1. No category

Med Sydved
in i framtiden
Smart aggregat
för markberedning
och plantering
Generationsskifte på Stengårdshult
SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 1-2014
aktivt skogsbruk · 1
Sydved köper virke samt erbjuder skoglig full-
service till skogsägare i södra Sverige. Bolaget
har omkring 150 anställda och omsätter varje
år cirka 3 miljarder kronor. Årligen anska≠ar
Sydved cirka 6 miljoner kubikmeter virke.
Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö.
Ansvarig utgivare:
Daniel Fellenius, Sydved ab
Redaktör:
Annsofie Öhman, Jönköping
Redaktionsråd:
Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm
Thomas Granberg, distrikt Jönköping
Lars Mårtensson, distrikt Hylte
Gustav Cagner, distrikt Vänersborg
Anders Ehrenström, skogsbruk
Daniel Fellenius, Lars Johansson,
och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping
Omslagsfoto:
Stefan Isaksson
Tryck/upplaga: Elanders/nrs, 28 500 exemplar.
Post till redaktionen skickas till:
Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626,
551 18 Jönköping
E-post: information@sydved.se
Telefon: 01046-38000, fax: 036-308840
Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges.
Foto: Kerstin Jonsson
Sälg (Salix caprea)
Foto:
Foto:
Torbjörn
Serny Pernebjer,
Skogedal Folio
Tonen från sälgpipan som farfar omsorgsfullt täljt till mig. Klar, hög och full av liv.
Ett bevis för att våren är på gång. Precis som de vackra fröhängena. Sälgens ved är ljus,
lätt och seg, uppskattad till slöjdarbeten och möbler.
aktivt skogsbruk · 2
Det smakar vår
Så är den då här på riktigt – våren! Om än aningens trevande så stärker
den ändå dag för dag sitt immunförsvar mot eventuella nyckfulla vinterattacker.
Lantlivet utan pannlampa återvänder. Den mörka tystnaden ersätts av talgoxens
schlagerdänga och bofinkens skönsång för ljusare tider. Solen skickar iväg
värmande strålar. Luften får tillbaka sin flerdimensionella karaktär och börjar
smaka syre igen. Det smakar fotosyntes och energi.
«På en marknad som hårdnar
och kräver nytänkande är miljö­
anpassade produkter en av de
viktigaste komponenterna för att
stå sig stark i konkurrensen», säger
Nymöllas VD Michael Lindemann.
Skog & industri, sidan 12.
Svårt blir lätt i rätt tid
På skogsfastigheten Bråten spirar energin och gynnar det aktiva skogsbruk som
familjen Johannesson med lust och beslutsamhet bedriver. Mycket tack vare ett
väl planerat och lika väl genomfört generationsskifte i rätt tid, lyckas man väja
för det kanske största hotet för ett aktivt skogsbruk, «sociala impediment»,
som beskrivs i reportaget. Man blir uppriktigt glad av att få möta tre generationer
engagerade skogsmänniskor som med glädje delar med sig av sin berättelse om
skog, skogsbruk, kultur och arv.
Just sådana berättelser, direkt ur ett skogsägarliv, är så viktiga att våra folkvalda
politiker får med sig in i såväl miljömålsberedningar och måldiskussioner som i de
begynnande valkampanjerna. I detta nummer möter vi riksdagsrepresentanter från
Miljö- och jordbruksutskottet och lyssnar av hur de ställer sig till några högintressanta skogspolitiska frågor som berör privat skogsägande – och därmed även i hög
grad vår svenska skogsindustri.
Våren är också tiden för nystart i skogen och kanske då främst genom en spirande
planteringsperiod. Med en del goda tips och råd i bakfickan lägger du kanske upp
planerna för hur du tillsammans med familj, släkt och vänner tar ett par skogsdagar
och drar igång nytt liv i skogen. Eller så prioriterar du din tid till annat och lägger
ut arbetet på uppdrag. Oavsett vilket, så är det vikten av ett aktivt skogsbruk du kan
vila i och njuta av både nu och i framtiden.
Väl smaksatt
I det här vårnumret har vi låtit den folkkära lantrashönan få stå symbol för såväl
kulturarv, vårtecken, högkvalitativ matproducent (missa inte den skånska äggakakan…) som ett mer och mer vanligt spirande livstecken i en alltför djurfattig
levande landsbygd.
Det kan faktiskt ses som ren meditation att sitta i vårsolen och betrakta en hönsflocks individuella särdrag och personlighet efter att man tömt redet på knallgula
frukostägg. Ägg som genom flitigt gräsbetande blivit smaksatta av, ja just det,
fotosyntes och energi.
Jag hoppas att du i och med ljusets återkomst nu får möjlighet att njuta av ditt
aktiva skogsägarliv och tankar in ny frisk energi i kropp och själ.
För kom ihåg, det ska vara roligt att äga skog!
Håll skogsbilvägen i form!
Sladda vägen varje år, rensa diken och
kolla statusen på vägtrummor. Det är
några åtgärder för att hålla skogsbil­
vägen i bästa skick. En god investering
för din skogsfastighet! [24]
Gallra med Ingvar
Vad händer om jag gallrar nu och vad
händer om jag väntar? Gallringsmallen
Ingvar ger dig tillväxtprognoser så att du
kan se hur olika skogsskötselstrategier
påverkar skogen på sikt. En bra hjälp för
ibland svåra beslut! [20]
Heta frågor om skogsbruk
Inför höstens riksdagsval får partierna
svara på fem heta frågor om skogsbruk
och markägande. Vad säger partierna till
exempel om röjningsplikt och allemansrätten? [33]
Livat på lagårdsbacken
Drömmer du om
egna sprättägg?
Gör slag i saken och ska≠a
höns! Väljer du en av alla
charmiga lantraser får du
dessutom ett vackert inslag
på gårdsplanen. [26]
Daniel Fellenius,
informationschef Sydved
aktivt skogsbruk · 3
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Nybakade
skogsägare
i Bråten
{ tex t: Amelie Bergman. foto : Örjan Henriksson }
Alla skogsägare bär på en sten. Tyngden är olika och glädjen
att äga skog överväger, men tanken ligger alltid där och gnager.
Vem ska ta över efter mig? Vem ska skörda frukterna av mitt
arbete och vem kommer att vårda mina smultronställen med
samma omsorg? Istället för att skjuta frågorna på framtiden
valde familjen Johannesson i Stengårdshult ett tidigt genera­
tionsskifte. Nu står den sjätte generationen på tillväxt.
Tre generationer skogsägare i Stengårdshult.
Morfar Kjell och mormor Bibbi,
mamma Emelie och äldsta dottern Maja.
Längst fram pappa Robert, Stina och Kajsa.
aktivt skogsbruk · 4
aktivt skogsbruk · 5
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
I det här huset bodde Emelies mormor Dagny och hennes sambo Gustav. 2006 tog Emelie och Robert över
och huset är i dag renoverat och tillbyggt för att passa en modern barnfamilj.
tengårdshults socken i västra Småland har något
Astrid Lindgrenskt över sig. I det kuperade landskapet,
mellan sjöar, ängar och granskogar ligger gårdarna
jämnt utspridda – gärna på toppen av en kulle med
utsikt över grannskapet. Fornåkrarna i trakten är
många. Här har människor levt och verkat längre
än någon kan minnas. På höjden mitt i byn tronar Stengårdshults kyrka, som ibland brukar liknas vid en väldigt stilig lada.
Någon kilometer utanför byn ligger Bråten, en skogsfastighet om
knappt 100 hektar som doppar den ena foten i Stengårdshultsjön
och den andra foten i Lillsjön.
– Jag googlade vad «Bråten» betyder och fick det till att det var
en plats där man brukade dra ihop ris för bränning. Det är inget
ovanligt namn, det verkar finnas ett Bråten i varje kommun, säger
Robert Lindblom som tillsammans med sambon Emelie Johannesson är nybliven ägare till gården.
Att en småbarnsfamilj väljer att bli skogsägare hör inte till vanligheterna. De flesta brukar vilja vänta med generationsskiftet tills
barnen har flugit ut och det finns tid över. Men familjen Lindblom-Johannesson ville inte vänta.
– Vi ville lämna över medan vi fortfarande var pigga och friska.
Om Robert och Emelie känner att de behöver hjälp så har vi fortfarande orken och energin att hugga i. Vi får också uppleva glädjen
med att de har tagit över. Jag tror att man i allmänhet väntar alldeles
för länge med generationsskiftet. Ju längre man väntar och ju äldre
man blir, desto fler blir bekymren. Nu kunde ju alla vara med och
berätta hur de ville ha det, säger mormor Bibbi.
– Jag misstänker att jag är färgad av min egen uppväxt. Min far
gick bort redan när jag var 15 år och under många år drevs gården
av min mor och oss syskon som ett dödsbo. Känslan fanns där att
vi inte kommit till ett avslut, att inget var bestämt.
Nybakade skogsägare
Bibbi och Kjell köpte gården 1986 – i mångt och mycket var det de
känslomässiga banden som avgjorde. De har gått in för sitt skogsägarskap med liv och lust. Visst arbete har de gjort själva men sedan
många år tillbaka anlitas Sydved för större åtgärder.
– Först var det «Olle P», sedan var det Håkan Svensson och
nu är det Anders. Folk från trakten allihop, konstaterar Kjell som,
sedan Emelie träfat Robert, fått sällskap i skogen.
Robert och Emelie möttes 2001 och 2006 flyttade de in i mangårdsbyggnaden efter Emelies mormor Dagny och hennes sambo
Gustav. Huset, som då styckades av, har genomgått en total­
renovering med tillbyggnad och rymmer i dag alla bekvämligheter
Bläcket på kontraktet har knappt hunnit torka. Paret tog över Bråten
strax före jul. Nu är det vårvinter, småfåglarna skriker sig hesa i
hagarna utanför boningshuset och en blek sol kämpar tappert för
att ta sig igenom förmiddagsdiset.
Sydveds Anders Gustafsson finns på plats för att diskutera den
kommande föryngringsavverkningen som ska bidra till att finansiera
generationsskiftet i Bråten. Runt köksbordet sitter också Emelies
föräldrar Bibbi och Kjell som valt att lämna över. Robert och Emelies
döttrar Maja 4, Stina 2 och Kajsa 1 har fått ett eget litet bord vid
sidan om, till den sällskapliga samojeden Vilgots stora glädje.
aktivt skogsbruk · 6
Tre generationer Sydvedare
Robert och Emelie älskar livet på landet och deras tre döttrar rör sig redan vant i skogen.
Det gör även den sällskapliga samojeden Vilgot.
«Vi ville lämna över medan vi fortfarande var pigga och friska.
Om Robert och Emelie känner att de behöver hjälp
så har vi fortfarande orken och energin att hugga i.»
som en modern barnfamilj kan behöva. Parallellt med renovering
och heltidsarbeten – Emelie jobbar som förskollärare i Hestra och
Robert kör grävmaskin – har de bildat familj. Och nu har de alltså
valt att bli skogsägare också. Hembakta frallor och dito cheesecake
med hallon på fikabordet signalerar att det finns gott om energi.
Emelie och Robert är inte oroliga för att det inte ska hinna med.
– Nej, vi älskar det här livet. Mamma och pappa finns ju i närheten och har lovat att hjälpa till, så det fanns ingen anledning att
tveka, säger Emelie som också är tillfreds med den rent juridiska
lösningen.
– Vi är två systrar, jag och min syster Elin. Vi är uppvuxna inte så
långt härifrån, mamma och pappa har sitt hus i Radaholm. Eftersom
Elin inte är intresserad av att ta över gården fick vi frågan, och för
oss var det självklart att tacka ja.
