Kvinnors dräkter för friluftsliv
Medlemsblad för Nordiska museets & Skansens Vänner ARTUR Nr 1 2013 Årg. 16 Kvinnors dräkter för friluftsliv Kändiskult på Nordiska museet Bobergs elverk - park- och trädgårdsnav Lusthusporten - administrativt nav 1 ÅRSMÖTE NORDISKA MUSEETS & SKANSENS VÄNNER Inbjuder till årsmöte i närvaro av H.K.H Kronprinsessan Victoria Måndagen den 20 maj 2013 kl 17.00 i Skånska Gruvan, Skansen PROGRAM Årsmötesförhandlingar Utdelning av stipendier till Nordiska museets och Skansens medarbetare Musik Förfriskningar Vänligen medtag medlemskort. Platserna skall vara intagna senast kl 16.45. Årsredovisningen för 2012 kommer att finnas tillgänglig vid årsmötet och kan även rekvireras från Vännernas kansli. Anmälan senast den 29 april 2013 till Nordiska museets & Skansens Vänner, Box 27 820, 115 93 Stockholm, e-post: vanner@nordiskamuseet.se eller tel: 08-519 546 93. Ange namn på samtliga medlemmar som kommer och telefonnummer. Ange också om ni önskar förfriskningar efter årsmötet. Anmälan och inbetalning senast den 29 april gällande förtäring är bindande. Kostnad 250 kr per person för Skagensmörgås 1 glas vitt vin/vatten/lättöl, kaffe och biskvi. Birgitta Jungner till minne Den forna kanslichefen för Nordiska museets & Skansens Vänner, Birgitta Jungner, avled den 5 december 2012. Hon blev 86 år gammal och efterlämnar maken Ingmar och barnen Torsten, Bo och Annika. Birgitta var kanslichef för Vännerna åren 1984-1993 och en av de mest engagerade i Vännernas historia. Sedermera blev hon även styrelseledamot i Vännernas styrelse. Hon var ordförande i Förbundet Sveriges Museivänner och där engagerade hon sig även i World Federation of Friends of Museums. Birgittas levande intresse för konst, kultur och inte minst språk är vi i Vänföreningen väldigt tacksamma för. Som exempel kan nämnas när Vänföreningen fyllde 75 år, 1993, skrev hon mycket välformulerat i årsboken Fataburen, årgång 1994, om vår förenings historia. Det är också väldigt trevlig läsning att ta del av hennes tydliga och trevligt skrivna protokoll och årsberättelser. Med anledning av Birgitta Jungners bortgång och i samband med begravningen har gåvor till en summa av 21 700 kr skänkts till Samfundet Nordiska museets & Skansens Vänner. Vänföreningen vill tacka för dessa gåvor och planerar att hedra Birgittas minne med dem på något trevligt sätt. 2 Nya medlemmar Adlercreutz Susanne och Erlandsson Eskil, Stockholm Backende Nally, Farsta Beckman Anders och Regnö Klara, Stockholm Bengtsson Frisch Lena, Stockholm Berlin Mary, Sollentuna Biörk Alexander, Lidingö Bolin Sophia och Praesto Oliver, Stockholm Boman Inga-Lill, Bromma Bäckman Caroline, Sundbyberg Catani Sonja, Stockholm Clarholm Elisabeth och Vigliar Gianpaolo, Stockholm Crevani Lucia och Söderberg Anders, Stockholm Doslic Boris och Bager Doslic Michaela, Stockholm Egerö Gustav och Petra, Stockholm Emtevik Lena och Kjellman Ronny, Åkersberga Envall Lina och Johansson Tobias, Stockholm Ericsson Thomas och Björklund Inger, Farsta Ersson Örjan och Tjernlund-Ersson Bibbi, Stockholm Fors Simon och Maria, Spånga Gabardi Kelli, Stockholm Gustafsson Bo, Stockholm Hammer Douglas, Saltsjöbaden Henriksson Leena och Bengt, Upplands Väsby Hultgren Gun, Solna Häggblom Berit, Täby Hörnstein Anne, Vällingby Johansson Ing-Mari, Stockholm Johansson Morgan, Farsta Kåberg Victoria och Martin, Stockholm Larsson Anders och Kullman Glenn, Skarpnäck Larsson Claes-Göran, Stockholm Larsson Rickard, Djursholm Laurén Jessica och Dahlbeck Johan, Stockholm Lilja Per