Bättre vård – Mindre tvång Genombrottsprogram IV ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN LÄRANDESEMINARIUM 1 • NOVEMBER 2011 Rivstart mot mål Lärandeseminarium 1 satte full fart framåt mot mätbara mål och tester. viteten och diskussionerna hos de 16 teamen. – Vad vill vi uppnå med förbättrings arbetet, kort- och långsiktigt? Frågar programledaren Maria Magyar och framhåller att angelägna mål driver utvecklingen av verksamheten framåt. Mål ska vara patientfokuserade, det vill säga skapa värde för patienten och knyta an till de tre övergripande natio nella målområdena, samt vara mätbara över tid. – När ni satt era mål, är frågan var för ni inte är där i dag. Vad är hindren? Kom med förslag på hur hindren kan tas bort eller minskas! Välj ut de för bättringsidéer som ni tror mest på! Uppmaningen satte igång kreati NU NÄR FÖRBÄTTRINGSIDÉERNA ska pilottestas på arbetsplatserna, kommer teamen introducera PDSA-cykeln (Plan, Do, Study, Act). Det är ett hjälpmedel för att testa förändringar i verksam heten. PDSA ger svar på frågan om en förändring är en förbättring. – Börja med de tester som är enklast, ligger närmast och som ger snabbast po sitivt resultat. Plocka de lägst hängande frukterna först, säger programledare Margareta Gibbons och påpekar: – Det finns ett starkt samband mel lan hur många små tester som utförs och framgång i förbättringsarbete. Gör många tester! Hemläxa! • Förankra på arbe tsplatsen • Börja testa • Hämta nya förb ättringsidéer från medarbetare , patienter, närstående etcete ra... • Fyll i postern Kontaktannons – ta del av vad andra gör. Patientens motivation är A & O personalen mer tillgång till patientens psykiska värld, vilka tankar och hän delser som triggar i gång ångesten. Uppföljningssamtal, individuella handlingsplaner, rollspel och en ”Tidiga-tecken”-pärm, ska förbättra tvångsvården på avdelning 66, Rättspsykiatriska Regionkliniken i Växjö. Här finns tolv vårdplatser med inrikt ning i huvudsak på psykosproblematik. Patienterna är intagna enligt LRV eller enligt LPT. Snittvårdtiden är 2,5 år. – En normal dygnsrytm är viktig. Vi kräver att alla ska vara med på morgon mötet för att få delta i vissa av dagens aktiviteter. Det är ett sätt för oss att få upp patienterna på morgonen som också kan uppfattas som ett informellt tvång, säger Peter Tjelander, sektions ledare och kontaktperson för Team 72. Roger Leek, sjuksköterska påpekar: – Vi strävar efter att inte flytta våld samma patienter till andra avdelningar, även om vissa försöker straffa ut sig. I DETTA ARBETE är man öppen för många olika slags metoder och behandlingar så länge som det motiverar patienten. Utöver de traditionella behandlingarna VARJE SITUATION som uppstår kring en Team 72: (Bakre raden) Andreas Achen brenner, Roger Leek och Peter Tjelander. (Främre raden) Susanne Grönbeck (coach), Miguel Gonzales och Linda Johansson. erbjuds allt från varma bad och boll täcken till akupunktur, spikmattor och meditation. 56 tvångsåtgärder genom fördes under en tremånaders-period 2011. Samtliga var män. – Avskiljning i madrasserat rum ser vi som ett alternativ till fastspänning. Det upplevs som mindre tvång, säger Peter Tjelander. Nu införs uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd för att ge patienten möjlighet till spegling och reflektion kring händelsen. Det kan också ge tvångsåtgärd är komplex och unik samt kan för såväl patient som personal vara skrämmande. Med hjälp av rollspel ska personalgruppen öva dessa situationer för att bli tryggare och bättre på att fatta beslut. – Patienter som vid minst två tillfäl len varit föremål för tvångsåtgärder ska vi ta fram individuella strategier för, säger Linda Johansson, avdelningschef, och betonar det förebyggande arbetet. Det är viktigt att personalen i ett ti digt skede kan uppfatta specifika tecken som signalerar att patienten är på väg in i en psykos eller liknande. Exempelvis stel mimik och blek hy eller vanföre ställningar. Varje patients specifika tecken ska nu beskrivas och samlas i en pärm märkt ”Tidiga tecken”. En information som personalen enkelt kan ta till sig för att kunna förebygga. Trodde