Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov?
Hur kan Socialfonden möta Värmlands utvecklingsbehov? Andreas Sävenstrand • Helen Uliczka • Sofia Hadders • Åsa Johansson Apel FoU September 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTREDNINGENS SYFTE.................................................................................................................................. 3 2. UTREDNINGENS METOD ............................................................................................................................... 4 2.1 UNDERLAG SOM ANVÄNTS ................................................................................................................................... 4 2.2 ANALYSMETODIK ............................................................................................................................................... 4 3. VILKA AV VÄRMLANDS BEHOV KAN MÖTAS AV SOCIALFONDEN? ................................................................ 7 3.1 FÖRUTSÄTTNINGARNA I SOCIALFONDEN 2014–2020 ............................................................................................... 7 3.2 SAMMANFATTNING AV VÄRMLANDS UTVECKLINGSBEHOV ........................................................................................ 10 4. RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA MED NYCKELAKTÖRER ............................................................................ 14 4.1 OM INTERVJUERNA........................................................................................................................................... 14 4.2 TIDIGARE ERFARENHETER AV ESF-PROJEKT ............................................................................................................ 14 4.3 RESPONDENTERNAS SYN PÅ VÄRMLANDS STÖRSTA UTMANINGAR .............................................................................. 17 4.4 NYCKELAKTÖRERNAS AMBITIONER OCH ROLLER ...................................................................................................... 21 4.5 RESPONDENTERNAS SYN PÅ LÅNGSIKTIGHET .......................................................................................................... 23 4.6 RESPONDENTERNAS PROJEKTTANKAR OCH IDÉER .................................................................................................... 24 5. POTENTIELLA SATSNINGAR OCH AKTÖRER ................................................................................................. 27 5.1 UNGDOMSPROJEKT EN GIVEN SATSNING ............................................................................................................... 27 5.2 SATSNINGAR MED STÖD I SOCIALFONDEN, VÄRMLANDSSTRATEGIN OCH HOS NYCKELAKTÖRER ......................................... 29 5.3 VÄRMLANDS ”VITA FLÄCKAR” PÅ SOCIALFONDSKARTAN ........................................................................................... 31 5.4 APELS REFLEKTIONER OM ANDRA TÄNKBARA SATSNINGAR ........................................................................................ 32 6. ATT GÅ FRÅN POTENTIELL SATSNING TILL FAKTISK NYTTA ......................................................................... 39 6.1 ETT SMARTARE VÄRMLAND ................................................................................................................................ 39 6.2 ETT EFFEKTIVARE VÄRMLAND ............................................................................................................................. 40 6.3 ETT MER KRAFTFULLT VÄRMLAND........................................................................................................................ 41 7. SLUTSATSER OCH VÄGEN FRAMÅT ............................................................................................................. 45 7.1 LÄMPLIGA SATSNINGAR IDENTIFIERADE ................................................................................................................. 45 7.2 MÖJLIGA SATSNINGAR ATT UTVECKLA................................................................................................................... 45 7.3 ATT FORMA REGIONALA SATSNINGAR I PRAKTIKEN .................................................................................................. 45 7.4 FRÅGOR FÖR FÖRSTUDIEN ATT LÖSA..................................................................................................................... 47 REFERENSER ................................................................................................................................................... 50 2 1. Utredningens syfte Region Värmland driver under 2014 en förstudie, Arbetsplats Värmland 2014–2020, med finansiering från Europeiska socialfonden. Målet med förstudien är att skapa förbättrade förutsättningar för att angelägna socialfondsprojekt ska genomföras i Värmland under programperioden 2014–2020. Apel AB har upphandlats för att utföra en utredning inom förstudien. Utredningen ska resultera i en regional analys om behoven av socialfondsprojekt för att uppnå värmländska strategiska målsättningar och vägar till att förverkliga dem. En första delrapport utgjordes av en projektinventering av tidigare genomförda socialfondsprojekt under perioden 2007–2013 och en redovisning av de aktörer som genomfört dessa projekt. Syftet med inventeringen var att upptäcka eventuella mönster och luckor i vad socialfonden används till för att kunna förbättra användningen av fondens resurser. En andra del i utredningen har byggt på intervjuer med nyckelaktörer samt dokumentstudier. Syftet med denna del var mer att undersöka hur aktörerna ser på socialfonden, sin roll i sådana satsningar och vilka som är de stora utvecklingsbehoven där ESF-medel kan utgöra ett viktigt lösningsverktyg. 3 2. Utredningens metod 2.1 Underlag som använts På uppdrag av Region Värmland har följande underlag använts för utredningen: En lista med grundläggande data för samtliga ansökningar som inkommit till Svenska ESFrådet i Norra Mellansverige 2007–2013. Det gäller såväl förprojekteringar som genomförande, avslagna som bifallna och uppgår totalt till 718 st. Sammanställning av målgrupper i bifallna genomförandeprojekt från ESF-rådets projektbank. En enkät skickad till samtliga kontaktpersoner för avslagna projekt med postort i Värmland. Enkäten rörde orsaker till avslag, om man var intresserad av att söka igen, vad man ser som angelägna utvecklingsbehov i länet där socialfonden kan användas, samt hur projektens koppling till dessa behov och dess möjlighet till strukturpåverkan kan förbättras. Samtal med en ESF-samordnare samt sekreteraren i strukturfondspartnerskapet om deras generella bild av värmländska projektägare, respektive orsaker till avslag. Regionala styrdokument i form av Värmlandsstrategin, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, samt handlingsplaner för fyra kompetensplattformar: Bygg, Teknik, Utbildning, samt Vård och omsorg. Den socioekonomiska analysen för socialfonden, region Norra Mellansverige. Den innehåller statistik om utbildning, arbetsmarknad, samt ohälsa tillsammans med en analys av vilka som är de stora utvecklingsbehoven där socialfonden kan användas och som bidrar till uppfyllandet av EU 2020-strategin. Intervjuer med 12 personer som representerar nyckelaktörer för socialfonden i länet. Respondenterna har fått svara på frågor om erfarenheter av socialfonden, länets utmaningar på arbetsmarknaden, samt sin syn på framtiden och socialfonden. Mer om intervjuerna beskrivs i avsnitt 4.1. Sammanställning av pågående förstudier och projekt på gång. Listor på relevanta nätverk i länet. Aktörskartläggning från styrgruppsmöte inom förstudien. Kartläggningen av de ESF-projekt som genomförts i Värmland 2007–2013 finns redovisade i särskild delrapport och Excel-fil i föreliggande uppdrag. Resultaten sammanfattas i denna rapport avsnitt 3.2.1. 2.2 Analysmetodik En stor del av utredningen handlar om att sammanställa olika typer av uppgifter, men självklart ingår också delar med djupare analys. Nedan redogörs för den metodik som använts gör att komma fram till utredningens resultat. När det hänvisas till Apels erfarenheter lutar vi oss främst på det nationella uppdrag som processtöd för strategisk påverkan och lärande som pågick 2009–2014. Genom det arbetet hade Apel dagliga kontakter med såväl projekt, strukturfondspartnerskap, ESF-personal på regional och nationell nivå som intressenter till socialfonden och dess resultat. 4 Kartläggningens avgränsningar Kartläggningen av genomförda projekt omfattade över 700 projekt. Utifrån den tidsram som fanns för uppdraget var det nödvändigt med avgränsningar. Några sådana var att utgå från projekt där projektägaren har postort i Värmland. Det innebär att vissa länsövergripande projekt och en del som ägs av t.ex. huvudkontor i Stockholm inte finns med i vår sammanställning1. Vid kartläggningen lästes bara ansökningar för de genomförandeprojekt som fått bifall (totalt 33 st). För övriga projekt har bara data av administrativ karaktär, såsom projektägare, projekttid och projektnamn, kunnat sammanställas. Kopplingen mellan regionala styrdokument och socialfonden Socialfondsprogrammet 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) har mål som är relativt övergripande (se Tabell 1). Apels uppfattning är att det saknas avgränsade skrivningar om förväntat innehåll i projekten som kan användas för att spegla regionala styrdokument. I bilaga 1 redovisas därför delar av brödtext från programmet som mer beskriver det förväntade innehållet. Bilaga 1 har använts för analys av vilken koppling som finns till regionala strategier. Vita fläckar Uppdraget att analysera behov av socialfondsprojekt innefattar enligt uppdragsgivaren att identifiera ”vita fläckar”. Detta kan tolkas på flera sätt: 1. Att projekten geografiskt omfattar hela länet, eller de områden som har behov. Detta har analyserats i kartläggningen av genomförda projekt. 2. Vilka aktörer som har involverats i genomförandet av projekten. Detta har analyserats översiktligt i kartläggningen av genomförda projekt. 3. Att stor del av de individer med behov av stöd får del av projektet. Vi har inte analyserat antal deltagare i projekten. 4. Att de projekt som initieras har en röd tråd och täcker upp alla de utvecklingsbehov som finns inom sakfrågan. En uppdelning är t.ex. i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Finns behov i hela kedjan, eller vilken del av kedjan ska fokuseras? Tillämpat på avhopp från gymnasieskolan kan man t.ex. prata om insatser i ordinarie skolverksamhet, insatser för elever i riskzonen att hoppa av, eller insatser för de som redan har hoppat av. Men i det fallet kan det också handla om huruvida det finns behov/möjlighet till insatser utanför skolan som påverkar avhoppen – att se helheten. Detta har inte analyserats utan är mer en fråga att bära med vid riggning av framtida projekt. 5. Att projekten som initieras gör skillnad i organisationen. En vit fläck kan vara att ett genomfört projekt inte har gjort någon skillnad i organisationen och därmed bara var ett tillfälligt stöd för de individer som deltog. Detta har inte analyserats, men är också en viktig fråga vid riggning av projekt som vi utvecklar mer i avsnitt 6. En översikt av analysmetodiken ges i figur 1. 1 Exempel som nämns av styrgruppen är projekt Sigrid som var Sveriges största ESF-projekt och ägdes av Arbetsförmedlingen i Gävle. 5 Figur 1. Utredningens analys har utgått från dokument knutna till socialfonden (blå) och Värmland (gröna) och tagit fram egna underlag (orangea) för att få fram tre resultat; satsningar som har stöd i såväl dokument som hos nyckelaktörer, andra tänkbara satsningar samt insatsområden där det saknas initiativ men där det finns behov. Relevanta aktörer Vår analys av relevanta aktörer utgår från vår erfarenhet av socialfonden. I relevansen lägger vi att de på något sätt ansvarar för att stödja målgruppen, men vi hänvisar inte specifikt till lagstiftning som drar upp riktlinjer för dessa uppdrag då aktörerna själva förväntas känna till detta bättre än vi. Vad som krävs för arbetssätt Slutligen innehåller rapporten avsnitt som fokuserar mer på arbetsprocessen för riggning av projekt och hur man organiserar sina projekt. Detta tillhör Apels kärnkompetens och vi hänvisar i flera fall till lämpliga källor att läsa vidare kring dessa aspekter. 6 3. Vilka av Värmlands behov kan mötas av socialfonden? 3.1 Förutsättningarna i socialfonden 2014–2020 Förslag till socialfondsprogram 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014) kom i mars 2014 och ska godkännas i Bryssel innan det kan verkställas. Det beräknas i dagsläget ske i oktober. Socialfondsprogrammet genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att: stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning Insatser för att främja sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och social inkludering ska riktas till kvinnor och män som är unga (15–24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är nyanlända invandrare eller är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete. Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Om Arbetsförmedlingens roll säger programförslaget (s. 115) följande: Socialfondens projekt ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingens aktiva medverkan i Socialfonden är därför av stor betydelse för möjligheterna att ta tillvara och tillämpa erfarenheter och resultat. Detta gäller såväl regionala som nationella satsningar. För att säkerställa att användningen av fondmedlen bidrar till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken, är samverkan mellan Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen viktig. Programmet främjar icke-diskriminering genom valet av prioriterade grupper inom programområde 2. Därutöver ska icke-diskriminering tillämpas som horisontell princip. Den direkta, individuella, diskrimineringen är ett hinder för att uppnå målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla. Men det finns också regler, rutiner, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för olika grupper att uppnå lika rättigheter och möjligheter. I projekten ska det finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Ett inkluderande arbetsliv handlar i grunden om hur enskilda arbetsplatser är utformade och hur arbetet bedrivs och är organiserat. Det kan handla om såväl fysiska anpassningar av lokal och utrustning, som arbetstider, 7 arbetsfördelning, utbildningsmöjligheter, attityder och kunskaper och arbetsledning. Arbetsgivarna har en central roll för att genom anpassningar av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bidra till ett arbetsliv där personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att delta på lika villkor (s. 175). Jämställdhet ska främjas genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden och genom särskilda åtgärder som inriktas på att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv (s. 176). Programmet nämner också begreppet fattigdomsbekämpning. I detta avsnitt (s. 108-111) räknas de målgrupper upp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som det konstateras att dessa många gånger bor i särskilda bostadsområden. Målgrupperna är personer som saknar slutbetyg från gymnasiet, unga med funktionsnedsättning, kvinnor från länder utanför EU, äldre arbetslösa med förgymnasial utbildning samt arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Socialfonden omfattar tre programområden med mål och målgrupper enligt tabell 1. Förslaget till program innehåller en del nyheter2 som kan vara bra att känna till. PO 1 och PO 2 kan blandas. Målgrupperna sysselsatta och ej etablerade på arbetsmarknaden kan blandas i samma projekt. Det kan innebära att arbetslösa eller andra målgrupper i PO 2 kan delta i kompetensutvecklingsinsatser på ett företag för att bli anställningsbar där. Det kan också innebära att personer som arbetstränar i ett socialt företag eller som volontärer kan ta del av kompetensutveckling. Projektets inriktning och mål är avgörande för hur blandningen av målgrupper kan utformas. Mer flexibel projektekonomi. Det är inte en given nivå på medfinansieringen utan den varierar med projektens inriktning. Olika målgrupper har t.ex. olika stor ersättning ”med sig in” i ett projekt från t.ex. Försäkringskassan, vilket tidigare har inneburit att målgrupper som behöver mer tid och har låg ersättning har varit mindre attraktiva att arbeta med. Detta ska man nu ta hänsyn till. Privat medfinansiering kommer vara möjlig. Det utlovas också mindre ekonomisk redovisning i detalj, t.ex. med hjälp av vissa schabloner. Denna förenkling kan medföra att aktörer som systematiskt arbetar med att driva ESF-projekt som ”affärsidé” i vissa fall kan få svårare att bära sina faktiska kostnader. Mindre betoning på nyskapande och stora projekt. I målen (Tabell 1) står det bl.a. att projekten ska ”tillämpa och utveckla metoder”. Det kan tolkas som att det är tillräckligt att en metod är oprövad lokalt och att projektet ska få den att fungera där. Huvudmålet är dock fortsatt att öka övergångarna till arbete, vilket fortfarande ställer krav på att utveckla den ordinarie verksamheten så att den efter projektet förmår arbeta på effektivare sätt. Det finns också en större flexibilitet på så vis att förväntningar på projektens storlek och involverade aktörer anpassas mer till vad projekten avser att förändra. Det innebär rimligen att projektägare behöver vara tydligare med vad de avser att förändra genom projekten (snarare än vad de ska göra i projektet) och kan redovisa vilka aktörer som behöver vara med i förändringsarbetet. 2 Redovisningen av nyheter ska inte ses som komplett utan frågor som vi bedömer kan ha relevans för projektriggning och mobilisering av aktörer i Värmland. 