Slutrapport Bärodling i Stöde okt 2013
Slutrapport ”Bärodling i Stöde” förstudie – Dnr 20126694 Projektägare Stöde församling Finansierad av Leader Mittland 2012-2013 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Målområde, målgrupp och målsättning 3. Bakgrund 3.1. Kyrkan, framtid och medlemmar 3.2. Kyrkans roll i samhället 3.3. Kyrkan och diakoni 3.4. Odlingsförutsättningar på platsen 3.5. Projekthistorik, förankring 4. Genomförande, kontakter, resultat och slutsatser 4.1. Genomförda aktiviteter, sammanställning 4.2. Kontakter, samverkan och nätverk 4.3. Företag inom odling/förädling Kunskaps- och metodmaterial: Punkt 4.4 – 4.10 4.4. Rådgivning odling/förädling 4.5. Avsättning för odlade produkter 4.6. Finansiering av uppstart – projektmedel 4.7. Idéer från aktiviteter 4.8. Funderingar kring organisationsform 4.9. Kyrkan som entreprenör – nytt för många 4.10. Projektplan ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde” 5. Hur projektet har gynnat vissa grupper enligt kriterier Leader 6. Sammanfattning av mål och resultat samt spridning av resultatet 7. Projektets framtid 8. Slutsatser och rekommendationer Bilaga 1 – Idédokument från kursen ”Solidariskt altarbord” 2 1. Sammanfattning Projektet har undersökt hur man kan finansiera etablering av odlingar på Stöde församlings marker samt sammanställt möjlig avsättning för de produkter som sedan produceras i dessa odlingar. Förstudien är genomförd 20120817-20130930 av Sofia Sahlin Mentha Productions www.mentha.se, anlitad av projektägaren Stöde församling. I projektet har, enligt plan, genomförts studiebesök på olika typer av odlings- och försäljningsföretag samt haft samtal med grossist och andra kunniga inom grönsaks- och bärhandelsområdet. Projektet har initierat diskussioner och möten med lokalbefolkningen i Stöde. Det har även skapats kontakter med andra som har genomfört projekt och gjort ansökningar samt kontakter med presumtiva medfinansiärer och bidragsgivare till projektet. Resultat av projektet är en treårig projektplan med budget för odlingsetableringen som heter ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde”, samt denna slutrapport med förslag på möjliga finansieringsvägar och organisationsform för projektet samt förslag på grödor/produkter att satsa på samt avsättning för dessa. Mycket kort sammanfattat rekommenderas församlingen att bilda en ideell förening för att driva odlingar, diakoni, samverkan och turism. Presumtiva finansiärer är Härnösands stift, Länsstyrelsen Västernorrland, EU Sociala fonden och ev Leader Mittland, fler fonder och bidragsinstanser samt ev privata bidrag/donationer. I samverkan med lokala föreningar kan bygdeavgiftsmedel komma i fråga. Projektet består av många delar och man bör söka medel för olika delar av projektet på olika ställen. Grönsaker och bär är ett produktområde med enorma svängningar i priser. Rådet är att satsa på 4 olika grödor/frukt/bär som grund för att inte vara helt beroende av en gröda. Positiva effekter är att det har byggts upp en förståelse för och tro på odlingsprojektet både bland förtroendevalda, anställda och medlemmar i Stöde församling samt att presumtiva finansiärer har fått kunskap om projektet. Detta projekt kan bli en mall och förebild för många församlingar runtom i Sverige i deras strävan att bidra till ett hållbart samhälle för människa och miljö. 2. Målområde, målgrupp och målsättning Projektet har utförts i Stöde församling och målgruppen är anställda, förtroendevalda och medlemmar i Stöde församling samt alla intresserade församlingar i Sverige. Stöde församling har efter projektperioden en projektplan, metoder för kyrkligt entreprenörskap, underlag för ansökningar samt kunskapsmaterial för att gå vidare. Församlingar runtom i Sverige kan använda dessa resultat och rekommendationer för att själva kunna utveckla liknande verksamheter. 3 3. Bakgrund 3.1. Kyrkan, framtid och medlemmar Svenska kyrkan är en medlemsorganisation vars verksamhet bärs av medlemmarnas avgifter. Inom 5 – 10 år kommer Svenska kyrkan sannolikt att få ett mycket lägre medlemsantal beroende på att svenskar numera endast blir medlem i kyrkan om man döps. Tidigare blev alla automatiskt medlemmar. Om det dessutom skulle bli så att avgiften inte längre finns med på deklarationen – vilket är fallet idag – så är risken att medlemstappet blir än större. 