hon var en häst Vill förändra attityder om psykisk ohälsa – Många tror inte att vården kan hjälpa människor med psykiska problem, säger Anneli Jäderholm som visar på motsatsen. För tolv år sedan rämnade vardagen för den yrkesarbetande tvåbarnsmam man Anneli. Hon gick in i en psykos och verkligheten förvreds. Med vanföreställ ningar om att vara Jesus, en häst eller att kunna flyga på en kvast – var hon intagen månadsvis och flera gånger fastspänd och tvångsmedicinerad. – Fastspänning är den svåraste vård man kan ge en annan människa. Vård personal känner också ofta skuld. Men utan tvångsåtgärder hade jag inte levt i dag eller mina barn haft sin mamma, sä ger Anneli, som är en av de tre attity dambassadörerna som medverkar i Genombrottspro gram IV för att förstärka pa tient- och närstå endeperspektivet. Anneli Jäderholm Dessa är kopplade till Handisams och NSPH:s uppdrag att förändra attityderna till psykiska sjuk domar och funktionsnedsättningar. Med sina erfarenheter av vården och person liga inifrån-perspektiv vill de avdramati sera föreställningarna om psykisk ohälsa och bidra till ökad kunskap för att forma morgondagens vård. PSYKIATRIN – GODA FÖRUTSÄTTNINGAR – Ska en förbättring ske på riktigt måste det stå högt på agendan i allt lednings arbete. Alla medarbetare måste vara involverade i arbetet. Chefen skapar förut sättningarna till förbättringar. Medarbetarna nära patienten levererar lösningarna. Utmaningen är att få dem införda. Det säger Marianne Olsson, processledare och en av drivkrafterna bakom Genombrottsprogrammet och framhåller: – Träna organisationen på att synligöra och formulera vad som behöver ändras. Och fira allt som går bra hela vägen! Psykiatrin har bättre förutsättningar att för ändra än andra discipliner. Här finns expertis på hjärna och beteende. Arbetsmodell för våldshantering – I arbetet med att bygga upp en våldsförebyggande kultur på enheten, är det viktigt att ha kun skap från både vetenskapen och verkligheten, säger Anna Björkdahl, specialistsjuksköterska i psykiatri som har doktorerat i ämnet att förbygga och hantera våld i akut psykiatrisk vård utifrån ett omvård nadsperspektiv. Hon har tagit fram en arbets modell som bygger på vetenskap liga teoretiska referensramar. Modellen lyfter fram viktiga egenskaper i personalgruppen och organisationen i vardagsvården, vid risk för våld och vid faktiskt våld. TERTIÄR PREVENTION ”faktiskt våld” SEKUNDÄR PREVENTION ”irritation, konfrontation risk för våld” I nio dimensioner kan man steg för steg se hur olika personalgruppers egen skaper på olika sätt samverkar och agerar i den aktuella patient situationen för att undvika våld. PRIMÄR PREVENTION ”vardag” Positiv inställning Känslomässig balans Fungerande ordning VILKET ÄR ERT FÖRSTA TEST? TEAM 66 Avd 96, (rättspsykiatri) Sundsvall, Landstinget Västernorrland, Malin Asplund, sjuksköterska: – Att ha kuratorn med på ronden kan ge ökad förståelse och insikter om stress och sårbarhet, vilket kan förebygga och minska antalet tvångsåtgärder. TEAM 67 Avd 52 A och B (affektiv), Sundsvall, Landstinget Västernorrland, Lennart Larsson, behandlingsassistent: – Att erbjuda patienter med ång est övningar i Mindfulness. Det kan bli ett bra redskap för patienten att själva kunna hantera sin ångest, vilket kan minska tvångsåtgärder. Team 68 Avd 90 och akutavdelningen (Allmänpsykiatri), Säters sjukhus, Landstinget Dalarna, Lotta Boquist, biträdande enhetschef: – Att erbjuda patienter som kommer på vårdintyg och blivit tvångsomhändertagna att få sam tala om händelsen med omvård nadspersonal. Det kan förhindra utåtagerande och minska tvångs åtgärder. Team 69 Avd 45, BUP, Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns landsting, Johanna Lindgren, kurator: – Genom test, övningar och mätningar ska all per sonal bli förtrogen med och kunna tillämpa rutinerna för tvångsåtgär der. Vi kommer att använda VASskala som svarsalternativ. Egenskaper i personalgrupp och organisation PROGRAMANSVARIGA Margareta Gibbons, 031-705 16 73, margareta.gibbons@vgregion.se Maria Magyar, 031-705 16 70, maria.magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen