Klövar & Timotej - Atriatuottajat.fi
Klövar & Timotej ÖSTERBOTTENS KÖTTS INFORMATIONSTIDNING 1•2011 Bilaga i Landsbygdens Folk 6 maj 2011 2 Klövar & Timotej istockphoto.com Ledare: Motivation och entreprenörskap 3 Atria: Förlorad förutsägelse4 Köttmarknadsöversikt5 innehåll Atrias ansvarsfulla handavtryck6–7 Anskaffningen 20108 Emaswine9 Intressanta produkter inom svinnäringen9 ÖK:s fullmäktigeval10–11 AtriaSvin12–13 Nasse och Rosa: Tack för teckningar!14 Efterfrågan på FinnPig-seminering15 ÖK:s 75 års historik16–17 Genmodifierade livsmedel18–19 Blålupin20–21 ÖK:s nya visuella identitet22 ÖK:s bokslut22 A-foder: Investering i foderfabrik23 Klövar & Timotej Ansvarig utgivare: Andelslaget Österbottens Kött Adress: PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2 Tel: (06) 323 9411 Fax: (06) 312 9449 Internet: www.osterbottenskott.fi Chefredaktör: Stefan Saaristo / Österbottens Kött Ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Oy Upplaga: ca 9 200 st Tryck: Hufvudstadsbladet, Vanda Pärmbild: Contium och Istockphoto.com ISSN-L 1798-7539 ISSN 1798-7539 3 Klövar & Timotej ledare Motivation och entreprenörskap D et sägs att det behövs motivation för att nå framgång. Det är just därför det inom modern affärsledning och idrott coachas mycket inom detta område. Om man inom idrotten saknar motivation blir man inte framgångsrik. Även inom företagsvärlden blir omotiverade ledare snabbt omplacerade och en försäljare utan motivation är en katastrof för företaget. Motivation finns både på det personliga och på det allmänna planet men är i grund och botten det samma som en vilja att uppnå eller göra något. sedan. Under den historiska resan bakåt i tiden har jag många gånger noterat intressanta saker där det sanna österbottniska entreprenörskapet banat väg för nya idéer och möjligheter. Motivationen har drivit på utvecklingen. Besluten som fattats har varit många och vissa av dem även tunga och svåra, men alla beslut har gjorts med tanke på framtiden. Historikens rubrik ”75 år av framgång” beskriver kort och koncist hur andelslagets ägare och personal har lyckats med sin dröm som startade redan för 75 år sedan den 10 april 1934. Visste du att det i varje människa bor en liten entreprenör? Det gäller bara att tro på sig själv. Sätt upp visioner och mål samt ladda dig med massvis av motivation. Normalt är vision och verklighet två helt skilda saker, men det påstås att för en sann entreprenör är det en och samma sak. Visionen kan beskrivas som en resa från det kända till det okända där framtiden byggs upp av förväntningar, drömmar och fakta. Resultatet av motivationens kraft och inställningen gör även den lilla entreprenören på det personliga planet framgångsrik. I och med publiceringen av ÖK:s 75 års historik har vi nu nått en milstolpe i andelslagets verksamhet och det är dags att sätta upp nya visionära mål. Förändringen av andelslagets visuella identitet där logoförändringen är den enskilt största processen stöder vår kommande framtida vision om ett framgångsrikt andelslag. ÖK:s 75 års historik har getts ut. Arbetet med historiken startade redan för några år Verkställande direktör Jag tillönskar er alla trevliga läsestunder och en solig vår! Stefan Saaristo 4 Klövar & Timotej Förlorad förutsägelse Den finländska livsmedelsekonomin vande sig under årtiondenas lopp vid stabila priser och kostnader samt skäliga täckningsbidrag. Lantbruksoch livsmedelspolitiken, som de senaste åren förändrats och blivit mer beroende av marknadens villkor än tidigare, har uppenbarligen gjort slut på den tiden för gott. Då det dessutom har kommit nya användningsändamål för åkerns produkter, har kostnadshanteringen för köttproduktionen gått över i en helt ny tidsepok. Den första kostnadsbomben för köttbranschen briserade 2007 och den ”överkorrigerades” redan året därpå då priset på spannmål sjunkit med hälften i jämförelse med året innan. År 2010 smällde det på nytt - egentligen redan innan man återhämtat sig från den föregående kostnadstoppen. Utifrån dessa erfarenheter kan man endast dra en slutsats - kostnadsfluktuationerna har kommit för att stanna. Kostnadssvängningarna berör hela branschen - inte endast primärproduktionen. Industrin befinner sig exakt lika mycket i kläm som lantgårdarna. Prissättningsmekanismerna för slutprodukterna är däremot stela. Snabbast förändras priserna för slaktkroppar och styckat kött, för vilka det just inte görs upp långa leveransavtal. För de långt förädlade produkterna är priserna fastslagna för månader och prissättningen sker i månader innan leveransperioden inleds. En äkta grund för de långa priserna är det faktum att handeln behöver en skäligt lång tid för att planera sina egna marknadsföringsåtgärder. Det är dock även ett faktum att det skulle behövas mer rörlighet och flexibilitet i verksamhetsmiljön, för annars är hela framtiden för branschen i fara. Också handeln identifierar problemet och hotet. Juha Gröhn verkställande direktör Atria Abp Atria måste i fortsättningen föra ut mera nya produkter och tjänster på marknaden och med större energi. Produkter och tjänster som höjer vår medelpris och som inte genast bjuds ut av andra. Konkurrensen är dock hård utan nåd och kopieringen har inga hinder. De triangelsmörgåsar som vi exempelvis för några år sedan lanserade var lönsamma och även ett segment som växte. Nu kan man inte säga det samma. Det är onödigt att jämra sig över den hårda konkurrensen, det gäller endast att leva på dess villkor och efter dess regler eller med avsaknaden av regler. Vi måste bara kontinuerligt förnya oss för att klara oss i konkurrensen. Atria har som koncern många styrkefaktorer: Verksamheten i Finland är orubblig och stabil även mitt bland utmaningarna. Vi har ett starkt varumärke Atria, som vi kan ladda med bl.a. saker som hör samman med matens ursprung på ett sätt, som ingen annan beaktansvärd aktör förmår. Vi gör det. Vårt produktionsmaskineri är i gott skick och vår personals kunnande och utvecklandet av kompetensen är planerad. I Sverige ger den nuvarande affärsverksamhetshelheten goda förutsättningar för en lönsam verksamhet - starka varumärken, ett mer effektivt produktionsmaskineri än förut och även i Sverige kompetenta team ger goda förutsättningar för framtiden. kraftigt förlustbringande och är det alltjämt. Det är tyvärr förgäves att motse en snabb och plötslig omsvängning av resultatet i positiv riktning. I S:t Petersburg är våra förutsättningar i fråga om en resultatomsvängning skäligen goda. Vi håller inte på att dra oss ut ur Ryssland, men omorganiseringar kommer att göras. Atria har också mycket att ta sig an med: affärsverksamheten i Baltikum och i dag i Estland har varit en sorglig historia. Allt från mitten av fjolåret har vi ändå gått i rätt riktning och dessutom har Estlands nationalekonomi svängt om i en uppgång. Det verkar som om det värsta är förbi. För oss alla som är med i livsmedelskedjan, utlovas hårt arbete. Ett hårt arbete för den finländska köttproduktionen, med att vända kursen för Atria i ett uppsving, genom att tilltala och betjäna kunderna och konsumenterna. Vi måste ha en gemensam vision och ett gemensamt mål, tro på något bättre så att vi orkar göra det. Och det har vi. Vår största ansträngning gäller som bekant vår affärsverksamhet i Ryssland. Resultatet är God Mat Bättre Humör! 5 Klövar & Timotej Köttmarknadsöversikt Köttmarknaden fungerar ej som väntat Det kan mycket väl ifrågasättas om köttmarknaden fungerar. Åtminstone ur er, producenternas, synvinkel sett förefaller det som om ingen marknad fungerar som den borde. De hårda kostnadsökningarna realiseras inte i priset på köttet, åtminstone i tillräckligt snabbt. Spannmålspriset hålls högt, och priset på foder sjunker åtminstone inte. Energipriset är uppe i molnen: både för brännolja och elektricitet. De andra kostnadsposterna har gått upp i samma takt, och ej heller täcker förändringarna i producentpriserna kostnadsökningarna. Trycket på oss köttföretag är förståeligt nog hårt och det har ökat under vinterns lopp. Det verkar som om någonting är fel i marknadsmekanismen eller åtminstone att marknadsekonomin inte fungerar på denna punkt. Eller gör den det i alla fall? Det grundläggande problemet på köttmarknaden har redan länge varit obalansen på marknaden över hela Europa. Det finns inte en efterfrågan som motsvarar utbudet. Det finns för mycket svinkött i Europa. Recessionen skar därtill ned efterfrågan i fjol, och produktionen har inte gått ned trots den hårda kostnadsökningen. Det finns ständigt ett förmånligt utbud av svinkött för handeln och konsumenterna i hela Europa. På detta års sida rörde dessutom dioxinuppståndelsen i Tyskland till resten av svinmarknaden i Europa, och kommissionen reagerade genom att utlösa stödmekanismen för den privata lagringen. I Europa finns det de facto nu 144 miljoner kilo svinkött i fryslager i väntan på att släppas ut för försäljning på marknaden. Enbart i Tyskland finns det över 40 miljoner kilo därav. Med hjälp av det stöd som kommissionen betalar flyttade man fram att detta kött kommer ut på marknaden med några månader. I ett sådant fall har kommissionens tjänstemän naturligtvis förväntat sig att marknadsläget för svinkött är bättre på sommaren än i februari-mars, då köttet lagrades. Annars finns det inget förnuft med en sådan stödåtgärd för marknaden. Så förmodar även alla aktörer i branschen och har gjort det redan någon tid. Vid ingången till april har ingenting skett på marknaden. Den internationella prisnivån är alltjämt mycket låg, och den gör det inte heller möjligt att höja priset ens i hemlandet. Marknadsekonomin är bara så märklig. Priset på en inhemsk yttre filé av hög kvalitet kan inte heller höjas för högt, då den tyska yttre filén kommer till den finländska marknaden till ett kilopris med litet över tre euro. Annars brottas vi länge med fryslagren och vi exporterar våra filéer utomlands för tre euro och förlorar en eller två euro för varje kilo. Det är den frihandel som EU har lärt oss. Ljus i ändan av tunneln? Små vibrationer även på svinmarknaden kan ändå förnimmas. Priserna har inte längre på lång tid sjunkit, fastän det finns ett rikligt utbud av varan. Alla indikatorer pekar uppåt, och en uppgång måste komma någon gång: det vet ni som producenter alltför väl. Då nya kunder dyker upp med förfrågningar och anbudsbegäran är det ett tydligt tecken på marknaden. Även britterna har kommit och hört sig för om svinköttssortiment för tillverkningsproduktionen, alltså håller någonting på att hända. Vi väntar alla lika ivrigt man vågar prissätta djärvt mot slutet av året på ett helt annat sätt. Vidare inverkar även konkurrensläget i hemlandet, det är klart. Även under denna vinter har flera av våra konkurrenter uppgett att de ökar slaktningen av