Polisiär grundutbildning : en kartläggning av
Polisiär grundutbildning En kartläggning av höstterminen 2013 vid Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 3 Förord Polisprogrammet bedrivs idag vid Polishögskolan i Solna, Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Med anledning av att polisprogrammet vid Polishögskolan successivt ska avvecklas och ersättas av en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola med start i januari 2015 har en kartläggning av de tre nuvarande utbildningarna genomförts. Denna rapport är inte en utvärdering av de olika utbildningarna. Avsikten är att kartlägga likheter och skillnader i utbildningarna för att ha som utgångspunkt när all grundutbildning till polis köps som en uppdragsutbildning från tre högskolor. Rapporten är skriven av Agneta Stark och Harriet Jakobsson Öhrn som har mångårig erfarenhet från högskolesektorn respektive polisutbildningen. Innehållet i de tre utbildningarna är, sett över hela utbildningen, likartat. Vid samtliga utbildningar finns en gemensam pedagogisk hållning som kan sammanfattas i två nyckelbegrepp; integration och problembaserad metodik. Denna rapport bidrar med mångåriga erfarenheter från nuvarande utbildningar som kan komma till stor gagn för polisutbildningen vid Södertörns högskola. Polishögskolan i oktober 2014 Doris Högne Rydheim Rektor Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 4 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 5 Innehåll Inledning 7 Polisprogrammet höstterminen 2013 9 Termin 1 9 Termin 214 Termin 319 Termin 425 Ämnesintegration30 Pedagogik och arbetsformer31 Examination, bedömningsgrunder och betygssättning 32 Studenterna37 Studenternas examinationsresultat höstterminen 2013 38 Former för studentinflytande38 En jämförande sammanfattning av polisutbildningen hösten 2013 40 Utbildningarnas innehåll och struktur40 Examination och betygssättning41 Samtal med utbildningsledningar och studenter 42 Polisutbildning som uppdragsutbildning på Södertörn 42 Polisutbildningen inom högskolan44 Polisutbildningen – generella synpunkter45 Vad är en polis bra på?46 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 6 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 7 Inledning Polisutbildning bedrivs i Sverige dels vid Polishögskolan i Sörentorp strax norr om Stockholm, både i form av stationär utbildning och distansutbildning, och dels som uppdragsutbildning för Rikspolisstyrelsen (RPS) sedan år 2000 vid Umeå universitet och sedan år 2001 vid Linnéuniversitetet (då Växjö universitet). Polisprogrammet vid Polishögskolan (PHS) ska gradvis avvecklas och i stället skall med början år 2015 polisutbildning i form av en uppdragsutbildning startas vid Södertörns högskola – på samma sätt som vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Den utbildning som ska flyttas över till Södertörns högskola är den största i studenter räknat av de tre. Förändringen ska ske så, att första terminens studenter börjar på Södertörn i januari 2015 samtidigt som ingen antagning till den terminen görs vid Polishögskolan. De studenter som är antagna till Polishögskolan går färdigt sin utbildning där. Inför förändringen önskade rektor vid Polishögskolan få en kartläggning av de tre utbildningarnas likheter och skillnader, sådana de såg ut höstterminen 2013, den senaste termin för vilken fullständiga uppgifter fanns när uppdraget formulerades under våren 2014. En avsikt var att kunna se om utbildningarna utvecklats åt olika håll eller ej. En annan var att få underlag och råd från de befintliga utbildningarna inför den förändring som det innebär att flytta utbildning från PHS till Södertörn, en flytt som medför att en mängd frågor kommer upp och måste besvaras. De ekonomiska förhållandena och ekonomiska styrmedel till och inom utbildningarna ingår inte i kartläggningen. De frågor vi avser att belysa är: 1. Hur bedrevs utbildningarna hösten 2013? 2. Finns det några särskilda frågor att tänka på, när polisutbildningen startar som uppdragsutbildning vid ett lärosäte som inte tidigare givit polisutbildning? Här är det viktigt att framhålla att ett stort och ambitiöst förberedelsearbete pågått sedan beslutet om utbildningen fattades i november 2013, och att vårt bidrag endast är avsett som en mindre komplettering med synpunkter som lyfts i våra samtal av ledningar och studenter. 3. Finns det några råd till polisutbildningen från dem vi intervjuat, dels i form av råd till dem som svarar för den nya utbildningen, dels i form av råd till dem som styr hela den svenska polisutbildningen. Arbetssätt Vi har gått igenom dokument från de tre utbildningarna som rör utbildningens innehåll, arbetsformer och struktur, examination, bedömningsgrunder och betygsättning, vissa uppgifter om studenterna och deras examinationsresultat samt vissa uppgifter om studentinflytande. Detta omfattande material har kompletterats genom besök vid utbildningarna i Umeå och Växjö, där vi talat med ledningen och med några studenter. Eftersom rektor för PHS är beställare av studien så har vi inte talat särskilt med ledningen för PHS. Däremot har vi talat med studenter också vid PHS. I den redovisning som följer beskrivs polisprogrammet och studentgruppen vid de tre utbildningsorterna under höstterminen 2013. Resultatet sammanfattas i ett jämförande avsnitt. Därefter presenteras tematiskt resultaten av de samtal vi haft, med utbildningsledningar och studenter vid besök på lärosätena. Våra samtal med studenterna kan inte alls sägas vara representativa för studentgruppen som helhet, men vi tar upp synpunkter som kommit fram i de samtalen. Vår utgångspunkt har varit att be dem vi talat med att ge råd och tankar inför att Södertörns högskola ska börja utbilda polisstudenter. Eftersom de som idag leder utbildningarna både i Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 8 Umeå och Växjö själva deltog i starten av utbildningarna där så har de mycket viktiga erfarenheter av att starta polisutbildning som uppdragsutbildning inom högskolan, erfarenheter som inte har sin motsvarighet vid Polishögskolan där utbildningen i stället har lång tradition. Vår uppgift har inte varit att försöka utvärdera de olika utbildningarna, utan att i stället föra vidare deras erfarenheter och deras tankar om vad de skulle velat förändra med de kunskaper och erfarenheter de har idag. Vi vill tacka dem som vi för den här kartläggningen fått tillfälle att tala med för deras engagemang och generositet med tid och idéer, och för det stora arbetet med att ta fram dokument och uppgifter på de tre utbildningarna som vi fått hjälp med. Harriet Jakobsson Öhrn Agneta Stark Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 9 Polisprogrammet höstterminen 2013 Polisutbildningsförordningen (1999: 740) anger ramarna för grundutbildning till polis. Med stöd av 2 § polisutbildningsförordningen beslutar Rikspolisstyrelsen utbildningsplan för Polisprogrammet . Polisprogrammet1 består av studier under fyra terminer varefter studenterna, vid godkänt resultat, erhåller polisexamen och blir behöriga att påbörja sin aspirantutbildning vid en polismyndighet2 . Utifrån de övergripande anvisningarna i utbildningsplanen organiserar varje utbildningsort sin utbildning utifrån egna kursplaner, där varje termin utgör en kurs. Polishögskolans kursplaner, liksom övriga styrdokument, gäller både för den stationära utbildningen och för distansutbildningen. Polisprogrammet består av kurserna: Grunder för polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet benämnt Samhällsvetenskap med inriktning mot polisiärt arbete Polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete I Polisiärt arbete B, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete II Polisiärt arbete C, vid Linnéuniversitetet Polisiärt arbete III Terminskurserna delas in i delkurser (Polishögskolan, Linnéuniversitetet) eller moment (Umeå universitet). För att undvika missförstånd använder vi i kartläggningsrapporten termen delkurs för dessa kursindelningar, medan termen moment används i betydelsen fortlöpande moment (Umeå universitet) och i betydelsen del av en delkurs (Polishögskolan). Delkursernas 1 Utbildningsplan för Polisprogrammet (dnr HR-7613576/12). En reviderad utbildningsplan gäller från och med den 1 januari 2014 och ytterligare revideringar sker under år 2014. 2 Avser utbildningen under år 2013. omfattning anges vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan i poäng motsvarande högskolepoäng, där en termin utgörs av 30 poäng. Vid Umeå universitet anges omfattningen i veckor. För att underlätta jämförelsen mellan olika delkurser används genomgående poäng som mått, där en vecka motsvarar 1,5 poäng. Delkurserna och deras närmare innehåll och struktur återfinns i kursbeskrivningar och studiehandledningar. Här nedan presenteras de tre utbildningarna termin för termin baserat på dokument som kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt scheman. Efter varje terminsbeskrivning ges några sammanfattande kommentarer. Därefter följer avsnitt som behandlar ämnesintegration, pedagogik och arbetsformer samt examination och bedömning, baserade på kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt på specifika dokument som rör pedagogik (Linnéuniversitetet och Polishögskolan) och examination (Polishögskolan). Slutligen redovisas uppgifter om studenterna, baserade på uppgifter som lämnats av respektive utbildningsort om studentgruppens sammansättning och former för studentinflytande samt redovisade studieresultat i Ladok. Termin 1 Den första terminen består av följande delkurser: Linnéuniversitetet: Introduktion till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som polis (1,5 p) Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt (7,5 hp) Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 10 Statsvetenskap (3 p) och reflektera kring yrkesrollen som polis. I övrigt förkommer studiesociala frågor som presentationer och rundvandring med faddrar samt fotografering, uniformsprovning och fysiska test. I delkurs 2 Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt behandlas grunderna i den svenska rättsordningen och juridiska metodfrågor. Fem föreläsningar ges i straffrätt. Föreläsningar ges även i juridisk metod, processrätt, förvaltningsrätt samt folkrätt och mänskliga rättigheter. I delkursen ingår också en föreläsning i att söka juridisk information samt biblioteksintroduktion. Studentaktiva inslag är en lagboksövning, två seminarier som behandlar rättsfall samt ett seminarium kring ansvarsfrihetsgrunder och osjälvständiga brottsformer. Under delkursen ska studenterna utöver den schemalagda tiden göra ett rättegångsbesök, som ska redovisas skriftligt. Delkurs 3 Statsvetenskap behandlar polisens roll i en demokratisk rättstat. Under delkursen ges sju föreläsningar som behandlar demokratins framväxt, riksdag och regering, lagstiftning, offentlig förvaltning samt rättsväsendet. Den första terminens fjärde och sista delkurs Polisiär grundkurs inklusive fältstudier behandlar grundläggande moment i polisens uppdrag att upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i samhället. Under de fyra första veckorna ligger tyngdpunkten på beteendevetenskap. Efter en delkursintroduktion under en halv dag behandlas i åtta föreläsningar, en lektion och tre seminarier områden som socialpsykologi, kommunika- Polisiär grundkurs inklusive fältstudier (14 p) Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena Akutsjukvård (4 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa och Polisbilskörning. Umeå universitet: Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser (7,5 p) Kriminologi (7,5 p) Juridik I (10,5 p) Förundersökning och tvångsmedel (4,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system samt Polisbilskörning. Polishögskolan: Polisiära grunder I (15 p) Polisiära grunder II (15 p) Linnéuniversitetet I utbildningens inledande delkurs Introduktion till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som polis ges introduktionsföreläsningar i rättsvetenskap och rättspsykologi samt föreläsningar om doping, lärande och vetenskapligt förhållningssätt. Gruppsykologiska teorier och begrepp behandlas i två föreläsningar och ett övningspass. Under en lektion ges tillfälle att diskutera Tabell 1: Översikt över delkurserna i termin I Termin 1 1 2 3 4 5 Linnéuniversitet Intro Rättens grunder, straffrätt 6 7 8 9 Statsv. 10 11 12 13 14 Polisiär grundkurs 15 16 17 18 19 20 Fält Färdighetsämnen Umeå uni. Polisens roll och uppdrag Kriminologi Juridik I Fortlöpande moment Polishögskolan Polisiära grunder I Polisiära grunder II Förunders. Tvångsmedel Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 11 tion, etik, stress, aggression, avvikande beteende, förhandling och professionellt förhållningssätt. Poliskunskap introduceras med en föreläsning om polislagen och ett litteraturseminarium. Fyra veckor in i delkursen introduceras casearbete, där basgrupperna utifrån tre filmer ska diskutera och redovisa aktuella frågeställningar. Poliskunskapen fortsätter med ytterligare två föreläsningar om polislagen samt om knivlagen, lagen om omhändertagande av berusade (LOB) samt häkteslagen och bearbetas vidare utifrån ett diskussionscase och i tre seminarier. Vid seminariet på temat avvikande beteende och sociala gränsdragningar diskuteras intervjuer som de studerande genomfört. Delkursens sjunde vecka utgörs av fältstudier med syfte att koppla ihop teori och praktik och låta studenterna följa polisens dagliga verksamheter. Fältstudierna följs upp i en lektion, där studenterna redovisar och diskuterar de uppgifter de haft under fältveckan. Efter en lektion om polisens våldsanvändning och ytterligare två diskussionscase, avslutas delkursen med en heldagsövning där färdigheterna i poliskunskap, juridik, beteendevetenskap samt enkla tekniker i konflikthantering övas. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger ett antal färdighetsämnen, som i sin helhet omfattar alla fyra terminerna. Det övergripande syftet för ämnet Akutsjukvård är ett professionellt bemötande och omhändertagande när en person blir akut sjuk eller skadas. Under den första terminen ges föreläsningar om systematiskt omhändertagande, cirkulationssvikt, chock och förväxlingstillstånd samt lektioner i hjärt- och lungräddning. Studenterna tillämpar kunskaperna i tre övningar. Ämnet Kriminalteknik syftar till att ge studenten den kunskap och förmåga som behövs för att fylla kraven i enlighet med Rikspolisstyrelsens Kriminaltekniska strategi. Under den första terminen behandlas under nio lektioner med praktiska övningstillfällen dokumentation, fotografering och bildhantering. Ämnet Konflikthantering består under den första terminen av tio lektioner i grundläggande träning i självskydd och grepptekniker samt introduktion av det grundläggande taktiska förhållningssättet. Teoretiska inslag som behov och proportionalitet (PL 8§) är utgångspunkten vid all diskussion samt genomförande av fysiska metoder kopplat till konflikthanteringen och ämnet integreras med det kommunikativa förhållningssättet. Tre lektioner i simning ingår också i ämnet. I ämnet IT ges under den första terminen två introducerande lektioner och tre lektioner i RAR. Tolv lektioner ges under den första terminen i ämnet Hälsa, vars övergripande syfte är att ge kunskaper om faktorer som påverkar hälsan i yrkeslivet. Lektionerna behandlar både teoretiskt och praktiskt frågor kring uppvärmning, kroppskännedom, fysisk träning och skadeprevention. Studenten genomför ett test av den personliga fysiska profilen (PFP) och utifrån denna utarbetas ett personligt träningsprogram. I ämnet Polisbilskörning tränas polistaktisk och trafiksäker bilkörning. Ämnet introduceras under den första terminen i en lektion och studenterna övar därefter i tre övningspass på körgård. Övrig aktivitet under terminen är medverkan som figuranter i övning i bastaktik. Umeå universitet Utbildningen vid Umeå universitet inleds med delkursen Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser. Inledningsvis presenteras utbildningen och de pedagogiska arbetsformerna. Delkursen introduceras med en föreläsning, där förutsättningarna ges för ett grupparbete om polisrollen samt för två seminarierna om polisuppdraget. Grupparbetet genomförs under hela delkursen och under arbetets gång finns möjlighet till handledning vid två schemalagda tillfällen. Frågor kring det demokratiska samhället och rättsstaten med tonvikt på mänskliga rättigheter och europeiskt samarbete samt svenskt statsskick och offentlig förvaltning behandlas i två föreläsningar och två seminarier. Ytterligare föreläsningar behandlar etik, kommunikationens grunder, presentationsteknik, vetenskapligt förhållningssätt samt mångkultur. Under delkursen introduceras grupprocesser med en inledande föreläsning och efterföljande bearbetning i tre övningspass och ett reflektionspass. I övrigt tillkommer praktisk Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 12 information, uniformsprovning, konditionstest samt information från polisförbundet. Delkurs 2 Kriminologi tar sin utgångspunkt i kriminologi och annan samhälls- och beteendevetenskaplig kunskap om brott och brottsförebyggande arbete. Delkursen inleds med en introducerande föreläsning där också förutsättningarna för det grupparbete som ska genomföras ges. Därefter följer föreläsningar om brottsutveckling och brottsstatistik, straffrätt, brott och kön, brott och etnicitet, kriminalpolitik samt fyra föreläsningar om brottsteorier. Brottsförebyggande arbete presenteras genom föreläsningar om problemorienterat polisarbete och polisens underrättelsemodell (PUM) samt utifrån teoretiska perspektiv och brottsofferperspektiv. Studentaktiva inslag är en statistikövning, en övning i presentationsteknik samt basgruppsarbete kring ett utvalt brott. I delkurs 3 Juridik I behandlas juridiken som konfliktlösningsmetod och rättens roll i samhället. Tre föreläsningar ges i straffrätt och två i processrätt samt föreläsningar i allmän rättslära, förvaltningsrätt, sekretess och civilrätt. Föreläsningarna bearbetas vid sju obligatoriska seminarier, där studenternas egen förberedelse och aktivitet står i centrum. Dessutom genomförs en lagboksövning och en övning i nätresurser. Delkurs 4 Förundersökning och tvångsmedel behandlar straff- och processrättsliga regler gällande mängdbrott med tonvikt på polisens metoder vid brottsutredning samt brottslighetens konsekvenser för brottsoffer. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och polisens mobila utredningsstöd (PUST) introduceras. Efter en introducerande föreläsning sker arbetet problembaserat utifrån ett skrivet case med självständigt arbete i basgrupper. Under arbetet ges möjlighet till handledning vid tre tillfällen. Parallellt med och insprängda i de fyra delkurserna ligger ett antal fortlöpande moment, som samtliga fortsätter i de kommande tre terminerna. Momentet Akutsjukvård behandlar i tre föreläsningar, tre övningar och ett seminarium skademekanismer, bedömning och omhändertagande av sjuk eller skadad person enligt L-ABCDE, akuta sjukdomstillstånd, tillstånd där symtom och tecken kan förväxlas med drogoch alkoholtecken samt åtgärder vid luftvägshinder, andnings- och hjärtstillestånd hos vuxna, ungdomar och barn. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består av sexton lektioner i grundläggande träning av tekniker i självförsvar och greppkopplingar utifrån ett grundläggande taktiskt förhållningssätt. I momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket behandlas i en föreläsning, tre seminarier och två övningar grundläggande teorier om sambanden mellan tankar, känslor och fysiska reaktionsmönster samt mentala tekniker och betydelsen av fysisk aktivitet. En livräddningsövning ingår i momentet. Momentet Data/ centrala system syftar till att studenterna ska kunna hantera de datasystem som är tillgängliga för polisens arbete. I den första terminen ges fyra introducerande lektioner samt fyra lektioner i RAR. Momentet Polisbilskörning har som övergripande syfte att genomföra steg 1 i polistaktisk bilkörning och förbereda studenterna för stegen 2 och 3, som sker på polismyndigheten. Under den första terminen introduceras momentet under en lektion och studenterna övar därefter i körgårdskörning samt körning i varierande trafikmiljö. Övriga aktiviteter under terminen är en temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter samt en övning i feedback och ett samverkansprojekt med psykologistudenter vid åtta tillfällen. Polishögskolan Utbildningen första delkurs Polisiära grunder I inleds, efter information om Polishögskolan, fadderverksamheten och polisförbundet, med fyra olika upplevelsebaserade scenarier och tre seminarier i yrkesetik. Upplevelsedagen följs av en introduktion av delkursen och därefter lektioner klassvis, då de upplevelsebaserade scenarierna diskuteras. I övrigt är introduktion till lärplattformen Pingpong, besök på Polismuseet, fotografering och uniformsprovning schemalagt. Delkursen innehåller fyra sammanvävda moment. Momentet Polisens organisation, uppdrag och befogenheter inleds med en föreläsning om polisens uppdrag följt av föreläsningar Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 13 om ordningsvakter och internationell polisverksamhet samt en lektion som behandlar Polisens underrättelsemodell (PUM) och kriminalunderrättelsetjänst (KUT). I en serie om åtta seminarier spridda över momentet behandlas polisens uppdrag utifrån centrala paragrafer i polislagen. Momentet Kommunikation i polisarbete innehåller lektioner i gruppdynamik, samtalsmetodik och förhandling som bearbetas i efterföljande seminarier och övningar. Under momentet ska studenterna genomföra en motpartsintervju med en person som mött polisen i situationer med risk för missförstånd eller konflikt. Uppgiften förbereds genom litteraturseminarium och intervjuövning. Intervjun ska dokumenteras och följs sedan upp i slutet av delkursen. Momentet Juridiska grunder inleds med en introduktion till det svenska rättssystemet samt grunderna i allmän rättslära. Vid tre lektionstillfällen behandlas rättsordningens systematik och uppbyggnad, rättskällor samt rättsliga aktörer och juridiska begrepp. Föreläsningar ges i förvaltningsrätt, mänskliga rättigheter samt offentlighet och sekretess och följs upp i en lektion och två seminarier. I samverkan med momentet ges två lektioner i informationssökning, källkritik och juridiska källor. I momentet Polisiär konflikthantering introduceras bastaktiken med en föreläsning i mentalt förhållningssätt, vilket följs upp vid tre seminarier. När det gäller konflikthantering – självskydd och hälsa, tränar studenterna, efter två introducerande föreläsningar, grundläggande ingripande- och självförsvarstekniker en gång i veckan. Här ingår också löpträning, simning och träningsplanering samt föreläsningar som behandlar doping och träning ur ett polisiärt perspektiv. Delkursen avslutas med en övning, som främst är en integration mellan momenten Polisens organisation, uppdrag och befogenheter och Kommunikation i polisarbete. I anslutning till övningen ges tre lektion inom temat Data/utredningsstöd som behandlar avrapportering och upprättande av omhändertagandeblad och brottsanmälan i polisdatasystemet Rationell anmälningsrutin (RAR). Övningen filmas och bearbetas i en muntlig analys. Övriga inslag under delkursen är Människans grundläg- gande vitala funktioner som introduceras vid ett lektionstillfälle. Slutligen ges en föreläsning i brottsplatsundersökning inom momentet Kriminalteknik. Utbildningens andra delkurs Polisiära grunder II består av tre moment. Momentet Brottsförebyggande arbete inleds av en introduktion i kriminologi. I tre föreläsningar och fyra seminarier belyses och diskuteras fundamentala kriminologiska perspektiv, brottsförebyggande arbete, problemorienterat polisarbete, brottsoffer samt stereotyper och fördomar. Temat globalisering, migration och mångfald behandlas i tre föreläsningarna. I momentet ligger en veckas fältstudier, som förbereds och följs upp i seminarieform. I momentet Straffrätt behandlas i fyra föreläsningar och sju seminarier allmänna rättsregler som rör brott och straff, brottsrekvisit, handlingars straffbarhet samt osjälvständiga brottsformer. I momentet Polisiär konflikthantering påbörjas utbildning i nationell bastaktik och vapen. Det kommunikativa förhållningssättet behandlas i en föreläsning och tre seminarier. Det grundläggande taktiska förhållningssättet (GTF) introduceras i föreläsningsform och behandlas därefter i två lektioner och två övningar samt i en obligatorisk inlämningsuppgift. Utbildningen i vapen behandlar vid fyra lektionstillfällen vapenregler, vapenkännedom samt grunderna för vapenhantering. Temat Konflikthantering – självskydd och hälsa består av sexton lektionspass, där ytterligare grepp och självskyddstekniker introduceras. Studenterna börjar träna på ingripanden mot aggressiva personer samt tränar livräddning vid två tillfällen. Övriga inslag under delkursen är fem lektionspass i Trafik och förarutbildning där studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskap och färdighet i att framföra ett fordon på ett trafiksäkert sätt. I momentet Datasystem/ utredningsstöd introduceras polisens utredningsstöd (PUST) och RAR-utbildningen fortsätter under två lektioner. Kriminaltekniken introduceras med en dokumentation av en brottsplats. Terminen avslutas med en slutövning under en dag, där studenterna ska genomföra polisiära uppdrag och tillämpa de kunskaper de förvärvat Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 14 under terminen. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den tredje terminens trafikövning och i ett praktiskt seminarium som behandlar missbruk samt en teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter. Några sammanfattande kommentarer termin 1 Vid de tre utbildningarna innehåller den första introducerande delkursen vissa gemensamma inslag. Förutom praktiska aktiviteter som uniformsprovning och fotografering sker inledningsvis någon form av introduktion till utbildningens syn på vetenskap, lärande och pedagogik. Gruppsykologi är också ett gemensamt tema som här inledningsvis i första hand tycks ha som syfte att etablera och vara ett stöd för kommande basgruppsarbete. Ett annat tema för den första terminen är introduktionen till polisens samhälleliga uppdrag och roll. Den inledande omfattningen av detta tema varierar beroende på introduktionskursens längd. Vid Linnéuniversitetet omfattar den introducerande delkursen endast en vecka och reflektionen kring yrkesrollen blir till kortare inslag tillsammans med föreläsningar i rättsvetenskap och rättspsykologi. Under de följande delkurserna fördjupas temat framförallt i delkurs 4 (Polisiär grundkurs inklusive fältstudier). Här ges socialpsykologiska processer, poliskunskap och reflektion kring yrkesrollen stort utrymme och temat behandlas genom motpartsintervjuer samt i basgruppsarbete, casediskussioner och seminarier utifrån Polislagen och andra lagar som styr polisens arbete samt genom undervisning i etik, kommunikation och professionellt förhållningssätt. Även utbildningsinslag som mänskliga rättigheter och det svenska rättssystemet (i delkurs 2) och det demokratiska samhället, den offentliga förvaltningen och rättsväsendet (i delkurs 3) ger kunskapsunderlag och ramar för det polisiära uppdraget. I delkursen ligger också en veckas fältstudier och en avslutande ämnesintegrerad heldagsövning. Vid Umeå universitet, vars första delkurs utgörs av fem veckor sker en fördjupning av polisens uppdrag och roll genom seminarier och ett grupparbete som löper över hela delkursen. Kunskapsmässigt stöd till temat ges genom undervisning om rättsstaten och det demokratiska samhället liksom i etik, kommunikation och mångkultur. I Polishögskolans första tio veckor långa delkurs kastas studenterna inledningsvis direkt in i en polisiär verksamhet genom de upplevelsebaserade scenarierna. Temat polisens uppdrag och roll behandlas fortlöpande huvudsakligen utifrån Polislagen, men också genom motpartsintervjuer och undervisning i kommunikation, yrkesetik och mänskliga rättigheter samt svenskt rättssystem och förvaltning. Delkursen avslutas med en integrerad övning. I Polishögskolans andra delkurs ingår en veckas fältstudier och hela terminen avslutas och sammanfattas med integrerad slutövning. I samtliga utbildningar introduceras straffrätten under den första terminen. Linnéuniversitetet och Umeå universitet har båda, i jämförbar omfattning, separata delkurser i juridik med tyngdpunkt på straffrätt. För Polishögskolans del fortsätter och utvidgas den första delkursens juridiska moment under den andra delkursen med momentet straffrätt. Ämnet kriminologi behandlas i en separat delkurs vid Umeå universitet och i momentet brottsförebyggande arbete i Polishögskolans andra delkurs. Utöver detta har Linnéuniversitetet också delkursen statsvetenskap, vars innehåll delvis återfinns i Umeås och Polishögskolans inledande delkurser. Umeå universitet har utöver detta delkursen förundersökning och tvångsmedel under den första terminen. Termin 2 Den andra terminen består av följande delkurser: Linnéuniversitetet: Kriminologi och brottsförebyggande arbete (7,5 hp) Utredning inkl. fältstudier (17 p) Civilrätt (4,5p) Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 15 Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen och Radio/taktiskt samband. behandlar kriminologisk teori, två statistik och tre kriminalpolitik. Det andra momentet utgörs av ett grupparbete kring brottsförebyggande arbete, där teoretiska kunskaper från det första momentet ska tillämpas. Spritt över terminen ges sammanlagt sex lektioner i ämnet. Delkurs 2 Utredning inklusive fältstudier pågår från studievecka 6 och terminen ut. Studievecka 11 utgörs av fältstudier, som följs upp under en lektion. I delkursen ingår moment från olika kunskapsområden som juridik, poliskunskap, beteendevetenskap, kriminalteknik och IT. Under delkursen varvas också olika undervisningsformer som föreläsningar, övningar och casearbete. Delkursen inleds med uppstart av casearbete och fyra handledningstillfällen är schemalagda under terminen. Det juridiska kursinnehållet presenteras i ett flertal föreläsningar och ett par seminarier som bland annat rör regler för förundersökning och tvångsmedel, åklagarrollen och advokatrollen, relevanta kapitel i brottsbalkens, bevisvärdering, JO, delar av utlänningslagstiftningen, arbetsmiljö- och miljöbrott samt offentlighet och sekretess. Det beteendevetenskapliga innehållet behandlas i fyra föreläsningar rörande perceptionspsykologi, förhörsmetodik och tillförlitlighetsbedömningar samt i fyra förhörsövningar och ett handledningstillfälle. I övrigt behandlas områden som brottsoffer, massmedia, larmtjänst och grova brott. I fyra större övningar med teman som brottsplatsundersökning, förundersökning med tvångsmedel och husrannsakan får studenterna Umeå universitet: Grupprocesser (3 p) Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier (22,5 p) Juridik II (4,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och taktiskt samband. Polishögskolan: Brottsutredande uppdraget I (10 p) Brottsutredande uppdraget II (9 p) Polisiär konflikthantering I (10,5 p) Trafiksäkerhet: förarutbildning I (0,5 p) Linnéuniversitetet Den andra terminen inleds med delkursen Kriminologi och brottsförebyggande arbete med syftet att lägga grunden för ett kunskapsbaserat polisarbete i brottspreventiva frågor. Kursen är indelad i två moment. Det första momentet är teoretiskt och efter en allmän introduktion ges sammanlagt åtta föreläsningar, varav tre Tabell 2: Översikt över delkurserna i termin II Termin 2 1 2 3 4 Linnéuniversitet Kriminologi och BF Umeå uni. Gruppprocesser 5 6 7 Utredning 8 9 10 11 12 13 Fält Utredning 14 15 16 17 19 Civilrätt Färdighetsämnen Ordning, trygghet I inkl. kriminologi och fältstudier Fortlöpande moment Polishögskolan 18 Brottsutredande uppdraget I Polisiär konflikthantering I Trafiksäkerhet/förarutbildning I Brottsutredande uppdraget II Juridik II 20 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 16 tillämpa sina kunskaper. I dessa övningar integreras färdighetsämnena Kriminalteknik och IT i delkursen. Sju lektioner i kriminalteknik gällande DNA, fingeravtryck, skospår, verktygsspår, signalement, daktyloskopi samt metodik och analys föregår övningen i brottsplatsundersökning, som också följs upp med en lektion i kriminalteknik. I färdighetsämnet IT ges fyra lektioner i Durtvå och lektioner i polisens formulärportal och i upprättande av förundersökningsprotokoll samt avrapporteringsövningar. Detta förbereder för den avrapportering som ska göras av övningarna i brottsplatsundersökning, förundersökning med tvångsmedel samt husrannsakan. Delkursen avslutas med ett rättegångsspel. Delkurs 3 Civilrätt fokuserar på vardagens civilrätt. Delkursen bygger på självständig instudering av litteraturen samt sökningar på internet. Fem lektioner i allmänna civilrättsliga frågor, familjerätt samt skadestånds- och ersättningsrätt ges som stöd för den egna inläsningen. Kursen är inte sammanhållen i tid utan ligger spridd under terminen för att anpassas till utredningskursen. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger färdighetsämnen. Färdighetsämnena IT och kriminalteknik är denna termin integrerade i delkursen Utredning inklusive fältstudier. I ämnet Akutsjukvård ges en lektion i hjärt- och lungräddning av barn. Ämnet medverkar i en samverkansövning, där akut omhändertagande av en sjuk person tränas och bedöms. Ämnet Konflikthantering består under den andra terminen av sammanlagt tolv lektionspass, där självskydd och grepptekniker, tekniker kopplade till polisbilen som arbetsredskap samt användning av handfängsel behandlas i teori och praktik. En lektion ges i expanderbar batong och sex lektioner i mentalt förhållningssätt. Under den andra terminen ges sex lektioner i ämnet Hälsa, där teoretiska genomgångar varvas med tillämpning av olika träningsmodeller. Ämnet Polisbilskörning innehåller under den andra terminen en riskutbildningslektion. Vid tre övningspass tränas sedan omkörning, manövrering, uppmärksamhet, fordons placering och hastighetsanpassning samt polistaktisk körning i tätort. I terminen har färdighetsämnen vapen och radio tillkommit. Färdighetsträning i Vapen genomförs i halvklass under sjutton lektioner jämt utspridda över terminen. Här behandlas grundläggande kunskaperna om säker vapenhantering, vapnets funktion och skjutträning. I ämnet Radio/taktiskt samband tränar studenterna under sex lektioner användning av mobila radiostationer anslutna till RAKEL. Övriga inslag under terminen är en lektion i retorik och deltagande som figuranter i övning bastaktik. Umeå universitet Den andra terminen inleds med delkursen Grupprocesser. Här behandlas gruppfenomen som normer, kåranda, effektiv arbetsgrupp och grupptänkande i fyra föreläsningar, en filmvisning med efterföljande reflektionsseminarium samt i en övning och ett litteraturseminarium. Delkurs 2 Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier behandlar polisens uppdrag ur ett brett perspektiv vad gäller upprätthållande av ordning, handläggning av en enklare brottsutredning samt brottsförebyggande arbete. I delkursen ingår moment från olika kunskapsområden som juridik, poliskunskap, beteendevetenskap, kriminologi och data. Delkursen inleds med en trygghetsvandring, där studenterna gör en kartläggning av campus utifrån säkerhetsaspekter. Delkursens innehåll presenteras sedan i ett flertal föreläsningar, lektioner och seminarier som rör grundläggande lagstiftning angående ordning och säkerhet, ordningsstörande brott, brandkunskap, straff- och processrättsliga regler gällande vardagsbrott, metoder vid brottsutredning, bevissäkring och förhör, människan som observatör samt förmögenhetsbrott, brottsoffer, utlänningsrätt och våldsbejakande radikalisering. Studenterna arbetar med två case, ett som rör förmögenhetsbrott och ett som rör hatbrott, med stöd av handledning vid sammanlagt tolv tillfällen. I arbetet med genomförandet av en förundersökning läggs för båda casen tonvikten på utredningsmetodik och förhörsmetodik samt användning av tvångsmedel och bevissäkring. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 17 Casen redovisas i form av ett förundersökningsprotokoll i Durtvå (datoriserad utredningsrutin) och det fortlöpande momentet Data/centrala system är därigenom integrerat i delkursen. I momentet har redovisningen förgåtts av fem lektioner i RAR, fyra lektioner i Durtvå och två lektioner i centrala system. I anslutning till casearbetet genomförs förhörsövningar och andra övningar kopplade till casen. Utöver dessa övningar genomförs också en övning i ordningsstörande brott samt en övning i grundläggande taktiskt förhållningssätt (GTF). Studievecka 6 utgörs av fältstudier, som ska ge studenterna en inblick i polisens uppdrag att upprätthålla ordning och arbeta brottsförebyggande. Delkurs 3 Juridik II belyser i första hand de rättsregler som styr polisens brottsutredande verksamhet. Centrala områden är förundersökningen och dess betydelse, tvångsmedel och påföljder. Under delkursen ges två föreläsningar och ett seminarium som rör brott mot person. Studenterna ska också genomföra ett grupparbete samt ett rättegångsbesök. Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna fortsätter de fortlöpande moment som på-börjades under den första terminen. Under terminen integreras de fortlöpande momenten både i delkurser och sinsemellan. Momentet Data/centrala system är integrerat i delkursen Ordning och trygghet I. I I-20-övningen, som genomförs utomhus under fysiskt påfrestande förhållan-den, integreras Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Akutsjukvård. Övningen har förberetts med en lektion vardera i momenten Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Mental och fysisk förberedelse för polisyrket. Utöver dessa integrerade aktiviteter består momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd av arton lektioner med inriktning på det kommunikativa och taktiska förhållningssättet samt utvecklande av grundläggande tekniker i självförsvar och ingripande. Momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket består av två föreläsningar, två lektioner och två seminarier samt filmvisning med efterföljande reflektion. Här fördjupas teorier om samband mellan tankar, känslor och fysiska reaktioner samt betydelsen av mentala tekniker och fysisk aktivitet för hälsa och yrkesliv. Dessutom tränas orientering vid två tillfällen, varav ett innehåller eftersökande av försvunnen person (MSO). Momentet avslutas med ett individuellt samtal. Momentet Polisbilskörning fortsätter under den andra terminen med ett lektionspass om fordons plats. Tre fortlöpande moment tillkommer i den andra terminen. Dessa moment fortsätter sedan även under de två kommande terminerna. Ämnet Radio och taktiskt samband syftar till att ge en grund för radiokommunikation i det kommande yrkeslivet. Under den andra terminen består momentet av tre lektioner, som är en introduktion till radiosystemet RAKEL. Utbildningen i Vapen och taktik behandlar i tio lektioner och tillämpade övningar tjänstevapnets konstruktion och funktion, grundläggande vapenhantering samt lagstiftning som styr polisens vapenanvändning. Utbildningen i Kriminalteknik syftar till grundläggande kompetens inom det kriminaltekniska området. Under den andra terminen ges i en föreläsning och tre lektioner och tillämpade övningar utbildning i att säkra vanliga kriminaltekniska spår som bland annat DNA, fingeravtryck, skospår och verktygsspår samt en övning i daktning. Under terminen ligger också en temadag om mångfald som är gemensam för studenter i samtliga terminer. Polishögskolan De två första delkurserna i den andra terminen rör det brottsutredande uppdraget. Delkurserna är formellt separerade under terminen men är funktionellt att betrakta som en sammanhållen kurs – från introduktion till ökande fördjupning i sex faser. I tid sträcker de sig över terminens samtliga veckor. Den första delkursen Brottsutredande uppdraget I består av tre faser. I den första introducerande fasen presenteras i föreläsningsform straffprocessuella tvångsmedel samt styrande regelverk för polisens arbete på en brottsplats i samband med en primärutredning och för inledande och bedrivande av förundersökning. Det Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 18 ges även introducerande föreläsningar om bevisvärdering och Kriminalteknik med fokus på inledande utredningsåtgärder. Studenterna tränas även i Datasystem/utredningsstöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering vid sammanlagt fyra lektionstillfällen som behandlar Durtvå och centrala system, d.v.s. register i vilka polisen kan söka information angående främst personer och fordon. Introduktionsfasen avslutas med en filmsekvens om ett polisingripande på en brottsplats som följs upp vid ett seminarium. Delkursens andra fas startar med en större övning i inledande utredningsåtgärder på en brottsplats i enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Under resten av fasen arbetar studenterna vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet inom ramen för en förundersökning. Temat för den andra fasen är förhör och inleds med fyra seminarier i vittnespsykologi och förhörsmetodik. Efter en föreläsning och ett seminarium i straffrätt samt två seminarier som rör informationsinsamling och dokumentation av förhör genomförs den första förhörsövningen. Förhöret och den dokumentation som gjorts följs upp vid ett obligatoriskt seminarium. I slutet av fasen hanteras brottsofferfrågor i form av en föreläsning och ett seminarium med tillhörande övning. Studenterna tar också del av en föreläsning kring samarbete i förhör. Den tredje fasen – fördjupning förhör – inleds med en föreläsning och ett seminarium i straffrätt. Studenterna genomför sedan den andra förhörsövningen som ska dokumenteras i ett förhörsprotokoll och i upprättande av en anmälan. Den tredje förhörsövningen föregås av ett seminarium om förhör av misstänkt person. Förhöret ska dokumenteras i ett förhörsprotokoll och avrapporteras samt diskuteras vid ett uppföljande seminarium. Fasen avslutas med slutförande av en förundersökning (förundersökning 1). Under delkursen genomförs också ett rättegångsbesök som följs upp vid ett seminarium. I utbildning i Radio/taktiskt samband tränar studenterna i sex lektionspass hantering av direktval, talgrupper och anrop. Den fjärde fasen – fördjupning tvångsmedel – hör hemma i delkurs 2 Brottsutredande uppdraget II. Här läggs tonvikten på tillämpning av teoretiska kunskaper. Efter två seminarier om tvångsmedel följer två övningstillfällen (minicase 1 och 2) och ett avrapporteringstillfälle. I samband med hanteringen av tvångsmedel fördjupar studenterna sina färdigheter i kriminaltekniska arbetsmetoder vid två seminarier kring vapenrelaterade brott och fordonsundersökningar. I fas 5 – ingripandeövning – integreras de kunskapsområden inom det brottsutredande uppdraget som så långt behandlats under terminen. I övningen ska studenterna genomföra inledande utredningsåtgärder på en brottsplats i enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Ingripandeövningen genomförs i två obligatoriska delar, där varje del avrapporteras för sig. Under resten av fasen arbetar studenterna sedan vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet. Här ingår bland annat att genomföra tvångsmedelsåtgärder, spårsäkring och förhör. Övningen mynnar ut i slutförande av förundersökning (förundersökning 2), där alla utredningsåtgärder ska dokumenteras. Parallellt med arbetet med förundersökningen genomförs en föreläsning och tre seminarier i straffrätt samt seminarier om påföljder, vittneskonfrontationer, sekretess och utredningskravet och två lektioner i polisens IT-stöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering. I fas 6 hanteras avslutningsvis ytterligare några moment av betydelse för att förstå det brottsutredande uppdraget. Här ingår bland annat en föreläsning om internationellt polissamarbete. Den utbildning i polisiär konflikthantering som påbörjades under den första terminen forsätter nu i delkurs 3 Polisiär konflikthantering I som löper parallellt med de två första delkurserna. Undervisningen i bastaktik utgår från de tre förhållningssätten, det mentala, det kommunikativa och det grundläggande taktiska samt relevant juridik. Fokus i denna delkurs ligger på de nationellt fastställda bastaktiska metoderna lokaliseringssök, stoppande av fordon och vägspärr. Efter teoretisk genomgång, tränas varje metod i två övningar och momentet avslutas med en sammanfattande övning. Fokus under terminens vapenutbildning ligger på skjutteknik, som tränas i tolv pass jämnt spridda över de tio första Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 19 studieveckorna med möjlighet till extra resursträning. I momentet Konflikthantering – självskydd och hälsa övar studenterna ingripande och självförsvar inkluderande användning av fängsel och batong i femton lektionspass jämnt spridda under terminen. Vid tre lektionstillfällen ges utbildning i expanderbar batong. Övriga inslag är orientering samt en föreläsning om dödsfall vid polisingripande. Delkurs 4 Trafiksäkerhet: förarutbildning I ligger parallellt med den andra delkursen. Den består av tre lektionspass, där studenterna får ta del av och diskutera forskning kring förarutbildning med fokus på riskmedvetenhet samt känna på olika konsekvenser som uppstår vid handlingar i samband med bilkörning. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den första terminens slutövning samt en teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter. Några sammanfattande kommentarer termin 2 Ämnet kriminologi, som behandlades under den första terminen vid Umeå universitet och på Polishögskolan, introduceras nu vid Linnéuniversitetet. Ämnet fördjupas även vid Umeå universitet och ingår i delkursen Ordning och trygghet I. Gemensamt för samtliga utbildningar är den andra terminens fokus på utredningsverksamhet. Vid alla utbildningar behandlas detta område med hög grad av ämnesintegration och med ett varierat utbud av arbetsformer som integrerar teoretiska och praktiska moment. Färdighetsämnena/ fortlöpande momenten Kriminalteknik och Data integreras i utredningskurserna både vid Linnéuniversitetet och vid Umeå universitet. Vid Polishögskolan är dessa ämnen helt integrerade i delkursen, liksom Radio. Utredningskursernas inriktning är att studenterna ska arbeta med en hel simulerad förundersökningsprocess – från ett inträffat brott till ett färdigt förundersökningsprotokoll. Under den första terminen genomfördes fältstudieveckor vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan. Linnéuniversitetet har ytterligare en fältstudievecka under den andra terminen och vid Umeå universitet genomförs den första fältstudieveckan. Något som utmärker utbildningen vid Umeå universitet är en större betoning av temat gruppprocesser, som utöver den inledande introduktionen under den första terminen också behandlas i en egen delkurs i den andra terminen. Temat är här inriktat på gruppfenomen i arbetslivet. Termin 3 Den tredje terminen består av följande delkurser: Linnéuniversitetet: Psykisk störning (4,5 p) Missbruk och droger (4,5 p) Brott i ungdomsmiljö (6 p) Nationell bastaktik (4,5 p) Trafik (9,5 p) Utöver delkurserna sker undervisning i färdig- Tabell 3: Översikt över delkurserna i termin III Termin 3 1 2 3 Linnéuniversitet Psyk. störn. 4 5 Missbruk droger 6 7 8 9 Brott ungdomsmiljö 10 11 12 Nationell bastaktik 13 14 15 Trafik Färdighetsämnen Umeå uni. Ordning, trygghet II inkl. fältstudier Juridik II Fortlöpande moment Polishögskolan Trafiksäkerhet Polisiär konflikthantering II Social utsatthet Ungdomar 16 17 18 19 20 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 20 hetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen samt Radio/taktiskt samband. Umeå universitet: Ordning och trygghet II (18 p) Trafik (12 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och taktiskt samband. Polishögskolan: Trafiksäkerhet (7,5 p) Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk (7,5 p) Ungdomar (7,5 p) Polisiär konflikthantering II (7,5 p) Linnéuniversitetet Den första delkursen Psykisk störning behandlar psykiska störningar ur ett samhällsoch individperspektiv i tre föreläsningar och ett casearbete. Kunskaper och färdigheter från kursinnehållet praktiseras i en avslutande övning. Delkursen drivs i samverkan med en sjuksköterska från psykiatrin. Delkurs 2 Missbruk och droger ger grundläggande kunskap om följderna och konsekvenserna av missbruk ur ett individoch samhällsperspektiv. I gästföreläsningar behandlas områden som sociallagstiftning, anabola steroider, preparatkännedom, utredning av narkotikabrott och tullens arbete samt en föreläsning ur missbrukarperspektiv. Relevant straffrättslig lagstiftning behandlas och studenterna får en förevisning i husrannsakan med narkotikahund samt en lektion med tillhörande övning i ingripande i krogmiljö, lägenhet och på allmän plats. Studenterna arbetar också med ett minicase som ska avrapporteras i integration med färdighetsämnet IT. Delkurs 3 Brott i ungdomsmiljö har sitt fokus i första hand på polisens, men också andra organisationers arbete, med att förebygga, utreda och åtgärda brott i ungdomsmiljö med unga gärningsmän. Delkursen introduceras redan vid terminsstarten med en uppgift att genom intervjuer med ungdomar införskaffa kunskap om ungas kultur och livsvillkor. Denna uppgift behandlas sedan vid ett seminarium under delkursen. Lagstiftning med anknytning till unga lagöverträdare gås igenom i en föreläsning samt vid två handledande lektioner. I gästföreläsningar behandlas områden som klotter, ungdomsutredningar och den så kallade Kronobergsmodellen. I slutet av delkursen genomförs en halvdagsövning, där studenterna ska tilllämpa sina kunskaper. Övningen avrapporteras i integration med färdighetsämnet IT. Delkurs 4 Nationell bastaktik siktar mot ett rättssäkert och säkert ingripande både i vardagspolisiära händelser och händelser med förhöjd hotbild utifrån de kommunikativa, mentala och taktiska förhållningssätten. Vad gäller det kommunikativa och det mentala förhållningssättet, så bygger utbildningen vidare på den kunskap studenten förvärvat under de två första terminerna inom färdighetsämnet Konflikthantering. Delkursen inleds med en övning i grundläggande taktiskt förhållningssätt (GTF) som följs upp av en teoretisk genomgång. Två lektioner vardera i kommunikativt och mentalt förhållningssätt ges liksom en lektion i rekognosering, observation och säkring samt en föreläsning om att tvingas använda tjänstevapen. Övningar genomförs i lokaliseringssök, normalstopp och vägspärr och delkursen avslutas med en samverkansövning. Delkurs 5 Trafik har sitt fokus på nollvisionen, det nationella trafiksäkerhetsarbetet och trafikforskning. Innehållet presenteras av inbjudna gästföreläsare och den lagstiftning som reglerar polisens arbete inom trafikområdet behandlas under sex lektioner. I övrigt bedrivs undervisningen i huvudsak genom casearbete med ett flertal handledningstillfällen. Basgrupperna arbetar här med områden som polisens uppdrag i det nationella säkerhetsarbetet, utredning och avrapportering av trafikbrott och trafikolyckor samt ordningsbot. I delkursen ingår temat kris- Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 21 psykologi som behandlas i en föreläsning följd av ett seminarium där olika texter om självupplevda dödsfall diskuteras. Temat avslutas med en övning i att lämna dödsbud. Knutet till detta tema ges en gästföreläsning i rättsmedicin och färdighetsämnet kriminalteknik integreras i delkursen med två lektioner rörande dödsfall samt lektioner i brandorsaksutredning och spårteknik. Delkursen avslutas med en tillämpad övning i trafikkontroll under en dag. Parallellt med och insprängda i de fem delkurserna ligger färdighetsämnen. Under terminen sker en integration i delkurserna. Färdighetsämnet Kriminalteknik är integrerat i delkursen Trafik. Ämnet IT är efter en lektion i Pust och tre i centrala system integrerat i delkurserna Missbruk och droger, Brott i ungdomsmiljö samt Trafik. Ämnet Akutsjukvård har föreläsningar och färdighetsträningar i systematiskt omhändertagande vid trauma och penetrerat våld och hjärt-lung-räddning med defibrillator. Kunskaperna praktiseras därefter i den avslutande övningen i Trafik. Färdighetsämnet Konflikthantering innehåller under den tredje terminen bland annat utbildning i tekniska hjälpmedel. Två lektioner behandlar expanderbar batong och OC-spray tas upp i två övningar. Vid sex lektionstillfällen fortsätter träning i självskydd och grepptekniker kombinerat med det grundläggande taktiska förhållningssättet. Tre lektioner ges i eftersök av försvunna personer (MSO) och en övning genomförs i samband med drunkningstillbud vintertid. Under den tredje terminen ges sex lektioner i ämnet Hälsa. Dessa behandlar levnadsvanor som sömn, skiftarbete, ergonomi samt matens betydelse för yrkesutövandet. Studenterna genomför också ett nytt test av sin fysiska status som underlag för revidering av det personliga träningsprogrammet. Ämnet Polisbilskörning innehåller en teoretisk lektion i stoppande av fordon från polisbil samt en heldagövning i avancerad bilkörning, där bland annat körning med olika angelägenhetsgrad och til�lämpningar av fordons plats på väg och omkörningsteknik tränas. Under den tredje terminen ligger nio lektioner samt ett antal resurstillfällen i Vapen jämt utspridda över terminen. Färdig- hetsträningen fortsätter och ammunition och dess verkan behandlas. Under simulatorträning får eleverna öva sina kunskaper och färdigheter i användandet av tjänstevapnet. Här belyses gällande lagstiftning, behov och proportionalitetsprincipen, etiska frågeställningar samt stressreaktioner och mänskliga begränsningar. Under den tredje terminen ges också en gästföreläsning om att tvingas använda sitt tjänstevapen. I ämnet Radio/taktiskt samband fortsätter studenterna under två lektioner att träna användning av mobila radiostationer anslutna till RAKEL. Umeå universitet Delkurs 1 Ordning och trygghet II behandlar polisens möte och arbete med ungdomar samt med människor med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Detta är också fokus för delkursens fältstudievecka. Delkursen är indelad i olika teman och studenterna arbetar basgruppsvis med fyra olika case. Varvat med casearbetet ligger föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. I