Börje Nilssons diabildserier Börje Nilsson drev Höörs begravningsbyrå. Dessutom var han under många år lokalredaktör för tidningarna Skånska Dagbladet och Norra Skåne. Han bevakade Höör med omgivningar, bland annat Tjörnarpstrakten. Denna bevakning omfattade också lokalhistorien inom området. Börje Nilsson var dessutom mycket aktiv kyrkopolitiker. Han avled 2011. I Börje Nilssons aktiviteter ingick också att samla vykort, andra bilder och äldre dokument från området. Stora delar av detta material avfotograferades till diabilder. Med dessa bilder höll han intressanta föredrag, bl.a. vid några tillfällen i Tjörnarp. Efter Börje bortgång tog hans hustru Elsie kontakt med mig och erbjöd mig att få ta hand om Tjörnarpsdelen av hans material. Det omfattade över 400 diabilder, manuskripten till hans föredrag i anslutning till bilderna och diverse kopior och anteckningar. Diabilderna har jag fotograferat av från projektorskärm med digitalkamera. (Detta gav ett bättre resultat än försök att använda en scanner med diabildtillsats). Bilderna har sedan retuscherats av Göran Jönsson. Efter detta har bilder och manuskripttexter förts samman i fyra dokument, som motsvarar Börjes fyra föredrag. Vissa bilder och texter dock ej tagits med. Det är sådana som ej visar miljöer och personer i Tjörnarp eller som är av mera personlig karaktär. Dokumenten överförs till PDF-filer, som kan publiceras på internet eller skrivas ut på papper om så önskas. De fyra dokumenten heter efter Börjes egna rubriker: · A Tjörnarp · B Tjörnarp Korsaröd · C Tjörnarp Gunnarp · C Tjörnarp Gunnarp A I regel finns två bilder per sida med texterna under. Under Börjes texter finns plats att föra in kompletterande information. Många har säkert ytterligare att berätta om bilderna. Sådant kan mailas till mig, his@tele2.se eller lämnas på annat sätt, så skall jag lägga in det under rubriken ”Kommentar”. Bilderna och texterna utgör en värdefull dokumentation av Tjörnarps historia. Värdet ökar naturligtvis starkt om ytterligare information kan läggas in. Tjörnarp i januari 2012 Hans Ivar Svensson Börjes föredrag ”A Tjörnarp”. Bildserie PB15 Bakom kvällens träff står kyrkan och sockengillet, båda viktiga inrättningar i Tjörnarp. Vi kan inte gå in i detalj vad de båda uträttar, utan bara ge några glimtar. Hela tiden rör vi oss på 1900-talet med 1900-talets människor och 1900-talets miljöer, dock med något undantag för en tillbakablick i 1800-talet. 1 PB150002. När det gäller församlingen, så har den ju haft en skiftande historia. Ömsom har prästen bott i Norra Mellby, ömsom i Tjörnarp och nu i Höör Det är inte riktigt bra med ständiga växlingar, kyrkans folk är oftast konservativa i så motto att man vill hålla kvar vid gamla vanor och sedvänjor. Men i Tjörnarp har det trots detta varit en bred kyrklig verksamhet och redan tidigt ville man nå barnen. Tänk så trevligt för många av dem att få sjunga med kantor Greta Oldenfors under sångövning i församlingshemmet. PB150003. Här är det Anita Rosberg, som precis avtackats efter mångårig väl vitsordad tjänstgöring inom barn- och ungdomsverksamheten. Här har hon hjälp av ett par mammor från Tjörnarp, däribland den då nye bankkamrerens fru Agneta Holmgren.. 