8 Tabell 1. Socialfondsprogrammets tre programområden med mål och berörda målgrupper. Programområde 1 – kompetensförsörjning Programområde 2 – Öka övergångarna till arbete Mål Mål 1.1 Bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män och till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Målgrupper Sysselsatta såväl företagare som anställda, inom privat och offentlig sektor samt verksamma inom ideell sektor. Kompetensutveckling i små och medelstora företag är särskilt betydelsefullt. Mål 1.2 Utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan vilka förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och ideell sektor unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, nyanlända invandrare, är eller varit sjukskriven unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än tolv månader), har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, nyanlända invandrare, är eller varit sjukskriven Insatserna ska riktas till de som står särskilt långt från arbetsmarknaden med sammansatt problematik ex ohälsa eller funktionsnedsättning I övrigt samma målgrupp som 2:1 Arbetslösa unga (15-24) i Sydsverige, Mellersta Norrland och Norra Mellansverige Mål 2.1 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Mål 2.2 Tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Mål 2.3 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Programområde 3 – Sysselsättningsinitiativet för unga Mål 3.1 Bidra till en ökad sysselsättning bland unga kvinnor och män. Målgruppen omfattar dessutom kvinnor och män som är prioriterade i programområde 2. Åldergräns sänkt till 15 år. Individer som kan vara aktuella för deltagande i ESF-projekt måste vara minst 15 år. Det innebär att man nu kan inkludera grundskolan och arbeta med övergången till gymnasiet på ett tydligare sätt. Särskilt ungdomsinitiativ. Ett nytt programområde, PO 3, är aktuellt i de regioner som har en ungdomsarbetslöshet över 25 % enligt internationellt sätt att räkna. Det omfattar tre regioner i Sverige, varav Norra Mellansverige är en. PO 3 omfattar 700 miljoner kronor i EU-medel i Sverige varav hälften riktas till Arbetsförmedlingen nationellt. De kommer däremot bedriva verksamhet i de 9 tre regionerna, sannolikt endast för de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Den andra hälften av medlen kommer att utlysas regionalt och en gissning är att de kan komma att riktas till unga som mer faller under kommunernas ansvar, t.ex. inom skolan och det kommunala informationsansvaret. Mer sammanhållen utvärdering. Utvärdering kommer styras via ramavtal från central nivå, men också på regional nivå, möjligen knutet till specifika utlysningar som helhet. Den regionala utvärderingen kommer att kopplas tydligare till den regionala handlingsplanens mål. Syftet är att utvärderingen ska ge svar på effektiva metoder och utgöra underlag för spridning. Större resultatfokus. ESF-rådet har antagit en metod för sitt interna arbete kallad Result Based Management (RBM). Detta är ett svar på den kritik som framförts om administrationstunga projekt där man noga behövt redovisa deltagartid, mm. Nu sätts resultaten mer i fokus, dvs. vad som ska åstadkommas snarare än vad som ska göras. Det är en perspektivförflyttning som kan ge positiv påverkan på projektriggning, om det innebär att man inte behöver planera ett treårigt utvecklingsprojekt på aktivitetsnivå redan innan det beviljats. Det återstår dock att se vad detta innebär i praktiken. 3.2 Sammanfattning av Värmlands utvecklingsbehov Utifrån de dokument som studerats (se avsnitt 2.1) sammanfattas här Värmlands viktigaste utvecklingsbehov med koppling till socialfondens möjligheter. Värmland tillhör de län i Sverige som har lägst utbildningsnivå för både kvinnor och män. Det är väl känt att utbildningsnivån har stor betydelse för såväl hälsa, framtida lön som valmöjligheter på arbetsmarknaden. Det är fler män som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet och detsamma gäller introduktionsprogram. Få av dessa kommer gå vidare till eftergymnasiala studier senare i livet. Det konstateras att fler behöver gå vidare till högskolestudier. Samtidigt är det viktigt att poängtera att alla inte kommer eller ska göra det. Det behövs även relevanta utbildningar på yrkeshögskolan och möjligheter att ta tillvara de som vill satsa på eget företagande. Arbetsmarknaden är tydligt segregerad mellan könen. Kvinnor arbetar i hög utsträckning med service, omsorg och försäljning och det är många inom offentlig sektor. Männen arbetar huvudsakligen i privat sektor inom industri och bygg. Denna uppdelning gör att individer får en smalare arbetsmarknad som är ”tänkbar” och arbetsgivare får färre potentiella arbetssökande. Man kan också fundera över hur väl arbetsplatser med ensidig könsfördelning fungerar i jämförelse med de som är mer blandade. Vidare finns det överskott på arbetskraft för yrken som kräver låg utbildning samtidigt som det råder brist på arbetskraft för yrken som kräver hög utbildning. Detta är en av de stora drivkrafterna att få fler att gå till högre studier. Värmland har dessutom större problem med generationsväxling än riket genom att det är än större andel som träder ur arbetsmarknaden än som går in de kommande 10 åren. Det är dessutom så att det är fler i arbetsför ålder som långvarigt hamnar utanför arbetsmarknaden än i riket. Ohälsotalet är högre framförallt bland kvinnor. Det är något fler bidragshushåll generellt, men tydligt högre andel bland unga. Sjukfrånvaron är dubbelt så hög för personer med ursprung utanför EU/EFTA som de som är inrikes födda. Slutligen konstateras att sjukfrånvaron är lika mellan män och kvinnor fram tills det att första barnet kommer. Kvinnors dubbelansvar för arbete och 10 hem/barn är ett problem som sannolikt är anledning till den högre ohälsan bland kvinnor. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt konstaterar dessutom att det inte bara är utbildningsval och benägenhet att läsa vidare, ohälsa och arbetsmarknad som är könssegregerad. Även makt är ojämnt fördelad, det finns en outnyttjad innovationspotential och olika förutsättningar för företagande. Men även om bilden som målas ovan är sann så skulle den avidentifierad kunna tas för en beskrivning av de flesta län i landet. Rent krasst så har alla utanför Stockholm samma utvecklingsbehov och frågan är bara hur man ligger till på en skala. Enkelt uttryckt handlar utvecklingsbehoven som alla har, där socialfonden kan vara ett lösningsverktyg, om att: Stimulera fler till livslångt lärande och förhindra avhopp från skolan Underlätta övergången från utbildning till arbete Underlätta etableringsprocessen för nyanlända Minska diskrimineringen i samhället (bl.a. för att underlätta arbetsmarknadsetablering/rekrytering och dra nytta av mångfalden) Minska könssegregeringen på arbetsmarknaden Underlätta återgången till arbete för sjukskrivna eller förebygga ohälsa på arbetsplatsen Underlätta återgången för personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden Stimulera företagsamhet och bygga samhällsförmåga att ta hand om goda idéer Uppdatera och utveckla anställdas kompetens för arbetslivets nya krav Stärka arbetsplatsernas förmåga att ständigt förnya, förbättra och förstärka produktivitet och utbud Överföra kompetens mellan generationer som träder ut och in på arbetsmarknaden Värmlandsstrategin pekar ut fyra prioriterade områden som ska vara vägledande för att utveckla länet. Utvecklingsarbetet ska i sin tur bygga på de åtta styrkeområdena Välkomnande och öppet, Skog, Berättartraditionen, Karlstad, Internationellt näringsliv, Länken till Oslo, Vänern respektive Karlstads universitet. Men vad blir då kontentan av att Värmland ligger förhållandevis lågt på skalan och har större utvecklingsbehov än de flesta andra län? Apel menar att vad värmländska organisationer gör till viss del är svaret, men framförallt hur man gör det. Övriga län rör sig också ständigt i rätt riktning och det gäller att ha högre fart än andra. För att stärka sig i konkurrensen behöver Värmland agera smartare, effektivare och mer kraftfullt. Vi återkommer till vad detta kan innebära i praktiken i avsnitt 6. 3.2.1 Vilka av behoven har tidigare ESF-projekt arbetat med? Under perioden 2007–2013 har det kommit in 718 ansökningar om förprojektering och genomförandeprojekt till ESF-rådet i Norra Mellansverige. Det är 229 av dessa (32 % av regionen och 3,1 % av riket) som kommer från projektägare i Värmland3. Jämfört med rikssnittet ligger antalet ansökningar från Värmland 75 % över det förväntade. Jämförs andelen ansökningar inom regionen med befolkningens andel har Värmland däremot en förväntad andel ansökningar. 3 Vi har vid analysen utgått från om projektägaren har en postort i Värmlands län. Det innebär att länsövergripande projekt som ägs av organisationer utanför länet inte har kommit med. 11 När det gäller vilket beslut ansökningarna har fått görs jämförelsen endast inom regionen (Figur 2). Värmland har då en högre andel avslag (58 %) efter ESF-rådets laglighetsprövning än regionsnittet (45 %). Detta kompenseras däremot av att de ansökningar som når strukturfondspartnerskapets prioritering har en lägre andel avslag där. Det medför att andelen bifall från Värmland hamnar på 30 %. Under perioden 2007–2013 har det bedrivits 33 projekt i Värmland varav 20 var inom PO 1 och av de 13 PO 2projekten var sex förstudier4 under 2014. Figur 2. Illustration av vad som hänt med de ansökningar som kommit in i hela Norra Mellansverige (grönt) respektive Värmland (blått). I bilaga 2 respektive 3 listas de projekt som har genomförts i Värmland under förra programperioden. En analys av den geografiska fördelningen av projekten visar att Karlstad har en kraftig överrepresentation i antalet ansökningar, 56 stycken mot förväntade 345. Karlstads högre andel ansökningar gör också att de får genomföra fler projekt. I själva verket finns det inga stora avvikelser från det förväntade antalet bifall per kommun sett till hur många ansökningar de gjort. Det är alltså ingen kommun som verkar ha större framgång med att få igenom ansökningar utan det handlar mer om hur många ansökningar man skickar in. Det är däremot värt att notera att Eda, Kil och Storfors utmärker sig genom att helt sakna genomförandeansökningar där projektägaren finns inom kommunens gränser. När det gäller projektägare finns en tendens att kommunerna är mindre aktiva medan samordningsförbund och regionförbundet är mer aktiva än i andra delar av landet. Samtliga kommuner i länet (geografiskt) har däremot vara med som samverkanspart i 10-15 projekt. Ur den aspekten finns det inga helt vita fläckar på socialfondskartan i Värmland. Bilaga 4 listar de projektägare som har minst fem ansökningar under programperioden6. Den visar att utfallet i form av beviljade ansökningar skiljer sig kraftigt åt mellan olika organisationer. De som 4 Under 2013 utlyste ESF-rådet medel för särskilda förstudier som ska utgöra en brygga mellan programperioder, dvs. att ta vara på erfarenheter från 2007–2013 och skapa förutsättningar för bättre underbyggda satsningar 2014–2020. 5 Räknat utifrån kommunernas andel av länets befolkning. 6 Dessa utgör de mest aktiva aktörerna, men notera skillnaden mellan antal ansökningar och hur många genomförandeprojekt som har bedrivits av respektive aktör. 12 beviljats mer än hälften är Region Värmland7, Handelskammaren, samt Filipstads respektive Säffle kommun. Mindre lyckosamma organisationer är Landstinget, Karlstads universitet, Forshaga företagscentrum samt kommunerna Karlstad, Arvika och Kristinehamn. Utifrån den genomläsning av ansökningar8 som gjorts kan några saker konstateras angående jämställdhetsintegrering. Genusperspektiv uppfattas i många fall vara påhängd snarare än att vara en naturlig del av problemanalysen. I en del fall finns en jämställdhetsanalys, men motsvarande aktiviteter för att bemöta problematiken kan vara bristfällig. Jämställdhet kan inte heller sägas vara en del av den metodutveckling som man avser bedriva. Flera av de projekt som riktar sig till unga har däremot ett uttänkt genusperspektiv. Apel har med hjälp av bilaga 1 gjort en översiktlig granskning av vilka av de utvecklingsbehov som beskrivs i det nya programmet9 som de gamla projekten har arbetat med. Projekten har inte granskats i detalj. De exempel på insatser som kan genomföras inom mål 1.2 har mycket tydligt fokus på arbetsmarknad och övergången mellan utbildning och arbete. De flesta PO1-projekt som bedrivits i Värmland 2007–2013 har fokuserat på individers kompetensutveckling och att stärka företagens konkurrenskraft. Det återges ett stort fokus på utbildningsanordnare och deras koppling till arbetslivet och det måste nog sägas att det inte är ett område som det har arbetats med i någon större omfattning. De ungdomssatsningar som har gjorts har inte heller haft så stort fokus på skolan utan mer de som har lämnat studier. Att minska avhopp från skolan förväntas bli ett stort insatsområde där vi inte kan se några genomförda satsningar i Värmland. Vi kan inte heller se några projekt som har riktat in sig på att minska diskriminering på arbetsmarknaden. Men det finns så klart begränsningar i en så här ytlig översikt. Bara för att det har funnits flera ungdomsprojekt så är det inte givet att de har haft många deltagare, att de har lyckats komma i sysselsättning, eller att de lyckats åstadkomma någon långsiktig organisatorisk förändring. Däremot kan man såklart säga att det finns vissa vita fläckar enligt ovan. Med mer av ett regionalt grepp på socialfonden kan vita fläckar täckas upp och insatsområden där det finns flera satsningar kan fokuseras till olika delfrågor för att så att säga få täckning inom hela sakfrågan. 7 Observera att det i Region Värmlands siffror ingår tre folkhögskolor som har varit aktiva. Det ska poängteras att det kan vara stor skillnad mellan vad som står i en ansökan och vad som sedan sker i praktiken. Vad gäller jämställdhetsintegrering är utvecklingen många gånger till det bättre, särskilt om de tagit hjälp av processtödet. Vår analys är därför mer en ögonblicksbild av var man stod i ansökningsfasen. 9 Anledningen att vi valt att spegla gamla projekt i nya programmet är att synliggöra om det som gjorts tidigare täcker upp det som kan göras nu inom socialfonden eller om det finns vita fläckar. 8 13 4. Resultat från intervjuerna med nyckelaktörer 4.1 Om intervjuerna Intervjuer genomfördes med viktiga aktörer för arbetsmarknaden och konkurrenskraften i Värmland. Urvalet av dessa gjordes av Region Värmland. Tolv personer har intervjuats. De representerade följande organisationer: Arbetsförmedlingen (AF) Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen, Karlstads kommun (ASK) Företagarna Värmland (FV) Försäkringskassan (FK) IF Metall (IFM) Handelskammaren Värmland (HKV) Landstinget i Värmland, med två representanter (LiV) Länsstyrelsen i Värmlands län (LST) Region Värmland (RV) Samordningsförbundet Samspelet (SOFS) The Paper Province (TPP) Intervjuerna har följt en frågemall (Bilaga 5) som tagits fram i samarbete med Region Värmland men en hel del mer öppen dialog har förekommit. Längden på intervjuerna har vanligen överstigit en timme, ofta har de varit cirka en och en halv timme. Resultaten från intervjuerna innehåller en del citat. Citaten kan gälla enstaka synpunkter eller vara en representativ synpunkt som gäller för majoriteten av de intervjuade, vilket ska framgå av texten. Förkortningarna efter namnen på organisationerna i listan ovan, kommer att stå efter citaten för att dessa ska kunna härledas till rätt organisation. Ingen respondent har uppgett sig vilja vara helt anonym med sina tankar och åsikter gällande ESF-projekt eller andra frågeställningar. 4.2 Tidigare erfarenheter av ESF-projekt Alla intervjuade tillfrågades om sin tidigare beröring med ESF-projekt och det visade sig att samtliga kommit i kontakt med sådana i varierande grad. Någon var projektledare, andra var eller hade varit representanter för projektägaren eller en samarbetspart. Ett par av de intervjuade hade varit inblandade i förstudier (varav en förstudie inte genererade ett projekt men bedömdes som mycket lärande). Flera satt eller hade suttit i styrgrupper, referensgrupper eller liknande. I några fall arbetade den intervjuade hos en projektägare men var inte direkt involverad i projektet på nära håll. Överlag var vetskapen om ESF-projekt relativt god, målgrupper, syften och projektresultat omnämndes ofta. 4.2.1 Positivt och negativt med tidigare ESF-projekt De ESF-projekt som de intervjuade refererar till har dels generat både goda resultat och nya arbetsmetoder som ibland implementerats i ordinarie verksamheter, dels inneburit svårigheter med sådant som likviditet och administration. 