övningarna sker samverkan mellan fortlöpande moment som Data, Radio, Akutsjukvård och Konflikthantering med kommunikation och självskydd. Under delkursen ska studenterna göra ett studiebesök i någon verksamhet som möter ungdomar eller människor med missbruksproblem och psykiska funktionshinder. Samverkan med socionomstudenter sker vid ett introducerande tillfälle och under en hel dag. Delkursens första tema behandlar ungdomars utveckling, ungdomsproblematik och ungdomskriminalitet. Studenterna arbetar här med ett case som rör polisens arbete med ungdomar, samverkan med andra myndigheter samt speciella omständigheter som gäller vid ungdomsbrott. Föreläsningar på detta tema tar upp områden som ungas identitetsutveckling, föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU), socialtjänstens arbete, barn i missbrukarfamiljer, kriminologi, kriminella ungdomar samt lagen om unga lagöverträdare (LUL). Inom temat hålls också seminarier om barnkonventionen och kriminologi med fokus på ungdomar. Studenterna genomför en övning samt ett studiebesök i högstadieskola, där de Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 22 basgruppsvis ska hålla ett lektionspass. Det andra temat i delkursen behandlar missbruk och narkotikabrott. Studenterna arbetar här med två case, där det första rör alkohollagen och lagen om omhändertagande av berusade (LOB) och det andra polisens arbete med narkotika och narkotikarelaterade brott. Föreläsningar på detta tema behandlar bland annat lagen om vård av missbrukare (LVM), alkoholskador och doping. Seminarier hålls om förundersökning och förhör. Studenterna genomför två övningar, varav en är en förhörsövning. I delkursens tredje tema arbetar studenterna med ett case som rör kontakter med psykiskt sjuka och funktionshindrade i vardagliga polisiära händelser. Avslutningsvis genomförs en övning på temat psykisk ohälsa. Delkurs 2 Trafik behandlar nationella trafikoch trafiksäkerhetsmål samt trafiklagstiftning och rapportering och utredning av trafikbrott och trafikolyckor. Studenterna arbetar under delkursen med tre större case som rör trafikolycksrapportering, rattfylleri och avrapportering. Basgruppsarbetet stöds av handledningar och seminarier rörande trafiklagstiftning och processrätt. Föreläsningar ges om bland annat om körkortslagen, larmtjänst samt om äldre i trafik. Ordningsbot behandlas i en lektion och en övning. I slutet av delkursen genomförs en trafikövning integrerat med de fortlöpande momenten Radio och Akutsjukvård. Parallellt med och insprängda i de båda delkurserna fortsätter de fortlöpande moment från tidigare terminer. Momenten är i stor utsträckning integrerade både sinsemellan och i delkurser. Momentet Akutsjukvård medverkar i en integrerad övning tillsammans med Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Mental och fysisk förberedelse för polisyrket. Momentet Radio och taktiskt samband är integrerat i två övningar i delkursen Ordning och trygghet II, varav en även tillsammans med Akutsjukvård, en övning i delkursen Trafik samt med momentet Polisbilskörning i en lektion i stadskörning. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd har en lektion tillsammans med Vapen och samverkar i en övning i delkursen Ordning och trygghet II. Även momentet Data/centrala system samverkar i övning i delkursen Ordning och trygghet II. Utöver denna integration har momentet Akutsjukvård en övning i hjärt-lungräddning med defibrillator och en övning i katastrofmedicin. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består av elva lektioner samt ett litteraturseminarium, där studenterna tränar färdigheter att kombinera grundläggande taktiskt förhållningssätt med tidigare förvärvade tekniker. I momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket ges föreläsning om kost och skifttjänstgöring och i två seminarier fördjupas kunskaper om hur mental träning kan användas som förberedelse för polisiära uppdrag. Som stöd för ytterligare fördjupning i polisiära datasystem ges i momentet Data/centrala system en lektion i RAR, tre lektioner i Durtvå samt handledning i centrala system. I momentet Polisbilskörning tränas säkra omkörningar under en lektion. Momentet Radio och taktiskt samband fördjupar i två lektioner kunskaperna i Rakel samt introducerar radion som taktiskt ledningsverktyg. I momentet Vapen och taktik fördjupas i femton lektioner och tillämpade övningar färdigheter i att hantera tjänstevapnet samt det kommunikativa förhållningssättets samband med vapenanvändning och taktik. Utbildningen i Kriminalteknik har en övning i foto och en i dokumentation. Under terminen ligger också en temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter. Polishögskolan Delkurs 1 Trafiksäkerhet pågår under studieveckorna 1 till 5. I delkursen behandlas trafiklagstiftning och inre utlänningskontroll, polisens trafiksäkerhetsarbete samt trafikskadehändelser. Trafikbrottslagen behandlas i en föreläsning samt i tre efterföljande seminarier. En övning i stopp av fordon och rapportering av olika förseelser samt ordningsbot genomförs. Två föreläsningar ges i inre utlänningskontroll. Inom momentet Data/utredningsstöd behandlas allmänna spaningsregister och PUST rörande olovlig körning, ordningsbot, rattfylleri och trafikbrottslagen. Studenterna arbetar med ett case Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 23 som rör olovligkörning, där centrala system och PUST används för utredning och avrapportering. Inom området trafiksäkerhetsarbete ges en föreläsning om nollvisionen och informationssystemet STRADA, som innehåller data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Detta tema bearbetas i ett casearbete. Temat trafikolyckor och trafikskadehändelser omfattar bland annat en avrapportering av trafikolycka i PUST. Inom temat behandlas även kristeori och bemötande på olycksplats i en föreläsning med efterföljande seminarium samt momentet Människans vitala funktioner gällande bedömning och omhändertagande enligt S-ABCDE. Vid fyra tillfällen tränar studenterna Polisbilskörning ute i trafik och en tillämpningsövning i Radio/taktiskt samband genomförs. Delkurs 2 Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk pågår under studieveckorna 6 till 13 och behandlar polisens kontakter med socialt utsatta människor. Under ett seminarium diskuteras etik och mänskliga rättigheter, lojalitet, rättssäkerhet och civilkurage. Tillfällig berusning och lagen om berusade (LOB) samt förväxlingsrisker och tecken på påverkan tas inledningsvis upp i sammanlagt tre seminarier. Frågor om rör narkotika, missbruk och vård behandlas i föreläsningar om doping och narkotika samt i ett seminarium och en övning om lagen om vård av missbrukare (LVM). Narkotikalagstiftningen behandlas i en föreläsning och två efterföljande seminarier. Inledande utredningsåtgärder seminariebehandlas vid två tillfällen och studenterna genomför en övning med avrapportering i PUST. Temat psykisk ohälsa innehåller ett seminarium om lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) samt två seminarier om hot- och riskbedömning. En tillämpad övning genomförs och en föreläsning ges om Fountainhouse. Suicidprevention samt bemötande av personer i kris behandlas i en föreläsning, en lektion och en övning i allvarligt meddelande. Inom delkuren genomförs också två lektioner samt en övning i Radio. I delkursen ingår en veckas fältstudier som ansluter till kursinnehållet. Delkurs 3 Ungdomar som pågår under studieveckorna 14 till 20 handlar om möten mellan unga människor och polisen. Delkursen är uppbyggd utifrån olika fall som berör kontakter med ungdomar i den polisiära vardagen och innehåller moment som Brottsförebyggande arbete, Utredningar, Civilrätt, Unga brottsdrabbade, Normer och kulturer, Möte och samverkan samt Kriminalteknik. Forskning om ungdomsbrottslighetens omfattning, karaktär och förändring behandlas i två seminarier om ungdomskriminalitet. Lagstiftning som ger polisen möjlighet att i brottsförebyggande syfte beslagta samt i vissa fall direktförverka alkohol, klotterverktyg samt farliga föremål analyseras i ett seminarium. Polisens nationella underrättelsemodell (PUM) blir aktuellt i det brottsförebyggande arbetet och relevanta delar av polislagen behandlas vid ett seminarium. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ligger tillsammans med speciallagstiftning till grund för brottsutredningar av brott med unga lagöverträdare. I två seminarier behandlas utredningar av brott begångna av ungdomar mellan 15 och 18 år och i två seminarier behandlas utredningar av unga under 15 år. Under delkursen ges föreläsningar om FN:s konvention om barns rättigheter, Stödcentrum för unga brottsoffer samt om medling. Under temat behandlas också i en föreläsning våldets konsekvenser och effekter av trubbigt och penetrerat våld. Bakomliggande faktorer till ungdomskriminalitet behandlas i två föreläsningar och ett seminarium i temat normer och kulturer. Radikalisering och extremism belyses i en föreläsning. Under kursen gör varje studiegrupp ett skolbesök. Besöket förbereds i två seminarier kring motiverande samtal och redovisas i en inlämningsuppgift. I delkursen ges också en föreläsning om vanligt förekommande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studenterna fördjupar sig vidare i ett pågående samverkansprojekt som ursprungligen initierades av Rikspolisstyrelsen men där huvudansvaret ligger hos socialtjänsten i samarbete med skolan. Projektet har till uppgift att bland annat att erbjuda stöd för unga som riskerar att hamna i kriminalitet. I delkursen fördjupas kunskaper om dödsfall och studenterna genomför en brottsplatsundersökning och en övning kopplat till dödsfall och gör Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 24 sedan ett studiebesök på Rättsmedicin i Solna, tillsammans med lärare. I direkt anslutning till besöket genomförs uppföljningssamtal där samtal förs om upplevelser av besöket. Delkursen avslutas med en tillämpad halvdagsövning. Delkurs 4 Polisiär konflikthantering II pågår under hela terminen parallellt med övriga kurser. Bastaktiken inriktas vid tre tillfällen på arbete i grupp och effektiv operativ ledning. Fördelar och svårigheter med den utökade numerären i samband med lokaliseringssök, normalstopp och vägspärr belyses och övas. I vapenutbildningen introduceras och utvecklas förmågan att hantera tjänstemässiga grundtekniker i tio lektionspass. De självskydds- och konflikthanteringstekniker som har introducerats under tidigare terminer utvecklas vidare i tolv träningspass. Användning av expanderbar batong behandlas och övas i tre lektioner med möjlighet till extra resurstillfällen. Studenterna utbildas i användning av OC/ pepparspray i tre lektionspass. Vid två tillfällen, varav ett i basgrupp görs genomgång och övning utifrån juridiken kring polisens våldsanvändning. Verklighetsbaserade övningar genomförs i simulatormiljö. Under terminen påbörjas arbetet med studenternas examensarbeten. En lektion om sanning och verklighet, ett seminarium om undersökande metoder, ett seminarium om att göra en arbetsplan samt ytterligare en lektion i informationssökning och källkritik inleder det självständiga arbetet. Under terminen är fyra heldagar schemalagda för datainsamling. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den andra terminens ingripandeövning samt en teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter. Några sammanfattande kommentarer termin 3 Innehållet i utbildningens tredje termin är nära nog identiskt vid de tre utbildningarna. Ett huvudtema är trafiksäkerhet. Detta område ges störst utrymme vid Umeå universitet med 12 poäng. Vid Linnéuniversitetet omfattar delkursen 9, 5 poäng och vid Polishögskolan 7, 5 poäng. Gemensamt för samtliga utbildningar är också delkurser som behandlar psykisk ohälsa, missbruk och ungdomar, där samverkan med andra myndigheter också inkluderas. Studenterna har även vid samtliga utbildningsorter till uppgift att söka upp och föra samtal med ungdomar. Den totala omfattningen av dessa områden är störst vid Umeå universitet, där de behandlas i delkursen Ordning och trygghet II om 18 poäng. Vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan motsvarar dessa områden sammanlagt 15 poäng och organiseras i tre respektive två separata delkurser, där i båda fallen delkursen om ungdomar ges störst utrymme. Skillnaderna i omfattning minskar emellertid om man tar hänsyn till de ämnesområden som vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet benämns färdighetsämnen respektive fortlöpande moment. Vid Polishögskolan är dessa insorterade och integrerade i delkurser och även vid de båda universiteten är de till stor del integrerade i delkursernas praktiska undervisning. Undantaget är emellertid de färdighetsämnen/ fortlöpande moment som behandlar polisiär konflikthantering med moment som bastaktik, självskydd och vapen. Vid Polishögskolan är dessa tre områden samlade i en separat delkurs om 7, 5 poäng och vid Linnéuniversitetet bildar bastaktiken en egen delkurs om 4, 5 poäng. För Umeå universitet och för självskydds- och vapendelarna vid Linnéuniversitetet gäller att de är ”poänglösa” och därmed tar tid från övriga delkurser. Under den tredje terminen genomförs en andra fältstudievecka vid Umeå universitet och Polishögskolan. Som en förberedelse inför utbildningens femte termin har samtliga utbildningar en myndighetsdag inför val av praktikplats. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 25 Termin 4 Brott i nära relationer – brottsutredande upp- draget III (11,5 p) Den fjärde terminen består av följande delkurser: Diskriminering, rasism och hatbrott (6 p) Polisens uppdrag och roll i samhället (6,5 p) Polisiär konflikthantering III (4,5 p) Linné universitetet: Brott i nära relationer (9 p) Valbar kurs (7,5 p) Ledarskap och polisens styrning (4,5 p) Omvärldskunskap (7,5 p) Trafiksäkerhet: förarutbildning II (1,5 p) Linnéuniversitetet Den första delkursen Brott i nära relationer fokuserar på våld i nära relationer. Sex föreläsningar i juridik behandlar ett historiskt perspektiv, brottsbalkens fjärde och sjätte kapitel samt bevisvärdering. Föreläsningar ges även inom områden som utredning av familjevåld, åklagarperspektiv, hot- och riskbedömning, och hedersrelaterat problematik. I gästföreläsningar presenteras kvinno- och anhörigperspektiv, brott i homosexuella relationer, kvinnojourers arbete, utvecklingspsykologi samt fallbeskrivningar om utsatta barn. Studenterna arbetar i basgrupper med två case i två steg, Det handledningstillfälle som är knutet till det första caset handlar om viktiga förstahandsåtgärder, vikten av att hålla videoförhör och att förmå brottsoffret att uppsöka vård. Vid det handledningstillfälle som är knutet till det andra caset behandlas barnperspektivet. Delkursen avslutas med en övning, som avrapporteras och sammanställs i ett förundersökningsprotokoll i polisiära IT-system. I delkurs 2 Valbar kurs och vetenskaplig metod får studenterna välja att fördjupa sig inom ett av fem olika områden. Kursen startar i studievecka Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena: Akutsjukvård (1,5 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen samt Radio/taktiskt samband. Umeå universitet: Fördjupningsarbete (6 p) Fördjupad brottsutredning med inriktning på våld i nära relation (10,5 p) Utredning av dödsfall (4,5 p) Ledarskap och professionellt förhållningssätt (9 p) Utöver delkurserna sker undervisning i de fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd, Mental och fysisk förberedelse för polisyrket, Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och taktiskt samband. Polishögskolan: Tabell 4: Översikt över delkurserna i termin IV Termin 4 1 2 3 4 Linnéuniversitet Brott i nära relationer 5 6 7 8 9 10 11 Valbar kurs 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Ledarskap och polisens styrn. Omvärldskunskap Utr. dödsfall Ledarskap och professionell förhållningssätt Färdighetsämnen Umeå uni. Fördj. arb. Våld i nära relation Fördj. arbete Fortlöpande moment Polishögskolan Brott i nära relationer Polisiär konflikthantering III Trafiksäkerhet/förarutbildning II Diskr., rasism, hatbrott Polisens uppdrag och roll II Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 26 7 och redovisas i studievecka 11. Under studieveckorna 8 och 9 är schemat fritt från annan undervisning än sådan som berör det valda fördjupningsområdet. Kurserna bygger till största delen på eget arbete, med stöd av lärarledda lärandeaktiviteter. Valbar kurs i Kriminalteknik inleds med två lektioner i blodbildsanalys. Hur en brottsplatsundersökning genomförs introduceras och övas vid fem tillfällen. Under kursens gång genomförs en studieresa till Riksmedicinalverket i Lund och föreläsningar ges i entomologi och brandkunskap. I den valbara kursen Självständigt arbete skriver studenterna ett vetenskapligt arbete om ett polisiärt intressant område. I kursen ingår vetenskapsteori och metod under en och en halv dag och studenterna får handledningsstöd vid åtta tillfällen. Under de schemafria veckorna har studenterna möjlighet att genomföra datainsamling utomlands. Valbar kurs i Trafik är en uppgradering i polisens trafiksäkerhetsarbete. I tio lektioner, som ges under kursens gång, behandlas trafiklagstiftning och föreskrifter, polisiära metoder för effektiv trafikövervakning samt trafiksäkerhet och nollvision, färdskrivare, körkort och fordons last. Tre heldagsövningar genomförs, varav en rör riskutbildning och en trafikkontroll. I den valbara kursen i Brottsförebyggande arbete arbetar studenterna aktivt tillsammans med analytiker och handläggare vid kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) och ungdomsgruppen vid Polismyndigheten Kronoberg. Under kursens gång ges sammanlagt tio lektioner, varav fyra är förlagda på polishuset och två på närpolisstation. I den valbara kursen i Juridik ges sammanlagt elva föreläsningar som fördjupar rättegångsbalkens regler om tvångsmedel, förundersökning och bevisvärdering. I samråd med studeranderepresentanter kan kursen omfatta områden som exempelvis juridik angående arbetsskador, miljöbrott, hatbrott samt genus- och barnperspektiv i juridisk metod. Delkurs 3 Ledarskap och