nöt, och det lyckas inte utan att man erövrar marknad även på konsumentmarknaderna. Man lyckas sällan bemäktiga sig en marknadsandel genom att höja priset. Åtminstone inte att ta en andel från ett köttföretag som Atria. Det blir alltså en tävling. Vi har i åratal med framgång marknadsfört finländsk nöt, och vi ämnar inte ge ifrån oss vår andel till någon godvilligt. Nu är det ett ypperligt marknadsläge att höja försäljningspriset på nöt under slutet av året och ge vägkost för den nödvändiga utvecklingen av producentpriset. Ursprungsbeteckningarna i ordning! Matti Perälä direktör, affärsverksamheten för kött- och primärproduktion Atria Finland Ab på att priserna ska gå upp och lönsamheten i branschen ska förbättras. Brist på nöt På nötmarknaden är läget det motsatta. I Europa är efterfrågan på nöt god och ej heller motsvarar utbudet efterfrågan, varför även prisnivån håller på att korrigeras. Varför reagerar marknaden hos oss långsamt och långsammare än på annat håll i Europa? På denna punkt träder alltid vår handelsmekanism samt längden på prissättnings- och urvalsperioderna fram. Visserligen är avtalsperioden på många månader med centralaffärerna för handeln och priserna som lämnats rejält i förväg en delorsak till de långsamma förändringarna i marknadspriserna. Men de är inte de enda anledningarna. Nu orsakas långsamheten av recessionen och de fryslager som blivit stora efter den. Lagren har nu lossats och det gör säkert att Ett stort problem för köttmarknaden och marknaden för köttillverkningar är den kontinuerligt ökade användningen och försäljningen av importkött. Vi äter allt mer importkött och förutom köttet i form av pålägg på brödet och som korv. För att inte tala om det då vi äter hos arbetsplatsens matservering, i skolan eller restaurangen. Samtidigt har det inhemska alltjämt ett synnerligen stort värde för konsumenten och konsumenten värdesätter det inhemska och den inhemska köttproduktionen. Problemet uppstår, då konsumenten inte har möjlighet att utreda köttets ursprung, eller då det berättas med så små bokstäver att man inte ser det ens med hökens ögon. Varumärken som påminner om kända inhemska får konsumenten att tro att han äter en inhemsk kvalitetsprodukt. I detta måste en ändring fås till stånd. Det är skäl för oss alla att medverka till att betydelsen av ursprungsbeteckningarna bättre ska framhållas i framtiden. Nu måste man vända sig till politikerna och även till beslutsfattarna. Konsumenterna ska ha rätt att veta varifrån köttet härstammar. Det är inte ens alltför mycket begärt. 6 Klövar & Timotej Vårt handavtryck berättar om ansvarstagande Bilden visar tydligt ett handavtryck, men ser du något mer? Möjligtvis en blomma? Kanske solen? – Du får tolka bilden fritt. Texten nedanför anger i alla fall att det är fråga om symbolen för Atrias ansvarsfulla företagande. ANSVARSFULLA ATRIAS AVTRYCK Atria har utvecklat sitt ansvarsfulla företagande under lång tid, faktiskt i över 100 år. De senaste åren har emellertid ansvarsfrågorna, utmaningarna och möj- ligheterna ökat betydligt. För att vi ska kunna främja ansvarsfull verksamhet i koncernen så samordnat och begripligt som möjligt sammanfattas vårt ar- bete kring ansvarsfrågorna i ett program. Programmets namn är Atrias Handavtryck. Märket är således symbolen för programmet Atrias handavtryck. Vi sammanfattar programmet enligt följande: Programmet sammanställer principer, praxis och resultat i Atrias ansvarsfulla verksamhet och beskriver dem för personalen och externa intressenter. • Våra intressenter är t.ex. kunder, konsumenter, samarbetspartner, myndigheter och medier. • När vi berättar om t.ex. miljö-, kvalitets-, personal- eller pro- duktsäkerhetsfrågor gör vi det i Atrias Handavtryckprogrammets namn. Vårt budskap är att det inte är fråga om ett lösryckt ansvarsåtagande eller projekt utan ett brett program för Atrias ansvarsfulla verksamhet. Programmet för vidare och utvecklar Atrias ansvarsfulla företagande, som pågått i över 100 år. • Du kommer att se symbolen för Atrias handavtryck på många olika ställen. På följande sidor ser du i vilka sammanhang den förekommer. Vi hoppas att du gillar vår nya symbol och att den väcker trevliga associationer om ansvarstagande och hållbar utveckling. Denna artikel rör avsnittet ”Respekt för miljön” i Atrias uppförandekod, kapitlet ”Djurens välfärd”. Du hittar avsnittet på sidan 6 i uppförandekoden. ANSVARSFULLA ATRIAS AVTRYCK Även om ansvaret för djuens välfärd på gårdar och uppfödningsanläggningar alltid ligger hos producenten är även Atrias ansvar och roll betydande, särskilt när det gäller transport och hantering av djuren. Atria kräver att producenterna noggrant rättar sig efter de krav som Atria ställer, vare sig det handlar om djurens hälsa, eller t.ex. foder. I vilka förhållanden föds Atrias slaktsvin upp? Vi besöker en avtalproducent på en egen gård i Finland och ATrias egen anläggning i Ryssland, Campofarm. Automatisering ger mer tid för att ta hand om djuren I västra Finland, närmare sagt i södra Österbotten, driver Ari Alho en integrerad svingård med 300 suggor där svin föds upp från smågrisar till slaktsvin. Utöver svinproduktionen odlar man spannmål som foder till djuren. På Ari Alhos gård finns ett svinstall på nästan 3 000 kvadratmeter. Det är i full drift sedan knappt ett år. – Kraven på modern svinproduktion beaktades redan i planeringsfasen och vissa funktioner är automatiserade. På det sättet blir det mer tid över för att ta hand om djuren, berättar Alho. Som svinproducent i andra generationen är Ari Alho sedan unga år van att arbeta i svinstallet och bruka jorden. När Ari sökte in på yrkeshögskolans agrologlinje visste han vad karriärvalet skulle föra med sig. Noggrann tillsyn över köttproduktionen Finländskt kött håller hög kvalitet eftersom djurens hälsa är god och köttet inte innehåller t.ex. salmonella eller antibiotikarester som överskrider gränsvärdet. Det nationella salmonellakontrollprogrammet, rent foder och god hygien 7 Klövar & Timotej i lokalerna har hållit salmonellan borta från finländska svingårdar. Atrias nätverk av svinproducenter finns i det nationella SIKAVA-registret, i vilket bl.a. sjukvårds- och hälsodata om djuren införs. Veterinärer besöker dessa gårdar regelbundet. Dessutom får gårdarna besök av A-producenters personal, som ger vägledning i djurhållning och uppfödning. Grisens liv Grisarna föds på modersuggstall, där suggorna lever i separata boxar efter grisning och digivning. – Den största stressen under sitt liv utsätts grisen för ca fyra veckor efter födseln, då den flyttas till avvänjningsavdelningen. Stressen lindras genom en varm liggplats i klimatiserade dubbelboxar, invand blötutfordring och olika typer av stimulans, som strån och snörleksaker, berättar Alho när han beskriver smågrisarnas liv. På avvänjningsavdelningen sänks temperaturen successivt från 28 grader till 18. När grisarna är ca tre månader gamla når de målvikten 27 kg och flyttas till slaktsvinstallet för att växa till full vikt. Målet är att fördubbla antalet gårdar och suggor Hela besättningen har stor betydelse för svingårdens produktion. Alho försöker få fram större kullstorlekar och grisar med starkare ben genom att befrukta norsk lantras med sperma från svensk Yorkshire. Den unga gårdsägaren planerar redan att bygga ut svinstallet. – Mitt mål är att fördubbla svinstallet och antalet suggor, eftersom endast de större gårdarna klarar sig när marginalerna blir smalare, säger Ari fundersamt. I Finland ökar gårdsstorleken medan gårdarna blir färre • I Finland finns just nu totalt 2600 svingårdar. Trenden är att gårdarna blir färre, men att deras storlek växer. • I Atrias köttkedja finns totalt 750 svingårdar. Av dessa är 270 gårdar med slaktsvin och 480 gårdar med suggor. Av de sistnämnda bedriver 295 grisuppfödning och 185 är s.k. integrerade svingårdar. • I Atrias kedja av svingårdar har gårdar med slaktsvin i snitt 830 platser och gårdar med suggor i snitt 114 platser. • Finländska konsumenter föredrar finländskt kött trots att det är något dyrare än förmånliga köttpartier från större marknader. Text: Johanna Haveri Foto: Juha Harju Ryska grisar föds upp i stora besättningar Taket är målat i de ryska färgerna – blått, rött och vitt – och syns på långt håll när den väldiga svingårdens byggnader börjar synas i horisonten. Atria äger denna svingård i Zaraisk inom Moskvas oblast, ca tvåhundra kilometer från huvudstaden. Det är ingen liten anläggning. Runtom breder åkrarna ut sig så långt ögat når. Med finska mått är Campofarm en jätteanläggning som producerar 55 000 slaktsvin per år. På den integrerade svingården finns 2 500 suggor. Dessutom har Campofarm för tillfället 4 200 hektar åkerjord. Anläggningen sköts av totalt 70 anställda. – Med ryska mått är det ändå inte en stor enhet eftersom det finns svingårdar som producerar hela 190 000 slaktsvin per år, säger Campofarms vd Jevgenija Tolstih. Tolstih är nykomling på anläggningen. Hon började som vd i januari. Hon har erfarenhet av svinproduktion runt om i Ryssland, ända från Sibirien. Noggrann nutritionsbalans Jevgenija Tolstih berättar att Campofarm satsar på djurens välfärd. Enligt Tolstih beror fläskköttets kvalitet på tre faktorer. – Korrekt utfordring, djurens genetik och optimala uppfödningsförhållanden, dvs. rätt temperatur och luftfuktighet i svinstallen. Grisarna föds upp till full storlek i separata boxar på slaktsvinsavdelningen där varje djur har ett utrymme på ca 1,8 kvadratmeter. Dessutom är korrekt sammansättning av kullar ett centralt element i djurens välfärd. Ett slaktfärdigt svin väger ungefär 110 kg. Campofarm-grisarnas livscykel är inte särskilt lång eftersom de i genomsnitt slaktas vid sex månaders ålder. Suggorna lever däremot i ca två år. Svin älskar renlighet Campofarm har mycket strikta hygienoch sanitetsbestämmelser. På grund av risken för djursjukdomar måste alla som kommer in i svinstallet gå via en karantänavdelning och tvätta sig i duschen. Utomstående ges inte tillträde. Enligt Tolstih kommer en veterinär dagligen för att kontrollera att man följer föreskrifterna. Dessutom vaccineras djuren mot de vanligaste sjukdomarna. ANSVARSFULLA ATRIAS AVTRYCK Jevgenija Tolstih tillträdde som vd för Campofarm i januari. Fläskkött dyrare i Ryssland än i EU • I Ryssland kommer fläskkött tvåa i konsumtionsstatistiken efter fjäderfäkött. • I ett stort land är också svingårdarna enorma. En svingård kan producera 190 000 slaktsvin per år. • Den ryska svinproduktionen har problem med de otaliga djursjukdomarna trots att landets veterinärlagstiftning är mycket strikt. • Producentpriset är högre i Ryssland än i EU. Köttpriset ligger på 83 rubel 2,10 euro - per kilo. I Europa är det av EU fastställda priset ca 1,50 euro per kilo. • Dessutom