och Pernilla, Jönköping Litsegård Anette, Stockholm Lundberg Ruben, Stockholm Lundengård Anna-Carin och Johan, Ludvika Lundengård Maria och Ruiz Cabrera Alvaro, Stockholm Malmqvist Elisabet och Jan-Erik, Stockholm Möllander Johan och Louise, Stockholm Nilsson Christina och Inge, Hisings-Kärra Nordin Hultman Elisabeth, Stockholm Norell Gustaf och Katrin, Saltsjö-Boo Nylander Claes och Belenius Lolo, Stockholm Olausson Margita, Bromma Paulsson Monica, Stockholm Peterz Agneta, Stockholm Pettersson Jeanette, Norsborg Peuriere David och Samatha, Stockholm Rosberg Maud, Stockholm Råhlén Isabella, Stockholm Salwén Eva och Cesare Daverio, Stockholm Sandels Wilhelm och Johnsson Hanna, Värmdö Scheffer Ursula, Stockholm Sjöstrand Ylva, Stockholm Smith Bruce och Krumins Zinta, Stockholm Steiner Céline, Stockholm Svensson Lillemor och Lennart, Upplands Väsby Tersmeden Katarina och Carl-Johan, Stockholm Undeman Olle och Gustafsson Hanna, Gröndal Wannebo Fredrik och Åhs Halvarsson Kajsa, Farsta Wannebo Lars och Bjurvald Anja, Stockholm Warg Andreas och Jenny, Stockholm Wennerström Petter och Helena, Stockholm Westman Kicki, Stockholm Wikström Lajla, Stockholm Wiktorson Anders och Karolina, Stockholm Wittrock Olivia och Mats, Tyresö Kändiskult då och nu I förra numret av Artur intervjuade vi Ulrika Torell. Den andre av de två som genom bidrag från Riksbankens jubileumsfond är anställd som forskare vid Nordiska museet är litteraturvetaren Andreas Nyblom. - Jag disputerade 2008 vid Linköpings universitet på en avhandling om Verner von Heidenstam med titeln Ryktbarhetens ansikte, berättar Andreas. Det som jag framför allt ville belysa var hur Heidenstams ”kändisskap” tog sig uttryck inte bara på kultursidorna utan hur han uppmärksammades även i andra sammanhang. Foto:Göran Wessberg Förra året skrev han en artikel med den talande överskriften Heidenstam som rondellhund, vilket väl vittnar om vilken inriktning Andreas forskning har. Sedan 2010 har han en tjänst vid Institutet för folklivsforskning och arbetar intensivt med en bok om Berömmelsens kulturhistoria, som förhoppningsvis blir klar nästa år. - Fram till mitten av 1800-talet var det mest kungligheter, adelsmän och högre officerare som var så kända att man tog till vara på klädesplagg och andra föremål som tillhört dem som till exempel Karl XII:s handskar och Gustaf II Adolfs älghudskyller. Men under perioden 1850-1900, som jag särskilt studerar, blir det en förskjutning mot grupper som författare, upptäcktsresande och uppfinnare. Foto:Göran Wessberg Foto:Göran Wessberg Tegnér är ett bra exempel. Hans kultstatus tog sig uttryck i att man tidigt inrättade ett Tegnérmuseum i Lund och sjöng Fritiofs saga i hemmen. En lock från hans hår finns för övrigt i museets samlingar. Där hittar man även en snusdosa en gång tillhörig en av de mest kända litteratörerna från 1800-talet, August Blanche. Upptäcktsresanden Adolf Nordenskiöld och uppfinnaren John Ericsson är andra exempel. Arthur Hazelius som inte bara hade sinne för det folkliga intresserade sig också för dessa kända personer. Redan från Nordiska museets begynnelse 1873 fanns det en sk personhistorisk samling och ett intresse att införskaffa föremål med anknytning till framstående män och kvinnor. Så lyckades till exempel Hazelius att se till att John Ericssons kontor från Beech Street i New York kom till museet och ställdes ut i lokalerna på Drottninggatan. - Det stod i museets stadgar att man skulle väcka och nära fosterlandskärleken, säger Andreas. Det gjorde man här genom att