som ligger bakom och möta
arghet med arghet.
Men kan det inte vara farligt att bli
för självbehärskad?
– Att ge utlopp för känslor kan
kännas skönt och befriande i
stunden, men det är inte läkande i sig. Men tålamod och själv-
behärskning får inte komma i
vägen för nödvändiga förhandlingar i relationer som behöver
förändras, säger Magnus.
Läkande kräver bearbetning,
som att försöka minnas händelser kopplade till min upplevelse.
Att då låta känslorna löpa amok
gagnar inte den bearbetningen.
– Det är viktigt att säga ifrån
så länge det gagnar saken, men
att bara lufta känslor i sig har
inget egenvärde, säger Magnus
Dagen i onsdags
Del 1: Ödmjukhet, tålamod
och självbehärskning
Gabriella MellerGårDH
Facebook-initiativet att uppmuntra till vänlighet och goda
gärningar har uppmärksammats
av närmare 100 000 personer.
– Det jag försöker föra fram är
direkt inspirerat av Bibeln, säger
David rutström.
Det var för fyra år sedan, efter
en gudstjänst i Allhelgonakyrkan, som tanken tog fart. David
satt vid kyrkkaffet och pratade
med några vänner om betydelsen av goda gärningar. Tänk om
man kunde starta en facebookgrupp där medlemmarna lovar
David Rutström
att göra ett antal goda gärningar varje dag? Eller en god gärning? Eller åtminstone ha ambitionen att vilja göra gott för
andra?
– Utifrån det samtalet gick jag
hem och startade fb-gruppen
God gärning, berättar David.
f o r u m e t b l e V e n plats för utbyte av goda idéer om vad man
kan göra för sin medmänniska och gruppen växte ganska
snart till över tusen medlemmar. Som den kommunikatör
inom sociala medier som
David är skapade han ett
varumärke av namnet
och därefter en fb-sida
där han dagligen lägger
ut små goda budskap som
kan väcka till eftertanke
och bidra till goda samtal.
Fb-gruppen God gärning
har i dag över 3 000 medlemmar och Fb-sidan med samma
namn har över 98 000 gillamarkeringar. God gärning har
också blivit en app för smartphones.
God gärning finns
även på sajten
godgarning.net
– Jag ville bidra till något positivt i världen, att
vi tillsammans kan göra
världen till en lite bättre
plats. Och jag tror verkligen att det är oerhört viktigt för oss som kristna att
finnas ute på sociala medier och möta människor
där de finns, säger David.
h a n b r i n n e r f ö r att få ut
evangeliet med hjälp av internet och sociala medier. Och hans
dagliga bön och bibelläsning är
livsnerven i arbetet. David berättar hur han får tankar och idéer i
bönen som han direkt tar vidare,
till exempel ut på God gärning.
– Väldigt mycket av det jag
försöker föra fram är direkt inspirerat av Bibeln, jag försöker
bara formulera det på ett sätt så
att dagens moderna människa
bättre ska kunna förstå och ta
till sig meningen, säger David.
Ett exempel är parafraseringen från Ordspråksboken: Hellre
enkel mat serverad med kärlek
än påkostad utan.
Varför tror du att God gärning har
fått ett sådant genomslag?
– Många känner nog att de
verkligen vill göra gott. Alla är vi
människor som består av både
goda och mindre bra egenskaper, men genom God gärning kan
man bejaka det som är positivt.
98860
så många gillade God gärning
på Facebook den 6 mars.
För honom handlar vänlighet
om så mycket mer än att bara le
och klappa folk på ryggen.
– Vänlighet kan vara att ta
ställning för en person som är
utsatt, till exempel på jobbet.
Vänlighet är att gå emot strömmen och reagera på saker som
är fel, ta ställning för den som
är svag. Jag är kristen och för
mig är tron en avgörande faktor
i mitt liv och för det jag gör, säger David.
Därför får inte heller vänligheten bli ytlig och klämkäck,
menar han. Vi behöver bli mer
lika Jesus.
– Du kan inte skratta bort sådant som är djupt problematiskt. Att vara vänlig handlar
också om att lyssna och vara delaktig i människors svårigheter.
Arbetet med God gärning har
gett många exempel på vänlighet praktiskt uttryckt i människors vardag. Allt ifrån att öppna
dörren för någon i rullstol till att
skänka pengar eller besöka någon ensam.
Men det finns också risker.
– Det man får akta sig för i ett
sånt här forum är självgodheten,
titta vad duktig jag är. Det gäller
att vara noga med hur man uttrycker sig, säger David.
Är det så att vänlighet smittar?
– Det tror jag verkligen. De
små orden, ett leende eller en
vänlig blick, det har så stor betydelse. När vi möts av det blir vi
så otroligt uppmuntrade och glada.
GAbriellA MellerGårDh
redaktionen@dagen.se
08-619 24 00
Dagen i går
Del 2: Vänlighet, godhet
och trofasthet
Därför påverkar din
själ hela kroppen
Vi behöver Andens frukter i vårt
liv, både för våra nära relationer
och för vår egen skull.
Hur vi mår i själen påverkar
nämligen hela vår kropp.
Den vetskapen fanns inom
medicinsk forskning redan innan Jesu födelse. Vi frågar Björn
Ogéus, överläkare vid en psykosomatisk enhet, författare och
kristen:
Vad händer i vår kropp om vi förvägras kärlek, glädje och frid?
foto: scanpix
Är det skillnad på glädjen som kommer från Gud och en allmän lyckokänsla?
– Djupast sett har ju varje andetag sitt upphov i Gud. Vi är
skapade till glädje. Glädje är en
Det som kan
göra skillnad
är ditt sätt att
tala och tänka
om livet.
konstruktiv känsla, både för mig
och för den som drabbas av den.
Den tillför energi och kraft.
Men kan man välja glädje?
– Nja, jag tror att man känner
det man känner. Det du kan göra
är att bearbeta dina tankar, som
det står i Romarbrevet 12:2: Anpassa er inte efter denna världen,
utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar. Det som
faktiskt kan göra skillnad är ditt
sätt att tala och tänka om livet,
säger Niklas.
Som kristen tror man också att
den helige Ande påverkar människors tankar. Att det finns en
Gudsnärvaro i ord som påverkar
vårt sätt att tänka och därmed
vårt sätt att reagera och känna.
Världen blev till genom ett ord
från Gud och så fungerar det än i
dag, menar Niklas. När Guds ord
får verka i oss skapas någonting.
– Och då är frågan – vilka ord
tillåter jag mig att lyssna på och
därmed påverka mina tankar
och känslor?
Kanske behöver vi göra som
Paulus i 2 Kor 10:5: Jag bryter
ner tankebyggnader och allt som
trotsigt reser sig mot kunskapen
om Gud, jag gör varje tanke till en
lydig fånge hos Kristus.
Gabriella Mellergårdh
redaktionen@dagen.se
08-619 24 00
Lästips:
◆ ”Det nya vinet – om Andens frukter”,
av Wilfrid Stinissen (Artos i samarbete med Libris
förlag)
◆ ”Andens
frukter & gåvor”, av Daniel Alm och
Johnny Foglander (GospelMedia och
Livets ords
förlag)
– Rädslan är kärlekens motpol, du kan inte uppleva kärlek och glädje om du är rädd.
Då upplever du i stället tomhet,
sorg och isolering.
– Ofta påverkas självkänslan,
jag börjar tro att jag är mindre
värd och blir styrd av omvärlden på ett onaturligt sätt. Om
jag inte möts med den kärlek jag
behöver tar rädslan över.
– Vi har svårt att styra över
våra känslor. Däremot är det
lättare att påverka vårt tankeliv.
Kan man göra kärleksfulla saker
även om känslan inte är med fullt
ut? Agera som om du vore glad och
nästan lura kroppen att må bra?
Tänka goda, positiva tankar och
därmed påverka våra känslor?
– Man kan göra det till viss
del, och ibland kan det vara
klokt och vist. Men jag tror aldrig att du kan uppleva verklig
frid utan försoning med det som
har gjort dig illa, och utan att
försonas med dig själv. Ibland
kan det vara det allra svåraste,
att inte spela osanna roller inför
sig själv, säger Björn.
– För att tanken ska förändra
dig måste du först komma i kontakt med sanningen, och därmed kärleken.
B j ö r n a r b e ta r m yc k e t med
människor som upplevt ett trauma och försöker hjälpa dem att
försonas med det man varit med
om.
– Och just det kan beskrivas som frid. En balans, ett inre
lugn. Vågorna har lagt sig efter
den storm man varit med om,
säger Björn.
Björn Ogéus.
Fakta:
Psykosomatik
◆ Psykosomatik
är läran om hur
psykologiska faktorer, både medvetna och omedvetna, kan ge
upphov till sjukdom och fysiska
besvär.
At t k r o p p o c h själ hänger
samman beskriver Björn som
en trappa med ett tydligt flöde
mellan stegen. Vår andlighet
(inre övertygelse, etiska och existentiella frågor) påverkar vårt
själsliv med känslor och personlighet. Och själen påverkar
kroppen. Är du rädd, orolig eller ledsen – allt sådant känns i
kroppen.
På samma sätt påverkas hela
kroppen av kärlek och glädje.
– Din kropp blir fri, upprymd,
kreativ. Du upplever värme, gemenskap och trygghet, ja en hel
arsenal av känslor. Kärlek och
glädje hör ihop, säger Björn.
H a n f ö r k l a r a r o c k s å hur
kärleken rör sig inom oss i tre
nivåer.
– Det finns kärlek som handlar om kroppen, den goda beröringen, om erotik och oxcytocin,
kroppens eget må-bra-hormon.
Vi kallar den kärleken eros.
– Så finns också kärleken på
det själsliga planet där den framför allt uttrycks genom vänskap.
Vi kallar den kärleken phileos.
– På det andliga planet finns
en allomfattande meningsskapande kärlek som ger oss ett
sammanhang. Vi kallar den kärleken agape. Agape är det grekiska ordet för självutgivande
kärlek som används i Nya testamentet både för att beskriva Gud och för att förklara den
kärlek som vi ska visa både Gud
och varandra.
Gabriella Mellergårdh
18
DAGEN fredag 8 mars 2013
helgdagen
Så förändrade
klubbslaget
kyrkkartan
Beslutet fattades i Betelkyrkan.
Huvudaktörer:
◆ Jakob Byström, 56, ordförande i SBS:s styrelse och redaktör
för dess tidning,
Weckoposten, riksdagsman.
Ett klubbslag i Betelkyrkan på Malmskillnadsgatan
förändrade samfundskartan i Sverige. De svenska
baptisterna försökte hantera den stökiga pingstväckelsen genom att skilja sig från den.
Konsekvenserna av den strategin har påverkat
svensk kristenhet sedan dess.
Innan
splittringen
◆ Svenska Baptistsamfundet var på uppgång och hade
54 000 medlemmar i januari 1913. Filadelfiaförsamlingen
hade 438 medlemmar. 138
hade döpts 1912.
◆ En svensk av
104 var baptist.
100
D e n 2 9 a p r i l 1913 beslutade baptisternas
Stockholmsdistrikt att
skilja Stockholms sjunde baptistförsamling,
Filadelfia, från sin gemenskap. Beslutet rev djupa och
bestående sår i svensk kristenhet.
Det har sagts att baptisterna ville bli av med de stökiga
pingstvännerna, och det må
vara sant. Men den angivna orsaken var att Filadelfia hade
öppnat sitt nattvardsbord för
andra än reguljära baptister.
Den frågan
ska inte underskattas, för
baptisterna
hade fått betala ett högt pris
när de dukade
sitt nattvardsbord i hemmen i mitten
av 1800-talet.
I år är det hundra
år sedan Filadelfia i Stockholm
skildes från Baptistsamfundet.
En troendedöpt som inte
tillhörde en baptistförsamling fanns helt enkelt inte då. På 1910-talet
fanns ännu människor
som mindes den tiden.
1 9 1 3 f r u k ta d e s
amfundsledarna stor oreda genom att uteslutna skulle kunna delta i nattvarden utan att göra upp med
sin synd, och att medlemmar i
barndöparförsamlingar skulle
få tillträde till nattvardsbordet,
vilket då var uteslutet. Att Fi-
ladelfia påpekade att vem som
helst inte alls fick delta i nattvarden, utan bara kända personer som genom dopet har iklätt
sig Kristus hjälpte inte. Inte
heller att Lewi Pethrus hade
använt denna praxis redan i
Lidköping, och att den förekom
i flera församlingar.
J o h n O n g m a n f ö r s ö k t e under åren som följde efter uteslutningen att medla mellan Filadelfia och samfundet. Men
samfundsledarna ville inte ha
tillbaka Filadelfiafolket, och
Lewi Pethrus lanserade med
framgång en teologi om full och
härlig frihet från samfundsväsendet.
Forskning tyder på att detta synsätt föddes hos Pethrus
i den här processen. Ordvalet
var ofta aggressivt och uppfattades som ett ohemult dömande
av andra troende, för att citera
Svenska Morgonbladet.
Håkan arenius
hakan.arenius@dagen.se
08-619 24 00
Filadelfiasalen invigdes 1911.
1904
1889
1904-1906 Levi
Petrus (så skrevs
namnet då) gick
tre terminer på Betelseminariet, men
återvände inte till
studierna sedan
ett hundratal kommit till frid med
1889 bildas sam- Gud i Kristianstad.
arbetsorganisation Det var inte ovanSällskapet Svenska ligt att studier avBaptistmissionen. bröts på det sättet.
Foto: Arkivbild
1907 Pastor Carl
Hedeen i Elim,
Stockholms femte
baptistförsamling, 1910 9 – 11 februari hålls Sveriges anblir andedöpt.
dra frikyrkomöte i
Immanuelskyrkan
1909 Annandag
jul invigs Filadelfia- i Stockholm under
ledning av bapsalen på Uppsalagatan 11 i Stock- tisten Jakob Byström.
holm.
23 december förklarar Filadelfiaförsamlingen enhälFiladelfia tas in i
1911 I januari väl30 augusti bildas
ligt att man inte
Stockholms sjunde komnas Lewi Peth- baptisternas ditänker ändra sig,
striktsförening.
baptistförsamling, rus som pastor i
och ber sedan att
Filadelfia. En ny
Filadelfia, av ett
tidning, Brudgum- 1912 Baptisternas få bli lämnad i fred
30-tal personer.
Jakob Byström är mens röst, startar Stockholmsdistrikt för att med all kraft
med Carl Hedeen, utser en kommitté kunna verka för
ordförande. De
flesta baptistpas- O L Björk och Lewi för att tala Filadel- syndares frälsning
och församlingens
Pethrus som utgi- fia till rätta i natttorerna i staden
tillväxt.
vardsfrågan.
vare.
deltar.
◆ John
Johansson,
pastor och
ordförande i
baptisternas
Stockholmsdistrikt.
John Johansson
Nu gick det
hål i botten
på samfundet,
och det glider
nog ut flera
församlingar
innan det kan
täppas till.
R ö st i m ä n g d e n
e f t e r b e s lu t e t at t
s k i l ja F i l a d e l f i a ,
Sto c k h o l m, f r å n SBS
Så hette samfundet
◆ SBS = Sällskapet Svenska
Baptistmissionen, senare
Svenska Baptistsamfundet.
Källor: ”Svensk baptism 1848
– 1948” (Baptistmissionens
Bokförlag 1948), ”Svenska
Baptistsamfundet 1887-1914”
av Gunnar Westin (1965),
”Framgångstid med dubbla
förtecken” av David Lagergren
(Libris 1989), ”Pingströrelsen.
Händelser och utveckling under 1900-talet” (Libris 2007)
1907
1913 27-29 april
Stockholmsdistriktets årsmöte diskuterar nattvardsfrågan och
beslutar att skilja
Filadelfia från distriktet. Den 10
juni konfirmeras
beslutet av baptistsamfundets
årskonferens.
1909
19-21 juni hålls
baptisternas europakongress i
Stockholm.
10 september deltar Pethrus i invigningen av Örebro
Missionsskolas nya
lokaler.
19
DAGEN fredag 8 mars 2013
helgdagen
Redigering: Danne Sundell
helgquiz
Foto: scanpix
Söndagens tema är Livets bröd.
Så då handlar förstås frågorna
om vad Bibeln har att säga om
Konstruktör: Elisabeth Sandlund
bröd.
1
I hur många dagar skulle
israelerna äta osyrat bröd
under påskhelgen?
1)
rus, 29, pastor i
Filadelfiaförsamlingen, Stockholm. Pingströrelsens förste
ledare.
John Ongman
◆ Carl Hedeen,
50, pastor i Elimförsamlingen,
senare Gilead.
Banade väg för
pingstväckelsen
i Stockholm.
Carl Hedeen
O L Björk, 40,
pastor i Elim,
Stockholm. Redaktör. Uppges
vara landets förste andedöpte
pastor.
Foto: scanpix
Filadelfia uteslöts på grund av nattvarden
Pingstväckelsen kom till Sverige
1907 och drabbade Elimförsamlingen i Stockholm med kraft.
Enligt pressen var människor
som berusade. En man påstods
ha begått självmord efter att ha
besökt Elim.
Pressen krävde att polis och läkare skulle ingripa, om inte samfundsledarna gjorde det. Ledarna
i sin tur, förklarade med hänvisning till församlingens självständighet att de ingenting kunde
göra. När de senare försökte ta
upp frågan i sin konferens teg
Elimfolket och hävdade att ingen
hade med församlingens inre liv
att göra. Elim fick alltså hållas.
upprepade sig
mönstret i den nya Filadelfiaförsamlingen med en viss ung ledare. Nu tänkte man inte göra
om misstaget. Men församlingen
hade framgång och hade varken
tid eller lust att lyssna.
Ett helt år levde den med uteslutningshotet utan att agera.