är statligt produktionsstöd i det närmaste okänt. Stöd ges främst till investeringar. Vissa sjukdomar är dödliga medan vissa kan påverka djurens fertilitet och minska antalet avkommor. Tolstih betonar att djurskyddsstandarden på Campofarm är striktare än i Ryssland i genomsnitt. – Vi har insett att djurens välfärd och effektiv produktion går hand i hand, understryker Jevgenija Tolstih. Text: Antero Eerola Foto: Aleksei Mjakishev 8 Klövar & Timotej Anskaffningen 2010 Produktionen av svinkött i Finland minskade med 1% under år 2010, medan nötköttsproduktionen visade på en ökning med 1%. Den totala köttproduktionen i hela landet stannade på samma nivå som år 2009. Den totala köttkonsumtionen i Finland visade positivt på en ökning med 3%. Bland Andelslaget Österbottens Kötts producenter ökade produktionen av svinkött med hela 10% till 14,7 milj.kg och nötköttsproduktionen steg med 4% till 2,4 milj.kg. Totalt ökade den anskaffade köttmängden från andelslagets producenter med över 9 % (+1,4 milj. kg) till 17,1 milj. kg. Djurförmedlingen visade också ökad volym och totalt avräknades 139 870 st smågrisar vilket är en ökning från året innan med 4%. Under året uppstod det likt tidigare år ett smågrisöverskott som sträckte sig från sena våren till sena hösten. Trots det periodiska överskottet uppstod det brist på smågrisar under slutet av året som kompenserades med inköp från A-Producenter. Antalet kalvar som förmedlades steg till 4077 st, vilket är en ökning med 10%. Ett gott anskaffningsår med andra ord; volymen och marknadsandelarna ökade! Under året steg producentpriserna på svinsidan från januari till december med över 9%, medelpriset för 2010 stannade dock på 2009 års nivå. På nötsidan visade producentpriserna en ökning på 4% från nivån i januari till december, men det utbetalade medelpriset på 2010 blev lägre än året innan. Under den senare halvan av året upplevde producenterna en kraftig ökning på kostnadssidan, främst då när foderpriserna började stiga i takt med spannmålspriset. Detta försämrade förutsättningar till att bibehålla lönsamheten i svin och nötproduktionen. Kostnadspressen som producenterna upplever för tillfället sätter stora krav på industrin, handeln och konsumenten. Anskaffningen ökar De tre första månaderna på detta år har löpt smidigt vad gäller utslaktning av både svin och nötdjur. Höstens ökade nötdjurs mängder till slakt har balanserats upp med ökad slakt under januari månad. Vid slutet av mars månad har vi ett balanserat läge på köttnöt sidan. Efterfrågan på nötkött ser också positivt ut inför våren och sommaren, vilket borde ge en positiv utveckling på producentpriserna. Mängden svin till slakt har varit i balans under början av året, likaså smågrisförmedlingen. Smågrisarna förväntas dock antalsmässigt öka under perioden maj-juli, vilket kommer också i år att medföra ett smågrisöverskott under denna period. Volymmässigt visar svinutslaktningen per mars månad på knappt 4% ökning från året innan. Antalet förmedlade smågrisar ligger på fjolårs nivå. Köttnötmängden visar också en ökning med 4% från året innan medan mängden kalvar visar en ökning på över 10%. Ökningen beror främst på en ökad mängd inköpta mellankalvar från AProducenters håll. En bra utbyggnadstakt på stall för slutuppfödning av köttnöt har bidragit till en bra efterfrågan på kalvar av alla slag. Speciellt finns det utrymme för ökad mängd biffkalvar, med andra ord behövs flere dikobesättningar på området, kalvåtgången är tryggad! Vi upplever också en kraftigt ökad efterfrågan på ekokött av både nöt och svin. Det finns för tillfället en god efterfrågan på ekokalvar i takt med att utbyggnad av slutuppfödnings platser sker på finskt håll. För intresserade producenter finns det nu möjlighet att slå om till ekologisk djurhållning; mjölkgårdar, dikogårdar och gårdar som föder upp slakt. Alla behövs på vårt område. På svinsidan borde man få igång en utökad ekologisk smågrisproduktion för att öka utbudet av ekosvinkött. Möjliga slutuppfödare finns redan. Stegrande kostnader och produktionseffektivering Det förutspås ett fortsatt svårt år för primärproduktionen med fortsatta höga kostnader. Man säger att situationen lättar först mot slutet av året och in på 2012. Producentpriserna på kött har aldrig riktigt hunnit med när kostnadssidan stigit utan de höjs med fördröjning. Nu får vi hoppas att prishöjningar sker på bred front ute i Europa och håller trycket uppåt på producentpriserna här hemma också. Hur garderar man sig då mot en till tycke turbulent värld med konstant ändrande råvarupriser? På gårdsnivå kan man inte rå på de globala yttre omständigheterna. Men man kan se över sin produktion och alltid sträva till att ha den i topptrim, vare sig det är frågan om spannmålsodling, svinproduktion, vallodling eller nötköttsproduktion etc. Genom att ha produktionen trimmad har man en större buffert mot kraftigt stigande kostnader. Nu finns det också möjlighet till att få hjälp av en specialist på svinsidan med produktions effektivering och management på gården. Denna tjänst erbjuder en sedan tidigare känd rådgivare som jobbat med några av våra suggbesättningar redan tidigare. Víctor Poza Moreno erbjuder via sitt företag dessa rådgivningstjänster till sugg- och slaktsvinsbesättningar. Läs hans presentation här intill. Ta nu tillfället i akt och beställ in en meriterad rådgivare för en första diskussion på er gård. Första besöket är avgiftsfritt och binder inte till något, alltså ingenting att förlora! För mera info kan ni kontakta ÖK eller Victor Poza Moreno. Dylika tjänster finns också att fås för nötköttsgårdar från A-Producenter och våra andra samarbetspartners. För tillfället pågår också olika skolningar via InnoNöt-projekten. För tillfället har gårdens lönsamhet behandlats och som föreläsare har Johanna Lindvall från Farmiluotsi fungerat. Henne kan man också kontakta direkt om man önskar få en genomgång av gårdens ekonomi. Mera material och info om skolningar för nötproducenter finner ni på www. mtt.fi/ruukki. Ändring i benämning av tillägg! Suggbesättningens (smågris- och integreradebesättningar) Kompanjonskapstillägg ändrar sitt namn till Informationsutbytestillägg, detta förutsätter att WinPig-information sänds månatligen och en kvartalsvis insändning av säkerhetskopia innehållande smågrisarnas dagstillväxtuppföljning. Integrerade och slaktsvinsbesättningars A-Kompanjonskapstillägg bibehålls som tidigare. Detta förutsätter uppföljning av dagstillväxten samt ett A-Foder kundförhållande. Marcus Skullbacka Anskaffningschef Intressanta produkter9 inom svinnäringen Klövar & Timotej Emaswine är ett konsulteringsföretag som fokuserar på administration och rådgivning av svingårdar. Företaget grundades år 2007 av Shelley Halldorson och Víctor Poza Moreno. Under åren har företaget tillhandahållit konsulteringstjänster i olika europeiska länder samt i Kanada. Från och med 2008 har Emaswine erbjudit konsulteringstjänster även i Finland på freelance-basis för Danish Farm Design. År 2011 blev Halldorson driftsledare för Jeppo Lantgris och Emaswine kom överens med Danish Farm Design om att i Finland verka under sitt eget namn. 1.4.2011 blev Emaswine ett finländskt företag. Emaswine tillhandahåller följande tjänster i Finland: Konsultering inom gårdsadministration: Dagsbesök på gårdarna för att upptäcka de områden som kunde förbättras och för att uppgöra en åtgärdsplan för uppnående av målen. Det är fråga om en rådgivningstjänst i syfte att åstadkomma en bättre produktion. Uppföljning av gårdens produktion: Uppföljning av verksamheten under flera dagar varje månad för att stödja eller sköta administrationen på gården. Antalet dagar per månad varierar på olika gårdar. Tjänsten är mer än endast rådgivning – det handlar också om att genomföra de åtgärder som behövs för att förbättra produktionen. Ekonomisk administration: Den ekonomiska administrationen sker i samarbete med det spanska konsulteringsföretaget SIP, vars rådgivningstjänster baserar sig på teknisk-ekonomiska rapporter skapade i företagets eget system. Tjänsterna omfattar en analys av de olika kostnadsfaktorerna, dvs. en utredning av vilka kostnadsfaktorer som är fördelaktiga och vilka ofördelaktiga för gården, samt rapporter om gårdens resultat i jämförelse med andra gårdar. SIP:s system omfattar närapå 400.000 suggor i 100 företag. I Finland har fyra gårdar redan tagit i bruk systemet. Dessa gårdar har möjlighet att förbättra kostnaderna per producerat djur. Den genomsnittliga ändringen för klienter som inlett samarbete med SIP är 4 € per djur. Systemet är ett ypperligt verktyg för att förbättra gårdens ekonomiska effektivitet i syfte att producera förmånligare djur. Online-stöd: Genom Agrosoft Emaswines webbaserade back up-system analyseras gårdens uppgifter och klienten får en rapport över läget var tredje månad. Det finns olika rapporter för olika gårdar. Tjänsten kan komplettera andra tjänster eller utnyttjas som sådan för att ge producenten information om vilka områden man borde fokusera på. Benchmarking: Möten mellan producenterna (en gång var tredje vecka) för att dela information och tillsammans komma på sätt att förbättra gårdarnas resultat. Kurser: Kurserna fokuserar på olika ämnesområden inom produktionen i syfte att skapa en för den moderna svinproduktionen nödvändig svinkultur. Det första besöket på gården sker på Emaswines bekostnad utan avgift för gården. Under besöket på 2–3 timmar bekantar sig konsulten med gården och producenten. Redan efter första besök får producenten råd om hur gårdens resultat och produktivitet kan förbättras. Det första besöket är gratis och ställer inga krav på Dig. Kontaktuppgifter: Kontaktperson hos Emaswine är: Víctor Poza Moreno. E-post: victorpoza@emaswine. com Telefon: 0447194905 Funderar du på hur bra dina slaktsvin växer tillräckligt, kan du förutspå i ett tidigt skede när slaktvikten inträffar? eYeScan är en automatiskt viktkontrollerare som använder sig av kamerateknologi för att scanna svinen varje gång de äter. En dator räknar sedan ut svinets vikt. www.fancom.com Porca relax D gummimatta för suggor. Reducerar hov- och skelettskador som kan uppstå för suggor vid för hårt obekvämt underlag. Gummimattan lär vara tugg- och halksäker och ger suggan ett bekvämt underlag. http://rubbersow-mat.com Impex automatiska vattenreglerare som ser till att det hålls ett jämnt vattenflöde från första till sista grisen oberoende av vattentrycket vid inmatning. Upp till 75% skillnad på vattenflödet från vanliga vattennipplar, minskar även vattenåtgången märkbart. www.impex.nl Ramsta robots har tagit fram 3 nya robotar som tvättar stallet upp till 2 dagar i streck före man behöver ladda batterierna. Med joystick lär du roboten att tvätta första gången sen klarar den sig själv i fortsättningen. Modellerna klarar av från 60 inprogrammerade program upp till 240 st. Clever cleaner blir enligt Ramsta robots lönsam när du använder över 300 timmar per år till tvättning. www.ramstarobots.se Veng System har utvecklat en apparatur som lätt delar upp smågriskullen i 2 grupper med ett tidsinställt spjäll som stänger in en del av smågrisgruppen automatiskt och på det här viset ser till att alla smågrisar får tillräckligt med råmjölk när kullarna är stora, dödligheten minskar också betydligt. Enligt Veng system behövs 1,5 apparaturer per 100 suggor och om man räknar att dödligheten sänks med 0,2 % på en 100 suggors besättning är apparaturen intjänad på 3 år. www.vengsystem.com Fassisi PiDia är ett snabbtest för smågrisdiarre. Fassisi PiDia känner igen flera olika sorters infektioner inom några minuter. www.fassisi.de Daniel Klockars Anskaffningens utvecklingsassistent 10 Klövar & Timotej Andelslaget Österbottens Kött har valt fullmäktige för 2011–2013 ÖK:s röster på fältet Vårens fullmäktigeval inleddes med medlemsinfotillfällen i början av året varefter valmansföreningar och kandidatlistor uppgjordes och lämnades in fram till den 10 februari. En kandidatlista kan göras upp med minst två personer och högst två gånger det antal valbara personer som ska väljas i valkretsen. – En valmansförening kan bildas av fem medlemmar i samma valkrets, informerade valledare Marcus Skullbacka. Och röstningsområdena är tre. Andelslaget Österbottens Kött FULLMÄKTIGE 2011–2013 Genom valkretsvis poströstning har följande medlemmar valts till fullmäktige: Karleby, Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre Andtbacka Thomas, Kronoby Snellman Tomas, Pedersöre Sandbacka Per, Kronoby Dalhem Olav, Karleby Edström Peter, Pedersöre Flöjt Tommy, Kronoby Snårbacka Tom, Pedersöre Storbacka Carl-Johan, Kronoby Eklund Ralf, Pedersöre Östman Anders, Pedersöre Vikström Tom, Pedersöre Sandström Fredrik, Pedersöre Finne Mats, Pedersöre Eklöv Mårten, Pedersöre Nykarleby, Vörå Backlund Johan, Vörå Hagberg Christer, Vörå Cederström Tom, Nykarleby Häger Carita, Nykarleby Pott Henrik, Nykarleby Backlund Fredrik, Nykarleby Bäck Leif, Vörå Södergård Stefan, Vörå Frostdahl Andreas, Nykarleby Korsnäs, Kristinestad, Närpes, Malax, Korsholm, Vasa Ingves Samuel, Kristinestad Högback Mats, Närpes Storfors Christer, Malax Ingves Mats, Kristinestad Thölix Peter, Korsholm Storgård Mats, Närpes Smeds Joakim, Malax Af Hällström Bo-Gustav, Kristinestad Informationstillfällen ordnades i Yttermark, Edsevö, Oravais och Vasa. Kandidatlistor med röstsedel sändes till medlemmarna och under tiden 10 mars – 31 mars 2011 ägde postvalet rum varefter valnämnden öppnade poströsterna och räknade dem. Valnämnden bestod av Henrik Strandberg, Ulf Svartbäck, Kenneth Påhls samt valledaren Marcus Skullbacka från ÖK. Medlemmarna äger ÖK Andelslagets medlemsantal är för närvarande 479 och ÖK:s fullmäktige består av 31 ledamöter. Deras mandatperiod började 1 april och de samlades till sitt första ordinarie fullmäktigemöte den 20 april vid Silveria i Vasa. Förvaltningsrådets ordförande Henrik Holm hälsade nya fullmäktige välkommen och påminde om att de är ÖK:s röst på fältet. – Det är viktigt att vi kommer ihåg vem som äger andelslaget, det vill säga medlemmarna, sa han. Stadgeenliga ärenden Vid mötet behandlades stadgeenliga ärenden. Bokslutet fastställdes liksom verksamhetsberättelse och revisionsberättelse. Andelslagets ekonomi står på stadig grund och ÖK kan uppvisa ett hyfsat resultat mot bakgrunden av en positiv Valledare Marcus Skullbacka. Mjölkproducent Carita Häger och smågrisproducent Fredrik Backlund är nya i ÖK:s fullmäktige. anskaffningstillväxt, som generellt varit större än marknaden i genomsnitt. Köttinvägningen ökade med 9,1 procent i jämförelse med föregående år. Under verksamhetsåret anskaffade ÖK totalt 17,12 miljoner kilogram rött kött. Djurförmedlingens tillväxt under samma period är 4,2 procent. Styrelsen, förvaltningsrådets ledamöter och verkställande 11 Klövar & Timotej ÖK:s fullmäktige, med högsta beslutanderätt inom andelslaget, företräds av delvis nya ansikten 2011–2013. Vid sitt första möte fick de var sitt personligt exemplar av den nyutgivna historiken. direktören beviljades ansvarsfrihet och räkenskapsperiodens överskott medgav att fullmäktige kunde fatta beslut om att betala ut ränta på andelskapitalet om 15 procent till ägarmedlemmarna. I tur att avgå i förvaltningsrådet var Olavi Högnäsbacka, Henrik Holm, Henrik Strand- berg och Kenneth Påhls. Samtliga omvaldes för perioden 2011–2014 utom Högnäsbacka, som avslutat sin verksamhet och ersattes av Mats Ingves. Som mötesordförande verkade nyvalde Fredrik Backlund från Nykarleby. Medlemmarna fick också ta del av verksamhetsöversikt, anskaffningsutsikter för Medlemsinfotillfälle i Vasa. Utöver information om fullmäktigevalet presenterade Stefan Saaristo, Daniel Klockars och Marcus Skullbacka allmän information om ÖK samt marknadsutsikter för 2011. 2011 samt aktuell lägesrapport om Atria. Tro på framtidens köttproduktion ÖK har nyligen utkommit med en historik över verksamheten och samtidigt lanserades den nya visuella identiteten. – Det finns hotbilder inom branschen som ska bemötas och kurage behövs vad gäller kostnadsutvecklingen inom andelslaget, uttryckte sig Stefan Saaristo. Ökningen inom anskaffningen visar dock entydigt på att ÖK:s ägarmedlemmar har en stark tro på framtidens köttproduktion. Marcus Skullbaka presenterade trendlinjer inom anskaffningen och prisuppföljning för det gångna och för innevarande år. Avslutningsvis gav Kjell-Göran Paxal, styrelseordförande inom ÖK med närvarorätt i Atrias styrelse, en lägesrapport över Atrias verksamhet i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. ÖSP:s verksamhetsledare Bo Linde i samspråk med Stefan Saaristo. Trogna leverantörer När fullmäktige samlas ges de också möjlighet att diskutera aktuellt inom branschen och ställa frågor till och om sitt andelslag. En synpunkt som framkom var att ÖK på olika sätt bör prioritera trogna leverantörer. Fullmäktige samlas enligt planerna nästa gång vid ÖK:s sedvanliga informationsmöte i höst. Lisbeth Bäck Kustmedia Ab 12 Klövar & Timotej Gränsvärden för ansvarsproduktion Den första uppföljningsperioden för gränsvärdena för ansvarsproduktionen inleddes 01.01.2011, du kontrollerar väl din egen produktion Gränsvärdena för ansvarsproduktionen för svinnäringen i Finland fastställdes i samarbete mellan köttindustriföreningen och producentorganisationerna under våren år 2010. I samma sammanhang avtalade man om att uppföljningen av gränsvärdena inleds från början av år 2011. Som gränsvärden för välmåendet fastställdes de kasserade helkropparna och delkropparna för suggor och köttsvin, samt för dödligheten för suggor och köttsvin: Suggor Kasserad helkropp Kasserad delkropp 7 Kan ej användas Köttsvin1,1 Gränsvärdena fastställdes genom att granska de riksomfattande produktionstalen de senaste åren. För köttsvinens del fastställdes en överskridning av gränsvärdet till medeltalet + 2 x genomsnittsspridningen som en överskridning och för suggornas kasserade helkroppar överskrider det sämsta 10% gränsvärdet. De kasserade delkropparna av suggor kan inte fastställas enhetligt i Finland, eftersom arbetssätten i praktiken för suggslakt (och därigenom den kasserade delkropps-%) skiljer sig avsevärt mellan de olika inrättningarna. Då det inte för Dödlighet Fastställs mot slutet av år 2011 12,0 4,0 närvarande i Finland finns ett helt täckande suggdödlighetstal tillgängligt, måste innevarande år användas för att insamla information och gränsvärdet definieras mot slutet av år 2011. Situationen är den motsvarande även i fråga om medicineringen av svinen. Medicineringsinformation insamlas via Sikavas läkemedelsbokföring och gränsvärdena definieras vid årsskiftet. rätta till saken med hjälp av utvecklings- hälsovårdsåtgärder som ska göras på gården. Dessa åtgärder ska vidtas under påföljande halvårsperiod. Om gränsvärdena överskrids under följande granskningsperiod, innebär det enligt de gemensamma riktlinjerna för branschen, en förlust av status på nationell nivå samt att samarbetet upphör. Efter att gränsvärdena för ansvarsproduktionen fastställts, avtalar aktörerna i svinbranschen i samråd om att en produktion som upprepat överskrider larmgränserna inte är en produktion på Nationell nivå. Granskningsperioderna omfattar sex månader, dvs. datakörningarna i Sikavas register görs alltid 01.01.-30.06 samt 01.07-31.12. Slakteriet reagerar omedelbart då gränsvärdena överskrids och man försöker Du ser väl till att din produktion uppfyller välmåendekraven på nationell nivå. Det lönar sig att kontrollera gränsvärdena samt de åtgärder som påverkar dem i synnerhet vid hälsovårdsbesöken tillsammans med din egen veterinär. Taneli Tirkkonen Kvalitetschef AtriaSvin AtriaSvin -producenterna deltog i stora skaror i utbildningen för svinens välbefinnade I turnén med utbildning för grisarnas välmående, vilken ordnades av Finlands svinföretagare, deltog sammanlagt 1481 personer, av vilka producenterna/arbetstagarna utgjorde 1342. De deltagande producenterna i AtriaSvin -kedjan var nästan sexhundra, dvs. drygt 85 % av våra produ- center deltog i utbildningen. Det enorma antalet deltagare vittnar om det äkta intresset för saken bland våra producenter. Vid sammankomsterna diskuterade man, till en del mycket livligt, om grisarnas välmående, trycket på produktionens lönsamhet samt hur producenterna själva ska orka. Nästa utbildningsdel genomförs nästa höstvinter. Avsikten är att mer ingående behandla de klaraste och mer betydande frågorna om välbefinnandet i fråga om produktionen på gårdsnivå samt tillsynsmyndigheternas verksamhet och som en extra krydda kanske också en aning om producenternas välbefinnande! Den tredje utbildningsdelen som behandlar medicinering av svinen ordnas år 2012. Mer information under höstens lopp: www.sikayrittajat.fi Text: Taneli Tirkkonen Kvalitetschef AtriaSvin 13 Klövar & Timotej AtriaSvin -kedjan mäter och utvecklar Grisarnas välmående på en internationellt unik nivå AtriaSvin -kedjan både mäter och vidareutvecklar välbefinnandet för grisarna genom en betydande satsning inom den egna kedjan. En betydande mängd (10 %) av AtriaSvinkedjans svingårdar deltar frivilligt i Helsingfors universitets projekt för en undersökning om grisarnas välbefinnande. Som ett resultat av projektet får man en vetenskapligt dokumenterad och statistiskt betydande information om läget i fråga om välbefinnandet för AtriaSvin kedjans grisar. Det uppmätta välbefinnandet utvecklas också genom att producenterna utbildas i frågor om välbefinnandet. AtriaSvin förutsätter att varje svinproducent i vår kedja deltar i det projekt för utbildning om