REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Dagvatten Riksförbundet Enskilda Vägar December 2014 REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Inledning Under senare år har fokus ökat på frågor kring hantering av dagvatten och dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prognoser som gör gällande att klimatförändringar kommer att ge ett varmare och regnrikare klimat. Likaså spås dessa klimatförändringar ge ett högre medelvattenstånd än vad som är normalt idag, vilket i sin tur även kommer kunna medföra högre grundvattennivåer. Dagvatten är tillfälligt förekommande rinnande vatten på markytan. I begreppet dagvatten innefattas såväl regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten i tätbebyggd miljö fångas normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar och avleds via ledningar, även om öppen avledning också kan förekomma, vidare till närmaste recipient, t.ex. en bäck eller havet. Problemorientering • I äldre bebyggelseområden saknas ofta huvudman för förekommande dagvattenanläggningar. • Vid nyexploatering är ibland ansvarsfördelningen mellan kommunen, exploatören, väghållaren och fastighetsägarna oklar vad gäller dagvattenhanteringen. • Klimatförändringar kommer kunna leda till mer regnande och mer ofta förekommande skyfalls regn (50- och 100-års regn) samt höjning av vattenstånd i sjöar och hav. • Det finns en tendens till allt fler hårdgjorda ytor inom befintliga planområden, som försvårar lokalt omhändertagande av dagvatten. • Den ökade exploateringsgraden i en kommun. • Dålig uppföljning utav exploateringsavtalen. • I gamla detaljplaner beaktas inte dagvattenhanteringen. • Dålig kommunikation Kommun – Exploatör-Väg/ samfällighetsförening. REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Regler och ansvarsfrågor Dagvattenanläggning Till den enskilda väghållarens uppgifter hör inte att ta hand om dagvatten från tomterna längs de vägar väghållaren har att sköta, om det inte särskilt föreskrivs i det för väghållaren gällande anläggningsbeslutet att förutom vägar också sköta en sådan dagvattenanläggning. Det är inte särskilt vanligt att en enskild väghållare med äldre förrättningsbeslut1 har gjorts ansvarig för en dagvattenanläggning till förmån för avvattningen av tomtmark inom ett planområde. Däremot är det relativt vanligt, att det inom gamla byggnadsplaneområden finns dagvattenanläggningar, som varken sköts av kommunal huvudman eller har någon annan särskild utsedd förvaltare. Ofta har detta sin förklaring i att när området exploaterades så iordningställdes en dagvattenanläggning till förmån för de blivande tomterna av exploatören, utan att en särskild samfällighet för dess skötsel bildades. Om en sådan ”herrelös” anläggning kräver underhållsåtgärder kan det uppstå problem, eftersom det inte finns någon som kan begäras sköta och bekosta underhållet. I ett område som helt saknar dagvattenanläggning kan det också uppstå problem, när dagvatten från tomtmark av olika skäl inte tas om hand inom respektive tomt, vilket t.ex. kan vara fallet när en större del av tomterna bebyggs eller förses med täckande material, exempelvis stenplattor, som inte släpper igenom regnvatten och därmed försvårar infiltreringen av dagvattnet inom tomtmarken. Ett sätt att lösa ovan beskriva problem är genom att uppmärksamma kommunen på saken. I lagen om allmänna vattentjänster finns nämligen regler bl.a. för hur avlopp kan ordnas i ett större sammanhang, och kommunens ansvar att detta sker, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Med avlopp enligt lagen förstås bl.a. bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse. Lagen förser kommunen med verktyg för att bl.a. kunna ordna med en dagvattenanläggning i ett område med samlad bebyggelse och föreskriver hur avgifterna för en sådan anläggning skall fördelas mellan fastighetsägare och väghållaren och den ansvarige för den allmänna platsmarken. Om kommunen inte frivilligt vill åta sig ansvaret för dagvattenfrågorna så finns det en möjlighet att påkalla prövning av ansvaret för dagvattenfrågorna i Statens va-nämnd. För påkallande av kommunens ansvar för dagvatten och/eller bildande av en gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering, se nedan under rubriken ”Tips och möjliga åtgärder”. 