man valde ut förebilder vad gäller fostran, flit och företagsamhet. Kändisskapen tog sig nya uttryck som att man döpte båtar, gator och monument efter dessa människor. John Ericsson fick ge namn åt ett tobaksmärke. Inte minst var Jenny Lind en kultfigur både i Amerika och Sverige. Under den period som Andreas ägnar sig år kom också Ny illustrerad tidning ut. Den hade som en klar målsättning att i artiklar, fotografier och nekrologer just berätta om den här typen av människor som gjort bestående insatser av nytt slag. Teckningar och karikatyrer blir allt vanligare. Svenska Panoptikon vid Kungsträdgården drar stor publik och där gestaltas förstås personer som Nordenskiöld, Baltzar von Platen och Kristina Nilsson. - Populära samlarobjekt vid den här tiden var visitkortsfotografier i formatet 7x9 centimeter. De kan mycket väl jämföras med de bilder av skådespelare och idrottsstjärnor som blev allt vanligare under 1900-talet, säger Andreas. På museets hemsida beskriver Andreas sitt forskningssyfte sålunda: Med utgångspunkt i museets personhistoriska samling och dess dokumentation analyseras de historiskt och kulturellt betingade processer genom vilka kända personers ägodelar förvandlats till museiobjekt och kulturarv. Andreas är inte ovillig att någon gång i framtiden berätta mer för Vännerna om sina spännande nedslag i en gången kändiskultur och hur det återspeglas i Nordiska museets samlingar.. Göran Wessberg 3 Foto: 1945_KWGullers Foto:Göran Wessberg Fotoutställning om folkhemmets kändisar I slutet av maj kommer museet att öppna en utställning om folkhemmet men redan nu kan man på norra väggen i stora hallen beskåda ”Folkhemmets kändisar”. Ur museets fina samlingar av foton av kända fotografer som KW Gullers och Kerstin Bernhard har man valt ut 41 foton som man tycker representerar olika aspekter av folkhemmet som politikerna Per Albin Hansson och Gunnar Sträng, Mini-intervju med Marianne Larsson ”Se Hanna Palmes eleganta skridskodress” För drygt två år sedan höll Marianne Larsson i utställningen Män i baddräkt. Nu är hon tillbaka med en om Kvinnors friluftskläder 1880-1940 som invigs på den internationella kvinnodagen den 8 mars.. FotoErik Holmenk©Nordiska museet Nytt från Nordiska museet CampAhladräkten från 1929 artister som Thor Modeen och Ingrid Bergman, författare som Moa Martinson och Nils Ferlin och idrottsstjärnor som Gunder Hägg och Mora-Nisse Karlsson. Utställningen pågår till den 8 september. Foto: Karl Thorson©Nordiska museet Tedanser De populära tedanserna kommer tillbaka med start den 2/3 kl. 15. De fortsätter lördagarna 9/3, 16/3 och 23/3 och avslutas med storbandssvängom den 6/4. Årskortet gäller vid alla tillfällen utom det sista. Besöksrekord Inte sedan 1999 (om vi bortser från åren 2005-2006 då det var gratis entré) har Nordiska museet kunnat notera så höga publiksiffror. År 2012 kunde man räkna in 257 646 besökare, vilket var 23 procent mer än året dessförinnan. 4 -Vi har valt rubriken Från snörliv till solliv för att markera den snabba utveckling som skedde i den klädsel kvinnor kunde ha när de allt mer började ägna sig åt friluftsliv, säger Marianne. Det var en stor förändring från det rådande modet med snörliv och ankellånga kjolar, som gjorde det lättare för kvinnor att till exempel åka skidor, spela bandy, cykla och bada. Jag tycker att det är intressant att se hur klädseln påverkar kroppen och dess rörelser. I tre olika montrar från olika tidsepoker visas denna utveckling upp. Marianne berättar att det blir en dominans för över- och