3.2. Kyrkans möjligheter Om man som kyrka vill kunna fortsätta verka på det sätt man gör idag med barnoch ungdomsverksamheter och diakonalt arbete så behövs andra intäkter än medlemsavgifter. 3.3. Odlingen – diakoni - företagande Stöde församling vill skapa odlingsytor med diakonal verksamhet av stora gräsytor som idag slukar resurser för klippning och skötsel hela somrarna. I stället för att lägga resurser som dessutom påverkar miljön negativt vill församlingen skapa odlingar med diakonala mervärden - att behövande människor ska kunna få hjälp i form av arbetsträning, rehabilitering, trädgårdsterapi - samt med syftet att bidra till en hållbar utveckling genom att erbjuda närodlade produkter i Västernorrland. För att lyckas med detta på lång sikt krävs det att verksamheten genererar intäkter i en stabilare form än vad t ex ersättningar från det offentliga för rehabilitering kan inbringa. En stark drivkraft har alltså också varit att undersöka vilka möjligheter det finns för en församling att driva näring på ett ”kyrkligt sätt”. 3.4. Projekthistorik, förankring Detta odlingsprojekt började 2011 efter en idé av den av församlingen anlitade musikern och entreprenören Sofia Sahlin. Kyrkorådet beviljade, efter idépresentation, medel för att göra en ansökan till ett förstudieprojekt hos Leader Mittland. Ansökan beviljades och projektledare och trädgårdsmästare Tomas Lind anställdes under 2012. Under detta första Leaderfinansierade projekt gjordes provodlingar, ett växthus kom på plats samt mycket annat. För att gå vidare och genomföra en etablering av odlingar gjordes, med fortsatt benäget stöd från kyrkorådet, en ny ansökan till Leader Mittland. Leader Mittland ansåg att projektet borde ha fler medfinansiärer och mer medvetenhet om hur odlingarna ska kunna bära sig i framtiden, varför man beviljade pengar till en ytterligare förstudie med denna inriktning under 2013. Under denna förstudie, som detta är en redovisning av, bildade kyrkorådet en speciell projektgrupp för att följa utvecklingen och sätta sig in i historik och helhet, vilket har varit till stor nytta för projektet. De odlingar som kom igång 2012 kunde fortsätta och utvecklas tack vare att tidigare projektledaren Tomas Lind har kunnat vikariera som kyrkogårdsvaktmästare under 2013. Detta har kraftfullt bidragit till ytterligare engagemang och förankring bland de förtroendevalda, anställda och kyrkans övriga medlemmar. 4 4. Genomförande, kontakter, resultat och slutsatser 4.1. Genomförda aktiviteter sammanställning - Studiebesök på Hallongården – Ystad, Den Gamles Gård – Lund och Ås trädgård – Östersund. - Möten/samtal med Blåtand syltfabrik i Stöde, Deltagrönt – grönsaksgrossist Medelpad, SIK Umeå, Hushållningssällskapet, Lunds stift egendomsnämnden, föreningar i Stöde, ALMI, Länsstyrelsen företagsstöd och projektstöd. - Kursdagar Hela Människan – ”Kyrkligt entreprenörskap” församlingen som upphandlare i offentliga upphandlingar samt projektstöd, Kursdag inom Pilgrimsledprojektet (EU SÖT Green Highway) – Bed & Breakfast/Pilgrimsleden som möjlig intäkt/att driva projektet, ALMI tillväxtdag – presentation från Trångsviken chark. - Information läsning/internet: hur andra stift satsat i odlingar, andra odlingsstudier, Härnösands stifts projektstöd och verksamhetsberättelse, andra Leaderprojekt. - Genom möten och aktiviteter med människor i närområdet/församlingen samt t ex aktivitet under kursdag ”Solidariskt altarbord” har vi tagit fram förslag på möjliga indirekta finansieringsformer och intäkter som inte är ren försäljning t ex ideellt arbete i odlingarna. Se bilaga 1. - Skrivit projektplan för kommande ansökningar och ansökt om Bygdemedel. 4.2. Kontakter, samverkan och nätverk - Nätverk, kontakter och samverkan har skapats med: o Andra projekt drivna av församlingar med hjälp av "offentliga" medel Kungsporten Husqvarna, Kirsebergs församling Malmö o Organisationen Hela Människan. o Pilgrimsledprojektet St Olavsleden, Putte Eby och lokalt engagerade. o Länsstyrelsen Västernorrland, ALMI o Hushållningssällskapet Västernorrland, Delta Grönt/Västernorrlandsgården o Lunds stift egendomsnämnden, Härnösands stift o SIK Umeå (Institutet för livsmedel bioteknik AB) o Stöde Hembygdsförening, Stödebygden företag och föreningar i samverkan, Örtagårdsföreninge Stöde, 3 odlingsföretag, Blåtand AB syltfabrik. 