Ordföranden har ordet • Till minne av Lennart Wallerman och Jean
Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 38 Täby Nr 4 Årgång 51 November 2014 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Vice-ordföranden har ordet NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Arkeologigruppens dagbok från Broby bro Ordföranden har ordet • Till minne av Lennart Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn Wallerman ochi Näsbypark Jean-Louis Sainz • 100 år med Dagboksblad från somrar på 1920-talet korvlinjen • Släktforskning - enprogram forskning i tiden Naturvårdssektionen inbjuder till höstens Efterlysning av milsten • Folktron och våra julförHembygdens dag den 13 september intill Näsby Slott HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008 program beredelser • Föreningens och sektionernas OBS: Inbetalningskort på medlemsavgiften medföljer detta nummer Nr 4 November 2014 Bild på framsidan: Detalj ur bonadsmålning av Anders Eriksson i Ås, Småland Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 38 Täby Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 har ordet Ordföranden medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Hej, alla medlemmar! Hösten är här efter en lång, skön sommar. Nu vankas svamptider, vilket jag utnyttjar på mina dagliga skogspromenader med min hund Ada. Tyvärr har två av föreningens medlemmar gått ur tiden, nämligen Lennart Wallerman och Jean-Louis Sainz. Se mer om dem längre fram i tidningen! Våra föreläsningar i höst inleddes av Birgitta Segerström, som berättade inlevelsefullt om tre av våra mest kända småländska författare. En runstensutflykt gjordes också med runstensfaddergruppen som guidade. människor använde två runalfabet och att dessa uttalades lite olika fonetiskt, beroende på var i Norden man bodde. Släktforskningskurserna har startat med många intresserade deltagare, så många att Mary och LarsBertil fått dela upp dem i två kurser i höst och en till våren. Kul! Boka gärna in den 20 och 23 november!! Varför då? Jo, det finns ytterligare två intressanta föreläsningskvällar på gång, se sista sidan!! Gå gärna och besök Slöjdgillets grytlappsutställning i Rönninge by, där det snart är dags för årets julförberedelser, bl a med ljusstöpning och vår fina julmarknad! Läs mer härom i informationen från våra olika sektioner. Artikeln från förra numret om hur kriget kom till Täby avslutas i denna tidning. Ragnar Strandberg, i Sist men inte minst VÄLKOMNA! till Befästningsgruppen, höll i anslutning tillhar denna och Vice-ordföranden ordet Kulturarvsåret 2014 ett välbesökt och uppskattat NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrumHembygdsföreningens årliga Adventskaffe i Ytterbystugan, den 30 november!! föredrag om om människorna bakom Norra linjens Arkeologigruppens dagbok från Broby bro Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn uppbyggnad. Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-taletVÄL MÖTT! Naturvårdssektionen En annan intressant föreläsning inbjuder vi lyssnattill påhöstens var om program Hembygdens 13 september Näsby SlottAgneta vikingatidens runalfabetdag ochden varför man resteintill runsteHÖSTPROGRAMMET oktober december nar. Om detta föreläste den kunnige runristaren Viking 2008 Ingemar Wemmenhög. Han lärde oss att vikingatidens Manusstopp för Hembygd i Täby 2015: Nr 1, 31/12 2014, Nr 2, 28/2, Nr 3, 26/6, Nr 4, 19/10 Nr 4 November 2014. Årgång 51 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 38 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: www.täbyhembygdsförening.se E-post: (Agneta Pörner) tuva@ownit.nu Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro 60 47-5 med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, mars, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider våren 2015: Söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m.maj t o m midsommarafton 2 Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Agneta Pörner Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvägen 20 183 60 Täby, 076-814 14 92 Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin, carlsson.mary@gmail.com tel. 070 547 47 69 när du flyttar. Det går också att anmäla per telefon till 08-758 14 04 (telefonsvarare). Lennart Wallerman och Jean-Louis Sainz - alldeles