medelklass för det är den gruppen som hade tid och råd att ägna sig åt friluftsliv och aför tt det är sådana plagg man har i museets samlingar. I början var ju mycket sömmerske-sytt men sedan kom också konfektionsplagg. I museets ägo finns en skridskodräkt från 1880-talet som tillhörde Hanna Palme, statsministerns farmor, och den finns att beskåda i den första montern i östra galleriet en trappa upp. En sevärdhet är också de två samiskt inspirerade fritidsdräkterna. I monter nummer två ser vi t ex baddräkter från 1910- och 1920-talet. Det var då fint folk från såväl in - som utland kom för att bli chockade av gemensamhetsbadandet i Mölle i lättklätt skick. I den sista montern är vi framme i 30-talet då friluftsintresset Strandpromenad, Tidningen Freja, 1884 med cykling, camping och fjällturism ökade, inte minst tack vare vår första semesterlagstiftning. Här kan vi bland annat beskåda Nanna Svartz åkande skidor med sin dotter. Besökare skall heller inte missa de stora fotocollagen på väggarna som ger en bra bild av utvecklingen av kvinnors friluftsklädsel och fritidsliv. Göran Wessberg Vännerna får en specialvisning den 13 mars. Skansen Byggnadsvård har nyligen bytt namn till Skansen Hantverk & Slöjd. Namnbytet skall spegla en breddning av vår inriktning. - Min huvudsakliga uppgift är att organisera det omfattande kursprogrammet., förklarar Sarah Gühne, som är kursverksamhetsansvarig. Vi ordnar bland annat vandringar här på Skansen, hantverks- och slöjdkvällar och olika kurser. Foto:©Skansen Byalag Foto:Marie Andersson©Skansen Nystart för barnens cirkus Många jonglörer, clowner och cykelakrobater kan ni se på Barnens cirkus varje söndag fram till 28 april kl. 12 och 14 i Bragehallen. Nytt för i år är att man kan köpa ett cirkuspaket i Balderslunden med korv, cookie och frukt. Barn som är pigga på att agera kan gå i cirkusskola varje lördag fram till den 27 april kl. 11-15. Mini-intervju med Sarah Gühne, Skansen Hantverk & Slöjd ”Jag väljer nog Gärdegårdsbygge” Foto:Marie Andersson©Skansen Nytt från Skansen Sarah kom som barnflicka till Sverige från Tyskland i slutet av 90-talet och har sedan utbildat sig som byggnadsantikvarie på Gotland och som trädgårdsmästare i Blekinge. Med den bakgrunden är det inte så konstigt att hon började jobba på Skansen, först i butiken och nu en delad tjänst mellan Kulturhistoriska avdelningen och Park & trädgårdsavdelningen. - Jag har flera skickliga hantverkare och entusiastiska intendenter och antikvarier som kursledare. Vi vänder oss i första hand till folk som är 40+ i Mälardalsområdet. Majoriteten av våra deltagare är sommarstugeägare eller medlemmar i en bostadsrättsförening. Män är mer intresserade av sådant som rör fönsterrenovering och timring, kvinnor mer av trädgård och slöjd, säger Sarah, som själv gärna tittar in på kurserna för att lära mer. På hösten är intresset störst för slöjd, på våren för trädgård. Kombinera dessa och välj aftonkursen i Trädgårdsslöjd den 24 /4 eller någon av de tre vandringarna för att lära mer om gamla trädgårdar och udda nyttoväxter. Men kanske allra helst den som kallas Nyttans ängar den 26/6. - I juni ser jag också fram emot en föreläsning av Elisabet Svalin Gunnarsson som skrivit boken I trädgårdsmästarens spår. Jag rekommenderar alla Vänner att ta del av kursprogrammet i den folder som finns på Skansen men också förstås på Skansens hemsida. Där kan ni också abonnera på vårt nyhetsbrev med många råd och tips. Sarah har ett litet torp i Småland där hon kan omsätta sitt eget hantverkskunnande