2 PB150004. Här har vi åter Anita Rosberg till höger, men här har hon i barnarbetet fått sällskap med bl.a. Gunnel Johnsson, som ju alltjämt är aktiv i kyrkan, och församlingsassistent Peter Lindberg som sedan tog steget över till stiftet. PB150005. Aktiviteter för de som blivit litet äldre är bl.a. körverksamheten .Trots att denna bild sannolikt är från 1930- eller 1940-talet, så är det troligt att ni känner igen en del. Längst till vänster står körledaren Greta Oldenfors och intill henne Signe Sjölin, som långt senare också valdes till kyrkovärd . I mitten kan man skönja Anna Svensson- Nygård, som ju i ett par böcker skildrat livet i bygden. Nummer två från höger tror jag är Ivar Nilsson, som också åtog sig uppdraget som kyrkovärd. Kommentar från Göran Jönsson: Bilden är från ett körjubileum på 1950-talet. Personer från vänster: Greta Oldenfors, Signe Sjölin, pastor Ströms hustru, Greta Jönsson, Anna Samuelsson, Berit Svensson (g.m. handlaren Torsten Svensson), Anna Svensson-Nygård, Gunnel Håkansson, Fru Forsberg (g .m. Rune Forsberg, SJ-medarbetare och scoutledare), Anna Jacobsson, Pastor Ström, Johan Elgard, Rut Svensson (g.m. "Långe-Albin"), Emil Jacobsson, Ivar Nilsson och Sundström (Konsumföreståndare). 3 PB150006. Syföreningen eller arbetsföreningen fyllde också en viktig uppgift, både för deltagarna och för kyrkan. Det är många pengar som arbetats in med hjälp av kvinnlig flit.. Ofta träffades man hemma hos medlemmarna, som satte en stor ära i att la utöva gästfrihet. Denna gången höll man till hos fru Asta Fridolf i Korsaröd, men man var så många så att alla inte kunde rymmas på en bild. Därför tror jag inte att värdinnan är med på just denna bild. PB150007. Kyrkan i Tjörnarp ligger ju inte precis där det mesta folket bor och därför var det viktigt att man fick en samlingssal i centrum. Den hittade man i det nedlagda mejeriet och här fick man flera olika lokaler, så att mer än en aktivitet kunde vara igång samtidigt. 4 PB150009. När man skulle hälsa våren välkommen gjorde man det med sång utanför församlingshemmet den 1 maj. Det var en trevlig sedvänja under många år. På vår bild är det alltjämt Greta Oldenfors som är sångledare och längst bak känner vi igen dåvarande präster Curt Larsson. PB150010. Ett par andra verksamheter inkvarterades också i församlingshemmet. Det var bl.a. Jordbrukskassan, som höll till här intill man själv byggde nytt hus ett stenkast härifrån. Sedan starten1916 har det under årens lopp stått olika personer i ledningen för kassan. Vid detta tillfälle var det Erik Kristensson i Hedensjö till vänster och Ragnar Hillbur i Spångahus, som står till höger på bilden. Barnen visar upp sina priser som de vunnit i en tävling. Då och då anordnades t.ex. teckningstävlingar med utställning i församlingshemmet. 5 PB150011 För denna bild hade Börje Nilssons text tyvärr blivit förväxlad. Bilden visar personer som var aktiva inom Tjörnarps Röda Korskrets. De är från vänster: Tyra Winberg, Anna Eskilsson, Asta Olandersson, Rune Ljunggren. Wivi Nilsson och Nancy Rosengren. PB150012. Julskyltsöndagen är det oftast olika aktiviteter i Tjörnarp. Rödakorskretsen brukar hålla till i församlingshemmet med bl.a. lotterier och försäljning. Här är Barbro von Trampe i försäljartagen. 6 PB150013. Till slut blev man trots allt trångbodd i församlingshemmet och en lösning var att bygga till en större sal. Här håller man på att med hjälp av en traktor resa sparrarna till taket. PB150014. Större utrymme till olika aktiviteter fick man också den dag när biblioteket flyttade från församlingshemmet till skolan. I många år stod Filip Johnsson som bibliotekarie för utlåningen. Här hjälper han Nils Rosengren att välja rätt litteratur. 7 PB150015. Kyrkans budskap är väl egentligen helt underbart. Det finns någon som följer oss, som tar hand om oss, alltifrån vårt namn vid dopet skrivs in i Livets bok. PB150016. .....tills vi en gång samlas i den stora gemenskapen där hemma. Denna bild är från 1986 då prosten Johan Svanbom invigde minneslunden, som stadsarkitekten Lennart Sunemark hade ritat. 