1. No category

FÅGELBLADET
INNEHÅLL
Nr 1 2013
Mars
Årgång 29
Nummer 117
Upplaga 130 ex.
Lösnummerpris 20 kr
www.nefk.nu
Bankgiro 448-2956
Ledare.. ......................... ..3
Redaktionsruta.. ............ ..3
Exkursionsrapporter ...... ..4
Kallelse ......................... ..9
Upprop .......................... ..9
Påminnelse .................... ..9
En fågellokal ................. 10
Bild................................ 14
Sponsor ......................... 14
Om en fågel ................... 15
Favoriter i repris ............ 16
På hemmaplan ............... 17
Information.................... 19
Ur obsboken .................. 20
Puff ................................ 20
ÖSOFaktuellt ................ 20
Aktuella observationer .. 21
Aktiviteter ..................... 24
__________________________________________________________________________________________
Foton: Derrick Häggqvist
Brunsiska på Klockaregatan, Nybro, 3 januari 2013
NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO
nybroemmabodafk@yahoo.se
STYRELSE
Ordf.
Torgny Berntsson Karsamåla 103
361 95 LÅNGASJÖ
torgnybe@gmail.com
V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv. 34 382 38 NYBRO
gorancedertorn@hotmail.com
Sekr. & Ulf Edberg
Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO
kassör
ulf_edberg@yahoo.se
V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C 361 32 EMMABODA
anders.brattstrom@spray.se
Ledamot Fabian Idensjö
Karsamåla 101
361 95 LÅNGASJÖ
f.idensjoe@gmail.com
Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B 382 31 NYBRO
kmj01@live.se
Ledamot Knut Åberg
Persmåla 504
382 92 NYBRO
k.i.aberg@telia.com
0705-35 08 64
0481-176 88
070-94 62 101
0481-159 23
076-80 78 960
0702-02 45 55
0703-08 93 65
0708-75 99 64
0481-159 95
073-05 82 395
REVISORER
Ordinarie Roger Halling
Nylandsvägen 14 382 45 NYBRO
0481-186 64 072-33 68 848
Ordinarie Sverker Petersson Kulla 115
382 93 NYBRO
0481-161 76 070-96 52 250
sm7ths@telia.com
Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan 4 386 30 FÄRJESTADEN 0730-27 31 34
fredrik.bjerding@edu.morbylanga.se
Suppl. Alexander Giselsson Polhemsg. 23 D 371 40 KARLSKRONA 0705-45 32 17
a_giselsson@hotmail.com
VALBEREDNING
Ordinarie Erland Lindblad
Suppleant Dan Jonasson
Suppleant Tomas Dulin
Tjädervägen 14
590 80 VIRSERUM
0736-91 22 10
erlandlindblad@hotmail.com
Turevägen 26
360 60 VISSEFJÄRDA 0471-205 70
jonasson_dan@bredband.net
Stop 20
NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE 004769333119
tadulin@hotmail.com
HEMSIDA PÅ INTERNET www.nefk.nu
Webmaster Sverker Petersson Kulla 115
382 93 NYBRO
sm7ths@telia.com
0481-161 76 070-96 52 250
MEDLEMSAVGIFTEN
Använd bankgiro 448 - 2956. Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är
standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO
Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste
i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar
redaktionen ej!
REDAKTÖR
Ulf Edberg
Upplandsgatan 2
382 31 NYBRO
0481-159 23
076-80 78 960
ulf_edberg@yahoo.se
TRYCKNING
Hans Lundgren Bökevara 361 91 EMMABODA 0471-413 11 0471-24 90 75 hans.lundgren@emmaboda.se
LEDARE
ETT NYTT ÅR
En spännande tid väntar, man funderar på
vad det gångna gnagaråret kommer föra
med sej och om pollineringen fungerar.
Hasselnötterna har varit lätträknade liksom
rönnbären.
Men hur det än blir så är det här med
tävlingar något som borde locka fler
deltagare än som nu. Smålandsracet,
Sträckräkning (European Birdwatch),
Strömstarederbyt och snart
Vårfågelkalendern för att nämna några av
våra återkommande tävlingsinriktade
aktiviteter. Det viktiga är inte
nödvändigtvis att vinna, utan glädjen av att
deltaga. Vad som helst kan dyka upp där
ute i fågelmarkerna, de flesta
observationerna sker för min del annars
genom vindrutan utmed vägarna.
Det känns dock som om detta år kommer
bli ett s.k. mellanår vad gäller våra trogna
stannfåglar, men omsvängningar kan ske
snabbt och de flesta av våra vänner har ju
möjlighet att flytta på sej till lämpligare
häckbiotoper p.g.a. den avverkningshysteri
som råder inom skogsbruket.
Det har hittills i år varit skrämmande
artfattigt vid fågelmatningen, många
tomtkryss saknas, jag har t.ex. inte ännu
sett: domherre, grönfink, grönsiska,
korsnäbb, gröngöling, spillkråka, kråka,
kaja, gulsparv, pilfink och ej heller hört
någon uggla. Säkert är det så att vissa arter
som jag matar året runt har tillfälligt
övergett denna del av byn och sökt sej till
andra ställen. Det finns ju vänligt folk som
lägger ut stora pengar på fågelfrö m.m.
Man får i alla fall hoppas på att det kan
vara orsaken. Vi får se vad fågelräkningen
Vinterfåglar inpå knuten slutar på.
Slutligen: glöm för all del inte rapportera
in första obsarna av våra kära
sommargäster till Vårfågelkalendern.
Karsamåla 31 januari 2013
Torgny Berntsson, ordförande
REDAKTIONSRUTA
OTURSÅR?
Vi har nu kommit en bit in på 2013. Det
har ännu inte märkts att 13 skulle vara mer
otursbringande. Man får hoppas att det
fortsätter så.
I det här numret finns lite av varje och som
vanligt är det ett välmatat vårprogram.
Vi hoppas ju på att det ska komma en vår
med mycket fågelsång och många trevliga
fågelobservationer. Bland alla dessa vitt
skilda exkursioner hoppas vi att det finns
något för alla smaker.
I förra numret skrev jag att vi planerar att
åka till Ryningen ett öppet datum för att
höra på dubbelbeckasin ifall någon dyker
upp i år också. Förra året rastade minst en
dubbelbeckasin vid vallen i Trånshult och
man kunde höra spel mellan 5 och 13/5.
Vill man följa med så kan man höra av sig
före 1/5 till Torgny Berntsson. Han håller
koll och samlar ihop ett gäng när det blir
dags att åka. 2012 startade spelet mellan
21.30 och 22.00.
Jag vill tacka alla fotografer som har
bidragit med fina fågelfoton. Som vanligt
är de bäst i färg i pdf-versionen på vår
hemsida där de kommer en månad senare
än papperstidningen.
Nybro 12 februari 2013
Ulf Edberg, redaktör
EXKURSIONSRAPPORTER
SMÅLANDSRALLYT
3-4 NOVEMBER 2012 - Totalversionen
Smålandsrallyt drog över 300 skådare
Under Allhelgonahelgen den 3-4
november, var det full fart i markerna i
Småland. Då genomfördes det traditionella
artrallyt, där lokalklubbarna tävlar om att
se så många arter som möjligt inom sitt
verksamhetsområde, från kl. 00.00 dag ett
till kl. 24.00 dag två. Årets upplaga blev
det fjortonde året som tävlingen omfattar
klubbar från hela landskapet. Landskapets
samtliga 21 lokalklubbar var anmälda, och
totalt deltog 302 skådare under helgen.
Rallyt har blivit en uppskattad
programpunkt under hösten och ett sätt att
hålla samman gemenskapen mellan
lokalföreningarna i ett stort landskap.
Till rallyts art måste vi utse hökuggla, som
hittades av 8 lokalklubbar! Hultsfred och
Skillingaryd/Vaggeryd lyckades även
pricka in höstens invasionsart, tallbiten,
medan bändelkorsnäbb bara sågs i
Jönköping. Rördrom sågs i Oskarshamn,
berglärka hittades i Västbo, svart
rödstjärt i Oskarshamn, svarthätta och
gransångare hittades av fyra klubbar och
lappsparv noterades i Jönköping och
Aneby. Totalt noteras hela 151 arter i
Småland under Allhelgonahelgen, där
rekordet för tävlingen ligger på 155 arter
från 2008.
Kalmar OF segrar igen
Allhelgonahelgen bjöd i år på regn och
höstrusk, men också på värme och mycket
fågel. När nu listorna i Smålandsrallyt
2012 räknats samman vinner Kalmar på
120 arter. Tvåa blir Jönköpings FK på 113
arter, som också hade flest skådare ute
under helgen med 30-talet personer. På
tredje plats hittar vi skådarna från
Oskarshamnsbygden, som når 109 arter.
Hökuggla blev årets art
Helgen bjöd på många överraskningar.
Kalmar hittade både vitnäbbad islom och
ägretthäger och vid Revsudden sattes nytt
sträckrekord för tretåig mås med 44 ex 4
nov. Tretåig mås noterades även i
Jönköping, Tjust, Oskarshamn och
Ljungby. Ägretthäger sågs också i Aneby.