polisens styrning, även benämnd Polisiärt förhållningssätt, har sitt fokus på polisen som organisation samt ledarskapets roll i organisationen. I delkursen ges fyra föreläsningar inom området och studenterna genomför en polistaktisk bemötandeövning, där kunskap från olika delkurser och ämnen ska integreras. Studenterna agerande bedöms utifrån fastställda kriterier och övningen är examinerande. Delkurs 4 Omvärld behandlar globala och inhemska händelser i omvärlden som påverkar brott och polisiära insatser. Delkursen består av fem föreläsningar i storklass inom områden som folkrätt och internationellt polissamarbete, islam och kulturskillnader, hatbrott samt extremism och radikalisering. Föreläsningarna följs upp i klassvisa handledningar. Parallellt med och insprängda i de fyra delkurserna fortsätter utbildningen i de färdighetsämnen som behandlats under tidigare terminer. Ämnet IT har två lektioner i Pust och tre i centrala system samt repetition av RAR och Durtvå och integreras i delkursen Brott i nära relation. Akutsjukvården medverkar i den polistaktiska övningen i delkursen Ledarskap och polisens styrning som följs upp i ett reflektionspass, där studenten resonerar och eventuellt korrigerar sitt agerande under övningen. Kriminaltekniken har lektioner och tillämpade övningar i brottsplatsundersökning i digital miljö, vapen och omhändertagande av ammunitionseffekter samt analys och dokumentation. Efter en samverkansövning i konflikthantering har färdighetsämnet Konflikthantering åtta lektioner och färdighetsträningar i bland annat självskydd och ingripandetekniker kombinerat med fysisk ansträngning, nödvärnssituationer och frihetsberövanden med koppling till bastaktikens taktiska och kommunikativa förhållningssätt. Två lektioner ges i OC-spray och studenterna arbetar med ett minicase. Undervisningen i ämnet Hälsa omfattar två lektioner och två seminarier integrerat med polisens arbetsmiljöarbete. Avslutningsvis utarbetar studenterna en personlig hälsoplan som analyseras i samverkan med kursens lärare. I ämnet Polisbilskörning tränas bastaktiskt brukandet av spikmatta och mörkerkörning och fortsatta övningar inom polisbilskörningens samtliga moment genomförs. Under den fjärde terminen ligger elva lektioner samt ett antal resurstillfällen i Vapen jämt utspridda över terminen. Studenterna använder tjänstevapnet i skiftande miljöer Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 27 och situationer som skytte under mörker, skytte med en hand, skytte från skydd & skyl, skytte innehållande varningsrop/varningsskott samt målväxling. Under en upplevelsebaserad övning får studenterna öva sina färdigheter i användandet av tjänstevapnet. Här belyses gällande lagstiftning, behovoch proportionalitetsprincipen, etiska frågeställningar samt stressreaktioner och mänskliga begränsningar. En föreläsning ges om att tvingas använda sitt tjänstevapen. Som en avslutning på vapenutbildningen genomför studenterna polismyndigheternas kompetensprov. I ämnet Radio/taktiskt samband fortsätter studenterna under tre lektioner att med rätt nomenklatur träna användning av mobila radiostationer anslutna till RAKEL. Bastaktik 2 tillkommer som nytt färdighetsämne och har efter en samverkansövning i nationell bastaktik sex lektioner, bland annat om konfliktreducerande metoder, ledning och arbete i grupp samt övningar i normalstopp, vägspärr och lokaliseringssök och en demonstrationsövning. Fyra lektioner ges i samverkan med Vapen. Umeå universitet Delkurs 1 Fördjupningsarbete innebär att studenterna enskilt eller i par fördjupar sig i en polisiärt relevant frågeställning. Under terminens första vecka ges under en dag föreläsningar i vetenskapligt skrivande och problemformulering samt en föreläsning i vetenskaplig metod. Föreläsningarna följs av ett handledningstillfälle som rör ämnesval och problemformulering samt en övning. Under fördjupningsarbetet tilldelas studenterna en handledare och med denne handledare diskuteras utformingen av arbetet regelbundet. Under de två första studieveckorna är två obligatoriska handledningar schemalagda. Huvuddelen av arbetet görs under studieveckorna 9 och 10. Under dessa veckor är endast fortlöpande moment schemalagda. Arbetet genomförs och redovisas i en skriftlig rapport, som presenteras, granskas och diskuteras vid ett avslutande symposium. Delkurs 2 Fördjupad brottsutredning med inriktning på våld i nära relation innebär en fördjupning av brottsutredning med fokus på relationsbrott från brottets uppkomst till förundersökningens slut. De fortlöpande momenten Kriminalteknik och Data/centrala system är integrerade i delkursen. Undervisningen sker utifrån ett verkligt ärende som följs via delar av ett autentiskt förundersökningsprotokoll. Studenterna arbetar med detta ärende utifrån casemetodik i tre steg. Före den första caseredovisningen ges sammanlagt sju föreläsningar som bland annat behandlar brottsplatsundersökning, sexualbrott och fridskränkningsbrott. En lektion ges i vittneskonfrontation och DNA och under tre seminarier behandlas bland annat familjerätt och förhör. Studenterna genomför också en övning. Före den andra caseredovisningen genomförs en halvdagsövning. I sammanlagt åtta föreläsningar tas områden som bevisvärdering, slutdelgivning, advokatens roll och provokativa åtgärder upp. I samverkan med kriminalteknik genomförs två övningar, varav en rör provtagning vid sexualbrott. I seminarieform behandlas slutdelgivning, sekretess samt förhör vid två tillfällen. Före den tredje caseredovisningen ges en föreläsning i osjälvständiga brottsformer samt en övning i polisiära utredningsstöd. Senare under terminen ligger en temadag med temat våld i nära relation i samverkan med kyrkan på campus. Delkurs 3 Utredning av dödsfall behandlar utredning av onaturliga dödsfall samt polisens insatser vid anhörigvård och beredskap att möta påfrestningar. I tre föreläsningar behandlas dödsfall, krishantering och debriefing samt sekretess. Studenterna gör ett studiebesök på rättsmedicinsk klinik, vilket följs upp under ett seminarium. En föreläsning ges i kriminalteknik och en övning i samverkan med de fortlöpande momenten Kriminalteknik och Radio och taktiskt samband genomförs. Radiomomentet har förbretts i två lektioner. I övrigt behandlas området genom casearbete. Delkursen avslutas med en övning i att lämna dödsbud tillsammans med präster från campuskyrkan. Delkurs 4 Ledarskap och professionellt förhållningssätt har sitt fokus på ett professionellt förhållningssätt, där etik och bemötande används som verktyg i polisarbetet. Polisväsendets orga- Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 28 nisation och ledarskap behandlas och belyses utifrån ett genusperspektiv. I sammanlagt sex föreläsningar behandlas bland annat arbetsmiljölagen, ledarskap och kön och ordningsstörande brott. I en övning och ett seminarium tas professionsetik upp. Det fortlöpande momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd är integrerat i delkursen, dels i två lektioner och dels i två heldagsövningar, där också det fortlöpande momentet Vapen och taktik ingår. Parallellt med och insprängda i de båda delkurserna fortsätter de fortlöpande moment från tidigare terminer. Momenten är i stor utsträckning integrerade både sinsemellan och i delkurser. I en tre dagar lång extern övning samverkar momenten Akutsjukvård och Konflikthantering med kommunikation och självskydd. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd integreras också i delkursen Ledarskap och professionellt förhållningssätt samt i en övning med Vapen och taktik. Momenten Kriminalteknik och Data/centrala system är integrerade i delkurserna Fördjupad brottsutredning med inriktning på våld i nära relation och Utredning av dödsfall. Momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket integreras i en övning med Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Akutsjukvård. Vapen och taktik integreras i delkursen Ledarskap och professionellt förhållningssätt i en övning där också momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd medverkar. Utöver denna samverkan har momentet Akutsjukvård, en föreläsning om kniv och skottskador. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består av elva lektioner och två övningstillfällen. Studenterna tränar färdigheter i att lösa konflikter utan våld samt att göra säkra och hänsynsfulla ingripanden, om våld ändå måste användas. I momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket ges en föreläsning och fyra seminarier som rör användning av mentala tekniker. Studenterna genomför också en övning i eftersökande av försvunnen person (MSO). Som stöd för ytterligare fördjupning i polisiära datasystem ges i momentet Data/centrala system en lektion i RAR, fyra lektioner i Durtvå, en lektion i centrala system samt två resurstillfällen. I momentet Polisbilskörning fortsätter utbildningen med en lektion i sparsam körning och en i mörkerkörning. Momentet Radio och taktiskt samband har två lektioner och ett övningstillfälle där avancerat praktiskt handhavande av radio tränas. Utbildningen i Vapen och taktik fortsätter i sexton lektioner och tillämpade övningar fördjupningen av förmågan att använda tjänstevapen. Som en röd tråd genom utbildningen ligger den nationella bastaktikens tre förhållningssätt. Som en avslutning på vapenutbildningen genomför studenterna polismyndigheternas kompetensprov. Övriga aktiviteter under terminen är en temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter samt medverkan som figuranter i den tredje terminens integrerade övning med Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Mental och fysisk förberedelse för polisyrket samt information från Polisförbundet. Polishögskolan Delkurs 1 Brott i nära relationer – brottsutredande uppdraget III pågår under studieveckorna 1 till 10. Delkursen är indelad i fyra faser, där den första fasen hanterar kursens grundläggande områden. Föreläsningar med uppföljande seminarier ges i skadedokumentation och relevanta brottstyper. Normaliseringsprocessen och förövarpsykologi behandlas i seminarier och genom uppföljning av film, som visar ett polisingripande. Den andra fasen, som behandlar ingripande och utredning, inleds med en heldagsövning, där professionella skådespelare agerar i fyra olika scenarier. Vid ingripandet ska inledande utredningsåtgärder vidtas och dokumenteras. Inom den andra fasen ges också föreläsningar om riskanalys på individnivå, hedersbegreppet och brottsplatsundersökning vid brand. I två seminarier behandlas hedersbegreppet och kontaktförbud. I den tredje fasen, analys och granskning, fortsätter studenterna att arbeta med skriftlig dokumentation och inspelade förhör från den inledande övningen. I fasen ges också en föreläsning om interna utredningar samt ett seminarium om barn som upplever våld. I den fjärde fasen behandlas brottsförebyggande Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 29 arbete och studenterna redovisar en uppgift inom området. Civilrätt behandlas i ett seminarium och en övning. I ett seminarium behandlas rättsfall och bevisvärdering. I delkursen ingår tre lektioner i Radio och färdighetsträning i hjärtlungräddning av barn genomförs inom Akutsjukvården. I delkurs 2 Diskriminering, rasism och hatbrott som pågår under studieveckorna 11 till 15 behandlas hatbrotten både ur ett övergripande samhällsperspektiv och utifrån juridiska och polisiära synvinklar. Utifrån ett omvärldsperspektiv ges föreläsningar om fascism och högerextremism i ett europeiskt perspektiv, islamofobi samt den rasideologiska rörelsen. I en lektion behandlas lasermannens och Breivik brott ur ett omvärldsperspektiv. Två seminarier behandlar föreställningar och attityder, varav ett berör homofobi. Inom området utredning och lagföring behandlas brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering i föreläsningar med uppföljande lektioner. Studenterna genomför också en förhörsövning. Brottsofferperspektivet belyses i en föreläsning om homofoba hatbrott och ett seminarium ur utsattas perspektiv. Det problemorienterade synsättet återkommer i delkursens samtliga moment. I en föreläsning om lokalt brottsförebyggande arbete ges exempel på problemorienterat arbete på två mindre orter. I två seminarier behandlas indikatorer, markörer och ledtrådar för hatbrott samt hur kunskap kan utnyttjas på bästa sätt. I delkursen ingår färdighetsträning i hjärt-lungräddning med defibrillator inom Akutsjukvården. Delkurs 3 Polisens uppdrag och roll i samhället, som pågår under studieveckorna 16 till 20, syftar till att knyta ihop polisprogrammets olika delar och skapa en helhetssyn på polisens uppdrag och roll i samhället. Inom temat samverkan vid särskild händelse behandlas samverkan mellan olika samhällsaktörer, främst polisens samverkan med räddningstjänst och sjukvård. Temat behandlas i en föreläsning utifrån begreppet operativ ledning, en föreläsning om eftersökande av försvunnen person (MSO) och en föreläsning om pågående dödligt våld samt ett casebaserat seminarium. Avslutningsvis genomförs ett plan- spel på temat. I en juridisk workshop breddas kännedomen om polisens möjliga uppgifter. Här behandlas bland annat brott mot allmän verksamhet och arbetsmiljöbrott. I en föreläsning behandlas EU:s påverkan på svensk polis och internationellt samarbete. Slutligen ingår temat polisforskning i delkursen med presentationer av polisforskare. Under samma tidsperiod seminariebehandlas studenternas examensarbeten under en heldag. Här avslutas och examineras polisutbildningens undervisning i Vetenskaplig metod och examensarbete. Under den fjärde terminen har tidigare två heldagar avsatt för eget arbete med uppsatsen. Delkurs 4 Polisiär konflikthantering III, som pågår under hela terminen, fokuserar på situationsanpassad konflikthantering. Utbildningen i bastaktik fortsätter med teoretiskt fokus på juridik i föreläsningar och seminarier samt på den operativa juridiken och ett planspel i juridiska metoder. En föreläsning ges i operativa och taktiska metoder och en lektion i att arbeta i grupp. Tre övningar som bland annat rör gripande och folksamlingar samt ett fallbaserat planspel genomförs. I vapenutbildningen tränas under tio pass förmågan att fatta beslut kring eventuell våldsanvändning i hotfulla situationer. Studenterna genomför även myndigheternas kompetensprov. Självskyddet tränas i sexton lektionspass spridda över terminen. En sommarlivräddning genomförs liksom eftersök enligt MSO i tremannapatrull. I samverkan med vapen genomförs en övning i springskytte. I slutet av terminen ges två föreläsningar om sömn, hälsa, skiftarbete och kost. I delkursen ingår en lektion i Radio. Delkursen avslutas med en sammanfattande övning i polisiär konflikthantering. Delkurs 5 Trafiksäkerhet: förarutbildning II pågår under hela terminen. I delkursen genomförs tre övningspass ute i trafik med möjlighet till ett resurstillfälle. Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den tredje terminens övningar i missbruk och psykisk ohälsa samt den andra terminens båda ingripandeövningar. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 30 Några sammanfattande kommentarer termin 4 Gemensamt för samtliga utbildningar är den fjärde terminens fokus på ämnesområdet våld i nära relation där kunskapen om polisens brottsutredande uppdrag fördjupas, men där också hela bredden av polisens verksamhetsområden – från det första ingripandet till det färdigställda förundersökningsprotokollet behandlas. I övrigt finns här några skillnader i utbildningarnas val av kursinnehåll. Linnéuniversitetets delkurs Omvärld och Polishögskolans delkurs Diskriminering, rasism och hatbrott har stora likheter där hatbrott och diskriminering behandlas ur ett omvärldsperspektiv. Vid Umeå universitet finns ingen motsvarande delkurs även om inslag av dessa kunskapsområden återfinns i olika delkurser under tidigare terminer. Under den fjärde terminen behandlar Umeå universitet polisens organisation och ledarskap som ett omfattande tema i delkursen Ledarskap och professionellt förhållningssätt. Delar av detta innehåll återfinns i Linnéuniversitetets delkurs Ledarskap och polisens styrning, medan Polishögskolans delkurs Polisens uppdrag och roll i samhället har en annan inriktning. Vid samtliga utbildningar finns moment där studenterna har till uppgift att skriva en vetenskaplig rapport. I den första terminens introduktion till polisutbildningen presenterades vid samtliga utbildningar innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt och informationssökning. Omfattning och uppläggning av momentet skiljer sig sedan åt mellan utbildningarna. Vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet avsätts särskilda delkurser för det vetenskapliga arbetet. Något som är utmärkande för Linnéuniversitetet är att studenterna har möjlighet att inom delkursens ram välja mellan fem olika fördjupningsområden. Av dessa är ett av alternativen det vetenskapliga arbetet och därmed är detta moment inte obligatoriskt för alla studenter, vilket det är på de båda andra utbildningsorterna. Vid Polishögskolan löper momentet över hela utbildningen och arbetet påbörjas i den tredje terminen påbörjar för att sedan färdigställas och examineras i den fjärde terminen. Under den fjärde och sista terminen sker vid samtliga utbildningar utprovning och utlämning av basuniform samt färdigställande av tjänstekort inför aspirantutbildningen. Studenterna genomför också myndigheternas kompetensprov i vapen. Sett över hela utbildningen är innehållet i de tre utbildningarna likartat. Förutom de beskrivna skillnaderna i den fjärde terminen kan också tilläggas att Umeå universitet har en större betoning av temat grupprocesser. Temat ingår, liksom för de övriga två utbildningarna, i den första terminens första delkurs, men fortsätter därefter under terminen i samverkan med psykologistudenter samt i en egen delkurs i den andra terminen. Polisstudenterna vid Umeå universitet har också ett samverkansprojekt med studenter i socialt arbete. Ämnesintegration Vid samtliga tre utbildningar betonas vikten av ämnesintegrerade kurser och polisutbildningarnas delkurser har i de flesta fall ett tematiskt innehåll, där ämnesdiscipliner som juridik, poliskunskap