SäkI G - Försvarsmakten
Försvarsmakten Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera Gemensam del SäkI G 13 Försvarsmakten 2012-11-01 14 990:65489 Högkvarteret Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI) 2013års utgåva enligt nedan, fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från och med 2013-01-01. ––– M7739-351100 SäkI G 2013, Gemensam del Från samma tidpunkt upphävs SäkI 2010 enligt nedan ––– M7739-351060, SäkI G 2010, fastställd med HKV 2009-12-01 14 990:58059. Beslut i ärendet har fattats av överste Anders Emanuelson varvid föredragande har varit överstelöjtnant Henrik Nerpin. Anders Emanuelson Henrik Nerpin Boken är publicerad i samarbete med Combitech AB Sakavdelning: Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion Redaktör: Mats Lundgren M7739-351100 SäkI G 2013 Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Tryck: Erlanders, Falköping 2012 Ändringar Ändring Datum Kapitel 2 mom 24 2013-12-17, FM2013-1000:2 Införd av Kapitel 3 mom 14, 21 Kapitel 7 tabell 7:1 Kapitel 8 mom 1, 22, 44–49 Kapitel 10 Kapitel 11 tabell 11:1 Kapitel 27 mom 4 SäkI G - 13 3 Innehåll Inledning .......................................................................................11 1 SäkI giltighet och innehåll.............................................................. 15 Grunder .........................................................................................15 Tilldelning och aktualitet ...............................................................18 Utdrag ...........................................................................................18 Innehåll .........................................................................................19 Undantag från SäkI ........................................................................20 Textutformning i SäkI-serien .........................................................22 2 Ansvaret för säkerheten ................................................................. 25 Allmänt .........................................................................................25 Grunder – fördelning av ansvar .....................................................29 Chefer ......................................................................................30 Övningsledning ........................................................................32 Säkerhetspersonal .....................................................................38 Skyddsutrustning ...........................................................................39 Riskanalys vid verksamhetsplanering .............................................40 3 Verksamhet med vapen och ammunition ....................................... 45 Allmänt .........................................................................................45 Övningsledning vid skjutning och/eller sprängning ........................48 Övningsledares åtgärder före och under skjutning och/eller sprängning ................................................................................48 Övningsledares åtgärder efter skjutning och/eller sprängning ...50 Ammunitionsröjningsledare ......................................................52 4 Riskområden ................................................................................. 53 Allmänt .........................................................................................53 Riskområde vid skjutning ..............................................................54 Riskområde vid sprängning ...........................................................72 5 Riskområde över vatten................................................................. 73 Skjutning mot mål på sjön .............................................................73 Skjutning från land mot rörligt sjömål ...........................................74 Övervakning ..................................................................................75 Skjutning mot bogserat mål ...........................................................77 SäkI G - 13 5 Innehåll 6 Laser ............................................................................................. 79 Grunder ........................................................................................ 79 Mätområde ................................................................................... 82 Riskområde ................................................................................... 82 Reflekterad och diffus strålning ..................................................... 84 Allmänt .................................................................................... 84 Riskavstånd ................................................................................... 86 Utökat riskavstånd ........................................................................ 87 Begränsat riskområde .................................................................... 90 Personal i riskområde .................................................................... 91 Grundregler ................................................................................... 91 Övningsledare laser ....................................................................... 92 Säkerhetskontrollant laser ............................................................. 93 Övriga säkerhetsbestämmelser ...................................................... 95 Skyltar ........................................................................................... 96 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning...................................... 109 Allmänt ....................................................................................... 109 Säkerhetsbestämmelser ................................................................ 110 8 Avspärrningar ............................................................................. 123 Definitioner av övnings- och skjutfält .......................................... 123 Skjutplatser vid internationella insatser ....................................... 124 Farligt område ............................................................................. 125 Avspärrning ................................................................................ 131 Skjutning över vatten .................................................................. 141 Övervakning ............................................................................... 143 Utrymning ................................................................................... 144 Varningsmeddelanden ................................................................. 145 Signaler och varningstecken ........................................................ 149 Brandskydd ................................................................................. 150 Oexploderad ammunition ........................................................... 150 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet.................................................................................. 155 Grunder ...................................................................................... 155 Ansvar ......................................................................................... 156 Arbetsgång .................................................................................. 158 Skjutning/sprängning inom R- eller D-område ............................ 159 Program för planerad verksamhet .......................................... 160 Begäran om utökning av R- eller D-områden ......................... 161 Tillfälligt R- eller D-område ................................................... 162 6 SäkI G - 13 Innehåll Skjutning och/eller sprängning inom annat område .....................163 Övervakning av luftrummet .........................................................164 Övervakningsgrader ...............................................................164 Tillämpning av övervakningsgrad ...........................................166 Samband ......................................................................................166 Flygmålbogsering .........................................................................167 Övriga R-områden .......................................................................169 Flygning inom R- och D-områden ...............................................169 R-område ...............................................................................169 D-område ...............................................................................169 Lokala instruktioner ....................................................................170 10 Sjukvårdsberedskap ..................................................................... 171 Grunder .......................................................................................171 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck .................... 179 Grunder .......................................................................................179 Skydd mot hörselskadligt impulsljud och höga ljudtryck .............183 Tilläggsbestämmelser ..............................................................186 Skydd mot hörselskadligt kontinuerligt buller .............................190 12 Säkerhet i kyla och värme............................................................ 193 Allmänt .......................................................................................193 Riskanalys ...................................................................................194 Verksamhet i kyla ........................................................................195 Övningar som innebär särskilda omständigheter .........................197 Verksamhet vid värmebelastning .................................................199 13 Brandförsvar................................................................................ 201 Allmänt .......................................................................................201 Förebyggande åtgärder ................................................................202 Brandutbildning ...........................................................................203 14 Rapportering vid avvikelser ......................................................... 205 Grunder .......................................................................................205 Rapportering ...............................................................................207 15 Elsäkerhet.................................................................................... 209 Grunder .......................................................................................209 Ansvar .........................................................................................210 Övrigt ..........................................................................................213 SäkI G - 13 7 Innehåll 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara ...................... 215 Grunder ...................................................................................... 215 Kompetens .................................................................................. 216 Skydd mot brand ......................................................................... 217 Märkning och förvaringskod (F-kod) .......................................... 218 Rekommenderade avstånd och bevakning ................................... 225 Ammunitionsupplag .................................................................... 226 Tillfällig förvaring ....................................................................... 229 Tillåten ammunition för utbildning och övningar ........................ 231 Definitioner och förkortningar .................................................... 233 17 Hantering av brandfarliga varor.................................................. 235 Grunder ...................................................................................... 235 Förberedelser, krav på att underrätta civila myndigheter ............. 236 Föreståndare ............................................................................... 238 Kompetens .................................................................................. 238 Skyddsutrustning, personlig hygien, förläggning av personal ....... 239 Skydd mot brand ......................................................................... 240 Släckmateriel ............................................................................... 243 Skydd mot mark- och vattenförorening ....................................... 243 Märkning av behållare ................................................................ 245 Säkerhetsdatablad och skriftlig instruktion ................................. 247 Förvaring .................................................................................... 247 Tankning och bunkring ............................................................... 252 Luft- och sjötransport av brandfarlig vara ................................... 252 Avrustning .................................................................................. 253 Definitioner och förkortningar .................................................... 254 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap................ 257 Allmänt ....................................................................................... 257 Arbetsplatsen .............................................................................. 258 Maskinella hjälpmedel - behörighet ............................................. 260 19 Fysisk träning i vatten ................................................................. 263 Allmänt ....................................................................................... 263 20 Fällning av personal från fartyg och båtar................................... 265 Behörighet att delta i övning ....................................................... 265 Befogenhet att beordra övning .................................................... 265 Övningsledning ........................................................................... 266 Sjukvårdsberedskap ..................................................................... 266 Deltagande personal och utrustning vid fällningsövning .............. 267 8 SäkI G - 13 Innehåll Formell fällningsövning ...............................................................268 Tillämpad fällningsövning ...........................................................270 Fällningsfart ................................................................................273 21 Fällning i vatten från helikopter................................................... 275 Grunder .......................................................................................275 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar ................................... 277 Arbete i master och torn ..............................................................277 Allmänna förutsättningar för riskfyllt arbete ..........................277 Behörighet ..............................................................................278 Skyddsutrustning ....................................................................279 Förbudsområde ......................................................................281 Allmänt riskområde ................................................................281 Högfrekventa elektromagnetiska fält ......................................282 Vind och kyla .........................................................................283 Arbete i isbelagd mast, i mörker och vid åska .........................284 Arbetsredskap ........................................................................285 Riskområde i luftrummet, flygsäkerhetsbestämmelser ............285 Räddningsutrustning ..............................................................286 Arbete på tak ...............................................................................288 Arbete i stolpar ............................................................................289 Allmänna skyddsföreskrifter i samband med arbete i stolpar ..289 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng .............. 291 Grunder .......................................................................................291 Övningsledning ............................................................................292 Ansvar .........................................................................................294 Övningsledarens åtgärder .......................................................294 Verksamhetsmeddelande .............................................................295 Laviner och ras ............................................................................296 Glaciär .........................................................................................299 Dålig sikt .....................................................................................299 Sjukvårdsberedskap .....................................................................299 24 Firning och klättring.................................................................... 301 Grunder .......................................................................................301 Övningsledare och instruktörer ...................................................302 Ansvar .........................................................................................306 Sjukvårdsberedskap .....................................................................308 SäkI G - 13 9 Innehåll 25 Överlevnad.................................................................................. 311 Militär överlevnadsutbildning ..................................................... 311 Fång- och gisslanövningar ........................................................... 312 Krav på övningsledare ............................................................ 314 26 Övning i upploppskontroll .......................................................... 315 Övningsledning ........................................................................... 315 Utrustning och materiel ............................................................... 317 Fordon ........................................................................................ 319 27 Gravida eller ammande arbetstagare ........................................... 321 Gravida arbetstagare ................................................................... 322 Ammande arbetstagare ................................................................ 324 28 Närkamp..................................................................................... 325 Definition .................................................................................... 325 Behörighet ................................................................................... 325 Utbildning och övning ................................................................. 326 Träning ....................................................................................... 326 Utrustning ................................................................................... 327 29 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning ...................... 329 Vid utbildning och övning ........................................................... 329 Vid insats i operationsområdet .................................................... 330 Undantag .................................................................................... 330 1 Publikationer som beslutas av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion ................................................................ 331 2 Skydd mot splitter och finkalibrig eld .................................... 333 3 Rapportering av ammunitionsfel ............................................ 335 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel ... 339 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering .............................. 343 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA ............................................................ 353 10 SäkI G - 13 Inledning Författningar Arbetsmiljölagens (AML) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. AML reglerar såväl arbetsgivarens som arbetstagarens skyldigheter. Med arbetstagare i Försvarsmakten avses all personal, d v s anställd personal, officersaspiranter, rekryter (under GMU och KMU) och pliktpersonal i Försvarsmakten samt Hemvärnets personal. Som arbetstagare räknas även personal ur de frivilliga försvarsorganisationerna då personalen deltar i verksamhet inom Försvarsmakten eller deltar i frivillig utbildning för Försvarsmaktens behov. Vid sidan av AML finns även andra författningar som ska tilllämpas på verksamheten i Försvarsmakten, till exempel lagen om brandfarliga och explosiva varor, miljöbalken och lagen om transport av farligt gods samt ellagen. Som komplement till lagarna som beslutats av Riksdagen ger Regeringen ut kompletterande förordningar. Till nämnda lagar och förordningar ger bland annat Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut tillämpningsföreskrifter. För fartyg bemannade av Försvarsmaktens personal ger Transportstyrelsen ut tilllämpningsföreskrifter. Som komplement bl a till angivna författningar ger Försvarsmakten ut egna säkerhetsföreskrifter. Inom verksamhetsområdet utbildning och övningar ges bl a SäkI-serien ut för att tillgodose verksamhetssäkerhetens behov. SäkI-serien ges ut med stöd av Arbetsmiljölagen 3 kapitel 2-3 §§. Publikationer som beslutas av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion (C SÄKINSP) framgår av bilaga 1. SäkI G - 13 11 Datum för utdrag: 14-03-26 Inledning Det som står angivet i SäkI rörande C SÄKINSP uppgifter och mandat att fatta beslut om föreskrifter m m kan komma att ändras till följd av förändringar i Försvarsmaktens arbetsordning (FM ArbO). Författningarna som Försvarsmaktens personal har att följa för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö är således flera. Vilka författningar som ska tillämpas beror på vilken verksamhet som är aktuell att genomföra. Bemyndiganden att besluta om säkerhetsföreskrifter ÖB har bemyndigat vissa chefer att fatta beslut om föreskrifter som ska tillämpas på verksamheter inom Försvarsmakten och som avser säkerhet. Aktuella bemyndiganden i detta sammanhang är följande. Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion är bemyndigad att besluta föreskrifter avseende verksamhetssäkerheten • inom militär markverksamhet, inkluderande hantering av vapen och ammunition • inom militär sjöfart, inkluderande dykning • inom militär luftfart samt därtill knuten vädertjänst m m • vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor. Föreskrifter som framgår av SäkI-serien ska tillämpas vid utbildning och övningar samt insats • i fred • vid höjd beredskap • vid insats som inte innebär stridshandling. 12 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Inledning C SÄKINSP har bemyndigat chefen för insats (C INSATS) att, efter samråd med C SÄKINSP, i särskilda förvaltningsbeslut besluta om militär marksäkerhet. 1. Vid insatser som kan innebära att våld kan komma att utövas – vid vakttjänst inom Försvarsmakten – med stöd av förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:41) om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna – vid höjd beredskap – under Försvarsmaktens internationella insatser. 2. Vid utbildning och övningar som genomförs inom Försvarsmakten, såväl i Sverige som under internationella insatser. 3. Vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor i samband med utövande av verksamheter som avses i punkterna 1 och 2. Berör sådant beslut svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter, ska samråd med berörd myndighet inhämtas. Systemsäkerhet Vid planering av materielsystem ställs systemsäkerhetskrav som sedan följer materielsystemet under systemets livstid. Innan materiel efter anskaffning eller modifiering får tas i bruk inom Försvarsmakten krävs att HKV har fattat beslut om användning (BoA) för aktuell materiel. Beslut om användning förutsätter att materielbeskrivningar, instruktioner och säkerhetsföreskrifter är framtagna och har delgivits berörda. För att ett sådant beslut ska kunna fattas krävs att materielen är säker att hantera och förvara. SäkI G - 13 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Inledning SäkI G innehåll En gemensam del i SäkI-serien - SäkI G - innehåller grundläggande föreskrifter för att tillgodose verksamhetssäkerheten inklusive de grunder som erfordras för att man ska kunna tillgodogöra sig innehållet i SäkIseriens övriga delar som behandlar olika vapensystem m m. I SäkI G återfinns därutöver säkerhetsföreskrifter för verksamheten vid vissa specialfunktioner. SäkI-seriens indelning framgår av pärmens insida. 14 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll Grunder 1. SäkI. – Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI-serien) är gemensam för Försvarsmakten. SäkI-serien består av en gemensam del och ett antal delar för olika verksamheter (se pärmens insida). SäkI används som sammanfattande benämning på hela serien, det vill säga samtliga delar där ”SäkI” ingår i namnet. SäkI publiceras i form av böcker, cd-skiva samt på emilia och Försvarsmaktens hemsida. 2. Giltighet för reglementen m m. – De säkerhetsbestämmelser som finns i Försvarsmaktens reglementen och handböcker samt Försvarets materielverks materielpublikationer tillämpas • vid stridshandling i samband med insats • under förberedelser för stridshandling vid insats. 3. Giltighet för SäkI. – Föreskrifterna i SäkI gäller vid utbildning och övningar samt insats • i fred • vid höjd beredskap • vid insats som inte innebär stridshandling. SäkI ska tillämpas vid internationella insatser enligt Försvarsmaktens stående order för utlandsstyrkan SOFUS eller dess ersättare SOFI. SäkI G - 13 15 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll 4. Säkerhetsbestämmelser vid insatser. – C SÄKINSP har bemyndigat chefen för insats (C INSATS) att, efter samråd med C SÄKINSP, i särskilda förvaltningsbeslut besluta om militär marksäkerhet. • Vid insatser som kan innebära att våld kan komma att utövas – vid vakttjänst inom Försvarsmakten – med stöd av förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 1994:41) om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna – vid höjd beredskap – vid förband som genomför internationella insatser. • Vid utbildning och övningar som genomförs vid internationella insatsförband inom Försvarsmakten, såväl i Sverige som utomlands. • Vid handhavande av brandfarliga och explosiva varor i samband med utövande av verksamheter som avses i punkterna 1 och 2. Berör sådant beslut svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter, ska samråd med berörd myndighet inhämtas. 5. Samövning mellan förband. – Vid samövning mellan olika förband, oavsett nationalitet, ska det förbands säkerhetsbestämmelser som är restriktivast tillämpas. 6. Säkerhetsbestämmelser vid verksamhet med utländska förband. – Då utländskt förband inbjudes att delta i verksamhet i Sverige ska SäkI tillämpas såvida gästande nation inte begär att få tillämpa egna mer rigorösa säkerhetsföreskrifter. Då utländskt förband på egen begäran genomför egen verksamhet i Sverige ska avtal upprättas innan genomförandet vari verksamhetssäkerhetsansvaret, inklusive hänvisning till gällande säkerhetsbestämmelser, ska 16 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll framgå. Vid nyttjande av övnings- och skjutfält ska SäkI bestämmelser för avspärrning, övervakning, säkerheten i luftrummet, ytletning och ammunitionsröjning tillämpas. Då svenskt förband inbjudes att delta i verksamhet i utlandet bör SäkI tilllämpas. Då svenskt förband på egen begäran genomför egen verksamhet utomlands ska SäkI tillämpas såvida inte de nationella bestämmelserna är mer restriktiva. Nyttjande av annan nations vapen och materiel vid studiebesök eller växeltjänstgöring får ske under överinseende av instruktör eller då erforderlig kompetens erhållits. 7. Benämningar. – Med förband avses organisationsenheter enligt FM ArbO, d v s vill säga förband, skola, FMLOG samt centra inom Försvarsmakten. Med förbandschef avses chefer för organisationsenheter enligt FM ArbO d v s förbands- och skolchefer, C FMLOG samt chefer för centra inom Försvarsmakten. Med förbandschef likställs i detta sammanhang även kontingentschef vid genomförande av Försvarsmaktens internationella insatser. Vad som sägs om bataljon/bataljonchef, kompani/kompanichef, pluton/ plutonchef, tropp/troppchef och grupp/gruppchef gäller även motsvarande förband/chefer, t ex division/divisionschef, fartyg/fartygschef med flera. 8. Betydelsen av ”bör” i SäkI. – Bestämmelserna i SäkI är föreskrifter och ska följas. Då det i texten står ”bör” är innebörden att föreskrifterna ska följas såvida inte tungt vägande skäl under aktuella omständigheter talar emot detta. SäkI G - 13 17 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll Tilldelning och aktualitet 9. Tilldelning. – Den som behöver SäkI för sin tjänst ska tilldelas det behov som anmäls av den enskilde eller den enskildes chef. Förband upprättar rutiner för distribution och aktuellthållande av SäkIserien. 10. Omedelbara ändringar och ny utgåva. – Ändringar/tillägg som måste tillämpas utan dröjsmål utges efterhand med särskild skrivelse från Högkvarteret. Information om ändringar/tillägg delges utan dröjsmål genom respektive förbands försorg. SäkI på emilia uppdateras fortlöpande med omedelbara ändringar. Övriga ändringar inarbetas i kommande utgåva av SäkI-serien som utges med 2-3 års intervall. Utdrag 11. Utdrag. – Utdrag ur SäkI får göras endast för viss övning eller för viss kortare tid. På utdraget anges momentnummer, datum då utdraget gjordes och dess (begränsade) giltighetstid. 18 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll Innehåll 12. Innehåll. – SäkI innehåller bestämmelser för verksamhet med vapen, ammunition, fordon, drivmedel m m under utbildning, övningar och under insats samt för förvaring och transport av brandfarliga och explosiva varor under fältmässiga övningar och transport av farligt gods under utbildning, övning och insats. När vissa vapen eller viss ammunition anges, innefattar detta alla typutföranden av dessa vapen/denna ammunition, även om det inte angivits särskilt. 13. SäkI och övriga publikationer. – Det exercismässiga handhavandet av materielen framgår av Försvarsmaktens stabspublikationer samt av Försvarets materielverks materielpublikationer. Dessa inkluderar säkerhetsbestämmelser för stridsverksamhet. I SäkI föreskrivs därutöver de åtgärder som ska vidtagas för att förbygga ohälsa och olycksfall vid utbildning och övningar inom Försvarsmakten. 14. Ammunition. – Med ammunition avses i SäkI ammunition till vapen, ammunition/medel för rök- och brandändamål, signalammunition, spräng- och tändmedel, minor, minröjningsmedel, handgranater samt markeringsmedel. Ammunition som är avsedd för visst vapen/viss verksamhet finns upptagen i ammunitionskatalog (AMKAT DATA BILD och AMKAT SYSTFÖRT). Ammunition som används i utbildning och insatser ska ha ett beslut om användning (BoA). 15. Ammunitionsröjning i fred. – Ansvarsfördelning, åligganden och behörighet samt säkerhetsbestämmelser framgår av SäkI Amröj och Handbok Am- och minröjning. SäkI G - 13 19 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll 16. Drivmedel. – Med drivmedel avses i SäkI alla de produkter (brandfarliga eller inte brandfarliga) som erfordras för drift av fordon, stridsfordon, fartyg och flygplan/helikoptrar samt olika slag av motordrivna aggregat m m. 17. Hantering av explosiva och brandfarliga varor. – Bestämmelser för hantering, utom transport, av explosiva och brandfarliga varor under fältmässiga övningar framgår av kapitel 16 och kapitel 17. Hanteringsbestämmelser under andra förhållanden återfinns i Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor m m (BVKF) och i Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva varor (IFTEX.) samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. 18. Transport av farligt gods. – Bestämmelser för transport av farligt gods framgår av SäkI Tp farligt gods. Undantag från SäkI 19. Undantag från SäkI. – Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion får besluta undantag från SäkI föreskrifter. Berör sådant beslut svenska lagar, förordningar eller annan svensk myndighets föreskrifter, ska samråd med berörd myndighet inhämtas. 20 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll 20. Hemställan om undantag. – Förband som önskar få undantag från föreskrifterna i SäkI ska skriftligen hemställa om detta till chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion. En sådan hemställan ska vara • tydlig avseende vad undantaget består i • motiverad avseende syftet med undantaget • begränsad till tid, plats och berörda förbandsenheter • inkluderande en riskanalys • insänd i god tid (riktvärde nå SÄKINSP minst 2 veckor i förväg) • undertecknad av förbandschef. Efter genomförd verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas till SÄKINSP MARKI. Syftet med denna återrapportering är bland annat att bidra till utvecklingen av kommande utgåvor av SäkI. 21. Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning. – I respektive SäkI-del framgår i ett särskilt kapitel vilka beslutade undantag från SäkI som förbandschef/kontingentschef normalt är bemyndigad att besluta att tillämpa vid utbildning och övning i Sverige eller vid övning och insats i operationsområde. Bemyndigandet får inte delegeras vidare. Förbandschef beslutar i särskild ordning om tillämpning av dessa undantag, samt nödvändiga handlingsregler. Inför beslut ska förbandschef kontrollera syftet med verksamheten, övningsledarens respektive truppförande chefs kompetens, truppens utbildningsnivå, övningsplats samt övningsplan inklusive riskanalys. Beslut ska dokumenteras och arkiveras samt delges SÄKINSP MARKI och eventuellt samverkande förband. Deltagare ska vara medvetna om att undantag från SäkI tillämpas. Efter genomförd verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas till SÄKINSP MARKI. SäkI G - 13 21 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll För kontingentschef i operationsområdet tillkommer bemyndigande att besluta om undantag från säkerhetsföreskrifter som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till taktisk uppgift, förberedelser inför lösande av sådan uppgift och/eller lokala förhållanden i enlighet med SOFUS (SOFI) bestämmelser. Textutformning i SäkI-serien 22. Varningsrutor. – Varningstext markeras med en röd ram med varningstecken. 23. Observera-rutor. – Obs-rutor markeras med en gul platta under texten. 24. Kommentarer. – Kommentarer/förtydliganden markeras med en rosa platta under texten. 25. Orderuttryck. – Orderuttryck markeras med ”rak fet stil”. 26. Hänvisning och betoning. – Hänvisningar till annan del av SäkI (inom eller utom aktuell del) eller annan publikation markeras med kursiv stil. I SäkI på emilia återges aktiva hänvisningar (länkar) med blå understruken text. Betoningar återges också med kursiv text. 22 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 1 SäkI giltighet och innehåll 27. Uppräkningar i SäkI-serien, listor. – Det finns tre olika former av uppräkningar i SäkI, numrerad lista, punktlista och alternativlista. 1. Åtgärderna i den numrerade listan ska vidtas i den ordning som anges. • åtgärderna i punktlistan kan genomföras i godtycklig ordning a. alternativlista anger ett antal tillämpliga alternativ. 28. Ändringar. – Ändringar sedan föregående utgåva markeras med ett streck i kanten. Omedelbara ändringar markeras med dubbelstreck i kanten (gäller SäkI i digital form och eventuella ändringstryck). SäkI G - 13 23 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Allmänt 1. Arbetsmiljölagen (AML). – Arbetsmiljölagen reglerar bland annat arbetsgivarens skyldigheter att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagarna för ohälsa eller olycksfall. Med arbetstagare avses all personal, det vill säga anställd personal, officersaspiranter, rekryter (under GMU och KMU) och pliktpersonal i Försvarsmakten samt Hemvärnets personal. Som arbetstagare räknas även personal ur de frivilliga försvarsorganisationerna då personalen deltar i verksamhet inom Försvarsmakten eller deltar i frivillig utbildning för Försvarsmaktens behov. Varje förbandschef är skyldig att systematiskt planera, leda och följa upp verksamheten så att ingen drabbas av ohälsa eller olycksfall (systematiskt arbetsmiljöarbete). Förbandschefs åtgärder enligt SäkI är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. SäkI G - 13 25 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 2. Övriga föreskrifter. – Utöver Försvarsmaktens egna bestämmelser i stabspublikationer och Försvarets materielverks materielpublikationer ska Försvarsmakten följa av andra myndigheter eller motsvarande utfärdade föreskrifter, regler. Exempel på dessa är • Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) • Statens räddningsverks författningssamling (SRVFS) • Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling (MSBFS) • Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) • tillstånd avseende miljöfarlig verksamhet • kommunala bestämmelser • markägares rätt (begränsning av allemansrättens tillämpning vid uppträdande i förband). 3. Kunskap om säkerhetsbestämmelser. – Före varje slag av verksamhet inom Försvarsmakten ska var och en som deltar i verksamheten kunna tillämpa de säkerhetsbestämmelser som gäller. 4. Kunskap om materiel. – Materielhantering ska utföras av härför utbildad personal eller ske under handledning av utbildad personal. I övningsledning ska ingå personal med erforderlig kompetens avseende den i övningen ingående materielens handhavande, förekommande risker samt gällande säkerhetsbestämmelser för aktuell verksamhet. Innan någon självständigt och utan övervakning får handskas med materiel, ska chef (övningsledare, arbetsledare eller motsvarande) förvissa sig om att vederbörande har erforderlig kompetens att hantera den aktuella materielen. 26 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 5. Reglering av säkerhetsansvar. – Före varje övning eller motsvarande verksamhet ska säkerhetsansvaret regleras och person/befattningshavare utses att svara för säkerheten. Den som utses till att svara för säkerheten ska ha kunskap om de säkerhetsbestämmelser som är tilllämpliga för övningen eller verksamheten. 6. Systemsäkerhet. – Centralt anskaffad materiel omfattas av systemsäkerhetsverksamhet vid framtagning, förrådshållning, vidmakthållande, modifiering och avveckling. Detta innebär att de risker som är förknippade med materielen och dennas hantering fortlöpande följs upp samt att åtgärder för att eliminera eller få ned riskerna till en tolerabel nivå vidtas. I detta syfte utfärdas bl a säkerhetsbestämmelser för materielens hantering. Dessa framgår bl a av Försvarsmaktens stabspublikationer inkluderande SäkI och Försvarets materielverks materielpublikationer. Som bekräftelse på att erforderlig systemsäkerhetsverksamhet är genomförd och att materielen/materielsystemet får användas inom Försvarsmakten krävs att HKV har fattat beslut om användning (BoA) för aktuell materiel. Detta är således ett ”certifikat” som anger att materielen/materielsystemet får användas samt att den systemdokumentation och instruktioner som krävs finns. För skjutbanor, handgranatsbanor, SIB-anläggningar avsedda för skarpskjutning samt permanenta SIB-teknikhus ska säkerhetsgodkännande utfärdas av FORTV. Förbandschef ansvarar avseende centralt anskaffad materiel för att endast sådan materiel används för vilken ett beslut om användning föreligger. Äldre centralt anskaffad materiel är framtagen enligt andra former men med godtagbara principer för riskeliminering. Sådan materiel har ett de facto beslut om användning vilket gäller tills säkerhetspåverkande åtgärder (ingrepp, renovering, modifiering, sammankoppling med annat system eller avveckling) vidtas. Härvid ska förnyad systemsäkerhetsverksamhet genomföras för materielen/materielsystemet. En förutsättning för att materielens säkerhet ska bibehållas är att underhåll och vård genomförs enligt aktuella bestämmelser. Förbandschefen ska säkerställa detta. SäkI G - 13 27 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Förbandschefen ansvarar för att tillverkarens bruksanvisning följs vid användning av lokalt anskaffad materiel (konsumentförnödenheter). Materielen får endast användas för sådan verksamhet och med sådant användningssätt som framgår av bruksanvisning. 7. Försöksverksamhet. – Vid försöksverksamhet då flera arbetsgivare deltar ska samordningsansvaret enligt arbetsmiljölagen klargöras. Den chef för förband som ges samordningsansvaret ska se till att • Arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället. • Arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället. • Allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas. • Ansvaret för speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs. • Personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. Då Högkvarteret har givit Försvarets materielverk, Försvarsmedicincentrum eller industriföretag uppdrag att genomföra försök och Försvarsmakten stödjer försöken med personal har Försvarets materielverk, Försvarsmedicincentrum eller industriföretaget normalt samordningsansvaret med uppgifter enligt ovan. 28 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Grunder – fördelning av ansvar 8. Delaktighet. – All personal ska aktivt medverka till att säkerhetsbestämmelserna följs. 9. Ansvar. – Var och en har ett ständigt medansvar för sin egen och andras säkerhet. Var och en ska omedelbart anmäla förhållanden som gör vederbörande olämplig att leda eller delta i övning på grund av bristande kompetens avseende materielens handhavande eller säkerhetsbestämmelsernas tilllämpning. Också andra förhållanden, till exempel sjukdom eller trötthet, som gör den enskilde olämplig som ledare av eller deltagare i en övning/verksamhet ska omedelbart anmälas. 10. Ingripa vid fara. – Den som upptäcker att någon bryter mot säkerhetsbestämmelser eller som uppfattar annan fara ska omedelbart ingripa. Denna skyldighet gäller oberoende av tjänsteställning. Vid omedelbar fara kommenderas (ges signalen/tecknen för) ”Avbryt!”/ ”Avbryt-Eld upphör!” eller ”Skydd!”. Kommandot verkställs omedelbart och ordern ska repeteras av all personal. 11. Rapportering. – Alla har skyldighet att rapportera olyckor och tillbud. Syftet med rapporteringen är att ge underlag för det fortlöpande säkerhetsarbetet och ska ske oavsett om alla bestämmelser har följts eller inte. SäkI G - 13 29 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 12. Undersökning. – Omständigheter som lett till olycksfall, ohälsa eller tillbud ska undersökas. Undersökningen ska så långt det är praktiskt möjligt klarlägga bakomliggande orsaker till det inträffade. Det finns sällan bara en orsak. Ofta har tekniska faktorer, mänskligt beteende och organisatoriska förhållanden samverkat. Fokuseringen i undersökningen bör ske till händelsen och de faktorer som lett fram till den. Undersökningen bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan såvida inte ett uppenbart åsidosättande av kända bestämmelser ägt rum. Det kan emellertid finnas anledning att klarlägga om uppgiftsfördelningen tillämpats fel eller om instruktioner varit bristfälliga. Ansvarsfrågan klarläggs i särskild ordning. Chefer 13. Förbandschefer. – Förbandschefer ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser. De säkerställer härvid att underställd personal delges de föreskrifter som krävs för verksamheten samt kontrollerar/låter kontrollera personalens kompetens. Vissa förbandschefer har ansvar för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken (CMA) och har brukaransvaret för övnings- och skjutfält. Inom eget verksamhetsområde ska förbandschef utfärda bestämmelser som reglerar den egna verksamheten. Av förbandschef utfärdade bestämmelser gäller även för gästande förband (motsvarande) som använder dennes resurser, till exempel skjutbanor, skjutfält eller andra utbildningsanordningar. 30 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 14. Val av övningsledare. – Chef som utser övningsledare, utbildningseller övningsorganisation samt övrig personal med säkerhetsansvar ska kontrollera att avdelad personal har erforderlig kompetens för att leda och planera genomförandet av avsedd verksamhet. Konstateras brister avseende erforderlig kompetens hos aktuell personal ska beordrande chef begränsa övningens svårighetsgrad alternativt beordra handledare med erforderlig kompetens eller på annat sätt se till att bristerna åtgärdas. Övningsledare som inte uppfyller kravet på erforderlig kompetens ska handledas av befäl med erforderlig kompetens. Handledaren har då ansvar som övningsledare. Detta förfarande tillämpas bland annat vid elevledda övningar. Som grund för val av en övningsledare och kontrollen av dennes kompetens genomförs en kompetensbedömning. Härvid vägs avsedd övningsledares kända och bedömda kompetens mot riskfaktorerna i den aktuella övningen. Underlag för bedömning av övningsledares kända kompetens kan utgöras av behörighetsbevis för att leda verksamhet, chefs personliga kännedom eller inhämtade upplysningar. Härutöver gör chefen en egen bedömning av den tilltänkt övningsledarens kompetens och omdömesförmåga. Chef ska även kontrollera övningsledare och övrig personal med säkerhetsansvar avseende viloläge och allmän hälsostatus (stridsvärde) så att säkerheten inte äventyras på grund av till exempel brist på sömn. 15. Förberedelser. – Chef som beordrar övning/verksamhet ska tillgodose övningsledningens behov av förberedelsetid och de övriga resurser, som krävs för att genomföra övning/verksamhet på ett betryggande sätt. SäkI G - 13 31 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Övningsledning 16. Övningsledning. – Varje övning, delövning och delmoment kräver en ansvarig övningsledare. Denne ansvarar för att verksamheten genomförs enligt gällande bestämmelser. Den övningsledare som har andra övningsledare underställda har samordningsansvar. Övningsledare är tillika säkerhetschef om inte sådan särskilt utses. Övningsledare ska utföra riskanalys enligt mom 36–39 under planläggning och genomförande av övning samt utvärdera utförd övning. Vid övningar av mindre omfattning kan övningsledaren själv svara för en eller flera av de underställda befattningarna eller beordra en biträdande övningsledare att ansvara för mer än en befattning. Exempel framgår av bild 2:1. Övningsledare Övnledare plut anfall Säkerhetskontrollant Övnledare plut eldöverfall Övnledare försvar av sst Övnledare indirekt eld Säkerhetskontrollant Säkerhetskontrollant Säkerhetskontrollant Bild 2:1 Exempel på organisation av övningsledning kompani Vid övningar av större omfattning kan övningsledare för vart och ett deloch/funktionsmoment utses. Dessa har ansvar som övningsledare för det del-/funktionsmoment de har tilldelats, se bild 2:2. Övningsledare avdelar vid behov säkerhetspersonal, ammunitionsröjningsledare och målchef. 32 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Övningsledare Säkerhetschef Övnledare markstrid Övnledare lvgmarsch Övnledare broläggning Säkerhetspersonal Övnledare anfall Övnledare sbpl Säkerhetskontrollant Övnledare försvar Övnledare usapl Säkerhetschef Övnledare Ögång vatten Övnledare CBRN Amröjledare Säkerhetspersonal Biträdande övnledare Amröjpersonal Målchef/ målpersonal Säkerhetschef Bild 2:2 Exempel på organisation av övningsledning, större övning 17. Begreppet övningsledare. – Med begreppet övningsledare i SäkI avses även insatschef/truppförande chef/chef insatsförband. Vid verksamhet där övningsledare inte är utsedd har insatschef/truppförande chef/chef insatsförband övningsledaransvar. 18. Medhjälpare. – Vid behov utser övningsledaren biträdande övningsledare, säkerhetspersonal, ammunitionsröjningsledare och målchef/målpersonal. De är inför övningsledaren ansvariga för säkerheten inom beordrad verksamhet. Genomförd riskanalys utgör bland annat grund för antalet medhjälpare och deras uppgifter och förberedelser. Vid behov instrueras/övas berörd personal på övningsplatsen. 19. Förbandsinstruktör. – Förbandsinstruktör kan ges uppgift som innebär ansvar som (del-) övningsledare eller ansvar för säkerhet. SäkI G - 13 33 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 20. Handledare. – Då handledare genomför handledning av elever till exempel befäl under utbildning, hemvärns- eller frivilligpersonal, har handledaren säkerhetsansvar som övningsledare. Den handledde kan ges säkerhetsansvar inom områden där eleven har erforderlig kompetens. Då elev har erhållit utbildning och kontrollerats med godkänt resultat för ett säkerhetsansvar som omfattar ett visst övningsmoment/avgränsad del av övning, kan handledaren (övningsledaren) låta eleven ha ansvar som övningsledare för aktuellt övningsmoment/avgränsad del av övning. 21. Bärande av igenkänningstecken. – Vid omfattande övningsverksamhet bör personal som ingår i övningsledning (övningsledare, biträdande övningsledare, säkerhetschef med flera) bära igenkänningstecken, armbindel, reflexväst eller motsvarande. Även säkerhetsposter och särskilt avdelade säkerhetskontrollanter bör bära igenkänningstecken. 22. Åskådare, observatör och besökare. – Före övningens början ska övningsledaren låta meddela eventuella åskådare, observatörer och besökare de säkerhetsbestämmelser som gäller för dem och att de är skyldiga att följa de anvisningar som kan komma att ges av personal som deltar i övningen. Vid behov ska åskådare, observatörer och besökare erhålla erforderlig skyddsutrustning, till exempel hörselskydd. 23. Kompetens avseende säkerhetsbestämmelser. – Den som är övningsledare eller ingår i en övningsledning ska ha erforderlig kompetens avseende de säkerhetsbestämmelser som berör vederbörandes uppgift. 34 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 24. Övningsområde. – Övningsledaren fastställer, beroende på övningens omfattning, • övningsområdets storlek. Inom övningsområdet kan olika övningar/ verksamheter med olika former av risker förekomma. Vid mindre övningar är övningsområdet ofta lika med övnings- eller arbetsplatsen. Finns det t ex bebyggelse, strövområde eller allmän väg med trafik i närheten av ett skjutfält eller övningsområde bör man överväga om det ska vidtas särskilda åtgärder för att minimera risken för tredje person • farligt område, se kapitel 8 • riskområde vid skjutning och/eller sprängning • riskområde för skjutning med laser • förbuds- och restriktionsområden vid utrustning som avger högfrekvent elektromagnetisk strålning • riskområde för skadligt buller • riskområde vid övning med C-, R-ämnen • förbudsområde och allmänt riskområde vid arbete i master, torn och stolpar • riskområde för arbete med motorredskap och arbetsmaskiner • farligt område vid fallskärmshoppning. Riskområden beskrivs närmare i kapitel 4. Avspärrningar genomförs enligt kapitel 8. Vid övningar i målområde där oexploderad ammunition (OXA) kan förekomma ska övningsledaren • efter samverkan med CMA, eller den han/hon utser, välja sådan terräng som minimerar uppkomsten av och underlättar lokalisering av OXA samt välja den ammunition som med hänsyn till övningsmålet minimerar riskerna för OXA • före övning orientera deltagarna om de risker som OXA innebär SäkI G - 13 35 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten • före övning orientera deltagarna om brandberedskapen och åtgärder vid eventuell brand inom område med OXA • under övning låta övervaka målterrängen för att i möjligaste mån fastställa förekomst och läge av OXA • under övning vid behov låta röja, märka ut eller avspärra sådan OXA som är en fara för deltagande personal • efter övning rapportera uppkomna OXA, antal och läge. Begränsningar av övningsverksamhet i målområden beskrivs i 8:45–46. 25. Kraftledning. – Övningsterräng ska om möjligt väljas så, att kraftledningar och telefonkablar (ledningar) inte går igenom riskområdet. Skada på en kraftledning kan medföra stora skadeståndskrav för reparation av ledningar och avbrott i kraftförsörjningen. Skadas en kraftledning så att en ledning faller ned eller en isolator skjuts sönder, iakttas följande • det är förenat med livsfara och därför förbjudet att närma sig eller vidröra en nedfallen ledning eller kraftledningsstolpe, järntrådsstängsel eller dylikt i närheten av skadan • området avspärras omedelbart av personal på platsen • övningsledningen underrättas omedelbart • övningsledningen meddelar omgående eldistributionsföretaget för aktuellt område vad som hänt och var skadeplatsen är belägen. Först sedan kraftföretaget meddelat att kraftledningen gjorts spänningslös, får avspärrningen av området upphöra. Personal i fordon som kört på kraftledning eller motsvarande eller in i område med nedfallen kraftledning kvarstannar i fordonet intill dess att strömmen är bruten. Undvik att öppna luckor för mer än att söka samband. Motsvarande försiktighetsmått ska vidtas även avseende oavsiktlig bärgning av sjökabel. 36 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 26. Delgivning. – Övningsledaren, i förekommande fall med biträde av övningsledning, svarar för att all deltagande personal delges • de säkerhetsbestämmelser som är aktuella för övningen • vilka förutsättningar som gäller för att få vistas i riskområde • vilken personal som får vistas inom farligt område eller på arbetsplatser. 27. Kontroll och information. – Övningsledaren ska själv eller med biträde av underställd personal • kontrollera att i övningen ingående vapen, fordon, fartyg, båtar, maskiner, och verktyg är vårdade och underhållna enligt materielvårdssystemet samt att användare (motsvarande) har erforderlig utbildning • kontrollera att man inom deltagande övningsavdelningar ges tid och möjlighet för kontroller enligt de stabspublikationer och materielpublikationer som gäller för förbandet och materielen • kontrollera att skyddsutrustning ordnas/tas på i de fall den ska användas • kontrollera att all personal kan aktuella säkerhetsbestämmelser och känner till säkerhetsanordningar samt är medvetna om verksamheter som kan innebära särskilda risker • informera all deltagande personal om skyldigheten att anmäla förhållanden som kan göra någon olämplig att delta i övningen. Övningsledaren ska, i förekommande fall med biträde av underställd personal, genom personlig kontakt skapa sig en uppfattning om deltagande personals aktuella stridsvärde. SäkI G - 13 37 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Säkerhetspersonal 28. Säkerhetschef. – Säkerhetschefen är ansvarig för säkerheten inför övningsledaren. Före övningen ska säkerhetschefen bland annat • utarbeta instruktioner för och instruera eller låta instruera säkerhetspersonal • kontrollera att erforderliga skyddsanordningar uppfyller ställda krav samt anmäla eventuella behov av förändringar till övningsledaren • ordna sambandet för säkerheten • kontrollera eller låta kontrollera att deltagarna i övningen kan tillämpa säkerhetsbestämmelserna och känner till säkerhetsanordningarna. Säkerhetschef kan beroende på typ av verksamhet av övningsledare beordras att lösa ytterligare uppgifter. Under övningen leder säkerhetschefen säkerhetsarbetet. Säkerhetschefen ska ha samband med övningsledaren. Då särskild säkerhetschef inte avdelats är övningsledaren tillika säkerhetschef. 29. Biträdande säkerhetschef. – För den del av säkerhetsarbetet som ålagts biträdande säkerhetschef ansvarar denne inför säkerhetschefen. 30. Säkerhetskontrollant. – För den del av säkerhetsarbetet som ålagts säkerhetskontrollant ansvarar denne inför säkerhetschefen/biträdande säkerhetschefen. 31. Säkerhetspost. – För den del av säkerhetsarbetet som ålagts säkerhetspost ansvarar denne inför säkerhetschefen/biträdande säkerhetschefen. 32. Instruktion för säkerhetspersonal. – Om instruktionerna är omfattande ska instruktionen vara skriftlig. 38 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Skyddsutrustning 33. Användning av skyddsutrustning. – Skyddsutrustning ska användas då det är föreskrivet och i övrigt i de situationer som övningsledaren bestämmer. Med skyddsutrustning avses bland annat hörselskydd, skyddsglasögon och hjälm. Utrustning, föremål eller andra accessoarer (klockor, ringar samt andra smycken) som kan försvåra användande av skyddsutrustning eller öka risken för att, till exempel, fastna eller klämmas, får inte användas. För skyddsglasögon se även SäkI Ehv/Pv 1:4 alternativt SäkI Fordon 1:3. 34. Tillhandahållande av skyddsutrustning. – Genom förbandschefs försorg tillhandahålls erforderlig skyddsutrustning och utbildning för att använda den. Skyddsutrustning som i tjänsten används av arbetstagare ska vara godkänd för bruk inom Försvarsmakten. I undantagsfall, t ex vid kurser, får i stället användas skyddsutrustning som tillhandahållits av en annan nations försvarsmakt eller organisation (till exempel MSB eller FN). 35. Bestämmelser för skyddsutrustning. – Bestämmelser för användning av skyddsutrustning framgår av • SäkI • stabspublikationer • FMV materielpublikationer • Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). SäkI G - 13 39 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Riskanalys vid verksamhetsplanering 36. Verksamhetssäkerhet. – Inom Försvarsmakten ska all verksamhet genomföras i enlighet med arbetsmiljölagen och myndighetens systematiska arbetsmiljöarbete samt därutöver så att författningsenliga krav på säkerhet för tredje man, materiel, egendom, infrastruktur och miljö också uppfylls. Verksamhetssäkerhet är ett övergripande begrepp då säkerhet i bemärkelsen ”safety” används i verksamheten. Verksamhetssäkerhet avser Försvarsmaktens förmåga att hantera risker vid all verksamhet så att författningsenliga krav på arbetsmiljö och säkerhet för sin personal samt kraven på säkerhet för tredje man, yttre miljö och egendom uppfylls. I Försvarsmakten bedrivs verksamhet med fordon, vapen och ammunition under utbildning och realistiska övningar i Sverige och i insatsområdet samt under insatser som kan leda till direkta stridshandlingar. Detta ställer särskilda krav på att Försvarsmaktens verksamhet är välplanerad och att riskanalyser ingår som en naturlig del i planering och genomförande i syfte att förebygga tillbud och olyckor. 37. Begrepp. – Följande begrepp används Begrepp Innebörd Avvikelse Felfunktion hos materiel eller handhavande av personal eller övrig händelse, operativ såväl som teknisk, som har inneburit avvikelse från beordrad eller planlagd verksamhet eller funktion, som har eller skulle kunnat påverka säkerheten. Olycka En avvikelse som orsakar skada på person, materiel, egendom eller yttre miljö. Tillbud En avvikelse som inte lett till skada på person, materiel, egendom eller yttre miljö. 40 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten Begrepp Innebörd Brist Kvantitativ eller kvalitativ avvikelse från det normala eller från det som anses nödvändigt i situationen. Risk En kombination av sannolikheten för att en avvikelse inträffar och konsekvensen av denna. 38. Förutsättningar för att uppnå hög verksamhetssäkerhet. – För att skapa en säker verksamhet krävs balans mellan verksamhetens svårighetsgrad, ansvarig chefs kompetens och stridsvärde och deltagande trupps/ förbands utbildningsnivå och stridsvärde. Balans i verksamhetstriangeln är uppnådd, se bild 2:3, om ansvarig chef efter genomförd grundläggande verksamhetsbedömning har konstaterat att verksamhetens svårighetsgrad är i nivå med chefernas kompetens och stridsvärde och deltagande trupps/förbands utbildningsnivå och stridsvärde. Vidare förutsätts att gällande bestämmelser är kända och följs samt att ansvarig chef (låter) kontrollerar detta. Ansvarig chefs kompetens & stridsvärde Truppens/ förbandens utbildningsnivå & stridsvärde Verksamhetens svårighetsgrad Bild 2:3 Förutsättningar för att uppnå balans i verksamhetssäkerheten SäkI G - 13 41 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 39. Riskanalys. – Ansvarig chef genomför riskanalys som en del i verksamhetsplaneringen samt vid genomförandet av verksamheten. Exempel på arbetsgång för riskanalys vid övningsplanering framgår av bilaga 5. Riskanalysmodellen kan användas för verksamhet som är väl avgränsad till tid och rum. För övrig verksamhet kan exempelvis FM gemensamma riskhanteringsmodell användas. Riskanalys ska genomföras • före verksamhet (i samband med verksamhetens planläggning) • vid verksamhetens början • fortlöpande under verksamhetens genomförande. Efter verksamheten utvärderas verksamhetssäkerheten. Med riskanalys avses att ansvarig chef systematiskt, och utgående från den planerade verksamhetens förutsättningar • identifierar brister • klarlägger möjliga avvikelser • bedömer risker • vidtar förebyggande åtgärder • fastställer sjukvårdsberedskap. Ansvarig chef avslutar riskanalysen med att besluta om vilken riskfaktor (R) som bedöms föreligga för verksamheten. Tillsammans med tidsfaktorn (transporttid till sjukhus) utgör riskfaktorn underlag för ansvarig chef att besluta om vilken sjukvårdsberedskap som ska gälla för verksamheten. Steg 4 och 5 enligt bilaga 5 ska i tillämpliga delar dokumenteras. 42 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 2 Ansvaret för säkerheten 40. Exempel på riskfaktorer som kan vara aktuella vid olika verksamhet. – Riskfaktor 1 - avser exempelvis stridsutbildning med skarp ammunition på skjutbana, det vill säga utbildning i enskild soldats strid eller strid i grupps ram. Riskfaktor 2 - avser exempelvis stridsutbildning i grupps, tropps och plutons ram med eldhandvapen, kulsprutor och pansarvärnsvapen med gasutströmning bakåt. Denna utbildning genomförs vanligen på skjutfält. Riskfaktor 3 - avser exempelvis stridsutbildning i plutons ram i samverkan med andra vapensystem och utbildning i kompani eller större förband, eller tillämpat kast med spränghandgranat. Ovan visar en analys gentemot vapen och ammunition motsvarande analys görs vid andra verksamheter med risk. Exempel på sådana är bl a verksamhet med fordon, verksamhet i direkt anslutning till vatten, hantering av explosiva och brandfarliga varor, verksamhet i extremt klimat, CBRN med flera verksamheter. SäkI G - 13 43 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition Allmänt 1. Kunskap om vapen och ammunition. – Ingen får utan utbildning och kontrollerad kompetens enskilt hantera Försvarsmaktens vapen och ammunition. Den som inte anser sig ha erforderlig kompetens ska anmäla detta till närmaste chef och får utan erforderlig utbildning inte hantera materielen. All utbildning samt övrig hantering av vapen och ammunition ska ske enligt gällande stabspublikationer och FMV materielpublikationer. Var och en som träffar på oexploderad ammunition (OXA) eller som misstänker förekomst av annan farlig explosiv vara, ska anmäla detta till sin närmaste chef. 2. Hantering av vapen. – Alla vapen ska alltid hanteras som om de är laddade. 3. Hantering av ammunition. – All onödig hantering av ammunition är förbjuden. 4. Isärtagning av vapen. – Innan ett vapen tas isär, t ex vid vapenvård, i samband med reparation eller vid andra åtgärder, ska den som handhar vapnet verkställa Patron ur eller Plundring. SäkI G - 13 45 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition 5. Patron ur och plundring. – Patron ur och plundring innebär att man avlägsnar ammunition och eventuellt magasin ur ett laddat vapen. Vapnet är plundrat först när alla ammunitionsdetaljer är borttagna. Begreppet Patron ur används främst vid finkalibriga vapen samt vapen med gasutströmning bakåt, Plundra används för övriga vapentyper. 6. Övningar i ladda och patron ur. – Grundläggande övningar i Ladda och Patron ur får endast genomföras med blind ammunition. Om blind ammunition inte ingår i vapensystemet, t ex signalpistol, får tomhylsa användas. 7. Inlämning av ammunition. – Efter övning ska var och en, även utan order, omgående lämna kvarvarande ammunition till ammunitionsredogöraren eller motsvarande. Denne inlämnar och redovisar utan dröjsmål all kvarvarande ammunition enligt lokala bestämmelser. 8. Handgemäng. – Det är förbjudet att vid övningar gå till handgemäng och att ta i eller på annat sätt påverka en motståndares vapen. Vid övningar i närstrid och vid utbildning som syftar till att avväpna en motståndare är det tillåtet med handgemäng och att ta i motståndarens vapen. Före sådana övningar ska övningsledaren kontrollera att vapnen är oladdade eller laddade med blind ammunition. 9. Eldgivning vid flygplan/helikopter. – Eldgivning är förbjuden inom 30 meter från uppställt flygplan eller helikopter såvida luftfarkostens befälhavare ej medgivit annat. 46 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition 10. Rökning och öppen eld. – Rökning och förande av öppen eld är förbjuden i eller på och inom 15 m från • ammunitionsförråd • drivmedelsförråd • hanteringsställe för brandfarlig vara • fordon med farligt gods (bland annat ammunitions- och drivmedelsfordon) • förberedda sprängobjekt • upplag av explosiv vara. Rökning och förande av öppen eld är förbjuden inom 30 m från uppställt flygplan, helikopter eller hangarområde. Förpackningar och/eller lådor med ammunition som bäres av den enskilde soldaten för dennes eller gruppens bruk betraktas inte som ammunitionsupplag. Rökning i eller på stridsfordon eller förande av öppen eld i omedelbar närhet av stridsfordon är förbjudet. Bränsle- och motoruppvärmning med avsedd utrustning är tillåten. För fordon lastat med ammunition eller drivmedel återfinns bestämmelserna i SäkI Tp farligt gods. Heta arbeten på stridsfordon får genomföras med iakttagande av gällande instruktioner. SäkI G - 13 47 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition Övningsledning vid skjutning och/eller sprängning Övningsledares åtgärder före och under skjutning och/eller sprängning 11. Kontroll. – Före skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren personligen eller genom underställd övningsledare kontrollera att • avlysningar och avspärrningar har utförts • rätt sjukvårdsberedskap är intagen • anbefallt samband är upprättat • rätt materiel och ammunition är tillgänglig och att den förvaras enligt gällande bestämmelser • lös och skarp ammunition inte förvaras blandad eller lämnas ut samtidigt till enskild skytt • plan för deltagande förbandsenheters/fordons/stridsbåtars/luftfarkosters tänkta rörelser och positioner finns upprättad och är känd av berörd personal • skjutgränserna i terrängen, oaktat siktförhållanden är uppfattade rätt av berörd personal • bestämmelser för ”Eldtillstånd/Eldförbud” är givna och rätt uppfattade. Under skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren • tillse att inga spelade ordrar som kan innebära åtgärder vid verkliga förband ges • övervaka säkerhet och övningsförlopp, inkl uppföljning av deltagande förbandsenheters/fordons/stridsbåtars/luftfarkosters rörelser och positioner • tillse att övnings- och säkerhetsbestämmelser följs. 48 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition 12. Ordnande av utrustning. – Övningsledaren ska • ansvara för att personalen i övningsavdelningar får tillräcklig tid för den personliga kontrollen av vapen, ammunition och övrig utrustning • ta emot rapporter om att sådan kontroll genomförts innan övning (skjutning och/eller sprängning) påbörjas. 13. Visitation före skjutning. – Övningsledaren ansvarar för att vapen och magasin visiteras före skjutning. Visitationen omfattar även reservpipor, extra eldrör, övningsvapen, lösskjutningsanordningar, ammunitionsbehållare, magasin och kassetter. 14. Oexploderad ammunition. – Övningsledare genomför röjning av OXA efter samverkan med skjutfältschef och i enlighet med av CMA utfärdade instruktioner. Se 8:44 och SäkI Amröj 1:14. 15. Eldtillstånd. – Vid skjutning och/eller sprängning ska övningsledare reglera när eldgivning får ske alternativt ska avbrytas. Övningsledare kan själv ge eldkommando, ”Eld”. Övningsledare kan också ge eldtillstånd genom att anbefalla t ex ”Eld får öppnas”, ”Eldförbudet häves”. I övningsbestämmelserna kan eldtillstånd anges med hänsyn till övningens art och förlopp. Exempel: ”Eld får öppnas när plutonen når stridsställning vid vägen”, ”Sprängning får ske från kl 12:15”. Eldtillstånd återkallas och all eldgivning inställs på kommandot ”Eld upphör!”/ ”Eldförbud!”. 16. Åtgärder vid fara. – Under skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren, då något oförutsett inträffar som påverkar säkerheten, avbryta skjutningen/övningen med något av kommandona ”Avbryt!”/ ”Avbryt – Eld upphör!” och därefter eventuellt beordra ”Säkra!”, ”Skydd!” eller ”Eldförbud!”. Dessa order ska repeteras av all personal. SäkI G - 13 49 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition 17. Uppehåll i skjutning och/eller sprängning. – Vid uppehåll i skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren säkerställa att ”Eld upphör!”/”Eldförbud!” beordras. Ordern ska repeteras av all personal. Övningsledaren beordrar personal att ”Säkra!” eller att göra ”Patron ur/ Plundra!” beroende på omständigheterna. Övningsledaren ska kontrollera/låta kontrollera att alla verkställer ordern. Övningsledares åtgärder efter skjutning och/eller sprängning 18. Avslutande av övning. – Efter skjutning och/eller sprängning ska övningsledaren avsluta övningen genom att beordra ”Eld upphör!”/”Eldförbud!” (”Övningen avbryts!”) och beroende på omständigheterna ”Patron ur/Plundra!”. Ordern ska repeteras av all personal. Övningsledaren ska kontrollera/låta kontrollera att alla verkställer ordern. 19. Ammunition. – Efter skjutning och/eller sprängning ansvarar övningsledaren för att • oförbrukad ammunition samlas in och hanteras/förvaras på ett sådant sätt att ingen sammanblandning av skarp och lös ammunition sker • ta emot rapporter om att ”ammunitionskontroll” genomförts vid de deltagande enheterna • bedöma om klickad ammunition/skadad explosiv vara får transporteras eller om den måste oskadliggöras på platsen, alternativt ska märkas ut för att senare omhändertas av ammunitionsröjningspersonal • felaktig eller klickad ammunition/explosiv vara som får transporteras märks och hanteras skild från övrig ammunition och rapporteras enligt bilaga 3 50 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 3 Verksamhet med vapen och ammunition • oförbrukad ammunition – sorteras – hanteras och förvaras så att skarp och lös ammunition inte sammanblandas – förvaras under uppsikt/bevakning – redovisas, enligt lokala bestämmelser. 20. Visitation efter skjutning. – Övningsledaren ansvarar för att vapen och ammunition visiteras efter skjutning. Visitationen omfattar även reservpipor, extra eldrör, övningsvapen, lösskjutningsanordningar, ammunitionsbehållare, magasin, kassetter och ställen där ammunition får förvaras. Visitationen omfattar också kontroll av att all oförbrukad ammunition är återlämnad. Ammunitionsröjningsledare 21. Ammunitionsröjningsledare. – När en ammunitionsröjningsledare ingår i övningsledningen, åligger det denne att: • Bedöma planerad målterräng och ammunition med hänsyn till eventuell uppkomst av OXA och möjligheterna att återfinna och oskadliggöra denna. • Efter samverkan med skjutfältschefen och i enlighet med av CMA utfärdade instruktioner planera och organisera ammunitionsröjningen under och efter övningen • I samverkan med målchefen övervaka målterrängen för att i möjligaste mån fastställa om det förekommit OXA och var denna finns. • Leda och utföra den ammunitionsröjning som övningsledaren har beordrat och därefter rapportera resultatet till denne. SäkI G - 13 51 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Allmänt 1. Riskområden. – Ett riskområde är det område där skador kan uppstå vid viss verksamhet. SäkI definierar följande riskområden • riskområde för skjutning, se detta kapitel och SäkI Ehv/Pv, kapitel 8, SäkI Fordon, kapitel 12, SäkI Art Grk Krb Cas, kapitel 3, SäkI Lv och FM SäkR Sjö • riskområde för sprängning, se detta kapitel, SäkI Spräng och SäkI Amröj, kapitel 4 samt Handbok Am- och minröjning • riskområde för skjutning med laser, se kapitel 6 • förbudsområde och restriktionsområde för utrustning som avger högfrekvent elektromagnetisk strålning, se kapitel 7 • riskområde för skadligt buller, se kapitel 11 • riskområde för arbetande motorredskap och arbetsmaskiner, se kapitel 18 • förbudsområde och allmänt riskområde som uppstår vid arbete i master, torn och stolpar, se kapitel 22 • riskområde för C-, R-ämnen, se SäkI CBRN. Riskområden är dimensionerade så att sannolikheten för att skadas utanför området är försumbar. Exempel på riskområdesberäkning framgår av SäkI Ehv/Pv, bilaga 1. SäkI G - 13 53 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Riskområde vid skjutning 2. Grunder. – Riskområdets storlek grundas på beräkningar som utgår från den säkerhet som ska iakttas under normala förhållanden, se 1:3. Det förutsätts att de regler för hantering av vapen och ammunition som finns i stabs- och materielpublikationer följs, se 1:13. Riskområden beräknas utan att grova rikt- eller temperingsfel, fel laddning eller felaktig ammunition eller liknande är beaktade. I vissa fall måste hänsyn tas till närliggande bebyggelse, kraftledningar, vägar etc, se 2:24– 25. Riskområde kan vara helt eller delat och begränsas av riskgränser i sida, längd och höjd. Riskområdets begränsning Skjutområde Bild 4:1 Exempel på helt riskområde Delat riskområde tillämpas vid skjutning där det inte föreligger någon risk inom en större eller mindre del av området under projektilbanan. När delat riskområde tillämpas, bestämmer mynningsavståndet (r) gränsen för riskområdet framför vapnet. 54 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Den hitre gränsen för riskområdet vid skjutområdet bestäms av riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet (f) och riskavståndet för splitter (k). Inom mellanliggande område - överskjutningsområdet - får personal uppehålla sig under förutsättning att regler för överskjutning beaktas. Riskområdets begränsning vid skjutområdet f k Överskjutningsområdet Skjutområde r Riskområde vid pjäsplats Bild 4:2 Exempel på delat riskområde 3. Riskområdets utseende och storlek. – Ett riskområdes storlek och utseende är främst beroende av • riskerna i närheten av vapnet • skjutavstånd och måluppställning • vapnets/vapensystemets spridning • risken för studs (rikoschett) • storleken av det område dit splitter, skrot eller stenar kan kastas vid nedslag/brisad • banprofil. Principer för riskområdets uppbyggnad vid skjutning framgår av bild 4:3. SäkI G - 13 55 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Amax Största tillåtna skjutavstånd l Riskavstånd för träff bortom skjutområdet Amin Minsta tillåtna skjutavstånd N Mynningsvinkel c Riskavstånd i sida vid studs av projektil Q Riskvinkel vid studs f Riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet u Riskavstånd bakom vapnet h Riskavstånd i längd V Riskvinkel för sidspridning k Riskavstånd för splitter Nu Riskvinkel bakåt 1000 mils V l c h k Q f Amax Amin N u Nu Bild 4:3 Exempel på riskområde vid skjutning med rekylfritt pansarvärnsvapen 56 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 4. Skjutavstånd. – Skjutavståndet (A) eller horisontella avståndet (Ah) är det vågräta avståndet mellan vapnet och målet, bild 4:4. Föreligger det en terrängvinkel (n) eller höjdvinkel (hv), benämns avståndet längs syftlinjen vapnet–målet för lutande avstånd (Al). Största (Amax) och minsta (Amin) tillåtna skjutavstånd är avståndet från vapnet till skjutområdets bortre respektive hitre gräns. Amax Al Amin Al > A h n/hv Ah Bild 4:4 Skjutavstånd, (A) 5. Skjutområde. – Skjutområde är det område mot vilket nedslag tilllåts, med hänsyn tagen till terräng och måluppställning. Skjutgränser inramar skjutområdet och anges • i sida direkt i terrängen eller med bäringar i använt koordinatsystem • i längd direkt i terrängen eller med avstånd, sikte och riktpunkt (riktlinje) eller uppsättning (elevation) för viss laddning (vid behov anges högsta eller lägsta laddning). Bild 4:5 Skjutområde SäkI G - 13 57 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Vid skjutning med indirekt eld, tas hänsyn till beräknade korrektioner och eventuell mask vid beräkning av vapnets skjutgränser. Vid direktriktad eld ska hänsyn tas till terrängvinkeln (n) och målhöjd, så att tillräckligt skjutområde i längd tas ut. Vid osäkerhet om var skjutområdets bortre gräns är, t ex om målen placerats högre än eldställningen, ska Amax sättas till Dmax, se bild 4:6. Amax Amin Amax (Dmax) n Bild 4:6 Terrängvinkel, (n) 6. Riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f). – Anger det avstånd inom vilket det finns risk för träff på grund av längdspridningen, terrängens beskaffenhet och osäkerheten vid bestämning av skjutelementen i längd. Riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet (f) utgår alltid från Amin, se bild 4:7. Amax f Amin Bild 4:7 Riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f) 58 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 7. Riskvinkel för sidspridning (V). – Är den vinkel, utanför skjutgräns i sida inom vilket det finns risk för träff på grund av vapnets sidspridning, noggrannheten vid bestämning av skjutriktningen och vindens inverkan tvärs skjutriktningen, se bild 4:8. v Amax f Amin Bild 4:8 Riskvinkel för sidspridning (V) 8. Studs (rikoschett). – Studs uppstår när projektilen eller delar av den vid anslag i marken (vatten, is), träd, buskar, grenar med mera inte blir kvar på anslagsplatsen utan fortsätter, i ändrad riktning och med lägre hastighet. Hur stor avvikelsen blir beror främst på förhållandena i skjutområdet alternativt det träffade målets beskaffenhet samt projektilens egenskaper, anslagshastighet och anslagsvinkel. Studs inträffar oftare vid anslag i hårda material än i mjuka och oftare vid små anslagsvinklar än vid stora, se bild 4:9. SäkI G - 13 59 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Bild 4:9 Studs (rikoschett) Vid skjutning mot vatten uppstår inte studs då nedslagsvinkeln överstiger 25° och den signifikanta våghöjden är mindre än 2 m, se SäkI Ögång vatten, kapitel 1. Vid skjutning mot mark uppstår inte studs då nedslagsvinkeln överstiger 30° och anslagshastigheten är mindre än 400 m/s. 9. Riskfall. – Riskavstånd för studs i sida, längd och höjd beräknas enligt tre riskfall. Vid fastställande av riskfall ska en sammanvägning av markunderlag och målets beskaffenhet ske. Riskfall fastställs enligt tabell 4:1. 60 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Tabell 4:1 Riskfall Kaliber Riskfall vid skjutning mot a Ammunition vatten eller is <20 mm ≥20 mm med/utan tändrör I stenbunden mark, metall och betong övrig mark b II III c II d III utan tändrör I I med tändrör I IId a. Är marken snötäckt räknar man med riskfall för underliggande mark. b. Är marken tjälad tillämpas riskfall enligt kolumnen för ”stenbunden mark, metall, betong”. c. För projektil för vilken hastigheten i nedslagspunkten understiger 400 m/s, får riskfall II användas vid stenbunden eller tjälad mark. d. Enligt not c; dock får riskfall III användas. Avvikelse från ovanstående tabell kan förekomma för viss ammunition, se respektive SäkI-del. Med stenbunden mark avses ett markunderlag som består av sten i en så stor utsträckning att det påverkar en viss projektil i studshänseende. Det innebär att en bedömning av markunderlaget måste ske med hänsyn även till projektilens egenskaper där vikt och nedslagsvinkel har störst betydelse. Exempelvis kan förhållandevis små stenar påverka risken för studs hos finkalibriga projektiler. SäkI G - 13 61 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 10. Riskvinkel vid studs (Q). – Är den vinkel som anger riskgränsen med hänsyn till eventuell sidavvikelse hos projektilen efter studs. Riskvinkeln utgår från riskavstånd för direkt träff hitom skjutområdet (f) och riskvinkel för sidspridning (V), se bild 4:10. v Q Amax f Amin Bild 4:10 Riskvinkel (Q) 11. Riskavstånd i sida vid studs (c). – Riskavståndet i sida vid studs (c) är ett mått som tar hänsyn till den energiförlust som har uppstått vid studs och anges som ett avstånd vinkelrätt mot riskvinkel för sidspridning (V). Riskvinkeln vid studs (Q) bryts av riskavståndet i sida vid studs (c). Begränsningslinjen för studs är efter brytpunkten Q/c parallell med V, se bild 4:11. 62 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden v c Q Amax f Amin Bild 4:11 Riskavstånd i sida vid studs (c) Tabell 4:2 Riskavstånd vid studs Riskfall c I 0,2 (Dmax – Amin) II 0,15 (Dmax – Amin) III 0,08 (Dmax – Amin) 12. Maximal skottvidd (Dmax). – Maximal skottvidd, Dmax, är det största avståndet mellan mynning och nedslagspunkt, som erhålls med viss projektil och laddning. Dmax erhålls vid en elevation som är unik för varje kombination av vapen och ammunition. Vid skjutning med finkalibriga vapen (< 20 mm) uppnås Dmax vid ungefär 30°–35° elevation. För grovkalibriga vapen(≥ 20 mm) uppnås Dmax vid högre elevation (40°–50°). SäkI G - 13 63 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Dmax som är angivet i respektive SäkI-del är beräknat med normerade värden och ska endast användas vid beräkning av riskavstånd i längd, sida och höjd. Maximalt skjutavstånd kan överstiga angivna Dmax beroende på att förhållandena kan avvika från de normerade värdena med t ex högre V0, medvind, högre temperatur och lägre lufttryck. Vid beräkning av riskområdets storlek förutsätts att projektilen (motsvarande) slår ned inom skjutområdet. I de fall där det inte går att ansätta ett längsta skjutavstånd som grund för att ange skjutområdet gäller att Amax är lika med Dmax. Vid beräkning av l enligt tabell 4:3 ska i formeln värdet för Dmax även sättas för Amax. 13. Riskavstånd för träff bortom skjutområdet (l). – Är det avstånd bortom skjutområdet, inom vilket det finns risk för träff på grund av spridningen och noggrannheten vid bestämning av skjutelementen i längd samt på grund av studs, se bild 4:12. Riskavståndet i längd vid studs av projektil bryts av vinkeln 1000 mils i skärningpunkten riskvinkel i sida (V) och riskavstånd i längd (h), se bild 4:12. Projektiler som rikoschetterat utanför V har förlorat energi vilket innebär att h reduceras. 64 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 1000 mils l v h c Q Amax f Amin Bild 4:12 Riskavstånd i längd (h) och för träff bortom skjutområdet (l) Tabell 4:3 Riskavstånd för träff bortom skjutområdet Riskfall l I 0,8 Dmax – 0,7 Amax II 0,6 Dmax – 0,5 Amax III 0,4 Dmax – 0,3 Amax 14. Riskavstånd i längd (h). – Är avståndet (radien) från vapnet till riskområdets bortre gräns, h = Amax+l. SäkI G - 13 65 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 15. Mynningsvinkel (N). – Är den vinkel utanför skjutgränser i sida, som anger riskområdets utsträckning närmast framför vapnet inom vilket det uppstår risk i samband med skottlossningen. Storleken på N beror främst på partiklar från krutförbränningen, mynningsflammans och mynningstryckets utbredning, risken för mynningsbrisad (viss ammunition) och risken för studs av drivspegel vid skjutning med underkalibrig ammunition. Vid fullkalibrig ammunition bryts N av riskavståndet för splitter (k) då helt riskområde tilllämpas. Tillämpas delat riskområde bryts N av mynningsavståndet (r), se bild 4:13. Skjutgräns N N r N = 500 mils r= 200 m Bild 4:13 Mynningsvinkel (N) och mynningsavstånd (r) Vid underkalibrig ammunition bryts mynningsvinkeln av riskavståndet i sida vid studs av drivspegel (cD), se bild 4:16. 66 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 16. Mynningsavstånd (r). – Är det avstånd från mynningen, inom vilket det uppstår risk i samband med skottlossningen på grund av partiklar från krutförbränningen, mynningsflammans och mynningstryckets utbredning samt för viss ammunition risken för mynningsbrisad. Mynningsavstånd är endast tillämpligt vid skjutning med delat riskområde, se bild 4:13. 17. Riskavstånd för splitter (k). – Är det avstånd inom vilket det finns risk för granatsplitter från brisad alternativt krevad eller splitter från sten, metall, betong vid projektilanslag. Avståndet bestämmer riskområdets gräns, se bild 4:14. 1000 mils k l v h c Q k Amax f Amin N Bild 4:14 Riskavstånd för splitter (k) SäkI G - 13 67 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 18. Minsta skjutavstånd (f+k). – Skjutning får inte ske på kortare avstånd än summan av riskavståndet för direkt träff hitom skjutområdet och riskavståndet för splitter, se bild 4:15. f k Bild 4:15 Minsta skjutavstånd (f+k) 19. Riskavstånd i sida vid studs av drivspegel (cD). – Anger det avstånd, vinkelrätt från V, inom vilket drivspeglar kan slå ner vid skjutning med underkalibrig ammunition. 68 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden V Q k Amax Amin Parallella CD N Bild 4:16 Exempel på riskområde då det finns risk för studs av drivspegel (cD) 20. Riskvinkel bakåt (Nu). – Är den vinkel i sida utanför skjutgränsens förlängning bakom vapnet, inom vilken det uppstår risk vid skjutning med vapen med gasutströmning bakåt. Risken beror främst på partiklar från krutförbränningen, flammans och tryckets utbredning bakåt, se bild 4:17. Nu u Nu Bild 4:17 Riskvinkel bakåt (Nu) och riskavstånd bakom vapnet (u) SäkI G - 13 69 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden 21. Riskavstånd bakom vapnet (u). – Är det avstånd bakom vapnet, inom vilket det uppstår risk vid skjutning med vapen som har gasutströmning bakåt, se bild 4:17. 22. Riskvinkel för höjdspridning (Vh). – Är den vinkel i höjd inom vilket det finns risk för direkt träff på grund av vapnets höjdspridning och noggrannheten vid bestämning av skjutriktningen. 23. Riskavstånd i höjd (Y). – Vid bestämning av riskavstånd i höjd (Y) används det största av de värden som erhålls då hänsyn tas antingen till projektilbanans högsta höjd och eventuell risk för splitter (Yb), bild 4:18 eller till riskavstånd i höjd med hänsyn till studs och eventuellt riskavstånd för splitter (Ys) enligt bild 4:19. Riskavstånd för splitter ska endast adderas för ammunition som kan ge upphov till brisad eller krevad i banan (ammunition som inte får skjutas med delat riskområde). Det beräknade riskavståndet i höjd tillämpas för hela riskområdet. Riskavstånd i höjd för högsta banhöjd beräknas enligt Yb = 1,1 x Y där högsta banhöjden multipliceras med 1,1 med hänsyn till noggrannheten i bestämning av projektilens högsta höjd. k Y Y b Bild 4:18 Riskavstånd i höjd för högsta banhöjd, Yb 70 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden k Ys Bild 4:19 Riskavstånd i höjd med hänsyn till studs, Ys Beräkning av riskavstånd i höjd med hänsyn till studs genomförs enligt nedan. Riskfall I: Ys=s(0,8Dmax–0,7Amin)+k Riskfall II: Ys=s(0,6Dmax–0,5Amin)+k Riskfall III: Ys=s(0,4Dmax–0,3Amin)+k Studsfaktorn (s) inverkar på bestämningen av riskavståndet i höjd och varierar med riskvinkeln för studs Tabell 4:4 Studsfaktorn, s Riskvinkel för studs (Q) (mils) Studsfaktorn (s) 100 0,023 200 0,05 300 0,08 400 0,10 500 0,14 600 0,17 700 0,21 ≥800 0,25 Vid skjutning med finkalibrig ammunition begränsas riskvinkeln för studs till högst 400 mils vid beräkning av riskavstånd i höjd. Vid skjutning mot ett målområde som ligger högre än vapnet, ska höjdskillnaden mellan mål och vapen adderas till det uträknade riskavståndet i höjd. SäkI G - 13 71 Datum för utdrag: 14-03-26 4 Riskområden Riskområde vid sprängning 24. Riskområde vid sprängning. – Riskområdet vid sprängning begränsas av en halvsfär med sprängobjektet/laddningen som medelpunkt. Radien (R) anger riskområdets storlek, se bild 4:20. Y=R R Bild 4:20 Riskområde vid sprängning Vid sprängning beräknas riskavstånd i höjd med hänsyn till splitter enligt formeln Y=R där R = riskområdets radie med hänsyn till splitter vid sprängning i öppen terräng, se bild 4:20 och SäkI Spräng 2:5. 72 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten Skjutning mot mål på sjön 1. Farligt område. – Vid skjutning mot mål på vattnet eller ett mål som ger riskområde över vatten fastställs ett farligt område på sjökort/ karta för skjutningen i sin helhet, se bild 5:1. Detta område kan helt eller delvis överensstämma med de fastställda R/D områden som återfinns i kapitel 9. Bä rin g 31 2° av 5 Na ut isk a m il g rin Bä 0° 33 av ka tis au 5N l mi Bild 5:1 Exempel på farligt område och riskområde vid skjutning mot sjömål från fartyg eller från land SäkI G - 13 73 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten 2. Vistelse i farligt område. – Vid skjutning över vatten får sjöfarande vistas inom farligt område men ska uppehålla sig utanför riskområdet. Skjutning från land mot rörligt sjömål 3. Skjutområde rörligt sjömål. – Är det område inom viket skjutning får genomföras mot det rörliga sjömålet, se bild 5:2. 4. Begränsningsområde rörligt sjömål. – Området utgörs av skjutområdet med omgivande riskgränser. Inom begränsningsområdet får sjöfarande inte uppehålla sig, se bild 5:2. 5. Riskområde rörligt sjömål. – Är det område som beräkningsmässigt följer målet i sida och i längd och är beräknat för avståndet Amin till Amax, se bild 5:2. 74 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten Bä rin g 31 2° av 5 Na ut isk Riskområde, följer målet a m il Målets kurs Begränsningsområde v5 °a 30 g3 rin Bä il am sk uti Na Bild 5:2 Exempel på begränsningsområde, skjutområde och riskområde vid skjutning mot rörligt sjömål. Övervakning 6. Övervakning. – Riskområde över vatten ska övervakas visuellt och/ eller med radar. Övervakningen ska organiseras så att övningsledaren kan förvissa sig om att sjöfarande inte finns i riskområdet. SäkI G - 13 75 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten 7. Radarövervakning. – För radarövervakning används spaningsradar eller navigeringsradar. Vilka prestanda för radarutrustning som krävs för olika skjutplatser fastställs av aktuell övningsledare och/eller framgår av lokal instruktion för berört övnings- och skjutfält. Radarövervakningen kompletteras med visuell övervakning av närområdet och av områden med fasta radarekon, så långt sikten medger. 8. Visuell övervakning. – För visuell övervakning av ett sjöområde används säkerhetspost. För att underlätta övervakningen kan gränserna för farligt område och/eller riskområdet märkas ut t ex med märkstänger för enslinjer eller med utbojning. 9. Säkerhetspost. – Säkerhetspost ska • vara utrustad med optiska hjälpmedel, t ex kikare • oavbrutet övervaka angivet sjöområde • ha samband med säkerhetschefen • rapportera till säkerhetschefen om båtar/fartyg, som inte deltar i övningen, uppehåller sig inom eller närmar sig området • rapportera då det inte går att lösa uppgiften, t ex på grund av nedsatt sikt eller trötthet. Vid omedelbar fara ska säkerhetspost ge signal för ”Avbryt–Eld upphör!”. 76 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten Skjutning mot bogserat mål 10. Målbogserarens rutt. – Vid skjutning från land mot bogserat mål ska övningsledaren fastställa målbogserarens rutt och meddela denna till målchefen och fartygschefen på målbogseraren. 11. Varningssignal på målbogserare. – Under dager ska målbogserare ha röd flagga hissad som varning för sjöfarande (= signalen ”Skjutning pågår”). Signalen är en sjöfartssignal och innebär samtidigt meddelande till omgivningen att skjutning kan pågå. Röd flagga får hissas på målbogseraren först sedan man fastställt att målet är klart för skjutning. Under mörker används röd runtlysande lanterna i stället för röd flagga. 12. Samband med målbogserare. – Vid skjutning mot bogserat mål ska samband med målbogseraren upprätthållas. 13. Uppmärksamhetssignal. – Uppmärksamhetssignal vid fara för vådabeskjutning utgörs av upprepade korta signaler med siren eller motsvarande, vilka kan kompletteras med upprepade korta vita blinkar med handsignallampa eller topplanterna och/eller röd lyskula. Då uppmärksamhetssignalen ges ska eldsignalen halas respektive släckas. Uppmärksamhetssignal betyder ”Avbryt–Eld upphör!”. 14. Målbogserare inom farligt område. – Målbogseraren får befinna sig i farligt område inom begränsnings- och skjutområde under förutsättning att man följer bestämmelserna i mom 10–12. Målbogseraren får inte befinna sig i riskområdet. 