I Jönköping överraskade kentsk tärna och
ladusvala, där den sistnämnda även
hittades i Oskarshamn. Kungsörn och
pilgrimsfalk hittades av tre klubbar och
roligt att järpen hittas av hela 11 klubbar.
Trana fanns i obsboken hos Kalmar och
Tjust, medan Jönköping var ensamma om
kärrsnäppa och jorduggla.
Hökuggla vid Derasjö 3/11.
Foto: Stig Ljungdahl
Resultatlista
Lokalklubb
Antal arter
1 Kalmar OF
120
2 Jönköpings Fk
113
3 Oskarshamnsbygdens Fk
109
4 Växjö Fk
108
5 Tjust OF
102
6 Ljungby Fk
99
7 Västbo Fk
97
8 Höglandet (Ane/Eks/Tra)
92
9 Fk Hultsfred
87
9 Alvesta Fk
87
11 Värnamo OF
12 Nässjö OK
13 Tingsryds Fk
14 Markaryds Fk
15 Skillingaryd/Vaggeryds OK
16 Vetlanda OK
17 Uppvidinge Fk
18 Nybro-Emmaboda Fk
19 Sävsjö/Ruskenprickarna
82
79
78
76
71
63
62
59
58
[Hela resultatet finns på en Excelfil på
startfliken på vår hemsida www.nefk.nu.
En av våra skådare obsade en obestämd
Anser-gås så vi borde haft 60 arter, men
det fick jag veta för sent. Red.]
Nästa år kör vi igen.
Tävlingsledningen
Ronny Johansson
ÅSNEN 18 NOVEMBER 2012
Ingen mer än jag åkte från Nybro denna
morgon, men vid Tvillingsgrindarna anslöt
först Rodney och sedan vår ledare Torgny.
Vi for Flaken förbi och stannade till först
vid södra Sirköbron. Ja, vi hade ett kortare
stopp dessförinnan på vägen norr om
Urshult där vi bl.a. såg ormvråk, koltrast,
stare, sidensvans, skata, nötskrika och
några små siskor som vi inte kunde
bestämma helt säkert. Dessvärre tappade
Torgny sin mössa där, så vi fick vända åter
från södra Sirköbron för att hämta den.
Rodney var kvar vid bron och såg bl.a.
storskarvar.
Nästa stopp var Kläcklingebron. Där
stannade vi i en hel timme mellan 08.30
och 09.30. Det mesta av det vi fick på
dagslistan kunde vi hitta här. Det lyfte en
liten flock knipor precis när vi kom och de
flög västerut. Kvar låg skrakar, 5
storskrakar och ett 20- tal salskrakar.
Rodney hittade 3 skäggdoppingar och jag
fick syn på en varfågel. Jag hörde en
spillkråka på långt avstånd. Alldeles intill
oss i vassen fanns en gärdsmyg som vid
ett tillfälle sjöng. Blåmes, talgoxe,
grönsiska, nötväcka och domherre var
andra arter vi kunde kryssa här. Precis när
vi skulle ge oss av passerade något oväntat
en fiskmås.
Norr om norra Sirköbron blev nästa stopp.
Där flög det förbi en större hackspett.
Skäggdopping, storskrake, knipa och
storskarv såg vi från bron. Sen stannade vi
till vid Bjurkärr för att fika. Där var helt
fågeltomt och tyst som i graven.
Längs vägen såg vi både kaja, kråka och
korp.
Som traditionen bjuder svängde vi av
vägen norrut i Vrankunge och körde
västerut mot Torne. Vid bron hittade vi
äntligen gräsand, 1 hane och 2 honor. Vi
for även över bron i jakt på pilfink och vid
en matning i Torne hittade vi både pilfink,
grönfink och faktiskt en bofink.
Färden gick vidare förbi Kalvsvik och Jät
till Lidhemssjön. Vid parkeringen fanns
dels en flock grönfinkar med minst en
bofink, två bergfinkar och två steglitser i.
Dels var där en siskflock som innehöll
både grönsiskor och gråsiskor. Ute på
sjön låg ett 20-tal fiskmåsar.
Vid 12.30 fick vi bryta för Torgny och jag
skulle till Osaby för ÖSOF:s räkning. Där
hade Kronobergs Ornitologiska Förenings
örngrupp ett möte. Vid 13.00 visade
Ambjörn Carlsson från SkOF bilder och
berättade om örnprojektet i Skåne. Efter en
kaffepaus blev det gruppdiskussioner där
vi satt tillsammans med Lessebo och
Uppvidinge. Strax efter 16 bröt vi upp och
for tillbaka till startpunkten i mörkret.
31 arter markerades på kryssarkortet,
verkligen magert, men mycket mer fanns
inte att finna. Vi gick bet på örnar helt och
hållet dessvärre, men bilderna vi fick se på
Osaby vägde upp det mesta. Det var ett
mycket givande och intressant föredrag.
Vi hoppas på ett givande samarbete över
länsgränsen med Örngruppen Kronoberg.
Ulf Edberg
REVSUDDEN OCH KALMAR
2 DECEMBER 2012
På lördagskvällen var det barmark, men på
söndagsmorgonen var allting översnöat
utanför när jag tittade ut.
Tre personer till hade trotsat vintervädret
och tagit sig till Fågelvägen i Nybro.
Med Stig vid ratten for vi iväg via Kalmar
till Revsudden. Mellan Trekanten och
Kalmar låg vi bakom en snöplog. När vi
klev ur bilen vid vindskyddet hade vi inte
sett en enda fågel.
Till att börja med såg man Öland, men det
försvann snabbt och en grå vägg låg mitt i
sundet. Snöfallet varierade i intensitet och
vinden växlade mellan svag och frisk.
Oftast nordlig, men ibland yrde det snö
från alla håll.
Så långt söderut som man kunde se, ca 300
m, låg det ett par knölsvanar.
I viken söder om vindskyddet låg till att
börja med bara knipor, ca 50, men efter ett
tag landade där minst 900 viggar. Bland
dessa sågs minst en hona och en hane av
bergand. Där fanns även ett fåtal
gräsänder och storskrakar.
Rakt öster om vindskyddet låg en ung
ejderhane, en hälsing. Torgny såg även 2
ådor.
Det enda betydande sträcket var några
småflockar med sjöorre som drog mot
söder. I luften flög det också förbi
salskrake, först några honor och hanar mot
hamnen och sedan 10 bländvita hanar åt
motsatt håll.
Ute vid fyren fiskade storskarvar och det
lockade även trutar och måsar. Havstrut,
gråtrut, fiskmås och skrattmås kom med
på listan.
Rodney upptäckte en alka norr om
vindskyddet. Det visade sig vara en
tobisgrissla.
Av tättingar kunde vi kryssa koltrast,
gråsiska och en hona av sävsparv. Hon
satt ytterst på udden.
Vi for vidare mot hamnen, men hann bara
ut till vägen innan vi stannade vid en
fågelmatning. Där fanns talgoxe, pilfink,
bofink, grönfink, koltrast och en större
hackspett. Just som vi skulle åka vidare
hördes pix! En stenknäck for förbi och
landade i en björk. Ute i hamnen låg det
lite olika flockar, men inget nytt till
dagslistan. Inget nytt vid Enerevet.
Nästa stopp blev Svensknabben norr om
Ölandsleden. Här kryssade vi trädkrypare
och blåmes bland hästhagarna. Ute på
fjärden låg en enorm viggflock med lite
storskrakar och några gräsänder. Vi
hittade inget nytt i den.
Sista stoppet blev vindskyddet på
Tjärhovet med utsikt mot Grimskär. Här
blev det äntligen dags för fika. Det var inte
mycket fåglar att titta på. Ett par kråkor på
Grimskär, några storskarvar, lite
storskrakar och en och annan gråtrut var
det hela. Plötsligt flög en utfärgad havsörn
förbi mot norr och efter den en yngre fågel.
Några gräsänder låg lite inåt Kalmar och
vad var det mer? Stig gick iväg för att
komma närmare, men halkade på en isfläck
och slog i ryggen. Det kunde ha gått
mycket värre. Den mystiska fågeln kunde
Torgny, som var den ende som fått fram
tuben, bestämma till en bergandhona.
Just som vi skulle ge oss av fick vi se att en
oljeskadad ung trut satt precis invid
vindskyddet. Torgny matade den med
bröd. Om det var det som fick en svärm av
kråkfåglar att dyka upp ur tomma intet, vet
jag inte, men troligen. Där kom massvis
med kajor, några kråkor och även råkor.
Till sist kryssade vi gråsparv vid
Lotsfiket.
På hemvägen sågs en ormvråk vid Dörby.
med den inkluderad fick vi ihop 32 arter.
Inte så pjåkigt med tanke på vädret.
Snöandet fortsatte hela vägen till Nybro
där 2 översnöade bilar stod och väntade.
Ulf Edberg
BILDKVÄLL I EMMABODA
17 DECEMBER 2012
Ett 20-tal personer mötte upp på Folkets
hus i Emmaboda vid 19.00 för att se
Anders Brattström visa bilder från två
resor till Kirgizistan 2011 och 2012.
Bildvisningen var mycket uppskattad och
efteråt bjöd klubben på fika.
Ulf Edberg
STRÖMSTAREDERBY
13 JANUARI 2013
Rapport från Rolf Jansson: Inga
strömstarar, varken vid Furs bro eller vid
Udden-Muggetorp. Men ett sista försök
gjorde jag på Utvägen i Lindås, nedanför
Xylem/Flygt där vägen korsar ån. En
sparvhökhona kommer tätt över vattnet
med ett mörkt byte i klorna. Hon sätter sig
på strandkanten och vad är det hon har
fångat? Jodå, en strömstare. Dagens enda
obs.
Rapport från Hans Lundgren och Peter
Frederiksen: Vi har besökt Harebokvarn,
Törsbo kvarn och Kvarntorpet uppströms inga strömstarar. Vidare Stekaremåla
(Johansfors)- ingen strömstare, Lasse M
hade sett en igår (rapporteras som
andrahandsuppgift i Svalan). Boda
Glasbruk, Greveshult, Åfors och
Huvudhultakvarn - inga strömstarar,
varken döda eller levande! Glädjande nog
observerade vi nattfärska utterspår såväl i
Harebokvarn, Stekaremåla, Greveshult och
Åfors - vi bedömer att det rör sig om
åtminstone två olika individer. Håll
korpgluggarna öppna och rapportera på
däggdjurssajten i artportalen.
Rapport från Torgny Berntsson: Inga
strömstarar i Kårahult (Anders Brattström)
men en räv. Vi (L-E Fridholm, R Foucard
och jag) såg heller ingen i Stekaremåla,
AMB, Suttarekulla, Johansfors, Åbyholm,
Getasjökvarn, Gusemålabäcken eller
Häljanäs. Utterspår i Suttarekulla och
Getasjökvarn.
Jan Bertilsson rapporterar en strömstare
från Linnefors. Därmed totalt 2 för
Emmaboda, en levande och en nyss
levande.
Rapport från Sverker Petersson, Tove
Trulsson, Johnny Häggqvist och Derrick
Häggqvist: Inga strömstarar i den norra
delen av Nybro kommun. Betade av
Sandslätt, Alsterbro, Uddevallshyltan,
Ullefors, Arbåga, Bäckebo, Orrefors,
Gullaskruv och slutligen Flerohopp men
inte en enda strömstare. Spår efter en såg
vi i Alsterån strax innan utflödet i
Allgunnen, väster om Uddevallshyltan.
Där såg vi också en utter som fiskade.
Väldigt höga vattenflöden över lag i alla
vattendrag.
Rapport från Göran Cedertorn: Jag hade
inga större förväntningar på att se någon
strömstare när jag gick ut i morse. Jag har
inte sett någon i vinter. Men dagen slutade
väldigt bra 4 stycken i S:t Sigfridsån
mellan Pukeberg och reningsverket. En vid
S-kurvan [nedanför Laxvägen], en 100 m
nedströms cementrörsbron, en 100 m
uppströms Skabrodammen och en mittför
reningsverket.
Stig Ljungdahl besökte Bolanders bäck
mellan Rismåla och Thebacken, Gisslabo,
Maltebo, Månsamåla, Örsjö och Toresbo
utan att se en enda strömstare.
Stefan Björn fick ett nytt tomt-X när han
såg en strömstare i Ö Bondetorp.
Därmed totalt 5 ex i Nybro och vinst med
5-2. Tack till alla som ställde upp och
inventerade och för att ni gjorde det lätt för
Görans 4 strömstarar vid S-kurvan, cementrörsbron,
Skabrodammen och reningsverket.
mig att sammanställa. Jag var själv ute vid
Kalmarkusten hela helgen och inventerade
sjöfågel åt Lunds Universitet. Jag såg
ingen strömstare alls där jag var.
Ulf Edberg
BILDKVÄLL I KALMAR
28 JANUARI 2013
Eftersom Studiefrämjandet är vår
samarbetsorganisation och vi får låna gratis
lokal och digitalbildsprojektor där, var
vinterns andra bildkväll förlagd till Skälby
gård, där Studiefrämjandet huserar.
Tyvärr fick jag inte med mig någon alls
från samåkningsplatsen på Fågelvägen i
Nybro. Två medlemmar från Kalmar OF
fanns på plats när jag kom och sedan dök
det upp två från Karsamåla som hade kört
via Vissefjärda och Påryd. Till sist kom två
medlemmar som hade varit på Öland och
haft svårt att navigera från Ölandsleden.
Efter min bildvisning från Kungs- och
Padjelantalederna sommaren 2012 bjöd
klubben på fika.
Ulf Edberg
ÖLÄNDSKA HAMMNAR
9 FEBRUARI 2013
Äntligen blev den här exkursionen av. Den
har varit med i programmet många år nu,
men hela tiden blivit inställd p.g.a. diverse
skiftande orsaker som sjukdom, snöstorm
och stark kyla med is långt ut till havs från
Ölands ostkust.
Vi var 6 förväntansfulla personer som gav
oss iväg från Nybro i 2 bilar. Första stoppet
var Bläsinge hamn. Det var här som
stensvalan flög omkring förra året. Nu var
det kemiskt rent på allt vad svalor heter.
Söder om hamnen låg väldigt mycket
knipor och en ensam gräsand. Där fanns
också havstrut, gråtrut och skrattmås
samt kråkor. En av alla tubkikarna
registrerade plötsligt en havsörn. Vi
flyttade oss till norra sidan och där fanns
knölsvan, sångsvan, gräsand, vigg,
knipa, salskrake, storskrake o. sothöna.
Här upptäcktes också en hona av bergand.
Nästa stopp var Gårdby hamn. Där var det
inte så mycket sjöfågel, men kniporna
dominerade även där. En havsörn såg vi
här också. Plötsligt blev det panik bland
småfåglarna då en sparvhök dök upp. Hon
flög rakt in i ett fönster, men flög vidare.
Vid Frösslundabäcken satt en strömstare
väldigt påpassligt.
Näst sista stoppet var Stenåsabadet, där
kniporna dominerade. Vi såg 2 alfåglar
sträckande mot S långt ut och en stor flock
med snösparvar ett bra stycke söderöver.
Vi avslutade vid Naturbokhandeln, där vi
bl.a. kryssade bofink, pilfink och
gråsparv. Den sistnämnda arten verkar det
vara mängder av överallt på Öland. Hem
for vi via Gynge och Färjestaden. Listan
slutade på 32 arter.
Ulf Edberg
KALLELSE
ÅRSMÖTE 2013
Härmed kallas alla medlemmar i NybroEmmaboda Fågelklubb till årsmöte i
Johansfors skola måndagen 18 mars 2013
klockan 18.30.
Efter årsmötet (ca 19.00) visar Ola
Bondesson, Växjö, bilder från Vadehavet.
Som avslutning bjuder klubben på fika.
Vägbeskrivning: Kommer man från
Emmaboda på väg 28 tar man första
infarten mot Johansfors. Skolan är första
byggnaden på vänster sida. Parkering till
höger om infartsvägen.
Kommer man från Eriksmåla kan man
köra igenom Johansfors längs Landsvägen
och skolan är då sista huset på höger sida.
Från Nybro ordnas samåkning från Preem
på Fågelvägen klockan 18.00.
Styrelsen har ett konstituerande möte efter
fikat. Det innebär väntan om man samåker
med en styrelseledamot.
Ta gärna med vänner och slut upp fulltaligt
nu när vi har en bildvisare av rang.
Stadgeenlig dagordning
§1 Val av mötesordförande
§2 Val av två justeringsmän
§3 Fråga om mötets behöriga utlysande
§4 Styrelsens årsberättelse och
räkenskapsredovisning
§5 Revisionsberättelse
§6 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
§7 Val av tre styrelseledamöter på 2 år
§8 Val av revisorer och
revisorssuppleanter på 1 år
§9 Bestämmande av årsavgiften 2014
§10 Ärenden som styrelsen beslutat
förelägga årsmötet
§11 Av medlem framställt förslag som
styrelsen tagit ställning till
§12 Övrigt (får ej leda till beslut)
Styrelsen hälsar alla hjärtligt välkomna!
UPPROP
PÅMINNELSE
RIKSINVENTERINGSART 2013
ÅRSAVGIFTEN 2013
SOF har utsett fiskgjuse till inventeringsart
för 2013. Senast arten inventerades var
2001. Endast häckande individer ska
räknas. Hittar man boet är det inget
problem, men boet ligger inte alltid precis
intill vatten. Ibland bygger gjusarna mitt
inne i skogen bland smågölar eftersom de
behöver ha kraftiga träd för sitt bobygge.
På senare tid har konkurrensen från
havsörn ökat, både om föda och om boträd.
Rapportera alla observationer på Svalan.
Även skyddade observationer fungerar, då
rrk har status att se skyddsklassade obsar.
Det går också bra att rapportera muntligt
eller skriftligt till Jan Bertilsson i
Emmaboda kommun och Ulf Edberg i
Nybro kommun senast 1 augusti 2013.