I det avgörande mötet med diT vå å r s e n a r e
1910
1911
Senare samma
månad döper han
den norske pingstledaren T B Barratt, sedan John
Ongman vägrat
döpa honom eftersom han inte tänker bli medlem i en
baptistförsamling.
1912
1913
1914 Pethrus är en
av talarna i Filadelfias i Örebro stora
höstkonferens.
1915 Pethrus startar en bibelskola sedan Ongman
vägrat sända ut
evangelister som
2) Tio
2
Vad gäller beträffande bröd
som matoffer enligt de regler
som Moses föreskriver?
1)
De ska vara syrade och bakade på siktat mjöl.
x) De ska vara osyrade och bakade på osiktat mjöl.
2) De ska vara osyrade och bakade på siktat mjöl.
3
Vem är det som får
heligt bröd att äta
av prästen eftersom det inte finns något
annat att tillgå?
1)
Saul
x) David 2) Elia
4
Foto:
scanpix
Vem var det som höll sig vid liv tack vare att
korparna kom med bland annat bröd till honom?
1)
l e da r e . Filadelfiaförsamlingen i Stockholms första äldste- och diakonkår
1912. Från vänster i främre raden byggmästare BA Bengtsson, grosshandlare
JA Engzell, pastor Lewi Pethrus och förman A Leander. Bakre raden från vänster: Köpman Arnold Andersson, posttjänsteman Erik Jederblom, skräddarmästare Oskar Rydberg, järnvägstjänsteman Aron Eriksson och målarmästare
John Brandéli.
Foto: Ur boken ”Lewi Pethrus i närbild”
striktet ställde just ingen upp
för Filadelfia, inte ens vännerna
från Elim.
F r å n att f ö r s ta dagen ha talat om att söka det bästa sättet
att åstadkomma samförstånd
vände Lewi Pethrus andra dagen
och angrep skarpt baptisterna
för deras villfarelse i samfundsfrågan. I ryggen hade han för-
1914
inte tillhör en baptistförsamling.
Pethrus startar tidningen Evangelii
Härold sedan
O L Björk avböjt
att låta de fria församlingarna få en
egen avdelning i
Brudgummens
1915
samlingens bönemöte som varit dagen innan, under rubriken:
Herre led oss rätt.
Redaktör Edhelberg på Svenska Tribunen menade att beslutet
gick i trötthetens tecken, många
hade troppat av. Han menade
också att klubban hade fallit innan
någon kommit sig för att begära
votering, trots en del nejröster.
Men beslutet var fattat.
1916
röst. Björk och
Ongman medverkar i tidningen.
1916 Ongman gör
ett misslyckat försök att skapa en
förlikning mellan
samfundet och Filadelfia.
1919
Elia
x) David 2) Elisha
5
Vem eller vilka är det som
Paulus uppmanar att arbeta lugnt
och stilla och äta sitt eget bröd?
1)
Kvinnorna i Korint.
x) Timotheos.
2) De i Thessaloniki som lever utan ordning.
Jättekul att ha
alla rätt, men
som söndagsskollärare kändes
det som att jag
hade koll.
Marina Andersson, barnpastor
i Gränna fick 5 rätt.
Hur många fick du?
1919 SBS: s årskonferens antar
med 136 röster
mot 135 ett förslag från bland andra Ongman om
att baptistförsam-
lingarna ska öppna
nattvardsbordet
även för troende och döpta som
inte tillhör någon
distriktsförening.
Foto: privat
Rätt svar
1 : X. Läs till exempel 2 Mos 13:7
2 : 2. Läs 3 Mos 2.
3 : X. Läs 1 Sam 21
4 : 1. Läs 1 Kung 17:6
5 : 2. Läs 2 Thess 3:12
man, 68, pastor
i Filadelfia, Örebro. Med i SBS:s
styrelse. Portalgestalt i svenska
pingstväckelsen.
◆ Lewi Peth-
x) Sju
F r åg a
F r åg a
F r åg a
F r åg a
F r åg a
◆ John Ong-
Fem
20
DAGEN fredag 8 mars 2013
helgdagen
söndags-
skolan
du undrar
vi förklarar
Följ Tobias genom fastan
Tobias Herrström är präst.
Han bor i Hammarkullen
utanför Göteborg och leder där kommuniteten Oikos.
Varje vecka delar Tobias
med sig av några personliga tankar, en andlig övning
samt ett bibelord.
Herre och Mästare över mitt
liv! Tag bort ifrån
mig lättjans, modlöshetens, maktlystnadens och de tomma ordens ande.
Skänk mig, Din tjänare, kyskhetens,
ödmjukhetens, tåla-
Tacksamhet
– men varför då?
Tacka alltid Gud, står det i Bibeln. Men ska man krysta fram
tacksamhet även de dagar då
livet kan kännas genommörkt?
” Tac k a H e r r e n t y han är god”,
sjungs det i Taizesången. Genom hela Bibeln talas det om
tacksamhet och visst har vi som
Guds barn mycket att vara tacksamma över. Men det där med
att alltid vara tacksam kanske
ibland kan kännas lite krystat.
Vem orkar det?
Bibelläraren och pastorn
Björne Erixon pekar på en rad
exempel ur Bibeln där tacksamheten föregås av lidande av olika slag.
– Tacksamhet och klagan är
ofta ihopvävt i Bibeln. Många
psaltarpsalmer inleds med klagan över Guds frånvaro och
tystnad för att sedan bli en lovsång över hur Gud gripit in i situationen. Det verkar vara ett
grundtema genom hela Bibeln.
F i l i p p e r b r e v e t, s
om brukar
kallas ”glädjens brev” är skrivet från en fängelsehåla, Uppenbarelseboken riktar sig till
en väldigt utsatt grupp människor, men är ändå full av lovsång. Predikaren kan ses som en
dysterkvist, men lär oss att vara
tacksamma för Guds gåvor, som
mat och dryck. Björne radar
upp flera exempel på när tacksamhet hänger ihop med svårigheter.
– Det är ofta i kontrasterna
som tacksamheten växer fram.
I krig, missväxt och död blir
Guds ingripande mer tydligt
och där ur föds tacksamheten.
han ett
liv där allt tycks flyta på. Man är
frisk, har allt man behöver och
stöter inte på några större motgångar. Men blir allt självklart
S o m m ots ats n ä m n e r
Björne Erixon.
– Tacksamhet får inte bli en
religiös grej som vi måste leverera, säger Björne Erixon, bibellärare.
finns risken att det blir svårare
för tacksamheten att få näring.
– Därmed inte sagt att vi ska
önska oss mer svårigheter, säger Björne Erixon.
Varför vissa har svårare än
andra att vara tacksamma beror också på att vi är olika som
människor menar han. Vissa
har lättare att se ljust på saker
medan andra grottar ner sig i
både det ena och det andra och
förstorar upp bekymren.
Björne vill o
ckså understryka
Fredrik Portin.
att tacksamhet inte är något som
ska krystas fram av egen kraft,
det är när vi söker Gud som klagan kan vändas till tacksamhet.
– Man får komma ihåg att det
främst varken handlar om yttre omständigheter eller om att
fixa något på egen hand -– det
handlar om glädjen i Gud.
Varför verkar Bibeln lyfta fram
detta som ett ideal?
– Det är knepigt. Det får inte
bli ett krav som sänker oss, i
stället får vi försöka hjälpa varandra att hitta en grundpunkt i
Gud där man kan nära sin tacksamhet. Annars blir det en religiös grej man ska leverera.
Är du alltid tacksam?
– Nej, jag kan ha svårt med
det och skäms över att jag ofta
har för små perspektiv. Det är
lätt att undervisa utifrån vad
Bibeln säger, men svårare att
leva efter det.
D e n f i n s k e p r ä st e n och doktoranden i livsåskådning och
gudstjänstliv, Fredrik Portin,
känner tacksamhet när han
umgås med sin familj. Han har
skrivit ett par betraktelser i fin-
ska Kyrkpressen på temat och
har funderat en del kring tacksamhet.
– Tacksamhet är inte alltid
lätt, något vi kan känna med automatik. Det går inte att greppa
genom att läsa om det i en bok,
Det får inte
bli ett krav
som sänker oss.
även om boken heter Bibeln.
Inte heller om någon kommer
fram till oss och säger att ”du
ska vara tacksam” kan vi krysta
fram det.
Det är i den egna kontexten
tacksamheten kan frodas. När
Fredrik Portin lever med dem
han står nära, och i den gudstjänstfirande församlingen, förstår han vad tacksamhet är.
– I gudstjänsen får vi öva oss
i att visa tacksamhet inför varandra och inför Guds ansikte.
Det kanske låter krasst, men jag
tror att det är något man kan
behöva öva sig i.
N ä r v i i n t e själva har kraft att
känna tacksamhet får församlingen, och Jesus själv, lyfta
fram tacksamheten åt oss, menar han.
– Som en gammal dam sa efter att ha varit trogen kyrkan
hela livet: ”Nä, nu orkar jag inte
tro längre, nu får församlingen
göra det åt mig”. På samma sätt
tror jag det kan fungera med
tacksamhet inför Gud.
Josefin Lilja
josefin.lilja@dagen.se
08-619 24 47
bibeln om
tacksamhet
◆ Efesierbrevet
5:20 ”Tacka alltid
vår Gud och fader
för allt i vår herre
Jesu Kristi namn.”
◆ Psalm 92:2: ”Det
är gott att tacka
Herren, och att lovsjunga ditt namn,
du den högste.”
◆ 1 Tessaloniker-
Helgens
bibeltext
från Johannesevangeliet
6:24–35
brevet 5:18: ”Tacka
Gud under alla livets förhållanden.
Detta är Guds vilja med er i Kristus
Jesus.”
◆ Psaltaren 118:1
”Tacka Herren ty
han är god. Ty hans
nåd varar evinnerligen.”
När folket nu upptäckte att
Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna
och for över till Kafarnaum för att
leta efter Jesus.
De fann honom där på andra
sidan sjön och frågade honom:
”Rabbi, när kom du hit?” Jesus sva-
21
DAGEN fredag 8 mars 2013
helgdagen
Redigering: Danne Sundell
modets och kärlekens Ande. O, Herre
och Konung! Låt
mig se mina synder
och inte döma min
broder och syster,
Ty välsignad är Du
i evigheters evighet. Amen.
◆ Fastan är inte främst avstånds-
tagande utan frigörelse till nya
möjligheter. Det som innan syntes
vara ”sakernas tillstånd” får ett annat perspektiv när vi ser att ett annat liv är möjligt. Fastan är på så
vis både motstånd och förkultur.
Fastebönen här intill fångar kärnan, och när vi nu befinner oss mitt
Avstå makt
i fastan är det kanske där vi bör ha
vårt fokus. Kanske har din fasta liksom min börjat utmana dig: ”inte
gör det nått att sluta fasta Tobias, det är ju ändå bara en god rutin”. Och så visar sig anledningen
till varför fastan är viktig. Det finns
det av mig som inte vill öva sig, och
det är denna röst jag hör.
◆ Genom andra män-
niskors felsteg mot
oss får vi makt över
dem, använd den
makten till att öva dig
i försoning och förlåtelse, alltså avstå rätten för barmhärtighetens skull.
Foto: scanpix
E f r a i m sy r i e r n s fa st e b ö n
Tobias tips: Ge inte upp fastan
glädje
i finkan
◆ Filipperbrevet, som
brukar kallas ”glädjens
brev” är skrivet från en
fängelsehåla. ”Gör er
inga bekymmer, utan
när ni åkallar och ber,
tacka då Gud och låt
honom få känna alla
era önskningar.” Fil 4:6
Foto: Privat
inger om sin grundtacksamhet:
◆ Romarbrevet
1:21 ”Fastän de kände Gud, så varken
prisade de honom
som Gud eller tackade honom. Istället blev deras tankar
tomma, och mörkret sänkte sig över
deras oförståndiga
hjärtan.”
”Ger en bättre attityd”
Oavsett hur hon mår eller känner sig
har Inger Forsell en grundtacksamhet
inom sig. Hon tror att det är något som
kan smitta av sig på andra.
För sju år sedan fick Inger Forsell
besked om att hon hade en stor skada på hjärnan som skulle göra henne
svårt dement på kort tid. Sju år senare kan både hon och läkarkåren konstatera att hon varken blivit förvirrad,
oempatisk eller personlighetsförändrad som det sades.
– Jag känner tacksamhet varje morgon jag vaknar för att jag är normal,
konstaterar Inger Forsell, nybliven
pensionär och bosatt i Norsjö.
H o n t r o r tac k s a mh e t är något som
smittar av sig på omgivningen och
som gör något med oss som medmänniskor.
– Har man tacksamhetens glasögon på sig tror jag att man får ett rikare, mer glädjefyllt liv. Jag tror att det
ger en bättre attityd mot människor vi
möter också. Man förväntar sig gott
från andra.
Hon nämner barnen, barnbarnen,
hälsan och det nybyggda timmerhuset
bland sådant hon känner tacksamhet
över. Men det som väger tyngst handlar om tacksamheten att få tillhöra Jesus och känna frid med Gud.
– Den grundglädjen och tacksamheten finns djupt där inne, även när jag
är ledsen och besviken.
I n g e r h a r p r ec i s som alla andra
mött prövningar i livet, som när ena
dottern fick en obotlig sjukdom som
hon sedan helades ifrån. Men det
finns knep på hur man kan öva sig i
tacksamhet, menar hon.
– Jag tror inte man ska vara tacksam
för alla livets förhållanden, men i alla
livets förhållanden. Att ta en stund med
Gud varje dag och tänka på vad man är
tacksam över är bra. Och att emellanåt påminna sig om vad man har varit
tacksam över genom livet, vad Gud har
gjort i min familj, i min släkt. Det finns
alltid saker man kommer på och man
inser sitt beroende av Gud.
Josefin Lilja
Inför
helgen
Joel Halldorf, teol dr,
lärare på Teologiska
högskolan Stockholm
Fastan speglar
det kristna livet
M i d fa s to s ö n dag e n . V
i är halvvägs nu; mitt i fastan. Några av oss gick kanske ut hårt, med hängivna
löften om vad vi skulle avstå ifrån för att ägna mer
tid åt bön. I början kändes det enkelt och självklart:
Att avstå var befriande, och bönen ren glädje. Men
nu har den första tidens entusiasm lagt sig. Vi har
kanske kompromissat en del och upprätthåller endast med möda vår askes.
För många är denna erfarenhet av fastan en spegelbild av det kristna livet. Vi minns en period då
hängivenheten var enkel och självklar. När vi var
ivriga bedjare och oförfärade vittnen. Även om vi
nu ler lite åt vår ungdomliga naivitet, så är samtidigt den tidens fromhet
måttstock för oss – en
Den kristna en
som vi känner att vi inte
tron är inte längre lever upp till.
Men det var nödvändigt
ett projekt.
att den tidens fromhet
gick under. Det var bra
att den gjorde det – om vi drar rätt slutsatser av det.
Kanske tänker vi att hängivenhet är naivt, eller att
kristet lärjungaskap inte kan förenas med huslån,
karriär och småbarn. Det är fel slutsatser.
Den slutsats vi bör dra är att den kristna tron inte
är ett projekt. Det är inte som när man når ett säljmål på jobbet, eller när man lyckas gå ner i vikt.
T r o n ä r e n vandring med livets bröd som färdkost.
Det kan, som för israeliterna, vara en ökenvandring
– men det är aldrig en ensamseglats. Vi reser tillsammans med Guds folk. Frikyrkans styrka har varit att slå vakt om det personliga – personlig bön
och personlig bibelläsning – men när denna betoning kantrar blir tron ett individuellt projekt. Då luras vi att tro att det räcker med en bibel och en bönevrå för att bli frälst.
Det är den typen av föreställningar som bör gå
under när ungdomens entusiasm och tilltron till
den egna förmågan når vägs ände.
N ä r I s r a e l s f o l k vandrar genom öknen mättar
Gud dem med manna från himlen. Det är genom att
höra till folket som de får del av livets bröd, även om
var och en måste gå ut och hämta sin del. Så är det
också med oss. Gud skänker livets bröd till kyrkan.
Jag får del av brödet för att mitt tält finns i gudsfolkets tältläger.
Att jag går ut och samlar brödet beror inte på min
egen kadaverdisciplin, utan på att jag tillhör en gemenskap som delar denna vana. Det handlar alltså
inte så mycket om personliga beslut som om att socialiseras in i en gemenskap som är bärare av frälsande vanor. Vi går till kyrkan på söndagar, vi fastar
innan påsk, vi ger bort våra pengar.
Det är så jag får del av den färdkost som ger mig
styrka när krafterna tryter, och som hjälper mig att
orka hela vägen.
Foto: scanpix
rade: ”Sannerligen, jag säger er: ni söker inte
efter mig därför att ni har fått se tecken utan
därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan
för den föda som består och skänker evigt
liv och som Människosonen skall ge er. Ty på
honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill.”
De frågade då: ”Vad skall vi göra för att
utföra Guds verk?” Jesus svarade: ”Detta är
Guds verk: att ni tror på honom som han har
sänt.” De sade: ”Vilket tecken vill du göra,
så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan
du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så
som det står skrivet: Han gav dem bröd från
himlen att äta.” Jesus svarade: ”Sannerligen,
jag säger er: Mose gav er inte brödet från
himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som
kommer ner från himlen och ger världen liv.”
De bad honom då: ”Herre, ge oss alltid det
brödet.” Jesus svarade: ”Jag är livets bröd.
Den som kommer till mig skall aldrig hungra,
och den som tror på mig skall aldrig någonsin
törsta.
Veckans bibelord
Midfastosöndagen
Tema: Livets bröd
Gamla testamentet: Andra Mosebok 16:11–18
Epistel: Första Petrusbrevet 2:1–3
Evangelietext: Johannesevangeliet 6:24–35
Psaltaren: Psalm 107:1–9
22
Foto: Scanpix
insikt
Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 insikt@dagen.se
DAGEN fredag 8 mars 2013
Jag vill möta honom och förlåta honom
för det han gjort, vad som än har hänt.
