Fritidsodlarnas matproduktion i Sverige 2011
Fritidsodlarnas matproduktion i Sverige 2011 - dess omfattning och ekonomiska betydelse Ulrika Andersson, Agronomstudent, livsmedel Alma Löfstrand, Agronomstudent, landsbygdsutveckling Linnea Persson, Agronomstudent, mark och växt Tina Wangenfors, Agronomstudent, landsbygdsutveckling Projektbeställare: Lise-Lotte Björkman, Ledamot, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) Handledare: Ulf Nilsson, Forskningsassistent Växtskyddsbiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Version 2 SAMMANFATTNING Denna studie har utförts på uppdrag av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) med målsättningen att kvantitativt uppskatta mängden egenodlade grödor som producerades och konsumerades i Sverige under 2011. En kvalitativ studie har också genomförts där den allmänna inställningen gentemot fritidsodling undersöktes. De ovanstående frågorna besvarades med hjälp av en enkätundersökning som skickades till 500 slumpvis utvalda personer i Sverige i åldersgruppen 18-74 år. Undersökningen visade att omkring 88 procent av Sveriges kosthushåll fritidsodlade. Den vanligaste platsen att odla på var i den egna trädgården och den näst vanligaste var vid sommarstugan. De faktorer som angavs som hinder för att börja odla respektive att utöka sin odling var brist på tid, plats för odling, kunskap och intresse. Att odla sin egen mat ansågs vara billigt, miljövänligt och egenodlade grönsaker, frukter och bär ansågs godare än de som köps i butik. Dessutom ansågs fritidsodling bidra till minskad stress. Totalt producerades 700 000 ton egenodlade grödor, till ett värde av 30 miljarder kronor. Den sammanlagda konsumtionen av egenodlad mat uppgick till 70 000 ton och ett värde av 3 miljarder kronor. Under året tillagades omkring 20 miljoner liter saft, sylt, mos och gelé i hemmen samtidigt som över 30 000 ton färska grödor lagrades. De produkter som lagrades och förädlades var värda omkring 2 miljarder kronor. Värdet av de konsumerade, lagrade och förädlade produkterna var lågt i jämförelse med värdet av den totala produktionen, vilket beror på att en relativt liten del av den producerade skörden togs tillvara. Den genomsnittliga odlaren sparade enligt studien 1 600 kr på att odla men om hela skörden tagits omhand kunde odlaren ha sparat 5 800 kronor. ABSTRACT This study was conducted on behalf of Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) with the aim to quantitatively estimate the amount of home-grown crops produced and consumed in Sweden during 2011. A qualitative study has also been carried out where the general attitude towards recreational cultivation was investigated. To answer the questions above a questionnaire was sent to 500 randomly selected people in Sweden, between 18-74 years old. The survey showed that about 88 percent of Swedish household with shared home and economy practiced recreational cultivation. The most common place for cultivation was in the own garden, and ranked second was at a summer cottage. The factors identified as obstacles to start growing or to expand the cultivation was lack of time, cultivation area, knowledge and interest. To grow one’s own food was considered to be both cheap, environmentally friendly and in addition, self-grown vegetables, fruits and berries were considered tastier than those bought at the grocery. Furthermore, recreational cultivation was considered to reduce stress. In total, 700 000 tonnes home-grown crops were produced, estimated to a value of 30 billion SEK. The total consumption of these crops was 70 000 tons worth 3 billion SEK. During 2011 Swedish households produced 20 million liters of fruit syrups, jam, puree and jelly and more than 30 000 tons of fresh fruits and vegetables were stored. The stored and processed products were worth around 2 billion SEK. The value of the consumed, stored and processed products was low in comparison to the total production, because a relatively small part of the produced crops were used. The average grower saved 1 600 SEK according to this study, but if the whole harvest had been taken care of, the grower could have saved 5 800 SEK. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION ................................................................................................................................................ 4 SYFTE OCH MÅL ............................................................................................................................................... 5 MATERIAL OCH METOD ................................................................................................................................. 5 Metod ................................................................................................................................................................. 5 Urval................................................................................................................................................................... 5 Enkätundersökningen ......................................................................................................................................... 5 Enkätens utformning .......................................................................................................................................... 6 Parametrar för beräkningar ................................................................................................................................. 7 RESULTAT ............................................................................................................................................................ 8 Information om urvalsgruppen ........................................................................................................................... 8 Produktion ........................................................................................................................................................ 10 Färskkonsumtion .............................................................................................................................................. 10 Lagring, syltning och saftning .......................................................................................................................... 10 Ekonomiskt värde..............................................................................................................................................11 DISKUSSION .......................................................................................................................................................11 Så ser svenskarna på fritidsodling .................................................................................................................... 12 Produktionens omfattning ................................................................................................................................ 13 Konsumtionens omfattning .............................................................................................................................. 14 Fritidsodlingens ekonomi ................................................................................................................................. 15 SLUTSATSER ..................................................................................................................................................... 15 REFERENSER .................................................................................................................................................... 17 BILAGOR ............................................................................................................................................................ 19 Bilaga 1: Ålder och kön.................................................................................................................................... 19 Bilaga 2: Geografisk fördelning ....................................................................................................................... 19 Bilaga 3: Boendeform och odlingsplatser ........................................................................................................ 19 Bilaga 4: Förädlade produkter .......................................................................................................................... 19 Bilaga 5: Produktion och färskkonsumtion ...................................................................................................... 