1. No category

Havslevande gäddors val av lekplats
- effekter av varierande vattenstånd -
Fiskevårdslinjen
Blekinge folkhögskola
av
Erik Erlandson-Hammargen, Tommy Rönn och Bo Wessman,
Johan Svensson, Marcus Hägglund, Marcus X och Fredrik Jadeland
Blekinge läns folkhögskola samt Stefan Larsson, Umeå Marina
Forskningscentrum, Umeå universitet.
Med stöd från Göte Borgströms stiftelse
Rapport från Fiskevårdslinjen nr 3, 2012
Blekinge folkhögskola
Postadress: Blekinge läns folkhögskola, 370 10 Bräkne-Hoby. Telefon: 0457-73 18 60. Fax: 0457-73 18 64.
E-post: folkhogskolan@ltblekinge.se Internet: www.blekingefolkhogskola.se
Innehållsförteckning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9
Sammanfattning……………………………………………………….3
Bakgrund………………………………………………………………3
Undersökningsområde…………………………………………………3
Material och metoder…………………………………………………..4
Resultat………………………………………………………………...4
5.1 Fångst av gäddor………………………………………………...4
5.2 Analys av gäddornas förflyttningar………………………………5
5.3 Gäddor…………………………………………………………..5
Slutsatser………………………………………………………………15
6.1 Vattenståndets variation under lektid……………………………15
Diskussion…………………………………………………………… 16
Referenser…………………………………………………………… 17
Bilaga………………………………………………………………… 18
2
1. Sammanfattning
Som ett led i arbetet att kartlägga orsakerna till minskningen av gäddbestånd på södra ostkusten
genomfördes under våren 2011 av gäddors val av lekplats utanför Bräkneåns mynning.
Åtta gäddor i ett väl avgränsat område avsågs att förseddes med akustiska telemetrisändare. I området
utplacerades 6 st telemetrimottagare för att detektera signaler från gäddorna. Resultatet antyder att en
gädda lekte i Bräkneån och sju lekte utanför Bräkneåns mynning. För att undersöka
vattenståndsvariationernas inverkan på det potentiella lekområdets storlek under aktuell period
beräknades utifrån data från SMHI lekytans storlek. Denna yta kan öka – eller minska - med 50
procent beroende på hur stor del av strandområdet som täcks av vatten. vilket är till nackdel för
rommens överlevnad.
2. Bakgrund
Under den senaste tioårsperioden har man kunnat konstatera en kraftig minskning av gädda (Esox
lucius) vid den svenska sydkusten, främst i Kalmar och Blekinge län (Andersson et al. 2000;
Ljunggren et al. 2005). Ett flertal hypoteser om orsakerna till detta har lagts fram av såväl forskare
som fiskare. En av de mer sannolika teorierna utgår från brist på föda för de nykläckta ynglen. Man
menar att zooplanktonfaunan minskat till följd av alltför hård predation av fiskar som sill (Clupea
harengus), skarpsill (Sprattus sprattus) och storspigg (Gasterosteus aculeatus). Detta hänger sannolikt
i sin tur samman med den kraftiga minskningen av torskbeståndet, vilket lett till ökade bestånd av
torskens stapelföda, sill och skarpsill (se t. ex. Andersson et al. 2000, Nilsson et al. 2004). Dessutom
har man visat att storspiggen kan utgöra ett hot mot gäddans reproduktion då den äter gäddans ägg
(Nilsson 2006). Rekryteringen av gädda till Östersjöns kustområden har två källor; gäddor som föds i
sötvatten och sedan vandrar ut till kusten respektive gäddor som från början fötts i kustmiljön
(Westin & Limbrug 2002). I en studie från Kalmar sund t.ex. fann man att 14% av gäddorna var av
sötvattensursprung och resterande andel födda längs kusten.1 Utöver de för gäddan negativa
faktorerna beskrivna ovan kan dock inte andra uteslutas. Kustgäddan leker på grunda områden och
då gärna på översvämmade strandängar. Dessa platser är i många fall kraftigt påverkade av de snabba
vattenståndsförändringar som sker i Östersjön. Om sådana vattenståndsförändringar sker under och
direkt efter lektiden, kan de sannolikt torrlägga lekplatserna med minskad tillgång på lämpliga
leklokaler och/eller stor äggdödlighet som följd.
Projektets syfte är att med hjälp av akustisk radiotelemetri identifiera den kustlevande gäddans
leklokaler utanför och eventuellt uppe i Bräkneån (Blekinge), samt med hjälp av direkta
vattenståndsmätningar och databasinformation (SMHI) bedöma hur storleken på lämpliga leklokaler
varierar samt hur stor risken är för att gäddans rom torrläggs vid snabba vattenståndsförändringar.
(Svärdsson 1964)
Projektet sker som ett elevprojekt för Blekinge läns folkhögskolas Fiskevårdslinje under ledning av
Erik Erlandson-Hammargren och i samarbete med Stefan Larsson, Umeå Marina Forskningscentrum,
Umeå universitet som deltar genom hjälp med design av projektets uppläggning och utförande,
tolkning av resultat, samt med teknisk utrustning.
3. Undersökningsområde
Bräkneån är en mindre å mitt i Blekinge, som söker sina källor i trakten av Växjö i Småland. Den
löper genom vitt skilda biotoper, från det småländska skogslandskapet i norr där ån bitvis påminner
om en norrländsk skogså, till slättlandet söder om Bräkne-Hoby, där ån grävet sig djupt ned i den
lerhaltiga åkermarken.
Åns medelvattenföring är 3,2 m3/s, men flödesvariationerna är stora. Lägsta lågvattenföring är 0,25
m3/s och högsta högvattenföringen ca 15 m3/s.
1
Jonas Nilsson, Linnéuniversitetet, muntligt meddelande.
3
Stränderna längs den nedersta kilometern innan mynningen täcks av ett mycket stort vassbälte som
sträcker sig ett hundratal meter på varje sida av ån. Själva mynningsområdet är mycket grunt, sträcker
sig flera hundra meter på västra sidan, medan den östra delen ganska snabbt når större djup.
Den nedre delens stränder är starkt påverkade av vattenståndet i havet. Påverkan sträcker sig ett par
kilometer upp i ån till Mörtströmmen. Ovanför denna är ån opåverkad av havsnivån och här finns
under våren utmärkta lekplatser för gädda på översvämmade stränder.
Omedelbart utanför Bräkneåns mynning är strandzonerna flacka, rikligt bevuxna och erbjuder gäddan
utmärkta lekplatser.
Ett hundratal meter från mynningen upptar Kalvön halva vikens yta, omfluten av de västra och östra
utloppen.
På västra sidan ligger, ca fem hundra meter från mynningen, en liten cirkelrund vik (Smygan), med
lämpliga lekområden på långrunda stränder, bevuxna med olika typer av strandvegetation. I denna vik
mättes vattenståndets förändring, vilken användes för beräkning av variation i lekytans storlek.
4. Material och metoder
För att undersöka gäddornas val av lekplats i det aktuella området planerades att infånga ett tjugotal
gäddor med ryssjor, några veckor före aktuell lektid. Gäddorna försågs , de större efter bedövning,
med ljudsändare(Thelma Biotel, Acoustic Transmitters, Type MP-13) som fästes med tunn vajer i
basen av ryggfenan. Därefter släpptes gäddorna tillbaka. De sändaremärkta gäddornas rörelser och val
av lekplatser registreras sedan av loggrar (nedsänkta mikrofoner) (Vemcio VR2) på strategiskt belägna
platser i viken utanför Bräkneån (Fig. 1). Parallellt avsågs att pejla gäddorna manuellt från båt
varannan dag under hela experimentperioden.
