Högre seminarium/doktorandseminarium i tvåspråkighetsforskning Tisdag 12 november kl. 15.00–16.30 i rum C512 Niclas Abrahamsson, Manne Bylund, Kenneth Hyltenstam & Gunnar Norrman* niclas.abrahamsson@biling.su.se, manne.bylund@biling.su.se, kenneth.hyltenstam@biling.su.se, gunnar.norrman@biling.su.se *Presentationen hålls av Niclas och Gunnar Ej uppfattbara icke-infödda drag hos inföddlika L2-talare – en effekt av startålder eller tvåspråkighet? Delresultat från en studie av en- och tvåspråkiga L1- och L2-talare Sammanfattning: Det empiriska sökandet efter inföddlika vuxna L2-inlärare har pågått sedan det tidiga 1990-talet och målet har varit att pröva Lennebergs (1967) Critical Period Hypothesis (CPH) och idén om sena inlärares mindre effektiva språkinlärning som en funktion av en tilltagande mognad/avtagande plasticitet hos särskilda kortikala områden i hjärnan. Hittills har varken vi eller andra forskare lyckats identifiera en enda sådan vuxen inlärare. Visserligen har alla som vi undersökt passerat som modersmålstalare av svenska när infödda lyssnare fått bedöma deras vardagliga talproduktion, men när vi sedan undersökt deras språkbehärskning närmare, med en mängd lingvistiska mått, analyser och tester, har vi alltid noterat avvikelser som inte förekommer hos infödda kontrolltalare. Dessutom har vi funnit att många L2-inlärare som påbörjat sin inlärning av svenska i barndomen uppnår en slutnivå som inte heller den är identisk med infödda talares. Slutsatserna vi hittills dragit har varit att CPH inte kan förkastas, snarare att mognadsbegränsningar på språkinlärning tilltar mycket tidigare än man hittills trott, t.o.m. redan från födseln (se bl.a. Abrahamsson, 2012; Abrahamsson & Hyltenstam, 2008, 2009; Bylund, Abrahamsson & Hyltenstam, 2012; Hyltenstam, 1992; Hyltenstam & Abrahamsson 2000, 2001, 2003a, 2003b; Stölten 2013; Stölten, Abrahamsson & Hyltenstam, in press a, b). Under senare tid har tolkningar av detta slag utmanats av dem som menar att de små, ofta ej hörbara, skillnader vi finner mellan avancerade (både tidiga och sena) L2-inlärare och infödda talare inte har med deltagarnas inlärningsålder att göra, snarare deras tvåspråkighet. Med hänvisning till exempelvis Grosjean (1989) hävdas att tvåspråkiga individer, särskilt de som uppvisar avancerad, balanserad och aktiv tvåspråkighet, aldrig kan komma undan de interferenseffekter de båda språken med nödvändighet har på varandra. Tankar om språkens ömsesidiga påverkan är förvisso inget nytt, men det är främst via det tankegods som medföljer exempelvis Ortegas (2010, 2013) krav på en ”Bilingual Turn in SLA” som kritiken mot vårt synsätt, våra metoder och tolkningar blivit aktuell och dragits till sin spets, bl.a. genom påståendet att det vi uppfattat som effekter av inlärningsålder i själva verket är oundvikliga tvåspråkighetseffekter; se liknande antydningar hos Muñoz & Singleton (2011) och de Leeuw (in press) Utifrån denna kritik designade vi inom AAA-programmet (RJ 2006-2013) ett projekt där man med data från fyra deltagargrupper skulle kunna sortera ut mer exakt vilka (om några) språkliga skillnader som kan förklaras med att individerna är tvåspråkiga och vilka som kan förklaras med ålders-/mognadseffekter. Genom att jämföra de slutliga behärskningsnivåerna i svenska hos idag vuxna (1) enspråkiga förstaspråkstalare av svenska, (2) tvåspråkiga förstaspråkstalare av svenska (dvs. sedan födseln simultant tvåspråkiga i svenska/spanska), (3) enspråkiga andraspråkstalare av svenska (dvs. individer som i 3–8-årsåldern adopterades från ett spanskspråkigt land till Sverige, och som helt glömt bort spanskan), och (4) tvåspråkiga andraspråkstalare av svenska (successivt tvåspråkiga i spanska/ svenska, individer som med sina föräldrar invandrade till Sverige i 3–8årsåldern). Antalet deltagare är 20–25 i varje grupp, dvs. totalt 80–100. Ett tiotal lingvistiska mått och test har använts, vilka spänner över skilda områden som uttal/fonetik, morfosyntax, och lexikal processning. Under seminariet redovisar och diskuterar vi de resultat vi har så här långt. Vi önskar alla hjärtligt välkomna till seminariet och till postseminarium efteråt i C585! Kari Fraurud