1. No category

Två/flerspråkighet med
dövhet och hörselnedsättning
Carin Roos
Docent i specialpedagogik
Karlstads universitet
Institutionen för pedagogiska studier
carin.roos@kau.se
Dagens ”prat”
Internationellt, i Sverige – vad vet vi?
Döva barn och barn med
hörselnedsättning med annat
hemspråk
Pedagogens ansvar och roll
Begrepp
Förkortningar
Döva = Teckenspråkiga döva barn
H = Barn med hörselnedsättning/
hörapparatbärare
CI = Cochlea Implantat-bärare
L1 (L2) = Language one dvs första
språk, hemspråk
Internationellt – vad vet vi?
- USA 24,5% döva med annat
hemspråk och ...
- USA i vissa delstater utgör
enbart spansktalande 53,9%
av döva elever (Call, 2006)
- Europa en snabbt växande
andel i den döva gruppen (Mann, 2007)
- Europa c:a 20% från annat land (Grosse & Schön,
2008; Willoughby, 2008)
Hur många är de i Sverige?
•  27% i specialskolan har annat hemspråk
(SPM, 2007)
•  I övriga svenska skolan är denna siffra
14% (SCB, 2004/2005)
•  Barn med hörselnedsättning + L1?
Enligt Hörselskadades Riksförbund är
de fler bland utlandsfödda än bland
svenskar (www.hörsellinjen.se, 2014)
Döv/H/CI + L1
Ytterst lite studerat!
Varför? Utgångspunkten har varit t ex denna
typ av studier:
Orsak: En stor studie 700 spanska
DH-barn visade endast 9% uppnådde ens
den lägsta språknivå (Lehrman, 1984)
och
Flera tidiga studier tyder på generellt lägre
skolresultat (Redding, 2000)
Döv/H/CI + L1
Först ville man veta mer om grundläggande
orsaker
Dvs:
Dövhetens/hörselnedsättningens påverkan
på språkutveckling
Döv/H/CI + L1
Två stora ämnen framstod:
1.  Vilket språk? Talat eller tecknat?
2.  Pedagogernas förväntningar, attityd,
arbetsmetoder och kunskap
Döv/H/CI + L1
Två stora ämnen framstod:
1.  Vilket språk? Talat eller tecknat?
2.  Pedagogernas förväntningar, attityd,
arbetsmetoder och kunskap
Två grundläggande faktorer ang pedagogers
förväntningar:
1. Lägre förväntningar på döva
och elever med hörselnedsättning
2. Lägre förväntningar på
elever med annat hemspråk
3. Kombinationen döva/hörselnedsättning
+ annat hemspråk???
•  Låga resultat hos döva invandrarbarn kan
förklaras av låga förväntningar (Redding, 2000)
•  Döva barn med annat etniskt ursprung
behandlas som om de inte har hemspråk
(Welch, 2000)
•  Lärarattityd
att undervisa döva elever respektive
hörande invandrarbarn visade lärare var
mer positiva att ta emot döva än L1-elever
(Ting & Gilmore, 2012)
•  CI har förändrat men inte
utjämnat (Willoughby, 2012)
Lärares kunskap
Okunskap generellt om barn med annan
etnicitet – fokus på Döv/H/CI (de Garcia, 1995;
Willoughby, 2012)
Lärare är okunniga om att
barnen ofta har kunskaper
i sitt hemspråk (de Garcia, 1995)
I Sverige då?
Ytterst lite beforskat:
Danielssons tre delrapporter
(1991, 1992, 1994)
Några enstaka C-D uppsatser om döva
flerspråkiga barn
Barn med hörselnedsättning?
•  Taluppfattbarhet i bullrig miljö kräver 15dB
lägre buller för svenskar och 20dB för dem
med annat modersmål för att de ska förstå
(Gustafsson, 2006)
Skriftspråkande med teckenspråk
som grund
•  Teckenspråk influens på
skriftspråk, ex pronomen,
få ord i satser, tempus
•  Felen liknar men är inte
de samma som hörande invandrarbarns
•  Dvs. varje språk speglas
olika i skriftspråket
Teckenspråkiga invandrarbarns
skriftspråkslärande?
•  Vi vet ytterst lite!
Både i Sverige (Roos, 2008)
och internationellt (Mann, 2007)
Skriftspråkslärande och
invandrarbarn med hörapparat?
•  Det verkar som studierna inte tar hänsyn till
etnicitet! Inte heller de svenska (t ex Conniavitis,
2006; Roos, 2004 som är två studier som studerat literacitet men
utan hänsyn till flerspråkighet och etnicitet hos dessa barn)
Familjestöd - Skolstöd
•  Familjerna får stöd i mindre utsträckning
och senare (Tai, Serraglio & Martin, 2014)
•  Det går sämre för barnen i skolan och
adekvat stöd saknas ofta (Rhoades, Price & Perigoe,
2009)
Sammanfattning
Döv/
H/CI
L1
?
Sammanfattning
Döv/
H/CI
L1
?
Sammanfattning
Döv/
H/CI
L1
L
å
g
a
förväntningar
Sammanfattning
Döv/
H/CI
L1
Döv/H/CI/+L1
Låga
resultat
Sammanfattning – orsaker vi vet
Döv/
H/CI
L1
LITE kunskap
Sämre
föräldrastöd
Låga
resultat
Taluppfattbarhet i buller
Kunskap
används inte
Sämre skolstöd
Lärares
okunskap
Pedagogerna
Sammanfattning både för utlandsfödda döva
och barn med hörselnedsättning:
Familjen får för lite stöd
och
skolan blir avgörande!
Risker forskningen pekar på....
Underskattar barnen
(Redding, 2000, Roos, 2004)
Överskattar barnen i de fall barnen utvecklar
talspråk
(de Garcia, 1995)
Tillämpar inte forskning om
hörande invandrarbarn i bemötandet av DHbarn
(deGarcia, 2000; personlig komm 2009)
Barn med CI, döva, barn med
hörselnedsättning:
- Integrerade i grundskolor
- får ofta outbildade assistenter
Som också tolkar för dem
(Kelly mfl, 2003; Korvela, 2004; Marschark mfl, 2005; Roos, 2006;
Stewart mfl, 1996; Stinson, 1996)
- De med annat hemspråk? Stor brist på
forskning!
Pedagogens stora ansvar – ställ
frågorna:
•  Vad kan eleven om sin
egen kultur?
•  Vad kan eleven om sitt
hemspråk?
Hur kan jag använda det?
•  Skilj på kunskap, erfarenhet
och uttryckt kunskap och
erfarenhet! De kan mer än de kan visa!
De Garcia:
Förslag från elever o
lärargruppen:
Erkänn hemspråk o hemteckenspråk
è  Skapa mottagarprogram
è  Se eleven som någon att
lära av
è 
Analysera elevens hela dygn
è  Be någon fr elevens hemland analysera
elevens kompetens
è  Anställ döva/hörselnedsättn. med olika
nationaliteter
è  Fortbildning för lärare om flerspråkighet och
mångkultur och dövhet/hörselnedsättn.
è  Extra satsning på den lärare
som tar emot eleven
è 
è 
Implementera dessa frågor i
lärarutbildningen
Oklarheter?
För kontakt:
carin.roos@kau.se