Nynäshamns Hamn - Rörlig gångbrygga Bedömning av
Nynäshamns Hamn - Rörlig gångbrygga Bedömning av miljökonsekvenser vid ändrad hamnverksamhet Stockholms Hamn AB 2014-06-18 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm www.niras.se Org.nr: 556541-2532 Upplaga: Slutversion Datum: 2014-06-18 Uppdragsansvarig/handläggare: Clara Neuschütz E-post: clara.neuschutz@niras.se Ansvarig för avsnitt om buller: Lisa Granå, Structor Akustik E-post: lisa.grana@structor.se Kvalitetskontroll: Per Björinger Projekt nr: 8113034 Kartor: Lantmäteriet, medgivande MS2010/09855. Bearbetning: Sofie Ekström, NIRAS. Foton: Foton är tagna av NIRAS Sweden AB om inte annat anges Framsida: Kryssningsfartyg på redden utanför inloppet till Nynäshamn. 2(14) www.niras.se SAMMANFATTNING Stockholms Hamn AB avser att anlägga en rörlig gångbrygga i Nynäshamns Hamn för att underlätta för kryssningspassagerare att ta sig mellan fartyg och hamnområdet. I dagsläget lägger kryssningsfartygen till på redden utanför Nynäshamn och passagerarna tar sig till hamnen med tenderbåtar. Anläggandet av den rörliga gångbryggan innebär en ändring av befintlig verksamhet genom att fartyg med större bruttodräktighet kan lägga till inne i hamnen. Antal passagerare eller mängd gods som passerar hamnen kommer däremot inte att ändras. Lösningen med en rörlig gångbrygga har valts då den är flexibel och endast kräver små fysiska ingrepp på hamnområdet. Ur miljösynpunkt skiljer sig den planerade verksamheten mycket litet i jämförelse med den befintliga verksamheten. Positiva effekter uppnås genom att trafiken med tenderbåtar minskar och att möjligheterna till mottagande av avfall från fartygen förbättras. Trafikering med kryssningsfartyg i hamnområdet kan utföras utan hinder för övrig trafik. Placeringen av fartygen inne i hamnområdet istället för ute på redden medför dock att buller och utsläpp till luft flyttas närmare tättbebyggt område. Gällande bullervillkor innehålls dock vid samtliga bostäder och inga miljökvalitetsnormer för luft kommer att överskridas. Vattendjupet utanför den aktuella delen av hamnen ökar snabbt utåt och fartygen bedöms inte orsaka någon betydande påverkan på vatten- eller bottenmiljön i hamnområdet. 3(14) www.niras.se INNEHÅLL SAMMANFATTNING................................................................................ 3 1.INLEDNING .......................................................................................... 5 1.1. Bakgrund och syfte .............................................................................................5 1.2. Lokalisering .........................................................................................................5 2. BESKRIVNING AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET.................................. 5 3. AVGRÄNSNING ................................................................................... 6 4. UNDERLAG OCH BEDÖMNINGSGRUNDER ............................................ 7 4.1. Underlag .............................................................................................................7 4.2. Bedömningsgrunder ...........................................................................................7 4.2.1. Miljömål och miljökvalitetsnormer .................................................................7 4.2.2. Buller................................................................................................................8 5. BESKRIVNING AV OMRÅDET................................................................ 9 6. MILJÖKONSEKVENSER AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET................... 10 6.1. Utsläpp till luft ..................................................................................................10 6.2. Påverkan på vattenmiljön ................................................................................10 6.3. Buller ................................................................................................................11 6.4. Landskapsbild ...................................................................................................12 6.5. Avfall .................................................................................................................13 6.6. Olycksrisker ......................................................................................................13 6.7. Miljömål och miljökvalitetsnormer ..................................................................13 7. SLUTSATS .......................................................................................... 