grisarnas välbefinnande, vilket ordnas av Finlands svinproducenter. Utbildnings- och undersökningsprojekten finansieras till största delen av Jord- och skogsbruksministeriet. Projektet för undersökning av grisarnas välbefinnande startades på en gemensam önskan av näringen. Det universitetsledda projektet genomförs inom EU:s stora forskningsprojekt i enlighet med mätningssystemet för att utveckla djurens välbefinnande (Welfare Quality, WQ, http://www.welfarequality.net). Målet är att få en täckande och sanningsenlig bild av välbefinnandeläget för den finländska grishushållningen vilken ger en möjlighet att vidareutveckla ett hållbart välbefinnande samt ett kommersiellt utnyttjande. Välbefinnandeprojektet vore, då det genomförs, en unik prestation, eftersom det enligt vår information inte hittills i något land har dokumenterats välbefinnandet för hela grispopulationen på ett statistiskt betydande sätt. Ungefär tio procent av AtriaSvin-kedjans gårdar deltar frivilligt i denna kartläggning av välbefinnandet, vilket vittnar om hur kedjan förbinder sig till ansvar för frågan. Kartläggningsbesöken genomförs under våren 2011 och preliminära resultat kan vi förvänta oss allt från hösten 2011. Suomen Sikayrittäjät ry (Finlands Svinproducenter rf) ordnar under åren 2011-2012 en utbildning i tre delar om grisarnas välbefinnande. AtriaSvin förutsätter att alla grisproducenter i vår kedja deltar i minst två av dessa tre utbildningshelheter som ordnats. Deltagande i utbildningen är en likadan förutsättning för AtriaSvin-produktionen som exempelvis direktiven i produktionsanvisningen för förädling, utfodring, hälsovård eller förhållanden. Uppfyllandet av dessa anvisningar förutsätts och kontrolleras i enlighet med produktionsavtalet. I den första delen av utbildningshelheten i tre delar behandlas observationen av grisarnas välbefinnande i svingården, WQ-kartläggningen av välbefinnandet samt ett förnyat Sikava-hälsovårdsbesök som fokuserar på välbefinnandet. Föreläsare är WQ-certifierade finländska svinveterinärer. De första producentutbildningskurserna har redan hållits. Enligt respons som erhållits har innehållet varit av hög klass samt intressant och vid tillställningarna har man diskuterat livligt om saken. Vid de större tillställningarna har det varit upp till 150 deltagare. Mer information samt anmälningar: www.sikayrittäjät.fi Taneli Tirkkonen Kvalitetschef AtriaSvin AtriaSvin samt Sikava förutsätter salmonellaprover av varje svingård i kedjan före utgången av mars AtriaSvin kvalitetskraven samt Sikava förutsätter att det ska finnas ett resultat av salmonellaprov från alla svingårdar på nationell nivå från åren 2009, 2010 eller senast årets början 2011. Ifall gården har ett resultat av salmonellaprov från åren 2009 eller 2010 behöver gården inte ta ett nytt prov för utgången av mars månad innevarande år. Enligt vårt register har flera producenter ännu inte tagit salmonellaproverna. Anvisningarna för hur salmonellaproverna ska tas samt följebrev finns i övre kanten av Sikavas hemsidor i menyn blanketter (www.sikava.fi). AtriaSvin-produktionen förutsätter att alla medicineringar med karenstider införs i Sikavas medicineringsavdelning AtriaSvin-produktionen förutsätter att alla medicineringar med karenstid för svinen fr.o.m. början av år 2011 införs i Sikavas medicineringsavdelning. Förordningen om kedjeinformation förutsätter att alla medicineringar med karenstid för slaktsvin finns till påseende för slakteriets kontrollveterinärer. Producenten loggar in med sina identifikationer i registret, varefter medicineringarna förs in på punkten lääkkeiden käyttö- ja luovutus->kirjaa lääkitys (användning och överlåtelse av läkemedel->för in medicinering). Ifall svingårdens medicinering förs in via programmet WinPig kan denna uppgift överföras direkt från WinPig till Sikava. Den medicineringsuppgift som sparats i registret finns i fortsättningen till påseende för producenten och utifrån den är det lätt att skapa medicineringsrapporter. Om man går till väga på detta sätt finns gårdens hela medicineringsbokföring på en plats, där den bekvämt förvaras de fem år som förutsätts. Från början av år 2011 är det en ovillkorlig förutsättning att medicineringen registreras i Sikava för den nationella nivån, och om detta försummas medför det att man faller ut från den nationella nivån. Nu är det alltså hög tid att inleda registreringarna! AtriaSvin-tjänsten kontrollerar att medicineringen förs in i Sikava. Smidig slakt samt lagstiftningen om köttkontroll förutsätter en tillförlitlig kedjeinformation AtriaSvin förutsätter att producenten uppger kedjeinformationsuppgifterna sanningsenligt för varje slaktparti. Kedjeinformationsuppgifterna innefattar uppgifter om hälsa, medicinering, nedsatt kondition samt myndighetsuppgifter. Du ser väl till att den information som du uppger är så sanningsenlig som möjligt för varje slaktparti. Med tanke på en smidig slakt är det av yttersta vikt att slaktdjur med nedsatt kondition eller tömningarna av gödsvinsavdelningarna uppges tillförlitligt i kedjeinformationsuppgifterna samt därtill ännu för föraren då gödsvinen lastas in. Detta säkerställer en klanderfri funktion för slaktlinjen samt att man håller fast vid slaktplanen för varje enskild vecka. Tillförlitligheten av de kedjeinformationsuppgifter som producenten uppger kontrolleras genom åtgärd av AtriaSvin-tjänsten under detta år. 14 Klövar & Timotej Tack för alla fina teckningar! Rosa och Nasse är jätteglada att så många barn skickade in teckningar. Jim Johansson, 6 år, från Korpo hade turen att vinna sparkstöttingen som lottades ut. Gratulerar! Simon Forsman, 5 år, Härkmeri. Jim Johansson, 6 år, från Korpo vann sparkstöttingen. Robert Westerlund, 10 år, Ytteresse. Jessica Ljungman, 9 år, Korpo. Jessica Enström, Kvevlax. Jonas Nilsson, 9 år, Korsnäs, har tecknat Rudolf med röda mulen som väntar på tomten som klättrar in i skorstenen. Patricia Enström, Kvevlax. Minna Väglund, 6 år, Övermalax. Jenny Östman, snart 2 år i Vörå, har ritat pappas traktor i en snöstorm. Jimmy Westerlund, 7 år, Ytteresse. Jimi Östman, snart 4 år i Vörå, har ritat en snöstorm. Joel Östman, 5 år i Vörå, har ritat en traktor som skottar snö med frontlastare. Traktorn har just passerat en snögubbe. Emma-Lena Forsman, 8 år, Härkmeri. Cecilia Enström, 6 år, Kvevlax. En tomtemus ritad av Ellen Holm, 6 år, Hirvlax. Linda Jåfs, Vörå. 15 Klövar & Timotej Efterfrågan på Finnpig-seminering Utvidgningen av Finnpigs galtstation blir färdig Efterfrågan på Finnpigs semineringsvätska har ökat stadigt och utvidgningen av galtstationen påbörjades förra hösten. På stationen byggdes ursprungligen två avdelningar och byggandet av en tredje sköts på framtiden i väntan på att försäljningen av sperma skulle öka. På stationen byggs nu 64 nya platser och produktionskapaciteten av sperma stiger till 350 000 semineringsdoser per år. Samtidigt utvidgas förråden. Marknadsandelen för de semineringsdoser som levereras av galtstationerna har sjunkit stadigt de senaste åren. Då Finnpig inledde den egna galtstationsverksamheten, var målet att få ny fart på galtstationsverksamheten. Knowhow för galtstationen inhämtades från Hatting-KS i Danmark, som är en av de största seminföretagen i Europa. Hatting utför kontinuerligt forskning om seminering av svin och vi fick deras kunskap till vårt förfogande redan i planeringsskedet för stationen och processen. Transporten av semineringspaketen med bussar till Matkahuolto-stationerna hade också kommit till sitt slut. Finnpig inledde i själva verket genast från början kurirleveranser av sperma i hela landet ända fram, och då behövde inte kunderna hämta försändelserna från bus�stationen eller hållplatsen. Fastän kurirleveranserna utförs med temperaturreglerade fordon, märkte vi snabbt att temperaturen hos semineringsdoserna kunde sjunka alltför mycket i vissa situationer. På grund härav lät vi snabbt tillverka transportlådor med tjocka väggar och tog i bruk särskilda värmepåsar, som ökade semineringspaketens värmekapacitet. Dessutom förpackas styrox-lådorna på Efterfrågan på Finnpigs semineringsvätska har ökat stadigt och utvidgningen av galtstationen påbörjades förra hösten. stationen i stora kartonglådor och semineringslådorna är i en ”enhet” ända fram till den slutliga distributionen, vilket ytterligare minskar värmesvinnet. För säkerhets skull tog vi för drygt ett år sedan i bruk en ny utspädningsvätska, som skyddar semineringsdoserna vid lägre temperaturer. Alla dessa åtgärder höjer produktionskostnaderna för semineringsvätskan, men extrakostnaden är liten i jämförelse med verkan på suggornas dräktighet och kullarnas storlek. Goda erfarenheter av Finnpigs djurmaterial Den viktigaste konkurrensfaktorn för seminverksamheten, vid sidan av spermakvaliteten, är djurmaterialets kvalitet. De finländska grisproducenterna bör till sitt förfogande ha åtminstone ett lika bra djurmaterial som producenterna i de största konkurrensländerna. Grisproduktionen, suggornas styrka och resultaten av kötts- vinsskedet har förbättrats tack vare Finnpigs djurmaterial. En betydande del av dem som begagnar sig av Finnpigs djurmaterial avvänjer över 25 grisar per sugga och år. Produktionsnivån för de effektivaste gårdarna närmar sig 30 grisar som avvänjts. Enligt resultaten av lantbrukscentralen MTT:s Rotupossu-projekt producerar Finnpigs lantrassvin över två gånger större kullar med levande födda grisar än de konkurrerande lantsvinslinjerna. Dessutom växer Finnpigs lantrassvin snabbare, använder mindre foder och har mera muskelmassa. Även Hampshire och Duroc hade bättre framgång vid undersökningen än konkurrerande djurmaterial. De goda resultaten grundar sig på de balanserade avelsprogrammen för Finnpigs samarbetspartner, Nordic Genetics och Norsvin. Vi koncentrerar oss inte vid förädlingen enbart på s.k. lättförädlade egenskaper, såsom muskelmassan och tillväxten i köttsvinsskedet och förmågan att tillgodogöra sig foder. Betydande vikt läggs även vid djurens kroppsbyggnad, benhälsa, suggornas förmåga att producera mjölk och gristillväxten. Förädlingen av dessa egenskaper kräver stora avelspopulationer och en grundlig insamling av uppgifter från avelssvingårdarna. Satsningen lönar sig dock, för resultatet är ett balanserat och produktivt djurmaterial. Eftersom ett högre pris betalas till förädlaren av semineringsgaltar än för gårdsgaltarna, kan man alltid välja de allra bästa galtarna för galtstationen. På stationen är tiden för användningen av galtarna under 12 månader, varvid galtarna snabbt byts ut och sädesvätskans avelskvalitet alltid är den bästa möjliga. Heikki Hassinen VD, Finnpig 16 Klövar & Timotej Historiken är färdig I början av april lanserades ÖK:s historik samlad i en bok om 167 sidor. Andelslagets