och samhälls- och beteendevetenskap är integrerade. De flesta teman utgår från polisiära verksamhetsområden som brottsförebyggande arbete, ordning och trygghet samt utredningsverksamhet. I andra teman fokuseras polisens arbete med olika brottstyper som brott i nära relation och hatbrott och polisens arbete med vissa kategorier av människor som ungdomar, missbrukare och psykiskt sköra. Vid Linnéuniversitetet finns några ämnesbaserade delkurser som Rättens grunder, Statsvetenskap och Civilrätt och vid Umeå universitet delkurserna Juridik I och II, Kriminologi och Grupprocesser. Dessa delkurser är emellertid i varierande grad knutet till polisarbete. Ämnen som helt eller delvis ligger utanför delkurserna är färdighetsämnen/fortlöpande moment. De riskerar därmed att bli isolerade från utbildningen i övrigt, vilket är ett problem som man hanterat på olika sätt. Vid Polishögskolan har sedan ett par år tillbaka samtliga dessa Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 31 ämnen integrerats i delkurser – både strukturellt i kursdokument och i grupperingen av lärare i lärarlag och i den praktiska undervisningen, även om de också har en egen position med egna lektioner. Vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet är dessa ämnen strukturellt separerade från delkurserna och beskrivs i separata studiehandledningar. Med undantag av ämnet Akutsjukvård vid Linnéuniversitetet är de också ”poänglösa”, trots att de examineras. Denna problematik blir inte lika tydlig vid Umeå universitet, eftersom man här inte talar om poäng för något av sina moment. Trots strukturella skillnader kan man ändå tydligt se att färdighetsämnen/fortlöpande moment ändå i ökande grad integreras i delkurser och med varandra under utbildningen. I den praktiska undervisningen är skillnaderna ur studentens perspektiv kanske inte så stora. De ämnen som behandlar den nationella bastaktiken, vapen och kommunikation-konflikthantering -självskydd kan ändå lyftas fram här som exempel på strukturella skillnader mellan utbildningarna. Vid Polishögskolan sammanförs dessa ämnen under beteckningen Polisiär konflikthantering. Efter introduktionen i den första terminen, då momentet är en del av de introducerande delkurserna Polisiära grunder, bildar momentet i de tre följande terminerna en egen delkurs i tre steg. Därmed har ämnena en egen gemensam plattform som är poänggivande. Vid Linnéuniversitetet är undervisningen i dessa färdighetsdelar mer komplex. Under de två första terminerna återfinns de båda temana kommunikation-konflikthantering-självskydd och vapen i de fortlöpande färdighetsämnena Konflikthantering och Vapen. Tyngdpunkten för utbildningen i bastaktik ligger därefter i den tredje och fjärde terminen – i termin 3 i delkursen Nationell bastaktik integrerat med färdighetsämnena konflikthantering och vapen och i termin 4 som det nytillkomna färdighetsämnet Bastaktik 2. Även vid Umeå universitet återfinns de båda temana kommunikation-konflikthantering-självskydd och vapen i varsitt fortlöpande moment; Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Vapen och taktik. I båda dessa moment behandlas även den nationella bastaktikens tre förhållningssätt. I vapenmomentet behandlas bastaktikens övriga delar. Pedagogik och arbetsformer De tre utbildningarna har en gemensam pedagogisk hållning, vilken kan sammanfattas i de två nyckelbegreppen integration och problembaserad metodik. Vikten av integration betonas starkt, dels den ämnesintegration som beskrivits ovan och dels integrationen mellan utbildningens teoretiska och praktiska moment. Integrationstanken kommer till uttryck både i kursernas organisation och i deras genomförande. Genom en variation av olika arbetsformerna såsom föreläsningar, lektioner, seminarier, grupparbeten, individuella uppgifter, praktiska övningar samt färdighetsträning ges studenterna förutsättningar för lärande som innebär både teoretisk reflektion och praktisk tillämpning av teoretisk kunskap. Den problembaserade ansatsen innebär att lärandet tar sin utgångspunkt i case, det vill säga händelseförlopp och situationer som förekommer i polisens arbete. Vid samtliga tre utbildningar görs en indelning i basgrupper om 5-7 studenter. Genom arbete i basgrupperna är det studenternas uppgift att, under handledning, lösa och hantera de polisiära situationer som presenteras i casen. Den valda pedagogiska inriktningen bygger på studentens aktiva medverkan både i basgruppsarbete och genom egen inläsning och förberedelse inför seminarier och övningar. För Polishögskolans distansstudenter tillkommer aktivt deltagande i aktiviteter i lärplattformen. Den genomgång som gjorts ovan av polisutbildningens innehåll och struktur visar att det överlag är en god överensstämmelse mellan pedagogiska intentioner och faktisk undervisning. De delkurser vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet som är ämnesbaserade tenderar emellertid i varierande grad att ha ett teoretiskt innehåll med en övervikt för föreläsningar och en lägre grad av studentaktiva arbetsformer. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 32 Examination, bedömningsgrunder och betygssättning För samtliga tre utbildningsorter gäller att studenter som underkänns vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds ytterligare två provtillfällen under terminen. Vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet har studenterna möjlighet att efter en andra underkänd omexamination examineras i samband med att delkursen/momentet ges följande termin. Polisutbildningen i Umeå följer så långt det är tillämpligt, universitets regelverk för examinationer3 . Individuella samtal förs i termin 3 med de studenter som bedöms ha för stor eftersläpning och studieuppehåll rekommenderas för att hinna fullgöra icke-godkända delar. Polishögskolan anger i ett särskilt dokument de riktlinjer och rutiner som gäller för examination4. Studenter vid Polishögskolan som efter tre provtillfällen underkänns i något av delkursens moment måste avbryta sina studier och erbjuds att gå om hela eller delar av delkursen. När det gäller vapenutbildningen erbjuds vid Polishögskolan ytterligare två provtillfällen. De studenter som efter fem provtillfällen underkänns i vapenutbildningen måste avbryta sina studier och erbjuds att gå om hela eller delar av delkursen. Samtliga utbildningsorter använder betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG) för kurser och delkurser, där kravet för godkänd kurs är godkänd examination i kursens samtliga delkurser och moment. Vissa delkurser bedöms enbart med betygsgraderna Underkänt (U) eller Godkänt (G). Vid Linnéuniversitetet gäller detta delkurserna Introduktion till utbildningsprogrammet och till yrkesrollen som polis, Nationell bastaktik och Ledarskap och polisens styrning samt färdighetsämnen med undantag av Akutsjukvård, Konflikthantering och Vapen, där möjlighet ges till slutbetyget Väl Godkänd i termin 4. Sammanlagt är det således möjligt för studenterna att erhålla VG på delkurser motsvarande 109,5 av totalt 120 poäng samt på de två 3 www.student.umu.se/regelsamlingen 4 Riktlinjer och rutiner för examination på Polishögskolan i Solna (dnr A063.478/2013) icke-poängsatta färdighetsämnena Konflikthantering och Vapen. För Väl Godkänt på en kurs (termin) krävs att man examinerats i mer än 15 poäng med betyget Väl Godkänd. Vid Umeå universitet ger delkurserna Polisens uppdrag och roll i samhället, Förundersökning och tvångsmedel, Grupprocesser, Juridik II, Ledarskap och professionellt förhållningssätt samt de fortlöpande momenten ges endast betygen Underkänd eller Godkänd. Här är det således möjligt att erhålla VG på 91,5 av totalt 120 poäng. För Väl godkänd för hel kurs (termin) krävs betyget VG på delkurser motsvarande 18 poäng (12 av 20 veckor). Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. Vid Polishögskolan används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG) för åtta delkurser om sammanlagt poäng 74 poäng. För övriga sju delkurser används betygsgraderna Underkänd (U) och Godkänd (G). VG kan endast uppnås vid det första examinationstillfället. Till skillnad från Polishögskolan kan polisstudenterna vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet tillgodoräkna sig högskolepoäng. Vid Linnéuniversitetet erhåller studenterna sammanlagt 22,5 högskolepoäng i kurserna Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt (7,5 hp), Kriminologi och brottsförebyggande arbete (7,5 hp) samt Akutsjukvård i enlighet med kursplan 1MC305 – Polisiärt omhändertagande av akut sjuka eller skadade personer (7,5 hp). Vid Umeå universitet kan studenterna, efter prövning, få tillgodoräkna sig 72,5 hp i ämnena Juridik (30 hp), Pedagogik (20 hp), Socialt arbete (15 hp) och Omvårdnad (7,5 hp). Bedömningsgrunder Vid samtliga tre utbildningsorter sker examinationen på grundval av skriftliga, praktiska och muntliga uppgifter. Vilka bedömningsformer som används för olika delkurser och moment anges i kursplaner och kursbeskrivningar/ studiehandledningar. Förutom dessa bedömningstill-fällen ställs, för ett godkänt studieresultat, krav på närvaro och aktivt deltagande i centrala utbildningsaktiviteter. Vid alla tre Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 33 utbildningsorterna anges vid kursstart och i delkursbeskriv-ningar/studiehandledningar vilka moment och uppgifter som är obligatoriska. Vid Umeå universitet ska kompletteringar av obligatoriska uppgifter ske senast två veckor efter moments slutdatum. Obligatoriska delar som inte görs under avsatt tid får fullgöras nästa gång momen-tet ges. Vid Polishögskolan ska frånvaro från obligatoriska moment alltid kompenseras. Högst två kompenserande tillfällen erbjuds i kursen. Vid Linneuniversitetet är utöver angivna obligatoriska delar och all färdighetsträning den reguljära undervisningen frivillig, medan Polishögskolan ställer krav på närvaro i all undervisning undantaget giltig frånvaro som exempelvis sjukdom och beviljad ledighet eller där det i schema eller på annat sätt framgår att viss aktivitet är frivillig. I nedanstående sammanställning av examinationstillfällen under utbildningen redovisas inte obligatoriska moment och uppgifter. Examinationsuppgifter termin 1 Vid Linnéuniversitetet genomför studenterna följande examinationer/prov: Introduktion till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som polis: tentamen i gruppsykologi Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt: skriftlig tentamen, redovisning av rättegångsbesök Statsvetenskap: hemtentamen Polisiär grundkurs inklusive fältstudier: skriftliga inlämningsuppgifter basgruppsvis i poliskunskap, muntlig redovisning basgruppsvis i stress, social konstruktivism och social kognition samt social påverkan, genomförande av intervjuer på temat avvikande beteende och sociala gränsdragningar med efterföljande diskussionsseminarium, hemtentamen i kommunikation, skriftlig tentamen i polislagen Akutsjukvård: skriftlig tentamen Kriminalteknik: inlämningsuppgift, redovisning av studentarbete Konflikthantering: praktisk examination Hälsa: framtaget personligt träningsprogram utifrån testresultat Polisbilskörning: utvärdering vid terminsslut Vid Umeå universitet genomför studenterna följande examinationer/prov: Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser: muntlig och skriftlig redovisning av basgruppsarbete, litteraturseminarium Kriminologi: laboration i statistik, muntlig redovisning av basgruppsarbete, skriftlig tentamen. Juridik I: skriftlig tentamen Förundersökning och tvångsmedel: redovisning av casearbete från en basgrupp/klass genom lottning, där övriga basgrupper är opponentgrupper vid redovisningsseminariet Akutsjukvård: datorbaserad examination i hjärt-lungräddning, en individuell praktisk examination Polisbilskörning: genomfört delmoment Data: individkontroll sker fortlöpande Konflikthantering med kommunikation och självskydd: praktisk examination, skriftlig tentamen Mental och fysisk förberedelse för polisyrket: litteraturseminarium om mentala tekniker, seminarium, tillämpat prov i livräddning Vid Polishögskolan genomför studenterna följande examinationer/prov: Polisiära grunder I: muntligt examinerande seminarium i människans grundläggande vitala funktioner, muntlig analys av filmad praktisk tillämpning i kommunikation i polisarbete och polisens organisation, uppdrag och befogenhet, skriftlig tentamen i Juridiska grunder, skriftlig hemtentamen i bastaktik/ mentalt förhållningssätt Polisiära grunder II: skriftlig tentamen i straffrätt, filmad praktisk tillämpningsövning med uppföljande skriftlig analys i bastaktik, skriftlig examination vapen, praktisk tillämpning i självskydd, skriftlig inlämningsuppgift i brottsförebyggande arbete med en frivillig VG-uppgift Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 34 Examinationsuppgifter termin 2 integrerad övning Vid Linnéuniversitetet genomför studenterna följande examinationer/prov: Kriminologi och brottsförebyggande arbete: individuella skriftliga inlämningsuppgifter, som behandlas vid tre obligatoriska seminarier, basgruppsarbete som redovisas i rapport Utredning inklusive fältstudier: tentamen i poliskunskap, tentamen i juridik, tentamen i förhör, inlämning av individuellt förhörsprotokoll, inlämning av paper, patrullvis, inlämning av rättsfallsanalys, basgruppsvis Civilrätt: seminarium, analyserande hemarbete Akutsjukvård: klinisk enskild examination, övning samt efterföljande reflektionspass Kriminalteknik: teoretisk tentamen Konflikthantering: praktisk examination Hälsa: skriftlig tentamen (multiple choice) Polisbilskörning: utvärdering vid terminsslut Vapen och taktik: löpande Vid Umeå universitet genomför studenterna följande examinationer/prov: Grupprocesser: muntligt seminarium, skriftlig uppgift, diskussion och analys av litteratur Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier: skriftlig tentamen, seminarium, skriftlig rapport om brottsförebyggande arbete Juridik II: test och quiz-tenta, redovisningar, inlämningsuppgifter basgruppsvis Akutsjukvård: integrerad tillämpningsövning Polisbilskörning: examination på fordons plats 1 Konflikthantering med kommunikation och självskydd: praktisk examination i ingripandeteknik och användande av handfängsel, praktiskt och teoretiskt prov OC-spray, skriftlig tentamen i kommunikativt förhållningssätt och skaderisker Mental och fysisk förberedelse för polisyrket: dokumenterat individuellt samtal, tilllämpat prov i orientering, tillämpat prov i islivräddning Kriminalteknik: skriftlig hemuppgift i basgrupp Radio och taktiskt samband: praktiska prov, Examinationsuppgifter termin 3 Vid Polishögskolan genomför studenterna följande examinationer/prov: Brottsutredande uppdraget I: prov i radio/ taktiska samband, hemtenta straffrätt med separat VG-uppgift, hemtenta förhör med separat VG-uppgift Brottsutredande uppdraget I: praktiskt prov i kriminalteknik, salstenta tvångsmedel, salstenta straffrätt, hemtenta förundersökning med separat VG-uppgift Polisiär konflikthantering I: praktisk examination i någon av de nationellt fastställda metoderna, skriftlig kunskapskontroll, livräddning, prov i fysisk prestationsförmåga (styrka i bänkpress), praktiskt skjutprov Trafiksäkerhet: förarutbildning I: praktiskt prov, skriftligt prov Vid Linnéuniversitetet genomför studenterna följande examinationer/prov: Psykisk störning: övning, paper (frivillig VGuppgift) Missbruk och droger: salstenta Brott i ungdomsmiljö: tentamen, skriftlig redovisning och seminariediskussion motpartsanalys, övning Nationell bastaktik: skriftlig inlämningsuppgift Trafik: salstentamen: polisens uppdrag, salstentamen: trafikjuridik, hemtentamen: avrapportering, hemtentamen: beteendevetenskap Akutsjukvård: klinisk enskild examination, ingripandeövning samt i efterföljande reflektion Kriminalteknik: redovisning dödsfallsövning Konflikthantering: praktisk examination, teoretisk examination Hälsa: matdagbok som diskuteras och analyseras, fysiska tester, skriftlig utvärdering och revidering av personligt träningsprogram Polisbilskörning: utvärdering vid terminsslut Vapen: praktisk examination Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 35 Vid Umeå universitet genomför studenterna följande examinationer/prov: Ordning och trygghet II: seminarier, skriftlig caseredovisning basgruppsvis, muntlig redovisning basgruppsvis av studiebesök i skola, skriftlig tentamen 1, skriftlig tentamen 2 Trafik: skriftlig tentamen 1, skriftlig tentamen 2 Akutsjukvård: skriftligt multiple choice tentamen Konflikthantering med kommunikation och självskydd: praktisk examination i expanderbar betong, litteraturseminarium, praktisk examination Mental och fysisk förberedelse för polisyrket: förberedelse och efterbearbetning i anslutning till övning, praktisk examination av antagningstestet Kriminalteknik: praktisk övning, individuell skriftlig uppgift Radio och taktiskt samband: skriftlig uppgift, integrerad övning Vapen och taktik: skriftlig tentamen, praktisk examination, Rikspolisstyrelsens kompetensprov i Sig Sauer Vid Polishögskolan genomför studenterna följande examinationer/prov: Trafiksäkerhet: skriftligt individuellt prov i trafikjuridik och trafiklagstiftning, skriftligt individuellt prov i trafikrapporter, trafikskadehändelser och trafiksäkerhet, frivillig VGuppgift, inlämningsuppgift, prov i centrala system. Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk: skriftligt prov social utsatthet och tillfällig berusning, muntligt prov basgruppsvis i narkotikabrott, skriftlig examination med frivillig VG-uppgift. Ungdomar: två examinerande seminarier i motiverande samtal, redovisningsuppgift möte och samverkan, redovisningsuppgift skolbesök, skriftlig examination, hemtentamen, kunskapskontroll radio Polisiär konflikthantering II: teoretisk examination OC/pepparspray, praktisk examination OC/pepparspray, prov kondition hinder- bana, prov expanderbar batong, teoriprov vapen, praktisk examination vapen, skriftlig examination vapenjuridik, tre insatsidéer i Ping Pong Examinationsuppgifter termin 4 Vid Linnéuniversitetet genomför studenterna följande examinationer/prov: Brott i nära relationer: salstenta i två delar, individuell hemuppgift Valbar kurs, kriminalteknik: redovisning av eget arbete, redovisning av brottsplatsprotokoll Valbar kurs, självständigt arbete: vetenskapligt arbete på A-nivå, oppositionsseminarium Valbar kurs, trafik: eget arbete som redovisas Valbar kurs, brottsförebyggande arbete: Paper, muntlig redovisning basgruppsvis Valbar kurs, juridik: skriftlig tentamen i två delar; en för betyget G och en för betyget VG Ledarskap och polisens styrning: övning, paper Omvärldskunskap: caseredovisning parvis (patrull) Akutsjukvård: klinisk enskild examination, polistaktisk övning med efterföljande reflektion Kriminalteknik: analysövning redovisning basgruppsvis, praktisk tentamen, teoretisk tentamen, övning Konflikthantering: praktisk examination IT: upprättande av förundersökningsprotokoll i RAR, DurTvå och de centrala systemen Hälsa: basgruppsvis hantera, redovisa och diskutera ett arbetsmiljöcase, utarbeta och diskutera en skriftlig personlig hälsoplan Polisbilskörning: utvärdering vid terminsslut Vapen: skriftligt prov, praktiskt prov Radio/taktiskt samband: examination i termin 4. Bastaktik: tentamen i juridik, hemtenta Vid Umeå universitet genomför studenterna följande examinationer/prov: Fördjupningsarbete: skriftlig rapport, symposium: muntlig redovisning med granskare Fördjupad brottsutredning med inriktning på våld i nära relationer: skriftlig tentamen, hem- Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 36 tenta i våld i nära relation, caseredovisningar skriftlig tentamen, redovisning Ledarskap och professionellt förhållningssätt: skriftligt seminarium (i lärplattform) Akutsjukvård: skriftlig individuell tentamen Polisbilskörning: lektioner i sparsamkörning och mörkerkörning Data: examination i RAR och DurTvå, redovisningar av övningar i Pust, examination i centrala system Konflikthantering med kommunikation och självskydd: praktisk och reflekterande examination Mental och fysisk förberedelse för polisyrket: litteraturseminarium, utformad skriftlig Personal Performance Plan Kriminalteknik: skriftlig examination Radio och taktiskt samband: skriftlig tentamen, integrerad övning Vapen och taktik: löpande, integrerad övning Utredning av dödsfall: Vid Polishögskolan genomför studenterna följande examinationer/prov: Brott i nära relationer – brottsutredande uppdraget III: individuellt PM utifrån patrullens avrapportering av ingripandeövning, individuellt PM utifrån en kritisk analys av avrapporteringsdokumentation och ett inspelat förhör, skriftlig examination relevanta brottstyper, skriftlig examination av normaliseringsprocessens betydelse, examination i radio. Diskriminering, rasism och hatbrott: hemtenta brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, planspel med åtföljande individuell skriftlig analys, frivillig VG-uppgift Polisens uppdrag och roll i samhället: ingen examination utöver obligatoriska moment och ventilering av vetenskapligt arbete Polisiär konflikthantering III: tentamen i juridik, tentamen i operativ juridik, praktisk examination i självskydd, examination i vapen i simulatormiljö Trafiksäkerhet: förarutbildning II: skriftlig tentamen i straffrätt, skriftlig analys av praktisk filmad tillämpning i bastaktik, praktiskt prov, skriftligt prov Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 37 Studenterna Ålders- och könsfördelningen för de studenter som studerar vid de tre polisutbildningarna presenteras i nedanstående översikt. Trots en åldersspridning, där den yngsta studenten är 20 år och den äldsta 44 år, är det en tämligen homogen samling kring medianvärden mellan 23 och 28 år. Undantaget är studenterna vid Polishögskolans distansutbildning, där medianvärdet Linné Antal ligger mellan 30 och 33 år. Även om det är flest män som utbildar sig till poliser ligger andelen kvinnor mellan 30 och 44 procent. I översikten nedan anges andelen kvinnor anges i procent inom parentes. Ålder spridning median Avbrott Uppehåll Avbrott Uppehåll Termin 1 74 (36) 21-41 26 Termin 2 97 (44) 21-39 26 Termin 3 150 (30) 21-44 25 Termin 4 149 (36) 21-40 26 Umeå Antal Ålder spridning median Termin 1 74 (42) 20-40 23 1 1 Termin 2 70 (36) 21-41 24 3 2 Termin 3 96 (32) 21-38 25 Termin 4 96 (36) 22-41 26 PHS Antal Ålder spridning median Termin 1 158 (40) 20-40 25 4 Termin 2 133 (37) 21-44 27 1 1 Termin 3 139 (34) 21-45 29 Termin 4 120 (39) 22-40 28 PHS (distans) Antal Ålder Avbrott Uppehåll spridning median Termin 1 24 (38) 20-42 32 Termin 2 25 (36) 21-44 33 Termin 3 22 (32) 25-42 31 Termin 4 21 (33) 23-38 30 1 Avbrott Uppehåll 1 Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 38 Studenternas examinationsresultat höstterminen 2013 På grund av ofullständiga underlag går det inte att presentera en heltäckande bild av studenternas resultat under höstterminen 2013. De resultatsammanställningar som är tillgängliga visar för Polishögskolans del de resultat som var klara i januari 2014, medan resultaten från Linnéuniversitetet och Umeå universitet redovisas t.o.m. mars 2014. Utifrån det tillgängliga materialet kan några iakttagelser summeras. Av de studenter som gick i termin 4 under höstterminen erhöll samtliga polisexamen vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet, medan två studenter vid Polishögskolan inte fick ut sin polisexamen på grund av underkända moment i Polisiär konflikthantering III. En tydlig skillnad märks när det gäller andelen studenter med betyget Väl Godkänd, då man jämför Linnéuniversitetet och Umeå universitet med Polishögskolan. Förutom en allmänt högre andel VG vid ett första provtillfälle vid universiteten, kan studenter här erhålla VG vid ett senare provtillfälle, om de underkänts vid första tillfället. För Polishögskolans studenter gäller att VG enbart kan erhållas vid det första provtillfället. Här nedan presenteras andelen VG (i procent) utifrån tillgängliga resultatsammanställningar: Linnéuniversitetet, andel VG: Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt 37 Statsvetenskap53 Polisiär grundkurs inklusive fältstudier 60 Kriminologi och brottsförebyggande arbete 6 Utredning inkl. fältstudier 47 Civilrätt 40 Akutsjukvård, termin 2 25 Psykisk störning 37 Missbruk och droger 35 Brott i ungdomsmiljö 65 Trafik 11 Akutsjukvård, termin 3 25 Brott i nära relationer 5 Valbar kurs trafik Valbar kurs kriminalteknik Valbar kurs juridik 25 33 26 Valbar kurs brottsförebyggande arbete Valbar kurs självständigt arbete Omvärldskunskap 8 35 22 Umeå universitet, andel VG: Kriminologi23 Juridik I 32 Trafik75 Fördjupningsarbete62 Fördjupad brottsutredning med inriktning på våld i nära relation 31 Utredning av dödsfall 78 Polishögskolan, stationär utbildning, andel VG: Polisiära grunder II 3 Brottsutredande uppdraget I 1 Brottsutredande uppdraget II 2 Trafiksäkerhet5 Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk 5 Ungdomar 1 Brott i nära relationer – brottsutredande uppdraget III 9 Diskriminering, rasism och hatbrott 4 Polishögskolan, distansutbildning, andel VG: Brott i nära relationer – brottsutredande uppdraget III 5 Diskriminering, rasism och hatbrott 5 Ytterligare en skillnad kan märkas i studenternas examinationsbeteende. Vid universiteten, till skillnad mot Polishögskolan, finns en tendens att i vissa delkurser avstå från att tentera vid det första provtillfället. Former för studentinflytande Vid samtliga tre utbildningsorter genomförs ett programråd två gånger/termin. Rådet består av Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 39 representanter från studieledningen och företrädare för de studerande. Programrådet har en rådgivande funktion och vid Umeå universitet samlar studeranderepresentanterna innan mötet in synpunkter från respektive kurs. Vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan samlas varje klass i ett klassråd två gånger/termin. Rådet har till uppgift att diskutera frågor som rör klassen, undervisningen, planeringen, m.m. För Polishögskolans del är klassråden förberedande till de terminsråd som genomförs ca en vecka senare och där två representanter/klass deltar. Här behandlas tillsammans med lärare de frågor som kommit upp vid klassråden. Vid Linnéuniversitetet träffar studierektor klassrepresentanterna en gång/termin. Utöver detta har utbildningschefen vid Linnéuniversitetet regelbundna möten med ordförande i studerandeföreningen. Polishögskolans studierektor har lunchmöten med studentfacket en gång i månaden. I styrelsen för polisutbildningen i Umeå finns två studeranderepresentanter. Vid Linnéuniversitetet har varje klass en klasslärare. Det är till klassläraren man i första hand ska vända sig med sina funderingar och problem. Avstämningsmöten sker i basgrupperna under de tre första terminerna och enskilt under den sista terminen. Vid Polishögskolan genomförs handledningssamtal i basgrupperna vid fyra tillfällen/termin. Syftet är att stärka och utvecklas studenten i den nuvarande utbildningsrollen och den framtida yrkesrollen. I handledningen ges utrymme för reflektioner och känslor kring händelser och upplevelser som studenten är med om under sin utbildningstid. Förövrigt inhämtas studenternas synpunkter via utvärderingsenkäter. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 40 En jämförande sammanfattning av polisutbildningen hösten 2013 Till skillnad från Polishögskolan kan polisstudenterna vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet tillgodoräkna sig högskolepoäng för delar av sin utbildning. Vid Linnéuniversitetet kan studenterna sammanlagt erhålla 22,5 högskolepoäng och vid Umeå universitet kan studenterna, efter prövning, få tillgodoräkna sig 72,5 högskolepoäng. Av de studenter som gick i termin 4 under höstterminen erhöll samtliga polisexamen vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet, medan två studenter vid Polishögskolan inte fick ut sin polisexamen på grund av underkända moment i Polisiär konflikthantering III. Utbildningarnas innehåll och struktur Kursinnehållet för polisutbildningen är i stort likartat för de tre utbildningsorterna, även om det finns vissa variationer i omfattning och placering av olika ämnen och teman. I samtliga utbildningars introduktionskurs presenteras utbildningens syn på vetenskap, lärande och pedagogik samt temat gruppsykologi. Gemensamt för den första terminen är introduktionen till straffrätt samt till polisens samhälleliga uppdrag och roll, den andra terminens fokus på utredningsverksamhet, den tredje terminens huvudteman trafiksäkerhet, psykisk ohälsa, missbruk och ungdomar samt den fjärde terminens fokus på området våld i nära relation. Vid samtliga utbildningar genomförs två fältstudieveckor – vid Linnéuniversitetet under terminerna 1 och 2, vid Polishögskolan under terminerna 1 och 3 och vid Umeå universitet under terminerna 2 och 3. Vid samtliga utbildningar finns moment där studenterna har till uppgift att skriva en vetenskaplig rapport. Omfattning och uppläggning av momentet skiljer sig emellertid åt mellan utbildningarna. Vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet avsätts särskilda delkurser under den fjärde terminen för det vetenskapliga arbetet medan det vid Polishögskolan löper över hela utbildningen och saknar specificerat tidsmått. Momentet är obligatoriskt för studenterna vid Umeå universitet och Polishögskolan, medan det vid Linnéuniversitetet utgör ett av fem möjliga val. För övrigt kan de största skillnaderna i kursinnehåll märkas i den fjärde terminen, där Linnéuniversitetet och Polishögskolan har separata delkurser som behandlar hatbrott och diskriminering ur ett omvärldsperspektiv. Utmärkande för utbildningen vid Umeå universitet är en större betoning av temat polisens organisation och ledarskap. Den mer omfattande behandlingen av gruppfenomen under tidigare terminer har kopplingar till detta tema. Vid samtliga tre utbildningar betonas vikten av ämnesintegrerade kurser och delkurserna har i de flesta fall ett tematiskt innehåll, där ämnesdiscipliner som juridik, poliskunskap och samhälls- och beteendevetenskap är integrerade. För Polishögskolans del gäller detta genomgående, medan det vid Linnéuniversitetet finns rent ämnesbaserade delkurser i juridik och statsvetenskap och vid Umeå universitet i juridik, kriminologi och beteendevetenskap. De ämnen som benämns färdighetsämnen/fortlöpande moment ligger helt eller delvis utanför delkurserna vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet och är med undantag av ämnet akutsjukvård vid Linnéuniversitetet ”poänglösa”. Trots den organisatoriska åtskillnaden är dessa ämnen i den praktiska undervisningen i stor utsträck- Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 41 ning integrerade i delkurser och med varandra. Vid Polishögskolan är dessa ämnen integrerade i delkurserna. De tre utbildningarna har en gemensam pedagogisk hållning, som utmärks av integration mellan utbildningens teoretiska och praktiska moment, varierade arbetsformer samt en problembaserad metodik. Den pedagogiska inriktningen bygger på studentens aktiva medverkan. De delkurser vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet som är ämnesbaserade tenderar emellertid i varierande grad att ha ett teoretiskt innehåll med en övervikt för föreläsningar och en lägre grad av studentaktiva arbetsformer. Examination och betygssättning Vid samtliga tre utbildningsorter sker examinationen på grundval av skriftliga, praktiska och muntliga uppgifter. Förutom dessa provtillfällen ställs, för ett godkänt studieresultat, krav på närvaro och aktivt deltagande i centrala utbildningsaktiviteter. Frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. Vid Linneuniversitetet är, utöver obligatoriska moment och all färdighetsträning, den reguljära undervisningen frivillig, medan Polishögskolan ställer krav på närvaro i all undervisning, undantaget giltig frånvaro. För samtliga tre utbildningsorter gäller att studenter som underkänns vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds ytterligare två provtillfällen under terminen. Studenter vid Polishögskolan som efter dessa provtillfällen underkänns i något av delkursens moment måste avbryta sina studier och erbjuds att gå om hela eller delar av delkursen. Vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet har studenterna möjlighet att efter en andra underkänd omexaminationen examineras i samband med att delkursen/momentet ges följande termin. Samtliga utbildningsorter använder betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG) för kurser och de flesta delkurser. I genomgången av studenternas examinationsresultat kan man se stora skillnader mellan universiteten å ena sidan och Polishögskolan å andra sidan när det gäller möjligheten att få betyget VG. Vid universiteten är det för det första fler delkurser där möjlighet till VG finns; vid Linnéuniversitetet på delkurser motsvarande 109,5 av 120 kurspoäng samt på de två icke-poängsatta färdighetsämnena Konflikthantering och Vapen, vid Umeå universitet på delkurser motsvarande 90,5 kurspoäng och vid Polishögskolan på delkurser motsvarande 74 kurspoäng. Det framkommer också stora skillnader i vilken andel VG som sedan ges; vid Linnéuniversitetet ligger andelen VG på medianvärdet 35 % med högst andel på 65 %, vid Umeå universitet ligger andelen VG på medianvärdet 47 % med högst andel på 78 % och vid Polishögskolan ligger andelen VG på medianvärdet 5 % med högst andel på 9 %. Det kan finnas anledning att fundera över orsakerna till dessa skillnader. Vid Polishögskolan råder strängare regler. Här är det bara möjligt att erhålla VG vid första tentamenstillfället, medan VG kan ges vid omtentamenstillfälle vid universiteten. Vid Polishögskolan är det också vanligt att ha separata, frivilliga VG-uppgifter. Studenterna behöver alltså utföra en extra uppgift utöver den ordinarie examinationen och de har inga garantier för att denna extra insats kommer att bedömas som väl godkänd. Det förefaller rimligt att anta att ett antal studenter väljer att avstå från denna frivilliga uppgift, även om vi inte har några uppgifter om hur ofta denna möjlighet utnyttjas. Betygskriterierna anges som regel inte i de dokument vi läst och det är därför i många fall oklart vad som krävs för att få ett VG. Av det vi kan läsa oss till har de frivilliga VG-uppgifter som ges vid Polishögskolan en kvalitativ inriktning, som kräver en fördjupad analys av olika problemställningar. Denna typ av uppgifter förekommer även vid universiteten, men här finns också kurser där betyg ges utifrån ett erhållet antal poäng eller andelen rätta svar. Det skulle kunna antyda en mer kvantitativt inriktad examination. En intressant fråga för vidare kartläggning vore att undersöka skillnader i kravnivå och bedömningskriterier. Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 42 Samtal med utbildningsledningar och studenter I samtalen med utbildningsledningarna i Umeå och Växjö och med några studenter vid alla tre utbildningarna, har vi följt samma struktur. Utgångspunkten har varit att en ny utbildning på Södertörn ska starta, och att det är viktigt att ta vara på kunskaper och erfarenheter från dem som följer utbildningarna idag, för att den nya utbildningen ska bli så bra som möjligt. Studenterna har vi bett att berätta om sin egen bakgrund, om varför de sökt till polisutbildningen och vad de har för erfarenheter så här långt. Ledningarna, som har haft direkt kontakt med Södertörns högskola på olika sätt, har vi bett beskriva hur den egna utbildningen startade, och vilka problem de då stötte på, och hur utbildningen senare utvecklats. Vi har bett dem om råd och frågat vad de nu drar för slutsatser som vore viktiga för den nya utbildningen. Vi har valt att presentera materialet tematiskt. Först tar vi upp den specifika situationen ”Ny uppdragsutbildning på Södertörns högskola”. Därefter tar vi upp ”Polisutbildning inom högskolan” för att lyfta fram de skillnader som finns mellan polisutbildningen och högskoleutbildningar. Vissa av dessa skillnader beror på att högskoleutbildningar allmänt regleras av högskolelag och högskoleförordning, medan detta inte gäller för polisutbildningen. Andra skillnader beror mer av olika traditioner. Avslutningsvis tar vi upp några synpunkter som rör själva polisutbildningen. Polisutbildning som uppdragsutbildning på Södertörn Några förhållanden som kommit upp i våra samtal med utbildningsledningar och studenter kan kopplas till förflyttningen av utbildningen till just Södertörns högskola, med dess särskilda förutsättningar. ”Den nya utbildningen är stor, och den kommer att ta plats”! På fyra terminer kommer omkring 700 polisstudenter att finnas på campus. Att antalet studenter på en högskola växer relativt snabbt är vanligt, liksom att det minskar. Men när det gäller polisutbildningen finns det några särskilda förhållanden att reflektera kring, när det gäller storleken, synligheten på högskolan och utbildningens tradition och särskilda förutsättningar. Utbildningsledningarna poängterade att den utbildning som nu startar på Södertörn är landets största polisutbildning, och att förändringen går snabbt. Räknat i examina – 350 per läsår eller 175 per termin – blir utbildningen nästan lika stor som exempelvis lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Jämförelsen är dock något missvisande, eftersom lärarutbildningen pågår i betydligt fler terminer än polisutbildningen. Men lärarutbildningen är som helhet mer utspridd på olika ämnesområden till sitt innehåll. Polisstudenterna kommer däremot att följa ett i stort sett enhetligt program. Räknat i studenters närvaro på campus kommer polisutbildningen att vara betydande. Cirka 65 procent av utbildningen vid Södertörns högskola sker idag inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Dessa områden har den lägsta ersättningsnivån från staten per student, och det är relativt ovanligt med mer än 9 timmars lärarledd undervisning per vecka sett till riket som helhet. 