14 8. REFERENSER...................................................................................... 14 4(14) www.niras.se 1.INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte Nynäshamns Hamn trafikeras av gods- och passagerarfärjor och så kallade RoRo-fartyg där godset körs på lastbil. Hamnen är av riksintresse och räknas som allmän hamn och har därmed en skyldighet att i mån av plats ta emot de fartyg som vill lägga till. Större internationella kryssningsfartyg trafikerar hamnen genom att lägga till ute på redden och transportera in passagerarna till land på mindre så kallade tenderbåtar. Kryssningsfartygen ligger utanför Nynäshamn över dagen medan passagerarna gör utflykter till närområdet eller till Stockholm. Eftersom transporterna med tenderbåtar tar mycket tid i anspråk har en lösning tagits fram där kryssningsfartygen kan gå direkt in till hamnen. För att passagerare ska kunna gå i land anläggs en utfällbar brygga, vilket medför en enklare och mer flexibel lösning i jämförelse med att anlägga en ny kaj. Fartygen ligger under tiden förtöjt till pollare på land och förtöjningsbojar i vattnet. Åtgärden medför ingen ändring i mängd transporterat gods eller antal passagerare som hamnen tar emot. Däremot innebär den att större fartyg än tidigare kan lägga till inne i hamnen och att den tillståndsgivna hamnverksamheten därmed behöver ändras. Syftet med föreliggande dokument är att utvärdera vilka konsekvenser den ändrade hamndriften har på miljön och människors hälsa. Miljökonsekvenser av anläggandet av den rörliga gångbryggan redovisas vid anmälan om vattenverksamhet. 1.2. Lokalisering Nynäshamns Hamn ligger i östra delen av Nynäshamn, i Nynäshamns kommun, Stockholms län. I angränsning till hamnområdet ligger kustvattenförekomsten Nynäshamn som övergår i den utanförliggande fjärden Mysingen. I Figur 1 visas berörda vattenförekomster, var fartygen i dagsläget lägger till på redden samt var den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas. 2. BESKRIVNING AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET Sökt ändring medför att hamnen kan ta emot fartyg med en bruttodräktighet 1 av högst 165 000 i jämförelse med tidigare tillståndsgivna 100 000 (enligt miljöprövningsdelegationens beslut den 11 juni 2008, dnr 5511-2003-14213). Ändringen innebär i praktiken att större kryssningsfartyg som idag ligger på redden kan gå in till Nynäshamns Hamn och att behovet av tenderbåtstrafik mellan fartyg på redden och hamnområdet minskar. Antal kryssningsfartyg som anländer Nynäshamn uppgår till ett 20-tal per år. 1 Bruttodräktighet är ett enhetslöst mått på ett fartygs inneslutna volym. 5(14) www.niras.se Ankringsområde för fartyg på redden Planerad rörlig brygga med kryssningsfartyg Nynäshamn Bedarön Figur 1. Schematisk skiss över planerad rörlig brygga och förtöjt fartyg av den större storleksklassen samt område där fartyg ankrar idag. Streckad blå linje anger gräns mellan vattenförekomsterna Nynäshamn och Mysingen. Den rörliga bryggan är planerad att etableras i norra delen av hamnen, enligt skiss i Figur 1. Bryggan består av sammanbundna flytpontoner som kan fällas ut och angöras fartyg som anlöper hamnen. När fartyg inte ligger i hamn är bryggan ihopfälld vid strandkanten, se skiss i Bilaga 4 till ansökan. Förankring av bryggan görs på land och inga anläggningsarbeten för bryggan utförs i vattenområdet. Bryggan kommer att täcka en vattenyta av ca 1300 m2 beroende på vald konstruktion. Säkerhetsräcken kommer att finnas på bryggan, likaså kanalisationer för vatten, el och avlopp till och från fartygen. Det kommer även att vara möjligt för servicefordon att köra på bryggan. Fartygen kommer att förtöjas till pollare på land samt till förtöjningsbojar i vattnet vilka förankras med ankare på botten ca 100 m respektive ca 500 m från land, se ritning i Bilaga 4 till ansökan. Storleken på internationella kryssningsfartyg varierar mycket men vanligtvis har de en längd av ca 200-300 m och ett djupgående av ca 8-9 m. De största färjorna som i dagsläget trafikerar hamnen regelbundet är knappt 200 m långa och har ett djupgående på ca 6-7 m. 3. AVGRÄNSNING I föreliggande dokument beskrivs förutsättningar och konsekvenser i samband med den planerade ändringen av hamnverksamheten. För övrig information om området och hamnverksamhetens miljöpåverkan hänvisas till MKB framtagen inför prövning av hamnverksamheten (Sweco Viak 2003). 