Bibbi och Kjell har sedan många år tillbaka
en juridisk rådgivare som de litar på, och
som presenterade två lämpliga scenarion
över hur afären kunde lösas. 
aktivt skogsbruk · 7
VAD VILL DU MED DIN SKOG ? EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Stengårdshult är en gammal kulturbygd och i Bråten finns även fornåkrar som familjen vårdar. Kyrkan och klockstapeln i Stengårdshult
är ett riktigt landmärke med vacker utsikt över sjön.
Sociala impediment
Sydveds Anders Gustafsson har också varit rådgivande i de rent
skogliga frågorna. Han tycker att familjen i Bråten har gjort helt rätt.
– Väntar man för länge med att ta itu med generationsskiftet så
skapas det lätt så kallade «sociala impediment». Ingen har egentligt
ansvar men det finns många viljor. Ofta slutar det med att det inte
händer någonting, fastigheten går i stå och skogen står obrukad
eftersom ingen vågar ta initiativ, säger Anders som nu alltså hjälper
familjen med en större slutavverkning.
Intäkterna ska bidra till att delfinansiera köpet – men Robert har
redan tankarna i framtiden. Hur ska ytan föryngras? Det märks
att han njuter av att dra upp strategierna, och gärna i samråd med
Kjell. Plantera gran är tanken, en liten strimma av tall är också
aktuellt. Men hur ska tallen föryngras? Med plantering eller sådd?
Och hur göra med fröskärmen? Vilka är Anders råd? Ska Robert
markbereda med grävmaskinen eller är det harv som gäller?
Skogens smultronställen
– En sak kan de i alla fall vara säkra på. Jag hjälper till att plantera!,
skrattar Bibbi som gång på gång betonar sin glädje över det lyckade
generationsskiftet – och över att familjen står på tillväxt.
aktivt skogsbruk · 8
Maja, Stina och Kajsa kommer att bli den tredje generationen
kvinnliga skogsägare i Bråten och den sjätte generationen totalt.
Flickorna rör sig redan vant i skogen, även om Kajsa ännu så länge
färdas på pappa Roberts axlar.
Många är stunderna då de tillsammans grillar korv vid vindskyddet
vid Lillsjön och upptäcker fastigheten. Bibbi har sina älsklingsställen;
den gamla ladugårdsgrunden vid tandläkarens före detta torp, där
pingstliljorna blommar ymnigt på våren. Fornåkern som gallrats
fram med omtanke och häggen utmed vägen som Robert inte på
några villkor får ta ner, även om den växer ut i körbanan. Ansa kan
gå an, men inte mer, förmanar Bibbi.
– Det kan jag bjuda på!, ler Robert som tycker att skogsägarskapet
är livet på en pinne och älskar att dela det med sin familj.
Även svärfar Kjell har sitt vårdträd – en vacker gammal ek som
växer i hagen, komplett med uggleholk och allt. När det kommer
till eken har Kjell sina egna planer, avslöjar Bibbi, när maken inte
hör.
– Han brukar säga att eken är den perfekta platsen för ett bröllopsfoto om Robert och Emelie väljer att slå till. Men vi får väl se
hur det blir med den saken. Det är ju den nya generationen som
bestämmer, särskilt i en sådan sak… 
I samband med att de tog över gården beslutade Robert och Emelie om en större avverkning. Kjell är en självklar diskussionspartner.
Sydveds Anders Gustafsson har fungerat som rådgivare i de skogliga frågorna i samband med generationsskiftet.
aktivt skogsbruk · 9
SKOG & INDUSTRI |
Sedan årsskiftet har jag fått förmånen att leda Sydved in i
framtiden. Ett Sydved med absolut fokus på att ha relationer
och a≠ärer med privata skogsägare.
Lars Gabrielsson, vd Sydved
Med Sydved in i framtiden
Nu när drygt en månad har gått har jag
naturligtvis fått massor med nya intryck och
fördjupat mig ytterligare i förutsättningarna
för aktivt skogsbruk i Götaland. Tidigare
har jag under många år jobbat med skog
och skogsindustri i andra delar av landet.
De skogliga förutsättningarna varierar en
hel del mellan olika landsdelar.
Trädslagsblandningen med mer gran
och högre lövandel kräver sina speciella
kunskaper och skötselprogram. Den högre
tillväxten innebär bland annat att det gäller
att vara med och utföra skötselåtgärder i tid
på ett helt annat sätt än i min egen skog i
Norrland. Det händer helt enkelt mycket
mer på kortare tid.
Central ägande- och brukanderätt
Redan första veckan kom jag i kontakt med
upparbetningen av stormfälld skog efter
höstens stormar. Här finns resurser och erfarenhet för att utföra arbetet med att röja
upp och hinna bli klar med virket ur skogen
innan skadeinsekterna svärmar.
Tidigt kom jag också, med glädje, i kontakt med Sydveds engagemang i projektet
aktivt skogsbruk · 10
Mera Tall. En viktig branschgemensam satsning för att hitta vägar framåt i ett läge där
tall­andelen i sydsvenska skogsföryngringar
minskat kraftigt, även på marker där tall är
lämpligaste trädslaget.
Andelen privatägd skogsmark är högre i
Götaland än i andra delar av landet. Min
personliga grundsyn är att den enskilde
skogsägarens lagstadgade ägande- och
brukanderätt är helt central för det privata
skogsbrukandet. I debatten om balansen
mellan olika intressen i samhället kommer
skogsägarens berättigade krav på avkastning
från skogen allt för sällan fram.
Större arealer skyddad mark?
Vi har supervalår (riksdag, kommun, landsting och eu) i skogslandet Sverige i år och de
senaste veckornas debatt om att det sannolikt jobbas i miljödepartementet med förslag
på ytterligare stora arealer skyddad mark
gör mig oroad.
Skulle detta vara målet från regeringen,
menar jag att det krävs omfattande konsekvensanalyser avseende sysselsättning, industrins framtida konkurrenskraft, överlevnad
med mera. Jag tror att det är synnerligen
viktigt att på plats i skogen ge politiker och
andra företrädare i samhället en nyanserad
bild av vad modernt skogsbruk innebär.
Positivare marknadssignaler
Just nu är det full fart i skogen. Förutsättningarna för avverkning har varit bra i början av året och marknadssignalerna är något
mer positiva än i höstas.
Sågverken har hög produktionstakt och
förbättrad utlastning efter ett tuft 2013.
Marknaden för tryckpapper är för närvarande mer balanserad efter de omfattande
kapacitetsnedläggningar som genomförts
under föregående år. Massamarknaden har
även den förbättras de senaste månaderna.
Dock finns orosmoln för hur de europeiska
och amerikanska ekonomierna utvecklas.
Bland annat med tanke på ekonomins efek­t­er
på de för exportindustrin så viktiga valuta­
kurserna.
Genomtänkt och avancerat skogsbruk
Under min första tid på Sydved har jag haft
kontakt med några av de skogsägare som
foto: Bosse Lindqwist
«Jag tror att det är
synnerligen viktigt
att på plats i skogen
ge politiker och
andra företrädare
i samhället en
nyanserad bild
av vad modernt
skogsbruk innebär.»
idag samarbetar med Sydved. I förra veckan
pratade jag med en skogsägare som hade
gjort sin första leverans till Sydved. Hon
berättade för mig att hon har haft en felaktig
bild om hur avverkning går till i praktiken.
Att det är mycket mer genomtänkt, planerat och avancerat med system och rutiner
för miljöhänsyn, hänsyn till allmänheten,
och att inte minst själva utförandet görs av
synnerligen kompetent personal.
Min erfarenhet är att precis så brukar de
flesta som normalt inte håller på med skogsbruk reagera när de möter dagens skogsbruk
i praktiken. Därför är det så viktigt att vi
berättar vår gemensamma historia; vad det
är vi håller på med, vi som aktivt brukar
skogen.
Jag är stolt och glad över att vara med
och leda Sydved in i en ny och spännande
framtid! 
Lars Gabrielsson, vd sydved
aktivt skogsbruk · 11
SKOG & INDUSTRI |
Miljö och e≠ektivitet
i samspel på Nymölla
{ tex t: David Söderlind }
Stora Enso Nymölla blev nyligen första svenska företag att uppnå
Svanenmärkningens hårdare kravnivå.
«Det känns mycket glädjande. Miljöanpassade produkter har varit
en naturlig del i brukets utveckling under många år», säger Nymöllas
vd Michael Lindemann.
På en marknad som hårdnar och kräver
nytänkande är miljöanpassade produkter en
av de viktigaste komponenterna för att stå
sig stark i konkurrensen.
Stora Enso Nymölla använder sig sedan
många år av en tcf, Total Chlorine Free,
process, som innebär att blekningen sker
helt utan klor.
– Nymölla är en förebild när det gäller att
minska klimatbelastningen. Att klara våra krav
innebär att bruket har en mycket energiefektiv produktion och att merparten av energin
produceras av förnybara råvaror, säger Ulla
Sahlberg, ansvarig för papper på Svanen.
Miljökrav sporrar
Investeringar i brukets återvinningspannor
som omvandlar ånga till el för brukets processer är ett exempel på satsningar för ett
efektivt energiutnyttjande.
– Det är viktigt att se miljökrav som en
sporre till utveckling snarare än ett hinder.
Vi har idag flera miljömärkningar utöver
Svanen som vi är stolta över; eu-blomman
till exempel. Dessutom är vi miljöcertifierade
enligt iso 14001 och köper stor del fsc- och
pefc-klassat virke. Som sagt, det utvecklar
och stärker oss, säger Michael Lindemann.
Investeringar på 200 miljoner
Michael Lindemann beskriver 2013 som ett
år av både med- och motgångar.
aktivt skogsbruk · 12
– Marknaden för finpapper minskar. Och
det är naivt att tro att den kommer att bli
vad den en gång var. Användarmönstren
visar att läsplattornas genomslag är stort.
Dessutom satsar många organisationer på
papperslös hantering av dokumentation
och administration. Vi måste anpassa oss
för att göra våra produkter attraktiva och
lönsamma.
Vad är nyckeln för att vässa konkurrenskraften?
– Miljömässiga produkter är som sagt en
stor del. Anpassad kostnadsbild en annan.
Känslan är att vi ligger väldigt långt framme
när det gäller dessa faktorer. Vi har i perioden 2012–2013 närmare 200 miljoner i olika
investeringsprojekt – och det har man inte
om det inte finns en stark framtidstro.
Balans mellan skog och industri
Närheten till den svenska råvaran är en del
som Michael Lindemann gärna framhåller.
– Balansen mellan industri och leverantören är viktig. Vi är i ett beroendeförhållande
till varandra där båda parterna gynnas av
att det går bra för den andre. Utan industri,
inga bra virkespriser. Utan skogsägare med
en kvalitativ råvara, ingen industri, säger
Lindemann.
Han vill också se branschgemensamma
satsningar på information om det svenska
skogsbruket.
– Vi har varit dåliga på att visa att papper
Michael Lindemann,
VD Stora Enso Nymölla.
som kommer från svenskt skogsbruk är en
förnyelsebar råvara och ett marknadsmässigt bra val. Genom hela kedjan från ett
aktivt och uthålligt skogsbruk till en miljö­
klassad tillverkning i moderna processer.
Hela skogsindustrin har en viktig del i att
sprida budskapet om att det inte är farligt
eller dåligt för miljön att använda pappersprodukter. Tvärtom är ju den livskraftiga
skogen bra för miljön. Vi har ett större
virkesförråd än någonsin och bedriver ett
uthålligt skogsbruk med återplantering – ett
skogsbruk att var stolta över. 