20 Bilaga 6: Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning .............................................................. 21 Bilaga 7: Källhänvisning till medelavkastning, portionsstorlek och konsumentpris ........................................ 22 Bilaga 8: Källhänvisning till de vidareförädlade produkternas konsumentpris. .............................................. 23 Bilaga 9: Följebrev och enkät ........................................................................................................................... 24 3 INTRODUKTION Fritidsodling är en populär hobby i Sverige som sysselsatte ungefär 6 miljoner människor 2006-2007 (SCBa, 2009). Fritidsodling är således en omfattande sysselsättning trots att det är ett relativt nytt fenomen. Historiskt sett har hushållens produktion av livsmedel varit inriktad på att tillfredsställa hushållsbehovet medan dagens produktion är mindre viktig för den egna självförsörjningen och mer inriktad på odling för odlingens egen skull (Björkman, 2001). Livsmedelsproduktion i hemmen innefattas i den så kallade vita ekonomin där tyngdpunkten ligger på det arbete som utförs i hushållen (Ingelstam, 1995). Detta arbete är obetalt men har trots allt ett värde och har möjlighet att påverka både människors privatekonomi och således även ekonomin nationellt. Trots detta råder det brist på information om fritidsodlingens omfattning vilket anses bero på att denna typ av odling inte längre är av ekonomisk karaktär då den huvudsakliga anledningen till trädgårdsarbete inte är inriktad på produktion för livsmedelsförsörjning (Björkman, 2001). Alla som odlar i trädgård, koloniområde eller liknande omfattas av definitionen fritidsodlare (FOR, u.å.). Denna definition kan även utvidgas till hobbyodlare av krukväxter. Det läggs ingen vikt vid de kvantitativa skillnaderna som finns mellan olika odlare utan definitionen omfattar alla, från de som är helt självförsörjande på grönsaker frukt och bär till de som endast odlar kryddor i en kruka i köksfönstret eller har några tomatplantor på balkongen. Den totala arealen av svenska trädgårdar har beräknats till omkring 300 000 hektar och anses vara tillräcklig för att kunna försörja 4 miljoner människor med mat om den utnyttjades optimalt (Andersson et al., 2008). Detta värde säger dock ingenting om hur livsmedelsproduktionen ser ut idag. De senaste siffrorna som finns att tillgå på storleken på hemmens egen produktion är från 1996 och i denna undersökning framkom det att fritidsodlingen stod för 11 procent av hushållens konsumtion (Björkman, 2001). Det finns många positiva aspekter förknippade med att fler människor börjar odla, då många sektorer i samhället berörs av fritidsodling. En ökad andel producerade grödor i hemmet kan påverka folkhälsan positivt och öka förståelsen för hur maten vi äter produceras. Dessutom har fritidsodling stor potential att minska matens negativa klimatpåverkan eftersom transporterna står för en betydande del av klimatpåverkan för frukt och grönsaker (Lagerberg Fogelberg, 2008). Fritidsodling har också en folkbildande uppgift med kulturella och historiska inslag då odling ger inblick i vad som kan odlas på olika platser och på så sätt vidga förståelsen för vad människor har livnärt sig på förr i tiden (Börjeson, 2003). Den här undersökningen beställdes av Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) och har genomförts i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet. FOR har som syfte att lyfta fram fritidsodlarnas intressen och representera deras medlemsföreningar gentemot myndigheter och andra organisationer. Organisationen har också en rådgivande funktion och arbetar för att utveckla den svenska fritidsodlingen (FOR, u.å.). 4 SYFTE OCH MÅL Syftet med den här studien var att undersöka hur den svenska fritidsodlingen såg ut och hur stor mängd frukt, bär, kryddor och grönsaker som producerades under 2011. Studiens målsättning var: • att kvantifiera den svenska fritidsodlingen • att uppskatta det ekonomiska värdet av produktionen och konsumtionen • att uppskatta hur stor del av produktionen som konsumerades • att undersöka attityder till fritidsodling MATERIAL OCH METOD Metod Uppdragsbeställaren uttryckte en önskan om att få en uppdatering om fritidsodlingens omfattning och värde i Sverige, då de uppgifter som fanns att tillgå var inaktuella. För att undersöka hushållens reella livsmedelsproduktion konstruerades en enkät. Valet av metod motiveras av att man genom en enkätundersökning kan nå ett stort antal människor på en kort tid utan geografiska begränsningar (Trost, 2007). De frågor som FOR ville få svar på lämpade sig dessutom för en enkät då de var lätta att besvara och kunde ställas på ett enkelt sätt. Studien var framförallt kvantitativ eftersom målet var att uppskatta den mängd grödor som producerades i de svenska trädgårdarna under 2011 men innehöll även en mer kvalitativ del som var inriktad på att ta reda på svenskarnas attityder till fritidsodling. Urval Syftet med enkäten var att kvantifiera privatpersoners produktion av grödor i Sverige. För att urvalet skulle motsvara den svenska befolkningens fördelning, gjordes ett obundet slumpmässigt urval genom ett utdrag ur Sveriges personadressregister (SPAR) i åldersspannet 18-74 år. Den undre åldersgränsen sattes på grund av att det inte fanns tid att kontakta omyndiga barn och ungdomars föräldrar för ett godkännande av deras deltagande i studien och den övre valdes då bortfallet hos de allra äldsta normalt sett är högt (Trost, 2007). Den övre gränsen sattes ändå relativt högt eftersom trädgårdsarbete är en vanlig sysselsättning bland äldre (SCB, 2009). Ett så stort urval som möjligt gjordes inom de ekonomiska och tidsmässiga ramar som fanns för projektet och bestämdes till 500 enkäter. Ett stort urval var önskvärt eftersom studien handlade om ett specifikt ämne som inte berör alla och därför förväntades ett stort bortfall. Dessutom ökar ett större urval sannolikheten för att gruppen representerar hela befolkningen. (Trost, 2007) Enkätundersökningen Enkäten kunde besvaras på två sätt. Antingen genom att besvara det utskick som postades till de slumpvis utvalda hushållen den 3 november 2011 eller genom att besvara den webbenkät som fanns tillgänglig på FOR:s hemsida från och med samma datum. Tillsammans med 5 enkäten fanns även ett presentationsbrev där projektet, projektbeställaren och projektarbetsgruppen presenterades samt ett svarskuvert. Den 16 november skickades ett påminnelsebrev ut till de respondenter som ännu inte svarat på enkäten. Den här gången skickades ingen ny enkät utan deltagarna hänvisades till det tidigare utskicket, alternativt att besvara enkäten via internet. Den sista svarsdagen för enkäten förlängdes med en dag till den 23 november. De svar som kom in senare har inte tagits med i analysen. Enkätens utformning Enkäten konstruerades så att den skulle vara lättförståelig och överskådlig. Därför användes så enkla ord och uttryck som möjligt och fokus lades på enkätens design. Eftersom enkäten är riktad till allmänheten snarare än till en berörd målgrupp lades vikt vid att använda enkla och vardagliga uttryck. Enkäten gjordes lätt att överblicka för att underlätta för de som inte var insatta i ämnet. En annan aspekt som var viktig vid utformningen av enkäten var att den skulle vara lätt att sammanställa. Det innebar i praktiken att fasta svarsalternativ användes i så stor utsträckning som möjligt. I två fall frångicks dock denna princip. Dels i fråga 17 i enkäten (se Bilaga 9) där det lämnades utrymme för att kommentera enkäten och dels i fråga 12 där respondenten på egen hand fick fylla i antal plantor, träd eller löpmeter som hade odlats av respektive gröda. Utformningen av denna fråga innebar dessutom att respondenten själv inte behövde räkna ut hur stor avkastningen varit för olika grödor. Innan den slutgiltiga enkäten skickades ut hade den testats ett flertal gånger, både på personer med starkt odlingsintresse och på personer som helt saknade odlingserfarenhet. Detta för att förebygga återkommande missförstånd. Enkäten bestod av följande delar: • Allmänna frågor • Fritidsodling • Din odling • Lagring, syltning och saftning • Färskkonsumtion Avsnittet "Allmänna frågor" behandlade ålder, kön, boendeform, landsdel, sysselsättning, antal personer i hushållet och antal barn under 11 år. Dessa frågor har använts för att granska hur fördelningen såg ut bland de som svarade