8 PB150017. Flera anrika föreningar i Tjörnarp har avsomnat. Men en av dem lever kvar i ny form och dessutom mycket aktivt, nämligen Tjörnarps Försköningsförening, som bildades 1932. I oktober 1967 ombildades den till Tjörnarps Sockengille. Inte minst berodde det då på att man ville ha ett forum, där Tjörnarpsborna tillsammans kunde framföra sina åsikter till myndigheterna. Visserligen hade man just då bytat kommun från Sösdala till Höör och fått en bredare representation där, men man ville ändå ha en organisation som kunde framföra allmänhetens synpunkter och lägga makt bakom orden. PB150018. Samtidigt satsade man i hela landet på en landsbygdens aktivering bl.a. i form av kurser, diskussioner och utbildning. Sådana kurser, som sedan utformades till en hembygdscirkel blev också något av en bas får sockengillet. Här är en av initialträffarna tillsammans med planeringssekreterare Margareta Josefsson från Höörs kommun och kommunalrådet, Stig Glimbrands sekreterare Margareta Håkansson, som ju själv är Tjörnarpsbo och som också tog aktiv del i den kommande verksamheten för sockengillet. Med på bilden är ju vidare flera lokala Tjörnarpsbor, som sedan kom att arbeta aktivt för sockengillet. 9 PB150019. Man satte genast igång med sammanträden för att skissera upp och planera får verksamheten. Och här känner vi igen flera profiler som kom att prägla den fortsatta verksamheten. PB150020. Sockengillet fick ju också som vi såg på gillets kuvert och givetvis också på medlemskorten ett eget vapen, eller med ett modernt ord logotype. Den ritades av civilingenjör Bertil Håkansson. 10 PB150021. Inom sockengillets ledning finns ett utpräglat intresse inte bara för dagens och morgondagens händelser utan också för vad som inträffat i bygden under svunna år. Då och då har man också delat med sig av sitt vetande i form av utställningar Mellan Lena Frykman t.v. och Ann Jönsson t.h. hittar vi Gun-Britt Rosen och Karin Johansson PB150022. I många år arbetade man för att få fram en sockenbok för att skriftligen dokumentera Tjörnarps historia, men också för att ta vara på allt det material som Justus Högdahl sparat åt eftervärlden .. Boken kom så småningom och i den finns flera intressanta bilder, bl.a. detta vykort som visar när ett tåg i seklets ungdom ångade in på Tjörnarps station. 11 PB150023. Just järnvägen kom att fånga sockengillets intresse under många år, inte minst för SJ:s planer att dra in Tjörnarps station. Efter överläggningar med SJ lyckades man skjuta upp nedläggningen, men tyvärr bara ett år. Axel von Trampe hette sockengillets representant i diskussionerna den gången. PB150024. Dans och lekar på Röda Torg har också förekommit, inte bara vid midsommar utan också vid andra tillfällen, ibland spontant och ibland organiserat. 12 PB150025. Bland tidiga aktiviteter hörde skådespel. Ledande föreningsmedlemmar iklädde sig olika roller och framförde lustspelet Ruskaby skola. PB150026. Och här har vi några av huvudrollsinnehavarna i andra roller, men jag vet inte om det var samma skådespel eller ett annat. 13 PB150027. En annan giv som är mycket stimulerande till ökad aktivitet är utseendet av årets Tjörnarpsbo. Det gäller att göra sig förtjänt av utmärkelsen som det också var den gången detta foto togs, då det var Ann Jönsson som med all rätt blev hedrad. PB150028. En annan sak: som man var mycket angelägen om under den första tiden var att varje år städa strandpromenaden och badplatsen, kanske ett minne från försköningsföreningstiden. 14 PB150029. Då fanns det inte slutna tankar på tågens toaletter och det var inte osannolikt att solbadande kunde bli duschade när ett tåg passerade i hög fart. PB150030. Försköningsföreningen bidrog också till julgranen vid stationen. I dag är det väl kommunen som tagit över det 15 PB150031. Gustav Andersson hör till de mera bemärkta Tjörnarpsborna. Han donerade delar av sin stensamlingtill skolan och Sockengillet har befäst hans minne med ett bokverk. Här ser vi honom till vänster när han demonstrerar sin utställning för pensionärerna Arvid Nilsson och Albert Olofsson. PB150032. En märkesdag var det när det blev nytt liv i det f.d. turisthotellet genom sockengillets insatser. Själv har jag ätit julbord som Margareta Håkansson serverade. Som vi ser här ställde olika föreningar upp i marsch till invigningsfestligheterna. 16 PB150033. Och näringsstället återinvigdes bl.a. med tal av dåvarande sockengillesordföranden Bertil Jönsson. Ceremonien inramades med musik och fanfarer. PB150034. Ett annat uppmärksammat arrangemang var luciafest med korandet av Tjörnarps egen lucia. Också när denna bild togs var Bertil Jönsson sockengillesordförande, som med av vintern valna händer fäste det utlovande smycket på årets lucia 17 PB150035 o PB150036. Ett av de större projekten under årens lopp var kampen för tegelbrukets ringugn, återställandet av denna och dess återinvigning. Här har man ju ett intressant objekt att visa turister och kommande släkten av Tjörnarpsbor. 18 PB150037. Kobernosabacken på vägen söderut från Tjörnarp såg ut så här i början av 1900talet, åtminstone om vi får tro Christian Kruse. Han bodde egentligen sin mesta tid i Hörby, men var också verksam i Tjörnarp tillsammans med sin polskfödda fru och de gjorde utflykter till Höör, runt Ringsjön och upp på Linderödsåsen. Kommentar: Christian Kruse härstammade inte från den familj Kruse som ägde Oskarsfarm m. m. och slutligen bodde på en gård i Vätteryd. PB150038. Han utbildade sig i Stockholm, dit han kom 1896, i Berlin och i Paris. Just i Frankrike trivdes han allra bäst. Under 1920- och 1930-talet hade han flera utställningar i Sverige, bl.a. deltog han i Höörsutställningen 1937. Så här såg Kobernosabacken ut på fotografi på 1930-talet. Christian Kruse återvände på äldre dar till Hörby, där hans staty nu pryder Ringsjöparken, mellan kyrkan och prästgården på ena sidan och ICA Kvantum på den andra och de som passerar på Ringsjövägen kan skymta den mellan buskarna. 19 I slutet av 1800-talet fanns det i Hörby en kyrkoherde, som betecknades som en kärnkarl av gammaldags virke och sällsynt vigör, men så hade han också varit militär innan han blev präst. Han var t.o.m. riksdagsledamot, men hann ändå med att bli far till tre söner, som alla kom att ägna sig åt konstnärlig och publicistisk verksamhet. Axel Lundegårds namn återfinns i litteraturhistorien, Karl Lundegård blev tidningsman, medan Justus, som vi ser här på en bild från Hvar 8:e dag, ett magasin som uppmärksammade de som var aktiva i samhället, blev målare, konstnär. PB150041. Justus Lundegård kom att bosätta sig på idylliska villa Haga i Tjörnarp. Hit bjöd han också ofta sina yrkeskollegor. Han var initiativtagare till Skånska Konstnärslaget, vars ordförande han blev från starten 1902. Han var då 43 år. PB150042. 1909 blev han bekant för Stockholmspubliken, då han där gjorde sitt första större offentliga framträdande med egen utställning och tidningarna skrev att han där visade "pittoreskt effektfulla landskapstavlor omväxlande med väl studerade interiörer" Denna tavla var med på premiären. 20 Ett stenkast från gamla landsvägen och snett bakom Angelikehuset fanns det ett litet idylliskt hus, där hugade spekulanter kunde göra inköp. I detta hus bodde som jag minns två damer, vars levnadsöden vi skall närmare bekanta oss med. Men, låt oss börja från början. De här båda damerna som hette Lovisa och Elisabeth tillbringade sina första levnadsår i Henninge vid Munkarp, i den byggnad som sedan kom att inrymma en affär. Här drev de båda damernas föräldrar mejerirörelse. PB150048. Här har vi två söta flickor. Hon till vänster Hette Emmy Wendel från Ageröd och blev senare gift med en Lilja. Hon till höger, däremot, hette Elisabet Mårtensson och var en av de två systrar som hamnade i Tjörnarp. PB150050. Måns Mårtensson, hans fru och döttrar flyttade från Henninge till Sösdala, där de drev bryggeri mitt i centrum. Men kristiden under första världskriget gjorde det svårt att skaffa malt och därför sålde de bryggeriet och köpte ett markområde i Tjörnarp. 