4.3. Utvärdering och slutsatser företag inom odling/förädling De kombinerade odlings- och försäljningsföretag som har besökts har i de framgångsrika exemplen kunnat byggas upp och växa i lagom takt över lång tid. Expansionen har kompletterats med andra jobb bredvid vid behov eller man är pensionerad. Gården kanske är en släktgård så kostnaden för fastigheten är låg. Att sälja produkter själv kostar mycket tid och resurser – antingen har man för att göra detta gjort lyckad turistsatsning eller under lång tid byggt upp ett varumärke och en trogen kundgrupp. Detta tror jag inte är möjligt för en församling – eller det företag som församlingen initierar – eftersom verksamheten mycket snabbt måste bli ekonomiskt bärande. Det måste tydligt gå att se för en stödgivare eller finansiär att företaget kan stå på egna ben inom en överblickbar och rimlig framtid, säg 2-3 år. 5 Kunskaps- och metodmaterial: Punkt 4.4 – 4.10 4.4. Rådgivning odling och förädling I Stöde församlings odlingsprojekts början år 2011 var en av idéerna att satsa på exotiska färska kryddor odlade i växthus. Rekommendationen idag blir att detta inte är en lämplig inriktning för Stöde församlings projekt. För att stå sig i konkurrensen på denna marknad handlar det om produktion i stora automatiserade växthus, vilket både innebär en stor investering samt att det inte erbjuder den läkande miljö som är församlingens ambition. Ett allmänt råd för att etablera odlingar är: avsätt gott om tid för planering! Det är många frågor att fatta beslut om, ritningar som ska göras och goda råd att hämta innan man sätter spaden i marken. Förutsättningar Ytan som finns disponibel för odling är ca 1500 kvm plus en odlingsmark på ca 2 ha som ägs av Härnösands stift och idag arrenderas av en jordbrukare i Stöde. Jordbrukaren är i dagsläget positiv till att låta församlingen överta detta arrende om så önskas. Det finns även ett litet växthus för plantuppdragning. Det finns tillgång till bevattning i obegränsad mängd tack vara närheten till Ljungan. Detta gynnar odling av grödor som t ex gurka, squash och bladgrönt. Efter två års markberedning och odlingar, möten och samtal med expertis inom området, kreativa möten med Stödebor, samråd med Blåtand, framtagande av prisbilder och avsättning av olika produkter samt samråd med trädgårdsmästare och tidigare projektledaren Tomas Lind, rekommenderas produktion av dessa grödor: Frilandsgurka Sockerärtor Squash/Zucchini Sallad och bladgrönt (i liten skala för lokal avsättning) Bladpersilja Sparris Vitlök Citronmeliss Mynta Potatis Bär: Krusbär - marmelader Vinbär, röda, vita, svarta – marmelader, hälsotrenden (svarta) Aronia - hälsotrenden Åkerbär – stark efterfrågan från Blåtand i Stöde. Frukt: Äpplen – kanske säljas som de är Rosenkvitten - marmelader Rabarber – marmelader 6 Plant till kyrkogården Längre fram i tiden: Jordgubbar (list i tunnelodling) – attraktivt med närodlade Större plantproduktion - för kyrkogård samt försäljning Plockning i skogen som projekt: blåbär, lingon, hjortron samt andra lite ovanligare bär med mycket höga hälsovärden, listor med de nyttiga innehållen finns att få tag på t ex genom Roger Uddstål, SIK. Om plockning se punkt 4.7. Kommentarer till urvalet: - Enligt rekommendation från grönsaksgrossister och erfarenheter från odlingsföretagen bör man satsa på: - Ca 4 bärande grödor/produkter för att ha en bredd. Priserna svänger så enormt under säsongen och satsar man på bara en gröda vid frilandsodling är det en risk att man måste skörda och sälja när priserna ligger som lägst. Som ett exempel kan nämnas purjolök där kilopriset kan svänga mellan 4 och 30 kronor. Skulle man sälja själv i butik/på marknad bör man kanske ha fler grödor. - Produkter som man kan göra ”färdiga konsumentförpackningar” för att sälja med styckepris och/eller enkelt förädla själv. - Erbjuda någon ny ”rolig” produkt varje säsong (man tar naturligtvis bort också) för att skapa lite spänning och upptäckarglädje hos konsumenterna. - Eftersom odlingarna ska vara ekologiska har vi valt grödor som inte har så hög risk för sjukdoms- och skadeinsektsangrepp. - Kryddorna är med i tanken att skapa