Nya krav
Nymöllas kopieringspapper Multi-­
copy har sedan tidigare varit Svanenmärkt. Men när Svanen successivt
höjer kra­ven måste företag ansöka
om en omprövning för att få fortsätta
Svanenmärka produkten.
Några förändringarna i kraven:
• Krav på låg energiförbrukning vad
gäller el och bränsle för att minska
CO2-utsläppen från produktionen.
• Ny redovisningsplikt för CO2 på
transporter.
• Förbud mot miljö och hälsofarliga
kemikalier, till exempel bisfenol A.
Marknadskollen
Timmer
Stark efterfrågan i hela Sydveds
verksamhetsområde. Sågverken ökar
produktionen och säljer och levererar
i högt tempo. Men timmerlagren fylls
snabbt, så utan kontrakt kan det lokalt
bli problem att placera stormtimmer
senare under våren. Stora Enso Nymölla utanför Sölvesborg.
Massaved
Normal avsättning för barr- och björkmassaved. Ökad, stark efter­frågan på
bok- och aspmassaved.
Generellt väntas stabil avsättning
under våren och sommaren, inga längre
planerade underhålls- eller investeringsstopp. Under våren kommer sanno­likt
«extra» volymer massaved från stormarna.
Biobränsle
Högre förbrukning och biobränslelager
som sjunker ger god efterfrågan.
Uttaget av biobränsle kan öka som grot,
bränsleved och lokalt även som sortimentet delkvistat. Ökat fokus på förbättrad planering
och logistik, med bland annat en större
andel av leveranser direkt mot förbrukare, exempelvis värmeverk.
SKOGSSKÖTSEL |
SKOGSSKÖTSEL
Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på
skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi
och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något!
Just nu i din skog
Markberedning
Hoppa inte över markberedningen! Det ger den nya plantan
flera fördelar, bland annat så ökar marktemperaturen och konkurrensen från hyggesvegetationen minskar. Allt detta gynnar
plantornas överlevnad och tillväxt. Det finns olika markberedningsmetoder och du väljer den som passar växtplatsen bäst.
Ofta är en väl utförd högläggning den bästa markberedningen.
Rådgör gärna med din Sydvedare!
Plantering
Marken ligger beredd och plantorna är levererade – nu är det
bara jobbet kvar. Hantera plantorna varsamt innan plantering.
Förvara dem skuggigt och svalt, då plantornas rötter är oerhört
känsliga för solens strålar.
Eftersträva en hög punkt. På friska och fuktiga marker ger det
en bra dränering och god syretillförsel. Plantan bör sättas i ren
mineraljord, 1–2 decimeter från humuskanten för att minska
risken för snytbaggeangrepp.
Rätt kläder och utrustning gör arbetet lättare och roligare;
välj gärna tunna följsamma kläder i funktionsmaterial. Lång­
ärmat skyddar från plantornas stickiga barr och irriterande
insekter. En rymlig planteringssele fylld med väl sorterade plantor skyndar på arbetet och ger dig rätt ergonomiska förutsättningar.
Snytbaggebehandla nya planteringar
Nya planteringar, från hösten eller förra våren, kan behöva
efterbehandlas mot snytbagge. Sol och värme försämrar skyd­
det hos kemiskt förbehandlade plantor. En av de vanligaste
orsakerna till misslyckade planteringar är just skador orsakade
av snytbaggen. De gnager på de nysatta plantornas bark, och
om plantan ringbarkas eller får tillräckligt mycket gnag kan
den dö.
aktivt skogsbruk · 14
Risk för stora angrepp
av granbarkborren
{ tex t: Annsofie Öhman }
Nu varnar Skogsstyrelsen för att risken för angrepp av granbarkborre
kommer vara stor under 2014. Stora mängder stormfällda träd och
sensommarens torka 2013 är en perfekt grogrund för granbarkborren.
Stormarna Simone och Sven, som drog in över Götaland i slutet av oktober samt i början av december, fällde sammanlagt mellan 670 000–800 000 skogskubikmeter virke i Skåne
och omkring 400 000 skogskubikmeter i Halland. I Blekinge och
Kronobergs län som drabbades mest av stormen Simone fälldes 150 000–170 000 skogskubikmeter respektive cirka 500000
skogskubikmeter.
Spridda vindfällen
Träden ligger ofta spridda, ett fåtal per hektar, vilket försvårar
upparbetningen och därmed gör den dyrare. Skogsstyrelsen vill
dock understryka att det kan bli dyrare att avstå upparbetning
eftersom angrepp av granbarkborre kan få stora ekonomiska konsekvenser för den skogsägare som drabbas.
En anledning till att läget är så allvarligt nu är att många träd
har drabbats av så kallad torkstress på grund av den kraftiga torkan i skogen under sensommaren 2013. Det, i kombination med
stora mängder kvarliggande stormfällda träd, riskerar bli grunden
för en omfattande härjning av granbarkborren
Bortforslat senast 1 juli
Inom de stormdrabbade områdena får inte mer än tre skogskubikmeter skadat granvirke inom ett hektar lämnas kvar i skogen.
Stormskadat virke måste vara bortforslat från skogen senast 1 juli.
På grund av risken för angrepp av granbarkborre är det viktigast
att i första hand få ut stormfällda granar ur skogen och i andra
hand tallvindfällen.
Och har du inte redan inventerat din skog efter stormarna är
det hög tid att göra det nu och anmäla eventuella stormskador till
din Sydvedare.
Till sist, kom ihåg att risken för olyckor är stor i stormfälld skog
– och att du inte ska upparbeta stormfälld skog om du inte har
nödvändiga kunskaper och rätt skyddsutrustning. 
aktivt skogsbruk · 15
SKOGSSKÖTSEL |
Robert Johansson och Anders Larsson på Åkershults
Skogstjänst betonar flexibiliteten som planterings­
aggregatet erbjuder: «Den markbereder och planterar
i samma moment. Dessutom kan vi rensa diken och
fixa till vägar när vi ändå är på plats.»
aktivt skogsbruk · 16
y
{ tex t & foto : David Söderlind }
Markberedning och plantering
i samma moment
Det är ännu några veckor till årets planteringssäsong ska dra igång på allvar. Ett tunt
täcke av årets sista (?) snö ligger på marken i trakterna av halländska Hylte. Men på
Åkershults Skogstjänst är planeringen i full gång.
«Vi har kompletterat vår grävmaskin, som brukar användas vid markberedning, med
ett planteringsaggregat. Aggregatet gör – i ett och samma moment – en högläggning,
planterar plantan och ger den en skvätt vatten», berättar Anders Larsson.
Det är framförallt flexibiliteten som Anders Larsson, som
driver Åkershults Skogstjänst, såg potential i när han valde att
investera i aggregatet. Främst riktar företaget in sig på skogsägare
som har flera mindre hyggen (runt 1 hektar) som ska återplanteras.
– Vi ser att det finns många skogsägare som har flera små hyggen som ska planteras. Där blir vi efektiva. Så jag räknar med att
maskinen kommer att gå i plantering från april fram till midsommar
och sedan ytterligare någon månad
i höst.
Han menar att den här lösningen
blir konkurrenskraftig jämfört med
att ta dit separat markberedare och
manuell plantering.
– Vi kan också rensa diken och fixa till någon basväg när vi ändå
är på plats med grävmaskinen. Att byta från planteringsaggregatet
till en skopa tar bara ett par minuter, berättar han.
Men som alltid ska det anpassas för förutsättningarna på det aktuella hygget och där det är väldigt stenigt är maskinen inte efektiv.
– Och ligger det mycket grönris kvar blir det inte heller efektivt.
Har riset barrat av fungerar det, men inte om riset fortfarande är
färskt, tillägger Anders Larsson.
– Med tanke på att merparten av hyggena idag risanpassas* går
det ju i linje med detta. Det talar
för det här systemet, konstaterar
Sydveds Anders Persson.
«Det finns många skogsägare som
har småfläckar från stormarna
att plantera. Då blir det suveränt
med den här maskinen.»
Risanpassade hyggen passar bra
Anders Persson, virkesinköpare på Sydveds distrikt Hylte, ser fram
emot att kunna erbjuda distriktets skogsägare den här tjänsten.
– Det finns många skogsägare som har småfläckar från stormarna
att plantera. Då blir det suveränt med den här maskinen.
150–200 plantor i timmen
Planteringsmaskiner i sig är ju
ingen nyhet. Ändå har inte genomslaget varit så stort.
– Det känns som att det är först nu som man är kvitt barnsjukdomarna och börjar nå efektivitet, säger Anders Larsson.
En av de kritiska punkterna är den manuella laddningen av plantorna i magasinet, som sitter på ovansidan av aggregatet.
– Hela dagsransonen med plantor måste bäras med på maskinen
för att det ska bli efektivt. Det löser vi genom att placera dem i
skopan bak på grävmaskinen, säger Robert Johnsson, maskinförare
på Åkershults Skogstjänst. 
*Grenar och toppar plockas ut för att bli bränsle.
aktivt skogsbruk · 17
SKOGSSKÖTSEL |
Anders Larsson, ägare Åkershults Skogstjänst, Anders Persson, virkesinköpare på Sydved
och Robert Johansson maskinförare på Åkershults Skogstjänst.
Magasinet laddas manuellt med 72 plantor åt gången. Kapaciteten
är 150–200 plantor i timmen. Och det måste vara täckrotsplantor
för att passa i magasinet.
Från manöverpanelen i hytten styrs aggregatet att göra en så
kallad omvänd torva; den vänder på jorden, pressar till högen och
sätter plantan och vattnar.
– Vattenduschen kan ju givetvis även kompletteras med näringsgiva
eller behandling mot insektsangrepp, berättar Anders Larsson.
Exakt plantantal via gps
Markberedningen sker genom så kallad högläggning.
– Det blir aldrig plantering nere i en håla som riskerar fyllas med
vatten och dränka plantan, utan det blir en hög och fin placering.
aktivt skogsbruk · 18
Metoden är därmed efektiv på blötare marker, säger Anders Persson.
– Det blir ju inte heller en fåra som när man harvar. Det minskar
slyuppslaget på sikt. Slyet får sämre förutsättningar eftersom det
bara är området kring plantan som markbereds, inflikar Robert
Johnsson.
Manöversystemet reglerar enkelt planteringsdjup, tilltryckning
och övriga variabler i planteringen. Dessutom tilldelas varje planta
en egen position via gps.
– Det intressanta med det är att man exakt på antalet kan ange
hur många plantor som finns på hygget. Ett kvalitetskvitto gentemot
skogsägaren, konstaterar Anders Larsson. 
Så här går det till
❶
❷
Magasinet laddas manuellt med täckrots­
plantor. Hela dagsransonen med plantor
placeras på skopan, bak på grävmaskinen.
❸
Underdelen på aggregatet vänder på jorden Plantan faller ner genom aggregatet och
planteras i jordhögen. Till sist vattnas plantan.
och skapar en hög att plantera i.
Markberedning genom högläggning
Markberedningsmetod som innebär att jordhögar läggs upp
på markytan. Mineraljord grävs upp och läggs direkt på orörd
humus så att dessa två blandas. Idealisk på fuktig och blöt
mark. Ger dessutom gott frostskydd.
Markberedningens syfte är att skapa en bra start för plantan
genom att skapa god balans mellan syre och vatten. Åtgärden
bidrar dessutom till minskade snytbaggeangrepp, gynnsam
komposte≠ekt och minskad vegetation närmast plantan de
första åren.
aktivt skogsbruk · 19
SKOGSSKÖTSE L |
Gallringsmallen
Ingvar
ger nya perspektiv
En höjdmätare, ett huggarband och ett relaskop är bra
hjälpmedel att ha för att ta fram uppgifter om beståndet.