För att undersöka vattenståndsförändringar på möjliga lekplatser utanför Bräkneån användes speciella
vattenståndsmätare tillverkade av elever vid Fiskevårdslinjen. Dessa mätte högsta respektive lägsta
vattenstånd mellan avläsningarna. Genom att kalibrera dessa mot rådande vattenstånd enligt SMHI:s
aktuella mätningar, avsågs att mäta upp låglänta lekplatsers storlek vid olika vattenstånd.
Genom att studera de senaste årens vattenståndsmätningar för området under aktuell lektid kan man
få en uppfattning om huruvida lekområdena påverkats av dessa.
När några veckor förflutit utan fångst i ryssjorna beslöts att även pröva en annan metod, sportfiske
med bl.a. mete och jerkbait. En gäddfiskespecialist, tillika tidigare elev på fiskevårdslinjen, befann sig
på gäddfiske i området tillsammans med fiskekamrat, doktorand i fiskebiologi, varför dessa också
kom att delta i jakten på försöksgäddor. Sammanlagt användes ca 480 sportfisketimmar eller 80
fiskedagar under försöket. Fångsten blev åtta (8) gäddor, vilka märktes med sändare och återutsattes
på platsen. Fångst per ansträngning blev således en gädda på 10 fiskedagar (8 timmar), eller 0.1 gädda
per fiskedag.
5. Resultat
5.1 Fångst av gäddor
För att infånga erforderligt antal gäddor införskaffades 6 gäddryssjor av standardmodell, med
beteckningen 50/5 ( 50 cm höga och 5 ringar lång strut) samt 5 meter lång arm. Dessa kopplades
parvis ihop och utplacerades på strategiska platser.( Se bilaga 1). Ryssjorna kopplades med motställda
ingångar. Avsikten med denna konstruktion var att även fånga gäddor som passerade från fel håll och
därmed sannolikt av ledarmen inte letts in i ryssjan. Ryssjorna försågs med tydliga markörer på vilka
en text angav de ingick i ett vetenskapligt projekt, samt ett telefonnummer till en av projektledarna på
folkhögskolan.
Det visade sig att denna metod fungerade dåligt. Vid några tillfällen fanns tydliga tecken på att några
ryssjor blivit vittjade. Sammanlagt fiskades med tre parvis hopkopplade ryssjor 99 ryssjnätter – om
man betraktar de parvis hopkopplade ryssjorna som ett (1) redskap, annars 198 ryssjnätter. Fångsten
blev inalles fyra (4) gäddor vilka två (2) bedömdes icke lekmogna och återutsattes. Fångst per ryssjnatt
blev därmed 0,04 eller 0,02 gäddor, beroende på hur man räknar redskapen.
4
5.2 Analys av gäddornas förflyttningar
Följande analyser av gäddornas rörelser grundar sig på data insamlade i de 7 utplacerade loggrarna.
Tyvärr försvann en logger, placerad i utloppet av Bräkneån.
De bakomliggande datamassorna är för omfattande för att redovisa in extenso, varför vi här valt
metoden att redovisa dem på annat sätt: Dels genom ett kalkylblad där fiskens rörelser är markerade
efter de nummer som loggrarna fått. På varje kalkylblad finns en karta med loggrarnas nummer och
position. Dessutom finns en ruta där vi tolkat fiskens beteende efter rörelsemönstret..
Till detta har vi också lagt en noggrann redogörelse för de data som registrerats för varje fisk
som bilaga.
Efter kalkylbladen finns en sammanfattning av gäddornas beteende under den aktuella perioden.
5.3 Gäddor
Sändare
Längd
Vikt
Kön
Datum
Tid
Koordinat Namn
1108002
54
1,36
♂
13/4
11.03
560982
Syd Kalvö
150719
1108001
1108012
1108011
110815
1108004
57
62
82
98
61
1,67
2,9
4,5
7,8
108
♀
♀
♀ (?)
♀
♂
13/4
8/4
8/4
8/4
13/4
11.30
14.00
10.00
15.10
15.00
560992
Norra
150725
Kalvösund
561017
Vik sydost
150750
mynningen
560975
VikenVäby-
150777
näs väster
560980
Syd Kalvö
150730
Viken
560951
Smygen
150723
110803
1108013
69
65
2,35
2,3
♀
♂(?)