15. Målets rörelseriktning. – Vinkeln mellan skjutriktningen och målets kurs (målvinkeln) måste vara mellan 30° och 135° för att skjutning ska vara tillåten, se bild 5:3. SäkI G - 13 77 Datum för utdrag: 14-03-26 5 Riskområde över vatten Skjutriktning 135º 30º Bild 5:3 Största tillåtna målvinklar i förhållande till skjutriktning 16. Bogserlinans längd. – Bogserwirens längd ska avpassas så att målbogseraren befinner sig utanför riskområdet under skjutning. Vid skjutning med fartygsartilleri kan FM SäkR Sjö tabell 2:6 användas som stöd. 78 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Grunder 1. Laserstrålning. – En laser utsänder elektromagnetisk strålning i våglängdsområdet 100 nm till 1 mm. Strålningen uppkommer genom kontrollerad stimulerad emission, vilket ger laserstrålningen speciella egenskaper. Strålningen från en laser ligger i ett snävt avgränsat våglängdsområde. De kortaste våglängderna (100–400 nm) är ultraviolett strålning (UV), de längsta våglängderna (700 nm–1 mm) är infraröd strålning (IR). Strålningen i dessa våglängdsområden är osynlig. Våglängdsområdet däremellan (400–700 nm) är synlig strålning i form av enfärgat ljus. Se bild 6:1. Laserstrålning har i allmänhet mycket liten divergens, d v s laserstrålarna är i det närmaste parallella. Då laserstrålningen också kan vara mycket intensiv är strålningstätheten (effekten/ytenhet) hög även på stora avstånd. Laserstrålningen utbreder sig rätlinjigt och med hastigheten ca 300 000 km/s. Lasrar sänder ut strålning kontinuerligt, i pulståg eller som enstaka pulser. SäkI G - 13 79 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Gammastrålning Våglängd (nm) Lasertyp 308 488-515 532 Röntgenstrålning Ultraviolett strålning 633 694 700-815 850 1064 1540 2060 2500 3800 10 600 Synligt ljus Infraröd strålning Millimetervågsstrålning Mikrovågsstrålning Excimer laser Argon laser Neodym laser (frekvensdubblad) Helium Neon laser Rubin laser Alexandrit laser Gallium arsenid laser Neodym laser Erbium laser Holmium laser Vätefluorid laser Deuterium fluorid laser Koldioxid laser Bild 6:1 Våglängdsområden 2. Grundläggande bestämmelser. – Bestämmelserna i SäkI G om användning av laser grundar sig på allmänna föreskrifter och standarder för laser enligt följande • AFS 2009:7 ARTIFICIELL OPTISK STRÅLNING • SSMFS 2008:14 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar • SS-EN 60825-1 utgåva 2007-11-19 (Laser - Säkerhet, klassificering av utrustning samt fordringar). 3. Skaderisk. – Laserstrålning kan skada ögon och hud i första hand, främst genom uppvärmning. Ögat är mest känsligt för bestrålning. I UVområdet kan skador uppstå på hornhinna och lins. I våglängdsområdet 400–1400 nm passerar laserstrålningen genom ögat (hornhinna och lins) och fokuseras på en punkt på näthinnan (i våglängdsområdet 1200– 1400 nm kan även hornhinna och lins skadas). Detta kan ge upphov till olika former av risker och ögonskador, alltifrån tillfällig bländning till bestående brännskada och blindhet. 80 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Mycket starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Antändning av kläder och andra material kan också förekomma och resultera i allvarliga indirekta skador eller ytterst dödsfall. Den som utsatts för laser har oftast inledningsvis inga besvär. Oskyddad person som exponerats (misstänkts ha exponerats) för laser som avger skadlig strålning ska alltid undersökas av läkare. Rapport om olycka/tillbud ska upprättas. 4. Laserklasser. – Med hänsyn till risken för skador av laserstrålen klassificeras lasrar i klasserna 1, 1M, 2, 2M, 3R, 3B eller 4. Laserklass 1 kan normalt inte ge skador. Laserklass 1M som klass 1 men med utbredd stråle, ofarlig utan förstorande optik. Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande optik. Laserklass 2 strålar inom det synliga våglängdsområdet och medför normalt inte strålskada, då ögat skyddas av blinkreflexen. Laserklass 2M som klass 2 men med utbredd stråle, ofarlig utan förstorande optik. Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande optik. Har riskavstånd vid användning av kikare eller annan förstorande optik. Laserklass 3R är upp till fem gånger starkare än klass 1 respektive klass 2. Kortvarig exponering ger normalt ej ögonskada, men skada kan uppkomma om man avsiktligt tittar in i strålen. Detta bör beaktas vid t ex ensningsförfaranden. Laserklass 3B avger strålning som är skadlig. Diffusa reflexioner normalt ofarliga, men strålning från reflekterande ytor kan ge skador. Laserklass 4 är högeffektslasrar, som avger strålning som är skadlig. Även reflexer från diffusa ytor, t ex från växtlighet, kan ge skador. Strålning från dessa lasrar kan förorsaka antändning. SäkI G - 13 81 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Mätområde 5. Mätområde. – Mätområde är det område inom vilket man riktar och avfyrar en laser. Mätområde anges i sida, längd och höjd. Mätområdet kan vara både större än eller mindre än riskområdet. Riskområde 6. Riskområde. – Riskområde är det område, inom vilket ögonskador kan uppstå vid användning av laser. Riskområdet för ögat är normalt begränsande. Observera att riskområdet utökas om kikare eller annan förstorande optik används. Riskområdet ska övervakas av säkerhetskontrollant. Normalt utmärks inte riskområdet i terrängen. Är målet rörligt under mätning förflyttas riskområdet i förhållande till mätpunkten. Faktorer som påverkar riskområdets storlek är • riskavstånd i längd (h) • riskvinkel (V) • mynningsavstånd (r) • riskavstånd p g a reflekterad strålning (R) • riskavstånd p g a diffus strålning (k) • utökat riskavstånd i längd p g a användning av kikare eller annan förstorande optik (Uh) • utökat riskavstånd för reflekterad strålning p g a användning av kikare eller annan förstorande optik (UR) • utökat riskavstånd för diffus strålning p g a användning av kikare eller annan förstorande optik (Uk) 82 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser • kvarvarande riskavstånd i längd (l) • begränsat riskområde. 7. Riskavstånd i längd (h). – Riskavståndet i längd är det avstånd, inom vilket det finns risk för ögonskada. Se bild 6:2–6:3 och tabell 6:2–6:3. 8. Riskvinkel (V). – Riskvinkeln är den vinkel utanför siktlinjen i sida och höjd, inom vilken laserstrålen kan träffa på grund av t ex inriktningsfel, se bild 6:2 och tabell 6:1. Tabell 6:1 Riskvinkel Riskvinklar V (mils) Handhållen laser 30 Laser på stativ 5 Stationär laser 2 Fordons- eller fartygsmonterad laser: – stillastående med gyro 5 – stillastående utan gyro 5 – under gång med gyro 5 – under gång utan gyro 100 9. Mynningsavstånd (r). – Mynningsavståndet är det avstånd från siktesutblicken inom vilket det kan uppstå skadlig reflekterad strålning vid mätplatsen, se bild 6:2. Detta gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. För att undgå farlig reflekterad strålning vid mätplatsen får inga reflekterande föremål, t ex växtlighet, finnas i riskområdet närmare än 7 m (eldledningsgrupplaser 1 m) från siktesutblicken. Används kikare eller annan förstorande optik förlängs mynningsavstånd enligt mom 14. SäkI G - 13 83 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser V h r Bild 6:2 Riskavstånd i längd (h), Riskvinkel i sida (V) och mynningsavstånd (r) Reflekterad och diffus strålning Allmänt 10. Reflekterad strålning. – Reflekterad strålning uppkommer då laserstrålning reflekteras från ett föremål med en plan, blank (speglande) glaseller metallyta, där den reflekterade strålningen förblir samlad. 84 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Reflekterad strålning från glasprismor, reflexer och trafikskyltar ger alltid en reflektion rakt tillbaka till sändaren oavsett vinkeln för dessa. Från andra föremål med plana, blanka glas- och metallytor är reflektionsvinkeln lika som ingångsvinkeln men med omvänt tecken, vilket ger ett riskavstånd och riskområde från det reflekterande föremålet. Vid lasermätning med odämpad laser mot glasprismor, reflexer och trafikskyltar kan laserns mottagare skadas. Reflekterad strålning från glasprismor inom ¼ av riskavståndet för lasern kan skada laserns mottagare. För reflexer och trafikskyltar gäller 1/10 av riskavståndet för lasern. För laser i strv 122 gäller avståndet 10 km för glasprismor och 1 km för reflexer och trafikskyltar. Ovanstående gäller inte vid skjutning med lågrisklaser i strf 90 som är konstruerad för lasermätning även mot dessa föremål. 11. Diffus strålning. – Diffus reflekterad strålning uppkommer då laserstrålning reflekteras från matta eller krökta blanka ytor, vatten eller andra tillverkade föremål än de som anges i mom 10. Detta gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. Även naturliga föremål t ex växtlighet ger diffus reflekterad strålning, som är ofarlig på mätavstånd över 7 m från lasern, eldledningsgrupplaser 1 m. Värden för det ökade riskavståndet på grund av diffus strålning framgår av tabell 6:2. Nederbörd ger ingen farlig diffus strålning. SäkI G - 13 85 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Riskavstånd 12. Riskavstånd beroende på reflekterad strålning (R). – Finns det föremål inom riskområdet som kan ge reflekterad strålning och som inte kan döljas eller avlägsnas, ska riskområdet utökas med halva kvarvarande riskavståndet i längd, se bild 6:3. Vid extremt plan spegel utökas riskområdet med hela kvarvarande riskavståndet i längd. Exempel: Du mäter med eldledningsgrupplaser med riskavstånd på 560 m. Det finns en spegel i riskområdet på 400 m avstånd. Kvarvarande riskavstånd (l) är 160 m. R blir då halva l (160×0,5 = 80 m) Utökning av riskområdet blir en sfär med radien R kring föremålet, se bild 6:3. Exempel på föremål som kan ge reflekterad strålning är • plan spegel • plana och blanka glas- eller metallytor. 13. Riskavstånd för diffus strålning (k). – Finns det inom riskområdet föremål, som ger diffus strålning, ska varje sådant föremål anses ha ett sfäriskt riskområde med radien k, se bild 6:3 och tabell 6:2. Detta gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. Föremål som kan ge diffus strålning är • av människan tillverkade föremål som tegel, träplank eller betong • vegetation, stenar, jordvallar m m inom 7 m (eldledningsgrupplaser 1 m) från siktesutblicken. 86 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser R=l vid reflektioner i extremt plan spegel R=0,5×l l Föremål som ger reflekterad strålning k h Föremål som ger diffus strålning Bild 6:3 R, k, h och l Utökat riskavstånd 14. Kikare och annan förstorande optik. – Det är objektivöppningens storlek och förstoring som ger instrumentet egenskapen att kunna samla strålar som kan orsaka en skada på ett oskyddat öga. Om förstorande optik används ökar riskavstånden i de festa fall med ungefär motsvarande instrumentets förstoringsgrad. En del instrument är laserskyddade i vissa våglängdsområden. Detta framgår av text på instrumentet/kikaren. Värdena som anges i tabell 6:2 är beräknade för kikare 7×50 och 14×100. Beräkning av utökat riskavstånd för annan förstorande optik än de i tabell 6:2 angivna kikarna kan göras enligt nedan • den förstorande optikens diameter (mm) divideras med 7 (pupillens diameter). Detta värde är den faktor som ska multipliceras med riskavståndet i längd (h) för att få det utökade riskavståndet • är förstoringsgraden på optiken mindre än den uträknade faktorn används förstoringsgraden som faktor i stället. SäkI G - 13 87 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Kikare 7×42 LF M3011-180020, M3011-190050 och M3011-190051 har laserfilter. Dessa kikare är dock inte godkända för användning som laserskyddsglasögon eftersom kikarna inte ger skydd för strålning från sidan. Skyddsnivån med riskavstånd för dessa kikare framgår av tabell 6:2. 15. Beräkningsgrund för utökat riskavstånd. – Redovisade värden för k, R och h gäller för ett öga där förstorande optik inte används. Används förstorande optik (kikare eller motsvarande) utökas riskavståndet enligt tabell 6:2 och benämns ”Utökat riskavstånd”. Används laserskyddad optik utökas inte riskområdet. Endast personer, fartygsbryggor, bebyggelse m m som kan ses från mätplats samt kända förbandsgrupperingar (motsvarande) ska utgöra beslutsunderlag för ett utökat riskområde. Kikaren (eller motsvarande) ökar värdet av h, R och k som då benämns Uh, UR och Uk, se bild 6:4 och tabell 6:2. 16. Utökat riskavstånd i längd (Uh). – Utökat riskavstånd i längd är det avstånd inom vilket ett öga försett med förstorande optik kan ta skada vid direkt bestrålning. Finns vetskap om att kikare eller motsvarande används bortom riskavståndet i längd, utökas riskavståndet i längd enligt tabell 6:2. Med vetskap menas kännedom om personer, fartygsbryggor, bebyggelse m m som kan ses från mätplats samt kända förbandsgrupperingar (motsvarande), se bild 6:4 och tabell 6:2. 17. Utökat riskavstånd beroende på reflekterad strålning (UR). – Finns vetskap om att kikare eller motsvarande används, blir det utökade riskavståndet beroende på reflekterad strålning (UR) lika med halva det kvarvarande riskavståndet i längd. Exempel: Du mäter med en eldledningsgrupplaser och en kikare 7×50 används i området. 88 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Utökat riskavstånd i längd (Uh) = 4 000 m (enligt tabell 6:2). Det finns en spegel i det utökade riskavståndet på avståndet 3 000 m från lasern. Kvarvarande riskavstånd (l) =(4 000-3 000) = 1 000 m. Det utökade riskavståndet beroende på reflekterad strålning (UR) blir då 1 000/2 = 500 m. Utökningen av riskområdet blir en sfärisk volym med radien (UR) kring spegeln. 18. Utökat riskavstånd beroende på diffus strålning (Uk). – Utökat riskavstånd beroende på diffus strålning är det avstånd inom vilket ett öga försett med förstorande optik kan ta skada vid diffus strålning. Värdet på k enligt tabell 6:2 multipliceras med 7 (Uk = 7×k), se bild 6:4 och tabell 6:2. Föremål som ger reflekterad strålning UR=0,5×l I Uh Uk=7×k k Föremål som ger diffus strålning Bild 6:4 Uh, UR och Uk SäkI G - 13 89 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Begränsat riskområde 19. Begränsning av riskområde. – Om laserstrålen, även med hänsyn till riskvinkeln, effektivt hejdas av föremål (t ex vägg) eller terränghinder (t ex jordvall, ås, berg eller skog), blir avståndet till hindret riskområdets bortre gräns. 20. Jordens krökning. – Vid lasermätning över stora vattenytor mot farkoster på vattnet eller i luften får riskavståndet i längd (p g a jordens krökning) kortas. Det förkortade riskavståndet beräknas med följande förenklade formel: A + B(km) ≈ 4 ( H + h ) där ”H” är lika med laserns höjd (i m) över vattnet, ”h” målets höjd (i m) över vattnet. Se bild 6:5. B A Mål Laser h H Bild 6:5 Mätning över vatten 90 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Personal i riskområde 21. Skyddsåtgärder för personal i riskområde. – Personal inom riskområde för laser ska bära laserskyddsglasögon. För att laserskyddsglasögonen ska ge avsett skydd är det viktigt att rätt typ av laserskyddsglasögon används beroende på laserns våglängdsområde • laserskyddsglasögon M7340–021010 skyddar mot neodym och GaAs lasrar. Skydd mot ArtE 719 erhålls inte (rubinlaser), riskavståndet framgår av tabell 6:2 • laserskyddsglasögon M7340–022010 skyddar mot rubin, neodym och GaAs lasrar, Riskavståndet framgår av tabell 6:2 • silverfärgade svetsglasögonbågar med kupade gröna glas och märkta 53 dB 694 nm, 70 dB 1 064 nm, vilka finns på kustkorvett typ Göteborg. Riskavståndet framgår av tabell 6:2. Andra typer av skyddsglasögon får användas men endast efter beslut och tilldelning av HKV. De som vid övning utrustas med laserskyddsglasögon ska kontrollera att dessa är fria från repor och sprickor samt att stommen är oskadad. Grundregler 22. Grundregler. – Mätning med laser ska jämställas med skjutning (gäller klass 3B och 4). När lasern är strömförsörjd gäller att • det är förbjudet att se in i utblicken gäller klass 3B och 4 • undvika se in i utblicken gäller för klass 1M, 2, 2M och 3R. SäkI G - 13 91 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Laser får inte avfyras mot • människor • djur • fordon • fartyg • luftfarkoster på kortare avstånd än vad som anges i tabell 6:2. Övningsledare laser 23. Övningsledare laser. – Vid användning av laser ska alltid en ansvarig övningsledare laser vara utsedd. Exempelvis kan skjutledare tillika vara övningsledare laser. 92 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser 24. Ansvar för övningsledare laser. – Övningsledare laser ska • fastställa riskområde • vid behov låta spärra av riskområdet • utse säkerhetskontrollant vid varje laser • tilldela mätområde samt ange när mätning får påbörjas/avslutas alternativt under vilken tid mätning är tilllåten • (låta) kontrollera att personal i riskområde bär laserskyddsglasögon anpassade för rätt våglängd och dämpning, att dessa är fria från repor och sprickor samt att stommen är oskadad • i förekommande fall (låta) kontrollera att föreskrivna avfyrningsbegränsningar är korrekt programmerade och i funktion • (låta) kontrollera att dämpfilter, om sådant ska användas, är rätt monterat • då lasermätning slutförts se till att lasern återställs i ursprungligt skick (t ex dämpfilter monteras, strömbrytare plomberas, lasernyckel tas bort) • efter övning tillse att bärbara lasrar förvaras så att obehörig användning förhindras. Säkerhetskontrollant laser 25. Säkerhetskontrollant laser. – Operatören är i regel tillika säkerhetskontrollant och som sådan övervakar denne riskområdet för laserstrålning. Särskild säkerhetskontrollant kan också vara utsedd. Vid risk för reflekterad eller diffus strålning vid mätplatsen beordrar operatören ”Laser–Skydd” (varvid övrig personal på mätplatsen ska blunda, vända sig bort eller ta på laserskyddsglasögon) samt varna före mätningens början exempelvis ”Jag mäter med laser”. När mätningen är avslutad anmäler operatören detta för personalen på mätplatsen. SäkI G - 13 93 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser 26. Grundregler för mätning med laser. – Följande grundregler gäller vid mätning med laser. Dessa regler gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga • mätning får endast ske inom angivet mätområde • mätning får ske först efter tillstånd av övningsledare laser • laser får slås på först då tillstånd att mäta har erhållits • handhållen laser får endast användas då operatören är stillastående. 27. Åtgärder före mätning. – Före mätning ska säkerhetskontrollant kontrollera att • gällande avfyrningsbegränsningar för lasern fungerar • dämpfilter, om sådant används, är rätt monterat • all personal som ska mäta känner till mätplats och mätområdets gränser • inga föremål får finnas i riskområdet inom 7 m (eldledningsgrupplaser 1 m) från siktesutblicken. Om ljussamlande optik används ökar avståndet för föremål till 50 m (eldledningsgrupplaser 7 m) • riskområdet är fritt. Åtgärder före mätning gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. 28. Åtgärder under mätning. – Under mätning ska säkerhetskontrollant kontrollera att lasern endast används inom mätområdet. 29. Åtgärder efter mätning. – Efter mätning ska säkerhetskontrollant kontrollera att • att lasern stängs av då mätningen är avslutad • om mätning gjorts utan dämpfilter tillse att samtliga filter som demonterats åter monteras. 94 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Övriga säkerhetsbestämmelser 30. Säkerhetsbrytare. – Vid mätning med laser som är försedda med säkerhetsbrytare ska säkerhetskontrollanten med hjälp av säkerhetsbrytaren tillåta avfyring endast när lasern är riktad mot mätområdet och då risk för skador inte föreligger. 31. Mätning mot luftmål. – Då laser avses användas i samband med skjutning mot luftmål ska målflygaren meddelas • att laser används och vilken typ av laser som används • uppgift om riskområdets utsträckning och laserns tekniska riskområde • order angående användning av laserskyddsglasögon • eventuellt förbud att använda kikare • om laserreflektorer ska monteras på luftmålbogserare och/eller bogserat luftmål. Bestämmelserna gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. 32. Mätning från värn och kupoler. – Vid skjutning från värn och kupoler ska • före avfyring av laser monterad i värn kontrolleras att avfyringsbegränsningen, med hänsyn till masker. Kontroll ska även göras att alla luckor och fönster i embrasyr är helt öppnade • före avfyring av laser i pansarkupol kontrolleras att avskärmande anordning är monterad mellan laser och frontglas • riktaren vid avfyring hålla ögonen så tätt intill riktkikarens okular att skydd för ögonen erhålls. Bestämmelserna gäller för laser klass 3B och 4 eftersom de andra klasserna normalt är ofarliga. Om ovanstående inte kan följas ska laserskyddsglasögon bäras. SäkI G - 13 95 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser 33. Sikte till robotsystem 70. – Vid användning av robotsystem 70, utom vid övning tillsammans med BT-53, ska robotskytten vid osäkringstillfället kontrollera att ingen personal befinner sig framför siktet inom en radie av 5 m. Vid användning av robotsystem 70 tillsammans med BT-53 ska laserdämpfilter vara monterat framför utblicksfönstret. När siktets fönsterlucka öppnas, ska övningsledaren kontrollera att laserdämpfiltret sitter rätt monterat, täcker hela utblicksfönstret och är helt. Under skjutning med robotsystem 70 ska ett riskområde upprättas, vars totala volym utgörs av siktets utvridning i sida och höjd, vilket bestäms av aktuell skjutgräns, + 700 mils (ledstrålens maximala bredd och utvridning i siktet) åt alla håll, samt riskvinkeln för sidspridning (V) 20 mils. Riskavstånd i längd (h) och riskavstånd för diffus strålning (k) framgår av tabell 6:2. 34. Laseravståndsmätare med dämpfilter. – Dämpfilter ska alltid vara monterat, utom vid övning/skjutning där lasermätning görs mot mål utan reflektor. Härvid ska riskavstånd enligt tabell 6:2 tillämpas. Efter övning/skjutning utan filter ska dämpfiltret åter monteras. Även vid mätning med monterat dämpfilter ska riskavståndet beaktas. Det är olika avstånd för dessa laserinstrument beroende på dämpförmågan hos filtret. Skyltar 35. Avspärrningsskylt. – I de fall som övningsledare har spärrat av riskområde enligt mom 24 ska avspärrningsanordningar vara utrustade med skylt som har text enligt bild 6:6. 96 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser VARNING LASERSTRÅLNING IAKTTAG GÄLLANDE SKYDDSFÖRESKRIFTER M7605-890970 Bild 6:6 Avspärrningsskylt 36. Varningsskyltar. – Varningsskyltar har märkning som är av nyare eller äldre modell. Nyare bestämmelser för skyltar gäller för lasrar levererade fr o m 95-07-01. Båda typerna av skyltar förekommer därför tillsvidare. 37. Varningsskyltar av äldre modell. – Utöver eventuell skyltning vid avspärrning ska lasrar vara märkta med någon av följande skyltar beroende på laserklass. Observera att lasern kan ha en skylt som visar en högre klass än den som anges i tabell 6:2–6:3, skillnaden beror på ändrad klassning. Tabellens värden gäller. VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING STRÅLE OCH REFLEX ÄVEN FRÅN MATT YTA ÄR FARLIG RUBINLASER KLASS 4 M7605-890970 Bild 6:7 Rubinlaser klass 4 VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING STRÅLE OCH REFLEX ÄVEN FRÅN MATT YTA ÄR FARLIG NEODYMLASER KLASS 4 M7605-890970 Bild 6:8 Neodymlaser klass 4 SäkI G - 13 97 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser VARNING VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING STRÅLEN ÄR FARLIG Ga-As LASER KLASS 3 B STRÅLEN ÄR FARLIG NEODYMLASER KLASS 3 B M7605-890970 M7605-890970 Bild 6:9 Neodymlaser klass 3B Bild 6:10 GaAs laser klass 3B I anslutning till lasersändarens utblick ska det finnas en laservarningsskylt med följande text: VARNING LASERSTRÅLNING UTSÄNDS GENOM DENNA ÖPPNING Bild 6:11 Varningsskylt 38. Varningsskyltar av nyare modell. – Följande skylt med text ska finnas för en klass 1 laser. VARNING LASERSTRÅLNING KLASS 1 LASERPRODUKT M7605-890970 Bild 6:12 Laserklass 1 Följande skylt med text ska finnas för en klass 1M laser. 98 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser VARNING LASERSTRÅLNING TITTA INTE I LASERSTRÅLEN MED OPTISKA INSTRUMENT KLASS 1M LASERPRODUKT M7605-890970 Bild 6:13 Laserklass 1M Följande skyltar ska finnas för en klass 2 laser. VARNING LASERSTRÅLNING VARNING LASERSTRÅLNING STIRRA INTE I LASERSTRÅLEN KLASS 2 LASERPRODUKT Bild 6:14 Lasersymbol Bild 6:15 Laserklass 2 Följande skyltar ska finnas för en klass 2M laser VARNING LASERSTRÅLNING VARNING LASERSTRÅLNING Bild 6:16 Lasersymbol STIRRA INTE I LASERSTRÅLEN ELLER TITTA INTE MED OPTISKA INSTRUMENT I LASERSTRÅLEN KLASS 2M LASERPRODUKT Bild 6:17 Laserklass 2M SäkI G - 13 99 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Följande skyltar ska finnas för en klass 3R laser VARNING LASERSTRÅLNING VARNING LASERSTRÅLNING Bild 6:18 Lasersymbol UNDVIK ATT TITTA I LASERSTRÅLEN KLASS 3R LASERPRODUKT Bild 6:19 Laserklass 3R, våglängdsområde 400-700 nm VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING UNDVIK EXPONERING KLASS 3R LASERPRODUKT Bild 6:20 Laserklass 3R, övriga våglängder Följande skyltar ska finnas för en klass 3B laser VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING VARNING LASERAPERTUR UNDVIK EXPONERING KLASS 3B LASERPRODUKT Bild 6:21 Laserklass 3B Bild 6:22 Exempel på varningsskylt vid laserapertur 100 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 6 Laser Följande skyltar ska finnas för en klass 4 laser VARNING OSYNLIG LASERSTRÅLNING UNDVIK EXPONERING AV ÖGA ELLER HUD I DIREKT ELLER REFLEKTERAD STRÅLNING KLASS 4 LASERPRODUKT Bild 6:23 Laserklass 4 VARNING UNDVIK EXPONERING OSYNLIG LASERSTRÅLNING UTSÄNDS GENOM DENNA APERTUR Bild 6:24 Exempel på varningsskylt vid laserapertur Skyltar ska placeras så att de kan ses av de som har behov av respektive varning vid användning av laserapparaten. SäkI G - 13 101 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 102 14-03-26 Egrplaser dämp Etrplaser Laserelysare rb 17 dämpfilter dB Kv Visby 26 65 Neodym 3B Neodym 3B Neodym 1 064 1 064 4 1 064 0 50 30 5 40 10 560 0 1 800 300 17 000 0 70 1 550 290 30 900 20 3R våglängd nm 2 900 direktstrålning (h) m 1 064 200 4 000 0 10 000 2 000 52 000 85 0 200 630 2 000 6 300 14 000 (Uh) m 3B Kikare7´50 Neodym 800 7 000 0 16 000 8 000 56 000 200 0 800 2 500 7 000 16 500 23 000 Kikare 14´100 10 klass/typ 0 25 0 25 0 60 0 0 0 0 5 25 60 diffusstrålning (k) m ArtE 726E Laser Tabell 6:2 Riskavstånd vid användning av laser klass 3R, 3B och 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Anm 0 15 0 0 440 0 110 Kv Stock30 holm, Göteborg 0 SESYM M3011180021 M7340022010 M7340021010 Laserskyddad kikare Laserskyddsglasögon Laserskydd 6 Laser SäkI G - 13 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Lvkv 90 Epbv 3022 Epbv 90 dämpfilter dB 48 26 48 48 3B Neodym 3B Neodym 3B Neodym 3B Ramanskiftad neodym 3R Neodym 1 064 1 064 1 064 1 550 1 064 0 1 600 20 1 100 0 1 700 0 0 1 700 0 0 9 000 400 7 500 0 9 500 60 0 9 500 (Uh) m Strf 90 lågrisklaser Strf 90 våglängd nm Ramanskiftad neodym direktstrålning (h) m 0 Kikare7´50 1 542 0 15 000 600 11 500 0 16 000 190 0 16 000 0 Kikare 14´100 3R klass/typ 0 25 0 25 0 25 0 0 25 0 diffusstrålning (k) m Strv 122 Laser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 0 0 60 0 0 60 0 M3011180021 M7340022010 M7340021010 Laserskyddad kikare Laserskyddsglasögon Laserskydd Anm 6 Laser 103 dämpfilter dB Datum för utdrag: 3R Vapenlampa LED LSP M4800000129 Hkp 15 belysare 4 4 Nollställningslaser Laserbelysare Litening G III (JAS 39) 3R SIMFIRE 30 3B GaAs Skjutsim GaAs våglängd nm 40 104 14-03-26 808 0 0 360 1 570 650– 660 24 000 0 260 0 5 0 1 064 850 650 900 direktstrålning (h) m 0 2 600 0 63 000 60 2 500 0 35 5 680 (Uh) m 70 Kikare7´50 850 0 5 300 0 80 000 150 4 000 0 140 20 1 350 Kikare 14´100 3B klass/typ 0 0 0 60 0 7 0 0 0 diffusstrålning (k) m Rbs 70 Laser 0 70 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 60 0 0 0 0 500 0 800 0 600 0 0 0 M3011180021 M7340022010 M7340021010 Laserskyddad kikare Laserskyddsglasögon Laserskydd Anm 6 Laser SäkI G - 13 Datum för utdrag: SäkI G - 13 14-03-26 630380 35 0 3R 30 000 10 000 Amröjrobot 2, 2B, 2C, 4B och 5 3B 4 1 064 200 0 60 15 850 1 540 Mot inbyggt sikte 2,4 ggr Robot 57 Laserbelysare LF 28A/ T 3B IRV försök 12 utpekaren dämpfilter dB 3B våglängd nm IRV försök 12 avståndsmätaren direktstrålning (h) m 0 290 35 000 70 000 1 600 0 1 900 (Uh) m 250 Kikare7´50 810 0 590 50 000 80 000 3 200 0 3 800 Kikare 14´100 3B klass/typ 0 0 60 7 0 7 diffusstrålning (k) m Laserpekare IR M3227505010 Laser 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 60 0 0 400 400 0 600 M3011180021 M7340022010 M7340021010 Laserskyddad kikare Laserskyddsglasögon Laserskydd Anm 6 Laser 105 Datum för utdrag: 106 14-03-26 hög effekt Laserbelysare Ak5 hög effekt Laserpekare Dbal hög effekt Vapenstation 01 hög effekt 3B 3B 3B 3B Vapenstation 01 dämpfilter dB 3B våglängd nm Laserpekare UAV03 Örnen 870 870 650 850 830 direktstrålning (h) m 30 150 120 120 100 240 1 200 800 800 750 4 235 (Uh) m 605 Kikare7´50 860 480 2 400 1 600 1 600 1 500 8 470 Kikare 14´100 4 klass/typ 7 7 7 7 7 7 diffusstrålning (k) m Laserpekare 1000P/T Laser 0 0 20 0 0 0 5 26 120 14 16 140 50 300 800 200 200 1 000 M3011180021 M7340022010 M7340021010 Laserskyddad kikare Laserskyddsglasögon Laserskydd Anm 6 Laser SäkI G - 13 6 Laser Tabell 6:3 Riskavstånd vid användning av lasrar i klass 1 och 2 Laser BT 46-53 klass/typ Våglängd Riskavstånd (m) 1 900 0 900 0 900 0 GaAs Domargevär 1 GaAs Skjutsim LEOS 1 GaAs Laserpekare Ak 5/T 1 850 0 Vektor 4 1 1 550 0 Vektor 1500 1 865 0 Vapenstation 01 1 0 avståndsmätare Pro Laser 3 1 906 0 IR-Laser pek med IK 1 830 0 Laserpek/T 1 850 0 Boresight laser 1 840/635 0 Vektor 21 maskmätningsinstrument 1 1 550 0 Laser i Sophie-L IRVkamera 1 1 540 0 Laser AI 15 1 0 Laser AI 15 mag 1 0 IRV-sikte MTM 1 0 IRV-kamera MF 1 0 1 0 1 0 avståndsmätare IRV-kamera MF utpekare Vapenstation ingbv 120 SäkI G - 13 107 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning Allmänt 1. Högfrekvent elektromagnetisk strålning. – Högfrekvent elektromagnetisk strålning, HEMS, uppstår bl a vid sändning med mobiltelefon, radio, radiolänk och radarstationer. Det elektromagnetiska fältet utgår från sändarantennen i form av vågor med ljusets hastighet. Då strålningen träffar människor uppvärms kroppens vävnader. Kroppsdelar med ringa blodgenomströmning, såsom ögonen, kan då skadas. Skadeverkan är beroende av strålningens intensitet och varaktighet. Intensiteten avtar med avståndet från sändarantennen. Person som vistats inom förbudsområde eller vistats för länge inom restriktionsområde ska undersökas av läkare. Rapport om tillbud/olycka ska upprättas. 2. Grundläggande bestämmelser. – Bestämmelser om högfrekvent elektromagnetisk strålning grundar sig bland annat på Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om högfrekventa elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna, AFS 1987:2. 3. Förbudsområde. – Förbudsområde är ett område där ingen personal får uppehålla sig under sändning. SäkI G - 13 109 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 4. Restriktionsområde. – Restriktionsområde är ett område där tidsbegränsad vistelse är tillåten under sändning. Den tillåtna vistelsen inom ett restriktionsområde beror på avståndet till sändarantennen. 5. Radiosändare. – Radiosändare indelas i tre kategorier beroende på sändarens uteffekt och antennens förstärkning. För bärbara radiosändare med uteffekt under 7 W (kategori 1) föreligger ingen skaderisk. Övriga radiosändare (kategori 2 och 3) kan ge upphov till personskador, se mom 10. 6. Radiolänk. – Radiolänkutrustningar ger så hög strålning att skador på personal kan uppstå. Radiolänksystemens antenner är dock i regel placerade på sådan höjd över marken att ingen risk för skador föreligger för personal i markplanet. 7. Radarstationer. – Radarstationer har i regel så hög utsänd effekt att de kan ge upphov till skador. Då stationens antenn roterar blir skaderisken lägre än då antennen står still eller sveper sakta. Säkerhetsbestämmelser 8. Allmänna säkerhetsbestämmelser. – För handhavande av radiosändare, radiolänk- och radarstationer gäller att • grupperingsplatser väljs så att personal i omgivningen utsätts för minsta möjliga direkta strålning • reflekterad strålning från master, byggnader och liknade reduceras • onödig sändardrift ska undvikas • trimning av sändare bör göras mot konstlast så att ingen energi strålar ut i omgivningen 110 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning • arbete med vågledare, antenner och kablar får inte ske under sändardrift • luckor för sändare ska vara monterade på anvisat sätt. 9. Vistelse i restriktionsområde. – Den sammanlagda tid inom en 6 minuters period, som vistelse inom restriktionsområde är tillåten, beror på avståndet från antennen. Med stöd av diagrammet enligt bild 7:1 kan en bedömning göras om tillstånd för passage genom restriktionsområdet kan ges. Tid 6 min 4 min 2 min 30 s 0 0,5 1 1,5 2m Kategori 2 Tid 6 min 4 min 2 min 30 s 0 2 4 6 8 10 m Kategori 3 Bild 7:1 Diagram för bedömning av tillåten vistelsetid per 6 minuters period i farligt område SäkI G - 13 111 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 10. Radio. – Kategori 1 omfattar sändare med mindre än 7 W uteffekt och rundstrålande antenn. För kategori 1 gäller inga restriktioner. Kategori 2 omfattar sändare med 7-50 W uteffekt och rundstrålande antenn. Till kategori 2 räknas även kategori 1 sändare som försetts med riktantenn. För kategori 2 gäller ett förbudsområde om 0,5 m och ett restriktionsområde om 0,5-2 m i höjd med antennen, se bild 7:2. För bedömning av högsta tillåtna vistelsetid i restriktionsområde, se bild 7:1. Vissa typbundna bestämmelser för radiostationer ombord på fartyg återfinns i FM SäkR Sjö, kapitel 5. Kategori 3 omfattar sändare med mer än 50 W uteffekt och rundstrålande antenn. Till kategori 3 räknas även kategori 2-sändare som försetts med riktantenn. För kategori 3 gäller ett förbudsområde om 2 m och ett restriktionsområde om 2-10 m i höjd med antennen, se bild 7:2. För bedömning av högsta tillåtna vistelsetid i restriktionsområde, se bild 7:1. Förbudsområde Restriktionsområde a b Bild 7:2 Förbuds- och restriktionsområde för radiosändare Radiosändare med uteffekt, effektsteg, kategori i samband med förbudsoch restriktionsområde visas i tabell 7:1. 112 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning Tabell 7:1 Radiosändare med förbuds- och restriktionsområde Radiosändare Uteffekt (W) Kategori Förbudsområde (m) Restriktionsområde (m) Ra 145/146 1,5 1 – – Ra 180 bärbar 5 1 – – Ra 180 mobil 40 2 0,5 < 0,5–2 1 40 2 0,5 < 0,5–2 Ra 763 100 3 2 < 2–10 Ra 910 1 1 – – Ra 1031 0,05 1 – – Ra 1183 5 1 – – Ra 1434 1 1 – – Ra 1444 1,8 1 – – Ra 1512 20 2 0,5 < 0,5–2 Ra 1551 20 2 0,5 < 0,5–2 Ra 1570 2 1 – – Ra 1570 mobil 2 1 – – Ra 1570 mobil 20 med effektsteg 2 0,5 < 0,5–2 Ra 1951/1952 20 2 0,5 < 0,5–2 Ra 1951/1952 100 3 2 < 2–10 Effektförstärkare Ra 4181 25 2 0,5 < 0,5–2 Ra 4183 25 2 0,5 < 0,5–2 Ra 5434 10 2 0,5 < 0,5–2 Ra 5444 10 2 0,5 < 0,5–2 Ra 7201 UHF 45 2 0,5 < 0,5–2 VHF 50 SäkI G - 13 113 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 11. Ändring av förbuds- och restriktionsområde. – I de fall man genom mätning kan påvisa andra värden på effekttäthet (fältstyrka) än vad som ligger till grund för bestämning av förbuds- och restriktionsområde enligt kategori 2-3, ska avvikelsen skyltas med särskild varningsskylt. 12. Radiolänk. – Vid användandet av radiolänk med parabolantenn utgörs restriktionsområdet av en volym motsvarande parabolens diameter och med en utsträckning av 6 m i sändningsriktningen. 13. Sambyggnad i Försvarsmaktens master. – I FTN-master kan antenner för mobiltelefoni förekomma. Vid arbete i mast där sambyggnad har skett ska samverkan med nätoperatören ske innan arbetet påbörjas. Innan arbetet i masten påbörjas ska antingen matningen till antennen brytas eller skyddsutrustning som uppfyller Arbetsmiljöverkets krav bäras. 14. Radarstationer. – Förbuds- och restriktionsområden utgörs av varsin volym enligt bild 7:3, bild 7:4 samt tabell 7:2 och tabell 7:3. Centrumlinjen, CL, i figurerna enligt bild 7:3 och bild 7:4 är antennens vridningscentrum. Baslinjen i figurerna enligt bild 7:3 och bild 7:4 är definierad för varje radarstation i tabell 7:2 och tabell 7:3. Vissa typbundna bestämmelser för radarstationer ombord på fartyg återfinns i FM SäkR Sjö, kapitel 5. 114 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning CL h Från sidan 1 h 1 Huvudlobens riktning BL h h 2 2 I I Uppifrån Huvudlobens riktning b Förbudsområde Restriktionsområde Bild 7:3 Måttsättning vid bestämning av förbuds- eller restriktionsområde vid stillastående eller sakta svepande antenn SäkI G - 13 115 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning CL h h Från sidan 1 BL 2 r 1 r 2 Uppifrån Förbudsområde Restriktionsområde Bild 7:4 Måttsättning vid bestämning av förbuds- eller restriktionsområde vid roterande antenn 116 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: Antennvridbordet EldE 23 SAMSIM 6 35 Antennens centrum d UndE 23 SäkI G - 13 14-03-26 Antennvridbordets undersida Antennreflektorns centrum Antennreflektorns centrum Antennvridbordets översida Centrum på El-antenn Antennreflektorns centrum Antennreflektorns centrum PS-727 PS-615/617 PS-640 PN-671 GCA2000 PN-8724 PN-8591/8592 6 ft Amfibiekåren – Antennvridbordet c 7 0,5 65 Markplanet 2,4 160 Antennvridbordet PS-95 0,5 PE-542 (Hawk)b Antennvridbordet PS-91 6 l PE-491 (Arthur) Antennvridbordet BL PS-90 Armén Radarstation 7 7 1 1,5 – 9 a 0,6 1 3 b 40 0,7 0,5 0,75 – 7 52 0,9 3 3 h1 Förbudsområde (m) 3 e 0,5 0,75 – - 14 - 1 1 h2 3 140 6 4 10 10 270 6,5 200 – 300 - 12 60 60 l 1,2 7 2 1,3 7 2,3 2,5 1 3 – 9 - 2,2 3 3 b 3,6 40 h1 1 0,6 1 1,6 2 0,5 1,5 – 7 - 4,3 20 20 Restriktionsområde (m) Tabell 7:2 Förbuds- och restriktionsområde för stillastående eller sakta svepande antenn 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 117 Antennreflektorns centrum Antennreflektorns centrum PN-8581/8582 4 ft PN-8581/8582 6 ft Antennvridbordets översida Antennreflektorns centrum Antennreflektorns centrum PS-825 PS-861 PS-870/871 Datum för utdrag: 20 200 10 10 l 3,8 5,2 14 14 b e. Restriktionsområde vid stillastående antenn h2=1,5 m. d. Förbuds- och restriktionsområdet utgörs av en cylinder. c. Radarsändning är inte möjlig med stillastående antenn. 2,1 2,4 12 12 h1 Förbudsområde (m) b. Restriktionsområdet utgår inom sektorbegränsat område, förbudsområdet kvarstår. a. En sektor ±90º från antennens riktning i horisontalplanet. Antennvridbordets översida PS-810 Flygvapnet Antennreflektorns centrum BL PN-8591/8592 9 ft Radarstation 3 2,4 2,5 2,5 h2 80 1 000 75 75 2,4 3,4 4,1 l 3,8 5,2 14 14 2 1,3 3 b h1 2,1 4,4 12 12 0,4 0,5 0,6 Restriktionsområde (m) 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 118 SäkI G - 13 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning Tabell 7:3 Förbuds- och restriktionsområde för roterande antenn Radarstation Förbudsområde (m) Restriktionsområde (m) r1 h1 h2 PS-90 6 3 1 - PS-91 0,5 1 0,5 - PS-95 2,4 1 - - PE-542 - - - - UndE 23 25 20 3,5 EldE 23 – – – – PS-239 10 7 0,5 - PS-727 21 2 - - PS-615/617 2 0,2 0,2 - PS-640 0,3 05 0,5 0,7 PN-8724 1 0,1 0,1 - PN-8591/8592 6ft 1,5 0,2 0,2 - PN-8591/8592 9ft 2,2 0,3 0,3 - PN-8581/8582 4 ft 1 0,1 0,1 - PN-8581/8582 6 ft 1,5 0,2 0,2 - PS-810 - - 2,5 - PS-825 - - 2,5 - PS-870 - - - - Armén Amfibiekåren Flygvapnet SäkI G - 13 119 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 15. Utmärkning. – Om risk finns att personal kan komma in i en sändares förbuds- eller restriktionsområde bör riskgränserna märkas ut. Förbudsområde utmärks med förbudsskylt enligt bild 7:5 och restriktionsområde utmärks med varningsskylt enligt bild 7:6. Om förbuds- och varningsskyltar inte är uppsatta ska övningsledare tillse att ingen person uppehåller sig inom förbudsområde och att tillåten tid i restriktionsområde inte överskrids. ELEKTROMAGNETISKA FÄLT FÖRBUD Tillträde förbjudet när anläggningen är i drift Bild 7:5 Förbudsområde ELEKTROMAGNETISKA FÄLT VARNING Iakttag gällande skyddsföreskrifter Bild 7:6 Restriktionsområde 120 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 16. Särskilda bestämmelser för fordon med UK-antenn 6571/6572 eller HF-antenn ATU/S. – Vid sändning med Ra 180 och UK-antenn 6571/6572 i högeffekt (kategori 2) eller Ra 1951/1952 och HF-antenn ATU/S monterad på patgb 203A, är förbudsområdet 1 m och restriktionsområdet 4 m. Personal får inte vistas • på fordonet • i öppen lucka • i fordonet med öppna luckor. Vid sändning med Ra 180 och UK-antenn 6571/6572 i högeffekt (kategori 2) eller Ra 1951/1952 och HF-antenn ATU/S monterad på strf 90, är förbudsområdet 0,5 m och restriktionsområdet 3 m. Personal får inte vistas • på fordonet • i öppen lucka. Vid sändning med Ra 1512 och FORDANT RA 1512/S i högeffekt (kategori 2) monterad på patgb 203, är förbudsområdet 0,5 m och restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas • på fordonet • i öppen lucka • i fordonet med öppna luckor. Vid sändning med Ra 1512 och ANTENNANPASSARE i högeffekt (kategori 2) monterad på TGB 161 SPS/T (RG 32) eller monterad på PTGB4 4X4 D SPS/T, är förbudsområdet 1 m och restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas • på fordonet • i öppen lucka. Vid sändning med Ra 1512 och ANTENNANPASSARE i högeffekt (kategori 2) monterad på PTGB4 4X4 D MB/T, är förbudsområdet 1,5 m och restriktionsområdet 2 m. Personal får inte vistas • på fordonet • i öppen lucka. SäkI G - 13 121 Datum för utdrag: 14-03-26 7 Högfrekvent elektromagnetisk strålning 17. Särskilda bestämmelser för EldE 23. – • vid radarsändning med EldE 23 får endast restriktionsområdet beträdas under begränsad tid, 15 sekunder/6 minutersperiod vid 35 m avstånd och 6 minuter/6 minutersperiod vid 200 m avstånd • yttre personal ska kontakta operatörerna i hyddan före passage genom förbudsområdet, så att operatörerna kan stänga av radarsändningen. (Vid minsta elevation av SP tangerar en person, stående på marken vid EldE, restriktionsområdet vid 21 m från SP och förbudsområdet vid 26 m från SP.) • radarsändning inomhus är förbjuden. 18. Satellitterminaler. – Vid användande av satellitterminal med parabolantenn utgörs restriktionsområdet av en volym motsvarande minst parabolens diameter och med en utsträckning minst lika med parabolens diameter i sändningsriktningen. 122 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Definitioner av övnings- och skjutfält 1. Skjutfält. – Ett skjutfält är ett på marken geografiskt permanent definierat område, som ägs eller nyttjas av staten och huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt och där farlig verksamhet i form av skjutning med skarp ammunition och sprängning genomförs regelbundet med avlysning av riskområde och till vilket normalt ett restriktionsområde för luftfart (R-område) upprättats. Skjutfält kan även användas för annan verksamhet än skjutning med skarp ammunition och sprängning. Landområden ska ammunitionsröjas enligt mom 45–46. 2. Skjutfält med riskområde över vatten – Som skjutfält, dock finns möjlighet att använda riskområde över vatten. 3. Tillfälligt övningsområde. – Ett geografiskt område där militär utbildning och övning tillfälligtvis sker. Tillfälligt övningsområde kan nyttjas för skjutning med skarp ammunition och sprängning enligt detta kapitel och kapitel 9. I anslutning till tillfälligt övningsområde kan finnas ett tillfälligt upprättat R- eller Dområde. SäkI G - 13 123 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 4. Övningsfält/övningsplats. – Område inom vilket annan verksamhet än skjutning och sprängning med skarp ammunition normalt genomförs. Sprängning av enstaka laddning eller skjutning med låg riskhöjd får genomföras, se lokal instruktion. 5. Marint skjutområde. – Område där Försvarsmakten bedriver farlig verksamhet på eller under vattnet. Skjutplatser vid internationella insatser 6. Skjutplatser vid internationella insatser. – Skjutplatser vid internationella insatser inrättas normalt inledningsvis som tillfälligt övningsområde. Beslut om inrättande av tillfälligt övningsområde för skjutning med skarp ammunition och sprängning fattas av kontingentschef eller av denne utsedd befattningshavare. Tillfälligt övningsområde avspärras och övervakas enligt detta kapitel och kapitel 9 i tillämpliga delar. Ett tillfälligt övningsområde får inte inrättas eller nyttjas på sådant sätt att det strider mot nationell lagstiftning eller sådana verksamhetssäkerhetsregler som återfinns i Memorandum of Understanding (MOU), Technical Arrangements (TA) eller andra liknande överenskommelser och order/direktiv som getts i kommandostrukturen. Permanenta skjutplatser ska besiktas och godkännas av HKV MARKI. Innan sådan besiktning har genomförts och godkännande beslutats behandlas skjutplatserna som tillfälliga övningsområden. Instruktion för permanent skjutplats beslutas av taktisk chef, se kapitel 8. 124 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Farligt område 7. Farligt område. – Farligt område används (bestäms, uppstår) då riskområde förekommer och/eller då verksamhet på övningsplatser bedöms kräva avspärrning eller varning med hänsyn till risker för personal som inte är direkt berörd av respektive övning. Farligt område kan sammanfalla med riskområde men är som regel större. Utsträckningen av farligt område bestäms med hänsyn till möjligheterna att avspärra och övervaka området. Vid skjutfält med fast sektionsindelning eller motsvarande bildas i regel farligt område av de sektioner som berörs av riskområden eller annan verksamhet som kräver avspärrning. Beträdande av farligt område får endast ske med övningsledares/säkerhetschefs medgivande. Fast boendes transporter inom farligt område regleras av förbandschef. Allmänheten har inte tillträde till farligt område. SäkI G - 13 125 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Gräns för Farligt område Militärt övningsområde Livsfarligt vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk. Observera anslag och avspärrningar FÖRSVARSMAKTEN eller Militärt övningsområde Livsfarligt vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk. Observera anslag och avspärrningar. STOPP FÖRSVARSMAKTEN SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (1990:217) Förbudet gäller under den tid som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (1990:217) n Förbudet gäller under den ti d som anges på anslag Ku lå FÖRSVARSMAKTEN Militärt övningsområde Livsfarlig t vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk. Kulans skjutfält FÖRSVARSMAKTEN Arbetsplatser STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (1990:217) Förbudet gäller under den ti d som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN A1 A2 STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (1990:217) Förbudet gäller under den ti d som anges på ansla g FÖRSVARSMAKTEN A3 Militärt övningsområde STOPP STOPP INFORMATION OM KULANS SKJUTFÄLT SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (1990:217) Förbudet gäller under den ti d som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 0800-1600 0800-1600 0800-1600 0800-1600 0800-1600 Lördag Söndag På ovan angivna tider råder tillträdesförbud enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m. Kulans skjutfält Information för Försvarsmaktens personal Övn-/skjutfältsgräns Bplatsområde utanför skjutfält Bild 8:1 Kulans skjutfält 126 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Vid skjutning över vatten får sjöfarande vistas inom farligt område. Boskap kan tillåtas vara kvar inom farligt område och riskområde om man bedömer att det är liten risk för att djuren skadas eller blir skrämda. 