1) Förrättning = planmässigt avgränsat uppdrag. REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Förhållandet mellan huvudman för dagvatten och väghållaren Om kommunen tar ansvaret för dagvattenhanteringen och sköter bortledandet av dagvatten från ett bebyggelseområde, så finns det i lagen om allmänna vattentjänster en gränsdragning mellan det ansvar som huvudmannen för dagvatten har och det ansvar som väghållaren har. I lagen föreskrivs nämligen, att den kommunala huvudmannen inte har ett ansvar för funktionen av vägdiken, rännstensbrunnar och ledning som förbinder dessa med den allmänna dagvattenanläggningen. Vägdiken och rännstensbrunnar är nämligen alltid att anse som en del av de väganordningar, som väghållaren har att sköta. Den kommunala huvudmannen för dagvattenhantering får ta ut kostnaderna för avledning av dagvatten från allmänna och enskilda väghållare enligt den självkostnadsprincip som lagen om allmänna vattentjänster bygger på. Ansvar för ytvatten Enligt Jordabalken skall var och en vid användandet av sitt eget eller annans markområde ta skälig hänsyn till omgivningen. Vad gäller ytvatten som ansamlas inom en fastighet innebär denna allmänna hänsynsregel att en fastighetsägare, eller nyttjanderättshavare, inte aktivt får leda vatten från fastigheten, skötsel- eller vägområdet in på annans fastighet, till skada för annan. Däremot framgår av rättspraxis, att en fastighetsägare är skyldig tåla ett naturligt ytvattenflöde från ett högre beläget markområde. En ägare av en tomt lägre belägen än en högre belägen granntomt, angränsande högre beläget vägområde eller grönområde, kan således inte begära att ägaren av det högre belägna mark/vägområdet skall vidta åtgärder för att hindra naturligt ytvattenflöde från detta område ner på den lägre belägna tomten, eller få ersättning för skada som sådant vattenflöde orsakar. Om det inte är fråga om ett naturligt ytvattenflöde, utan istället ett vattenflöde som orsakats av en aktiv åtgärd, t.ex. avvattning av ett hustak, eller hårdgjord tomtyta, som samlas in för att sedan genom aktiv åtgärd ledas vidare, har den som är utfört åtgärden ansvar för de olägenheter/skador som vattnet kan orsaka. Ett skadeståndsansvar förutsätter dock vårdslöst vållande eller vårdslös underlåtenhet i enlighet med huvudregeln i svensk skadeståndsrätt. Om en väghållare vidtagit de åtgärder som skäligen kan begäras för att hindra ytvatten från normal nederbörd att skada omgivningen, kan väghållaren inte anses ha förfarit vårdslöst och bör därmed inte heller kunna hållas ansvarig för eventuella skador som ytvattenflöde från vägområdet orsakar sin omgivning. Det kan alltså inte anses ingå i en väghållares skyldigheter att vidta sådana förebyggande åtgärder som kan hindra ytvattenflöde från vägområde som bidrar till översvämningar som kan uppstå vid enstaka tillfällen, såsom t.ex. vid 10- eller 50-års regn. REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Tips och möjliga åtgärder för fastighetsägare och enskild väghållare i ett område som har undermålig dagvattenhantering • Om det i ett område med samlad bebyggelse inte finns någon som har skötselansvaret för dagvattenhanteringen från tomtmarken: o o o o • Är området inte tillräckligt tätbebyggt, för att kommunen skall påföras ansvaret, eller om fastighetsägarna/den enskilda väghållaren av andra skäl vill försöka lösa problemställningen själva: o o o o o • Kontakta kommunen och rådgör om möjligheterna att kommunen tar på sig ansvaret Om kommunen krånglar, ta hjälp av teknisk konsult och/eller advokat för bedömning om det är möjligt påtvinga kommunen ansvaret Statens va-nämnd prövar om kommunen skall tvingas ta ansvar för dagvattenhanteringen Kommunen får fördela kostnaderna för dagvattenhanteringen mellan de fastighetsägare som finns i området och väghållaren/ansvarig för skötseln av den allmänna platsmarken. Bilda en arbetsgrupp; kartlägg nutida och framtida behov Ta hjälp av teknisk konsult och samråd med kommunen och/eller länsstyrelse hur en vattenavledning lämpligen kan ordnas Är en gemensam dagvattenhantering till nytta för flera fastigheter i området kan en ansökan om inrättande av en gemensamhetsanläggning hos lantmäteriet göras Om en gemensamhetsanläggning för dagvattenhanteringen kan inrättas så skall kostnaderna för utförande och drift av anläggningen fördelas mellan de fastigheter som har nytta av att vara delaktiga i anläggningen (Mark- och miljööverdomstolen har i en dom i november 2013 klargjort att anläggningslagen kan tillämpas för inrättade av en sådan dagvattenanläggning, mål