6 timmar per vecka i lärarledd tid förekommer ofta. (Fördelningen mellan olika terminer i studierna är inte jämn, och de speciella förhållandena vid just Södertörns högskola har inte undersökts här.) Om polisutbildningen vid Södertörns högskola kommer att läggas upp ungefär som de två övriga utbildningarna, Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 43 d.v.s. ha lärarledd undervisning omkring 16 - 20 timmar per vecka eller ibland mer, så kommer polisstudenternas närvaro på campus i undervisning att vara en stor del av den totala lärarledda undervisningen på campus vid högskolan. Samverkan med andra program och ämnen måste ske så, att antalet studenter från olika områden blir rimligt, och så att ingen grupp dominerar alltför mycket, om avsikten är att studenter ska kunna utbyta erfarenheter. Eftersom polisstudenterna är en stor grupp så har t.ex. vissa moment tillsammans med andra studentgrupper vid Linnéuniversitetet delats upp. Endast en del av polisstudenterna har deltagit och att dessa har senare fått sprida sina kunskaper och erfarenheter till de övriga polisstudenterna. Andra tekniska möjligheter att lösa detta finns självfallet också. En fråga som tagits upp i Växjö och särskilt i Umeå gäller lokalerna. Rådet till den nya ut bildningen är att i största möjliga utsträckning, och så snart som möjligt hålla samman lokalerna för polisutbildningens alla moment, och samtidigt ha dessa som en del av högskolan i övrigt. Vid Linnéuniversitetet är man nöjd med sin lösning. I Umeå däremot så tar både ledning och studenter upp problemen med avstånd, förflyttningar och vikten av att finnas på huvudcampus hela tiden. Där planeras också för en lokalförändring. För lärarna vid Södertörns högskola uppstår en ny situation. De lärare som idag är verksamma vid högskolan är ofta vana vid mycket koncentrerade undervisningspass, och att mycket arbete utförs av studenterna mellan undervisningstillfällena. Inom polisutbildningen är pedagogiken en annan, också i de teoretiska avsnitten. Interaktionen lärare-student kan vara mer intensiv, och ges mer tid. Undervisningen i polisutbildningen sker så, att flera moment studeras parallellt. Detta innebär också en annan pedagogisk uppläggning än vad som är gängse i många akademiska utbildningar. Idag tar studenter både i Umeå och i Växjö upp att det kan vara problem när lärare i olika ämnen planerar var för sig så, att studenterna kan ha flera tentamina, prov och inlämningar inom några få dagar. De olika utbildningstraditioner från vilka lärare vid högskolan och lärare inom polisämnena kommer präglar med nödvändighet deras syn på sitt arbete. Både i Umeå och i Växjö har utbildningsledningarna betonat hur viktigt det är att föra samman de olika lärargrupperna, och att de arbetar tillsammans. Vissa lärare kommer att ha undervisningen i polisutbildningen som en stor del av sitt arbete. Andra har relativt få timmar i polisutbildningen, medan huvuddelen av deras arbete utförs inom andra utbildningar, eller med forskning. Det är särskilt svårt att få lärare med få timmar inom polisutbildningen att sätta av tid till möten, som de kan uppleva som onödigt tidskrävande, även om deras moment är centrala i polisstudenternas undervisning. Det finns en tradition att polisstudenter får mer service än vad som är vanligt i stora delar av högskolan i övrigt. En av studenterna vi talade med sa ”Man daddas här! Vi behöver inte anmäla oss till tentan. Vi får sidhänvisningar, och behöver inte söka oss fram i materialet själva. Så är det inte inom högskolan när jag har studerat tidigare.” Skillnader i servicenivåer mellan olika studentgrupper kan komma att bli märkbara vid Södertörns högskola, beroende på hur man väljer att organisera servicen. Uniformsfrågans lösning kommer att inverka på hur synliga polisstudenterna kommer att vara på campus. Den är idag löst på tre olika sätt: ”uniform halvvägs in i termin 1 och den bärs på campus” (Polishögskolan), ”uniform i termin 2 och på campus” (Linnéuniversitetet), och ”uniform i termin 2 men i stort sett inte på huvudcampus där övriga studenter vistas” (Umeå). Beroende på vilken utformning som väljs på Södertörn så kommer studenter endast undantagsvis att bära uniform på campus eller så kommer kanske fler än 300 uniformerade studenter att röra sig bland andra studenter, vid vissa undervisningsmoment i polisutbildningen. De studenter vi talade med betonade att uniformen förändrat dem. ”Första gången kändes det som om jag skulle på maskerad! Och alla stirrade på mig.” ”Jag kände inte igen mig själv. Var det där jag?” Mest betonades detta av studenterna som bär uniform på campus bland stu- Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 44 denter som läser helt olika program och ämnen. Vilken modell som polisutbildningen vid Södertörns högskola väljer för hur uniformen kommer att bäras får inverkan på polisstudenternas vardag, och på om och hur andra studenter, lärare och besökare kommer att se dem. Den allra första studentgruppen, som börjar sin utbildning i januari 2015, kommer hur som helst att vara först både i sin utbildnings alla moment, och dessutom i att bära uniform i en miljö där troligen inga studenter före dem har gjort det. Det kommer att göra dem särskilt synliga. Lösningar på olika problem måste med nödvändighet göras vartefter problemen uppmärksammas; allt kan inte förutses. Andra studenters inledande reaktioner och frågor inför den nya utbildningen kommer att ställas till dem, och det är viktigt att de får hjälp att möta reaktionerna och svara på frågor. När studenter börjar på polisprogrammet har de – enligt de studenter vi talat med – stort och viktigt stöd av sin fadder, som är en student från termin 2. När de nya studenterna börjar i januari 2015 finns studenterna på termin 2 dock inte på Södertörn, utan i Sörentorp. Hur fadderfrågan ska lösas blir viktigt, särskilt för de första studentgrupperna i polisutbildningen vid Södertörns högskola. Polisutbildningen inom högskolan Ett problem inom polisutbildningarna som togs upp av ledningarna är att miljön för expert- lärare kan riskera att bli alltför liten. För att utbildningen ska vara en attraktiv arbetsplats måste också sådana lärare ha en stimulerande omgivning. Ska man få behålla en sådan lärare så behövs särskilda ansträngningar, och exempel på olika lösningar gavs. Att ta in lärare utifrån för vissa moment förekommer ofta, och har fördelar. Men samverkan med resten av utbildningen kräver i så fall särskild omsorg. Överhuvud är de specialiserade krav som polisutbildningarna ställer emellanåt svåra att lösa inom ramen för högskoleverksamhet. Möjligheten att rekrytera skickliga jurister med nödvändig specialinriktning och erfarenhet är ett problem som nämnts, särskilt i förhållande till högskolans lönenivåer. De här svårigheterna är inte unika för polisutbildningen, men karaktären av uppdragsutbildning gör att lösningarna kan göras på andra sätt än inom traditionell högskoleorganisation. Hur polisutbildningen passas in i den övriga högskolans organisation kommer att inverka på vilka lösningar som är möjliga. Eftersom polisutbildningen är avsedd att drivas under längre tid än de flesta uppdragsutbildningar, och eftersom den har särskilda krav på lokaler och ytor för utbildningsinslag som är ovanliga i svensk högskola, så har utbildningarna sökt långsiktiga lösningar. Polisutbildningen beskrivs av studenter vi talat med som krävande, men inte främst studiemässigt krävande. En student säger: ”Kraven på de teoretiska studierna är lägre än i högskolevärlden i övrigt, men inriktningen på yrket är stark, och helheten är krävande. Men man lär sig under lektionerna, och sen kan man gå hem på kvällen, träna, äta, sova etc. utan att behöva tänka på att plugga.” Men en annan student har en delvis annan erfarenhet: ”Jag har alltid klarat mig bra i skolan, och kände mig säker vid första tentan – och upptäckte att jag precis hade passerat godkändgränsen! Det blev en tankeställare. Jag hade inte någon studieteknik alls och visste inte hur man gjorde.” Den första studenten hade innan polisutbildningen läst flera ämnen inom högskolan medan den andra hade förvärvsarbetat efter gymnasiet. De studenter vi talade med ansåg att de allra flesta studenterna var mycket motiverade för studierna. Det är svårt att komma in, utbildningen är relativt kort och sedan ska man direkt i praktiken vara beredd tillämpa det man lärt sig, kanske i en svår situation. Man lär som student känna de andra studenterna väl, inte minst genom undervisningen i självskydd som är mycket fysisk, och där man ofta har kroppskontakt med andra studenter. Eftersom basgrupperna byts varje termin så Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 45 kommer studenterna att arbeta nära med olika andra studenter under studietiden. Det uppskattas, och studenterna återkommer till att man som polis måste kunna arbeta tillsammans med helt olika människor som man inte själv väljer, eller som man kanske inte kommer så väl överens med. En hel del av studenterna har högskolebakgrund när de börjar sin polisutbildning. De kan ha börjat sina studier på något område och senare slagit om, de kan ha yrkesarbetat efter högskoleutbildning och sedan sökt till polisutbildningen, eller också har de studerat för att öka sina chanser att komma in just på polisutbildningen. Uppfattningen om vad som ökar chanserna att komma in styr studenterna hårt, och det förefaller finnas en rik ryktesspridning om vad som gäller. Däremot verkar det för studenterna vara svårt att förstå vad som verkligen ökar deras chanser, eller att förstå varför just de själva kommit in. Det är ovanligt inom högskolan att kriterierna för att komma in vid en viss utbildning inte är klara. Att bedömningar ligger till grund för antagning förekommer, exempelvis vid antagning till konstnärliga utbildningar, där arbetsprov av olika slag bedöms. Men också där är strävan att förmedla vad som bedöms och hur bedömningen sker en viktig del av högskolans kontakt med potentiella studenter. Antagningen till polisutbildningen har i detta hänseende en tradition och en utformning som skiljer sig tydligt från den inom högskolan. Polisutbildningen – generella synpunkter Studenterna tog upp att de vill lyckas, de är hårt arbetande och ambitiösa. Därför är det frustrerande för dem att i början av en övning få höra att studenten inte kommer att klara övningen, därefter verkligen göra olika fel, få veta vilka felen var och hur övningen borde ha gjorts. Men sen är det slut – fastän de har en stark önskan att få pröva igen och visa att de nu klarar övningen. ”Vi vill få lyckas – visa att vi kan lära oss och känna att vi verkligen har gjort det!” En viktig fråga i utbildningen och i polisyrket är kommunikationen. Detta togs upp av studenter och förslag formulerades: ”Hur man kommunicerar borde värderas, kanske i form av handledning?” ”Bastaktiken innehåller inte något kommunikativt förhållningssätt. Ett verktyg här, ett verktyg här, först under tredje terminen börjar jag kunna få ihop dem. Det borde kommuniceras så att man får veta att man gradvis fyller verktygslådan.” Utifrån sett så är det tydligt att utbildningen är mycket nära kopplad till polisens verksamhet. När polisen byter kommunikationsverktyg så förändras undervisningen så snart det är praktiskt möjligt. Olika förkortningar hämtade från polisens system förekommer i kursdokumenten. De generiska kunskaperna betonas mindre än den omedelbara användbarheten för kunskaperna exempelvis under aspirantterminen. Dessa problem löses på ett annat sätt i vårdutbildningar och liknande, men det beror också på att vårdutbildade efterfrågas av många olika arbetsgivare som kan ha olika tekniska system. Det är dock också ett faktum att många människor med polisutbildning arbetar inom andra yrken än polisyrket, vilket dock inte förefaller att återspeglas i utbildningen. Relationen mellan utbildningen å ena sidan och polisverksamheten å den andra lyftes av studenterna fram som mycket viktig också i andra avseenden. Flera studenter betonade att samarbetet mellan utbildningen och polismyndigheten emellanåt inte alls är bra. När studenter kommer för att göra en SAO-vecka händer det att myndigheten dit de kommer inte vet vad de ska göra, eller att myndigheten bestämmer att studenterna ska göra något annat än vad utbildningen bestämt, eller att myndigheten helt enkelt är oförberedd. ”Utbildningen måste vara helt klar över vad som ska göras, och kommunicera det tydligt!” Det är också, enligt studenterna, viktigt för aspirantterminen att handledaren är väl vald och införstådd med utbildningens innehåll och mål. En stor fråga enligt utbildningsledningarna är: Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013 46 vad ska ligga på aspirantterminen och vad ska ligga inom utbildningen? ”Om vi på utbildningarna blir ense om detta så kan vi ställa krav, det vore viktigt!” Det finns också en stark önskan om en studieplan för aspirantdelen av utbildningen. Mer samverkan med polismyndigheten där aspiranten finns vore önskvärd. En skillnad mellan utbildningen vid Umeå och Linnéuniversitetet å den ena sidan, och Polishögskolan å den andra var att studenterna vid de två första var vana att dramatiska händelser i omvärlden som rörde polisens arbete ofta togs upp av lärarna och diskuterades i undervisningen, medan detta på Polishögskolan var sällsynt. Studenterna också på Polishögskolan diskuterar sådana händelser sinsemellan, men sådana diskussioner förekommer i stort sett inte i undervisningen. Det var ett starkt önskemål att en händelse skulle tas upp, kanske genom att en lärare presenterar vad som hänt, och att detta sedan diskuteras gemensamt med olika tänkbara alternativ, orsaker och lösningar. Ett bidragande skäl till detta önskemål är att studenterna redan från början av sin polisutbildning hamnar i situationer där de förväntas kunna förklara – ibland också försvara – polisens agerande: ”I sällskapslivet så tar andra människor alltid upp sådant som finns i medierna, och så får man svara för hela polisens verksamhet.” Vi frågade studenterna om det enligt deras uppfattning fanns studenter på polisutbildningen som inte borde bli poliser. Svaren kom varje gång mycket snabbt, och entydigt: ”Ja!” De betonade genomgående att det inte berodde på att de själva inte gillade personen, utan att det handlade om attityd till andra människor och bemötande av dem. På frågan: känner lärarna till det? blev svaren mer tvekande: ”det borde de göra – om de inte känner till det så vill de nog inte se”, ”i varje fall självskyddslärarna vet det”, ”de känner nog till det men de gör inget åt det”. En erfarenhet som är slående i samtal med polisstudenter är deras mycket varierande och ofta kvalificerade bakgrund. Några har utövat andra yrken, några kommer relativt nyligen från gymnasiet, några har tidigare examina från högre utbildning och kvalificerad yrkeserfaren- het bakom sig. De studenter vi talat med uppger att utbildningen inte utnyttjar deras bakgrund, men att de andra polisstudenterna gör det i samband med olika övningar. ”Du som kan sjukvård, hur kan man göra här?” Om en student har goda språkkunskaper i ett asiatiskt språk, eller är utbildad socionom, eller är erfaren akutsjuksköterska, ungdomsledare, ekonom, eller är tekniskt intresserad och skicklig, eller hantverksutbildad, så förefaller det utifrån sett, och med hänsyn till att den lärarledda tiden är så omfattande, som en outnyttjad pedagogisk möjlighet, att detta inte används i något moment i utbildningen. Vad är en polis bra på? I samtalen ställde vi också frågan: Vad är en polis bra på? Vi jämförde med exempelvis militär utbildning, där många människor vet vad en officer är utbildad i och bra på, och yrket också har marknadsförts aktivt med argument som ”bra på ledarskap”. De vi talade med tyckte att frågan var intressant, och den ledde till åtskilliga reflexioner. De hade inte ställts inför den tidigare, men tyckte att den var relevant, inte minst i de många diskussioner om sitt utbildningsval – och följande yrkesval – som de för med sin omgivning, och som ofta kommer in på polisens roll i samhället. Några exempel på svar från studenter: ”Att arbeta med människor överlag.” ”Att läsa mellan raderna, kommunicera. Fatta snabba beslut.” ”Att växla mellan att använda våld men snabbt kunna växla ner igen och kommunicera.” ”Vi är kreativa problemlösare, förhoppningsvis.” Utgivare Polishögskolan Produktion Polishögskolan Beställning Polishögskolan, Informationsgruppen Diarienr. A435.617/2014 Upplaga Oktober 2014, 500 ex Tryck RPS Tryckeri Grafisk form Polishögskolan Foto Jörgen Knutsson www.polishogskolan.se
© Copyright 2024