på enkäten, för att kunna jämföra med siffror över Sveriges befolkning. Under "Fritidsodling" tillfrågades urvalsgruppen om de odlade och på vilken typ av plats de i så fall odlade. För att säkerställa att även de som odlade i liten skala skulle ange att de odlade, fanns svarsalternativen ”Ja, jag odlar i fönstret” och ”Ja, jag odlar på balkongen” med. De som odlade tillfrågades vad som skulle kunna få dem att odla mer och de som inte odlade fick frågan vad som skulle kunna få dem att börja odla. Syftet med den frågan var att undersöka vilka faktorer som vanligtvis begränsar odlandet. Alla i urvalsgruppen ombads även att gradera hur väl de instämde med tolv olika påståenden om fritidsodling. Här var syftet att undersöka vilka attityder som finns till fritidsodling i Sverige idag. Under avsnittet ”Din odling” fick respondenten ange hur många plantor, träd eller löpmeter de odlade av de vanligaste grödorna. Vilka grödor som skulle tas med i undersökningen valdes i samråd med FOR. Mängden av respektive gröda skulle anges för att möjliggöra en kvantifiering av produktionen i de svenska hushållen. Produktionen och dess ekonomiska värde uppskattades sedan med hjälp av grödornas medelavkastning och konsumentpriser. Detta för att ge ett mått 6 på hur odlingen såg ut på nationell nivå. Det ekonomiska värdet för processade produkter överstiger oftast värdet för oförädlade och därför behandlas dessa separat i avsnittet "Lagring, syltning och saftning". Eftersom en del av undersökningen syftade till att fastställa det ekonomiska värdet av fritidsodlarnas produktion lyftes de vanligaste hemproducerade livsmedlen fram. Dessa produkter delades in i åtta övergripande kategorier; sylt/gelé/mos, saft, torkad frukt, mjölksyrade grönsaker, inläggningar/inkokningar, fryst frukt/bär, frysta kryddor och torkade kryddor. Dessutom skattades den kvantitet av grönsaker och frukt som deltagarna lagrade hemma. Det ekonomiska värdet för produkterna i detta avsnitt jämfördes med konsumentpriset i handeln. Konsumtionen av de egenodlade grödor bestämdes genom att deltagarna i studien ombads att ange hur många portioner de åt av respektive gröda under odlingssäsongen 2011 samt under hur lång tidsperiod de hade konsumerat produkterna. För att möjliggöra detta konstruerades i avsnittet "Färskkonsumtion" en food frequency questionnaire (FFQ), se Bilaga 9, fråga 15 och 16. Denna typ av formulär används vanligen i studier då en större grupp människors matvanor kartläggs, till exemplet vid epidemiologiska studier. FFQ är en enkel och billig metod och formulärets utformning bidrar till att insamlad data blir lätt att bearbeta. I enkätens FFQ-del anger respondenterna hur många gånger per dag, vecka eller månad som en viss typ av livsmedel har konsumerats. Parametrar för beräkningar Uppgifter för medelavkastning har framförallt hämtats från boken Med gröna fingrar Trädgårdsrådgivarnas praktiska handbok (Bremer, 1998) och från Runåbergs fröers hemsida (Runåbergs fröer, u.å.). Även FOR har gjort uppskattningar av avkastningen för vissa grödor som inte fanns i ovan nämnda källor. Samtliga källor för uppskattningen av medelavkastning för respektive grödor finns i Bilaga 7. Konsumentpriserna som använts i beräkningarna har hämtats från hemsidan Mataffären.se. En komplett lista över priserna finns i Bilaga 6. En del av priserna är ett medelvärde av flera olika produkter, till exempel för sylt, medan andra är priset för en enskild produkt. I några fall har konsumentpriser uppskattats då priserna för dessa inte varit tillgängliga. Denna uppskattning av pris gjordes med handledning av FOR. Baserat på respondenternas uppskattning av antalet konsumerade portioner har en total konsumerad mängd av de olika produkterna beräknats. De portionsstorlekar som har använts för beräkningarna är baserade på siffror från Livsmedelsverkets rapport Riksmaten 1997-98 (Becker & Pearson, 1998). Dessa har räknats om för att motsvara en medelkonsumtion för både män och kvinnor. I Bilaga 6 finns portionsstorlekarna som använts för att beräkna konsumtionsmängden. Även barn beräknades äta portioner av samma storlek eftersom siffrorna i Riksmaten – barn (Enghardt Barbieri et al., 2003) tyder på detta. Fråga 13 (Bilaga 9) behandlade syltning, saftning och lagring av grödor och hur mycket som producerades av dessa produkter. Urvalsgruppen ombads att fylla i mängden färdig produkt i liter. I vissa fall angavs konsumentpriserna i kronor per kilo och har då fått räknas om till kronor per liter. En uppskattning har då gjorts av hur många kilo som motsvarar en liter av produkterna. 7 När produktionen och förädlingen av grödorna i studien kvantifierades baserades dessa beräkningar på antalet kosthushåll i Sverige 2009. Siffran som användes var 4 628 271 miljoner (SCBb, 2009). Kvantifieringen av konsumtionens storlek baserades på storleken på Sveriges befolkning den 31 december 2010. Denna siffra uppgick till 6 696 530 personer i ålderskategorin 18-74 år (SCBa, 2010). RESULTAT Resultaten baseras på svar från 156 respondenter angående produktion, konsumtion och lagring i det egna hushållet under odlingsåret 2011. Av dessa 156 svar var fyra stycken blanka. Då det totala antalet enkätutskick var 500 stycken blev svarsfrekvensen 31 procent. Resultaten från enkätens olika avsnitt redovisas nedan och avslutas med en sammanfattande del om odlingens ekonomiska värde. Information om urvalsgruppen Fördelningen av respondenterna med avseende på ålder, kön (Bilaga 1) och geografisk spridning (Bilaga 2) har analyserats och jämförts med fördelningen av den svenska befolkningen. Vid en jämförelse kunde slutsatsen dras att unga män var underrepresenterade samt att kvinnor och personer i ålderspannet 55-74 år var överrepresenterade i studien. Bland enkätsvaren fanns två ofullständiga svar på frågan om kön. Dessa två respondenter har därför exkluderats i tabellen i Bilaga 1. Fortsättningsvis fanns det en viss överrepresentation av respondenter i Svealand. Den vanligaste platsen att odla på i Sverige var i den egna trädgården och den näst vanligaste platsen var vid sommarstugan (Figur 1). Det här resultatet korrelerar med resultatet i Bilaga 3 som visar att 47 procent av respondenterna bor i villa. Att odla i fönster, växthus och på balkong var ungefär lika vanligt. Det var däremot få som odlade på kolonilotter. 8 Figur 1: De vanligaste platserna att odla på. Figuren visar procentuell fördelning över var man odlar. Attityder till fritidsodling De fyra vanligaste faktorerna som begränsade odlandet i Sverige var desamma för de som odlade och de som inte odlade (Figur 2). Dessa faktorer var mer tid, större odlingsyta, ökat odlingsintresse och ökad kunskap om odling. De som odlade tyckte att mer tid var viktigast och de som inte odlade tyckte att större odlingsyta var viktigast. Faktorer som förbättrad eller försämrad ekonomi, bättre fysisk hälsa, förvaringsmöjlighet och att dela sitt odlingsintresse med familj eller bekanta ansågs mindre viktiga. Bland de som odlade svarade 11 procent att ingenting skulle kunna få dem att odla mer och bland de som inte odlade svarade 26 procent att ingenting skulle få dem att börja odla. Figur 3 illustrerar svenskarnas inställning till fritidsodling. De påståenden som flest instämde med var att egenodlade grönsaker är godare än köpta, att det är miljövänligt att odla egna grönsaker, att man blir mindre stressad när man odlar samt att man sparar pengar när man odlar sin egen mat. Omkring 50 procent instämde med att kunskap är viktigt för att kunna odla egen mat, att det är hälsosamt att odla för att man rör på sig samt att det är viktigt att dela sina intressen med familj och vänner. Endast 28 procent höll med helt eller till stor del om att det är roligt med trädgårdsarbete och odling, men 33 procent höll till viss del med om att trädgårdsarbete och odling är roligt. Av de som svarade, höll 20 procent helt eller till stor del med om att de hade som mål att bli självförsörjande på grönsaker. Dessutom höll 49 procent till viss del med om att de hade som mål att bli självförsörjande. De flesta tyckte inte att det är fysiskt ansträngande att odla. Det var blandade åsikter om huruvida det är tidskrävande att odla egen mat. Figur 2: Diagrammet visar fördelningen av odlare och icke-odlare som angav respektive faktor som begränsande för deras odling. Respondenterna fick kryssa för flera alternativ. Figur 3: Sveriges befolknings attityder till fritidsodling. 