8. Syfte med avspärrning. – Med avspärrning menas här den fysiska åtgärden att med stängsel, skyltar eller på annat sätt ge tillkänna att ett mark- eller vattenområde är farligt eller förbjudet att beträda. Ett område eller en plats där farlig verksamhet bedrivs ska normalt spärras av. Syftet är främst att varna och på så sätt ge allmänheten skydd, men kan också vara att förhindra obehörigt tillträde och därigenom säkerställa övningsverksamheten. Avspärrning sker under så lång tid att syftet med avspärrningen med säkerhet uppnås och bör inte omfatta längre tid än vad som är påkallat av behovet. Allmänhetens rätt att vistas i skog och mark ska beaktas och får inte onödigtvis inskränkas. Detta gäller både avspärrningens varaktighet och geografiska omfattning. 9. Grunder för avspärrning. – Ett övnings- och skjutfält eller tillfälligt övningsområde kan avspärras enligt följande två alternativ a. Avspärrning sker med stöd av Skyddslagen (2010:305). Allmänheten ges skydd mot farlig verksamhet genom att obehörigt tillträde till området (skyddsobjektet) är förbjudet. Försvarsmaktens föreskrifter om tilllämpningen av skyddslagen kungörs i FFS. b. Avspärrning sker i form av varning till allmänheten att farlig verksamhet pågår utan att tillträdesförbud råder. 10. Vistelse inom farligt område. – Övningsledare/säkerhetschef bestämmer vilken personal som får vistas inom den del av farligt område som inte utgör riskområde, arbetsplats eller motsvarande där olycksrisk för obehörig personal kan föreligga. SäkI G - 13 127 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 11. Vistelse inom riskområde. – Med de undantag som SäkI anger får personal inte vistas inom följande områden • riskområde för skjutning, se kapitel 4 • riskområde för sprängning, se kapitel 4 och SäkI Spräng, kapitel 2 • riskområde för skjutning med laser, se kapitel 6 • förbudsområde och restriktionsområde för utrustning som avger högfrekvent elektromagnetisk strålning, se kapitel 7 • riskområde för hörselskadligt buller, se kapitel 11 • riskområde för arbetande motorredskap och arbetsmaskiner, se kapitel 18 • förbudsområde och allmänt riskområde som uppstår vid arbete i master, torn på tak och i stolpar, se kapitel 22 • riskområde för C-, R-ämnen, se SäkI CBRN. 12. Förebyggande av att farligt område beträds. – Genom avspärrning och/eller övervakning, samt vid behov utrymning, förhindras obehöriga att beträda eller vistas inom farligt område (övningsområdet), se bild 8:1. Åtgärderna kompletteras med varningsmeddelanden om så behövs. Åtgärder för att hindra obehöriga att vistas inom ett farligt område vidtas av förbandschef eller enligt dennes bestämmande av övningsledaren. Vid övnings- och skjutfält vidtas i regel permanenta åtgärder för hela området. 13. Avspärrningsmetod. – Avspärrningen av farligt område ska vara så tydlig att obehöriga inte kan undgå att märka var gränsen för det avspärrade området går. Förvaltningsansvarig förbandschef utfärdar bestämmelser för avspärrning av övnings- och skjutfält. 128 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Bild 8:2 Exempel på avspärrningar av arbetsplats Tillfälligt farligt område avspärras genom övningsledares försorg. Övningsledaren bedömer om risk föreligger för att obehöriga kan komma in i farligt område. Enskilda arbetsplatser kan avspärras med hjälp av t ex avspärrningsband (motsvarande). Se bild 8:2. 14. Avspärrning av riskområde. – Inom farligt område kan den geografiska utsträckningen av riskområde(n) växla över tiden. Övningsledare bestämmer när och i vilken omfattning riskområdets utsträckning ska ändras och därmed krav på avspärrning. 15. Avspärrning utanför militärt område eller utanför civilt område som är avlyst för militär verksamhet. – Avspärrning utanför militärt område eller utanför civilt område som är avlyst för militär verksamhet genomförs av polismyndighet. SäkI G - 13 129 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 16. Övervakning. – Inom övnings- och skjutfält ska övningsledare/ skjutledare vidta åtgärder enligt lokal instruktion för att varna och förhindra obehörigt tillträde till riskområdet gränser på marken, i luften och över sjöområden. Övervakning av riskområde som är beläget utanför övnings- och skjutfält, genomförs enligt övningsledarens bestämmande efter genomförd riskanalys. Som komplement till avspärrning kan säkerhetspersonal genomföra övervakning. Övervakning kan vid litet riskområde helt ersätta avspärrning. Då krävs dock att såväl riskområdet som intilliggande område kan övervakas samt att sambandet inom övningsförbandet är så ordnat att verksamheten kan avbrytas. Vid skjutning över vatten ska dock riskområdet övervakas. Säkerhetsbåt avdelas vid behov. Säkerhetspersonalens uppgift är att övervaka farligt område/riskområde och att rapportera om obehöriga beträder detta. Har någon obehörig kommit in i farligt område/riskområde, ska övningen avbrytas tills denne kommit ut ur området och inte längre utsätts för risker. 17. Varselfärg. – Röd färg i signal och varningstecken innebär att fara föreligger och ska användas för att varna eller avbryta verksamhet. 18. Detaljbestämmelser. – Detaljbestämmelser samt underlag för lokal instruktion avseende avspärrning, övervakning, utrymning och varningsmeddelanden m m framgår av mom 19–42. 130 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Avspärrning 19. Avspärrning med stöd av skyddslagen. – Försvarsmakten kan besluta att övnings- och skjutfält ska vara skyddsobjekt enligt skyddslagen under förutsättning att området ägs eller nyttjas av staten och huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. När det gäller områden, som inte ägs av staten eller inte huvudsakligen disponeras av Försvarsmakten m fl gäller, att länsstyrelsen ska fatta beslut. Ett sådant beslut innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet (området). Farligt område bör utgöra skyddsobjekt endast under den tid då skjutning/sprängning och eller militära övningar pågår enligt varningsmeddelande. Om skyddslagen används endast för att bereda skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet, ska beslutet inte kompletteras med förbud enligt 7 § andra stycket i lagen (förbud att fotografera, avbilda, beskriva eller mäta skyddsobjektet). 20. Avspärrningens omfattning. – Infarter (vägar, stigar m m) till farligt område/övningsområde ska spärras av. Avspärrningens omfattning i detalj ska framgå av lokal instruktion. Avspärrning av allmänna platser eller allmänna vägar och farleder undviks. Se även vad som sagts ovan avseende syfte med avspärrning. För avspärrning av enskild väg, för vilken statsbidrag utgår/utgått (så kalllad ”statsbidragsväg”), enligt förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning, begärs normalt tillstånd både av ägaren och av Länsstyrelsen. Avspärrning av privatägd mark sker endast efter medgivande från markägaren. SäkI G - 13 131 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Vid skjutning från fasta anläggningar som utgör skyddsobjekt beaktas att farligt område anges (i text eller på karta) så att grupperingsplatser inte direkt kan fastställas med ledning därav - även om detta innebär gränsangivning för större yta än det egentliga riskområdet. 21. Avspärrningsmetod. – Farligt område spärras av för allmänhetens tillträde på följande sätt (se bild 8:3 och bild 8:4) • inom övnings- och skjutfält spärras farliga områden av med avspärrningsanordningar, t ex fasta fällbara bommar, grindar, varningsskyltar och varningsanslag. Komplettering sker med avstängningsbockar. Säkerhetspost(er) placeras ut då särskilt behov föreligger • inom tillfälligt använt övningsområde spärras farligt område av med säkerhetspost(er) och/eller bommar/bockar, varningsskyltar och varningsanslag • allmän väg inom farligt område spärras av med säkerhetspost(er), se även mom 24. Avspärrning ska vara så tydlig att obehöriga inte kan undgå att märka var gränsen går för det avspärrade området. Om så behövs ska stängsel eller annan tydlig markering användas. Då övningar inte pågår har allmänheten normalt tillträde till övnings- och skjutfält. Avspärrningsanordningar och skyltar ska tydligt upplysa om farlig verksamhet pågår eller inte. Tillämpas skyddslagen ska tydligt anges när tillträdesförbud råder; d v s att området är skyddsobjekt. 132 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar VARNING VARNING FARLIG VERKSAMHET FARLIG VERKSAMHET Bild 8:4 Fast bom för avstängning, Bild 8:3 Avstängningsbock, skyddslagen tillämpas inte skyddslagen tillämpas inte STOPP STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (2010:305) Enligt lagen (2010:305) Förbudet gäller under den tid som anges på anslag Förbudet gäller under den tid som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTEN Bild 8:5 Avstängningsbock, skydds- Bild 8:6 Fast bom för avstängning, lagen tillämpas skyddslagen tillämpas 22. Permanent avspärrning. – Ett område som ägs eller disponeras med nyttjanderätt av staten och förvaltas av Försvarsmakten kan avspärras permanent. Permanent avspärrning bör ske restriktivt och endast göras för områden där fara för skador på liv och egendom finns. 23. Skyltning av och information om ett avspärrat område. – Nedanstående tillämpas såväl vid övnings- och skjutfält som vid avspärrningar av tillfälliga övningsområden. I det senare fallet får dock skyltningen anpassas med hänsyn till övningens omfattning, geografiska förhållanden, osv. SäkI G - 13 133 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar För ett övnings- och skjutfält som inte i sin helhet utnyttjas för farlig verksamhet (riskområde för skjutning, sprängning, m m) ska skyltar utformas så att • övnings- och skjutfältets yttre gräns märks ut med varningsskyltar, jämför bild 8:7–bild 8:9 • farligt område märks ut med permanent varningsskylt (bild 8:7). Om skyddslagen tillämpas kompletteras varningsskylten med skylt eller miniatyrdekal för skyddsobjekt (bild 8:8). Varningsskylt kan även innehålla kartbild som t ex utvisar var infarter med informationsskyltar är belägna (bild 8:9) • varnings- och förbudsmärken placeras med underkanten cirka 1,5 m över marken och med lämpligt mellanrum (i regel 50–75 m) på stolpar eller trädstammar. Över sjöar kan bojar med varnings-och förbudsmärken sättas ut på cirka 75–100 m avstånd. Som alternativ eller komplettering kan enslinjer användas. Gränsar området till vatten sätts de upp på motsvarande sätt längs stranden, så att de syns väl av sjöfarande som närmar sig området, se bild 8:10. Militärt övningsområde Livsfarligt vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk. Observera anslag och avspärrningar FÖRSVARSMAKTEN Bild 8:7 Permanent varningsskylt 134 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Militärt övningsområde Livsfarligt vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk. Observera anslag och avspärrningar . STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd STOPP FÖRSVARSMAKTEN Enligt lagen (2010:305) Förbudet gäller under den tid som anges på anslag SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (2010:305) Förbudet gäller under den tid som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTEN Bild 8:8 Permanent varningsskylt, skyddslagen tillämpas Militärt övningsområde Livsfarligt Kulans skjutfält vidröra ammunition (projektiler o dyl). Beträdande av området sker på egen risk FÖRSVARSMAKTEN Bild 8:9 Permanent varningsskylt med orienterande kartbild (Skylten kan kompletteras med tilläggstext motsvarande bild 8:8 om skyddslagen tillämpas) Bild 8:10 Placering av märken och skyltar Informationsskyltar placeras vid infarter till övnings- och skjutfält, se bild 8:11. SäkI G - 13 135 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar STOPP STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd STOPP SKYDDSOBJEKT FÖRBUD - mot tillträde utan tillstånd Enligt lagen (2010:305) Enligt lagen (2010:305) Förbudet gäller under den tid som anges på anslag FÖRSVARSMAKTEN Förbudet gäller under den tid som anges på anslag Allmänheten äger ej tillträde på tider enligt nedan Måndag Måndag Måndag Måndag Måndag 0800-1600 0800-1600 0800-1600 0800-1600 0800-1600 Lördag FÖRSVARSMAKTEN Söndag Skylt enligt ovan anslås i det fall Skyddslagen tillämpas för avspärrning Kulans skjutfält Bild 8:11 Exempel på informationsskylt Därutöver placeras vid behov informationsskyltar på andra platser så att allmänheten kan ta del av varningsmeddelanden m m. Av skyltens eller anslagens utformning ska klart framgå vilken information som riktar sig till allmänheten resp till Försvarsmaktens personal i tjänsten. Av informationsskylt ska framgå under vilka tider tillträdesförbud till eventuellt skyddsobjekt råder, för hela eller delar av övnings- och skjutfält, se bild 8:12. 136 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar TILLTRÄDESFÖRBUD Tillträdesförbud råder under nedan angivna tider Mars 2013 Datum Veckodag Tid Område 03-07 Torsdag 08.30-16.00 Omr 1-2 03-11 Måndag 13.00-21.30 Omr 3 03-12 Tisdag 08.00-00.00 Omr 1-3 03-13 Onsdag 00.00-16.00 Omr 1-3 03-14 Torsdag 08.30-15.30 Omr 1-2 Det är LIVSFARLIGT att under ovan angivna tider beträda avspärrat område 2013-02-22 C Övn-/Skjutfält Bild 8:12 Exempel på varningsmeddelande då skyddslagen tillämpas SäkI G - 13 137 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar FARLIG VERKSAMHET äger rum under nedan angivna tider Mars 2013 Datum Veckodag Tid Område 03-07 Torsdag 08.30-16.00 Omr 1-2 03-11 Måndag 13.00-21.30 Omr 3 03-12 Tisdag 08.00-00.00 Omr 1-3 03-13 Onsdag 00.00-16.00 Omr 1-3 03-14 Torsdag 08.30-15.30 Omr 1-2 Det är LIVSFARLIGT att under ovan angivna tider beträda avspärrat område 2013-02-22 C Övn-/Skjutfält Bild 8:13 Exempel på varningsmeddelande då skyddslagen inte tillämpas Information till allmänheten kan därutöver ges via telefonsvarare. Telefonnummer till telefonsvarare anslås i förekommande fall på informationstavla. Närmare bestämmelser om skyltning vid skyddsobjekt finns i Försvarsmaktens föreskrifter om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m kungjorda i FFS. 138 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 24. Avspärrning för trafik. – Om trafik på väg behöver hindras, kan allmän eller enskild väg spärras av med stöd av 20-23 §§ militära vägtrafikkungörelsen (1974:97), som hänvisar till 147 § vägtrafikkungörelsen (1972:603), varvid förbudsmärke ”Fordonstrafik förbjuden” sätts upp. Gäller avspärrningen också gående sätts förbudsmärket ”Förbud mot gångtrafik” upp. Observera att detta märke endast reglerar gångtrafik på väg. Vägmärken och tilläggsskyltar, som ska användas under mörker utförs i reflekterande material. Om avspärrning inte gäller militär trafik kompletteras märket med tillläggsskylten ”Gäller ej militär trafik”. Bild 8:14 Fordonstrafik förbjuden Bild 8:15 Förbud mot gångtrafik Gäller ej militär trafik Bild 8:16 Tilläggsskylt 25. Varning till trafikanter. – Trafikanter på enskild väg, som leder in i eller genom området, varnas genom att vägmärket ”Annan fara” (2 kapitlet, 5 § vägmärkesförordningen, 2007:90) och tillläggsskylt ”Militärt övningsområde” finns uppsatt, se bild 8:17. Det är inte förbjudet att beträda ett avspärrat område i de fall som skyddslagen inte används för att hindra tillträde. SäkI G - 13 139 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Militärt övningsområde Bild 8:17 Annan fara med tilläggsskylt 26. Rätt att i vissa fall passera avspärrning. – Personal, fordon och fartyg enligt nedan ska omgående ges möjlighet att passera avspärrat område • utryckningsfordon, t ex ambulans eller brandfordon • sjukvårdspersonal, veterinär samt polis- och tullpersonal i brådskande yrkesutövning • annan personal med viktigt, brådskande ärende föranlett av olyckshändelse, sjuktransport, brand eller liknande • Försvarsmaktens fartyg (båtar) samt fartyg i yrkesmässig sjöfart. Övriga som önskar passera avspärrning ges möjlighet till detta under uppehåll i övning och efter beslut av övningsledaren. Övningsledare ska kontrollera att personer som tillåts passera avspärrat område har lämnat området innan övningen fortsätter. 27. Säkerhetspost. – Säkerhetspost ska vara försedd • med instruktion, om instruktionerna är omfattande ska instruktionen vara skriftlig • med talkommunikation till övningsledare eller säkerhetschef • under mörker, lykta med rött sken. 140 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Om farligt område över vatten ej kan övervakas av säkerhetspersonal från land, sänds säkerhetspersonal ut i båtar. Skjutning över vatten 28. Skjutning över vattenområde. – Skjutning över vattenområde, som kan medföra intrång i fisket, ska planeras och genomföras så att intrånget i möjligaste mån begränsas och övningsverksamheten inte blir lidande. Finns en fiskeriorganisation inrättad för visst vattenområde, ska samråd äga rum med denna organisation. Skjutning över vattenområde, som kan beröra allmänt trafikerad farled, ska planeras så att sjöfarten inte onödigtvis störs eller hindras. Då skjutning ska ske över vatten, och farligt område berör allmänt trafikerad farled, ska samråd ske med berört Sjötrafikområde inom Sjöfartsverket (för Vänern, Vänerns seglationsstyrelse), marinbas och länsstyrelse. För ordinarie övnings- och skjutfält bör samråden gälla längre tidsperioder. Behöver man avlysa allmänt vattenområde gör man framställning om detta till länsstyrelsen (jämför SFS 2010:305; Skyddslagen och Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpningen av densamma, kungjorda i FFS). SäkI G - 13 141 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Gränser för farligt område över allmänt vattenområde ska anges tydligt. Vid referens till geografiska ortnamn ska de namn som förekommer i sjökortet användas. Positioner ska anges i latitud och longitud enligt referenssystem WGS-84 (gradnätet på sjökort tryckta efter 1995). Riktningar anges som bäringar enligt 360° systemet. För vissa skjutplatser finns riskområden angivna i sjökort. 29. Skjutning över Vättern. – Utövare av fiske och sjöfart ska kunna få reda på inom vilka av Vätterns farliga områden skjutning förekommer, se bild 8:18. Uppgifter om skjutningar och därvid aktuella farliga områden kan man dagligen få per telefon 020-76 40 00, Sjöbevakningen vid provplatsen i Karlsborg. Varje skjutning som berör Vätterns farliga områden ska anmälas till FMV T&E MARK/ÖC senast torsdag kl 12.00, veckan före aktuell skjutning. Observera att andra längre tidsgränser förekommer för bokning av skjutfält. Anmälan ska omfatta aktuellt farligt område, med hänvisning till nummer enligt påtryck på sjökort nr 121 över Vättern samt tid för skjutningen. 142 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 1A 2 MOTALA 4 3 KARLSBORG Kråk 1B 10 5 7 8 6 Bild 8:18 Vätterns farliga områden Övervakning 30. Övervakning. – Övningsledaren ska inom övnings- och skjutfält vidta åtgärder enligt lokal instruktion för att förhindra obehörigt tillträde till riskområdet och dess gränser på marken, i luften och över sjöområden. Vid skjutning och/eller sprängning då riskområdet berör vattenområde ska riskområdet övervakas. Säkerhetsbåt avdelas vid behov. SäkI G - 13 143 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Utrymning 31. Utrymning. – Ett riskområde måste i vissa fall utrymmas. De som bor eller uppehåller sig inom området uppmanas då att lämna området för viss beräknad tid och kan då behöva föra undan eventuell boskap m m. Utrymning får ske endast med markägarens, bostadsinnehavarens eller annan nyttjanderättshavares medgivande och vanligen enligt tidigare ingånget avtal. Meddelande om utrymningen ska lämnas skriftligt senast tre dagar före utrymningen. Meddelandet ska kvitteras av mottagaren. Den som av annan anledning uppehåller sig inom ett riskområde får uppmanas att lämna området. För att avlägsna en person från ett område krävs dock ett beslut om skyddsobjekt (med tillträdesförbud) enligt skyddslagen. Avtal om utrymning av bostäder i anslutning till ordinarie övningsfält tecknas i regel av förbandschef. 144 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Varningsmeddelanden 32. Varningsmeddelanden. – Varningsmeddelanden för att förebygga att obehöriga beträder farligt område sänds ut/anslås för att komplettera avspärrnings- och/eller övervakningsåtgärder. Varningsmeddelanden utfärdas enligt ansvarig förbandschefs bestämmande på något eller några av följande sätt • i lokalradio • i dagspressen • på anslagstavlor • genom skriftligt enskilt varningsmeddelande • genom meddelande till flygtrafikledning • genom meddelande i ”Underrättelser för sjöfarande” (Ufs) • genom meddelande till elektriskt distributionsföretag eller • genom förhandsmeddelande till sjö- och flygräddningscentralen (JRCC). Varningsmeddelanden för tillfälliga övningsplatser överlämnas för kännedom till polismyndighet och till kommunstyrelse. 33. Varningsmeddelande i lokalradio. – Under skjutdagar uppläses varningsmeddelande i lokalradio. Meddelandet bör innehålla uppgifter om dagens skjutningar samt planerade skjutningar innevarande vecka. Innehåll och uppläsningsfrekvens regleras i lokal instruktion. 34. Varningsmeddelande i dagspressen. – Varningsmeddelande genom annons i dagspressen införs i vederbörliga ortstidningar helst en vecka och senast fyra dagar före skjutning (skjutperiod). Varning som gäller skjutning under sön- och helgdag införs i regel även sista helgfria dagen före skjutningen. SäkI G - 13 145 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 35. Varningsmeddelande på anslagstavlor. – Varningsmeddelande på anslagstavlor sätts lämpligen upp i anslutning till allmänt trafikerade tillfarter och/eller eventuellt närbelägna fiskehamnar, helst en vecka och senast fyra dagar innan skjutning/sprängning (motsvarande). Inom permanenta övningsområden anslås dock varningsmeddelande senast ett dygn innan skjutning/sprängning. 36. Enskilt varningsmeddelande. – Skriftligt enskilt varningsmeddelande, om möjligt med mottagningsbevis, ska senast två dagar före skjutning/sprängning lämnas till den som bor intill farligt område eller av annan anledning direkt kommer att beröras av skjutningen/sprängningen och som bedöms att inte bli varnad på annat sätt. 37. Meddelande till flygtrafikledning. – Program för planerad skjutning och/eller sprängning insänds enligt kapitel 9. 38. Varningsmeddelande genom ”Underrättelser för sjöfarande”. – Vid skjutning över vatten som berör den allmänna sjöfarten lämnas alltid varningsmeddelande genom Underrättelse för sjöfarande (Ufs). Meddelandet ska insändas till Underrättelser för sjöfarande även då man haft samråd med berört Sjötrafikområde inom Sjöfartsverket, chef för marinbas och länsstyrelse. Ufs utkommer varje fredag. Meddelande bör sammanställas månadsvis och vara Sjöfartsverket, Ufs-redaktionen, tillhanda före den 15:e i varje månad för skjutningar som ska genomföras under nästkommande månad. Skjutvarningen ska innehålla uppgift om • tider för planlagda skjutningar • det farliga områdets ungefärliga gränser. Om farligt område är korrekt redovisat i sjökort görs hänvisning till berört sjökortsnummer. Endast ortsnamn som förekommer i sjökortet ska användas. Positioner anges med latitud och longitud enligt referenssystem WGS-84 (gradnätet på 146 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar sjökort tryckta efter 1995) Riktningar anges som bäring enligt 360° systemet • signaler som förs av målfartyg • hur man bör passera i förhållande till målfartyg • skjutning med lysammunition • eventuella signaler som visas från stranden då farligt område är ”aktivt” • VHF-kanal och anropssignal samt telefonnummer för kontakt med övningsledning under pågående övning • telefonnummer och namn på enhet som kan ge kompletterande information då skjutning ej pågår vid skjutplatsen samt • övriga detaljer som man bör informera om. Ändringstryck till Ufs mottages intill onsdag kl 10.00 veckan före aktuell skjutning. Uppgift om sådana skjutningar som inte kunnat förutses i den månatliga sammanställningen till Sjöfartsverket ska meddelas direkt till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) samt Sjötrafikområdeschef. Information till sjöfarande om avstängt område utanför kusten, som inte lämnats för publicering i Ufs, lämnas till Ufs/BALTICO för sändning av radionavigationsvarning på NAVTEX. Vid förtecknad skjutplats med farligt område som omfattar vattenområde utnyttjat för yrkesfiske och/eller livlig båtsportverksamhet kungörs skjuttider och farliga områden genom veckovisa meddelanden via automatisk telefonsvarare. Aktuellt telefonnummer meddelas fortlöpande genom notiser i Ufs, Underrättelser för sjöfarande och lokal dagspress samt publiceras i telefonkatalogen. SäkI G - 13 147 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Ufs/BALTICO-redaktionen kontaktas enligt följande: Sjöfartsverket, Ufs-BALTICO Sjöfartsverket 601 78 Norrköping tel: 011-19 10 45 fax: 011-23 89 45 (enbart bevakad under kontorstid) e-post: ntm.baltico@sjofartsverket.se 39. Varningsmeddelande till elektriska distributionsföretag. – Varningsmeddelande till elektriska distributionsföretag lämnas alltid om riskområde måste väljas så, att elektrisk kraftledning med högspänd ström (3 000 volt eller högre spänning) går genom riskområdet. Sådant meddelande ska vara skriftligt. 40. Förhandsmeddelande till Sjö- och flygräddningscentralen om användning av ljussignaler och/eller spårljusammunition. – Vid skjutning i anslutning till vatten, som berör allmän sjöfart, ska förhandsmeddelande alltid lämnas till Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) när/om • lysammunition används • spårljusammunition används • signalskott används • lyssignaler används. Röda signalskott, som inte avser nödsignal, får inte skjutas i anslutning till vatten som berör allmän sjöfart. Syftet med förhandsmeddelandet är att undvika onödigt larm inom sjöräddningen, orsakat av att man förväxlar ljussignaler och spårljusammunition från skjutövningar med ljussignaler från fartyg i nöd (röd signal). 148 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Förhandsmeddelande ska lämnas till Sjö- och flygräddningscentralen, på adress enligt nedan, senast två dygn före planerad skjutning och innehålla uppgifter enligt mom 38. Sjö- och flygräddnings- Adress central Telefon JRCC Göteborg JRCC Tel: 031–64 80 20 Sjö- och flygräddningscentralen Fax: 031–64 80 10 Box 5158 E-post: jrcc@sjofartsverket.se Fax 426 05 Västra Frölunda På begäran från fartyg kan Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) ge information om gällande skjutvarningar. 41. Anmälan före skjutning. – Före skjutning ska övningsledaren söka samband med Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) senast 30 min innan skjutning påbörjas. Från denna tidpunkt och tills skjutningen upphör ska övningsledaren se till att samtal från JRCC kan tas emot. Där skjutinfocentral är upprättad samordnar denna för information till JRCC. Signaler och varningstecken 42. Signalanordningar på övnings- och skjutfält. – I lokal instruktion för övnings- och skjutfält ska det vara reglerat hur signaler/tecken används för att informera om pågående skjutning/sprängning med skarp ammunition samt annan farlig verksamhet. SäkI G - 13 149 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar Brandskydd 43. Brandskydd. – När övnings- och skjutfält byggs ut ska brandskyddet uppmärksammas. Vattenförsörjning, vägar och brandgator ska ordnas för att underlätta för släckningstyrka att ingripa och för att minska risken för att skogsbrand sprider sig till angränsande områden. Förebyggande åtgärder mot brand i målområde med oexploderad ammunition, OXA, beaktas särskilt. Om brand i målområde inte kan släckas snabbt, kan det med hänsyn till personalens säkerhet, vara nödvändigt att utrymma riskområdet för detonerande OXA. När en lokal instruktion för skjutplats utarbetas, bör förbandschefen samråda om brandskyddåtgärder med kommunala räddningstjänsten, se även kapitel 13. Oexploderad ammunition 44. Ansvar. – Chef med ansvar för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, CMA, ska upprätta och aktuellthålla instruktioner för övnings- och skjutfält bl a avseende: • ammunitionsröjning och skrotavstädning • efter en riskanalys ange vilka verksamheter som är tillåtna i målområden och riskområden • tillåtna målområden samt tillåten ammunition för målområde/del av målområde • riskerna med verksamhet i tidigare mål- och riskområden. CMA ska även, till Fortifikationsverket, meddela förändringar i OXA situationen inom mål- och riskområden samt områden i uppdragsavtal.1 1. I syfte att säkerställa säkerheten bl.a. vid skogsvård. 150 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 45. Ytletning, ammunitionsröjning och skrotavstädning. – Plan för ammunitionsröjning och skrotavstädning ska årligen uppdateras och fastställas av CMA och återfinnas i instruktion för skjutfält. Planläggning av ammunitionsröjning och skrotavstädning ska grundas på en riskanalys, där bland annat den tekniska hotbilden från OXA och olika verksamheter som kan komma att bedrivas på fältet ska ingå. Mål- och riskområden som inte ammunitionsröjts enligt ovan, och måloch riskområden där påträffad ammunition som medför fara för skador på liv och egendom inte oskadliggjorts bör spärras av. 46. Avspärrning av område med oexploderad ammunition. – Område där OXA finns kan vara farligt att beträda. Område med OXA där fara för skador på liv och egendom föreligger bör spärras av. En sådan avspärrning görs med stöd av skyddslagen. Bild 8:19 Avspärrning vid OXA Har OXA konstaterats utanför övnings- och skjutfält sker avspärrning och röjning i samverkan med polismyndighet. SäkI G - 13 151 Datum för utdrag: 14-03-26 8 Avspärrningar 47. Säkerhetspost – Säkerhetspost används i regel endast för kortare tid eller då särskilda omständigheter kräver det, t ex vid OXA utanför militärt område. 48. Övervakning. – Då riskområde och angränsande område kan övervakas och röjningsarbetet omedelbart kan avbrytas, kan avspärrning utgöras av övervakning. Säkerhetspost för övervakning ska vid behov utrustas med erforderlig utrustning och ska stå i direkt förbindelse med ammunitionsröjningsledaren. 49. Upphävande av avspärrning. – OXA, som genom t ex eldobservation, konstaterats finnas i avspärrat område bör lokaliseras genom ytletning eller ytsökning. Om enstaka OXA trots detta inte återfinns och om fara för skador på liv och egendom ej bedöms föreligga får CMA, eller vid internationell tjänst svensk förbandschef, beordra att avspärrningar hävs. 152 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Grunder 1. Säkerheten i luftrummet. – Detta kapitel behandlar hur säkerheten i luftrummet ska hanteras vid skjutning, sprängning, UAS-verksamhet, målbogsering m m. Vid skjutning från fartyg och luftfartyg tillämpas FM SäkR Sjö, Regler för Militär Luftfart, (RML), Flygoperativ manual (FOM) och SäkI Art Grk Krb,CAS kapitel 12. Lägsta tillåtna flyghöjd för civil luftfart är normalt 150 m över icke tättbebyggt område. Flygning kan företas på lägre höjd. Militär flygtrafik kan genomföras på alla höjder. 2. Begrepp. – Fastställda definitioner och förkortningar som rör säkerheten i luftrummet framgår av Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2012:6. 3. Låg riskhöjd. – Låg riskhöjd får endast tillämpas vid skjutning eller sprängning enligt vad som anges i mom 4. Då låg riskhöjd tilllämpas behöver R/D-område inte aktiveras. Program för planerad verksamhet, aktivering och avaktivering till flygtrafikledning eller samverkan med sådan erfordras inte. Vid skjutning och/eller sprängning med låga riskhöjder inom inte aktiverat R-område eller annat område gäller övervakningsgrad GUL, se mom 28. SäkI G - 13 155 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Om skjutning och/eller sprängning genomförs inom aktiverat R-område ska fastställd rutin följas, se bild 9:1. Vid skjutning på skjutbana utformad enligt SäkI Ehv/Pv, kapitel 9 gäller övervakningsgrad GRÖN. Övningsledare beslutar när skjutning och/eller sprängning ska avbrytas eller anpassas på annat sätt. 4. Tillåten verksamhet vid låg riskhöjd. – Tillåten verksamhet med låg riskhöjd framgår enligt nedan • skjutning/sprängning då riskavstånd i höjd inte överstiger 150 m • skjutning/sprängning då riskavståndet i höjd överstiger 150 m är tillåtet under förutsättning att hela riskområdet kan övervakas. Beakta risken för mindre och snabba luftfarkoster i anslutning till riskområdet. Endast nedanstående verksamheter är tillåtna – sprängning med ögonblicklig tändning – kast med spränghandgranat 56 och spränghandgranat 90, beakta dock val av tändmedel vid röjning av OXA – skjutning med närlys, fallskärmsljus nöd, mellanlys, signalpistol, gevärsgranat och antiubåtsgranat. 5. Hög riskhöjd. – Hög riskhöjd föreligger i övriga fall än de som anges i mom 4. Ansvar 6. Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen. – Transportstyrelsen/ Luftfartsavdelningen beslutar i samråd med Försvarsmakten om inrättande av tillfälliga R- och D-områden. Informationen publiceras efter beslut av Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen i form av 156 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet MIL NOTAM, AIP SUP eller civilt NOTAM. Dessa finns tillgängliga på internet: www.flygbriefingrummet.se eller hos HKV/FTS Luftfart, flygtrafikledning (ATS) eller FPC. 7. Flygtrafikledning. – Flygtrafikledning (ATS) tar emot information om aktivering och avaktivering av R- och D-område samt ger tillstånd för skjutning och/eller sprängning. Information om flygtrafikledningarna inom Sverige kan erhållas från Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen eller Luftfartsverket. 8. Försvarsmakten. – HKV FTS Luftfart svarar för att hemställan om upprättande av tillfälliga och/eller utökade R- och D-områden insänds till Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen. 9. Luftrumskoordinering. – Om flera förband vid övningar har behov att använda samma del av luftrummet och därigenom kan komma att störa varandra koordinerar HKV FTS Luftfart behovet av luftrummets användande. 10. Övningsledare. – För övervakning under pågående skjutning/ sprängning eller annan verksamhet ansvarar övningsledaren. Denne beslutar när skjutning/sprängning eller annan verksamhet ska avbrytas eller anpassas på annat sätt. Underlag för sådant beslut utgörs av direkta iakttagelser eller av rapporter om luftfartyg. Övningsledare avbryter eller anpassar skjutning och/eller sprängning då begäran om detta kommer från flygtrafikledning. 11. Befälhavare på luftfartyg. – Befälhavare på luftfartyg är enligt Transportstyrelsens bestämmelser skyldig att innan flygning påbörjas inhämta och göra sig förtrogen med tillgänglig information om planerad aktivitet R- och D-områden. För flygning i R-område krävs alltid tillstånd från flygtrafikledning, inom D-område lämnar flygtrafikledning enbart information om aktuell verksamhet. SäkI G - 13 157 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Arbetsgång 12. Arbetsgång. – Följande flödesschema, se bild 9:1, beskriver arbetsgången vid bestämning av vilken övervakningsgrad som ska tillämpas vid skjutning och/eller sprängning. Ja Skjutning med låg riskhöjd? Nej Skjutplats/område R-område för skjutning Skjutning inom aktivt R-område? Program insänt? 2 Annat område D-område Nej Nej Begäran om tillfälligt R/D-område 34 dagar innan Annat R-område Ja/tillfälligt D-område Ja Ja Ja/tillfälligt R-område Nej 1 Samband samt anmälan till ATS 30 min Övervakningsgrad GRÖN Övervakningsgrad GUL 1 se även mom 31 avseende ”samordning av samband” Övervakningsgrad RÖD 2 Progran kan insändas Bild 9:1 Arbetsgång vid planering av skjutning 158 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Skjutning/sprängning inom R- eller D-område 13. Fasta eller tillfälliga R- eller D-områden. – R- eller D-område kan vara fast eller tillfälligt. Fasta R- eller D-områden publiceras i AIP- Sverige, samt i MIL AIP, se tabell 9:1. Flygvapnets fasta skjutplatser framgår bestämmelserna av MålB. Tillfälliga R- eller D-områden publiceras via MIL NOTAM, AIP SUP eller civilt NOTAM. Fasta R- eller D-områden är normalt upprättade dygnet runt men kan även vara tidsmässigt begränsade t ex mån–fre 08.00–17.00, tabell 9:1. Tabell 9:1 Verksamhetens utsträckning Fasta R- eller D-områden Upprättade Alt 1 Alt 2 Dygnet runt På fasta tider som publiceras i AIP Sverige och MIL AIP Aktiviteter kan pågå Oregelbundet dygnet runt Tillfälliga R- eller Dområden På tider som publiceras i varje särskilt fall Oregelbundet inom Oregelbundet inom publicerade tider publicerade tider 14. Skjutfält med R- eller D-område. – Huvuddelen av försvarets fasta skjutfält har ett fast R- eller D-område. Uppgifter om fasta R- eller Dområden ingår i gällande bestämmelser för luftfarten i AIP-Sverige (civilt) och MIL AIP (militärt). 15. Riskområdets utbredning. – Riskområdet i luftrummet utgörs av det sammantagna luftrummet inom gränserna för riskområdet i höjd och riskområdet på marken/vattnet. Tillämpas delat riskområde på marken/ vattnet ska även området mellan riskområdet vid pjäsplats och riskområde vid skjutområdet inräknas i det totala riskområdet för luftfarten. SäkI G - 13 159 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet I program för planerad verksamhet, och vid aktivering till flygtrafikledning anges riskområde i höjd, uttryckt i meter över havsytans medelnivå (MSL). Värdet omfattar riskavståndet i höjd över marken plus skjutplatsens höjd över havet. 16. Indelning av R- eller D-område. – För att underlätta för luftfarten rekommenderas för större skjutplatser med R- eller D-område att området delas in i mindre R- eller D-områden (sektorindelning). Utgångspunkten för indelningen ska vara luftfartens behov och möjligheterna till praktisk samverkan mellan de berörda. Indelningen utarbetas av HKV FTS Luftfart i samverkan med förband som ansvarar för skjutfältet. HKV FTS Luftfart hemställer till Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen som därefter fattar beslut i ärendet. 17. Anmälan om aktivering i samband med skjutning, sprängning eller annan verksamhet. – I de fall program har inskickats får skjutning. sprängning eller annan verksamhet inom R- eller D-område inte påbörjas, återupptas eller utökas till tid och rum utan anmälan till flygtrafikledning, se bild 9:1. Flygtrafikledningen bekräftar att skjutning och/ eller sprängning kan påbörjas. I de fall program inte har inskickats behöver anmälan till flygtrafikledning inte göras, se bild 9:1. Program för planerad verksamhet 18. Skjutprogram. – Den av CMA beslutade säkerhetsorganisationen för respektive skjutfält ansvarar för att skicka in program för planerad verksamhet på särskild blankett. Programmet ska vara CIV AMC tillhanda senast kl 12.00 (lokal tid) dagen före planerad verksamhet. För verksamhet som berör helgdagar och måndagar skickas programmet senast fredag eller helgfri dag före. Blanketten skickas i första hand via epost till amc.sweden@lfv.se i andra hand på fax till 040-500 254. Eventuella 160 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet ändringar till programmet skickas på särskild blankett. Vid ytterligare frågor angående blanketterna kontakta CIV AMC på telefon 040-613 27 01. Blanketterna enligt ovan samt ifyllnadsbeskrivningar finns tillgängliga som elektroniska formulär på FM LAN sökväg: N:\00_FM_Projekt\Marksäksektionen\12 Säkerheten i luftrummet. Om planerad verksamhet innebär en utökning av aktuellt restriktionsområde ska detta anges under anmärkning (referens begäran om utökning enligt SäkI G). 19. Inställd verksamhet – Då verksamhet (fasta R/D-områden) inställs senast dagen före genomförandedagen (D-1) meddelas CIV AMC via mail eller fax. Verksamhet som inställs på genomförandedagen (D) meddelas berört ATS eller ATCC på enklaste sätt. Begäran om utökning av R- eller D-områden 20. Begäran om utökning av R- eller D-områden. – Utökning kan avse horisontell, vertikal eller tidsmässig utökning (för tidsbegränsat R- eller D-område). Begäran från övningsledaren om utökning av R- eller Dområde tillställs HKV FTS Luftfartssektionen senast 34 dagar före övning. HKV FTS samordnar inom Försvarsmakten och hemställer hos Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen att få området upprättat. Tiden erfordras för att beredning, beslut, produktion och delgivning av det utökade R- eller D-området ska kunna genomföras. Begäran om detta ska omfatta • motivering • program för planerad verksamhet enligt mom 18 • sidogränser (horisontalplanet) angivna i latitud/longitud (WGS 84, grader, minuter, sekunder) om dessa ändras. Om utökningen endast avser riskavstånd i höjd (meter MSL) behöver inte sidogränser anges • tider (lokal tid för tidsmässigt begränsade R eller D-områden). SäkI G - 13 161 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Tillfälligt R- eller D-område 21. Upprättande av tillfälligt R- eller D-område. – Upprättande av tillfälligt R eller D-område för skjutning och/eller sprängning ska ske restriktivt. I första hand ska därför skjutplats med R- eller D-område användas. 22. Begäran om tillfälligt R- eller D-område. – Framställan om upprättande av tillfälligt R- eller D-område ska göras till HKV FTS Luftfart senast 34 dagar före övning. HKV FTS Luftfart samordnar inom Försvarsmakten och hemställer hos Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen att få området upprättat. Tiden erfordras för att beredning, beslut, produktion och delgivning av det utökade R- eller D-området ska kunna genomföras. Begäran om tillfälligt R- eller D-område ska innehålla följande • motivering • kartskiss över avsett riskområde. Kartskissen ska utvisa sidogränser angivna i latitud och longitud (WGS 84, grader, minuter, sekunder) • riskavstånd i höjd anges i meter, MSL • verksamhet(er), exempelvis användning av bogserade luftmål (högsta flyghöjd, typ av mål, linlängd). Om områden för flygmålsbogsering avviker från riskområdet i övrigt ska även område och tider för bogsering anges • avsett samband mellan övningsledaren och berörd flygtrafikledning samt telefonnummer på vilket övningsledaren kan nås • ansvarig övningsledare för verksamheten. 23. Delgivning. – Transportstyrelsens beslut om upprättande av tillfälliga respektive utökade R- eller D-områden tillställs beställaren och publiceras genom utfärdande av MIL NOTAM, AIP SUP eller eller civil NOTAM. 162 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Verksamheten får inte ske förrän beslut erhållits från Transportstyrelsen/ Luftfartsavdelningen och meddelande om tillfälliga respektive utökade Reller D-områden publicerats i MIL NOTAM, AIP SUP eller civil NOTAM. Skjutning och/eller sprängning inom annat område 24. Skjutning och/eller sprängning inom annat område. – Skjutning och/eller sprängning, som innefattas av bestämmelser för hög riskhöjd, kan genomföras utanför aktiva R- områden om övervakningsgrad RÖD tillämpas. Tillstånd för skjutning och/eller sprängning i kontrollerat luftrum erfordras inte. Inget krav på samband med flygtrafikledning föreligger. Om skjutningen och/eller sprängningen genomförs i närheten av flygplats med kontrollzon, CTR, ska samband med flygtrafikledningen upprättas. Övningsledare ansvarar för att säkerheten gentemot luftfarten upprätthålls. Övervakning av luftrummet Övervakningsgrader 25. Övervakningsgrader. – För övervakning av luftrummet finns tre övervakningsgrader: GRÖN, GUL eller RÖD. Övervakningsgraderna framgår av mom 27– 29. SäkI G - 13 163 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet 26. Egna resurser. – Kan övervakningen inte lösas med egna resurser ordnas den med hjälp av resurser ur annat förband, till exempel flygvapnets stridsledningsorganisation eller flygtrafikledning. Om osäkerhet råder vad gäller väderförhållanden kan upplysningar begäras från FM METOCC. Lokala överenskommelser om stöd för övervakning träffas direkt mellan de berörda cheferna före den planerade skjutningen och/eller sprängningen. 27. Övervakningsgrad GRÖN (normalfall). – Krav: Vid övervakningsgrad GRÖN ska åtgärder enligt, mom 12, bild 9:1 och mom 29 vara vidtagna, vilket innebär att flygning inte genomförs inom riskområdet. Inga särskilda åtgärder utöver detta behöver vidtagas. Åtgärd: Var och en ska utan dröjsmål ingripa (rapportera) om något som bedöms kunna äventyra säkerheten i luftrummet uppmärksammas. Vid omedelbar fara ropar man alternativt(eller ger signalen) ”Avbryt!”, ”Avbryt – Eld upphör!”. 28. Övervakningsgrad GUL (särskild övervakning). – Krav: Ska kunna upptäcka långsamtgående (högst 100 m/s, 360 km/ h) luftfartyg inom eller på väg in i riskområdet för skjutning och/eller sprängning. Bör kunna upptäcka snabbgående (högst 300 m/s, 1080 km/h) luftfartyg i motsvarande flyglägen. Åtgärd: Övervaka luftrummet i anslutning till riskområdet i samband med skjutningen och/eller sprängning utan särskilda hjälpmedel. Övningsledaren anpassar på lämpligt sätt övervakningen med hänsyn till skjutningens art och terrängförhållandena. 