Kassören vill tacka alla medlemmar för att
så många redan har betalat sin medlemsavgift för 2013. I slutet av januari hade
72 % betalat. Det gör att vi slipper skicka
ut så många påminnelser.
Styrelsen vill också tacka för alla generösa
gåvor. En del är verkligen givmilda och
tackas härmed å det varmaste.
Har Du inte betalat än (25/2) så finns det
ett inbetalningskort bifogat med den här
tidningen.
V.g. betala senast 31/3 för att inte missa
Fågelbladet 2-12. Då rapporterar vi också
in vårt medlemsantal till Emmaboda
kommun och Nybro kommun.
Eventuella frågor kring medlemsavgiften
kan ställas till kassören.
EN FÅGELLOKAL
GRYTSJÖN I BÄCKEBO FG
I Nybro kommun finns det två sjöar som
heter Grytsjön. Det ställer till en hel del
problem. I Fågelbladet brukar vi ange orter
och sjöar m.m. som har samma namn med
ett snedstreck och en bokstav efter.
Bokstaven står för församlingen (A, E, L
och V i Emmaboda kommun för
Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och
Vissefjärda församlingar samt B, H, Kri,
K, M, N, O, S och Ö i Nybro kommun för
Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla,
Kråksmåla, Madesjö, Nybro, Oskar, S:t
Sigfrid och Örsjö församlingar).
Exempelvis Pellamåla/L och Pellamåla/V
eller Stensjön/B och Stensjön/M.
Den andra Grytsjön ligger i Kråksmåla fg
och betecknas följaktligen Grytsjön/K. Här
ska vi behandla Grytsjön/B. Därmed har vi
fastslagit att sjön ligger i Bäckebo fg.
Närmare bestämt ligger den 3 km NNO om
Bäckebo. Man kan nå sjön från tre håll.
För det första via en väg öster om Jonsryd
och delvis på den gamla järnvägsbanken
till naturreservatet norrifrån. För det andra
på en parallell väg lite längre österut upp
till sydligaste delen av sjön. Slutligen från
vägen mellan Bäckebo och Ruggstorp till
reservatets östra del.
Grytsjöområdet är 3 km N-S och ca 2 km
V-Ö eller 403 ha och av det är 142 ha
naturreservat. Reservatet är även av
riksintresse för naturvården och
Natura2000-område enligt habitatdirektivet
och fågeldirektivet. Enligt habitatdirektivet
ingår 71 ha västlig taiga, 7 ha lövsumpskog
och 28 ha skogsbevuxen myr som är
naturtyper av hög prioritet inom EU.
Enligt fågeldirektivet förekommer följande
arter häckande eller observerade under
häckningsperioden: järpe, trana,
sparvuggla, pärluggla, spillkråka och
vitryggig hackspett. Den sistnämnda är
utgången, men en lämplig miljö finns.
Området klassades av länsstyrelsen 1997
som Högsta naturvärde. Marken runt sjön
består av urskogsliknande skogsmark med
bl.a. asp, al, björk och tall samt ett alkärr
av högt värde.
Det är en av de intressantaste
fjärilslokalerna i landet med arter som
mindre aspvårvecklare, mindre träfjäril,
jättesvampmal, liten bastardsvärmare och
kronärtsblåvinge. Drygt 600 fjärilsarter har
påträffats, varav 19 rödlistade. I området
har även ett stort antal rödlistade
skalbaggar påträffats.
Det värdefullaste delområdet består av
rikblockig aspurskog med gott om kala
blockfält. Denna unika miljö är från början
en fornsjö som har utsatts för skogsbränder
och sjösänkningar samt efterföljande fria
successioner.
Själva sjön Grytsjön är kommunens till
ytan största sänkta sjö. Numera är den ett
stort kärr som svämmar över vid vårfloden.
Då rastar det sångsvan i den återupplivade
sjön. Sjön har stor betydelse för
vattenbalansen i området.
I områdets rika fågelfauna ingår mindre
hackspett, större hackspett, gröngöling
och mindre flugsnappare.
Enligt Artportalen har det observerats 78
arter vid Grytsjön/B. Söker man på
Grytsjöns naturreservat får man med ett
par arter till, så det lär vara minst 80. Bland
dessa finner man mindre sångsvan (1 ex 91), havsörn (Jonsryd -12), vattenrall (2
ex -07), dvärgbeckasin (1 ex -01),
skogsduva, trädlärka, nötkråka och
bändelkorsnäbb (1 ex -90).
I Grytsjöområdet finns det gott om
nattskärra och ovanligt mycket
dubbeltrast.
Ulf Edberg
GRYTSJÖN I KRÅKSMÅLA FG
Grytsjön/K som sjön benämns i
Fågelbladet (för att särskilja den från
Grytsjön/B i Bäckebo fg) ligger nästan så
långt norrut man kan komma i Kråksmåla
fg. Den nordvästligaste delen av sjön ligger
i Högsby kommun.
Sjön är ca ½ km2 till ytan och nästan rund.
Grytsjön har ett tillflöde i norr från
Gällarydgölen och ett utlopp i väster.
Vattnet rinner ca 400 m till den dubbelt så
stora Sävsjön (som ligger till hälften i
Nybro kn och till hälften i Högsby kn) och
vidare norrut till Boasjön i Högsby kn (inte
att förväxla med Boasjö i Kråksmåla fg)
som är en del av Badebodaån.
Badebodaån når ner till Skoga 2,5 km rakt
öster om Grytsjön/K och slutligen till norra
delen av sjön Allgunnen 11 km österut.
Sjön ligger 143,2 m.ö.h. och nås bäst från
en vändplats nära den sydvästra stranden.
För att nå vändplatsen kör man väg 125
från Kråksmåla norrut och drygt en km
norr om Mjöshult tar man av t.h. på vägen
mot Skoga och Bjärshult. Efter ca 2 km på
Bjärshultsvägen går en mindre väg till
vänster (norrut) och efter några hundra
meter delar sig den vägen. Där ska man
hålla t.h. och når då strax vändplanen.
En mycket intressant lokal i närheten av
Grytsjön/K är Jonsbo fly, ca 2 km åt SO.
Det är marker som är mycket rika på
skogshöns, främst tjäder och orre.
Vidare är Badebodaån kring Skoga,
Höboda (dammen), Strömsholm och
Nybron intressant för strömstare och
forsärla. Kanske kan man med lite tur
hitta någon tillfällig kungsfiskare.
Artportalen har 79 arter registrerade vid
Grytsjön/K. Med tanke på att många inte
känner till att det finns två olika sjöar som
heter Grytsjön i Nybro kommun, så kan
man nog med visst fog anta att en hel del
registreringar är fel. I fyndlistorna från
Artportalen står det bara Grytsjön, Sm (för
Småland) eller Grytsjön, Nybro, Sm.
Det är bara på nätet man kan klicka på
namnet Grytsjön och se var sjön ligger.
Man bör alltid kolla noga vilken Grytsjön
man väljer när man rapporterar. Eftersom
miljöerna är så olika vid sjöarna kan man
anta att arter som sånglärka, flodsångare
och stenknäck hör till Grytsjön/B.
Grytsjön/K är en näringsfattig sjö med
mest barrskog runtikring.
Ur artlistan märks bl.a. 2 tofsvipor (Skoga
-09), 1 par stenskvättor (Nybron -09), en
törnskata (Nybron -09) och en hona av
bergfink 2/5 2012.
Storlom, trana, sparvuggla, kattuggla,
pärluggla, gröngöling, spillkråka,
mindre hackspett, rödvingetrast,
dubbeltrast, entita, talltita, tofsmes,
svartmes, mindre korsnäbb, större
korsnäbb och sävsparv är andra exempel
på förekommande arter.
Ulf Edberg
Lista över alla tidigare En fågellokal
1-85 S:t Sigfridsån och Pukeberg
2-85 Hökasjön
3-85 Hällasjömålasjön
2-86 Torskasjön
4-86 Harebosjön
5-86 Bockabosjön
3-87 Lindåsmaden
5-87 Getasjön
2-88 Norregöl
2-93 Enkonerydsjön
3-93 Skärsjön
1-02 Madesjö och Riddaretorp
3-06 Alsjösjön (Nybro kn)
3-06 Gangsmad
3-09 Madesjö gårdar och Madesjösjön
4-09 Boasjö och Möcklasjö
1-10 Store Hindsjön
1-11 Stensjön/M och Stensjön/B
3-11 Hörnsjön och Kyrksjön
4-11 Österäng
1-12 Hultebräan
2-12 Skepen
3-12 Törn
BILD
Sparvuggla i Bönemåla 3/2 2013
SPONSOR
Foto: Anders Helseth
OM EN FÅGEL
GRÅHÄGER Ardea cinerea
Ordet häger är känt sedan medeltiden, ca
1400-1450, men förekommer i ortnamn
som torde gå tillbaka till järnåldern, t.ex.
Hägerstad i Östergötland. Namnet är
samgermanskt och förmodligen
ljudhärmande. Den ursprungliga formen
bör ha varit kraikr eller något liknande.
Arten har även kallats häger, grå häger och
vanlig häger.
Linné gav gråhägern dess vetenskapliga
namn 1758. Ardea är den latinska
benämningen på gråhägern, använt av bl.a.
Vergilius och Plinius. Betydelsen är oklar.
Cinerea kommer av latinets cinis som
betyder askgrå.
Gråhägern i folktron [Ur Tillhagen 1978]
Man har i folktron inte gjort någon skillnad
på olika arter av hägrar. Hos oss
förekommer mest den grå, men söderöver
är de vita arterna lika vanliga.
Hägern är en helig fågel, säger man i
Skåne. Den har alltsedan antiken ansetts
som en viktig orakelfågel. Grekerna ansåg
den i hög grad lyckovarslande. I Iliaden
(X:274) förespår den framgång i striden:
"Nära förbi dem en häger då flög till höger
om vägen sänd av Athene; de kunde den ej
med ögonen skönja, därtill var natten för
mörk, men de hörde dess ljudliga läte.
Glad blev Odysses åt fågeln som kom, och
han bad till Athene."
Pythian i Delfi gav sina orakelsvar genom
en häger, en korp eller en gärdsmyg. Även
för romarna var hägern en orakelfågel
framför de flesta och Plinius framhåller
särskilt den vita hägern som
lyckovarslande, särskilt om den flög mot
norr eller söder. Än idag tror man i
Böhmen att hägern varnar den som är i fara
att ge sig iväg från den farliga platsen.
Hägern har en del att säga om vädret. När
hägern flyger oroligt om kvällen, väntar
den regn (England). När hägern plöjer
vattnet, hämtar den vatten (Tyskland).
Står han vid strandkanten stilla på en sten,
väntar hägern storm (Kivik, Skåne). Flyger
hägern över sjön, blir det gott fiskeväder
(Skallsjö, Västergötland).
Ville man ha god fiskelycka borde man
smörja in stövlarna och fiskedonen med
hägerfett. Smorde man upp sin vedersakare, d.v.s. gav honom ett kok stryk,
hette det i Skåne att man gav honom
hägerfett.
Hägerfett taget vid fullmåne är ett bra
medel mot reumatism (Irland). Detta har
nog samband med den flandriska tron att
hägern blir fetare allteftersom månen
tilltager och sedan allt magrare efter att
månen avtar. Vid fullmåne var därför fettet
bäst och kraftigast. Hägerfett skulle enligt
gammal mellaneuropeisk folktro vara bra
mot gikt, dövhet, ögonlidande av olika slag
samt mot förlamning. Plinius anser att man
mot sömnlöshet bör sy in en hägernäbb i
ett åsneskinn och knyta det om pannan.
En gång slogs hägern och trumpetarfågeln
om ett byte. De slogs så att deras hus brann
ner och de fortsatte att rulla runt i askan.
Sedan den dagen har hägern en grå dräkt
medan trumpetarfågeln bara är grå på
ryggen berättar indianerna i Guyana.
Indianerna i norra Kanada berättar hur
hägern kom till. En man och hans hustru
hade flera barn, men de unnade inte barnen
någon mat. En dag när de fångat flera feta
laxar och tagit allt själva kom Khanigyilak
och hans broder, som är väktare över rätt
och rättfärdighet i världen. De förvandlade
den onde mannen till en häger och den
onda kvinnan till en hackspett.
Ulf Edberg
FAVORIT I REPRIS
PÅ RESANDE FOT
Ur Fågelbladet 1-93
POLENRESAN KR.H.F.HELGEN 1992
Vid Obs parkering i Kalmar samlades 20 stycken fågelskådare för att deltaga i Östra Smålands
Ornitologiska Förenings exkursion till våtmarksområdet vid Biebrza. Biebrza betyder bäverfloden
och ligger i nordöstra Polen. Det har tidigare i Fågelbladet skrivits om det här området när vår
redaktör var där på resande fot i juli 1990.
Båten utgick från Karlskrona och 11 timmar senare var vi i Gdynia. Första övernattningen gjorde vi
i tält utmed en trafikerad väg. Den natten hördes en nattskärra spinna utanför tältet. Vid
middagstid dagen därpå var vi framme i Biebrzaområdet. Längs vägen dit såg vi bland annat vit
stork och svart stork. Först tyckte man det var fascinerande med alla storkbon på lador och
hustak, men sedan blev man ganska mätt på det. andra fåglar vi passerade var sommargylling och
brun glada. Det som slog mig när vi åkte på landsbygden var att det var så få ödegårdar man såg
och att de flesta åkrarna brukades. Betänk då att Polen är ett fattigt land med många hästar
fortfarande i drift. Här i Sverige har vi moderna maskiner, men ändå planteras åkrarna igen och
landsbygden utarmas.
Vid Biebrza såg vi vitvingad tärna och olika doppingarter. En sydnäktergal hördes också. Vi såg
och hörde givetvis många andra fåglar som förekommer i Sverige, men jag nämner bara de som vi
inte har. Någon mil söder om Brzostowo (tror jag det hette) fanns det ett annat våtmarkskomplex.
Där fanns det gott om vitvingad tärna och svarttärna. Under den andra resdagen skådades också
härfågel och en gråspett som kom flygande.
Natten till lördagen övernattade vi på en campingplats. Ifrån campingstället åkte vi en bit för att
lyssna efter spelande dubbelbeckasin. Mycket riktigt fick vi höra dem spela. Det låter som när
man slår en pingpongboll på ett bord. När vi gick där på myren såg vi också mängder med
lysmaskar som lös i mörkret. Flera olika stopp gjordes under natten och några mil söder om
Brzostowo fanns ett område med vattensångare. Det är en art som är på tillbakagång i Europa,
men här fick vi en fin observation både visuellt och akustiskt.
Andra arter vi noterade under resan var gräshoppsångare, flodsångare, vassångare,
busksångare, kärrsångare, trastsångare, mindre skrikörn, aftonfalk, tornfalk, alla kärrhökar,
småfläckig sumphöna, kornknarr, vaktel, rapphöna, dvärgmås, vattenrall, rördrom,
turturduva och pungmes.
Sista dagen gick mest åt till att resa. Vid det sista övernattningsstället höll grodor en stor konsert.
Några av deltagarna var duktiga på att urskilja olika grodor och vi fick veta att vi hörde lövgroda,
klockgroda och långbensgroda.
Längs vägen till Gdynia hittade vi kornsparv och varfågel. Någon av oss hörde också en mindre
flugsnappare, vilken jag missade. Vid hamnen i Gdynia såg och hörde vi en tofslärka som flög
runt alla bilarna vid färjelägret. Även en mindre strandpipare fanns vid hamninloppet.
Resan var ganska intensiv med tidiga morgnar och sena kvällar. För en person som är måttligt eller
bara lite intresserad av fåglar hade det nog varit svårt att hänga med i det höga tempot. Alla som
var med var mer eller mindre proffs på fåglar. Lite otur med vädret hade vi, men det var mest
uppehåll. Jag tyckte personligen det var intressant med en del nya arter som man inte har sett eller
hört förut. Bra var också att ha en reseledare som Lars Lindell, eftersom han varit i området
tidigare och kände till lokalerna.
En fågel som jag hoppades få syn på var blåkråkan, men den lyste med sin frånvaro. Det sägs att
den har gått tillbaka i norra och östra Polen. Men som det heter, man kan inte få allt och himlen
därtill och man får hoppas att det går fler tåg.
Tomas Karlsson [numera Dulin]
EXKURSIONSRAPPORT
Ur Fågelbladet 1-03
ÅSNEN 17 NOVEMBER 2002
06.30 var det samling i Nybro. Tomas och Mikael fick jag med mig denna regniga morgon
som skulle utveckla sig till ett heldagsregn. En timme senare var samlingstiden vid
Tvillinggrindarna utanför Långasjö och vi var där i god tid. När klockan hade passerat
07.30 och lite till och vi inte såg någon skymt av Torgny så ringde vi. Då visade det sig att
han hade varit där vid 07.00 och vänt. Nu tog han med sig Fabbe och anslöt sig till oss. Jag
fick fortsätta att köra och innan vi for iväg bad Torgny mig stanna i Urshult, där vi skulle
möta två anslutande medlemmar. Hur det var så gick resan snabbt och smärtfritt och när vi
nådde Urshult satt jag och koncentrerade mig på var jag skulle svänga så vi inte hamnade i
Älmhult. Torgny var inbegripen i ett upphetsande samtal om rariteter och glömde helt bort
stoppet. Plötsligt några kilometer senare ropade han till: – Stopp! och så fick han ringa och
avtala en ny mötesplats på bron till Sirkön. Till slut var vi fulltaliga. Från bron spanade vi i
det ihållande regnet, men såg inget annat än genomsura gråhägrar och ett fåtal småflockar
med storskrake.
Nästa stopp, på bron till Borgön, var inte mindre blött. Längs bron fladdrade en gärdsmyg
och sökte skydd från vätan. Sångsvan, knipa och större hackspett var några kryss som vi
fick här. Vi avstod från att ta oss ut på Borgön och for vidare på Sirkön till Mjölknabbens
camping. På en ö utanför har Kronobergsornitologerna en åtel och från strandkanten leder
de örnvisningar. Vi mötte några av dem och ute på åteln såg vi så mycket örnar att jag har
tappat räkningen. Det blev nog närmare 20 havsörnar under dagen och en ung kungsörn
fanns även vid åteln samt mängder av korp, kråka och skata.
Efter fikat stannade vi till på bron där vi ibland haft varfågel och skäggmes, men ingen av
dessa arter trotsade regnet. Vi strök Bjurkärr från listan och fortsatte till Tornebron. Några
gräsänder var allt vi såg vill jag minnas. Inte nog med att det regnade, här friskade en
isande vind i dessutom.
Färden gick från Torne via Grimslöv (där en varfågel setts på fredagen) längs
Skatelövsfjorden till Husebymaden för att runda nordspetsen och köra ned mot Jät. Ingen
var pigg på att gå ut i regnet förrän vi kom till Lidhemssjön. Det var nästan inte värt
besväret, 2 sångsvanar var ensamma i sjön. Som tur var stod det 700 sädgäss på ett fält
och de lyfte när vi körde mot golfbanan.
Vi fick ihop 33 arter, däribland sparvhök, ormvråk och sidensvans, innan vi fick nog av
regnet och styrde kosan mot Tingsryd där kebabkiosken hägrade. Här skiljdes också våra
vägar och vi fem for mätta och belåtna hemåt.
Ulf Edberg
PÅ HEMMAPLAN
FRÅN OBSBOKEN PÅ HEMSIDAN
7/9 2012
Blåhake i Nybro förrförrgår!
Körde den vanliga turen runt S:t Sigfrid i
em. Brukar alltid stanna till utanför
infarten till Brorsryd gård. Fältet S om
gården är nu till största delen uppgrävd för
en ny damm, men några buskar längs
vägen är sparade. Här brukar det alltid
finnas buskskvättor. Jodå, 2 st syntes, men
en av dem verkade lite konstig. Såg den
bara bakifrån 5 - 10 sek. innan den flög
iväg. Klarare vita ögonbrynsstreck och
jämnt färgad rygg/vingar samt hjässa än
vad en buskskvätthona har. Kom genast att
tänka på blåhake. Var inte säker på saken
förrän jag kom hem och tittade på olika
bilder av både blåhaks- och
busskvättshonor. Miljön är också precis
som Bertilsson beskriver i förförra
inlägget.
10/9 2012
Tornfalkens dag på Skäverydsmaden fast
det började så här: Stor kretsande rovfågel,
mycket ljus eller vitaktig undersida med
diffusa mörkare fläckar och tvärband på
stjärten. Första utropet blev fjällvråk! som
är att vänta nu. Men... ansikte och strupe
var grå med klar gräns mot bröstet. Med
tanke på ljusa ormvråkar var jag osäker,
annars pekade detta mot ormörn. Hade
ingen bok med mig, vi skulle ju bara dricka
vårt elvakaffe. Fick hjälp av Torgny på
telefon. Översidan då? Ljusbrun på huvud,
rygg och täckare klart avgränsad mot
mörka pennor. Stjärtrot ljus, suddig gräns
mot tvärbandad stjärt. Djupa, sega,
"klivande" vingslag när den långsamt tog
höjd och försvann mot N/NV. Jag blev då
övertygad om att det var en ormörn. Men
tornfalkarna då? Jo, fem ex höll till resten
av dagen över den nyskördade marken och
jagade intensivt. Fick mest insekter
(vårtbitare) och en del smågnagare. Två
hannar och övriga hon-/unfågeltecknade.
14/10 2012
Kan man ta en bofink för en kärrsnäppa?!
Under EuroBirdwatch vid Skäveryd
Emmaboda förra söndan noterades ett
enstaka läte från överflygande fågel som
några deltagare associerade till kärrsnäppa
- Fågelguiden ger följande beskrivning för
snäppan: "Lockläte surrande eller strävt
rullande 'krrrry'". Inga ytterligare förslag
kom upp, och diskussionen avstannade,
men säkert inte funderingarna. För egen
del hade jag anledning att i helgen läsa på i
fågelboken om bofinkarna som nu gästar
vår fröautomat tillsammans med några
bergfinkar, mesar, koltrastar, stenknäckar
m.fl. Det är inte så ofta man läser på om de
vanligaste arternas karaktärer och läten men nog så trevligt när det ändå bara
regnar och regnar - och dessutom lärorikt.
För bofinken har Fågelguiden ett långt
stycke om lätena och bl.a. beskrivs "... en
rullande, rak, oren vissling, 'rrhy' ..;
funktionen växlar mellan lock, varning och
revirhävdande, och lätet brukar kallas
'regnsång'". Kan möjligen en av alla 100tals överflygande bofinkar slunkit med
tungan och därmed satt griller i några
fågelskådarskallar?? Nu är det förstås
vanskligt att "rätt översätta" läten till
skriftspråk och vice versa - bergfinkens
sång översätts t.ex. med "rrrrrhyh", vilket
inte ser så olikt ut mot bofinkens "rrhy"
eller kärrsnäppans "krrrry". Välkomna med
synpunkter.
25/10 2012
Circus i Skäveryd! Igår hade vi
säsongsavslutning på skådandet vid
Storemaden. Två vackra artister kom och
uppträdde. Först en blå hanne som jagade
en stund innan han drog mot väster, lyste
nästan vitt i det lite gråmulna vädret.
Senare en hona, mera idog och lyckosam i
jakten och var kvar minst en timma. Fint
tecknad även hon på sitt sätt. Vidare
starsträck i småflockar, summa ca 100 ex
vilket ju är mindre vanligt här på hösten.
Några prutgäss flög förbi och varfågeln
fanns med oss hela tiden.
Stig Ljungdahl
Jan Bertilsson
Hans Lundgren
Jan Bertilsson
INFORMATION
SVERIGES 16 MILJÖMÅL
Den 28 april 1999 fastställde riksdagen 15
nationella miljökvalitetsmål. Även fyra
övergripande miljömålsfrågor ingick i
miljömålssystemet: Naturmiljön,
Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk
planering och hushållning med mark och
vatten samt byggnader.
Riksdagen beslutade vid olika tillfällen
därefter om 71 delmål.
År 2002 inrättade regeringen ett
miljömålsråd som skulle ansvara för
uppföljningen av miljökvalitetsmålen.
Miljömålsrådet upphörde den 1 november
2010.
I november 2005 beslutade riksdagen om
ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk
mångfald. Samtidigt togs vissa delmål bort
och andra kom till eller ändrades. Den
övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön
togs bort.
I juni 2009 beslutade riksdagen om
ytterligare ett delmål under Begränsad
klimatpåverkan. Efter detta fanns det 73
delmål.
Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om
en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny
organisation och ny bedömningsgrund för
miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs
numera av generationsmål,
miljökvalitetsmål och etappmål.
De övergripande miljömålsfrågorna är
inbakade i strecksatserna till
generationsmålet. Den nyinrättade
parlamentariska Miljömålsberedningen
utarbetar miljöstrategier inom regeringens
prioriterade områden.
Regeringen beslutade den 26 april 2012
om tretton etappmål inom områdena
luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och
biologisk mångfald. Etappmålen ersätter
tidigare delmål. Dessutom fick alla
miljökvalitetsmål sina preciseringar.
De 16 miljökvalitetsmålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och
skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Sedan sommaren 2007 används data från
Svensk Fågeltaxerings standardrutter som
officiella indikatorer på den biologiska
mångfaldens utveckling inom de nationella
miljömålen samt därunder liggande delmål.
För miljökvalitetsmålen 8, 11, 12, 13, 14
och 16 finns ett urval av fågelarter vars
populationsutveckling följs. För t.ex.
Levande skogar är det tjäder, järpe,
skogsduva, gröngöling, mindre hackspett,
tretåig hackspett, stjärtmes, svartmes,
tofsmes, entita, talltita, lappmes,
trädkrypare, domherre, nötkråka och
lavskrika.
Exempel på ett delmål är Minskat buller
under miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö. Det gäller t.ex. vindkraftverk och
utomhuskonserter.
Läs mer om miljömålen, deras uppfyllnad
och fågelindikatorer på www.miljomal.se.
Ulf Edberg
UR OBSBOKEN
VINTERN 2012 - 2013
Obsboken finns på fågelklubbens hemsida
www.nefk.nu på en flik i mitten. Gå gärna
in och skriv om dina senaste obsar. Här
följer ett litet urval ur den stora mängden.
för mig i Nybro kommun, första var ett par vid
Skärsjön för många år sedan och andra gången var
det en ensam i Pukeberg för några år sedan. Ännu
inte december, så man hinner få fler års-X i Nybro.
Namn: Hans Lundgren
Datum: Torsdag den 15 november 2012 13.07
Meddelande: Perfekt lunchobs! Åkte hem över
lunchen idag, tursamt nog. Vid Duvemåla satt en
varfågel på en högstubbe och spanade efter byte.