13/4
13/4
11.45
10.30
560991
Norra
150725
Kalvösund
150994
Norra
150726
Kalvösund
5
GÄDDA 1108001, F, 57 cm, 1,67 kg
Kön
F
Längd
57 Vikt
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
Logger
1108001
13-apr 560982;150719
13-apr
29-apr
2,4
30-apr
4,3
01-maj
3
02-maj
3
03-maj
3
04-maj
3,4
05-maj
4,3
06-maj
3,4
1,67
Övrigt
Märkt söder Kalvö, vid 2
Långa uppehåll mella reg på 3
Långa uppehåll mella reg på 3
Långa uppehåll mella reg på 3
Växlar plats ofta mellan 3o4
Huvudsak 3
Huvudsak 3
Tolkning:
Fisken försvunnen 14 dagar mellan efter
utsättning söder om Kalvö.
Kan ha gått upp iån för lek. Reg vid
återkomst på 2. Kan ev också varit i
sändarskugga i vassviken söder om
kalvö, men borde ha reg på 3 före 2 vid
återkomst in i området.
Sannolik å-lekare.
6
GÄDDA 1108002, F, 0,69 M, 2,35 KG
Kön
M
Längd
0,54
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108002
14-apr 560991;150725
14-apr
15-apr
16-apr
17-apr
18-apr
19-apr
20-apr
21-apr
22-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
27-apr
28-apr
29-apr
30-apr
01-maj
02-maj
03-maj
04-maj
05-maj
06-maj
07-maj
08-maj
09-maj
10-maj
Vikt
Logger
1,36
Övrigt
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1,2,3,4
Rör sig i flera loggrars fält
2
2
2,1,4
4,1,3,2
2,3,1
4,2,1 3
2,3,1,4
Ej reg 10.50-18.14
Rör sig i flera loggrars fält
1
1,3,2,4
1.3.4
3,4 I huvudsak 3
1,3
1
Ej reg 08.44-15.56
Tolkning:
Uppehållit sig i närheten av fångstplatsen
i 14 dagar. Sannolikt lekt här.
Därefter betydligt rörligare - sannolikt på
jakt efter bra födoplatser.
Sannolikt aldrig vandrat upp i ån.
7
GÄDDA, 1108003, F, 0,69M, 2,35 KG
Kön
F
Längd
69
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108003
14-apr 560991;150725 14-apr
15-apr
16-apr
17-apr
18-apr
19-apr
20-apr
21-apr
22-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
27-apr
28-apr
29-apr
30-apr
01maj
02maj
03maj
04maj
05maj
06maj
07maj
08maj
09maj
10maj
Vikt
Logger
2,35
Övrigt
1
1
1
1
1
1
1
1
1,3
1
1
1
1,3
Uppehåll 14 timmar 11.49- 0216
Dålig kontakt vissa perioder
Dålig kontakt vissa perioder enst 2
byter 1-3 ofta
1, 3,2
2 Flera uppehåll
2 Ett par längre uppehåll
2,1,4,3,1
Byter plats ofta
1,3,42,4
Byter plats ofta
2,3,1,3,2,1 Uppehåll10.51-18.14
4,2,1 3
3,1 1,2. 1: 01.090-24.00
1
1,3,2,4
1,3,4,1
Uppehåll 7 tim mellan reg 1;3 .
1
1,3 I huvudsak 1, 3 mot kväll.
2,3,1
ån.
Tolkning:
Uppehållit sig i närheten av fångstplatsen
i 14 dagar. Sannolikt lekt här.
Därefter betydligt rörligare - sannolikt på
jakt efter bra födoplatser.
Sannolikt aldrig vandrat upp i ån.