utveckling från 1934 och fram till 2009 är nedtecknad och ger samtidigt en bild av den finländska köttproduktionens historia. Medlemmar och samarbetspartners får ett eget exemplar med posten i vår. Vi tillönskar er intressanta lässtunder. Ett femtontal personer med anknytning till ÖK har intervjuats och de medverkar, utöver med uppgifter till den allmänna texten, även med egna minnen och reflektioner i en egen ruta. Version för version Håkan Malm, Tom Weckström och Matts Klåvus vid det tillfälle då historiken lanserades. Andelslaget Österbottens Kött grundades 1934 och blev därmed 75 år 2009. År 1959 dokumenterades de första 25 åren i en skrift av Johannes Weegar. År 2005 gjordes den första anteckningen över att en 75-årshistorik ska framställas. Tom Weckström, tidigare VD och mångårig anställd fick frågan om han var intresserad av uppdraget. Han tackade ja. I december 2008 hölls ett första möte där Weckström, representanter för ÖK och Kustmedia Ab diskuterade upplägg för historiken. Mötet blev avspark för den bok som nyligen har utkommit: ”75 år av framgång – Andelslaget Österbottens Kött 1934-2009”. Drivor av protokoll Textförfattarna Tom Weckström och undertecknad, Lis- beth Bäck, har tillsammans med en arbetsgrupp bestående av Stefan Saaristo, Runar Lillandt och Kjell-Göran Paxal utarbetat innehållet i historiken. Weckström inledde med att plöja igenom drivor av protokoll och årsberättelser. Bäck sammanställde materialet till flytande text, skrev intervjutexter och därefter kompletterades materialet med hjälp av arbetsgruppen. Två saker bestämdes i ett tidigt skede. Att 25-årshistoriken ska ingå i sin helhet i den nya boken och att utvecklingen ska presenteras i kronologisk ordning. Upplagan av skriften från 1959 är slut sedan länge och den omfattande utvecklingen inom branschen åskådliggörs bäst i kronologisk ordning. Under två år har version för version växt fram, uppgifter har kontrollerats, förtroendevalda har listats ner, bildmaterial har gåtts igenom och gruppen har diskuterat omfång och utseende på boken. Heidi Hjerpe på Kustmedia har stått för ombrytning och personalen vid ÖK har hjälpt till med materialsökning. Tidsdrygt arbete Att skriva en historik tar oftast mer tid i anspråk än man tror. Så också den här. Det är viktigt att genom noggrannhet göra historien rättvisa men det är också viktigt att våga sätta punkt. Det senaste halvåret har gått åt till att komplettera, omformulera, språkgranska, översätta, korrigera och korrekturläsa igen. 17 Klövar & Timotej Åtta år med gemensam djurförsäkring Intressant stund för dem som öppnade boken första gången. Efter att vi haft den gemensamma djurförsäkringen i bruk i åtta år, har det flutit en tillräckligt lång tid för att vi skall kunna blicka tillbaka och kritisk analysera om den har gett tillräckligt nytta i förhållande till kostnaden. Mitt enkla svar på den frågan blir ett klart ja. Liksom med alla försäkringar mår den bäst, som inte behöver utnyttja en försäkring. De som drabbats har fått ersättning för uppkomna skador. De är inte helt nöjda, eftersom självrisken på 20 % kan kännas tung. Tyvärr är det så med alla försäkringar, att vid ett skadefall blir man sällan nöjd med ersättningen. Ersättningen har varit så pass bra att i inget fall har skadan äventyrat den skadelidandes möjligheter att fortsätta produktionen. Ändå har jag den uppfattningen att det är osäkerheten och det myckna extra arbetet, som är tyngst att bära i samband med ett skadefall. Nötförsäkringen (salmonella) Bengt Höstman och producent Peter Lillqvist. ÖK bjöd dem som medverkat i boken på en god lunch. Boken innehåller förord, allmän text, personliga reflektioner, milstolpar för varje årtionde, en producentintervju och tankar inför framtiden. Förtroendevalda genom åren och verkställande direktörer finns listade. Tidigare och nuvarande personal får ett stort tack och alldeles i slutet av boken sammanfattas anskaffning och medlemsutveckling i en graf. Sänds till medlemmar Med boken i hand är gruppen nöjd. Vi har gjort vårt allra bästa för att dokumentera andelslagets historia så här långt. Måndagen den 5 april levererades boken i numrerad upplaga om 2000 exemplar till ÖK. Därpå följande dag presenterades verket för pressen och vid samma tillfälle var alla som medverkat i boken inbjudna till lunch på Silveria i Vasa. En tacksamhetens gest från ÖK. Historiken kommer att sändas till alla medlemmar och samarbetspartners. Ungefär 1500 utpostningar enligt VD Stefan Saaristo. Den finns också tillgänglig vid bibliotek och vid ÖK i Vasa. Arbetet inom ÖK fortsätter. På ÖK:s område har vi inte haft ett enda skadefall, där salmonellaförsäkringen behövt användas. Det kan därför vara lätt att tro att försäkringen är onödig, men så är inte fallet. A-Tuottjats producenter har motsvarande försäkring och där har skadefallen varit så många, att totalt sett har ersättningarna klart överskridit de inbetalda premierna. Vi på ÖK:s område skall bara vara glada, så länge vi klarar oss utan skadefall. Under tidigare år har dikobesättningar haft en premie, som varit 50 % högre än övriga nötbesättningar. På basen av de skadefall, som ersatts, har man gjort den bedömningen att det är kalvstationerna, som haft mest problem. Därför har grupperingen ändrats. För år 2011 är det kalvstationerna, som får den förhöjda premien på 1,5 promille. Alla övriga har grundpremien på 1,2 promille. Svinförsäkringen (salmonella, grishosta, skabb, svindysenteri, nyssjuka och PRRS) Under de åtta åren försäkringen varit i bruk har det på ÖK:s område betalts ut ersättningar för salmonella, grishosta, skabb och svindysenteri. De utbetalda ersättningarna överskrider klart inbetalda premier. Igen en gång är det bra att ingå i en större grupp. Tack vare att A-Tuottajats producenter haft förhållandevis få skador, överskrider de totalt inbetalda premierna klart utbetalda ersättningar och premierna har kunnat sänkas de tre senaste åren. För år 2011 är premien 0,8 promille för gödsvinsgårdar och 1,6 promille för smågrisgårdar och gårdar med integrerad produktion. Svindysenterin, som bröt ut på många gårdar våren 2010 är nu sanerad, och vi skall hoppas att vi får några skadefria år. Det kunde sänka premien ytterligare och en saneringsprocess är tung oberoende av vilken av sjukdomarna, som bryter ut. Liksom tidigare år faktureras djurförsäkringen på basen av årets leveranser av slakt- och förmedlingsdjur. Faktureringen sker i efterskott. Försäkringen för år 2011 faktureras i januari 2012. Lisbeth Bäck Kustmedia Ab Bengt Höstman Ekonomichef/ÖK 18 Klövar & Timotej Tidigare publicerad i Ikaros 1/2011 Genmodifierade livsmedel FINNS DET GENER I MATEN – EN DEBATT FYLLD AV MISSUPPFATTNINGAR FAKTA: BIOTEKNIK Bioteknik betyder att man tillämpar vetenskap och teknologi på levande celler eller delar av dem för att förändra levande eller livlöst material för produktion av kunskap, produkter eller tjänster (OECD). Biotekniken förutspås stå för nästa ekonomiska boom. Begreppet bioekonomi har myntats för denna framtidsvision. Gentekniken är en av de biotekniska metoderna och produkter framställda med hjälp av genteknik kallas genmanipulerade, genmodifierade eller genändrade (förkortas ofta GM-). Lagpropositionen om odling av genmodifierad potatis med ändrad stärkelsehalt och avsedd för industrin, har fått det att hetta till i riksdagshusets kabinett. Genmodifiering används inom biotekniken för att framställa nya produkter. Läkemedel, tvättmedelsenzymer, biobränslen och tillsatsämnen i mat är exempel på biotekniskt framställda produkter där genmodifiering utnyttjas för att uppnå önskade produkter. De flesta av oss konsumerar dessa produkter utan att fråga efter framställningsmetoderna. Speciellt gäller detta mediciner, som vi glatt intar när doktorn ordinerar. Eller har någon på apoteket frågat om genteknik använts för att producera en viss medicin? Visste ni att många läkemedel framställs med hjälp av genmodifierade organismer? Okunskapen florerar Kunskapen om gen- och bioteknik hos gemene man är skrämmande bristfällig. Okunskapen kulminerar i debatten om genändrade livsmedel. Det finns folk som på allvar ifrågasätter genändrade födomedel för att de inte vill ha gener i maten, de tror att det är onaturligt. Ändå innehåller alla levande celler arvsanlag, gener, som är en förutsättning för liv. Vi äter gener varje dag. Vår föda bygger på långvarigt genförädlade jordbruksprodukter. Med hjälp av genteknik kan man precisera förädlingsprocesserna då man exakt kan klippa ut önskade gener ur en organism och limma in dem i en annan. Genen kan koda för ändrad sammansättning (oljor, stärkelse) eller till exempel resistens mot ogräsbekämpningsmedel, insektangrepp eller sjukdomar. De produkter som förädlas fram är olika och bör bedömas utgående från just deras specifika egenskaper och risker. Sträng GM-lagstiftning Vår lagstiftning om genmodifiering är sträng och bygger på EU-direktiv. Kommersiell odling av GM-produkter kräver tillstånd på EU-nivå. Det Europeiska livsmedelssäkerhetsverket EFSA koordinerar all riskbedömning, som för GM-livsmedels del bland annat omfattar olika utfodringsförsök, allergentest och miljöriskbedömningar i olika länder. Alla dokument finns tillgängliga på EFSA:s sidor. I USA har GM- 19 Klövar & Timotej livsmedel konsumerats i tiotals år och ännu har inga skador på hälsan uppdagats. Situationen är en helt annan än för kemikalierna i vår miljö, där man inte insett farorna i tid. Tillsvidare odlas inga genändrade grödor i Finland. Det senaste året har Riksdagen debatterat ett lagförslag som skulle reglera odlingen av genändrad industripotatis i vårt land. Lagen är en logisk uppföljning av gentekniklagen och -förordningen och utgår från EU:s uppmaning till lagstiftning, eftersom EU gett tillstånd för odling och marknadsföring av denna potatissort. Om lagen träder i kraft reglerar den odlingen av genändrad industripotatis i förhållande till konventionell och ekologisk odling. Lagen öppnar inte dörren till en ”gen –vilda västern”, tvärtom. Populistiska argument dominerar Som medlem av Delegationen för bioteknik, en av Statsrådet tillsatt grupp av sakkunniga, har jag länge jobbat med folkupplysning på området och i samband med lagen har jag också besökt Riksdagen. Häromdagen fick jag en deja vu – insikt. År 1987 deltog jag i Borgå i Svensk Ungdoms seminarium om genteknik. En svensk miljöpopulist försökte skrämma publiken genom att påstå att genteknik leder till att oljenedbrytande bakterier kan komma in i flyplanens bränsletank och när de ätit upp bränslet störtar planet. Ett ovetenskapligt påstående som inte grundar sig på biologiska fakta. Tyvärr kan man säga detsamma om många argument i dagens debatt om genmodifiering. Debattörerna väljer för eller emot och googlar