intressanta marmelad- och saftsorter och produkter som vinäger, salsa, oljor mm - En mycket intressant idé om att engagera föreningar i potatisplockning och försäljning finns och bör testas! Se punkt 4.7. - Ett spår som ligger i tiden är att satsa inom hälsotrenden. Bär som Aronia, Svarta Vinbär och blåbär är högintressanta i det avseendet. Många idéer och kompetens för förädling inom detta område finns hos Roger Uddström, SIK, Umeå. - Det har framkommit en idé om att skapa ett kyrkligt livsmedelsvarumärke, till en början inom sylt, marmelad och saft och framöver med proviantprodukter för pilgrimsvandrare, med inriktning på St Olavsleden, den pilgrimsled som går förbi Stöde. 4.5. Avsättning för odlade produkter - Naturligtvis är det bästa om merparten av produkterna säljs i Stöde till Huberget, cateringfirmor, ICA, äldreboenden/restauranger! HÄRODLAT är det bästa! - Gör avtal direkt med butiker i regionen (Stöde, Matfors, Sundsvall, Fränsta, Ånge) och ha leverantörsavtal med Deltagrönt, Deltagrönt har redan system för detta. Säljer man till/via Deltagrönt hamnar man i större konkurrens med liknande produkter från hela landet och världen. - Att sälja in sig i närområdets butiker kräver sannolikt personliga besök. Enligt erfarenheter från t ex Ås Trädgård och Trångsvikens Chark, är det avgörande att den person som har hand om inköpen är positiv till produkten. På Ås Trädgård blir det till exempel till och med en dipp i försäljningen när deras huvudkontakt är på semester. 7 - Att sälja själv i egen butik och på marknader är mycket personalkrävande och tidskrävande och kan utföras om det finns resurser personellt till det. Detta rekommenderas inte att satsa på som huvudintäkt. Se idéer om själplock för föreningar under punkt 4.7 4.6. Finansiering av uppstart – projektmedel Allmänt Börja med att göra en projektplan på lång sikt – den behöver inte vara väldigt detaljerad, men det ska finnas ett tydligt slutmål. Vart skulle man helst vilja landa! Resonera i ett tidigt skede med t ex en organisation som Hela Människan eller samverka med föreningar och organisationer i er närhet som har kompetens inom området. Avsätt medel eller gott om arbetstid för att (låta) göra projektansökningar. Har ni personer i er församling eller på orten som har denna kompetens, använd dem och var rädda om dem! Vårda viktiga personer och instanser, ge dem credit och lyft fram deras positiva roll för att projektet ska kunna lyckas. Det kan vara kommunens näringslivsavdelning, företagare på orten med rätt kompetens, kontakter på stiftet m fl. Dela, om det behövs och går, upp projektet i delar med en tydlig avgränsning. Många ställen man söker på föredrar tydligt avgränsade projekt, med en (1) tydlig inriktning. Ofta kanske olika delar i projektet kan ansökas om på helt olika ställen. Stöde församling Finansiering av ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde” Utgångsläge 2013 oktober Utgångsläget idag är att församlingens förtroendevalda, personal och medlemmar i stort har börjat växa in i tanken på ett socialt företag som ska vara ett slags systerföretag till församlingen. Det sociala företaget (se definition punkt 4.8) eller rent teoretiskt, den ideella föreningen med näringsverksamhet (punkt 4.8), ska vara en egen juridisk enhet men vara i nära samspel med församlingen. Lägg tid nu på att utveckla samverkansform! Formerna för detta nära samspel mellan församling och systerföretag måste i varje steg tydliggöras för att undvika konflikter missförstånd i form av dubbelarbete eller att någon anställd i det ena företaget utan reglering lägger arbetstid i det andra företaget. Formerna för denna samverkan är verkligen en fråga kyrkoråd, kyrkoherde och personal och projektledare måste lägga tid och kraft på närmaste året. Ansökningar i nutid Församlingen bör så snart som möjligt lämna in den treåriga projektplanen ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde” med budget som projektansökan till Härnösands stift. I ansökningsförfarandet bör möjligheten undersökas att träffa de som sitter nära besluten, kanske till och med kunna närvara med en punkt på beslutande fullmäktige, för att kunna svara på uppkomna frågor och funderingar. Visa på att om stiftet kan lägga en långsiktig grundplåt så blir förutsättningarna