9 Produktion Den sammanlagda skördemängden av studiens grödor uppskattades till ungefär 700 000 ton. Det ekonomiska värdet av denna produktion beräknades till 30 miljarder kronor. Den enskilt största grödan var äpplen. Produktionen av äpplen uppgick till cirka 280 000 ton. Detta motsvarade 38 procent av den sammanlagda skörden (Figur 4). Den gröda som det producerades näst mest av var vinbär. Vinbärsproduktionen uppgick till 110 000 ton, motsvarande 15 procent av den totala produktionen. Potatis var den tredje mest producerade grödan med en produktion av 90 000 ton. Potatisen utgjorde 12 procent av totalproduktionen. Plommon och päron hörde också till de fem mest producerade grödorna. Päron utgjorde 4 procent av totalproduktionen och plommon utgjorde 5 procent. I Bilaga 5 redovisas de mängder som producerades av respektive gröda samt deras ekonomiska värde. Figur 4: Den procentuella fördelningen av grödornas skördevikt. Färskkonsumtion Totalt konsumerades 74 000 ton egenodlade grödor. Störst mängd konsumerades av äpplen. Omkring 17 000 ton äpplen åts upp, vilket motsvarade 23 procent av den sammanlagda konsumtionen i studien. Dessutom hade cirka 15 000 ton potatis, 6 000 ton tomater och mellan 4 000 och 4 500 ton vardera av plommon, sallat och rabarber ätits (Figur 5). Hur mycket som konsumerades av övriga grödor i studien finns sammanställda i Bilaga 5 tillsammans med det ekonomiska värdet av produktionen. Det totala ekonomiska värdet av det som konsumerades av egenodlade grödor i Sverige har beräknats till 3 miljarder svenska kronor. I denna sammanställning framgår att hallon är den gröda som var mest ekonomiskt värdefull och att vissa grödor som majs och sparris inte har haft någon ekonomisk betydelse då ingen konsumtion av dessa grödor har angivits. Figur 5: Den procentuella fördelningen mellan de grödor som konsumerats färska, baserad på antal kilo konsumerad produkt. Lagring, syltning och saftning Den svenska befolkningen producerade cirka 10 miljoner liter saft, 10 miljoner liter sylt, mos och gelé och 9 miljoner liter fryst frukt och bär år 2011 (Figur 6). De livsmedel som hade högst ekonomiskt värde var fryst frukt och bär (Bilaga 4). Värdet av denna produktion beräknades till 1 miljard kronor. Att producera saft innebar inte lika stor besparing trots att produktionen var större. 10 Det var fler personer som torkade än som frös in kryddor, men volymmässigt producerades mer frysta än torkade kryddor. Ungefär producerades 66 000 liter frysta kryddor och 38 000 liter torkade kryddor. Det ekonomiska värdet för frysta och torkade kryddor skiljer sig dock markant då värdet för de senare var 25 gånger så stort (Bilaga 4). Värdet för de kryddor som togs tillvara i hemmen under året beräknades vara värda 59 miljoner kronor. När det gäller lagring av grönsaker och frukt var det ungefär lika stor andel av befolkningen som lagrade potatis, äpplen, lök och morötter (Bilaga 4). Kvantiteten av potatis och äpplen var dock större (Figur 7). Det ekonomiska värdet var störst för äpplen vilket till stor del beror på att de hade det högsta kilopriset. Mängden lagrade produkter beräknades uppgå till 30 000 ton med ett sammanlagt värde av 460 miljoner kronor. I Bilaga 4 redovisas kvantiteten och det ekonomiska värdet av de processade produkterna. Figur 7: Mängden lagrade grönsaker och frukt i Sverige, i tusentals ton. Figur 6: Mängd som producerats av olika processade livsmedel i svenska hushåll, i miljoner liter. Ekonomiskt värde Det totala ekonomiska värdet för konsumtion och lagring är lågt i jämförelse med hur mycket den totala produktionen beräknas vara värd. Värdet för den totala produktionen var 30 miljarder kronor och visar hur mycket odlarna skulle kunna ha sparat om de hade tagit tillvara på alla grödor i sin odling. Färskkonsumtionen beräknades ha uppnått ett värde på 3 miljarder kronor, medan det sammanlagda värdet för produkterna under avsnittet ”Lagring, syltning och saftning” blev 2 miljarder kronor. Värdet för konsumtion och lagring visar det som odlarna faktiskt har tagit hand om och är den summa som odlarna har sparat på att inte köpa motsvarande produkt i butik. Baserat på dessa siffror har den genomsnittliga odlaren i studien sparat 1 600 kr på färskkonsumtion, syltning, saftning och lagring av egenodlade frukter, bär och grönsaker. Om hela skörden hade tagits tillvara skulle 5 800 kronor ha sparats. DISKUSSION Generellt för enkätundersökningar gäller att de som har intresse av den undersökta frågan svarar i högre utsträckning och att kvinnor är mer benägna att svara än män (Trost, 2007). Då 11 det är fler kvinnor än män och fler äldre än yngre som ägnar sig åt trädgårdsarbete (Björkman, 2001) kan detta förklara varför dessa ålders- och könskategorier var något överrepresenterade i den här undersökningen. Förmodligen innebär detta att fler odlingsintresserade än icke odlingsintresserade har svarat på enkäten. Detta resulterar i att andelen odlare i studien kan vara något högre än i verkligheten. Trots att enkäten hade testats på flera personer innan den skickades ut, uppstod ett antal missförstånd. I vissa fall besvarades inte frågorna fullständigt. Det har förekommit variationer i hur respondenterna valt att svara på frågorna, både mellan olika enkäter och inom samma enkät. I de fall då deltagarna har missat att kryssa i någon ruta i enkäten har detta behandlats som ett bortfall. Tyvärr ökade andelen bortfall i de frågor där deltagarna ombads att kryssa i ”odlar ej” eller då de skulle ange om de inte hade konsumerat en viss gröda under året. Det kan bero på att respondenterna ansåg det onödigt att kryssa i någonting som man inte gjort. Antalet bortfall i olika frågor har varierat men de frågor som hade störst bortfall var nummer 15 och 16 som behandlade konsumtion av de egenodlade grödorna och fråga 12 där antalet plantor, träd eller löpmeter som odlats av olika grödor skulle anges. Så ser svenskarna på fritidsodling Enligt Björkman (2001) odlar inte dagens svenskar för att bli självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. Man ägnar sig istället åt odling för odlandets egen skull. Resultaten från den här enkätundersökningen stämmer inte riktigt överens med Björkmans resultat, eftersom så många som en femtedel svarade att de hade som mål att bli självförsörjande på grönsaker. Dessutom var det ungefär hälften av respondenterna som svarande att de till viss del hade som mål att bli självförsörjande. Av de 88 procent som angav att de ägnade sig åt odling i någon form, tyckte ungefär 60 procent att trädgårdsarbete var mycket roligt eller delvis roligt. Det är därför inte förvånande att många ägnade sig åt fritidsodling. Det var få personer som tyckte att odling var tidskrävande, men samtidigt var mer tid en av de viktigaste faktorerna som skulle få svenska folket att börja odla eller att odla mer. Nästan alla respondenter ansåg att man sparar pengar när man odlar sin egen mat, medan knappt hälften tyckte att det var dyrt att odla egen mat. Av de faktorer som skulle få svenskarna att börja odla eller odla mer, var det fler som angav bättre ekonomi än som angav sämre ekonomi. Det var fler icke-odlare än odlare som angav bättre ekonomi som en faktor som skulle få dem att odla mer. Detta skulle kunna kopplas till att större odlingsyta var den mest begränsande faktorn för icke-odlare. Med bättre ekonomi skulle icke-odlarna få en möjlighet att bekosta en större yta för odling, till exempel genom att skaffa en kolonilott eller flytta till ett boende med trädgård. För att öka fritidsodlingen i Sverige bör man jobba med att utöka tillgången på odlingsyta. Detta skulle kunna göras genom att anlägga fler kolonilotter eller att starta projekt med fokus på stadsodling eller liknande. Hälften av de som svarade ansåg även att kunskap var mycket viktigt för att bedriva odling och därför är satsningar på att sprida kunskap om odling viktigt. Mer tid angavs som en av de viktigaste faktorerna för att börja odla eller odla mer. Vid planering av nya odlingsytor är det viktigt att de ligger nära odlarnas bostäder för att minimera tidsåtgången för transport mellan hem och odlingsplats. Detta är också viktigt för att klimatpåverkan av fritidsodlingen ska bli så liten som möjligt då transporter med bil kan undvikas (Rur, 2010). Omkring hälften tyckte att det var viktigt att dela sina intressen med familj och vänner. En möjlighet för att öka intresset inom flera åldersgrupper kan vara att göra information tillgängligt för alla åldrar och att anordna familjeaktiviteter. 