sedan fram GM-kritiska ”fakta” och ”artiklar” som de använder för att bygga upp sina argument. I stället för att diskutera den potatis som det nu handlar om, diskuteras plötsligt allt från ogrästålig raps till indiska bönders självmord och världens livsmedelsförsörjning. Jo, dessa bör absolut diskuteras, men i sitt rätta sammanhang. Mitt mandat i Delegationen för bioteknik är att bevaka miljöorganisationernas intressen. Medan jag ser väldigt få miljörisker med GM-potatisen, ser jag desto flera i den GM-sockerbeta som sägs vara följande GM-växt som industrin vill ha in på vår marknad. Det är faktiskt skillnad på en limpotatis som förökar sig via potatisknölarna och en sockerbeta som tål bekämpningsmedel och som på grund av sina biologiska egenskaper lätt sprider sina gener i miljön. Å andra sidan är sockret från en sådan beta ofarligt. ”Med hjälp av genteknik kan man precisera förädlingsprocesserna då man exakt kan klippa ut önskade gener ur en organism och limma in dem i en annan.” Styr rädslan vårt beteende? För närvarande debatteras tillsatsämnena i skolmaten. Hur är det möjligt att ingen reagerat tidigare, (förutom att miljörörelsen på 1970-talet tog upp frågan om azofärgämnen)? - Kanske för att det är fråga om en Ekodsdjungel och vi känner oss försvarslösa då något är tillåtet enligt EFSA. Också genmodifierade komponenter bör anges på livsmedelsförpackningar. På våra butikshyllor kan man i teorin hitta importerade produkter med GM-majs och –soja och undvika dem om man vill. Kanske är konsumenterna trötta på allt det som de inte förstår sig på och som anges med små kryptiska ord på etiketterna och sägs vara tillåtet. Kan vi lita på myndigheterna? Rörelsen för ett GM-fritt Finland och Luomuliitto (förbundet för ekoodling) har plockat upp tråden och spinner vidare på folkets rädsla när de går till attack mot en lagstiftning som reglerar odlingen av GM-industripotatis. Och för politikerna, som är lyhörda för folkets vilja, är det lättare att försvara populistiska argument än att sätta sig in i de ganska komplicerade fakta som ligger som grund för lagförslaget. Ekojordbruk mot genmodifiering Ekoodling bygger på ett kretsloppstänkande, minimering av tillförseln av fossil energi, biologisk kvävefixering i stället för mineralgödselkväve och frånvaron av kemiska bekämpningsmedel. För närvarande används inte GM-grödor inom ekoodlingen. I framtiden är det möjligt att genändrade grödor med sjukdomsresistens kommer ut på marknaden. Eventuellt tänker ekoodlarna då om, för själva gentekniken som metod inkräktar inte på grundfilosofin. Genmodifiering löser inte världens hungeroch miljöproblem De fanatiska GM-förespråkarna tar också till osakliga argument. GM-grödorna kräver storskalig odling, marknaden är monopoliserad, i u-länder följer man inte alltid säkerhetsföreskrifterna. Vi skall inte tro att gentekniken löser världens hunger- och miljöproblem. Hunger och fattigdom botas om småbrukarna i u-länderna får stöd för sin livsmedelsproduktion. De fattiga småbönderna bör få tillgång till lokalt anpassade grödor i stället för att köpa GM-majs på världsmarknaden. Därför borde växförädling i olika miljöer uppmuntras. Gentekniken kan vara en del av metodiken. För att reglera verksamheten behövs lagstiftning anpassad till lokala förhållanden. Nuvarande lagstiftning gynnar storbolagen, men i potatisfallet kunde vi i vårt land låta storbolaget göra sina försök inom lagens gränser, utnyttja experimentet för att köra in övervakningsmaskineriet och se hur odlarna förhåller sig. Kristina Lindström Kristina Lindström är AFD och docent och universitetslektor i mikrobiologi. Hon har varit aktiv folkupplysare i frågor gällande bioteknik sedan 1980-talet och är medlem i Delegationen för bioteknik sedan 2005. Grillfesterna! Även denna sommar ordnar Österbottens Kött de populära grillfesterna. I år går dessa av stapeln tisdag 5 juli på Carpella och torsdag 7 juli i Forsby på Toppen. Enligt tradition bjuder vi på piggt och omväxlande program och som vanligt är grillen varm hela kvällen! Lägg dessa datum på minnet för dessa kvällar vill Du inte missa – det kan vi lova! Kryssning! Inkommande höst har ÖK:s producenter möjlighet att delta i A-Producenters kryssning. Kryssningen går av stapeln den 3-4.11.2011 och föreläsningarna som ordnas är på finska. Även god mat och trevlig underhållning tillsammans med producenter från hela landet utlovas. Vi återkommer senare med mera information. Kom också ihåg att regelbundet besöka våra hemsidor för information! 20 Klövar & Timotej Blålupin - Ny odlingsväxt i Österbotten? När man hör ordet lupin tänker man främst på den fleråriga lupinen som växer i dikeskanter längs vägar och som närmast har blivit ett ogräs. Lupiner som odlas kommersiellt är dock ettåriga och är känsliga för bearbetning. Utomlands odlas lupiner i stor skala och som exempel kan nämnas Australien som har den största arealen i världen med lupin. Frankrike, Ryssland och Polen är också länder där lupin odlas i större skala. Blå-, gul- och vitlupin är de vanligaste sorterna som odlas. Gul- och vitlupinens frön innehåller strax under 40 % protein medan blålupinens frön har en proteinhalt på lite över 30 %. Vitlupin är känd för att kunna producera stor växtmassa, men hinner inte mogna i Finland och används därför främst som gröngödsling, men har också potential att odlas som grönfoder. I Finland används gullupin främst i utsädesblandningar för landskapsåkrar och kan även användas som gröngödsling. Av blålupin däremot finns väldigt tidiga sorter som kan odlas ganska långt norrut eftersom dess krav på växttid ligger kring 100 dygn. tongblandare. Det rekommenderas att man använder utsädet så snabbt som möjligt efter ympning eftersom bakterierna annars kan hinna dö. Lupiner hör till gruppen baljväxter vilket innebär att de är kvävefixerande. Detta gör att kvävegödsling inte är nödvändig eftersom de är självförsörjande på kväve. Möjligen kan en liten startgiva kväve ges på våren ifall man odlar för att få en fröskörd. För att kvävefixeringen skall fungera måste det finnas rätt bakteriestam i marken. Eftersom lupinens kvävebakterier inte finns tillgängliga i finska jordar måste man ympa utsädet vilket fungerar ungefär som betning av spannmålsutsäde. Ympning innebär kort sagt att man täcker fröna med bakterier vilka då senare finns tillgängliga för växten då roten utvecklas. Ympningsmedlet ser ut som torvpulver och detta blandas med vatten före applicering. Applicering kan ske för hand i en hink eller om man har större mängder med hjälp av en be- Eftersom blålupin mognar tidigt är det främst denna som skulle kunna odlas som proteingröda i större skala också i Finland. För några år sedan odlades blålupin nästan inte alls i Finland men senaste år har odlingen börjat komma igång, dock är den ännu bara i startgroparna. Problemet är att det ännu inte finns etablerade köpkanaler då man skall sälja skörden. Om man har egen djurproduktion kan man eventuellt använda skörden själv. Prissättningen är ändå något man gärna vill veta före man börjar odla. Bondbönan är ett bra exempel att utgå ifrån gällande prissättningen. Detta eftersom blålupinens fodervärde är lite högre än bondbönans, så därför borde också prissättningen vara lite högre. En annan skillnad värd att nämna är att blålupinen verkar tåla torka och höga temperaturer bättre än bondbönan. Eftersom blålupin hittills odlats i liten skala har man svårt att fastställa en verklig skördenivå i Finland. Skördenivån enligt vad man kan se från Tyskland och från forskningsresultat här i Finland ligger allt mellan 1–4 ton/ha. Blålupin har stor potential att användas som proteinfoder åt djur. Hur mycket blålupin som rekommenderas att man kan inkludera i dieterna varierar mellan olika länder, som exempel kan nämnas 10–20 % åt slaktsvin och 5–10 % åt fjäderfä. Enligt litteraturen passar blålupin dock bättre åt flermagade än åt enkelmagade djur. Under den närmaste tiden kommer blålupinens användningsrekommendationer för olika djurslag säkert undersökas närmare också i Finland. Vid Helsingfors universitet håller man på som bäst och planerar utfodringförsök med blålupin. Det är främst alkaloiderna som naturligt finns i fröna som begränsar användningen. Alkaloiderna har man dock genom växtförädling fått ned till lämpliga nivåer. 21 Klövar & Timotej Blålupinens kännetecken är att den är ganska kort och bildar en kraftig pålrot. Blommorna liknar dom hos lupiner som växer i vägdikena men är mycket kortare och är vanligen blå till färgen, men kan också ha andra färger beroende på sort. Blålupinens smala blad gör att den också kallas för smalbladig lupin. Då blålupin når mognad har den tappat bladen och ser ut som en pinne på vilken flera fröbaljor är fästa. Blålupin kan odlas på grova mineraljordar och trivs bäst på sandjordar. Markens pH får inte överstiga 6,3 och dessutom är den känslig för höga kalciumhalter. Sådden kan utföras tidigt på våren eftersom blålupin inte är frostkänslig. Planttätheten skall vara 120–140 pl/m2 med 12,5 cm radavstånd. Detta innebär en utsädesmängd på ca 200 kg/ha. Sådjupet är 3–4 cm. Man kan ge en startgiva kväve på max. 20 kg/ha. Fosfor och kalium kan ges enligt de rekommendationer som ges för ärtodling. Magnesium- och mangangödsling rekommenderas också. Man kan använda både konstgödsel och stallgödsel. Ogräsbekämpningen är väldigt viktig eftersom blålupin täcker marken dåligt och tillväxten är långsam i början. Kemisk ogräsbekämpning rekommenderas före lupinen kommit upp. Tröskning skall ske då 95 % av baljorna och stammarna är bruna och frönas fukthalt är under 18 %. Vid tröskning skall man använda mycket luft och stora såll samt öppna slagskon, ungefär som vid tröskning av ärter. Att tröska blålupin är inga problem eftersom växten är kort, ca 0,5 m och tappar bladen innan tröskning. Frönas fukthalt skall efter torkning vara 14–15 %. Om man skall använda fröna till utsäde borde man använda låg torkningstemperatur. Blålupinens förfruktsvärde är försiktigt räknat 20 kg kväve per hektar, dvs. med denna mängd kan man minska kvävegivan odlingsåret efter blålupin. Man kan till en början tycka att det verkar komplicerat att odla blålupin men skillnaderna mellan odling av spannmål och lupin är inte stora eftersom samma maskiner används och endast två arbetsmoment skiljer sig åt. Före sådd skall man ympa utsädet och ogräsbekämpningen skall ske innan lupinen har kommit upp. Att bekämpa ogräsen innan lupinen kommit upp kan dock öka arbetsbelastningen om övriga sådden inte hunnit bli klar. Blålupinens frön är inte heller så stora att de skulle orsaka svårigheter vid tröskning och torkning. Blålupin skulle vara intressant att odla på spannmålsgårdar där man har haft ensidig spannmålsodling under en längre tid. Detta