164 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet 29. Övervakningsgrad RÖD (kvalificerad övervakning). – Krav: Ska inom ett luftrum, som omfattar riskområdet för aktuell skjutning och/eller sprängning och med en till detta lagd buffertzon i höjd och sida, kunna upptäcka luftfartyg inom eller på väg in i riskområdet. Buffertzonen i höjdled ska vara 300 m. I sidled bestäms buffertzonens storlek med utgångspunkt från en tillräcklig förvarningstid. I denna ingår den tid som behövs för rapportering, beslut, ordergivning, verkställande samt fullföljande av redan avfyrad projektil/sprängning. I denna tid ingår även den tid som krävs att hinna avbryta skjutning/ sprängning då ett snabbgående luftfartyg (300 m/s, 1 080 km/ h) passerar in i riskzonen. Åtgärd: Kontinuerligt övervaka riskområdets volym och buffertzon med radar och/eller optisk övervakning. För att enbart optisk övervakning ska anses tillräckligt krävs att särskild hänsyn tas till terräng- och väderleksförhållanden (sikt) samt storleken på bevakningsområden för säkerhetsposter. Tillämpning av övervakningsgrad 30. Tillämpning av övervakningsgrad. – Övervakningsgraderna tilllämpas enligt följande • Övervakningsgrad GRÖN gäller vid skjutplats med aktivt R-område. Undantag gäller om högre övervakningsgrad anbefallts samt vid skjutning/sprängning inom R-område som upprättats av andra skäl än skjutning och/eller sprängning. • Övervakningsgrad GUL gäller vid skjutning enligt mom 3. • Övervakningsgrad RÖD gäller då något av ovanstående inte kan tilllämpas samt vid skjutning inom R-område som upprättats av andra skäl än skjutning och/eller sprängning. SäkI G - 13 165 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Samband 31. Anmälan före och efter skjutning (aktivering/avaktivering). – Vid skjutning inom upprättat R- eller D-område ska övningsledaren söka samband med angiven flygtrafikledning senast 30 min innan verksamhet påbörjas (aktivering). Från denna tidpunkt och tills verksamheten upphör ska övningsledaren se till att samtal från flygtrafikledning kan tas emot. Då verksamheten avslutas anmäls detta till flygtrafikledningen (avaktivering). Begränsning (uppehåll) av verksamhet (skjutning/sprängning m m) till tid eller rum med längre varaktighet än 60 minuter ska anmälas till flygtrafikledningen. Annan tidsgräns får överenskommas lokalt men överenskommelsen ska dokumenteras. Flygtrafikledning ska kunna avbryta pågående verksamhet och återta Rområdet inom 5 minuter från begäran såvida ingen lokal överenskommelse mellan flygtrafikledning och övningsledare träffats. 32. Sambandsmedel. – Telefon- eller radioförbindelse ska vara upprättad mellan övningsledaren och flygtrafikledning med ständig passning. Förbindelsen är enbart avsedd för meddelanden avseende säkerheten i luftrummet under tid som framgår av insänt program. 33. Samordning av samband. – Har för viss skjutplats eller för visst område fastställts att samverkan ska ske med flygtrafikledningen, ska denna samverkan ske direkt med övningsledaren eller av denne utsedd. Finns samtidigt flera övningsledare ska en av dessa, eller säkerhetschef, svara för samordningen med flygtrafikledningen. Förutsättningen är att den samordningsansvarige med direktförbindelse kan nå samtliga övningsledare. 166 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Meddelanden mellan flygtrafikledningen och samverkansansvarig övningsledare eller av denne utsedd ska utväxlas direkt mellan dessa parter, om inte särskild förmedlingsinstans organiserats, till exempel skjutinformationscentral (SkjutinfoC) eller motsvarande säkerhetsorganisation. Rutinerna härför regleras av förbandschef i lokal instruktion. Flygmålbogsering 34. Kombinerat riskområde vid luftmål. – När luftmål, bogserat av flygplan, används som mål vid luftvärnsskjutning eller riktningsövningar, måste flygbogseringen ske inom ett för ändamålet inrättat restriktionsområde eller – över internationellt vatten – farligt område. Området ska omfatta det manöverutrymme i sid- och höjdled som flygplanet behöver använda under bogseringen av det utfirade släpet. Utsträckningen i höjdled ska vara från marken/vattnet upp till en höjd över havet som ligger 300 m högre än högsta flyghöjden under bogseringen. Om även vapnens riskområde måste omfattas av ett R-eller D-område bör de båda områdenas gränser sammanföras på lämpligt sätt om flygbogserarens manöverutrymme sträcker sig utanför gränserna på det R- eller Dområde som inrättas för riskområdet, se bild 9:2. SäkI G - 13 167 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Gr än sf ör R- elle rD m -o ller D ns Grä råde -e för R tre Yt -om råd e( (1) 2) na ba til k e oj pr Grupperingsplats Riskområde Manöverutrymme för flygbogsering Gräns för R- eller D-område (2) Riskområde Projektilbana Gräns för R- eller Dområde (1) 300 m Högsta flyghöjd för bogserflygplanet Manöverutrymme för flygbogsering Grupperingsplats Bild 9:2 Exempel på utformning av R- eller D-område då områdesgränserna samordnats (manöverutrymme för flygmålbogsering och vapnens riskområde) 168 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Övriga R-områden 35. Övriga R-områden. – Inom Sverige finns ett antal R-områden som inrättats av andra skäl än skjutning och/eller sprängning. Flygning kan ske inom dessa. Övningsledare måste med hänsyn till detta begära inrättande av tillfälligt R-område (mom 21) eller tillämpa övervakningsgrad RÖD (mom 29) vid skjutning och/eller sprängning. Flygning inom R- och D-områden R-område 36. Flygning inom R-område. – Flygning inom restriktionsområdet får endast ske efter tillstånd av ansvarigt flygtrafikledningsorgan (ATCC, ACC eller ATS). Flygning som samordnats mellan ansvariga chefer för flygning och skjutning/sprängning (t ex målflyg) får genomföras. D-område 37. Flygning inom D-område. – Luftfartyg undviker i möjligaste mån området. SäkI G - 13 169 Datum för utdrag: 14-03-26 9 Säkerheten i luftrummet vid skjutning, sprängning eller annan verksamhet Lokala instruktioner 38. Lokala instruktioner. – Ansvarigt förband CMA utger erforderliga instruktioner. I förkommande fall utarbetas instruktion i samverkan med berörd flygtrafikledning. Bland annat ska i instruktionen återfinnas de eventuella lokala överenskommelser som träffats mellan ansvarigt förband och berörd flygtrafikledning. 170 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap Grunder 1. Inledning. – Sjukvårdsberedskap består av omedelbart omhändertagande, transport av sjuk eller skadad och medicinskt omhändertagandet. Medicinskt omhändertagande genomförs i sjukvårdsberedskap III av legitimerad personal (sjukvårdsberedskap III). 2. Behörighetskrav. – Den som genomgått och godkänts efter grundläggande militär utbildning (GMU) och fortsatt soldatutbildning (FSU) är behörig att deltaga i sjukvårdsberedskap I. SäkI G - 13 171 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap Övningsledare som beordrar sjukvårdsberedskapen ansvarar för att aktuell personal är behörig att deltaga i sjukvårdsberedskapen. Alla de som innehar formell kompetens besitter inte den verkliga kompetensen att ge viss behandling. Vid planering av sjukvårdsberedskap måste därför hänsyn alltid tas till personalens faktiska kompetens. 3. Sjukvårdsutbildad personal. – Med sjukvårdsutbildad personal avses personal tillhörande följande grupper • den som är anställd i Försvarsmakten som undersköterska eller har motsvarande kompetens • sjukvårdare utbildad enligt kursplan Sjukvårdare • stridssjukvårdare utbildad enligt kursplan Stridsjukvårdare • hemvärnssjukvårdare med sjukvårdsutbildning eller motsvarande kompetens • personal som genomgått och godkänts efter sjukvårdsinstruktörsutbildning. • för sjukvårdsberedskap ombord på fartyg; personal som genomgått kursen Sjukvårdsansvarig ombord (SJÖGK 2022017). 4. Transport av sjuk och skadad. – Sjuka och skadade ska kunna transporteras till adekvat vårdinrättning, vid behov till kvalificerad sjukvårdsinrättning. Transportmedel för sjuk och skadad ska vara anpassad för transportens vårdbehov: • ambulans (transportmedel avsett och utrustat för ambulanssjukvård med legitimerad personal) • sjuktransportmedel (transportmedel som iordningställts för transport av sjuka och skadade med möjlighet till bår. 172 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap Bild 10:1 Exempel på sjuktransportmedel Inom övningsområde kan det behövas sjuktransportmedel för att transportera sjuka och skadade till lämplig omlastningsplats inför ambulanstransport. 5. Kvalificerad sjukvårdsinrättning. – Med kvalificerad sjukvårdsinrättning avses sjukhus med akutintag (inklusive kirurgi). 6. Information om sjukvårdsberedskap. – Sjv info Vid all verksamhet, där risk för personskada föreligger, ska all berörd personal känna till hur sjukvårdsutbildad personal och sjuktransportmedel tillkallas. Anslag om detta ska vara uppsatt vid skjutbanor och på informationsskyltar vid övnings- och skjutfält. 7. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap erfordras bland annat vid • skjutning med strids- eller övningsammunition • övningar med napalm och viss rökammunition • övningar med spräng- och tändmedel • ammunitionsröjning och ammunitionsröjningsövningar • övergång av vattendrag • arbete i master, torn och stolpar • uppträdande på kalfjäll • firning och klättring SäkI G - 13 173 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap • fällning av personal från fartyg och båtar • då risk för kylskador föreligger • fallskärmstjänst • krävande övningar/marscher • fång- och gisslanövningar • idrottsevenemang/tävlingar. 8. Behov av sjukvårdsberedskap. – Utgångspunkt för att fastställa nivån på sjukvårdsberedskapen (personal och övriga resurser) utgörs av två huvudfaktorer • riskfaktorn, d v s sannolikhet och konsekvens av möjlig vådahändelse (mom 10) • tidsfaktorn, d v s tiden tills den skadade omhändertas på kvalificerad sjukvårdsinrättning (mom 11). 9. Sjukvårdsutrustning. – Den sjukvårdsutrustning som anbefalls i de olika nivåerna kan i vissa fall vara mer omfattande än vad den deltagande personalen har behörighet att använda. Avsikten är att alltid säkerställa att tillräcklig utrustning finns tillgänglig om behörig personal kan ges möjlighet att överta ansvaret. 10. Riskfaktorer. – I riskanalysen som övningsledare genomför enligt 2:36–39 identifieras möjliga vådahändelser. Bedömning av dessas möjliga konsekvenser betecknas som riskfaktorer (R) och fastställts av övningsledaren, t ex efter samråd med förbandsläkare eller motsvarande. Normerande riskfaktorer vid vissa typer av övningar fastställs dock i respektive del av SäkI-serien. 174 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap 11. Tidsfaktor. – Tiden för transport av en skadad till kvalificerad sjukvårdinrättning beror på skadeplatsens geografiska läge, av vilka transportmedel som disponeras (fordon, båt, helikopter osv), deras insatsberedskap samt av väderförhållanden m m. Denna tid utgör en av huvudfaktorerna - tidsfaktorn - som styr nivån på sjukvårdsberedskapen. Enkla sjukvårdsåtgärder, som vidtas omedelbart på skadeplatsen, är ofta avgörande för utgången av ett olycksfall. Beslutet om vilken tidsfaktor (T1-T3) som ska gälla måste fattas på grundval av en kvalificerad bedömning (mom 17). Vid övning inom kasernområde, tätort eller nära kvalificerad sjukvårdsinrättning är behovet av sjukvårdsberedskap mindre, eftersom en skadad snabbt kan tas om hand (T 1). Vid övning inom övningsområde med goda tranportförhållanden, men längre transporttid, är behovet större (T 2). Vid övning när transporttiden till kvalificerad sjukvårdsinrättning är lång, är behovet störst (T 3). 12. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap indelas i tre nivåer sjukvårdsberedskap I, sjukvårdsberedskap II och sjukvårdsberedskap III enligt tabell 10:1. Tabell 10:1 Sjukvårdsberedskap Tidsfaktor Riskfaktor R1 R2 R3 T1 Sjvber I Sjvber I Sjvber II T2 Sjvber Ia /II Sjvber II Sjvber II T3 Sjvber Ia/II Sjvber II Sjvber III a. Sjukvårdsberedskap I kan tillämpas t ex vid skjutövning av enklare natur med deltagare som har erforderlig kompetens att handha aktuella vapen SäkI G - 13 175 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap 13. Sjukvårdsberedskap I. – Grundberedskap, omedelbart omhändertagande ska kunna ges av personal enligt mom 2. Sjukvårdsmateriel (lägst sjukvårdsmateriel motsvarande stridssjukvårdare) samt bår ska finnas tillgängliga på övningsplatsen. Transportmedel ska snabbt kunna nå skadeplatsen. Samband ska finnas upprättat mellan övningsledare, omhändertagande personal och övningsplats(-er). 14. Sjukvårdsberedskap II. – Utöver kraven enligt sjukvårdsberedskap I ska sjukvårdsutbildad personal, enligt mom 3, vara tillgänglig inom övningsområdet och snabbt kunna nå samtliga övn ingsplatser inom detta. Övningsledaren ansvarar för att den sjukvårdsutbildade personalen tilldelas lägst sjukvårdsmateriel motsvarande stridssjukvårdarens, men ska beakta en anpassning av sjukvårdsutrustningen efter övningens karaktär, se mom 7. 15. Sjukvårdsberedskap III. – Utöver kraven enligt sjukvårdsberedskap I ska legitimerad läkare och/eller sjuksköterska vara tillgänglig inom övningsområdet och snabbt kunna nå samtliga övningsplatser inom detta. Medicinsk verksamhetschef ansvarar för att sjukvårdsberedskapen genomförs enligt fastställd rutin för sjukvårdsberedskap III. Övningsledaren ansvarar för att, i samråd med den legitimerade personalen, tillse att adekvat infrastruktur finns tillgänglig. 16. Första förband. – Vid verksamhet där sjukvårdsberedskap I eller högre beordrats ska samtlig personal medföra första förband. 176 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 10 Sjukvårdsberedskap 17. Klassificering av övningsområden m m. – Chef organisationsenhet ska besluta om vilka tidsfaktorer (T1-T3) som ska tillämpas vid de övningsområden, skjutfält och övningsplatser som denne är ansvarig för. Även beslut som fattas att gälla för längre tid ska anpassas till aktuella omständigheter. SäkI G - 13 177 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Grunder 1. Regler för skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck. – Regler för skydd mot hörselskadligt impulsljud från vapen framgår av mom 6–12 nedan. Dessa regler grundar sig på kriterier som fastställts av Högkvarteret i samråd med Arbetsmiljöverket (AV). Av mom 13– 17 nedan framgår regler för skydd mot kontinuerligt buller. Dessa regler grundar sig på föreskrifter som utgivits av AV respektive Transportstyrelsen med stöd av Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Genom att belasta hörselorganen med höga ljudnivåer kan dessa skadas. En skada kan uppkomma vid ett enstaka tillfälle om påverkan mot hörselorganet varit mycket kraftig eller vid en längre tids upprepad exponering för buller. En skadad hörsel går aldrig att återställa. Innan personal får delta i övningar motsvarande där risk för hörselskadligt buller förekommer ska personalen ha erhållit grundläggande kunskaper i hörselprevention enligt UP Hör upp! … och hör se´n. Av kapitel 27 framgår särskilda restriktioner för gravida arbetstagare. Höga ljudtrycksnivåer innebär risker för fostret. SäkI G - 13 179 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck 2. Åtgärder vid akut hörselskada. – Person som utsatts för kraftig bullerexponering, t ex skottlossning nära otillräckligt skyddat öra och som anger symtom på akut bullerskada, t ex lockkänsla, sus, ringningar eller smärta ska omedelbart tas till en bullerfri miljö och får inte utsättas för fysisk ansträngning. Kan inte bullerfri miljö garanteras, ska den skadade använda hörselskydd, t ex under transport. Med bullerfri miljö avses sådana ljudmiljöer där man kan kommunicera med normal röststyrka (< 70 dBA) och där det inte finns risk för ett plötsligt hörselskadligt buller, t ex skottljud. Kraven på bullerfri miljö och fysisk ansträngning gäller fram till dess att den skadade erhållit medicinsk bedömning. Vid sjukvårdsberedskap 3 ska den skadade inom 1 timme erhålla medicinsk behandling, därefter ska den skadade uppsöka Försvarshälsan eller annan sjukvårdsinrättning inom 24 timmar. I övriga fall ska övningsledaren eller motsvarande chef på plats säkerställa att den skadade inom 1 timme men senast inom 4 timmar får medicinsk behandling. 3. Hörselskydd. – Endast de hörselskydd får användas som a. är godkända av Försvarsmedicincentrum (FömedC) och som har tilldelats en F-bet b. FömedC särskilt godkänt för viss användning c. är fastställda som reglementerad utrustning. Förteckning över godkända hörselskydd enligt a) och b) ovan finns på emilia under rollportalen Försvarsmedicin/ Prev/Hälsoskydd/Arbetsmiljö. Följande typer av hörselskydd finns; • hörselskyddskåpor, med hörselskyddskåpor avses – passiva hörselskyddskåpor – hörselskyddskåpor med sambandsutrustning – hjälmar försedda med hörselskyddskåpor och sambandsutrustning • hörselskyddsproppar – mjuka skumplastproppar. 180 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Hörselskyddskåpor ska vara hela, väl underhållna och rätt anbringade. Speciellt uppmärksammas att tätringarna ska vara hela och mjuka samt att bygeln ger godkänt tryck. Tätringar bör bytas minst en gång per år. För ljudnivåberoende hörselskyddskåpor med s k proppkompensationsfunktion gäller att denna funktion endast får användas tillsammans med hörselskyddsproppar. Hörselskyddsproppar ska vara rätt anbringade i hörselgången. Hörselskyddsproppar av skumplast är i princip engångsutrustning men kan återanvändas i begränsad omfattning under t ex dag eller del av dag. 4. Glasögon med skalm. – Glasögon i kombination med hörselskyddskåpor innebär risk för ljudläckage mellan kåpornas tätningsringar och huvudet, vilket kan medföra försämrade bullerdämpningsegenskaper hos hörselskyddskåpan. Följande regler gäller för hörselskyddskåpor i kombination med glasögon. Där kåpans tätningsring omsluter skalmen ska skalmens utformning uppfylla något av nedanstående alternativ samt vara så utformad att den ligger dikt an mot huvudet under hörselkåpans tätningsring: a. rund skalm, diametern ≤ 3 mm b. oval eller rektangulär skalm B×H ≤ 9. Bredden ska alltid vara ≤ 3 mm, se bild 11:1. < 3 mm B B H H B×H < 9 Bild 11:1 Mätning av glasögonskalm SäkI G - 13 181 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Om skalmen inte uppfyller ovanstående krav ska hörselskyddspropp alternativt hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa användas. Detta krav gäller inte för Skyddsglasögon 07 L, M7340-126010 med skalmar. 5. Riskområde för buller. – Riskområde för buller är ett område där ljudnivån är eller plötsligt kan bli så hög att ett oskyddat öra kan skadas. Inom riskområde för buller ska hörselskydd användas. Hörselskydd ska användas i den utsträckning som anges nedan och i övrigt när risk för hörselskada föreligger eller kan misstänkas föreligga eller om den enskilde så önskar. Anges i texten nedan enbart att hörselskydd ska användas avses någon typ av hörselskyddskåpa eller hörselskyddspropp. I de fall ljudnivåerna är mycket höga föreskrivs att hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa ska användas tillsammans. I något fall anges specifikt att hörselskyddspropp ska användas. Detta beror på att ljudet i detta fall domineras av lågfrekvent buller. Personal som måste kunna uppfatta tal när hörselskydd är föreskrivna i samband med impulsljud (skottljud) ska, om samband inte är säkerställt på annat sätt, använda ljudnivåberoende hörselskydd. 182 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Skydd mot hörselskadligt impulsljud och höga ljudtryck 6. Definitioner. – Förbjudet område (kaliber < 20 mm) samt granatspruta och granattillsats ak, det område som det är förbjudet att vistas inom på grund av skaderisk. Vid skjutning med finkalibriga vapen får skytt, laddare och instruktör (motsvarande) befinna sig inom förbjudet område. Vid skjutning med kaliber < 10 mm och användning av dubbla hörselskydd kan området minskas till 0,5 m. Begränsningsområde för höga ljudtryck, det område där endast skytt, laddare eller servis samt instruktör (motsvarande) får befinna sig på grund av höga ljudtryck, se anmärkningskolumnen i tabell 11:1. Inre riskområde, det område inom vilket både hörselskyddspropp och hörselskyddkåpa ska användas. Yttre riskområde, det område inom vilket hörselskyddspropp eller hörselskyddkåpa ska användas. 7. Riskområde för hörselskadligt impulsljud och höga ljudtryck. – Generella riskområden samt krav på hörselskydd framgår av tabell 11:1 och vid övning av strid i bebyggelse framgår dessa av tabell 11:2. Vid insats i urban miljö gäller kraven enligt tabell 11:1. Vid patrullering under insats och då riskanlys har visat att hotbilden är låg, behöver hörselskydd inte användas. Hörselskydd ska dock medföras som snabbt kan anbringas. Radien som bildar riskområdena i tabell 11:1 och tabell 11:2 utgår från mynningen (origo) på alla eldvapen utom för rekylfria vapen, minor, handgranater och koncentrerade sprängmedel etc, där origo utgår från centrum på vapnet eller detonationspunkten. För utdragna sprängmedel t ex pentylstubin utgår riskområdet från laddningens närmaste punkt. SäkI G - 13 183 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Tabell 11:1 Riskområden samt krav på hörselskydd Vapen/ammunition Förbjudet område (m) Inre riskområde, propp och kåpa (m) Yttre riskområde, propp eller kåpa (m) Anm Eldhandvapen, ksp och ≤1 övnvapen <12 mm – ≤25 Se förbjudet område ovan. Gevär 22 och pistol se nedan. Gevär 22 ≤1 – <5 Pistol ≤1 – ≤10 Ag 90 och ksp 88 ≤1 <2 2–50 Signalpistol ≤1 – <10 Hagelvapen ≤1 – ≤10 Granatspruta ≤1 – <25 Granattillsats ak ≤1 – <5 20 mm övnvapen till grg och pskott 86 – <25 25–100 20 mm akan m/47D pbv 302 eller patgb 203A – <5 5–50 25 mm övnvapen till strv 122 – <5 5–50 40 mm akan strf 90 samtliga versioner se mom 10 <25 25–200 80 Rökgr90 – – ≤100 40/57 mm på fartyg Se FM SäkR Sjö, kapitel 2 8 cm grk m/84 – <10 10–100 Pskott 86 – <25 25–100 8,4 cm grg – <25 25–100 12 cm grk m/41 – <25 25–100 12 cm strvkanon se mom 11 <50 50–400 15,5 cm haub 77B - <50 50–300 Rb 15 Se FM SäkR Sjö, kapitel 6 Rb 17 – <5 Se SäkI Ehv/Pv 4:9–10 5–100 184 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Vapen/ammunition Förbjudet område (m) Inre riskområde, propp och kåpa (m) Yttre riskområde, propp eller kåpa (m) Anm Rb 55 och 56 – <5 5–100 Rb 57 - <5 5–100 Rb 70/90 – <5 5–100 Spräng- och chockhandgranat ≤2 <10 10–100 Tryckhandgranat 09 ≤5 <10 10–100 Övnhandgranat – – <10 Handbloss nöd och rökfackla nöd – – <5 Närlys, fallskärmsljus – – <1 Nedslagsmarkering 2 – – <20 Knallskott – – <20 Eldmarkering pjäs – – <50 Eldmarkering 56 ksp – – <50 Eldmarkering 65 strv – – <50 Eldmarkering luftbri- – sad – <50 Eldmarkeringspatron – 54 och 54B – <50 Eldmarkptr m/05 – – <20 Krevadpatron – – <75 C-övningskrevad – – <20 Minor Se SäkI Spräng, kapitel 5 Sprängning Se SäkI Spräng 2:6 och H Am- och minröj Oskadliggörandeteknik Se SäkI Ehv/Pv 4:10 Laddningsformar Farb Se SäkI Spräng 3:10 Materiel för ammuni- Se SäkI Amröj, kapitel 4 och H Am- och minröj Oskadliggörandetektionsröjning nik Salutskjutning SeSäkI Art Grk Krb CAS 6:8 SäkI G - 13 185 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Tilläggsbestämmelser 8. Finkalibriga vapen. – Hörselskydd ska användas då laddning och patron ur med lös eller skarp ammunition genomförs, gäller inte för insats-, vaktstyrka och högvakt. 9. 20 mm akan m/47D till pbv 302 och patgb 203A. – Vid skjutning med 20 mm automatkanon och öppna luckor ska besättningen använda telehjälm 9A och hörselskyddspropp. Vid skjutning med 20 mm automatkanon och stängda luckor ska telehjälm 9A användas. Transporterad trupp ska vid skjutning med 20 mm automatkanon och öppna luckor använda hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa. 10. Stridsfordon 90, samtliga varianter. – Vid skjutning med 40 mm automatkanon och öppna luckor ska besättningen använda telehjälm 9A och hörselskyddspropp. Med stängda luckor ska telehjälm 9A användas. Transporterad trupp ska vid skjutning med 40 mm automatkanon och öppna luckor använda hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa. Förbjudet område – vid skjutning med 40 mm automatkanon får personal utanför vagnen på grund av skaderisk inte uppehålla sig framför mynningen på kortare avstånd än mynningsavståndet, r, se SäkI Fordon, tabell 12:9. I sidled är det förbjudna området 5 m, vinkelrätt ut från eldröret, fram till riskområdet för kanonen, se bild 11:2. 186 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck N För b omr judet åde e d rå m o sk n Ri no ka 5m Bild 11:2 Förbjudet område vid skjutning med 40 mm automatkanon strf 90 11. 12 cm stridsvagnskanon. – Vid skjutning med stängda luckor ska besättningen använda telehjälm 9A. Vid skjutning med öppen vagnchefslucka och/eller laddarlucka ska telehjälm 9A och hörselskyddspropp användas. Förbjudet område – vid skjutning får personal utanför vagnen på grund av skaderisk inte uppehålla sig framför mynningen på kortare avstånd än mynningsavståndet, r, se SäkI Fordon, tabell 12:9. I sidled är det förbjudna området 30 m, vinkelrätt från eldröret, fram till riskområdet för kanonen. Bakom vagnen är det förbjudna området en halvcirkel med radien 5 m från tornets centrum, se bild 11:3. SäkI G - 13 187 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Fö om rbju råd det e N Riskområde kanon 30 m Bild 11:3 Förbjudet område vid skjutning med stridsvagnskanon 12. Övning av strid i bebyggelse. – Med bebyggelse avses rum med väggar (med tak eller utan tak) samt gårds- och gatumiljö där avståndet mellan parallella väggar är kortare än 20 m. Endast vapen och ammunition som återfinns i tabell 11:2 får användas. Riskområden och krav på hörselskydd framgår av tabell 11:2. Spräng- och chockhandgranter samt spräng- och tändmedel får endast användas i SIB-anläggning utan tak och med en vägghöjd på maximalt 3 m eller då all personal befinner sig utomhus. 188 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Tabell 11:2 Riskområden och krav på hörselskydd vid övning av strid i bebyggelse Vapen/ammunition Förbjudet område (m) Inre riskområde, propp och kåpa (m) Yttre riskområde, propp eller kåpa (m) Eldhandvapen, ksp och övnvapen < 12 mm ≤0,5 <10 10-50 Signalpistol ≤1 – ≤10 Hagelvapen ≤1 <10 10–25 Granatspruta ≤1 <10 10–50 Granattillsats ak ≤1 <3 3–10 Knallskott – <3 3–20 Spräng- och chockhandgranat ≤3 <20 20–100 Tryckhandgranat 09 ≤9 <25 25–100 Övnhandgranat – <1 1–20 Eldmarkeringspatron – m/54 <10 10–50 20 mm eldmarke– ringsvapen till pskott 86 och grg <10 10–50 Rb 57 - <20 20-100 Eldmarkptr M/05 – <1 1–20 Sprängpatroner ≤3 <20 20–100 Max 4 st per salva Sprängmedel ≤5 <20 20–100 Högsta laddningsvikt 50 gr Pentylstubin ≤5 <20 20–100 Max 5 m SäkI G - 13 Anm Se SäkI Ehv/Pv 4:10 189 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck Skydd mot hörselskadligt kontinuerligt buller Hörselskydd ska användas i situationer där hörselskadligt kontinuerligt buller kan uppkomma. 13. Stridsvagn, pansarbandvagn, stridsfordon 90, bärgnings- och ingenjörbandvagn. – Buller inne i fordonen. • Besättningarna i fordonen ska använda telehjälm 9A. • Transporterad personal ska använda hörselskyddspropp eller hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa. Enbart hörselskyddskåpa ger otillräckligt skydd i dessa fordon på grund av att ljudet domineras av lågfrekvent buller. • Vid landsvägskörning överstigande 1 timme ska transporterad personal alltid använda både hörselskyddspropp och hörselskyddskåpa. • Anslutning till radiokommunikation ska om möjligt ske via dämpenhet. Om dämpenhet inte används ska hörselskyddspropp bäras under telehjälmen eller kommunikationshörselkåpan. Buller utanför fordonen. • Riskområde för buller är området inom 25 m från fordonen. Användning av hörselskydd. • Vid vistelse i riskområdet ska hörselskydd (hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa) användas. Om enstaka fordon passerar eller motorn på stillastående fordon går med lågt varvtal behöver hörselskydd inte bäras. 190 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck 14. Bandvagnar och pansarterrängbilar. – Buller inne i fordonen. Personal i dessa fordon ska använda hörselskydd (hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa). I bandvagn 308, 309 och 410 ska hörselskyddspropp alltid användas. Anslutning till radiokommunikation ska om möjligt ske via dämpenhet. Om dämpenhet inte används ska hörselskyddspropp bäras under telehjälmen eller kommunikationshörselkåpan. 15. Fältarbeten. – Riskområde för buller är området inom 25 m från verksamhet som avger skadligt buller som t ex brobygge, tryckluft- eller motordrivna arbetsredskap, slag med slägga etc. Användning av hörselskydd. Personer som befinner sig i riskområdet eller ombord på bogserbåt eller ponton med utombordsmotor ska använda hörselskydd (hörselskyddspropp eller hörselskyddskåpa). Förare av maskin i vilken bullret i förarhytten inte överstiger 80 dBA behöver inte använda hörselskydd. 16. Örlogsfartyg. – Regler för användning av hörselskydd ombord marinens fartyg och båtar framgår av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på örlogsfartyg samt RMS-F. I av TFSF beslutat undantag från Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på örlogsfartyg innebär dels att samma regler som gäller i land vid skjutning och sprängning avseende impulstoppvärde och impulsljud kan tillämpas dels att samma hörselskydd som används iland kan och får användas. För fartyg och båtar finns för varje fartygs- eller båttyp bullermätningar genomförda. Resultatet av dessa mätningar är dokumenterat i fartygs-/båtdokumentationen och för aktuella utrymmen uppmärkt/skyltat. SäkI G - 13 191 Datum för utdrag: 14-03-26 11 Skydd mot hörselskadligt buller och höga ljudtryck 17. Flygplan och helikoptrar. – I respektive flygplans- eller helikoptertyps skyddsinstruktioner, teknisk order underhåll system (UFS) eller underhållsföreskrift (UHF) med utdrag ur respektive särskild klargöringsinstruktion (SKI) finns riskområden för buller angivna. I Ordnings- och skyddsinstruktioner för flygmaterieltjänsten (OSM) återfinns även allmän information om buller av betydelse för flygmaterieltjänsten. 192 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme Allmänt 1. Övningsledare. – Ska ha erforderlig kompetens enligt 2:14. Övningsledaren bör ha praktisk och teoretisk erfarenhet avseende SoldR Vintersoldat, UtbR Kallt väder och Varmt väder delen i UtbR SERE B. 2. Övningsledning. – Vid verksamhet ska personal utses så att självständigt uppträdande enhet regelbundet kan kontrolleras. Vid verksamhet då stor risk eller mycket stor risk för kylskador eller hög värmebelastning föreligger ska chefer och övningsledning tillse att förbandets fysiska stridsvärde upprätthålls. Det ska ske genom kontinuerlig uppföljning, ansvarig person får lämna enheten som denne stödjer först efter samverkan med övningsledaren. Då risk för kylskador föreligger ska övningsledaren personligen förvissa sig om vilka omständighetsfaktorer som finns under pågående övning då risk för kylskador föreligger samt hur stridsvärdet är för personalen. Detta ska som minst ske med upprepade stickprovskontroller under hela övningen. 3. Personalens kompetens. – Personalen ska ha genomgått utbildning enligt UtbR Kallt väder respektive Varmt väder i SERE innan verksamhet med risk för kylskada eller värmebelastning genomförs. SäkI G - 13 193 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme Riskanalys 4. Genomförande av riskanalys. – Övningsledare ska då risk för kylaeller värmebelastning föreligger, särskilt väga in riskfaktorerna enligt mom 5–6. 5. Basfaktorer. – • Materiel: Felaktig eller trasig materiel, brister i utrustningen eller materiel som inte är anpassad för rådande förhållanden. • Personal: Bristande kunskap och erfarenhet hos övningsledning eller personal. Bristande förmåga att hantera personlig och gemensam utrustning, till exempel att inte kunna anpassa klädseln rätt. Personal som inte är acklimatiserad. Uppgiftsinriktad personal som negligerar risker. • Värmeförluster: Bar hud mot metall, hantering av drivmedel eller bränsle. • Tid: Oerfaren personal och snabba väderomslag kan medföra längre exponeringstid. 6. Omständighetsfaktorer. – • Miljö: Temperatur, nederbörd, luftfuktighet, vind och hastiga väderomslag. Terrängförhållanden kan medföra exempelvis markinversion och fallvindar som kan ge stora temperaturskillnader och ökad vindkyleffekt. • Stridsvärde: Fysisk belastning, trötthet, stress, vätskebrist, för lite mat, dålig hygien, nedsatt hälsa, individuell känslighet och tidigare skador är faktorer som ökar riskerna för kylskador. 194 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme Verksamhet i kyla 7. Uppföljning av riskanalys. – Riskfaktorerna kan snabbt förändras och ska kontinuerligt följas upp. Väderprognos på kort och lång sikt bör dagligen delges personalen. Termometer medförs vid övningsledning och vid varje enskilt uppträdande enhet. Vindkyletabell: Kyleffekten på oskyddad hud bedöms med utgångspunkt från rådande temperatur och med hänsyn till vindstyrkan. Vindkyletabellen tar inte hänsyn till luftfuktighetens eller solens påverkan. VINDKYLETABELL Vind m/s km/h 0 2 7 –2 5 18 –5 8 30 –6 16 60 –9 25 90 –10 Lufttemperatur °C –5 –8 –11 –13 –16 –17 –10 –14 –17 –19 –22 –25 Risk för kylskada –15 –20 –24 –26 –29 –32 –20 –26 –30 –32 –36 –39 –25 –32 –36 –39 –43 –46 –30 –37 –42 –45 –50 –53 –35 –43 –49 –52 –57 –60 –40 –49 –55 –58 –64 –68 Stor risk för kylskada Mycket stor risk för kylskada Risk för förfrysning av oskyddad hud inom 10 till 30 minuter Risk för snabb förfrysning av oskyddad hud inom några minuter Bild 12:1 Vindkyletabell 8. Risk för kylskada. – Följande ska beaktas: • Personal som exponeras för speciellt svåra förhållanden, t ex flyg-/ tolkvarnare, tolkande trupp, motorcykelordonnanser, snöskoterförare, vagnchefer, trafikvarnare, utkikar på fartyg, däckspersonal, per- SäkI G - 13 195 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme sonal i anslutning till helikopterlandningsplatser och poster ska ägnas särskild uppmärksamhet och avlösas ofta. • Ut- och inproblemet, d v s stora temperaturväxlingar. • Symptom på kylskador ska omedelbart anmälas till närmaste chef. Personal ska instrueras att avbryta pågående verksamhet och omedelbart behandla kylskador. • Väta och fuktig utrustning. • Minst ett ombyte av innerskikt ska finnas tillgängligt. • Regelbundna kontroller av köldutsatta kroppspartier. Särskild uppmärksamhet vid mörker. 9. Stor risk för kylskada. – Vid verksamhet där stor risk för kylskada föreligger ska utöver mom 8 följande beaktas: • Möjlighet att göra upp eld eller tillgång till annan värmekälla ska vara säkerställd (tändved eller motsvarande medföres). • Möjlighet att komma i skydd från vind och nederbörd finns. • Livsmedel och varm dryck ska finnas tillgängligt. • Sambandsmedel ska finnas vid varje självständigt uppträdande enhet. Om enheten förväntas uppträda utom räckvidd för sambandsmedel ska kunskaper om nödbivackering finnas. • Tillgång till sjuktransport för skadad personal. • Hård fysisk ansträngning bör undvikas eller anpassas till rådande temperatur. • Tid och möjlighet att upprätthålla stridsvärdet. • Handlingsplaner, omfall eller alternativ för försämrade förhållanden bör finnas och vara kända av personalen. 196 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme 10. Mycket stor risk för kylskada. – I samband med verksamhet där mycket stor risk föreligger för kylskada ska utöver mom 8–9 följande beaktas: • Perioder utomhus begränsas, om inte tillgång till i förväg fullt uppvärmd förläggning eller motsvarande finns. • Vid särskilt svåra förhållanden övervägs om övningen ska avbrytas tillfälligt eller helt. Övningar som innebär särskilda omständigheter 11. Övning i isvak. – Beslut om att genomföra övning som innebär särskilda omständigheter enligt nedan ska fattas av förbandschef som dessutom utser övningsledare. Endast personal som själva genomgått övning i isvak får utses till övningsledare. För hypotermiövning i kallt vatten utan is gäller reglerna i tillämpliga delar. Vid övning i isvak gäller följande regler: • Deltagarna ska ha grundläggande kunskaper i övergång på is. • Deltagare ska medföra ett komplett ombyte av kläder. • Deltagarna ska vara fullt friska och inneha högt stridsvärde. • Övningsledare ska innan övning informera sig om vilka som har tidigare kylskada eller köldkänslighet. • Deltagare med tidigare kylskada eller köldkänslighet ska ges tillfälle till ombyte i uppvärmt utrymme. • Övningar i isvak får endast ske på fast is, brygga eller motsvarande som bär övningsdeltagare. • Övningar i isvak får inte ske i strömmande vatten. • Personal som ska kliva i isvak ska vara simkunnig, ha heltäckande klädsel, ha livlina fastbunden om midjan och isdubbar. SäkI G - 13 197 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme • Två personer ska vara beredda att dra upp personen ur isvaken. • Personal utbildad i hjärt- och lungräddning ska finnas på övningsplatsen. • Uppvärmt utrymme, t ex tält eller motsvarande ska finnas i omedelbar anslutning till övningsplatsen. Varm dryck ska finnas tillgänglig. • Vid –15 °C och kallare enligt vindkyletabell bild 12:1 bör övningsledaren överväga om övningen ska genomföras. • Vid –15 °C och kallare enligt vindkyletabell bild 12:1 ska ombyte ske i uppvärmt utrymme. • Innan deltagarna lämnar platsen ska övningsledningen kontrollera varje individs välbefinnande och att kylskador inte bedöms uppstå. • Efter övning ska isvak avgränsas och märkas ut. Se även SäkI Ögång vatten. 12. Uppträdande i marin miljö. – Vid övning med mindre, öppna båtar/flottar ska: • Utrustningen anpassas till kyleffekten med hänsyn tagen till vind, temperatur i luft och vatten samt möjlighet till hjälp/skydd. • Kniv och räddningsväst ska alltid bäras av all personal. • Risken för nedisning beaktas. • Färdplan upprättas och finnas tillgänglig hos övningsledning. • Minst räddningsdräkt bäras vid övning med livflotte eller motsvarande, om övningen sker utanför hamn och vattentemperaturen understiger +10 ºC. • Snabb avtransport för behandling på sjukhus ska vara förberedd med t ex sjuktransportbil, helikopter eller båt med uppvärmt utrymme. Allmänt nedkyld person transporteras i rumstemperatur. 198 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 12 Säkerhet i kyla och värme Verksamhet vid värmebelastning 13. Uppföljning – Vid verksamhet där risk hög värmebelastning föreligger ska övervakning av personal, temperatur, luftfuktighet och vind samt miljö förhållandena i övrigt kontinuerligt följas upp. 14. Risker vid värmebelastning – Följande ska beaktas: • Anpassa den fysiska aktiviteten (tempo och varaktighet), klädsel, utrustning, tid på dygnet. • Bristfällig vätskebalans. • Hög relativ luftfuktighet. • Kläder och skyddsutrustning hämmar värmeavgivningen och dess vikt ökar värmeproduktionen. • Normal stridsutrustning begränsar värmeavgivningen så mycket att vanliga kombinationer av fysisk aktivitet och svenskt sommarklimat kan leda till överhettning och livsfarlig värmekollaps. • Risk för överhettning ska vägas mot behov av kroppsskydd. • Observera personalen och beordra personal med avvikande beteende (t ex förvirrad, vacklande) att avbryta verksamheten. • Fall av misstänkt överhettning är ett tecken på att övrig personal kan vara utsatta för riskfylld värmebelastning. Som illustration kan nämnas att det vid snabbmarsch om cirka 20 km med stridsutrustning och kroppsskydd finns risk för värmekollaps redan vid en omgivningstemperatur av +10 °C. SäkI G - 13 199 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 13 Brandförsvar Allmänt 1. Brandrisk. – Vid skjutning och användning av brandfarliga och explosiva varor kan brand lätt uppstå i skog och mark, framför allt vid skjutning med brand-, lys-, signal, spårljus- och rök(spår)ammunition. Se även bilaga 6. Då mark- och väderförhållandena är sådana att växtligheten lätt kan ta eld, kan också användningen av markeringsmedel medföra brandrisk. Bränder kan lätt uppstå genom att rester av stubiner, pappers- och papphylsor eller liknande med kvarvarande glöd kastas omkring. Antändning kan även ske utanför markeringsmedlens riskområden. Dessa riskområden är beräknade för att ge skydd för personskador vid explosionen. Även vid skjutning med signalpistol och närlys måste brandrisken beaktas. Utskjutningsvinkeln ska vara så stor att verkansdelar/lyskroppen (-arna) har brunnit ut före nedslaget, se även SäkI Ehv/Pv, kapitel 5. SäkI G - 13 201 Datum för utdrag: 14-03-26 13 Brandförsvar Förebyggande åtgärder 2. Brandriskprognos. – Stark torka och hård blåst ger ett högt brandriskvärde (skala 1-5 med tilläggsrisker som åska och extremt torrt). Under perioden maj-augusti (skogsbrandsäsongen) utarbetar SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, brandriskprognoser. Brandriskprognoserna upprättas dagligen. FM METOCC eller SOS Alarms centraler kan informera om gällande brandriskprognos. Brandriskprognoser återfinns även på SMHI och MSB hemsidor på Internet. 3. Brandriskvärden. – Innebörden av brandriskvärdena framgår av tabell 13:1. Tabell 13:1 Brandriskvärden Brandriskvärde Innebörd 1 Mycket liten brandrisk 2 Liten brandrisk 3 Normal brandrisk 4 Stor brandrisk 5 Mycket stor brandrisk 5E Extremt stor brandrisk Ingen åskrisk Liten åskrisk Åska Måttlig åskrisk Stor åskrisk 202 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 13 Brandförsvar 4. Brandriskvarning. – Information om brandrisk delges inom förband enligt förbandschefens bestämmande. Under perioder med stor och mycket stor brandrisk bör förbandschef införa erforderliga restriktioner för genomförande av övningar med brand-, lys-, signal, spårljus- och rökammunition. 5. Stor brandrisk. – Vid stor och mycket stor brandrisk ska övningsledare överväga om övningen kan uppskjutas till en tidpunkt då risken för uppkomst och spridning av brand är mindre. 6. Brandberedskap. – Brandberedskapens nivå bör anpassas efter den lokala situationen varvid brandriskprognosen kan ge vägledning. För att delge övningens omfattning, var och när den äger rum samt inhämta information om vilken brandberedskap som erfordras bör förbandschef eller övningsledare samråda med den kommunala räddningstjänsten. 7. Oexploderad ammunition. – Vid brand i målområde måste risken för detonerande OXA beaktas. Övningsdeltagare orienteras före övning genom övningsledarens försorg om brandberedskap och åtgärder vid brand inom målområde med OXA. Se även kapitel 8 och bilaga 6. Brandutbildning 8. Förbandschef. – Förbandschef ansvarar för utbildning i förebyggande brandförsvar som ska omfatta fasta släckutrustningar, utrymningsvägar samt samlingsplats efter larm. Utbildningen ska genomföras snarast och senast inom en vecka från ankomst för ny personal. Utbildningen upprepas vid behov. SäkI G - 13 203 Datum för utdrag: 14-03-26 13 Brandförsvar 9. Grunder. – Brandutbildning syftar till att uppnå grundlagd kompetens hos Försvarsmaktens personal att hantera svåra situationer som kan uppkomma vid brand. 10. Övningsledare. – Vid vissa övningar krävs särskilt behörighetsbevis för övningsledare, se SäkI BRök. 204 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 14 Rapportering vid avvikelser Grunder 1. Begrepp. – OTM (olyckor och tillbud vid markverksamhet inom Försvarsmakten): Samlingsbegrepp som avser olyckor, tillbud, iakttagelser och förbättringsförslag inom markverksamheten och omfattar skador på personal, materiel, egendom och yttre miljö. Iakttagelse: Är en händelse som upplevts och bedömts kunnat leda till en olägenhet, ett eventuellt tillbud, ohälsa eller olycka. Den kan också upplevas påverka processen, rutiner eller säkerhetsbestämmelser. En iakttagelse bör rapporteras. En iakttagelse kan även rendera i ett förslag till förbättring, utan att definieras som olycka eller tillbud, utan som förbättringsförslag. Tillbud: Avvikelse som bedömts kunna leda till skada, allvarlig skada eller haveri (personal, materiel eller yttre miljön), d v s risk för olycka har förevarit. Olycka: Avvikelse som inneburit skada, allvarlig skada eller haveri på personal, materiel eller den yttre miljön. SäkI G - 13 205 Datum för utdrag: 14-03-26 14 Rapportering vid avvikelser 2. Föreskrifter m m. – Föreskrifter och grundläggande allmänna rutiner för avvikelserapportering och undersökning av iakttagelser, tillbud och olyckor återfinns i skrivelser utfärdade av central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar. Underlag för rapportering återfinns också i RMM-G bilaga 1, RMM-M bilaga 2, RMS-S och FMMS samt i RML. 3. Syfte med rapportering. – Syftet med rapportering av avvikelser är ytterst att åtgärder på lokal och central nivå ska kunna ske för att förhindra att avvikelsen uppstår igen. D v s att erhålla underlag för den fortsatta utvecklingen av verksamhetssäkerheten. Direktrapporten syftar dessutom till att snabbt kunna sprida information inom FM då en allvarlig avvikelse har skett till bland annat central verksamhetsutövare så denne eventuellt kan stoppa användandet av ett system och HKV Informationsstab så de kan ge en saklig och rätt information. 4. Rutiner inom förband. – Chef för förband ska utforma och fastställa tydliga rutiner avseende vilka åtgärder som ska vidtas vid en avvikelse i verksamheten. Rutinerna ska inarbetas i förbandets Förbandsmanual. Av rutinerna ska framgå rapporteringsvägar, krav på undersökning med mera. Rutinerna ska vara väl kända av all personal och utformade utifrån de föreskrifter och allmänna rutiner som fastställts av central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar. 206 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 14 Rapportering vid avvikelser Rapportering 5. Rapport från enskild. – Alla avvikelser ska av berörd personal rapporteras enligt de rutiner som fastställts av chef för förband. Blanketter i digital- eller pappersform, som ska användas av den enskilde, ska vara enkelt utformade och finnas lätt tillgängliga. Rutiner för inrapportering är beskrivna i FM MM1 underbilaga 9.3. I samband med större förbandsövningar då flera förband samövar ska i övningsbestämmelser (motsvarande) normalt finnas angivet hur avvikelserapportering ska ske. 6. Rapport från förband. – Rapport från förband görs enligt fastställda rutiner enligt mom 4, FM MM och förbandens förbandsmanualer. 7. Försvarsmaktens rapportering till tillsynsmyndighet. – I vissa fall ska rapportering även ske, utan dröjsmål, till bland annat Arbetsmiljöverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverkets inspektionsdistrikt och Generalläkaren. Rapportering sker enligt fastställda rutiner från central verksamhetsutövare med verksamhetssäkerhetsansvar. 1. HKV 2010-06-18 14 900:51369 Försvarsmaktens marksäkerhetsmanual (FM MM) SäkI G - 13 207 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 15 Elsäkerhet Grunder 1. Grunder. – Elsäkerheten regleras i Arbetsmiljölagen och Ellagen. Dessa lagar med tillhörande förordningar och föreskrifter de grundkrav som ska uppfyllas för att undvika skador på personal och egendom. Försvarsmakten har unika elektriska system, elektriska anläggningar och unik elektrisk materiel. Försvarsmakten genomför insatser i olika världsdelar med extrema väderförhållanden som ställer mycket höga krav på både personal och strömförsörjningsystem. Försvarsmakten har med stöd av ovan nämnda lagstiftning och krav på insatsförmåga utfärdat riktlinjer för organisationens systematiska elsäkerhetsarbete, Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten (H Elsäk). Handboken beskriver hur elsäkerhetsarbetet i Försvarsmakten ska bedrivas och är ett verktyg som utgör stöd för C OrgE och dennes personal i att implementera, bedriva och vidmakthålla ett systematiskt elsäkerhetsarbete. För Försvarsmakten är ett systematiskt elsäkerhetsarbete avgörande för att elkompetens och elsystem ska finnas i rätt mängd på rätt plats och vid rätt tidpunkt, förutsättningar som är nödvändigt för att säkerställa en robust och tillförlitlig strömförsörjning vid utbildning, övning och insats. SäkI G - 13 209 Datum för utdrag: 14-03-26 15 Elsäkerhet Ansvar 2. Övergripande elsäkerhetsansvar. – Elsäkerhet som en del av Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete är ett arbetsgivaransvar. För att elsäkerhetens grundkrav ska uppfyllas t ex i förbandsverksamhet, krävs en kombination av en ansvarsmedveten och elsäkerhetsinformerad arbetsgivare samt välutbildad och kompetent elteknisk personal. Enligt ellagstiftningen indelas elsäkerhet i tre ansvarsområden, nämligen personsäkerhets-, elanläggnings- och elbehörighetsansvar. Personsäkerhetsansvaret åvilar arbetsgivaren, elanläggningsansvaret åvilar elanläggningsinnehavaren och en av tillsynsmyndigheten angiven person har elbehörighetsansvaret. Ellagstiftningen förutsätter att den som bedriver verksamhet har klarat ut vem eller vilka i organisationen som ansvarar för elsäkerhetens olika ansvarsområden. För att tydliggöra rollerna inom respektive ansvarsområde har Försvarsmakten tilldelat varje område en färg: • Personsäkerhetsansvar–Blå; innebär bland annat att det åligger arbetsgivaren att se till att varje elarbete eller åtgärd utförs på ett sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för personer och egendom uppfylls. Det innebär också att arbetsgivaren för varje arbete där det finns en elektrisk risk, utse en för arbetet ansvarig person – den elarbetsansvarige. • Elanläggningsansvar–Grön; innebär bland annat att det åligger elanläggningsinnehavare att utöva fortlöpande och periodisk kontroll, så att elanläggningen/elanordning ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom. Det innebär också att för varje elektrisk anläggning ska finnas en ansvarig person – den eldriftsansvarige. Inom en anläggning kan det finnas fler än en elanläggningsinnehavare, t ex både Fortifikationsverket och Försvarsmakten. 210 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 15 Elsäkerhet • Elbehörighetsansvar–Röd; innebär bland annat krav på den personal som utför ingrepp i elektriska starkströmsanläggningar ska ha erforderlig kompetens. Arbetsgivaren ska tillse att elbehörighetskrävande arbeten utförs av behörig elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör. Det innebär också att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk. Arbets Inneha va re giv ar e Elarbetsansvar Elanläggningsansvar Elinsta lla t ör Elbehörighetsansvar Bild 15:1 Ansvarsområden 3. Elsäkerhetsansvar inom Försvarsmakten. – • SÄKINSP tillhandahåller FM elsäkerhetshandläggare med uppgift att stödja FM övergripande elsäkerhetsarbete. • C INS ansvarar för att INSS och TS bedriver ett systematiskt elsäkerhetsarbete, att INS elsäkerhetsofficer utses och att elsäkerhetsanalys som fortlöpande klargör gränsytor och ansvarsförhållanden mellan TS och insatsförband är framtagna. Erforderliga elsäkerhetsroller utses inom TS. SäkI G - 13 211 Datum för utdrag: 14-03-26 15 Elsäkerhet • C OrgE ansvarar för att ett systematiskt elsäkerhetsarbete bedrivs inom den egna organisationen och att en resurs t ex i form av elsäkerhetsofficer eller elsäkerhetshandläggare som stödjer chefen och linjeorganisationen med detta arbete är utsedd. C OrgE uppfyller sitt elsäkerhetsansvar bl a genom att stödja elsäkerhetsprocessen så att elsäkerhet ingår som en naturlig del i planeringsoch rekognoseringsfaser, inte bara inför och under utbildning, övning och insats utan även vid evenemang där allmänheten deltar, så som garnisons- och rekryteringsdagar samt uppvisningar. C OrgE ansvar uppfylls även genom att, efter elsäkerhetsanalyser, fördela uppgifter till sina direkt underställda chefer samt att OrgE elsäkerhetsarbete beskrivs i OrgE förbandsmanual som ska vara tillgänglig för personalen. Där så är möjligt samordnas stödresursen för elsäkerhet inom garnisonen. • Underställda chefer vid OrgE svarar för att ett systematiskt elsäkerhetsarbete analyseras, implementeras och vidmakthålls i den dagliga verksamheten. • Elsäkerhetsofficer eller elsäkerhetshandläggare stödjer C OrgE i att bedriva ett systematiskt elsäkerhetsarbete och underställda chefer i att analysera verksamheten, samt implementera och vidmakthålla det systematiska arbetet. Stödresursen svarar för elsäkerhetsarbetets kontinuitet och bör placeras i OrgE produktionsorganisation. Denna placering ger fås möjligheten att stödja hela C OrgE organisation, t ex vid uppbyggnad av insatsförband, vid insatsförband under gruppering, hemvärnsförband, vid övningsfält och inom övrig produktionsverksamhet. 212 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 15 Elsäkerhet Övrigt 4. Övrigt. – Försvarsmakten använder i många fall tillfälliga elanläggningar såsom mobila elektriska anläggningar i fält. En tillfällig elanläggning är en anläggning som används på platser med krävande miljö och utsätts för omild behandling. De ska lätt kunna sättas upp, tas ner och transporteras. Olika slag av elektriska anordningar och elektrisk materiel ska lätta kunna anslutas under betryggande säkerhet. Tillfälliga elanläggningar omfattas av högre elsäkerhetskrav än motsvarande fasta elanläggningar inomhus både avseende materiel och personalens kompetens. Det finns många fackord och fackbegrepp inom elområdet som är viktiga att känna till för att bättre förstå ellagstiftningens och H Elsäks bakgrund och syfte. För mer detaljerad information om elsäkerhet inom Försvarsmakten, se H Elsäk. 5. Generella elsäkerhetsstyrningar. – • Endast utsedd personal så som elarbetsansvarige, elinstallatör eller yrkesman får göra ingrepp i elektrisk anläggning eller elektrisk materiel. • Alla ska utan dröjsmål rapportera tillbud och olycksfall. • Den som utsatts för strömgenomgång ska omgående undersökas av läkare. • Endast elektriska anläggningar och elektrisk materiel (apparater) som är verksamhetstillhörande (ej privata), får anslutas eller användas i tjänsten. Lokala avvikelser kan förekomma. • Elektrisk materiel ska vara vald för rätt miljö och ändamål. • Det är inte tillåtet att använda trasig eller felaktig elektrisk materiel. SäkI G - 13 213 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Grunder 1. Explosiv vara. – Till explosiva varor hänförs a. explosiva ämnen och blandningar b. explosiva föremål c. ämnen, blandningar och föremål som inte omfattas av a eller b men som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller en pyroteknisk effekt. 2. Tillämpningsområde och syfte. – Hantering av ammunition och övrig explosiv vara regleras i första hand i lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande föreskrifter (SÄIFS, SRVFS och MSBFS). Detta kapitel omfattar kompletterande bestämmelser respektive tilllämpliga undantag för hantering, med undantag av transport, av ammunition och övriga explosiva varor vid fältmässig övning. Bestämmelserna är även, tillsammans med övriga styrande dokument, tillämpliga under uppbyggnadsskedet av en insats utanför Sverige om inte annat beslut fattats. Se även IFTEX 2011, 18:1. Bestämmelsernas syfte är att så långt möjligt hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av explosiva varor. SäkI G - 13 215 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 3. Fältmässig övning. – Med fältmässig övning avses sådan övning och utbildning som syftar till att personal och förband ska kunna verka under krigsliknande förhållanden med fastställd materiel. 4. Tillämpning av IFTEX. – Försvarsmaktsspecifika tillämpningsbestämmelser för hanteringen vid andra tillfällen än vid fältmässig övning och uppbyggnad av insats framgår av Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva varor (IFTEX). 5. Ammunitionsfordon. – Med ammunitionsfordon avses i detta kapitel varje fordon som är avsett för ammunitionstransport samt dessutom varje fordon som huvudsakligen är lastat med ammunition. 6. Explosivämnesvikt. – Med explosivämnesvikt avses den nettovikt explosivämne som ingår i ammunitionen. Nettovikten framgår av AMKAT SYST FÖRT och AMKAT DATA/BILD. 7. Skarp och lös ammunition. – Skarp och lös ammunition ska hållas väl åtskilda under förvaring, hantering och transport, så att sammanblandning eller förväxling inte kan ske. Övningsledare ska ge detaljerade anvisningar för varje särskilt fall, se 3:11 och 3:19. Kompetens 8. Kompetens. – All personal som hanterar explosiv vara ska ha sådana kunskaper som krävs för att kunna hantera varorna på ett säkert sätt och vara medveten om de risker som finns med varorna. 216 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Skydd mot brand 9. Rökning och öppen eld. – Den personal som lastar och lossar eller på annat sätt hanterar ammunition eller övrig explosiv vara får inte röka, handskas med öppen eld eller under arbetet vidta åtgärder som kan leda till farliga gnistor eller farlig uppvärmning. Förbudsskyltar ska sättas upp vid hanteringsstället och placeras så att de är väl synliga. Erforderligt antal skyltar ska medföras på fordon som transporterar ammunition och övrig explosiv vara, se bild 16:1 Bild 16:1 Rökning och öppen eld förbjuden Rökning eller annat förande av öppen eld får inte ske närmare än 15 m från ett ammunitionsupplag eller ett lastat ammunitionsfordon. Släckmateriel vid lastning/lossning ska finnas i den omfattning som anges i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2 och vid ammunitionsupplag i det antal pulversläckare som erfordras beroende på upplagets storlek, lokalisering och vindriktning. 10. Heta föremål på fordon. – Materiel som kan medföra antändningsrisk, t ex heta tältspisar, får inte lastas på ammunitionsfordon. 11. Övning med ammunition. – Övning med skarp eller lös ammunition, t ex eldöverfall/överfall, som kan medföra risk för oavsiktlig explosion eller brand får inte genomföras mot ammunitionstransport eller ammunitionsupplag, se bild 16:2. SäkI G - 13 217 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Bild 16:2 Eldöverfall Observera att eldgivning inte får ske från fordonet/upplaget eller inom radie av 15 meter från fordonet/upplaget. Ej heller får verkansdel som exempelvis lyssats skjutas mot eller i närheten av fordonet. Märkning och förvaringskod (F-kod) 12. Transportklassificering. – Explosiva varor ska vara godkända och klassificerade av MSB. Klassificeringen görs enligt FN:s rekommendationer för transport av farligt gods. Klassificeringen består av en riskgrupp och en samhanteringsgrupp. Riskgruppen består av en sifferkombination som anger vilken risk det finns med de explosiva varorna. Samhanteringsgruppen, som anger hur varorna får samlastas, anges med en bokstav. Tillsammans bildar dessa en klassificeringskod. 218 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 13. Riskgrupper. – Explosiva ämnen och föremål utgör klass 1 och indelas i 6 riskgrupper enligt följande: Riskgrupper 1.1 Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt). 1.2 Ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte för massexplosion. 1.3 Ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion, a. vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller b. vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken. 1.4 Ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll. 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid test med yttre brand. 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar. Anmärkning 1. Faran med föremål i riskgrupp 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål. SäkI G - 13 219 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 14. Samhanteringsgrupper. – Följande samhanteringsgrupper finns Samhanteringsgrupper A Tändämne B Föremål som innehåller tändämne och färre än två effektiva säkringsanordningar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar ingår, även om de inte innehåller något tändämne. C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant explosivämne. D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller tändämne och som har två eller fler effektiva säkringsanordningar. E Föremål som innehåller sprängämne utan tändsystem, men med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor). F Föremål som innehåller sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än sådan som innehåller brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor) eller utan drivladdning. G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både explosivämne och lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (utom föremål som aktiveras av vatten eller innehåller vit fosfor, fosfider, pyrofort ämne, brandfarlig vätska eller gel eller hypergola (spontantändande) vätskor). H Föremål som innehåller både explosivämne och vit fosfor. J Föremål som innehåller både explosivämne och brandfarlig vätska eller gel. K Föremål som innehåller både explosivämne och giftigt kemiskt verkningsmedel. L Explosivämne eller föremål som innehåller explosivämne med särskild risk (t ex beroende på aktivering vid kontakt med vatten eller på närvaro av hypergola (spontantändande) vätskor, fosfider eller pyrofort ämne) som kräver separation av varje enskilt slag. N Föremål som endast innehåller extremt okänsliga ämnen. S Ämnen eller föremål så förpackade eller utformade att all verkan genom vådatändning, oavsiktlig initiering eller oavsiktlig funktion begränsas till kollit, såvida inte kollit har skadats av brand. I så fall är dock all verkan av tryckvåg eller splitter och kaststycken så begränsad att brandbekämpning eller andra nödåtgärder i kollits omedelbara närhet inte väsentligt inskränks eller förhindras. 220 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Anmärkning 1. Ett ämne eller föremål i en specificerad förpackning, får tillordnas endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanteringsgrupp S är empiriskt, är inplaceringen kopplad till provning för tillordning av en klassificeringskod. 2. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa har åtminstone två, av varandra oberoende, säkringsanordningar för att förhindra en explosion i händelse av en oavsiktlig antändning av tändsystemet. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E. 3. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får samemballeras med egna tändsystem, vilka inte har två, av varandra oberoende, säkringar (dvs tändmedel i samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller bestämmelsen för samemballering MP21 i 4.1.10 (ADR). Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp D eller E. 4. Föremål får monteras eller samemballeras med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan bringas till funktion under normala transportförhållanden. 5. Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras. Sådana kollin ska tillordnas samhanteringsgrupp E. 15. Förvaringskod. – Förvaring av ammunition i förråd och i samlade fältmässiga ammunitionsupplag styrs av på ammunitionsemballaget anbringad F-kod t ex 214-1. Det finns förpackningar som är märkt enligt ett tidigare system (TF-kod), t ex D-214-1. Bokstaven (A-E) angav en tidigare transportklassificering som inte används längre. F-koden anger kortfattat följande egenskaper hos ammunitionseffekterna. 2 Den första siffran (2) anger ammunitionens känslighet för mekanisk påverkan t ex slag eller stötar, varvid 1 innebär extremt hög känslighet till 4 som innebär låg känslighet. Exemplets siffra ”2” innebär att särskild försiktighet ska iakttas vid hanteringen. 1 Den andra siffran (1) anger risk för oavsiktlig antändning eller utlösning efter kemisk påverkan, av t ex fukt föreligger. Siffran ”1” innebär att sådan risk föreligger, siffran tre innebär att någon sådan risk inte föreligger. 4 Den tredje siffran (4) anger ammunitionens verkansform, där 1-3 innebär risk för massexplosion med olika svår splitterverkan samt risk för brand. Verkansformen 4 innebär risk för patronvisa explosioner med svår till begränsad splitterverkan. Verkansformen 5 ger mycket begränsad splitterverkan, 6 innebär risk för rök eller giftiga gaser och 7 anger att riskerna är försumbara vid förvaring. SäkI G - 13 221 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 1 F-kodens sista siffra (1) visar vilket förvaringssätt som gäller för den explosiva varan. Ammunition som har 1 som sista siffra behöver aldrig separat- eller specialförvaras och får förvaras tillsammans med annan ammunition som har 1 som sista siffra. Förvaringssättet 2 anger att varan är ett tändmedel som inte får förvaras tillsammans med andra explosiva varor. Förvaringssättet 3 finns på ammunition som innehåller krut (utom svartkrut) och vissa sprängämnen. Sådana varor ska separatförvaras i förråd/upplag. Varor som innehåller pyrotekniska ämnen med risk för självantändning vid kontakt med fukt och/eller luft har alltid förvaringssätt 4 och ska separatförvaras, skilda från ammunition med andra förvaringssätt. Siffra 5 används i första hand för rökhandgranat 56. En 6:a innebär att speciella förvaringskrav gäller för ammunitionen. Siffrorna 7-8 är vakanta. Siffran 9 finns på pall och förpackningsmateriel som inte innehåller någon explosiv vara men får förvaras i ett ammunitionsförråd/upplag. F-koden för denna materiel är då 000-9, där nollornas funktion är att fylla ut F-kodens positioner. För OXA gäller inte F-koden. För klickad eller skadad ammunition och klickad eller skadad övrig explosiv vara gäller inte längre F-koden förutom förvaringssättet. Klickad eller skadad ammunition eller/och klickad eller skadad övrig explosiv vara som inte åtgärdats som OXA enligt SäkI Amröj, kapitel 2 samt H Am- och minröj oskadliggörandeteknik ska förvaras åtskild från annan ammunition eller övrig explosiv vara, separatförvaras, se även IFTEX. 16. Försöksammunition. – För försöksammunition och övrig icke fastställd explosiv vara anges ingen F-kod. I stället ska ett hanteringstillstånd ha utfärdats av MSB innan varan får hanteras. Regler för hantering av sådan ammunition återfinns i IFTEX. 222 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 17. Emballage. – Ammunition och övrig explosiv vara ska förpackas i godkända emballage. Nyare emballage för explosiv vara är försett med en typgodkännandemärkning som visar att emballaget är godkänt för explosiva ämnen och föremål enligt FN-rekommendationerna för transport av farligt gods. Övergångsbestämmelser: Försvarsmaktens äldre emballage för ammunition och övrig explosiv vara som inte uppfyller kraven om typgodkännande enligt FN:s rekommendationer får användas tills vidare. 18. Märkning och etikettering av kollin. – Kollin för explosiv vara ska vara märkta enligt följande: • UN-nummer för innehållet i kollit. Före UN-numret ska bokstäverna UN skrivas. • Officiell transportbenämning som den anges i AMKAT SYSTFÖRT, databasen FREJ eller ADR/RID. Vid internationell transport ska transportbenämningen, förutom på svenska, även anges på något av språken engelska, franska eller tyska. • Den eller de etiketter som föreskrivs för innehållet i kollit. Etiketten/erna ska placeras på minst en av kollits sidor intill UN-numret, se SäkI Tp farligt gods, kapitel 2. Etiketterna ska visa riskgrupp och samhanteringsgrupp (klassificeringskod). • F-koden ska finnas på kollit och i vissa fall på varan. SäkI G - 13 223 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Bild 16:3 Exempel på kolli märkt och etiketterat för transport UN-nummer, benämning och klassificeringskod framgår av AMKAT SYSTFÖRT, databasen FREJ eller ADR/RID. Märkningen ska vara tydlig och varaktig. Med kolli avses den slutliga produkten av förpackning, bestående av emballaget och dess innehåll förberett för avsändning. 19. Tomemballage. – Märkningen på en förpackning till ammunition och övrig explosiv vara ska i normalfallet makuleras omedelbart efter det att förpackningen har tömts på ammunitionen eller den explosiva varan. Makulering ska ske enligt anvisningar i IFTEX. Märkningen på tömda förpackningar behöver dock inte makuleras under pågående övningsmoment. Märkningen på tömda förpackningar som avses användas för återlämning av överbliven ammunition eller övrig explosiv vara under eller efter övning behöver inte makuleras. Alla märkta tomemballage ska hållas under uppsikt eller bevakas. 224 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Allt tomemballage vars märkning inte förstörts, ska inlämnas till förråd senast i samband med redovisning av uttagen ammunition och övrig explosiv vara. Förrådet svarar för att åtgärder enligt IFTEX genomförs. Rekommenderade avstånd och bevakning 20. Rekommenderade avstånd för ammunitionslastade fordon. – Ammunitionslastade fordon ska ställas upp på ett betryggande avstånd från bebyggelse och från platser där många människor brukar samlas. Rekommenderade minsta avstånd framgår av tabell 16:1. Vid uppställning på andra platser än ovanstående, t ex grupperingsplatser, fordonsuppställningsplatser och liknande, ska avståndet mellan ammunitionslastade fordon vara minst 50 m. Även avstånd mellan ammunitionslastat fordon och annat ammunitionsupplag ska vara minst 50 meter. När fordon används som upplag gäller föreskrifter enligt mom 23– 25. 21. Bevakning. – Ammunitionsupplag och ammunitionsfordon som uppträder enskilt eller i förband ska bevakas. Bevakningspersonalen ska känna till var släckmaterielen finns och hur denna ska användas, se bild 16:4. Bestämmelser för bevakning av stöldbegärlig ammunition framgår av H SÄK Vap Am. SäkI G - 13 225 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Bild 16:4 Bevakning av ammunitionsfordon Ammunitionsupplag 22. Plats för ammunitionsupplag – Om möjligt bör placering av ammunitionsupplag väljas på ett sådant sätt att möjligheter att skilja upplagen från varandra med naturliga skyddsvallar kan utnyttjas. Vid torka bör mark med lättantändlig undervegetation undvikas. Marken inom 15 meter från upplaget rensas från grenar, ris och annat lättantändligt material. Avfallet ska föras undan till betryggande avstånd från upplaget. I mån av tid kan ett 0,3 meter brett branddike ordnas minst 15 meter från upplaget. 226 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Om ammunitionen inte läggs i en naturlig sänka bör den om tiden medger grävas ned eller vallas in för att uppnå viss skyddseffekt. Dränering kan då också behöva utföras. 23. Avstånd. – Ammunition såväl marklagd som upplastad, ska förvaras skiljd från förläggningsplatser och uppställda fordon med ett avstånd på minst 50 m. Avståndet till drivmedelsfordon/tankningsplats/drivmedelsupplag eller motsvarande ska vara minst 100 m. Avstånd mellan upplag och friliggande kraftledningar ska vara minst 50 m om kraftledningens konstruktionsspänning är under 145 kV. Vid konstruktionsspänning på 145 kV eller högre ska avståndet uppgå till minst 100 m. Avstånd mellan mindre ammunitionsupplag, < 20 kg nettovikt explosivämne och naturgasledning ska vara minst 75 m, vid större upplag bestäms minsta avstånd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i varje enskilt fall. För upplag utanför Sveriges gränser fattas beslut om avstånd mellan större upplag och naturgasledning av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion istället för MSB. Avstånd mellan olika ammunitionsupplag ska vara minst 50 meter. Avstånd till bebyggelse och platser där många människor brukar samlas framgår av tabell 16:1. Tabell 16:1 Avstånd Explosivämnesvikt, kg Avstånd, m (avrundat till närmast högre 50-tal m) ≤ 50 150 ≤ 500 250 ≤ 1 000 300 ≤ 1 500 350 ≤ 2 000 400 ≤ 5 000 550 SäkI G - 13 227 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Vid upplag som endast innehåller ammunition tillhörande klass 1.4 får avståndet minskas till minst 5 m vid mängder upp till 50 kg och till minst 50 meter för upplag innehållande en explosivämnesvikt på 50 kg eller mer. För upplag med mer än 5 000 kg explosivämnesvikt framgår minsta avstånd till bebyggelse och andra skyddsobjekt av IFTEX samt MSBFS om förvaring av explosiva varor. 24. TOLO. – Vid upprättande av tanknings- och laddningsomgång, TOLO, ska avstånden mellan ammunitionsfordon vara minst 25 m. Avståndet mellan ammunitionsfordon och drivmedelsfordon ska vara minst 50 m. Då tankning och laddning utförs samtidigt ska avståndet mellan ammunitions- och drivmedelsfordon vara minst 100 m. 25. Separatförvaring. – Sprängmedel och tändmedel hålls åtskilda från varandra och läggs avskilda från övrig ammunition, så att ingen verkansöverföring från tändmedel kan ske. Avståndet mellan förvaringsplatserna får inte understiga 50 m. Om ammunitionslasten från flera fordon tillfälligt läggs upp i samma ammunitionsupplag bör fordonslasterna förvaras åtskilda. Bild 16:5 Ammunitionsupplag 228 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara 26. Stapling av ammunition. – Bryts enhetslaster ska ammunitionen staplas i flera staplar som skiljs åt minst 0,5 meter. Höjden på en ammunitionsstapel får inte överstiga 1,5 meter. Varje stapel bör om möjligt endast innehålla ett ammunitionsslag. 27. Fuktskydd. – Om ammunitionen lossas från fordonet ska underlag ordnas som skyddar förpackningarna mot fukt från marken. För skydd mot nederbörd täcks upplaget med presenning eller på annat betryggande sätt. Presenningen ska läggas så att luft kan cirkulera mellan kolli och täckning. 28. Skydd mot värme. – Upplag av ammunition och explosiv vara bör skyddas mot direkt solinstrålning, speciellt vid höga omgivningstemperaturer. Detta kan exempelvis ske genom applicering av för ändamålet lämpliga maskeringsnät/solskyddsnät över upplaget. Nätet ska dock placeras så att luft kan cirkulera mellan den förvarade varan och nätet. Tillfällig förvaring 29. Tillfällig förvaring i ammunitionsbox i serviceförrådets ammunitionsdel. – Föreskrifter för tillfällig förvaring av ammunition och övriga explosiva varor finns i IFTEX. Av föreskrifterna framgår att ammunition och övrig explosiv vara med förvaringssätt 1 och verkansform 5-7 enligt F-koden får förvaras i boxarna. Kaliberbunden ammunition med 20 mm kaliber och grövre får inte förvaras i utrymmena. Därutöver får följande ammunition och övrig explosiv vara förvaras i boxen. SäkI G - 13 229 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Förrådsbeteckning Förrådsbenämning F-kod M4020-529010 20/86 SLÖVNPRJ 86 325-1 M4020-529020 20/86 SLÖVNPRJ 86B 325-1 M4040-518001 40 GÖVNGR 325-1 M4747-120501 15 ELDMARKPTR54 a 315-4 M4747-400001 RÖKSTAV52 a 416-4 M4747-131001 SIGNATURLNG 86/95 434-1 M4040-238104 40 ÖVNGR 07 335-1 M4040-518004 40 GÖVNGR 07 335-1 a. Explosiv vara med förvaringssätt 4 får härvid samförvaras med övrig tillåten ammunition under förutsättning att förvaringen sker i separata emballage och om möjligt i respektive varas originalemballage. 30. Tillfällig förvaring i förvaringsfack i utbildningsammunitionsförråd. – I facken får samma slag av ammunition och övriga explosiva varor läggas in som den som förvaras i förrådet. De förvaringsregler som gäller för förrådet i övrigt ska då tillämpas. Detta innebär att ammunition och övriga explosiva varor med olika förvaringssätt enligt F-koden, ska förvaras i skilda fack. Härav följer att till exempel tändmedel som har förvaringssätt 2 enligt Fkoden, inte får förvaras i samma fack som ammunition och övrig explosiv vara med annat förvaringssätt. Dessutom ska de olika ammunitionsslagen förvaras i separata emballage och om möjligt i respektive varas originalemballage. 31. Redovisning av ammunition. – Redovisning av uttagen ammunition och övrig explosiv vara ska ske snarast efter genomförd övning, dock senast inom en vecka om inte annat avtalats och skriftligen dokumenterats. Förbrukad mängd ska bestyrkas av övningsledare. 230 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Tillåten ammunition för utbildning och övningar 32. Tillhandahållen ammunition. – Endast sådan ammunition och övriga explosiva varor som tillhandahållits genom FMV försorg och omfattas av HKV beslut om användning får användas inom Försvarsmakten. De rutiner för säkerhetsgodkännanden och beslut om användning, som framgår av Försvarsmaktens handbok för Systemsäkerhet (H SystSäk), gäller produkter som anskaffats eller modifierats efter 1994-07-01. Ammunition får inte brukas innan Högkvarteret har fattat beslut om användning (BoA). Tillåten ammunition för utbildning och insatser framgår av AMKAT DATA/BILD, AMKAT SYSTFÖRT och databasen FREJ. Tillåtna kombinationer av tändrör, granater och laddningar av SäkI Art Grk Krb CAS, kapitel 10 och AMKAT DATA/BILD. 33. Användbarhetskoder (Anv-kod). – Ammunition och övrig explosiv vara, som av olika tekniska eller säkerhetsmässiga skäl har begränsad användbarhet, förses med Anv-kod. Koden bestäms, efter förslag från FMV, av HKV. HKV kan även fatta beslut om begränsningar i användningen av andra skäl. Ett exempel på detta kan vara beslut om att viss sorts ammunition eller övrig explosiv vara endast får användas vid utbildning. Följande användbarhetskoder tillämpas, tabell 16:2. SäkI G - 13 231 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Tabell 16:2 Användbarhetskoder Anvkod Betydelse Innebörd Utmärks i förråd med 1 Vakant – – 2 Reserverad för sär- Får inte användas för annat ändamål Skyltkort 2 skilt ändamål än vad som anges i reservationsbeslutet. Reservationen är inte betingad av säkerhetstekniska skäl 3 Begränsad lagrings- eller drifttid Användningsförbud då angiven lagrings- eller drifttid har utgått 4 Kasserad Användningsförbud. Avvakta besked Skyltkort 4 från HKV 5 Reserverad för utbildning Får inte användas för annat ändamål än utbildning Skyltkort 2 6 Reserverad för undersökning Användningsförbud i avvaktan på teknisk undersökning Skyltkort 5 7 Spärrad på grund av tekniska fel Användningsförbud. Vid kassation Skyltkort 6 ska varan inte omföras till Anv-kod 4 Skyltetikett 16 8 Reserverad för användning i krig IKFN Användningsförbud i fred med undantag för av HKV beslutad ammunitionsövervakning Skyltkort 5 9 Reserverad för revidering Användningsförbud i avvaktan på tekniska åtgärder Skyltkort 5 232 Skyltkort 3 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 16 Hantering av ammunition och övrig explosiv vara Definitioner och förkortningar I dessa regler har följande ord och uttryck använts med nedan angiven betydelse. Hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. IFTEX Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av ammunition och övrig explosiv vara, del 1. MSBFS Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling. SRVFS Statens räddningsverks författningssamling. SÄIFS Sprängämnesinspektionens författningssamling. TOLO Tanknings- och laddningsomgång. SäkI G - 13 233 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Grunder 1. Tillämpningsområde och syfte. – Hantering av brandfarliga varor regleras i första hand i lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande föreskrifter (SÄIFS, SRVFS och MSBFS). Detta kapitel omfattar kompletterande bestämmelser respektive tilllämpliga undantag för hantering, med undantag av transport, av brandfarliga varor vid fältmässig övning. Bestämmelserna är även, tillsammans med övriga styrande dokument, tillämpliga under uppbyggnadsskedet av en insats utanför Sverige om inte annat beslut fattats. Se även BVKF 2006 23:1-2. Bestämmelsernas syfte är att så långt som möjligt hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga varor. 2. Fältmässig övning. – Med fältmässig övning avses sådan utbildning och övning som syftar till att personal och förband ska kunna verka under krigsliknande förhållande med fastställd materiel. SäkI G - 13 235 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Bild 17:1 Fältmässig övning Om en berganläggning eller en annan cisternanläggning för brandfarliga varor tas i anspråk under en fältmässig övning, ska de regler och villkor som gäller för respektive anläggning följas. Detta gäller även då civila eller militära distributionsanläggningar för fordons-, fartygs- eller flygdrivmedel används under övningen. 3. Tillämpning av BVKF. – Försvarsmaktspecifika tillämpningsbestämmelser för hanteringen vid andra tillfällen än vid fältmässig övning och uppbyggnad av insats framgår av Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brand och explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor m m (BVKF). Förberedelser, krav på att underrätta civila myndigheter 4. Övningsledare. – Övningsledare ska kontrollera om det finns fastställda vattenskyddsområden inom övningsområdet. Om sådana uppgifter inte kan erhållas vid eget förband eller i övrigt inom Försvarsmakten ska länsstyrelsens naturvårdsenhet tillfrågas. 236 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 5. Kommunal räddningstjänst. – Den kommunala räddningstjänsten ska underrättas om vilka markområden i kommunen som kommer att användas under den fältmässiga övningen samt om de platser som avses används för att upprätta större förråd eller upplag av brandfarliga varor. Detta erfordras emellertid inte för mindre, enstaka hanteringsställen. Om ett övningsområde omfattar flera kommuner bör informationen till räddningstjänsterna samordnas så att berörda organisationer får en likartad information. Något formellt hanteringstillstånd erfordras inte vid fältmässig övning. Bild 17:2 Samverkan med räddningschef SäkI G - 13 237 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Föreståndare 6. Krav på föreståndare. – Förråd, upplag eller andra platser/utrymmen där brandfarlig vara kommer att hanteras i sådan omfattning, att ett hanteringstillstånd normalt skulle ha erfordrats, ska förestås av en föreståndare som har erforderlig kompetens för uppgiften. Mängder vid vilka ett hanteringstillstånd normalt skulle ha erfordrats framgår av SÄIFS 1995:3 och BVKF 2006 kapitel 2. Föreståndare ska vara lämplig för uppgiften samt ha goda kunskaper om och god erfarenhet av de varor som hanteras och den verksamhet hanteringen ingår i. 7. Ansvar. – Övningsledaren ska utse och tillsätta de föreståndare som behövs med tanke på övningens komplexitet, lokalisering samt tidsutdräkt. Namn på utsedda föreståndare, ställföreträdare för dessa samt eventuella biträdande föreståndare ska anges skriftligt i övningsbestämmelser eller på order. Föreståndaren svarar för att de brandfarliga varorna hanteras på ett säkert sätt. Detta sker främst genom deltagande i övningsplaneringen samt genomförande av kontroller av övnings- och förrådsområden före, under och efter övningen. Övningsledaren ska se till att föreståndaren ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att de ska kunna fullgöra detta ansvar. Kompetens 8. Kompetens. – All personal som hanterar brandfarlig vara ska ha sådana kunskaper som krävs för att kunna hantera varorna på ett säkert sätt och kunna hantera de risker som finns med varorna. 238 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Skyddsutrustning, personlig hygien, förläggning av personal 9. Skyddsutrustning. – Stridsuniform i kombination med regnställ 90 är lämplig skyddsklädsel för drivmedelspersonal. Ett tillräckligt antal bytesomgångar ska finnas vid hanteringsstället. Skyddskläder som förorenats med brandfarlig vätska eller andra petroleumprodukter, ska förvaras i särskilda utrymmen där rökning och annat förande av eld är förbjuden. Gummistövel 90 (M7337-124000)/gummistövel 90 STH (M7337-144000) som anskaffats 1997 eller senare eller annan godkänd stövel, gummihandskar (av oljebeständigt material) och skyddsglasögon ska användas vid drivmedelshantering. Om bensin hanteras ska Andningsmask (M7349-222010) med Andningsfilter A2 (M7349-990079) användas. Detta krävs inte om man tankar, lastar eller lossar med gasåterföring. Vid användande av motordriven pump ska hörselskydd användas. Ögonsköljvätska, handskar av oljebeständigt material samt skyddsglasögon ska finnas lätt tillgängligt i anslutning till plats där drivmedelshantering förekommer. 10. Ventilation. – Motorbensin innehåller bland annat aromatiska kolväten som är starka lösningsmedel, t ex xylen, toluen och bensen. Upptagning sker främst genom inandning och hudkontakt. För att minimera de kemiska hälsorisker som kan uppkomma i samband med hanteringen krävs god ventilation samt att personalen har möjlighet att hålla en god personlig hygien. Tillfällen till bad/dusch ska tillvaratas. 11. Förläggning. – Förläggningsplats för personal ska så långt det är möjligt ligga högre än hanteringsstället och alltid minst 25 m från detta. SäkI G - 13 239 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Skydd mot brand 12. Gruppering. – I skog bör gruppering av förråd med brandfarlig vara väljas på ett sådant sätt att naturliga brandgator kan utnyttjas. Vid torka bör inte lättantändlig mark användas. Lågpunkter i terrängen bör i normalfallet också undvikas (jämför dock mom 21). Avståndet mellan gruppering och naturgasledning ska vara minst 50 m. Bild 17:3 Gruppering Om hanteringsstället är grupperat i anslutning till allmän väg, trafikerad järnväg eller brygga, måste särskilda åtgärder vidtas för att minska riskerna för brand eller annan farlig påverkan, se bild 17:3. 13. Rökning och öppen eld. – Rökning eller förande av öppen eld får inte ske närmare än 15 m från ett drivmedelsfordon, drivmedelslevererande båt/fartyg eller annan plats där brandfarlig vara hanteras. 240 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Inte heller andra åtgärder som kan leda till farliga gnistor eller farlig uppvärmning får vidtas i närheten av drivmedelsfordon eller andra platser där brandfarlig vara hanteras. 14. Plats för rökning. – Vid behov ska en särskild plats för rökning anordnas. Den ska om möjligt ligga högre än näraliggande platser där brandfarlig vara hanteras. Torr vegetation ska röjas undan. Stadiga askkoppar, t ex sandfyllda plåtkärl, ska användas. Minst en pulversläckare ska finnas i anslutning till rökplatsen. 15. Förbudsskyltar. – Förbudsskyltar ska sättas upp vid hanteringsstället och placeras så att de är väl synliga. Erforderligt antal skyltar ska medföras på fordon som levererar brandfarlig vara på annat sätt än i slutna förpackningar, se bild 17:4. Bild 17:4 Rökning och öppen eld förbjuden 16. Övning med ammunition. – Övning med skarp eller lös ammunition t ex eldöverfall/överfall som kan medföra risk för oavsiktlig explosion, brand eller utrinning får inte genomföras mot drivmedelstransport eller hanteringsställe för brandfarlig vara, se bild 17:5. SäkI G - 13 241 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Bild 17:5 Eldöverfall Observera att eldgivning inte får ske från fordonet/hanteringsstället eller inom radie av 15 meter från fordonet/hanteringsstället. Ej heller får verkansdel som exempelvis lyssats skjutas mot eller i närheten av fordonet. 17. Heta föremål på fordon. – Materiel som kan medföra antändningsrisk, t ex heta tältspisar, får inte lastas på drivmedelsfordon eller övriga fordon som transporterar brandfarlig vara. 242 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Släckmateriel 18. Pulversläckare. – Vid hantering av brandfarlig vätska ska pulversläckare minst i den omfattning som anges i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2 placeras ut så att de är lätt åtkomliga med en placering beroende på hanteringsställets lokalisering, vindriktning etc. Utöver pulversläckare bör det finnas materiel för bekämpning av skogsoch gräsbränder (t ex kratta, spade, hink). Skydd mot mark- och vattenförorening 19. Vattenskyddsområde. – Ett hanteringsställe för brandfarlig vara får inte upprättas i den inre skyddszonen för ett fastställt vattenskyddsområde och bör undvikas i den yttre zonen. 20. Gruppering i närheten av bebyggelse. – Vid gruppering i närheten av bebyggelse ska risker för förorening av gårdsbrunnar, andra enskilda vattentäkter och betesmark beaktas. Hanteringen bör om möjligt ske på lerjordar. Sand- eller grusmark är mindre lämpliga. Rullstensåsar är särskilt olämpliga eftersom de ofta är vattentäkter eller har förbindelse med sådana. Motorbensin har under de flesta förhållanden en betydligt snabbare nedträngningsförmåga än vad vatten har. En utrinning som sker inom ett område med tjälfri sand- eller grusmark är därför mycket svår att sanera. SäkI G - 13 243 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 21. Gruppering i anslutning till vatten. – Vid gruppering i närheten av en strand ska åtgärder vidtas för att hindra utrinning till vattnet. Detta kan ske genom att hanteringsstället förläggs i en mindre svacka i terrängen eller förses med en provisorisk invallning. 22. Fältrörledning. – När en fältrörledning för brandfarlig vätska har tagits i bruk ska den kontrolleras regelbundet så att eventuella läckage snabbt kan åtgärdas. Dränering och avtappning ska ske till ett särskilt kärl. Innan systemet bryts ska det tömmas. Uppfyllning av behållare för brandfarlig vätska ska ske under övervakning. 23. Kartor. – Vid fältmässig övning ska förband som upprättar hanteringsställen för brandfarlig vara samt drivmedelsfordon och drivmedelslevererande båtar/fartyg som uppträder enskilt tilldelas en karta över övningsområdet. På kartan ska anges var det råder grupperingsförbud på grund av fastställda vattenskyddsområden och var andra känsliga områden finns. Kartor finns hos berörd kommun eller Lantmäteriverket. 24. Kasserade drivmedel. – Kasserade drivmedel och andra kasserade kemiska produkter ska märkas och omhändertas som farligt avfall. 25. Spill. – För ändamålet lämpligt absorberingsmedel ska finnas lätt tillgängligt i anslutning till plats där hantering av drivmedel och andra kemiska produkter förekommer. Spill av drivmedel och andra kemiska produkter ska så långt som möjligt uppsamlas, märkas och omhändertas som farligt avfall. Observera att även förorenade jordmassor i normalfallet är att betrakta som farligt avfall, se kap 15 MB med tillhörande förordningar och föreskrifter. Spill vid hantering av drivmedel och andra kemiska produkter vid fartyg/ båtar åtgärdas enligt respektive fartygs-/båtmanual. 244 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 26. Skadad drivmedelsmateriel. – Skadad drivmedelsmateriel ska märkas och separatförvaras. Sådan materiel får inte användas. Märkning av behållare 27. Märkbricka. – Lös behållare, t ex dunk 5, 20 och 25 liter, plastflaskor och andra mindre behållare för förvaring eller transport av brandfarlig vara ska vara försedda med märkbrickor. De ska placeras så att de är lätta att observera. För blyfri motorbensin är brickan för närvarande utformad enligt bild 17:6. För märkning vid transport se SäkI Tp farligt gods, kapitel 2. Bensin 95/Petrol UN 1203 Giftig Extremt brandfarligt Miljöfarlig Bensin 95/Petrol UN1203 Kan ge cancer. Extremt brandfarligt. Farligt kan ge lungskador vid förtäring. Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad. Vid olycksfall kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten. M7600-775010 Bild 17:6 Märkbricka som är beställbar från RESMAT Märkbricka ska sitta kvar tills dess att behållaren ska avgasas och förrådsställas. 28. Märkning av fat. – I Handbok i drivmedelstjänst för Försvarsmakten, H Drivmedelstjänst anges särskilda märkningsbestämmelser för fat. Transporteras drivmedel i fat gäller dessutom märkningsbestämmelser för transport i SäkI Tp farligt gods, kapitel 2. SäkI G - 13 245 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 29. Märkning av fordonsbehållare m m. – Tankbil, drivmedelsflak, container eller liknande anordning för transport och hantering av brandfarlig vara ska vara försedd med överlåtelsemärkning för aktuell produkt. Etiketten ska placeras väl synlig i anslutning till tömningsanordningen. Även gårds- och betongcisterner ska vara märkta på motsvarande sätt. Exempel på överlåtelsemärkning framgår av bild 17:7. Giftig Extremt brandfarligt Miljöfarlig Bensin 95/Petrol UN1203 GNISTOR och ÖPPEN ELD kan orsaka explosionsartad antändning av bensinångor. Vidtag åtgärder mot STATISK ELEKTRICITET Hanteras i väl VENTILERADE UTRYMMEN och avskilt från antändningskällor. Förvaras väl tillsluten. VARNING för annan användning än som motorbränsle. Kan ge cancer. Extremt brandfarligt. Farlig kan ge lungskador vid förtäring. Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad. Vid olycksfall kontakta omedelbart läkare. M7611-855012 Bild 17:7 Exempel på överlåtelsemärkning för blyfri motorbensin 95 som kan beställas från RESMAT Krav på överlåtelsemärkning av kemiska produkter och överlåtelsemärkning av brandfarliga varor finns i EG-förordning 1272/2008 den så kalllade CLP-förordningen (Classification, Labeling and Packaging) och i Kemikalieinspektionens författningssamling (KIFS 2005:7). Dessa gäller parallellt under en övergångs period, men senast 1 december 2010 ska ämnen märkas enligt CLP och senast 1 juni 2015 gäller detta även för blandningar. I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2011:9) finns krav på information och märkning av hälso- och brandfarliga och kemiska produkter inom en verksamhet. 