för att andra stöd- och bidragsgivare ska bevilja medel utmärkt! Om ansökan skulle avslås helt och hållet bör ganska snart en ansökan lämnas till stiftet som avser medel för att anlita någon som kan göra projektansökningar till 8 EU Sociala fonden och andra möjliga instanser. Att anlita någon på ca två månaders anställning med detta enda syfte, eller anlita ett företag som ”Projektstöd” i Sundsvall, Lena Schmidt i Matfors eller andra som har gjort stora EU-ansökningar. Ta in offerter! Ansökningar och aktiviteter församlingen kan göra framöver < 6 månader Efter att ansökan till Stiftet är inlämnad kan församlingen redan nu gå vidare på någon eller några av delarna i projektet. Dessa kanske kan göras eller drivas vidare, med hjälp av kyrkoherde, ideella duktiga kompetenser som Knut Frohm, Gunnar Åström och Lars Hammarberg eller med betald person/företag för detta. - Flytt av kyrkstallarna. Kyrkorådets projektgrupp har tagit på sig uppdraget att i samverkan med AU, Knut Frohm och Lars Hammarberg (som ska tillfrågas) ta fram offerter för en kyrkstallsflytt. Idéer om att krydda den flytten med att montera solceller på hela taket för elförsörjning av ev kylrum för grönsaker, viss uppvärmning i kyrkstallarna samt för laddning av kyrkogårdsförvaltningens och odlingsföretagets maskiner skulle kunna ge ytterligare chanser till finansiering. Kanske kan Hembygdsföreningen eller Stöde Företag och Föreningar i samverkan kunna göra ansökningar för Bygdemedel för denna flytt, då församlingen inte kan söka dessa medel. - Från Leader Mittland har vi fått indikationer om att ett projekt som rör Pilgrimsturism - St Olavsleden – skulle kunna vara intressant. Där kan man (om det blir som tidigare) lämna in ansökan vid 4 tillfällen per år, se http://leadermittland.se/. De går in i en ny projektperiod vid årsskiftet och det verkar i dagsläget inte vara klart hur allt kommer att se ut. - Den treåriga projektplanen finns på Länsstyrelsen hos Lisa Holmer, Näringslivsenheten, 0611-34 90 09, 070-399 94 53 och hon ska ha lämnat den vidare till en nyss anställd projekthandläggare inom landsbygdsprogrammet. De går in i en ny projektperiod januari 2014 och då vet de mer om hur kriterierna ser ut för den nya perioden. Det finns en uppsjö av olika investeringsstöd, men Lisa Holmer tyckte man skulle titta på möjligheten att göra detta till ett projekt. Man bör titta på hur stödet till utvecklingen av Vårsta Diakonigårds odlingar utformades. - Organisationen Hela Människan får med största sannolikhet medel från Tillväxtverket för att under 2014 göra utbildningar och stötta församlingar som vill starta näringsverksamhet. Kontakta dem! Använd er av deras kompetens! - Kontakta och bjud in Sundsvalls Kommuns Näringslivsbolag och se vad de kan bidra med in i projektet. Sälj projektet! Informera löpande och skapa relationer till de som sitter i beslut eller nära de som beslutar om medel till projektet. Kanske ett pressmeddelande ibland… Träffa någon och berätta om dagsläge och visioner. Lyft fram viktiga instanser och personer offentligt vid möjlighet. Se även till att informera Stödeföreningar, företag och Stödebor vid varje möjligt tillfälle! Kort om framtida ”finansiering” – förutom intäkter från produktion och bidrag Projektet bör från start se till att använda sig av personer från arbetsförmedlings och försäkringskassans olika arbetsmarknads- och rehabiliteringsprogram, praktikanter och WWOOF samt Helpex-arbetare. (Se den treåriga projektplanen). 9 Idéburet offentligt partnerskap eller Ideellt offentligt partnerskap är ett nyss utarbetat alternativ till att ingå i processer för offentliga upphandlingar. I offentliga upphandlingar konkurrerar man på pris och görs för ett (1) år i taget vilket kanske inte är det kyrkan vill och kan. Ideellt offentligt partnerskap finns i Västerås mellan Stadsmissionen och Västerås stad och är längre avtal (ca 5 år och längre) som bygger på ömsesidig respekt, en långsiktighet och samverkan. Kontakta Stadsmissionen Västerås eller Västerås stad för mer information. Att arrangera kurser på plats i Stöde kan vara ett bra sätt att dra in pengar i företaget. Att arrangera konfirmand- ungdoms- och musikläger kan också vara en möjlig framtida intäktskälla. 4.7. Idéer från aktiviteter - Potatis/grönsak självplock för föreningar och skolklasser med riktning mot gudstjänstfirande: Under 6-8 söndagar i augusti och september erbjuder man föreningar och skolklasser denna möjlighet: 1. Kl 11-14.30: Föreningen plockar och säljer potatis, grönsaker och bär efter tillgång och säljer på plats samt på marknadsstånd vid ICA eller annan plats föreningen/skolklassen finner lämplig. 2. Kl 14.30-15 serveras fika i kyrkan (stövlar av i vapenhuset ) där ljusen är tända och allt är förberett för ”skördegudstjänst”. Kyrkan smyckad med skördegåvor. 3. Under gudstjänsten som gärna får ha tema utifrån föreningens verksamhet, meddelas även hur stor försäljningen blivit under dagen, samt att en kollekt tas upp. 4. Föreningen/skolklassen har fått välja ett välgörande ändamål som kollekt och en del av deras intäkt går till. 5. Intäktsfördelning: 50% till föreningen/skolklassen, 25% till välgörande ändamål samt 25% till odlingsföretaget. - Bärplockning i skogen - för att åstadkomma detta med amatörplockare i grupp rekommenderas att någon sonderar ställen i förväg. I Sveriges skogar finns ca 600 000 ton bär, varav ca 20 000 ton plockas idag. Det finns 4 stora rensfabriker för bär i landet och en av dem är Blåtand i Stöde. Kan man hitta win/win-metoder för att plocka fler bär till en rimlig kostnad så finns en enorm utvecklingspotential. - Pilgrimsvarumärke sylt/marmelad/saft. Grundtanken är att en viss del av intäkten från varje såld produkt skall gå till välgörande ändamål. Samverkan med Blåtand. - Ett dokument från aktivitet under kursdagen Solidariskt altarbord finns som bilaga 1. 4.8. Funderingar kring organisationsform Stöde församling uttalade i ett tidigt skede i projektet att man inte vill ha denna verksamhet direkt i den ordinarie organisationen. Det kändes alltför riskabelt att driva näring som en liten församling, där en förlust ett år i odlingarna skulle kunna ge konsekvensen att man får säga upp personal eller dra ned på t ex barn- och ungdomsverksamhet. Svenska kyrkans har tagit fram råd för församlingar vid bolagsbildning, så dessa råd bör rekvireras innan bolagsbildningsbeslut fattas. Det finns även matnyttiga skrifter från Svenska kyrkan centralt som heter ”Att färdas väl” och ”Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden”. 10 Efter resonemang i många olika sammanhang under förstudien blir rekommendationen, bland annat med råd från organisationen Hela Människan, att bilda en ideell förening (som har näringsverksamhet) för ändamålet. Företaget bör inrymmas under definitionen ”Socialt företag” vilket innebär att man har som ändamål att integrera personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Andra förslag har varit: - ekonomisk förening – eftersom denna forms syfte är att gynna sina medlemmar ekonomiskt, passar den inte i detta diakonala sammanhang. - stiftelse – som i och för sig fyller sitt syfte, men är en väldigt tungrodd form i det fall man t ex vill avveckla odlingsverksamheten. - aktiebolag – som vi tror kan skapa funderingar bland kyrkans medlemmar och andra att man driver projektet i vinstsyfte och inte i diakonalt syfte. - aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning är en bolagsform som inte har fått något större genomslag i Sverige. Definition: Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning är ett särskilt slag av privat aktiebolag. Företagsformen är tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, till exempel företag som etableras i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. Reglerna syftar till att säkerställa att företagets vinst huvudsakligen stannar kvar i företaget. Mer info finns på Bolagsverkets hemsida. 