F514-13. Skall dock påpekas att i vissa situationer kan behovet av markavvattning istället regleras enligt reglerna i Miljöbalken). Den enskilda väghållaren skulle kunna ta hand om skötseln av anläggningen som en särskild sektion i verksamheten, om detta befinns lämpligt. Råd till den enskilda väghållaren att hantera vatten i och bort från vägområdet. o o Oavsett om det finns en huvudman för dagvattenhantering inom det område vägföreningen verkar eller inte, ska väghållaren alltid se till att noggrant sköta vägdiken, vägslänter och vägtrummor, så att vattnet kan rinna ifrån vägområdet. Skötseln av dessa anordningar är alltid väghållarens ansvar Eventuell kostnadsmedverkan i den vidare avledningen av vatten från vägområdet och bort mot närmaste recipient förutsätter antingen föreskrift i anläggningsbeslutet, eller att kostnaden får anses som en nödvändig utgift för väghållningen, t.ex. då en avsaknad av åtgärd direkt skulle kunna leda till skador i det uppströms belägna vägområdet. REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Exempel på anläggningar för avledning och omhändertagande av Dagvatten, på fackspråk benämnt LOD (lokalt Omhändertagande av Dagvatten) Fördröjning nära källan sker oftast på allmän platsmark och genom slitlager med genomsläpplighet, infiltration på gräsytor, infiltrationsmagasin, översvämningsytor, diken, dammar eller våtmarker. Trög avledning på allmän platsmark kan bestå av svackdiken, kanaler, bäckar och diken. Samlad fördröjning inom allmän platsmark sker genom dammar eller våtmarksområden. • • Vanlig naturmark tar oftast på ett bra sätt hand om dagvatten med naturlig infiltration och perkolation Nyplanering grönytor – görs på sätt som främjar lokalt omhändertagande av dagvatten, anlägggrönytor i lågstråk. Källa; Tyrens .se / klimatanpassning.se / www.sudswales.com • Avdunstning i öppna dammar • Öppen dagvattenavledning till diken och naturliga bäckar/åar Källa; rent-dagvatten.se REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar • Fördröjningsmagasin/Stenkistor Källa; dinbyggare.se / byggfakta.se • • Trög avledning, infiltration Ekologisk dagvattenhantering Källa; vegtech.se / dagvattenguiden.se REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Helena Sellgren, Rut och jag Källa: Peter Riddarstolpe, WRS Uppsala AB • Kommunal anslutning Rännstensbrunn Källa; rent-dagvatten.se / staffanstorp.se Stuprör kopplat till det kommunala nätet REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar • Växtlighet på tak kan fördröja/förhindra snabb avrinning från taket Källa; tyrens.se / nsd.se • Principskisser lokalt omhändertagande / avledning från fastighet Figur 1 källa; Vellinge.se REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Figur 2 Källa; Vellinge.se Begreppsförklaringar • Statens Va-nämnd • ABVA • Dränvatten • Spolvatten • Borrvatten • Avloppsvatten • Spillvatten • Dagvatten • Grundvatten • Infiltration • Perkolation • Recipient • Spygatt • Stenkista • Duplikatsystem Specialdomstol, som prövar alla tvister som kan uppstå mellan de kommunala va-huvudmännen och enskilda brukare av vattentjänster. Bestämmelser för allmänna vatten & avloppsanläggningar. Vatten som avleds genom dränering, dike alt rörledning. Vatten som används för rengöring av Exvis tak, fasader. Exvis ifrån installation av bergvärmepumpar innerhåller borrkax som skall tas omhand i en särskild reningsprocess. Gemensam benämning för spillvatten dagvatten och dränvatten Förorenat vatten ifrån hushållen Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor Det vattnet som finns i en del av marken Vattnets narturliga inträngning i markytan. Vattnets fortsatta transport genom marklagren. Är det mottagande vattendrag som tar emot dagvatten/ytvatten t.ex. en bäck, en å, sjö eller hav. Golvbrunn utan vattenlås. Nergrävd infiltrationsanläggning för dagvatten. Avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Lästips och vidare hänvisningar Tyrens.se Göteborgs kommun Göteborgs kretsloppssystem Sweco.se Länstyrelsen.se Vellinge kommun Per Juhlin Staffanstorps kommun Svenskt vatten Dagvatten policy Härryda kommun Dagvatten policy Oxunda Vettensamverkan Dagvattenutredning Linero – Norränga och Råbylund Dagvattenutredning Vellinge.se Dagvattenguiden.se WRS Uppsala, wrs.se Rentvatten.se Vegtech.se Lomma Kommun Riksförbundet Enskilda Vägar | e-post: kansliet@revriks.se | Tel: 08-20 27 50 | Hemsida: www.revriks.se