Värmare och varmvatten i en 30 Oceanfarer 1967 Eftersom Coronetbåtarna från 60- och 70 talen saknar både värme och varmvatten i originalutförande så har de flesta monterat eller åtminstone haft planer på att montera in dessa komfort- och värdehöjande faciliteter i sina båtar. En utmaning ligger i att göra detta snyggt och utan alltför stora ingrepp i den ursprungliga inredningen samtidigt som man vill ha något som fungerar bra. Det kan kännas som en stor investering och som ett stort jobb att ge sig på en sån här installation. Framförallt kanske man tvekar inför ett vattenburet värmesystem. Jag kan bara säga att fördelarna med vattenburet system kontra luftburet är många och installationen är inte på något sätt omöjlig. Så funderar du på ett nymontage, våga satsa på ett vattenburet system! Här skall jag i ord och bild visa hur jag gjorde. sekreterare@coronet.nu Förutsättningar På en så pass stor och beboelig båt som en Oceanfarer kändes det oundvikligt att inte montera in värmare och varmvatten. Min båt har en inredning som är i ett underbart orört skick ifrån 1967. Alla originalbeslag är intakta och allt trä har en fin patina utan att vara slitet eller söndersågat/borrat av tidigare ägare. Då jag tycker att vi Coronetägare är skyldiga att vårda originaliteten så mycket som det bara går, inom rimliga gränser förstås, var det viktigt för mig att få de nya detaljerna att smälta in så bra som möjligt. Produktval Vad ska man då ha för typ av värmare? Marknaden är full av olika typer och fabrikat. Eftersom min båt har dieslar kändes det självklart att satsa på en dieselvärmare. Då återstod att bestämma sig för vatteneller luftburen värmare. Efter konsultation med en massa experter på området bestämde jag mig för en vattenburen värmare från Eberspächer. Den avgörande faktorn var att med denna kunde jag enkelt få varmvatten även utan tillgång till landström eller motordrift. En luftvärmare kan inte värma varmvatten. Tänk känslan av en varm dusch på badbryggan efter en eller flera(!) nätter i en naturhamn. Värmeutblåset sköts av en värmeväxlare med fläkt. En Ardic 1012 WA. Varmvattenberedaren är av märket Isotemp Magic med ackumulatorsalt som lagrar energi vid uppvärmning och som avger denna energi vid tömning. Detta gör att jag klarar mig med en relativt liten (22 liter) och därmed snabbuppvärmd beredare. Dieselvärmare Eberspächer Hydronic D3W. Funktion Varmvattenberedare, dieselvärmare och värmeväxlare med fläktpaket är kopplade i serie med den ena motorns kylvattenslinga. Detta ger mig möjligheten att få varmvatten på tre sätt. Motorgång, dieselvärmare eller genom landström till beredarens elpatron. Värme fås genom att antingen motorn eller dieselvärmaren värmer upp kylvattenslingan vars vatten cirkulerar med hjälp av en cirkulationspump genom värmeväxlaren. Värmeväxlaren har en termostatstyrd luftfläkt som blåser in värme genom reglerbara utblås i alla utrymmen i båten samt defrostermunstycken vid vindrutan. Två termostater styr luftrespektive vattenvärme. Påslag sker med en enkel knapptryckning på respektive termostat och temperaturerna regleras steglöst och oberoende av varandra. Om jag i framtiden känner behov av konvektorer(element) inne i båten så är dessa bara att koppla in i serie med kylvattenslingan. Jag valde att avvakta med konvektorer för att ha en kort kylvattenslinga. Fördelarna med en kort kylvattenslinga såsom låga värmeförluster, lågt strömningsmotstånd samt liten risk för luftfickor var tungt vägande argument. Efter första säsongen med min installation så känner jag absolut inget behov av konvektorer. Värmen räckte till mer än väl. Till vänster