4.9. Kyrkan som entreprenör – nytt för många Kyrkan har traditionellt i Sverige inte idkat näringsverksamhet i någon större utsträckning. När kyrkan nu går in på den arenan så kan man bland annat stöta på patrull i de egna leden: ”Men varför ska kyrkan tjäna pengar?” eller ”Varför ska kyrkan göra sånt här?” Här gäller det att vara tydlig med, och naturligtvis genomföra, att intäkterna går till den diakonala verksamheten. Det är även viktigt att man tydligt kommunicerar och förankrar till alla som jobbar inom företagen vad kyrkans värderingar är och att det också genomsyrar verksamheten. Detta är något man ständigt måste vara aktiv med och påminna om till alla som jobbar i företagen. Det kan gå fort att ge hela projektet ett dåligt rykte om någon person knuten till projektet gör saker som går stick i stäv mot kyrkans värderingar och kärnfrågor om medmänsklighet och diakoni. Erfarenheter har även visat att när kyrkan söker projektpengar så kan detta skapa diskussioner kring att det är en religiös verksamhet i beslutsgrupper, offentliga samverkanspartners som kommunverksamheter och i liknande möten och sammanhang. Genom att uppmärksamma att kyrkan är en samverkanspart och aktör som vill väl med de produkter kyrkan producerar – att man i grunden har samma mål och syfte som t ex socialtjänsten, nämligen att hjälpa de av våra medmänniskor som har behov av det – så kan man skapa ett förtroende till de som har funderingar. Det kan också handla om att vara uthållig och ha tålamod tills de ”nya” tankarna har landat och fått mogna hos individer och organisationer runtom företaget/projektet. En möjlighet för att ”mota Olle i grind” kan vara att redan innan den ideella föreningen är bildad skriva ett syftesdokument där man beskriver att verksamheten inte har vinstsyfte och att man inte kommer att anordna gudstjänster och andakter inom verksamheten, grovt sammanfattat. Organisationen Hela Människan kan vara bra rådgivare i sammanhanget. 11 4.10. Projektplan ”Odling, diakoni, samverkan och turism i Stöde” Församlingen vill utveckla kombinationen av terapiträdgård, rehabiliterande arbetsplats, producerande odlingar och pilgrimsturism. Den produktiva delen är avgörande för att skapa en möjlighet att våga anställa personal vilket man inte vågar med utgångsläget att tjänsten ska finansieras enbart av det offentliga i olika ”åtgärder” inom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Trädgårdsterapi har en (tyvärr kanske lång) tid kvar innan den är accepterad som rehabiliteringsform fullt ut och att landsting och övriga offentliga instanser kan remittera till denna behandlingsform. 5. Hur projektet har gynnat vissa grupper enligt kriterier Leader - Funktionshindrade: Genom att projektet mynnar ut i socialt företagande, arbetsträning mm - Hållbar utveckling: Vi kommer att producera ekologiska, närodlade produkter - Integration: Projektet har diakonalt syfte - även specifikt gentemot asylsökande - Kompetenshöjning: Personal och förtroendevalda i församlingen vet mer om projekt/finansiering - Miljö: Vi kommer att producera ekologiska, närodlade produkter - Ungdomar: Vi kommer att skapa praktikplatser och sommarjobb för ungdomar 6. Sammanfattning av mål och resultat samt spridning av resultatet Målet med förstudien var: etablera kontakter med presumtiva medfinansiärer och kunder samt att göra studiebesök vid etablerade anläggningar i motsvarande näring, vilket också har gjorts. Som resultat av denna förstudie kunde även ett material om att etablera sig inom odlingsnäring för församlingar (se punkt 4.4-4.10) samt en treårig projektplan specifikt för Stöde församling göras. Dessa material kommer vi att sprida och implementera genom att besöka föreningsmöten, kyrkofullmäktige och kyrkoråd i Stöde, att vi lägger ut textfilen med slutrapport på hemsidor kopplade till projektet www.svenskakyrkan.se/stode samt på www.mentha.se/odling och genom att vi tillhandahåller den till Härnösands stift och Svenska kyrkans nationella kansli. Projektets resultat sprids även genom projektansökningar till Härnösands stift, Länsstyrelsen Västernorrland med flera instanser. 7. Projektets framtid Projektet har resulterat i ett kunskaps- och metodmaterial för Stöde församling – och andra landsbygdsförsamlingar efter justeringar – för att kunna driva näringsverksamhet på församlingens marker och inom församlingens ramar (se punkt 4.4-4.10). Med hjälp av projektets resultat kommer Stöde församling att göra ansökningar till Härnösands stift, Länsstyrelsen Västernorrland, eventuellt EU Sociala fonden samt Leader Mittland med flera instanser. Församlingen kommer även, med hjälp av metoder och kunskaper vi fått i projektet, vidareutveckla de odlingar som redan finns. Detta för att på sikt bygga upp ett socialt företag med sikte mot målet: Odling, diakoni och pilgrimsturism i Stöde. 