för tidigt och ändå har de hunnit med så mycket! Vi har tappat två av våra trotjänare inom en mycket kort tid. Lennart var 78 och Jean-Louis bara 73 år. Båda hade fullt i ”att göra-korgen” in i det sista. För Lennarts del hade han just hoppat av styrelsen för att hinna med annat. Han kände att kapaciteten var på avtagande, men han var fortfarande en del av oss när det gäller hembygdsforskning. Med hemvist i släktforskningen hade han storheten att lägga ihop det han själv kom fram till med andras resultat och blev på så vis mer av en bygdeforskare. Särskilt intresserade han sig för östra Täby – Arninge, Rönninge och Hägernäs, där han, som han sade, själv var ingift. Men han var duktig på Näsby slott och Ensta också och gav sig glatt i kast med andra områden. Vi umgicks så smått med att skriva om gårdarna i Täby. För att det inte skulle bli så stort tänkte vi börja med ”Gårdarna runt sjön”, dvs Rönningesjön. Tyvärr, för alla oss andra, hann vi nätt och jämt börja. Jag uppskattade Lennart mycket just för att han lyfte blicken över de egna släktbanden. Han hade forskarens arbetssätt och det blev täbyhistoria av hans arbete. Du saknas oss Lennart! Ur vårt (Täby Hembygdsförenings) perspektiv har Jean-Louis engagemang handlat om tidningen Hembygd i Täby som han tog över efter Tord Tordmar. Snabbt införde han foto och färg och ett bredare reportageinriktat innehåll. Han ville att fler skrivare skulle komma till tals och att verksamheten skulle få en större bredd. Det passade bra för då hade Fornminnessektionen fått ett ökat intresse med grävningarna i Broby och annat. Jean-Louis var även drivande när det gäller vår förlagsverksamhet. Nästan samtliga böcker efter 2005 har haft Jean-Louis som förlagsredaktör. Han gav böckerna en aptitlig form och påverkade även innehållet, speciellt kanske i en hyllningsbok till sin företrädare Tord Tordmar och dennes många teckningar av Täbymiljöer. Jubileumsboken när vi (föreningen) fyllde 70 år är ett annat exempel. Efter fyra år i styrelsen valde han att bli ideellt arbetande konsult till föreningen. Det skulle ge mer tid för forskning kring familjens historia var tanken. Men han var oerhört duktig och starkt efterfrågad. Sade sällan nej till små uppdrag. Med sina kontakter åt olika håll blev han ankare i föreningens valberedning. Även där gjorde han ett strålande jobb. För mig personligen har han varit en bra samtalspartner i alla möjliga frågor som handlat om förlag, samhällsbyggnad och strategi i föreningens behov och utveckling. Lothar Lammertz 3 ”I krigens spår” var temat för höstens kulturarvsdag den 14 september. I samband härmed valde THF Befästningsgrupp att presentera delar av Täbys kulturhistoriska arv som har anknytning till detta tema. Befästningsgruppens huvudsakliga arbetsområde är att bevara och forska kring de militära anläggningar som byggdes i början av 1900-talet. Denna artikel handlar om de landstormsmän som under en höstmånad 1914 var förlagda i Täby. Första delen av artikeln publicerades i HiT, nr 3 2014. Fortsättning från föregående nummer Text: Ragnar Strandberg Foton från Krigsarkivet där ej annat anges Livets nödtorft Tillvaron som landstormsman var nog inte alltför bekväm, inte ens för den tidens människor. För många innebar inkallelsen bekymmer för ekonomin och familjen därhemma, i många familjer var mannen den enda familjeförsörjaren. Med den låga ersättning som betalades under inkallelsen var det många familjer som hotades av akuta ekonomiska problem, trots att myndigheterna efterhand införde olika former av bidrag till de mest behövande. Då dessa åtgärder uppenbart inte var tillräckliga tog bataljon Almströms personal ett unikt initiativ: man ordnade en välgörenhetsföreställning för Täbyborna, där intäkterna fördelades till de familjer som var i behov av understöd. I bataljonen fanns många olika talanger på det musikaliska området, däribland flera yrkesmusiker och sångare vid operan. Av allt att döma var föreställningen en framgång, eftersom den gav ett gott ekonomiskt resultat, som (klokt nog) skickades direkt till landstormsmännens hustrur. Det förekom också att enskilda landstormsmän tog egna initiativ för att avhjälpa vad man uppfattade som svåra brister. I ett brev till bataljonschefen från Förenade Svenska Tobaksfabriken