8
GÄDDA 110804, M, 0,61 M, 1,8 KG
Kön
M
Längd
0,68 M
Vikt
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
Logger
13-apr
110804
13-apr 560951: 15072313 april
14-apr
15-apr
16-apr
17-apr
18-apr
19-apr
20-apr
21-apr
22-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
27-apr
28-apr
29-apr
30-apr
01-maj
02-maj
03-maj
04-maj
05-maj
06-maj
07-maj
08-maj
09-maj
1,8 KG
Övrigt
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
Tolkning:
Stationär i Smygan. Lekt på platsen
9
GÄDDA 110811, F, 0,82 M, 4,5 KG
Kön
F
Längd
82
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108011
08-apr 5609753;150777 10-apr
13-apr
14-apr
23-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
28-apr
29-apr
30-apr
Vikt
Logger
6,4,4,4,6
4,9
Övrigt
4 Reg 07:19, därefter borta 82 tim
4 Borta 6 timmar fr 22:37
4 Fler uppehåll på c 7 tim
Uppehåll 7 dygn inna reg.
Sporadiska reg med uppehåll
Efter 04:45 borta 16 tim.
6,4,3,4
4,3,,4,3,4,6,4
4,2,6,4,3,4,2,4
4,2,
4,2,4,3,4
4,2,3,4,3,2,4,2,4
4,2,1,2,4,3,2*,4
4,2,4,2
2,4,2,3,4,4,2*,
4,2,
2,4,
4
01-maj
02-maj
03-maj
04-maj
05-maj
06-maj
07-maj
08-maj
09-maj 2,4,2,2*
10-maj
Många dubbelregfrån 2o4.
Växlande reg. Uppehåll 14 tim
Uppehåll 14 tim.
Växlande reg.
*11 tim uppehåll
20 tim uppehåll
Upprhåll 44 tim 75 min.
Sedan uppehåll 48 tim
4 reg 23;37 sen uppeh 21 tim39 min.
4
4
*uppehåll 20 tim,22 m.
2,4 ,5.15 sista reg.
Tolkning:
Uppehålligt sig i närheten av fångstplatsen i 14
dagar. Sannolikt lekt här.
Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt
efter bra födoplatser.
Sannolikt ej vandrat upp i ån.
10
GÄDDA 110811, F, 0,82 M, 4,5 KG
Kön
F
Längd
82
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108011
08-apr 5609753;150777 10-apr
13-apr
14-apr
23-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
28-apr
29-apr
30-apr
Vikt
Logger
6,4,4,4,6
4,9
Övrigt
4 Reg 07:19, därefter borta 82 tim
4 Borta 6 timmar fr 22:37
4 Fler uppehåll på c 7 tim
Uppehåll 7 dygn inna reg.
Sporadiska reg med uppehåll
Efter 04:45 borta 16 tim.
6,4,3,4
4,3,,4,3,4,6,4
4,2,6,4,3,4,2,4
4,2,
4,2,4,3,4
4,2,3,4,3,2,4,2,4
4,2,1,2,4,3,2*,4
4,2,4,2
2,4,2,3,4,4,2*,
4,2,
2,4,
4
01-maj
02-maj
03-maj
04-maj
05-maj
06-maj
07-maj
08-maj
09-maj 2,4,2,2*
10-maj
Många dubbelregfrån 2o4.
Växlande reg. Uppehåll 14 tim
Uppehåll 14 tim.
Växlande reg.
*11 tim uppehåll
20 tim uppehåll
Upprhåll 44 tim 75 min.
Sedan uppehåll 48 tim
4 reg 23;37 sen uppeh 21 tim39 min.
4
4
*uppehåll 20 tim,22 m.
2,4 ,5.15 sista reg.
Tolkning:
Uppehålligt sig i närheten av fångstplatsen i 14
dagar. Sannolikt lekt här.
Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt
efter bra födoplatser.
Sannolikt ej vandrat upp i ån.
11
GÄDDA, 1108012, F, 0,62 M, 2,5 KG
Kön
F
Längd
62
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108012
13-apr 561013;150750
08-apr
10-apr
11-apr
12-apr
13-apr
14-apr
15-apr
16-apr
17-apr
18-apr
19-apr
20-apr
21-apr
22-apr
23-apr
24-apr
25-apr
26-apr
27-apr
28-apr
29-apr
30-apr
01-maj
02-maj
03-maj
04-maj
05-maj
06-maj
07-maj
08-maj
09-maj
10-maj
Vikt
Logger
2,5
Övrigt
2 Uppehåll fr 20.20 2 dygn framåt
2 Sporadiskt
2 Sporadiskt, Uppehåll 64 tim
2
2
2
2
2
2
2
1,3,2,1,3,2
1,3
1,2
1,2
1
1,2,1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
Uppehåll 21 tim
Uppehåll 9 tim
Långa uppehåll
Uppehåll 21 tim
Långa uppehåll
Långa uppehåll upp til 14 tim
Ett långt uppehåll ( 4 tim)
Långt uppehåll (7 tim)
Långt uppehåll (14 tim)
Långt uppehåll (16 tim)
Långt uppehåll (13 tim)
Långa uppehåll
uppehåll 21 tim
Sporadiskt, uppeh.19 tim
Sporadiskt , långt uppehåll 15 tim
Sporadiskt , långt uppehåll 10 tim
Uppehåll 18 tim,1 sedan uppehåll
Uppehåll 11 tim
Mkt långa uppehåll
Mkt långa uppehåll (13 tim)
Mkt långa uppehåll (13 tim)
Sporadiskt
Upprhåll 18 tim
upprhåll 10 tim
Sporadiskt
Tolkning:
Gäddan har in huvudsak befunnit sig
väster om Kalvö. De långa
försvinnandena torde tolkas som
sändarskugga från de stora
vassområdena väster om ön. Det som
talar för att gäddan inte simmat upp i ån
är dels de ständiga växlingarna, vilket
vore slöseri med energi under lektiden
och dels att registreringarna ibland växlar
mkt tätt mellan 1 och 3.
Den mesrt sannolika tolkningen är sålees
att gäddan befunnit sig i ett
"mellanområde" mellan1 och 3 och
sändarskugga.
Därför betraktar vi denna gädda som
havslekande.
12
GÄDDA 1108013,M, 0,65, 2,3 KG
Kön
M
Längd
65
Fisk
Fångstdat Fångstposition Datum
1108013
13-apr 560994;150726
13-apr
13-apr
14-apr
15-apr
16-apr
17-apr
18-apr
19-apr
20-apr
21-apr
22-apr
05-maj
Vikt
Logger
2,3
Övrigt
Märkt öster Kalvö vid 3.
2
2 Sporadiskt
1,2 Långa uppehåll, i huvudsak 1
1,1*
* 37 tim uppehåll till 17/4
2,1,2,1,2 I slutet mest 2
2,1,2
Långa uppehåll mellan reg.
1 Mkt långa uppehåll mellan reg.
1,3,2,4,3
3,1,1,
Långa uppehåll mellan reg.
1,3,6
Långa uppehåll mellan reg.
6 Försv. från 22/4 till 5/5 kl 22.49
Tolkning:
Gäddan i huvudsak varit i området för
märkning mellan 13/4 och 22/4. Långa
tider i sändarskugga - sannolikt inne i
vassbältet väster om Kalvö för lek
Omkring 22 maj verkar leken vara ölver
och gäddan beger sig via 6 ut ur
området.
Sannolikt havslekande.
13
GÄDDA 110815, F, 0,98M, 7,8 KG
Kön
F?
Längd
Fisk
Fångstdat Fångstposition
110815
13-apr 560908;150730
98 Vikt
7,8 kg
Datum Logger Övrigt
10-apr
2 Uppeh: 19.00-21.00
11-apr
2,4
13-apr 4,6,5
14-apr
5 Uppehåll någr tim då o då
15-apr
5
16-apr
5
17-apr
5 Sista registreringen
Tolkning:
Vandrat in i Smyg, sannolikt för lek
Försvinnandet 17/4 kan bero på att
Denna gädda har sannolikt lekt mellan
13 och 18 april, därefter försvunnit från
platsen. Eftersom den borde
registrerats på logger 6 vid utpassering
genom sundet har den sannolikt är
dess försvinnande tämligen oklart.