12 Produktionens omfattning Den sammanlagda skördemängden av de efterfrågade grödorna uppskattades till ungefär 700 000 ton. Det innebär att den genomsnittliga produktionen av frukt, bär och grönsaker var 157 kg/hushåll år 2011. Det här tycks vara en hög siffra, men då är det bra att ha i åtanke att det i undersökningen var 88 procent av de som svarade som odlade i någon form. Dessutom framkom det i studien att det producerades mest äpplen, vinbär, potatis, plommon och päron i Sverige 2011 (Bilaga 5). Detta anses vara ett rimligt resultat eftersom dessa grödor ofta ger stora skördar och flera av dem är perenna växter som inte kräver tillsyn för att ge rikliga skördar. En annan aspekt av detta är att de hushåll som äger träden och bärbuskarna inte behöver ha planterat dem på egen hand, utan de kan ha funnits redan när man tog över odlingsytan. Detta ger även människor med svagt odlingsintresse möjlighet att ta del av egenodlade produkter. Av de annuella grödorna var det potatis som producerades i störst mängd. Eftersom potatis är en basvara och ingår i många måltider förväntades detta. I den här undersökningen uppgav 30 procent att de odlade potatis och den totala produktionen beräknades till 90 000 ton. Enligt en rapport från SCB beräknades 20 procent av befolkningen odla potatis på sin fritid och den totala produktionen uppskattades till 58 000 ton år 2002 (Mortensson et al., 2002). Detta skulle innebära att produktionen har ökat sedan år 2002. Ökningen kan bero på att man har uppskattat värdet på avkastningen olika i de två undersökningarna. Eftersom skördenivåerna kan se olika ut från odling till odling, finns en viss osäkerhet i de avkastningssiffror som använts. Den sammanställda listan över grödornas avkastning har granskats av FOR och Ulf Nilsson som handlett projektgruppen. Enligt FOR var avkastningssiffrorna för vissa grödor lite väl generösa, vilket innebär att den beräknade storleken av produktionen kan vara något större än i verkligheten. Trots detta kvarstår det faktum att fritidsodlingen har en stor omfattning och betydelse. Detta framgår tydligt vid en jämförelse mellan yrkesodlarnas skördenivå 2010 och den mängd som fritidsodlarna beräknades ha skördat år 2011, se Tabell 2 (SJV, 2011). För att göra jämförelsen överskådlig har två grödor valts ut, äpple och jordgubbar. I tabellen visas att den totala mängden av fritidsodlade äpplen var 12 gånger större än den yrkesmässiga produktionen. Det odlades nästan lika mycket jordgubbar av fritidsodlarna som av yrkesodlarna. Tabell 2: Jämförelse mellan skörden inom yrkesodlingen (SJV, 2011) och fritidsodlarnas beräknade produktion. Yrkesodlingens skörd 2010 (ton) Total produktion av fritidsodlade grödor 2011 (ton) Äpple 23 500 280 000 Jordgubbar 11 500 10 000 Ett problem i enkäten var att 17 procent av respondenterna angav att de odlar men inte i hur stor mängd. Det kan bero på att man har haft svårt att uppskatta hur mycket som odlas eller inte funnit det relevant att ange. För att kunna inkludera dessa respondenters svar i studien har medelvärdet av den mängd för de som besvarat frågan fullständigt använts i beräkningarna. 13 Konsumtionens omfattning Mängden färskkonsumerade grödor skiljer sig markant från storleken av produktionen. Att det ser ut så här har flera orsaker, bland annat kan respondenterna ha missuppfattat frågan eller så har hela skörden inte konsumerats utan antingen slängts ellerinte skördats. Dessutom är det troligt att en del av produktionen har getts bort till vänner och familj eller har lagrats för att konsumeras vid ett senare tillfälle. En annan anledning till att skillnaden var stor kan bero på användningen av FFQ-formuläret. Metoden har några nackdelar då den ställer krav på respondenternas minne eftersom konsumtionen anges i efterhand. Detta resulterar ofta i en underrapportering (Livsmedelsverket, 2011). Respondenternas svar bekräftade detta då de angav att de åt väldigt få portioner av sina odlade grödor i förhållande till hur mycket de odlade. På grund av tids-, och resursbrist användes inte någon ytterligare metod för att validera resultaten på denna del. I enkäten fanns inga definierade portionsstorlekar för de olika grödorna. Anledningen till att de uteslöts var för att respondenterna kanske skulle tröttna om det fanns för mycket information att ta ställning till i enkäten. Det här kan ha gett upphov till variationer i respondenternas angivna konsumtionsmängd eftersom de fick uppskatta portionsstorlekarna själva. Trots att antal bortfall var högre i detta avsnitt i enkäten kan de siffror som har framkommit anses realistiska. Däremot finns det vissa tveksamheter till att majs och sparris odlas men inte konsumeras. Det var få som odlade dessa grödor och ingen angav att de konsumerade dem. Äpplen, potatis och tomater var det som konsumerades i störst mängd. Det här resultatet korrelerar med att äpplen och potatis producerades i störst mängd av alla grödor. Med anledning av detta är det även förståligt att konsumtionen blev stor. Konsumtionen av tomater sticker dock ut i detta sammanhang eftersom den inte hör till de grödor som producerades i störst mängd. En anledning till den höga konsumtionen kan vara att man lade mycket energi på att driva upp tomaterna och att man därför värdesatte sina mogna tomatfrukter och i större grad konsumerade det man producerat. Konsumtionen av färska äpplen och päron under 2010 beräknades av Jordbruksverket uppgå till 13 kg per person och år (SJV, 2011). Enligt enkätundersökningen beräknas de producenter som konsumerade sina egenodlade äpplen och päron ha en genomsnittlig konsumtion på 7,7 kg äpplen per person respektive 5,3 kg päron. Sammanlagt konsumerade alltså studiens deltagare 13 kg per person av äpplen och päron vilket innebär att de var helt självförsörjande på dessa frukter. Enligt statistik från jordbruksverket konsumerades 44,7 kg färskpotatis 2011 (SJV, 2011). Resultatet av enkätundersökningen visar att 17 kg egenodlad färskpotatis konsumerades per person vilket motsvarar 38 procent av den årliga konsumtionen av färskpotatis. Produktionen av egenodlad potatis var avsevärt högre än den mängd som konsumerades. Den sammanlagda mängden potatis som konsumerades och lagrades var 27 000 ton. Det motsvarar 30 procent av den beräknade produktionen av fritidsodlad potatis. Att skillnaden var stor mellan produktionen och konsumtionen av potatis kan bero på att skördenivåerna i verkligheten är lägre än den nivå som använts för beräkning i den här undersökningen. Det beror bland annat på att potatis ofta angrips av sjukdomar och skadedjur och skörden varierar därför från år till år. I likhet med potatis var andelen konsumerade jordgubbar låg i förhållande till produktionens storlek. Enbart 23 procent av det som producerades konsumerades. En möjlig förklaring till att tillvaratagandet var lågt i förhållande till skördemängden är att få lagrar eller processar sina grödor. Detta i kombination med att odlingssäsongen för många grödor är kort, vilket innebär att stora skördemängder produceras under en kort tidsperiod, leder till att det är svårt att ta hand om hela skörden. Det finns initiativ i samhället för att öka den tillvaratagna mängden. 