men vilken fortbildningskurs skulle hon själv vilja gå på? - Den om Gärdesgårdsbygge med vår scenograf Tobias Strömdahl låter mycket spännande. Foto:Anna Yu ©Skansen Foto:Marie Andersson©Skansen Litterära söndagsmatinéer i mars Som vanligt är det matinédags för de litterära sällskapen söndagar i mars kl. 15 i Ordenshuset (vid Bredablick). Den 10/3 bjuder Taube och Ekelöfsällskapen på program, den 17/3 kommer det nybildade Alice Tegnérsällskapet att framföra hennes visor, den 24/3 firas författaren Martha SandwallBergströms (hon med Kulla-Gullaserien) 100-årsjubileum och den 31/3 avslutas serien med ett program om Shakespeare och Erik Gustaf Geijer. Bra besökssiffror 2012 Skansen nådde nästan upp till besöksantalet från 2011. Förra året kunde man räkna in 1.415.260 besökare vilket fortfarande gör Skansen till ett av Sveriges mest attraktiva turistmål. Göran Wessberg 5 All administration under lusthustak nad. Nu kom inslagen av jugenddekor och nordisk romantik, lite torn och tinnar och en övervåning med gästrum och biljardsalong. Inte minst var Wicander intresserad av modern teknik så här drog man in el och vatten med ett ultramodernt badrum som Det är inte allom givet att bli Leif gärna demonstrerar. Han pekar också insläppt i och få bese Villa Lust- ut alla de olika kakelugnar som finns i varje husporten, huset med det märkliga rum. De används förstås inte i dag men de riddarromantiska slottsutseen- är en vacker prydnad liksom en mängd det mittemot Nordiska museet. utsmyckningar i huset. För Leif Zaar är Men Leif Zaar, chef för fastighet detta naturligtvis en fantastisk arbetsmiljö och utställningsproduktion med som kräver gediget gammaldags hantverkssäkerhet, öppnar villigt dörren för kunnande. mig och leder mig från rum till rum, från plan till plan i detta fantastiska hus ursprungligen byggt 1873 för en grosshandlare Alfred Brinck. Skansen har sin administration utspridd i många hus, Nordiska museet har numera det mesta samlat under ett och samma tak med det trevliga namnet Villa Lusthusporten. Arkitektbröderna Kumlien fick i uppdrag att bygga en italiensk lantvilla i två våningar med kök och förrådsutrymmen i ett souterrängplan och en grindstuga. Men bara några år senare, berättar Leif, såldes villan till en bror till den Liljevalch som donerade medel till den berömda konstsalongen. Drygt tio år senare köpte dock Kommittén för den Allmänna Konst- och Industriutställningen villan att användas som presspaviljong och polisstation under utställningsåret 1897. Redan året därpå såldes villan till affärsmannen Hjalmar Wicander som anlitade utställningens arkitekt Carl Möller för om- och tillbygg- 6 Huset donerades 1940 till Nordiska museet och blev 1971 förklarat som statligt fornminnesmärke. Fram till 2006 ansvarade Statens Fastighetsverk för förvaltningen av huset, nu är det i museets händer. Till att börja med inrättades Institutet för folklivsforskning här med professorsbostad i övervåningen. Professorn för denna forskning, Birgitta Svensson, och några av hennes närmaste sitter fortfarande kvar i Villa Lusthusporten men framför allt finns här den centrala förvaltningen för museet, Tyresö slott, Julita och Härkeberga kaplansgård. Styresmannen Christina Mattsson har ett vackert tjänsterum här liksom ekonomi- och HR-funktionerna, Leif Zaar och chefen för nya medier, sammanlagt 14 personer. Matsalen och den gamla salongen är förstås lämpliga trevliga sammanträdesrum i dag. Om badrummet används lika ofta som förr är nog osäkert och köket är omgjort till kontorsutrymmen. På