kan man läsa: 6:e Landstormsbataljonen, Täby På grund av påringning från en landstormsman, tillhörande ofvannämnda bataljon, hvilken meddelade oss, att de mobiliserade trupperna till stor saknad ledo fullkomlig brist på snus samt jämväl medel att köpa sådant för, hafva vi idag per järnväg under Eder adress, franko, afsändt för gratisutdelning: 4/1 fj. = 68 kg snus af märket ”Gröna lacket”, hvilket vi härmed anhålla att Ni ville låta fördela bland manskapet. Livets bekymmer Allt var dock inte frid och fröjd i bataljonen, det fanns naturligtvis en och annan källa till problem som krävde bataljonschefens ingripande. Landstormsmannen nr. 137 Björklund, en arbetare från Kungsholmen, förefaller ha varit väldigt glad i alkoholhaltiga drycker, och något sämre på att hantera effekterna av dessa. Han är i stort sett den ende som under beredskapstiden i Täby fick det tvivelaktiga nöjet att krypa in i arresten, efter ett uppträde mot hans närmaste befäl och vägran att åtlyda order. Ett sådant beteende kunde naturligtvis inte tolereras och efter vederbörlig anmälan höll bataljonchef Almström den 1 september krigsrätt i Täby folkskola. Vittnen och svarande förhördes och allt noteras noggrant i ett protokoll. Björklund befanns skyldig till fylleri och ordervägran och fick som straff sitta i arrest i tre dagar. Han förefaller dock i övrigt ha varit en duglig karl, vilket hans chefer intygade i förhörsprotokollet, så utöver arresten slapp Björklund vidare påföljder. Landstormens närvaro i Täby orsakade en del bekymmer för den dåtida kommunala verksamheten, inte minst eftersom man disponerade Folkskolan och andra lokaler i kommunens ägo. Samarbetet förefaller dock ha varit tämligen friktionsfritt: 4 Utdrag ur protokollet vid Täby kyrko- och skolrådssammanträde den 23 augusti 1914: Ehuru landstormen icke äger att tilltvinga sig skolhus och lärareboställen såsom här skett med skolhusen vid kyrkan och vid Hagby, så med hänsyn till den fosterländska uppgift, landstormen har, beslöt nu skolrådet att visa tillmötesgående och icke fordra, att nämnda skolhus af landstormen genast utrymmas, utan skulle skolundervisningen uppskjutas i dessa skolhus till i medio av September månad, och skollokalerna fortfarande få till dess begagnas för landstormens räkning på villkor, att kommunen härigenom icke tillskyldas någon utgift. Landstormen skall således ersätta skolrådets utgifter för den åt församlingens kantor förhyrda bostaden och för den skada, som genom landstormen möjligen förorsakat skolhusen inom- som utomhus. Efterhand som beredskapen fortsatte fick alltfler landstormsmän möjlighet till längre permissioner från tjänsten, så att de kunde besöka familjen eller söka sitt civila arbete. Det blev också alltmer tydligt att kriget inte skulle komma till Sverige, i alla fall inte denna gång. Mot slutet av beredskapen kunde upp till en tredjedel av bataljonens manskap vara på ledighet, och i början av september väntade man allmänt på att beredskapen skulle ta slut och att landstormen kunde hemförlovas. Skumma typer Eftersom det inte helt kunde uteslutas att främmande makter var intresserade av den svenska mobiliseringen höll landstormsmännen ett vakande öga över vilka människor som rörde sig i Täbytrakten och även lokalbefolkningen var extra uppmärksam på ovanliga besök. Foto insänt av Barbro Westerberg föreställande 3 Pluton 4 Kompani 6? Bataljon. Taget vid Gribbylund. Hennes morfar Hugo B Jansson står i övre raden nr 2 fr vänster. Ur bataljonschefens förhörsprotokoll, 14 augusti 1914: Till Bat.chefen hade anmälts att en dansktalande person, jämte tvänne elegant klädda damer, anlänt till Täby på middagen innevarande dag med järnväg från Stockholm, att mannen under järnvägsresan lagt i dagen ett påfallande intresse för landstormsöfningarna i trakten, samt att mannen och de i hans sällskap varande kvinnorna tagit in hos skräddare Delin i Täby, som i orten åtnjöte mindre godt anseende. Efter en noggrann utredning visade det sig att den stackars danske besökaren och hans ”elegant klädda damer” dock hade helt legitima ärenden i Täby, han var tillsammans med sin svenska hustru på besök hos sin svärmor. Varför skräddare Delin skulle ha haft ett mindre gott anseende i Täby framgår dock inte av protokollet. Beredskapen går mot