246 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 30. Märkning av rörledning. – En fältrörledning för brandfarlig vara ska förses med erforderligt antal märkbrickor för aktuell produkt, se bild 17:6. Har ledningen anslutits till ett fast rörledningssystem, t ex i en berganläggning, får text- och färgmärkning utföras enligt de regler som gäller för anläggningens fasta system. Säkerhetsdatablad och skriftlig instruktion 31. Säkerhetsdatablad. – Aktuella säkerhetsdatablad för samtliga hanterade produkter ska medföras på drivmedelsfordonet respektive den drivmedelslevererande båten/fartyget och vid förfrågan tillhandahållas de mottagare som begär det. 32. Skriftlig instruktion. – Bestämmelser om skriftlig instruktion till fordonsförare och övriga handlingar som därutöver ska medföras drivmedelsfordon, se SäkI Tp farligt gods, kapitel 2. Förvaring 33. Förvaring i byggnader. – Brandfarliga varor får förvaras inomhus och i byggnad om det behövs av taktiska eller tekniska skäl under förutsättning att tillräckliga skyddsmått är vidtagna, se även BVKF. Om förvaringen sker i fristående skjul, lada eller motsvarande och dessa utrymmen har en sådan konstruktion och placering att riskerna för brandspridning och vattenförorening är små, erfordras vanligtvis endast enkla skyddsåtgärder. En förutsättning för sådan förvaring är dock att utrymmet är väl ventilerat och inte innehåller några elektriska installationer. Vidare ska åtgärder enligt mom 15 (skyltning), mom 18 (släckare) och mom 25 (hantering av spill) vara vidtagna under den tid förvaringen sker. SäkI G - 13 247 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 34. Förläggningstält. – I förläggningstält får endast förvaras sådan brandfarlig vara som ingår i den personliga utrustningen, t ex flaskor för bränsle till enmanskök, om detta erfordras av taktiska skäl. Förvaringen ska i sådana fall ske i fastställt och väl tillslutet emballage samt på betryggande avstånd från kamin eller annan tändkälla. Det är dock eftersträvansvärt att även förvaring av bränsleflaskor (innehållande brandfarlig gas eller vätska) ingående i den personliga utrustningen så långt som möjligt sker utanför förläggningstältet på lämplig plats där människor inte är förlagda eller vistas stadigvarande. Förvaring av övriga brandfarliga varor, t ex behållare med bränsle till tältspis, kokapparat eller lampa ska alltid ske utanför tältet. Förvaringen ska ske på betryggande avstånd från förläggningstältet samt från tändkällor. Behållarna får inte placeras i omedelbar närhet till tältöppningen eller på sådan sätt att de riskerar att välta. Öppen hantering av brandfarlig vätska, t ex omtappning av brandfarlig vätska ska alltid ske utanför tältet. Omtappningen får endast ske på betryggande avstånd från tändkällor. Vid påfyllningen ska materielen vara väl avsvalnad. 248 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Bild 17:8 Omtappning av brandfarlig vätska 35. Påfyllning av tändskål. – Alla brandfarliga vätskor har ett farligt temperaturområde. Inom detta område finns en explosiv ång-luftblandning ovanför vätskeytan vätskeytan i ett slutet kärl eller en behållare. Om en vanlig flaska (bild 17:9 vänstra bilden) används vid t ex påfyllning av sprit till en tändskål som är så varm eller innehåller så varma glödrester att spriten antänds, slår lågan in i flaskan som då sprängs sönder. Detta medför att brinnande sprit sprutas över den som håller i flaskan, varvid svåra brännskador kan uppkomma. En s k säkerhetsflaska av metall (bild 17:9 högra bilden) med ett böjt påfyllningsrör minskar riskerna. SäkI G - 13 249 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Bild 17:9 Påfyllning av tändskål Säkerhetsflaska ska användas vid påfyllning med Sprit 35 och andra brandfarliga vätskor i klass 1 och klass 2a. 36. Tändning av spis. – Användning av brandfarlig vätska för tändning av tält- och kokspisar innebär stora risker för brand och explosion. Brandfarlig vätska klass 1 eller klass 2 a får aldrig användas, brandfarlig vätska klass 2 b och klass 3 endast med stor försiktighet (liten mängd och kall utrustning). För tält- och kokspisar som eldas med dieselbrännolja ska driftinstruktionen följas. 37. Förråds- och verkstadstält. – I förråds- och verkstadstält ska förvaring av brandfarlig vätska klass 1 och 2 a undvikas. Måste varorna finnas i sådana utrymmen ska • naturliga ventilationsöppningar vara anordnade vid marken • förbud mot att tända tältspis, att röka och att föra eld vara utfärdat. Omtappning av brandfarlig vätska klass 1 och klass 2 a ska ske utanför tälten. 250 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 38. Minsta tillåtna avstånd. – Vid förvaring och annan hantering av brandfarlig vätska måste avståndet till omkringliggande bebyggelse och andra verksamheter vara betryggande. I allmänhet är ett avstånd på 25 m tillräckligt om mängden brandfarlig vätska är mindre än 100 m3. Vid större volymer bör ett avstånd på 50 m tas ut. Om en brandspridning hindras av väg, bred stig eller av en brandgata får avståndet minskas till 15 m. Detta avstånd får också tillämpas om förrådsplatsen är förlagd i öppen terräng utan torr markvegetation. Till svårutrymda lokaler, skolor, sjukhus, större samlingslokal, byggnader eller upplag av brännbart material, ammunitionsupplag, bostäder, industrier och liknande verksamheter ska alltid minsta tillåtna avstånd uppgå till minst 50 m om mängden brandfarlig vätska som hanteras är mindre än 100 m3. Vid större volymer bör skyddsavståndet vara minst 100 m. 39. Gasflaskor. – Fulla eller tomma, ej rengjorda gasflaskor får inte förvaras i upplag eller förråd för brandfarlig vätska. Gasolbehållare tillhörande soldatkök 09/K ska hanteras enligt anvisningarna i den till utrustningen tillhörande tekniska ordern. Observera att gasolbehållarna inte får förvaras eller i övrigt hanteras på ett sådant sätt att de kan uppnå en temperatur över 50° C. 40. Samförvaring. – Vid förvaring av förpackningar för vätskor klass 1 och klass 2a ska dessa hållas gruppvis åtskilda från förpackningar för vätskor klass 2b och 3 med minst 3 m breda gångar. SäkI G - 13 251 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Tankning och bunkring 41. Tankning. – Tankning respektive bunkring av fordon och båtar/fartyg ska alltid ske på ett sådant sätt att riskerna för brand och explosion samt riskerna för överfyllning och annat spill minimeras. Vid tankning av ett bensindrivet fordon ska motor- eller eventuella kupévärmare vara avstängda. Dragbil och släp behöver inte separeras under förutsättning att lastning eller tankning och laddning inte sker samtidigt. 42. Tankning av kokvagnsekipage. – Vid tankning av kokvagnsekipage som är i drift och för öppen eld, ska kokvagnsdelen i första hand frånkopplas innan dragfordonet tankas. Är inte detta möjligt ska tankningen genomföras med höjd brandberedskap och med tillfredsställande säkerhetsavstånd till drivmedelsfordon och andra förvaringsställen för brandfarlig vara. Tankning av ett kokvagnsekipage som är i drift och för öppen eld får inte ske vid en fast distributionsanläggning för fordonsdrivmedel eller vid en civil bensinstation. Luft- och sjötransport av brandfarlig vara 43. Åtgärder vid lastning. – Se Handbok för flygtransport av farligt gods, HFFG respektive Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS. 44. Samtransport med explosiv vara. – Se Handbok för flygtransport av farligt gods, HFFG respektive Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS. 252 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor 45. Vattenskyddsområde. – Brandfarlig vätska eller annan petroleumprodukt får inte fällas med fallskärm inom ett fastställt vattenskyddsområde. 46. Brandfarlig vätska klass 1. – Brandfarlig vätska klass 1 får inte fällas med fallskärm i närheten av bebyggelse eller i ett större skogsområde. 47. Brandriskprognos. – Vid långvarig torka eller om SMHI har lämnat brandriskprognos i något av termerna ”måttlig” (nivå 3) eller ”stor” (nivå 4), ska samråd ske med kommunala räddningstjänsten i den kommun där fällningsområdet är beläget. Vid brandriskvärde ”mycket stor” (nivå 5) eller ”extremt stor” (nivå 5E), se tabell 13:1, får ingen brandfarlig vara fällas med fallskärm. Avrustning 48. Förrådsställning. – Innan förrådsställning får ske ska all hanteringsmateriel tömmas och avgasas. Verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att de sammantagna riskerna för brand och explosion samt riskerna för mark- och vattenförorening minimeras, se även mom 25 samt BVKF. 49. Samverkan. – Chef för övat förband ska vid behov samverka med civila myndigheter om lämplig plats för avrustningen. SäkI G - 13 253 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Definitioner och förkortningar I dessa regler har följande ord och uttryck nedan angiven betydelse: AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling Aromatiska kolväten Ringformiga kolväten, ofta med låga hygieniska gränsvärden. De förekommer i många lösningsmedel och drivmedel. Som exempel på aromatiska kolväten kan nämnas bensen, xylen, toluen, trimetylbensen, isopropylbensen och styren. Brandfarlig gas Sådana gaser som vid en temperatur av +20 ºC och normaltrycket (101,3 kPa) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Brandfarlig vara Begreppet omfattar brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva varor. BVKF Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brand och explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor m m. Drivmedelsfordon Väg- eller terränggående fordon som används för transport av brandfarlig vara. Flampunkt Den lägsta temperatur då, enligt standardiserad provmetod, korrigerad till ett tryck av 101,325 kPa, en vätska avger ånga i sådan mängd att en antändbar ångluftblandning bildas. Hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. HFFG Handbok flygtransport av farligt gods HFGS Handbok farlig gods sjö KIFS Kemikalieinspektionens författningsamling. Brandfarlig vätska klass 1 Brandfarlig vätska med en flampunkt lägre än +21 ºC, t ex motorbensin, eter, Sprit 35. Brandfarlig vätska klass 2a Brandfarlig vätska med en flampunkt fr o m +21 ºC t o m +30 ºC, t ex utspädd sprit, avisningsvätska 042. 254 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 17 Hantering av brandfarliga varor Brandfarlig vätska klass 2b Brandfarlig vätska med en flampunkt högre än +30 ºC t o m +55 ºC, t ex vissa dieselbrännoljor, fotogen 24, flygfotogen 75. Brandfarlig vätska klass 3 Brandfarlig vätska med en flampunkt högre än +55 ºC t o m +100 ºC, t ex vissa dieselbrännoljor, eldningsoljor. MB Miljöbalken Minsta tillåtna avstånd Det minsta avståndet mellan behållare för brandfarlig vätska ovan mark eller annan anordning för hantering och förvaring av brandfarliga vätskor samt byggnad eller annan anläggning som inte har samband med förvaringsanordningen. Avstånden ska bidra till att brand inte uppkommer i brandfarliga vätskor samt förhindra brandspridning mellan anläggningar för brandfarliga vätskor eller andra objekt inom eller utom hanteringsstället. MSBFS Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling. SRVFS Statens räddningsverks författningssamling. SÄIFS Sprängämnesinspektionens författningssamling SäkI G - 13 255 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap Allmänt 1. Benämningar. – Arbetsledare jämställs med övningsledare enligt kapitel 2. Arbetsplats jämställs med övningsplats. 2. Riskanalys. – Riskanalys genomförs enligt 2:36–39. Vid arbetsplats kontrolleras dessutom • vägar, kapacitet och trafikintensitet • järnvägar, korsningar med väg och trafikintensitet • sjötrafik • el- och teleledningar i marken och i luften • vattentäkter, vatten- och avloppsledningar • fornminnen • andra fasta eller lösa föremål som kan påverka arbetet • markens struktur och bärighet • övrigt som kan påverka säkerheten. Underlaget används vid arbetsplaneringen bl a som grund för säkerhetsbestämmelser, varningsåtgärder och utmärkningar. SäkI G - 13 257 Datum för utdrag: 14-03-26 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap Arbetsplatsen 3. Arbetsplatsens storlek. – Storlek på arbetsplats där fältarbeten utförs varierar med uppgiften och resurserna. Området ska inte vara större än att pågående verksamhet kan kontrolleras. Om arbetsplatsens verksamhetsyta blir så stor att arbetet inte kan överblickas ska uppdelning på flera arbetsplatser genomföras. 4. Utrustning. – Buren (fält-)utrustning som kan medföra säkerhetsrisk vid arbetsmoment läggs av. 5. Materielhantering. – Tunga lyft och förflyttning av tyngre materiel ska om möjligt utföras med maskin eller annat hjälpmedel. Då tekniska hjälpmedel inte kan användas eller vid särskild utbildning i manuell hantering av tyngre materiel t ex brobyggnad ska följande åtgärder vara vidtagna • all personal ska ha genomgått utbildning i lyft och arbetsteknik enligt Utbildningsreglemente Idrott (UtbR Idrott) • vid bördor tyngre än 25 kg ska dessutom särskild utbildning och övning omfattande två- och flermanslyft och bärning enligt FältarbR F Grunder vara genomförd • arbetsledare ska utifrån bedömning av varje enskild individs fysiska förutsättningar (muskelstyrka, längd m m) organisera arbetslagens sammansättning och fördela arbetsuppgifter • utsedd lagchef ska med kommandon leda varje lyft och bärmoment där två eller flera lyfter och bär samtidigt • arbetsrotation ska genomföras så ingen har samma arbete längre tid än åtta timmar. 6. Arbete på höjd. – Regler för arbete på höjd framgår av 22:27. 258 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap 7. Belysning. – Under grundläggande utbildning ska arbetsplatsen i mörker ha erforderlig belysning. Fordon och motorredskap ska ha tänd arbetsbelysning. Efter genomförd grundläggande utbildning får arbete i mörker utan belysning genomföras under förutsättning att deltagarna nått erforderlig kompetens för att utföra aktuell arbetsuppgift. Förbandschef beslutar om verksamhet får genomföras utan tänd arbetsbelysning. 8. Signalman. – Signalman ska utses då mer än en person deltar i arbete med hantering av last eller om maskinföraren inte har överblick över lastens väg. Signalman ska ha befästa kunskaper och färdigheter om hur förekommande laster kopplas. Signalman och maskinförare ska kommunicera via kommunikationsradio eller med tecken. Innan arbetet påbörjas ska signalman och motorredskapsförare samverka om kommandon, tecken, uppehållsplats, lastvikter, koppling av last, körvägar m m. Normalt ska en signalman per maskin avdelas. Maskinförare avdelar vid behov signalman. Signalman bör ges kännetecken. Alla på arbetsplatsen är skyldiga att ge tecknet ”Fara–stopp” då fara upptäcks. (FältarbR F Grunder och SoldR Motor Körning), se bild 18:1. Signalmän ska ge tecken ”Fara–Nödstopp” vid ledning av maskinförare som inte tillhör Försvarsmakten (AFS 2008.13 Signaler och skyltar bilaga 9), se bild 18:2. SäkI G - 13 259 Datum för utdrag: 14-03-26 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap Bild 18:1 ”Fara–stopp” Bild 18:2 ”Fara - Nödstopp” Maskinella hjälpmedel - behörighet 9. Maskinella lyft. – Den som leder verksamhet med motorredskap och motordrivna kranar som omfattar lyft av fritt hängande, ej styrd, last ska inneha motsvarande kompetens som föreskrivs i AFS 2006. 6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap samt AFS 2003. 6 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar. 10. Motorkedjesåg och röjsåg. – För att använda motorkedjesåg/röjsåg krävs att motorkedje-/röjsågsanvändare har dokumenterad kompetens erhållet efter genomgången utbildning enligt ”Utbildningsplan motorkedjesåg och röjsåg för Försvarsmakten” (HKV 2007-01-17 19 100:60673 ”FM utbildningsplan för motorkedjesåg och röjsåg”). Vid verksamhetsstället (organisationsenheten) skall det finnas ett register över utfärdade kompetensbevis. Detta register utgör huvuddokument. Skriftliga kompetensbevis (förarbevis) utgör utdrag ur registret. Vid skillnad mellan registret och ett skriftligt kompetensbevis gäller registret. Den som kan styrka kompetens efter civil utbildning, enligt Arbetsmiljöverkets krav får efter kontroll tilldelas förarbevis för aktuell nivå och därefter använda motorkedje-/röjsåg inom Försvarsmakten. 260 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 18 Fältarbeten och arbete med motordrivna handredskap Instruktör som leder utbildning med motorkedjesåg (röjsåg) ska ha genomgått ”Motorhandsåg, instruktörskurs”. Kursen finns beskriven i FMUE kurskatalog och ska vara genomförd med godkänt resultat. Förbandschef förordnar motorkedjesågsinstruktörer att utbilda personal i användning av motorkedje-/röjsåg samt att bestyrka kompetens för för motorkedje-/röjsåg. 11. Motordrivna handverktyg. – Personal som använder el-, tryckluftseller förbränningsmotordrivna handverktyg ska ges utbildning som fyller Arbetsmiljöverkets krav. Med motordrivna handverktyg avses • klipp- och skruvverktyg • såg-, fräs- och skärmaskiner • slipmaskiner • borr- och bilningsverktyg • skjut- och spikverktyg. Utbildningen ska minst omfatta verktygets instruktionsbok, Arbetsmiljöverkets föreskrift 2006:4 ”Användning av arbetsutrustning” samt åtgärder mot hörselskadligt buller enligt 11:15. Åtgärder för skydd mot skadlig exponering av vibrationer framgår av HKV 2005-12-02 14 990:78263 ”Information om nya regler angående vibrationsexponering”. Utbildningsanvisning ”Faktablad Fältarbeten” fyller dessa krav. Respektive förbandschef reglerar hur denna utbildning ska genomföras och om särskilda behörighetsbevis ska utfärdas. SäkI G - 13 261 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 19 Fysisk träning i vatten Föreskrifterna i detta kapitel omfattar simning vid fysisk träning och utbildning i simning (livräddning) som genomförs som beordrad verksamhet. Anvisningar för sim- och livräddningsprov, badning från fartyg till ankars eller fritt till sjöss inom Marinen fastställs av Marininspektören. Allmänt 1. Risker. – Vid genomförande av riskanalys inför fysisk träning i vatten ska riskinventering ske med stöd av M4779–172001 UtbR Övergång vatten kapitel 1. 2. Sim- och livräddningsprov. – Sim- och livräddningsprov ska genomföras enligt M4779–172001 UtbR Övergång vatten kapitel 1. 3. Former och ansvar. – Personal kan (beordras) tvätta sig på grunt vatten utan att detta likställs med fysisk träning i vatten som kräver särskilda säkerhetsåtgärder. Annan verksamhet i vatten regleras i SäkI Ögång vatten, kapitel 11. Exempel på sådan verksamhet är övergång av vattendrag i samband med överlevnadsövningar, övning i isvak med flera. Vid sådana övningar ska även regler enligt kapitel 12 följas. SäkI G - 13 263 Datum för utdrag: 14-03-26 19 Fysisk träning i vatten Vid verksamhet i vattenövningshall eller simhall som disponeras av Försvarsmakten ska förbandschef fastställa ordnings- och säkerhetsregler vid användning av bassäng, trampoliner och hopptorn. Bestämmelserna ska motsvara de som finns vid simhallar som är öppna för allmänheten. 4. Övningsledares åtgärder. – Övningsledaren ska före sim och livräddningsutbildning vidta följande åtgärder: • Fastställa det område inom vilket övningen ska ske, varvid yttre begränsning klart ska framgå. • Låta undersöka djup-, botten- och strömförhållanden om övningen ska genomföras på en plats som är okänd för övningsledaren. • Indela personalen två och två. De ska instrueras att hålla sig i närheten av varandra vid färdighetsträning. Händer något med den ene ska den andre försöka hjälpa sin kamrat och påkalla hjälp. • Utse minst två personer med erforderlig kompetens som från var sin sida av övningsområdet ska övervaka personal i vattnet, beredda att vid tillbud ingripa och hjälpa till. • Placera ut en livboj med kastlina eller hansalina på lämplig plats som görs känd för alla övningsdeltagare. Vid övning i simhall eller motsvarande räcker den livräddningsmateriel som finns i anläggningen. • Klarlägga om hopp (dykning) från brygga eller motsvarande är tillåten vid genomförande av livräddningsprov typ 2 enligt UtbR Ögång vatten kapitel 1. 5. Strömmande vatten. – Då verksamhet genomförs i ett vattendrag med strömmande vatten ska övningsplatsen väljas i lugnt vatten. Där sim eller livräddningsutbildning utan räddningsväst genomförs får strömhastigheten inte överstiga 0,2 m/s. Då strömhastighet utanför den avdelade övningsplatsen är mer än 0,2 m/s ska en säkerhetsbåt med livräddningsutrustning (livboj eller hansalina) avdelas. Båten behöver inte vara motordriven. 264 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Kapitlet avhandlar • formell fällningsövning • tillämpad fällningsövning Fällningsövning avser verksamhet där personal avsiktligt fälls från fartyg/båt som gör fart genom vattnet. Behörighet att delta i övning 1. Formell och tillämpad fällningsövning. – Endast personal som i sin krigsbefattning erfordrar kunskaper och färdigheter att kunna fällas från fartyg eller båt under förflyttning, får ges sådan utbildning och deltaga i fällningsövningar. Annan personal än den som nämnts ovan får delta i fällningsövning endast med tillstånd från C Marintaktisk stab (C MTS). Befogenhet att beordra övning 2. Formell och tillämpad fällningsövning. – Övning i fällning av personal från fartyg/båtar ska vara beordrad av lägst bataljonschef (motsvarande). SäkI G - 13 265 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Övningsledning 3. Övningsledare vid fällningsövning. – Övningsledare vid fällning av personal från fartyg och båtar benämns fällningsledare. Fällningsledare ska leda och övervaka fällningen. Fällningsledare ska, med godkänt resultat, ha genomgått fullständig ytsimutbildning, enligt av C MarinB/C Amf 1/C K 3 fastställda utbildningsanvisningar samt bedömas som lämplig. Fällningsledare ska utses av lägst bataljonschef (motsvarande). Vid fällning från flera fartyg/båtar ska fällningsledaren avdela en biträdande fällningsledare till varje fällande enhet. Biträdande fällningsledare ska uppfylla samma utbildnings- och lämplighetskrav som krävs för fällningsledare. 4. Lydnadsförhållanden ombord. – Såväl vid formell som tillämpad fällningsövning, lyder övningsledare under fartygs-/båtchefen vad avser fartygstjänsten (säkerheten ombord, fartygets/båtens framförande, tillstånd att påbörja fällning, etc). Sjukvårdsberedskap 5. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap II gäller vid formell och tillämpad fällningsövning. 266 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Deltagande personal och utrustning vid fällningsövning 6. Krav på genomförd utbildning. – Personal som avses fällas ska, med godkänt resultat, ha genomgått fullständig ytsimutbildning, enligt av C Amf 1/C K 3 fastställda utbildningsanvisningar. 7. Personlig utrustning. – Följande utrustning ska bäras av den personal som avses fällas • torrdräkt • flytväst/räddningsväst • simfenor • kniv. 8. Vapen och buren/medförd utrustning. – Eldhandvapen får medföras och ska då bäras på bröstet och säkras med handen. Understödsvapen får ej medföras. Vid låga farter, < 7 knop, må personal medföra annan utrustning än eldhandvapen. Om rygg-/transportsäck (motsvarande) ska medföras vid fällningen ska denna vara förbunden med en fem (5) m lång lina. Vid fällning i mörker/nedsatt sikt ska all personal som fälls vara utrustade med nödsignalsats och ljuskälla (blixtljus, lysstav, dykarlampa eller motsvarande). Personal som ska fällas i fart > 7 knop får ej vara utrustad med dykarapparat. SäkI G - 13 267 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Formell fällningsövning 9. Utbildning. – Före det att tillämpningsövning får genomföras ska personal som avses fällas ha genomgått formell utbildning avseende aktuellt fartyg/båt. Den formella utbildningen omfattar • ytsimutbildning enligt mom 6 • genomgång av säkerhetsbestämmelser för aktuell fartygs-/båttyp • genomföra erforderligt antal fällningar från aktuellt fartyg/båt vid stegvis ökad fart, från låg fart (< 7 knop) till, för aktuell fartygs-/båttyp, maximalt tillåten fart (framgår av tabell 20:1). Med ”låg fart” menas styrfart och beror bland annat på typ av framdrivningsmaskineri. 10. Livräddare. – Vid formell fällningsövning ska livräddare vara avdelad. Livräddare ska ha genomgått ytsimutbildning enligt mom 6 och ska bära utrustning enligt mom 7. Avdelad livräddare ska befinna sig i en säkerhetsbåt i direkt anslutning till fällningsområdet. 11. Säkerhetsbåt. – Säkerhetsbåt ska avdelas vid formell fällningsövning. Säkerhetsbåt ska vara typgodkänd eller ha gällande nyttjandetillstånd. Båten ska vara godkänd för aktuellt fartområde och ska vara skyltad med högsta tilllåtna antal ombordvarande. Antalet ombordvarande vid användande av båten som säkerhetsbåt får ej vara fler än att ytterligare minst två personer kan tas ombord vid räddningsinsats. 268 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Säkerhetsbåten ska vara utrustad med • sjukvårdsutrustning, enligt kapitel 10, sjukvårdsberedskap II • motor • åror eller paddlar • båtshake • signalflagga ”A” (”Dykarflagga”). Vid mörker/nedsatt sikt tillkommer • förskrivna lanternor • handstrålkastare. Säkerhetsbåten ska ha radiosamband med fällningsfartyget och befinna sig nära aktuell fällningsplats. 12. Klartecken. – Omedelbart efter fällning ger fälld personal klartecken till fällningsledare/biträdande fällningsledare. Klartecken visas med utsträckt arm och hand ovanför huvudet varvid handflatan visas för fällningsledaren (enligt RMS DYK). Vid en eventuell nödsituation kan den nödställde även avge nödsignal genom att sakta höja och sänka den ena eller båda armarna ovanför huvudet enligt (RMS DYK). I mörker eller vid nedsatt sikt förs blixtljus, ljusstav eller ficklampa hastigt upp och ner med utsträckt arm för att avge nödsignal, se RMS Dyk. Uteblir klartecknet från den fällde ska detta tolkas som att vederbörande befinner sig i nöd. 13. Övningsområde. – Fällningsområde väljs så att det ligger väl fritt från trafikerade leder och navigatoriska hinder. Fällningsplats väljs så att fälld personal ej kan slå i/nå botten i samband med fällningen. Fällningsledaren ska vid sjöhävning genomföra särskild riskbedömning och som följd av denna anpassa farten inom ramen för tabell 20:1. SäkI G - 13 269 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar 14. Säkerhetsgenomgång. – Säkerhetsgenomgång före fällning ska omfatta • fällningsförfarande • fällningsplats • fällningsfart(er) • utrustningens bärande • fällningsledarens/biträdande fällningsledarens plats(er) • säkerhetspersonal/båtar • sjukvårdsberedskap • samband • åtgärder vid olycka • nödsignaler. Tillämpad fällningsövning 15. Utbildning. – Innan tillämpningsövning får genomföras ska personal som ska fällas ha erhållit formell utbildning avseende fartyg/båt enligt mom 9. 16. Livräddare. – Vid tillämpad övning, då s k ”parvis fällning” genomförs, får resp soldat utgöra livräddare åt parkamraten. Vid fällning av enskild soldat ska livräddare enligt mom 10 finnas avdelad. Denne må befinna sig ombord på fällande fartyg/båt, när fällningsalternativet inte innebär krav på säkerhetsbåt, se mom 17. Om valt fällningsalternativ innebär krav på säkerhetsbåt, ska livräddaren befinna sig ombord på denna. 270 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar 17. Säkerhetsbåt. – Säkerhetsbåt ska avdelas vid tillämpad övning då denna genomförs i mörker/nedsatt sikt och då fler än fyra (4) soldater fälls enskilt från ett och samma fartyg/båt, alternativt fler än tre (3) ”par” fälls från ett och samma fartyg/båt. Säkerhetsbåt ska vara bemannad och utrustad i enligt mom 11. Vid fällning i mörker och nedsatt sikt ska båten dessutom vara utrustad med strålkastare och bildförstärkare (motsvarande) samt anordning för att belysa ”Dykarflaggan”. 18. Klartecken. – Omedelbart efter fällning ger fälld personal klartecken till fällningsledare/biträdande fällningsledare. Klartecken visas med utsträckt arm och hand ovanför huvudet varvid handflatan visas för fällningsledaren (enligt RMS DYK). Vid en eventuell nödsituation kan den nödställde även avge nödsignal genom att sakta höja och sänka den ena eller båda armarna ovanför huvudet enligt (RMS DYK). I mörker eller vid nedsatt sikt förs blixtljus, ljusstav eller ficklampa hastigt upp och ner med utsträckt arm för att avge nödsignal, se RMS Dyk. Uteblir klartecknet från den fällde ska detta tolkas som att vederbörande befinner sig i nöd. 19. Övningsområde. – Fällningsområde väljs så att det ligger väl fritt från trafikerade leder och navigatoriska hinder. Fällningsplats väljs så att fälld personal ej kan slå i/nå botten i samband med fällningen. Fällningsledaren ska vid sjöhävning genomföra särskild riskbedömning och som följd av denna anpassa farten inom ramen för tabell 20:1. SäkI G - 13 271 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar 20. Säkerhetsgenomgång. – Säkerhetsgenomgång före fällning ska omfatta • fällningsförfarande • fällningsplats • fällningsfart(er) • utrustningen bärande • fällningsledarens/biträdande fällningsledares plats(er) • säkerhetspersonal/-båt • sjukvårdsberedskap • samband • åtgärder vid olycka • nödsignaler. 21. Parvis fällning. – Vid parvis fällning kan en av soldaterna vara utrustad med s k parlina. Parkamraterna får ej vara förbunda med varandra med parlina vid själva fällningsögonblicket. Om parlina används så kopplas denna mellan parkamraterna direkt efter fällningen. 272 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 20 Fällning av personal från fartyg och båtar Fällningsfart 22. Maximal fällningsfart. – Maximal fällningsfart med hänsyn till aktuell fällningsplattform framgår av tabell 20:1 nedan Tabell 20:1 Högsta hastighet med hänsyn till fällningsplattform Fällning från exempelvis Fällningshöjd i m Gummi-/G-båt Högsta fart vid fällning (knop) Utan stridsutr Med stridutr I mörker < 0,5 20a 15a 15 Stridsbåt 90 H/L Trb, BevB motsv < 1,5 20 a a 15 15 Kv/Mröjftg < 2,5 15 10 10 Stödfartyg <5 6 6 6 a. C MTS får i undantagsfall, efter särskild framställan i varje enskilt fall, ge tillstånd till fällning i fart upp till 30 knop, under förutsättning att berörd personal har erforderlig kompetens att genomföra tillämpad fällningsövning. Om fällningsplattformens framdrivningssystem utgörs av vattenjet eller motsvarande får personal ej fällas för om aggregatens vattenintag (riktvärde ca 1/4 fartygslängd för om aktern) vid låg fällningsfart (< 7 knop). Stor försiktighet ska alltid iakttagas i samband med manövrar i närheten av personal i vattnet. SäkI G - 13 273 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 21 Fällning i vatten från helikopter Grunder Kapitlet omfattar formell- och tillämpad helicasting med personal och materiel 1. Begrepp. – Med helicasting avses avsiktlig fällning i vatten av personal från helikopter på låg höjd och med låg fart. Personlig och gemensam utrustning kan ingå. Mot bakgrund av att flera nya helikoptrar tillförts Försvarsmakten fanns vid tryckning av SäkI 2013 inga säkerhetsbestämmelser utarbetade. Säkerhetsbestämmelser för helicasting från helikopter 14, 15 och 16 kommer att utges i särskild ordning då dessa är fastställda. Bestämmelserna kommer därefter att inarbetas i nästkommande utgåva av SäkI-serien. SäkI G - 13 275 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Arbete i master och torn Allmänna förutsättningar för riskfyllt arbete 1. Allmänt. – Utöver här förtecknade gemensamma säkerhetsbestämmelser av allmän art (AFS och TO) finns materielspecifika (systemspecifika) bestämmelser vilka alltid ska följas. Skydds-, säkerhets- och räddningsutrustning ska vara CE-märkt enligt AFS 2006:4 samt även godkänd enligt EN-norm för yrkesmässigt bruk. Vidare vara godkänd och kontrollerad av särskilt behörig personal. Utrustningens användning framgår UtbR Höghöjdsarbete. 2. Riskfyllt arbete. – Med riskfyllt arbete avses vistelse, klättring och arbete/verksamhet i master, torn och på tak, samt i stolpar. Detta där personlig skydds-, säkerhets- och räddningsutrustning samt särskild utbildning krävs. 3. Kommunikation. – Erforderlig kommunikationsutrustning ska finnas vid plats där riskfyllt arbete/verksamhet bedrivs för att möjliggöra larmning. SäkI G - 13 277 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar 4. Sjukvårdsberedskap. – Sjukvårdsberedskap ska upprätthållas enligt bestämmelserna i kapitel 10. Vid varje arbets-/verksamhetsplats ska bår/ bårmatta och sjukvårdsväska finnas, första förband ska alltid bäras av personal som utför riskfyllt arbete. 5. Ansvar för säkerheten. – Upprätthålls och följs enligt kapitel 2. Riskanalys enligt 2:36–39 ska alltid genomföras. 6. Minsta arbetsstyrka. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master och torn (för tak se mom 26) krävs minst två personer, med giltig torn- och mastbehörighet, på arbets/verksamhetsplatsen. En av dessa ska vara utsedd chef/arbetsledare. Under arbete/verksamheten ska kommunikation säkerställas (visuell, tal eller radio). 7. Arbete på örlogsfartyg. – Arbete och verksamhet på örlogsfartyg regleras inte i detta kapitel. På örlogsfartyg tillämpas regler för militär sjöfart, RMS och Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på örlogsfartyg. Behörighet 8. Behörighet. – För att erhålla behörighet för att klättra, uppehålla sig i och bedriva arbete/verksamhet i master, torn och på tak krävs att personen • fyllt 18 år • genomgått särskild utbildning för riskfyllt arbete/verksamhet enligt av Ledningsregementet (LedR)/LedS fastställd utbildningsplan för Mastarbetsintyg • uppfyllt krav på läkarundersökning • innehar giltig Hjärt–Lung–Räddnings utbildning • bär/använder personlig skyddsutrustning enligt mom 10 278 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar • inom en tolvmånadersperiod uppfyllt krav enligt repetitionsutbildning, av LedR/LedS särskilt fastställd utbildningsplan alternativt av behörig instruktör som bedöms besitta tillräckliga kunskaper och färdigheter för förnyad behörighet • övning i firning och räddning får endast ske under ansvar av instruktör. 9. Instruktör. – Instruktör som utbildar personal för riskfyllt arbete/ verksamhet ska för detta ha bedömts särskilt lämplig, innehaft giltig mastbehörighet minst tolv månader och genomgått särskild instruktörsutbildning vid LedR/LedS. Efter godkänd utbildning erhålls instruktörscertifikat/behörighet. För bibehållande av instruktörsbehörighet krävs att instruktören upprätthåller kompetens och färdigheter enligt krav för instruktör. Har instruktör inte varit aktiv som instruktör de senaste 24 månaderna upphör certifikatet att gälla och ny instruktörskurs krävs. Skyddsutrustning 10. Obligatorisk skyddsutrustning – Följande personlig skyddsutrustning är obligatorisk vid riskfyllt arbete/verksamhet i master och torn (för tak se mom 26) • helsele av godkänt utförande • två olikfärgade stödlinor av godkänd typ SäkI G - 13 279 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar • skyddshjälm av för verksamheten godkänd typ • skyddshandskar vilka ger tillfredställande skydd mot mekaniska och kemiska risker och grepp under rådande väderlek • overall som skyddar mot vind och väta, vid extrem kyla och värme kan särskild anpassning ske • skyddsskor (m/90 eller andra lämpliga) som vid klättring och vid arbete medger säkert och stadigt grepp mot underlaget under rådande väderlek • godkänd och plomberad räddningsutrustning ska finnas i direkt anslutning till plats där riskfyllt arbete utförs. Foto: Mats Lundgren Bild 22:1 Personlig skyddsutrustning 11. Vid risk för fall. – Personal som klättrar/arbetar eller vistas i mast, torn och på tak ska säkerställa (vara fastkopplad) så att fall ej kan ske. Finns fast monterad fallskyddsutrustning (skena eller wire) ska denna användas i första hand. Finns ej fast fallskydd ska godkänt mobilt fallskydd användas. Inkoppling av fallskydd ska ske i D-ring på bröst eller rygg. Inkoppling får inte ske i sidmonterad D-ring. För tak se mom 26. Klätterkrokar kan användas som alternativ. Klättring utanpå mast/torn får ej ske om masten/tornet ej är särskilt godkänd härför. 280 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar 12. Skyddshjälm. – Skyddshjälm ska alltid bäras inom riskområde, vid klättring, vistelse, och arbete/verksamhet i master, torn och på tak. Inom riskområde (på marken) kan hjälm m/90 bäras. Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak används för ändamålet särskilt godkänd skyddshjälm, se TO UF BEKLÄD 300-000101. 13. Tilldelande av skyddsutrustning. – Person i vars uppgift det ingår eller kan ingå att klättra, arbeta eller bedriva verksamhet i master, torn och på tak ska tilldelas skyddsutrustning som personlig utrustning (PPE). 14. Kontroll och tillsyn av utrustning. – Personlig fallskyddsutrustning ska kontrolleras före och efter användandet (egenkontroll). Skydds-, räddningsutrustning och utrustning för utbildning/övning ska utöver den fortlöpande kontrollen underkastas periodisk kontroll (varje tolvmånadersperiod) enligt bestämmelser i TO UF BEKLÄD 300-000101. Periodisk kontroll ska utföras av behörig personal. Förbudsområde 15. Hängande last. – Det är förbjudet att vistas under hängande last. Området ska övervakas av personal med uppsikt över hela förbudsområdet. Allmänt riskområde 16. Allmänt riskområde. – Allmänt riskområde föreligger då arbete/ verksamhet bedrivs i master och torn, samt då risk för is eller snöras föreligger. Under upprättande av transportabla master är riskområdet en radie motsvarande dess upprättandehöjd. För övriga master och torn (fasta) är riskområdet begränsat till en radie av 2/3 av den höjd (arbetshöjd) varifrån föremål kan falla ner. SäkI G - 13 281 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Allmänt riskområde bör vara väl och tydligt utmärkt eller avspärrat, och övervakas av personal på platsen genom arbetsledarens (befälets) försorg. För takarbete se mom 26. Högfrekventa elektromagnetiska fält 17. Högfrekventa elektromagnetiska fält. – Bestämmelserna i kapitel 7 tillämpas. Foto: Mats Lundgren Bild 22:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält 282 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Vind och kyla 18. Arbete i vind och kyla. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak gäller nedanstående diagram. Temp °C + 10 + 5 Vindhastighet m/s ± 0 5 10 15 20 - 5 - 10 - 15 - 20 Hissning och arbete utanpå mast Arbete inuti mast och från hiss - 25 - 30 Temperaturområde där personalen själv bedömer lämpligheten för mastarbete med hänsyn till bl a luftfuktigheten och andra omständigheter Diagram 22:1 Diagram över temperatur vid vind och kyla SäkI G - 13 283 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Arbete i isbelagd mast, i mörker och vid åska 19. Arbete i isbelagd mast. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak som är isbelagda ska ansvarig arbetsledare (befäl) förvissa sig om att detta kan ske på ett full betryggande sätt. Är klätterstege på grund av isbeläggning obrukbar i mast med hiss får hiss ej användas. Vid fara för is- eller snöras får vistelse ej ske inom allmänt riskområde samt ej heller får klättring, vistelse och arbete/verksamhet ske i mast, torn eller på tak. Manuell avisning får ej utföras av person som befinner sig i mast, torn samt på tak. 20. Mörker. – Vid klättring, vistelse och arbete/verksamhet i mast, torn och på tak under mörker ska betryggande arbetsbelysning finnas, t ex lampa monterad på hjälm. På marken ska finnas betryggande arbetsplatsbelysning vilken ej riskerar att blända personal som uppehåller sig i mast, torn eller på tak. Före det att upprättande sker i mörker ska arbetsmomenten ha övats i dagsljus. Transportabel mast ska ha upprättats och brutits till full höjd under dagsljus. 21. Åska. – Klättring, vistelse och arbete/verksamhet i master, torn och på tak vid åskväder är förbjudet. Vid annalkande åskväder ska pågående verksamhet avbrytas. Är detta ej möjligt kvarstannar personalen säkrad. 284 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Arbetsredskap 22. Förankring av verktyg. – Verktyg som används vid arbete/verksamhet i master, torn och på tak ska vara säkrade. Foto: Mats Lundgren Bild 22:3 Säkring av verktyg Riskområde i luftrummet, flygsäkerhetsbestämmelser 23. Hinderljus. – Tillfälligt upprättade transportabla master ska under vissa förhållanden förses med hinderljus. Olika avstånd gäller för varierande storlekar på civila flygplatser. För militära flygplatser tillämpas även särskilda militära bestämmelser. Krav på hinderljus invid och i närheten till civila flygplatser regleras av Transportstyrelsen/Luftfartsavdelningen. Nödvändigheten av hinderljus ska alltid kontrolleras vid uppförande av transportabel mast. SäkI G - 13 285 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Räddningsutrustning 24. Räddningsutrustning. – Räddningsutrustning som möjliggör nedtagning av skadad ska finnas tillgänglig i direkt anslutning till verksamhets-/arbetsplatsen (för tak se mom 26). Ansvarig härför är arbetsledaren (befälet). Räddningsutrustningen ska för ändamålet vara av Försvarsmakten godkänd typ. Räddningsutrustning ska vara besiktigad och plomberad av behörig person, samt vara helt oanvänd. Räddningsutrustning ska vara försedd med repsax. Foto: Mats Lundgren Bild 22:4 Räddningsutrustning 286 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Foto: Mats Lundgren Bild 22:5 Nedtagning av skadad 25. Utrustning för övning och utbildning. – För övningsändamål och utbildning avdelas särskild utrustning. Denna ska var tydligt märkt med ”Övningsutrustning”. Alla firningar ska loggas i särskild repliggare. Vid övning och utbildning i firning/räddning från torn och mast ska extra säkerhetslina, M8550-724210, användas. SäkI G - 13 287 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Arbete på tak 26. Arbete på tak. – Med tak avses en lutning över 6° samt 2 m från takkant med en lutning mindre 6°, vilket motsvarar en lutning av 1:10. För klättring, vistelse och arbete/verksamhet på tak vilken kräver att säkring måste ske gäller utbildning och behörighet, samt föreskriven säkerhets- och skyddsutrustning enligt mom 8, 10–12. Säkring ska ske så att fall över takkant inte sker vid fall samt arbete. Takarbete får inte genomföras som ensamarbete. På säkringslinan ska överhandskop göras så långt in på säkringslinan som krävs för att säkerställa att fall över takkant ej kan ske. Överhandsknop får ej göras närmare än 20 cm från repända. Förankring ska ske i konstruktion med betryggande hållfasthet och om möjligt i två punkter. Kan inte säkra infästningpunkter hittas kan säkring ske genom mothåll från marken eller förankring i fast föremål på marken. 27. Hytt och containertak. – Utrustning som bedöms kunna fastna i maskeringsnät (motsvarande) och utgör ett hinder bör tas av före det att hytt- och containertak beträds. På hytt- och containertak över 2,5 m där särskild anordning för säkring finns monterad ska denna användas. Säkring ska ske med godkänt stödbälte enligt TO UF BEKLÄD 300-000101. Stödlina avpassas så att fall ej kan ske över hytt- eller containerkant. Kan säkring ej ske ska minst två personer finnas på platsen, varav en på marken med uppsikt över person på hytt/containertak. 288 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 22 Arbete i master, torn, på tak och i stolpar Arbete i stolpar Allmänna skyddsföreskrifter i samband med arbete i stolpar 28. Allmänt. – Arbete i stolpar ska i allt väsentligt följa bestämmelserna i AFS 2000:6. SäkI G - 13 289 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng Grunder 1. Kalfjäll. – Med kalfjäll avses i detta kapitel mark som huvudsakligen domineras av kalfjäll och öppna myrar i anslutning till detta. Kalfjället avgränsas nedåt av trädgränsen. Detta kapitel är ej tillämpligt på turistanläggningar eller motsvarande, belägna på kalfjäll med i anläggningen ingående pister och skidspår. Bestämmelser för vadning och förflyttning på isar framgår av SäkI Ögång vatten, kapitel 10–11. Verksamhet i terräng där klättring på klippa, is, snö samt allmänt uppträdande på glaciär och i branta sluttningar ingår regleras av kapitel 24. 2. Order för verksamhet. – Verksamhet på kalfjäll ska beordras av förbandschef. Ordern ska vara skriftlig. 3. Deltagande personal. – Deltagande personal ska före genomförande ha erforderlig utbildningsnivå (grundläggande fjällsäkerhetsutbildning enligt MSS utbildningsplan) med hänsyn till aktuell verksamhet, terräng och årstid. SäkI G - 13 291 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng 4. Utrustning. – Deltagande personal ska ha ändamålsenlig personlig och gemensam utrustning. Denna kan omfatta lavinsändare, snöspade/ skyffel, snösond, sol- och stormglasögon, säkerhetslina samt vindsäck. Se även mom 23. 5. Minsta antalet deltagare. – Enskilt uppträdande bör undvikas. Fjällinstruktör avgör, med hänsyn till rådande riskanalys, var, när och hur enskilt uppträdande kan tillåtas. Övningsledning 6. Övningsledare. – Förbandschef utser övningsledare. Övningsledare bör vara fjällinstruktör. Förbandschef kan utse annan person som inte är fjällinstruktör till övningsledare om särskilda skäl finns. Förbandschef bör då ta följande i beaktande • val av övningsledare, se 2:14 • beslut ska vara skriftligt. Motiv ska finnas till varför övningsledare som ej är fjällinstruktör har utsetts • utnämning till övningsledare ska göras för en övning i taget. 7. Instruktör. – Övningsledare tilldelar instruktör anpassat ansvar med hänsyn till instruktörens kompetens. Om instruktören förväntas agera vid enskilt uppträdande enhet bör denne vara fjällinstruktör. Fjällinstruktör kan ersättas av person med erforderlig kompetens. Övningsledaren ska använda samma bedömningskriterier som framgår av mom 6. 8. Fjällinstruktör. – Fjällinstruktör utnämns av MSS eller I 19 FMVE efter godkänd examen vid kurs Fördjupningskurs Fjällsäkerhet. Instruktör ska ha erfoderlig kompetens för att få leda verksamhet på kalfjäll. Erforderlig kompetens innebär att minst ett genomförande per år säkerställs över tiden. 292 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng 9. Civil biträdande övningsledare. – Saknar övningsledare eller instruktör behörighet som fjällinstruktör kan de biträdas av civil biträdande övningsledare som är UIAGM-examinerad bergsguide med giltig behörighet. UIAGM-examinering utförs av Svenska bergsguideorganisationen eller annat UIAGM-lands motsvarande organisation. 