När jag närmade mig hembyn såg jag en mycket
stor fågel med vitaktig stjärt framför mig i
trädtoppshöjd. Den vek av från vägen och försvann
men när jag kom hem kom den elegant glidande på
knappt 100 m höjd, ivrigt uppvaktad av en
sparvhök. Jovisst, det var en havsörn, adult väl
utfärgad med vit stjärt och helt ljus näbb. Och
strålande soligt väder toppade denna härliga syn.
Nytt årskryss och tomtkryss!
Namn: Ulf Edberg
Datum: Torsdag den 6 december 2012 16.45
Meddelande: Idag gick jag en härlig
vinterpromenad i det soliga vädret. -7, men inga
problem om man är klädd ordentligt. När jag kom
på Möregatan satt 2 kråkor och en skata i en
trädtopp. Kråkorna kraxade lite. Plötsligt ändrade
de krax och skatan dök som en dartpil rakt ner. Det
måste ha varit ett varningskrax. Flera kråkor
började cirkla runt en grantopp vid Ölandsgatans
vändplan. En titt i kikaren avslöjade en ung duvhök
ca en meter under toppen. En modigare kråka
började göra utfall medan övriga flög ivrigt runt
under kraftigt kraxande. Det gäller att kunna det
fina i kråksången om man vill överleva.
Namn: Ulf Edberg
Datum: Måndag den 26 november 2012 21.27
Meddelande: I morse gick jag säsongens andra
vinterfågelräkning (20 punkter á 5 min). Redan
efter punkt 1 skrämde jag upp en morkulla vid
Lillsjön, Lindåsabäcken. Den flög mot f.d.
Ekhyddan. Jag trodde att det skulle bli dagens obs,
även om jag hoppades på kungsörn, tallbit eller
nötkråka. På p14 vid den nya skidstadion i
Svartbäcksmåla hördes ett bekant läte. Mindre
sångsvan. 10 jämnstora fåglar i plogformation drog
mot SV. Det var verkligen inte väntat. 3e gången
Namn: Anders Helseth
Datum: Onsdag den 23 januari 2013 14.12
Meddelande: Från början av november tills idag
har jag sett varfågel på sju (!) olika lokaler i Nybro
kommun. Visserligen skulle det kunna röra sig om
fåglar som förflyttat sig, men minst fem olika
individer är jag helt säker på. Alla, utom dagens
som satt inne i Orrefors samt en i utkanten av
Nybro (åkermark), har jag sett på kalhyggen. Med
tanke på alla ugglor förra året så är ju
födotillgången bevisligen god, men jag är ändå lite
förvånad över alla mina observationer.
PUFF
ÖSOFAKTUELLT
FALSTERBO TILL HÖSTEN
TVÅ MÖTEN SEN SIST
Från fredagen 30 augusti till söndagen 1
september är det Falsterbo Bird Show och
vi har tänkt ordna en resa dit. Väl där får vi
följa med Måkläppsföreningen ut på
halvön Måkläppen, som är landets
sydvästligaste punkt. Vi har även tänkt
skåda på några platser på ditvägen och
hemvägen, så vi avreser nog runt 29/8.
Mer info om detta kommer i Fågelbladet 213 i juni.
Då redovisar vi även troligt pris och sista
anmälningsdag.
15/11 2012 och 24/1 2013 var det styrelsemöten i ÖSOF, vår regionalförening (länk
på vår hemsida www.nefk.nu). Årsmötet
hålls 14/4 kl. 16.00 i Oskarshamn då det
även blir en lagtävling mellan klubbarna.
25-årsfest ska hållas 8/9 med en båttur till
Furön kl. 08.00. Mer om festen senare.
ÖSOF har fått ny kassör, Lars-Olof
Eriksson, Oskarshamn. SOF:s etiska regler
har antagits. Fiskgjuse är årets
inventeringsart. Flera remisser om
vindkraftsparker och nat.res. har besvarats.
AKTUELLA OBSERVATIONER
FÅGELNOTES FRÅN EMMABODA
10/11 2012 – 9/2 2013
Vädret. Tre snöperioder och kallt.
Milt och grått var det november ut. Precis
vid månadsskiftet började ett djupt lågtryck
över Baltikum styra vädret med snöfall och
kalluft mest från ostsektorn. Den 7-9
december hade vi ett par nätter med 20
minusgrader. Ryska högtryck underhöll
kylan men lagom till jul kom mildluft in
från Atlanten med flera plusgrader och
barmark på mellandagarna. Regn och
mycket milt över nyår. Januari inleddes
med torr och behaglig väderlek. Sedan var
det åter dags för de baltiska lågtrycken och
högtryck i norr. Den 10 januari la sig snön
och det blev rejält kallt igen, 22
minusgrader natten till den 25-e kommer
kanske att stå sig som vinterns lägsta
notering? Snart därefter pumpade nya
lågtrycksområden in mildluft från sydväst
och det tunna snötäcket var borta till siste
januari. Vinterns tredje snöperiod kom
efter en vecka i februari och återigen var
det baltlågtryck ihop med högtyck över
norra Skandinavien som tagit över.
Fåglarna. Nu kom svinpälsen till heders!
Från förra perioden finns faktiskt två
lappugglor att rapportera. En blev
fotograferad av jägare på älgjaktens första
dag i Bökevara, det bör ha varit den 8/10.
Den andra sågs i Bodaskogsområdet senare
på hösten, också av jägare.
Varfåglar fanns på tre väl spridda platser
under senhösten ända fram till den 28/12.
Därefter endast två observationer i januari.
En gammal havsörn flög förbi Bökevara
den 15/11 och en fjällvråk satt på ett
hygge i Duvemåla den 30/11.
Flaken är sedan flera år vår absolut bästa
skraksjö och säsongen fick där en magnifik
avslutning med upp till 300 fiskande
storskrakar den 30/11, dagen innan
vintervädret bröt in. De låg mest på
interkommunalt vatten i norra sjön som
alltid brukar samla de största flockarna.
Sålunda 110 ex den 20/11. Tydligen flyger
fåglarna omkring rätt vidlyftigt, området är
ganska sjörikt, och man får ha god tur med
att hitta de riktigt stora antalen.
Flera ormvråkar var kvar i januari trots
snön och kylan i december och de har
rapporterats från minst fem lokaler. I
Muggetorp sågs upp till tre vråkar
samtidigt kalasa på utlagda vildsvinshudar
där den feta undersidan var begärlig föda.
En fjärde fågel i avvikande ljus dräkt
visade sig ibland. Orädda var de också,
maten låg mitt i trägår'n! Något att tänka
på för svinjägare.
En gråtrut flög över centrala Emmaboda
den 7/1, mycket ovanligt med trutar och
måsar hos oss på midvintern, det har vi
påpekat förr. En fjällvråk sågs nära
Emmaboda den 19/1. Den mycket milda
perioden vid nyår hann ge oss grågäss som
hördes i markerna den 4/1 och fem
knölsvanar förbiflygande i Guttamåla
dagen därpå. Därmed förhoppningar om en
januarivår, javisst, men de kom snabbt på
skam. Fast svanarna i Guttamåla sågs igen
den 23/1.
Strömstararna var inte alls
samarbetsvilliga på räkningsdagen den
13/1. De kan ha sökt sig till nya åsträckor i
det rådande högvattnet. Svårsedda var de i
alla fall och det krävdes hjälp av en
sparvhök för att få upp antalet lite…
Senare var en tillbaka på den eljest säkra
platsen vid Stampgatan i norra Lindås och
en i Lyckebyån vid Gustavsbygd på ett
mindre vanligt ställe.
Två observationer av kungsörn gjordes, en
gammal fågel vid Piggsmåla den 26/1 och
en ungfågel i Plaggebo den 3/2. Två gamla
havsörnar sågs vid Kårahultsjön i
Eriksmåla den 2/2 och en röd glada i
Vissefjärda den 3/2 (fortfarande sällsynt
med vinterglador hos oss). Sparvugglan
premiärspelade i Bökevara den 3/2.
Vinterfåglar inpå knuten den 25-28/1 har
blivit en populär räkning och från
Emmaboda kom det in 77 rapporter.
[Hela 80 var det uppe i 12/2. Red.s anm.]
Där finner man arter som rödvingetrast,
rödhake, stare, bofink, steglits och
stenknäck och några till som ej kan spåras
till plats eller observatör, de ligger
nämligen inte på ”Svalan”/Dagens fågel.
Men intressant är det med skådning som
har så stor bredd.
Rapportörer: Kurt Agerskov, Torgny
Berntsson, Staffan Brattström, Lennart
Carlsson, Rodney Foucard, Rolf Jansson,
Dan Jonasson, Hans Lundgren, Mai Melin,
Vivan Månsson, Marcus Vallien.
Jan Bertilsson
NOTERINGAR FRÅN NYBRO
1/11 2012 – 31/1 2013
T.v. duvhök på Klockaregatan 1/12 2012. Foto:
Derrick Häggqvist. Ovan lappuggla i Orrefors 10/1
2013. Foto: Erik Ligaard
Under november och de båda första
vintermånaderna har det kommit in 17
rapporter till Artportalen "Svalan" som
passar på rrk:s mall. Om det är mycket för
årstiden är svårt att säga. Det första på
listan var den hökuggla som höll till vid
Derasjö 3/11. Bland det sista finns en
lappuggla i Orrefors 10/1. Lappugglan
fick jag vetskap om långt senare av
fritidshusägaren.