12 8. Slutsatser och rekommendationer Att som kyrka driva näring inom odling är fullt möjligt! Rekommendationer är: - Ha inte bråttom, jobba målinriktat men inte snabbare än att alla i arbetslag, förtroendevalda och beslutande grupper hinner med i tankegångar och möjligheter. Det är ny mark ni plöjer. - Tappa inte sugen när ni stöter på motgångar – kanske är det ansökan, upphandling eller partnerskapsförhandling nummer 10 som blir den rätta! Både församlingsmedlemmar och människor/myndigheter/beslutsfattare runtomkring församlingen behöver få tid att växa in i tanken på kyrkan som entreprenör. - Försök inte göra ansökningar och liknande i förbifarten inom befintliga redan fulla tjänster. En välgjord projektbeskrivning och ansökan kräver sin tid att sammanställa – lägg resurser och pengar på detta. - Samtidigt kan man också börja med något litet – gräva där man står – för att på så vis väcka intresset hos t ex personal och förtroendevalda för att det går att åstadkomma något nytt. En pallkrage med sockerärtor och sallad kostar inte mycket i resurser men skapar nyfikenhet! - Kan vara viktigt att blanda de teoretiska tankarna med praktiska handlingar, blanda stora steg som en stor ansökan eller anställning av personal, med små steg som att kyrkorådet gräver om en perennrabatt, eller att asylsökande får odlingslotter i pallkragar. Stöde 2013-10-25 Sofia Sahlin, Stöde församling Mentha Productions www.mentha.se 13 Bilaga 1 – Slutrapport Bärodling i Stöde, Leader Mittland Stöde Församling Idéer på solidariska aktiviteter att plantera i församlingsarbete: Aktivitet: Bytardag Vem: Ideella + unga ledare, ungdomsgrupper/konfirmander, grupp för internationella frågor. Samarbete med arbetsförmedlingen, Naturskyddsföreningen. Vad behövs: Lokal t ex församlingslokalen, informationsblad. Vinst: Större förtroende för församlingen, personliga kontakter - diakoni Hinder: Att få tag på de som vill driva det Hur övervinns hinder: Genom att ställa frågan i många olika sammanhang, kanske ordnas redan bytardagar på orten – vill de göra ett större arrangemang med hjälp av församlingens ungdomsgrupper och stor ”gratis” lokal? Aktivitet: Ljusstake till dop Vem: Säsongsanställd – kan göra jobb på vintern också Vad behövs: Ta reda på nertagna träd, svarv, utbildning av personal Kostnad: Personalkostnad Vinst: Behålla personal i inkomst genom försäljning av ljusstakar, återvinning av material Hinder: Vet man att man får sålt? Hur övervinns hinder: Börja i liten skala. Fråga stiftets församlingar eller grannförsamlingarna till att börja med om de vill göra förbeställningar. Aktivitet: Grönsaker i pallkragar och växthus till soppluncher Vem: Frivilliga och kyrkoråd Vad behövs: Pallkragar, sand, gräsklipp, fröer Kostnad: Till ovanstående som behövs Vinst: Mindre budget för inköp till soppluncher, gemenskap, härodlat (inga transporter) Hinder: Själva starten?! Hur övervinns hinder: Skriv ner idén och stick den i handen på många. Be att få tid på ”annat stort möte” t ex kyrkofullmäktige eller kör för att presentera idén och dela ut lappen. 14 Aktivitet: Utbyte av perenner med andra församlingar (eller församlingsbor, trädgårdsföreningar?!) Vem: Diakoner, frivilliga Vad behövs: Perennarabatter, förökningar Kostnad: Etablering av perennarabatter om de inte finns. Diakon arbetstid. Vinst: Gemenskap, kontakter, nya perenner ”gratis” Hinder: Arbetstid, steget att etablera rabatter om det behövs. Hur övervinns hinder: Skriv projektplan, plantera den hos arbetsledning och frivilliga. Aktivitet: Barngrupper gör egna små odlingar – från frö till produkt Vem: Barn- och ungdomsledare och vaktmästare Vad behövs: Två pallkragar, sand, gräsklipp, fröer. Kostnad: Ovanstående material. Vinst: Barnen får se och förundras, glädjas. Hinder: Fatta beslutet Hur övervinns hinder: Samlas i personalgrupp och kom överens Tack för alla goda idéer! Jag har fyllt i lite här och där, och kanske behövs inte mer än detta för att något ska hända! Använd mallen för att genomföra en annan idé. Plantera idéerna på rätt ståndort (ge dem till rätt personer), ge dem näring (påminn och fråga, kolla hinder) och skörda (gemenskap, glädje och miljö- och ev ekonomisk vinning) /Sofia Sahlin, Stöde församling – projekt ”Bärodling i Stöde” – sofia@mentha.se Från kursdag ”Solidariskt altarbord” 19 sept 2013, Stöde församlingshem 15
© Copyright 2024