sitt slut I början av september hade bataljon Almström, mot alla odds kan man tycka, lyckats öva upp en någotsånär godtagbar militär förmåga. Nu skulle man testas under olika fältmanövrar i terrängen, mot grannbataljonerna i väster och öster. Man spelade omväxlande angripare och försvarare, och av de knapphändiga rapporterna från övningarna förefaller det som att bataljon Almström gjorde ganska bra ifrån sig. Samtidigt blev ryktena om en nära förestående hemförlovning allt intensivare, något som nog hälsades med stor glädje av bataljonens manskap. Efter den 8 september finns inga fler anteckningar om övningar eller annan verksamhet i bataljonens krigsdagbok. Troligen ägnade man de sista dagarna åt att återställa sina förläggningar och förbereda hemresan. En mindre grupp landstormsmän hade dock anmält sig till att frivilligt tjänstgöra ytterligare en tid med bevakningsuppgifter runt Rydboholm, för att skydda vägarna mot Vaxholm och befästningarna där. Under morgontimmarna den 10 september marscherade de olika kompanierna för sista gången från sina förläggningsplatser. Målet var Täby station, där man skulle åka med ett extrainsatt tåg mot Stockholm kl 11. Även om man var glad över att få åka hem till de sina igen, var det nog en och annan som också kände ett visst vemod över att 5 lämna sina kamrater, som man levt tillsamman med i vått och torrt under en månads tid. Mycket tyder på att det överlag rådde en god stämning i bataljonen under vistelsen i Täby. En stor del av bataljonens manskap bildade 1915 en kamratförening för att träffas och också för att samla ihop pengar för en stödfond för framtida inkallelser. Första kompaniet (Stenberg) samlade vid Täby station för hemresa till Stockholm 10 september 1914 100 år senare – spåren efter landstormen idag Än idag finns spåren kvar efter bataljon Almström, om man vet var man skall leta. Tack vare den kamratförening man bildade 1915 går det att i text och bild följa delar av bataljonens öden, och i olika arkiv kan man i detalj läsa hur deras vardag såg ut under vistelsen i Täby. De Täbybor som upplevde landstormens beredskap är inte längre i livet, men deras upplevelser kan i vissa fall leva kvar. Ett exempel på hur ”Korvlinjen” kan väcka minnen är från Märta Jansson i Täby Kyrkby, vars berättelse återges i THF:s skrift ”Från ledung till landstorm” (1987): Som 7-årig flicka (1915) gick man ofta ner till landstormsförläggningen vid Karby. När man iklädd sitt bästa förkläde satt på gärdesgården, kunde det hända att någon av landstormarna kom fram med en bit korv eller en portion ärtsoppa. Oh, vad tacksam man var då! Vi hade så lite mat hemma. Både jag och mina kamrater tyckte förresten bra om landstormarna, dom var bussiga. Men dom fick jobba hårt med spadar och spett. Jag såg dem bygga fortet vid Gullsjön. Det finns också konkreta spår kvar i Täbys natur. På samma sätt som de soldater som tidigare byggt skyttevärn i området, så efterlämnade landstormsmännen minnesstenar på de platser där man arbetat med att bygga värn. Sådana stenar kan man idag hitta i närheten av Gribbylundsvägen och vid Skogbergafortet. Vid Gribbylunds gård skall det också finas en numera försvunnen ristning i en berghäll med texten ”Ett trevligt minne". Lyckligtvis behövde inte Sverige uppleva det första världskrigets fasor annat än på avstånd. För de flesta inkallade landstormsmännen innebar tiden i Täby kanske just bara – ett trevligt minne. 6 Efter en del letande i gamla nummer av tidningen hittade vi nedanstående landstormsvisa inskickad av Barbro Westerberg och publicerad i HiT, nr 1 1993. Den är skriven av Ivar Pira och sjöngs på Gribbylunds gård till tonerna av ”Putte, du är min ögonsten”. Den vittnar om att landstormsmännen blev ganska väl omhändertagna hos familjen Ekerman som arrenderade gården. Också vårt hembygdsmuseum i Rönninge by valde att högtidlighålla 100-årsminnet av 1:a världskriget med en liten utställning, låt vara att en del föremål nog snarare kom från det andra. 