En förklaring skulle kunna vara att den
blivit uppfiskad av någon av de
sportfiskare som frekventerat området
under den aktuella tiden.
Fisken är sannolikt havslekare. fisken f
14
6. Slutsatser
Data från de utplacerade loggrarna indikerar att en av åtta gäddor kan ha vandrat upp i ån för lek.
Eftersom den logger som placerats ett femtiotal meter uppströms mynningen försvann under
projektets gång kan man dock inte säkert veta att den förmodade å-lekande gäddan verkligen vandrat
upp i ån.
De övriga sju gäddornas förflyttningar tyder på att dessa lekt i havsviken
Den sammanfattande slutsatsen blir, med reservation för det låga antalet provfiskar, att huvudparten
av de havslevande gäddorna utanför Bräkneåns mynning prefererar havsviken framför ån som
lekplats.
.
6.1 Vattenståndets variation under lektid
Vattenståndets variation under tiden för lek, i detta fall huvudsakligen april månad, kan ha en
avgörande betydelse för lekens framgång. 2 Rom som ena dagen legat i vatten kan nästa dag ligga torrt
och utsättas för starkt solljus, vilket med stor sannolikhet gör dem livsodugliga.
För att få en uppfattning om hur vattenståndet varierar under den aktuella perioden beställdes data
från SMHI, gällande den närmst belägna mätpunkten Kungsholms fort utanför Karlskrona för
tioårsperioden 1999-2009.
Eventuella skillnader i vattenståndsförändringarna mellan de båda platserna är försumbara.
Det visades sig att den maximala nivåskillnaden var 79 cm.
Tabell 1: Maximala vattenståndsförändringar under lektid mellan 1999 och 2010
För att beräkna förändringen av en potentiell lekytas area i området vid max- och minivattenstånd
(vilken varierade från - 45 till + 47 cm från normalvattenståndet ) användes GIS-karta över området
Smygan, med ekvidistansen tre meter. Ytan från 0 till 3 meter uppmättes till 8,14 ha. Maximalvärdet
+0,47 meter togs sedan som utgångspunkt för beräkning av maximalt lekområde. Strandens lutning
bedömdes som proportionell med avståndet mellan 0 och 3 meter. Den maximala lekytan skulle då
2
Muntliga uppgifter från fiskare i området
15
öka med 0.47 x 8,14 ha, dvs. 3,83 ha eller 38300 m2. Om lutningen av strandzonen också förutsätts
vara proportionell till avståndet till normalvattenståndets strandlinje, borde gäddornas lekzon bestå av
området under 1 meter dvs. ytmässigt ca dubbelt så stort som den maximalt översvämmade ytan.
Detta betyder att en yta om ca 50 procent av den ved normalt vattenstånd befintliga lekytan blir
tillgänglig vid maximalt vattenstånd.
Om vattenståndsförändringar inträffar under den känsliga lekperioden kan sannolikt ett antal av
lekpopulationen på platsen leka på den nytillkomna ytan, där rommen sedan kan utsättas för plötslig
torrläggning. Om detta, slumpmässigt, sker flera år i rad kommer det att ha en klart negativ påverkan
på gäddbeståndets utveckling lokalt, såvida huvudparten av gäddorna väljer havsviken för ån som
lekplats.
Visserligen kan vattenståndet i en å under april också ändras, så att översvämmade ytor torrläggs, men
detta sker betydligt långsammare än vid vattenståndförändringar i en havsvik. Därför är gäddrommen
ut denna aspekt betydligt bättre skyddade i sötvattenmiljön.
7. Diskussion
Projektets utförande skalades ned redan från början, eftersom budgeten fick stramas åt, då ca 50 000
kr saknades, pga. att vi ej erhöll 100 procent av bidrag vi sökt. Detta innebar bl.a. att den pejling av
gäddornas rörelser i försöksviken inte kunde komma tillstånd. Emellertid har detta sannolikt mindre
betydelse för resultatet, eftersom loggrarna placerats så att deras räckvidd gränsar till varandra, eller
åtminstone till ett område nära en angränsande loggers räckvidd.
Vidare minskades Stefan Larssons del i projektet pga. av att han bytt arbetsplats, och hade svårt att
lösgöra sig från det nuvarande arbetet under den tid som behövdes. Emellertid har Larsson
medverkat på distans, vilket varit till stor nytta. En konsekvens av Larsson minskade deltagande var
att märkningsmetoden fick utbytas mot en enklare variant. I stället för att sy in sändarna i gäddornas
bukhåla fästes dessa i ryggfenan på beprövat sätt. Vi kunde inte konstatera att detta medförde några
nackdelar för projektets utförande, eller för gäddornas fysiska status.
Gäddfisket kom igång senare än planerat, beroende på den stränga vintern som lagt ett tjockt istäcke
över den aktuella försöksviken. När halva mars förflutit planerades ett isfiske med ismete efter gädda.
När detta kom tills stånd hade isen börjat smälta, då den varken bar eller brast på stora områden,
varför ismete fick hålla till längs stränderna, på mycket grunt vatten. Ingen fisk kontaktades under de
dagar detta fiske pågick. Möjligtvis kunde gäddfångsten ökats om fisket kunnat komma igång
tidigare.
Fångsten av gäddor blev endast 8 av planerade 20 st, trots massiva insatser, både i forma av
ryssjnätter och av sportfiskedagar. Sportfisket gav 0,1 gädda per fiskedag och ryssjorna 0,02 (0,04)
gäddor per natt. Fångst per ansträngning måste betraktas som synnerligen låg. Detta kan ha flera
orsaker. Dels kan ryssjorna varit felplacerade, dels kan de ha tjuvvittjats och dels kan det dåliga
resultatet bero på att viken var dåligt besatt av gäddor. Indikationer på tjuvvittjning har konstaterats,
men endast i några få fall. Ryssjorna har placerats på områden där man erfarenhetsmässigt vet att
gäddorna uppehåller sig vid denna tid och där man senare fångade gäddor med hjälp av sportfiske.
Sannolikheten för fel placering är därmed ringa.
Sportfisket gav sensationellt dåligt resultat. Specialister som deltog, med mycket god och lång
erfarenhet från området, menade att fångsterna här sjunkit kraftigt de senaste åren. Även andra
sportfiskare i området intervjuades om fångsterna med samma nedslående resultat.
Detta tillsammans indikerar att gäddbeståndet i viken inte är starkt, vilket i och för sig var en av
projektets hypoteser.
16
Referenser
Andersson, J., Jessica Dahl, Anders Johansson, Peter Karås, Jonas Nilsson, Olof Sandström,
Andreas Svensson 2000. Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns
kustvatten. Fiskeriverket rapport 5, 3-42.
Ljunggren, L., Sandström, A., Johansson, G., Sundblad, G. & Karås, P. 2005.
Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd,Finfo 2005:5.
Nilsson, J., Jan Andersson, Peter Karås och Olof Sandström 2004. Recruitment failure and
decreasing catches of perch (Perca fluviatilis L.) and pike (Esox lucius L.) in the coastal waters
of southeast Sweden. Boreal Environment Research 9, 295-306.
Nilsson, J. 2006. Predation of northern pike (Esox lucius L.) eggs: a possible cause of
regionally poor recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiologia 553, 161–169.
Westin, L. & K. E. Limburg, 2002. Newly discovered reproductive isolation reveals sympatric populations of
Esox lucius in the Baltic. Journal of Fish Biology 61: 1647–16528. Bilaga 1. Studiedesign
17
Loggerpositioner, sannolik leklokal, grid för manuell pejling, lokaler för vattenståndsmätninmgar
samt positioner för gäddryssjor.
18