{ nr 03 | SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT Sidan 4 40 33 57 SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 1 Av vice ordförande Casper Pedersen Viking arbetar för dig Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 randers SØ T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401 info@vikinggenetics.com Web: vikinggenetics.com Avdelning Sverige Box 64, S-532 21 Skara T: 0511-267 00, F: 0511-267 07 skara@vikinggenetics.com Övriga medarbetare - se www.vikinggenetics.com Den nuvarande ekonomiska situationen inom lantbruket är pressat. Det dåliga förhållandet mellan mjölk och foder, samt oavbrutna ökningar i produktionskostnader försämrar resultatet i djurproduktionen. Den enskilda lantbrukaren har begränsade möjligheter till att påverka faktorer som råvarupriser och mjölkavräkning. Men det finns andra faktorer som kan påverkas och det arbetas därför hårt på de enskilda gårdarna för att öka produktiviteten och utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt. I många år har genetiker arbetat med att utveckla index som på bästa sätt beskriver hur de enskilda tjurarna kan bidra till besättningarnas utveckling. nTM är sammanställt utifrån målsättningen om att optimera produktion, reproduktion, hälsa och funktionalitet för att säkerställa bästa grunden till en bra ekonomi i mjölk-och köttproduktionen. Det har gjorts åtskilliga beräkningar - grundat på riktiga besättningar – som klart visar, att nTM fungerar som avsett. VikingGenetics arbetar målinriktat med att leverera sperma från de bästa nTM-tjurarna till medlemmarna. För att vi även framöver ska kunna tillhandahålla den absolut bästa genetiken är det nödvändigt att vi fortsätter att: •Utvecklaknowhowochtekniskaredskapföratthittadebästaavelsdjuren. •Optimeraspermaproduktionensåvisäkrarenhögtillgångavbrasperma från de bästa tjurarna. •Medverkatillenoptimalanvändningavspermahosmedlemmarna,isamarbete med våra ägare - Växa, Faba och Viking Danmark. •SäkraettbrasamarbetemellanVikingGeneticsochdeolikaintressenternaoch samarbetsparterna runt företaget - både i hemländerna och internationellt. •Skapaeninspirerandeochtrivsammiljöförvåramedarbetare. Redaktör för Avelsnytt Poul Bech Sørensen T: +45 8795 9405 M: +45 2129 0575 pbs@vikinggenetics.com Styrelsen har under våren 2012 arbetat med en ny strategi där de ovan nämnda punkterna är viktiga hörnstenar. Allt för att säkra att våra ägare, de skandinaviska lantbrukarna, får den absolut bästa genetiken – till lägsta möjliga pris. Avdelning Finland PL 95, FI-15871 Hollola T: +358 40 311 5000, F: +358 40 381 2284 Vd Claus Fertin T: +45 8795 9402 M: +45 2042 8996 cfe@vikinggenetics.com Produktionschef Seppo Lintukangas M: +358 40 311 5001 seppo.lintukangas@vikinggenetics.com Avelschef Lars nielsen T: +45 8795 9403 M: +45 4080 7233 lan@vikinggenetics.com Säljchef Sara Wiklert Petersson T: 511 267 29 sapet@vikinggenetics.com Ekonomichef Martin Duch Søndergaard T: +45 8795 9411 M: +45 2489 9449 mds@vikinggenetics.com { NR 03 | SEPTEMBER 2012 } AvelsstrAtegi med X-vik och kött AnSVARiG UTGiVARE: Sara Wiklert Petersson LAYOUT OCH PROdUKTiOn: Mediegruppen - 17353 Side 4 40 33 TRYCK: JørnThomsen/Elbo A/S 57 FOTO: Elly Geverink, Elisabeth Theodorsson, Tiina Tahvonen, Viking medarbetare m.fl. FrAMSIDA: Kim Ellebæk, Middelfart har använt rotationskorsning i 10 år. X-Vik och kött används nu i avelsstrategin. Foto: Poul Bech Sørensen. JUNI 2012 | avelsnytt 1 iSSn: 1903-6531 2 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 VikingGenetics styrelse Ordförande Lars-Inge Gunnarsson T: 0430-225 76 M: 0709-70 98 28 lars.inge@mailcity.com Vice ordförande Casper Pedersen T: +45 9893 2393 M: +45 2218 7802 koldkjaer-pedersen@tele2adsl.dk 4 8 Vice ordförande Anna Lappalainen T: +358 40 522 3140 anna.lappalainen@dnainternet.net Erik Hansen T: +45 7484 1160 M: +45 2027 4336 steensig.hansen@pc.dk Jan Duchwaider T: +45 4752 8050 M: +45 2323 3689 nakkedamgaard@mail.tele.dk Anders Levring T: +45 8631 7814 M: +45 4071 7814 anders.levring@jubii.dk Johan von Scheele T: 0585-44 020 M: 0706-531 130 balby@t.lrf.se Tiina Mitikka T: +358 50 326 9479 vt.mitikka@pp1.inet.fi Arbetstagarrepresentant Anders Søby T: +45 8795 9413 ans@vikinggenetics.com 14 18 Innehåll magasin Nr. 03 | SEPTEMBER 2012 | Bättre hållbarhet med korsning Kim Ellebæk, Middelfart, har sedan 2002 använt sig av rotationskorsning i besättningen. Resultatet är friskare och mer hållbara kor, lägre rekrytering och högre vinst. Sidan 4 Tror på mjölkproduktion i Lappland Sari och Reijo Korkatti, Vallilla Farm, tror på en framtid för mjölkproduktion i Lappland nära Polcirkeln. Därför investerar de i ny lösdrift med mjölkrobot och utökning av besättningen från 35 till 80 Holstein-kor. Sidan 8 Stort internationellt fokus på genomisk avelsvärdering Genomisk information är fortfarande det hetaste ämnet inom nötkreatursaveln världen över. Det är fortfarande fokus på utveckling av avelsvärden för nya och befintliga egenskaper. Detta är intrycken från Interbull. Sidan 14 Elektronisk klövhälsoregistrering Registreringen av klövsjukdomar hos den enskilda kon samlas snabbt och lätt med hjälp av ett dataprogram som har använts i Danmark ett par år. Det kommer även användas i Finland och Sverige snart. Sidan 18 Rassidorna VikingGenetics Viking utbildar seminörer i Kenya Kolla in hur de nordiska mjölkraserna ligger till och utvecklas genetiskt Risk att du att förlorar pengar om du inte väljer tjurar efter NTM Genomiskt testade kor har nu avelsvärden baserade även på genomisk information Köttrasseminering ökar chansen att få din ko dräktig FORSKARENS RUTA 5. årgång 7 11 12 16 16 17 VIKINGRED20 HOLSTEIN 36 JERSEY54 SKB/FJÄLLRAS58 Köttraserna59 Nytt från Sverige När är genomisk selektion lönsamt Genomiska avelsvärden förbättrar din besättning Heatime LD® och RuminAct® Bra klövhälsa- Win-win Årets Holsteinstämma! 63 65 66 69 70 3 Bättre hållbarhet med korsning Kim Ellebæk, Middelfart, Danmark, har sedan 2002 använt sig av treras rotationskorsning i sin besättning som ursprungligen var en bra RDM-besättning. Först användes Holsteintjurar, därefter Jersey och nu VikingRed. Resultatet är friskare och mer hållbara kor, lägre rekrytering och högre vinst. K im Ellebæks utgångspunkt under 2002 var 120 RDM-kor i lösdrift. ”Jag tycker i och för sig det gick bra med RDM-korna, men grisproducenterna har länge utnyttjat korsningseffekten i produktionsbesättningar. Varför skulle inte även jag kunna ta tillvara den extra vinsten?”, inleder Kim. ”Samtidigt tycker jag att RDM-korna varit lite tröga att få till mjölkningen och efterhand för stora till våra båssängar. Därför beslutade jag att rotationskorsa med Holstein och Jersey och därefter tillbaka till VikingRed”. ”Först och främst har vi fått starkare och mer hållbara djur med förbättrad klövhälsa. I genomsnitt håller nu korna 3,5 laktationer jämfört mot de 2,5 laktationer vi hade förut. När Jersey kommer med i korsningen blir korna mindre och därmed kräver de mindre foder för un- Kim Ellebæk har 190 korsningskor (RDM x HOL x JER). Korna är uppstallade året runt. 4 avelsnytt | SEPTEMBER 2012 derhåll, vilket också gynnar ekonomin. Den lite större variationen i kornas reslighet har inte gett några problem i lösdriftssystemet med de tre robotarna från DeLaval. Några av Jersey-korsningarna har haft tätt mellan bakspenarna, men det löser vi med att öka antalet timmar mellan mjölkningarna”, säger Kim. ”I gengäld är de mer nyfikna och tar sig snabbt till roboten och foderbord. Jag har upplevt, att medan två stora kor bråkar om en plats vid foderbordet passar Jerseykon på att sno platsen”, skrattar Kim Bra hälsa Som sagt är klövhälsan mycket bra, vilket Kim inte minst tillskriver Jersey. ”Generellt sett har vi få bekymmer i besättningen, och resultatet är låga veterinärkostnader. För ett halvår sedan började vi med spenkopps-desinficering och PCR-provtagning för behandling av kor med höga celltal. Vi har kört denna strategi i ett år och så här långt kan vi se att den hjälper. Vi vill gärna ha ännu lägre celltal och det lite för höga celltalet hänger säkert ihop med att vi nu har många fler äldre kor än tidigare”. Ny avelsstrategi med X-Vik och tung köttras Ända sedan starten med korsningar är det avelsrådgivaren som har styrt avelsoch semineringsplanen. «Vi använder alltid de bästa tjurarna med högst NTM, och det bästa är att vi aldrig behöver ta hänsyn till inaveln”, säger Kim. ”När vi startade med Jersey i rotationen, seminerade vi de första två gångerna med XVik och därefter med tung köttras – kvigorna dock med konventionell Jersey sperma”. ”Våra köpare av tjurkalvarna betalar gärna ett merpris med tunga köttraskorsningar och kvigkalvarna säljs till dikobesättningar med betesdrift”. ”Vi får ny semineringsplan var 14:e dag vilket uppdateras i inseminörens Med korsningsdjuren har Kim fått starkare och mer hållbara djur. I genomsnitt håller korna 3,5 laktationer mot tidigare 2,5 laktationer. data program. Därefter meddelar vi endast kons eller kvigans nummer, och då vet inseminören automatiskt vilken tjur som skall användas. Lättare kan det inte vara!” Kim rosar Vikings inseminörer, de är väldigt serviceinriktade och professionella. Han har därför ingen fundering på att bli egenseminör. Reproduktionsstrategi ”Vi dräktighetsundersöker på en fast dag varje vecka på 35-42 dagars dräktighet. Förstakalvarna börjar vi seminera 50 dagar efter kalvning och de övriga vid 40 dagar. Vi använder Heatime hos både kor och kvigor, och när Heatime inte visat aktivitet 70 dagar efter kalvning, så undersöks kon. Det är sällan någon ko behöver behandlas med prostaglandin. Anledningen till att vi lyckas är helt klart att vi får korna och kvigorna dräktiga när vi önskar det”. Dräktighetsresultaten hos Kim är så pass bra att det placerar honom överst på pallen i sitt område. ”Kvigorna går på en annan gård två km bort och är, precis som korna, på ”Vi har fått starkare och mer hållbara djur med förbättrad klövhälsa. I genomsnitt håller nu korna 3,5 laktationer mot de 2,5 laktationer vi hade förut”. stall året om. Vi kör 100 % efter Heatime och på det sättet kan vi koncentrera oss på annat när vi är hos djuren. Åkermarken är dyr i detta område, och genom att hålla djuren på stall Fakta • 190 korsningskor (RDM x HOL x JER) • Lösdrift med 3 DeLaval robotar från 2007 • Produktion: 10 300 kg ECM • Celltal: 164 000 • Inkalvningsålder: 25 mån. • Medellivslängd. 3,5 laktationer • 190 ha – majs, vall, korn och vinbär Kim Ellebæk SEPTEMBER 2012 | avelsnytt 5 Kim. ”Vi kommer därför öka andelen semineringar med tung köttras bland annat till kor med lågt produktionsvärde. Kim tillskriver Heatime för både kor och kvigor en stor del av äran för de fina resultaten. kan vi köra driften mer intensivt, vilket enligt vår erfarenhet, bidrar till en bättre tillväxt. lätt att sälja korsningsdjur Kombinationen av bra dräktighet och låg utslagning ger löpande ett överskott av ungdjur. ”De sista året sålde vi 47 kvigkalvar till hemmamarknaden och det är inget problem att hitta köpare till korsningsdjuren”, framhäver Kim. ”Framöver kommer vi hålla igen lite med antalet kalvningar – både av platsmässiga och miljömässiga orsaker. Så hellre att sälja korsningar av tung köttras i 3-5 månaders ålder. Kalvningarna är inget problem,och fram till nu har vi inte behövt hjälpa till vid någon av de 40-50 kalvningar vi haft hittills där kalven varit efter tung köttras”, säger korsning inte för alla Kim understryker att han inte uppmanar alla uppfödare att starta med korsning. ”Det har varit spännande och ett riktigt beslut för oss, men jag gläder mig över att många duktiga uppfödare arbetar med rena raser. Det kan jag dra nytta av i min produktion. Därför ska de avelsbesättningar som säljer tjurar till VikingGenetics ha en riktig ersättning”, menar Kim. ”Man ska inte korsa för att öka mängden mjölk. Det är endast för totalekonomins skull som vi gör det” slutar Kim. Att ekonomin är i topp bevisas av en placering på topp 10 i området med avseende på intäkten per årsko. ”Man ska inte korsa bara för att öka mängden mjölk. Det är endast för totalekonomins skull som vi gör det”. Kim EllEbæK Korsningskorna mjölkas i tre DeLaval robotar från 2007. Den ökade variationen i kornas storlek ger inga problem i förhållande till mjölkningen. 6 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Viking utbildar seminörer i Kenya Av utbildnings seminören Karsten Bording I samarbete med den danska regeringen och Danida ställde sig i maj personal från VikingDanmarktillförfogandeiettB2B(businesstobusiness)projektiKenya.Projektetssyfteäratt utveckla seminarbetet och öka användningen av bättre avelsmaterial i deras små mjölkkobesättningar och därmed öka mjölkproduktionen i detta frodiga afrikanska land. S om inledning till ett större samarbete mellan VikingGenetics kenyanska samarbetspartner, Indicus Genetics, valdes 32 AHAs (Animal HealthAssistents)utförattdeltaikursen. Deras studier till AHAs gjorde att de hade en hög utbildningsnivå med bra förståelse för de kenyanska böndernas problem och utmaningar. Undervisningengenomfördesav mycket kompetenta kenyanska veterinärer och människor från olika organisationer med anknytning till den kenyanska landsbygden samt undertecknad som ”praktisk utbildningschef” från VikingDanmark. Fyra veckors intensiv undervisning Den totala utbildningstiden var fyra veckor. I jobbet som seminör och reproduktionsrådgivare hos de små boskapsuppfödarna är det viktigt att utbildningen ger de studerande både teoretiska och praktiska färdigheter. Indicus Genetics hade ställt samman ett varierande och spännande program med fokus på det teori i första delen av kursen och sedan praktiska övningar. Studenterna fick bra känsla för nötkreaturens könsorgan genom användning av organfrånslaktdjur.Undervisningeni inseminering skapade en bra grund för fortsatt utveckling av utbildningen såsom diagnos av äggstockar och dräktighetundersökning. Utbildningenavslutadesmedett praktiskt och teoretiskt prov och alla erhöll ett diplom, utrustning och en liten I jobbet som seminör och reproduktionsrådgivare hos de små boskapsuppfödarna i Kenya är det viktigt med både teoretiska och praktiska färdigheter. Här får de studerande diplom, utrustning och en ny motorcykel vid en ceremoni på Makongi gård. motorcykel vid en ceremoni på Makongi gård. Vikinggenetics kalvar på väg De första semineringarna med doser från VikingGenetics tjurar är utförda av de nyutbildade kenyanska seminörerna. Som alltid känns väntan lång innan det kan genomföras en dräktighetsundersökning och inte minst att vänta på att kalvar föds med den skandinaviska genetiken. Indicus Genetics kommer i samarbete med VikingDanmark arbeta för att öka kunskapen om fördelarna med att använda artificiell insemination i Kenya. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 7 Tror på mjölkproduktion i finska Lappland Sari och reijo Korkatti, Vallilla Farm, tror på en framtid för mjölkproduktionen i Lappland. Därför investerar de i ett nytt lösdriftsstall med mjölkrobot och utökning av besättningen från 35 till 80 Holsteinkor. n är dessa rader skrivs tar Sari och hennes man reijo Korkatti ett nytt isolerat stall för 80 kor i bruk. Stallet har DeLaval mjölkrobot och är inrett så det kan utökas med ytterligare en robot. Alla inventarier - fånggrindar, liggbås, madrasser, fönster och ventilation - är levererat av DeLaval. I samband med expansionen renoveras det äldre uppbundna stallet till lösdrift för ungdjursuppfödning. Investeringen är sammanlagt på ca 1 miljon Euro inkl.inköptahondjur(60koroch70kvigor) samt mjölkkvot till ett pris på 10 Eurocent per kg. ”Vi tror på en framtid för mjölkproduktion här, nära polcirkeln”, säger SariochReijosamstämmigt.”Omkostnaderna är visserligen ganska höga med den korta sommaren och långa kalla vintrar. De rörliga kostnaderna är ca 40 Eurocent per kg mjölk, vilket motsvarar Valios mjölkpris. I gengäld får vi nationellt stöd med 14 Eurocent, som kompensation för de nordliga och dyra produktionsförhållandena”, säger Sari som tidigare har arbetat som seminör hos Faba. Det var då hon mötte reijo. De föll för varandra och Sari flyttade in på Vallila Farm. Vhisky-familjen Sari och reijo har stort förtroende för genomisk selektion och testar många hondjur för ET. De har även sålt högt genomiskt testade tjurar till VikingGenetics. Den mest kända tjuren från besättningen är 9-3200VVhisky(ShottlexJockoBesne) 8 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Sari och Reijo Korkatti bygger nytt isolerat lösdriftsstall till 80 kor. De tror på en framtid för mjölkproduktionen i Lappland nära polcirklen. Flickorna visar framtidskalvarna Vallian Iltaahti 8144 och Jamine 8146. ”genomisk selektion är ett utmärkt redskap, som Faba omöjligt kunde genomfört ensamma”. SARi KORKATTi med nTM +21, MIn-index 114 och hållbarhet på imponerande 131. Han har 168 döttrar och siffrorna visar att de är friska, har bra reproduktion, höga halter och utmärkt exteriör. Vhisky har en bror efter Teguila som var brukstjur i Faba en kort period. Vhiskys mor 340 Pivatar är den enda kon i besättningen som har spolats, alla andra spolningar är gjorda på kvigor. Spolningen resulterade i endast ett embryosomsenareblevUsvatarET(LaudanxPivatar)född2005ochärenavde bästa av fyra döttrar med aktuellt nTM + 11 och över 50 000 kg mjölk i livstidsavkastning. En yngre syster Evitar (CarnivalxPivatar)föddes2009,bedömd8884-84-VG87 och har en avkastning på 11 231 kg mjölk, 489 kg fett och 424 kg protein. Pivatar har sammanlagt 5 döttrar och 14 dotterdöttrar och hon har själv kommit över 100 000 kg i livstidsavkastning. Alla intressanta kvigkalvar blir genomiskt testade och de bästa spolas rutinmässigt. VikingGenetics testar tjurkalvar med höga index och senaste ungtjuren från Vallila är VH Mickey Mainio (MickeyxAvatar(mf.Billion)xPivatar). Positivt att Faba och Viking har fusionerat Sari och reijo ser det som mycket positivt, att Faba har fusionerat med Viking. ”Vi har fått betydligt större och bredare urval av Holsteintjurar att välja bland. Vallila Farm •60ha+53ha.arrenderat–allt som vall •2grässkördartillensilage–8000 kg ts / ha •Prisförpressning+plastningav rundbalar(800kg):20euro •50haskog •80Holsteinkor •Nyttlösdriftsstallfrån2012 •Avelsmål:hållbarhet,lynneoch hälsa •X-Viktillallakvigor •Högindex-kvigortestasgenomiskt Vallian Elysee 480 (D Sammy x Lancelot) är en av många bra kor i besättningen på Valilla Farm. I bakgrunden är det nya lösdriftsstallet. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 9 Halvsystrarna Evitar 460 (Cardinal x Jocko Besne) och Usvatar 385 (Laudan x Jocko Besne) är födda av avelskon Pivatar. Usvatar har NTM +11 och över 50 000 kg mjölk i livstidsavkastning. Genomisk selektion är ett utmärkt redskap, som Faba omöjligt hade kunnat genomfört ensamma”. Sari och reijo är även nöjda med den service de får från Faba med snabb leverans av sperma och utrustning var tredje månad. Mellan de fasta leveransdatumen kan de få sperma levererat från seminören. Det är en självklarhet att Sari själv seminerar då hon varit seminör tidigare. Använder X-Vik strategiskt till alla kvigor Hållbarhet, lynne och hälsa väger högt i avelsmålet. ”Vi vill ha osynliga kor som kan klara sig själva i den nya lösdriften. Våra kor har generellt en bra mjölkbarhet, så denna egenskap har vi inte prioriterat även om vi fått mjölkrobot. Däremot vill vi ha en något mindre ko, då det är vårt intryck att medelstora kor har färre problem i moderna produktionssystem." ”Vi vill ha osynliga kor som kan klara sig själva i den nya lösdriften”. Fördelningen mellan ungtjurar, GenVikPLUSochbrukstjurarär20:40:40och X-Vik sperma används strategiskt med utmärkta resultat. Strategin är att seminera kvigor med högt nTM två gånger med X-Vik medan alla övriga kvigor semineras en gång med X-Vik och sedan med konventionell sperma. ”Hittills har vi kontinuerligt sålt överskottet av kvigor till liv tack vare användningen av X-Vik och bra fruktsamhet men i samband med expansionen har vi användning för alla kvigor själva. X-Vik är därför ett perfekt redskap när besättningen ska utökas”, framhåller Sari och reijo SARi OCH REiJO KORKATTi Utökat samarbete mellan VikingGenetics och Geno UtökatsamarbetemellanVikingGeneticsochnorskaGenogällande forskning- och utvecklingsavtal för de röda raserna. V ikingGenetics och norska Geno har kommit överens om att fortsätta och utöka samarbetsavtalet från 2010 för de röda raserna i gruppen Vikingred och nrF under 2012 och 2013. Samarbetet gäller forskning och utveckling inom genomisk selektion med gemensamma referensgrup- 10 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 per, samt utbyte av genotyper för ungtjurar och fortsatt utbyte av nya avkommeprövadetjurar.Utbytetavsperma från ungtjurar är viktigt eftersom en gemensam referensgrupp skall uppdateras kontinuerligt med nya avkommeprövade tjurar vid varje ny avelsvärdering. inkluderar nu även ungtjurar Avtalet är utökat så att det även innehåller ett utbyte av sperma från ungtjurar och en harmonisering av hur de enskilda egenskaperna definieras. En harmonisering av egenskaper är viktig, då detta är plattformen för beräkning av genomiska avelsvärden och för jämförelse av avelsvärden. Se hur de nordiska mjölkraserna ligger till och utvecklas genetiskt Av Emma Carlén, Anders Fogh och Elina Paakala, nAV Vilken ras uppvisar störst avelsframsteg för det nordiska totalindexet? Har juverexteriör försämrats för någon av de nordiska röda raserna under de senaste tio åren? Hur utvecklas den genetiska nivån för fruktsamhet inom Holsteinrasen? Svaren på dessa och många andra frågor kan fås på den nya gemensamma nordiska trendsidan. Vad är den nordiska trendsidan? Den nordiska trendsidan är en webbsida där genetiska trender från den nordiska avelsvärderingen visas publikt. Här kan du lätt skapa grafer som illustrerar avelsframsteget (genomsnittligtavelsvärdeperfödelseår)förNTMochmångaseparataegenskaper.Utöverattillustreratrendenförolikaegenskaper så kan du välja att visa den för olika raser och kön samt landsvis alternativt för alla tre länder tillsammans (DFS – Danmark,FinlandochSverige). Varför är det viktigt och för vem? Syftet med trendsidan är att göra genetiska trender lättillgängliga för användning och tolkning av lantbrukare, rådgivare, avelsföretag och forskare. Trendsidan är av stort intresse för mjölkbönder som är nyfikna på den nuvarande genetiska nivån och utvecklingen inom en ras. Genetiska trender är också nödvändiga för den uppföljning av en ras som utförs av den nationella rasföreningen, avelsföretag såsom Viking Genetics och de nationella organisationerna för avelsvärdering. Trendsidan ger ett viktigt underlag för diskussioner inom en ras samt för seminarier och undervisningsändamål. Att sätta upp ett väldefinierat avelsmål som nTM är viktigt men inte tillräckligt. Att följa upp på vilken nivå raserna är idag och om de utvecklas i önskad riktning är också nödvändigt för ett effektivt avelsarbete. Var hittar du den? Den nordiska trendsidan hittas på en av Svensk Mjölks servrar och nås direkt genom denna länk: http://www.nordictrends.sweebv.info/ eller via fliken DFS trends under ”Webbtjuren”(www.sweebv.info),SvenskMjölkshemsidaförpublicering av avelsvärden. Länkar till trendsidan kommer troligen framöver också finnasfrånNAVshemsida(www.nordicebv.info)ochfrånandra nordiska avelsorganisationers hemsidor. Du får gärna använda grafer från trendsidan om du hänvisar till källan genom att nämna nordictrend-adressen. Hur används den? när du är inne på trendsidan så väljer du för att skapa önskad graf först ras i rullmenyn längst till vänster, därefter kryssar du i tjurar och/eller kor, land eller en kombination av länder och slutligenväljerduegenskap(seövredelenavfigur1). Genom att klicka på flaggorna i övre vänstra hörnet så kan du välja språk, men än så länge finns bara danska och engel- ska tillgängligt. Svenska och finska kommer läggas till. Ett tips är att endast visa ett par trendlinjer åt gången. Annars kan det bli svårt att tolka eftersom risken är stor att flera linjer korsas på flera ställen. Väljer man till exempel DnK, FIn och SWE samt tjurar och kor för kalvningsegenskaper så presenteras 12 linjer i samma figur! Du kan begränsa ditt val genom att använda rutan längst till höger om grafen för att ytterligare filtrera bland valda egenskaper, länder och/eller kön. I det nedersta högra hörnet finns en ruta där du kan välja vilka år som ska visas i figuren (se de röda pilarnatillhögerrespektiveinedrevänstrahörnetifigur1). De flesta nöjer sig troligen med att bara titta på olika grafer. Men för den som så önskar är det lätt att kopiera och klistra in en graf i ett annat dokument. Det finns också en funktion för att exportera rådata för en graf till Excel. Figur 1. Exempel på en graf från trendsidan. Denna visar avelsframsteget för NTM för tjurar respektive kor av de nordiska röda raserna i Danmark, Finland och Sverige. Trenden visar genomsnittligt avelsvärde per födelseår (medelavelsvärde för tre till fem år gamla kor är 0 för NTM och 100 för övriga egenskaper). Hur mycket har juvren förbättrats de senaste 10 åren? Hur går det med fruktsamheten? Dessa och många andra frågor om den avelsmässiga utvecklingen hittar du på hemsidan www. sweebv.info. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 11 Risk att du att förlorar pengar om du inte väljer tjurar efter NTM Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala Ett högt medel-NTM i din besättning når du främst genom att använda de bästa NTM-tjurarna. Det är lätt att hitta tjurar med högt NTM eftersom det finns tillgängligt på alla semintjurar och det publiceras på olika listor på webben och i tidningar. I de allra flesta fall är det också möjligt att köpa doser från de bästa NTM-tjurarna - oavsett om de har nordiskt eller utländskt ursprung. E tt högt medel-NTM i din besättning når du främst genom att använda de bästa NTM-tjurar- na. Ändå väljer inte alla alltid att använda tjurarna med högst NTM, vilket kan ha olika orsaker. Oavsett orsak så blir resultatet i de flesta fall att om du konsekvent undviker att använda tjurar med högt NTM så kommer din besättning få en lägre ekonomisk potential än vad den kunde ha haft. NTM = lönsamhet NTM baseras på ekonomiska faktorer. Detta innebär att kor med höga NTM presterar överlag bättre än kor med lägre NTM. Detta kan ske genom högre avkast- ning, färre dödfödda kalvar eller sjukdomar, bättre exteriör eller hållbarhet, eller en kombination av dessa och andra faktorer med ekonomisk betydelse. Bättre prestation resulterar i bättre lönsamhet. En skillnad på 10 NTM-enheter mellan två kor resulterar i ett extra årligt värde på ca 900 kr till fördel för kon med högst NTM. Om en ko pro- Det är lätt att välja tjurar med högt NTM, när alla upplysningar finns tillgängliga. Buckarby ligger i toppen av VR-listan med NTM +27. 12 avelsnytt | SEPTEMBER 2012 ducerar i två och ett halvt år är det extra totalvärdet ca 2250 kr. Använd inte alternativa avelsmål Mjölkföretagare som inte använder NTM gör det kanske för att de har ett annat avelsmål i sin besättning än målet för rasen. Vissa tycker att exteriöregenskaperna är nyckeln till hållbara kor som producerar bra och beaktar endast dessa egenskaper när de väljer semintjurar. Andra fokuserar kanske bara på en egenskap i taget. Till exempel om man har klövhälsoproblem i besättningen så kan man felaktigt tro att om man väljer tjurar med bra klövindex så kan man lösa problemen direkt. Ingen av dessa två strategier är effektivt om man är intresserad av att få maximal ekonomiskt framsteg genom avelsarbete. Genom att endast avla för exteriör eller andra enskilda egenskaper så kan visserligen ökat framsteg erhållas för dessa egenskaper och för egenskaper som uppvisar positiva samband till dessa. Bättre juverhälsa kanske ger dig mer hållbara kor, men framstegstakten är lägre än om du avlar direkt för ökad livslängd. Samtidigt så kan avel för enskilda egenskaper innebära att framsteget för andra egenskaper, som du också tycker är viktiga, uteblir eller till och med försämras. NTM är konstruerat så att det ger dig maximalt ekonomiskt framsteg genom förbättring för alla ekonomiskt viktiga egenskaper. Det är också viktigt att inse att avel är en långsiktig process där de beslut du fattar idag börjar ge mest resultat först om 5-10 år. Att välja semintjurar som ger döttrar med hög genetisk förmåga för god klövhälsa är inget effektivt sätt att lösa befintliga problem som finns i besättningen idag, till exempel med klöveksem. Om 5-10 år när effekten av de valda tjurarna börjar komma så kan besättningen ha andra problem. Om du istället väljer semintjurar med höga NTM så kommer det långsiktigt resultera i mer lönsamma kor, tack vare att de har en förbättrad genetisk nivå för bland annat klövhälsa. I visa fall kan det vara en god idé att ha extra fokus på enskilda egenskaper. Om besättningen till exempel har en relativ konstant låg förekomst av mastiter, klövsjukdomar eller dödfödda kalvar. I de här fallen kan man lägga lite mer vikt på andra egenskaper istället. Det är ändå väldigt viktigt att välja bland tjurarna med höga NTM. Att sätta upp en lägsta godkänd gräns för en viss egenskap är ingen bra idé. Detta eftersom alla tjurar har sina svaga sidor och genom att inte använda dem så missar man också alla deras starka sidor. Använd inte egen tjur En annan orsak till att inte nå maximalt ekonomiskt framsteg i besättning är att ”Det är viktigt att känna till NTM på tjuren innan du köper doser, oavsett om tjuren är nordisk eller utländsk. Snygga bilder och försäljningsteknik betalar inga räkningar. Totalindex från andra länder är också fakta men de är inte alltid användbara under nordiska förhållanden för att skapa de lönsammaste korna och de går inte att jämföra med NTM.”. använda egen tjur istället för semintjur. Gruppen egen tjur har lägre genetisk förmåga för NTM än semintjurarna. De har även lägre säkerhet på avelsvärdena, till exempel för kalvningar vilket kan ha stor negativ effekt då de används framförallt på kvigor. Det här innebär att de eventuella praktiska fördelarna som finns med att använda egen tjur, det vill säga brunstpassning, ska vägas mot den lägre lönsamheten som erhålls genom att de har lägre NTM. Dessutom tillkommer förstås skaderisken för dig som lantbrukare och anställda samt risken att tjuren är infertil. Imponeras inte av snack och bilder – lita på fakta Huvudbudskapet är att man ska vara försiktig när man väljer att inte maximera NTM i sin besättning. Det kan vara lockande att köpa billiga doser från tjurar med lägre NTM, men var då medveten om att en NTM-enhet lägre hos döttrarna minskar lönsamheten med ca 90 kr per ko varje år. Doserna måste därför vara mycket billiga och från en tjur med endast marginellt lägre NTM för att vara ett bra köp jämfört med att köpa doser från de bästa NTM-tjurarna. SEPTEMBER 2012 | avelsnytt 13 Stort internationellt fokus på genomisk avelsvärdering Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala Utveckling av avelsvärdering och avelsurval som baseras helt eller delvis på genomisk information är fortfarande det hetaste ämnet inom nötkreatursaveln världen över. En hel del fokus läggs även på att utveckla och förbättra beräkningarna av traditionella avelsvärden för nya och befintliga egenskaper. Dessa var intrycken från den årliga Interbullkonferensen som hölls i Cork, Irland i slutet av maj. A velsvärdering som baseras även på genomisk information tillämpas idag i många länder. Idag är det stort fokus världen över på att förbättra de befintliga metoderna. Samtidigt pågår i flertalet länder utveckling och förbättring av den traditionella avelsvärderingen (utan genomisk information), speciellt för hälsoegenskaper. På gång inom genomisk avelsvärdering De flesta länder som idag har en avelsvärdering som inkluderar genomisk information utför detta enligt en tvåstegs-metod. Det är i det senare steget som genomiskt förstärkta avelsvärden (GEBV) beräknas genom att väga samman traditionella avelsvärden (baserade på fenotypiska observationer som till exempel avkastning eller exteriör från döttrar eller släktingar) med genomiska avelsvärden (baserade enbart på DNA information). Många länder arbetar emellertid med att utveckla metoder för att inkludera all information, det vill säga både fenotypisk och genomisk, i ett och samma steg. Detta har många fördelar; framförallt att säkerheten på avelsvärdena kommer att öka då data används på ett mer optimalt sätt. På internationell nivå planerar Interbull Centre att beräkna och publicera internationella GEBV för fler tjurar under våren 2013. Idag jämförs endast avkommeprövade tjurar, det vill säga de med avelsvärden som baseras på dotterinformation. Men framöver kommer även ungtjurar utan dotterinformation Vid beräkningen av avelsvärden för kor i augusti ingår både registreringar och information från genomiska test. Detta ger mer säkra siffror, samtidigt kan det resultera i ändringar i avelsvärdena för genotypade kor. Här är Ayrshire kor på Kurvila Farm i Lappland vid Kemi floden mellan Finland och Sverige. 