14 Alla har sett något värde, om än i vissa fall ganska litet, med de projekt de har varit inblandade i. Här ges några exempel på positiva effekter av projekten: - Utveckling av yrkesroll Kompetenslyftet för läkarsekreterare innebar att 450 läkarsekreterare höjde sin utbildning. De fick andra arbetsuppgifter och ny titel: Vårdadministratör. Projektet gav ringar på vattnet. Man uppmärksammade målgruppen mer. Resultatet var att en större mängd valde att gå en utbildning, fler och fler ville gå. Det hade positiv effekt på hela gruppen. De fick påslag på lönen och ett utgångskriterium för det var att man ändrat arbetssätt. (LiV) - Möjliggörande av kompetensutveckling som annars inte kunnat finansierats Affärskraft Värmland har fungerat bra i det stora hela. Det har handlat om affärsutveckling och kompetenshöjning inom näringslivet, hos företagen. Vi gjorde först en kartläggning av behoven av utbildning och det visade sig att de behövde mycket, särskilt på de minsta företagen. Projektet har gett möjligheter, det här skulle vi aldrig ha kunnat genomföra själva. Vi har dessutom kunnat jobba flexibelt och korrigera efter vägen och det har bidragit till resultatet att vi har varit lyhörda. (HKV) - Matcha deltagare och öka intresset för kompetensutveckling hos företag Vi i IF-Metall inte drivit egna projekt utan haft PO1-projekt tillsammans med IUC:n och klustren. Med kommunerna och AF har vi drivit PO2-projekten Lärling 2.0 och Sigrid. Sigrid handlade om arbetslöshet och utbildning. De som fått jobb har nöjda arbetsgivare. Vi har bara jobbat med matchning, då är det lättare. Det har fungerat bra generellt sett, exempelvis har vissa valideringsinsatser varit väldigt bra. Särskilt bra var det under varselperioden. Varselprojekten var effektfulla. Företagen blev sugna på mer kompetensutveckling, de såg att de måste bli mer konkurrenskraftiga. När vi inom IFM lämnar projekten undrar de ”Vem ska göra det här nu?”, det blir ett tomrum. (IFM) - Lärande av samarbete och implementering av goda projektresultat, konkret verksamhetsutveckling Nuevo K2 drivs i samarbete med Örebro Kommun. Det har varit ett bra samarbete och nätverk mellan de olika kommunerna. Projektet har lärt oss att se vad som är viktigt! Man lär sig med tiden, jag har suttit i styrgrupper och sett hur det utvecklats olika starkt engagemang och projektet har sedan gått därefter. Implementeringen i Nuevo K2 är nära nu. Vi valde att lägga det rakt in i verksamheten, de som jobbar med projektet är tillsvidareanställda vilket gör det hela väldigt mycket lättare vid implementeringen. De syns inne i gruppen och har möjlighet att berätta för övriga så att de också kan prova under projektets gång. (ASK) - Identifiera hinder i ordinarie systemet Sigrid var ett stort projekt med utrikesfödda kvinnor som målgrupp (men man bytte målgrupp ett par gånger). I projektet kunde man se hindren som finns i det ordinarie systemet. Deltagarna har passerat genom hela detta system men man har där inte förstått att när man inte jobbar med modersmål så har de inte förstått informationen de fick. Man har inte heller upptäckt och identifierat bakomliggande orsaker till att de inte förstod. Detta har man sett i Sigrid. Många av deltagarna kunde ha varit ute och jobbat om de fått rätt hjälp från början. (LST) 15 - Samverkan för individfokus och bättre nyttjande av resurser Framsteget har gett resurser och ett systematiskt arbetssätt har trätt in där det tidigare varit luckor mellan AF och FK. Det blev gemensam kartläggning av deltagaren och man tog ett gemensamt grepp. Samarbetet har ökat, nu är det bättre hantering och det blir snabbare för personen. Det är ett stort stressmoment för personer som blir utförsäkrade annars. De får bättre stöd nu. (SOFS) När vi körde igång hade Försäkringskassan inte det särskilda uppdraget att samarbeta inför arbetslivsintroduktion, det fick vi under tiden. Framsteget har varit grädde på moset, särskilt när vi ser att någon har större behov. Delvis fortsätter vi på likartat sätt men vi kan inte göra allt. Nu diskuterar vi med kommunerna och vården. Samarbetar vi konstruktivt har vi resurser så det räcker. FK har exempelvis inte möjligheter att som de gjorde i projektet, vara hemma hos deltagare för att bedöma hur de klarar sig och om de har arbetsförmåga. Det gör inte vården/kommunen heller men det är deras ansvar att ha arbetsterapeuter. Vi försöker få in sådant i ordinarie verksamhet som varit lyckat. Våra handläggare måste fråga mer, det har vi lärt oss från projektet och det har gett oss en mall samt en metod. (FK) Närmast samtliga hade trots positiva erfarenheter också funderingar på svårigheter och hinder i tidigare och nuvarande projekt och projektansökningar. Här nedan finns citat som visar på några av dessa: - Projektadministration, tidigare erfarenheter och likviditetsproblem skrämmer Projekt belyser utvecklingsområden och sätter fingret på vad det är som gör att vissa saker inte går framåt. Man identifierar hinder lättare och på ett bra sätt. MEN, man tar till sig det som sägs om att det är så svårt att söka och så jobbig administration att man ser hinder redan innan man har sökt. (LST) Kompetenslyftet fick vi beviljat medel för men i slutet ansåg ESF att vi inte hade uppfyllt kraven och då skulle vi inte få ut pengarna. De godkände inte den akademiska delen av utbildningen trots att vi gjort det vi skulle göra enligt ansökan. Kopplingen mellan ESF-ekonomen och ESFhandläggaren var dålig, det som var klart med handläggaren ifrågasattes av ekonomen. Vi fick förklara flera gånger för ekonomen trots att utbildningen var sökt för och beviljad, men ekonomen var inte alls införstådd med detta. Det blev en oerhörd granskning som ändå var felaktig, vilket krävde oerhört med tid. ESF borde ha den kommunikationen internt, inte med oss. Allt var så positivt och vi levererade men vi fick aldrig ut de medlen, det var 1,5 miljoner som vi fick betala själva. Man drar åt sig öronen efter sådana erfarenheter. (LiV) Var nog så i vår organisation att likviditeten brast och vi hade inte de rutinerna att vi klarade av att upparbeta kostnader och sen få vänta på att få pengarna utbetalda. Vi har inte de musklerna. Dessutom, om mycket stora aktörer blir projektägare kan man undra om projekten når målgrupperna på ett verksamt sätt. (FV) - Bristande förankring hinder för implementering och tillvaratagande av erfarenheter UMA i Kristinehamn hade en folkhögskola som ägare, de var proffsiga men var lite utanför den ordinarie verksamheten vilket ger svårigheter med implementering i denna. Det har varit svårt att ta tillvara erfarenheterna från projekten. I samordningsförbundet jobbar vi också med det problemet. Nu jobbar vi på att försöka få in implementeringstanken från början. Man måste 16 tänka implementering hela tiden annars är det ingen idé, då blir det bara projektet, inget mer. (FK) Man kan lyfta ut någon från verksamheten till att vara med i projekt så att de får pröva andra sätt att jobba. Vi har haft en socionom som jobbat i Nuevo K2, men hur ska man efteråt ta till vara hennes kompetens och det hon har lärt sig? Kanske chefer borde få utbildning så de vågar prova andra sätt och gynna nya kunskaper från de som varit med i projekten? (ASK) - Projektresultaten för små i förhållande till verksamhetens mål Jag tycker inte det ger så mycket för vår del, det har inte någon stor effekt på verksamheten. Projektet får ut en del deltagare i jobb men det är rätt en liten påverkan på våra resultat då dessa är ganska få jämfört med hur många arbetssökande vi har inskrivna. De vi har problem med att få ut i arbetslivet är de som har funktionshinder. (AF) 4.3 Respondenternas syn på Värmlands största utmaningar 4.3.1 Kompetent arbetskraft i framtiden är viktigt Närmast samtliga intervjuade nämner kompetensförsörjningen av rätt utbildad och kunnig personal som ett problem vilket behöver lösas. Detta gäller inom både offentlig och privat sektor. Exempelvis har landstinget problem med att få personal inom en del grupper, förutom vårdadministratörer är det brist på psykologer, sjuksköterskor och läkare. Utbildningsnivån i Värmlands företag omnämns av flera som generellt låg och konkurreskraften kan äventyras om företagen har ineffektiv personal eller saknar personal med vissa kompetenser. Att kompetensförsörjningen är ett problem härrör sig ur andra utmaningar. Dessa gäller flera olika saker som tillsammans verkar skapa en skevhet i hela arbetsmarknadssystemet. Vad som omnämnts som utmaningar vilka på något sätt borde få lösningar är sammanfattat i följande punkter: - Många lågutbildade och äldre i arbetskraften Generationsväxlingen är ett vanligt problem som flertalet nämner. Många ska gå i pension snart och deras platser kan inte på ett enkelt sätt fyllas av likvärdig kompetens. Gäller för både privat och offentlig sektor. De anställda (särskilt de äldre) på både företag och i den offentliga sektorn har ofta låg utbildningsnivå och klarar inte av att arbeta utifrån nya och bättre arbetsmetoder och med dagens datoriserade verktyg. Detta sänker konkurrenskraften och påverkar även verksamheternas kvalitet och attraktivitet som arbetsgivare i negativ riktning. Värmland är ett ganska litet län med låg dragningskraft på de mer utvecklingsinriktade unga. Många av dem flyttar till storstäder efter att de läst på universitetet. Det ger ett kompetensdränage. - Hitta framtidens bristyrken och utbilda inom dem Vilka är dagens och morgondagens bristyrken? Man måste identifiera vilka kompetenser som efterfrågas nu och i framtiden. Verksamhetsanalyser behövs göras. Det finns heller inte 17 tydliga ”spår” att följa för den som skulle kunna tänka sig att jobba i ett bristyrke. Länken bristyrke – individ är svag. Det finns ingen bra kompetensförsörjningsstruktur. Utbildningar i identifierade bristyrken behöver startas upp. Det är dock inte säkert att man får Yh-utbildningar och dessa måste ansökas om på nytt vartannat år, de är inte permanenta. De som skulle vilja jobba inom ett bristyrke, exempelvis lämpade praktikanter som matchats genom ett projekt, kan inte få mer utbildning om de redan har en utbildning. Det är svårt att byta karriärväg mitt i livet när utbildningarna är stängda. - Arbetsmarknadspolitiken har gett hindrande effekter Arbetsgivarna anställer inte genom AF längre då de får många hundra sökande på varje ledigt jobb. Många av de sökande är inte kvalificerade men är enligt regelverket tvungna att söka ändå. Proceduren att anställa blir tidsödande och dyr för arbetsgivarna och det är lättare att gå genom kontaktnät eller att låta bli att anställa. Av denna anledning måste man jobba uppsökande och med matchning av individer. AF matchar inte personer mot arbetsplatser längre. Om detta behövs ska det ska göras av coachföretagen men dessa jobbar oberoende av varandra vilket kan försvåra då varje coach bara har en delbild av vad som finns på den lokala/regionala arbetsmarknaden. Det förekommer många coacher och många små projekt samtidigt som söker upp arbetsgivare. Arbetsgivarna kan tröttna på att ständigt bli uppsökta. Å andra sidan kan matchningen mot individen försämras om det blir för långt avstånd (låg kännedom) mellan den som uppsöker företag och den som vet vad den arbetssökande/projektdeltagaren vill och klarar av. - Diskriminering förekommer Även om individen skulle ha, eller utbildas till att få, rätt kompetens är arbetsgivarna tveksamma till att anställa funktionshindrade, äldre, invandrare, kvinnor på arbetsplatser som traditionellt besatts av män och omvänt. Det finns alltså flera svårigheter inblandade när det gäller hur kompetens ska upparbetas och behållas men det finns också goda erfarenheter som kan ge lärdomar för framtida insatser. Ett par exempel på saker som gjorts är: Kompetensförsörjning ska ske genom teknikcollege och Yh-utbildningar. Grunden är arbetsplatsen och dess behov. Man måste utgå från det, annars går det inte alls. Det är arbetsgivarnas skyldighet att vara med. Alla projekt sedan 2007 där man gjorde behovsanalyser från start fungerade väl. Frågar man företagen först och gör en åtgärdslista utifrån det blir det jättebra resultat. (IFM) 18 Vi matchar högstadieelever gentemot företag så de får komma ut och se hur arbetslivet är. Det fungerar väldigt bra. (HKV) 4.3.2 Kompetensutveckling behövs De som ska in på arbetsmarknaden behöver relevant utbildning men även de som redan är anställda behöver kompetensutveckling. Det har enligt flera respondenter gett resultat att kompetensutveckla personal inom socialfondsprojekt. Ett par exempel var att de anställda blev bättre rustade på arbetsmarknaden på ett pappersbruk (PP), den avlönade arbetstiden ökade under projektet Affärskraft (HKV) och varselprojekten införde något nytt i företagen, man vande sig vid att kompetensutveckling (IMF). Tidigare har det inte funnits en kultur inom vare sig företag eller offentlig sektor att kompetensutveckla personal inför den nya tidens krav med exempelvis datorisering eller nya arbetssätt. De intervjuade anser att företagen bör i framtiden ha kompetent arbetskraft för att vara långsiktigt konkurrenskraftiga och inom den offentliga sektorn ska man arbeta med nya metoder som ger goda resultat. Beroende på vilken organisation den intervjuade tillhörde fokuserade de lite olika men alla ansåg att det var viktigt att Värmland tog ett kompetenskliv uppåt. Här ser de flesta socialfonden som ett medel vilket i förlängningen kan öka både tillväxt och välfärd. 4.3.3 Nyanlända kompetenser tas inte tillvara När det gäller de som invandrar till Sverige finns förstås många som redan är kompetenta inom olika yrkesområden, det är bara språket som saknas. Här behövs snabba insatser för att ta kompetenserna tillvara. Jag har sett beräkningar på att det finns många kompetenta personer som inte får jobb. Just nu kommer många högutbildade till Sverige och de hittar vägar i storstäderna, men vi i Värmland behöver insatser som ger ett ökat utbud av yrkesinriktad SFI. Och det ska vara snabba utbildningar, vi måste agera fortare för att behålla dem, inte passivisera dem. Det finns mycket vi kan göra, t ex att utveckla metoder för regionalt mottagande, kartläggning och matchning mot kommunen så de kommer till den kommun som passar bäst. Det ska vara skräddarsydda lösningar. (LST) 4.3.4 Människor långt ifrån arbetsmarknaden En annan utmaning som omnämns ofta är att människor långt ifrån arbetsmarknaden behöver stöd för att komma in på denna. Mest frekvent omnämnda under intervjuerna är grupperna invandrare, unga utan gymnasiebetyg och personer med psykiska eller fysiska funktionshinder. Även missbrukare omnämns. De flesta individer i dessa grupper kan sannolik vara aktuella som deltagare i projekt i någon av de målgrupper som omfattas av socialfondens programområde 2, dvs. unga (15-24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), långtidssjukskrivna och nyanlända, främst kvinnor. Här nedan redovisas några citat som belyser några av frågeställningarna kring grupper som står långt från arbetsmarknaden: 19 Långtidsarbetslösa blir det problem med efter en tid. En del av dem är kompetenta men de kan fastna i arbetslösheten ändå. Kompetens kan vara en färskvara och man tappar självförtroendet om man går arbetslös. Det blir en kritisk problematik efter en tid. (AF) Hur tar vi emot missbrukarna efter att de varit på behandlingshem? Vi måste bli bättre på att jobba med de som är på väg mot ett bättre liv. De är en stor grupp och har ett långt liv kvar. Vi behöver dem som arbetskraft istället för att försörja dem. (ASK) Ensamkommande barn är växande grupp som hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Kommer man hit som 16-åring får man inte gymnasiebehörighet. Dessa behöver fångas upp. Vi måste bli bättre på att visa dem vilka vägar som finns genom studie- och yrkesvägledning samt att vi måste arbeta med modersmål, det behövs en hel kedja. I snitt kommer 500 personer hit varje år och alla nyanlända utan uppehållstillstånd behöver få information om vägar ut i arbete. (LST) Att fånga upp unga som inte klarar skolan är mycket viktigt. Där har vi i samordningsförbundet startat med Horisont-projektet som är implementerat helt och hållet. Man ska i förskolan och skolan tidigt se vilka elever det är som har problem och satsa redan där. Har du inte gymnasieutbildning klarar du dig inte senare i livet. I dagsläget plockar ingen upp dessa. Det finns ingen samlad syn mellan skolnivåerna utan man ger över problemet till nästa instans och klarar sin egen budget. Det blir en stor utmaning att få dem att ta ett helhetsgrepp. Kanske man ska utbilda processledare i skolor och förskolor som kan jobba med detta? (SOFS) De intervjuade nämner enligt ovan flera olika grupperingar när det gäller eventuella målgrupper för projekt. Alla dessa målgrupper behöver olika åtgärder för att komma ut på arbetsmarknaden, det finns ingen metod som fångar in alla. Unga som inte gått ut skolan behöver motiveras för att komma vidare, de som är högutbildade men inte talar svenska behöver bli kompatibla med de svenska kraven inom de yrken de kan passa inom, funktionshindrade kan behöva anpassningar på arbetsplatsen och arbetsgivaren kan behöva höjas i sin kunskap om hur de bäst ska underlätta för den funktionshindrade så att funktionsnedsättningen upphör att vara ett ”hinder” i arbetet. Det går alltså inte att ha alla som står långt ifrån arbetsmarknaden som målgrupp i samma projekt om inte projektet diversifierar insatserna och anpassar dem till vilken individ det gäller. Det bör också påpekas att den tidsram som finns inom ett projekt kanske inte räcker till då individer som hunnit bli passiviserade och rädda för krävande kontakter, som myndigheter och arbetsgivare, tar lång tid att hjälpa till (eller tillbaka till) ett arbetsliv. 4.3.5 Jämställdhet, tillgänglighet och integration I flera fall saknar de intervjuade strategier ute i företag och hos offentliga arbetsgivare när det gäller att inkorporera tankar och arbetssätt för att stödja jämställdhet, tillgänglighet och integration. Att ta hänsyn till dessa sk horisontella kriterier, bör blir det vanliga, det normala, sättet att tänka och handla i det dagliga arbetet på arbetsplatserna. Representanten för The Paper Province påpekar att företagen i den mansdominerade bransch där hon verkar inte arbetar på ett sätt som främjar jämställdhet, varken arbetsgivarna eller de anställda. Där kan eventuella ESF-projekt riktas på ett mer kraftfullt sätt eftersom jämställdhet inom ett företag är en kvalitetsfaktor som kan påverka hur kunder reagerar inför att köpa företagets produkter. 20 Genus och mångfald bygger möjligheter. (TPP) Detsamma gäller för offentlig sektor, även landstinget såg det som ett problem att bara kvinnor vill bli vårdadministratörer (tidigare läkarsekreterare). I detta yrke saknas män helt och hållet och medelåldern hos de kvinnor som jobbar inom det är hög. hade Alla som går Yh-utbildningen för att bli vårdadministratör får jobb. Ändå söker inga män trots att man varit medbeten om problemet och haft en man på bilden i annonsen för utbildningen. Möjligen kan ett ESF-projekt hjälpa till att ändra på detta förhållande genom någon form av medveten matchning. Länsstyrelsen påpekade i samma anda att det är en utmaning att alla på arbetsmarknaden behöver bli mer toleranta och inse vikten av att alla är lika mycket värda. Kompetenta invandrade personer anställs inte på grund av fördomar och okunskap hos de som anställer, man tar det kända före det man inte provat tidigare. Här behövs det utbildningar som ger en attitydförändring. Anställarkompetensen kan behöva utvecklas hos arbetsgivarsidan och kompetensutveckling är en väg att gå när det gäller att höja arbetsgivarnas medvetenhet. Arbetsgivarna kan också utveckla sin kompetens i att berätta vad de efterfrågar för att andra ska kunna förse dem med kompetent och intresserad arbetskraft. 4.4 Nyckelaktörernas ambitioner och roller Det är lätt att utläsa ur intervjuerna att det hos samtliga intervjuade finns en stark, äkta och hög ambition att göra verklig nytta för deras fokuserade målgrupp. Detta gäller förstås även om målgruppen främst består av företag (HKV, FV och TPP) eller anställda (IFM), inte enbart för utsatta människor långt från arbetsmarknaden. Projekten i kommande programperioden bör hålla hög kvalitet och vara väl förankrade. Det är mycket arbete med ett projekt och det kräver också egna investeringar av kraft, tid och personalresurser. Gäller det inte projekt som gör verklig och långsiktig nytta för målgruppen eller för egna organisationen vill de flesta varken äga dem eller vara med som samarbetspart. Flera uttalar att projekt som syftar till att dra in pengar för att försörja reguljär kommunal verksamhet ska det inte bli flera av. Man efterfrågar istället allmänt att de kommande projekten ska utveckla och använda väl fungerande metoder för målgruppens bästa. Inom gruppen intervjuade finns hög kunskap om hur man bör göra för att nå olika mål. Denna kunskap tillsammans med den höga ambitionen kan användas i utvecklingssyfte. De flesta verksamheter som de intervjuade representerade hade ägt något projekt eller varit med som samarbetspart och de kunde tänka sig att antingen samverka i nya projekt eller äga dem. Några undantag fanns dock. Ett framgångsrikt projekt har ägts av Region Värmland, Lärling 2.0. I nuläget har dock Region Värmland inte för avsikt att driva regionala projekt med operativ verksamhet inom arbetsmarknadsområdet. Region Värmland arbetar i sitt ordinarie strategiarbete med regionala kompetensförsörjningsfrågor för att få koppling mellan utbildning och arbete samt att synliggöra vilka yrkesvägar det finns. Detta görs i samarbete med många olika parter och dessa kan äga projekt där Region Värmland deltar som en part. 21 Även ett par andra organisationer kan/vill inte äga projekt. Företagarna Värmland lyder under en nationell policy som säger att de inte ska driva egna projekt i regionerna (men utesluter inte att det kan ske i framtiden). Företagarna har ett nationellt projekt, Jobbsökarna, där en person från AF jobbar mot företagarna och åker runt och dammsuger marknaden på jobb. Det sker dock ingen matchning sen så man vet inte om jobben tillsätts. Detta ska vara jobbcoachernas uppgift och då dessa är enskilda företag vet man inte i vilken grad eller hur de matchar individer mot jobben (enligt representanten för FV). Arbetsförmedlingen visade sig ha en viss problematik när det gällde ESF-projekt. Alla ESF-projekt ska lyftas till ESF-enheten inom AFs centrala nivå och beslutas om där. Ofta blir det dessutom en resursfråga om AF ska ha ut personal att jobba i projekt och budgeten kan snabbt förändras ovanifrån. Därför vill AF-representanten inte äga projekt, men är gärna med i ett om någon annan äger det. Detta gäller dock enbart om det är ett mycket bra projekt. Det finns ingen ambition med somliga projekt och vi säger därför nej i varje utlysning till en hel del som uppvaktar oss. Det ska vara projekt med nytta för vår verksamhet om vi ska vara med. Vi har en hård belastning och riktigt bra projekt kan underlätta mycket. Hittar man hållbar metodik så kan vi implementera den, som i det projekt vi har med samordningsförbundet där vi jobbar mot arbetsgivare med unga från särskolan. Det ska vi implementera snarast. […] Det är sällan projekten är rent dåliga, men man kunde önska mer. De skulle bygga upp självförtroendet hos deltagarna och använda metoden supported employment, där man bygger upp på arbetsplatsen runt individen så denna blir kvar där. Projektet kan jobba uppsökande på företag och hos andra arbetsgivare. Matchningen individ-arbetsplats är viktig. Drömscenariot att man identifierar vad deltagaren kan, som i Lärling 2.0, men gör mer runt varje individ. Kan man anpassa bort funktionhindret är det inget problem men man fokuserar ofta på det ändå. Att starta sociala företag genom ett projekt kan vara en annan väg att gå. (AF) Helst bör projekt där AF ska vara med syfta till att få ut de personer som står långt från arbetsmarknaden och löper störst risk att bli, eller redan är, långtidsarbetslösa. Ett projekt ska gärna vända sig mot de arbetssökande som är de svåraste att få ut i arbete, de som har funktionshinder. Det finns en arbetslöshet bland unga, men det är inte de samma inom gruppen unga som är arbetslösa hela tiden. De blir inte långtidsarbetslösa i så hög grad utan får kortare jobb eller går vidare till studier. Det är de unga med funktionshinder som blir långtidsarbetslösa eller inte ens kommer in i systemet. AF-representanten betonar att AF har en helt annan roll än de hade förr, när de nu får många arbetssökande som förr hade sjukersättning. Dessutom får de ofta ställa om allteftersom de politiska besluten, och därmed budgeten, förändras. Arbetsmarknadspolitiken styr mycket och planeringen gäller därför ett år i taget. Efter valet i höst kan det bli andra förutsättningar om det blir ett maktskifte. Detta gör det svårt att bestämma saker på lång sikt. På Länsstyrelsen tycks det inte finnas en strategi för att äga och driva egna projekt. Det finns dock ingen policy som säger att man inte ska driva egna projekt. Representanten därifrån är angelägen om att målgruppen, främst invandrare, ska få rätt hjälp ut i samhället och ett projekt som utvecklar och använder bra metoder för detta skulle vara av stort intresse. 22 4.5 Respondenternas syn på långsiktighet 4.5.1 Samordningsinsatser och samverkan Representanten från FK framhåller att det egentligen finns stora resurser hos parterna, dvs. olika organisationer, verksamheter och myndigheter, men man utnyttjar dem inte på bästa sätt. Vi vet inte hur vi ska göra, inte ens statliga myndigheter kan samverka och då ska man ha med alla kommunerna också. De är väldigt olika när det gäller styrning och lokala förutsättningar. Det är jättesvårt att få det att fungera. […] Det måste till mer förståelse för att vi måste jobba på ett annat sätt. Många sitter fast i sina föreställningar och klagar över saker som kan lösas om man lyfter blicken. Det handlar om attityder och vad jag själv är villig att bidra med; om handlingskraft, inte pratsamhet. (SOFS) ESF-projekt har ofta använts för uppbyggnad av samverkanssystem. Inte sällan har samverkan mellan kommuner, AF och FK (samt ev. andra parter som vård & omsorg) stärkts efter PO2-projekt. Det hänger dock på viljan att avsätta tid för samverkan, att komma på möten och diskutera fram metoder osv. Prioriteras inte processen att nå fram till en strukturerad och gärna dokumenterad metod för samverkan blir det heller inget av utom mellan enskilda handläggare som lär känna varandra vilket är en för låg nivå för att det ska vara långsiktigt hållbart. En omfattande samverkan förutsätter att det finns en sammanhållen struktur där någon organisation tar det övergripande ansvaret för att det ska fungera. Alla måste veta vart de ska vända sig. En stark part måste då ta på sig rollen som intermediär, sammankallande och informationsansvarig. Viktigt att man gör projekt som går över kommungränser så man ser hur andra gör, inte bara ser sin egen lilla by. Det är så vi utvecklas. (ASK) En samordning för länet vore bra. Ska man lyckas måste arbetsgivarna vara med! Och ett bra innehåll. Det blir ett misslyckande annars. Där har vi lite att jobba med. (AF) Vanligen ingår inte arbetsgivare och branschorganisationer i de samverkansstrukturer som byggts upp genom ESF-projekt. Det är sannolikt en brist att inte ta med dem om man ska tro de intervjuade eftersom de flesta gärna vill ha företagen in på banan. Samordningsförbundet Samspelet nämner att de bjudit in arbetsgivare för att diskutera om dessa behöver utbildningar om hur de tar emot målgrupperna. Idag håller vi på med en förstudie om kompetensförsörjning genom kompetensmatchning. Vi har saknat att arbetsgivarna inte är redo att ta emot målgruppen på arbetsplatserna. Det finns mycket brister i det ledet, svårt att matcha deltagare ur målgruppen om arbetsgivare inte är intresserade. Nu har vi bjudit in arbetsgivare för att diskutera frågan. (SOFS) Inbjudan hade rönt intresse och 15 företag anmälde sig genast. Det visar att det i Värmland finns företag som ser det som en fördel att de ur goodwill-synpunkt kan visa upp att de tar ett ansvar i 23 samhället. Modellen att företag ska ta ett samhällsansvar kallas CSR (engelska Corporate Social Responsibility) och har ingått i tidigare ESF-projekt vilka man kan studera10. 4.5.2 Samordning kring socialfonden Flera av organisationerna hade egna ESF-samordnare eller funderade på att starta en sådan funktion för sin egen verksamhet. Eftersom det allmänt upplevdes som att det fanns svårigheter förknippade med att ansöka om och driva projekt saknas dock en part som håller i fler trådar. Enligt de flesta kan gärna Region Värmland ha en sådan stödjande och samordnade funktion. En del förslag framkom på vad man önskade att Region Värmland skulle göra: Ha den övergripande kontakten med ESF och kunskap om regler, utlysningar, programområden mm. Hjälpa till när man ska skriva ansökningar. Hålla i och samordna nätverk för projekten i Värmland så dessa får en arena. Detta är viktigt då nätverken kan sprida kunskap och framgångar från projekten. Exempelvis blir man ensam som projektledare och ser inget av de andra projekt som finns. Detta anses kunna bli bättre om man får utbyta erfarenheter. Starta och driva ett nätbaserat (nyhets)forum för och om projekten i Värmland (och om ESF i allmänhet). Göra genomgripande analyser av resultaten i projekten så att man kan ta lärdom av det som kommit upp. 4.6 Respondenternas projekttankar och idéer Bara några stora organisationer har en direkt beslutad och formulerad strategi inför programperioden och när denna finns är den oftast nationell (som hos IFM). De flesta intervjuade uttrycker, som nämnts ovan, en önskan om att äga projekt eller vara med i projekt som ägs av andra. Intresset finns definitivt (även om AF och FV kan upplevas som lite svala i nuläget). Landstinget har egna projektidéer som de vill bygga vidare på. Två av dessa idéer är: 1. Man kan t ex genom Region Värmland koppla ihop landsting och kommun och få en obruten vårdkedja över gränsen emellan verksamheterna. Det behövs en insats som hjälper till så att verksamheterna kan samordna sig för patientens bästa. Alla verksamheter är beroende av sina egna system, vilket faktiskt hindrar dem från att hjälpa personen som behöver hjälp. Den kopplingen kan vara en utmaning som kan tacklas i ett projekt, anser de, särskilt när det gäller människor i utanförskap. Andra har kunskaper och har saker att erbjuda, t ex ideella organisationer, dem kan man dra nytta av. 2. Landstinget behöver personal. Mycket i landstingets organisation handlar om att skriva och förstå. Det måste man kunna och det blir en lång väg in för t ex invandrare. Där kan ESF vara en väg eftersom resurserna att träna in dessa genom omväxlande praktik och utbildning, inte 10 T ex. projektet F-SALT- Företagens Sociala-Ansvar-som-Lönsam-Tillväxtfaktor 24 finns i verksamheten. De arbetslösa utan specifik kompetens kommer inte in hos landstinget. ESF skulle via samarbete vara en brygga mellan LiV och Af. Representanten från Länsstyrelsen önskar de i projektform kunde få mer kompetensutveckling själva när det gäller mänskliga rättigheter då de jobbar med frågorna. Det kan också vara projekt som ökar andelen utrikesfödda på länsstyrelsen och hur man blir attraktiv som arbetsgivare. Även i Paper Province finns det projekttankar då det är mycket de behöver. Lean-projekt kanske vore en bra idé, ansåg representanten, eller att samla ihop företagen och jobba med frågorna om att ändra attityder? Ett exempel finns redan hos Korsnäs. Där gör förpackningarna de tillverkar nu ”en bättre värld” istället för att bara vara ett antal ton per dag. Personalen har ändrat attityden till sitt arbete genom att få veta att de gör något värdefullt som bidrar till minskad sjukdomsspridning, fräschare varor etc. Attityderna kring genus behöver också en uppryckning menade hon. Gamla strukturer och hierarkiska arbetssätt måste brytas för att företagen ska stå starkare i framtiden. Genus/jämställdhetsprojekt tillsammans med Skogsstyrelsen är en annan tanke, kvinnor kan komma in i skogsbruket idag på ett annat sätt än förr, arbetet är inte lika tungt. Ytterligare projektidéer rör skogsbaserad bioekonomi – skogen är viktig för Värmland och man bör försöka hitta nya intilliggande värdekedjor (kan vara Regionalfondsprojekt också). 4.6.1 Samarbetsparter Förutom att de intervjuade nämner varandra som samarbetsparter i hög grad har det nämnts många olika samarbetsparter som man redan arbetar med eller skulle behöva arbeta med i olika konstellationer. Det gäller: Hushållningssällskapet, Skogsstyrelsen, gymnasieskolan, branschorganisationer, Värmlandskooperativen, Svenskt näringsliv, Hjärnkoll, olika brukarorganisationer m.fl. 4.6.2 Större samlingsprojekt kan vara en väg framåt Sett utifrån föregående periods socialfondsprogram, med PO1 och PO2 där det inte var möjligt att kompetensutveckla personal samtidigt som man försökte få ut en målgrupp som stod långt ifrån arbetsmarknaden, kan tankarna på nya projekt lätt bli lite begränsade. Man fokuserar i intervjuerna lätt på den egna målgruppen och planerar åtgärder för och inom denna. Några har ändå tryckt på att alla parter måste vara med i projekten för att de ska uppfylla de höga förväntningar som finns på dessas resultat och effekter. Vi vill söka fler projekt som bedrivs på ett bra sätt och ger långsiktiga strukturella effekter. Lärling 2.0 samarbetade med arbetsgivarna men man fokuserade strikt på funktioner hos målgruppen, inte hos arbetsgivaren som ska anställa målgruppen. Det perspektivet behöver vidgas. Vi behöver vidga deltagarperspektivet också för vi måste matcha deltagarna, inte tvinga dem. […] Gymnasieskolan ska få 60 miljoner som går till samordningsförbundens uppdrag. Då får vi mer muskler också i ESF-projekt. Sådana riktade medel behövs för med större finansiering ökar samordning och samverkan. (SOFS) Det förekommer också kritiken att eftersom Region Värmland är ett medlemsförbund ser man mest till de egna medlemmarna och riktar sig för snävt till dem medan, fack, arbetsgivare och arbetstagare lämnas utanför i planeringen. Region Värmland har kompetensförsörjningsansvaret. De måste koordinera sig med arbetsmarknadens parter och utbildare. Nu verkar de prioritera kommuner och landsting 25 eftersom de är deras medlemmar. De intresserar sig inte i lika hög grad för våra medlemmar. De borde istället prioritera projekt med alla aktörer. Alla arbetsmarknadens parter måste vara med, facken och arbetsgivarna måste in mer i projekten. Analyser måste göras av vad som behövs, arbetsgivarna måste vara beställarna. Kompetensutvecklingsprojekt ska vara baserade på behoven hos verksamheterna, inte hos individerna. De ska syfta mot verksamhetsutveckling för att ge effekt, man ska inte ge enstaka udda utbildningar utan sådana som gynnar kompetensförsörjningen. (IFM) 26 5. Potentiella satsningar och aktörer 5.1 Ungdomsprojekt en given satsning Att Värmland ska satsa på ungdomsprojekt är givet, inte minst genom att länet får del av socialfondens programområde 3. I skrivande stund pågår arbetet på ESF-rådet och Arbetsförmedlingen med att konkretisera vad detta kommer att innebära. Vi har fått grundläggande information11, men den kommer givetvis snabbt bli inaktuell. Därför redovisas bara kort några utgångspunkter som kan ha betydelse för våra övriga förslag. PO3 omfattar nationellt 700 miljoner kronor i ESF-medel och är delat i två delar. Hälften går till Arbetsförmedlingens huvudkontor som avser att starta ett (1) projekt. Detta projekt riktas till de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i åldern 18–24 år. Projektet kommer ha lokal verksamhet i de län som omfattas av initiativet. Hur mycket man kommer att kunna påverka innehållet i projektet lokalt vet vi inget om. Det kan t.ex. vara intressant att veta om projektet kommer innebära en personalförstärkning för vissa ordinarie uppgifter inom Arbetsförmedlingen eller om det omfattar utveckling av nya eller tillämpning av befintliga metoder12. Samverkan verkar inte vara en fråga som kommer att fokuseras. Den andra hälften av medlen utlyses regionalt. Gissningen är att dessa medel kan komma att riktas till andra unga än de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, t.ex. ungdomar inom det kommunala informationsansvaret. Arbetsförmedlingen uppgav i intervjustudien att unga generellt sett inte är ett så stort problem för dem, det är de unga med funktionshinder (ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar t ex ADHD, Asperger mm.) eller missbruk som hamnar i långtidsarbetslöshet (eller aldrig ens når AF). Förslagsvis ska en eller flera projektsatsningar därför vara nischade specifikt gentemot unga som riskerar att hoppa av gymnasiet eller redan har hoppat av. Dessa kan komma att stå utan gymnasiekompetens. Två aktörer som har uttryckt intresse när det gäller unga är Samordningsförbundet och Länsstyrelsen. Båda är intresserade av att få till (äga, samverka i) projekt som ska hindra att unga inte får gymnasiekompetens. Länsstyrelsens intresse gäller främst ensamkommande flyktingbarn som inte kan språket och hamnar utanför då de inte får gymnasiekompetens. Samordningsförbundet vill starta redan på tidigare skolstadier med att jobba på att få fram en helhetssyn hos beslutsfattare/skolchefer som sträcker sig över gränserna hela vägen förskola-gymnasium. De vill också ha med föräldrar som i sin tur kan påverka sina barn. Länsstyrelsen vill jobba mer med modersmål och se till att unga nyanlända får lära sig svenska mycket snabbt, innan man hinner tappa dem till utanförskap och passivisering. Problemen är olika, en del ungdomar är inte i skolan på grund av att de är mobbade där, mobbning är den främsta orsaken till att man avbryter gymnasiestudierna. En del unga saknar motivation att gå 11 Mejlkonversation 26-27 maj med Mats Andersson, Svenska ESF-rådet, som ansvarar för den nationella handlingsplanen där PO3 ingår. 