Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013
Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Året som gått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Råd och stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 LSS-verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Gymnasieskolan Futurum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Opinion, information och samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Insamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Kontaktuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2 Förord För ett mänskligare liv Diakoni är en del av kyrkans identitet och uppdrag. I detta vill Sociala Missionen leva och verka. Vårt uppdrag är att arbeta för bättre villkor för människor i utsatta livssituationer. Därför vill vi: Bevaka den enskildes rätt till social och ekonomisk trygghet, till en rättvis prövning i asylprocessen och rätten till familjeåterförening genom juridisk rådgivning och psykosocialt stöd Förverkliga vår vision att bedriva undervisning utifrån den enskilda elevens egna förutsättningar genom Gymnasieskolan Futurum Stärka rätten till full delaktighet, inflytande och självbestämmande för personer med utvecklingsstörning genom Lundens gruppboende. Vi känner stolthet och glädje över det arbete som bedrivs i Sociala Missionen och ser med stor tacksamhet tillbaka på alla goda insatser som gjorts under det gångna året 2013. Stockholm i februari 2014 Tommy Aronsson styrelseordförande 3 Året som gått Sociala Missionen har fortsatt att på olika sätt göra viktiga och ibland livsviktiga insatser för människor i behov av kun skap, stöd och hopp om förändring. Det har handlat om glädjen av att erövra en utbildning och att få en anställning, gläd jen över att kunna bestämma över sitt liv utan att bli hindrad av sitt funktionshin der, lättnaden över att få bo kvar i sitt hem eller den enorma glädje som det innebär att efter lång tid kunna återförena sig med sina barn efter att ha varit separerade på grund av krig. omfatta alla. Vi märker av ett attitydskifte då risken för fusk betonas och ökade administrativa krav leder till att människor inte får den hjälp de behöver och har rätt till. Vi har fortsatt att uppmärksamma kraftiga sänkningar i besluten om biståndstimmar av olika slag till handikappade och äldre. Socialtjänstlagens målparagraf som betonar demokrati, solidaritet och respekt för människornas självbestämmande och integritet behöver återerövras som en bärande princip när det gäller vårt gemensamma åtagande att utforma hjälp och stöd för människor i behov. Inom migrationsområdet har hjälpbehovet varit fortsatt stort från asylsökande människor och familjer som vill återförenas efter att ha splittrats på grund av konflikt. Tack vare vår rådgivning som är en kombination av psykosocialt stöd och juridisk hjälp har många som sökt vår hjälp kunnat lösa en del av sina problem. Vi arbetar på individ-, grupp- och strukturnivå. Målsättningen med allt arbete är att kunna förbättra livsvillkoren för våra målgrupper. Under 2013, då Sociala Missionen varit utan direktor, genomförde styrelsen en organisationsöversyn. En uppdragsbeskrivning formulerades vars huvuddelar presenterades för ombuden på årsmötet i april. Under hösten beslutade styrelsen om en omorganisation som bland annat innebär att Råd & Stöd delas upp i Socialjuridisk rådgivning/psykosocialt stöd och Migration. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2014. I samband med att ekonomichefen Gunvor Martinson pensionerades den 1 juli 2013 har styrelsens ordförande Tommy Aronsson återstående tid arbetat som kanslichef med huvudansvar för ekonomi och administration. Arbetet med insamling och hemsida har inte kunnat prioriteras under året vilket till viss del återspeglas i årets resultat. I kommande rekryteringar av direktor och ekonom har styrelsen lagt grunden för att organisationen åter ska börja fungera fullt ut under nästkommande år. Sociala Missionens har haft tre verksamhetsom råden: Råd och Stöd, LSS-verksamhet – Grupp boendet Lunden och Gymnasieskolan Futurum. LSS-verksamhet – Gruppboendet Lunden Hyresgästerna på gruppboendet Lunden ges stöd, service och omvårdnad utifrån individuella behov. Omsorgen ges på ett sådant sätt att hyresgästens egna resurser frigörs och utvecklas. Verksamheten bygger på ett nära samarbete med närstående samt med kommunens LSS-handläggare. Varje hyresgäst har en stödperson, som ger stöd utifrån behov till exempel vid inköp och vid kontakter med hälso- och sjukvård. Stödpersonen upprättar också boendeplatser, initierar individuella planer med kommunens LSS-handläggare och har kontakt med gode man. Råd och Stöd Gymnasieskolan Futurum Arbetslöshet, bostadsbrist och förändringar i det generella socialförsäkringssystemet leder till att människor hamnar i svåra ekonomiska såväl som sociala situationer. Vi ser en förskjutning från ett samhällsansvar till den enskildes ansvar då det inte är självklart att samhällets yttersta skyddsnät ska Gymnasieskolan Futurum har en vision om att vara en skola för elever som av olika skäl inte finner sig tillrätta i den stora skolan. Skolan, som erbjuder Handelsprogrammet, vill vara ett alternativ för ungdomar att via en god utbildning få en chans till personlig mognad och utveckling och därmed 4 Höstens ombudsmöte hölls i Andreaskyrkan i Stockholm den 28 november. Mikael Ivarsson, regionsamordnare för Stockholmsregionen i Equmeniakyrkan delade sina tankar om Sociala Missionens roll och samspel med Equmeniakyrkan och dess medlemsförsamlingar. I ombudsmötet beslutades också om verksamhetsplan och budget för 2014. möjliggöra steget in i arbetslivet. Glädjande är att många elever får extraarbete under lov och helger och även erbjuds arbete efter avslutad utbildning. Detta visar på vikten av att få goda kontakter med yrkeslivet under utbildningstiden. Ekonomi Det samlade resultatet för 2013 visar ett minusresultat på ca 900 tkr jämfört med underskottet för 2012 som slutade på minus 2 750 tkr. Resultatförbättringen beror till stor del på att personalkostnaderna varit betydligt lägre samt att Gymnasieskolan gjorde ett bättre resultat än vad som budgeterats. Intäkterna från gåvor och bidrag är ca 1 000 tkr lägre än motsvarande för år 2012. Då direktorstjänsten varit vakant under hela året har även de sammanlagda kostnaderna för ledning och information varit lägre under 2013. Se vidare i års- och förvaltningsberättelsen på sidorna 17–23. Styrelsen Styrelsen har under året haft tio protokollförda sammanträden. Därutöver har styrelsen träffats vid ett par tillfällen för enskilda överläggningar. Styrelsen har under år 2013 bestått av följande personer: Tommy Aronsson, ordförande Margareta Linander, vice ordförande Andreas Tynnemark Dalemark Lennart Eliasson, sekreterare Inga Johansson, Equmeniakyrkan Petter Jakobsson Omon F Norén Lennart Ring Sociala Missionens organisation Adjungerad personalrepresentant: Daniel Blixt Medarbetare Revisorer: Jan Nyström, auktoriserad revisor Göran Johansson, förtroendevald revisor Sociala Missionens medarbetare är engagerade med stor kunskap och erfarenhet som bidrar till en hög kvalitet i arbetet. Fortbildning och handledning sker regelbundet. Revisorssuppleanter: Bertil Dällerud Katrin Ander Lokaler Verksamheterna är förlagda i ändamålsenliga lokaler på följande platser: Styrelsen eller övriga förtroendevalda uppbär inga arvoden. (Styrelsens ordförande, Tommy Aronsson, har dock under första halvåret uppburit arvode motsvarande 50% av heltid på konsultbasis.) I denna verksamhetsberättelse beskrivs ett stort och innehållsrikt arbete med bredd. Följ gärna vårt arbete genom att läsa mer på vår hem sida www.socialamissionen.se • Lundens gruppboende i Löttingelund, Täby • Gymnasieskolan Futurum i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm • Råd och Stöd och den Administrativa avdelningen på Södermalm i Stockholm Års- och ombudsmöten Sociala Missionens årsmöte hölls i Andreaskyrkan, Stockholm den 25 april. Peter Örn, tidigare chef på Röda Korset, reflekterade kring arbete inom idéburen sektor. 