På så sätt kan jag finna ro med det här.
Den ihjälskjutna sydafrikanska fotomodellen Reeva Steenkamps farbror, Mike
Steenkamp, säger till CNN att han vill möta pojkvännen som skjöt henne, Oscar Pistorius.
Kulturdebatt
Ompröva bilden av
Ett liberalt demokratiskt samhälle kan inte nonchalera religionens inflytande eller avfärda Den allt tydligare närvaron av religiösa uttryck i
det offentliga har startat debatter om religionens
plats i politik och samhälle. I allt väsentligt illustrerar utfallen mot religionens närvaro att ideologiskt
sekulära argument är en relik från upplysningen.
At t va r a f ö r frihet och demokrati blev under
upplysningen synonymt med att vara emot kyrkan samtidigt som religion ordnades under begrepp som maktutövning, vidskepelse och psykisk ohälsa.
Förhållningssättet från ideologiskt sekulärt håll
tydliggjordes exempelvis 2008 då sju lärare vid
den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet protesterade mot att Per Eriksson föreslogs som rektor för universitetet. Protesten ifrågasatte huruvida Eriksson kunde stå på tillräckligt
vetenskaplig grund trots sin kristna tro. Ett annat
exempel är då tidningen Metro (21/2-12) hävdade
att det med religionen är som med sprit och sex;
hade den uppfunnits nu hade den förbjudits.
Åsikten att världen skulle bli bättre utan religion lutar sig ofta mot religiösa uttryck som är
direkt samhällsfientliga och som gärna av bland
annat media presenteras som om de vore normerande för religionsutövning i allmänhet. Uppfattningen är också ofta, att eftersom religion och
dess varierande uttryck både har stagnerat och är
homogena, är det ett hot mot sekulär demokrati.
Således har ideologiskt sekulära perspektiv
skapat en teoretisk skiljelinje som går mellan vad
som kan anses vara sekulärt och vad som kan anses vara religiöst. Resultatet är att argument som
vilar på religiösa föreställningar ifrågasätts inte
på grund av sitt innehåll utan på grund av sitt religiösa ursprung.
I n o m r e l i g i o n s f o r s k n i n g e n f r a m t r ä d e r en
bild av religiositet som tydligt skiljer sig från den
ideologiskt sekulära föreställningen om både religion och religionsutövning.
Som inom andra forskningsfält ägnar sig även
religionsforskningen allt mer åt individers vardag för att bättre förstå beteende och sammanhang. Uppfattningen är att förståelsen för enskilda individers förhållningsätt till sin egen
vardagslivsreligiositet bättre förklarar religionens utveckling och roll eller plats i människors
liv, än tidigare fokus på religiös tillhörighet eller
organiserad kollektiv religionsutövning.
Insikten i religionens värde och betydelse för
varje enskild individ visar att människors religiositet varken säger något om deras förmåga att
fungera i samhället, deras bildning eller deras
politiska ambitioner.
En tydlig förändring är att vad som tidigare ansetts vara självklara religiösa kollektiv i allt större utsträckning individualiseras. Motståndet mot
att av andra tillskrivas någon religiös tillhörighet eller gemenskap uttrycks bland annat genom
det personliga anspråket på att själv få definiera
den religiösa identitetens sammansättning och
uttryck.
Fakta:
Eli Göndör
◆ Artikelförfattaren är fil.dr. i
religionshistoria
med inriktning
mot islamologi och Mellanöstern.
◆ I april publicerar Timbro hans
antologi ”Religionen i demokratin – ett politiskt
dilemmas återkomst”.
Individualiseringen av tidigare religiösa samfund och tillkomsten av religiösa gemenskaper
med ny innebörd breddar möjligheten för religionens användningsområden. Både religiösa
symboler, klädsel och byggnader, som moskéer,
kyrkor eller synagogor, slöja eller andra huvudbonader och klädedräkter, kan fylla sin funktion i
formandet av personliga religiösa uttryck. Dessa
kan också ses som en positionering mot majoritetssamhällets förväntningar eller krav. I ett sådant sammanhang kan religion ses som ett portabelt fosterland.
Ö k a d l ä s ku n n i g h e t o c h bildning leder till individuella texttolkningar som utgår från personliga behov av trygghet och sammanhang i vardagen och en frigörelse från religiösa auktoriteters
åsikter. Resultatet är idémässig decentralisering
av vad som tidigare ansetts vara självklara religiösa kollektiv eller normerande religiöst beteende. Församlingens medlemmar är helt enkelt inte
längre styrda av en fast auktoritet med bönehuset
som avgränsat utövningsterritorium.
Det förklarar kristendomens, islams och judendomens anpassningsvilliga tolkningar av Bibeln och Koranen. Kvinnliga rabbiner och präster är iögonfallande exempel på hur bibliska
texter tolkas in i samtidens behov och normer.
Liknande utveckling går att finna inom islam.
Allt fler muslimer menar exempelvis att Koranen
anbefaller kvinnor att studera.
I vissa fall är tolkningarna långt ifrån problemfria ur ett sekulärt liberalt demokratiskt perspektiv. Icke desto mindre har utvecklingen även
bidragit till politisering av religion eller religiosifiering av politik.
Nya religiösa gemenskaper skapas som både
bryter mot tidigare konventioner och engagerar
sig politiskt i frågor som direkt är förknippade
med människors vardag men också kan ges politisk karaktär. Exempel är Judar för israelisk palestinsk fred (JIPF), Unga muslimer mot antisemitism eller riksförbundet Ekumeniska grupperna
för kristna homo- och bisexuella (EKHO).
D e n m o d e r n a r e l i g i o s i t e t e n s möte med sekulära demokratier innebär att ett gammalt dilemma gör sig påmint. Å ena sidan försöker sekulära
demokratier upprätthålla principen om religionens plats i civilsamhället, tydligt avskild från
den politiska sfären. Å andra sidan bygger demokrati sin legitimitet på bland annat stora antal eller stora grupper, och på liberala principer om
åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det kan förstås
som en outtalad invit till religiösa grupper att organisera sig för att värna sina intressen.
23
Redigering: Jakob Ihfongård
Bronk till Gullbranna med Big Daddy Wilson
■ Svenska gruppen Bronk med bröder-
na Sven Lindvall (bas) och Per Lindvall (trummor) samt gitarristen Staffan
Astner och musikern och låtskrivaren
Peter Hallström är klar för sommarens
Gullbrannafestival. Till Gullbranna har
de med sig amerikanske bluesprofilen
Big Daddy Wilson och jazzvokalisten
Ida Sand. Gruppen blir ett av toppnamnen på GF:s finalkväll lördag den 6 juli.
religiositet
det som något förknippat med svagsinta människor
Foto: Urban thoms
DAGEN fredag 8 mars 2013
Dogge delar sina visioner
■ Hur får vi ett bättre sam-
hälle? På söndag 18.30 diskuterar rapparen Dogge
Doggelito frågan med politikern Kristina Axén Ohlin
i ett offentligt samtal i Centrumkyrkan i Sundbyberg.
Kvällen är en del i kyrkans
satsning på goda samtal under rubriken ”På tal om tro”.
Cd-recension
DDDDD
Golden Resurrection
”One voice for the Kingdom”
(Dolittle)
Omöjligt att missförstå
■ Är det några som med besked kan övertyga omgivningen om
vad de tror på så är det de blytunga herrarna i Golden Resurrection. ”One voice for the Kingdom” är en lång lovprisning
med feta symfoniska syntmattor och smattrande trummor i ett
rasande tempo. Christian Liljegren, bandets frontfigur, basunerar ut de raka texterna och ingen kan missförstå på vad och vem
man tror. Tommy ReinXeed lyckas vara både tydligare och bitvis
snabbare än Yngwie Malmsteen som måste anses vara en av
de första i denna spännande neoklassiska metal. Influenser av
både Bach och Vivaldi, javisst, och använder man gitarr i stället
för violin så imponerar det på både vanliga musikdiggare som
musikexperter.
Bandet grundades 2008 och anses vara en av de ledande
bland de som tydligast hämtar inspiration från de klassiska
kompositörerna. Låtarna ”Heavenly metal” samt ”Moore Lord”
tillhör favoriterna och i dessa kommer ReinXeeds klarhet och
naturliga sväng bäst fram. De nytillkomna medlemmarna Fridhagen och Jansson ser ut att vara ett bra tillskott. ”One voice for
the Kingdom” är ett fräscht komplement i skivlitteraturen. Golden Resurrections missionsuppdrag har bara börjat.
Peter Stolpestad
KYRKAN - MER ÄN
EN BYGGNAD?!
i n d i v i d u e l l r e l i g i o n . Både religiösa symboler, klädsel och byggnader, som moskéer, kyrkor
eller synagogor, slöja eller andra huvudbonader
och klädedräkter, kan fylla sin funktion i formandet av personliga religiösa uttryck, skriver Eli
Göndör.
Foto: Alexandre Nunes
Ingen kan förbjuda politiker att vara religiösa.
Huruvida en religiös politiker styrs av rationella
idéer med samhällets bästa för ögonen, eller av
apokalyptiska förställningar om jordens undergång och Messias ankomst, vet bara denne själv.
Men i någon mening är politik och religion sammanblandat i samma stund som en religiöst övertygad person får
politiskt ansvar.
Ur ett liberalt
Inte heller kan
perspektiv är
religiösa samdet orimligt att
fund hindras
att engagebetrakta religiösa från
ra sig i civilsammänniskor som
hället inom ramen för sådant
ett kollektiv.
de anser ligger i
den religiösa kallelsen. Religiösa samfunds engagemang för olika samhällsfrågor kan lätt förstås
som politiska initiativ.
E t t l i be r a lt de m o k r at i s k t samhälle kan inte
nonchalera religionens inflytande eller avfärda
det som något förknippat med enbart outbildade
eller svagsinta människor. I samma stund som sekulära liberala röster avfärdar eller försöker förhindra religiösa röster i samhället, går en central
liberal tanke förlorad: varje individs rätt till att få
göra sin röst hörd och förverkliga sig själv utifrån
sina personliga föreställningar och värderingar.
Ur ett liberalt perspektiv är det dessutom orimligt att betrakta religiösa människor som ett kollektiv med en homogen uppfattning och föreställningsvärld. Ur ett intellektuellt perspektiv är det
därtill omöjligt att se religion som en stagnerad
företeelse.
I n t e i n åg ot fall är det självklart att religiositet eller religiös övertygelse, såväl i grupp som på det individuella planet, också innebär en totalitär, antiliberal eller odemokratisk hållning med anspråk
på politisk makt. Vardagslivsforskningens fokus på
individen visar hur var och en formar sin vardagslivsreligiositet utifrån vardagens behov och möjligheter. Tolkningen av texter görs individuellt utifrån
det egna behovet och den personliga förståelsen.
Religion eller religionsutövning blir således alltid
resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle.
Samtalen mellan de sekulära och det religiösa
försvåras inte minst av att den ideologiskt sekulära bilden av religiositet är stagnerad. För att möjliggöra ett fruktbart samtal mellan sekulärt och
religiöst vilar det således på ideologiskt sekulära
omgivningar att ompröva sitt förhållningsätt till
religion så att den anpassas vardagslivsreligiosiEli Göndör
tetens samtida verklighet. En inspirationsdag med
Graham & Jackie Cray från
anglikanska kyrkan i England
Den anglikanska kyrkan i England ligger kanske tio år före oss i sitt
krismedvetande. De har tvingats till drastiska nedskärningar och
förändringar. Det har resulterat i ett spännande förändrings- och
förnyelsearbete med namnet ”Fresh Expressions”. Den röda tråden
i det här arbetet är att kristna inte ”går till kyrkan – de är kyrkan”.
Välkommen till en inspirationsdag med fokus på Guds mission,
lärjungaskap och om att återerövra vår ”missionskallelse”.
Graham Cray är biskop och leder sedan många år, på ärkebiskopens
uppdrag, deras förnyelsearbete ”Fresh Expressions”. Han har, bland mycket
annat, många års erfarenhet av ett kreativt församlingsarbete i York.
Jackie Cray har bl. a. under en längre tid arbetat med barn- och familje-
arbete i anglikanska kyrkan på nationell nivå och är engagerad i ledarskapsträning och olika diakonala projekt. Hon är nu präst i Maidstone.
Föreläsningarna är på engelska, möjlighet till simultantolkning finns!
Torsdag 25 april kl. 09.30 – 16.30
i Smyrnakyrkan, Haga Kyrkogata 2, Göteborg
För program och anmälan gå in på:
www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift
eller: www.svenskakyrkan.se/torslanda-bjorlanda
Eftermiddagens seminarier: Per Eckerdal, Birgitta Larsson, Ann Thörnblad,
Ulrica Stigberg, Andreas Nordanstig, Daniel Petrén och George Keczan.
EXTRA LL Onsdag 24 april kl. 18.30 – 21.00 i Smyrnakyrkan
VÄ
TEMAK
EN TRO SOM GÖR SKILLNAD - Graham & Jackie Cray
Arr: Svenska kyrkan i Torslanda-Björlanda, Göteborgs stift, Sensus & Libris förlag
24
familj
Redaktör: Kerstin Doyle 08-619 24 40 familj@dagen.se
DAGEN fredag 8 mars 2013
Dagens bibelord
■ Om du ser att din broders
Vanlig enkel medmänsklighet hör ihop
med – just det – vår mänsklighet. Civilisationers och traditioners fernissa är ovidkommande, liksom om vi rör
oss i åsnors eller bilars värld. När vår nästa behöver
hjälp ska han få det, inte skrattas ut eller röstas bort.
Ko m m e n ta r :
åsna eller oxe har fallit omkull
på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få
upp djuret igen.5 Moseboken 22:4
Internationella
kvinnodagen
Jubilaren
Hon har sett fram
emot att bli äldre
”Jag vet att jag vill fortsätta att ge mig till pastorstjänsten”
Eleonore Gustafsson, pastor i Ryttargårdskyrkan, har länge längtat efter
att få fylla 30. På måndag slår hennes
önskan in.
– Jag blev pastor när jag var 26 och
har alltid fått höra att jag är så ung.
H o n g i c k f ö r s ta året på gymnasiet när hon bara visste det:
”Jag ska predika!”
– Jag kände att jag skulle predika, det var mitt kall. Men jag
landade inte i pastorstjänsten
förrän 2009 när jag började
verka som pastor. Jag visste att
jag hade undervisningens gåva,
men såg mig nog inte som en
herde till en början, säger Eleonore Gustafsson.
Då hade hon ändå predikat
till och från under tio års tid.
Det var en uppgift hon kände
sig helt bekväm med. Även fast
hon ofta fick höra från pastorskolleger och andra att hon var
så ung.
Hon var bara 26 år när hon
fick anställning som pastor i
Ryttargårdskyrkan (EFK) i Linköping.
– Jag har haft lite komplex
över det faktiskt så jag har sett
fram emot den här dagen då jag
fyller 30, svarar Eleonore på frågan om hon känner av någon
30-årskris.
I n n a n h o n b l e v anställd som
pastor levde hon under två år
kommunitetsliv på Bjärka Säby
som ligger utanför Linköping.
Där följde volontärerna en
given rytm med tideböner, arbetstimmar och tystnad på kvällarna. Helgerna var också reglerade med endast en timme på
lördagen avsatt för internet och
telefonsamtal.
Å r e n dä r ä r något som fortfarande inspirerar Eleonore, trots
att pastorslivet inte erbjuder sådana rutiner som hon då hade.
– Det jag framför allt har med
mig är tidegärden. Jag ber inte
alla böner varje dag, men nå-
Eleonore
Gustafsson
Aktuell:
Fyller 30 år den
11 mars.
Bor: Linköping.
Familj: Mamma,
pappa, lillebror.
Gör: Pastor i Ryttargårdskyrkan.
Gillar: ”Att läsa
romaner och teologisk litteratur,
gärna om spiritualitet. Berättelser, se på film.”
Firar: Äter middag tillsammans
med några vänner.
Avskyr: Jag vill
inte avsky något,
det är inte gångbart. Men ledsen
kan jag bli när
människor krånglar till det eller
när man inte är
trogen.”
Äter gärna: Mat
som andra har
lagat.
l i v e t ä r e n va n d r i n g . Innan Eleonore blev pastor levde hon kommunitetsliv på Bjärka Säby
utanför Linköping. ”Det jag har med mig därifrån är synen på att livet med Gud hela tiden är en
vandring”, säger hon. Foto: Josefin Lilja
Jag har haft
lite komplex
över det faktiskt
så jag har sett
fram emot den
här dagen då jag
fyller 30.
E l eo n o r e s o m s va r
på f r åg a n o m h o n h a r
n åg o n 3 0 -å r s k r i s
Snabba
❍❍ Väst
❍❍ Öst
❍❍ Fika ❍❍ Mat
❍❍ Predika ❍❍ Själavårda
gon blir det dagligen. Jag har
också med mig synen på andlig
mognad, att livet med Gud hela
tiden är en vandring. Till sin
hjälp har man kyrkoåret och andaktslivet. Den rytmen har jag
med mig.
Vad gör du om tio år?
– Av dessa tio år har jag lärt
mig att man inte kan sia om
framtiden. Men jag vet i alla fall
att jag vill fortsätta ge mig till
detta, till pastorstjänsten. Det är
det enda jag hoppas på.
❍❍ Jeans ❍❍ Klänning
❍❍ Skönlitteratur ❍❍ Teologi
Bjärka Säby
Josefin Lilja
josefin.lilja@dagen.se
08-619 24 47
Till minne
T L Osborn
Vi lärde känna T L och Daisy
Osborn i början av 1990-talet
då de besökte församlingen Arken i Kungsängen.
Något år efter Daisys bortgång besökte T L oss ensam. Vi
pratade inte särskilt bra engelska på den tiden, ändå blev
vi inbjudna som talare till Osborns stora internationella konferens om Biblisk jämställdhet.
T L Osborn var unik. Han
predikade i över 100 länder
och kunde samla över 300 000,
samtidigt fick han varje individ
att känna sig viktigast i världen.
När han var på Arken försvann han helt plötsligt under
ett möte. Han hade gått iväg för
att uppmuntra en person. Han
kunde säga: ”Inser du inte att
du är unik? Det finns en plan
med ditt liv. Du är viktig för
Gud. Gud behöver just dig.”
Han var verkligen Jesus-lik
och han älskade Jesus. Han var
trogen kallelsen han fick som
femtonåring och Jesus var centrum i hans förkunnelse.
T L och Daisy var övertygade
om att Gud utväljer både män
och kvinnor till tjänst i sitt rike.
De trodde att de båda var utrustade och gav oss ett levande
exempel på detta. Tillsammans
planerade de stora kampanjer,
gav stöd till cirka 30 000 pastorer och författade böcker. De
gick ut överallt för att predika
evangeliet och be offentligt för
fysiska mirakel. De utmanade icke-kristna att komma och
se om budskapet var sant eller inte.
De var en förebild och hade
stora, generösa hjärtan. Deras
sätt att tala till och om varandra
var så vackert. Det fanns ingen
konkurrens, bara djup tacksamhet över varandras gåvor.
Deras dotter Ladonna Osborn beskrev sin barndom under sitt besök i Arken så här:
”Jag var bara två år gammal när
jag ville bli predikant och be
för de sjuka. Vi reste med familjen och satte upp plattformar på öppna fält. Dessa plattformar blev heliga platser där
Guds under demonstrerades
bland lidande människor.”
T L Osborn fick ett långt liv.
Han vandrade med Gud hela
vägen. Han lämnade livet på
jorden stilla i familjens kärleksfulla famn.
Unga förkunnare och evangelister behöver lära av T L Osborns böcker och samlade
artiklar. Han var en enkel, ödmjuk och anspråkslös person
och samtidigt en troshjälte.
Linda och Gunnar Bergling,
Församlingen Arken
25
DAGEN fredag 8 mars 2013
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Döda
Födda
Välkommen vår
älskade MELKER
Edvin och Ellens lillebror
Anna och Björn Eriksson
BB Stockholm 24 januari 2013
Wilma Sandiya
Vår kära
Fotograf: Hanna Maxstad
Vår älskade
Caroline och Simon lindblads
dotter. Vårt första barnbarn
Wilma Sandiya lindblad
Föddes den 23e december 2012
vikt 3350g och längd 48cm
Britt-Marie & Allan Karlström,
Katrineholm
Födelsedagar
Arne Widholm
* 26 november 1927
har stilla insomnat i sitt hem,
omgiven av familjen
Trägsta, Hallen
27 februari 2013
MARGIT
Urban och Solweig
Kerstin och Kenneth
Torgny och Eva-Maria
Ulla och Anders
Anna och Niclas
Barnbarn med familjer
Herren är min herde, mig skall
intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten där jag
finner ro
Psalt. 23:1-2
■ 75 år
Karin Persson
Växbo, Bollnäs,
9/3
■ 40 år
Bromölla den 3 mars 2013


ROLAND och INGER

Viktoria och Robert
Gabriel
Lovisa
Fredrik och Charlotta
Ludvig
Melker
"Herren är min herde,
ingenting skall fattas mig"
Psalm 23
Begravningsgudstjänsten äger rum
inom familjen.
Ett varmt tack till personalen på
Lagunen, Skeppet för god och
kärleksfull omvårdnad.
Vi alla som känt Dig
och vet hur Du var
önskar så att Du
bland oss fanns kvar
Men nu när Du gått
dit vi alla ska gå
med glädje vi minns
allt det na ändå.
­
€

‚ƒ
„
…†‚
€
­‚
‡
ˆ
­
‚
‰Š‹‹‹Œ‚
Ž‡†
‘’†
‚Š‰‚
Grattis
Vår älskade
Bror och Morbror
Dan Larsson
* 5/12 1948
somnade idag in
stilla och fridfullt
för att vakna i paradiset.
Huskvarna
den 18 februari 2013
Inger, Daga-Karin,
Gunlög, Rigmor
med familjer
Linda, Martina med familjer
Övrig Släkt och vänner
Pingstförsamlingen Tenhult
Danne, vi älskade Dig så mycket
Du var en Guds gåva till oss.
Begravningsgudstjänsten äger rum
lördagen den 16 mars kl.12.00 i
Tenhults Pingstkyrka. Efter akten
inbjudes till minnesstund i
Pingstkyrkans församlingsvåning.
O.s.a. senast den 13/3 till
Ankarbergs Begravningsbyrå
tel. 036-710 250. Minnesgåvor till
Pingstkyrkans missionsarbete
förmedlas genom Begravningsbyrån.
Ett varmt tack till Personalen på
gruppboendet Tormenåsgatan 15,
Huskvarna för kärleksfull
omvårdnad.
■ Elsa Gustafs-
son, Hägersten,
fyller 5 år i dag.
Denna roliga
och soliga tjej
önskas en likadan dag med
grattis- och
­hurrakram från
farmor Gun-Britt.

■ Grattis till vår
hästtjej Linnéa
Olovsson i Töreboda som fyller
8 år den 9 mars.
Kramar från
mamma, pappa
och Johannes.

Dagens namn
iskt namn. Asaguden Tors
maka hette Siv,
och den ursprungliga betydelsen är brud
eller hustru.
* 13 november 1919
har stilla insomnat.
Begravningen äger rum i kretsen av
de närmaste.
Andreas Wallin,
djurskötare,
Visby,
14/3.
■ S i v är ett nord-
Ellen Ericson
Fredag
8
mars
Siv
Dagen för 50 år sedan:
Proposition om högertrafik
inlämnad till riksdagen
■ Den väntade propositionen om
övergång till högertrafik lämnas
i riksdagen på fredagseftermiddagen. Eftersom kommunikationsminister Skoglunds förslag
inte torde innehålla någon lagtext
kommer det att remitteras till
statsutskottet. Om inget oförutsett inträffar räknar man med att
frågan kan komma upp i kamrarna vid månadsskiftet april–maj.
Du var vår klippa och trygghet
Du fanns alltid där
med råd och kloka ord
Din generositet och
omtanke om oss var enorm
Tack för allt Du gjort för oss
Vi älskar Dig


 ­

€€
 ‚ƒ„‚„
…†
‡ˆ‡
‰
Šƒ‚
‹‹‹
Œ Ž
Nyförlovade?
Sprid nyheten i Dagen!



 ­€
‚€ƒ€
„€€€ €
ƒ€…
‚€†
‡ „†ˆ…
‰€
Š

€
…
‹€…Œ €
ŠŽ

 ­
€
‚
‚ Det nns djup i Herrens godhet,
och dess gränser ingen ser.
Det nns värme i hans domslut,
mer än någon frihet ger.
Det nns underbar förlossning
i det blod som göts en gång.
Det nns glädje bortom graven
och en framtid full av sång.
Du saknas oss
Sorgtack
till Er alla som på olika sätt hedrat
minnet av vår älskade mormor
Esther Lindblom
vid hennes bortgång.
Jocke och Tomas
med familjer
ƒ 
„
€…†€„‡
ˆ
‰Š„‹
Œ€Ž„
‘’‘„†
“‘„
Min älskade Make
vår käre Pappa
Svärfar och Morfar
Georg Bertilsson
* 4 juli 1928
har i dag stilla insomnat och
flyttat till sitt himmelska hem.
Djupt sörjd och saknad av oss,
broder, släkt, vänner och
Filadelfiaförsamlingen.
Vara den 3 mars 2013
ANNA-LENA
Gunilla och Sten
Jenny
Dan
Du friden har funnit
från sjukdom och smärta
Men lever dock alltid
hos oss i vårt hjärta.
Tack för allt.
Begravningsgudstjänsten äger rum
i Pingstkyrkan, Vara tisdagen
den 19 mars kl. 11.00.
Efter akten inbjudes till
minnesstund på Nordpolen.
Svar om deltagande önskas senast
den 15 mars till Begravningsbyrån,
tel. 0512-100 59.
Tänk på Vara Filadelfiaförsamling,
bg. 869-6940.
Silverbröllop?
Annonsera er högtidsdag i Dagen!
Manusstopp Familj:
Senast kl 16.00 två dagar före önskad publicering.
Kundcenter
08–619 24 60
annons@dagen.se
26
åsikt
Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, debatt@dagen.se
DAGEN fredag 8 mars 2013
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Men ett samfunds namn
ska man leva med länge,
det måste man väga in.
c a r l- H e n r i c Ja k t lu n d, f r å n dag e n. s e / b lo g g a r
Mest läst på Dagen.se
7 mars
De hoppas på ett äkta samtal om frikyrkan
Nya kyrkan har hittat sitt namn
3 ) Ex-medlem i Westboro: Så överlevde jag sekten
4 ) Felix Engström fann svaret på sitt inre rop
5 ) ”Vi behöver berätta om Jesus i tro och handling”
1)
2)
Ödmjukhet bra
i dopfrågan
B i b e lto l k n i n g . De teologer som svarat mig har inte riktigt förstått vad i Bibeln jag ifrågasätter. Jag vill inte ta bort hela Gamla testamentet, skriver ”70-årig pingstsyster”, som drog igång samtalet om svårtolkade stycken i Bibeln.
Foto: Gene J Puskar, scanpix
Är även grymma texter
Guds ofelbara ord?
”70-årig pingstsyster” fick många
reaktioner på sin debattartikel
(14 feb). Här svarar hon:
Tack alla ni som har svarat
på mina tankar om hur Gud är!
Jag tror att vi är många särskilt i
min åldersgrupp som vuxit upp
med en kultur där vi inte fått
ifrågasätta vare sig Bibeln, Gud
eller församlingen. Ofta har vi
burit på våra tankar i ensamhet.
Det kan upplevas som att det
först är Jonas Gardell med flera som fört fram dessa tankar,
men jag tror att jag har burit
dem långt innan han föddes. För
mig tog det många år innan jag
kunde lita på att Gud var god.
Liksom signaturen ”Gräsrotskristen ” upplever jag också att
de teologer som svarat mig inte
riktigt förstått vad i Bibeln jag
ifrågasätter. Jag vill inget hellre
än böja mig för en god och kärleksfull Gud! Jag vill inte ta bort
hela Gamla testamentet!
Dä r f i nn s m ä n g d e r av underbara texter och även jag upplever att Gamla och Nya testamentet hänger ihop. Jag har
Jag vill
inget
hellre än
böja mig för
en god och
kärleksfull
Gud!
heller inga problem med att
Gud ingriper mot ren ondska. Ibland tycker jag till och
med att han dröjer för länge
med att skipa rättvisa. Även i
dag drabbas oskyldiga människor och små barn dör. Jag brukar då försöka tänka, att Gud
i sin himmel gottgör, de som
lidit orättvist på jorden, men
om flertalet människor dessutom hamnar i helvetet och går
förlorade när de dör, blir det
mycket svårt, att hålla fast vid
tron på att Gud är god.
D e o r d i Gamla testamentet
som jag vänder mig emot är
när Gud ber människor gå ut
och mörda i hans namn, uppmanar föräldrar att se till att
deras uppstudsiga söner blir
stenade, dömer oskyldiga
flickor till livslångt äktenskap
med våldtäktsmän, eller när
Gud bjuder att unga orörda
flickor ska delas ut som stridsbyte.
Jag upplever att Jesus tydligt går emot allt detta även
om han också säger att han
inte kommit för att upphäva
lagen utan för att fullborda
den. Jesus försvarar sina lärjungar som bryter ax på sabbaten. Fadern springer i glädje
sin uppstudsige son till mötes och Jesus säger till äktenskapsbryterskan:” Inte heller
jag dömer dig.”
Jag har aldrig hört en predikan om de texter i Gamla testamentet jag citerat. I den mån
krigen används i predikotexterna tolkas de bildligt. Jag har
däremot många gånger hört att
hela Bibeln är Guds ord, och
att vi måste läsa som det står,
tro som det står och göra som
det står. Samtidigt tog de flesta
unga män avstånd från krigstjänst och hänvisade till budordet ”Du skall inte dräpa”.
Tillsammans med ”Gräsrotskristen” efterlyser jag ett ärligt
svar från teologerna. Anser ni
verkligen att även dessa grymma texter är Guds ofelbara ord?
Hur går det i så fall ihop med:
”Du skall inte dräpa” och med
att Gud är kärleksfull och god?
70-årig pingstsyster
Dagens fråga (6 mars)
Är det en mänsklig rättighet att få barn?
Ja11 %
Nej85 %
Vet inte
4%
◆ Antal svarande på Dagen.se: 640
Att inte kunna bli förälder kan upplevas orättvist, men knappast en av människor skapad orättvisa. Just därför kan föräldraskap inte vara en rättighet. I så fall kanske jag vill ha höga bananpalmer i trädgården. På något sätt ska man väl kunna få fram
frukten oavsett klimat. Annat vore väl orättvist ...? k v i n n a 3 8
Ja , v i s s t va r tvångsdopen som skedde i mitten av 1800-talet ett övergrepp. Det som skedde då har ingen betydelse för den ekumenik
som vi har i dag där vi tonar ned att det finns
olika uppfattningar i dopfrågan.
Men pingstpastorn Sigvard Svärd (5/3) är
säker på sin sak då han menar att i och med att
barnen tillhör Guds rike behöver de inte döpas. Var dopet av Jesus också en överloppsgärning eftersom han väl också tillhörde Guds
rike? Jesus påstår också att Guds rike finns
inom oss, och eftersom han säger det till fariséerna så gäller väl det både döpta och odöpta?
Det finns en jämförelse mellan omskärelse
och det kristna dopet som blir svår att förstå
om det inte är barndop som avses. Dopet kal­
las till exempel ”omskärelsen genom Kristus”
i Kol 2:11. Det kanske är lämpligare att hänvisa
till Paulus i dopfrågan eftersom han bevisligen
döpte till skillnad från Jesus.
Arvssynd är ett begrepp som sällan berörs
vid de barndop som förekommer i dag. Men
visst är det märkligt att spädbarn som definitivt känns oskyldiga till allt ont som sker i världen efter några år växer upp till en självisk
individ som stjäl ur kakburken trots att de innerst inne vet att det är fel. Varifrån kommer
synden hos barnen?
Vi har olika traditioner som gör oss blinda
för de bibelställen som pekar på samband som
strider mot vår egen uppfattning. Jag tror att
vi alla ska vara ödmjuka och erkänna att det
finns stöd för olika uppfattningar i dopfrågan.
Per Sundin,
kyrkvärd och ledamot i kyrkorådet i Själevad
Från kollegerna
Kvinnans kropp blir ett medel
■ Kvinnans kropp blir en handelsvara även
utan betalning. Systemet med surrogatmoderskap lägger sig obehagligt nära gamla patriarkala föreställningar om kvinnans värde
kopplat till kroppen, tjänandet, förmågan att
ge liv. Den nedröstade minoriteten i Statens
medicinsk-etiska råd anser att surrogatmoderskap strider mot människovärdesprincipen, därför att kvinnans kropp blir ett medel
för att uppnå ett mål. Det argumentet är
Kyrkans Tidning 7 mars
svårt att bestrida.
Barnets intressen
och bästa glöms bort
■ Enligt majoriteten av Smers ledamöter be-
höver man ”ta ställning till de värdeförskjutningar som sker i samhället”. Vad är det för
värdeförskjutningar som skall tas hänsyn
till när det gäller surrogatmödraskap? Skall
barn inte längre ha rätt till sin mamma och
pappa? Är människovärdet inte längre absolut utan är kvinnor och barn numera att
anse som objekt eller handelsvaror? Surrogatmödraskap är, och kommer alltid att vara,
ett brott mot mänskliga rättigheter.
Ruth Nordström, Världen idag, 4 mars
Vill du debattera?
◆ Debattartiklar och insändare skickas till:
debatt@dagen.se | Dagen debatt, 105 36 Stockholm
Glöm inte att uppge namn, adress och telefon.
◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.
27
DAGEN fredag 8 mars 2013
annonser
Jobbguiden
Konserter
Önskas hyra
Rum/lgh i Helsingborg
Skeppsbron Event presenterar
Viktoriaskolan
– för hela människan nu och i framtiden
Peter Hallström,
aktuell med det
kritikerrosade
albumet
“Brev från en
förlorad son”
Viktoriaskolan och förskolan Pärlan i Örebro söker ny ledare
Brickebergskyrkans skolstiftelse söker
REKTOR tillika FÖRSKOLECHEF
Ansökan senast 2013-03-18
För mer information se www.viktoriaskolan.se
Sven Lindvall
Per Lindvall
Staffan Astner
Clas Olofsson
Gnosjö Missionskyrka
PETER
HALLSTRÖM
söker
pastor / församlingsföreståndare (100%)
Vår vision är att hitta nya vägar för att nå fler människor i vår bygd med
budskapet om Jesu kärlek.
Vår församling är en del av Svenska Alliansmissionen och har cirka 350
medlemmar.
Vi har ett stort barn- och ungdomsarbete som leds av en ungdomspastor.
Vi ser gärna att du har arbetat som församlingsföreståndare tidigare och
att du brinner för att möta människor i olika skeden i livet. Vi tror också att
du är en person som vill vara en del av samhällslivet och vara känd bland
människor både i och utanför församlingen.
+ GÄSTARTIST (EN AV SVERIGES MEST KÄNDA)
Söndag 10/3 kl. 16:00, Wallingatan 32 - 34, Stockholm.
Biljetter: 08- 14 35 75, scalateatern.se
eller ring Sofia Pettersson 076-8091167.