21 Här uppförde Måns och hans fru Maria det pittoreska huset, som vi såg på förra bilden och som de kallade Källshög och dit flyttade familjen, men vännerna i Sösdala behöll man, som man ser bl.a. av detta kortet. (Följande stycken syftar på brevkort som ej visade Tjörnarpsbilder) Gemenskapen inom familjen var god. När dottern Elisabet hamnade på praktiska skolan i Mariannelund i Småland 1910 skickade Lovisa ett paket sannolikt med livsmedel och med en hälsning från mor och far. Elisabet kom sedan att ta slöjdlärarexamen Men hennes håg stod till trädgårdsmästaryrket och vid torghandel samt i sin blomsterhandel sålde hon ofta egna produkter som hon odlade på den egna jorden. Lovisa lärde sig dock fotografyrket. Här får hon fotoartiklar från den kända fotofirman Stöltens i Malmö 1915. Hon producerade många vykortsbilder från Tjörnarp, till en början med hjälp av fotograf Emil Thomasson i Sösdala, men sedan med hjälp av egen kamera. PB150057. Och hon hade verkligen blick för vilka vyer som lämpade sig bäst på vykort. Det fanns många olika motiv att välja på i hennes ställ med Tjörnarpsvykort. En inramad kyrka, som många andra fotografer t.ex. Pihl i Hässleholm förevigat, hörde till ett populärt motiv. Lovisa öppnade också garn- och manufakturaffär mitt i samhället och båda syskonen fick många goda vänner, inte minst bland sommargästerna och jul- och födelsedagshälsningar utväxlades regelbundet. Huset där hon hade sin affär skiftade plötsligt ägare och Lovisa hade ingenstans att ta vägen. När Lovisa blev husvill flyttade hon rörelsen till det huset föräldrarna uppfört och de båda syskonen slog ihop sin försäljning där. Skyltar utanpå huset talade om vilket sortiment som salubjöds. 22 PB150065. Här kunde man hitta knappar att ersätta de som fallit av den egna jackan eller köpa porslinskoppar styckvis av det slag man just slagit sönder. PB150066. Varuutbudet i affären blev till slut så stort att man började kalla affären för Tjörnarps NK. Av andra fick den epitetet "Flickorna i röran". Det var ju inte så lätt att få plats till allt, när två affärer tvingats slå ihop och man försökte följa med sin tid. Elisabet fortsatte samtidigt att sälja sina blommor. 23 PB150067. Det finns de som menar att en hund går lätt att dressera, men inte en katt, eftersom den själv vill bestämma över sig och över vad den skall göra. Joja Lewenhaupt, också på sin tid en känd Tjörnarpsprofil, hade en katt. PB150068. Men han var mer intresserad av hästar - och inte minst den varmblodiga aveln. Han skrev ett flertal böcker, bl.a. med stamsboksuppgifter på kända hästar. 24 PB150069. Men hur många vet att Joja också var en utmärkt fotograf. Det finns många olika som gett ut Tjörnarpsvykort - vi träffade ju Lovisa Mårtensson alldeles nyss och fler kommer vi väl att bekanta oss med Även Joja Lewenhaupt fotograferade för vykort, som t.ex. detta som getts ut av Anderbergs Manufakturaffär. Affärens exteriör har han givetvis fått med på kortet nederst till höger. PB150070. Eftersom många unga flickor också har ett stort hästintresse förenades deras intressen med Jojas. 25 PB150071. Det som Joja inte visste om hästar och då främst de varmblodiga var inte värt att veta. Han var ett levande lexikon och han levde med och för hästarna. 26
© Copyright 2024