Ju färskare uppgifter som Ingvar får, desto större nytta.
aktivt skogsbruk · 20
u
{ tex t & foto : Amelie Bergman }
Är du nyfiken på hur din skogsskötsel påverkar bestånden och
lönsamheten i ett längre perspektiv? Då ska du stämma trä≠
med din Sydvedare och Ingvar. Skogs­bruksutvecklare Anders
Ehrenström berättar om hur gallrings­mallen Ingvar kan
användas som strategiskt planeringsverktyg.
Den datorstödda gallringsmallen Ingvar är ett bra beslutsstöd i samband med gallring och skogs­
skötsel. Genom att mata in aktuella uppgifter om beståendet får man prognoser för beståndets
utveckling vid olika gallringsinsatser.
Ingvar är det småvitsiga namnet på Skogforsks digitala gallringsmall och planeringsinstrument. Namnet är en förkortning av
«Interaktiv gallringsvariator» och kan köras på en vanlig pc. Genom
Sydveds gallringsakademi utbildas alla inköpare i programmet och
sedan en tid tillbaka används det som ett komplement till traditionella gallringsmallar. I vår anordnar Gallringsakademin dessutom
en fördjupningskurs i Ingvar för Sydvedare. Anders Ehrenström
berättar hur man kan använda Ingvar för att få bättre koll på sin
skog och välja rätt skogsskötselåtgärder.
Vad är en gallringsmall?
– Skogsstyrelsens tryckta gallringsmall är en klassiker. Den består av
tydliga diagram som visar lämpliga gallringstidpunkter och styrkan
på insatsen beroende på typ av bestånd. Gallringsmallarna finns
för både gran och tall med många varianter för ålder och bonitet.
Varför har ni valt att komplettera med Ingvar?
– Den tryckta gallringsmallen har fortfarande sin givna plats i skogen,
och Ingvar finns ännu inte i en mobil version för läsplatta. Men
väl inkommen i stugvärmen är Ingvar ett väldigt bra beslutsstöd,
eftersom den ger möjlighet att jämföra utfallet vid flera olika scenarion. Vad händer om jag väljer att gallra nu och vad händer om
jag väntar? Du får tillväxtprognoser fram till slutavverkning och
förslag på tidpunkter för kommande insatser. Eftersom du kan ändra
variablerna och jämföra de olika insatserna så är Ingvar ett väldigt
bra sätt att utvärdera sin skogsskötselstrategi. 
aktivt skogsbruk · 21
SKOGSSKÖTSE L |
Beståndet bör ligga inom det gröna fältet. Om det ligger ovanför innebär det en ökad risk för självgallring.
När beståndets höjd ligger till höger om det gröna fältet, det vill säga har passerat 20-22 meter, så avråds från
gallring eftersom det ökar risken för stormskador.
Hur går det till?
– Man matar helt enkelt in uppgifter om beståndet i programmet;
höjd, stamantal, trädslag med mera. Då genererar programmet ett
diagram som visar om beståndet är lämpligt att gallra och när det
i sådana fall är dags – eller i värsta fall, för sent. Så länge beståndet
ligger inom diagrammets gröna fält så är allt frid och fröjd men om
det sticker i väg höjdmässigt så avråder Ingvar från gallring. Vid
20–22 meter bör träden stå i slutavverkningsförband, vid gallring
i högre skog ökar riskerna för stormskador markant.
Hur aktuella måste uppgifterna vara?
– Ju färskare desto bättre. Passa på att träfa din Sydvedare och gå
igenom aktuella bestånd på plats. Mät upp höjd och ta ut grundytor.
Sätt er sedan ner en stund för att gå igenom bestånden i Ingvar
och utvärdera de olika alternativen. Självklart kan man utgå från
skogsbruksplanen. Men då måste man också tänka på att plussa på
det antal år som har gått sedan planen gjordes.
Vilka är fördelarna med Ingvar?
– Först och främst så lär du dig mycket om din skog och får en
bättre förståelse för vad dina skogsskötselinsatser i dag betyder
aktivt skogsbruk · 22
för framtida gallringar och uttag. Det blir också väldigt tydligt
hur dåligt utförda röjningar kan påverka ekonomin i form av extra
gallringar eller uteblivna gallringar. Båda kan bli lika kostsamma.
En annan fördel är att du får en så kallad «second opinion». I den
bästa av världar så bekräftar Ingvar din bild av läget. Men ögat
kan luras. Skogen kan också ha växt fortare än skogsbruksplanen
har beräknat. Och det kanske känns som om du gallrade beståndet
alldeles nyss, men tiden springer iväg och det är lätt att ta fel på ett
år hit eller dit. Att köra aktuella uppgifter genom Ingvar gör att du
får bättre koll på bestånden.
Kan du ge ett exempel?
– Ja, jag var faktiskt ute och kollade ett bestånd på min egen fastig­
het nyligen. En t24 som enligt skogsbruksplanen och min egen
okulära bedömning bör gallras omgående. Men när jag matade in
uppgifterna i Ingvar så får jag beskedet att jag – om jag vill – kan
vänta med att gallra i ytterligare några år. När jag vet vilken tid jag
har att spela på kan jag samordna insatserna på fastigheten på ett
bättre sätt och därmed också få en bättre ekonomi, avslutar Anders
Ehrenström. 
Så funkar Ingvar
Inmatning
Uppgifter om beståndet läggs in. Höjd, stamantal, ålder och trädslag.
Grundytediagram
Beståndsuppgifterna visas i ett diagram. Beståndets grundyta visas på y-axeln
och övre höjd och ålder på x-axeln.
Beräkning
Tidpunkt och uttag för nästa gallring läggs in. Ingvar beräknar trädens tillväxt
efter gallringen. Med utgångspunkt i de inmatade uppgifterna kan Ingvar även
föreslå ett skötselprogram ända fram till slutavverkning. Beräkningen visas i
form av ett diagram, på samma sätt som i den klassiska, tryckta gallringsmallen.
aktivt skogsbruk · 23
SKOGSSKÖTSE L |
•
{ tex t: Annsofie Öhman. illustr ationer : Frida Axell }
Håll dina skogsbilvägar
i bra skick
Väl underhållna skogsbilvägar är en god investering för din skog. Inte minst
för att det blir lättare, och därmed mindre kostsamt, att få ut virket ur din
skog vid avverkning. Genom att regelbundet se över och underhålla vägarna
på din fastighet håller du dem i bästa skick.
aktivt skogsbruk · 24
Vatten kan på kort tid
förstöra en väg, och många
av åtgärderna handlar om att
hindra vattnet från att stanna
i och på vägen. Passa på att
ta itu med underhållet när
tjälen har gått ur jorden och vägen fortfarande har sin naturliga
fuktighet kvar.
Hyvla och sladda vägen
Är det rätt lutning på skogsbilvägen eller behöver den hyvlas av?
Vägen bör ha en lätt lutning ut från mitten av vägbanan så att
vattnet rinner ut i dikena i stället för att stanna på vägytan. Hyvla
ut till dikesslänten. Hyveln ska skära ned under botten på de djupaste ojämnheterna. Om det behövs, fyll igen hjulspår och hål
med lite extra grus.
En gång om året kan vägen behöva sladdas; grusytan på vägen
jämnas till samtidigt som man får bort eventuell växtlighet på vägen.
Röj bort buskar
och intill vägen ger en snabbare upptorkning av vägen, ökar sikten
i kurvorna och gör att grenar och kvistar inte skrapar i fordonen.
Röj ungefär två meter från vägkant, gärna bredare i kurvor och
vägskäl.
Rensning av vägdiken
Rensa bort grövre växtlighet som grenar, slam och andra hinder
från vägdiken. Det är särskilt viktigt att göra detta vid vägtrummorna. Ett väl underhållet dike med bra vattenavledning minskar
risken för översvämning, som kan orsaka vägskador. Dikesrensning kräver inga tillstånd eller anmälan, men kräver samråd enligt
miljöbalken.
Vägtrummor
Kontrollera statusen på vägtrummorna. De kan slamma igen
eller blockeras vid till exempel snösmältning, dikesrensning eller
avverkning. Kontrollera trummans in- och utlopp samt trummans
utloppsdike. Rensa upp vid behov. Är trumman väl tilltagen för
att klara skyfall? 
Röj bort gräs, sly och annan växtlighet som finns vid vägkanterna.
All växtlighet binder vatten till vägen. Röjning av vegetation på
För dig som vill ta ett steg till…
Finns det några «flaskhalsar» som behöver åtgärdas; till exempel
smala kurvor och för små vändplaner? Kontrollera också att
anslutningarna till det ordinarie vägnätet är tillräckligt breda.
Det är ofta relativt små åtgärder som krävs för att undvika det
ekonomiska avdraget som det innebär när lastbilen inte kan
gå in med bil och släp.
Enligt Virkesmätningsföreningen bör körbanans bredd vara 3,5
meter. På raka och jämna partier kan det räcka med 2,8 meter.
I kurvor måste körbanan vara bredare och bredden beror på
hur brant kurvan är. Ju brantare kurva, desto bredare måste
vägen vara. Träd, grenar, stolpar eller andra hinder som kan
skada fordon får inte finnas närmare än 2 meter från vägmitt.
Detta gäller ända upp till 4,5 meter över vägen.
Läs mer om krav på skogsbilvägar på sydved.se eller på vmfsyd.se.
aktivt skogsbruk · 25
SKOGSLIV |
Hönsen ger nytt liv
åt lagårdsbacken
Drömmer du om egna sprättägg? Gör slag i saken! Höns är lättskötta djur som kräver lite jobb.
Väljer du en lantras får du dessutom ett vackert inslag på gårdsplanen, samtidigt som du gör
en kulturgärning. Ronny Olsson, författare och illustratör till boken «Höns, ankor och gäss –
Handbok för nykläckta lantrasägare», berättar hur du går till väga.
aktivt skogsbruk · 26
| SKOGSLIV
{ tex t: Amelie Bergman }
Att satsa på lantraser är inte bara
en kulturgärning – hönsen är ju
vackra också!
omma lador och uthus finns det gott om
på våra skogsfastigheter, och allt färre av oss har
erfarenhet av att hålla djur. Men höns kanske kan vara
en idé för den som vill ha lite kackel på lagårdsbacken?
Absolut, säger Ronny Olsson. Ronny, från Gyllsjö utanför Klippan, är en av landets specialister på lant­raser.
Han är aktiv i flera olika bevarandeföreningar och sitter bland
annat i styrelsen för Svenska Lanthönsklubben.
– Hönsen och katterna är det sista som lämnar gården. Äldre
människor som väljer att bo kvar på sin gård har ofta kvar sina
höns, även om de har gjort sig av med alla andra djur. Orsaken är
att höns är så lättskötta.
Förespråkar frigående
Svenska Lanthönsklubben ivrar för bevarandet av de svenska lantraserna och vill helst
se små hushållsflockar som hålls så fritt och
naturligt som möjligt. Den höna som har
lyckan att få leva sitt liv i hönshuset hos någon
av Svenska Lanthönsklubbens 2000 medlemmar kan räkna med att få sprätta runt i dynghögen efter behag och kan lugnt ruva fram
sina kycklingar och bala under favoritbusken.
Klubbens verksamhet går främst ut på att
bevara raserna i levande genbanker och man
anordnar inga utställningar. Faktum är att
Ronny Olsson får tuppjuck när skönhetstävlingar för höns kommer på tal:
– Inom lantraserna har naturen gjort sitt urval i hundratals år.
Så fort människan ska ge sig på att poängsätta saker går det illa.
Vem vill ha dysfunktionella skönhetsdrottningar?
Vaksam på rovdjur
En orsak till att lantraserna är så lättskötta, är att de inte är fram­avlade
för en viss specialitet. Däremot är de generalister – och specialister
på att överleva. En lantrashöna lägger drygt 100 ägg per år och var
tredje höna ruvar fram kycklingar. Äggen från en lantrashöna känner du igen på att de oftast är ljust bruna och har en generös gula.
– Det spelar ingen roll hur mycket du försöker manipulera en
lantrashöna med foder, ljus och värme. Hon värper inte mer för det.
Men hon är djävulskt vaksam. Mina Åsbohöns kan skilja mellan
en glada och en hök. Är det en hök är hönsen puts väck innan man
hinner blinka. Rovdjur får man alltid räkna med, men lantrasernas
vaksamhet och reproduktion gör att de kan gå fritt utan större
problem.
Räddat kulturarv
De svenska lantraserna har utvecklats under lång tid, och har påverkats av lokala förhållanden. Förr i världen hade varje trakt sin höns­
typ. Det var runt år 1900 som specialförädlade höns med utländsk
härstamning på allvar gjorde entré i hönsgårdarna. Framförallt var
det värprasen Leghorn som togs in i landet och maskinkläcktes i
stora mängder. Därefter fortsatte specialiseringen i rasande takt.
Lantraserna ofrades, medvetet, på produktionens altare.
Det var först i skarven mellan 1980- och
1990-tal, när fn-konventionen om biologisk
mångfald kom till, som allt fler insåg värdet
av att bevara de små spillror som fortfarande
fanns kvar. Entusiaster inledde ett omfattande
detektivarbete och for land och rike runt i
jakten på gamla gårdsflockar som överlevt. Då
var Ronny Olsson redan veteran i sammanhanget och hade räddat Åsbohönan, som är
de fattiga skogsbygdernas alldeles egen höna.
Skogsbygdernas höna
– Allt började med min Morbror Malte som
var verksam som snickare i trakten. En dag
blev han kallad till tre äldre damer som behövde hjälp. Hemma på
gården hade de en stor flock höns som fick gå runt precis som de
ville, inne och ute. Jag tror till och med att de värpte i sängarna.
Malte tyckte att det var rackarns fina höns och fick med sig några
som betalning. Jag fick hälften. Några år senare var damerna borta
och hela flocken slaktad.
Går man hönstankar i Småland och norra Skåne är Åsbohönan
ett naturligt val. Men man ska inte känna sig tvungen att satsa på
en speciell ras, tycker Ronny.
– En del av charmen med lantraserna är att de kan få så många
olika färger – och att de får lov att ha det. Välj den du tycker om! De
flesta av våra lantraser är väl anpassade till vårt klimat och klarar
sig fint i alla delar av landet. 
aktivt skogsbruk · 27
SKOGSLIV |
Checklista för dig
«Hönsen
och katterna
är det sista som lämnar
gården.
som
vill
ska≠a
höns
Äldre människor väljer ofta att ha kvar sina höns.
Orsaken är att de är så lättskötta.»
•Välj ras. Om du ska ha hönsen för självhushållning och inte vill sälja ägg är en lantras perfekt.
•Några hönor och en tupp räcker till att börja med. Lantraserna är inte känsliga för inavel och eftersom
en relativt stor andel av hönsen ruvar sina ägg, så kommer din gårds-
flock att växa med tiden. 15–25 individer är en vanlig flockstorlek.
•Hönshuset kan du inreda i vilket uthus som helst. Räkna med en halv kva-
dratmeter per höna. Inred med värpreden. Huset ska vara torrt och dragfritt men att isolera är inte alltid nödvändigt. Höns klarar några minusgrader, faller temperaturen under –10C°, så bör det finnas uppvärm-
ningsmöjligheter. Vattnet får inte frysa så rent praktiskt är det smart att hålla hönshuset frostfritt.
•Höns behöver frisk luft varje dag och ska helst få röra sig fritt. De avgör bäst själva om de vill vara ute eller inne på dagen. På natten måste de vara innestängda annars tar mården eller räven dem förr eller senare.
På vintern, när marken är frusen vill de ha ett sand- eller grusbad
i hönshuset för den dagliga toiletten.
•Utfodra med blandsäd på havre, korn och vete. Komplettera med matrester och ge snäckskal för skalbildningen och tillgång till färskt vatten. På sommaren hittar frigående höns en del av sin egen föda
på egen hand. aktivt skogsbruk · 28
De svenska lantraserna
Åsbohöna
Anspråkslös och van att
överleva under magra förhållanden, då den stammar från de nordskånska
och småländska skogsbygderna. De ursprungliga
flockarna med Åsbohöns
kommer från de skånska
byarna Esborrarp och
Linneröd. Åsbohönan kan
variera mycket i färg – allt
från vildfärg till vete, vitspräcklig, svart och blå.
Ölandshöna
Den öländska hönan
räddades i sista stund då
en tupp och fem hönor
återfanns i byn Kåtorp, på
samma gård där den sista
ölandshästen levde. De
varianter som fanns kvar
var grårandiga och beige,
i dag har även en och
annan svart och vildfärgad avlats fram.
Gotlandshöna
Gotlandshönan har sitt
ursprung på Fårö, där
den upptäcktes av två
entusiaster på varsitt håll.
Gotlandshönan är robust
och är oftast vildfärgad
eller brun.
Kindahöna
En lokal hönsstam från
Kindabygden i Östergötland. Äldre människor
som känner igen hönsen
från barndomen talar ofta
om de svarta hönsen med
lustig kam och håriga
ben. Den ursprungliga
gårdsflocken kommer från
Västra Eneby socken.
Hedemorahöna
En allmogehöna från
Dalarna. Hönsen användes traditionellt som
brudgåvor och har funnits
i trakterna så länge man
kan minnas. Dagens
Hedemorahöns kommer
från byn Trollbo. De är blå
och svarta, ibland med
inslag av annan färg, vita
eller nästan vita.
Orusthöna
De första exemplaren av
Orusthöna samlades i en
flock redan på 1910-talet.
Färgen är oregelbundet
vit och svartspräcklig, och
på en del djur går vildfärgen igenom.
Bohuslän-Dals svarthöna
Historierna berättar om
en gammal, korpsvart
hönsstam – ibland kallad
svarthöns – i gränstrakterna av Bohuslän-Dal och
Norge. De höns som ligger
till grund för dagens kommer från Bullarebygd. Den
svarta färgen breder inte
bara ut sig över ∏ädrarna
utan också på kam, slör,
näbb, ben och hud. Till
och med köttet är mörkt.
Dvärghöns
Till lantraserna räknas
också Gammalsvensk
dvärghöna och Öländsk
dvärghöna.
Bjurholmshöna
Förr i världen var de små
lantrashönsen allmänt
förekommande i Västerbotten. En liten rest
hittades av en slump hos
en 90-årig kvinna i byn
Bjurholm år 2011. Där hade
hönsen gått sedan hennes
farfar tog hem dem från
Norrbyskär utanför Umeå
på 1880-talet. Är medelstor och väl anpassad till
ett kallt klimat. Färgen är
ofta svart eller blågrå.
Förr visst
e
skötte sina i stort sett varj
e gumma
fjäderfä
Nu för
hur man
tiden hål n.
på bäst
Förhoppn
ler dess
a sätt
a
ingsvis
kan denn kunskaper på
nas och
de
att
a
våra sven naturligt hållna lilla bok bidraga gå förlorade
.
gård
ska lant
till kun
rasers beva sflockarnas
fortlevna skaperrande.
d samt till
KOR och
GÄSS
Boktips!
HÖ
ANKOR NS
och GÄ
SS
Ronny Ols
Fakta och bilder från
Svenska Lanthönsklubben
www.kackel.se
son
n
Ronny Olsso
I «Höns, ankor och gäss» ger Ronny Olsson en grundläggande introduktion till hur man
håller ∏äderfän. Boken kostar 160 kr och är utgiven på Svenska Lanthönsklubbens förlag
(kackel.se).
HÖNS AN
Skånsk blommehöna
Den största lantras­
hönan med hemvist i den
sydskånska slättbygden.
Dagens blommehöns bygger på gårdsflockar som
hittats i byarna Vomb,
Tofta och Esarp. Namnet
kommer av att äldre
skåningar ofta talade om
dessa höns som «di gamle
blommede». Blommehönsen är ofta vitspräckliga.
foto sid. 26–27: Elin Pettersson, Annika Brage, Ronny Olsson och Amelie Bergman. foto sid. 28: Ronny Olsson och Sandra Josefsson. foto sid. 29: från vänster till höger; Annika Brage, Ronny Olsson,
Jirka Bärnlund Fors, Anna Bergström, Elin Pettersson, Marie Eriksson, Sandra Josefsson, Ingela Högestig, Ronny Olsson och Monica Sandelin.
aktivt skogsbruk · 29
SÖTT & SALT |
Skånsk äggakaka
med lingon och fläsk
aktivt skogsbruk · 30
Med våren kommer ljuset och då värper också hönorna som mest. Nu är tid att slösa
av den näringsrika råvaran och tillaga en av Skånes mesta landskapsrätter – äggakakan.
Så här gör du en klassisk «äggakaga» som mättar många munnar.
Äggakaka med lingon och fläsk
{ 4 portioner }
10 ägg
8–9 dl mjölk
5 dl mjöl
½ dl socker
1 tsk salt
smör
Vispa ihop ägg, mjöl, salt och socker. Tillsätt mjölken och vispa
till en slät smet. Värm en rejäl klick smör i stekpannan och häll
i hälften av äggsmeten åt gången. Sänk värmen och grädda på
medelvärme. Rör försiktigt i smeten några gånger med en stekspade tills äggakakan har stelnat och fått färg. Vänd över den till
en stor tallrik. Smält en ny klick smör i pannan och låt den sen
försiktigt glida tillbaka i stekpannan. Grädda några minuter på
andra sidan tills den har stelnat och blivit gyllenbrun.
Servera äggakakan med knaperstekt fläsk och rårörda lingon.
Krämig äggröra
Pocherade ägg
Krämig äggröra med grädde är gott och lättlagat – passar lika bra
till frukost som lunch.
Ett pocherat ägg är ett ägg som kokas utan skal. En lättlagad lyx
för helgfrukosten!
2 portioner
4 ägg
½ dl grädde
1 krm salt
svartpeppar
2 msk smör
1 liter vatten
2 tsk salt
1 msk ättiksprit 12%
4 ägg
gör så här
Vispa ihop äggen med gafel i en skål. Blanda i grädde och krydda
med salt och peppar. Smält smöret i en stekpanna på medelhög
värme. Häll i äggsmeten och rör hela tiden med en träslev tills
äggröran börjar stelna – men fortfarande är krämig.
Servera genast! Ät äggröran som den är eller servera på ett
grovt bröd. Rökt skinka, lax och rostbif tillsammans med några
körsbärstomater passar bra till.
gör så här
Koka upp 1 liter vatten i en kastrull med salt och ättiksprit. Låt
vattnet sjuda. Knäck äggen på ett fat eller i en äggkopp och tippa
försiktigt över det i det sjudande vattnet. Låt sjuda i 3–5 minuter
(beroende på hur fast du vill ha äggulan). Lyft upp med en hål­
slev och låt rinna av på ett hushållspapper.
aktivt skogsbruk · 31
•
{ tex t: Annsofie Öhman }
Sju starka disktrikt
på Sydved
Sydved har sett över sin organisation för att vara väl förberedda inför nya
utmaningar på virkesmarknaden. Sju starka distrikt och ytterligare satsningar
inom skogsbruk är huvuddragen i den nya organisationen.
Strukturomvandlingen inom skogsindustrin och på virkesmarknaden, gör att Sydved
från 1 februari har ny stark organisation.
Nytt västligt och östligt distrikt
Sydveds fältverksamhet kommer finnas kvar
inom samma geografiska verksamhetsområde som idag, det vill säga
hela Götaland och delar av Närke.
En av förändringarna är att det har
skapats ett västligt distrikt med tydlig fokus på Hyltebruk. Distrikt Hylte
har slagits samman med södra delen av
distrikt Borås och västra delen av distrikt
Halmstad. Norra delen av Borås sorterar
under Vänersborg och östra delen av Halmstad har flyttat till Älmhult. Samtidigt har
det skapas ett östligt Kalmardistrikt genom en
sammanslagning av tidigare distrikt Vimmerby och distrikt Nybro.
– Distrikten blir mer jämnstora både geografiskt och personalmässigt. De blir också
tydligare orienterade mot Sydveds kunder, det
vill säga Stora Ensos och Munksjös bruk som
Sydved har ansvar att försörja med råvara och
lokala sågverk, säger Pär Johansson, regionchef
för Syd.
Han tillägger att Sydved tills vidare kommer finnas kvar på nuvarande kontorsorter.
aktivt skogsbruk · 32
På samma sätt som idag är distrikten uppdelade i
inköpsområden med en eller flera ansvariga inköpare för varje område. Vårt arbetssätt med Din
Sydvedare lever i allra högsta grad kvar.
Alla leverantörer till Sydved får en
huvudkontakt för sina afärer med
oss. Sydvedaren arbetar med hela
kedjan från första kontakt till afär,
avverkning och fullgjort kontrakt,
för att det ska bli ett så enkelt och givande
samarbete som möjligt.
Satsning på skogsbruk
Sydved fortsätter att utveckla ett
efektivt och miljömässigt uthålligt skogsbruk och förstärker skogsbruksavdelningen med Magnus
Alexandersson. Magnus har lång
och gedigen erfarenhet av skogsbruk
och kommer tillsammans med Anders
Ehrenström och Thomas Höijer arbeta
med Sydveds skogsbruksfrågor. Ansvarig
för avdelningen är Lennart Strömberg, regionchef på Nord:
– Vi gör denna satsning både för att bättre stödja distriktens
verksamhet och för att fortsätta utveckla sydsvenskt skogsbruk.
I takt med att såväl virkesmarknaden, som omvärldens krav på skogsbruket förändras behöver även vår verksamhet vara anpassningsbar.
Detta gäller hela vårt erbjudande om skoglig fullservice – alltifrån
skogsvård till avverkning till de skogsägare vi samarbetar med. 
Irene Oskarsson
Anita Brodén
Josef Fransson
Fem heta frågor om skogsbruk
Var står partierna i frågan om allemansrätten och är det något parti som vill återinföra arvsoch gåvoskatten? Inför höstens riksdagsval har vi tagit tem­­pe­­raturen på skogspolitiken med
fem heta frågor om skogsbruk och mark­ägande.
Roger Tiefensee
{ tex t: Malin Österberg }
Matilda Ernkrans
Jens Holm
Johan Hultberg
Helena Leander
aktivt skogsbruk · 33
❶ Tänker ni införa fastighetsskatt/naturvårdsavgift på skog?
❷ Kommer arvs- och gåvoskatten att återinföras?
❸ Kommer ni att öka eller minska anslagen för inlösen av skogsmark?
❹ Var står ni i frågan om allemansrätten?
❺ Är ni för eller emot röjningsplikt?
CENTERPARTIET
FOLKPARTIET
MILJÖPARTIET
KRISTDEMOKRATERNA
❶ Nej, det skulle vara ett ingrepp
❶ Det har vi inte för avsikt att
❶ Vi har inga skarpa förslag på det.
❶ Vi vill inte förändra någonting i
i äganderätten och på ett påtagligt
sätt försämra ekonomin i skogsbruket.
göra, främst då vi värdesätter att
skogsägare genom frivilliga avsättningar och efterlevnad av miljöhänsyn bidrar på ett avsevärt sätt.
Däremot är vi öppna för att överväga någon form av naturvårds­
avgift för att bidra till finansieringen av naturvårdsinsatser i
skogen, i linje med varje branschs
ansvar för att undvika eller minska
miljöpåverkan inom sin sektor.
beskattningen för skogsfastigheter
i negativ bemärkelse för fastighetsägare. Vad gäller naturvårdsavgifter kan vi inte lägga mer krav på
enskilda markägare, däremot finns
frivillig hänsyn och den är viktig
att man bejakar.
❷ Miljöpartiet var med och avskaf-
❷ Nej, vi har inga som helst tan-
❷ Nej, en återinförd arvs- och
gåvoskatt skulle försvåra generationsskiften för företag och för
lantbruks- och skogsfastigheter.
❷ Folkpartiet har inte för avsikt att
driva frågan om ett återinförande
av arvs- och gåvoskatten. Tvärtom.
❸ De samlade anslagen för åtgär-
❸ Folkpartiet är inte förespråkare
der för värdefull natur respektive
skydd av värdefull natur ska vara
oförändrade. För oss är det viktigt att myndigheterna för en bra
dialog med markägare vid skydd
av värdefull natur. Åtgärder som
naturvårdsavtal bör alltid finnas
med som ett alternativ till inlösen
av mark.
av tvångsinlösen. Dialog och rimlig ersättning är grunden. Skogsmark har utöver det på papper
uträknade värdet också ett stort
emotionellt värde, där generationer förvaltat ett visst område.
fade arvs- och gåvoskatten bland
annat på grund av svårigheterna de
medförde för generationsskiften
i småföretag, och vi tänker inte
återinföra den.
❹ Vi står bakom allemansrätten
vill skydda större arealer skog
måste vi också vara beredda att
betala mer för det.
mansrätten. Men det är viktigt
att värna allas vår möjlighet att
utnyttja rätten och samtidigt också
värna det personliga ägandet. Det
behövs ett tydliggörande av allemansrättens gränser utan att för
den skull inskränka allemansrätten
ursprungliga idé.
men informationen om både rättigheter och skyldigheter måste
göras tydligare. Oansvarigt kommersiellt utnyttjande på annans
mark måste stävjas. Dialog och
relevant ersättning ökar respekten för varandras insatser, mark­
ägaren för arbetet med att skapa
en attraktiv miljö. Entrep­renören
för de intäkter som exempelvis en
turistgrupp ger.
❺ Vi tycker inte att det bör åter-
❺ Vi förordar frivillighet, där
införas en röjningsplikt. Slopandet av röjningsplikten är en viktig
del i skogspolitikens frihet under
ansvar. Däremot bör Skogsstyrelsen öka sina insatser så att skogsägare får bättre rådgivning och
information om röjningens betydelse för god ekonomi och tillväxt.
det är lönsamheten som stimulerar fram en ökad röjning. Olika
stimulansverktyg kan övervägas,
efter­som röjning är oerhört viktigt. Kanske med ett ris-avdrag?
Det kan behövas ekonomiskt incitament då röjning är viktigt.
❹ Centerpartiet står upp för alle-
Roger Tiefensee, riksdags­
ledamot och ledamot i Miljö-och
jordbruksutskottet
aktivt skogsbruk · 34
Anita Brodén, riksdagsledamot
och ledamot i Miljö- och jordbruks­
utskottet
❸ Öka. Om vi från politiskt håll
❹ Vi vill värna om allemansrätten.
Däri ingår också att missbruk av
allemansrätten som förstör naturen ska strafas.
❺ Mot. Staten kan sätta upp ramar
för brukandet så att det inte skadar miljön, men det finns ingen
anledning för staten att reglera
hur skogen ska skötas så lönsamt
som möjligt – det kan den enskilde
skogsägaren avgöra själv.
Helena Leander, riksdags­
ledamot och ledamot i Miljö-och
jordbruksutskottet
kar på det.
❸ Det är en prioriteringsfråga
in­för varje budgetdiskussion. Jag
tycker det är viktigt att vara ärlig,
det kan inte förväntas mer avsättningar om vi inte samtidigt ökar
budgeten.
❹ Jag tror inte att allemansrätten
behöver begränsas om man använder den på rätt sätt. Mycket går att
hantera inom nuvarande lagstiftning. Det är viktigt att företagare
har goda kontakter med grannar
och markägare, och tecknar avtal
där så behövs, ofta gynnar dessa
verksamheter hela bygden.
❺ Det borde ligga i markägarens
eget intresse att röja, eftersom det
är ekonomi i att sköta sin skog. Jag
är mer oroad över var kunskapen
finns i framtiden. Vi måste vara
med och se till att skogsarbete
blir attraktivt och att det finns
utbildningar.
Irene Oskarsson, riksdags­
ledamot och ledamot i Miljö-och
jordbruksutskottet
BAKGRUND
Fastighetsskatt/naturvårdsavgift på skog
Finns inte idag. Exempelvis beskatta skog och skogsbruk med
någon form av naturvårdsavgift.
Arvs- och gåvoskatten
Arvs- och gåvoskatten avska≠ades 2005. Bland annat för att
underlätta generationsskifte.
Inlösen av skogsmark
Produktiv mark avsätts i naturvårdssyfte. Staten ersätter
skogsägaren med ett visst belopp.
Allemansrätten
Frågan om allemansrätten har allt mer hamnat i fokus, bland
annat för att det blir vanligare att privata företag använder
skogen för kommersiellt syfte.
Röjningsplikt
Röjningsbehovet i våra skogar är stort och fortsätter att öka.
Frihet under ansvar eller röjningsplikt för att säkerställa att
skogen brukas på ett hållbart sätt? Till och med 1993 innehöll
skogsvårdslagen röjningsplikt.
MODERATERNA
SVERIGEDEMOKRATERNA
SOCIALDEMOKRATERNA
VÄNSTERPARTIET
❶ Nej, vi tror att det hade varit
❶ Det är inte aktuellt i dagsläget.
❷ Nej, det kommer vi att ställa
❶ Nej, några sådana förslag har vi
❶ Den som står för belastning på
mycket olyckligt att införa en
naturvårdsavgift på skogsmark.
Det går stick i stäv med grunderna
för skogspolitiken, frihet under
ansvar och de två jämställda målen
produktion och miljö.
❷ Absolut inte med en återvald
alliansregering. Arvs- och gåvo­
skatten hade stora negativa kon­­
sek­venser för både enskilda och
samhällsekonomin.
❸ Vilka anslag som kommer att
krä­vas framöver beror till stor
del på hur etappmålet för skydd
av skogsmark kommer att se ut.
Staten måste vara lyhörd med vad
skogsägarna önskar för lösningar
när produktiv mark ska avsättas i
naturvårdssyfte.
❹ Tanken med allemansrätten är
inte att privata företag ska exploa­
tera den i kommersiellt syfte och
bedriva storskalig verksamhet på
annans mark. Vi bör försöka hitta
tydligare regler för var gränsen för
allemansrätten går, men också
jobba med informationsspridning och dialog för att förebygga
problem.
❺ Vi är emot röjningsplikt. Da­­gens
skogspolitik bygger på frihet under
ansvar och det är skogsbrukets ansvar
att inom ramen för skogsvårdslagen
sköta skogen på ett bra sätt. Jag tror
att rådgivning och information är ett
efektivare verktyg.
Johan Hultberg, riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och
jordbruksutskottet
oss emot.
❸ När mark ska inlösas bör målet
inte lagt. Vi ser ingen anledning
att ändra det nuvarande beskattningssystemet för skog.
vara att inlösen ska ske till marknadsmässiga priser och att inlösen
kan ske med så lite besvär och oro
för den enskilda markägaren som
möjligt.
❷ Nej, några sådana planer har vi
❹ Vi värnar allemansrätten men
regeringen i att skydda värdefull
natur. I samtliga våra budgetförslag i opposition har vi haft större
anslag än regeringen. Men hur
anslaget kommer att se ut i framtiden beror på hur mycket pengar
det kommer att finnas i budgeten.
vill stärka markägarnas rätt gentemot kommersiella aktörers brukande av marken.
❺ Vi är för röjningsplikt. Sverige­
demokraterna anser att röjningsplikt skulle ge stor samhällsekonomiskt nytta dels för kvaliteten på
skogen och dels för att komma till
rätta med det så kallade röjningsberget. Vidare ser vi att det kan
med­föra en jobb­skapande efekt.
Vi har i riksdagen även motionerat
om återinfört röjningsbidrag.
Josef Fransson, riksdags­
ledamot och ledamot i Miljö- och
jordbruksutskottet
inte. Det var ju den socialdemokratiska regeringen som avskafade
arvs- och gåvoskatten 2005.
❸ Vi har högre ambitioner än
❹ Vi vill betona att allemansrätten innebär både rättigheter och
skyldigheter. Vi bör öka tillsynen
av de företag som verkar i naturmark. Många av företagen ger viktiga arbetstillfällen i glesbygd och
det är en verksamhet som behöver utökas snarare än ytterligare
regleras.
❺ Det finns ett generellt behov
av åtgärder för att öka de skogsvårdande insatser såsom röjning,
gallring och återplantering. Dessa
måste förbättras på ett mer konstruktivt sätt än vad regeringen
hittills kunnat göra, annars riskerar produktionen att bli mindre.
Om det kan göras med eller utan
återinförande av röjningsplikt vet
jag inte.
Matilda Ernkrans, riksdags­
ledamot och ordförande i Miljö- och
jordbruksutskottet
miljön ska vara med och betala
för sin påverkan. Vi vill införa en
naturvårdsavgift för slutavverkning av skog. Intäkterna från
naturvårdsavgiften ska an­­vändas
för formellt skydd, markinlösen
och intrångsersättningar.
❷ Vi vill införa en arvsbeskattning
från 2015 som betalas av dödsboet
innan ett arv skiftas. Arv mellan
makar och sambos undantas, liksom näringstillgångar vid företagsövertagande.
❸ Regeringens anslag för att
bekosta skydd och bevarande
av skogsmark är kraftigt underdimensionerat. För perioden
2014–2016 anslår vi sammanlagt
1,4 miljarder mer än regeringen till
Naturvårdsverket för att skydda
värdefulla naturmiljöer. Huvuddelen av de här pengarna går till
naturreservat i skogen.
❹ Allemansrätten är central för vår
välfärd och vi vill inte inskränka
den. Självfallet ska alla ta ansvar
för natur- och djurliv och visa
hänsyn mot markägare. För oss
är det viktigt att slå vakt om den
allemansrätt som finns i Sverige.
❺ Vi föreslår inte att röjningsplikt
åter ska införas. Vår utgångspunkt
är att naturlig förekomst av lövträd
ska värnas i högre utsträckning än
vad som är normalfallet i dagens
skogsbruk.
Jens Holm, riksdagsledamot
och ledamot i Miljö- och jordbruks­
utskottet
aktivt skogsbruk · 35
UTVALT |
Mat över öppen eld
Spritkök och grillar i all ära, den här gången har vi tagit fasta på att laga mat över den öppna
elden. Känn värmen och dofterna. Lika härligt på långvandringen som på förmiddagsutflykten.
Och allting smakar ju som bekant bättre med utomhusluften (och lite rök) som krydda.
{ Av David Söderlind }
Nyfångat på röken
Några nyfångade fiskar som läggs direkt i röken blir en riktig utomhusfest.
Enkelt och nyttigt. Den här från Kingfisher kostar cirka 399 kronor och finns
bland annat på cabom.se.
Vatten- och vindsäkra gnistor
Väta och vind bekommer inte tändstålet. Gnistorna som bildas är dubbelt så varma som de
från tändstickor. Ett måstekomplement i utekockens redskapslåda. Det här från Primus finns
på jula.se för 109 kr. Och glöm inte att öva, tändstålet kräver lite teknik för att du ska få fyr.
Utekockens ess
Muurikka är utekockens ess i rockärmen. Baka bröd, woka, stek. Det ser
inte bara läckert ut, det smakar fantastiskt också. Finns i flera storlekar och
utformningar. Kanske inget du bär med dig på långvandringen, men väl till
det fasta lägret. Den här 48 cm stora kostar 799 kronor och finns till exempel
på naturkompaniet.se.
aktivt skogsbruk · 36
| UTVALT
Grillstopp
Har du någon gång grillat korv och använt en vanlig pinne som spett har du med säkerhet
också tappat en och annan korv i glöden. Den nesliga upplevelsen blir ett minne blott
med Grandpa’s Firefork, en grillspettstopp som du enkelt nyper fast på grillpinnen.
Funkar lika bra för korv, som en majskolv eller fisk. Kostar 49 kronor på naturkompaniet.se.
Kryddat uteliv
Gör inte avkall på smakerna i utomhusköket. Det här krydd­
kärlet (som dessutom flyter) har plats för salt, peppar och
din favoritkrydda. Kostar 65 kronor på outnorth.se.
Designad vätskeflaska
Klean Kanteen har ett läckert utseende med en stor flasköppning som är lätt att dricka ur och
som gör det enkelt att få ner till exempel isbitar i. Slank design som gör att den passar i de flesta
mugghållare. Classic kostar cirka 249 kronor och kan till exempel köpas på tretti.se. Finns även
i större varianter för att bära med sig mat i.
För varma favoritmackor
En given succé på utflykten som alternativ till den grillade korven. Grilla din
favoritmacka. Fungerar dessutom lika bra på grillen eller i den öppna spisen
hemma. Den här rustika i gjutjärn från Hörnelis kostar 395 kronor och finns
till exempel på naturkompaniet.se. Finns även i en vå≠eljärnsvariant.
Räddande verktyg
Det blir snabbt lite för varmt för kockens händer över den öppna elden.
Satsa på ordentliga stekverktyg. Den här spaden från
Muurikka kostar 165 kronor och finns på naturkompaniet.se.
aktivt skogsbruk · 37
Hur stoppar man en snytbagge?
Hur får jag bästa veden?
Hur blir vildsvinsskinkan godast?
Hur gör jag mina egna jaktkartor?
Hur ska skogen deklareras?
Hur får jag koll på läget i min skog?
Hur många taggar har en igelkott?
Hur vet jag när jag ska gallra?
Hur hittar jag min Sydvedare?
sydved.se
Den enda skogswebb du behöver.
aktivt skogsbruk · 38
| KLIPPT & GALLRAT
Vill du läsa mer om aktuella skatteregler kan du
göra det i årets version
av «Skatterna i skogen».
Lagar och regler inom
skatteområdet förtyd­
ligas med hjälp av
pedagogiska exempel som skogsägare
kan känna igen sig i.
Boken, producerad av
Areal på uppdrag av Sydved,
kommer ut i mars och kan beställas av Sydveds leverantörer på sydved.se.
| FÖR DEK
L AR ATIO
NEN 2014
Box 626, 551
RNA I S
KO G E N
I början av maj ska inkomstdeklarationen vara inlämnad. En av
de största nyheterna som berör just gruppen privata skogsägare
är att man ska lämna en separat momsdeklaration, säger Per
Larsson, redovisningsansvarig på Sydved. Den ska vara inlämnad
senast den 12 maj. Tidigare kunde man deklarera momsen direkt
i inkomstdeklarationen.
En annan förändring som kan ha betydelse för skogsägare är
Skatteverkets ställningstagande angående rationaliseringsförvärv
«När föreligger ett rationaliseringsförvärv av skogsfastighet?».
Bland annat finns krav på att den nya brukningsenheten måste
uppgå till 400 hektar för att anses som rationell och för att de gynnsammare reglerna om förhöjt skogsavdrag ska kunna användas.
– Då ställningstagandet i vissa delar är kontroversiellt är överklaganden och skatteprocesser att förvänta innan ny praxis etablerats,
kommenterar Per Larsson.
Skatterna
i skogen
S K AT T E
En förändring inför årets inkomstdeklaration är att man ska lämna en separat
momsdeklaration. Även Skatteverkets ställningstagande för rationaliseringsförvärv
kan påverka skogsägare som har planer på att förvärva en fastighet. Sydveds
«Skatterna i skogen» guidar dig bland skogens skatter.
Lindqwist.s
e
Skogens skatter
18 Jönköpin
g. Tel. 010
46-380 00,
fax 036 -190
ww w.sydve
927
d.se
För deklara
tionen 2014
foto: Kenneth Johansson
Långväga hemvändare
Ladusvalan (Hirundo rustica), som är vår största svala, är en av
världens mest spridda landfåglar. Den är lätt att känna igen på
sin glänsande blåsvarta ovansida, vita undersida och rödbruna
haka – och till det en lång stjärtpenna.
I Sverige finns ladusvalan i hela landet, utom i ∏ällen, och är
framför allt knuten till jordbruksbygder. Den häckar ofta i ladugårdar, båthus eller under bryggor, och bygger ett öppet bo av
saliv och lera. Svalan livnär sig av små insekter som den fångar i
luften.
Ladusvalor färdas långt och i slutet av sommaren börjar de
första fåglarna flytten till Sydafrika. Merparten av ladusvalorna
återvänder i maj, men några kommer redan i slutet av april.
aktivt skogsbruk · 39
KLIPPT & GALLRAT |
Gallring i hjärtat av Värnamo
I januari genomförde Sydved en gallring med fokus
på naturvård i Apladalen – en uppskattad natur- och
hembygdspark i hjärtat av Värnamo.
Apladalen är ett 25 hektar stort område med lummig natur och
vackra stigar. Ett 20-tal olika trädslag, bland annat al, hägg, ek,
bok, lönn och äppelträd, samsas i parken.
Här finns också ett hembygdsmuseum, gamla byggnader från
1700- och 1800-talen och en ka≠estuga.
Men tiden har haft sin gång och i början av året började projektet
med att gallra och röja upp i parken.
– I januari gallrade vi i den södra delen av parken, där det är
mer hagmarkskaraktär än park. Gamla grova ekar, tallar och björkar dominerar landskapet utmed Lagan. Det har varit en varsam
gallring med fokus på naturvård, men även den estetiska biten
har varit viktig, berättar Sydvedsentreprenören Peter «Spiggen»
Johansson.
I den mer parkliknande delen har Sydved gallrat bort särskilt
utvalda träd längs promenad- och cykelvägar.
Gallringen har inte bara gjorts för att vårda träden i parken,
utan också för att – av säkerhetsskäl – ta bort gamla, murkna träd,
som riskerar att tappa grenar eller falla.
– Föryngringen är ständigt i gång och levande träd blandas
med död ved i olika stadier. Även mitt inne i parken har vi lämnat
kvar grova stockar av ek och vårtbjörk, tillägger Peter Johansson.
Gallringen är klar för denna gång, men fortsätter nästa vinter.
Projektet har letts av Anders Pollack, som är skogvaktare i Värnamo
kommun. All avverkning har skett manuellt av Sydveds entreprenörer Dahn Josefsson, och Peter Johansson. Även Daniel Karlsson har
varit delaktig i gallringen. Martin Lindkvist har skotat med hjälp
av sina ardennerhästar och en sexhjulig vagn med hydraulkran.
Planera för sommargallring
Det finns flera goda skäl till att välja sommargallring. Industriernas krav på färsk råvara gör att det alltid är god efterfrågan på
massaved under sommarmånaderna.