en smal järnspiraltrappa lotsar Leif mig upp i ett av tornen och öppnar dörren ut mot terrassen. Härifrån får man perspektiv både mot museet på andra sidan Djurgårdsvägen och ut över Brunnsviken. Grindstugan ser man åt ena hållet, det stora stallet från Wicanders tid åt andra hållet – båda delvis uthyrda till företaget Innovation Impact. Mycket av den ursprungliga trädgården har beskurits och tomten går inte ända fram till vattnet längre men ändå ligger Villa Lusthusporten som en liten oas vid entrén till Djurgården och som en enstaka erinran om den minnesvärda utställningen 1897, som ju också blev ett första märkesår för Nordiska museet. Göran Wessberg Text & Foto Bobergs glömda elverk I förra numret av Artur skrev vi om Skansens administration bakom kulisserna i sex kulturhistoriskt intressanta byggnader. Här fortsätter berättelsen. Den som till äventyrs tagit sig in till Skansen via Sollidsporten kanske funderat på vad som döljer sig i den massiva trevåningsbyggnad i tegel som finns alldeles till höger om entrén. Nu innehåller den en mycket viktig del av arbetet på Skansen men då, det vill säga 1905, var detta faktiskt en transformatorstation för hela Djurgården, ritad av den kände arkitekten Ferdinand Boberg. En renovering genomfördes 1930 men först 1986 kom den att användas av Skansen för olika ändamål. När Mats Helllqvist, chef för Park och trädgård på Skansen, tar mig på en rundtur i huset kan han fortfarande visa upp den pampiga vackert kaklade transformatorhallen med avsevärd takhöjd. Här ville Anna-Greta Leijon på sin tid ha en utställningshall. Det som ställs ut eller snarare ställs in här är en mängd föremål som behöver användas i olika sammanhang vid marknader och större evenemang. - Det här huset har egentligen tre plan, säger Mats men mittenetaget är fortfarande bostad för en privatperson. Egentligen skulle vi nog behöva det utrymmet också. Jag har 16 fast anställda här som arbetar i tre olika lag. Ett arbetar med olika anläggningsärenden, ett med trädgård och ett tredje med bara två man med park och scenografi. Hasse Alfredson var mycket förtjust i det senare och möjligheterna att göra Skansenmiljön mer levande. Gott understöd fick han av vår legendariske medarbetare Leif Johansson. trädgårdslaget för att sköta Skansens trädgårdar. Annars klarar man av väldigt mycket själv vad gäller reparationer och byggnationer med hjälp av en imponerande uppsättning av trädgårdsredskap, maskiner och fordon men man har entreprenörer till snöröjning och underhållsstädning på helgerna occh vid storevenemang. Under högsäsongen har man förstås ett antal säsonganställda personer till Det som nu i hög grad sysselsätter honom och de andra på avdelningen är planeringen av Skansens monter på den stora trädgårdsmässan i april i Älvsjö På ca 100 kvadratmeter skall man där gestalta Skansen – en grön resa i tid och rum. Den som vill få Skansen i ett koncentrat kan ju gå dit men jag tror att Vännerna föredrar att se hela Skansen grönt och skönt som det är nu till våren, mycket tack vare insatserna från Mats avdelning. - Vi är mycket angelägna att allt skall vara så miljövänligt som möjligt, understryker Mats. Alla bilar är förstås eldrivna. Många av medarbetarna på avdelningen har varit med länge. Mats kom dock hit först på hösten 2005 efter att ha hållit på med kommunala park- och trädgårdsuppdrag i över 20 år i Vallentuna och Danderyd men förklarar att det här är något av ett drömjobb. Göran Wessberg Text & Foto 7 Avs: Nordiska museets & Skansens Vänner Box 278 20, 