5 Råd och stöd hjälp från det offentliga, som de först nekats. Det har handlat om hyror, mat, medicin, bostad både på kort och på lång sikt, hemtjänst, bostadsanpassning, sjukersättning, personlig assistans, färdtjänst med mera. Genom psykosociala stödsamtal har människor med svåra problem blivit lyssnade till, kunnat sortera bland de problem som funnits, givits hopp om att förändring är möjlig samt i flera fall fått ny kraft och inte minst användbar kunskap. De hjälpbehövande har varit mellan 0–65 år. Cirka 60% har varit kvinnor och ca 40% män. Cirka 20% har haft svenska rötter, medan 80% har rötter från följande länder: Afghanistan, Bangladesh, Bosnien, Bolivia, Egypten, Elfenbenskusten, Etiopien, El Salvador, Eritrea, Finland, Irak, Iran, Kamerun, Kongo- Kinshasa, Kosovo, Libanon, Marocko, Palestina, Pakistan, Polen, Ryssland, Serbien, Somalia, Syrien, Turkiet, Ukraina. Avdelningen har två huvudsakliga inriktningar: • socialpolitisk inriktning – frågor angående självförsörjning, relationer, psykisk/fysisk ohälsa, diskriminering, integration m.m. • migrationspolitisk inriktning – frågor om asyl, familjeåterförening, återvandring, återvändande, integration m.m. Vårt uppdrag är att arbeta för och tillsammans med människor som lever i utsatta livssituationer. Målsättningen med alla insatser är att bidra till förbättrade livsvillkor för dem som av olika skäl söker Sociala Missionen. Arbetet inom respektive verksamhetsområde sker på individ-, grupp- och strukturnivå och bedrivs av kunniga och engagerade medarbetare med lång erfarenhet. Socialpolitisk inriktning Några erfarenheter från 2013 Ett problem kommer sällan ensamt Genom våra kontakter med människor som lever i utsatta livssituationer krävs att vi sätter oss in i alla möjliga områden och svåra dilemman. Människor som ofta har erfarenheter av att ha blivit svikna, har fått förtroende för oss och vänder sig till oss när de råkar ut för allehanda problem. Det är en gåva som måste förvaltas. Kraven är stora på oss att orka, ha tålamod och i möjligaste mån kunna ge hopp om att förändring är möjlig. Vi som arbetar behöver ha beredskap att möta djup smärta, ångest och ilska över livets orättvisor. Nedan följer tre exempel. Alla namn är fingerade: Individuell rådgivning Lågkonjunktur, arbetslöshet, bostadsbrist och förändringar i det generella socialförsäkringssystemet ligger ofta bakom de problem som våra besökare har. Rätten till bostad och en grundläggande trygghet när det gäller mat, el och övrigt av livets nödtorft har blivit villkorad på ett sätt som gör att människor vi möter har hamnat utanför välfärdssystemet. Vi har mött många arga, ledsna, rädda och ibland uppgivna personer som inte vet hur de ska klara sig. Samtidigt har vi mött en alltmer pressad Socialtjänst. Detta har yttrat sig i dåligt bemötande såväl som i brister och felaktigheter i deras administrativa handläggning. Många som sökt vår hjälp har haft ett flertal problem samtidigt. Förutom bostadsproblem, arbetslöshet, ekonomiska bekymmer och hälsoproblem har det handlat om ensamhet, familjerelationer, mobbning i skolan, livsåskådningsfrågor, akuta livskriser, sorg och diskriminering. Genom vår kombination av psykosocialt stöd och socialjuridisk rådgivning har majoriteten av dem som sökt vår rådgivning, på grund av avslag från Socialtjänst, Försäkringskassa eller A-kassa, efter våra insatser fått någon typ av Nahid arbetslös med flyktingbakgrund från Iran. För två år sedan hjälpte vi Nahid och hennes familj att slippa bli vräkta från sin bostad. I höstas kontaktar Nahid oss med anledning av att ha blivit felbehandlad gällande sin bröstcancer. Cancern har nu spritt sig i hela kroppen. Nahid kontaktar oss för att fråga hur hon ska göra för att klaga och eventuellt kunna få skadestånd. Johan som är helt blind och som vi tidigare framgångsrikt hjälpt att överklaga ett avslagsbeslut gällande färdtjänst och ledsagning. Johan vänder sig 6 att uppfylla socialtjänstens krav leder till att hela familjen får avslag på sitt socialbidrag. Även detta kan innebära risk för hemlöshet förutom alla andra utgifter som ej kan betalas. till oss då han blivit misshandlad av en taxichaufför som kört en färdtjänstbil. Johan är helt chockad och vågar inte lämna sin lägenhet. Om Johan inte deltar i sin dagliga verksamhet är han inte berättigad till socialbidrag. Utan socialbidrag kan han inte betala sin hyra eller klara sitt dagliga materiella liv… Fattiga föräldrar – dåliga föräldrar? Ett annat fenomen som oroar är när familjer som inte uppfyller socialtjänstens krav på aktivitet för att vara berättigad till socialbidrag blir anmälda till socialtjänstens barn och familjesektion. Skälet är att tjänstemännen inom ekonomiskt bistånd anser att de vuxna brister i sin föräldraförmåga. Hittills har, i de fall vi känner till, socialtjänsten i sina utredningar, kommit fram till att problemet är dålig ekonomi och inte brister i föräldraförmågan. Att bli ifrågasatt som förälder när det handlar om dålig ekonomi på grund av arbetslöshet eller sjukdom, är upprörande både i relation till de individer som berörs såväl som i relation till Socialtjänstens vars uppdrag borde vara att bistå människor i behov av hjälp. En ”mildare” variant är att socialsekreterare utifrån ett barnperspektiv undrar hur föräldrarna tänker när man låter sina barn leva på socialbidrag istället för att familjen är självförsörjande, som om det hade funnits ett val. Marco 17 år som har ett psykiskt funktionshinder, som vi tidigare har hjälpt med en kontakt till BUP, barn och ungdomspsykiatrin. Marcos mamma vänder sig till oss då Marco varit vittne till en våldtäkt. Marco har blivit kallad till rättegång som vittne, men mamman vill inte att han ska vittna för att hon är rädd att sonen ska bli utsatt för repressalier från gänget som deltog vid våldtäkten. Vad är rätt? Vad ska sonen göra, hur ska mamman handla? Det saknas Personliga Ombud De personliga ombuden räcker inte till. Människor som egentligen tillhör målgruppen som borde få hjälp av de personliga ombuden har avvisats på grund av att de ej har tid. Att arbeta med människor med svår psykisk problematik är tidskrävande. Dels tar det tid att bygga ett förtroende, dels har personerna ofta omfattande svårigheter som kräver tid att bistå. Till exempel risk för vräkning, problem i kontakten med socialtjänsten och psykiatrin, el som stängts av, obetalda räkningar, rörigt hemma. Om vi har haft utrymme har vi tagit på oss uppdrag, men även vi har vid ett flertal tillfällen varit tvungna att säga nej till människor som varit i uppenbart behov av en omfattande och lång hjälpinsats. Rådgivning till hjälpare Det är vanligt att en hjälpare ringer för en person de känner. En hjälpare är en person som vill ha råd och stöd från oss i sitt eget hjälparbete med enskilda. Det kan vara en kurator på en vårdcentral, konsulent på Arbetsförmedling, kurator på en annan frivilligorganisation, diakon, präst, granne, vän, familjemedlem eller medmänniska. Istället för att boka in den hjälpbehövande