7 Ett axplock ur Slöjdgillets höstutställning 7 7 7 Släktforskning – en forskning i tiden Alla vill vi väl veta vilka vi är och det kan historien berätta. Att släktforska innebär att glänta på dörren till det förflutna. Precis som med all historia handlar det om att försöka kasta litet ljus över oss själva och vår egen tillvaro. Vi bär med oss mer av arvet från våra förfäder än vi kan ana. I släktforskningen möter vi historien genom de enskilda människorna, våra släktingar. Det ger livet litet extra krydda att få veta varifrån man kommer och att lära känna olika levnadsöden i släkten. Det är en spännande värld som ibland även går längs slumpens stigar. Släktforskningen kräver förvisso stort tålamod och noggrannhet och den är beroendeframkallande. Har man en gång börjat och fått upp ett spår är det svårt att sluta. När man så finner det man sökte infinner sig lyckoruset. Den obotliga släktforskarsjukan blir då enbart underbar. Belöningen är inte enbart den historiska kunskapen. Bland belöningarna finns även en rent social sida. Man får lätt kontakt med andra likasinnade i olika åldrar och spridda över hela landet och ibland även i andra länder. Geografi och lite allmänhistoria smyger också på. Du får i bästa fall även kontakt med äldre nära och kära innan de vandrar in i skuggornas värld. Det gäller att passa på och fråga hur det var för dem att växa upp och om de har gamla brev och fotografier. Annars sker forskningen idag genom digitaliserade kyrkböcker, bouppteckningar och liknande källor. Besök på eller kontakt med olika arkiv förekommer också för att komplettera kunskapen. Den 3 september i år startade vi en kurs i släktforskning inom Sektionen för släkt- och hembygdsforskning. Det blev mitt i prick. Intresset blev så stort att det omgående blev två kurser. Och ändå har vi en diger väntelista för en eventuell upprepning. Under kursen går vi igenom de olika kyrkoböckerna och andra viktiga källor för släktforskning. Mitt i kursen kompletterade vi med ett fysiskt arkivbesök hos Genealogiska föreningen. Genom forskningen lär man sig hela tiden nya saker, som att läsa på nytt. Nu handlar det om att tyda prästernas handstilar och tolka gammalstavning. Har du tankar på att börja släktforska, gör det. Du är bara att gratulera – en rik värld väntar på dig! Mary Modin och Lars-Bertil Ohlsson Foto: Lars-Bertil Ohlsson Hej du som är medlem i Täby Hembygdsförening och tycker att det är givande att delta i verksamheten på olika sätt genom att t ex gå på intressanta föredrag eller enbart stödja föreningen med din medlemsavgift. Du behövs för att vi skall kunna driva och utveckla föreningen och ge alla nuvarande och kommande invånare (även barn och ungdomar) i Täby kunskap om Täbys historia. Utan historia ingen framtid brukar man säga. Vi i valberedningen tänker med tacksamhet på allt Jean-Louis Sainz uträttat för föreningen - inte minst som sammankallande i valberedningen. Då några ledamöter i vår lämnar sina uppdrag efter många års fantastiskt arbete vill vi nu vända oss till dig för att höra om du eller någon du känner skulle vara intresserad att medverka i styrelsens arbete. Vi hoppas att du i så fall hör av dig till Täby Hembygdsförenings valberedning. Birgitta Segerström tel. 510 116 34 eller Kurt Svedros 59 99 86 16 ( säkrast tidig morgon eller kväll) 8 Lite "smått och gott" Ny rondell på Arningevägen. I nr 43 av Mitti Täby kunde vi läsa att Vägverket och Täby kommun bygger en ny rondell i korsningen Arningevägen och Leverantörsvägen för att skapa bättre framkomlighet. Dessutom kommer man att ansluta med en ny väg med sikte på bättre kommunikationer till Skavlötens friluftsgård. Nu hoppas vi att man också löser frågan om en infartsparkering till Rönninge by i samma veva!! "Upplevelseled" i Stolpaskogen. Under ledning av och tillsammans med jägmästare Cecilia Lundin på stadsbyggnadsenheten i Täby kommun har Täby Friluftsfrämjande, Täby Naturskyddsförening och Täby Hembygdsförening m. fl. arbetat fram ett förslag till en pedagogisk led genom Stolpaskogens natur- och kulturhistoria. Leden, som är tänkt att bli ca 3 km lång, utgår från Ensta Krog och avslutas vid Visinge station och kommer att gå på skogsstigar och spänger. Den kommer att ha 14 särskilda målpunkter och väntas vara färdigställd för invigning i oktober 2015. Målpunkterna, som alla markeras med en informationsstolpe, berättar om respektive plats kulturhistoria eller platsens skogsmiljön/naturvärden. En informationskarta och ett illustrerat häfte om ledens samtliga målpunkter kommer att finnas på kommunens hemsida för utskrift. Syftet med leden är att utveckla Stolpaskogen till att bli Täbys stadsskog. Som lämpliga målgrupper nämns bl a grundskoleklasser och familjer. Vi möts i Stolpaskogen om ett år! Broschyr om ekarna i Täby. Täby har flera unika ekmiljöer som är väl värda ett besök. I broschyren "Ekarna i Täby" beskriver Täby kommun i samverkan med Täby Naturskyddsförening och Täby Hembygdsförening bl a Hagby eklandskap, Torslunda ekholmar, Vågsjö ekar och ekbacken vid Viggbyholms gård. Syftet är att sprida kunskap om ekarnas betydelse i landskapet och för den biologiska mångfalden. Vandra gärna på de stigar som finns markerade i broschyren. Reseguide i Täby. Täby kommun utkom under hösten med en trevlig och behändig reseguide till kommunens sevärdheter. Den finns att köpa i receptionen på kommunalhuset för en kostnad av 85 kronor. OBS: Ett inbetalningskort för medlemsavgiften 2015 medföljer detta nummer. Medlemsavgiften skall vara erlagd före den 1 mars Efterlysning Landshövding Jacob Johan Gyllenborg började år 1777 att ersätta de gamla förfallna trämilstolparna från 1720 med stenstolpar. Som leverantör valde han Marmorbruket i Kolmården (där hans släkt hade ekonomiska intressen).En halvmilsstolpe från 1777 med fornlämningsnr Täby 210 stod fortfarande kvar 1975 vid vägskälet Stockholmsvägen-Attundavägen. Platsen är beskriven 1722 då vägmätning utfördes och beslut om placering av milstolpen gjordes: “dit der Walltuna och Norrtälljevägen skilljas på Eneby gierde. Widare Norrteljevägen förbi Eneby och Åfwa påstgård och dess gierde fram om hemmanet” Öster om vägen och 30 meter norr om Åvalunds torp. 1964 ansöktes om tillstånd att flytta stenen inför byggandet av "västra tillfarten till Täby storcentrum" (Attundavägen) vilket beviljades av Riksantikvarieämbetet och man föreslog Så här bör den ha sett ut. "sydöstra vägslänten i det nya vägkorset". Vid en inventering i april 1996 var milstenen spårlöst försvunnen. Är det någon av er läsare som vet vart den tog vägen eller någon som har en bild eller minns stenen? Hör gärna av er. Själv måste jag cyklat eller gått förbi den dagligen på 50-talet på väg mellan Ytterbyskolan och Ensta men vilken skolkille tänker väl på milstenar? Mer finns att läsa i Fornminnesnytt nr 3 och 19, 2011 på vår hemsida. www.täbyhembygdsförening.se Uppgifterna om, samt teckningen av den försvunna milstenen är hämtade ur Stefan Nordins bok Milstolpar Stockholm, Uppsala, Södermanland. Leif Grönwall. Ek. karta från 1951 med milstenen markerad. 9 Folktron och våra julförberedelser Så har då höstens varma vindar och sköna färger fått lämna plats åt mörkare dagar med snålblåsten vinande runt knuten. Snart börjar den för många stämningsfyllda tiden med levande ljus, adventskonserter och julmarknader. Låt oss för en kort stund se hur våra förfäder förberedde sig för julen. Första söndagen i advent inledde kyrkoåret och innebar samtidigt inledningen på en lugnare period för bonden och hans hushåll. De riktigt tunga sysslorna var avklarade för året och det var dags att ta itu med bestyren inför julen som också de kunde bli ganska omfattande med slakt, ölbryggning och bak. Adventstiden var en tid då man inte skulle påbörja något viktigt eller störande arbete. Det var också en tid för givmildhet mot de fattiga, det skulle medföra lycka och välgång för givaren. Julölet skulle avsmakas på Annadagen (9/12). Seden gick säkerligen tillbaka till hednatiden och man var noga med att, genom att t ex lägga ett järnstycke i bryggkaret, skydda ölet från trollen som annars kunde stjäla det. Sätten varierade med var i landet man bodde. För julslakten gällde på många håll regeln att lussedagen var mest lämpad, helst före kl 3 på lussenatten. Annars hette det att fläsket ej gick att förtära. Skållvattnet från slakten fick till exempel i Småland inte rinna ut på barmarken, ty då skållade man vätten (småfolk som troddes bo under jorden) och det betydde otur. För kvinnorna innebar julbaket ett stort arbete; man bakade ofta för flera månader framåt. Brödet betraktades med stor respekt och var ett ”gusslån”. Också baket var omgärdat av ritualer; så ritade man t ex ett kors i degen eller brödet för att skydda det från onda makter. Om ett bröd hamnade upp och ner kunde det betyda att man bakade för Fan själv. Att sjunga under bakandet betydde att man skulle få gråta innan brödet var uppätet. Julbrödets magiska krafter ansågs förse dragdjuren med ökade krafter vid vårbruket efter den långa vinterns bristfälliga utfordring. Julstädningen var viktig och allt i stugan skulle rengöras. Såpa hade man sällan råd med så det blev till att skura med sand och granris. Men om de fejade spisen så illa att sotflagor flög genom skorstenen och ut på fälten, så kunde säden förstöras nästa år och bli full av ”sot”. Man strödde halm på stuggolvet och hängde upp målade bonader på väggarna (se omslagsbilden). Motiven växlade men särskilt vanligt var Heliga tre konungars tillbedjan. Seden hängde kvar särskilt länge i Dalarna/Hälsingland och Småland/ Halland. 10 Julen har ofta kallats Ljusets fest och elden och julljusen hade sin självklara betydelse för helgen. Man trodde att de ting som julelden och julljusen belyste fick skydd och välsignades. I askan kunde man på juldagens morgon utläsa kommande års händelser. Ljusstöpningen var ett viktigt arbete före jul och julljus ingick ofta i gåvorna till tjänstefolk och anhöriga. Man medförde också ljus till kyrkans julotta. På julbordet stod som regel ett större julljus och ibland två, som då ansågs vara husmoderns och husfaderns. Ibland kunde även varje familjemedlem ha sitt ljus och liksom med elden kunde man utläsa personers enskilda öden ur ljusets sätt att brinna. Man fick alltså inte flytta eller snoppa ljusen och inte heller släcka dem. Resterna av julljusen ansågs ha magisk verkan och användes ofta till att bota människor och djur. De kläder för året som inte hade blivit färdiga förut måste tillverkas under adventstiden. När julfriden inträtt vid Tomasmässan eller på julafton rådde förbud mot all ”kringgärning”.dvs det vardagliga arbetet på gården. Inga redskap fick stå kvar ute på fälten och vid gården skulle allt vara i ordning. Annars kunde obehagliga saker inträffa och redskapen bli odugliga. Begick någon brott under julfriden som vanligen varade till 7 eller13 januari, blev straffet dubbelt mot annars. Till tecken på julens ingång restes julstänger i en snödriva på gården eller på ömse sidor om farstun. Från Uppland berättas att man gick runt i byn tidigt på julaftons morgon under åldermannens ledning och reste ”jultecknet” hos granne efter granne. Naturligtvis skulle man trakteras i varje gård, vanligtvis glögg, viket kunde få sina konsekvenser i stora byar. Till ”julruska” tog man en lång och smal gran på skogen. Skoglösa byar tog sina träd på andras marker utan att detta ansågs brottsligt. Ruskan skulle stå tills sista jullimpan och julölet förtärts, dock inte längre än till fastlagssöndag då åldermannen gick omkring och inspekterade. Den som då hade sin stång kvar fick böta. Luciafirandet har en både förkristen och religiös bakgrund. Vi får ta det en annan gång men jag rekommenderar varmt läsning av Ebbe Schöns ”Folktrons år” och Albert Eskeröds ”Årets fester” som jag hittat dessa uppgifter i. Trevlig helg önskar redaktören. Bild: Detalj ur bonadsmålning av Anders Eriksson i Ås, Småland. Vi diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare. Mary Modin, 070 547 47 69, carlsson.mary@gmail.com Lars-Bertil Ohlsson, 070 671 27 11, larsbertil.ohlsson@telia.com www.hembygd.se/taby SLÄKTFORSKNING Kvarvarande program för hösten onsdagar kl 15.00 -17.00, 17.30 -19.30 Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt. Mer information får du om du ringer till HansErik eller Gunvor. ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Onsdagen 26 november Vad gör jag när kyrkoböcker saknas? Vad gör jag när kyrkoboken saknas? Mantalslängder. Ersättningskällor. Udda handlingar i kyrkoarkiven. Onsdagen 10 december Andra källor än kyrkoböckerna Vi går igenom andra källor där information kan finnas om mina anor. Emigranter. Rötter i andra länder. Vårprogrammet 2015 startar Måndagen den 2 februari i Riksarkivet i Arninge klockan 16.00 - 18.30 Släktforskarträff Vi hjälper dig att komma vidare och visar allt du kan forska på i Arninge som Arkiv digital, SCB, Sveriges dödbok, Sveriges befolkning och mycket mera. Anmälan senast den 28 januari till Mary 070 547 47 69 eller carlsson.mary@gmail.com Arr: Sektionen för släkt- hembygdsforskning Onsdagen den 4 mars klockan 