14 avelsnytt | SEPTEMBER 2012 men med officiella GEBV att ingå i den internationella jämförelsen. Hittills är det främst unga tjurkalvar som har testats genomiskt. I framtiden, till följd av sänkta priser på genomiska test, kommer fler hondjur med största sannolikhet att testas. Avelsframsteget kan då förbättras för de besättningar som utnyttjar möjligheten att på ett säkrare sätt hitta de genetiskt bästa korna och rekrytera efter dessa. För rasens bästa är det också en fördel om fler hondjur testas genomiskt eftersom dessa individer då kan ingå i den så kallade referensgruppen vilket ökar säkerheten på genomiska avelsvärden, speciellt för mindre raser. På konferensen presenterade australiensiska forskare sina erfarenheter med genomiska tester av hondjur i stor skala. De uppvisade goda resultat genom att inkludera de genotypade hondjuren i referensgruppen. Fler länder såsom Ir- Utöver utvecklingen av metoder för beräkning av avelsvärden, som innehåller genomisk information, sker även en utveckling av traditionell avelsvärdering baserat på registreringar. Speciellt användningen av sjukdomsregistreringar har stort intresse runt om i världen. land och Frankrike är också på god väg att testa hondjur i stor skala. nya egenskaper för avelsvärdering Utövergenomiskavelsvärderingpågår framsteg inom den traditionella avelsvärderingen. Många länder har inte kommit lika långt som de nordiska när det gäller att använda information från framför allt hälsoegenskaper. Detta eftersom de tidigare saknat system för att hantera denna information. Att fler ekonomiskt viktiga egenskaper avelsvärderas i fler länder är en stor fördel för både kor och mjölkföretagare. En förbättring av den traditionella avelvärderingen möjliggör också förbättrad säkerhet på de genomiska avelsvärdena. Ett par länder har nu börjat använda data från sjukdomsdiagnoser. Ett exempel är Frankrike som introducerade ett mastitindex under hösten 2011. I Kanada och Storbritannien pågår också forskning för att kunna beräkna avelsvärden baserade på lantbrukarens rapportering av juversjukdom. I Kanada planerar man att införa ett officiellt mastitindexunder2013.Utmaningen för dessa och många andra länder är fortfarande att få tillräckligt mycket data av hög kvalitet. För övrigt så presenterades under konferensen forskningsresultat och planer för att publicera förbättrade avelsvärden för fruktsamhet (Storbritannien),kalvningsegenskaper(Tyskland) ochavkastning(Irland).Resultatför nya egenskaper av intresse för avelsvärdering presenterades också som till exempel fettsyresammansättning i mjölk (Belgien)ochkalvöverlevnadunder uppfödningsperioden(Holland).Det icAr och interbull ICAr är den internationella organisation som ansvarar för standards och riktlinjer för registrering av djur och deras prestationer. Till exempel sätter ICAr upp standards för mjölkmätningsutrustning och tester samt godkänner olika elektroniska öronmärken. ICAr har medlemmar över hela världen. ICAr har underkommittéer för mätningsutrustning, djuridentifikation, mjölkanalyser och Interbull, som är den organisation som utför avelsvärdering av mjölkrastjuraröverlandsgränser.InterbullCentreärplaceratiUppsala.Förutom att ansvara för internationella avelsvärderingen för mjölkraser så ordnar Interbull en årlig konferens där forskare och branschfolk utbyter erfarenheter inom avelsvärdering. De nordiska länderna är medlemmar och aktiva i det internationella samarbetet inom både ICAr och Interbull. holländska indexet för kalvöverlevnad är likt det som studerats i Danmark. De danska resultaten presenterades i förra numret av Avelsnytt. Slutligen så presenterades även danska resultat för mjölkbarhet och juverexteriör baserat på data från mjölkrobotar. genomiska avelsvärden förbättrar din besättning – snart lanseras svensk Mjölks beställningsrutin En effektiv och säker beställningsrutin för beräkning av genomiska avelsvärden kommer att introduceras av Svensk Mjölk under hösten 2012. För de som har behörighet kommer rutinen att finnas tillgänglig under Mina Tjänster på Svensk Mjölks hemsida. Enskilda lantbrukare kan beställa genomiska avelsvärden för hondjur antingen direkt eller via sin Husdjursförening. Genomiska avelsvärden har på kort tid blivit ett viktigt inslag i avelsarbetet både på besättnings- och populationsnivå. De genomiska avelsvärdena ger möjlighet att öka takten på avelsframsteget i och med att man tidigt, så snart kalven är född, får ett säkrare mått på djurets genetiska förmåga än vad de traditionella härstamningsindexen ger. Avelsföretag världen över väljer redan ut kalvar som ska bli framtida semintjurar med hjälp av genomiska avelsvärden. Hondjur kan idag bli lika säkert testade som de handjur avelsföretagen sätter in i semin som genomiskt testade ungtjurar. Fördelar med den nya beställningsrutinen för genomiska avelsvärden: •Säker–garanterarattdjursomlantbrukaren önskar provta finns med i den svenska kodatabasen vilket är en förutsättning för att få genomiska avelsvärden beräknade. •Effektiv–enkelochanvändarvänlig med ett betalningssystem som sköts tillsammans med våra övriga tjänster. •Förbättrarbesättningensavelsarbete– genomiska avelsvärden på hondjur innebär att man säkrare kan rangordna sina hondjur baserat på genetiska förmåga vilket är viktigt vid rekrytering och försäljning samt om man vill spola unikt bra hondjur. Mer information om beställningsrutinen och hur man använder den kommer under hösten. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 15 Genomiskt testade kor har nu avelsvärden baserade även på genomisk information Köttrasseminering ökar chansen att få din ko dräktig Källa: VFL, Kvæg Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala, nAV A lla avelsvärden för kvigor baseras på härstamningsinformation, men för kvigor som är genomiskt testade så baseras avelsvärdena även på hennes genomiska information. när kvigan sen kalvar in så kommer informationen som avelsvärdena baseras på att förändras. Fram till och med augusti 2012 så baserades en kos avelsvärden på härstamningsinformation och kons egna registreringar för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynne och juverhälsa oavsett om kon hade testats genomiskt eller inte. Den genomiska informationen har således tidigare inte använts för att beräkna avelsvärden för kor för dessa fem egenskapsgrupper. För övriga egenskaper baserades avelsvärdena för kor som inte testats genomiskt på härstamningsinformation, medan för genomiskt testade kor så baserades de, liksom för genomiskt testade kvigor, på härstamningsinformation och genomisk information. Anledningen till att det dröjt fram till augusti 2012 med att kombinera information från kornas egna registreringar och deras genomiska information beror på att metoden för att väga samman olika informationskällor till ett avelsvärde fortfarande är ny och under utveckling. Dräktigheten ökar när man seminerar med köttras. E n ny analys visar att när man använder köttrassperma till mjölkraskor ökar dräktigheten, jämfört med att använda tjur från samma ras. Därför är icke-omlöparprocenten för Dansk Holstein 7 procent högre när man använt köttrasdoser på mjölkras jämfört med när man använder tjur från samma ras. För Jersey är skillnaden 6,5 procent och den är 6 procent för rDM. Generellt är det positivt för reproduktionen att inseminera med köttrastjur. Det skall uppmärksammas att de mjölkkorna som semineras med köttras har i regel lägre avelsmässig nivå för mjölkavkastning och det finns ett negativt samband mellan avkastning och fertilitet. Det innebär att hondjur seminerade med köttras har genetiskt sett en bättre fertilitet än kor med högre avkastning. Analysen är gjord av VFL (Vetenskapscentrum för lantbruk),påinsemineringsresultatfrånrenrasiga mjölkkor från 2000. Både registreringar och genomisk information i avelsvärdet för genomiskt testade kor Metoden har förbättrats så pass att från och med rutinavelsvärderingen i augusti så baseras de publicerade avelsvärdena för genomiskt testade kor både på kons egen prestation (registreringar för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynneochjuverhälsa)ochinformationenfråndetgenomiska testet. Detta resulterar i säkrare avelsvärden men kan samtidigt orsaka förändringar i avelsvärden för denna kategori av djur. En jämförelse av avelsvärden för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynne och juverhälsa från rutinavelsvärderingarna i maj och augusti visar att för de flesta genomiskt testade kor ändrar sig avelsvärdena mindre än tre indexenheter. För vissa kor kan dock avelsvärdena ändras upp till 10 enheter. På grund av detta sker en viss omrangering av korna. inga förändringar för andra djur För kor utan genomiskt test så påverkas inte avelsvärdena på grund av dessa förändringar. Detsamma gäller för kvigor och semintjurar. 16 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Icke-omlöparprocenten för mjölkraser är 6-7 procent högre när man använt köttrasdoser på mjölkras jämfört med när man använder tjur från samma ras FORSKARENS RUTA Avel för bättre mjölkbarhet Långsamt mjölkande kor är ett problem för effektiviteten såväl i konventionella mjölkningsstallar som i AMS (robotmjölkning).Selektionförsnabbmjölkande kor är med andra ord av stort intresse, både för att spara tid och för att kunna utnyttja dyr mjölkningsutrustning på ett mer effektivt sätt. I ett doktorandprojekt vid Institutionen för husdjursgenetik har automatiskt registrerade mått på mjölkbarhet, i form av mjölkflödeshastighet mätt i AMS och mjölkningstid mätt i konventionella mjölkningsgropar, analyserats. Syftet var att avgöra hur väl automatiska registreringar lämpar sig för att användas i genetiska analyser. resultaten är positiva och visar att det är fullt möjligt att använda de objektiva mätningar av mjölkbarhet som redan idag registreras i många besättningar för avelsvärderingsändamål. resultaten visar också att mjölkbarheten, både flödeshastighet och mjölkningstid, är starkt ärftligt betingad och därmed bör svara bra på selektion. Vidare verkar mjölkbarhet som egenskap inte förändras ur ett genetiskt perspektiv från laktation till laktation, vilket betyder att det räcker att inkludera observationer från första laktation i en avelsvärdering. nästa steg i mjölkbarhetsstudierna är att titta närmare på de genetiska samband som eventuellt finns till juver- och spenexteriör samt till juverhälsa. : Mer info @slu.se m o tr ls r .Ca Caroline Är klövhälsa i uppbundna stallar och lösdrift samma egenskap? God klövhälsa är viktig i modern mjölkproduktion och i Sverige har information om klövhälsa insamlats vid klövverkningar sedan 2003. I Sverige har dessa data använts för att skatta avelsvärden för klövhälsa sedan 2006, från 2011 finns ett klövhälsoindex med i nAV. Tidigare studier har visat att Klövverkning är viktigt båd klövhälsa till en viss e för kornas hälsa och för att avelsvärderi ngen ska bli så bra som möj del beror på stallets utligt. formning, till exempel om korna hålls uppbundna eller går i lösdrift. I mitt examensarbete inom husLänk till Hanna djursagronomprogrammet har förekomar. SrB hade färre sons arbete: Johans sten av olika klövsjukdomar i lösdrift problem med http://stud.epsilon.slu. och uppbundna stallar studerats. Jag klövsjukdomar se/4547/7/ har också undersökt om olika gener jämfört med Holjohansson_h_120709.pdf styr förekomsten av klövsjukdomar i stein. I de olika lösdrift respektive uppbundna stallar. stallsystemen var Omdetärolikagenersomstyrbörman förekomsten av både överväga att presentera separata avelsmiljörelaterade och fovärden för de olika stallsystemen. Anaderrelaterade klövsjukdolysen utfördes på svenska klövverkmar högre i besättningar med ningsdata från SrB och Holstein-kor. lösdrift. Det fanns dock endast små indiInformation fanns om miljörelaterade kationer på att det skulle vara olika geklövsjukdomar; dermatit, klövröta och ner som styr förekomsten av klövsjukdolimax/vårtor, samt foderrelaterade klövmar i de två stallsystemen. Detta innesjukdomar; sulblödningar, klövsulesår, bär att det baserat på denna studie inte korkskruvsklövar och hålvägg/dubbelfinns anledning att presentera separata sula. De vanligaste förekommande sjukavelsvärden för lösdrift och uppbundna domarna var klövröta och sulblödningstallar. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 17 Elektronisk klövhälsoregistrering - nu även Sverige oc i h Finland AvElinaPaakala,KarinUlvshammar,EmmaCarlénandAndersFogh Klövhälsa har en signifikant effekt på mjölkföretagets ekonomi. Klövhälsa är också en etiskt viktig parameter eftersom det har en stor inverkan på djurvälfärden. Dokumentation av klövhälsa på konivå hjälper lantbrukaren att förbättra besättningens klövhälsa genom management, utfodring och avel. Klövhälsodata kommer snart även i Finland och Sverige att samlas in elektroniskt genom ett Pc-program. I Danmark har det systemet redan använts under ett par år. K lövsjukdomar orsakar idag stora ekonomiska förluster hos mjölkföretagen. Till exempel, ett enda klövsulesår beräknas, baserat på svensk data, kosta omkring 5000 kr om man inkluderar både direkta och indirekta kostnader som till exempel reducerad mjölkproduktion etc. (Svensk Mjölk,2008).Klövsjukdomarorsakar ofta hälta vilket är en vanlig orsak till att kor slås ut. En halt ko äter mindre, rör sig mindre, hennes mjölkproduktion sjunker, fertiliteten försämras och hon ersätts sannolikt i förtid av en ny kviga. när en ko upptäcks vara halt har i många fall de beskrivna symptomen ovan redan uppstått. För att förebygga och behandla klövsjukdomar och hälta är det viktigt att identifiera problemet och agera i ett tidigt skede. nya verktyg för klövvårdare i Finland och sverige registreringar gjorda av klövvårdare i samband med verkning har samlats in i Sverige och Finland sedan 2003. I både Finland och Sverige använder klövvårdarna för närvarande en pappersblankett som fylls i för hand. I Danmark har klövvårdarna använt ett Pc-program för 18 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Registrering av klövsjukdomar hos den enskilda kon samlas in elektroniskt genom ett Pc-program. I Danmark har det systemet redan använts under ett par år. Nu kommer programmet snart användas även i Finland och Sverige. att samla in och sända klövhälsodata till den centrala databasen sedan våren 2010 då också insamlandet av klövhälsoregistreringar i Danmark startade. Svensk Mjölk och finska Faba bestämde sig 2011 att man skulle införa elektro- nisk registrering och använda samma Pc-program som utvecklats i Danmark av Videncentret for Landbrug, Kvæg. De tre länderna är nu delägare i Pc-programmet och en ny version har utvecklats i nära samarbete länderna emellan. Tabell 1. Klövsjukdomar som registreras i Pc-programmet “Klövregistrering”. * betyder att klövsjukdomen ska anges som lindrig eller allvarlig. Klövsjukdomar Dermatit lindrig Digital dermatit Klövröta * Sulblödning * Klövsulesår * Vårta Limax Klövspaltsinflammation Separation vita linjen Böld i vita linjen Tåböld/Sår/Nekros Dubbelsula Fångbrytning Asymmetrisk klövform Korkskruvsklöv Förvuxen klöv Saxklöv Hälta * Hasskada * Snart kommer även Norge att ansluta sig till delägarskapet. Klövvårdarna använder registreringsprogrammet på en så kallad tablet-Pc som är en bärbar dator med tryckskärm vilken tål kyla, smuts, fukt och en i allmänhet tuff miljö med stötar och skakningar etc. Information om besättningen hämtas från varje lands centrala kodatabas och den aktuella kon som ska verkas är lätt att hitta i djurlistan utifrån kons SE-identitet. Klövvårdaren registrerar klövsjukdomar, klövformer, hälta och eventuella behandlingar med bandage eller sko. De flesta klövsjukdomarna registreras bara i en allvarlighetsgrad men några är även indelade i graderna lindrig och allvarlig (se Tabell 1). Programmet skapar olika listor över verkade djur vilka är mycket användbara som managementverktyg för lantbrukaren. Listan visar information om prevalensen för de olika klövsjukdomarna som förekommer i besättningen. Klövverkningslistan presenterar information om varje enskild verkad individ och uppföljningslistan är en summering av de djur som behöver ytterligare tillsyn. Klövhälsorapporterna finns sedan tillgängliga via webben hos den organisation som ansvarar för kodatabasen i respektive land. Några av fördelarna med det elektroniska systemet jämfört med pappersblanketten är: • Enklare för klövvårdaren att registrera • Snabbare och lättare uppdatering av kodatabasen med lättillgängliga rapporter för lantbrukaren • Mer aktuell och noggrann data till kodatabasen och till lantbrukaren • Lättare att se tidigare klövhälsoregistreringar för den enskilda kon Mer information – bättre klövhälsa Det nya programmet för klövhälsoregistrering kommer att möjliggöra förbättring av klövhälsan på flera sätt. Lantbrukaren uppdateras om klövhälsoläget på både besättningsnivå och individnivå och kan genom justeringar gällande till exempel utfodring och management åtgärda orsakerna till vissa klövproblem. I Danmark har man positiva erfarenheter av att använda Pc-programmet. Lantbrukarna, klövvårdarna, rådgivarna och veterinärerna har således kunnat använda sig av korrekt underbyggd information för att förbättra klövhälsan. Just nu är projektet med att införa elektronisk klövhälsoregistrering fortfarande i ett pilotstadium i Finland och Sverige. Pc-programmet är en innovativ utveckling av klövhälsoregistreringen och projektet är ett bra exempel på gott samarbete mellan de nordiska länderna. Klövhälsoregistreringarna används också till att beräkna avelsvärden för klövhälsa. Att avla för bättre klövhälsa ger resultat i det långa loppet och kan ses som en investering för framtiden. Ett index för klövhälsa har ingått i NTM sedan augusti 2011. Klövhälsa visar positiva korrelationer till exempel med livslängd och sjukdomsresistens. Det betyder att selektion för bättre klövhälsa resulterar i friska, långlivade kor. Med det nya registreringssystemet förväntas antalet inkomna klövhälsoregistreringar öka och kvaliteten på inkommen data förbättras. Det kommer i sin tur att resultera i mer tillförlitliga avelsvärden för klövhälsa. SEPTEMBER 2012 | avelsnytt 19 RASKOMMiTTÉ Ordförande Per-Johan Svensson, Södra Vi T: 0492-152 87 M: 0705-51 52 87 perjohan.svensson@telia.com Vice ordförande Lars Iversen, Skamby T: +45 6489 1882 M: +45 2334 7220 larsiversen@post.tele.dk Vice ordförande Andreas Johansson, Länsi-Turunmaa T: +358 50 386 1623 andreas.johansson@parnet.fi Alf Eriksson, Långås T: 0346-910 79 M: 0708-929927 alf.i.tuvagard@ciaoip.se Morten Hansen, Vrå T: +45 9898 6060 M: +45 3026 1530 mortenhd@mail.dk Christer Samuelsson, Linghem T: 013-761 09 M: 0705-37 61 09 jubygard@tele2.se niclas Sjöskog, Lillby T: +358 405 510 087 niclas.sjoskog@agrolink.fi Christer Ljungqvist T: 0370-650 166 M: 070-690 68 31 nastaviken@bor.se Janne Pietkäinen T: +358 4056 71131 jannepie@hotmail.com Annamari Torttila T: +358 4006 61965 torttila8@hotmail.com Tiina Mitikka T: +358 50 326 9479 vt.mitikka@pp1.inet.fi RASMEdARBETARE Auli Himanen M: +358 40 311 5301 auli.himanen@vikinggenetics.com Hans Stålhammar T: 0511-267 21 M: 070-582 67 21 hans.stalhammar@vikinggenetics.com Charlotte Andersson T: 0511-267 23 M: 070-582 67 80 charlotte.andersson@vikinggenetics.com Mia Sjögren T: 0511-267 84 M: 070-483 82 78 mia.sjogren@vikinggenetics.com 20 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Vikingred strategi – samarbete med ambitiösa mål P å raskommitténs möte i juni bekräftades beslutet från 2009: utfasningen av Holstein-gener fortsätter och konkret innebär det att tjurkalvar inköpta med början i januari 2013 får högst ha 12,5 % Holstein. Det finns dock en möjlighet att köpa in fem ovanligt bra kalvar med mer än 12,5 % Holstein efter tjurmödrar med mer än 25 % Holstein-gener som är genomiskt testade. En förutsättning är att ras- kommittén på förhand accepterat att tjurkalvarna DnA-testas utifrån uppgifter om dräktigheten. Idag uppfyller 90 % av Vikingred-ungtjurar födda 2010 och 93 % födda 2011 gränsen högst 12,5 % Holstein-gener. I Sverige har samtliga insatta ungtjurar klarat denna gräns. Var köper VikingGenetics sina tjurkalvar? P å Svensfälts är alla kor röda, utom en. Det bestämde Jims far när Jim tog över gården ”här skulle det inte vara några svarta kor”. Anledningen var att han varit runt på bygden och hjälpt till vid så många svåra kalvningar där korna var svarta och det ville han slippa, berättar Jim. år 1984 startade Jims föräldrar Ingvar och Kirsten Jönsson upp med mjölkproduktion på gården Svensfält. Antalet djur som köptes in var femton kor och två kvigor. Sedan dess har det bara rullat på, och antalet har ökat på efterhand. Svensfälts Lantbruks AB ligger utanför Laholm i Halland och drivs idag av Jim Jönsson och Therese Karlsson. På gården finns det plats för ca 160 kor sedan en grannfastighet köpts där man nu har ungdjuren. Korna går i lösdrift och mjölkas i ett tandemstall. Gårdens röda kor mjölkar i genomsnitt 10 900 kg ECM. Avkastningen har sjunkitmarginellt(med100kg)detsenaste året då man behållt fler djur eftersom man utökat koantalet något. Man använder ungefär 30 % ungtjur och GVP tjurar började man använda så snart de fanns tillgängliga. På senare Ko hos Svenfälts Jim, Kirsten och Ingvar samt barnen Lukas och Linus tid har man också seminerat en del med X-Vik, könssorterat, men än har ingen av de djuren kalvat. Avelsrådgivaren Gun Pålsson gör semineringsplanen på gården med hjälp av avelsplaneringsprogrammet Genvägen. Enligt alla inblandade beror det lyckade resultatet på ett konsekvent arbete med Genvägen. Man har nyligen gått med i Individavel, så i framtiden kommer det finnas ännu bättre uppgifter om kornas exteriör vid avelsplaneringen. Även om det inte finns så mycket att jämföra med så ser inte Jim några nackdelar med sitt rasval. Möjligen skulle han vilja ha korna något större för att få ett bättre slaktutbyte. Annars ser han fördelar med de högre fettoch proteinhalterna eftersom man får betalt för det och det kan kompensera för den något lägre mjölkmängden. Sedan början på 2011 har sju tjurkalvar testats genomiskt hos Jim och Therese, av dessa har två gått vidare. Den första är 3-9400 Vr Edbo Svensfält Elder som är efter G Edbo x Långbo. Han har precis fått sina officiella genomiska avelsvärden och hamnade strax under gränsenförattbliGenVikPLUS.Den andra 3-9436 Vr Föske Svensfält Fleet är efter V Föske x Peterslund och han kommer få sina officiella genomiska avelsvärden först nästa år. Dessa tjurar kommer från samma kofamilj och den gemensamma anmodern är 729 rosa. Hon är mormor till Vr Fleet och mormorsmor till Vr Elder. VikingGenetics räknar med att fler kalvar kommer att testas på Svensfälts och troligen kommer det bli fler inköp också. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 21 Den ekonomiska röda kon 1. Vad är en ekonomisk ko för er? 2. Vad fokuserar ni på vid avelsplaneringen för att få en ekonomisk ko? 3. Har ni några önskemål eller rekommendationer till VikingGenetics om avel för en ekonomisk ko? Anja och Henrik kongsdal, nyborg. 150 rDM kor, 10 750 kg ecM. Danmarks högsta täckningsbidrag per ko för rDM 2012. 1. En bra ekonomiska ko ska bli kvar i besättning under lång tid, ha hög avkastning utan några stora kostnader. Vi tror på att en ko med högt nTM ger bra ekonomi och det är dem vi ska satsa på. 2. I vår besättning vill vi att korna blir något äldre. Det ska minst få två kalvar därför kommer vi att sätta mer fokus på hållbarhet. För oss är hållbarhet en ko som kan fortsätta producera utan att bli utsliten. Förutom hållbarhet lägger vi stor vikt på juver, ben och produktion. överskottet av djur när hållbarheten ökar ska förhoppningsvis användas vid en framtida expansion. Med tiden kan användning av köttras till de avelsmässigt sämsta djuren vara en möjlighet. 3. Vi ser gärna att VikingGenetics är mer uppmärksamma på att djuren som används i aveln är hållbara. Vi vill att VikingGenetics hittar ko-familjer och tjurlinjer som ger hållbara kor som kan mjölka under många år. I vår besättning kan vi se att några familjer klarar sig riktigt bra och korna kan mjölka i många år. Det är den typen av familjer som bör användas i aveln och då är nTM ett superbra redskap eftersom sambandet mellan hållbarhet och nTM är högt. Jukka-Pekka köngäs, Finland, 41 Ayrshire-kor. Medlem i Fabas styrelse för mjölkkor. 1. Korna är min källa till intäkter och jag vill därför ha högsta möjliga ekonomiska avkastning från mina mjölkkor. En ekonomisk ko är frisk, kalvar regelbundet och producerar mesta möjliga mängd mjölk med minsta möjliga insats. – Mjölken är ju det vi får betalt för. En frisk ko är viktigt! Vi har haft lite problem med mastiter och kalvningsförlamning hos äldre kor och det kostar i slutändan. En ekonomisk ko ska enligt min mening kalva minst tre gånger. Jag vill att mina kor ska leva länge så att jag kan minimera kostnaderna för rekryteringen. 2. Tidigare fokuserade jag mycket på produktion vid avelsplaneringen men de senaste tio åren har jag lagt större vikt vid exteriören. Jag var nöjd med kornas produktion men behövde förbättra juvren. Jag tror att investeringen i semineringsplaner kommer tillbaka i form av bättre lönsamhet och hållbarhet. På individnivå kan jag ta hänsyn till brister hos en viss ko och hitta den semintjuren som passar bäst för varje enskild individ. Till vissa kor använder jag tjurar med högst nTM och jag använder också GVP och ungtjur. Kvaliteten på ungtjurar är så hög att jag tror att det genetiska framsteget kommer gå ännu fortare tack vare dem. Trots att mitt mål är en hållbar och långlivad ko har jag inte tittat speciellt mycket på tjurarnas överlevandetal. Jag vill använda tjurar som har en bra balans i de flesta egenskaper och ingen som är alltför negativ i någon egenskap. 3. Det skulle kunna vara en högre vikt på fett- och proteinprocent. Jag tror att torrsubstansen i mjölken kommer bli viktigare i framtiden, men vem vet? Dessa tankar om prissättningen borde gå vidare till mejerierna. Även fruktsamhet är väldigt viktigt och vi borde lyfta fram det även om inte allt kan förbättras enbart genom aveln. ngsdal. Anja och Henrik Ko 22 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Hot topic Jukka-Pekka Köngäs. Gårdstjur, avelsbromsen Av Andreas Johansson toria Luttu Wahlberg, Henrik Wahlberg & Vik Sverige. Viktoria luttu Wahlberg & Henrik Wahlberg, luttugården AB, Övertorneå. 65 srB-kor + rekrytering samt uppfödning av ungtjurar. VMs sedan 2004 i oisolerat stall. 10 600 kg ecM, 4,8 % fett & 3,7 % protein. 1. En ekonomisk ko är en ko som finns kvar i besättningen, år efter år, producerar mycket och frisk mjölk samt ger friska kalvar. Bra hälsa och fertilitet är också det mest avgörande för en långlivad ko, eftersom det är dålig juverhälsa och nedsatt fertilitet som är de överlägset mest representerade utgångsorsakerna i kokontrollen, så också hos oss. Alla våra gamla kor har någon gång haft t ex mastit, men de har alla haft förmågan att läka ut mastiten, vilket också en jätteviktig egenskap för en långlivad ko. En ekonomisk ko ska naturligtvis också mjölka bra, helst minst 10 000 kg ECM. Det betyder att hon måste orka gå till roboten ofta, det kräver bra ben och rörlighet. Hon ska också ha ett juver som gör att roboten har lätt att hitta spenarna för en effektiv mjölkning. Hon ska också hellre äta grovfoder än kraftfoder, vilket ger höga halter i mjölken. 2. Vårt fokus i avelsarbetet har alltid, förutom hälsoegenskaperna, varit på juver. nu på senare år, med robot, har vi även fokus på mjölkbarhet. 3. SrB är en liten population i världen. Därför är det viktigt att ta vara på det bästa avelsmaterialet från de övriga röda raserna som finns (med kontroll på %avfrämmanderasförstås).Jagtyckerocksåatt man skulle ha mer fokus på långlivade kofamiljer, där man kan ge avkall på index. Skulle t ex vilja testa alla tjurkalvar efter vår Hilma-familj, som är riktigt hållbara kor, generation efter generation, men sällan har tillräckliga index. Den fina kvigan som är född efter en 7:e kalvare kan ju aldrig bli tjurmoder pga indexkraven. Sådana familjer finns säkert i de flesta ladugårdar. A nvändning av gårdstjur är fortfarande oroväckande hög, de har till och med ökat en aning. Många som håller sig med en gårdstjur påpekar ofta att den är till för problemkor som är svåra att få dräktiga. Ändå är frekvensen kalvar födda av egen tjur betydligt större än frekvensen reproduktionsproblem hos kor och kvigor. Varför använder en del mjölkbönder då gårdstjur? Många säger att de spar tid och pengar då man inte behöver vakta brunsterna hos kviggrupperna när tjuren gör jobbet. Många håller också gårdstjur efter en speciell släkt, ofta importerad som embryo, och vill då förbättra någon egenskap hos korna som man tror att gårdstjuren har gener till. Ändå är vekligheten kring användningen av gårdstjur mindre positiv än vad som förespråkarna vill ge sken av. För det första är arbetsolycksriskerna mångdubbelt större när man hanterar tjur än vid inseminering. Varje år sker flera allvarliga olyckor vid hanteringen av tjurar som kunde undvikas om man istället använde semin. Största problemet med användningen av gårdstjur ser jag ändå att stagnationen i avel är. när man går in för att använda sin egen tjur ger man en allt större del av aveln till slumpen. I dagens värld har nog ingen mjölkproducent råd att lämna en så stor del av sin verksamhet åt slumpen. För även om man känner till den tilltänkta gårdstjurens härstamning är det ändå osäkert vad tjuren kommer att nedärva. Idag har vi inom avelsarbetet de bästa hjälpmedlen någonsin för att kunna förutse hurudana avkommor en tjur kommer att lämna. Genom introduceringen av genomtest kan vi med en allt större säkerhet tidigt gallra bland de tjurar som köps in, det betyder att slumpen får en allt mindre roll för hur avelsarbete går framåt. För framåt måste vi arbeta hela tiden, framåt både när det gäller användningen av ny teknologi samt när det gäller själva avelsarbetet och utvecklandet av våra mjölkkoraser. Inte minst inom avelsprogrammet för FAY, SrB och rDM är det ytterst viktigt att vi kan skapa förutsättningar för att våra raser ger våra mjölkbönder en konkurrensfördel i framtiden. Så länge man systematiskt har jobbat med avel har man använt de bästa metoder man just då känt till. En stor del av avelsarbetet har varit och fortfarande är att mäta resultat, endast genom uppmätta resultat kanmanförbättraochgåframåt.Uppmättaresultatärnågot en gårdstjur inte kan uppvisa. I de flesta områden av mänsklig verksamhet i allmänhet och inom livsmedelsproduktion i synnerhet vill man använda den bästa teknologin som finns tillgänglig, varför då använda en avelsbroms som gårdstjuren? SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 23 nytt om tjurarna Avelsvärderingen i augusti visar på stabila värden för de äldre avkommeprövade röda tjurarna. Vr Cigar är i top med ett nTM på + 30, därefter följer G Edbo med + 29 och Buckarby med + 27. Flera före detta GVP-tjurar kommer nu med på brukslistan efter avkommeprövningen. Fyra av fem nya tjurar har tidigare varit GVP-tjurar. Dessutom finns det tre nya GVP-tjurar med på listan. Tjurarnas andelar av gener från Holstein, Montbeliard och Brown Swiss redovisas i anslutning till den grafiska presentationen av tjurarna. nya avkommeprövade tjurar nya avkommeprövade tjurar är Vr Alibi, Ypry, Vr Solero, Vr Arn och Vr Leroy. Du skall vara uppmärksam på att Vr Alibi, r-A Ypry och Vr Leroy har relativt låg säkerhet på skattade avelsvärden. 22-6722 R Alibi (r Alfa x VEST Delta),NTM+23,ärentjurmedextremt höga avelsvärden för halter, 146 för fetthalt och 130 för proteinhalt. Vr Alibi ger döttrar med bra mjölkbarhet, god juverhälsa och bra juver. Tjuren är född hos Flemming Pedersen, Fjerritslev, Danmark. 22-4881 Ypry(OoppiumxLööperi), nTM +21, kommer från Asko Tolvanen, Sulkava, Finland. Tjuren ger avkommor med hög avkastning samt bra juver och klövhälsa. 3-2851 VR Solero(SörbyxOrraryd), nTM +21, ger avkommor med hög avkastning, god mjölkbarhet, bra kalvningsegenskaper och gott lynne. Vr Solero kommer från Farmbo, Borgholm, Sverige. 2-2874 VR Arn (Andersta x Peterslund),NTM+21,ärdenendaavdenya tjurarna som inte tidigare har varit uttagen till GVP-tjur. Vr Arns avkommor kännetecknas av höga halter samt utmärkt fruktsamhet, juverhälsa och kalvningsegenskaper. Vr Arn är född hos roy Andersson, Buckarby, Sverige, och han har samma moder som 3-2671 Buckarby. 3-2912 VR Leroy (Långby x Peterslund),NTM+21,ärentjurutannågra alvarliga brister. Tjuren ger avkommor med bra juver och god fruktsamhet. Vr LeroyäruppföddhosUlfGustafsson, Pålsboda, Sverige. 24 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 VR Sampo – ny GVP tjur (S Signal x O Brolin) från Flaka Mjölk AB, Gullringen nya gVP-tjurar Tre nya GVP-tjurar har satts upp på brukslistan. 9-6046 VR Filip rDM (r Fastrup x r Alfa),NTM+21,kommerfrånLarsIversen, Skamby, Danmark. Tjuren har högst nTM av de nya GVP-tjurarna i denna omgång. Han har en allround profil med bra exteriör, klövhälsa, mjölkbarhet och överlevadetal. 22-6003 VR Tuomi (Turandot x V Record),NTM+19,kommerfrånen starkkofamiljpåASMOiFinland. UppfödareärElovaara&Jylhä,Janakkala, Finland. Tjuren har en bra allround profil där klövhälsa, juver och juverhälsa utmärker sig. 3-9426 VR Sampo(SSignalxOBrolin),NTM+18,harenbraallroundpro- fil.UppfödareärFlakamjölkAB,Norra Flaka, Gullringen, Sverige. Övriga elittjurar på brukslistan Det är en ovanligt lång lista på tjurar den här gången. Två tjurar återkommer tilllistan,ValpasochUllimulli. 9-6025 VR Cigarr rDM (r Cirkel x r Alfa)liggerfortfarandeitoppenav brukslistan med ett nTM på +30. Hans starka sidor är en hög avkastning, god exteriör, bra överlevnad och mjölkbarhet. 3-2263 G Edbo (BotansxSYDAbru) är fortfarande i toppen på listan med ett nTM på +29. Det är mycket bra med tanke på att det är en lite äldre tjur med många döttrar från den andra dotteromgången. tjurfäder augusti 2012 namn status ntM Far Morfar Asmo Ypyke 24 125 108 98 96 107 Onnenpoju Kelli Vr Alibi 23 115 96 108 105 111 r Alfa VEST Delta Vokke 21 110 99 122 99 111 Ooppium Peterslund 21 109 105 102 110 111 r Fastrup r Alfa r-A Ypry 21 116 92 117 96 106 Ooppium Lööperi Vr Solero 21 121 99 97 101 105 Sörby Orraryd Vr Arn 21 112 113 112 101 102 Andersta Peterslund Vr Leroy 21 111 111 101 103 110 Långby Peterslund Yllyke 20 119 92 92 99 115 Ooppium Kelli Asmo Tiksu 20 109 107 115 95 92 T Miqur Kuopus Vr Agaton 19 119 100 102 96 97 Andersta Valör Vr Filip G Min Fruktsam- Juverhet hälsa Ben Juver Vr Tuomi G 19 107 105 109 107 115 Turandot V record Vr Sampo G 18 109 113 102 112 104 S Signal OBrolin 3-2671 Buckarby(OBrolinxPeterslund)harenbraallroundprofilutan bristerochmedetthögtNTM(+28). Särskilt positiva är hans resultat för funktionella egenskaper och exteriör. 3-2483 V Föske(TMiqurxGårdö), nTM +24, ger utmärkt fruktsamhet, klövhälsa och överlevnad. 3-2488 Pell-Pers (Flarkbäcken x Botans),NTM+23,gerlitemindredöttrar med mycket bra funktionella egenskaper samt utmärkta ben och juver. 3-2104 Gunnarstorp (Kelli x SYD Abru),NTM+22,ärenavdeallrabästa tjurarna för juver och ben. I hans avelsvärdering ingår många döttrar från andra dotteromgången. 22-4607 Vokke(OoppiumxPeterslund),NTM+21,nedärverhögahalter, utmärkt juverhälsa och bra kalvningsegenskaper. 22-4412 Valpas (OkkexKelli)steg med två nTM-enheter till +21 och är därför åter med på listan. Tjuren ger döttrar som kombinerar en hög avkastning med en bra fruktsamhet. 9-1096 Ullimulli (T Miqur x Lindero),NTM+20,äråtertillbakapåbrukslistan. Han är en tjur med en bra allround profil. 22-4620 Yllyke (OoppiumxKelli), nTM +20, nedärver en hög avkastning, bra juver, kalvningsegenskaper, mjölkbarhet och överlevnad. 3-2518 nora Prästgårds (Lien x Bo- tans),NTM+19,styrkaärdöttrarnas fruktsamhet och hälsoegenskaper. Dessutom är 50 % av avkomman hornlös. GVP-tjurar på brukslistan 22-5863 VR Tornado (Turandot x Peterslund)NTM+24, 9-6040 VR Elmo RDM(GEdboxRDavid)NTM+21, 9-6042 VR Escape rDM (G Edbo x r David)NTM+21och9-6043 VR Fimbe (RFacetxRFestival)NTM+20fortsätter som GVP-tjurar. Har du märkt att GenVikPLUStjurarna nu ha r fått avelsvärde för klövhälsa! tjurar som lämnar brukslistan Vr Super, M Holm, Vr Fors och Saxebyn har alla fått lägre avelsvärden och lämnar därför brukslistan. GVP-tjurarna Vr Fergus och Vr Freak är tillräckligt använda och lämnar därför GVP-listan. tjurfäder Tre tjurfäder är på grund av låg spermatillgång inte med på brukslistan. VR Arn – uppfödare Roy Andersson, Buckarby, Tärnsjö SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 25 Det är 9-1113 Asmo Ypyke(OnnenpojuxKelli)medettNTMpå +24, 3-2847 VR Agaton(AnderstaxValör)medettNTMpå+19och Asmo Tiksu(MiqurxKuopus)medettNTMpå+20. X-Vik sperma UtbudetavX-VikspermafrånVikingRed-tjurarärbegränsat,men transport av råsperma från Sverige för sortering i Assentoft har genomförts med framgång. Detta har bland annat medfört att VG nu har X-Vik-doser efter V Föske och nora Prästgård. när spermaproduktionen börjar i Hollola i oktober, kommer det även att genomföras försök med transport av råsperma från Finland för sortering. Andra tjurar på brukslistan med X-Vik-doser i lager är: G Edbo och Vr Fimbe. Tyvärr har Vr Cigar ännu inte producerat några X-Vik-doser. Andra tjurar med X-Vik-doser i lager är: r David, r Facet, Tosikko, r Haslev, r Gold, r Bangkok, r Halfdan och ST Hallebo. Tidigare GVP-tjurar med X-Vik-doser i lager är: Vr April, Vr Enox, Vr Erling, Vr Epost, Vr Ejstrup, Vr Eragon och Vr Fergus. import av sperma Det har genomförts en mindre import från norge. De två norska tjurar som har den bästa rangeringen enligt Interbull har valts ut. Den förstatjurenärEggtröen(GuterudxRånes),NTM+17.Detkommer att finnas *Sperm Vital-doser efter honom. Den andra tjuren är Eik (LuiroxUlsaker),NTM+16,ochfrånhonomkommerdetattfinnas konventionella doser. Enligt det nya avtalet mellan VikingGenetics och Geno skall vi förbereda ett utbyte av ungtjurssperma från genomiskt testade tjurar. * Spermvital är en metod för att behandla sperma som syftar till en förlängd befruktningsförmåga jämfört med konventionella doser. Priset för spermvital är därför högre. 26 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 kompletterande information Övriga egenskaper - srB rekommenderade elittjurar egen fertilitet Övertaliga spenar 1) läcker mjölk 2) 3-2263 G Edbo 98 100 94 3-2671 Buckarby 90 106 99 98 3-2483 V Föske 103 95 3-2488 Pell-Pers 99 102 98 22-6722 Vr Alibi 100 100 100 3-2104 Gunnarstorp 93 98 100 3-2874 Vr Arn 100 103 100 3-2851 Vr Solero 101 103 98 3-2912 Vr Leroy 104 104 99 22-4412 S Valpas 97 100 104 22-4881 Ypry 99 98 91 22-4607 T Vokke 96 97 98 100 99 94 99 98 87 100 98 100 22-4620 Yllyke 9-1096Ullimulli 3-2518 nora Prästgård 1)Högtvärde-ovanligt 2)Högtvärde-sällanläckage SrB-Stämma 2012 årets SrB-stämma gick av stapeln i Borgholm på öland med ett mycket stort antal deltagare. Grillkvällen med tävling i exteriörbedömning ägde rum på vackra Borgholms slottsruin. Korna stod fint samlade under taket till scenen där många konserter hålls om somrarna. D et var över 200 deltagare på stämman och det hade kommit in 36 motioner, enligt stämmans ordförande LarsNilsson(Växasordförande)ettmåttpåenaktiv förening med engagerade medlemmar. Det var många diskussioner och även en hel del voteringar. Styrelsens förslag om ändrade stamboksregler togs emot med försiktig optimism. Stamboksgruppen bestående av Maria Brihall, Lars-Erik Karlsson och Alf Eriksson hade lagt ner mycket möda och lade fram ett förslag med fyra olika kategorier beroende på andel Holstein och Montbeliarde i djuren. Förslaget skickas vidare till Svensk Mjölk för att få reda på om det är möjligt att genomföra och få en prislapp på vad förändringarna kommer att kosta. Läs mer om förslaget på SrB-föreningens hemsida Inspektion av kor på Strömsrum (www.srb-foreningen.se).Närtidenkomförattdiskuteramotionerna märktes en viss trötthet bland ledamöterna och övriga deltagare, alla motioner klubbades igenom enligt styrelsens förslag. Traditionsenligt var dag tre bokad för studiebesök. I år fick vi se två fantastiskt fina SrB-besättningar, Arbelunda och Strömsrum. På Arbelunda tog Göran Berg och Kerstin Persson emot alla besökare utanför deras ladugård med två robotar från 2010. Vi fick se många fina kor, bland annat två halvsystrar till A Linné. På Strömsrum tog ägaren, Thomas rappe, emot och presenterade gården på trappan framför den pampiga huvudbyggnaden. På gården som är ekologisk finns 250 SrB-kor i en traditionell lösdrift med parallellstall. Diskussion på stallgolvet på Arbelunda Vandring i kohagen på Strömsrum SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 27 +29 HÄlsA MM. SrB 92263 nTM PrODUktiOn 3-2263 G Edbo eXteriÖr Hol 1 %, BSW 6 % SrB 92671 nTM +27 HÄlsA MM. 3-2671 Buckarby PrODUktiOn G Edbo-dotter från Sven Erik Pettersson, Simtuna Koby, Fjärdhundra eXteriÖr Hol 1 %, BSW 6 % SRB 92483 nTM +24 HÄlsA MM. 3-2483 V Föske PrODUktiOn Buckarby-dotter från roger Arvidsson, Sverige eXteriÖr BSW 8% Föske-dotter från Björn Pålsson, Geråsen, Vretstorp 28 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 X-VIK: Könssorterad med ST/XY metoden G = Indexet är en kombination av det genomiska testet och härstamningsinformation. Tjurarna har inga mjölkande döttrar. Detta innebär att säkerheten är lägre än för avkommebedömda tjurar. Vi rekommenderar att använda tjurarna som en grupp. HÄlsA MM. +23 eXteriÖr SrB 92488 nTM PrODUktiOn 3-2488 Pell-Pers SrB 136722 nTM +23 HÄlsA MM. 22-6722 VR Alibi PrODUktiOn Pell-Pers dotter från Sven-Bertil Johansson, Väggarps gård, Getinge. Hol 5%, BSW 36% eXteriÖr nY SrB 92104 nTM +22 HÄlsA MM. 3-2104 Gunnarstorp PrODUktiOn Vr Alibi eXteriÖr Hol 1%, BSW 6% Gunnarstorp-dotter från Sven och Arne Skog, Kälvene, Falköping SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 29 +21 SrB 92874 HÄlsA MM. nTM PrODUktiOn 3-2874 VR Arn BSW 1% eXteriÖr nY nTM +21 SrB 44881 HÄlsA MM. 22-4881 Ypry PrODUktiOn Vr Arn BSW 1% +21 HÄlsA MM. SrB 92851 nTM PrODUktiOn 3-2851 VR Solero eXteriÖr nY eXteriÖr BSW 8% Vr Solero 30 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 nY +21 HÄlsA MM. SrB 44607 nTM PrODUktiOn 22-4607 T Vokke eXteriÖr BSW 1% SrB 92912 nTM +21 HÄlsA MM. 3-2912 VR Leroy PrODUktiOn Vokke Hol 1%, BSW 1% eXteriÖr nY +21 eXteriÖr SrB 44412 nTM HÄlsA MM. 22-4412 S Valpas PrODUktiOn Vr Leroy Valpas-dotter från Petri Vidgren, Finland SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 31 +20 HÄlsA MM. SrB 44620 nTM PrODUktiOn 22-4620 Yllyke BSW 2% eXteriÖr nY SrB 90167 nTM +20 HÄlsA MM. 9-1096 Ullimulli PrODUktiOn Yllyke eXteriÖr BSW 2% SrB 92518 nTM +19 HÄlsA MM. 3-2518 nora Prästgård PrODUktiOn Ullimulli-dotterfrånJorma&AiniOulanien,Finland eXteriÖr Hol % uppgift saknas i databasen nora Prästgård-dotter från Saringe Lantbruk AB, Alunda 32 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 +30 HÄlsA MM. rDM 36678 nTM PrODUktiOn 9-6025 VR Cigar Hol 20 %, Mon 5 % eXteriÖr RdM +24 eXteriÖr SrB 45863 nTM HÄlsA MM. 22-5863 VR Tornado PrODUktiOn Vr Cigar-dotter från Benny Jespersen, Aulum +19 HÄlsA MM. SrB 46003 nTM eXteriÖr 22-6003 VR Tuomi PrODUktiOn Vr Tornado SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 33 +18 HÄlsA MM. SrB 99426 nTM PrODUktiOn 3-9426 VR Sampo BSW 5% eXteriÖr nY rDM 37016 nTM +21 HÄlsA MM. 9-6042 VR Escape PrODUktiOn Vr Sampo räkgensbärare RdM eXteriÖr Hol 16%, BSW 9% rDM 37081 nTM +21 Hol 16%, BSW 27% eXteriÖr RdM Vr Filip 34 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 HÄlsA MM. 9-6046 VR Filip PrODUktiOn Vr Escape +21 HÄlsA MM. rDM 36988 nTM PrODUktiOn 9-6040 VR Elmo Hol 20%, BSW 10% eXteriÖr RdM rDM 37028 nTM +20 HÄlsA MM. 9-6043 VR Fimbe PrODUktiOn Vr Elmo X-Vik Hol 8%, Mon 13%, BSW 15% eXteriÖr RdM Mor til Vr Fimbe från Carsten Eriksen, Dybvad SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 35 RASSTYRELSE Ordförande Erik Hansen, rødding T: +45 7484 1160 M: +45 2027 4336 steensig.hansen@pc.dk Nytt från Holstein Vice ordförande Kaj Fredriksson, Kode T: 0303-500 07 M: 070-661 18 36 kajf@dataphone.se Vice ordförande Jari Loponen, Kuru T: +358 50336 3459 jarilopo@sci.fi Torben Thosen T: +45 9744 8828 M: +45 2371 8784 m-t-thorsen@mail.dk Anders Dahlgård, roslev T: +45 9759 7330 M: +45 2635 7330 engkjaergaard@gmail.com Jan Duchwaider, Skibby T: +45 4752 8050 M: +45 2323 3689 nakkedamgaard@mail.tele.dk Lars-Inge Gunnarsson, Laholm T: 0430-225 76 M: 0709-70 98 28 lars-inge@skottorpsateri.se Knud J. nielsen, Glejbjerg T: +45 7519 8252 M: +45 5160 8050 brogaarden@mail.dk Casper Pedersen, Bindslev T: +45 9893 2393 M: +45 2218 7802 ckp@dlgmail.dk Anna Lappalainen, Siilinjärvi T: +358 40 522 3140 anna.lappalainen@dnainternet.net Anna-Karin Aaby-Ericsson, Alvesta T: 0472-402 00 M: 073-251 04 78 annakarin@g.lrf.se Bram Krijger T: 0501-507 11 M: 0707-74 33 78 bramkrijger@hotmail.com Karoline Holst T: +45 9895 1994 M: +45 4126 1883 fjeldsgaardsodde@post.tele.dk RASMEdARBETARE Claus Langdahl T: +45 8795 9424 M: +45 2129 0554 cla@vikinggenetics.com Camilla rosman T: 0511-267 22 M: 070-201 22 39 camilla.rosman@vikinggenetics.com sjätte största programmet i världen! Holstein International, en mycket läst internationell avelstidning, skriver i deras augustinummer en artikel som beskriver antal avkommeprövade ungtjurar hos olika företag nu, jämfört med tiden innan genomisk selektion. 58 medlemsägda och privata avelsföretag har svarat på frågan hur många ungtjurar som avkommebedömdes före och efter genomisk selektion. resultatet visar att antalet igångsatta ungtjurar har fallit i genomsnitt med 23 % i helavärlden(från4729till3563ungtjurar). Det är inte särskilt överraskande, eftersom fördelen är att vi med större säkerhet kan selektera de bästa ungtjurarana redan ute på gården, och därför enbart testa de bästa. Mer överraskande är att det är en väldig skillnad mellan olika världsdelar som visas i tabell 1. I Europa är minskningen störst, medan det i nordamerika faktiskt satts igång något fler ungtjurar efter introduktionen av genomisk selektion. Minskningen i Europa förklarar Holstein International med att det i första hand är medlemsägdaföretag(somVikingGenetics),där fokus är på service till egna medlemmar, och därmed större fokus på minskade kostnader. Situationen i nordamerika är mer präglad av konkurrens, vilket betyder att några av de allra största företagen har valt att bibehålla antalet testade ungtjurar, och också att fler små privata företag har valt att börja testa några få egna tjurar. VikingGenetics är ett av de företag som har minskat antalet ungtjurar mest, från ca 350 ner till 175. Detta är dock inte uteslutande på grund av genomisk selektion, utan också att vi under perioden fusionerat våra tre länder i VikingGenetics. Tabell 2 visar de 10 största avelsprogrammen i världen och som det framgår, är programmet i VikingGenetics världens sjätte störste program, mätt på antal avkommebedömda tjurar. tabell 2. Översikt över de företag som avkommebedömer ﬂest tjurar i världen Företag Antal igångsatta ungtjurar per år 292 ABSGlobal(USA) 278 Semex(Canada) 277 CRI(USA) 245 CRVGlobal(Holland) 180 VikingGenetics 175 -23 % GenesDiffusion(Frankrike) 130 -34 % Accelerated(USA) 125 nordamerika +0,9 % RUW(Tyskland) 100 Australien/nya Zeeland -25 % Masterrind(Tyskland) tabell 1 Förändring i antal igångsatta ungtjurar i olika delar av världen Förändring från 2009 till 2013 Europa avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Det lyckades trots allt! Vid indexberäkningen i maj fick tjurkalven 48806-02064 (VH Black x rakuuna x V GroovyBL)frånDanmarkettberäknatgenomisktavelsvärde som var högt nog för att VikingGenetics gärna ville köpa tjuren. Det hade dock uppstått ett litet problem, att lantbrukare Hans Peter Philipsen, Sønderborg, under tiden hade sålt rakuuna-kon till Polen. För att kunna verifiera härstamningen på en tjurkalv måste man ha DnA på modern, vilket dessvärre inte fanns på denna ko. Lyckligtvis har VikingGenetics International en bra distributör i Polen, som skickade ut en rådgivare till besättningen, där rakuuna-kon står idag, och tog ett DnA-prov som skickades till Danmark. Tjuren står nu på tjurstationen i Danmark och är snart tillräckligt gammal för att gå in i SelectSires(USA) Världen totalt 36 genVikPlUs-tjurarna har nu större användning än avkommebedömda tjurar Underförstahalvåretav2012äranvändningen avGenVikPLUS-tjurarnustörreänanvändningen av avkommebedömda tjurar. Se fördelningen av de olika kategorierna i tabell 3. Denna kraftiga förändring mot mer GenVikPLUS-tjurarberorpådetstorautbudetavbra unga tjurar, samtidigt som det inte har kommit så många nya avkommebedömda tjurar under sammaperiod.Ungtjursanvändningenärfortfarande lite för hög i förhållande till avelsplanen. 20 % är tillräckligt för att få en bra och säker avkommebedömning av våra 175 ungtjurar vi sätter igång per år. Så håll gärna igen något med användningen av ungtjurar på Holstein! 95 tabell 3. Fördelning av användning av olika kategorier tjurar i hela Vikinggenetics område. kategori Andel av användningen under första halvan av 2012 GenVikPLUS 36,1 % Avkommebedömda 31,1 % Ungtjurar 24,8 % X-VIK 4,5 % Importtjurar 3,5 % spermasamling. rakuuna-kon har det bra i Polen och den nya ägaren har nyligen byggt ett nytt stall med plats för 100 kor, mot tidigare 30 kor. Besättningen är inte med i kokontroll, men kons produktion är bra med ca 30 kg mjölk per dag. Så det slutade lyckligt till slut i alla fall! mycket fokuserat på de högsta nTMtjurarna. Det är förståeligt med tanke på de ekonomiska fördelarna med höga nTM – att vi ska ha en produktionsekonomisk ko. Använder du de bästa nTM-tjurarna år efter år, har du till och med chansen att få sälja en tjurkalv till VikingGenetics. En liten översyn över inköpta kalvar under första halvåret 2012 bekräftar det. I tabell 4 visas några nyckeltal för tjurinköpen på Holsteinrasen i våra tre länder. De 120 inköpta tjurarna kommer från totalt 103 olika besättningar! Det högsta antal kalvar från en och samma besättning under perioden är fyra stycken. Det är alltså väldigt många olika besättningar som är involverade i leveransen av framtidens genetik! Tabell 4 visar att det är stor variation på de tjurlinjer vi godkänner för inköp. Det är 46 olika fäder på de 120 tjurarna, där VH Cup, Sterngold och D Jul är de vanligast förekommande fäderna. Vad gäller morfäder är det totalt 47 olika, ochhärärdetDBanker,DOnsideoch rakuuna som är mest förekommande. tabell 4. nyckeltal för tjurinköpen på Holstein första halvåret 2012 i våra tre länder Antalgenomiskttestadetjurkalvar(målsättningär1800testadeperår) 880 AntalinköptatjurkalvartillVikingGenetics(målsättningär260perår) 120 Antal olika fäder på de 120 inköpta tjurkalvarna 46 Antal olika morfäder på de 120 inköpta tjurkalvarna Var köper Vikinggenetics sina tjurkalvar? Valet av semintjur är i de flesta besättningarna i VikingGenetics området 47 Genomsnittligt nTM på de 120 inköpta tjurkalvar vid tiden för inköp 26,2 Antal olika besättningar de 120 inköpta tjurkalvarna kommer ifrån 103 Har du märkt att indexen på ge nomiskt testade kor nu är en blandnin g av genomisk in formation och kons egen prestation – se mer inform ation om detta på sid 16 Rakuuna-kon i sina nya omgivningar i Polen är mor till VH Black tjur i VikingGenetics. SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 37 nytt om Holstein-tjurarna återigen en mycket trevlig avelsvärdering i augusti betyder att vi kan erbjuda en lång och varierande brukslista på en hög nTM-nivå. 26 tjurar har nTM +26 till +37 – och 19 olika fäder och morfäder! Avkommebedömda tjurar rasens nya topptjur bland de avkommebedömda tjurarna är D Mason (MascolxO-Man).Hanbörjadesinkarriär somGenVikPLUS-tjurochnuärdöttrarna i andra laktationen och bekräftar hans höga nivå. Han stiger sex enheter till +32 i nTM. ökningen kommer från många olika egenskaper, bl.a. fem enheter i klövhälsa, två i produktion och tre i juverhälsa. Dessutom stiger han fem enheter i kalvningar far till 93, som har varit hans stora svaghet. Han bör dock fortfarande inte användas till kvigor. En annan tjur som stigit är d Ole(OManxJockoBesne).Hanharnästan 3.000 mjölkande döttrar och stiger inte mindre än åtta enheter till nTM +27. Vi väljer därför att återinsätta honom på bruksplanen. Många har nu mjölkande D Ole-döttraribesättningen,ochdeär mycket nöjda med dem. Hans döttrar är, liksom hans avelsvärden säger, starka och friska kor, trevliga att jobba med och med en exteriör som är helt godkänd. Vi väljer också att återigen sätta upp d Limbo på bruksplanen. Han har producerat under 3-4 månader och det finns nu ett tillräckligt lager för att använda honom igen. Han är dock fortfarande kvoterad. D Limbo har mjölkande döttrar från sin andra dotteromgång och totalt är det 267 döttrar i hans avelsvärde för produktion. Med denna extra information är det väldigt glädjande att han håller sin fina nivå på +30 i nTM. OcksåS Ross har fått fler döttrar nu i sina index, 235 döttrar i produktion, och han bibehåller sitt nTM +26. Den övriga delen av de avkommebedömda tjurarna är stabila i indexen. d D Ole har ca 3 000 mjölkande döttrar, som är så bra att han nu är tillbaka på användningslistan. Här är en D Ole-dotter från Jens B. Simonsen, Ribe. 38 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Grove är i toppen med nTM +32. Andra välkända tjurar som d Oscar, d Onside, VH Zac, och d Etoto håller alla en nivå från nTM +26 och uppåt. d Jul blir tyvärr tvungen att lämna listan då hans spermaproduktion inte är tillräckligt bra. Förhoppningsvis kan han - på samma sätt som D Limbo – kommatillbakaigensenare.Ocksåden gamle kändisen d Orange lämnar planen efter lång och trogen tjänst. Dessutom lämnar VH Ras och V Vhisky listan pga. att de sjunkit i index. Som vi ser här på beskrivningen av våra avkommebedömda tjurar så visar det att vi har en grupp av starka och säkra avkommebedömda tjurar. Vi har dock den senaste tiden inte fått så många nya tjurar till listan och det är en situation som vi nog blir tvungna att vänja oss vid då den avelsmässiga framstegstakten per år idag är större än för bara några år sedan pga. genomisk selektion. Det är därför mycket svårare för de äldre tjurarna att konkurrera med unga tjurar. Det är bara de absolut bästa som kan konkurrera med de bästa genomiska tjurarna. VH Bismark fick för första gången indexbaserat på information från mjölkande döttrar. Han är mycket använd somGenVikPLUS-tjurochdärförextra intressant att följa. Han är en liten besvikelse med +23 jämfört med hans genomiskanivå(NTM+29).Hanfalleri produktion och juver. De officiella indexen innehåller ingen information från de genomiska värdena och därför är säkerheten på hans värden fortfarande låg. 36 döttrar ingår i avelsvärdena för exteriör. Förhoppningsvis stiger han när det kommer fler döttrar med i beräkningen. genVikPlUs-tjurarna Att tala om mirakel bland GenVik- PLUS-tjurarnaärkanskeattöverdriva lite, men det är faktiskt passande nog namnet på vår nya topptjur: VH Miracle. återigen blir det stora förändringar påGenVikPLUS-listan.Delsföratten del av tjurarna har använts i tillräckligt mängd, men också för att det står så många nya bra tjurara på tur. Totalt är det11nyatjurarav17GenVikPLUStjurar. VH Miracle har imponerande +37 i nTM. Han är en Massey-son på en 89 poängs roumare-ko hos Anderstrup Holstein. Mormodern är den mycket välkända Tir-An Calano Kristine EX92. VH Miracle är en helt komplett tjur. Bra produktion med bra halter, bra hälsoegenskaper och fertilitet, bra bruksegenskaper(mjölkbarhet130)ochdessutom mycket bra exteriör - speciellt juver med 126. VH Loop är den första D Limbo-sonen på listan. Modern är en Jocko Besne-komedO-Mansommorfar.Honär även mor till bl.a. VH Jewel, som också ärmedpåGenVikPLUS-listanmed+32 i nTM. VH Loop har också +32 i nTM och nedärver hög proteinhalt, bra dotterfertilitet, bra bruksegenskaper och starka ben och juver. VH Lund kommer från Anderstrup Holstein och är efter den amerikanska O-Man-sonenLegend.ModernärenJet Stream-ko. VH Lund nedärver bra produktion med höga halter och en mycket bra dotterfertilitet. Juverexteriören är runt medel, där man speciellt ska tänka på framjuveranfästning och spenlängd. Han rekommenderas inte till kvigor. VH OdalärlistansförstaDOrangeson. Det passar bra att sätta honom upp honom på bruksplanen nu, då hans far precisharlämnatlistan.VHOdalkommer från en ränneslöv-ko från Tolfsgård Lantbruks AB i Varberg – bedömd VG86 och över 12 000 kg mjölk i sin förstalaktation.VHOdalärenbrahälsotjur med mycket bra bruksegenskaper och exteriör runt medel. VH Suarez är ännu en tjur på listan från Anderstrup Holstein. Faktum är att denna besättning har hela fyra GenVikPLUS-tjurarpålistannu.FörutomVH Miracle, VH Lund och VH Suarez är det VH Mandel. En ovanligt bra prestation från en och samma besättning! VH Suarez är en Super-son på Toystory x Gar- Tir-An Calano Kristine EX92 – mormor till rasens nya topptjur VH Miracle. ter. Toystory-kon, bedömd EX90, är en av de få Toystory-kor som har kunnat nedärva högt nTM – och dessutom med Garter som morfar. VH Suarez har en profil som tilltalar många. nTM +29, med produktion, hälsa och fruktsamhet över medel. Hans styrka är exteriör med kropp 109, ben 105 och juver 132. Mjölkbarheten är dock under medel. VH Lumb är den andra Legend-sonen på listan, men de två sönerna har mycket olika profil. VH Lumb (Legend xRänneslövxRGKBob)visarattdetär viktigt att planera parningarna rätt. Legend(fadern)nedärverintesåbrajuver medanRänneslöv(morfaden)nedärver prima juver, men under medel på ben och dotterfertilitet. VH Lumb har fått de bästa egenskaperna från både far och morfar: ben 122, juver 116 och dotterfertilitet 104. Därutöver en produktion med höga halter och generellt bra hälsoegenskaper. Kropp 96 kommer av att döttrarna är lite för stora och breda i förhållande till optimum. VH Rubak är en av två nya söner efter S ross. Han kommer från en stark kofamilj. Modern är en Jancker-dotter (JockoBesne-sonfrånTyskland)på Chasse x T Laluffe. VH rubak har en ganska annorlunda härstamning, speciellt sett från den internationella Holstein-världen. Han nedärver mycket bra dotterfertilitet, juverhälsa och bruks- Har du märkt att GenVikPLUS-t jurarna nu har fått av elsvärde för klövhälsa! egenskaper, men medel på produktion och exteriör. Vi har det senaste årethaftmångabraMan-OMan-söner, både bland våra egna tjurar och utländska tjurar som tjurfäder. Vi väljer denna gång att göra plats för ännu en son: VH Maine. Samtidig tar vi bort två andra söner: VH Mota och VH Manson. VH Maine kommer från Finland. Modern är en Goldwyn-dotter (VG87)ochmormodernärenLaudandotter som ursprungligen härstammar från Ekeröds Säter i Skåne. VH Maine har sin styrka i exteriör med kropp 104, ben 110 och juver 128. VH Maine är en tjur utan några stora fel – en tjur som kan användas brett. VH Melos är en Massey-son på en fin Boliver-ko. Modern är en embryoimportfrånUSA,därenDie Hard-ko en gång i tiden blev spolad med Boliver till dåvarande Dansire. VH Melos är ännu en riktigt bra exteriörtjur med ben 111 och juver 122. Dock ska man vara observant på framtunga juver med tätt placerade spenar. VH Melos nedärver hög proteinhalt, god juverhälsa och utmärkta bruksegenskaper. Ska inte användas till kvigor! VH Rabaz är liksom VH rubak en son efter S ross. Denna gång på en SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 39 lämnar listan Många nya tjurar gör att VH Bynke, VH Pop,VHOmega,VHOpell,VHManson, VHMotaochVHOustedmåstelämnalistan. Dessa tjurar har alla från +27 till +34 i nTM, men för att enskilda tjurar inte ska användas för mycket, väljer vi att ta bort dem från listan. Doser kan naturligtvis fortfarande beställas, men det är många nya spännande tjurar att använda. 11 nya GenVikPLUS tjurar kommer med på planen denna gång, bl.a. VH Maine – en utmärkt tjur! O-Man-kofrånLars-IngeGunnarsson, Laholm. Modern har producerat i fyra år och redan uppnått 67 000 kg mjölk. VH rabaz nedärver höga halter, bra dotterfertilitet och fint temperament. Juvren är mycket bra, 118 med bra anfästningar. Var uppmärksam på kalvningsegenskaper på döttrarna. SistanyhetenpåGenVikPLUS-listan är VH X-Ray. Han är den första sonen efter Xacobeo på listan och han har Slättaröd och TP nästgård bakom. Han är uppfödd hos Lars-åke Dahrwall, nolgården i Habo. VH X-ray nedärver mycket bra hälsoegenskaper, med 118 på fertilitet och 115 för juverhälsa. Även juverexteriören är mycket bra med 126, men var observant på mjölkbarheten. 40 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 X-Vik FleraavdetidigareGenVikPLUS-tjurarna står fortfarande kvar i X-Vik produktionen. Dessa tjurar har producerat mycket konventionell sperma och övergår nu istället till enbart X-Vik produktion. Förhoppningsvis att det ska finnas en större tillgänglighet av högt rangerade tjurar utanför den officiella bruksplanen. Se på hemsidan www.vikinggenetics. com vilka tjurar som finns hemma i lager. tabell 1 en kort lista på tjurar utanför bruksplanen som det ﬁnns X-Vik doser efter. namn kategori Far Morfar ntM VH Bynke G VH Bismark ramos +34 VH Pop G Planet ramos +31 VH Cup G D Cole rGK Bob CV +31 VH Manson G Man-O-Man Goldwyn +30 VHOp G DOnside Jordan 3 +30 VH Mota G Man-O-Man ramos +30 VH Philip G Planet O-Man +29 VH Grafit G Goldwyn O-Man +29 VH Bisse BT Billion rGK Bob CV +23 VH randal G VH randy Zenith +23 D Estrup BT Etlar Carry +22 D Evald BT Exces Marshall +21 Till medlem mar som efterfråg utställn ar ings exteriör - Beauty-boxen tabell 1. Holstein-tjurar som nedärver god exteriör namn VH Mandel G Far Morfar kropp Ben Juver ntM Man-O-Man rGK Didrik 110 97 132 +30 VH Grafit G Goldwyn O-Man 107 124 118 +29 VH Melos G Massey E Boliver 98 111 122 +27 Fexter Cap G Super T-Baxter 104 120 125 +27 Zenith O-Man 105 111 124 +26 G Xacobeo O-Man 107 116 135 +25 VH Zac VH Xenius Moonboy G Dorcy Shottle 105 109 129 +23 Gold Chip G Goldwyn Shottle 118 118 132 +19 För ytterligare information om tjurens avelsvärden hänvisas till vår hemsida. www.vikinggenetics.com SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 41 Rekommenderade tjurar till högindexdjur Listan med tjurar som rekommenderas till högindexdjur består nu nästan uteslutande av tjurar utan avkommebedömning. På den vanliga bruksplanen har vi många bra tjurar med hög säkerhet somt.exDMason,DGrove,DOscarosv,menviharredantillräckligtmeddräktigheterefterdessa tjurar, och därför rekommenderar vi dem inte längre som tjurfäder. P å listan över tjurar som vi rekommenderar till högindexdjur finns enbart en avkommebedömd tjur, VH Zac. De resterande 20 tjurar har alla sina index baserade på genomisk information. Även i framtiden kan vi förvärnta oss att listan domineras av tjurar utan avkommebedömning. Vi kommer däremot inte köpa lika många kalvar efter en tjurfader med genomiska avelsvärden jämfört med en avkommebedömd tjur, eftersom säkerheten på de genomiskt testade tjurarna är lägre. Det är ju på samma sätt som på besättningsnivå, att man kan använda tjurar med avkommebedömning lite mer intensivt. nya tjurar på bruksplanen – också till högindexdjur I avsnittet ”nytt om Holstein-tjurar” finns det beskrivet om en rad nyheter på framförallt GVP-listan. Den nya tjurarna VH Miracle, VH Loop, VH Lund, VH Odal, VH Suarez, VH Lumb, VH Rubak, VH Maine, VH Melos, VH Rabaz och VH X-Ray är också rekommenderade till högindex-djur. Vi har tillräckligt med semineringar på högindexdjur efter VH Bynke, VH Gejser, d Grove, VH Manson, VH Mota, VH Omega, VH Mandel, VH Byrial, VH Ousted, denim, Cobra, VH Fanta, VH Ras, CM och dRH Jerut. tjurfäder utanför bruksplanen Vi har i denna testrunda hittat tre importtjurar Fexter Cap, Lastyear och Moonboy, som vi önskar testa tjurkalvar efter. Det är tjurar som inte har extremt höga nTM, men kombinationen med deras härstamning och nTM kompletterar våra egna tjurfäder. Fexter Cap(SuperxT-Baxter)ären exteriörstark fransk tjur med nTM +27. Min 120, alla hälsoegenskaper mellan 95 och 105, kalvningar mf 109 och kalvningar far på 103. Mjölkbarhet 99 och lynne 111 visar att han är en tjurfader utan minus någonstans. Lastyear(LesCrixShottle)ären VH Zac är för närvarande den enda tjurfadern som har mjölkande döttrar. Denna dotter kommer från Lykkegården, Danmark. 42 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 tabell 1. rekommenderade tjurar till Högindexdjur. tjur Far Morfar ntM Min Ben Juver Juverhälsa Fertilitet kvigtjur Maximum G Man-O-Man Laudan +39 125 110 112 111 116 + VH Miracle G Massey roumare +37 117 107 126 111 109 + G-Force G Man-O-Man Jordan 3 +36 134 105 113 106 108 + VH Bostrup G VH Bismark V Exces +34 117 103 113 121 108 (+) + VH Loop G D Limbo Stol Joc +32 119 114 117 109 110 VH Meno G Massey O-Man +32 113 106 115 125 106 + VH Mito G McCormick ramos +32 106 110 126 122 117 (+) + VH Jewel G Juwel O-Man +32 103 128 120 122 126 VH Lund G Legend Jet Stream +30 123 102 102 101 115 - VHOdal G DOrange ränneslöv +29 123 102 103 117 96 (+) VH Suarez G Super Toystory +29 120 105 132 109 105 + VH Lumb G Legend ränneslöv +29 120 122 116 112 104 + VH rubak G S ross Jancker +29 118 104 108 108 114 + VH Byrial G VH Bismark Juwel +28 120 113 116 112 97 (+) VH Maine G Man-O-Man Goldwyn +28 119 110 128 101 108 + VH Melos G Massey Super +27 121 111 122 113 97 - Fexter Cap G Super T-Baxter +27 120 120 125 103 96 (+) VH rabaz G S ross O-Man +27 119 99 118 105 113 (+) VH X-ray G Xacobeo Slättaröd +26 107 98 126 115 118 (+) Zenith O-Man +26 121 110 124 103 104 - VH Zac LastYear G Les Cri Shottle +26 111 103 123 113 113 (+) Moonboy G Dorcy Shottle +23 107 109 129 117 109 - tabell 2. För närvarande testar vi kalvar efter följande fäder amerikansk tjur på en ko, Pine-Tree Monica Suela-ET, som har levererat mer än 70 avkommor till olika tjurstationer. Lastyear är med Bret-sonen Les Cri som far intressant för oss. Lastyear är en bra exteriörtjur, speciellt juver med 123. Indexnivån på hälsoegenskaperna ligger mellan 109 och 113 och överlevandetalet på 121. Liksom Fexter Cap är Lastyear en tjur utan några minus. Endast ett index under 100 och det är köttindex på 92. Moonboy(DorcyxShottle)ärden andra nya amerikanska tjuren vi rekommenderar till högindex-djur. Moonboy är med nTM +23 den bästa Dorcy-sonen vi hittills har hittat. Dorcy är en Bolton-son med Boltons goda exteriöregenskaper, och något bättre kalvnings-och hälsoegenskaper. Moonboy har samma mor som Bookem-sonen Mccutchen, han har +28 i nTM, och är den 7e högsta TPI-tjureniUSA.Mccutchenkanbli aktuell att ta in vid senare tillfälle, men just nu finns inga doser efter honom. Moonboy är en särskilt bra exteriörtjur, både vad gäller kropp och juver. Kombinerat med nTM +23 ger Moonboy via Dorcy möjlighet för att få lite Bolton-blod in i vår Holstein-population utan att kompromissa på hälsoegenskaper. Fäder till inköpta kalvar Vi kommer den närmsta tiden framöver att testa kalvar efter de tjurar som presenteras i tabell 2. Det utesluter dock inte att även andra fäder med höga nTM kan vara möjliga att testa kalvar efter. tjur Far Morfar ntM VHOsmus DOnside Exces +36 Bookem Planet ramos +35 VH Bynke VH Bismark ramos +34 VH Gejser VH Gotfred rGK Flak +32 VH Jewel Juwel O-Man +32 D Mason Mascol O-Man +32 D Grove V GroovyBL novalis +32 VHOpell DOnside Mascol +31 VH Pop Planet ramos +31 VH Cup D Cole rGK Bob CV +31 VH Mota Man-O-Man ramos +30 VHOmega DOnside Slättaröd +30 VHOp DOnside Jordan 3 +30 VH Manson Man-O-Man Goldwyn +30 VH Mandel Man-O-Man rGK Didrik +30 Levi Buckeye O-Man +29 Sterngold Stol Joc Shottle +28 VH rudolf rakuuna ramos +26 VH Mikko Mac Finley +26 VHObelix DOnside ränneslöv +26 Denim Freddie Wizard +26 Cobra russell O-Man +25 VH Fanta Fibrax Satsi +23 VH Eggert Encino ramos +23 S Viikinki Alves Hairybreiz +18 CM Sharky Outside +18 DrH Jerut Jerudo DRKUtzon +17 SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 43 nytt om Importtjurar A velsvärderingen i augusti är en värdsomspännande begivenhet. nationella index beräknas och Interbull gör de utländska tjurarnas värden jämförbara med våra egna tjurars värden. För utländska tjurar var det en del av de tjurar vi använt som steg, samtidig som nya spännande tjurar dyker upp. Även för de utländska tjurarna, börjar nu tidigare genomiskt testade tjurar att få mjölkande döttrar. övergången från GVP till Interbull-beräkningar kan ge stora förändringar på enskilda tjurar. De stora svängningarna beror på olika informationskällor från ett genomiskt nTM-index baserat på EuroGenomicsinformation till Interbull nTM-index baserat på några få utländska döttrar. genomiskt testade ungtjurar På listan över tjurfäder har vi satt in tre utländska tjurar: Fexter Cap, Lastyear och Moonboy. Även om de är utländska så är deras genomiska värden helt jämförbaramedvåraegnaGenVikPLUS-tjurar då de beräknas på samma sätt. Av intressanta genomiska tjurar på listan över importtjurar bör följande framhävas: g-FOrce (Man-O-ManxJordan3) Han ligger på +36 i nTM, vilket gör honom till en av de mest intressanta utländska tjurarna. G-Force har en mycket bra allround-profil som kombinerar mycket hög produktion med bra hälsoegenskaper. Bookem(PlanetxRamos)stigertre enheter i nTM till +35 och slår på allvar fast att han är en tjur som hör hemma i toppen. Han har en mycket bra allround profil och är särskilt stark i ben, juver kalvningsegenskaper och hållbarhet. Fexter Cap(SuperxT-Baxter)startar med nTM på +27. Tjuren är mycket bra på ben och juver kombinerat med bra produktion och utmärkt hållbarhet. Lastyear(LesCrixShottle)med nTM +26 nedärver bra juver och juverhälsa, bra dotterfertilitet, klövhälsa och hållbarhet. Härstamningsmässigt är Fexter Cap är en ny spännande tjurfader från Frankrike. Modern är efter T-Baxter. 44 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 • Tjurfader • Högt NTM • Bra allroundproﬁl Lastyear den bäsa sonen efter Les Cri på nTM. Moonboy(DorcyxShottle)NTM +23 är den bästa Dorcy-sonen. Dorcy är nummertreiUSAföravkommebedömda tjurar. Moonboy utmärker sig med mycket bra juver, god juverhälsa, kalvningsegenskaper och hållbarhet. Avkommebedömda tjurar Massey som var den store nyheten från Interbull i april bibehåller sin fina nivå och Time kommer också med en godkänd avkommebedömning. Annars bjöd denna omgång inte på några stora nyheter vad gäller avkommebedömda tjurar. Massey(MascolxBret)behållersina +32 i nTM och är därmed den bästa avkommebedömda importtjuren. Time (MacxShottle)får+18iNTM efteravkommebedömningiUSA.Profilen på Time har inte förändrat sig väsentligt från hans genomiska avelsvärden, och juver är fortfarande hans stora plus kombinerat med goda funktionella egenskaper. Är du intresserad över vårt sortiment på importtjurar så besök vår hemsida, www.vikinggenetics.com och gå in under importtjurar. Sex generationer Roxette – alla i liv +32 eXteriÖr HOL90809 nTM HÄlsA MM. 9-2507 d Mason •995RoxetteVG87(Slogan)7kalvaroch95tonECM •1178RoxetteVG86(Laudan)5kalvaroch71tonECM •1363RoxetteGP84(Buckeye)3kalvaroch33tonECM •1533RoxetteVG85(Planet)1:akalvare PrODUktiOn Kvigan1738RoxetteefterGenVikPLUStjurenVHAntikär sjätte generation i roxette-kofamiljen hos Christer Samuelsson, Juby Gård, Linghem. Det speciella med kvigan är att alla fem generationer bakom henne fortfarande mjölkar i besättningen och är nu dräktiga igen. Med lite tur och användning av X-Vik så finns chansen för sju generationer. Viking tjuren 3-8452 J rox härstammar från denna kofamilj, som ursprungligen är importerad från Kanada. På bilden presenterar Christer Samuelsson 1738 roxette (VHAntik),ochkornabakomkviganärfrånhöger: •6774RoxetteEX91(Rudolph),9kalvaroch131tonECM +32 eXteriÖr HOL90874 nTM HÄlsA MM. 9-2556 d Grove PrODUktiOn D Mason-dotter från Jens Jørgensen, Aalborg D Grove-dotter från I/S Bjørholm, Glejbjerg G = Indexet är en kombination av det genomiska testet och härstamningsinformation. Tjurarna har inga mjölkande döttrar. Detta innebär att säkerheten är lägre än för avkommebedömda tjurar. Vi rekommenderar att använda tjurarna som en grupp. X-VIK: Könssorterad med ST/XY metoden SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 45 +31 eXteriÖr HOL90834 HÄlsA MM. nTM PrODUktiOn 9-2529 d Oscar +30 eXteriÖr HOL90837 nTM HÄlsA MM. 9-2532 d Limbo PrODUktiOn DOscar-dotterfrånThomasHansen,Rødding +30 eXteriÖr HOL90751 nTM DOnside-dotterfrånKristianNielsen, Snedsted. Tjurmoder i VikingGenetics. 46 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 HÄlsA MM. 9-2471 d Onside PrODUktiOn D Limbo-dotter från Flemming Birkjær Christensen, Skive HÄlsA MM. +27 eXteriÖr HOL90806 nTM PrODUktiOn 9-2504 d Ole +26 eXteriÖr HOL90989 nTM HÄlsA MM. 9-3136 d Etoto PrODUktiOn DOle-dotterfrånJensB.Simonsen,Ribe +26 eXteriÖr HOL90832 nTM HÄlsA MM. 9-2527 VH Zac PrODUktiOn D Etoto-dotter från IS Vannerup Østergaard, Farsø VH Zac SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 47 HÄlsA MM. +26 eXteriÖr HOL48202 nTM PrODUktiOn 3-8202 S Ross +37 nY eXteriÖr HOL91296 nTM HÄlsA MM. 9-3309 VH Miracle PrODUktiOn S ross-dotter från Ettarp Mjölk AB, åled +34 eXteriÖr HOL91172 nTM VH Bostrup 48 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 HÄlsA MM. 9-3266 VH Bostrup PrODUktiOn VH Miracle +32 eXteriÖr HOL91188 nTM HÄlsA MM. 9-3286 VH Meno eXteriÖr nY HÄlsA MM. +32 HOL91300 PrODUktiOn nTM PrODUktiOn 9-3306 VH Loop +32 eXteriÖr HOL91176 nTM HÄlsA MM. 9-3276 VH Mito PrODUktiOn VH Meno VH Mito SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 49 HÄlsA MM. +32 eXteriÖr HOL91100 nTM PrODUktiOn 9-3202 VH Jewel +30 G nY eXteriÖr HOL91186 nTM HÄlsA MM. 9-3284 VH Lund PrODUktiOn VH Jewel +30 eXteriÖr HOL91150 nTM VH Mandel 50 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 HÄlsA MM. 9-3240 VH Mandel PrODUktiOn VH Lund G HÄlsA MM. +29 nY eXteriÖr HOL48916 nTM PrODUktiOn 3-8916 VH Odal +29 G nY eXteriÖr HOL91298 nTM HÄlsA MM. 9-3311 VH Suarez PrODUktiOn VHOdal +29 G eXteriÖr HOL91182 nTM HÄlsA MM. 9-3280 VH Lumb PrODUktiOn VH Suarez nY VH Lumb SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 51 G HÄlsA MM. +29 nY eXteriÖr HOL91183 nTM PrODUktiOn 9-3281 VH Rubak +28 G eXteriÖr HOL91291 nTM HÄlsA MM. 9-3301 VH Byrial PrODUktiOn VH rubak +28 G eXteriÖr HOL91295 nTM VH Maine 52 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 HÄlsA MM. 9-3308 VH Maine PrODUktiOn VH Byrial nY G HÄlsA MM. +27 nY eXteriÖr HOL91292 nTM PrODUktiOn 9-3302 VH Melos +27 G nY eXteriÖr HOL48913 nTM HÄlsA MM. 3-8913 VH Rabaz PrODUktiOn VH Melos +26 G eXteriÖr HOL48926 nTM HÄlsA MM. 3-8926 VH X-Ray PrODUktiOn VH rabaz nY VH X-ray SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 53 RASSTYRELSE Ordförande Anders Levring, Fjellerup T: +45 8631 7814 M: +45 40717814 anders.levring@jubii.dk Vice Ordförande BentOlesen,Brønderslev T: +45 9888 7361 M: +45 6175 5570 alstrup@mail.tele.dk Lars Grønbjerg, Bogense T: +45 6486 1940 M: +45 6154 1117 groenbjerg@hotmail.com Carsten Asmussen, Christiansfeld T: +45 7456 1289 M: +45 2240 1289 carsten.asmussen@mail.com Mads Kragh T: +45 7533 6210 M: +45 6154 4444 adelgaard@skjern-net.dk nels Poulsen, Mern T: +45 5599 7572 M: +45 2041 5272 nels.poulsen@ofir.dk Nytt om Jersey Användningen av ungtjurar åter på väg upp! Efter att användningen av ungtjur legat på mellan 22-25 % är vi nu på väg upp mot målet på 30 %. I Juli månad har det använts 27 % ungtjur, 53 % avkommebedömda tjurar, 19 % GVP och 15 % X-Vik. Användningen i Sverige under första halvan av 2012 är 56 % avkommebedömda tjurar, 14 % GVP och 23 % X-Vik. Användning av ungtjur är i Sverige endast marginell . korsningsförsök i Danmark visar goda resultat över 150 Jersey-korsningskalvar slaktades vid 8 månaders ålder. Kalvarna är ett resultat av korsning mellan Jersey, Limousin eller annan tung köttras i Danmark. resultatet blev mycket bra. Tjurarnas formklass låg på 5,6 och slaktvikten på 161 kg och kvigornas formklass var 4,8, med en slaktvikt på 134 kg. Danish Crown önskar fler kalvar efter dessa korsningar (Jersey x Limousinellerannantungköttras),Manhardärför sänkt kravet på formklassen till 4,5 och uppmanar fler Jersey-uppfödare att producera dessa kalvar. Projektet kallas ”Kalv under 8 månaderkonceptet.” Även svenska Jersey-uppfödare skulle vinna på att seminera kor med köttras som man inte skall använda till avel, och använda X-Vik doser på de djur man vill rekrytera efter. Lars Söderlund, Fåker T: 063-77 30 89 M: 070-602 85 68 lars.8@spray.se OleSørensen,Ribe T: +45 7543 7245 M: +45 4071 7245 ravninggaard@mail.dk Anders Thomsen T: +45 9862 1776 M: +45 3023 4541 Andersthomsen@mail.dk RASMEdARBETARE Peter G. Larson T: +45 8795 9420 M: +45 2029 3233 pgl@vikinggenetics.com Charlotte Andersson T: 0511-267 23 M: 070-582 67 80 charlotte.andersson@vikinggenetics.com Jerseykor kan också mjölka 100 ton! Inom Jerseyrasen i Sverige finns det 1 900 kontrollerade kor och av dem finns 9 st som under de senaste två åren nått 100 ton gränsen. I tabell 1 nedan ses medeltal för dessa 9 kor på några nyckeltal. tabell 1. Medeltal för de kor som nått upp till 100 ton ecM. 54 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Antal kg mjölk kg fett kg prot kg ecM Ant kalvningar 9 88 256 5,06 3,43 110 213 9,7 ink. ålder, mån kalvn. intervall, mån 26,4 13,8 Jersey avelsvärdering Det blev bara några mindre förändringar efter augustikörningen. Den aktuella listan 9-4134 VJ Buster måste lämna listan efter bara tre månader då hans nTM sjönk till +15. 9-4109 dJ izzy (Q Impuls x Q Zik x Hibiscus)återkommerpålistanefteratt ha stigit med 4 indexenheter till +22 i nTM. Anledningen till ökningen beror på förbättrad metodik vid värderingen av fertilitet och överlevandetal. DJ Izzy har i dag över 1000 mjölkande döttrar. Användningen kommer inte att bli hög efter honom eftersom han redan används mycket och har en vanlig härstamning. DJ Izzy är annars en utmärkt allround tjur med mycket hög genetisk nivå, speciellt för produktion, fertilitet, juverhälsa och juverexteriör. X-vik doser finns att beställa. intressanta nya tjurar på gång Dessa tjurar har vi nu startat upp samling på, och de kan finnas tillgängliga efter nästa avelsvärdering. VJ Lock (Q Lor x JAS Bungy) NTM +17, min 111 VJ Lou (DJ Lirsk x Q Impuls) NTM +17, min 113 VJ Hjern (Q Hirse x Q Handix) NTM +17, min 111 Andra tjurar på listan som har fått ändrade ntM värden: VJ Magnum ökade 2 enheter, DJ Zuma ökade med 1 enhet. DJ Hulk and DJ Holmer tappade 4 enheter och VJ Hamsum tappade 3, alla beroende på små förändringar i produktion-, fertilitet- och hållbarhetsindex. genVikPlUs-tjurar FöljandeGenVikPLUS-tjuraräraktuelladetrenärmastemånaderna: X-Vik Av X-Vik finns bl. a följande tjurar att beställa: DJ Izzy och DJ Lix, DJ Zuma, VJ Magnum, DJ Broiler, DJ Holmer och VJ Hamsum. För mer information om vilka tjurar som finns i lager, se vår hemsida, www.vikinggenetics.com. DJ Izzy återvänder till bruksplanen, efter att döttrarna har höjt hans NTM till +22 tjurfäder De närmaste månaderna kommer vi köpa kalvar efter DJ Lix, DJ Holmer, DJ Broiler, DJ Bindy, DJ Imdix samt importtjurar med höga avelsvärden och GVP tjurar. Till högindex korna rekommenderas 9-4170 DJ Holmer, 9-4130 DJ Hamsum, 9-4192 DJ Magnum (och ett litet antal av tjurarsomärdöda(9-4195VJHickey(+25) ochVJLording(+17)finnsinteiSverige) samtidigt som aktuella GVP-tjurar, nya bubblare och Amerikanska tjuren Dignitary(RenegadexQImpuls)ochTopeka (MarchantaxNathan)äraktuell.Doserefter de två sista finns inte i Sverige än. VJ Juul 303459 9-4199 DJ Jason x Q Hirse nTM +15 mjölkindex 108 VJ Hubert 303485 9-4198 DJ Hulk x Q Hirse nTM +15 mjölkindex 111 VJ Halifax 303493 9-4194 DJ Hulk x DJ Imtoto nTM +18 mjölkindex 111 VJ Karson 303502 9-4200 DJ Kars x DJ Jason nTM +11 mjölkindex 105 VJ Joker 303541 9-4201 DJ Jason x DJ May nTM +13 mjölkindex 103 VJ Hubert och VJ Halifax har varit på listan de senaste 2 månaderna. Brukslistan kodnr far namn morfar 9-4103 Handix DJ Hulk, Lemvig 9-4119 Q Zik Juver lynne Mjölk barhet ntM 91 94 103 112 29 93 117 109 108 88 25 106 98 96 108 102 95 22 105 113 101 93 112 96 104 21 109 109 107 101 103 90 89 93 21 97 116 104 105 113 81 99 107 96 20 108 96 108 103 104 94 101 120 107 105 20 98 89 110 109 112 101 106 111 114 98 17 Min Mjölk kg Fett % Prot % Dot frukt kalv far kalv mat Mast res Övr sj Överlev kropp Ben 132 115 105 107 95 108 109 104 99 105 102 DJ Zuma, Lemvig 111 107 98 101 123 93 103 114 107 109 9-4109 Q Impuls VJ Issy, Q Zik 115 108 101 103 111 106 99 110 100 9-4170 Hirse DJ Holmer, Lemvig 104 102 102 98 108 100 107 123 9-4130 Hirse VJ Hamsum, Bambro 123 109 106 107 91 91 117 9-4192 DJ May VJ Magnum Jas Bregne 108 100 103 110 126 95 9-4151 Q Lor DJ Lix Q Zik 115 95 115 124 93 9-4142 Jas Bungy VJ Broiler Lemvig 111 103 102 110 97 SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 55 Svenska Jerseyföreningens stämma 2012 Årets Jerseystämma hölls i Ånäset 25 -27 juli Det var totalt 37 personer som träffades i ånäset på stämman och de kom från hela landet. Stämmoförhandlingarna ägde rum under torsdagsförmiddagen påStenforsgård.OrdförandeLarsSöderlund noterade i sitt hälsningsanförande ett fortsatt stort intresse för Jerseyrasen. Antalet Jerseykor ökar, trots att det totala antalet kor i landet minskar. Semineringar med Jersey ökar, både renrasigt och till korsning. Styrelsen består idag i sin helhet av ordf. Lars Söderlund, Fåker, v.ordf. Anneli Karlsson, Hjorted,OlaDanielsson,Nykil,Christer Ivansson, Flarken, Bengt Ingvarsson, Ytterby,BengtJohansson,Umeåoch Dan Dotes, Ljugarn. Utdelning av föreningens vandringspriser. Eskil Uddfors vandringspris för högsta avkastning i kg fett och protein med normalt kalvningsintervall tilldelas: 978 Hanna, 2011: 10 774 kg mjölk, 5,9 % fett och 3,8 % protein, ägare Wirum Fastighet AB, Hjorted Fika hos Christer Karlsson, Blankaholms gård. de Lavals vandringspris för högst avkastande besättning med minst 5 Jerseykor tilldelas: Mässinge Lantbruks AB, Båstad, genomsnitt 8 476 kg mjölk, 5,9 % fett och 4,1 % protein. Svensk Mjölks vandringspris för Jerseyko med högsta livstidsproduktion tilldelas, Diskussion i hagen hos Christer 56 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 168 Danny, 95 456 kg mjölk, 4,9 % fett och 3,9 % protein. Ägare Bröd. Andersson, nästgården, Vimmerby Wirumpokalen vandringspris för ko med framstående mjölkproduktion och god nedärvning tilldelas: 469 Stolta, ägare Guddeby gård AB, Ytterby dansk Jerseys vandringspris till förstakalvare med högst avkastning och åter dräktig inom 150 dagar tilldelas, 360 Fågelsång, ägare Anders Karlsson, Lilla Tveta, Skara Sveriges Jerseyförenings diplom för ko som uppnått 6 000 kg fett och protein tilldelas, 404 Danny, ägare Christer Karlsson, Blankaholms gård, Hjorted. På eftermiddagen gjordes studiebesök hos Johan och Lena Hörnberg, Degerås, Vindeln. En besättning som idag består av 80 kor i varm lösdrift. när Johan och Lena tog över gården, var gården redan KrAV-godkänd och besättningen bestod av enbart SKB djur. I dag har man halva besättningen med SKB och resten Jersey, men man anser att Jerseykon är helt överlägsen och kommer att helt gå över på Jersey. Johan var nöjd med lönsamheten i produktionen. Pristagarna fr. v. Bengt Ingvarsson, Christer Ivansson, Annelie Karlsson, Lars Söderlund +22 eXteriÖr JEr 1047 nTM Stämmodeltagare HÄlsA MM. 9-4109 dJ izzy Kor hos Bengt o Karin Johansson PrODUktiOn ”Med ekotillägg och tillägg för höga halter blir det ett högt pris för mjölken”. På fredagen gjordes studiebesök hos Christer Ivansson, Flarkbäcken, Flarken, som har en besättning med 60 kor, varav hälften Jersey och hälften SrB, samt hos Bengt och Karin Johansson, Degersjö,Umeåsomharenhögavkastande besättning med 25 Jerseykor, Bengt hade en mycket hög klass på sina Jersey: Han testade alla sina kvigor genomiskt för att veta vilka han ska rekrytera efter. Det är alltid trevligt att se fina välskötta Jerseykor, och fantastiskt när de kan bevisa att de, trots sin storlek, kan producera. DJ Izzy-dotter från Jacob nielsen, Vestterp SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 57 SKB/FJÄLLRAS SKB/Fjällras tabell 1. Aktuella ungtjurar skB/Fjällras skB kod nr namn Far Morfar Mmf 3-6855 Lamir Laro F Masir Ymer 3-6859 Bulle Bitt Ylle Mikro 3-6863 Hoje Holger Jemi ”1052” kod nr namn Far Morfar Mmf 3-6873 Faramir F Filur Maraton Midar 3-6875 Hövding F Ise Ludde Lippo 3-6878 Moltas F Hadar F Bula F Sprint 3-6877 Fänrik F Fagott Boss Fagerman 3-6880 Gulleman F Aragorn F Herman Biljett 3-6879 Sidor F Josef F Hadar F Lage 3-6881 överste F Baba F Homa Bula F 3-6883 Hussi F Flise Hompest Bula F kod nr namn Far Morfar Mmf 3-6866 rost rk Kron rk Eng Ceasar Fjällras 3-6883 Hussi F (Flise x Hompest), uppfödare Ronny Olsson, Egby, Köpingsvik V i presenterar en ny Fjällrasungtjur. Tjuren är 3-6883 HussiFsomäruppföddhosRonnyOlsson,Egby,Köpingsvik. Far till tjuren är 7-744 och morfar är 6-6745 Hompest. Modern, 436 Hindra, som har +14 i nTM, har i genomsnitt under 3 år och 9 månader producerat 9 158 kg mjölk med fett 3,9 % och protein 3,4 %, vilket ger 9 048 kg ECM. Maximal avkastning fick hon i den tredje laktationen med hela 10 204 kg mjölk med 3,8 % fett och 3,3 % protein! Hindra exteriörbedömdes i samband med beslut om inköp av Hussi F, då hon kalvade 4 gånger och hade kropp 83, ben 84, juver 84 och en korshöjd på 135 cm. rödkulla Augusti 2012 Avkommebedömda skB Kodnr namn Min far morfar 6-6794 Öza 120 örjan Bazar 6-6767 Ymer 108 Ylle Hompen F 6-6792 Jemi 107 n Jere Mirre 6-6783 Masir 110 Majs Igor 3-6844 Yngve 103p Ylle Lage 3-6846 ivar 107 Igge Mikro Mjölk F% P% dfert 120 98 100 94 93 106 102 103 102 107 104 100 112 99 94p 106 Avkommebedömda fjällrastjurar 3-6854 Josef F 113 118 Bula F Hompest 3-6856 Fred F 106 104 Laro F Bula F 3-6845 Baba F 103 101 Bam F Homeros 3-6849 Aragorn F 104 101 Agaton Bör 3-6839 Hadar F 107 103 Harg F Bam F Övr sj 97 Kropp Ben Juv Lynne 86 Mast res 99 89 Mjölkbarhet 121 Tjurindex +20 98 105 93 104 83 109 85 116 112 115 110 92 +18 110 99 97 95 100 108 112 108 112 107 +16 98 102 108 98 83 96 101 112 100 110 121 +11 115p 109p 104p 105 87 101p 94p 98 112 108 97 107 +8p 103 101 101 98 102 83p 101p 110 102 95 112 118 +5p 93 96 104p 99 92 104p 98p 110 102 91 92 114 +15p 108 102 100p 107 103 103p 97p 101 97 106 105 81 +11p 102 102 106 103 93 107p 99p 96 107 102 97 111 +7p 100 104 99 108 97 104p 108p 101 100 100 87 111 +5p 104 104 92 104 87 99p 97p 101 102 106 92 100 +5p 112 104 92 97 83 96 107 115 112 111 +10 Avkommebedömd rödkulletjur, ﬁnsk härstamning 6-6789 Jerry Rk 100 101 104 99 n Jere Jipa p betyder preliminära värden 58 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 Kf Kmf SKB/FJÄLLRAS KÖTTRASER Nytt inom kött Insatta, godkända och slutsålda köttrastjurar nyinsatta ungtjurar Det är viktigt att man seminerar sina renrasiga köttrasdjur med våra seminjurar, så man får en tillräckligt stor avelsbas att jobba med och att man sprider generna i populationen. Därmed får man också säkrare avelsvärden. Dessa ungtjurar är nu utlagda för användning. Läs mer om dem på VikingGenetics hemsida, www.vikinggenetics.com Vad är seminavelsprogramet? Det krävs minst 100 födda korsningskalvar med mjölkras efter varje insatt köttrastjur för att den ska få ett avelsvärde för kalvningar. nedärver han lätta kalvningar kan vi fortsätta att rekommendera tjuren till sämre mjölkkor. De tjurar som inte ger lätta kalvningar när de används på mjölkkor rekommenderas såklart inte för vidare användning. Däremot kan tjuren användas RASSTYRELSE Ordförande Henning Hansen T: +45 9826 2111 M: +45 5133 1571 henningh@mail.telenor.dk Vice ordförande Lennart nilsson T: 035 503 52 M: 0706 55 03 52 lennart@gotland.com Vice Ordförande Jyri Tanner T: +358 040 591 3033 jyri.tanner@hereford.fi Lennart Andersson T: 0122 300 06 M: 070-570 48 54 lennart.andersson@hereford.nu Minna Toivettula M: +358 40 537 49 35 minna.toivettula@angus.fi Jan Winum Poulsen T: +45 7538 8073 M: +45 2897 5001 jan@engkjaer.dk RASMEdARBETARE ras cod nr namn Far Morfar Uppfödare Simmental 3-7629 VB Pepper Hickory Frostock Cebo av Stegatorp Gert nilsson, Kastlösa, rydsgård Simmental 3-7630 VB Pommery Elit av Hellinge Jalle av Sövdeljunga Tomas o Britt-Marie Henriksson, Sövdeljunga, Sövde Hereford 3-7134 VB Dalle Dalton av Munka Kompis av Munka Lars öjegran, Herrgölet, Mellösa Charolais 3-7241 VB Gabriel Best av Backgården Grönakulla Anna Ingvar nilsson, Backgården, Falköping Charolais 3-7242 VB Gustav Akron av Backgården rambo av Gudmundslund OscarDieden,Skalltorp,Katrineholm Angus 3-7715 VB Palmkvist Lans av ryderna Jock design av Sjövången Jens Fjelkner, Sjövången, rinkaby VB Dalle Jörgen Skov nilsen T: +45 8740 5263 M: +45 2012 0796 jsn@vfl.dk Kaisa Sirkko T: +358 20 747 2052 M: +358 400 614084 kaisa.sirkko@faba.fi Charlotte Andersson T: 0511-267 23 M: 070-582 67 80 Charlotte.andersson@vikinggenetics.com VB Pepper SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 59 KÖTTRASER renrasigt eller på andra köttraser, men beställs då särskilt. Avelsvärderingen för kalvningar för köttraser görs vid samma tidpunkt både för mjölkraserna och köttraskorsningarna. På listan som finns i Avelsnytt och på hemsidan finns både de rekommenderade tjurarna och beställningstjurarna med. G= Rekom- 60 menderas till mjölk-och köttdjur, E= Enbart användning på köttras. Slut hos VikingGenetics Det är några tjurar som är slut i lagret hos VikingGenetics, bl.a. Blonde-tjuren 3-7507 Benjamin samt Limousin-tjurarna 3-7315 rafael och 3-7321 Bard. VB Gustav VB Pommery VB Gabriel VB Palmqvist VB Elit VB Eastwood avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 nyHet Två nya tjurar är nu godkända i seminavelsprogrammet, Charolais tjuren 3-7237 Eastwood och Limousin tjuren 3-7323 VB Elit P Kodnr 3-7715 3-7712 3-7714 3-7706 3-7711 3-7713 3-7703 3-7707 3-7705 ANG ANG ANG ANG ANG ANG ANG ANG ANG Edmond Gest Brahe VB Nibbe* (U) VB Lans Figaro VB Rya (U) VB Malt VB Palmqvist (U) Kebab P Namn 3-7508 BLD 3-7229 3-7241 3-7220 3-7233 3-7236 3-7231 3-7222 3-7224 3-7242 3-7239 3-7237 3-7234 3-7223 3-7227 3-7238 3-7230 3-7226 CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA CHA 3-7131 3-7122 HER HER Hereford 3-7240 CHA Charolais 3-7506 BLD Ingemanstorp VB King Saturnus Viking VB Dennis (U) Tiger Rambo VB Chivas VB Eastwood VB Fleetwood (U) VB Gustav (U) Ross Orlando Viril VB Django Best Opel VB Gabriel (U) Grönekulla VB Ferb* (U) VB David (U) Ricky Blonde d´Aquitaine 3-7710 ANG Angus Ras 56156 62776 53745 57297 62778 54899 52466 60786 62777 63904 64885 52470 51229 57294 61778 59606 51243 64887 56155 63895 61776 52449 52443 54849 48249 62795 60785 53758 63942 61777 64867 59605 Stbnr Keynote 3 av Brunared Pp Nacho av Galtås Hta Frosty 328c Mar Katz av Strömsnäs Acc Hercules 31r Orlando av Simontorp Mr Cool av Strömsnäs Samuraj av Simontorp Viril av Nynäs Veteran av Simontorp Akron av Backgård Hoss Mc Shot Turminator ET av Nynäs Brå av Olinge Ulysses av Simontorp Macahan av Fagerlid Best av Backgård Male av Fogdegården Cheer av Strömsnäs Rubio Hjelleskate Challenger av Stehag Westwind Rito 8503 Djh 019 Juhl Herbert ET Hi Diamond Greenstone 504 Jason av Ryderna Ankonian Elixir 100 Likvid av Stehag Kastor av Sjövången Lans av Ruderna Red Ilo av Davidstorp Far Ta Bar-Aa Demnpsey 17x Lamport's 48g Magnum 28m Immortal av Örkelljunga Neto av Sjunnetorp Truls av Höganäs Farouk av Sjunetorp Ivanhoe Mark Katz av Strömsnäs Saturnus av Simontorp Neto av Sjunnetorp Rambo av Gudmundslund Dromain Immortal av Örk Cs Pld Junction 4j Sammy av Ekeröd Joker-P Idol Grönekulla Dromain Redding av Jätsberg Malinois Fallou Ajshöj Elektra Mr Wix of Mc Cumber 204 Emulus Grand Island Elmo Gt Sentry Mr Wix of Mc Cumber 204 New Indian ET av Rya Falex av Sjövången Jock Design av Sjövången Red Bjr Make My Day 981 Morfar status G G E E G G E E +24 +21 +16 +13 +5 +2 -2 -3 E G G G E G G G G G E G E G +16 +16 +13 +12 +12 +12 +11 +9 +7 +6 +2 +1 -1 -4 E E +18 E G +19 +26 G +20 +28 G +20 G G G +27 0 E +27 S P P P P P P P P P P P P P P S D P P P D D P P P P P P P P P Horn- index gori Avels- Kate- sorterat på avelsindex Köttras 47 45 52 52 40 48 49 47 47 48 47 44 53 47 45 50 48 42 48 48 49 45 37 40 42 41 42 42 40 44 40 43 vikt Föd.- 113 105 92 82 93 81 106 76 110 103 116 90 80 113 92 60 73 74 80 90 95 107 132 115 120 98 122 135 108 108 117 110 95 92 107 95 102 86 109 101 100 93 83 107 99 98 95 99 91 107 95 114 88 99 100 84 82 99 103 98 94 89 89 direkt mat. 71 vikt, Föd.- vikt, Föd.- 145 111 99 102 92 85 92 95 94 105 112 115 88 84 110 103 101 109 110 107 92 96 103 115 103 100 106 127 102 99 110 104 mat. vikt, 200d.- 90 130 98 110 123 102 100 133 122 111 113 103 120 131 107 108 101 109 117 116 118 108 110 115 80 95 102 103 129 117 107 120 direkt vikt, 200d- 122 127 102 133 109 129 108 132 129 135 126 89 113 130 135 140 130 129 123 126 117 99 91 103 102 101 105 115 125 118 122 118 direkt vikt, 365d-. 106 128 100 121 116 115 104 133 125 123 120 96 116 130 121 124 116 119 120 121 118 103 101 109 91 98 103 109 127 118 114 119 total växt, Till- 114 121 109 111 112 104 104 106 105 102 105 109 104 96 94 105 108 114 123 105 0 0 96 90 84 110 82 134 123 121 115 119 klass Form- 99 104 77 101 96 110 109 81 97 96 95 93 120 108 100 92 115 87 86 108 0 0 103 135 92 98 115 103 104 93 99 95 grupp Fett- 120 128 92 98 106 103 105 119 116 111 113 100 112 123 116 105 107 110 110 112 0 0 107 115 102 101 113 115 133 120 122 127 kropp Slakt- 99 111 92 121 107 119 83 103 100 104 96 104 131 85 102 130 123 109 110 105 0 0 71 117 79 97 105 84 89 106 103 100 mat. Kalv. 92 111 104 89 93 98 117 92 98 101 100 115 100 106 103 110 111 115 109 111 0 0 100 89 120 104 113 98 100 111 112 111 direkt Kalv. 109 113 107 108 107 112 112 117 108 116 112 111 108 108 107 117 117 110 110 110 109 105 108 106 108 109 106 106 106 108 112 105 T-tal 130 111 95 114 97 98 84 97 95 107 108 115 107 78 110 120 114 113 114 109 0 0 85 119 89 98 107 101 95 103 109 103 index Moders- 121 129 91 101 109 106 108 120 118 112 115 101 114 125 116 106 110 113 115 115 0 0 103 95 96 104 102 120 127 119 118 122 index Prod.- 92 111 104 89 93 98 117 92 98 101 100 115 100 106 103 110 111 115 109 111 0 0 100 89 120 104 113 98 100 111 112 111 index Föd.- Avelsvärdena är beräknade av 91 91 105 78 107 93 104 98 110 0 0 103 104 97 105 91 99 0 100 0 0 108 91 107 105 0 79 91 0 108 0 81 kor Kalv. Död- 92 89 112 86 101 93 95 97 104 0 0 104 112 100 101 96 92 0 95 0 0 95 94 106 110 0 88 88 0 108 0 94 90 80 107 77 105 92 100 99 111 0 0 89 106 91 99 80 100 0 93 0 0 98 90 86 115 0 80 90 0 114 0 110 kor kvigor föds., Kalv. 95 91 100 99 105 100 103 96 107 0 0 92 117 96 95 91 100 0 99 0 0 102 95 104 106 0 83 86 0 109 0 101 kvigor föds., Död- Avkommebedömning på mjölkras Sida 1 (2) KÖTTRASER SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 61 62 avelsnytt | SEPTEMBEr 2012 3-7127 3-7129 3-7130 3-7134 3-7133 3-7128 3-7124 HER HER HER HER HER HER HER Rambo VB Raider VB Fun* (U) VB Dalle (U) VB Salut VB Nokia Diftong P Namn 11-8003 Markus HIG 3-7317 3-7322 3-7320 3-7318 3-7308 3-7319 3-7323 LIM LIM LIM LIM LIM LIM LIM 3-7623 3-7630 3-7619 3-7628 3-7624 3-7615 3-7625 3-7626 3-7613 3-7621 3-7620 3-7629 3-7618 3-7617 SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM SIM Gotte General VB Pepper (U) Impuls Jimat Dalix VB Nisse VB Mustik Eugen VB Lancelot VB Olvert (U) Hugin VB Pommery (U) VB Ludde Elit VB Elit P (U) Vivaldi Ivrig Urd Absolut VB Dacke Tellus 93061 93067 96832 93918 94347 91810 96016 95610 92241 95281 96470 93501 96822 95280 92246 83996 83276 81778 83158 83411 83871 83033 82421 2290 2288 2296 1208 57358 60783 63936 64918 61775 60784 59604 Stbnr Charlie av Åbuen Marywood New Century 34f Prostock Hickory Champion av Åbuen Gemat United av Häggenäs Lucas av Davidsta Impuls av Hog Cohen av Häggenäs Maywood New Century 34f Lexmar av Rörum Faxe av Tockarp Elit av Hällinge Fjodor av Dybeck Richwood Bruno 809g Tronsö Poll Rolf Saphir av Kullen Qvidja Gentleman Madison Sniff av Onslunda Viktor Nikolaus av Gröningagården Jeff av Hoby Boise Bilbo Junker Olle Hammerst Hollywood av Brunared ET Otapawa Skymate 2046 ET Rambo h av Brunared P Dalton av Munka Royal av Svanaholm Goliat av Brunared P Stail av Herrgölet Far Nidaros Tinker av Häggenäs Cebo av Stegatorp Villiam av Stegatorp Bull Payback Inox av Forsby Hedenfta United P Ursus Hoa Hoa av Åbuen Hat Trick av Bäckaby Dimitrej av Dybeck Jalle av Sövdeljunga Edelweiss av Bäckaby Lurifax R Fiodor av Onslunda Oliver av Hoby Caro Ivrig Sting av Onslunda 1-Way Polled Kana Polled Justice Dork av Klockar Macharov Bedon Bhaltair av Kårebo Gunnar Harvie Falcon 15f Eagle-Ridge Blaster ET 4j Nick Kompis av Munka Ceacar av Tenhult Danilo av Herrgölet Ernie av Herrgölet Morfar Avelsvärden från: 2012-05-02. Avelsvärden mjölkras från: 2012-08-14. *=Skickad för användning på mjölkras Kategori G=Aktuella tjurar, E=Beställningsortiment (Enbart till renrasig användning). (U)=Ungtjur 3-7614 SIM Simmental 3-7312 LIM Nikolaus 11-8002 Hagner HIG Limousin 11-8001 Iaion HIG Hans 3-7801 HIG Highland cattle Kodnr Ras E E G G G G +12 +11 +10 +6 +5 +3 G G G E G G G G G G G G +16 +13 +12 +12 +11 +10 +5 +2 0 -6 -10 G +1 +18 G +1 G G +5 +25 G +6 G G +8 G E +9 +29 E +14 +32 G +20 G G G G G +15 0 status gori index S P P P S S P P P S S S P S P P D D P S P H H H P P P P P P P Horn- Avels- Kate- sorterat på avelsindex Köttras 51 45 50 51 48 48 49 49 50 50 48 44 47 49 50 41 44 39 44 41 43 43 42 34 30 28 0 44 44 43 41 44 44 41 vikt Föd.- 100 85 95 99 101 93 92 102 121 81 97 112 104 91 103 95 95 115 95 105 95 98 102 99 100 100 98 119 80 102 101 97 81 106 91 104 85 104 87 110 81 105 98 106 79 100 112 103 107 81 79 93 85 100 96 97 102 100 102 109 97 96 96 97 120 94 94 direkt 92 vikt, mat. Föd.- vikt, Föd.- 65 82 100 95 109 103 103 99 117 92 101 116 116 99 119 97 90 99 109 113 115 119 118 99 101 101 116 105 91 109 99 107 103 124 mat. vikt, 200d.- 122 102 105 96 103 94 107 120 116 112 114 102 128 138 115 115 103 95 118 117 107 101 94 101 102 104 92 92 103 87 106 137 103 98 direkt vikt, 200d- 107 94 103 100 113 103 116 111 114 123 130 132 127 140 124 115 105 95 108 105 106 110 124 101 101 99 97 110 119 106 117 130 107 112 direkt vikt, 365d-. 114 98 104 98 108 99 111 116 115 118 122 117 127 139 120 115 104 95 113 111 106 105 109 101 102 102 94 101 111 96 112 134 105 105 total växt, Till- 99 102 105 95 111 106 117 105 113 112 107 99 117 130 114 98 112 94 110 85 92 121 121 0 0 0 0 90 94 95 113 127 101 95 klass Form- 107 86 106 116 92 72 93 117 100 110 101 136 86 95 86 112 95 102 123 127 112 83 95 0 0 0 0 109 103 108 106 97 99 115 grupp Fett- 101 95 101 98 112 109 114 113 115 114 120 112 129 136 128 113 97 101 103 115 114 107 109 0 0 0 0 104 110 104 108 127 109 116 kropp Slakt- 96 86 102 86 95 113 103 91 111 97 108 115 112 116 140 106 100 102 89 88 109 99 107 0 0 0 0 102 106 106 103 100 111 83 mat. Kalv. 92 106 95 124 92 102 93 117 87 109 102 118 99 90 98 94 118 120 110 121 94 102 103 0 0 0 0 103 111 102 108 78 112 108 direkt Kalv. 112 104 106 106 107 112 110 108 109 108 112 116 114 112 112 106 106 108 106 105 104 105 110 0 0 0 0 105 105 104 107 110 111 105 T-tal 84 83 102 87 100 111 103 93 115 95 106 117 115 112 138 100 90 100 103 107 119 118 121 0 104 96 108 100 105 106 110 index Moders- 99 96 103 95 112 106 117 109 116 114 116 103 125 137 123 107 100 98 98 98 106 108 114 0 99 105 101 111 131 107 110 index Prod.- 92 106 95 124 92 102 93 117 87 109 102 118 99 90 98 94 118 120 110 121 94 102 103 0 103 111 102 108 78 112 108 index Föd.- Avelsvärdena är beräknade av 100 106 0 113 96 106 109 118 100 105 0 109 0 99 109 108 101 113 100 101 89 95 105 0 0 0 0 95 99 0 0 91 93 98 kor Kalv. Död- 97 100 112 0 108 105 102 102 113 107 107 0 111 0 101 103 106 102 122 94 98 94 87 111 0 0 0 0 105 99 0 0 67 101 111 111 0 103 95 109 96 92 82 116 0 95 0 102 97 98 107 109 98 94 83 99 106 0 0 0 0 101 93 0 0 100 94 91 kor kvigor föds., Kalv. 97 125 0 99 104 111 98 107 96 107 0 94 0 99 117 93 111 119 95 94 95 100 112 0 0 0 0 116 95 0 0 91 97 93 kvigor föds., Död- Avkommebedömning på mjölkras Sida 2 (2) KÖTTRASER KÖTTRASER när är genomisk selektion lönsamt för lantbrukaren? Av Johanna rosengren JohannaRosengren,nyblivenlantmästarepåSLUiAlnarp,hargjortsittkandidatarbeteom genomisk selektion. resultatet blev ett flertal kalkyler för en 100 kors besättning som använder könssorterad sperma, ET, genomisk selektion och en bonuskalkyl. Vinsten av att använda de nya teknikerna blir för SrB 620 kr/ko och för Holstein 478 kr/ko jämfört med konventionell seminering. Här följer ett utdrag från detta arbete. E n del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålet, en lönsam mjölkproduktion. En ny metod som i aveln fått en praktisk användning idag är genomisk selektion, vilket innebär att man analyserar djuren på DnA-nivå. Hösten2008(2009förSRB)togsgenomiska avelsvärden i bruk i Sverige. Andra metoder som kan kombineras med genomisk selektion är könssorterad sperma och embryoöverföring. Könssorterad sperma höjer chansen att få kvigkalvar efter de hondjur som man önskar. Embryoöverföring ger lantbrukaren en möjlighet att utnyttja de genetiskt bästa djuren mer intensivt och därmed få en högre genetisk nivå i besättningen. Ökat urval på besättningsnivå Det finns ett stort utbud av tjurar med högaavelsvärden(NTM).Detärvalet av semintjurar som är den huvudsakliga källan till genetiska förändringar i besättningen. Den intressanta frågan är vad den enskilda lantbrukaren kan göra för att ytterligare förbättra framsteget genom ett aktivt urval bland hondjuren. Bakgrund till arbetet Syftet med arbetet var att undersöka när användningen av könssorterad sperma, genomisk selektion och embryoöverföring blir lönsamt på besättningsnivå. Arbetet resulterade i kalkyler som visar lönsamheten för lantbrukaren vid användning av olika tekniker. Kalkylen ska på ett lätt och användarvänligt sätt visa: Utgångsläge→ användning av genomisk selektion → förbättring i avelsvärde/lönsamhet Arbetet resulterade i ﬂera kalkyler Underlagettillkalkylernaärhämtade från branschens ledande aktörer och forskare. Det är viktigt att vara medveten om att denna studie är baserad på generella siffror men det finns möjlighet att anpassa förutsättningarna i kalkylen till en enskild besättning. resultatet blev ett flertal kalkyler för könssorterad sperma, ET och genomisk selektion samt en bonuskalkyl. könssorterad sperma Den första kalkylen beskriver lönsamheten vid användning av könssorterad sperma. En jämförelse gjordes där grundalternativet innebar att 84 % av födda kvigkalvar användes för rekrytering. I alternativet med könssorterad sperma användes X-Vik-sperma till 25 % av hondjuren med högst nTM och ytterligare 38,8 % av hondjuren seminerades med konventionell sperma. Både i grundalternativet och i alternativet med könssorterad sperma är rekryteringsprocenten 42 %. resultatet visar att kvaliteten på de hondjur som lantbrukaren rekryterar efter i alternativet med könssorterad sperma i medeltal har ett nTM som är 4,44 indexenheter högre än i grundalternativet. Hälften av denna överlägsenhet går i arv till nästa generation kvigor. Värdet av att använda sig av könssorterad sperma jämfört med att använda sig av grundalternativet gav en vinst på 310 kr/ ko. Detta är vinsten för en ko som är kvar 2,5 laktationer i besättningen. et och genomisk selektion nästa steg var att undersöka hur kal- SEPTEMBEr 2012 | avelsnytt 63 kylen blev om besättningen dessutom DNA-testade 20 kvigor och valde ut 2 till ET-donatorer. I kalkylen med embryoöverföring (ET) finns även en kostnad för att göra DNA-tester med. I ET– alternativet behöver man inte använda lika många djur vid rekryteringen som i grundalternativet. Därför förbättras även mödrarnas medel NTM med 4,83indexenheter utöver grundalternativet. Värdet av att göra genomiska tester och använda sig av ET gav en vinst på 424 kr/ko för SRB och 323 kr/ko för Holstein jämfört med grundalternativet. Anledningen till differensen mellan raserna beror på att det finns fler Holstein i Sverige, Danmark och Finland, vilket gör att chanserna för att få sålt en tjur minskar, vilket är en av intäkterna i kalkylen. Figur 1 och 2. Visar hur medeltalet för mödrarnas genetiska nivå förbättras vid 25 % användning av könssorterad sperma. Bonus Den tredje och sista kalkylen är en bonuskalkyl som bland annat visar vilken ekonomi lantbrukaren får om den sålda tjuren blir uttagen till GenVikPLUS-tjur eller återinsätts efter avkommeprövning. Det är framförallt royalty från VikingGenetics som förbättrar kalkylen. Värdet av att ta del av Bonus-kalkylen jämfört med att använda sig av grundalternativet gav en vinst på 196 kr/ko för SRB och 155 kr/ko för Holstein. 620 kr/ko för SRB och 478 kr/ko för Holstein I alla tre kalkylerna är ett förbättrat NTM i besättningen en stor intäkt. En- Figur 1 och 2. Visar hur medeltalet för mödrarnas genetiska nivå förbättras vid 25 % användning av ligt Svensk Mjölk är en NTM-indexen-könssorterad Figur 1 och 2. Visar hur medeltalet för mödrarnas genetiska nivå förbättras vid 25 % användning av sperma. sperma. trakostnader i form av arbete som denhet värd 100-120 kronor per laktation. könssorterad Långsiktiga positiva resultat fås i besätt genomisk selektion ET o ch na teknik kommer att medföra. Om man väger samman alla kalkylerningen eftersom kor med en hög geneET so ch vgar enomisk selektion Nästa teg att undersöka hur kalkylen blev om besättningen dessutom DNA-‐testade 20 kvigor na, dvs. en besättning som använder; och v alde tisk nivå ger ett bättre utgångsläge för Nästa s teg v ar a tt u ndersöka h ur k alkylen b lev o m b esättningen 0 aktt vigor ut 2 till ET-‐donatorer. I kalkylen med embryoöverföring (ET) dfessutom inns även DeNA-‐testade n kostnad f2ör valde u t 2 till ET-‐donatorer. I kalkylen ed genoembryoöverföring (ET) finns en kostnad för nätet att och Hela arbetet äräven publicerat på könssorterad sperma, embryoöverföring, och nästa generation. Ett sänkt pris mpå kan hittas på adressen: http://stud.epsigenomisk selektion och får ta del av bomiska tester skulle förmodligen öka inlon.slu.se/4639/ nus-kalkylen, blir resultatet 620 kr/ko tresset hos lantbrukaren att använda sig Den som önskar ta del av kalkylen för SRB och 478 kr/ko för Holstein. av genomisk selektion. kan kontakta författaren Johanna RosenDet kan konstateras att genomisk sePositivt resultat för lantbrukaren gren (joro0009@stud.slu.se) eller handlektion är en användbar metod för att få Slutsatsen är att användning av könsledaren Hans Stålhammar (hans.stalett positivt resultat för lantbrukaren. sorterad sperma, DNA-testning av kvihammar@vikinggenetics.com). Det är en kostnadseffektiv teknik då det gor och ET ger ett positivt resultat via leder till bestående förändringar i djuett förbättrat NTM (Nordic Total Merit rens genetiska nivå och därmed proindex) i besättningen och en ökad induktionsförmåga. Användningen och täkt för sålda tjurar till VikingGenetics. den ekonomiska vinningen av genomAtt göra ett genomiskt test på hondjuisk selektion borde uppmärksammas, ren ökar chansen att få sålt en tjur och men man bör också ha i åtanke att dendärmed ökar förtjänsten märkbart. na ekonomiska vinst måste täcka de ex- 64 avelsnytt | SEPTEMBER 2012