hos oss fungerar vi som bollplank och rådgivare till hjälparen som redan har en relation med den berörda. På så sätt kan vi hjälpa flera och personen med problem slipper att upprepa sin historia till oss. Om hjälparen däremot vill boka tid hos oss för en annan person, så vill vi alltid att personen ringer själv. Restriktiva krav hotar välfärdens yttersta skyddsnät Vi ser med oro på hur villkoren för människor som lever på socialbidrag blir alltmer integritetskränkande och i vissa fall leder till att människor helt hamnar utanför samhällets skyddsnät. Som exempel kan sägas de alltmer regelmässiga hembesök, ibland utan förvarning, som människor i behov av ekonomisk hjälp blir utsatta för i kontakten med Socialtjänsten. Om man inte säger ja till hembesök är risken stor för avslag på socialbidrag i och med att man inte medverkat i utredningens slutförande. Detta kan få som konsekvens att familjen blir bostadslös då man inte kan betala sin hyra. Eller att en familj där kvinnan gör det hon ska medan mannen vägrar Hur hittar människor till Rådgivningen? Drygt hälften söker oss antingen genom att man tidigare själv har fått hjälp eller genom rekommendationer från andra som fått hjälp. Ca 20% procent har 7 Social rådgivning till äldre – med särskild språk och kulturkompetens från forna Jugoslavien blivit hänvisade av myndigheter som till exempel Socialtjänst, Jobbtorg, Arbetsförmedling, Hälso- och sjukvård eller andra frivilligorganisationer som t.ex. Stadsmissionen, Röda Korset, Rädda Barnen och församlingar inom Equmeniakyrkan, Katolska kyrkan och Svenska kyrkan. Övriga cirka 20% är andra hjälpare, till exempel en familjemedlem, en granne, en kurskamrat som hört sig för om vi kan hjälpa till. Människor kontaktar oss via telefon, spontanbesök eller via nätet. Sociala Missionen har i drygt 10 år erbjudit socialt rådgivningsarbete med särskild inriktning på äldre bosnier och andra från forna Jugoslavien som är i behov av särskilt stöd. Att som äldre invandra till ett nytt land kan vara svårt. En av svårigheterna är till exempel bristande språkkunskaper i svenska men också traumatiska livsupplevelser från krig och flykt och av krig splittrade familjer. Många äldre lever kvar med bilden av hur det var i hemlandet. För att få del av det stöd som det svenska samhället erbjuder äldre måste man behärska språket och känna till sina rättigheter. Att hålla igång ett socialt liv och att påverka sin egen livssituation är viktiga mål i arbetet med äldre. Gemensamt för de flesta äldre som söker hjälp hos oss är dålig ekonomi, dålig hälsa och ett svagt kontaktnät i det svenska samhället. Många, men inte alla, har flykting- eller invandrarbakgrund från huvudsakligen forna Jugoslavien. Vi har även i mindre skala mött äldre från Sverige, Iran, Turkiet och Somalia som är i behov av hjälp. Social rådgivning till äldre handlar ofta om frågor kring ekonomi, service, trygghet, vård och boendeformer. Beroende på behov har vi fungerat som samtalskontakt, stödperson, ombud och samordnare i relation till exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, äldreomsorgen, hemtjänst och färdtjänst. Ett personligt bemötande och god tillgänglighet Vi är måna om det personliga bemötandet. Därför har vi en bemannad reception med flerspråkig personal, som måndag till fredag svarar i telefon och kan ge en första information och hänvisning. Vi har som mål att en kurator senast inom tre dagar ska höra av sig till den hjälpsökande. Vid spontanbesök, har för det mesta någon av kuratorerna haft möjlighet att träffa den som sökt hjälp för att reda ut om problemet behöver åtgärdas omedelbart, som till exempel risk för vräkning. Vi har under året kunnat bistå direkt vid akuta problem såväl som mer långsiktiga åtaganden med mycket stöd och ett flertal typer av insatser. Beroende på behov från den hjälpsökande har vi fungerat som samtalskontakt, stödperson, ombud och samordnare. Lokalerna är handikappanpassade. Individuell rådgivning – sociala problem Indirekt rådgivning i individärenden till hjälpare • 150 hushåll med sammanlagt 420 personer varav 225 barn – behov av kvalificerade stödinsatser i 650 ärenden • Ett 70-tal hjälpare bestående av kuratorer från sjukvården, konsulenter från Arbetsförmedlingen, biståndshandläggare, syncentralen, polisen, kuratorer på andra frivilligorganisationer, diakoner, pastorer, vänner, familjemedlemmar, grannar, eller medmänniskor, socialjouren, kvinnojourer • 250 personer har erhållit enstaka och eller akuta rådgivningsinsatser per telefon, e-post och spontanbesök • Ca 85% av de hjälpsökande är bosatta i Stockholms stad • Ca 80% handlar om människor bosatta i Stockholms stad 8 Migrationspolitisk inriktning I begränsad omfattning har hembesök respektive sjukhusbesök till de äldre genomförts. Vi har även fungerat som en resurs till bland andra kuratorer och biståndshandläggare som önskat råd och stöd i sina egna klientkontakter med äldre från forna Jugoslavien. Inom Sociala Missionen sker ett migrations- och integrationsarbete med uppföljning av den juridiska och politiska utvecklingen, både nationellt och internationellt. Information kring dessa frågor förmedlas kontinuerligt internt och externt. Vidare sker individuell rådgivning kring frågor som rör asyl, familjeåterförening och återvändande och återvandring. Anhöriga eller närstående till äldre Med utgångspunkt från en studiecirkel i anhörigstöd 2009 har arbetet med anhöriga fortsatt. Vi har dels erbjudit psykosocialt stöd samt social rådgivning om hur äldreomsorgen fungerar. Vad anhöriganställning innebär, vad det svenska samhället förväntar sig av anhöriga och vilken rätt till avlastning som finns. Vi har även erbjudit social rådgivning samt varit stöd i de anhörigas kontakter med olika myndigheter. Asyl Människor som sökt Sociala Missionens hjälp har bland annat kommit ifrån: Afghanistan, Chile, Congo Kinshasa, Eritrea, Etiopien, Gambia, Irak, Jordanien, Kenya, Mongoliet, Nicaragua, Nigeria, Libyen, Palestina, Somaliland, Somalia, Syrien, Sverige, Turkiet, Uzbekistan och Uganda. Ärendena fördelar sig över hela Sverige med en tonvikt för Stockholmstrakten. Folk har sökt hjälp från bland annat Abu Dhabi, Alingsås, Angered, Arboga, Billingsfors, Borlänge, Borås, Damaskus, Eskilstuna, Eslöv, Falköping, Flen, Gävle, Haparanda, Hedemora, Hisingsbacka, Järfälla, Jönköping, Kalmar, Karlskoga, Kuwait, Lesjöfors, Libanon, Linköping, Lysekil, Malmö, Norrköping, Nässjö, Piteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Tibro, Trollhättan, Udde valla, Uppsala, Vänersborg, Västerås m.m. De flesta frågor har kommit från och om somaliska asyl sökande. Många somaliska asylärenden, så kallade Dublin ärenden, har sökt kontakt med oss angående sina utvisningsärenden främst till Italien. Dublinärenden kallas de ärenden där svenska migrationsmyndigheter beslutar att en asylsökandes skäl inte ska prövas i Sverige utan i en annan europeisk stat dit den asylsökande rest in före inresan i Sverige. Sedan tidigare har svenska myndigheter stoppat verkställigheter av dessa ärenden till Grekland. Återsändande till Italien kvarstod som problem och Bulgarien har tillkommit under året. Den största ökningen av asylärenden till Sverige 2013 står den syriska gruppen för. Genom en praxisändring får syrier sedan i oktober 2013 permanenta tillstånd och därmed också rätt till familjeåterfören- Rådgivning till äldre huvudsakligen från forna Jugoslavien 65–86 år • Totalt 50 hushåll med 54 personer över 65 år • 15 personer har haft mångfacetterade problem inom olika livsområden och behov av kvalificerade rådgivningsinsatser och psykosocialt stöd • 39 personer har erhållit kortare rådgivningsinsatser och stödsamtal Rådgivning till anhöriga/ närstående till äldre • 15 anhöriga/närstående Rådgivning till nyckelpersoner i individärenden • 15 nyckelpersoner, som till exempel kuratorer, biståndshandläggare, hemtjänst, synkonsulenter och inom sjuk och – hälsovård Ca 90% av rådgivningen går till människor som är bosatta i Stockholms stad 9 ing i Sverige. Få syrier boende i Sverige har hört av sig angående detta. Däremot har en hel del hört av sig via e-post från olika länder i Mellanöstern och ställt frågor kring möjligheterna till asyl i Sverige redan innan de kommit hit. Individuell rådgivning – migrationsproblem Familjeåterförening • Ca hälften har fått mer omfattande rådgivningsinsatser • Totalt ca 600 personer Många familjer splittras i flykten från oroligheter i sina hemländer. De som kommer till Sverige som asylsökande kan inte påbörja processen för familjeåterförening förrän de själva har fått permanent uppehållstillstånd. Det tar ofta lång tid innan de åter kan leva som en familj. Familjer har erbjudits rådgivning om gällande lagar, praxis och ärendegång samt hjälp i kontakter med myndigheter och organisationer. I krissituationer och under den långa väntetiden har det erbjudits psykosocialt stöd liksom stöd i att stärka nätverket kring familjen. Förutom enskild rådgivning har det funnits möjligheter att anlita medarbetare som ombud i kontakter med olika myndigheter, t.ex. Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Samarbete har skett med kontaktpersoner, andra humanitära organisationer, sjukvård, skolor och myndigheter. • Ca 40% är bosatta i Stockholms stad Asyl/ Dublin/ VUT: • 115 personer • De asylsökande kommer från Afghanistan, Eritrea, Etiopien, Irak, Kenya, Mongoliet, Nigeria, Libyen, Palestina, Somaliland, Somalia, Syrien, Turkiet, Uzbekistan, Kirgizistan, Ryssland och Uganda. Familjeåterförening: • 50 hushåll varav 75 barn är berörda • Familjerna kommer från Afghanistan, Chile, Congo Kinshasa, Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia, Irak, Jordanien, Kenya, Nicaragua, Libyen, Palestina, Somaliland, Somalia, Syrien, Turkiet, Uzbekistan och Uganda. Somaliska anknytningsärenden Trots Migrationsöverdomstolens dom från januari 2012 som öppnade upp en del möjligheter för somaliska barnfamiljer att förenas i Sverige kvarstår problem med familjeåterförening. Ett tidigare etablerat samarbete mellan Sociala Missionen, Röda korset, Rädda Barnen, och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar angående hur man kan arbeta för att påverka och förändra generella problem för alla nationaliteter på familjeåterföreningsområdet fortsatte under året och en stor konferens med 150 deltagare hölls i Husby under två dagar i november. Den gemensamma rapporten ”Familjeförening en (o)möjlighet” publicerades samtidigt. 10 Lss-verksamhet Lundens gruppboende Under veckosluten äter man tillsammans i matsalen. Under året har vi också arbetat med att erbjuda fritidsaktiviteter, under sommaren gjordes utflykter, resor bl.a. till Gotland, under 4 dagar åkte hyresgäster och personal till Björkögården. Även kryssningar till Åland och Finland har gjorts under året. Lions har bjudit hyresgästerna på cirkus. Aktiviteterna har kunnat genomföras tack vare bidrag från fonder. I början av december bjöds hyresgäster och närstående på jullunch. Som ett led i kvalitetssäkring har personalgruppen deltagit i Famnas värdeforum under våren 2013. Projektet som vi arbetade med var att skapa en trivsam matsal för hyresgästerna, utifrån förslag som tagits upp på hyresgästmöten. En karaokemaskin införskaffades till matsalen. Hyresgästerna har möte varje vecka där man tar upp information och det som rör alla hyresgäster och är ett forum för att kunna påverka. Verksamhetschefen har även deltagit i högskoleutbildning 7,5 högskolepoäng i Socialrätt för arbetsledare som ett led i Socialstyrelsens rekommendationer för kompetensutbildning för föreståndare. Personalgruppen har haft handledning och deltagit i föreläsningar. Sociala Missionen driver Lundens gruppboende i Täby Löttingelund som erbjuder lägenheter med eget hyreskontrakt till fem vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lunden är ett gruppboende som präglas av trygghet, respekt och självbestämmande. Gruppboendet är ett boende med särskild service för vuxna enligt LSS (Lag om Stöd och Service) Hyresgästerna får sin service utifrån beslut från kommunens LSS-handläggare. Hyresgästernas egna resurser och självbestämmande tillvaratas genom serviceplaner och genomförandeplaner som upprättats tillsammans med var och en av hyresgästerna. Det kan handla om att planera för sin vardag, ordna fritidisaktiviteter, sköta hemmet mm. Personalen stödjer hyresgästerna i deras sysslor samt är behjälplig i kontakt med hälso- och sjukvården, god man, närstående eller andra viktiga personer och myndigheter. Verksamheten präglas av personalens lyhördhet för varje hyresgäst, samt på ett nära samarbete med kommunens LSS-handläggare. Ett av målen för 2013 var att skapa mer självständighet i hyresgästernas vardag. Som ett led i denna utveckling har vi arbetat med uppföljning av genomförandeplaner och serviceplaner. Hyresgästerna lagar mat i sina lägenheter fyra dagar i veckan. Täby kommun gjorde tillsyn av verksamheten i början av året, med ett gott resultat. 11 Gymnasieskolan Futurum Sociala Missionen driver sedan år 2002 Gymnasieskolan Futurum. Skolan har en vision om att vara en skola för elever som av olika skäl inte finner sig tillrätta i den stora skolan. Skolan vill vara ett alterna tiv för dessa ungdomar att via god utbild ning få en chans till personlig mognad och utveckling och därmed möjliggöra steget in i arbetslivet. Att förmedla känslan av delaktighet och att få goda livschanser är ett uppdrag och en utmaning för Sociala Missionen. Sex lärare förutom rektor är tillsvidareanställda och ytterligare resurser anställs på timmar. Skolan har kurator anställd på 15% och tillgång till skol sköterska. I rapporten från Stockholms stad 2008 lyftes styrkor fram som vi som skola är stolta över och som vi vill stå för. Bland annat noterades: • Goda och nära relationer mellan elever och personal. • En väl fungerande arbetsplatsförlagd utbildning. • Elever och lärare trivs. • Höga och rätt ställda krav och förväntningar. • Engagerade och kompetenta lärare som är goda ledare i klassrummet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen som kontinuerligt följs av praktikansvarig lärare ger eleverna möjlighet att få bra kontakter med arbetslivet. Försöksverksamheten inom lärlingsutbildningen avslutades våren 2013. Lärlingsutbildningen finns i nya gymnasieskolan men ser annorlunda ut. 18 elever tog studenten våren 2013, varav 6 lärlingar. Av de sex eleverna som gick lärlingsutbildningen hade fyra stycken anställning på sin senaste praktikplats och de övriga två förlängde skoltiden. Skolan erbjuder också elever att förlänga sin studietid för att klara av sina studier. Under hösten 2013 valde tio elever att helt eller delvis studera vidare för att bli klara med sina kurser. Orsaken är att de av olika skäl inte mäktat med att genomföra programmet inom en treårsperiod. I verksamhetsplanen för 2013 planerades för ytterligare en elevgrupp som behöver gå en yrkesintroduktion, där mycket av tiden var förlagd på arbetsplatsen. Liksom 2012 fick vi dock inte tillräckligt med sökande för starta en egen grupp. Vi integrerade därför alla elever som sökte till