12 Det kan verka som en låg målsättning att man ska ”tillämpa befintliga metoder” i projektform. Men det finns många tänkbara förklaringar till varför det kan vara relevant. Metoden kan vara befintlig och framgångsrik i andra delar av landet och behöver införas i Värmland. Metoden kanske finns tillgänglig (införd ”på pappret”) men för få känner till den eller vet hur man använder den. Metoden kanske redan används i Värmland, men i för liten omfattning eller på fel sätt. 27 till skolan, andra är i skolan men går inte på lektionerna, ytterligare andra är både mycket motiverade och är i skolan men klarar inte av uppgifterna då de saknar språket. Olika insatser behövs alltså. En del unga har en verkligt svår och komplex problematik i bakgrunden. Grundläggande vardagsrutiner är ofta sådant som behöver läras och det kan här vara särskilt viktigt att inkludera folkhälsokunskaper. Det finns också förslag om att kommunernas informationsansvar ska övergå till ett aktivitetsansvar från årsskiftet13. Det görs mot bakgrund att flera kommuner tycker ansvaret är otydligt och att många saknar en handlingsplan för dessa ungdomar. Projekt som jobbat med att få tillbaka de avhoppade eller förhindra avhopp från gymnasiet finns att lära av. Dels finns ett flertal ESF-finansierade s.k. drop out-projekt, dels har SKL och ESF samfinansierat projektet Plug In14 i samverkan med ett femtiotal kommuner i fem regioner i landet. I projektet ska nya metoder få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Apel menar att projektets design med SKL som projektägare och koppling till flera regioner med lokala verkstäder med egna projektinriktningar kan i sig vara intressant att studera mer generellt. 5.1.1 Aktörer för ungdomsprojekt Vi tolkar i dagsläget signalerna som att PO3 kommer handla om ett spår där Arbetsförmedlingen är projektägare. Deras satsning utgår från de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och insatserna ska förstärka den ordinarie arbetsmarknadspolitiken. Eventuella initiativ att involvera fler aktörer i dessa projekt kommer i så fall från Arbetsförmedlingen själva. Det andra spåret, som utgår från regionala utlysningar är mer öppet och troligen mer riktat till kommunernas ansvarsområde för unga. Aktörer som kan vara relevanta är då förskola, grundskola, gymnasieskola, personal inom kommunala informationsansvaret, arbetsmarknadsenheter, försörjningsstöd, vuxenutbildning, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och öppenvårdspsykiatri/socialmedicin (figur 3). Det kan också vara relevant med folkhögskolor, föreningsliv samt kommunala kultur- och fritidsenheter. Det är värt att notera att kartläggningen av tidigare projekt visar att det bara är Säffle kommun som har ägt ett PO2-projekt i förra programperioden (bilaga 3). Istället har Communicare bedrivit flera projekt som berört många kommuner i länet. Det är inte osannolikt att dessa utlysningar kommer riktas till kommuner om det handlar om det kommunala informationsansvaret. Då finns det kanske en ovana hos kommunerna att äga den typen av projekt med allt vad det innebär. 13 Lagrådsremiss Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och kommun, Utbildningsdepartementet 2014. 14 Läs mer om Plug in http://www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsmarknad-och-sysselsattning/plugin 28 Figur 3. Aktörsbild för ungdomsprojekt. Bruna ringar visar ungefärlig avgränsning för de pågående förstudier och projektidéer som finns. 5.2 Satsningar med stöd i socialfonden, Värmlandsstrategin och hos nyckelaktörer Apels analys har identifierat kopplingen mellan socialfonden och Värmlansstrategin (Bilaga 6) respektive socialfonden och kompetensplattformarnas handlingsplaner (Bilaga 7). Dessa listor på åtgärder har speglats i de projektidéer som nyckelaktörerna har uttryckt vid intervjuerna. Vi får då fram ett antal satsningar som har stöd på alla fronter. Citerad text nedan kommer från något av de regionala styrdokumenten. Landstingets idé om att ”utveckla samarbetsformer mellan kommuner och landstinget där effektiva och säkra vårdkedjor sätter individen i fokus ”. Beroende på målgrupp så kan Försäkringskassan vara en aktör att involvera. Det bör dock poängteras att detta är en projektinriktning som vi bedömer inte självklart skulle prioriteras av strukturfondspartnerskapet då arbetsmarknadskopplingen möjligen är svag. Länsstyrelsens idé om ensamkommande flyktingbarn som behöver få gymnasiekompetens handlar om att ”få fler att gå längre i utbildningskedjan”. Den pågående förstudien Juventus (Klarälvdalens samordningsförbund) riktas också in på att fånga ungdomar i arbetslöshet och få dem att läsa upp gymnasiekompetensen. Varken samordningsförbunden eller Länsstyrelsen har något ansvar på skolområdet varför gymnasiet behöver involveras. Arbetsförmedlingen har en tydlig koppling till nyanlända, men ingår som part i samordningsförbundet. Det kan också handla om funktioner såsom studie- och yrkesvägledare, kuratorer, specialpedagoger, arbetskonsulenter och annan personal som 29 arbetar med det kommunala informationsansvaret. För ensamkommande flyktingbarn kan Migrationsverket och socialtjänsten behöva vara med. Samordningsförbundet Samspelets tankar om att få en röd tråd från förskola till gymnasium för att motverka att elever ramlar ur skolan ”säkerställer ungdomars möjligheter att slutföra grundskolan och gymnasiet”. Detsamma gäller Länsstyrelsens tanke om att använda modersmål mer i svenskundervisning för unga. Kompetensplattformen Teknik ska ”Stärka teknikintresset i unga år genom att ta fram en gemensam strategi för arbetet från förskolan och grundskolan och koppla på relevanta aktiviteter.” Den pågående förstudien ”Mobilisering för ungas etablering” (Karlstads kommun) angriper också problematiken kring de som riskerar att inte fullfölja gymnasiet. De funktioner som nämndes från skolan i punkten ovan är relevanta även här och dessutom personal från för- och grundskola. Landstingets satsning på yrkesutbildning för utlandsfödda kan ”ta tillvara alla människors kompetens med ett särskilt fokus på insatser som underlättar för unga, invandrare och personer med nedsatt funktionsförmåga att etablera sig på arbetsmarknaden”. Arbetsförmedlingen är särskilt intresserad av att arbeta med unga personer med funktionsnedsättning. Kompetensplattformen för vård och omsorg ska ”Utveckla former och genomföra åtgärder som underlättar för invandrare att få eftersökt kompetens för arbete i branschen.” När det gäller yrkesutbildning behöver såklart arbetsgivare och utbildningsanordnare involveras varav några exempel ges ovan. Den kommunala vuxenutbildningen är den som har ansvar i frågan och kan behöva koppla in Arbetsförmedling eller Yrkeshögskolan. The paper province vill locka fler kvinnor till skogsbruket vilket kan ”bryta traditionella och könsstereotypa val av utbildning, yrken och medarbetare”. Mer allmänt vill de också arbeta med attityder kring genus och mångfald på arbetsplatser. Länsstyrelsen uttrycker samma intresse, men mer utifrån den egna organisationen. Kompetensplattformen Teknik ska ”Utveckla metoder och insatser för en ökad mångfald på arbetsplatser.” Genus- och mångfaldsfrågor kan med fördel utgå från branschorganisationer eller kluster. Det finns inga tydliga ansvar på området utom möjligen Länsstyrelsens roll som sakkunnig och till viss del samordnande. Punkterna ovan utgår från bilaga 6 respektive 7 samt intervjuer för att få fram insatser där det fanns stöd i såväl socialfondsprogram, regionala styrdokument och nyckelaktörers initiativ. Områden där alla dessa tre kopplingar finns är markerade i bilagorna. Bland de åtgärder som är kvar finns potentiella insatsområden där det i dagsläget inte finns några konkreta initiativ. Å andra sidan är de åtgärder som markerats relativt breda. De som är kvar kan delvis sägas utgöra delmängder av identifierade kopplingar. Apel menar därför att man vid projektriggning behöver försöka få med nedanstående insatsområden tillsammans med de där initiativ redan finns: Social ekonomi Positiv hälsoutveckling Minska hälsoklyftor mellan kvinnor och män Rehabliterande och förberedande insatser Synliggöra arbetsmarknaden 30 5.3 Värmlands ”vita fläckar” på socialfondskartan Kartläggningen av tidigare genomförda projekt visar att Eda, Kil och Storfors utmärker sig genom att helt sakna genomförandeansökningar där projektägaren finns inom kommunens gränser. I det avseendet är detta vita fläckar. Tabell 2 respektive 3 visar var projektägarna har sin postort och detta är inte heller spritt över hela länet. Däremot har ESF-projekt bedrivits i samtliga kommuner i Värmland genom att det funnits samverkanspartners från alla kommuner. Tabell 2. Antal projektägare inom PO1 per kommun. Avgränsningen utgår från organisationens postort. Kommun (geografiskt) Antal projektägare Karlstad 9 Arvika 2 Filipstad 2 Torsby 2 Kristinehamn 1 Munkfors 1 Sunne 1 Säffle 1 Tabell 3. Antal projektägare inom PO2 per kommun. Avgränsningen utgår från organisationens postort. Kommun (geografiskt) Antal projektägare Karlstad 8 Forshaga 2 Kristinehamn 2 Säffle 1 Bilaga 4 redovisar de mest frekventa ansökarna från Värmland och hur det gått med deras ansökningar. Tabell 4 redovisar istället de organisationer som har utgjort projektägare för två ESFprojekt eller mer. Organisationer som har ägt ett ESF-projekt 2007–2013 (förstudier undantaget) är15 Arvika näringslivscentrum, EDC i Munkfors AB, Elektromekan i Årjäng AB, Filipstads kommun, IUC Wermland, Karlstad kommun, Karlstads stift, Karlstads universitet, Klarälvdalens samordningsförbund, Landstinget i Värmland, Klarälvdalens folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola, Springwire AB, Stål & Verkstad, Sunne kommun, The Paper Province, Torsby utveckling AB. Av de aktörer som kan tänkas ingå i kommande satsningar enligt avsnitt 5.2 saknas fyra som projektägare i förra programperioden. Det är Försäkringskassan, Länsstyrelsen, skolor, samt Arbetsförmedlingen. Av dessa har Arbetsförmedlingen (Arvika) och Länsstyrelsen sökt projekt eller genomfört förprojekteringar och därmed varit aktiva gentemot socialfonden. Inga projekt har dock ägts av Försäkringskassan eller någon skola (förutom folkhögskolor/universitet). De kan dock ha 15 Anledningen att vi räknar upp dessa är att de som är nybörjare i Socialfonden kan behöva stöd från andra som är mer erfarna. Många hävdar att fonden är svårarbetad, men de som är rutinerade har lärt sig att hantera vanliga svårigheter. 31 medverkat som samverkanspartners, men de är sannolikt aktörer som är mer ovana vid socialfonden16. Tabell 4. Organisationer som har ägt två ESF-projekt eller fler under programperioden 2007–2013. Förstudier 2014 ingår inte. Organisation Antal genomförandeprojekt 2007–2013 Handelskammaren i Värmland 3 Communicare 2 Region Värmland 2 Säffle kommun 2 Värmlandskooperativen 2 Bilaga 1 redovisar önskvärt innehåll under de olika programmålen inom socialfonden. Ett stort fokus ligger på utbildningsanordnare och deras koppling till arbetslivet. Avsnitt 3.2.1 konstaterade att detta var en vit fläck under förra programperioden. Apel ser här en stark koppling till kompetensplattformarna som kan behöva aktiveras gentemot socialfonden. De ungdomssatsningar som har gjorts har inte heller haft så stort fokus på skolan utan mer de som har lämnat studier. Att minska avhopp från skolan förväntas bli ett stort insatsområde där vi inte kan se några genomförda satsningar i Värmland. Däremot finns två särskilda förstudier på gång vilket är lovande. Vi kan inte heller se några projekt som har riktat in sig på att minska diskriminering på arbetsmarknaden. En samlad bild av vad Apel anser vita fläckar är således: Utbildningsanordnares koppling till arbetslivet för att underlätta övergången till arbete Minska diskrimineringen på arbetsmarknaden Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt Entreprenörskap och företagsamhet i skolan Stimulera arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling Minska arbetsrelaterad ohälsa 5.4 Apels reflektioner om andra tänkbara satsningar Som redovisats ovan ser de intervjuade gärna projekt som ger verkliga effekter för målgruppen och med fördel kan bli långsiktiga genom att implementeras i de ordinarie verksamheterna. Några (ovan redovisade) projektidéer har framkommit och det finns också tankar på projekt med en vidare målbild, arbetsgivare ska påverkas i samma projekt som deltagare ska matchas mot arbetsplatser. Kort sagt vill de intervjuade gärna se mer av helhetsgrepp tagna på problemen. Detta är mer ”löst formulerade projekttankar” till vilka Apel nedan ger några reflektioner, tips och tänkbara scenarion för framtida projekt. Detta avsnitt kan därför mer ses som möjliga idéer att ta tag i om intresse finns från aktörer i länet och kanske kan våra tankar ge en skjuts på vägen. 5.4.1 Särskilda spridningsprojekt Detta rör sig mer om en arbetsform, snarare än ett innehåll, som kan fungera som en övergripande kappa för nedanstående idéer. Det visar sig att det finns många genomförda initiativ som är intressanta i Värmland som kan behöva en större spridning. Man kan också arbeta med att söka upp 16 Se fotnot 15. 32 exempel från andra delar av landet för att lära av dem och tillämpa och anpassa egna lösningar på samma problem. Det kan också finnas behov av att utveckla mer reflekterande och lärande arbetsformer i de befintliga nätverk och mötesstrukturer som finns för att de ska få en mer strategisk och utvecklande funktion. Allt detta skulle kunna formeras som särskilda spridningsprojekt som går ut på att ta till vara den kunskap som redan finns på ett effektivt sätt. Vi betonar däremot att den bild som många har av ”spridning” – att det räcker att informera om ett lyckat projekt för att det sedan ska ”ge ringar på vattnet” är alltför förenklad. Det kan funka för mycket avgränsade och handfasta moment av ett arbete, men inte för mer komplexa metoder och modeller. Därför kan det krävas särskilda satsningar som drivs av personer med god förståelse för lärprocesser och organisationsutveckling. 5.4.2 Generationsväxlingen hindras av en segregerad arbetsmarknad Eftersom generationsväxlingen redan är ett problem och kommer att förbli ett problem under flera år, vore det bra om de som är arbetslösa kunde gå in på de platser som blir tomma vid pensionsavgångar. Så enkelt är det dock inte. Det krävs stora insatser för både målgrupperna och arbetsgivarna om detta ska kunna bli möjligt. Några av de svårigheter som radats upp är att arbetsgivarna inte efterfrågar målgrupperna och det finns ingen eller låg beredskap ute på arbetsplatser att ta emot personer som inte är som dem man normalt har anställt där. Detta gör det svårt för invandrare och personer med funktionsnedsättningar, liksom för kvinnor/män att få jobb på könssegregerade arbetsplatser. Det finns låg medvetenhet på arbetsgivarsidan om vilka stöd personer ur målgruppen kan få för att underlätta en anställning. Vidare saknar målgruppen rätt kompetens eller saknar de språkkunskaper som krävs för att de ska kunna utöva sin kompetens. Sist men inte minst saknas det goda analyser om vilka kompetenser som kommer att behövas i framtiden och det är inte heller säkert att det finns utbildningar som kan ge rätt arbetssökande rätt kompetens även om man vet vilken kompetens de skulle behöva. Kort sagt, det kan finnas en inledande låg motivation för dessa båda grupper att mötas. Mycket behöver övervinnas. Ett övergripande projekt De ovan beskrivna problemen kan sannolikt med fördel tacklas inom ett stort regionövergripande projekt. Detta projekt kan gärna vara ett så kallade flaggskeppsprojekt, dvs ett projekt där alla samarbetsparter både gärna deltar och förstår syftet med; ett projekt som blir omtalat, spritt och välkänt i Värmland. Ett flaggskeppsprojekt med många medfinansiärer och stora intressenter har större möjlighet att nå långsiktig hållbarhet (Savaya & Spiro, 2012). Det måste alltså i och inför projektet finnas ett brett engagemang som involverar arbetsgivare, anställda, fackförbund, utbildningsanordnare, intermediärer m.fl. Projektägaren måste vara en fungerande intermediär som kan samla alla parter och ha deras förtroende (Ljungzell, m fl. 2013). Det gäller inte bara kommunala förvaltningar och statliga myndigheter utan även utbildningsanordnare och ideella stödföreningar. Stöd på alla nivåer Flera av de som intervjuats efterfrågade ett projekt som gav deltagare mer stöd ute i arbetslivet och att det genom utbildningar inom samma eller andra projekt skapades bättre attityder för att arbetsplatser skulle klara av att ta emot arbetssökande ur målgrupperna. Det räcker inte att enbart fokusera på målgruppen, konstaterade man allmänt. En framkomlig väg för ett sådant projekt är att utbilda direkt för arbetet/arbetsplatsens behov. För att detta ska vara möjligt måste branschorganisationer och arbetsgivare delta aktivt och behovsanalyser måste föregå projektets aktiviteter (se exempelvis citat från IFM ovan). Utbildningar och kompetensutveckling bör vara del av 33 en långsiktig strategi för organisationsutveckling på arbetsplatserna. Att kompetenshöjning ingår i en uttalad strategi medför att alla personalnivåer på arbetsplatsen tydligt kan koppla de nya kunskapernas betydelse för uppsatta mål och inriktningar (Abrahamsson m fl. 2012; Uliczka m fl., 2014). Det är också viktigt att alla parter inom kommuner och myndigheter arbetar samordnat och individbaserat för att ”bygga upp”, motivera och intressera deltagare med hjälp av studiebesök mm. Lärande ute på arbetsplatserna Allt som lärs ut i formella utbildningsinsatser leder inte till inlärande – utbildningsinsatsen behöver ofta kompletteras med informellt lärande på arbetsplatsen (Ellström m fl. 1996). Ett bra och snabbt sätt att nå resultat när det gäller att lära för arbetet är arbetsplatsförlagt lärande kombinerat med intern och/eller extern utbildning. Det innebär att man på deltid utbildar en eller