Vädermässigt är det ofta torrt och fint i markerna, vilket gör
att belastningen på skogsvägarna blir mindre.
aktivt skogsbruk · 40
En annan fördel är att de långa, ljusa kvällarna ger idealiska förhållanden för maskinförarna. För att minska risken för rotröta, så
behandlas stubbarna i grangallringar med det biologiska medlet
rotstop, som hindrar rötsvampar att angripa stubben.
En kärleksförklaring till träden
I trettiotvå år sa jag «träd» och tänkte på ett olivträd.
Det trettiotredje året i Sverige sa jag «träd» och såg
en björk. Så skriver författaren Theodor Kallifatides i
antologin Tusen tankar om träd.
«Tusen tankar om träd» är en på många sätt tilltalande och personlig bok med ett åttiotal texter om träd. Katarina Frostenson,
Babben Larsson, Johannes Brost och Theodor Kallifatides är några
av de välkända personer som medverkar tillsammans med en rad
debuterande författare i olika åldrar. Minnen, dikter, åsikter och
betraktelser varvas med fotografier, konstverk och illustrationer.
Vi får bland annat läsa om brandmannen Thor som med nöd och
Väx med skogen
Vill du växa med skogen? Kanske funderar du på att
utveckla din verksamhet eller så ser du nya a≠ärs­
möjligheter som utgår från skogen. Då kan stödet
«Väx med skogen», som ingår i regeringens satsning
Skogsriket, vara en möjlighet för dig.
Under perioden 2012–2015 har Skogsstyrelsen 10 miljoner kronor
per år att dela ut till små företag som har en verksamhet med
anknytning till skog. Tanken med stödet är att det ska leda till
fler jobb på landsbygden.
25 företag fick stöd
Du kan få stöd för åtgärder både inom förädling och innovation
eller för upplevelser och rekreation som kopplar till skog. Det kan
vara allt från att investera i en ny hyvel till att utveckla skogsleder
för naturturism. Dock kan man inte få stöd för att köpa skogs­
maskiner, fordon eller motormanuella redskap.
Intresset för stödet har hittills varit mycket stort och 2013 var det
totalt 25 företag runtom i Sverige som fick ta del av stödet. Bland
de utvalda fanns Bröderna Claesson i Ullared, som ska utveckla
pelletsverksamhet, och Håkan Jonsson från Nybro, som tänker
utveckla sitt sågverk. Även Nyrups Osteria i Höör, en ostproducent
som anordnar ostpromenader, har fått stöd. Nu är det för sent
att söka för 2014 års pengar, men det kan vara klokt att börja
fundera på framtida satsningar i skogens tecken. Skogsstyrelsen informerar på sin hemsida när det går att söka 2015 års stöd.
Visionen Skogsriket
Skogsriket är regeringens vision för Sveriges resurser inom skogen
för 2012–2015 och syftar till att utveckla skogens värden och skapa
arbetstillfällen på landsbygden. Skogsriket har fyra grenar; hållbart
brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation
samt Sverige i världen.
näppe överlevde stormen Gudrun
och trädklättraren Veronika Eriksson som beskriver känslan av att
sitta i toppen av ett träd och se
ut över världen. Fotografen Per
Johansson berättar hur det gick
till när de skulle rädda älgkalven som
hade fastnat i äppelträdet och skoleleven Alva Sandin skriver om
hösten när bladen dansar ner för trädets stam.
Boken ges ut av organisationen Vi-skogen och för varje bok
planteras minst ett nytt träd i Vi-skogen i östra Afrika. Du beställer
den bland annat på votum.se för 249 kronor.
80%
av skogsägare som är yngre än 40 år bor på sin fastighet.
Totalt sett bor 33 % på sin fastighet.
70%
brukar en areal mindre än 50 hektar och 30 % mer
än 50 hektar.
53%
av skogsägarna i Götaland lägger mer än 20 dagars eget
arbete per år i sin skog.
44%
avser att avverka under säsongen 2013/2014.
Fakta om skogsägare i Sverige från Skogsbarometern 2013
aktivt skogsbruk · 41
KVISTIGT |
Samägande ger
ingen förköpsrätt
Att äga en skogsfastighet tillsammans ställer stora krav på samarbete och vill en ägare
sälja sin andel har övriga ägare oftast ingen som helst förköpsrätt, även i de fall man
kommit överens om det i avtal. «Dessutom har varje delägare oftast rätt att låta fastig­heten avyttras på o≠entlig försäljning», säger Filip Herlitz, jurist på Argum.
Filip Herlitz,
jurist på Argum
Står man vid exempelvis ett generationsskifte är den första
frågan man bör ställa sig om samägande är det bästa. Ibland
har emellertid skogen så höga värden att ett samägande blir
nödvändigt.
– Det finns egentligen bara ett samägande som fungerar
riktigt bra och det är mellan makar. Samägande mellan syskon
eller i släkten är ofta problematiskt, eftersom det vanligtvis
blir fler delägare över tid till följd av gåva eller arv till nästkommande generation, säger Filip.
Enligt Filip kan man inte ha option på att köpa fast egendom
i Sverige och detta har alltså ingen bindande verkan.
– Utgångspunkten är att ingen förköpsrätt är giltig, det är
bara genom gåva eller testamente som överlåtaren genom
hembud kan reglera vem som ska ha förköpsrätt till fastig­
heten eller delägares andel vid en framtida överlåtelse. I annat
fall har varje delägare har rätt att fritt överlåta sin andel eller
begära att hela fastigheten säljs på o≠entlig auktion utan att
de andra får tillfälle att först överta delägarens andel.
Skriv avtal
Väljer man samägande är det viktigt att tidigt upprätta ett
samäganderättsavtal som reglerar hur skogen ska förvaltas,
hur intäkter och kostnader ska fördelas och hur skogen ska
nyttjas. I avtalet bör det även utses en ställföreträdare som
ansvarar för den löpande förvaltningen, annars krävs det i princip att alla delägare är överens om minsta detalj.
Ställföreträdaren ska ersättas för sitt arbete. Avtalet bör
också reglera i vilka fall ställföreträdaren har fullmakt att
ensam företräda delägarna, så att ställföreträdare kan ingå
förvaltningsavtal och göra a≠ärer, exempelvis vid avverkning.
– Virkesköpare bör be att få se samäganderättsavtalet,
annars kan det hända att avtalet som skogsbolaget ingår är
ogiltigt.
O≠entlig auktion
Kan delägarna exempelvis inte komma överens om lösenbelopp
för en delägares andel kan man som enskild delägare alltså
sälja hela fastigheten på o≠ent­lig auktion. Det är en ganska
hård konsekvens, menar Filip.
En o≠entlig försäljning är särskilt reglerad. A≠ären ska ske i
o≠entligt ljus där alla, även utomstående, har rätt att komma
med bud. Varje delägares rätt att fritt kunna avyttra sin andel
eller begära försäljning på o≠entlig auktion är en säkerhetsventil för att inte bli låst i ett samägande.
Samäganderättsavtalet ska vara skriftligt och liksom andra
avtal bör det ses över emellanåt. Avtalet behöver inte upprättas
av en jurist men det är alltid att föredra att ta hjälp av en sakkunnig person.
Ingen förköpsrätt är giltig
Många skriver in i sina samäganderättsavtal att delägarna har
förköpsrätt vid en försäljning.
Filip Herlitz, jurist Argum
?
Har du en fråga om skoglig ekonomi eller juridik, som du tror kan intressera flera?
Om vi inte själva svarar på din fråga skickar vi den vidare till annan expertis inom vårt skogliga nätverk.
Maila frågan till information@sydved.se eller skicka den till: Aktivt Skogsbruk, Sydved AB, Box 626, 551 18 Jönköping.
aktivt skogsbruk · 42
| SKOGSLIV
foto: Kerstin Jonsson
HÄSTHOV
[Tussilago farfara]
{ tex t: Annsofie Öhman }
Hästhov, eller tussilago som den ofta kallas, är ett tidigt och färgstarkt
vårtecken. Redan i februari kan den överraska oss med sina solgula
blommor när den försiktigt kikar fram ur det vissnade ∏olårsgräset.
ästhov är en vildväxande flerårig ört som
sprids och förökas med tjocka, rikt förgrenade
underjordiska utlöpare. Från jordstammen växer
under senvåren upp skott med hjärtlika blad.
I bladvecken bildas knoppar som tidigt nästa år
utvecklar blommande stjälkar.
Trivs i diken
Den kan blomma så tidigt som i februari, men vanligast är mars till
april. Den gula blomkorgen, som sitter ensam på en kort, upprätt
och jällig stjälk, kommer fram långt innan bladen börjar utvecklas.
Bladen är rundat hjärtlika och konturerna sägs påminna om en
hästhov. Blomstjälken växer till efter blomningen och är i regel ett
par decimeter lång när frukterna är mogna.
Är vanlig i södra och mellersta Sverige, men finns också längre
norrut. Tussilago växer på fuktig, grusig eller lerig mark och man
kan hitta den i diken, längs bäckar, på stränder och i fuktig skog. På
vissa marker kan den sprida sig väl starkt och bli ett besvärligt ogräs.
Skyddande blad
Hästhovens medicinska egenskaper har varit kända länge och
inom folkmedicinen användes växten för att dämpa hosta. Mest
verkningsfulla är de unga bladen och blommorna, som innehåller
slemämnen och substanser som skyddar hud och slemhinnor.
Vanligast var att koka blommor och blad i vatten som man sedan
drack upp, men det hände också att man rökte bladen.
Krossade blad användes också för att läka infekterade sår och
svullnader och under första världskriget nyttjades bladen som
tobakssurrogat. På senare år har man dock upptäckt att tussilagon,
beroende på växtplats, kan innehålla cancerframkallande ämnen.
Hosthävande ört
Namnet hästhov kan den ha fått på grund av sina något
hästskoformade bladen, men det kan också komma från ordet
hosthäva, från latinets tussilago, det vill säga ört som häver hosta.
Förutom hästhov och tussilago har det funnits en rad andra namn,
som hästblad, hostört, hostkrydda och lungört. 
Posttidning B
Ny adress för:
Namn
Adress
Postnummer Postadress
Telefon
Ja tack, jag vill bli kontaktad av min lokala Sydvedare för kostnadsfri rådgivning.
Ja tack, jag är ännu inte Sydvedsleverantör men vill gärna få fyra nummer av Aktivt Skogsbruk kostnadsfritt.
Om du ändrat adress, sänd in hela rutan ovan med såväl den gamla som nya adressen till:
Sydved AB, Adressregistret, Box 626, 55118 Jönköping. Alternativt e-posta till: recept@sydved.se
(eller faxa till 036-19 09 27).
foto: Jonas Forsberg
N ATU RFE N OM E N
Regnbåge
När regn och sol möts, och man har solen i ryggen, kan man se regnbågen. Eller regnbågarna, för det är egentligen
två bågar, men en är starkare.
Regnbågen uppstår när solljusets strålar bryts och reflekteras i vattendroppar. Det vita ljuset, som egentligen
består av ljus av olika färger, bryts av regndropparna och delas upp i olika färger. Utifrån sett är det rött, orange,
gult, grönt, blått, indigo och violett, även om det de facto är fler färger som glider in i varandra. Regnbågen är en
rund cirkel, men vi ser bara den övre delen. Uppe på ett berg skulle hela cirkeln synas.
Enligt folktron finns en skatt gömd där regnbågen börjar eller slutar. Hos många folk uppfattas regnbågen som
en bro mellan jorden och himmelen.
aktivt skogsbruk · 44
Sydved AB · Box 626 · 55118 Jönköping
Tel. 01046-380 00 · Fax 036-30 88 40 · www.sydved.se