6(14) www.niras.se I tidigare framtagen MKB beskrivs direkta effekter vara de som uppstår i anslutning till hamnverksamheten på land eller av fartyg som ligger förtöjda vid kaj medan indirekta effekter är de som är kopplade till trafik till och från hamnen. Den sökta ändringen medför en mindre förändring av verksamheten inom hamnområdet kopplat till den tillkommande bryggan och därtill förtöjda fartyg och medföljande passagerare och avfall. Vad gäller trafik till och från hamnen medför ändringen att uppskattningsvis ett 20-tal kryssningsfartyg per år kommer att trafikera inseglingsrännan och att behovet av trafik med tenderbåtar till och från kryssningsfartyg på redden minskar. Trafiken på land kommer inte att påverkas av ändringen. De miljöaspekter som bedöms kunna beröras av ändringen är luft, vatten, buller, landskapsbild, avfall och olycksrisker. Påverkan på dessa aspekter är förknippade med de anlöpande fartygen både vid insegling och vid förtöjning vid kaj, förutom avfall som endast hanteras i hamnområdet. För att undvika upprepningar görs därför inte någon uppdelning i direkta och indirekta effekter. Geografiskt täcker bedömningsområdet miljöer i anslutning till hamnområdet ut till vattenområdet där fartyg lägger till på redden idag (Figur 1). 4. UNDERLAG OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 4.1. Underlag Vid bedömning av miljökonsekvenser från den ändrade hamnverksamheten har underlag i form av tidigare MKB (Sweco Viak 2003) och tillhörande utredningar, samt senare utredningar av sediment buller och vattenmiljö i området använts, se nedan. En simulering har även genomförts för att utreda risker vid trafikering med kryssningsfartyg i hamnbassängen. • • • Sediment: Nynäshamns Hamn – rörlig gångbrygga. Sedimentundersökning, daterad 2014-0124 (NIRAS 2014), samt PM – Undersökning av sediment till följd av planerad flytt av ponton i hamnområdet, daterad 2010-01-15 (NIRAS 2010). Buller: Nynäshamns Hamn - Prövotidsutredning avseende buller, daterad 2012-04-15 (Structor Akustik 2012). Vattenmiljö: Referensundersökning utförd i vattenområdet utanför Nynäshamns Hamn, 6 gånger per år (opublicerade data). 4.2. Bedömningsgrunder 4.2.1. MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER Vid bedömning av påverkan på miljön av den planerade verksamheten har hänsyn tagits till nationella miljökvalitetsmål och lokala miljömål (Nynäshamns kommun 2010). De lokala miljömålen berör fyra områden: - Effektivare användning av energi och transporter. 7(14) www.niras.se - Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Friska vatten. Giftfria och resurssnåla kretslopp. I kommunens översiktsplan beskrivs mål för hur området ska utvecklas och vilka intressen som ska värnas (Nynäshamns kommun 2012). De miljökvalitetsnormer (MKN) som bedöms relevanta att ta hänsyn till vid planerad verksamhet är MKN för luft samt ytvatten. Hamnen ligger belägen i kustvattenförekomsten Nynäshamn (Figur 1). Området för fartyg som ligger på redden ingår i kustvattenförekomsten Mysingen som gränsar ut mot Östersjöns utsjövatten. Vattenförekomsterna längs kusten är generellt påverkade av övergödning och uppvisar en måttlig ekologisk status (Tabell 1). Tabell 1. Klassificering och miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster år 2009 enligt ramdirektivet för vatten (Vatteninformation Sverige). Vattenförekomst: EU id: Vattenmyndighet: Area (km2): Typ av vatten: Ekologisk status/potential: Kemisk status: Miljökvalitetsnorm: Nynäshamn EU_CD: SE585450-175800 Norra Östersjön 2,46 Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten (12n) Kraftigt modifierat vatten på grund av hamnverksamhet Måttlig potential Mysingen EU_CD: SE585797-181090 Norra Östersjön 236 Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten (12n) God (exkl kvicksilver) God ekologisk potential år 2021 God kemisk ytvattenstatus år 2015 God (exkl kvicksilver) God ekologisk status år 2021 God kemisk ytvattenstatus år 2015 Måttlig status 4.2.2. BULLER Hamnverksamheter har villkor avseende buller beslutade av miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-05-14. Där anges att: ”… buller från hamnens mark- och vattenområde [ska] begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än följande begränsningsvärden: • • • • 55 dBA dagtid kl. 07.00 – 18.00 50 dBA kvällstid kl. 18.00 – 22.00 45 dBA nattetid kl. 22.00 – 07.00 Momentana ljud nattetid (kl. 22.00 – 07.00) får inte överskrida 60 dBA angivet som L95-nivå” Det anges även i beslutet att de ekvivalenta ljudnivåerna ska beräknas över hela tidsperioderna angivna enligt ovan. 8(14) www.niras.se Naturvårdsverket har angivit riktvärden för buller från byggplatser 2 enligt Tabell 2. Transporter på allmänna vägnätet räknas som vanlig vägtrafik och berörs inte av riktvärdena för byggplatser. Tabell 2. Riktvärden för byggbuller utom- och inomhus [dBA]. Område Helgfri måndagfredag Dag Kväll 07-19 19-22 L Aeq L Aeq Lördag, söndag och helgdag Dag Kväll 07-19 19-22 L Aeq L Aeq Utomhus (vid fasad, frifältsvärden) Bostäder för permanentboende 60 50 50 45 och fritidshus Vårdlokaler 60 50 50 45 Undervisningslokaler 60 Arbetslokaler för tyst 70 1) verksamhet Inomhus (i bostäder för permanentboende och fritidshus i bostadsrum) Bostäder för permanentboende 45 35 35 30 och fritidshus Vårdlokaler 45 35 35 30 Undervisningslokaler 40 Arbetslokaler för tyst 45 verksamhet Samtliga dagar L Aeq Natt 22-07 L Afmax 45 70 45 - - 30 45 30 - 45 - 5. BESKRIVNING AV OMRÅDET Landområdet är idag påverkat av hamnverksamhet och omkringliggande tätort och industri. I norr ligger Nynäshamns avloppsreningsverk samt Nynas AB oljeraffinaderi med hamn för oljefartyg och i söder ligger en småbåtsmarina med gästhamn och sjömack. Mitt över sundet ligger Bedarön, en skogsklädd och sparsamt bebyggd ö med kuperad terräng. Den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas i den norra delen av hamnen, mellan kajläget för befintlig Ro-Ro-trafik samt den pontonbrygga som tar emot tenderbåtar från kryssningsfartyg idag (Figur 1). Landområdet i denna del av hamnen består av hårdgjorda ytor för transport och parkering av lastbilar. Tidigare låg ett skär (”Skyttens häll”) i närheten av den plats där bryggan ska anslutas till land och området innanför skäret har fyllts ut med fyllnadsmassor. Stranden är täckt av grova stenblock som erosionsskydd och sluttar brant ned till botten. Det vatten som förekommer i området utgörs av bräckt vatten med en salthalt på ca 5,5 ‰. Vattenområdet i hamnen hör till vattenförekomsten ”Nynäshamn” vilken ligger relativt skyddad 2 ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser”, NFS 2004:15 9(14) www.niras.se bakom ön Bedarön mot den större fjärden ”Mysingen”. Vattenförekomsten har blivit klassificerad som en kraftigt modifierad vattenförekomst och ingår i ett område som klassificerats som känsligt för fosfor- och kväveutsläpp från avlopp enligt avloppsvattendirektivet och för nitrat enligt nitratdirektivet. Vattendjupet utanför strandlinjen där bryggan ska anläggas uppgår till ca 8 m. Vid utfyllnaden av landområdet har lera tryckts ut och ligger ansamlat utanför erosionsskyddet. Norrut är botten relativt plan med ett vattendjup på ca 8-9 m, medan botten mot sydost sluttar ned mot ca 25-30 m djup i farleden in mot Nynäshamn. Vattendjupet där förtöjningsbojarna är planerade att placeras uppgår till ca 20 m respektive 27 m. 6. MILJÖKONSEKVENSER AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET Bedömningen av miljökonsekvenser görs i förhållande till den idag tillståndsgivna hamnverksamheten. 