14 Ett sådant exempel är fruktförmedlingen på Facebook där privatpersoner anmäler vilken typ av bär eller frukt som de vill bli av med och i vilken stad de befinner sig i. Därefter får gruppens medlemmar höra av sig till producenterna för avhämtning. Enligt statistik från 2011 uppgick konsumtionen av saft och juice framställd på köksväxter, frukter och bär år 2009 till 138 700 ton (Eidstedt & Wikberger, 2011). Av sylt, marmelad, mos och gelé konsumerades 67 600 ton och av torkad frukt konsumerades 31 600 ton (ibid.). Av inlagda grönsaker konsumerade svenskarna 147 800 ton och av kryddor 16 000 ton (ibid.). I enkätundersökningen framkom att det producerades större mängd frysta än torkade kryddor. Mängden färska kryddor som använts för att göra frysta respektive torkade kryddor kan dock vara ungefär densamma, eftersom de torkade kryddorna tar upp mindre volym än de frysta. Vid jämförelse med jordbruksverkets siffror och siffrorna för hushållens produktion kan man förstå att hushållsproduktionen endast bidrar till en liten andel av den totala konsumtionen av dessa produkter. Den produkt som ändå produceras i förhållandevis stor mängd i hushållen, sett till den totala konsumtionen, är sylt, mos och gelé. Fritidsodlingens ekonomi Priserna som användes för att räkna ut det ekonomiska värdet är dagsaktuella konsumentpriser. Det fanns inom studiens ramar inga resurser att göra någon inventering av medelpriser i Sverige. Värdet av färskkonsumtionen och produktionen av processade livsmedel ger därför bara en uppskattning av storleken på det ekonomiska värdet och kan säkerligen variera om man använder andra priser att räkna utifrån. Det totala ekonomiska värdet för konsumtion och lagring beräknades till 5 miljarder kronor. Denna siffra är låg i jämförelse med hur mycket den totala skörden beräknas vara värd. Om all skörd skulle tas omhand och dagens nivå på lagring, syltning, saftning och färskkonsumtion skulle bibehållas skulle en genomsnittlig fritidsodlare kunna spara ungefär 5 800 kr under en odlingssäsong. Dock har ingen hänsyn tagits till kostnader för insatsmedel till odlingen. Hur mycket en odlare kan spara på sin odling beror på vad personen odlar, skördemängd, vilka lagringsmöjligheter som finns och hur mycket som förädlas. De produkter som är mest ekonomiskt lönsamma att producera är torkade kryddor, frysta bär och andra förädlade produkter eftersom dessa har ett högt pris i handeln. Färska frukter, bär och grönsaker har ett lägre pris än processade livsmedel. Mellan åren 2007 och 2009 spenderade hushållen i Sverige 2 860 kronor på frukt och 3 810 kronor på grönsaker per år (SCBb, 2010). Detta innebär att om den genomsnittliga odlaren i Sverige skulle ta hand om all skörd så skulle han eller hon endast behöva lägga runt 900 kronor på frukt och grönsaker under ett år. Det var ungefär 70 % av respondenterna som tyckte att det var mycket eller delvis dyrt att odla sin egen mat. Det behövs ytterligare undersökningar för att fastställa den ekonomiska vinsten med att odla sina egna grödor, då insatsmedlen inte räknats in i den här undersökningen. SLUTSATSER Från undersökningen har följande slutsatser dragits: • För att främja fritidsodlingen bör man satsa på att sprida kunskap, ordna aktiviteter för hela familjen och att anlägga odlingsytor i närheten av bostadsområden för att minska 15 tidsåtgången. • Svenskarna odlar inte bara för nöjets skull, utan även för att kunna bli självförsörjande eller för att spara pengar. • En stor mängd av de frukter och bär som produceras i landet tas inte till vara. Förbättrade lagringsmöjligheter och initiativ till förmedling mellan fritidsodlare och allmänheten skulle kunna öka tillvaratagandet av frukt och bär från svenska trädgårdar. • Den genomsnittliga odlaren sparade 1 600 kr på att ta vara på sina egenodlade produkter, men om hela skörden togs omhand skulle odlaren kunna spara 5 800 kr. • Den genomsnittliga odlaren producerar 38 procent av den årliga färskkonsumtionen av potatis och är självförsörjande på äpplen och päron. 16 REFERENSER Bokreferenser Andersson, P., Andermo, S. & Guamán, V. (2008). Fritidsodlingens möjligheter till livsmedelsproduktion. Studentrapport SLU och FOR: Uppsala Andrews, B. & Lindgren, B. (2005). Vår kokbok. 24:e upplagan. Stockholm: Bokförlaget Prisma Adelsköld, N. (1991). Odla köksväxter på friland. LT: Stockholm. Björkman, L-L. (2001). Fritidsodlingens omfattning och betydelse, SLU, Försöksresultat för fritidsodlare 2001 nr 7 Bremer, G. (red.) (1998). Med Gröna fingrar - Trädgårdsrådgivarnas praktiska handbok. HushållningsSällskapens MultiMedia: Falköping Ingelstam, L. (1995). Ekonomi för en ny tid. Carlsson Bokförlag: Stockholm Larsson, L. & Svensson, B. (1989). Bärodling. Helsingborg: AB Boktryck Rur, M. (2010). Measuring Garden Footprints. Masteruppsats, Alnarp: Självständigt arbete vid LTJfakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet Teorell, J. & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara - Samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber Torstensson, L. & Pappinen, L. (2002). Odla och tillverka vin. En unik bok om vinodling i Sverige. Sundbyberg: Pagina Förlags AB Trost, J. (2007). Enkätboken. Polen: Studentlitteratur Referenser övriga källor Becker, W. & Pearson, M. (1998). Riksmaten 1997-98 kostvanor och näringsintag i Sverige. Tillgänglig på internet: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kostundersokningar/riksmat.pdf [Hämtad 2011-11-28] Björkman, L-L, FOR, e-mail den 24/11 2011 Börjeson, A. (2003). Folkbildning och odlad mångfald. Verksamhetsberättelse för POM 2002. Rapport 2003:18. Jordbruksverket. Tillgänglig på: http://www.pom.info/publ/2003_18.pdf [Hämtad: 2012-0111] Eidstedt, M. & Wikberger C. (2011). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Statistikrapport 2011:2. Jordbruksverket. Tillgänglig på internet: http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/St atistikrapport2011_2/20112.pdf [Hämtad: 2011-12-18] Enghardt Barbieri, H., Pearson, M. & Becker, W. (2003). Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Tillgänglig på internet: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kostundersokningar/riksmaten%20_%20barn_2003_livs medels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige.pdf [Hämtad: 2011-10-04] 17 FOR (u.å.). Tillgänglig på internet: http://www.for.se/ [Hämtad: 2011-12-22] Lagerberg Fogelberg, C. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd. Livsmedelsverkets rapportserie, Rapport 9. Tillgänglig på internet: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_k ostrad.pdf [Hämtad: 2011-12-22] Livsmedelsverket (2011). Att mäta matvanor. Frekvensformulär. Tillgänglig på internet: www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Att-matamatvanor/#frekvensformular [Hämtad: 2011-11-16] Mataffaren.se (2008). Tillgänglig på internet: http://www.mataffaren.se/Category/Categories.aspx?pageid=31923 [Hämtad 2011-12-08] Mortensson, B., Otterskog, L. & Wahlstedt, G. (2002). Potatis – konsumtion och fritidsodling. Tillgänglig på internet: www.scb.se/statistik/JO/JO0603/2003M00/JOFT0201.pdf [Hämtad: 2011-1226] Runåbergs fröer (u.å.). Tillgänglig på internet: www.runabergsfroer.se/?m=25 [Hämtad: 2011-12-12] SCBa (2009). Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid 2006-07. Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2006I07_BR_LE118BR0901.pdf [Hämtad: 201112-26] SCBb (2009). Antal hushåll i Sverige med olika beräkningsmetoder. Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____146283.aspx [Hämtad: 2012-02-15] SCBa (2010). Folkmängd i landskapen den 31 december 2010. Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx [Hämtad: 2011-12-18] SCBb (2010). Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009. Utgifts- och inkomstrapport. HE 35 SM 1001. Tillgänglig på internet: http://www.scb.se/Statistik/HE/HE0201/2007I09/HE0201_2007I09_SM_HE35SM1001.pdf [Hämtad: 2011-12-22] SJV (2011). Jordbruksstatistisk årsbok 2011 Tillgänglig på: www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruksstatistiskarsbok/jordbruksstatistiskarsbo k2011.4.4b2051c513030542a92800012165.html [Hämtad: 2012-01-02] Törnviks frö (u.å.). Tillgänglig på internet: http://www.lantbruksnet.se/tornvik/sid2.htm [Hämtad: 2011-12-26] 18 BILAGOR Bilaga 1: Ålder och kön Respondenternas respektive den svenska befolkningens procentuella fördelning med avseende på ålder och kön Respondenterna i enkätundersökningen Ålder 18‐29 30‐54 Kvinnor 11,3 25,3 Män 5,3 16,7 Alla 16,7 42,0 Befolkningen i Sverige (SCBa, 2010) 55‐74 17,3 24,0 41,3 Totalt 54 46 100,0 Ålder Kvinnor Män Alla 18‐29 10,8 11,3 22,1 30‐54 22,7 23,5 46,2 55‐74 16,0 15,7 31,7 Totalt 49,5 50,5 100,0 Bilaga 2: Geografisk fördelning Geografisk fördelning av enkätundersökningens respondenter i relation till den geografiska fördelningen av befolkningen i Sverige Landsdel Respondenter boende i respektive landsdel (%) Norrland Svealand Götaland Andel av Sveriges befolkning boende i respektive landsdel (%) (SCBa, 2010) 9 33 58 12 40 48 Bilaga 3: Boendeform och odlingsplatser Respondenternas boendeform och odlingsplatser, procentuellt förhållande Bilaga 4: Förädlade produkter Den totala produktionen och det ekonomiska värdet av vidareförädlade och lagrade grödor samt konsumentpriser. Inget konsumentpris för mjölksyrade grönsaker har angivits då det inte var aktuellt för undersökningen Livsmedel Befolkningens produktion (kg) Ekonomiska värdet för hela Konsumentpris per vidareförädlad Sverige (kr) gröda (kr/l) Sylt/ mos/ gelé 9 682 830 545 319 563 56,32 Saft 9 774 178 88 166 991 9,02 Torkad frukt 806 903 46 283 040 57,36 Mjölksyrade grönsaker 0 0 ‐ Inläggningar 2 892 669 184 430 235 63,76 Fryst frukt/ bär 9 119 521 1 006 100 191 110,32 Frysta