flera personer som finns på en arbetsplats. Personerna jobbar på deltid och kan i sitt dagliga arbete träna på det som de lär sig under utbildningen. Det blir då en snabb koppling till det de gör på arbetet till den teoretiska kunskapen. Anpassningar görs till deltagarnas behov och förutsättningar och arbetsgivaren tillskapar en lärande miljö runt dem. Figur 4 visar en teoretisk modell utvecklad av Per-Erik Ellström (professor i pedagogik vid Linköpings universitet), för hur ett kompetenshöjande insats bör organiseras. Modellen beskriver sambanden mellan utbildning och kompetens. Figur 4. En integrerad strategi för kompetensutveckling. Nya kunskaper måste få en god lärmiljö kring sig för att ha möjligheter att realiseras som kompetens. Matchning och stödanställning Ett sätt att gå tillväga vid matchning, som i delar redan använts av några ESF-projekt, är att projektet identifierar en individ genom kartläggning (gjord av ett team med beteendevetare, sjukgymnaster och andra specialister) och gör en matchning gentemot erbjudna placeringar. Deltagaren som matchas kan få en stödanställning genom projektet och/eller berörda myndigheter samt arbetsgivaren. Att stödanställa deltagaren så att det blir ett ”riktigt jobb”, där deltagaren kan känna tillhörighet och få ta ansvar, kan göra att lärandet upplevs som meningsfullt för framtiden, vilket i sin 34 tur kan öka motivationen hos individen. Många deltagare i arbetsmarknadsprojekt har gått runt på många praktikplatser. De blir ”praktiktrötta” då praktikerna sällan leder till ett riktigt jobb. Ett exempel som illusterar detta väl förekom i ett nyhetsinslag på Sveriges Radio om projektet Kedjan17 där en deltagare sade: ”Man skäms inför barnet, att det inte blev något jobb av praktiken? De säger Pappa, varför fick du inget jobb? Jobbade du inte så bra?" Utbildningsanordnare viktiga Specialiserade utbildningsanordnare, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Komvux och SFI samt universitetet behöver finnas med i projektet för att ta fram och ge efterfrågade och anpassade utbildningar. Att ta reda på vad deltagaren redan kan är bra. Validering är en metod som används mer och mer. Den ingick i en tredjedel av ESF-projekt som pågick under 2013 (Uliczka m fl. 2014). Då den ofta förenklar och förkortar deltagarnas tid inom utbildningsinsatser (eftersom de delar där individen redan har kompetens inte behöver utbildas i) kan den med fördel ingå som ett steg i utbildningsprocessen, inte minst när det gäller högutbildade invandrare. Stort projekt Ett projekt som det vi skisserat ovan kan anpassas lokalt i mindre lokala arbetsgrupper, men ändå vara ett stort projekt som har en övergripande styrning och en stark och representativ styrgrupp med inflytande. Projektägaren kan i sin intermediärsroll uppmana arbetsgivare i hela regionen att delta och projektorganisationen kan samtidigt jobba med uppsökande för att finna dessa platser. Facken kan gå in med den specifika kunskap de har om olika yrkeskrav och hela branscher. 5.4.3 Attityder för mindre diskriminering De som arbetar med målgrupper utanför arbetsmarknaden anser att arbetsplatserna i Värmland måste bli mer medvetna om att de har en roll i regionens utveckling och överväga att anställa andra än ”de brukar”. Gamla fördomar måste bort och nya attityder in. Här kan krävas flera olika sorters attitydhöjande utbildningsinsatser. Innan man placerar en deltagare på en arbetsplats måste arbetsplatsen förberedas på att ta emot personen på rätt sätt. Handledarutbildning för någon/några på arbetsplatserna bör vara ett led som föregår placering av deltagare. Handledaren måste verkligen förstå hur deltagaren fungerar för att det inte ska börja gnissla. Detta kan med fördel kombineras med att minst en chef i företaget får en processledarutbildning för att stödja kompetenspåfyllning genom anställning ur projektens målgrupper. I utbildningen kan ingå en del om Corporate Social Responsibility (CSR) vilket innebär att ”företag, på eget initiativ, aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen”18. Processledarutbildningen kan vidare innehålla kunskap om horisontella kriterier samt om hur företagen kan underlätta och anpassa arbetsplatsen så att deltagaren kan stanna kvar. Ett exempel på en aktör som vill ha fler utbildningsprojekt gällande diskrimineringsfrågor är Länsstyrelsen, som under intervjun bl a efterfrågade en intern höjning när det gäller kunskapen om mänskliga rättigheter. Kopplingar kan här göras till ett projekt som drevs på länsstyrelsen i Örebro, 17 18 Läs artikel http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5533207 Se http://www.csrsweden.se/OmCSRSweden.aspx 35 MR rätt UT19, där man bedrev forskarledda forskningscirklar med teman från olika verksamheter för personal från denna verksamhet. Projektets mål var att bidra till att myndigheterna inte kränker mänskliga rättigheter eller diskriminerar någon. Metoden med forskningscirklar kan användas även när det gäller andra verksamheter, även privata och inom processledarutbildningar. Bädda för bra insatser Det har inträffat att verksamheter (ofta mansdominerade företag) inte sett utbildningar inom jämställdhet och tillgänglighet som värdefulla utan upplevt dem som påklistrade och ”något som måste genomföras” (Brulin m fl. 2009). Eftersom ESF efterfrågar delar om jämställdhet och tillgänglighet i alla projekt kan en central aktör bädda för att alla gör bra insatser genom att identifiera goda exempel på attityd- och kunskapshöjande insatser och aktiviteter som kan användas och spridas bland flera projekt i regionen. Detta kan motverka synen att budskapet är något påklistrat. Det är möjligt att driva projekt som enbart sysslar med att ta fram bra metoder för hur budskapet ska nå ut och leda till reella förändringar i attityder och vi kan rekommendera att intresserade parter diskuterar möjligheterna för att söka ett sådant projekt. Det finns också projektexempel (ägt av IF Metall i Mellersta Norrland) på hur tillgängligheten är en mycket viktig fråga i tillverkningsindustri där t.ex. läs- och skrivsvårigheter kan vara vanligt förekommande och ett hinder i produktionen (Svenska ESF-rådet, 2013 s. 62-64). Använd ideella organisationer I sammanhanget med funktionshindrade har flera av de intervjuade nämnt att de samarbetar med ett flertal ideella organisationer som arbetar för olika undergrupper inom målgruppen. Ett exempel är Hjärnkoll som har ett informationsprogram om psykisk ohälsa riktad till arbetsgivare20. Attention är en annan organisation där neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är i fokus. Dessa organisationer (och andra likartade) har mycket kunskap och praktisk hjälp att erbjuda i ett projekt av attitydhöjande typ. De är ofta vana vid att hålla inspirerande föreläsningar där åhöraren kan sätta sig in i problemet på ett personligt sätt, vilket kan ge bättre effekt än ett teoretiskt angreppssätt eller sådant som uppfattas som moralkakor och pekpinnar. 5.4.4 Kompetensutveckling i mindre företag Givetvis bör rena kompetensutvecklingsprojekt finnas ute hos olika arbetsgivare, företag inte minst. Lean-satsningar med hög kvalitet kan vara ett mycket bra angreppssätt förutsatt att de anställda får tillräckligt stöd och att cheferna är involverade samt att satsningen inte pågår samtidigt med andra förändringar21. Kompetensutveckling i mindre företag får ofta stor betydelse då de sällan kan bekosta sådan eller mäktar med att ta sig tiden på egen hand. Svårigheten är däremot att få en långsiktig finansiering av den här typen av samordning av kompetensutveckling. Många har försökt, bl.a. HKV, men få har lyckats. Behovet finns däremot alltid och tillväxtpotentialen kan vara stor. HKV har också tankar om en ny satsning lik Affärskraft som ligger i linje med Värmlandsstrategins åtgärd att stimulera arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling. En projektidé angående en bransch där den formella kompetensen hos säsongsanställda ofta är låg, kan vara kompetensutveckling och matchning gentemot företag inom besöksnäringen. Denna 19 Se http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Sv/manniska-och-samhalle/manskliga-rattigheter/Pages/mr-rattut.aspx 20 Se http://www.hjarnkoll.se/Engagera-dig/Arbetsgivare/ 21 Se http://www.suntliv.nu/forskning/ledarskap-och-organisation/lean-kraver-stod-och-engagemang-for-attlyckas/ 36 bransch har många unga anställda och säsongsarbetare med enbart gymnasieutbildning eller ingen utbildning alls. Ett sådant projekt har nyligen bedrivits i Dalarna22. Grundtanken i det var att ta fram utbildningar som fortsättningsvis kunde ges på hemmaplan eftersom arbetsgivarna var obenägna att kompetensutveckla personalen på (dyra) kurser som gavs i storstäderna. Ur detta projekt finns mycket lärdomar att hämta. En lämplig ägare för ett sådant projekt kan vara Visit Värmland. 5.4.5 Entreprenörskap Projekt som ska inspirera till företagande och entreprenörskap har ibland vänt sig mot målgrupper som stått långt från arbetsmarknaden vilket inte alla gånger gett resultat i form av nya företag. Målgruppen är för dåligt rustad för att komma på tanken att starta ett eget företag. Sannolikt är det bättre att vända sig till andra målgrupper, exempelvis unga, med denna typ av projekt. Ett intressant och innovativt pågående projekt är Våga (fd Arenan)23. Våga:s bärande idé är att skapa en gemensam arena för unga män och kvinnor och arbetslivets alla aktörer, företag, organisationer, offentliga verksamheter, och där de ungas egen kraft, förmåga och kreativitet utgör fundamentet. Projektet har utgått från metoden co-creation, medskapande. Unga skapar själva aktiviteterna i projektet och allt bygger på frivillighet och att det finns ett intresse och en drivkraft hos den som väljer att vara med. Problembilden var att näringslivet inte rekryterar unga, men man har genom projektet fått företag att bjuda in unga för medskapande. Ett liknande projekt, eventuellt med vidgad målgrupp, skulle exempelvis kunna drivas av olika arbetsmarknadsenheter i kommunerna tillsammans med Företagarna Värmland och Handelskammaren Värmland. Molkoms folkhögskola bedriver en förstudie Svenska för företagare som arbetar med en avgränsad målgrupps möjlighet att tillämpa sitt entreprenörskap. 5.4.6 Sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag är sedan ett par år väldigt intressanta att jobba med inom ESFprojekt. De enkla jobben har försvunnit från arbetsmarknaden och att det behövs en ”alternativ” arbetsmarknad. I projektet Framsteget har man startat i liten skala med utbildningsinsatser i Arvika men det har inte ännu lett till några sociala företag. Många projekt har med olika resultat försökt få till fungerande sociala företag eller utbilda deltagare som kan starta sådana. (Målgruppen är dock, som nämnts ovan, ofta för dåligt rustad för att själva starta ett eget företag. Det behövs mycket stöd för att de ska komma igång.) Detta kan definitivt vara en lösning för en målgrupp som har mycket svårt att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det finns en uppsjö av exempel på caféverksamhet, catering, tjänster inom städ, trädgård, hantverk mm. Intressantast blir det om man kan diversifiera arbetsuppgifter så att det finns både enkla och svåra sådana. Målgruppen kan vara både under- och överbegåvad och det måste tas hänsyn till. Kommuner bör vara med och äga dessa projekt för att de ska ges goda förutsättningar (bra lokaler kan vara en viktig faktor). Att det finns en bra och bärande affärsidé är också betydelsefullt då målsättningen ofta är att bli självbärande. Värmlandskooperativen bedriver förstudien Together kring sociala företag. 22 Se http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Norra-Mellansverige/Kompetensforsorjninginom-besoksnaringen-i-Dalarna/ 23 Se http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Ovre-Norrland/Arenan/ 37 5.4.7 Arbetsmarknadskunskap och vägledning i skolan En tänkbar inriktning, som självklart behöver grundas i verkliga behov på aktuella arbetsplatser, är att utveckla och anpassa en modell för hur man i skolan kan arbeta med arbetsmarknadskunskap. HKV har redan arbetat med att få ut skolungdomar på studiebesök hos arbetsgivare. Andra ESF-projekt har arbetat på ett likartat sätt. Det finns alltså erfarenheter att lära av för de som är intresserade. Syftet med projektet kan vara att ge kunskap om vad olika yrken innebär och vad som krävs för att få dem, men också att synliggöra exempel på otraditionella val över könsgränser i linje med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. Projektet kan ägas av regionförbundet eller av en näringslivsorganisation (t ex HKV) i samverkan med skolor. Svårigheten är att täcka en bredd av arbetsmarknaden och inte bara det privata inom vissa branscher. Ett exempel som brukar nämnas är Jobba i Västerås24 som kanske kan tjäna som inspiration. Eventuellt bör det i samma projekt ingå insatser för studie- och yrkesvägledare att hålla sig uppdaterade på dagens arbetsmarknad för att kunna ge relevant information till elever. 5.4.8 Kompetensplattformarna De kompetensplattformar som finns i Värmland innebär särskilda förutsättningar. De har alla tagit fram egna handlingsplaner. Men många av dem har inte påbörjat de flesta av de planerade aktiviteterna, trots att de är i slutet av handlingsplanens genomförandetid. Det kan tala för att det behövs särskilda satsningar i form av projektmedel för att få dem till stånd. Bilaga 7 nämner några åtgärder från handlingsplanerna som skulle platsa i socialfonden. 24 Se http://www.jiv.se/ 38 6. Att gå från potentiell satsning till faktisk nytta I föregående avsnitt behandlades tankar om möjliga projektsatsningar. Vi anser dock att det inte räcker att peka på dessa om man vill förbättra förutsättningarna i Värmland. Vi var tidigare inne på att samtliga län utanför Stockholm har liknande problematik och att utmaningen för Värmland därför är att agera smartare, effektivare och mer kraftfullt. Ett argument för det är ju att ”klättra på rankingen” i konkurrensen med andra län. Men också det mer närliggande argumentet att snabbare få till en förändring till gagn för länets invånare. Men vad innebär det då i praktiken? 6.1 Ett smartare Värmland Med smartare menar vi att göra rätt saker. Det kan förstås som arbetssätt som visat sig fungera bättre, alternativt om man vill utveckla nya och egna lösningar som ligger i framkant. De främjande och förebyggande insatserna är ofta mer tidskrävande och kostsamma initialt samtidigt som man vet att det i allmänhet betalar sig i längden. Höga initiala kostnader är just ett motiv för att göra det med hjälp av projektmedel. Det kräver att man har arbetsformer för att hålla sig uppdaterad på arbetssätt i länet och i omvärlden. Omvärldsanalysen kan illustreras enligt figur 5. Figur 5. Steg för ett konstruktivt utbyte kring goda exempel som leder till utveckling av de egna arbetssätten. Som en problemanalys kan det t.ex. krävas att man har stöd i framarbetade strategidokument och politiska beslut, en gedigen och gemensam bild av orsakerna till de brister som finns inom och mellan berörda parter och en samsyn om vilka behoven av förändring är. Utifrån en dokumenterad problemanalys och utvecklingsbehov kan alternativa arbetssätt sökas upp som svarar mot denna bild på relevanta sätt. Vidare behöver ett utbyte organiseras efter det har säkrats att man i de berörda organisationerna har en mottaglighet för de exempel som identifierats. Utbytet behöver bygga på att översätta och anpassa de relevanta arbetssätten till den egna kontexten, inte att kopiera någon annans lösning (Eriksson & Halvarsson, 2007). Därefter behöver erfarenheterna omsättas i praktik i de egna organisationerna, men också ha mötesforum där arbetssätten kontinuerligt kan förbättras. Kompetensplattformarna skulle kunna vara fora där problemanalys och utbyte organiseras, men det krävs också att det skapas tid för reflektion och analys samt förutsättningar att agera gemensamt. Det förutsätter en viss regelbundenhet och frekvens i möten. Andra befintliga fora är nya perspektiv, socialchefsnätverk, skolchefsnätverk, samt gymnasiesamverkan. 39 När lämpliga exempel har identifierats kan deras erfarenhet användas som bollplank i ert eget utvecklingsarbete. Att de tycker till om era utvecklingstankar är ett mer integrerat sätt att ta vara på erfarenheten och som Problemanalys dessutom lyfter er egen kreativitet och bygger kompetens för Tänkare framtiden. En av hemligheterna i en hållbar utvecklingsdialog är Mål också att kombinera det strategiska med det operativa – att inte skapa barriärer mellan de som tänker ut en satsning och Alternativa lösningar skriver ansökan, några andra som planerar det konkreta Planerare genomförandet och en tredje grupp som förväntas utföra Val av ”bästa” projektet och eller använda de metoder som arbetas fram lösning (figur 6). Detta är ett vanligt förekommande problem och en lösning är t.ex. att involvera flera berörda nivåer genom hela Genomförande utvecklingsprocessen, såväl chefer som specialister. Risken är Görare annars att t.ex. de metoder som utvecklas inte accepteras av Utvärdering de som ska använda dem. Figur 6. I många projekt delas en utvecklingsprocess upp på olika ansvar vilket skapar barriärer och motstånd. 