En kungsörn flög förbi Persmåla 20/11.
En trolig röd glada flög över
Hallandsgatan 13/12, men försvann innan
den var helt artbestämd. Vingspannet var
dock bredare än på ormvråk och duvhök.
5 rapporter om tjäder finns från perioden.
De är från Ö Bondetorp,
Smedjeviksområdet, Gadderås och
Rugstorpsvägen/AK-vägen nära
kommungränsen mot Kalmar.
26/11 sträckte 10 mindre sångsvanar mot
S över Svartbäcksmåla och ett okänt antal
vitkindade gäss hördes i mörkret över
Nybro 5/12.
Invasionen av tallbit nådde även Nybro
kommun. 8/11 sågs de första, 2 ex i
Kolningsmåla, och sedan 2 ex på
Idehultsgatan 20/11, 1 ex i Ö Bondetorp
24/11, 2 ex samma ställe 1/12 och 14/1 var
det 2 ex vid Hökasjöns utlopp.
Av övrigt intressant kan nämnas
förbiflygande knölsvanar 22/12 över
Nybro, 7 ex sågs över Västeräng och minst
2 ex hördes över Hanemåla, och 5/1 10 ex
över Slättingebygd. 44 grågäss sträckte
mot S över Fredrikslund 29/11.
Ormvråk finns rapporterad fram till 9/12
2012 och sedan mellan 2 och 15/1 2013,
men ingen i andra halvan av månaden.
1 ex av havsörn har rapporterats från
Slättingebygd 4/11, Stensjön/M 6/11,
Dackebosjön 15/11, Stensjön/M 16/11 och
Kulla vid Flerohopp 23/1.
Duvhök har rapporterats 3 gånger i varje
månad i perioden, totalt 9 rapporter. 5 av
dessa är från Nybro och övriga från Ö
Bondetorp (2), Persmåla och Kulla.
Inga måsar eller trutar har setts i perioden
och inte heller några sparvugglor eller
pärlugglor.
Sidensvansarna har varit lätträknade i
vinter. 11 rapporter finns från november
med en största flock på 30 ex i Ö
Bondetorp 2/11. Bara 2 rapporter från
december (max 12 ex 10/12
Upplandsgatan) och 4 rapporter från
januari med en största flock på 20 ex på
Flyebovägen 9/1.
Strömstare finns det 3 rapporter om från
november, från Pukeberg, Svartbäcksmåla
och Månsamåla. Ingen i december. Från
januari 8 rapporter, varav 5 från
räkningsdagen 13/1.
Rapporterna om gärdsmyg är 9 från
november, 1 från december och 7 från
januari fram till 15/1, men ingen därefter.
Ännu färre är rapporterna om rödhake,
5 från november och 1 vardera från
december och januari. Dessa båda
vinterfynd är båda från Hanemåla och det
senaste från 3/1.
Något som däremot är mer än vanligt är
alla rapporter om varfågel.
Gnagartillgången är fortsatt stor och det
påverkar antalet sedda varfåglar. Det finns
5 rapporter var från november och januari,
medan det finns 2 rapporter från december.
Fåglarna är sedda på Madesjöflyna, i
Flyebo, Smedstorp, Torestorp, Smedjevik,
Kulla och Orrefors.
En nötkråka flög förbi Persmåla mot N
17/1.
Bergfink sågs med 1 ex vardera i
Hanemåla 23/12 och i Slättingebygd 26/12
samt 7 rapporter om 1-6 ex under januari.
6 steglitser sågs på fågelmatning i
Fredrikslund 6/11. Därefter 3 rapporter
från november, 2 från december och 4 från
januari med 1-6 ex.
Vinterfåglar inpå knuten hade 55 deltagare
i Nybro. Av dessa hade 11 sparvhök, 12
bofink, 5 mindre hackspett, 3 björktrast
och 2 hade korp. Antalet individer vet vi
inget om och inte om det verkligen var i
Nybro kommun, för man kör efter
postnummer och en del delar vi med
Kalmar kommun. Märkligast var nog att
det fanns svarthätta på 5 matningar (9 %)!
Jag skulle tippa på att minst 4 av dessa var
entitor.
Rapportörer: Kurt Agerskov, Jan
Bertilsson, Stefan Björn, Bosse Carlsson,
Göran Cedertorn, Caroline Danielsson,
Willy Eriksson, Anders Helseth, Derrick
Häggqvist, Johnny Häggqvist, Frida
Johansson, Bobbo Karlsson, Lars Karlsson,
Erik Ligaard, Mattias Ljungdahl, Stig
Ljungdahl, Detlef Singer, P-O Wångmar
och Knut Åberg muntligen eller via
Artportalen Svalan på nätet. V.i.k.-info
från SOF:s hemsida www.sofnet.org.
Ulf Edberg
AKTIVITETER
VÅREN 2013
Vi samåker till alla utflykter. Observera
sista anmälningsdag samt att minst 3
personer anmäler sig annars riskerar
exkursionen att ställas in. Även vid dåligt
väder kan utflykten ställas in. Samlingsplatser är Preem på Fågelvägen i Nybro
samt Runes på Stenvägen i Emmaboda.
Medtag fika och kläder efter väder. På
våra exkursioner får den som kör 20 kr/mil
i reseersättning.
I samarbete med
www.
studieframjandet.se
Lör 13 april Vandring runt Nybro
Ibland har vi vandrat på Torsjöleden, men
kring Nybro finns det tätortsnära leder. Vi
vandrar Mulleleden i Rismåla (2,5 km), 2
km-slingan i Åkrahäll och 2,5 km i
Svartbäcksmåla, totalt 7 km. Samling i
Emmaboda 07.30 och i Nybro 08.00.
Ledare är Ulf Edberg (0481-159 23).
Anmälan senast 11/4.
Sön 14 april ÖSOF:s årsmöte
Lör 9 mars Orrspel i Smedjevik
Sverker har lovat att ordna ett gömställe
där vi kan kika på orrarna utan att störa.
Samling i Emmaboda 05.45 och i Nybro
06.15 för att vara hos Sverker 06.30. Åter
ca 12. Ledare är Ulf Edberg (0481-159 23).
Anmälan senast 7/3.
Mån 18 mars Årsmöte
18.30 börjar mötet i Johansfors skola.
Därefter visar Ola Bondesson bilder från
Vadehavet i Danmark, Tyskland och
Nederländerna. Samåkning från Nybro
18.00, läs mer på sidan 9.
Tors 21 mars Ugglekväll i Emmaboda
Samling vid f.d. Klintakrogen i Långasjö
18.30 för färd dit det verkar mest lovande.
Ledare är Torgny Berntsson (070-53 50
864). Slut före midnatt. Ingen anmälan.
Mån 25 mars Ugglekväll i Nybro
Samling 18.30. Vi besöker en närliggande
ugglelokal. Ledare är Ulf Edberg (0481159 23). Slut före midnatt. Ingen anmälan.
Sön 7 april Kulla och Stensjön/M
Vi har chans att få se bl.a. tjäder, järpe,
storlom och sädesärla. Samling i
Emmaboda 05.30 och i Nybro 06.00. Från
Kulla följer vi Dackeleden till Stensjön
med Sverker, sen bjuder Tove på kaffe &
bullar. Åter ca 12. Ledare är Ulf Edberg
(0481-159 23). Anmälan senast 5/4.
Mån 29 april Våtmarksrundan
Torgny Berntsson (070-53 50 864) tar med
oss till några heta lokaler, vi hoppas på
bl.a. storspov och dvärgbeckasin. Samling
i Nybro 17.45 och vid Långasjö kyrka
18.30. Slut ca 21.45. Anmälan senast 27/4.
Tor 9 maj
Torsjöleden
De senaste åren har vi vandrat familjerundan (2 km), men i år ska vi återuppleva
7 km-rundan. Samling i Nybro 07.30 och i
Emmaboda 07.45 för att mötas vid
startpunkt Ödevata 08.00. Ledare är Ulf
Edberg (0481-15923). Anmälan senast 7/5.
Under dagen finns vi på fiskemässan i
Ödevata med ett informationsbord.
Tor 9 maj
Svartbäcksmåladagen
Vi kommer att ha ett bord i ett tält med
info om klubben och Fågelskådningens dag
som är kommande söndag.
Sön 12 maj Fågelskådningens dag
Den sedvanliga exkursionen till Linnéasjön
och Joelskogen. Samling på simhallens
parkering 09.00. Ledare är Sverker
Petersson. Åter ca 11.00. Ingen anmälan.
Sön 26 maj Ryningen
Omtyckt klassiker. Samling i Emmaboda
05.30 och i Nybro 06.00. Åter på e.m., tag
med mycket fika. Ulf Edberg (0481-159
23) är ledare. Anmälan senast 24/5.