luftvärmetermostat. Till höger dieselvärmartermostat. Båda placerade vid dinetten på skottet mot toaletten. Installation Min installation började med en hel del läsning innan jag överhuvudtaget började med det praktiska arbetet. Det kräver en hel del planering och ritande innan man tar fram borrmaskinen. Först och främst gällde det att hitta plats för varmvattenberedaren, dieselvärmaren och fläktpaketet. Jag placerade dem inne i motorrummet. Detta medförde en mycket kort kylvattenslinga. Placeringen medförde även att motorrumsisoleringen dämpade ljudet från värmaren, som i och för sig inte låter speciellt mycket. Dieselvärmaren får EJ monteras i bensinmotorrum. I anslutning till värmaren monterades bränslepumpen, som måste luta 15-90 grader p.g.a. dieselavluftning, samt cirkulationspumpen som måste placeras minst 10 cm under expansionskärlet. Kylvattenslangen anslöts till motorn med avstängningskranar. Ihopkopplingen med de nya enheterna var relativt lätt p.g.a. de korta avstånden och ett generöst tilltaget motorrum. Kylvatten in i motor Kylvatten ut ur motor Bränslepump Bränsleledning Värmare Fläktpaket Värmarens avgasslang drogs ut genom akterspegeln. Denna skulle placeras minst 35 cm ovan lastvattenlinjen. Friskluftsintag till både värmare och fläktpaket togs genom motorernas luftintag. Elanslutning gjordes med separata, grova och avsäkrade kablar. Utförligt kopplingsschema finns i värmarens och fläktpaketets respektive bruksanvisningar. Min dieseltank hade en förberedd anslutning, så det momentet var lätt för mig. Annars hade det blivit till att borra hål i tanken och montera en anslutning. Det finns färdiga att köpa. Beredare Slangdragningsschema Värmare Cirk.pump Fläktpaket Beredare IN Motor UT Toakran Kolfilter Kylvatten Kökskran Pump Kallvatten Dusch Varmvatten Färskvattentank Luftslang Det största jobbet var slangdragningen av varmvattenslangen samt luftslangen i båten. Varmvattenslangen drogs under durken mitt i båten och följde den gamla dragningen av vattenslang till tappställena i köket och på toaletten. Jag passade förstås på att byta ut den gamla färskvattenslangen. Till toaletten lyckades jag få tag på en originalkran som jag försåg med en röd(!) prick. I köket var jag tyvärr tvungen att byta ut hela armaturen då vred och utlopp sitter ihop på den ursprungliga. På akterspegeln monterades en infälld duscharmatur. Alla rörgängor tätades med lin. Varmvatten i köket… …på toaletten… …på badbryggan. Då fläktpaketet har flera utlopp valde jag att dra två slangar framåt i båten. Eftersom alla utblås är stängningsbara så är det enkelt att reglera luftflödet. Den ena slangen drogs genom huvudskottet och in under soffan i dinetten. Här placerades ett utblås. Därefter in under durkarna och upp under babords soffa i salongen där nästa utblås placerades. Härifrån slutligen till toaletten där ett sista utblås placerades. Den andra slangen drogs också genom huvudskottet fast högre upp, i höjd med skarndäck. Slangen drogs under skarndäck vid dinetten in till toaletten där den sedan följer kabelstocken upp till flybridge. Här placerades tre utblås mot vindrutan. All slang kunde döljas under instrumentpanelen och i taket ovanför hallen. Det enda som syns utifrån är utblåsen. Värmeutblås i salong… …på toalett… …och i dinette. Defroster styrbord… …mitt… …och babord. Tekniska data Strömförbrukning (W) Värmeeffekt (W) Bränsleförbrukning (l/h) Dimensioner (cm) Vikt (kg) Ca.pris (kr) Värmare Eberspächer D3W Fläktpaket Ardic 1012WA Varmvattenberedare Isotemp Magic 22L 37/20 45/54/96 750(elpatron 230V) 3300/1600 10000 - 0,4/0,2 - - 20x8,5x9,8 42x22x13 ∅37, L47 2,2 7 15 9200 2400 7800