6.2 Ett effektivare Värmland Effektiviteten menar vi bygger på att få utdelning av de projekt som bedrivs. Med utdelning avser vi en förändring efter projektet som kan leva vidare och lindra de problem man hade. En del av effektivitet är att poängen med projekt är att de ska utveckla ordinarie organisationer och politik. Poängen är inte att tillfälligt avlasta och göra samma saker som i ordinarie verksamhet eller att hålla kvar personal. Här vill vi särskilt lyfta styrgruppens avgörande roll. Många projektägare lutar sig tillbaka när en projektledare har anställts och tänker att nu kan projektet rulla på och projektledaren fixar allt (Ivarsson m fl, 2013). Men projektledaren har bara ett operativt ansvar att organisera och motivera. Apels s.k. hållbarhetskedja (figur 7) illustrerar de olika rollerna och att effekterna inte blir större än vad den svagaste länken medger. Flera projektägare har på senare år antagit en strategi att projektpersonal ska rekryteras internt för att kunna få in kunskapen i organisationen. Det är klokt, men det är fortfarande så att dessa sällan har en position som innebär ett förändringsmandat i organisationen. Därför är styrgruppen den avgörande länken mellan vad som behöver förändras i organisationen och hur projektets lärdomar kan bidra till det. Ett styrgruppsarbete handlar om strategiska frågor och att lägga tid även mellan mötena. För en snabb överblick över styrgruppens roll och ansvar, se det avslutande kapitlet i Från mötesproffs till utvecklingsmotor (Ivarsson m. fl, 2013). Det finns en rik flora på projektledarutbildningar, men den svaga länken är i själva verket styrgruppen – vem utbildar dem? 40 Figur 7. Hållbarhetskedjan illustrerar de olika roller som behövs för hållbara resultat av en utvecklingssatsning. De olika nivåerna i de organisationer som medverkar behöver vara medvetna om sin roll och ha vilja och möjlighet att axla den. 6.3 Ett mer kraftfullt Värmland Slutligen för vi fram perspektivet ett mer kraftfullt Värmland. Det normala har varit att enskilda organisationer skriver fram sina projektidéer och skickar till ESF-rådet. Dessa uppstår ofta hos mellanchefer eller strateger och kopplingen till långsiktiga utvecklingsstrategier är många gånger svaga. Saknas sådana kopplingar finns inget att hänga upp resultaten på och risken är större att projektet blir ett tillfälligt ”tomtebloss”. En aspekt av kraftfullheten är därför att se till att ansökningar som skrivs fram utgår från politiskt antagna mål, antagna strategier och befintliga strukturer snarare än att skapa nya. Det är att kombinera strukturer med proceser (figur 8). Ofta är vi duktiga på att formulera strategier och handlingsplaner och organisera oss för det arbetet (strukturer), men många gånger särkopplas detta från det konkreta arbetet (processerna) att förverkliga strategierna. ESF-projekt är ett exempel på processer som sker som behöver ha en koppling till strukturer och som behöver påverka strukturerna framöver genom ett organiserat lärande. 41 Figur 8. För att uppnå långsiktiga effekter krävs det att man jobbar med såväl strukturer som processer. Apel vill poängtera skillnaden mellan att en ansökan ”ryms inom” eller utgår från t.ex. Värmlandsstrategin. Mycket kan rymmas inom genom att t.ex. ta ett ord som entreprenörskap ur sitt sammanhang och hävda att alla insatser med en entreprenöriell ansats ligger i linje med strategin. Men att utgå från strategin och de underlag och problemanalyser som den bygger på för att i dialog mellan flera berörda parter skriva fram och skräddarsy en ansökan som möter långvariga och svårlösta problem, det är något annat. Även här skulle kompetensplattformar och chefsnätverk kunna vara de rätta fora. Men det förutsätter också ett fördjupat arbetssätt snarare än ”bara möten”. Ett annat perspektiv på kraftfullheten är att anta ett helikopterperspektiv och jobba med de svaga länkarna i helhetsbilden. Det är t.ex. lätt att fokusera samtal och förbättringsarbeten till det offentliga. Men det offentliga kan rusta individer till liten nytta om inga arbetsgivare är intresserade att ta emot praktikanter eller särskilda anställningar (figur 9). En nyckel som många gånger glöms bort t.o.m. i ESF-projekt är att ha ett nära samarbete med arbetsgivarna utifrån deras behov. Svårigheten ligger dock delvis i att det inte funkar att jobba med mellanhänder utan att det måste handla om en länk mellan en arbetsgivares konkreta behov och en individs kompetens och vilja. Det är tidskrävande arbete som också riskerar att bli väldigt personberoende. Att hitta hållbara arbetsformer för samverkan med näringslivet är en nyckelfråga och branschorganisationer och framförallt collegeformerna, där arbetsmarknadens parter tagit varandra i hand, kan vara viktiga fora för hur man når ut. 42 Figur 9. Illustration över att rustandet av individer har liten effekt om kopplingen till arbetsgivare med möjlighet att anställa saknas. En ytterligare aspekt av kraftfullheten är att skapa större projekt med fler deltagare, som involverar fler aktörer i en större geografi. Vår kartläggning av tidigare ESF-projekt i Värmland visar att projekten är mindre än i Dalarna och Gävleborg. Vi vill däremot påpeka att storleken inte är något självändamål. Risken finns att projekten blir tungrodda, dåligt förankrade hos perifera aktörer om man har storleken i fokus. Stora projekt kan också utgöra en alltför stor skillnad på hur man kan arbeta i ordinarie verksamhet vilket gör arbetssätten svåra att ta vidare. Utgångspunkten måste självklart vara verkliga behov och att det finns engagemang hos de parter som involveras. Just hur engagemanget prövas är en svår nöt att knäcka. Det kan uppvisas en stor entusiasm för ett projekt just för att det fungerar som välkommen avlastning och tillfälligt stöd för de som deltar - alltså av fel anledning. Hur säkras att engagemanget är på ”rätt grund”? Om en vilja att förändra sin egen organisation utrycks kan det vara en god grund för drivkraft i ett förändringsarbete. Många gånger kan aktörer vara överens om mer generella målformuleringar men har i praktiken en förväntan att det är andra som behöver förändras (figur 10). Det kan ibland gå ett helt projekt utan att detta uppdagas om projektet har fastnat i aktiviteter för deltagarna och pratar alltför lite om de organisatoriska och strukturella frågorna. Figur 10. Illustration över hur tre organisationer kan vara överens om generella mål, men ha olika bild av hur de målen uppnås. Förväntan kan vara att någon annan ska förändra sin organisation för att det är där problemen anses ligga. 43 Slutligen kan givetvis fler projekt vara en del i en mer kraftfull satsning. Men här finns en risk för motsättning menar vi. Det tar tid att göra något av projekt och vår erfarenhet är att samma personer inte klarar att vara engagerade i flera projekt samtidigt. Fler projekt är därför under förutsättning att de inte konkurrerar ut varandra och skapar projekttrötthet. 44 7. Slutsatser och vägen framåt 7.1 Lämpliga satsningar identifierade Utredningen har identifierat ett antal lämpliga satsningar (se avsnitt 5.1–5.2). Satsningarna passar för socialfonden, de svarar mot en åtgärd uttryckt i Värmlandsstrategin alternativt kompetensplattformarnas handlingsplaner och det finns konkreta tankar hos intervjuade nyckelaktörer att driva eller medverka i sådana satsningar. För respektive satsning finns de aktörer uppräknade som ”teoretiskt” bör vara relevanta för sakfrågan. Med teoretiskt menar vi att de har ett uppdrag eller någon annan tydlig koppling till utvecklingsområdet. Ett viktigt nästa steg för förstudien bör vara att pröva vilka aktörer som inte bara bör (utifrån ett ansvarsområde) utan också kan och vill arbeta med frågan. Med ”kan” menar vi att de har personell och ekonomisk kapacitet att medverka och lägga tid i arbetet samt att de har möjlighet att genomföra de eventuella förändringar som kan följa av projektet. I ”vill” lägger vi att de har tydliga motiv att engagera sig utöver det formella uppdraget och att det finns en bred förankring på flera nivåer i organisationen att arbeta med frågan. 7.2 Möjliga satsningar att utveckla Avsnitt 5.3–5.4 listar vita fläckar respektive andra tänkbara satsningar för Värmlands del. Här finns mer lösa utvecklingstankar som kan få värmländska aktörer att tända till. Här ligger fältet öppet för mobiliserande aktiviteter och till de flesta idéer finns en ingång via en Värmlands-aktör. Men kanske är detta en fråga för framtiden? Apel vill varna för att starta för många liknande projekt samtidigt. Med ”liknande” menas här att samma aktörer och personer involveras i flera projekt samtidigt. Våra erfarenheter är att ett seriöst omhändertagande av projektresultat kräver att tid läggs även av styrgruppsmedlemmar (se avsnitt 6.2). Med det sagt ser vi kompetensplattformarna som en befintlig struktur där flera parter sagt sig vilja samverka. Det är goda förutsättningar som tar tid att arbeta upp från början. Däremot ger Region Värmland att kompetensplattformarnas operativa arbete lämnar mer att önska. Planer (strukturer) måste kopplas ihop med konkret arbete (processer) så som illustrerades i figur 8. Frågan är om kompetensplattformarna har den ändamålsenliga organisering som krävs för hållbara effekter? Det ansvar som har fördelats genom planerna verkar inte ha förverkligats. Vet Region Värmland varför det är så? Om problemet är bristande kapacitet, är det något som tillfälliga projektmedel kan råda bot på? Om tillfälliga projektmedel ses som en lösning, är då de utvecklingsfrågor man vill satsa på av den karaktären att de löses genom en engångsinsats? I annat fall är det svårt att uppnå en hållbar förändring. 7.3 Att forma regionala satsningar i praktiken En mobilisering av aktörer för de satsningar som prioriteras i länet kan också behöva ta hänsyn till geografiska aspekter. Om Arbetsförmedlingen ska medverka, gäller det då alla arbetsmarknadsområden i Värmland? När kommuner eller rentav skolor ska involveras, vilka hakar på utifrån att kunna och vilja? Parallellt med att projektets idé avgränsas behöver också en lämplig 45 projektdesign formas? Apel har framfört argument såväl för som emot stora projekt. Argument för stora projekt är att: kunna nå fler individer utveckla flera organisationer samtidigt som sitter med liknande utvecklingsbehov kunna prova olika inriktningar i delprojekt av en stor fråga och organisera ett lärande mellan delprojekt Argument mot stora projekt är att: de riskerar att bli tungrodda och svåra att överblicka de är svårare att nå en god förankring kring om för många aktörer involveras får vissa ofta en perifer roll i projektet Hur kan denna motsättning hanteras? Apel menar att Region Värmland kan knyta till sig en gruppering av socialfondens intressenter. Denna gruppering kan initiera samt fånga upp utvecklingsbehov i länet. När ett initiativ når gruppen är rollen att pröva den mot regionala styrdokument eller behov som framkommit genom förstudien Arbetsplats Värmland 2014–2020. Om det är värt att gå vidare med behöver en bedömning göras av vilka organisationer som berörs och hur generellt utvecklingsbehovet är – finns det bara i Karlstad, i småkommuner eller i alla länets kommuner? En övergripande idé kan därefter stämmas av i berörda kommuner, men här är en viktig poäng för att undvika de negativa riskerna med stora projekt: De kommuner som blir intresserade behöver överta utvecklandet av den mer konkreta projektriggningen – vad vill de satsa på i sin kommun? En stark lokal förankring behövs hos den aktör som äger förändringsmandatet. Denna riggning behöver dock ske i samråd med en regional nivå som ska hålla ihop projektet som en helhet. Att en större aktör agerar projektägare är viktigt för att underlätta för kommuner med mindre kapacitet att delta. Denna bild stärks också av rapporten Intermediärer och regional kompetensförsörjning (Jönsson & Svensson, 2014) Figur 11 illustrerar tänkbara projektdesigner som kan kallas sammanhållna satsningar på regional nivå. 46 1 3 2 4 Figur 11. Exempel på projektdesign för en sammanhållen regional satsning. Alternativ 2-4 ger alla bättre förutsättningar för lärande mellan projekt än om de som i alternativ 1 agerar på egen hand utan koppling till varandra. Alternativ 1 är det som ska undvikas om man vill nå större strukturpåverkan, att enskilda organisationer söker egna projekt utan koppling till varandra. Alternativ 2 är enskilda projekt som hålls samman av ett särskilt övergripande projekt – ett samordnande projekt. Alternativ 3 symboliserar enskilda projekt inom en tematisk utlysning där de t.ex. kan ha en gemensam utvärdering för att stimulera lärande och strukturpåverkan. Alternativ 4 skiljer sig genom att bara ha en huvudprojektägare som organiserar flera noder, t.ex. kommuner som i sin tur har olika delprojekt, t.ex. på olika skolor. De fyra alternativen handlar alla om att organisera för lärande mellan olika projektaktörer. Denna roll stämmer väl med de tre sista punkterna som de intervjuade nyckelaktörerna framförde som önskemål att Region Värmland skulle axla (se avsnitt 4.5.2). De två första punkterna handlar mer om att Region Värmland skulle inta en administrativt samordnande roll. Apel uppfattar detta som en reaktion på de administrativa utmaningar som är välkända från programperioden 2007–2013. Att inta en sådan roll skulle kunna hjälpa de som driver projekten att fokusera på utvecklingsarbetet. Risken är dock att det skapar distans mellan finansiär och utförare. Dialogen om själva projektaktiviteterna bör ske med de som äger frågorna. Observera att de projektdesigner som illustreras i figur 11 förutsätter en dialog med ESF-rådet, strukturfondspartnerskapet och andra tillväxtansvariga organisationer i Norra Mellansverige för hur man väljer att utlysa medel. Tycker t.ex. alla det är en god idé att i en utlysning möjliggöra för särskilda utvärderingsprojekt eller samordnande projekt och ska de i så fall riktas till särskilda aktörer? 7.4 Frågor för förstudien att lösa Slutligen finns det ett antal lösa trådar som behöver tas om hand. Det ska poängteras att Apel har gjort en utredning och inte en utvärdering. Vi har därmed inte full insyn i förstudiens aktiviteter och 47 hur långt man kommit. Nedan lyfter vi ändå några frågor som vi uppfattar saknar svar i dagsläget, men behöver få det för att satsningarna ovan ska kunna sättas i sjön och dessutom ges förutsättningar för långsiktiga effekter. Region Värmlands roll under programperioden I avsnitt 4.5.2 ger respondenterna uttryck för flera önskemål om vilken roll Region Värmland bör ta. Det är dels en samlande administrativ roll för potentiella utförare i länet, dels en roll at organisera för lärande och utbyte mellan projekt/delprojekt. Dessa önskemål går kanske i klinch med Region Värmlands ståndpunkt att de inte ska driva projekt med operativ verksamhet inom arbetsmarknadsområdet. Det behövs således en diskussion såväl internt som med nyckelaktörer om vilken roll som är möjlig och önskvärd. Apel anser att tidsperspektivet för diskussionen bör vara programperioden 2014–2020. Apel konstaterar att det är relativt få aktörer som har ägt ESF-projekt i Värmland. Det kan därför finnas en ovana att aktivt driva ESF-projekt. Det är en svårighet som måste hanteras om ambitionen är att få till projekt som är mer sammanhållna på regional nivå. Diskussionen kan också handla om att se vilka andra organisationer som skulle kunna ta en regionalt samordnande roll. Alternativ skulle kunna vara Länsstyrelsen, Handelskammaren, The paper province, Samordningsförbund. Karlstad kommun har också visat en vilja att samordna projekt för flera mindre kommuner, men de har inte varit lika villiga att hoppa på. Vad är anledningen till det? Finns det t.ex. en risk att projekten inte i tillräcklig grad anpassats till de mindre kommunernas förutsättningar? Här återkommer frågan om att det ofta går till så att en intermediär ”säljer in” en projektidé som andra säger ja till snarare än att de utvecklar och anpassar något tillsammans. Problemen blir större om intermediären inte äger förändringsmandatet själva. Om t.ex. Communicare eller folkhögskolorna ska driva projekt igen som handlar om bättre metoder i kommuner och Arbetsförmedlingar så behöver dessa aktörer peka på intermediären som önskvärd sammanhållande kraft snarare än att hela framdriften vilar på intermediären själv. Arbetsförmedlingens roll i programområde 3 och socialfonden i övrigt Arbetsförmedlingen ges i socialfondsprogrammet en tydligare roll, men det finns signaler som antyder att dessa medel huvudsakligen kommer beröra den egna organisationen. Det finns fortfarande många frågetecken som påverkar hur socialfonden i övrigt ska hanteras. Kommer Arbetsförmedlingens PO3-medel ses som utvecklingsmedel för att utveckla (förändra) arbetsmarknadspolitiken eller förstärka befintliga insatser? Kommer andra aktörer bjudas in att utveckla samverkansformer inom ramen för PO3satsningar? Kommer Arbetsförmedlingen medverka i andra ESF-projekt än de som de själva driver? Har de olika roller i nationella respektive regionala projekt? Vem avgör om Arbetsförmedlingen lokalt ska medverka i regionala utlysningar och på vilka grunder? 48 Kommunerna som drivande aktör Kommunerna har en central roll i genomförandet och tillvaratagandet av ESF-projekt. Ungdomssatsningar, som kommer bli stort, kan komma att involvera grundskola, gymnasium, arbetsmarknadsenheter, socialtjänster och vuxenutbildning. Många kommuner i Värmland är små. Dessa har många gånger en särskilt pressad arbetssituation kombinerat med stora utvecklingsbehov. Det är en utmaning att hitta arbetsformer där små kommuner mäktar med att delta och ta vara på projektet. Communicare har t.ex. underlättat för många kommuner att nå ut med ett bra arbete mot unga och personer med utländsk bakgrund, men enligt vad vi vet har det i mycket få fall ändrat arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Enligt vår terminologi i denna rapport är det inte del av ett effektivare Värmland. Kommunerna behöver gå in med en annan inställning i projekten för att det ska sätta avtryck. Det är sällan samma engagemang hos en samverkanspart som hos en projektägare – fler behöver ”äga förändringsidén”. Med så många kommunala enheter som kan komma att involveras så är det ett omfattande arbete för att mobilisera, men också att höja kompetens (se nedan). Hur projekten ska sätta avtryck De flesta respondenter uppger att det är mycket angeläget just att projekten sätter varaktiga avtryck i organisationers arbetssätt, annars kan det kvitta. Apel menar att detta delvis är en inställningsfråga, men till största delen en kompetensfråga. Med inställning menar vi att många beslutsfattare säger ja till arbetsmarknadsprojekt med synen att det ger ett tillskott av medel och avlastar ansträngda verksamheter. Kompetensutveckling anses alltid göra någon nytta. De säger sällan ja till att gå in i en öppen förändringsprocess där arbetsorganisation ska skruvas på och är det något som behöver ändras så är det ofta någon annan organisation som är boven. Hur får beslutsfattare ett mer långsiktigt perspektiv på projekt? När vi säger att varaktiga avtryck är en kompetensfråga menar vi att projekt som arbetsform medför en del svårigheter. De särkopplas från verksamheten och det krävs ett aktivt ägarskap från de med förändringsmandat för att förändring ska uppnås. Men det är också en hel kedja av funktioner (se figur 6) som alla behöver ta sitt ansvar. Det är få organisationer som har en sådan projektmognad att de klarar att organisera arbetet på ett professionellt sätt utan stöd. Hur får de rätt stöd? Men frågan innehåller också begreppet samverkan som så ofta underskattas. Det är en sak att samarbeta i genomförandet av ett projekt, men något mer komplicerat om hållbara samverkansformer ska utvecklas. Detta förutsätter också stor medvetenhet och kompetens. Då nyckelaktörerna har tryckt på långsiktigheten behöver det arbetas fram en samsyn kring hur man arbetar framgångsrikt med projekt. 