skolan i en klass. Totalt antal elever på skolan vid årsskiftet 2013/14 var 36 elever fördelade på tre klasser. Två tydliga trender de senaste åren är att antalet gymnasieplatser i landet ökar och att elevunderlaget minskar. Den nya gymnasiereformen (GY11), med en tydlig uppdelning mellan teoretiska och praktiska program, har inneburit att eleverna i högre grad söker till teoretiska program för att försäkra sig om Det övergripande målet med skolan är att varje elev efter sin förmåga ska klara av gymnasieutbildning och få det stöd han eller hon behöver. Skolan följer elevernas utveckling och har kontinuerliga samtal vilket ger en god grund för eleverna att växa. Det är en lyckad kombination av teori och att eleverna redan i årskurs 1 genom APL (arbetsplatsförlagd utbildning) får möta arbetslivet. Storleken på klasserna har under året varit 10–12 elever vilket medfört att eleverna kunnat tillgodogöra sig undervisningen, trots att flera elever har svårt att fokusera på studier och/eller är inte studiemotiverade. Skolan har ljusa och rymliga lokaler, två välutrustade datasalar och trivsamma lärarrum. Eleverna äter i närliggande skola och Liljeholmens idrottshall hyrs för idrottslektioner. I området finns många friskolor med ett fungerande nätverk som vi som skola har glädje och nytta av. Gymnasieskolan Futurum är ett mycket gott exempel på en skola där eleverna bemöts med respekt. Den lilla skolan ger möjligheter att arbeta utifrån en helhetssyn på eleven. Genom stärkt självförtroende blir det enklare och roligare att studera och därmed förbättra sina resultat. 12 fler elever än idag ska nå målen och bli bättre rustade inför arbetslivet och vidare studier. Ett ytterligare behov är större likvärdighet mellan skolorna och tydligare strukturer. Nytt är även att det individuella programmet (IV) förändras. Elever som förr inte studerade på ett nationellt program, gick på det individuella programmet. Där fick de möjlighet att komplettera sin grundskoleutbildning eller fick hjälp med vidare utbildning och praktik. IV-programmet har nu ersatts med fem introduktionsprogram för de elever som är obehöriga till ett nationellt program. Tanken är att introduktionsprogrammen bättre ska kunna tillgodose dessa elevers olika behov av teori och/eller praktik. högskolebehörighet. Detta märkte Futurum av vid höststarten 2013, då årskurs 1 endast bestod av fem elever. Klassen fylldes på och vid årsskiftet gick 12 elever i åk 1. För att nå den målgrupp som vi tror behöver Futurum, har vi de senaste åren riktat information direkt till studievägledare på grundskolan. Tillsammans med Gymnasiemässan och en ny hemsida var detta den huvudsakliga marknadsföringsåtgärden under 2013. Vi tar också emot enskilda besök under läsåret. Skolan har under 2013 hyrt ut ett klassrum till grannskolan. Skolreformen GY11 Hösten 2011 startade en ny gymnasieskola, med namnet GY11. Fokus är kunskap och kvalité för att 13 Opinion, information och samverkan Ett viktigt mål för Sociala Missionen är att påverka strukturer i samhället som på olika sätt bidrar till att människor hamnar i en utsatt livssituation. Detta sker genom opinions- och informationsarbete. Under 2013 har Sociala Missionens medarbetare funnits med i följande sammanhang. Svenska kyrkans nätverksdagar i Uppsala Föreläsning om familjeåterföreningsfrågor. Diakonutbildningen och Fritidsledarutbildningen, Lidingö folkhögskola Samverkansarrangemang Sociala Missionen var genom två medarbetare ansvarig för avsnittet om socialt arbete – fyra tillfällen – 25/35 studenter. Jul i Gemenskap Socialhögskolan i Stockholm I Immanuelskyrkan firades ”Jul i Gemenskap” med öppet hus under de tre juldagarna. Arrangemanget är en samverkan mellan kyrkor och organisationer i Stockholm, varav Sociala Missionen är en. Dagarna var välbesökta och hade stor betydelse för många ensamma människor. Seminarieansvarig i utredningskurs på socionomlinjen för 8 klasser med sammanlagt 225 studenter. Seminarieansvarig på magisterkurs i Social och juridisk rådgivning i socialt arbete – 30 studenter. Ersta Sköndal Högskola, socionom utbildningen Föreläsning på utredningskurs – 75 studenter. Somalisk familjeåterförening • Tvådagars konferens om familjeåterföreningsfrågor utifrån olika aspekter och perspektiv. Konferensen gavs stöd av Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm och UNHCR. 150 deltagare. I samband med konferensen publicerade rapporten ”Familjeåterförening en (o)möjlighet” skriven av Röda Korset, Sociala Missionen, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och Rädda Barnen. Rapporten uppmärksammades i Dagens Eko och i tidningar i hela landet. Studiebesök till Råd och Stöd • Råd och Stöd bjöd in till ett öppet seminarium om somaliska familjeåterföreningsproblem. Kalliola Settlement Stockholms stad – IPS projektet Personal från IPS projektet – projekt för människor med psykisk funktionsnedsättning som vill komma ut i arbete. Foundation for Development ”Beyond Borders” Personal från polsk integrationsorganisation verksam i Warsawa, Polen. Personal och volontärer från medborgarverksamhet i Helsingfors, Finland. • Råd och Stöd i samverkan med den somaliska föreningen ”Rätt till familjeliv”. Ett seminarium med sakkunniga från Migrationsverket samt ett möte med riksdagsman, med somalisk bakgrund. Remissvar från Sociala Missionen • Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare, SOU 2012:69. Anlitade som föreläsare • Förslag till fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd, DS 2013:70. Åbybergskyrkan På dagen träff – föreläsning om ”Hur hanterar vi den sociala nöden” – 25-tal åhörare. Blogg Röda Korsets Center för tortyrskadade Lena Rösell, handläggaren för migrationsfrågor startade en blogg, ”InfoFamilj” i juni 2013 i syfte att informera om aktuella familjeåterföreningsfrågor. Bloggen har adressen: www.infosomalia.wordpress.com Föreläsning för personalen om fattigas villkor och socialtjänstens regelverk och arbetssätt. Borlänge kommun Föreläsning om familjeåterföreningsfrågor. 14 Styrgruppen för Nationella Överenskommelsen inom Integrationsområdet initierad av Sociala Missionen som genomförs av Lunds Universitet, gällande Överenskommelsens betydelse gällande somalisk familjeåterförening i Borlänge, Rosengård i Malmö och Sundsvall pågick. År 2010 skrevs en Överenskommelse inom Integrationsområdet mellan Regeringen, den idéburna sektorn och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet med Överenskommelsen är att främja organisationernas möjligheter att än mer verka inom Integrationsområdet. Ett 45-tal organisationer har skrivit under Överenskommelsen, däribland Sociala Missionen, Svenska Missionskyrkan/Equmeniakyrkan och Sveriges Kristna Råd. För att följa upp och sprida Överenskommelsen bildades en styrgrupp med de tre parterna. Pia Redlund från Sociala Missionen valdes av Organisationerna att sitta som en av fyra organisations-representanter i Styrgruppen. Under 2013 var Pia Redlund vice ordförande för Styrgruppen. Under året genomfördes en regional konferens i Ronneby. Tidigare konferensarrangörer från Göteborg, Stockholm, Sundsvall, Boden, Malmö respektive Köping fick medel att fortsätta processen från sina tidigare konferenser. En studie Sveriges Kristna Råds arbetsgrupp för integrations och migrationsfrågor Sociala Missionen har medverkat i arbetsgruppen. Bl.a. har frågor kring asyl för kristna iranier s.k konvertiter samt situationen för romska asylsökande varit aktuella i arbetsgruppen under hela året. Regeringens nätverk för asylfrågor Migrationshandläggare Lena