18.00 i Ytterbystugan Hur får jag veta mer om: Soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel, präster med flera. Välkomna hälsar Mary och Lars-Bertil Kontakt: Mari-Anne Lundroth, tel 070-216 31 43 ma.lundroth@spray.se Torsdagen 4 december i Rönninge by Förberedelser inför Julmarknaden Lördag-söndag 6-7 december kl 11.00-16.00 Julmarknad i Rönninge by Tisdag 9 december Julavslutning 2015 Måndag 12 januari Första arbetskväll med sedvanlig julgransplundring. Därefter träffas vi varannan vecka, måndagar udda veckor. Samtliga arbetskvällar börjar kl. 19.00. I Ytterbystugan. Dagträffar med början tisdag 20 januari - därefter varannan tisdag, jämna veckor. Samtliga träffar kl. 13.00 i Ytterbystugan. Måndag 9 mars ÅRSMÖTE kl. 19,00 i Ytterbystugan. Söndag 22 mars Demonstrationsdag i Drängstugan, Rönninge by, kl. 11.00 -15.00 Vi visar olika handarbetstekniker. Naturvårdssektionen Kontakt: Hans-Erik Nordin, tel 08-756 31 32 hasse.nordin@hotmail.com eller Gunvor Ekblad, tel 08-758 20 40 Naturvårdssektionen träffas under våren 2015 den 15/1, 5/2, 19/2, 5/3, 19/3, 9/4 och 23/4 kl 19.00 i Ytterbystugan. Ytterligare datum publiceras i nästa nummer. Se även programsidan och föreningens hemsida. Måndag 1 juni Våravslutning i Ytterbystugan. Ett detaljerat vårprogram delas ut till Slöjdgillets medlemmar i början på januari 2014. Butiken i Rönninge by Öppen söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. februari t.o.m. midsommarafton med undantag för påskdagen den 5 april och pingstdagen den 24 maj. 11 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 38 Täby B Porto betalt HÖST/VINTERPROGRAMMET 2014 November 2014 tel 076-814 14 92 leona.jagerclarstedt@gmail.com www.täbyhembygdsförening.se HEMBYGDSMUSEET I RÖNNINGE BY öppet under Julmarknaden samt under våren 2015 söndagar fr o m maj t o m midsommarafton kl 11.00-15.00. Torsdagen den 20 november kl 19.00 i Ytterbystugan Täbys skogar och naturreservat Stadsträdgårdsmästare Poa Collins och miljöplanerare Linda Armyr från miljökontoret i Täby kommun kommer och berättar om kommunens planer för vår natur. Arr: Naturvårdssektionen Måndagen den 2 februari kl 16.00 - 18.30 i Riksarkivet, Arninge Söndagen den 30 november Kl 12.00 – 16.00 Adventskaffe i Ytterbystugan Adventskaffe med hembakat bröd försäljning av hantverksprodukter böcker mm samt ringlotteri med fina priser. VÄLKOMNA Arr: Täby hembygdsförening Släktforskarträff Vi visar ”godbitar” som Arkiv digital, SCB-utdrag, Sveriges dödbok mm Anmälan tel 070 547 47 69 till Mary Modin eller carlsson.mary@gmail.com senast 28/1. Arr: Sekt. för släkt- och hembygdsforskning Söndagen den 15 februari kl 19.00 i Ytterbystugan Söndagen den 23 november kl 19.00 i Ytterbystugan HELIGA BIRGITTA Urban Thornberg berättar om helgonet som växte upp i Roslagen för 700 år sedan och vars far ägde Karby gård i Täby. Arr: Styrelsen TÄBY SLÖJDGILLE 2015 Torsdagen den 22 januari kl 19.00 i Ytterbystugan BÅTAR under vikingatid och medeltid Agneta Pörner ger oss glimtar om hur båtarna var konstruerade, vad som skiljer dem åt och hur man navigerade. Arr: Fornminnessektionen Torsdagen den 29 januari kl 19.00 i Ytterbystugan ”Täbyfilmer i repris” Filmafton med Gunnar Helins filmer Först visas Täby 1950-55 och efter kaffepaus Sjöarna i Täby med John Boija som speaker. Begränsat antal platser (45 personer) Arr: styrelsen 6-7 december kl. 11.00-15.00 JULMARKNAD i Rönninge by I butiken har vi öppet hela helgen. Där är det försäljning av hemstickade vantar, sockor, mössor och mycket annat. I Drängstugan bakar vi ”Gorån”. Vi säljer också hembakt julbröd, kaffebröd och matbröd. De hemstöpta ljusen både säljs och lottas ut. I tombolan finns chans att vinna något handarbete och för barnen finns fiskdamm och ett eget lotteri. Välkomna! "Ett quarts mantal frälse Hästängens gård" Fotograf Olle Strandberg berättar om och visar bilder på gården vid Rönningesjön som han växt upp på. Det blir en hel del kulturhistoria men också om byggnader och folklivet på gården. Arr: Styrelsen Onsdagen den 4 mars kl 18.00 i Ytterbystugan Hur får jag veta mer om: Soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel, präster m fl? Arr: Sekt. för släkt- och hembygdsforskning. God Jul och Gott Nytt År önskar Täby Hembygdsförening
© Copyright 2024