6.1. Utsläpp till luft Utsläppen till luft från förbränningsmotorer på fartyg kommer totalt sett att minska med den planerade ändringen i och med att kryssningsfartygen endast ändrar läge medan trafiken med tenderbåtar minskar. Tenderbåtar går i dagsläget i skytteltrafik mellan fartyg på redden till hamnområdet under ca 2 timmar efter att fartygen anlöpt och ca 1,5 tim innan fartygen avgår vid dagens slut. Vanligtvis sker ca 10-20 transporter med tenderbåtar i vardera riktning. Efter att gångbryggan anlagts kommer dock kryssningsfartygen att ligga för hjälpmotorer vid kaj istället för på redden vilket innebär att utsläpp till luft flyttas närmare tättbebyggt område. Vid anläggandet av den rörliga gångbryggan kommer det att förberedes för landburen elförsörjning till fartygen, men det går inte att förutsäga när det blir en realitet. I tidigare MKB (Sweco Viak 2003) har emissioner av kväveoxider och svaveldioxid till luft från hamnverksamheten beräknats utifrån mätningar år 2000 samt en prognos för år 2010. I båda fallen underskrider beräknade halter i luft i närheten av hamnen uppsatta miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärden. Antalet anlöp har inte ökat i den utsträckning som beräknades varvid halterna av kväveoxider och svaveldioxid även fortsättningsvis kommer att vara låga i anslutning till hamnen. Införandet av svaveldirektivet år 2015 bedöms också leda till att utsläpp av inte bara svaveldioxid utan även av partiklar från bränslemotorer minskar, framförallt större partiklar (Sjöfartsverket 2009), varvid påverkan på luftkvaliteten i närområdet minskar. 6.2. Påverkan på vattenmiljön Vattenområdet inom vilket det kommer att gå större kryssningsfartyg istället för tenderbåtar är öppet mot utanförliggande fjärd. Vattendjupet är överlag stort (>20 meter) och omsättningen god. 10(14) www.niras.se Omgivande stränder består främst av klippor och tillkommande fartygstrafik i inseglingsrännan bedöms inte leda till ökad erosion av bottnar eller stränder jämfört med idag. Vattendjupet där fartyg kommer att ligga förtöjda uppgår till ca 15-25 m. Botten i det grundare området i närheten av land består i huvudsak av eroderade leror och fartyg bedöms kunna lägga till utan att botten påverkas. Förankringen till den yttre förtöjningsbojen är placerad i lösare sediment. Tillhörande ankare är fästa i kättingar som hänger ovanför botten. Risken för att sediment grumlas upp vid förankringen är liten och verksamheten bedöms inte leda till att ekologisk eller kemisk status påverkas i vattenförekomsten genom spridning av partiklar eller föroreningar. Trafikering av kryssningsfartyg in till hamnen leder inte till ökade utsläpp av övergödande eller förorenande ämnen till vattenförekomsten jämfört med dagens situation. I den rörliga gångbryggan kommer ledningar att anläggas som möjliggör emottagande av avloppsvatten från fartygen. Om fartygen utnyttjar detta minskar risken för att övergödande avloppsvatten släpps ut i havet. 6.3. Buller Buller från hamnens befintliga verksamhet har redovisats i prövotidsutredning daterad 2012-04-15 (Structor Akustik 2012). Buller alstras av fordon (personbilar, lastbilar och truckar) inom hamnområdet, från lastning och lossning av fartyg samt från fartygens installationer och hjälpaggregat. De ekvivalenta ljudnivåerna över dag-, kvälls- och nattperioden innehåller bullervillkoren med dagens verksamhet. Den rörliga gångbryggan innebär att kryssningsfartyg kan anlägga i hamnens norra del. Kryssningsfartygens bullerspridning ligger till stor del norr om påverkansområdet för dagens verksamhet. Buller från kryssningsfartyg alstras av installationer och hjälpaggregat. Ljudalstringen varierar mycket mellan olika fartygstyper och ljudspridningen påverkas något av fartygets läge. Hur länge fartygen ligger vid den rörliga gångbryggan varierar också. De flesta stannar enbart över dagen men det finns tillfällen då de även ligger inne över natten. I beräkningarna antas ett 250 m långt fartyg ligga vid gångbryggan med en total ljudeffekt om ca 110 dBA från i första hand fartygets hjälpaggregat. Dessutom ingår hamnens befintliga verksamhet som den redovisats i prövotidsutredningen. I Figur 2 redovisas beräknade ljudnivåer under den dimensionerande tidsperioden (nattperioden 22.00 – 07.00). Hamnens bullervillkor innehålls vid samtliga bostäder. 