Rösell från Sociala Missionen har uppdraget att representera Sveriges Kristna Råd. Nätverket är en informell mötesplats för informations- och idéutbyte mellan regeringen och frivilligorganisationerna i fråga om gemensamma angelägenheter på politikområdet. Nätverket har haft tre möten under året. Samverkan Sociala Missionens samverkan med olika parter påverkar och stärker arbetet. Genom partnerskap, nätverk och samrådsgrupper sprids kunskap och erfarenheter. Under år 2013 har Sociala Missionen samverkat med bland annat: Irakiska riksförbundet Afrosvenskarnas riksförbund Migrationsverket Kriscentrum för kvinnor Lidingö folkhögskola Medborgarkontoret – Enheten för hemlösa Amnesty International, svenska sektionen Nätverk av familjeåterföreningsarbetarna i Stockholm Amnesty International, Internationella sekretariat, Östafrikaenheten Regeringens Nätverk för asylfrågor Rektorsnätverk i Liljeholmen Anhöriga till hjälpsökande Riksförbundet Internationella Föreningar För Invandrarkvinnor Arbetsförmedlingen RFS – Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare Caritas Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Caritas Göteborg Rädda Barnen Equmeniakyrkan Röda Korset Ersta-Sköndal högskola Röda Korsets Center för tortyrskadade FARR, Föreningen Asylkommittéernas Riksråd SIOS – samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige Famna SKR – Sveriges Kristna Råd Forum – idéburna organisationer med social inriktning Skyddsvärnet FOSIF:s praxisgrupp – Frivilligorganisationernas samrådsgrupp i invandrar- och flyktingfrågor Socialhögskolan i Stockholm Fountain House Socialtjänsten IFO , Individ- och familjeomsorg – lokalt i Storstockholm Frälsningsarmén Somaliska, somalisk websida Försäkringskassan Stadsmissionen i Stockholm Hela Sverige ska leva Svenska kyrkan Idéburen skola UD särskilt ambassaderna i Addis Abeba och Nairobi Individuell Människohjälp UNICEF 15 Insamling Insamlade medel genom gåvor, medlemsavgifter och anslag från församlingar, har ökat under året jämfört med föregående år. Givarna finns runt om i landet och många församlingar skickar årliga anslag. En del arbete har lagts ner på att söka fondmedel, vilket givit ett bra resultat, medan antalet autogivare, s.k ”Vägvisare”, har minskat något. För närvarande stödjer ett 50-tal personer Sociala Missionen via autogiro. Insamlingsarbetet både kan och bör förbättras och Sociala Missionens ambition är att fortsätta prioritera detta arbete. Ett långsiktigt mål är att öka antalet autogiva- re, eftersom de ger en stabil ekonomisk grund för arbetet. Sociala Missionen har ett 90-konto vilket innebär att räkenskaper och verksamhet granskas av Svensk Insamlingskontroll. FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd har till uppgift att driva kvalitetsfrågor kring insamling och att verka för etisk och professionell insamling. Genom FRII, som Sociala Missionen också tillhör, ges regelbunden information och utbildning i insamlingsarbete. Sociala Missionens kvalitetskod, som krävs för att vara medlem i FRII, är uppdaterad. Kvalitetskoden i sin helhet finns att läsa på www.frii.se Insamlade medel 2001–2013 Tkr 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Autogivare 2001–2013 Antal 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 16 2009 2010 2011 2012 2013 Årsredovisning Det arbetsplatsförlagda lärandet som kontinuerligt följs av praktikansvarig lärare ger eleverna möjlighet att få bra kontakter med arbetslivet. En del elever har möjlighet till extra arbete under utbildningstiden. Av de elever som avslutade sitt lärlingsprogram 2013 hade fyra av sex arbete på sin tidigare APL-plats och de övriga två förlängde sin studietid på skolan. Tio av arton elever valde att förlänga sin utbildningstid på skolan för att få möjlighet att avsluta kurser. Förvaltningsberättelse Verksamhetens ändamål, mål och måluppfyllelse Sociala Missionen är en allmännyttig ideell förening med social och diakonal inriktning, vars huvuduppgift är att utifrån en kristen och humanistisk människosyn aktivt verka för och tillsammans med människor i utsatta livssituationer. Sociala Missionens målsättning är Lundens gruppboende i Täby Löttingelund erbjuder lägenheter med eget hyreskontrakt till fem vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lunden är ett gruppboende som präglas av trygghet, respekt och självbestämmande. Gruppboendet är ett boende med särskild service för vuxna enligt LSS (Lag om Stöd och Service) Ett av målen för 2013 var att fortsätta skapa mer självständighet i hyresgästernas vardag. Som ett led i denna utveckling har man arbetat med uppföljning av genomförandeplaner och serviceplaner. Täby kommun gjorde tillsyn av verksamheten i början av året med ett gott resultat. Vid inspektionen fann de att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och är grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ges möjlighet till inflytande och medbestämmande över insatser som ges. • att utifrån kristen tro och evangeliets människosyn att alla är lika värda, medverka till att människors behov tillgodoses • att med hänsyn till människors eget ansvar för sin sociala situation söka frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser • att vara ett komplement till samhällets socialtjänst i samverkan med den • att initiera och utveckla arbetsformer utifrån aktuella behov i samhället • att arbeta för mångfald och integration • att medverka till barns och ungdomars positiva utveckling genom omsorg och utbildning, vari kan ingå att driva friskola på gymnasienivå • att medverka till god omsorg om handikappade, sjuka och äldre • att bedriva information och opinionsbildning. Råd och Stöd verksamheten har två huvudsakliga inriktningar: Stadgar Sociala Missionen. • socialpolitisk inriktning – frågor angående självförsörjning, relationer, psykisk/ fysisk ohälsa, diskriminering, integration m.m. Sociala Missionen har tre verksamhetsområden: • migrationspolitisk inriktning – frågor om asyl, familjeåterförening, återvandring, återvändande, integration m.m. Gymnasieskolan Futurum, en liten skola med ett Handelsprogram. Det övergripande målet med skolan är att varje elev efter sin förmåga skall klara av gymnasieutbildning och få det stöd han eller hon behöver. Skolan följer elevernas utveckling och har kontinuerliga samtal, vilket ger en god grund för eleverna att växa. Det är en lyckad kombination av teori och praktik. Eleverna får redan i årskurs 1 genom APL (arbetsplatsförlagd lärande) möjlighet att möta arbetslivet. Uppdraget är att arbeta för och med människor som lever i utsatta livssituationer. Målsättningen med arbetsinsatserna är att bidra till förbättrade livsvillkor. Arbetet drivs på individ-grupp och strukturnivå. Gemensam nämnare för de som söker Råd och Stöds hjälp är dålig ekonomi, dålig psykisk/fysisk hälsa och ett svagt nätverk i det svenska samhället. 