kryddor 66 227 2 205 051 33,3 Torkade kryddor 38 061 56 620 810 1488 Potatis 12 392 805 122 688 765 Se Bilaga 6 Äpple 10 352 711 257 782 515 Se Bilaga 6 Lök 2 816 546 25 067 264 Se Bilaga 6 Morötter 5 237 254 52 163 050 Se Bilaga 6 Totalt: 63 179 705 2 386 827 477 19 Bilaga 5: Produktion och färskkonsumtion Den totala mängden egenodlade och konsumerade grödor samt det ekonomiska värdet för dessa Grödor Total mängd (kg) Konsumtion Totalt värde (kr) Produktion Konsumtion Produktion Äpple 17 139 435 279 547 568 426 771 928 6 960 734 453 Päron 1 321 364 32 662 370 27 616 512 682 643 525 Plommon 4 627 133 39 803 131 161 486 942 1 389 129 258 Vindruvor 539 751 2 136 566 39 833 624 157 678 566 2 299 478 19 623 869 146 706 677 1 252 002 845 Björnbär 665 555 4 462 425 72 545 529 486 404 284 Krusbär 608 973 13 306 279 19 426 243 424 470 304 Hallon 1 799 982 29 264 914 574 554 279 9 341 360 406 Vinbär 2 881 452 110 397 541 91 918 305 3 521 681 564 Jordgubbar 2 291 339 9 991 997 146 187 439 637 489 434 Sallat 4 174 651 3 177 920 227 518 466 173 196 649 286 955 1 076 073 71 328 332 267 479 467 Potatis 14 855 771 91 809 301 147 072 132 908 912 084 Morot 3 304 272 18 796 417 32 910 552 187 212 318 Betor 239 459 4 114 218 3 328 477 57 187 633 Ärtor 401 478 829 907 55 937 930 115 630 921 Bönor 637 130 4 362 459 57 341 665 392 621 266 57 019 4 622 486 1 077 653 87 364 979 8 411 490 967 470 185 27 445 055 203 969 10 165 667 1 815 320 90 474 433 Tomat 5 855 661 10 535 369 192 651 253 346 613 636 Gurka 2 114 558 2 853 694 126 662 014 170 936 298 Pumpa/squash 444 402 3 818 324 11 065 599 95 076 257 Kryddgrönt 158 970 1 670 288 93 474 523 982 129 326 1 920 355 5 515 742 192 035 485 551 574 196 0 27 770 0 1 083 015 188 084 4 452 026 1 485 863 35 171 009 0 1 145 497 0 32 646 667 613 204 651 313 37 405 432 39 730 120 4 235 315 14 292 101 95 294 584 321 572 269 174 152 2 075 780 7 662 680 91 334 300 74 048 276 727 679 978 3 063 585 624 29 828 986 537 Körsbär/bigarråer Bladgrönsaker Purjolök Vitlök Övrig lök Sparris Majs Vitkål/rödkål Övrig kål Paprika/chili Rabarber Jordärtskocka Totalt: 20 Bilaga 6: Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning Portionsstorlekar, konsumentpriser samt medelavkastning för respektive gröda. För referenser, se Bilaga 7. För vissa grödor saknas värdet för medelavkastning (-) på grund av att respondenterna besvarade frågan i den andra enheten Portionsstorlek (genomsnitt av mäns och kvinnors) (g) Konsumentpris (kr/kg) Medelavkastning Kilogram per löpmeter (kg/lm) Kilogram per träd, buske eller planta (kg/st.) Grödor Äpple 122 24,9 40 40 Päron 122 20,9 ‐ 40 Plommon 88 34,9 ‐ 20 Vindruvor 88 73,8 1,4286 2 Körsbär/bigarråer 88 63,8 ‐ 8 Björnbär 88 109 3 7,5 Krusbär 88 31,9 ‐ 10 Hallon 88 319,2 4 2 Vinbär 88 31,9 5,5 11 Jordgubbar 88 63,8 0,62 0,25 Sallat 50 54,5 0,7 0,14 Bladgrönsaker 75 248,57 0,75 0,03 Potatis 200 9,9 1,75 0,4375 Morot 57 9,96 1,75 0,0525 Betor 100 13,9 1,78 0,0712 Ärtor 56 139,33 0,25 0,025 Bönor 70 90 1 0,07 Purjolök 25 18,9 2,35 ‐ 2 55,9 0,65 0,052 Övrig lök 25 8,9 1 ‐ Tomat 67 32,9 1,5 0,6 Gurka 27 59,9 1,5 0,375 188 24,9 2,5 1,875 2 588 0,3 0,0038 Sparris 200 100 0,7 0,245 Majs 100 39 0,75 0,3 Vitkål/rödkål 54 7,9 2,88 1,152 Övrig kål 58 28,5 2,25 0,9 Paprika/chili 39 61 0,6 0,27 Rabarber 100 22,5 2,5 2 Jordärtskocka 200 44 1,5 0,675 Vitlök Pumpa/squash Kryddgrönt 21 Bilaga 7: Källhänvisning till medelavkastning, portionsstorlek och konsumentpris Grödor Äpple Medelavkastning Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Päron Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Portionsstorlek Konsumentpris Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Vindruvor Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 FOR och Torstensson & Pappinen (2002) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Körsbär/bigarråer Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Björnbär Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Krusbär Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Hallon Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Vinbär Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Jordgubbar Larsson & Svensson (1989) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Sallat Becker & Pearson (1998) Bladgrönsaker Runåbergs fröer (u.å.) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärdet av mangold och spenat www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Potatis Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Morot Bremer (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Betor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Ärtor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Bönor Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Plommon Purjolök Bremer (1998) Vitlök Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Övrig lök www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Sockerärtor www.mataffaren.se 2011‐ 11‐21 Haricotsverts www.mataffaren.se 2011‐ 11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Bremer (1998) Antagande från Törnviks frö Antagande från Andrews & Lindgren (2005) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av gul och röd lök www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Tomat Runåbergs fröer (u.å.) Becker & Pearson (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Gurka Bremer (1998) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Pumpa/squash Runåbergs fröer (u.å.) Kryddgrönt Bremer (1998) Sparris Majs Adelsköld (1991) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) och Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Per styck, antagande baserat på vikten av en Findus‐kolv Vitkål/rödkål Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Övrig kål Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Paprika/chili Rabarber Bremer (1998) Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 Jordärtskocka Bremer (1998) Becker & Pearson (1998) Antagande från Andrews & Lindgren (2005) Becker & Pearson (1998) (Samma värde som potatis) www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av broccoli och blomkål www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av grön paprika och chili www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Lise‐Lotte Björkman, FOR, e‐mail den 24/11 2011 22 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Medelvärde av grön och vit sparris www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 www.mataffaren.se 2011‐11‐21 Bilaga 8: Källhänvisning till de vidareförädlade produkternas konsumentpris. Inget konsumentpris för mjölksyrade grönsaker har används, då ingen i undersökningen angav att denna produkt hade gjorts Livsmedel Saft Referens till konsumentpris Medelvärde av alla sylter, utom hjortronsylt www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Medelvärde av alla safter utom fun light och dunksafterna www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Torkad frukt COOP:s torkade fruktmix www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Mjölksyrade grönsaker Inläggningar ‐ Medelvärde av alla inlagda rödbetor, gurka (utan sås & spad) www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Fryst frukt/bär Medelvärde av alla frysta bär www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Frysta kryddor Findus frysta persilja 2011‐12‐09 Medelvärdet av timjan, oregano, lagerblad, basilika, rosmarin, sålt i påse www.mataffaren.se 2011‐12‐08 Sylt/mos/gelé Torkade kryddor 23 Bilaga 9: Följebrev och enkät Hur mycket mat odlas i svenska trädgårdar? Du har blivit utvald att delta i en undersökning som ska ge en bild av hur fritidsodlingen ser ut idag. Fritidsodling är en populär hobby i Sverige men det finns inga uppdaterade siffror på omfattningen. Därför är den här enkäten viktig och Dina svar är värdefulla. Fritidsodlingens riksorganisation, FOR, är en samarbetsorganisation för ideella föreningar inom fritidsodling i Sverige. För att undersöka hur mycket mat som odlas i svenska trädgårdar har FOR inlett ett samarbete med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Den här enkätundersökningen görs av fyra agronomstudenter, från SLU, som en del av utbildningen. Alla som svarar deltar i utlottningen av trädgårdsböcker Svaren kommer enbart att användas som underlag i den här studien. Enkäten är anonym och har skickats ut till slumpvis utvalda hushåll. Referensnumret, längst upp till vänster på svarskuvertet kommer att användas för att skicka ut en eventuell påminnelse samt för