11(14) www.niras.se Figur 2. Ekvivalent ljudnivå under nattperioden. Befintlig verksamhet vid hamnen (sommartid) samt kryssningsfartyg vid rörlig gångbrygga. Ljudnivå 2 m över mark. 6.4. Landskapsbild Området på land kring Nynäshamns Hamn är idag till stor del präglat av infrastrukturella element. Riksväg 73 löper in till tätorten förbi hamnområdet och ett antal större byggnader förekommer i form av terminaler, kontor och butiker (Figur 3). Färjor för trafik till Gotland, Polen och Lettland ligger dagligen vid kaj i hamnområdet och i norr domineras landskapsbilden av anläggningar kopplade till oljeraffinaderiet. Söderut ligger en gästhamn och småbåtsmarina vilket ger ett mer småskaligt intryck. Österut domineras landskapet av den skogklädda kuperade ön Bedarön och utloppet till den större fjärden Mysingen. Kryssningsfartyg som angör den rörliga gångbryggan kommer att till viss del skymma sikten ut mot utanförliggande havsområde och öar. Men då fartygen lägger till med kortsidan mot hamnområdet blir påverkan på landskapsbilden begränsad. Långsidan av kryssningsfartygen kommer främst att synas från landområdet norr om hamnen samt från Bedarön, bägge två områden med sparsam 12(14) www.niras.se bebyggelse. Storleken på de kryssningsfartyg som kan förväntas lägga till vid den rörliga gångbryggan kommer att variera. I många fall är fartygen i samma storleksordning som de befintliga Gotlandsfärjorna men även större fartyg kan förväntas anlända som medför en större visuell påverkan på landskapsbilden. Genom att fartygen anlöper relativt sällan blir konsekvenserna för landskapsbilden små. Figur 3. Norra delen av Nynäshamns Hamn där den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas. 6.5. Avfall Möjligheterna att lämna avfall från kryssningsfartygen kommer att förbättras när fartygen får möjlighet att lägga till vid den rörliga gångbryggan. Genom den relativt låga frekvensen av anlöpande kryssningsfartyg bedöms ökningen vad gäller hanterade avfallsmängder i hamnen bli marginell. Även avloppsvatten ska kunna lämnas vilket underlättar för fartygen att leva upp till kraven på att inte släppa ut avloppsvatten till havet. 6.6. Olycksrisker Utrymmet i hamnbassängen är tillräckligt stort för att kryssningsfartyg kan lägga till och vända utan att det påverkar övrig trafik i vattenområdet. Detta har visat sig efter simulering av trafik med kryssningsfartyg av förväntad storlek i hamnområdet. 6.7. Miljömål och miljökvalitetsnormer Den ändrade hamnverksamheten bedöms inte försvåra uppfyllandet av de nationella miljömålen eller kommunens lokala miljömål (Nynäshamns kommun 2010). Inte heller bedöms ändringen motverka att miljökvalitetsnormer för luft (se avsnitt 6.1) eller ytvatten (se avsnitt 6.2) uppnås. 13(14) www.niras.se 7. SLUTSATSER Verksamheten kommer ur miljösynpunkt inte att skilja sig mycket från dagens situation. Fartyg kommer att kunna lägga till och vända inne i hamnområdet utan hinder för övrig trafik. Positiva effekter uppnås genom att trafiken med tenderbåtar minskar och att möjligheterna till mottagande av avfall från fartygen förbättras. Negativa effekter av ändringen orsakas av att buller och utsläpp till luft flyttas närmare tättbebyggt område genom att fartygen ligger inne i hamnområdet istället för ute på redden. Omfattningen av detta blir dock begränsad och inga bullervillkor eller miljökvalitetsnormer för luft kommer att överskridas. Den ändrade verksamheten leder inte heller till någon betydande påverkan på vattenmiljön i hamnområdet. 8. REFERENSER NIRAS. 2010. PM – Undersökning av sediment till följd av planerad flytt av ponton i hamnområdet. Nynäshamns Hamn AB. 2010-01-15. NIRAS. 2014. Nynäshamns Hamn – rörlig gångbrygga. Sedimentundersökning. 2014-01-24. Nynäshamns kommun. 2010. Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2010-2016. Nynäshamns kommun. 2012. Översiktsplan för Nynäshamns kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-17. Sjöfartsverket. 2009. Konsekvenser av IMO:s nya regler för svavelhalt i marint bränsle. Sjöfartsverket, Norrköping. Structor Akustik. 2012. Nynäshamns Hamn – Prövotidsutredning avseende buller. Sweco Viak, 2003. Miljökonsekvensbeskrivning för Nynäshamns Hamn. 14(14) www.niras.se
© Copyright 2024