17 revision, och medlemsavgifter som är gemensamma för hela verksamheten ingår i kostnaderna för administration. Kostnaderna för lokaler fördelas på den verksamhet som utnyttjar lokalerna. Organisationen har en gemensam ekonomifunktion som svarar för löne- och ekonomi administration, bokslut, budget och övriga ekonomiska frågor samt datafrågor och registerhållning. I avdelningens arbete ingår även att ansvara för receptionen och det löpande arbetet med frågor som rör lokalernas tillsyn. Det är viktigt för en ideell förening att ha en tydlig redovisning av hur pengarna används både gentemot bidragsgivare och gentemot personer som stöder verksamheten. En särskild redovisning till Svensk Insamlingskontroll, tas fram varje år p.g.a att Sociala Missionen innehar ett s.k. 90-konto. Eftersom Sociala Missionen är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) följer vi FRII:s kvalitetskod. FRII-koden föreligger som separat bilaga till årsredovisningen. Ledningsgruppen har bestått av Tommy Aronsson kanslichef, Agnetha Dalemark rektor på Gymnasieskolan Futurum, Gunvor Martinson ekonomichef (t.o.m 30 juni), Pia Redlund verksamhetschef för avdelningen Råd & Stöd och Lasse Westberg, verksamhetschef för Lundens gruppboende. C:a 10% av de hjälpsökande har svenska rötter medan övriga kommer från ett 30-tal länder. Inom den socialpolitiska inriktningen har 150 hushåll erhöll kvalificerade stödinsatser i ca 650 olika ärenden. 250 personer har fått enstaka och eller akuta insatser. Majoriteten som vi hjälpt överklaga avslagsbeslut från det offentliga, har fått hjälp med t.ex. hyror, mat, bostad, medicin, sjukersättning eller färdtjänst, I den individuella rådgivningen angående migrationsproblem, har totalt ca 600 personer fått hjälp. Ca hälften har fått mer omfattande rådgivningsinsatser. I arbetet med familjeåterförening har 50 hushåll fått hjälp – 75 barn är berörda. När det gäller opinions och informationsarbete har medarbetare vid 20-tal tillfällen föreläst för ca sammanlagt 650 personer om olika aspekter av vårt arbete inom migration/social problematik. Råd och Stöd har varit delarrangör till en tvådagars konferens om familjeåterförening. En rapport om familjeåterförening har skrivits tillsammans med Röda korset, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och Rädda Barnen. På nationell nivå har medarbetare funnits med i Sveriges Kristna Råds arbetsgrupp för integration och migrationsfrågor, i regeringens nätverk för asylfrågor samt som vice ordförande för Styrgruppen för uppföljning och spridning av den nationella Överenskommelsen inom Integrationsområdet. Sociala Missionen har lämnat två remissvar inom verksamhetsområdet. Fastighetsförvaltningen Sociala Missionens enda fastighet är Arninge 4:18 i Täby kommun, där vårt gruppboende för fem vuxna med utvecklingsstörning ligger. Fastigheten togs i bruk år 2002. Gemensamma ändamål Ledning/Administration Sociala Missionen har varit utan direktor under 2013. Styrelsens ordförande har under 2013 varit anställd på deltid med ansvar för ledning och administration. Under året formulerade styrelsen ett uppdrag som bland annat inneburit att rekrytering av ny direktor påbörjats. Arbetet i organisationen har letts av styrelsen som tillsammans med ledningsgruppen haft det övergripande operativa ansvaret för verksamheten och personalfrågorna. Personalaktiviteter, som anordnats för hela personalen och kostnader i samband med styrelsemöten samt de årligen återkommande ombuds- och årsmötena ingår i kostnaderna för Ledning. Kostnader för försäkringar, Resultatutveckling Verksamhetens intäkter är något lägre än föregående år. Bidragen från fonder och stiftelser har inte nått uppsatta budgetmål. Personalkostnaderna minskade med 1,4 miljoner jämfört med 2012 främst beroende på att organisationen varit utan direktor. Styrelsens ordförande har på deltid arbetat som kanslichef. Styrelsens ledamöter har ägnat mycket tid åt genomlysning och förberedelser för att kunna utveckla en stabil grund för Sociala Missionens fortsatta arbete. 18 LSS-verksamheten och Råd & Stödverksamheten. Vi har sökt och beviljats en stor del fondmedel och bidrag för verksamheten 2013. Sociala Missionens arbete stöds ekonomiskt av Stockholms stad, och ett antal fonder. Däribland kan följande nämnas: Gålöstiftelsen, Fjällkoloniföreningen, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Bertil Settergrens Testamentsstiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Åke Wibergs Stiftelse och Stiftelsen W Govenii Minne. Dessa bidragsgivare är en viktig del av Sociala Missionens finansiering. Personalkostnaderna har minskat med 11% (1 372 tkr) jämfört med föregående år. Sociala Missionen är ansluten till Arbetsgivar‑ alliansen, som är den ideella sektorns arbetsgivarorganisation. Arbetsgivaralliansen träffar centrala kollektivavtal om löner och övriga anställningsvillkor. Sociala Missionen tillhör både branschavtal ”Vård och Omsorg” och ”Skola – Utbildning. De finansiella intäkterna ligger på ungefär samma nivå som för föregående år, (1 258 tkr). Det samlade resultatet slutade på -898 tkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat som slutade på -2 752 tkr. Migrationsarbetet inom Råd & Stödverksamheten behöver större intäkter för att kunna täcka sina kostnader. Gymnasieskolans elevantal är fortfarande lågt vilket bidrar till ett minusresultat. Dock har uthyrning av lediga lokalutrymmen, ytterligare stöd från kommunen samt olika bidrag från Skolverket starkt bidragit till att skolans resultat blev 1 miljon kronor bättre än föregående år. De totala verksamhetskostnaderna är ca 11% lägre, (2.086 tkr) jämfört med föregående år. De totala intäkterna före finansnettot är ca 2% lägre, (249 tkr) jämfört med föregående år. Gemensamma kostnader har fördelats på de tre verksamhetsområdena Gymnasieskolan Futurum, 19 Resultaträkningar Resultaträkningar, tkrNot Verksamhetsintäkter 2013.12.31 2012.12.31 12 801 13 871 1 Övriga intäkter 1 326 505 VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 127 14 376 2 -11 363 -12 735 Övriga kostnader -4 553 -5 141 Personalkostnader Avskrivningar -367-493 3 -16 283 -18 369 FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR -2 156 -3 993 Resultat från övriga värdepapper som är anl.tillgångar 1 186 1 173 VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETENS RESULTAT FÖRE RESULTAT Övr ränteintäkter och liknande resultatposter 73 68 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 0 4 1 258 1 241 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR RESULTAT FÖRE SKATT -898 -2 752 SKATT 0 0 ÅRETS RESULTAT -898 -2 752 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Kommunala bidrag, 1466 tkr Bidrag från fonder och stiftelser, 840 tkr Medlemsavg, anslag 217 tkr Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Särskilt anställningsstöd,177 tkr Sålda tjänster,127 tkr Fastigheten Lunden, 329 tkr Hyresintäkter, 1058 tkr Socialjuridisk rådgivning, 2080 tkr Migrationsfrågor, 1018 tkr Gåvor från enskilda, 334 tkr Eget kapital, 898 tkr Övrigt, 1018 tkr Skolpeng, 4419 tkr Kapitalintäkter, 1258 tkr LSSverksamheten, 5418 tkr Övriga intäkter, 123 tkr Gymnasieskolan Futurum, 5928 tkr Vårdavgifter, 5366 tkr 20 Balansräkningar Balansräkningar, tkrNot 2013.12.31 2012.12.31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark 5 Inventarier 6 5 169 5 344 173332 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga värdepappersinnehav 7 29 064 27 874 Andra långfristiga fordringar 0 0 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 34 406 33 550 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR FORDRINGAR Kundfordringar 501896 Skattefordringar 1150 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 41 18 8 990 1 103 KASSA OCH BANK 3 548 4 993 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 5 195 7 010 SUMMA TILLGÅNGAR 39 601 40 560 EGET KAPITAL, FONDER OCH SKULDER EGET KAPITAL Balanserat kapital 38 081 40 833 Årets resultat -898 -2 752 SUMMA EGET KAPITAL 37 183 38 081 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 220235 Skatteöverskott 07 Övriga skulder 7 100 Avsättning av fondmedel för påbörjad vsh - - Personal skatter o avgifter 366 384 1 825 1 753 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 