49 Referenser Abrahamsson, L., Andersson, P., Ellström, P.-E., Johansson, J., Johansson, S. & Johansson, K. 2012. Ingredienser för framgångsrikt arbetsplatslärande En populärvetenskaplig sammanställning i halvtid. Temagruppen arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet. Luleå. Urban Print. Arbetsmarknadsdepartmentet 2014. Förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning 2014–2020. Brulin, G., Jansson, S., Andersson, M. Svensson, L. & Uliczka H. 2009. Vad har vi lärt i halvtid? Erfarenheter från genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen och Socialfondsprogrammet. SPeLs rapportserie, Rapport nr. 1 Ellström, P.-E., Gustavsson, B. & Larsson, S (red.) 1996. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur Eriksson, A., Halvarsson, A., 2007. Kan man lära av goda exempel, Apel AB Örebro. Ivarsson, M., Ivarsson, G., Sävenstrand, A., Axelsson, A. 2013. Från mötesproffs till utvecklingsmotor – en skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete, Spel-rapport nr 12. Jönsson, F., Svensson H., 2014. Intermediärer och regional kompetensförsörjning. Apel, Örebro. Ljungzell, M. (red.), Andersson, G., Holmquist, M., Jakobsson, E., Jönsson, F., Kock, H., Wallo, A. & Åberg, C. 2013. Uppdrag kompetensförsörjning. Rollen som intermediär. SPeLs rapportserie, Rapport nr. 10 Savaya, R. & Spiro, S. 2012. Predictors of Sustainability of Social Programs. American Journal of Evaluation. Vol 33 (1): 26-43. Svenska ESF-rådet, 2013. Socialfonden i siffror 2013, SPeL-rapport nr 9. Uliczka, H., Berg Jansson, A. & Ljungzell, M. 2014. Arbetsplatslärande i socialfonden? Fördjupningsstudie av metoder i åtta projekt. Rapport för Temagruppen för arbetsplatslärande och omställning. 50 Bilaga 1 – Beskrivning av förväntat innehåll i kommande ESF-projekt Skrivningarna är tagna från förslag till nationellt socialfondsprogram för investeringar för tillväxt och sysselsättning 2014–2020 (Arbetsmarknadsdepartmentet, 2014) Programområde 1 – kompetensförsörjning Mål 1.1 Förnya och utveckla kompetens för att stärka sysselsattas position på arbetsplatsen, samtidigt som deras anställningsbarhet och förmåga till omställning och karriärväxling ökar Ge målgrupper i programområde 2 arbetslivserfarenhet, referenser och tillgång till ett arbetsrelevant nätverk och samtidigt underlätta för deltagande organisationer och arbetsgivare att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens Synliggöra och dokumentera kompetensöverföring mellan erfarna och nyanställda medarbetare Mål 1.2 Lärande på arbetsplatsen – inom ramen för yrkesutbildning i gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, eller i form av en yrkesintroduktionsanställning Utveckling av modeller för yrkesutbildning i samverkan mellan berörda branscher, utbildningsanordnare och myndigheter Utveckling av kvaliteten hos och former för utbildning av handledare, metodstöd för den arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildning och yrkespraktik, samt modeller för hur olika aktörer ska involveras. Utveckla metoder för arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning för att bredda yrkesvalen för kvinnor och män Förtydliga yrkesingångar och bygga upp stödstrukturer för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagt lärande Utveckla standarder och kvalitetssäkring av validering av kompetens eller tillämpa valideringsmetoder som syftar till att förkorta studietiden för vuxenstuderande. Samverkan inom satsningar som berör utbildningsanordnare, företag eller branscher, t.ex. avseende utveckling och tillämpning av ett nationellt kvalifikationsramverk (NQF) inom en viss bransch. Bygga upp stödstrukturer på branschnivå för att främja yrkesintroduktionsanställningar Utveckling av kompetensprofiler och valideringsmodeller för olika yrken, och utveckling av system för certifiering av aktörer som kan bistå arbetsplatser med att upprätta utbildningsplaner och följa upp lärandet. Utveckling av branschkriterier för handledarutbildningar och certifiering av sådana handledarutbildningar som motsvarar branschens krav. Vidareutveckling av regional samverkan för att stödja lärande på arbetsplatserna Höja kompetensen i projektet i form av pedagogiskt stöd, stöd för att ta tillvara kunskaper från forskning om lärande och arbetsorganisation samt stöd för att underlätta kompetensanalys och karriärväxling. 51 Programområde 2 – Öka övergångarna till arbete Mål 2.1 Utbildning, praktik och arbete, men även vid behov rehabilitering och förberedande insatser som t.ex. validering av tidigare arbetslivserfarenhet och kompetens Matchning Attitydpåverkande insatser för entreprenörskap och nyföretagande Öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare och stödja aktiviteter inom ramen för det europeiska nätverket för arbetsförmedlingstjänster när det gäller rekrytering och därmed sammanhängande informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster på såväl nationell som gränsöverskridande nivå (riktat till AF) Mål 2.2 Personer verksamma inom den privata, den offentliga och den ideella sektorn, vilka inom sina respektive verksamheter kan bidra till att stärka övergången till arbete för personer i de prioriterade grupperna kan medverka i metodutveckling eller delta i kompetensutveckling som rör en viss metodik inom ramen för ett projekt Deltagarna fullföljer sina gymnasiestudier eller på annat sätt förbereder sig för ett yrkesliv Komplettera åtgärderna inom ramen för kommunernas informationsansvar Komplettera ordinarie arbetsmarknadspolitiska program så att dessa i ökad utsträckning når ut till ungdomar som varken arbetar eller studerar, bl.a. genom uppsökande aktiviteter Prövar metoder för att bryta könsstereotypa arbetsroller och breddar yrkesvalen för unga kvinnor respektive män Utveckla, pröva och tillämpa nya metoder och arbetssätt, eventuellt i kombination med till insatsen direkt relaterad kompetensutveckling, för lärare, studie- och yrkesvägledare, elevhälsan, arbetskonsulenter och andra berörda som i sina yrkesroller kan bidra till att förebygga framtida skolavhopp Studie- och yrkesvägledning inom grundskolan Mål 2.3 Bredda arbetsmarknaden, bl.a. genom socialt företagande och annan verksamhet på ideell grund Rehabilitering, arbetsträning och förrehabilitering och återgång till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långvarig sjukdom, och som har behov av omställning till nytt arbete Utveckla väl fungerande former för systematisk samverkan mellan kommunen (socialtjänst, arbetsmarknadsförvaltning och skola), hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbunden, Kriminalvården och andra relevanta aktörer för målgrupper med sammansatt problematik 52 Påverka attityder hos arbetsgivare och stödja dem i deras arbete för att utveckla rutiner och metoder som främjar lika möjligheter på arbetsplatsen, en jämn könsfördelning i olika yrken och säkerställer att diskriminering inte förekommer Uppnå en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö som ökar tillgängligheten, i vid mening, på arbetsplatser Programområde 3 – Sysselsättningsinitiativet för unga Mål 3.1 Medlen ska användas till att stödja individer och inte strukturer och bör därför huvudsakligen användas för att vidareutveckla, stärka och höja kvaliteten i befintliga insatser, projekt och metoder som ökar anställningsbarheten hos arbetslösa unga män och kvinnor Efterfrågestimulerande insatser, som t.ex. särskilt anställningsstöd 53 Bilaga 2 – Kompetensutvecklingsprojekt genomförande 2007–2013 Sektor Projektägare Projektnamn Kommun Filipstads kommun FFA, Förebyggande friskvårdsarbete Kommun Karlstad kommun KLURA- Kompetens, Ledning, Utveckling, Resultat i socialt Arbete Kommun Sunne kommun CREARE VIVERE (CV) Kommun Säffle kommun Kompetenskraft i samverkan Privat EDC i Munkfors AB EPS Privat Elektromekan i Årjäng AB Kompetenslyftet i Årjäng Privat Handelskammaren Värmland Service AB Kompetenstouren 4 Privat Handelskammaren Värmland Service AB Kompetenstouren 6 Privat Handelskammaren Värmland Service AB Affärskraft Värmland Privat Springwire AB Springwire Privat Torsby utveckling AB Kompetenspåfyllning Torsby Landsting Landstinget i Värmland Kompetenslyftet för läkarsekreterare Landsting: kommunalförbund Region Värmland KUB Landsting: kommunalförbund Region Värmland Gränsöverskridande kompetensutveckling Ideell förening Stål & Verkstad Smartare samarbete, starkare framtid Övriga: ek förening Arvika Näringslivscentrum Västra Värmland Övriga: ek förening The Paper province HKIS - Hållbar Kompetensförsörjning I Samverkan Övriga: Karlstads stift Karlstads stift Wilex Övriga: universitet Karlstads universitet Pentaplusbiblioteken 54 Bilaga 3 – Genomförandeprojekt för att motverka utanförskap 2007–2013 Gulmarkerade projekt är förstudier under 2014 som utgör en förberedelse inför programperioden 2014–2020. Sektor Projektägare Projektnamn Kommun Säffle kommun Work Factory/Unga som vill! Ekonomisk förening Värmlandskooperativen ek. för. Socialt företagande i Värmland Samtliga målgrupper Ideell organisation Communicare Job College Unga Regionalt samordningsförb. Klarälvdalens Samordningsförb. Kraftstation Unga resp. Utländsk bakgrund Kommunalförbund Region Värmland Utveckling mot arbete (UMA) Långtidsarbetslösa Kommunalförbund Region Värmland Lärling 2.0 Unga Ideell organisation Communicare Vad ska du bli? Utländsk bakgrund Ekonomisk förening Värmlandskooperativen ek. för. TOGETHER Samtliga målgrupper Entreprenöriell insikt Framgångsfaktor för arbetsmarknaden Arbetsplats Värmland 20142020 SFF-Svenska För FöretagareFörstudie Målgrupp Unga Kommunalförbund Region Värmland Samtliga målgrupper Kommunalförbund Region Värmland Kommunalförbund Region Värmland Kommun Karlstad kommun Mobilisering för ungas etablering - förstudie Unga Regionalt samordningsförb. Klarälvdalens Samordningsförb. Juventus Unga Samtliga målgrupper Utländsk bakgrund 55 Bilaga 4 – Organisationer med flest ansökningar och dess utfall Grönmarkerade organisationer har hälften eller fler av sina ansökningar bifallna medan lilamarkerade har färre än hälften. Organisation Antal ansökningar Antal bifall Varav bifall genomförande Region Värmland* 24 12 7 Landstinget 17 3 1 Karlstad kommun 13 4 2 Karlstad universitet 12 2 1 Handelskammaren 11 7 3 Arvika kommun 6 1 0 Filipstads kommun 6 4 1 Forshaga företagscentrum 6 1 0 Kristinehamns kommun 6 0 0 Säffle kommun 6 3 2 * Av Region Värmlands ansökningar har 17 kommit från folkhögskolorna i Kristinehamn, Molkom respektive Klarälvdalen. 56 Bilaga 5 – Frågeområden till intervjuade nyckelaktörer Erfarenheter av Socialfonden - Vilka erfarenheter har du av Socialfonden? (möjligheter/svårigheter) Vad har er organisation fått ut av ESF-projekt? Om du ser ur ett Värmlandsperspektiv, vilka är de största bristerna i hur Socialfonden har använts? Länets utmaningar på arbetsmarknaden - Vilka är de stora utvecklingsfrågorna i din verksamhet de närmaste åren som har koppling till arbetsmarknaden? Vad ser du som de stora utmaningarna för länets kompetensförsörjning och utanförskap på arbetsmarknaden? Vilka organisationer berörs av dessa utmaningar? Hur ser du på er roll att lösa dessa utmaningar? Synen på framtiden och Socialfonden - Vad krävs för att ESF-projekt ska användas för att lösa de utmaningar som identifierats i Värmlandsstrategin? Har din organisation någon särskild strategi eller förhållningssätt till Socialfonden programperioden 2014-2020? 57 Bilaga 6 – Kopplingen mellan Värmlandsstrategin och socialfonden Nedan redovisas de åtgärder i Värmlandsstrategin som har en tydlig koppling till vad som är möjligt att arbeta med inom socialfonden. Grönmarkerade åtgärder (1-5) är sådana där en av de intervjuade nyckelaktörerna dessutom har en konkret projektidé i linje med åtgärden. De åtgärder, eller delar därav, som markeras gula är sådana som bör kunna arbetas in som del av andra större satsningar. Siffror anger de satsningar som vi tankemässigt kopplar dem till. De åtgärder som markerats rött är sådana som vi betraktar som vita fläckar, dvs. sådana där det inte kommit fram några värmländska initiativ till vår kännedom så här långt. 1. LIVSKVALITET FÖR ALLA (attraktivare livsmiljö, bättre folkhälsa, rikare kulturliv, tydligare profilera Värmland) o Uppmuntra engagemang, satsningar och deltagande inom föreningsliv, kultur och den sociala ekonomin (4). o Öka samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer som påverkar förutsättningar för en positiv hälsoutveckling (4) i Värmland o Utveckla samarbetsformer mellan kommuner och landstinget där effektiva och säkra vårdkedjor sätter individen i fokus (1) o Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande o Minska den arbetsrelaterade ohälsan och minska hälsoklyftor mellan kvinnor och män (1) o Utveckla rehabiliteringsinsatser som förhindrar eller förkortar sjukskrivningar och arbetslöshet och som på så sätt ökar förutsättningarna för ett aktivt deltagande i samhället, studier, praktik och arbete (4) 2. FLER OCH STARKARE FÖRETAG (stärkt entreprenörskap och näringslivsutveckling, mer forskning och innovation, ett resurseffektivare samhälle och konkurrenskraftiga kluster) o Arbeta aktivt med kunskapen om och inställningen till entreprenörskap och företagsamhet för att fler ska vilja och våga starta företag. Särskilt främja satsningar för invandrare, unga och kvinnors företagande 3. HÖJD KOMPETENS PÅ ALLA NIVÅER (Höjd utbildningsnivå och förbättrad kompetensmatchning) o Arbeta med att förändra attityder för att få fler att gå längre i utbildningskedjan (2) o Säkerställa ungdomars möjligheter att slutföra grundskolan och gymnasiet (3) o Synliggöra den framtida arbetsmarknadens förändrade kompetenskrav och utbudet av utbildning så att alla individer kan göra bra val (2-3) o Ta tillvara alla människors kompetens med ett särskilt fokus på insatser som underlättar för unga, invandrare och personer med nedsatt funktionsförmåga att etablera sig på arbetsmarknaden (4) o Bryta traditionella och könsstereotypa val av utbildning, yrken och medarbetare (5) o Uppmuntra individer och arbetsgivare till kontinuerlig kompetensutveckling 58 o Behovsanpassa befintliga och utveckla nya utbildningar för att öka anställningsbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden (4) 59 Bilaga 7 – Kopplingen mellan kompetensplattformar och socialfonden Nedan redovisas de mest relevanta åtgärder i kompetensplattformarnas handlingsplaner som har en tydlig koppling till vad som är möjligt att arbeta med inom socialfonden. De grönmarkerade åtgärderna är sådana där en av de intervjuade nyckelaktörerna dessutom har en konkret projektidé i linje med åtgärden. Kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg ska: ”Utveckla strategier för att locka fler killar till fram för allt undersköterskeyrket”. ”Utveckla former och genomföra åtgärder som underlättar för invandrare att få eftersökt kompetens för arbete i branschen.” Kompetensplattformen Bygg ska: ”Utveckla strategier för att locka fler tjejer till utbildningar och arbeten. Arbeta för att detta finns med som ett kriterium vid upphandling.” ”Företagen utvecklar kompetenskriterier för olika yrkesgrupper och i samarbete med skolcheferna utbildar samtliga syvare i regionen.” ”Utveckla Yrkes SFI inom branschens yrkesområden.” ”Öka arbetsgivarnas och utbildningsanordnarnas samverkan i varandras verksamheter. Viktigt med fungerande programråd det finns för många "vita fläckar". Viktigt att utveckla en fungerande APL.” Kompetensplattformen Teknik ska: ”Utveckla former för samarbete och genomföra konkreta åtgärder i utbildningskedjan som underlättar för invandrare att få arbete ex. yrkes SFI, praktik på företag, utbildningsinsatser, nätverk, mentorskap m.m. NQF är en viktig parameter för att underlätta bedömningar av kompetensnivån.” ”Stärka teknikintresset i unga år genom att ta fram en gemensam strategi för arbetet från förskolan och grundskolan och koppla på relevanta aktiviteter. ” ”Utse och utbilda ungdomsambassadörer (förslag inom Teknikcollege)samt utveckla och ge dem en "portfölj" med informationsmaterial anpassat till målgruppen.” ”Utveckla metoder och insatser för en ökad mångfald på arbetsplatser.” ”Ta fram strategier för fortbildning/omställning för olika yrkesgrupper.” ”Utveckla ett volontärsystem för de som p g a pension lämnar arbetslivet (utskolning). Ta vara på den tysta kunskapen. Avser utnyttjande av kompetens internt i företagen.” 60 Kompetensplattformen Utbildning ska: ”Utveckla metoder för att öka mångfalden på arbetsplatser (ta tillvara utländsk arbetskraft)” ”Ta fram strategier för kompetensutveckling av olika yrkesgrupper.” ”Utveckla interna lärprocesser med hjälp av forskningsledare för personalen.” ”Utveckla en strategi för att ta tillvara den digitala kompetensen som finns hos yngre medarbetare (elever)och upprätta en handlingsplan för utbildning av digital kompetens hos personalen i utbildningssystemet.” ”Utveckla ett volontärsystem för de som på gång att lämna arbetslivet(utskolning), Didaktisk metodöverföring, ledarskap m.m.” 61
© Copyright 2024