eftersom man får ett avbrott i växtföljden vilket ger mindre problem med växtskadegörare. Dessutom får man gratis kväve och bättre markstruktur. Atria Kulinaari: ny produktfamilj inom smörgåspålägg Atria Kulinaari bjuder på det bästa från den finländska landsbygden. Eftersom köttet är producerat med kärlek och noga utvalt, återstår för oss endast att behandla det så varsamt, att man hemma vid matbordet kan känna, se och smaka ursprunget. Mörheten, formen och givetvis aromerna uppstår redan på gården. Förpackningen kan dessutom återvinnas så den inte i onödan belastar naturen. Äkta smak av kött ” Blålupin kan odlas på grova mineraljordar och trivs bäst på sandjordar. ” I Österbotten kommer ett tiotal hektar med blålupin att odlas sommaren 2011 och man kommer därefter att göra en provutfodring åt slaktsvin. Den sort som kommer att odlas har en växttid på 100 dygn, vilket gör att den kan odlas ganska långt norrut. Denna sort är lägre avkastande än senare sorter som finns tillgängliga, men om odlingen lyckas med en tidig sort kan man senare testa även sena sorter som har högre avkastning. Som spannmålspriserna varit den senaste tiden har baljväxterna svårt att konkurrera ekonomiskt med spannmålsodling. Men om man tar i beaktande andra faktorer som att en bättre växtföljd och markstruktur ger en bättre medelskörd i efterföljande spannmålsgrödor finns det absolut lönsamhet i att odla baljväxter. Dessutom kan det inom en kort framtid bli viktigare att kunna producera mera inhemskt protein. Tomas Räfså Agronomstuderande Institutionen för lantbruksvetenskaper Helsingfors universitet Produkterna inom den nya Atria Kulinaari-produktfamiljen har en äkta smak av kött. Smaken beror på den höga kötthalten, som i alla produkter är minst 95 %. Som råvaror används skinka och stek av högsta kvalitet. Atria Kulinaari innehåller varken natriumglutamat eller allergiframkallande ämnen*. Produkterna tillverkas enligt traditionella recept och välkända metoder. Återvinningsbar kartongförpackning för den nya generationen Atria Kulinaari säljs i kartongförpackningar av hög kvalitet, tillverkade av återvinningsbart material. Tekniken är helt ny inom marknaden för kallskuret. Förpackningen har ett lock som öppnas så att det glider åt sidan. Locket är återförslutbart, så produkten håller sig väl i kylen även efter att förpackningen öppnats. På bottnen av den lockande förpackningen finns information om Kulinaari-produkternas ursprung. Atria Kulinaari finns i butikerna från 1 februari Atria Kulinaari-produkterna hittar Du i butikerna fr.o.m. 1 februari. Fyra av de lanserade produkterna är helt nya och två sådana som existerat redan tidigare. I Kulinaari-produktfamiljen ingår nu även Kallrökt Oxe och Kallrökt Skinka. Atria Kulinaari 150 g Rökt Nötstek tillverkas av helstek och har en mörhet och saftighet garanterad av äkta rökbastu, där köttet får mogna långsamt i fyllig alvedsrök och mild värme. Produktens kötthalt är 95 %. Den milda alröken och den extra varsamma tillredningsprocessen ger Atria Kulinaari 175 g Rökt Fläskfilé den yttre fläskfilens saftighet närapå utan tillsatsämnen. Den äkta smaken härstammar från den höga kötthalten. Till 100 g färdig produkt har använts 102 g kött. Atria Kulinaari 200 g Basturökt Skinka har en mörhet och saftighet garanterad av äkta rökbastu, där köttet får mogna långsamt i fyllig alvedsrök och mild värme. Produktens kötthalt är 95 %. Atria Kulinaari 200 g Traditionell Skinka steks långsamt i stora formar enligt traditionella metoder. Liksom alla Kulinaari-produkter, är även denna produkt tillverkad av skinkans bästa, utvalda stekbitar. Produktens kötthalt är 95 %. Atria Kulinaari Tunn Kallrökt Skinka 100 g tillverkas av utvalda stekbitar från skinkan. Konsistensen är torr och fast, med en mild arom av alrök. Produkten är kryddad med traditionella kryddor för kallrökt kött, bl.a. vitpeppar och vitlök. Till 100 g färdig produkt har använts 128 g kött. Atria Kulinaari 100 g Kallrökt Oxe tillverkas av utvald nötstek. En långsam kallrökning med alved skänker denna tunnskivade, smakliga produkt med låg fetthalt en mild arom av rök. Till 100 g färdig produkt har använts 128 g kött. * Atria Kulinaari-produkterna innehåller ej sådana ämnen som ingår i EU:s förteckning över allergiframkallande ämnen. 22 Klövar & Timotej 75 åringen Österbottens Kött får ny logo och visuell identitet Samtidigt som historiken ”Österbottens Kött- 75 år av framgång” färdigställs, har Österbottens Kött tagit fram en ny visuell identitet. Den nya visuella identiteten består av en ny logo, nytt typsnitt, nytt bildspråk och grafiska element som snart kommer att synas i all Österbottens Kötts marknadsföring. Den nya logon är väldigt modern och luftig, samtidigt som den har en stark förankring i Öster- Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab bottens Kötts historia – inspirationen kommer från ljusskylten som stod på slakteriets tak i Bennäs på 50-talet. Logon har således även en viss retro-känsla, eftersom symbolen bygger på ett gammalt typsnitt. Även den välkända röda färgen är kvar. I arbetet med den nya visuella identiteten har andelslaget Österbottens Kött tagit ett modigt steg och frångått den kännspaka oxen som länge funnits med på ÖK:s logo. Därför känns det tryggt med en förankring i bolagets egen historia, även om vi bygger vårt varumärke för framtiden VD Stefan Saaristo är mycket nöjd med den nya visuella identiteten. Men helt har oxen inte lämnat Östebottens Kött. Ett stiliserat oxhuvud syns i olika grafiska element som en del av helheten, t.ex. i ett fyndigt mönster som kommer att användas på en del tryckmaterial och även på Österbottens Kötts transportbilar. Från den nya logon har det även tagits fram ett grafiskt element som ser ut som en kvalitetsstämpel och kan användas i kampanjer eller till andra liknande ändamål. Etik, djurens välfärd och kvalitet är mycket viktigt för oss, liksom att vi har en stark lokal förankring. Allt kött som förmedlas av Österbottens Kött är lokalproducerat och konsumeras även i regionen i form av Atrias produkter. Den nya visuella identiteten tar även fasta på denna lokala och miljövänliga aspekt. Fortsatt positiv tillväxt under 2010 Andelslaget Österbottens Kött har under det gångna verksamhetsåret haft en fortsatt positiv anskaffningstillväxt, som generellt är större än landets marknad i genomsnitt. – Köttinvägningen ökade med 9,1 procent i jämförelse med föregående år. För ÖK:s del var antalet kilogram anskaffat rött kött hela 17,12 miljoner och djurförmedlingen ökade med 4,2 procent. Den finländska köttproduktionen håller hög standard i fråga om kvalitet och djurvälfärd, säger VD Stefan Saaristo. ÖK sina verksamhetsförutsättningar nu och i framtiden. Andelslagets ekonomi står på stadig grund. Resultatet för 2010 visar 0,51 miljoner euro efter direkta skatter och balansomslutningen är 15,93 miljoner euro. Omsättningen för 2010 är 12,7 miljoner euro och räknar man in köttlikvider blir den korrigerade omsättningen cirka 39 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst medgav att ÖK:s fullmäktige vid sitt möte den 20 april fattade beslut om att betala ut ränta på andelskapitalet om Ränta på andelskapitalet Statistik De österbottniska producenterna har framtidstro och genom ansvarsfullt företagande tryggar 15 procent till ägarmedlemmarna. Möter framtidens utmaningar Vid ÖK:s fullmäktigemöte den 20 april i Vasa fattades bland annat beslut om utbetalning av ränta på andelskapital till medlemmarna. 20102009 2008 1. Omsättning (1000 €) 12.728 12.268 10.471 2. Resultat före skatter (1000 €) 677 662 969 3. Avkastning på eget kapital % ROE 4,39 % 4,52 % 7,03 % 4. Soliditet % 74,95 %75,35 % 72,17 % ÖK:s 75-åriga historia finns nu samlad i en nyutgiven historik och under våren förnyar andelslaget sin grafiska profil. ÖK möter framtidens utmaningar i en möjligheternas bransch med spännande smakupplevelser. ÖK har för närvarande 479 medlemmar. – Arbetet fortsätter och vår ÖK2015-vison förverkligas sakta men säkert, säger Stefan Saaristo. Lisbeth Bäck Kustmedia Ab 23 Klövar & Timotej Foto: Maasalo Jussi Reklamskylten lyfts upp på taket. Den nya blandaren installeras. Ny doseringsstation för småråvaror. A-foders investering i foderfabriken i Koskenkorva färdig Vid A-foder Ab:s foderfabrik i Koskenkorva har en betydande investering slutförts, varvid blandningslinjen för foder förnyades i sin helhet. Förnyandet av blandningslinjen innefattade också en förnyelse av anordningarna i anslutning därtill och av doseringslinjerna och -vågarna för råvarorna. I samma sam- Foto: Maasalo Jussi Gamla anordningar lyfts ut ur produktionsanläggningen. manhang installerades vid fabriken även en ny doseringsstation jämte silor för småråvaror. Vid foderfabriken i Koskenkorva tillverkas foderblandningar för svin och nötkreatur. A-Foders försäljning av foderblandningar har de senaste åren ökat kraftigt; exempelvis ökade försäljningen av nötfoder i fjol med en tredjedel i jämförelse med året innan. Med hjälp av den investering som nu gjorts kan kapaciteten för Koskenkorva-fabriken höjas med 20-30 % och blandaren gör det möjligt att ta de tre granuleringslinjerna vid fabriken i bruk med full effekt. Blandaren förbättrar också fabrikens energieffektivitet, eftersom de foderinsatser som görs vid fabriken ökas med mer än det dubbla. Den nya doseringsstationen för småråvaror gör det möjligt att ta i bruk nya foderkomponenter och ger friheter för produktplaneringen för att tillverka mer mångsidiga produkter än förr. Sådana råvaror som kan doseras vid denna station är till exempel enzymer, aminosyror, vitaminer, spårämnen, jästprodukter m.fl. ämnen som kan klassificeras som tillskottsämnen i foder. I stationen kan råvaror doseras för produktionen antingen direkt ur storsäckar eller råvarusilor. Den nya blandaren har tillverkats av Gerb. Ruberg GmbH i Tyskland och huvudentreprenör för installationen och byggnadsarbetena var JPT Industria Oy från Seinäjoki. Investeringens totalvärde är cirka en miljon euro. Förutom fabriken i Koskenkorva har A-foder en foderfabrik i Varkaus, som har specialiserat sig på tillverkning av nötfoder. Varkausfabriken blev färdig år 2007 och har allt sedan dess i ökad takt tillverkat foder för Östra Finlands behov. Även vid fabriken i Varkaus håller man på att effektivera fodertillverkningen då efterfrågan ökar och håller på att där övergå till treskiftsarbete. För Varkausfabriken har det redan i byggnadsskedet reserverats en möjlighet att investera i en ny produktionslinje, ifall det behövs ny kapacitet. Timo Latva-Pukkila A-Foder Ab 24 Klövar & Timotej Tillsammans är vi starka PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2 Tfn (06) 323 9411 Fax (06) 312 9449 www.osterbottenskott.fi
© Copyright 2024