SUMMA SKULDER 2 418 2 479 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 39 601 40 560 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser IngaInga 21 NOTER Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Samtliga bidrag från myndigheter och andra externa bidragsgivare redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga stöd, dvs de intäktsförs endast om det med hög sannorlikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas, dvs att organisationen haft utgifter för ändamålet. Bidrag skuldförs därför till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Sociala Missionens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs mall för årsredovisning. I årsredovisningnen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner. 1. Verksamhetsintäkter 2013 2012 1. Personalkostnader Insamlade medel fördelar sig enligt följande: 235 Bidrag från fonder och stiftelser 840 1 942 1 174 2 177 Av ovanstående belopp har 279 406 kr (229 743 kr) insamlats via 90-konto Externa bidrag fördelar sig enligt följande: 694 Övriga anställda samt uppdragstagare 8 301 8 388 Totala löner och ersättningar 8 301 9 082 Sociala kostnader 2 936 3 377 (varav pensionskostnader) -487 (690) Övriga personalkostnader 126 276 11 363 12 735 Summa personalkostnader 217 255 - - Kommunala bidrag 1 466 1 375 Summa 1 683 1 630 177 349 12 35 1 058 918 115 - Skolavgifter gymnasieskolan + SL-kort 4 452 Vårdavgifter LSS-verksamhet + Matavgifter Statliga bidrag, inkl EU-bidrag - Direktor 334 Medlemsavgifter, anslag o gåvor från andra församlingar 2012 Löner och andra ersättningar Gåvor från enskilda Summa 2013 Inga arvoden till ledamöterna i styrelsen har utbetalats under detta eller föregående år. 3. Verksamhetens kostnader fördelade per verksamhet 2013 2012 Socialjuridisk rådgivning & psykosocialt stöd 2 080 3 876 Migrationsfrågor 1 018 1 321 Övriga projekt 1 076 863 4 256 Gymnasieskolan Futurum 5 928 6 544 5 366 4 955 LSS-verksamhet 5 418 5 394 90 56 Summa 11 270 10 569 Summa verksamhetsintäkter 14 127 14 376 Ersättning nystartsjobb Ersättning för utförda tjänster Hyresintäkter Sålda lärartjänster Övriga externa tjänster Gruppbostaden, se not 5 Summa verksamhetskostnader 329 371 15 849 18 369 I ovanstående verksamheter ingår personalkostnader, övriga kostnader samt avskrivningar. Gemensamma kostnader har fördelats ut på respektive verksamhet i förhållandet till huruvida den gemensamma resursen har utnyttjats och då i förhållande till hur många anställda som arbetar inom respektive verksamhet. Kostnaden för information o marknadsföring har fördelats lika på avdelningarna. 22 4. Finansiella investeringar Avkastning räntefond 2013 2012 397 435 Utdelningar på aktier o andelar 442 556 Reavinster aktier o andelar 466 702 Ränteintäkter 73 68 Räntekostnader -1 Realisationsförluster aktier o andelar -119 1 258 2013 2012 Förutbetalda kostnader Lokalhyror, skolan och Högbergsgatan -520 Nedskrivning / uppskrivning aktiefonder Resultat från finansiella investeringar 8. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 514 606 Försäkringar 64 62 Hyra kopiatorer, frankeringsmaskin och serviceavtal 49 53 Telefoner 59 - Datakommunikation o support 38 1 241 Övriga förutbetalda kostnader 135 171 Upplupna intäkter Nystartsjobb 5. Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 40 Lidingö Folkhögskola 2013 2012 7 275 7 275 Djurgymnasiet 7 275 7 275 Ersta Sköndal Högskola -1 932 -1 756 -176 -176 -2 108 -1 932 7 80 4 Summa Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Återföring vid försäljning/utrangering Utgående ackumulerade avskrivningar 990 1102 2013 2012 857 883 Revisionsarvoden 25 50 Övriga upplupna kostnader 66 90 10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Bokfört värde 5 344 5 344 Upplupna semesterlöner o kompsaldo, inkl soc avg Fastigheten Arninge 4:18 skrivs av med 3% av byggnadens anskaffningsvärde. Taxeringsvärden Fastigheten Arninge 4:18 i Täby taxeras som skattefri vårdbyggnad och är inte åsatt något taxeringsvärde. 6. Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försäljning/Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Förutbetalda intäkter 2013 2012 3 977 3 770 32 207 0 0 4 009 3 977 -3 646 -3 328 -190 -318 -3 836 -3 646 173 332 Återföring vid försäljning/utrangering Bokfört värde 88 80 Verksamhetsbidrag Stockholms stad 287 287 Bror Öbergs Stiftelse 0 - HelgeAx:son Johnson 0 57 Stiftelsen Wilhelm Govenii Minne 300 - Gålöstiftelsen 160 160 0 107 38 34 4 4 1 825 1 752 Stiftelsen Dahlheimers donation Hyresintäkter för januari Matavgifter boende Lunden Summa 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Verksamhetsbidrag äldreförvaltningen Medelantalet anställda 2013 2012 Investeringar under året avser inköp av tre nya datorer samt ett höj- och sänkbart skrivbord till Högbergsgatan. Vidare har ny spishäll inköpts till Lundens gruppbostad. Kvinnor 17.99 18,07 Avskrivning av inventarier sker enligt plan på 5 år. Datorer skrivs av på 3 år. Summa 7. Långfristiga värdepappersinnehav 2013 Bokf. värde 2013 Markn. värde 2012 Bokf. värde 2012 Markn. värde Aktie Ansvars Graalfond 1 502 1 559 1 502 1 464 27 486 27 428 26 350 25 472 76 86 Depåkonto SEB Övriga andelar Summa 29 064 22 22 27 874 26 958 Män 2013 Styrelseledamöter och ledande befattningar 23 Antal på balansdagen 7,02 9,86 25,01 27,93 2012 Antal på Varav balansmän dagen Varav män Styrelseledamöter 8 5 9 6 Direktor 0 0 0 0 Slutord Styrelsen framför ett stort och varmt tack till alla medarbetare för allt gott arbete under år 2013. Ett särskilt tack riktas till verksamhetscheferna Agnetha Dalemark, Pia Redlund, Gunvor Martinsson och Lasse Westberg som tagit stort ansvar då organisationen varit utan direktor under året. Sociala Missionen tackar alla myndigheter, organisationer och kyrkor, fonder och stiftelser samt alla enskilda personer som genom sina bidrag till verksamheten gjort arbetet ekonomiskt möjligt. Stockholm 2014-03-13 Tommy Aronsson Ordförande Petter Jakobsson Margareta Linander Vice ordförande Lennart Eliasson Andreas Tynnemark Dalemark Omon F Norén Lennart Ring Inga Johansson Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2014. 24 Revisionsberättelse 25 26 KONTAKTUPPGIFTER Kansli Migrationsfrågor Högbergsgatan 31a, 116 20 Stockholm Växel: 08-556 023 00 Fax: 08-556 023 29 E-post: info@socialamissionen.se Hemsida: www.socialamissionen.se Plusgiro: 90 09 35-8 Bankgiro: 900-9358 Kanslichef: Tommy Aronsson Tel: 08-556 023 02 E-post: gunvor.m@socialamissionen.se Handläggare: Lena Rösell E-post: lena.r@socialamissionen.se Handläggare: Suzana Brandt, slutade 1 december E-post: suzana.b@socialamissionen.se Råd och Stöd Verksamhetschef: Pia Redlund, Tel: 08-556 023 04 E-post:pia.r@socialamissionen.se Socialjuridisk rådgivning/stödsamtal Verksamhetschef: Pia Redlund (se ovan) Kurator: Riitta Lundeqvist E-post: riitta.l@socialamissionen.se Kurator: Sehka Dozo E-post: sehka.d@socialamissionen.se Kurator: Viveka Holm E-post: viveka.h@socialamissionen.se Kurator: Jenny Johansson E-post: jenny.j@socialamissionen.se Kurator: Beatrice Amsenius E-post: beatrice.a@socialamissionen.se LSS-Verksamhet Verksamhetschef: Lasse Westberg Tel: 070-630 13 32 E-post: lasse.w@socialamissionen.se Kansli: Kanalvägen 17, 183 30 Roslags Näsby Lundens gruppboende Adress: Varggropsvägen 8, 187 69 Täby Tel 08-630 04 88 Fax: 08-630 04 58 Gymnasieskolan Futurum Rektor: Agnetha Dalemark Tel: 08-556 023 10 E-post: agnetha.d@socialamissionen.se Adress: Trekantsvägen 7, 117 43 Stockholm Tel: 08-556 023 00 Fax: 08-549 018 90 27
© Copyright 2024