115 93 Stockholm VÄNNERNAS PROGRAM MARS -JUNI 2013 Vårutflykt Gysinge med Gunilla von Platen Tillsammans med styrelsemedlemmen Gunilla von Platen, chefredaktör för tidningen Gård & Torp, och kanslichefen Viveca Axell Hedén gör vi en dagsutflykt till Gysinge. Där besöker vi Centrum för byggnadsvård och får träffa dess grundare Göran Gudmundsson. Vi äter lunch på Bruket och ser oss omkring i dess vackra omgivningar. Tid: Fredagen 19 april Plats: Avfärd kl 8.30 från Cityterminalen, informationstavla visar gate för bussen. Åter i Stockholm ca kl 18.00. Anmälan: Senast tisdagen 2 april. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 600 kr (inkl lunch och kaffe) kr till PG 190124-8. STYRELSE Niclas Forsman - ordförande Hans Sterte - skattmästare Christina Mattsson - Nordiska museet John Brattmyhr - Skansen Lars Burman, Elisabeth Edholm Fernström, Anna Norrby, Meg Tivéus, Gunilla von Platen KANSLI Viveca Axell Hedén, kanslichef Öppet må-to 9.30-12.00 tel. 08 - 519 546 93 Nordiska museets & Skansens Vänner Box 278 20, 115 93 Stockholm e-post: vanner@nordiskamuseet.se PlusGiro: 19 01 24-8 REDAKTION Artur utges av Nordiska museets & Skansens Vänner Ansvarig utgivare: Niclas Forsman Redaktör: Göran Wessberg, e-post: gwessberg1@gmail.com Layout: Marianne Loor Tryck: BergsGrafiska.se Omslagsbild: Nordiska Museet Skidåkare, Gunnar Lundh 1941 På förekommen anledning: Var vänlig respektera samlingsplatser för avprickning vid program och visningar! Hälsningar kansliet. Stockholms Auktionsverk, Moderna Välkomna på visning av svensk och internationell modern konst, konsthantverk och möbler som visas av kunnig expertis. Tid: Måndagen 22 april kl 18.30 Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana Östermalmstorg Anmälan: Senast 8 april. Vårresa till Dalarna – folkdräkt, folklore och heminredning, 18 – 19 maj Välkomna med på en resa som tar oss bakom kulisserna till människor med stor kunskap om de textilskatter som har producerats i dalasocknarna från 1700-talet och fram till modern tid. Ciceron är Ulla-Karin Warberg, intendent på Stockholms Auktionsverk med folkkonst, såsom folklig textil och dräkt som specialintresse. Pris: 3450 kr per person.Tillägg för enkelrum Begränsat antal platser. För anmälan och mer information kontakta researrangören Academica CST, epost: info@academica-cst.se, tel. 08-580 390 50. Stockholms Auktionsverk, Klassiska Välkomna på visning av svensk och internationell klassisk konst, konsthantverk och möbler som visas av kunnig expertis. Tid: Måndagen 27 maj kl 18.30. Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana Östermalmstorg Anmälan: Senast 8 maj. Älgarna på Skansen En av Vännernas stipendiater 2012, Sara Kvist Rosenberg, fick sitt stipendium för att resa runt och studera älgar i fångenskap. Vi får höra om hennes studier och vad som planeras för älgarna på Skansen. Naturligtvis hälsar vi på hos älgarna också. Tid: Tisdag 28 maj kl 16.30 – ca 18.00. Plats: Samling innanför huvudentrén. Anmälan: Senast 13 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 60 kr till PG 190124-8. Villa Lusthusporten Nordiska museets administrationsbyggnad Villa Lusthusporten visas av chefen för fastighet, utställningsproduktion och säkerhet, Leif Zaar. Vi får följa med in i det spektakulära huset byggt 1873 av arkitekterna bröderna Kumlien. Tid: Tisdag 4 juni kl 17.00 – ca 18.00. Plats: Villa Lusthusporten, mittemot Nordiska museet. Anmälan: Senast 22 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 60 kr till PG 190124-8.
© Copyright 2024