utskick av trädgårdsböcker till vinnarna i utlottningen. När Du besvarat enkäten sänder Du tillbaka den till oss i det färdigfrankerade svarskuvertet. Du kan även besvara enkäten via denna internetlänk: www.for.se/enkät_2011 Svarar Du via internet ange lösenordet: FOR_SLU2011 Ditt svar är viktigt för oss och måste vara inlämnat senast tisdagen den 22 november. Den färdiga rapporten kan Du sedan ta del av på FOR:s hemsida www.for.se i februari 2012. Vi rekommenderar att Du noggrant läser igenom frågorna och svarsalternativen innan Du börjar svara. Tack på förhand! Om Du har frågor angående enkäten eller undersökningen så tveka inte att kontakta oss: +46(0)763 92 04 44 Tiwa0001@stud.slu.se Ulrika Andersson, Alma Löfstrand, Tina Wangenfors, Linnea Persson 24 □7 □8 □ Fler än 8 □ Pensionär □ Annan sysselsättning 4. I vilken del av landet bor Du? □ Norra Sverige/Norrland □ Mellersta Sverige/Svealand □ Södra Sverige/Götaland 2. Är Du kvinna eller man? □ Kvinna □ Man Allmänna frågor 1. Hur gammal är Du? □ 18-29 år □ 30-54 år □ 55-74 år 3. Hur bor Du? □ Lägenhet/studentrum □ Radhus/parhus □ Villa □ Annat………………………………… 5. Vilken sysselsättning har Du? □ Arbetar □ Studerar □ Sjukskriven □ Arbetssökande 6. Hur många personer ingår i Ditt hushåll? □1 □4 □2 □5 □3 □6 7. Hur många personer i Ditt hushåll är 11 år eller yngre? □ Inga □3 □6 □1 □4 □ Fler än 6 □2 □5 Fritidsodling 8. Odlar Du eller någon annan i Ditt hushåll grönsaker, bär, frukt eller kryddor? Kryssa i alla alternativ som stämmer för Ditt hushåll. □ Ja, i den egna trädgården □ Ja, på balkongen □ Ja, vid sommarstugan □ Ja, på kolonilott □ Ja, i fönstret □ Nej, men har tidigare odlat (Gå till fråga 10) □ Ja, på kolonilott med stuga □ Ja, i växthus □ Nej (Gå till fråga 10) □ Ja, någon annanstans nämligen ............................................................................................... 9. Vad skulle få Dig att odla mer mat än nu? Kryssa i alla alternativ som stämmer för Dig. □ Mer tid □ Bättre ekonomi □ Bättre fysisk hälsa □ Ökat intresse □ Sämre ekonomi □ Ökad kunskap □ Familj eller bekanta med □ Bättre förvaringsmöjlighet □ Mer plats för odling odlingsintresse □ Ingenting □ Övrigt ............................................................................................... 10. Hur väl instämmer Du med följande påståenden? □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Instämmer Ingen inte alls åsikt □ □ Påstående: Det är roligt med trädgårdsarbete och odling Att odla själv är miljövänligt □ □ □ □ □ Instämmer Instämmer Instämmer helt till stor del till viss del □ □ □ När man odlar sin egen mat sparar man pengar Kunskap är viktigt för att kunna odla egen mat Att odla sin egen mat är dyrt □ □ GÅ TILL NÄSTA SIDA □ Mitt mål är att bli självförsörjande på frukt och grönt Att odla sin egen mat är fysiskt ansträngande Man blir mindre stressad när man odlar Det är tidskrävande att odla sin egen mat Att odla är hälsosamt för att man rör på sig Egenodlade frukter och grönsaker smakar bättre än köpta Det är viktigt att familj/vänner delar mina intressen Om Du inte odlar gå till fråga 11 Om Du odlar gå vidare till fråga 12 GÅ TILL SISTA SIDAN 11. Vad skulle få Dig att börja odla mat? Kryssa i alla alternativ som stämmer för Dig. □ Bättre ekonomi □ Bättre fysisk hälsa □ Mer tid □ Ökat intresse □ Sämre ekonomi □ Ökad kunskap □ Familj eller bekanta med □ Bättre förvaringsmöjlighet □ Mer plats för odling odlingsintresse □ Ingenting □ Övrigt ............................................................................................... Gå vidare till fråga 17 25 Din odling Odlar □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Odlar ej □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Odlar ej □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Antal löpmeter (m) Antal löpmeter (m) Antal löpmeter (m) Antal plantor/träd (st.) Antal plantor/träd (st.) 12. Hur mycket odlade Ditt hushåll av följande grödor under 2011? Svara i antal plantor eller träd eller antal löpmeter. Svara enbart med siffror, exempelvis 3 stycken äppelträd eller 5 löpmeter morötter. FRUKT OCH BÄR Äpple Päron Plommon Vindruvor Körsbär/bigarråer Björnbär Krusbär Hallon Vinbär Jordgubbar Odlar □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Antal plantor/träd (st.) GRÖNSAKER Sallat Spenat/mangold/grönkål Potatis Morot Betor (röda/gula osv.) Ärtor Bönor Purjolök Vitlök Lök (gula/röda osv.) Tomat Gurka Pumpa/squash Kryddgrönt (persilja/dill osv.) Sparris Majs Kål (vitkål/rödkål osv.) Blomkål/broccoli Paprika/chili Rabarber Jordärtskocka ÖVRIGA GRÖDOR Lagring, syltning och saftning Teckenförklaring: < Mindre än exempelvis 1 liter färdig produkt ≥ Lika med eller mer än exempelvis 31 liter färdig produkt 1-5 □ □ □ □ □ □ Liter (l) <1 □ □ □ □ □ □ 1 □ □ 6-10 □ □ □ □ □ □ Kryssa i här om Ni inte har gjort något med Era egenodlade växter Inget □ □ □ □ □ □ Liter (l) Inget <0,5 0,5 □ □ □ □ □ □ 2 □ □ 3 □ □ 11-20 □ □ □ □ □ □ 4 □ □ 5 □ □ 21-30 □ □ □ □ □ □ ≥6 □ □ ≥ 31 □ □ □ □ □ □ 13 a) Hur mycket av följande produkter har Ni gjort av Era egenodlade växter det senaste året? Ange mängden färdig produkt. □ TYP AV LIVSMEDEL Sylt, gelé och/eller mos Saft Torkad frukt Mjölksyrade grönsaker Inläggningar och/eller inkokningar Fryst frukt/bär 13 b) KRYDDOR Frysta kryddor Torkade kryddor 21-30 □ □ □ □ □ □ □ Kryssa i här om Ni inte lagrat Era egenodlade växter 11-20 □ □ □ □ □ □ □ Kilo (kg) 1-10 □ □ □ □ □ □ □ 31-50 □ □ □ □ □ □ □ 51-70 □ □ □ □ □ □ □ 71-100 □ □ □ □ □ □ □ ≥ 101 □ □ □ □ □ □ □ 14. Hur många kilo frukt och grönsaker har lagrats i Ditt hushåll för att ätas i höst, vinter och vår? □ LAGRADE GRÖNSAKER OCH FRUKT Potatis Äpple Lök Morötter Övrigt: Inget □ □ □ □ □ □ □ 26 Färskkonsumtion Exempel på hur Du fyller i tabellerna nedan. 1 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 2 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 3 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 5 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 6 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Per: □ □ □ □ □ □ □ □ □ 7 Dag Vecka Månad □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 4 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Antal skördemånader 1 2 3 4 5 ≥6 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 15. Hur ofta åt Du färska frukter och bär från egna odlingar under odlingssäsongen 2011? □ □ □ Aldrig <1 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Antal portioner Teckenförklaring: < Färre än 1 portion per månad ≥ 6 månader eller längre FRUKT OCH BÄR Äpple Päron Plommon Vindruvor Körsbär/bigarråer Björnbär Krusbär Hallon Vinbär Jordgubbar Övrigt: □ □ □ 3 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 4 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 5 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 6 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 7 Dag Vecka Månad □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Per: 16. Hur ofta åt Du färska grönsaker från egna odlingar under odlingssäsongen 2011? 2 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 1 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Antal portioner □ □ □ Aldrig <1 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Teckenförklaring: < Färre än 1 portion per månad ≥ 6 månader eller längre GRÖNSAKER Sallat Spenat/mangold/grönkål Potatis Morot Betor (röda/gula osv.) Ärtor Bönor Purjolök Vitlök Lök (gula/röda osv.) Tomat Gurka Pumpa/squash Kryddor (persilja/dill osv.) Sparris Majs Kål (vitkål/rödkål osv.) Blomkål/broccoli Paprika/chili Rabarber Jordärtskocka Övrigt: □ □ □ □ □ □ Antal skördemånader 1 2 3 4 5 ≥6 □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ 17. Har Du några synpunkter på den här undersökningen eller vill Du kommentera Din odling och/eller konsumtion? Gör gärna det här: .............................................................................................................................................................. .............................................................................................................................................................. .............................................................................................................................................................. .............................................................................................................................................................. Tack för Din medverkan! 27
© Copyright 2024