GÖTEBORGS
BAPTISTFÖRSAMLING
TA B E R N A K L E T
Möten
MUSIKER ca 60 %
PASTOR ca 20 %
BARN- OCH UNGDOMSLEDARE ca 20 %
Tillträde 2013-08-01 eller enl. ö.k. Sista ansökningsdag är
2013-04-19. Se mer information på www.tabernaklet.se.
Bok & Musik
Lördag 13 apriL kL. 16.00
Söndag 14 apriL kL. 11.00
för nuvarande och tidigare
medlemmar med respektive.
(anmälan till Joachim Ling
tel 070-8695841)
Högtidsgudstjänst predikan
Urban Klintenberg.
(anmäl dig till efterföljande
middag)
Borås (Obs! plats) fredag 8 mars
EFS-kyrkan, kl 19.30
Tidaholm lördag 9 mars
Pingstkyrkan, kl 18.00
Boka
Simon!
NY BOK
Bostad i Jönköping
Familj söker bostad i Jönköping
med omnejdd från slutet av
sommaren då vi flyttar pga studier på pastorsutbildning. Minst
3 rum och kök.
Tel 070-597 12 66
Uthyres
Lägenhet i Filadelfia Slätte
3 rok i norra Töreboda kommun
Se www.algarasfiladelfia.se eller
ring Lennart 070-565 61 50
Stuga vid havet Gävle
veckor eller dygn. Lugnt läge 300
m t strand. 3 rok. Inglasad veranda. 7 bd. Info: kisystem.se/stuga
Tel 070-547 26 52
Hus i Visby, v 26-32
1-planshus, 103 kvm i
barnvänligt villaområde.
Kök, allrum, v-rum, 3 sovrum.
Tel 070-538 97 81
yngve@kristdemokraterna.se
Radhus i Roslagen v 27-31
4 rum o kök + gillestuga o
trädgård Åkersberga, 3 mil
norr om Stockholm. Fina
bad o utflyktsmål.
Tel 073-981 61 69
Stuga Ö Stranden Halmstad
Fräsch nyrenoverad stuga, 6 bäddar. 75 m från havet. Högsäsong
6 000/vecka. 2 v för 10 000.
Uthyres hela sommaren.
stuga.viggen@yahoo.com
Önskar du hyra eller hyra ut?
0708-39 99 30
Annonsera i DAGEN
Ring kundcenter
08-619 24 60
eller mejla bokning@adahl.se
Tro, hopp & Alpackakärlek
Övrigt
Eija Olsson
Läkaren och kirurgen skriver om livet, om förluster, om
sökandet efter tron och hoppet i mörkret, om kärleken
som ibland är svår. Djurberättelser blandas med självbiografi, psykologi och teologi.
Finns i din bokhandel och nätbokhandel.
70-års
jubileum
Här kan du Höra Simon:
foto: josefin casteryd
Kontakta EMMA fONSECA ELOfSON 08–619 24 50 eller emma.elofson@dagen.se
Eija Olsson
sökes av troende ungt gift par.
Minst 30 kvm med närhet till
kommunikationer. Från april.
Tel 076-313 78 68
Uthyres v-vis sommartid.
Tel 070-546 08 77 eller
stig.skallak@glocalnet.net
l
h
a
d
Å
n
o
Sim
Dagen.se/jobbguiden
sva rs ga ra nt i!*
*SVARSGARANTI: 3 annonser med 50% på 2:a och 3:e införandet. Om ni ej fått de
svar ni önskar har ni möjlighet att få veckovisa införanden med 100% rabatt.
Tro, hopp &
Alpackakärlek
Boende i Stockholm
2 rok i Visby
Pingstförsamlingen i
Åsenhöga-Marieholm
firar 70-års jubileum
Arbetet som musiker, pastor samt barn- och ungdomsledare
motsvarar en heltid, vilket kan innebära en heltidstjänst eller
en kombination av flera deltidstjänster.
Platsannonsera i JOBBguiden
Sökes av kristen 3-barnsfamilj.
Allt av intresse.
Tel 073-372 87 46
Uthyres vår och sommar
veckovis eller helger.
Tel 076-213 07 22
För mer information:
Rekrytera
rätt med...
Bostad, Jönköping
Lgh i centrala Stockholm
www.gnosjomissionskyrkan.org
Pl ats an no nser a Me D
önskas av kristen 59-årig man.
Tel 070-738 23 53
Aliberta
Skyddat boende
”...ett samhälle som
genomsyras av
kristna värderingar...”
Vi planerar för skyddat boende
i kristen regi. Har du behov av
detta, ring Debora.
Tel 070-243 46 42
28
radio&tv
DAGEN fredag 8 mars 2013
Redaktör: Emma Staffansdotter
08-619 24 27, radiotv@dagen.se
tv fredag
6.00 Rapport
6.05 Regionala nyheter
6.25 Gomorron Sverige
10.00 Go’kväll (R)
10.45 Debatt (R)
11.30 Antikrundan (R)
12.30 Plus (R)
13.30 Gravid i höga
klackar (R)
14.15 Barnläkarna (R)
15.15 Dom kallar oss
skådisar (R)
15.45 Byta liv (R)
15.55 Gomorron Sverige
16.25 Lill-Babs i 50 år
(R) Underhållning från
8.00 Familjebusiness (R)
9.00 SVT Forum
16.20 Extremsport:
Uppdrag Sognefjorden
(R) Repris från 4/3.
16.50 Hockeykväll (R)
Repris från 7/3.
17.20 Nyhetstecken
17.30 Oddasat
17.45 Uutiset
2004.
17.55 Sportnytt
18.00 Rapport
18.10 Regionala nyheter
18.15 Go’kväll
Magasin. Författaren
Torgny Lindgren bjuder på
en riktig önskemiddag.
19.00 Kulturnyheterna
19.15 Regionala nyheter
19.30 Rapport
20.00 Hela Sveriges
fredag
Svensk tv-lek från 2013.
Del 2 av 10. Annikas lag:
Andreas Weise, Josefin
Crafoord och Anneli
Anhanko. Pers lag: Amy
Diamond, Rami Shaaban
och Andreas Lundstedt.
Programledare: Malin
Olsson. Även 12/3 och
SVT24 9/3.
Amerikansk komediserie
från 2009.
18.00 Masterchef USA
Alex Polizzi hjälper små företag på ruinens brant.
18.00 Familjebusiness
Brittisk dokumentärserie
från 2012. Del 5 av 5.
Även 10/3 och 11/3.
19.00 Vem vet mest?
Svensk frågesport från
2013. Även SVT24 senare i dag.
19.30 Lögnen
Turkisk thrillerserie från
2012. Del 41 av 49. Aylin
reser till Iran för att leta
efter Selim och ta med
sig Mehdi tillbaka. Hon
försöker nå Simon men
misslyckas. Även SVT24
9/3.
20.00 Alla vilda – en
dokumentär om
Birgitta Stenberg (R)
Nyamko Sabuni gästar
Skavlans 100:de show.
21.00 Skavlan
Svensk-norsk pratshow
från 2013. Programmet
jubilerar med sitt hundrade avsnitt sedan starten i
Sverige. Gäster är bland
andra Johan Olsson, Sinéad O’Connor och Nyamko
Sabuni. Även 9/3, 11/3.
22.00 Krama mig
¿ ¡¡¡ Svenskt dra-
ma från 2005. I rollerna:
Henna Ohranen, Dag
Malmberg.
23.30 Rapport
23.35 Gas food lodging
¿ ¡¡¡ Amerikanskt
drama från 1992. I rollerna: Brooke Adams, Ione
Skye.
1.15 Rapport. 1.20 Game of thrones.
2.15 Rapport. 2.20 Plus. 3.25 Debatt.
4.15 Antikrundan. 5.15–6.00 Go’kväll.
6.00 Top model (R)
6.55 Nanny
7.25 Alla älskar Raymond
7.55 Jims värld
8.20 Lyxfällan (R)
9.20 Våra bästa år
10.10 Extreme home
makeover
11.05 The real housewives of Beverly Hills (R)
12.05 Masterchef USA
13.00 Lyxfällan
14.00 Project runway
15.00 Top model
16.00 The real housewives of Beverly Hills
17.00 How I met your
mother
K special. Direkt efter andra världskriget lämnade
författaren Birgitta Stenberg Sverige med en enkel biljett ut i Europa. Där
levde hon det vilda livet,
med bohemer från världens alla hörn. Dessa år
och dessa människor formade hennes liv – ett liv
utanför normen. Repris
från 2012. Även 9/3 och
13/3.
Amerikansk realityserie
från 2012. Två av kockarna väljs för att delta i finalen. Även 11/3.
22.00 Sportnytt
22.15 Big love
Amerikansk dramaserie
från 2011. Del 6 av 10.
Relationen mellan Bill och
Barb blir allt mer spänd.
Även 9/3.
23.15 Funny or die (R)
Amerikansk komediserie
från 2010. Även 9/3.
23.40 Kulturnyheterna
23.55 Fråga kultureliten. 0.40 Min
sanning: Inga-Britt Ahlenius. 1.40–
2.40 Familjebusiness.
Sportmagasin.
18.00 112 – på liv och
död (R)
Svensk dokumentärserie
från 2012. Del 6 av 48.
19.00 Nyheterna
19.15 Lokala nyheter
19.20 Väder
19.30 Postkodmiljonären
Svenskt frågesportsprogram från 2013.
18.55 Keno
19.00 2 1/2 män
20.00 En kväll för
världens döttrar
Svensk gala från 2013.
Direktsändningen från
Göteborg sker under ledning av Adam Alsing och
Sofia Rågenklint. Under
kvällen kommer artistuppträdanden att varvas
med reportage från de resor som Plans ambassadörer Kjell Bergqvist,
Magnus Samuelsson och
Sarah Dawn Finer har
gjort.
Spirit försvarar arenan i den
andra semifinalen.
20.00 Gladiatorerna
¿ ¡¡ Amerikansk
romantisk komedi från
2004. Kan den nygifte
Reuben, vars brud var
otrogen mot honom på
deras bröllopsresa, hitta
lyckan med sin gamla
klasskamrat Polly? I rollerna: Ben Stiller, Jennifer
Aniston.
0.20 Chicago fire. 1.20 Mad Dog and
Glory. Dramakomedi från 1999. 3.10
Ghost ship. Skräckthriller från 2002.
4.40 Fab 5. 5.30–6.00 Nanny.
18.00 Malibu Country
Amerikansk komediserie
från 2012. Även 9/3.
18.30 The Neighbors
19.00 Ullared (R)
Amerikansk underhållning från 2008. Programledare: Tom Bergeron.
Svenskt underhållningsprogram från 2013. Det
är dags för den andra semifinalen i Gladiatorerna.
På herrsidan möts Martin
Agerstig och Johan Nilsson. På damsidan tävlar
Linnéa Johansson och
Anna Lidholm. Programledare: Gry Forssell.
Svensk realityserie från
2013. I stugorna väntar
kämparna. Linda besöker
andrekämpestugan för
att ta reda på vilken gren
denne valt till tvekampen.
Även 11/3.
22.30 ...och så kom Polly
Amerikansk realityserie
från 2012. Även 11/3.
20.00 America’s funniest
home videos
21.30 Farmen
Polly (Jennifer Aniston) rör
om i Reubens välordnade liv.
6.05 America’s funniest
home videos (R)
6.30–9.00 Vakna med
NRJ
9.30 Biggest loser (R)
10.25 Desperate housewives
11.20 Sjunde himlen
12.15 Frisörakuten
13.15 Ellen DeGeneres
show
14.10 Familjen
Kardashian
14.40 Vänner (R)
15.10 One Tree Hill
16.05 Unga mödrar
16.35 America’s funniest
home videos
17.05 Biggest loser
Svensk realityserie från
2013. Del 6 av 10. Kjell
och Rose-Marie är tillbaka. Som vanligt får RoseMarie handla själv medan
Kjell stannar på campingen. Repris från 4/3.
Amerikansk komediserie
från 2011. Alan och
Lyndsey presenterar sina
mödrar för varandra.
Även 9/3.
21.00–22.00 Aktuellt
21.00 Aktuellt. 21.40
Kulturnyheter. 21.45 Regionala nyheter. 21.55
Nyhetssammanfattning.
5.50 Nyhetsmorgon
10.00 Efter tio
11.35 Hem till gården
12.45 Holby city
14.00 Bygglov (R)
14.55 Pengarna på
bordet! (R)
15.55 Vad blir det för
mat (R)
16.25 Farmen (R)
17.00 Äntligen hemma
(R)
17.55 V75-klubben
22.00 Nyheterna och
sport
22.15 Vädret
22.25 Veckans svensk –
med Eurojackpot
Svensk underhållningsserie från 2013.
23.15 Modern family
Amerikansk komediserie
från 2011-12.
23.45 Och han älskade
dem alla
¿ ¡¡¡ Amerikansk
thriller från 1997. I rollerna: Morgan Freeman,
Ashley Judd.
2.00 Cursed. Thriller från 2005. 4.00
Kvinnor som mördar. 4.30–5.15 Kvin-
nor som mördar.
Penny (Kaley Cuoco) behöver
ändra sig – tycker Sheldon.
21.00 The Big bang
theory
Amerikansk komediserie
från 2009. Del 3–4 av
23. The gothowitz deviation. Sheldon tycker att
Penny stör hans noggrant
inrutade liv och han bestämmer sig för att förändra henne. Även 9/3.
22.00 The Matrix
¿ ¡¡¡¡ Ameri-
kansk science fiction från
1999. En hacker upptäcker att världen som vi känner den kanske bara är en
datorsimulerad fasad,
Matrix. I rollerna: Keanu
Reeves, Carrie-Anne
Moss.
0.40 Fringe. 1.35 The listener. 2.35
Hissen – med Filip & Fredrik. 3.20
Monk. 4.00 Förhäxad. 4.40 Reaper.
5.20–6.05 Gilmore girls.
6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. 7.25 Chuck. 8.20
Jims värld. 9.15–10.15 Våra
värsta år. 10.45 Simpsons. (R)
11.45 Stargate SG-1. 12.40
Smallville. 13.35 Seinfeld.
14.35 Simpsons. 15.35 Family
guy. 16.30 Spin city. (R) 17.00
Speeders. 18.00 Cops. 19.00
Family guy. Animerad komediserie från 2007. 20.00 Simpsons.
21.00 Family guy. 21.30 Game
of death. 23.35 NCIS: Los Angeles. 1.35 Seinfeld. (R) 2.35 Jims
värld. (R) 3.30 Simpsons. (R)
4.20 Justified. 5.10–5.50 Justified.
6.15 Oprah Winfrey show. (R)
7.15 Drömhem vid havet. (R)
8.15 Våra bästa år. 9.00 En
plats på landet. (R) 10.00–
11.05 Antiques roadtrip. (R)
11.35 En plats i solen – borta
eller hemma bäst? (R) 12.35
Oprah Winfrey show. 13.25 Celebrity masterchef Australia.
14.25 Antiques roadshow. (R)
15.35 En plats i solen. 16.00
Property ladder. 17.00 Antiques
roadtrip. 18.00 En plats i solen
– borta eller hemma bäst?
19.00 En plats på landet. Brittisk realityserie från 2011.
20.00 Navy CIS. 21.00 Drömmarnas horisont. 23.45 Law
and order. 0.40 Brottskod: Försvunnen. (R) 1.35 Navy CIS. (R)
2.30 Property ladder. (R) 3.30
Real Crime: Lady in the Lake.
4.25 Brottskod: Försvunnen.
5.15–6.00 Law and order. (R)
9.00 En bok, en författare: Affärsaktivisten. (R) 9.30 Europa
under press: De goda idéerna.
(R) 10.00 Extrem restaurering:
Eiffeltornet. (R) 10.52 Duellen:
London. (R) 11.00 Stora tänkare: Inom psykologin. (R) 12.00
Döv i skuggan av nazismen. (R)
12.40 Svensk design: Gustavsbergs keramiker. (R) 12.50
Svensk design: Grafisk formgivning. (R) 13.00 Sex, död och
meningen med livet. (R) 13.50
Arkitekturens pärlor. 14.00
Världen: Papperslös i USA. (R)
14.54 Duellen: Olja. (R) 15.00
Himmel och jord. (R) 15.30 Pop
och politik: Fångenskap. (R)
16.00–19.00 UR Samtiden.
16.00 Ny ljusteknologi visar hur
vår hjärna fungerar. 16.20 Frisk
som foster. 19.00 En bok, en
författare: Kina enligt Cho. Frédéric Cho och Kerstin Danesten
vill att vi lär oss mer om landet
som snart har världens starkaste
ekonomi. 19.30 Antikmagasinet. Astrid Sampe och NK:s textilkammare. (R) 20.00 Naturens
mirakelungar. (R) 20.55 Vattenliv. (R) 21.00 Indiska oceanen:
Från Madagaskar till Seychellerna. 22.00 Dokument utifrån. (R)
23.00 Afrika. (R) 23.50 Lena
reser. (R) 0.00 En bok, en författare: Kina enligt Cho. (R) 0.30–
1.00 Historiska trädgårdar. (R)
radio
P1
5.29 P1-morgon. 9.30 Ring P1.
10.03 Stil. 11.03 Tendens kvinnodag-special. 11.35 Radioföljetongen. 12.00 Tolvslaget.
12.07 Meddelandetid. 12.10
Vetandets värld. 12.30 Luncheko. 12.55 Väder. 13.03 Kulturnytt. 13.15 OBS. 13.30 Världshistorien. 13.35 Vetenskapsradions veckomagasin. 14.03
Människor och tro. 14.50 Kul-
turnytt. 15.03 Sporten. 15.04
Spanarna. 15.45 Ekot. 15.55
Sjöväder. 16.00 Studio ett.
16.45 Ekot. 17.45 Ekot. 18.00
Ekonomieko. 18.07 Kulturnytt.
18.15 Kino firar internationella
kvinnodagen. 19.03 Inledning
av Andrea Edwards. 19.07 Radioteaterbiblioteket. 20.03 Radioteatern. 20.35 Ring P1.
20.45 OBS. 21.03 Filosofiska
rummet. 21.45 Tankar för dagen. 21.50 Väder. 22.10 Radio-
sporten. 22.12 Studio ett.
22.55 Dagens dikt. 23.07 Vetandets värld. 23.30 Radiopsykologen. 0.02 Meny. 1.02 Vetenskapsradion Historia.
P2
6.00–6.50 SR Sisuradio. 6.50
Klassisk morgon. 8.00 Ekot.
8.02 Klassisk morgon. 8.54
Kulturnytt. 9.00 Ekot. 9.02
Klassisk morgon. 10.00 Ekot.
10.03 Klassisk förmiddag.
13.00 SR på somaliska. 13.30
SR på romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska.
15.00 SR på engelska. 15.30
Nyheter. 15.35 Rádio Sápmi.
16.00 Sisu-uutiset. 16.50 Roketti. 17.00–19.00 Rendezvous.
18.07–18.15 Kulturnytt. 19.00
Ekonyheter. 19.03 P2 Live: Internationella kvinnodagen
2013. 22.00 Musik mot midnatt. 0.00–6.00 Notturno.
P3
6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 Pp3. 12.05 Musikguiden i P3 med musikredaktörerna. 12.56 Nisses fredag. 13.02 Korrerapporten.
14.02 Christer: din vän i etern.
16.08 Nisses fredag. 18.03 Musikguiden i P3. 19.03 Sport.
21.03 Musikguiden i P3. 23.07
Hångla. 0.02 Vaken. Med Richard och Peter.
P4
5.59 Lokala program. 13.05
Jansson & Wester i P4. 14.57
Kulturnytt i P4. 15.04 Lokala
program. 16.45 Dagens eko
kvart i fem. 17.00 Norén &
Kjellman inför Melodifestivalen. 17.40 Kulturnytt i P4.
18.00 Klartext. 19.06 P4 premiär. 21.03 Sportextra. 21.40 Karlavagnen. 0.02 Vaken. Med Richard och Peter.
29
DAGEN fredag 8 mars 2013
radio&tv
tv lördag
6.00 Fråga doktorn (R)
6.45 Sverige (R)
7.15 Uppdrag granskning
(R) Repris från 6/3.
8.15 Vintermagasin
9.15 Vinterstudion
SPORT 9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint. 10.15
Vinterstudion. 10.30 Alpint. 11.15 Vinterstudion.
12.30 Alpint. 13.15 Skidskytte. 14.15 Vinterstudion. 16.00 Skidskytte.
17.10 Vinterstudion.
17.50 Helgmålsringning
Från Storkyrkan i Stockholm. Biskop emeritus
Caroline Krook talar om livets bröd inför Midfastosöndagen.
17.55 Sportnytt
18.00 Rapport
18.15 Go’kväll
Magasin. Intervju med
Peter Harryson. Top Cats
uppträder. Även 10/3.
8.00 Rapport
8.03 Morgonpasset i P3
11.00 Rapport
11.05 Agenda (R)
11.50 Älskade
pelargoner (R)
11.55 Örter – naturens
eget apotek (R)
12.15 Rapport
12.20 Vetenskapens
värld (R)
13.20 Alpint
Direkt. Världscupen. Damer, storslalom,
andra åket.
SPORT
14.35 När livet vänder
15.05 Örfilen (R)
16.00 Rapport
16.05 Alla vilda – en
dokumentär om
Birgitta Stenberg (R)
17.05 Kärlek på hög höjd
(R) Repris från 7/3.
18.00 Trigger happy TV
(R) Brittisk humorserie.
19.00 Sverige
19.30 Rapport
19.45 Sportnytt
20.00 Melodifestivalen
2013
22.00 Melodifestivalen
2013: Eftersnack
Josefine Sundström fångar vinnaren av Melodifestivalen 2013 direkt på
scenen i Stockholm.
18.15 Merlin
Brittisk fantasyserie från
2012. Del 6 av 13. Även
10/3 och SVT24 14/3.
19.00 Solti – så blir man
maestro
Musik special. Dokumentär. Historien om den dynamiske Georg Solti. Även
10/3 och 12/3.
Amerikansk kriminalserie
från 2011.
20.00 The new normal
(R) Amerikansk komedi-
Brittisk dramaserie från
2013. Del 6 av 10. Även
10/3.
23.00 Suits
Amerikansk dramaserie
från 2012. Del 6 av 16.
Även 10/3.
23.45 Rapport
23.50 Mord i paradiset
(R) Brittisk kriminalserie
21.20 Låt den rätte
komma in
¿ ¡¡¡ Svensk
skräckfilm från 2008. Oskar är 12 år och mobbad.
I rollerna: Kåre Hedebrant,
Lina Leandersson. Regi:
Tomas Alfredson.
23.15 Big love (R)
från 2011. Även 11/3.
Amerikansk dramaserie
från 2010.
0.45 Lill-Babs i 50 år. 2.15 Rapport.
2.20 Brottet. 3.25 Molanders. 4.15
Skavlan. 5.15–6.00 Go’kväll.
0.15 Funny or die. 0.40 Girls. 1.10
Tv-cirkeln: Girls. 1.25–2.25 Familjebusiness.
SPORT 15.05 Studio: Bandy. 15.15 Bandy.
16.20 Studio: Bandy
16.30 Sportcentralen
Direkt. Sportmagasin.
17.00 Sveriges roligaste
klipp (R)
18.00 Vinnare V75
Travmagasin. Redovisning
av dagens V75-tävlingar.
19.55 Lotto, Joker och
Drömvinsten
20.00 Benidorm (R)
Svenskt frågesportsprogram från 2013.
Brittisk komediserie från
2010. Del 6 av 6. På Solana all-inclusive resort i
Benidorm samlas semesterfirare året om.
rad komedi från 2007.
Det ambitiösa arbetsbiet
Barry B Benson ger sig ut
i världen på jakt efter
nektar och äventyr. Röster: Anders Lundin, Andreas Nilsson.
17.15 The Big bang
theory (R)
Amerikansk komediserie
från 2009.
18.15 Tonårsliv
¿ Amerikansk komedi
från 2004. Lola Cep är en
populär tonåring från
New York som är van att
alltid stå i centrum och få
uppmärksamhet. I rollerna: Lindsay Lohan, Adam
Garcia, Glenne Headly.
Amerikansk underhållningsserie från 2011.
21.00 Pensionärsjävlar
på semester
Svensk humorserie från
2011. Del 7–8 av 10.
21.00 Come fly with me
(R) Brittisk komediserie
från 2010. Del 6 av 7.
Svenskt matprogram från
2010. Del 8 av 10. Per
Morberg beger sig till Reijmyre glasbruk för att
bjuda glasblåsarna på
mat.
Fanny Risberg och Markus
Krunegård gästar gänget.
22.00 Pluras kök Spanien
Svensk matlagningsserie
från 2013. Del 6 av 8.
Gäster: Markus Krunegård och Fanny Risberg.
Även 10/3.
22.00 Nyheterna
22.05 Vädret
22.15 Rosa pantern 2
¿ ¡ Amerikansk
¿ ¡¡ Amerikansk
kriminalthriller från
2002.
komedi från 2009. Mästertjuven Tornadon stjäl
kända värdeföremål och
Clouseau blir utsedd att
ingå i en elitstyrka med
detektiver som ska fånga
honom. I rollerna: Steve
Martin, Emily Mortimer,
John Cleese.
1.50 Smoke screen. Kriminaldrama
från 2010. 3.25 Bones. 4.10 Fab 5.
5.00–5.25 Ska du säga. 5.35–6.00
0.05 The last legion. Drama från 2007.
2.10 Populärmusik från Vittula.
Svenskt drama från 2004. 4.25–5.10
Nanny.
Kvinnor som mördar.
23.20 Iskallt mord
6.30 Ska du säga. 7.00 Magnum. 8.00 Knight rider. 10.00
Fear factor USA. 12.00 Falling
skies. 14.00 Royal pains. 15.00
Speeders. 16.00 $#*! my dad
says. 17.00 Camelot. 18.00
The vampire diaries. 19.00
Simpsons. Animerad komediserie från 1992-93. 20.00 Family
guy. Animerad komediserie från
2005. 22.00 Mr Beans semester. 23.50 Ett päron till farsa på
semester i Europa. 1.50 Pumpkinhead: Blood feud. 3.30 The
beast. 4.20 Fear factor USA. (R)
5.05–5.50 Fear factor USA. (R)
6.00 En plats på landet. 6.55
Rhodes across Italy. (R) 7.55
Törnfåglarna. 8.55 Flipping out.
9.55 En plats på landet. 10.55
Antiques roadshow. (R) 12.10
Gordon Ramsays köksskola. (R)
13.10 Junior Masterchef Australia. 14.10 Celebrity antiques
road trip. (R) 15.25 Ruth
Watson’s hotel rescue. (R)
16.25 Restoration home. (R)
17.35 Antiques roadshow. (R)
18.45 Dragons’ den. (R) 20.00
Morden i Midsomer. Brittisk kriminalserie från 2006. 22.10
Mördare okänd. 23.15 Law and
order Los Angeles. 0.10 Havanna. 3.10 Saving Grace. 4.05
Mördare okänd. (R) 5.00 Law
and order Los Angeles. (R)
5.50–7.00 Antiques roadshow.
20.00 America’s funniest
home videos
21.30 Vad blir det för
mat (R)
20.00 Gershwin,
Hancock och Dudamel
i skön förening
22.15 Mr Selfridge
13.00 Sportcentralen
14.00 Studio: Bandy
14.10 Bandy
Amerikansk komediserie
från 2011. Del 19-20 av
24. Alan och Lyndsey presenterar sina mödrar för
varandra, medan Jake och
Eldridge ber Walden att
skjutsa dem till sin gymnasiefest. Från 8/3.
tion från 2011.
Mr Selfridge (Jeremy Piven)
råkar ut för en olycka.
Suzanne Sjögren och Mattias
Tjernström om dagens sport.
19.00 Nyheterna
19.10 Sporten
19.25 Vädret
19.30 Postkodmiljonären
21.00 2 1/2 män (R)
6.05 Gary
6.30 Förhäxad
7.20 Brothers & sisters
8.10–8.35 Good luck
Charlie
9.00 Gilmore girls
10.00 Malibu Country (R)
10.30 The Neighbors (R)
11.00 Gordon’s kitchen
nightmares (R)
12.00 Min man kan (R)
13.00 Tunnelbanan (R)
14.00 Hissen – med Filip
& Fredrik (R)
15.00 Suburgatory (R)
15.30 Bee movie
¿ Amerikansk anime-
serie från 2012. Del 9 av
22. Mindy arrangerar en
julfest för sina kollegor
som nu äntligen får träffa
Josh. Repris från 5/3.
19.55 Brandt rhapsodie
(R) Fransk musikanima-
Veckans föreställning.
Konsert. Keyboardlegendaren Herbie Hancock
möter Los Angeles-filharmonikerna under ledning
av Gustavo Dudamel.
Även SVT24 10/3.
SPORT Direkt. Världscupen. Kommentatorer:
Staffan Hartvig, Peter
Larsson.
från 2009.
13.55 Up all night
14.25 Whitney
14.55 Hot in Cleveland
15.25 Happily divorced
15.55 Project runway (R)
16.55 Nashville (R)
17.55 Top model Sverige
(R) Från 4/3.
18.55 Keno
19.00 Bones
20.30 The Mindy project
(R) Amerikansk komedi-
Gwen (Angel Coulby) är
fånge i det mörka tornet.
6.00 Barnprogram
7.55 Nyhetsmorgon
11.30 Skidor
¿ Amerikanskt drama
serie från 2012. Del 9 av
22. Bryan och David planerar en osedvanlig
Thanksgiving tillsammans
med Goldie, Shania och
Rocky. Repris från 5/3.
Svenskt kulturmagasin
från 2013. Del 8 av 22.
Även 11/3, 12/3.
Finalen. Tio bidrag tävlar
om att representera Sverige i ”Eurovision song
contest”, som avgörs i
Malmö i maj. Programledare: Gina Dirawi, Danny
Saucedo. Även 10/3.
6.00 Nanny
6.30 Ska du säga
7.00 Alla älskar Raymond
7.30 Jims värld (R)
8.00 How I met your
mother (R)
9.00 Pretty little liars
11.00 Top model
Australien
12.05 Cinderella pact
Ett telefonsamtal förändrar
Helens (Kate Hudsons) liv.
22.00 Helens små
underverk
¿ ¡¡¡ Amerikansk
dramakomedi från 2004.
Helen Harris karriär på en
av Manhattans hetaste
modellagenturer är på
uppgång och hon tillbringar tiden på modevisningar och heta klubbar. I rollerna: Kate Hudson, John Corbett.
0.20 Nikita. 1.15 Exit. Svensk thriller
från 2006. 3.20 Rude tube. 3.45 CSI.
4.30 United States of Tara. 4.55 Reaper. 5.40–6.05 Is she really going out
with him?
9.00 En bok, en författare: Kina
enligt Cho. (R) 9.30 Vrakfeber:
Ångfartyget Skiftet. (R) 10.00–
16.00 UR Samtiden. 10.00
100 års välfärd – och sen då? Inledning. 10.50 100 års välfärd –
och sen då? Välfärdsstaten – ett
historiskt perspektiv. 11.50
100 års välfärd – och sen då?
Välfärdsmodeller: Sverige och
Europa. 12.50 100 års välfärd –
och sen då? Den senaste pensionsreformen. 13.15 100 års
välfärd – och sen då? Inför pensionen: Trygg eller sviken och osäker. 13.35 100 års välfärd – och
sen då? Frågor om att gå i pension. 14.00 100 års välfärd – och
sen då? Orkar vi arbeta längre?
14.55 100 års välfärd – och sen
då? Ett EU-perspektiv på pensionärerna. 15.40 Unga forskare
föreläser. 16.00 Välkommen till
vårt kollektiv. (R) 16.22 Duellen:
Cirkus. (R) 16.30 Europa under
press: De goda idéerna. (R)
17.00 Afrika. (R) 17.50 Lena
reser. (R) 18.00 Universums
byggstenar. (R) 19.00 Indiska
oceanen: Från Madagaskar till
Seychellerna. (R) 20.00 Det vilda Latinamerika: Amazonas. (R)
20.55 Reptiler och groddjur.
Kortfilm. (R) 21.00 Kapten
Cook: Navigatören. 21.55 Jordens skatter. (R) 22.00 Världen:
Sarabah – syster Fas kamp. (R)
23.00 Konst som förför – art
noveau i Europa. (R) 23.50
Kvinnliga designers. (R) 0.00–
0.55 Familjen Kennedy. (R)
radio
P1
5.55 Sjöväder. 6.03 Vid dagens
början. 6.14 Naturmorgon. 6.55
Landväder. 7.55 Land- och sjöväder. 8.05 Lundströms Bokradio. 8.50 Språkbiten. 9.03 Konflikt. 10.03 Spanarna. 10.45
Världshistorien: Franciska av
Rom. 10.55 Obs i veckan. 11.03
Medierna. 11.40 Ekonomiekot
lördag. 12.00 Tolvslaget. 12.05
Tekniksafari. 12.30 Luncheko.
12.50 Land- och sjöväder.
12.55 Ekots lördagsintervju:
Eva Hamilton. 13.30 Radioteatern: Gas. 14.03 Meny. 15.03
Kropp & Själ: Att bygga en
hjärna. 15.55 Sjöväder. 16.03
På minuten. 16.35 Språkbiten.
16.45 Dagens eko. 17.00 Människor och tro: Aborträtten.
17.45 Dagens eko. 18.00
Helgsmål. 18.15 Vetenskapsradion Forum: Från Petrarca till
Paris Hilton. 18.40 Ekonomie-
kot lördag. 19.03 Ekots lördagsintervju: Eva Hamilton.
19.35 Radioföljetongen: Stål,
del 7 av 35. 20.03 Musikmagasinet: Stadens musik, del 1 av
5. 20.50 Världshistorien: Franciska av Rom. 21.03 Naturmorgon. 21.45 Vid dagens slut.
21.50 Land- och sjöväder.
22.05 Konflikt. 23.07 P1 Dokumentär: Nio mil en paus från
cancern. 0.02 Radioteaterbiblioteket: Lycko-Pers resa.
P2
6.00 Klassisk morgon. 9.00
Ekonyheter. 9.03 Lördagmorgon i P2. 12.00 Ekonyheter.
12.03 Musikmagasinet. 13.00
UR. 14.00 Sisu-uutiset. 14.04
Sisutarinat. 15.00 Nya Klingan.
18.00 Ekonyheter. 18.03 Opera!
19.00 P2 Live opera: ”Otello”
av Giuseppe Verdi. 21.20 Klassiskt i P2. 22.00 Kalejdoskop.
0.00–6.00 Notturno.
P3
6.03 P3 musik. 8.05 Morgonpasset. 11.03 Institutet. 12.03
Musikguiden i P3 med musikredaktörerna. 13.03 Musikguiden i P3. 14.03 P3 Spel. 16.03
Lilla Al-Fadji. Rapparen Lilla
Namo gästar. 18.03 P3 Dokumentär: CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige. 20.03 P3
star. 22.05 Musikguiden i P3:
Rock. 0.02 Vaken.
P4
6.03 Da capo. 7.03 Ring så spelar vi. Med Lisa Syrén. 9.33 Junior i P4. 10.03 Melodikrysset.
11.03 UR: Barnaministeriet dokumentär. 12.03 Knattetimmen. 13.03 P4 extra. 14.03
Sportextra. 16.45 Dagens eko
kvart i fem. 18.30 P4 Rock.
19.30 Melodifestivalen 2013.
22.30 Hultling & Röör. 0.02
Vaken.
30
DAGEN fredag 8 mars 2013
radio&tv
tv söndag
6.00 Antikrundan (R)
7.00 Minnenas
television: Eric
Ericson och OD (R)
8.30 Mr Selfridge (R)
9.15 Vinterstudion
9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint.
10.15 Vinterstudion.
10.30 Alpint. 11.15 Vinterstudion. 12.30 Skidskytte. 14.00 Vinterstudion. 15.30 Skidskytte.
SPORT
16.45 Fotboll:
Örgryte–AIK
SPORT Direkt. Svenska
cupen. Gruppspel.
18.00 Rapport
18.10 Regionala nyheter
18.15 Melodifestivalen
2013
Musikreportage. Dagen
efter. Även 11/3.
19.00 Sportspegeln
19.30 Rapport
19.55 Regionala nyheter
20.00 Så ska det låta
Svensk musiklek från
2013. Del 12 av 12. Buktalaren Zillah och hennes
ständige följeslagare
apan Totte debuterar i ”Så
ska det låta”. Med sig i laget har de barnfavoriten
Mojje. Vid det andra
pianot hittar vi den sjungande barnprogramledaren
Amy Diamond som i kväll
tävlar tillsammans med
den mångsysslande ”Så
ska det låta”-debutanten
Morgan Alling. Programledare: Peter Settman.
Även 12/3.
21.00 Brottet
Dansk kriminalserie från
2012. Del 5 av 10.
Kidnapparen fortsätter
att tala om en skuld som
måste betalas. Även 16/3
och SVT24 14/3.
8.00 Familjebusiness (R)
9.00 Rapport
9.05 Merlin (R)
9.50 Gå fint i koppel (R)
10.00 Rapport
10.05 Gudstjänst
10.50 Det söta livet (R)
11.00 Rapport
11.05 Fråga kultureliten
11.50 Nybakat
till skidåkare (R)
11.55 Örter – naturens
eget apotek (R)
12.15 Rapport
12.20 Alpint SPORT
14.30 Grete Waitz
– ett lopp för livet (R)
15.00 Min sanning:
Inga-Britt Ahlenius (R)
16.00 Rapport
16.05 Solti – så blir
man maestro (R)
17.00 UR
18.00 Fotboll:
Örgryte–AIK
SPORT Direkt. Svenska
cupen. Gruppspel.
En surikat har lyckats fånga
middagen – en skorpion.
19.00 Afrika
Brittisk naturserie från
2012. Del 4 av 6. En kall
havsström i väster, en
varm i öster. Mötet
mellan dem skapar de
kanske rikaste vattnen
i världen. Berättare är
David Attenborough. Även
11/3, 15/3 och 16/3.
19.50 Lenas resor
20.00 Babel
22.00 Barnläkarna
Brittisk dokumentärserie
från 2011. Del 2 av 6.
Även 11/3 och 15/3.
23.00 The big C
23.30 Rapport
23.35 Melodifestivalen
2013
1.40 Antikrundan. 2.45 Så ska det låta.
3.45 Sportspegeln. 4.15 Suits. 5.00–
6.00 Uppdrag granskning.
från 2013. Maria Montazami går på lägenhetsjakt
i Stockholm. Inför
visningarna slår hon på
charmen för att övertyga
maken Kamran att låta
henne köpa en lyxlya.
20.00 Bones
Svensk reseserie. Del 3 av
16. Ferganadalen
i Uzbekistan. Vi följer
Lena Haglund på spännande resor. Även 11/3.
Barnläkarna tvingas ta
livsavgörande beslut.
6.00 Nanny
6.30 Ska du säga
7.00 Better with you
7.30 Up all night (R)
8.00 Whitney (R)
8.30 Hot in Cleveland (R)
9.00 En kväll för
världens döttrar (R)
11.30 Baggage
12.00 Extreme
home makeover (R)
12.55 Djurakuten (R)
14.55 Gordon
behind bars (R)
15.55 TV3 Dokumentär
16.55 Stockholm brinner
17.55 Lyxfällan (R)
18.55 Keno
19.00 Maria & Mindy
– best friends forever
(R) Svensk realityserie
Amerikansk kriminalserie
från 2012. Del 10 av 26.
Booth och Brennan dammar av sina dansskor och
går undercover som
deltagare i en tävling i
sällskapsdans. De utreder
mordet på en dansare
som mördades innan sin
audition för tävlingen.
21.00 Salt
¿ ¡¡¡ Amerikansk
action från 2010. En rysk
spion erbjuder CIA vital
information: Rysslands
president kommer att
lönnmördas under sitt
kommande besök till New
York. Namnet på lönnmördaren: CIA-agenten
Evelyn Salt. Salts chef
Winter vägrar acceptera
att hon är en spion eller
dubbelagent men hennes
agerande börjar väcka
tvivel. I rollerna: Angelina
Jolie, Liev Schreiber. Regi:
Phillip Noyce.
0.05 Extremsport: Uppdrag Sognefjorden. 0.35 Girls. 1.05–1.35 Hung.
Direkt. Världs-
12.35 Sportcentralen
14.00 Studio: Bandy
14.10 Bandy
SPORT 15.05 Studio:
Bandy. 15.15 Bandy.
16.20 Studio: Bandy
16.30 Sportcentralen
17.05 Vinnare V64
Svensk livsstilsserie från
2013.
19.00 Min man kan
Lisa Kelly kör sin lastbil
längs bergskedjan Anderna.
18.00 Ice road truckers:
Dödens väg (R)
Kanadensisk realityserie.
19.00 Nyheterna
19.10 Sporten
19.25 Vädret
19.30 Kalla fakta
NYTT Svenskt samhällsmagasin från 2013. Barnhemmet Oasen granskas.
20.00 Familjen
Holstein–Gottorp
Svensk komediserie från
2013. Del 10 av 10. Det
är dags att spela in det
årliga programmet ”Året
med kungafamiljen” och
drottningen vill kontrollera allt. Kungen ska
tillkännage prinsessan
och Jimmys förlovning.
20.30 Kontoret
Svensk komediserie från
2013. Del 8 av 10. Ove
har festat hela natten
med en av kontorets
leverantörer. Snart uppdagas det att han i fyllan
gjort en överilad beställning av tvålautomater
och han får panik.
NYTT Amerikansk thrillerserie från 2013. Del 1 av
15. Jakten efter Carroll
leder Hardy till Carrolls
före detta fru och hans
son.
21.00 Aktuellt
21.15 Agenda
22.00 Sportnytt
22.10 Dokument utifrån
23.10 Kärlek på hög höjd
SPORT
cupen.
6.05 Gary
6.30 Förhäxad
7.20 Brothers & sisters
8.10–8.35 Good
luck Charlie
9.00 America’s funniest
home videos (R)
9.25 Gilmore girls
10.20 Greek
11.20 Joey
11.45 Showbusiness
12.45 Cougar town (R)
13.15 Body of proof (R)
14.10 Kourtney & Kim
i New York
15.10 Real housewives
of New York
16.10 Arrow (R)
17.05 Grey’s anatomy (R)
18.00 Sofias änglar (R)
Svensk underhållning från
2013. Del 5 av 8.
Programledare: Malin
Gramer, Pontus
Gårdinger. Även 16/3.
20.00 Gordon’s
kitchen nightmares
Amerikansk realityserie
från 2012. Del 2 av 16.
Gordon Ramsay hjälper
systrarna Rita och Lisa att
få ordning på deras
krisande italienska
restaurang i Boston.
Ramsey tar först itu med
de smaklösa recepten på
menyn. Även 16/3.
21.00 Get Smart
¿ ¡¡¡ Amerikansk
actionkomedi från 2008.
Maxwell Smart är en
nybörjaragent som alltsom oftast är ute på både
hal is. Här ställs han och
den vackra Agent 99 mot
den ondskefulla organisationen KAOS. I rollerna:
Steve Carell, Anne Hathaway, Bill Murray. Regi:
Peter Segal.
21.00 The following
NYTT Svenskt litteraturmagasin från 2013. Del 1
av 12. Den amerikanska
deckardrottningen Elizabeth George gästar studion. Programledare:
Jessika Gedin. Även 13/3.
Svenskt samhällsmagasin
från 2013. Del 9 av 20.
Även 11/3, 16/3, 12/3.
5.55 Barnprogram
7.55 Nyhetsmorgon
10.55 Skidor
22.00 Nyheterna
22.05 Vädret
22.10 The following
Markus Krunegård åker till
Spanien för att spela musik.
23.05 Pluras kök Spanien
0.25 Misstänkt för mord. Kriminalthriller från 1990. 2.55 Eastwick. 3.40
The unusuals. 4.25 Pushing daisies.
5.10 Ska du säga. 5.35–6.00 Nanny.
Amerikansk thrillerserie
från 2013. Del 2 av 15.
Claire besöker Carroll.
23.15 Fotbollskanalen
Europa
Återblickar på Malin
Gramers tidigare säsonger.
23.15 Fråga Olledokumentären (R)
Svensk dokumentärserie
från 2013. Återblick på
på tidigare säsonger.
0.00 Dicte. 1.00 The following.
3.05 Ice road truckers: Dödens väg.
4.10–5.15 Hem till gården.
0.15 CSI. 1.10 Person of interest. 2.10
What’s eating you? 3.05 CSI. 3.50
Kourtney & Kim i New York. 4.35 Reaper. 5.20–6.05 Nikki.
Charlotte Engelkes. 15.00 SR
Sameradion. 16.00 Sisu-uutiset. 16.04 Urheiluradio. 17.00–
20.00 Jazzradion. 20.00 Elektroniskt i P2: Helheten före delarna. 22.00 Kalejdoskop. 0.00–
6.00 Notturno.
Dokumentär: Peter Rätz mc-infiltratören. 16.03 Humorhimlen
Lab. 18.03 Verkligheten i P3.
Med Shang Imam. 20.03 P3
star. Med Sanna Bråding. 22.05
Musikguiden i P3: Soul. 0.02
Vaken.
6.30 Magnum. 7.30 $#*! my
dad says. (R) 8.30 Knight rider.
9.30 Fear factor USA. 11.30
Speeders. 12.00 The vampire
diaries. (R) 13.00 Den galna
professorn. 15.00 Community.
16.00 Simpsons. (R) 17.00 Family guy. (R) 18.00 Amazing
race. 19.00 Face off. Realityserie från 2012. 20.00 How I met
your mother. 21.00 2 1/2 män.
21.30 Anger management. (R)
22.00 Grimm. 23.00 Men at
work. 23.30 The Exes. (R) 0.00
Franklin & Bash. 1.00 How I met
your mother. (R) 2.00 Face off.
(R) 2.50 The beast. 3.45
Grimm. (R) 4.30 Men at work.
(R) 4.55 Running Russell Simmons. 5.40–6.05 Speeders.
7.00 Tropic of cancer. 8.05 En
plats på landet. (R) 8.55 Junior
Masterchef Australia. (R) 10.00
En plats i solen. (R) 11.00 En
plats på landet. (R) 11.55 Flipping out. (R) 12.50 Monk.
14.50 Antiques roadshow.
16.00 Top chef masters. 17.00
Ruth Watson’s hotel rescue.
18.00 Masterchef USA. (R)
19.00 Gordon Ramsays köksskola. Brittisk matlagningsserie
från 2012. 20.00 Morden i
Midsomer. 22.10 Dragons’ den.
23.30 Southland. 0.25 Fifth
gear. 1.35 Monk. (R) 3.35
Southland. (R) 4.30–5.05 Fifth
gear. (R) 5.20–6.14 Rachael
Ray. (R)
9.00 Tysk konst. (R) 9.53 Duellen. (R) 10.00–16.00 UR Samtiden: 100 års välfärd – och sen
då? 10.00 1913 års pensionsreform. 10.40 Inkomstfördelning bland pensionärer. 11.20
Norges socialförsäkringssystem.
12.25 Samtal om socialförsäkringen. 13.20 Fostret som patient. 13.40 Befruktning i laboratoriet. 13.55 Ägg som handelsvara. 14.10 Välja bland befruktade ägg. 14.25 Ärftlig infertilitet. 14.40 När fostret slutar växa. 15.00 Fostrets tillväxt
styr den vuxnes hälsa. 15.15 Så
mår provrörsbarnen. 15.30 Frågestund om reproduktionsmedicin. 16.00 Rektorerna: Muffverkstad. (R) 16.30 Rektorerna
direkt. (R) 17.00 Det vilda Latinamerika: Amazonas. (R)
17.55 Reptiler och groddjur. (R)
18.00 Kapten Cook: Navigatören. (R) 18.55 Jordens skatter.
(R) 19.00 UR Samtiden tema:
Minnet av förintelsen. Vad händer när det inte längre finns
överlevande kvar som kan vittna
om förintelsen? 20.00 Stephen
Frys favoritprylar. (R) 20.55
Blommornas värld. (R) 21.00
Vem var Paul Goodman? 21.55
Din plats i historien. (R) 22.00
Antikmagasinet. (R) 22.30 Designtalangerna. 23.00 Universums byggstenar. (R) 0.00–
1.00 Indiska oceanen: Från Madagaskar till Seychellerna. (R)
radio
P1
6.03 Andliga sånger. 6.45 Vid
dagens början. 7.03 Vetenskapsradion Språket. 7.30 Vetenskapsradions veckomagasin. 8.05 Stil. 9.03 Godmorgon,
världen! 11.03 Gudstjänst.
12.00 Kaliber. 12.55 Radiokorrespondenterna. 13.25 Världshistorien. 13.30 På minuten.
14.03 Plånboken. 15.03 P1 Dokumentär. 16.03 Kino firar in-
ternationella kvinnodagen.
17.00 Filosofiska rummet.
17.40 Radiofynd. 18.00 Medierna. 18.35 Vetenskapsradion
Historia. 19.03 Tendens kvinnodag-special. 19.35 Vetenskapsradion Klotet. 20.03 Radioteaterbiblioteket: Mor Courage och hennes barn. 21.02
Efter föreställningen: Framåt
och aldrig glömma. 21.35 Obs i
veckan. 21.40 Världshistorien:
Harriet Tubman. 21.45 Vid da-
gens slut. 22.05 Godmorgon,
världen! 0.02 P1 Dokumentär.
1.02 Radioteatern.
P2
6.00 Klassisk morgon. 7.00 Pyhäaamun miete. 7.08–8.30
Kulttuurisunnuntai. 7.30–7.34
Sisu-uutiset. 8.30 Sisu-uutiset.
8.34 Meän pyhä. 9.03 Söndagmorgon i P2. 12.03 CD-revyn i
P2. 14.00 P2 Dokumentär:
P3
6.03 P3 musik. 8.05 Christer:
Din vän i etern. 11.03 Institutet. 12.03 Digilistan. 14.03 P3
P4
6.03 Country. 7.03 UR Mifforadio: Morgonshow om Miffosofi. 8.05 UR Spelet om hjärnan:
Beroende. 8.20 Mannheimer &
Tengby. 10.45 Unga Radioteatern: Varannan vecka Lyckogatan 3 av Sofia Fredén, del 1 av
5. 11.03 Svensktoppen. 12.03
Elfving möter Peter Wolodarski. 13.03 P4 extra. 14.03
Sportextra. 15.45 Juniorsporten. 16.45 Dagens eko kvart i
fem. 19.30 P4 Dans. 21.03 Da
capo. 22.05 Wermelin. 23.05
P4 Musik: Den brittiska soulinvasionen. 0.02 Vaken.
31
DAGEN fredag 8 mars 2013
radio&tv
tv måndag
6.00 Rapport
6.05 Sportspegeln
6.25 Gomorron Sverige
10.00 Melodifestivalen
2013 (R)
10.45 Sverige (R)
11.15 Sportspegeln (R)
11.45 The big C (R)
12.15 Skavlan (R)
13.15 Gårdarna runt sjön
¿ ¡ Svenskt drama
från 1957.
15.05 Gomorron Sverige
15.35 Familjehemligheter
16.30 VM-rally 2013
9.00 SVT Forum
16.20 Via Sverige (R)
16.35 Gudstjänst (R)
Repris från 10/3.
17.20 Nyhetstecken
17.30 Oddasat
17.45 Uutiset
18.00 Adolf Hitler
– ondskans förförelse
NYTT Brittisk dokumentärserie från 2012. Del 1
av 3. Även 12/3.
18.50 Glömda brott (R)
SPORT Höjdpunkterna
från Mexiko-rallyt.
17.30 Sverige idag
17.55 Sportnytt
18.00 Rapport
18.10 Regionala nyheter
18.15 Fråga doktorn
Amerikansk realityserie
från 2009. Även 12/3.
18.55 Keno
19.00 Djurakuten (R)
Svenskt hälsomagasin
från 2013.
19.00 Kulturnyheterna
19.15 Regionala nyheter
19.30 Rapport
20.00 Drömmen
om landet
Svensk realityserie från
2013. Del 7 av 8. På
bondgården på Öland verkar familjen äntligen hitta
en lösning på de oinbjudna vildkatterna. Även
12/3.
21.00 Molanders
Svensk dramaserie från
2013. Fanny och Farshad
går och bowlar. Även
12/3.
21.45 Nittiotalisterna:
Stå på tå
Svensk dokumentär från
2013. Tehilla, Ella och
Mona är hårt arbetande
elever på Kungliga Balettskolan i Stockholm. Även
12/3 och 13/3.
6.00 Top model (R)
6.55 Nanny
7.25 Alla älskar Raymond
7.55 Jims värld
8.20 Lyxfällan (R)
9.20 Våra bästa år
10.10 Extreme home
makeover
11.05 The real housewives
of Beverly Hills (R)
12.05 Masterchef
USA (R)
13.00 Lyxfällan
14.00 Project runway
15.00 Top model
16.00 The real housewives
of Beverly Hills
17.00 How I met
your mother
18.00 Hell’s kitchen USA
Repris från 10/3.
Rickard Olsson leder den
populära frågesporten.
19.30 Djurakuten
19.00 Vem vet mest?
19.30 Lögnen
20.00 Nashville
Turkisk thrillerserie från
2012. Del 42 av 49. Aylin
blir arresterad av polisen i
Iran, anklagad för mord.
Hon hamnar i fängelse.
Halil är utom sig av oro
för Aylin och tappar kontrollen. Han ser Alev gå
igen överallt och Ali blir
orolig. Även SVT24 16/3.
20.00 Vetenskapens
värld
Svenskt vetenskapsmagasin från 2013. Del 9
av 36. Blev Tycho Brahe
mördad eller dog han av
att urinblåsan sprack?
Och hur var det egentligen med hans berömda
silvernäsa? Fyrahundra år
efter hans död grävdes
den världsberömda
astronomen upp igen av
forskare. Sedan dess har
jakten på en urgammal
mördare pågått i deras
laboratorium. Även 12/3.
Svensk realityserie från
2013. Även 12/3.
Amerikansk dramaserie
från 2012. Del 9 av 22.
Rayna föreslår att de ska
ta med sig flickorna på
turné, men Lamar hotar
att avslöja hennes familjehemligheter. Juliette
och Sean rymmer för att
gifta sig, men alla är inte
nöjda. Även 16/3.
21.00 Top model Sverige
Svensk realityserie från
2013. Del 8 av 11. Även
16/3.
22.00 Project runway
Amerikansk realityserie
från 2012. Del 10 av 14.
Modeskaparna visar vad
de kan när de besöker
nöjespalatset Radio City
Music Hall och designar
kläder till legenderna i
Rockettes. Skådespelerskan Debra Messing är
gästdomare. Även 16/3.
22.00 Game of thrones
Amerikansk fantasyserie
från 2012. Även 15/3.
22.55 Bored to death
23.20 Rapport
23.25 Familjehemligheter
(R) Även 14/3.
0.20 Mord i paradiset. 1.15 Rapport.
1.20 Barnläkarna. 2.20 Rapport. 2.25
The big C. 2.55 Bored to death. 3.20
Minnenas television: Eric Ericson och
OD. 4.50 Sverige idag. 5.15–6.00 Fråga doktorn.
Kunskapsdokumentär.
I ”konsekvensernas tidsålder” måste vi granska
och ifrågasätta hela systemet i vårt nuvarande
samhällsbygge.
0.10 Kulturnyheterna. 0.25 Agenda.
1.10–2.10 Familjebusiness.
16.25 Farmen (R)
Svensk realityserie från
2013. Del 45 av 50. Repris från 8/3.
17.00 Äntligen hemma
(R) Repris från 2012.
18.00 112 – på liv
och död (R)
Jane (Simon Baker) tvingas
kontakta Erica Flynn.
23.00 The mentalist
Amerikansk kriminalserie
från 2011.
0.00 Sex and the city. 0.35 Navy CIS.
1.30 How I met your mother. 2.25
Jims värld. 2.50 Project runway. 3.35
Sex and the city. 4.05 Bones. 4.50
Oprah Winfrey show. 5.35–6.00 Nanny.
6.05 Gary
6.30–9.00 Vakna
med NRJ
9.30 Biggest loser (R)
10.25 Desperate
housewives
11.20 Sjunde himlen
12.15 Frisörakuten
13.15 Ellen
DeGeneres show
14.10 Familjen
Kardashian
15.10 One Tree Hill
16.05 Unga mödrar
16.35 America’s funniest
home videos
17.05 Biggest loser
18.00 The middle
18.30 Vänner
19.00 2 1/2 män
Amerikansk komediserie
från 2007. Del 7 av 19.
Även i kväll.
19.30 The Big bang theory
Amerikansk komediserie
från 2009. Del 15 av 23.
Även i kväll.
Svensk dokumentärserie
från 2012. Del 7 av 48.
På Höglandsjukhuset får
specialistläkaren Mats in
en allvarlig skada till
akutmottagningen. Repris
från 2012.
19.00 Nyheterna
19.15 Lokala nyheter
19.20 Väder
19.30 Farmen
Svensk realityserie från
2013. Del 46 av 50. Finalveckan tar sin början
och deltagarna spekulerar
kring vad som kommer
att hända. Gutta kommer
till farmen med ett överraskande besked. Han delar också ut veckans uppdrag. Programledare: Linda Lindorff. Även 12/3.
20.00 Familjen annorlunda
21.00 Dicte
Norsk realityserie från
2011. Del 7 av 7. Karina
Hollekim är en pionjär
inom friåkningen. Även
15/3 och 17/3.
22.45 Systemfel som
hotar världen
Linda Lindorff leder den
svenska realityserien.
Svensk dokumentärserie
från 2013. Del 7 av 10.
Även i natt.
21.00 Aktuellt
22.00 Sportnytt
22.15 Extremsport:
Uppdrag Sognefjorden
Lena Headey i rollen som
Cersei Lannister.
5.50 Nyhetsmorgon
10.00 Efter tio
11.35 Hem till gården
12.45 Holby city
14.00 Tinas trädgård (R)
14.30 Judys domstol (R)
15.00 Bygglov (R)
15.55 Halv åtta hos mig
(R) Repris från 2012.
Dansk kriminalserie från
2013. Del 7 av 10. Polisen utreder ett mord som
man tror har ett sexuellt
motiv. Men snart inser de
att det handlar om något
helt annat, illegal organhandel. Dicte får tips från
en intern men frågan är
vad mannens agenda är.
Även 18/3.
22.00 Nyheterna
23.00 Jenny Strömstedt
Svenskt samhällsmagasin
från 2013.
0.00 Familjen annorlunda. 1.00 Alcatraz. 2.00 Law & order. 3.00 Lie to me.
4.10–5.15 Hem till gården.
Boris anordnar årets upplaga
av korvätartävlingen.
20.00 Ullared
Svensk realityserie från
2013. Del 7 av 10.
Stammisarna Cissi, Gun
och Carina har rest i timmar för att komma till sitt
kära Ullared. Ola-Conny
gillar sitt hår men blir
övertalad att gå och klippa sig. Även i natt.
21.00 CSI
Amerikansk dramathrillerserie från 2012. Del
14 av 22. En berömd kubansk sångares syster
dör under en USA-turné
och CSI-teamet utreder.
Även 17/3.
21.55 Hissen
– med Filip & Fredrik
Svensk underhållningsserie från 2013. Del 6 av 8.
Sarah Dawn Finer och
Magnus Hedman fastnar i
Hissen. Även 15/3.
22.55 The Big bang
theory (R)
Amerikansk komediserie
från 2009.
23.25 2 1/2 män (R)
23.55 CSI
0.50 Ullared. 1.50 Dark blue. 2.50
Monk. 3.35 Förhäxad. 4.20 Reaper.
5.00 Gilmore girls. 5.45–6.05 Is she
really going out with him?
6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. 7.25 Chuck. 8.20
Jims värld. 9.15–10.15 Våra
värsta år. 10.45 Simpsons. (R)
11.45 Stargate SG-1. 12.40
Smallville. 13.35 Seinfeld.
14.35 Simpsons. 15.35 Family
guy. (R) 16.30 Scrubs. (R)
17.30 My name is Earl. 18.00
2 1/2 män. 18.30 How I met
your mother. 19.00 Family guy.
20.00 Simpsons. 21.00 2 1/2
män. 21.30 Anger management. 22.00 The exes. 22.30
Whitney. 23.00 Scrubs. 0.00
How I met your mother. (R) 0.30
My name is Earl. (R) 1.00 Seinfeld. (R) 2.00 Spin city. 2.30
Jims värld. (R) 3.20 Skål. 3.45
2 1/2 män. (R) 4.10 Simpsons.
(R) 5.00–5.50 Stargate Atlantis. (R)
6.15 Oprah Winfrey show. (R)
7.15 Drömhem vid havet. (R)
8.15 Våra bästa år. 9.00 En
plats på landet. (R) 10.00–
11.05 Antiques roadtrip. (R)
11.35 En plats i solen – borta
eller hemma bäst? (R) 12.35
Oprah Winfrey show. 13.30 Celebrity masterchef Australia.
14.30 En plats på landet.
15.30 En plats i solen. 16.00
Country house rescue. 17.00
Antiques roadtrip. 18.00 En
plats i solen – borta eller hemma
bäst? 19.00 En plats på landet.
20.00 Navy CIS. 21.00 The
manor reborn. 22.00 Hustoppen. 23.00 Alla älskar Raymond.
23.30 Brottskod: Försvunnen.
(R) 0.30 Navy CIS. (R) 1.30
Country house rescue. (R) 2.30
Försvarsadvokaterna. 3.25
Brottskod: Försvunnen. 4.20
Alla älskar Raymond. (R) 4.50 A
cook’s tour. 5.20–6.15 Rachael
Ray.
9.00 En bok, en författare. (R)
9.30 Designtalangerna. (R)
10.00 Sex, lögner och teckenspråk. (R) 11.00 Vem var Paul
Goodman? (R) 11.55 Din plats i
historien. (R) 12.00 Indiska oceanen. (R) 13.00 Tysk konst. (R)
13.52 Duellen: Salt. (R) 14.00
Farväl kamrater! (R) 14.55
Blommornas värld. (R) 15.00
Kortfilmsklubben. (R) 15.25
Türkisch für Anfänger. (R)
15.50 Mitt Sardinien. (R)
16.00 UR Samtiden. 19.00 En
bok, en författare: Kamper i handikapprörelsen. 19.30 Rektorerna – om ledarskap. Att leda i
motvind. Om att behöva fatta
beslut som strider mot ens inre
kompass och värdegrund. (R)
20.00 Afrika. (R) 20.50 Lenas
resor. (R) 21.00 Världen. 21.53
Underverk i världen. (R) 22.00
Kapten Cook: Navigatören. (R)
22.55 Jordens skatter. (R)
23.00 Naturens mirakelungar.
(R) 23.55 Vattenliv. (R) 0.00 En
bok, en författare: Kamper i handikapprörelsen. (R) 0.30–1.00
Vrakfeber: Ångfartyget Skiftet. (R)
radio
P1
5.29 P1-morgon. 5.35 Ring P1.
5.45 Morgonandakt. 5.55 Sjöväder. 6.00 P1-morgon. 9.30
Ring P1. 10.03 Kaliber. 10.35
Tekniksafari. 11.03 Tendens.
11.35 Radioföljetongen. 12.00
Tolvslaget. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld.
12.30 Luncheko. 13.03 Kulturnytt. 13.15 OBS. 13.30 Världshistorien. 13.35 Vetenskapsra-
dion Forum. 14.03 Romanpriset. 14.50 Kulturnytt. 15.03 Radiosporten. 15.04 Epstein och
Nordegren i P1. 15.45 Dagens
eko. 16.00 Studio ett. 16.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko.
18.07 Kulturnytt. 18.15 Romanpriset. 19.03 Radioteatern.
19.35 Radioföljetongen. 20.03
Tendens. 20.35 Ring P1. 20.45
OBS. 21.03 Radiokorrespondenterna. 21.32 Världshistorien.
21.37 Kulturnytt. 21.45 Tankar
för dagen. 22.10 Radiosporten.
22.12 Studio ett. 22.55 Dagens
dikt. 23.07 Vetandets värld.
23.30 På minuten. 0.02 Tekniksafari. 0.30 Kaliber. 1.02 Epstein
och Nordegren i P1.
P2
6.00SR Sisuradio. 6.50 Klassisk
morgon. 8.00 Ekonyheter. 8.02
Klassisk morgon. 8.54 Kulturnytt. 9.00 Ekonyheter. 9.02
Klassisk morgon. 10.00 Ekonyheter. 10.03 Klassisk förmiddag. 13.00 SR på persiska.
13.30 SR på romani. 14.00 SR
på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska.
16.00 Sisu-uutiset. 16.10 Studio Sisu. 16.50 Roketti. 17.00–
19.00 P2 på hemväg. 18.07–
18.15 Kulturnytt. 19.00 Ekonyheter. 19.03 P2 Live. 22.00 Musik mot midnatt. 0.00–6.00
Notturno.
P3
6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 Pp3. 12.05 Musikguiden i P3. 13.02 P3 Nyheter med Kazmierska. 14.02
Christer. 16.10 Tankesmedjan.
17.05 Carpe Fucking Diem.
18.03 Verkligheten i P3. 18.30
Musikguiden i P3 med gästredaktör Danny Saucedo. 19.30
Musikguiden i P3. 22.03 Musikguiden i P3 med din playlist.
23.07 Ligga med P3. 0.02 Vaken.
P4
5.59 Lokala program. 13.05 P4
extra. 14.57 Kulturnytt i P4.
15.04 Lokala program. 16.45
Dagens eko kvart i fem. 17.40
Kulturnytt i P4. 17.45 Barnradion. 18.00 Klartext. 18.10 Sisuradio. 18.15 Sisu-uutiset. 19.00
Sportextra. 21.40 Karlavagnen.
0.02 Vaken.
POSTTIDNING A
Tipsa Dagen!
fredag den 8 mars 2013
Världen
växte med
breven från
Afrika
S
vensk pingstmission har
under många år haft nära
kontakter med afrikanska
länder: Rwanda, Burundi, Tanzania, Kongo och så vidare. I den
pingstförsamling jag själv växte upp fick vi lyssna till missionärsbreven från Rwanda med
spännande berättelser om församlingar som
Kvinexpanderade, binorbelskolor som
na i Afrika gör
byggdes och fatskillnad.
tiga människor
som blev hjälpta.
Missionärerna
kom hem till Sverige emellanåt,
och med sig hade de ibland en
afrikan. För mig växte världen.
När jag för några år sedan fick
besöka Afrika för första gången
kändes det nära.
M e d t i d e n h a r församlingsrörelserna i de afrikanska länderna
växt sig långt större än här hemma i Sverige. De afrikanska syskonen kommer på besök även nu
– och det är bara att konstatera att
vi har mycket att lära. Samtidigt är
inte heller de afrikanska församlingarna förskonade från problem.
Vårt Dokument om Rwanda i dag
ger inblick i den senaste tidens
turbulens, även om det är svårt att
få svar på alla frågor. För den som
haft långvariga relationer med
området är det viktig läsning.
Dagen i morgon
Foto: privat
Tack för i dag
Känner du till en nyhet
som Dagen borde skriva
om? Hör av dig!
■
Nu ger förre
fängelsepastorn
ut kärleksdikter
Mejl: tips@dagen.se
Telefon: 08-619 24 24
Sms: 076-538 24 24
Anders Caringer.
Spanska judar välkomna tillbaka
Flera hundra tusen judar tvingades lämna Spanien under inkvisitionen på 1400-talet. Nu ska
ättlingarna få en gräddfil tillbaka.
– Under Spaniens försök att
återupptäcka sin historia, har
detta rört upp mest känslor, sa
justitieminister Alberto RuizGallardon när han presenterade
lagförslaget.
J u da r n a tvingades lämna Spanien under inkvisitionen. Nu är de välkomna tillbaka. foto: Arturo Rodriguez
Judarna
var en
källa till välfärd ...
maria Josep
e sta n yo l ,
h i sto r i k e r
Innan den så kallade spanska
inkvisitionen fanns en av världens största judiska befolkningar i Spanien. Av vad som då var
cirka 300 000 så kallade sefarder, finns i dag bara cirka 45 000
kvar. De flesta tvingades att fly
landet om de inte valde att konvertera till katolicismen, men de
mottogs med öppna armar i det
Ottomanska riket.
– Sultanen ska ha sagt att han
inte kunde förstå att en stor
spansk kung som Ferdinand ville bli av med judarna som var en
sådan källa till välfärd och ge
dem till honom, säger Maria Josep Estanyol, historiker vid Barcelona universitet till BBC.
När justitieministern presenterade förslaget till ny lag i
november, spreds sig nyheten
snabbt till världens sefarder.
Den spansk-judiska organisation som ska hantera ansökningar fick in 6 000 förfrågningar redan den första månaden.
Det är oklart varför den spanska regeringen väljer att lägga
fram lagförslaget just nu. En teori säger att det är ett försök att
hjälpa den krisande ekonomin,
en annan att man med detta vill
blidka Israel efter att Spanien
stött Palestinafrågan i FN förra
året.
Kerstin Doyle
Vädret – för fem dagar framåt
I morgon
Söndag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Solen upp
+25
+20
+15
+10
+5
0
–5
–10
Thomas Österberg,
redaktionschef
Lördag
12:00
Ansvarig utgivare:
Daniel Grahn
105 36 Stockholm
Tfn: 08-619 24 00
Fax: 08-619 24 66
E-postadresser:
fornamn.efternamn
@dagen.se
Redaktion
Redaktionschef: Thomas Österberg
Nyhetschef: Rickard Alvarsson, David Wingren
Featurechef, utv. redaktör: Ann Jonsson
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund
Söndag
12:00
Måndag
12:00
Marknad
Vd: Daniel Grahn
Marknadschef: Claes Parsmo
Annonschef:
Liselotte Skoglund
Tisdag
12:00
Kundcenter
Prenumeration, utebliven tidning:
08-619 24 20, info@dagen.se
Annons:
08-619 24 60, annons@dagen.se
Onsdag
12:00
Luleå
Stockholm
Göteborg
Lund
06.14
06.22
06.44
06.37
Luleå
Stockholm
Göteborg
Lund
17.13
17.36
18.02
17.58
Solen ner
–15
Prenumeration
12 månader: 1 945 kr
6 månader: 1 050 kr
3 månader: 575 kr
Autogiro: 167 kr/månad
Tryck: V-TAB,
Västerås, 2013
Dagen ansvarar
ej för obeställt
material.
Byt till autogiro 167:Gå över till en enklare betalning av din Dagenprenumeration.
Med autogiro slipper du alla fakturor och pengarna dras direkt från ditt konto.
/mån
ekosmart:
97:-/mån
Kontakta vårt kundcenter på info@dagen.se eller ring 08–619 24 20
så skickar vi ett medgivandebrev för autogiro till dig.
n y h e t e r f r å n t vå vä r l d a r