10. Övningsledningens storlek. – Övningsledare ska anpassa antalet instruktörer i övningsledningen efter den för aktuell verksamhet genomförda riskanalysen. Detta innebär, bland annat, att hänsyn tas till utbildningsnivå, terräng, årstid och väderlek samt tillgång till utrustning, se kapitel 2. Riktvärden för övningsledningens storlek vid verksamhet på kalfjäll framgår enligt nedan • på varje enskilt uppträdande enhet ska det finnas en instruktör med erforderlig kompetens. Instruktören bör vara fjällinstruktör • antalet instruktörer i förhållande till övade ska anpassas så att förflyttning under kontrollerade former är möjlig under värsta förväntade förhållanden (väder, terräng, utbildningsståndpunkt mm). Under svåra förhållande kan detta innebära max 20 personer per instruktör • om övningstruppen består av mer än en enhet bör det finnas en övergripande övningsledare som inte leder egen enhet. SäkI G - 13 293 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng Ansvar Övningsledarens åtgärder 11. Före genomförande. – Före genomförande av verksamhet på kalfjäll ska övningsledaren • säkerställa att order om verksamheten är fastställd av förbandschef, se mom 2 • orientera områdesansvarigt förband om planerad verksamhet • inhämta underlag om de lokala förutsättningarna genom att fråga militära enheter, polis, fjällräddning, lokalbefolkning och turistanläggningar • inhämta erforderliga tillstånd att med personal, fordon samt övrig materiel vistas i aktuell terräng • genomföra riskanalys, se 2:36–39 • besluta om vilken säkerhets- och sjukvårdsutrustning som ska medföras • upprätta och lämna verksamhetsmeddelande (färdmeddelande) • inhämta väderprognos samt vid behov, lavinprognos • delge deltagande personal säkerhetsbestämmelser. 12. Under genomförande. – Under genomförandet ska övningsledaren • fortlöpande inhämta underlag för riskanalys och regelbundet revidera densamma, för att i tid kunna planera om verksamheten • fortlöpande värdera och delge väder- och lavinprognos • omedelbart vidta åtgärder vid situationer som kan äventyra säkerheten, t ex ökande lavinrisk • upprätthålla erforderlig sjukvårdsberedskap. 294 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng 13. Efter genomförande. – Efter genomförandet ska övningsledaren • göra avanmälan till de som erhållit verksamhetsmeddelanden • orientera MSS och områdesansvarigt förband om genomförd verksamhet. Verksamhetsmeddelande 14. Verksamhetsmeddelande. – Verksamhetsmeddelande (färdmeddelande) ska upprättas vid verksamhet på kalfjäll. Verksamhetsmeddelande ska innehålla följande • namn på samtliga deltagare • planerad verksamhet • marschväg med alternativ för dåligt väder • tidsförhållanden, verksamhetens början och slut • typ av sambandsmedel, eventuellt passningsalternativ och frekvens/ telefonnummer • utrustning • deltagarnas utbildningsnivå • namn på övningsledare och eventuell biträdande övningsledare/ instruktör. Verksamhetsmeddelande ska lämnas till lämplig/lämpliga personer, förband, turistanläggningar eller verksamhetsanknutna organisationer (polis, fjällräddning) för bästa möjliga uppföljning. SäkI G - 13 295 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng Laviner och ras Med branta sluttningar avses terrängpartier som kan generera risker såsom, laviner, ras, rutschnings- och fallskador. Uppträdande på branta sluttningar där risk för rutschnings- och fallskador föreligger regleras i kapitel 24. Med lavin- och rasrisk menas att sannolikhet för laviner och ras finns inom ett visst område, men tidpunkten för utlösning och exakta platsen styrs av tillfälligheter. Laviner kan förekomma både över och under trädgränsen alla årstider. 15. Risker. – På branta (och snötäckta) sluttningar förekommer alltid mer eller mindre ras- och lavinrisk. Med laviner och ras menas okontrollerbara nedstörtande massor av varierad storlek och karaktär. Laviner och ras kan bestå av snö, is och sten eller en kombination av dessa. Sannolikheten för laviner och ras varierar, bland annat, med årstid, terräng, tidpunkt på dygnet, nederbörd, vind och antalet personer/fordon (vikt) som beträder området. 16. Rasrisk. – Risken för ras ska beaktas vid verksamhet i anslutning till branta sluttningar. Övningsledaren ska tillse att en väl tilltagen buffertzon, vid behov, avdelas nedanför aktuell sluttning. 17. Lavinfarligt område. – Lavinfarligt område utgörs av snötäckt terräng med minst 20 graders lutning samt därtill hörande utloppsområden. 296 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng 18. Lavinspecialist. – Lavinspecialist utnämns av MSS efter godkänd examen vid kurs Lavinspecialist. Denne ska ha erforderlig kompetens för att få leda verksamhet inom lavinfarligt område. Erforderlig kompetens innebär att minst ett genomförande per år säkerställs över tiden. Elever till kurs Lavinspecialist bör ha befälsutbildning. 19. Civil lavinspecialist. – Om militär lavinspecialist saknas kan militär övningsledaren biträdas av civil övningsledare med någon av följande behörigheter • UIAGM-examinerad1 bergsguide med giltig licens • person med av MSS godkänd fjäll- och lavinutbildning (särskilt beslut i varje enskilt fall). 20. Lavinfara. – För förband som uppträder på eller i anslutning till snötäckta sluttningar, med en lutning överstigande 20°, gäller något av nedanstående alternativ (undantag markerade vinterleder och snöbivackområde, se mom 21–22) • lavinspecialist leder alternativt medföljer förbandet (gäller varje enskilt uppträdande enhet • lavinspecialist har bedömt terrängen och utfärdat lavinprognos med anvisningar om under vilka förutsättningar förbandet får röra sig inom lavinfarligt område utan att denne medföljer. Bestämmelserna enligt mom 23–24 ska följas. Övningsledare som leder förband på eller i anslutning till sluttningar med lutningar närliggande 20° ska beakta följande • förflyttning ska ske under siktförhållanden som möjliggör upptäckt och kringgång av lavinriskområden • små sluttningar, d v s raviner, åsryggar och krön, ska bedömas lika noga som stora sluttningar. Bestämmelserna enligt mom 23–24 bör följas. 1. Svenska bergsguidesorganisationen SäkI G - 13 297 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng 21. Vinterleder. – Verksamhet längs, av länsstyrelsen, markerade vinterleder är stakade genom terräng som, under normala förhållanden, ej drabbas av laviner och ras. Därför kan förband förflytta sig längs dessa, även om medellutningen överstiger 20°, under förutsättning att övningsledaren förhört sig med personal enligt mom 11 i syfte att kontrollera lokala förhållanden. Alla leder stakas inte av länsstyrelsen, kontrollera vem som ansvarar för leden enligt mom 11. 22. Snöbivackområden. – Vid drivbildningar i bäckraviner, på åsryggar och krön kan sannolikheten för lavinutlösning vara stor. Konsekvensen, även av en liten lavin, kan vara mycket allvarlig eftersom personal kan blir begravd på ett stort djup. Grävområden ska i första hand väljas på platser där terrängen under drivan är flack (inte smala raviner eller liknande). Övningsledare som inte är lavinspecialist får ansvara för verksamhet i snöbivackområden under förutsättning att han förhört sig med personal enligt mom 11 i syfte att kontrollera lokala förhållanden. Han ska också göra en egen snöstabilitetsbedömning (enligt Fördjupningskurs Fjällsäkerhet). 23. Utrustning och utbildning. – Vid verksamhet inom lavinriskområde ska all personal vara utbildad på samt medföra lavinsändare, spade och snösond. 24. Räddningberedskap. – Vid verksamhet inom lavinriskområde ska förbandet kunna genomföra kamraträddning samt upprätta och ingå i räddningsstyrka. 298 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng Glaciär 25. Förflyttning över glaciär. – Förflyttning över glaciär, snötäckt som snöfri, får endast ske under ledning av personal med kompetens enligt kapitel 24. Dålig sikt 26. Förflyttning i nedsatt sikt. – Förflyttning i nedsatt sikt bör undvikas men får genomföras under följande förutsättningar • personalen är välövad i nödåtgärder • noggrann orientering kan säkerställas genom lokalkännedom eller navigationshjälpmedel • marschvägen planeras så att farliga terränghinder undviks. Övningsledaren ska överväga att sammanlänka personalen med säkerhetslina i syfte att hålla ihop avdelningen. Sjukvårdsberedskap 27. Sjukvårdsberedskap. – Erforderlig sjukvårdsberedskap fastställes efter genomförd riskanalys, se även kapitel 10. Sjukvårdsberedskapen vid verksamhet på kalfjäll ska anpassas efter de specifika krav som verksamheten kräver. Behovet av att avtransportera sjuka/skadade samt riskerna för kylskador ska beaktas särskilt, se kapitel 12. Riskfaktorn framgår av 10:10. Tidsfaktorn (T) framgår av 10:11. SäkI G - 13 299 Datum för utdrag: 14-03-26 23 Uppträdande på kalfjäll samt verksamhet i lavinterräng Verksamhet på kalfjället som enbart omfattar förflyttning och bivackering, d v s ingen hantering av ammunitionseffekter samt spräng- och tändmedel, ligger normalt inom riskfaktor R1. Övningsledare ska beakta att verksamhet på kalfjäll normalt ligger inom tidsfaktor T3. 300 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring Grunder 1. Säkerhetsbestämmelser. – Kapitlet omfattar följande • firning från fasta föremål • firning från helikoptrar • klättring på klättervägg, klippa, is och snö • fallriskrelaterade SIB-tekniker • uppträdande på branta sluttningar där risk för rutschnings- och fallskador föreligger • verksamhet i högfjällsterräng1 där klättring på klippa, is, snö samt uppträdande på glaciär • fallriskrelaterad verksamhet inom bordning, fartygsvisitation, avancerat sök, ammunitionsröjning, trädklättring, prickskytte m m. Detaljbestämmelser för ovanstående verksamhet regleras i Utbildningsreglemente Firning och klättring (UtbR FirKlä). Bestämmelser för fysisk träning på hinderbana med inslag av klättring regleras i lokal instruktion, fastställs av förbandschef. Bestämmelser för arbete i master, torn, på tak samt stolpar regleras i kapitel 22. 1. Högfjällsterräng är kalfjäll med branta sluttningar, blockmark, glaciärer och fleråriga snölegor. SäkI G - 13 301 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring Övningsledare och instruktörer 2. Övningsledare. – Övningsledare ska vara person med godkänd utbildning att genomföra övningar enligt nedan. Övningsledare utses enligt 2:14. Erforderlig kompetens innebär att minst ett genomförande per år säkerställs över tiden. Tabell 24:1 Krav på övningsledare Typ av verksamhet Övningsledare Topprepsklättring på artificiell klättervägg a Topprepsklätterinstruktör Förstemansklättring på artificiell klättervägg b Inomhusklätterinstruktör Topprepsklättring på klippa Firnings- eller topprepsklätterinstruktör med tilläggsutbildning på klippa Firning från fasta föremål Firningsinstruktör c Tornträning inför hkp-firning Firningsinstruktör hkp Firning från helikopter d Helikopterns befälhavare (flygförare ur Hkpflj) e Änterhake, slag- och stångäntring f Firningsinstruktör med tilläggsutbildning Fallriskrelaterade SIB-tekniker f SIB-säkringsinstruktör Klättring på klippa utanför lavinfarligt område Klippklätterinstruktör Klättring på is utanför lavinfarligt område Isklätterinstruktör Klättring i högfjällsterräng på klippa, is och Militär bergsguide snö samt allmänt uppträdande på glaciär och i branta sluttningar g 302 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring Typ av verksamhet Övningsledare Fallriskrelaterad verksamhet inom bordning, fartygsvisitation, avancerat sök, ammunitionsröjning, trädklättring, prickskytte samt av MSS nyutvecklad verksamheth Av MSS utbildad och godkänd instruktör a. Utcheckning av personal som ska säkra andreman görs av lägst topprepsklätterinstruktör. Personal med topprepskort (grönt kort) kan klättra tillsammans som fysträning utan övningsledare. b. Utcheckning av personal som ska säkra försteman görs av lägst inomhusklätterinstruktör. Personal med topprepskort (grönt kort) kan klättra tillsammans som fysträning utan övningsledare. c. Aspirerande firningsinstruktör, som genomfört firningsinstruktörsutbildning, får under personlig färdighetsträning inför examen agera självständigt. d. I helikoptersammanhang är firning ett samlingsnamn för rappellering och fastroping. e. Särskild behörighet krävs för respektive helikoptertyp. Deltagande personal ska vara beordrade av förbandchef. Förbandet ska ha ett TOEM som föreskriver behovet av dessa tekniker. f. Övningsledaren avgör om och när verksamhet inom strid i bebyggelse kan genomföras utan fallskydd. g. MBG kan utbilda och examinera soldater till att på eget ansvar genomföra osäkrad förflyttning i enklare bergsterräng. h. Av MSS godkänd brukarutbildning krävs för all deltagande personal. Bergsmästare kan vara övningsledare efter samråd med MBG. Bergsmästare kan utse Bergsledare att genomföra enklare verksamhet. 3. Biträdande övningsledare. – Övningsledare som saknar behörighet enligt mom 2 ska assisteras av en biträdande övningsledare enligt tabell 24:2. Biträdande övningsledare bistår övningsledaren med specialkompetens. Övningsledaren har det övergripande ansvaret för verksamheten. SäkI G - 13 303 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring Tabell 24:2 Biträdande övningsledare Verksamhet Militär biträdande övningsledare Civil biträdande övningsledare Topprepsklättring på artificiell klättervägg Topprepsklätterinstruktör Av SKF a examinerad inomhusklätterinstruktör Förstemansklättring på artifi- Inomhusklätterinstruktör Av SKF examinerad inomciell klättervägg husklätterinstruktör Topprepsklättring på klippa Firningsinstruktör med tilläggsutbildning på topprepsklättring Av SKF examinerad klippklätterinstruktör Firning från fasta föremål Firningsinstruktör Av SKF examinerad klippklätterinstruktör Tornträning inför hkp-firning Firningsinstruktör hkp Civil behörighet saknas Firning från helikopter Firningsinsoperatör hkp Civil behörighet saknas Änterhake, slag- och stångäntring Firningsinstruktör med tilläggsutbildning Civil behörighet saknas Fallriskrelaterade SIB-tekniker SIB-säkringsinstruktör Civil behörighet saknas Klättring på klippa utanför lavinfarligt område Klippklätterinstruktör Av SKF examinerad klippklätterinstruktör Klättring på is utanför lavinfarligt område Isklätterinstruktör Av SKF examinerad isklätterinstruktör Klättring i högfjällsterräng på Militär bergsguide klippa, is och snö samt allmänt uppträdande på glaciär och i branta sluttningar UIAGM-examinerad b bergsguide med giltig licens Fallriskrelaterad verksamhet Av MSS utbildad och inom bordning, fartygsvisita- godkänd instruktör tion, avancerat sök, ammunitionsröjning, trädklättring, prickskytte m m Civil behörighet saknas a. Svenska Klätterförbundet. b. Godkänns av Svenska bergsguidesorganisationen eller annat UIAGM-lands motsvarande organisation. Bergsmästare kan vara övningsledare efter samråd med MBG. Bergsmästare kan utse Bergsledare att genomföra enklare verksamhet. 304 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring 4. Instruktör/hjälpinstruktör. – Instruktör/hjälpinstruktör kan vid behov utses och utbildas av övningsledaren. Hjälpinstruktör kan, under gynnsamma förutsättningar, agera självständigt under övningsledares uppsikt. 5. Godkännande och utnämning. – Behörighet att förrätta prov med aspirerande instruktörer utfärdas av MSS. Följande instruktörsnivåer krävs för att bli förordnad som examinator. Tabell 24:3 Krav på examinator Instruktörskategori Godkänns av Topprepsklätterinstruktör Inomhusklätterinstruktör Inomhusklätterinstruktör Klippklätterinstruktör/SKF Firningsinstruktör Firningsexaminator Firningsexaminator Klippklätterinstruktör Firningsinstruktör helikopter Firningsexaminator helikopter Firningsexaminator helikopter MSS Firningsinstruktör med tilläggsutbildning på änterhake, slag- och stångäntring MSS SIB-säkringsinstruktör MSS Klippklätterinstruktör MBG/SKF Isklätterinstruktör MBG/SKF Bergmästare MBG Militär bergsguide (MBG) MSS Tilläggsutbildningar inom olika fallriskapplikationer MSS SäkI G - 13 305 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring Ansvar 6. Övningsledares åtgärder före övning. – Före övningens genomförande ska övningsledaren • genomföra riskanalys enligt 2:36–39 • rekognoscera och bedöma sannolikheten för stenslag, ras och laviner • vid behov inhämta tillstånd att använda aktuell plats • utarbeta skriftliga bestämmelser • kontrollera och godkänna materiel för firning och klättring • besluta om vilken sjukvårdutrustning som ska medföras • bedöma vilken/vilka evakueringsmetoder som vid behov ska användas • delge personalen säkerhetsbestämmelser och tillse att ingen personal med säkerhetspåverkandeskada eller men deltar. 7. Övningsledares åtgärder under övning. – Under övningens genomförande ska övningsledaren • vara aktivt närvarande • fortlöpande inhämta underlag för riskanalys och regelbundet revidera denna • fortlöpande kontrollera materielens funktionsduglighet samt att gällande säkerhetsbestämmelser följs • vidta omedelbara åtgärder om säkerheten äventyras • upprätthålla erforderlig sjukvårdsberedskap samt säkerställa att planerad evakueringsmetod kan användas. 306 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring 8. Övningsledares åtgärder efter övning. – Efter övningens genomförande ska övningsledaren • ansvara för materielvård • fatta beslut om kassation av använd materiel • rapportera eventuell olycka eller tillbud till förbandschef samt på särskild blankett enligt UtbR FirKlä till MSS. 9. Information till deltagande personal. – Övningsledare ska utöver åtgärder i mom 6–8 dessutom informera deltagande personal att • alla ska anmäla skada eller men som kan påverka säkerheten, såväl före, som under pågående verksamhet • alla ska uppträda varsamt för att därmed undvika utlösande av stenslag eller ras • säkerhetsutrustning inte får kastas/släppas från höjd • alla omedelbart ska varna för stenslag, ras eller annat fallande föremål genom att högt och tydligt ropa ”STEN” • den enskilde fortlöpande ska kontrollera egen och andras inkoppling • den enskilde ska invänta visitation av instruktör innan verksamhet i fallriskmiljö påbörjas. SäkI G - 13 307 Datum för utdrag: 14-03-26 Sjukvårdsberedskap 10. Sjukvårdsberedskap. – Erforderlig sjukvårdsberedskap fastställes efter genomförd riskanalys, se även kapitel 10. Sjukvårdsberedskapen ska anpassas efter de specifika krav som verksamheten kräver. Behovet av att avtransportera sjuka/skadade samt riskerna för kylskador ska beaktas särskilt, se kapitel 12. Riskfaktorn framgår av 10:10. Tidsfaktorn (T) framgår av 10:11. Bår får vara av tillfällig materiel. 308 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 24 Firning och klättring SäkI G - 13 309 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 25 Överlevnad Militär överlevnadsutbildning 1. Grunder. – Med militär överlevnadsutbildning avses den utbildning som internationellt kallas SERE (Surival Evasion Resistance Extraction). Syftet med utbildningen är att med enkel teknik och givna handlingsregler överleva och minska risken för skador och onödigt lidande under utbildning och insats vid • alla årstider och terrängtyper • bristsituationer inom förbandet • extrema flyktsituationer • fång-/gisslansituationer. 2. Övningsledare. – Vid överlevnadsövningar längre än ett dygn ska överlevnadsinstruktör vara övningsledare för momentet eller ingå i övningsledningen. Vid övningar under kortare tid än ett dygn får övningsledare vara yrkesofficer alternativt reservofficer, som i särskild ordning är utbildad av överlevnadsinstruktör eller godkänd handledare. SäkI G - 13 311 Datum för utdrag: 14-03-26 25 Överlevnad Övningsledaren ska vid följande övningsmoment vara utbildad överlevnadsinstruktör • slaktövningar • resistanceövning, SERE B (fång-gisslanövning) • resistanceövning, SERE C (gisslanövning), utförs endast av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola • sjömilitär överlevnadsutbildning, tilläggsutbildning vid K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola krävs • överlevnadsutbildning enligt Flygöverlevnad barmark och vinter, UtbR MIFS. 3. Överlevnadsinstruktör. – Överlevnadsinstruktören ska vara yrkesofficer, eller före detta yrkesofficer som med godkänt resultat har genomfört Försvarsmaktens kurs för överlevnadsinstruktör enligt 1997-års eller senare bestämmelser. Fång- och gisslanövningar 4. Allmänt. – Fångövningar kan mot bakgrund av syftet med övningen ske antingen i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen eller utanför dessa. Med övning i fångtjänst avses övning som syftar till att öva vaktpersonal och soldater att i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen korrekt omhänderta fångar. Förbandschef beslutar om genomförande, lokala säkerhetsbestämmelser samt utser övningsledare med erforderlig utbildning i enlighet med Fångtjänstreglemente för Försvarsmakten. Övningsledaren genomför övningen i enlighet med utbildningsanvisningar, Fångtjänstreglemente för Försvarsmakten och III Genève-konventionen. 312 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 25 Överlevnad Med förhörstjänst avses övning som syftar till att öva Försvarsmaktens fångförhörsledare att i enlighet med folkrätten och III Genève-konventionen korrekt förhöra fångar. C Försvarsmaktens UndsäkC beslutar om genomförande samt fastställer såväl utbildningsanvisningar som säkerhetsbestämmelser för verksamheten. I detta avsnitt redovisas endast säkerhetsbestämmelser vid övningar som syftar till att träna individer och enheter på situationer då en motståndare inte följer III Genève-konventionen. Vid genomförande av realistiska fång- och gisslanövningar kan det vara nödvändigt med viss omild behandling och handgripligt agerande mot fångarna. Behandling som kan åsamka fången fysiska eller psykiska skador får dock inte förekomma. 5. Grunder. – Dessa övningar syftar till att förbereda och träna individer och enheter på situationer då III. Genève-konventionen inte följs. Vid fång- och gisslanövningar får fången efter samråd med övningsledare avbryta övningen. Detta ska ske på ett sådant sätt att den personliga integriteten behålls. Bestämmelser för resistanceövning, SERE B samt resistanceövning, SERE C återfinns i särskilda utbildningsanvisningar för respektive övning. Anvisningarna utges av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola samt fastställs av C K3. 6. Definitioner. – Med resistanceövning avses övning som har till syfte att öka individs (fånges) och enhets mentala beredskap för fångchock i samband med tillfångatagandet. 7. Bestämmelser för resistanceövning, SERE B. – Övningen genomförs enligt Utbildningsanvisning resistanceövning, SERE B. Övningen ska skriftligen beordras av förbandschef. SäkI G - 13 313 Datum för utdrag: 14-03-26 25 Överlevnad 8. Bestämmelser för resistanceövning, SERE C. – Övningen genomförs enligt Utbildningsanvisning resistanceövning, SERE C. Övningen genomförs endast av K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola och ska skriftligen beordras av förbandschef. Krav på övningsledare 9. Utbildningsnivå. – Övningsledare vid resistanceövning, SERE B ska ha genomgått Försvarsmaktens kurs för överlevnadsinstruktör enligt 1997-års (eller senare) bestämmelser med godkänt resultat. Övningsledare vid resistanceövning, SERE C ska dessutom ha genomgått av C K 3 fastställd utbildning med godkänt resultat samt tjänstgöra vid K3/Försvarsmaktens överlevnadsskola som YO alternativt RO. 314 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll Med övning i upploppskontroll avses övningar där fysisk konfrontation, andra handgripliga åtgärder eller kast av föremål kan komma att vidtas. Kompletterande säkerhetsbestämmelser för övning i upploppskontroll med brandmoment framgår av SäkI BRök, kapitel 14. Övningsledning 1. Före övning. – Inför övning ska övningsledare, biträdande övningsledare och erforderligt antal säkerhetskontrollanter vara utsedda. Övningsledare ska ha genomgått godkänd utbildning enligt MSS anvisningar. 2. Övningsledares åtgärder före övning. – Övningsledare ska för övning • utbilda deltagande personal i gällande säkerhetsbestämmelser • avdela biträdande övningsledare • avdela erforderligt antal säkerhetskontrollanter • låta kontrollera att övad kravallstyrka har erforderlig utbildning före övning • låta genomföra förövning med figuranter omedelbart före tillämpad övning varvid varje enskild figurant ska vara godkänd och bedömas lämplig att agera figurant för tillämpning SäkI G - 13 315 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll • låta kontrollera materielens status • låta kontrollera övningsområdet så att skador på personal inte uppstår på grund av skadliga föremål • då övning bedrivs invid djupt vatten tillse att säkerhetsbåt och livräddningsbojar finns tillgängliga, se SäkI Ögång vatten. 3. Övningsledares åtgärder under övning. – Övningledare och biträdande övningsledare ska finnas vid var sin styrka (figuranter respektive insatsstyrka). Övningsledaren ska tillse att övningsledning, biträden och säkerhetskontrollanter handgripligen kan avbryta ett felaktigt beteende när visselsignal och verbala kommandon inte kan tränga ut till berörda. Övningledare och biträdande övningsledare ska vara placerade så att de kan observera vad som händer. 4. Säkerhetskontrollant. – Minst en säkerhetskontrollant ska finnas vid vardera styrkan. Övningsledare och biträdande övningsledare får inte vara tillika säkerhetskontrollanter. 5. Säkerhetskontrollantens åtgärder under övning. – Säkerhetskontrollant ska under pågående övning • tillse att angivna säkerhetsbestämmelser följs • tillse att angivna skyddsåtgärder upprätthålls • tillse att figuranter inte uppehåller sig vid barrikader, taggtrådshinder eller motsvarande när risk för konfrontation föreligger • beordra ”Kastförbud!” innan konfrontation av sköldar får ske • vara så placerade att de fysiskt kan förekomma och avbryta verksamhet som inte bedrivs enligt bestämmelserna 316 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll • utan föregående varning ta figuranter, med olämpligt beteende eller som inte följer övningsledningens direktiv, ur övningen och hålla dessa utanför övningen tills denna är helt avslutad • avbryta lokala sammandrabbningar som kan ske vid sidan av huvudstyrkorna. Utrustning och materiel 6. Igenkänningstecken. – Övningsledare, biträdande övningsledare och säkerhetskontrollanter ska bära tydliga igenkänningsmärken (t ex reflexväst) samt ha samma nivå på skyddsutrustning som den styrka de följer upp. 7. Insatsstyrkans skyddsutrustning. – • kravallhjälm med visir • kravallssköld • kravallbenskydd • kravallaxel- och armskydd • kravallhandske • kroppsskydd 90, 94 eller motsvarande • batong, ej expanderbar. Utrustningens status ska kontrolleras före användning, soldat utan komplett fungerande utrustning får inte deltaga. SäkI G - 13 317 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll 8. Figurantstyrkans utrustning. – Figurantstyrkan och övningsledning bär utrustning inklusive skyddsutrustning enligt övningsledarens bestämmande. Figuranter utan särskilda skydd eller slagkuddar får inte söka fysisk konfrontation med kravallsoldater. De får dock kasta av övningledare fastställda föremål. 9. Konfrontation. – Kast av föremål får endast ske mot kravallsoldat som bär komplett skyddsutrustning och står i frontal färdigställning (visir nedfällt, sköld i färdigställning och kroppen frontalt riktad mot kastriktningen). Kravallsoldat ska upprätthålla frontalt färdigställning under hela övningsförloppet. Om färdigställning ej kan upprätthållas ska kravallsoldaten förflytta sig till skyddsställning. Skyddsställning är plats utanför kastavstånd eller i skydd från kast. Om fara uppstår, exempelvis varken färdigställning eller skyddsställning kan upprätthållas, ropas: ”Avbryt - Avbryt - Kastförbud!” Kast får endast genomföras efter det att säkerhetskontrollant givit tillstånd för kast. Innan figuranter får konfrontera sköldar ska säkerhetskontrollanten beordrat ”Kastförbud mot långsköldar!” gällande den del av baslinjen som ska konfronteras. Kravallsoldater får endast använda batongen mot fastställda batongmål. Slag får endast utföras i horisontellt. 318 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll Slag får endast utdelas mot sköldar. Säkerhetskontrollant beordrar när detta får ske. Slag eller kast av föremål får endast ske på ett sådant sätt att skada inte kan uppstå. Endast av övningsledaren fastställda kastföremål och tillhyggen får användas. Fordon 10. Säkerhetsavstånd. – Då fordon deltar fastställs säkerhetsavstånd till fordonet av övningsledare före övning. Säkerhetsavståndet ska, under det att fordonet framrycker, vara minst 1,5 m i sida och bakom fordonet samt med 45 graders vinkel minst 10 m framför fordonet. 11. Stoppsträcka och glidning. – Stoppsträcka och risken för glidning i sida med fordon ska beaktas på varje övningsplats. Vid oklara förhållanden ska aktuella risker fastställas genom provkörning med de förare som ska övas. 12. Säkerhetskontrollant. – Säkerhetskontrollant ska finnas på deltagande fordon. Säkerhetskontrollanten kan vara en särskild avdelad person. Säkerhetskontrollant kontrollerar att ingen befinner sig innanför säkerhetsavstånd innan framryckning påbörjas och under fortsatt framryckning. Säkerhetskontrollant ska med tydlig och känd signal stoppa framryckning vid bedömd risk för fara. 13. Samband. – Säkerhetskontrollant ska ha samband med besättningen. Finns internkommunikationsutrustning ska säkerhetskontrollanten vara inkopplad på denna. SäkI G - 13 319 Datum för utdrag: 14-03-26 26 Övning i upploppskontroll 14. Sekundärsplitterskydd. – Backspeglar, strålkastare och liknande detaljer ska täckas med transparant tjock plast som tejpas fast. Detta för att fånga upp glassplitter som kan uppstå vid oavsiktlig träff. 15. Sikt. – Om fordonets sikt begränsas av föremål får fordonet inte framföras innan sikten återställts. 320 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 27 Gravida eller ammande arbetstagare 1. Grunder. – Gravida kvinnor och de som nyligen fött barn eller ammar kan i vissa arbetsmiljöer vara utsatta för sådan exponering att den utgör en särskild risk för kvinnan eller fostret/barnet. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2007:5) ”Gravida och ammande arbetstagare” ska en riskbedömning göras av arbetsplatsen vad gäller arbetsförhållanden för gravida och nyblivna mödrar. Arbetsgivaren har ansvar för att denna riskbedömning av arbetsmiljön genomförs (under förutsättning att denne blivit informerad om graviditeten), om det finns kända eller misstänkta riskfaktorer. Arbetsgivaren ska därefter besluta vilka åtgärder som ska vidtas. I verksamheter och exponeringar enligt mom 2–4 bedöms dessa vara olämpliga för gravida eller ammande arbetstagare. Utöver nedanstående analyserade punkter finns ytterligare riskfaktorer som kräver en individuell riskbedömning (se FM råd och riktlinjer för gravida och ammande arbetstagare, HKV 2008-06-16 bet 16530:71379 eller emiliaportalen under rollportalen SÄKINSP). SäkI G - 13 321 Datum för utdrag: 14-03-26 27 Gravida eller ammande arbetstagare Gravida arbetstagare 2. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering under graviditet. – En gravid arbetstagare får inte delta i följande verksamheter • vistelse inom riskområdena för hörselskadligt impulsljud (vapen/ ammunition). Förbudet gäller såväl inre som yttre riskområde • verksamhet där impulsbuller, förutom skjutbuller, från slägga, slående mutterdragare med mera med ljudnivåer > 140 dBC • verksamhet där kontinuerligt buller, ekvivalenta ljudnivåer > 85 dBA under 8 timmar samt maximal ljudnivå >100 dBA, förutom enstaka kortvarig exponering förekommer • verksamhet där vibrationsnivåer över insatsvärdena för hand/arm eller helkropp, t ex i fordon och handhållna maskiner • verksamhet inom restriktionsområdet för högfrekvent elektromagnetisk strålning • R-tjänst såsom verksamhet med – radiakpreparat 2 – strålkälla Tl-204 – strålkälla Sr-90 – strålkälla Am 241 – strålkälla Cs-137 – strålkälla Co-60 – intensimeterprovare 25 och 27A – kontrollbricka I28 • C-tjänst såsom verksamhet med – övningsgas 211 – tårgas – sarinklorid – senapsgas 322 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 27 Gravida eller ammande arbetstagare – C-övningsämne röd – DS 2, materielsaneringsmedel • övning i upploppskontroll • överlevnads- och fångförhörsövningar • rök- och kemdykning • övning i isvak • fallskärmshoppning • färd i helikopter 1 • färd i bandgående fordon 1 • färd i stridsbåt och snabbgående småbåtar 1, främre delen av båten där besättningen befinner sig. 3. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering efter 24:e graviditetsveckan. – En gravid arbetstagare får efter 24:e graviditetsveckan inte delta i följande verksamheter utöver vad som anges i mom 2 • avancerad ridning, t ex terräng- och hoppridning • mast- och stolparbete • motorcykelkörning • övningar där kraftiga stötar kan förekomma, t ex i samband med viss trupptjänst inklusive firning och rapellering • fysiskt ansträngande arbete innefattande gående och stående under större delen av arbetsdagen, till exempel soldatprov, tungt fältarbete, hinderbana samt arbete i tung skyddsutrustning • transport i transportutrymme på stridsbåt och snabbgående småbåt • transport med större fartyg. 1. Gäller inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport. SäkI G - 13 323 Datum för utdrag: 14-03-26 27 Gravida eller ammande arbetstagare Ammande arbetstagare 4. Förbud mot deltagande i viss verksamhet och exponering under ammningsperioden. – En ammande arbetstagare får inte delta i • verksamhet med följande ämnen och kemikalier inom C-tjänsten – övningsgas 211 – tårgas – sarinklorid – senapsgas – C-övningsämne röd – DS 2, materielsaneringsmedel • rök- och kemdykning. 324 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 28 Närkamp Definition 1. Definition. – Närkamp: Enskilds soldats strid på korta avstånd med eller utan eldgivning. Begreppet närkamp omfattar i FM även laga befogenhetstekniker. Det vill säga grepptekniker, visitation, avlägsnade, omhändertagande samt användandet av handfängsel/batong med mera. Utbildning närkamp sker i fastställda block av särskilda närkampsinstruktörer. Detaljerade bestämmelser avseende närkampsutbildning regleras i MSS Funktionsplan närkamp. Kampsport och idrottsaktivitet med kamprelaterade moment regleras av FM IF. Idrottsutbildning/träning som inte är stridsrelaterad behöver inte ledas av närkampsinstruktör. Behörighet 2. Instruktörsbehörighet. – För att utbilda på närkamp i Försvarsmakten ska instruktören ha genomfört godkänd utbildning enligt MSS anvisningar eller på annat sätt vara validerad av MSS. SäkI G - 13 325 Datum för utdrag: 14-03-26 28 Närkamp Utbildning och övning 3. Övningar och utbildning med ingående närkampsmoment. – Närkampsinstruktör planerar och genomför dessa. Vid enklare omständigheter kan NK-instruktören, med bibehållet ansvar, överlåta genomförandet av vissa uppgifter till annan officer (se mom 4). 4. Övningar med ingående närkampsmoment och vid tillämpningsövningar. – Närkampsinstruktör får utse säkerhetskontrollanter i enlighet med SäkI. Säkerhetskontrollant ska själv genomfört minst i motsvarande utbildningsgrad som truppen övas i. Exempel: Vid övning i vakttjänst där greppteknik ingår ska truppen och säkerhetskontrollanten genomfört formell utbildning. 5. Specifika säkerhetsbestämmelser. – I övrigt ska MSS bestämmelser avseende närkampsutbildning och tillämpningsövningar följas. Träning 6. Träning och upprätthållande. – Träning bör planeras av närkampsinstruktör. Den kan genomföras av officer med lägst genomförd brukarutbildning, enligt FSS. Soldater kan träna självständigt, då enligt tydliga instruktioner. 326 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 28 Närkamp Utrustning 7. Skyddsutrustning. – Grundskyddet för soldaten under utbildning består av suspensoar/grenskydd och tandskydd. Tilläggsskydd i form av handskar och benskydd ska användas vid kontaktövningar då detta erfordras. Övrig skyddsutrustning som t ex hjälm, skyddsglasögon och kroppsskydd anpassas efter behov. I övrigt anpassas elevens utrustning så att skadliga föremål avlägsnas från kroppen. Vid tillämpningsövningar anpassas skyddet uppåt eller nedåt efter övningens förutsättningar, utformning och målsättning. Skyddsutrustning ska följa MSS bestämmelser. 8. Träningsutrustning. – Träningsutrustning består av mitzar/slagkuddar, övningsknivar, övningskäppar, vapenatrapper och övningsutrustning för vardagliga föremål. Träningsutrusning ska var hel och funktionsduglig och kontrolleras av instruktören innan användandet. Träningsutrustning ska följa MSS bestämmelser. SäkI G - 13 327 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 29 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning Vid utbildning och övning 1. Vid utbildning och övning i Sverige. – Säkerhetsföreskrifter som framgår av Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI-serien) ska i grunden tillämpas vid all utbildning och övning såväl i Sverige som i insatsområdet. Förbandschef får i särskild ordning besluta om tillämpning av nedan angivna undantag då denne anser att så behövs. Inför beslut ska förbandschef kontrollera syftet med verksamheten, övningsledarens respektive truppförande chefs kompetens, truppens utbildningsnivå, övningsplats samt övningsplan inklusive riskanalys. Beslut ska dokumenteras och arkiveras samt delges SÄKINSP MARKI och eventuella samverkande förband. Deltagare ska vara medvetna om att undantag från SäkI tillämpas. Genomförd utbildning eller övning där förbandschef i särskild ordning beslutat om tillämpning av dessa undantag, ska utvärderas. Efter genomförd verksamhet med undantag från SäkI ska en erfarenhetsrapport insändas till SÄKINSP MARKI. SäkI G - 13 329 Datum för utdrag: 14-03-26 29 Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning Vid insats i operationsområdet 2. Vid insats i operationsområdet. – SäkI ska i grunden tillämpas. Kontingentschef får, då situation så kräver, besluta om undantag enligt nedan under utbildning och insats. Beslut inklusive handlingsregler för nyttjande av undantag ska dokumenteras och arkiveras. Undantag 3. Beslutade undantag för förbandschefs tillämpning. – Trots bestämmelser i kapitel 6 får lasermätning utan filter för avståndsbestämning genomföras utan avlyst riskområde Mätning med laser ska i riskhänseende betraktas som skjutning i enlighet med 6:22. Beslut om mätning med laser, utan dämpfilter, utan att riskområde avlysts ska likställas med beslut om att bruka vapen. Risker för skador på såväl egen personal som annan personal inom riskområdet ska beaktas. Skador kan även uppstå på egen och annan personal till följd av oförutsedd reflektion då mätning genomförs i okänd miljö. Får inte tillämpas vid utbildning och övning i Sverige. 330 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 1 Publikationer som beslutas av chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion Militära marksäkerhetsinspektionen (MARKI) • Regler för militär markverksamhet, RMM. • Försvarsmaktens gemensamma bestämmelser för åtgärder mot brandoch explosionsfara, vattenförorening, kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor m m, BVKF. • Försvarsmaktens handbok Systemsäkerhet, H SystSäk. • Försvarsmaktens instruktion för förvaring och transport av explosiva varor, IFTEX. • Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition m m, SäkI-serien. • Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmaktens, H Elsäk. • Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon, FagF. Militära sjösäkerhetsinspektionen (SJÖI) • Regler för militär sjöfart, RMS. • Handbok Farligt Gods Sjö, HFGS. Militära flyginspektionen (FLYGI) • Regler för militär luftfart, RML. • Handbok för flygtransport av farligt gods, HFFG. SäkI G - 13 331 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 2 Skydd mot splitter och finkalibrig eld Skyddstjocklekar Av tabellen nedan framgår tjocklek på konstruktioner som skyddar mot splitter och eld från finkalibriga vapen med högst 9 mm kaliber. Angivna tjocklekar skyddar inte vid ihållande eldskurar mot samma punkt. Material Splittersäkertäckning, cm Skyddstjocklek mot finkalibrig eld resp splittersäkert bröstvärn, cm Betong- eller tegelmur – 30 Betong, stenrik 30 25 Sprängsten 25-50 kg välord- 40 nad utan genomgående fogar – Singel, makadam, stenskärv minst 5-15 cm 60 40 Grus, pinnmo – 40 Sand, färskt trä – 60 Tillstampad åkerjord – 80 Isblock, torrt trä (-virke) – 150 Mossjord, fuktig lera, packad snö – 200 SäkI G - 13 333 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel Felrapporteringsrutin (FERAM) FERAM ska • omfatta all ammunition utom robotammunition, undervattensvapenammunition och flygburen ammunition • säkerställa snabb och allomfattande rapportering av felfunktioner till Försvarets materielverk (FMV) • omfatta rapportering av felaktigheter som framkommer vid användning • omfatta rapportering av felaktigheter som framkommer vid transport, förvaring och handhavande • vara dubbelriktad med information även från FMV • registrera tillbud/olycka. FERAM ersätter inte rapportering enligt SäkI om olyckor eller tillbud. Rapportering Vid rapportering används blankett 4, som ingår i blankettset som kan användas för uttagning av ammunition och redovisning av ammunitionsförbrukning. Blankettens baksida används vid rapportering av fel. Ammunitionsdata framgår av framsidan. Texten ”Inträffat fel/Olycka/ Tillbud” finns tryckt på samtliga blanketter i setet. Tillämpligt alternativ ja/nej ska alltid fyllas i. Vid felrapportering ska man använda blankett 4 som utlämnas separat genom förbandets försorg. SäkI G - 13 335 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel 336 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel SäkI G - 13 337 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 3 Rapportering av ammunitionsfel Felrapportering av robotammunition, undervattensvapenammunition och flygburen ammunition Robotammunition Fel upptäckta i samband med skjutning av robot ska omedelbart anmälas till FMV eller till FMV representant om sådan är närvarande under skjutningen. Undervattensvapenammunition All rapportering av avvikelser vid nyttjande av undervattensammunition såsom torpeder, min- och minröjningsmateriel och sjunkbomber sker i marinens ärendehanteringssystem DIUS/M. Informationen i avvikelser för undervattensvapensystemen innehåller i regel sekretessklassad information och använder då H-skrivelse som informationsbärare med hänvisning i aktuellt DIUS/M ärende. Nödläge/larming sker enligt aktuellt förbands ordinarie rutiner och information kopplat till ärendet dokumenteras då initialt i direktrapport (DirR). Flygburen ammunition Felrapport insänds snarast direkt till FMV. Därefter upprättas snarast en materielfelrapport (MR) enligt Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst, RAFT (M7762–410190). Ansvarig för rapporteringen är chef för organisationsenhet som förfogar över materiel för flygverksamhet. 338 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel Vid olyckor och tillbud, utom vid sprängning av vapen med mindre kaliber än 20 mm Följande rapporteras vid olyckor och tillbud • utförlig beskrivning av förloppet samt olycksplatsens utseende före och efter olyckan • ammunitionens fullständiga egenskaps- och partibeteckning samt i förekommande fall laddningsdag, om möjligt även för ingående detaljer enligt förpackningens text. Är det osäkert från vilken förpackning den använda ammunitionen kommer, ska detta antecknas • hur länge har ammunitionen legat i förråd (förrådets beskaffenhet)? När togs den ur sin plomberade originalförpackning? • hur behandlades ammunitionen före olyckan (aptering med rör, sprängpatron, stubin, tändare, fyrkapsel, laddning, tempering, rörinställning)? Antal skott (handgranatkast) före olyckan? • har ammunitionen utsatts för sol, regn eller stark kyla under lång tid? Temperatur- och väderförhållanden? • i förekommande fall vapnets modellbeteckning, tillverkningsnummer (eldrörsnummer), elevation samt, vid skador på eldröret, skadornas ungefärliga läge, bland annat i längd • om skadorna på vapnet uppstått vid första skottet eller om detta varit onormalt kort, var vapnet torrdraget och visiterat före skjutning? • om onormal skottvidd eller sidavvikelse inträffat, hur stora var dessa? • om dubbelskott eller vapensprängning inträffat vid 12 cm granatkastare, har flera pjäser avfyrats samtidigt? SäkI G - 13 339 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel • har vapensprängning vid automatkanon inträffat efter klick, hur lång tid förflöt mellan klicken och sprängningen? Hur många skott hade skjutits med eldröret under dagen? Skottens fördelning i tiden? Hade eldröret kylts? • vilken utbildning har personalen på den skadade materielen? • kan någon förklaring till det inträffade anges? • namn, adress och telefonnummer på de personer, som kan lämna säkra upplysningar om händelseförloppet. Vid sprängning av vapen med mindre kaliber än 20 mm Vid sprängning av vapen med mindre kaliber än 20 mm ska följande rapporteras • vapnets modellbeteckning och tillverkningsnummer • ammunitionsslag och ammunitionens fullständiga egenskaps- och partibeteckning samt i förekommande fall laddningsdag enligt texten på förpackningen • om sprängningen inträffade vid första skottet, var vapnet urdraget och visiterat före skjutningen? • inträffade klick omedelbart före sprängningen? • har skottet närmast före sprängningen givit svagare knall och rekyl än normalt och har man i så fall undersökt om någon projektil varit kvar i loppet? • har särskild tröghet iakttagits vid omladdning och har man i så fall undersökt anledningen till detta? • har eldavbrott vid automatvapen inträffat omedelbart före sprängningen och har man i så fall gjort mekanismrörelse och undersökt anledningen till eldavbrottet? • har projektilen från skottet närmast före sprängningen med säkerhet träffat målet eller har man med säkerhet observerat nedslaget? 340 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 4 Rapportering vid olyckor och tillbud beroende på vapenfel • vilket blev träffresultat i den serie, då sprängningen inträffade eller – om sprängning inträffade vid första skottet – i närmast föregående serie med vapnet under samma dag? • beskriv så noggrant som möjligt omständigheterna i övrigt vid sprängningstillfället, till exempel om vapnet fallit till marken före skjutningen så att jord eller snö kunnat komma in i pipan? • var finns repeterinrättningen samt läskstången? • vilken skjututbildning hade skytten? • kan någon förklaring till sprängningen anges? • om vapnet efter sprängningen inte lämnats orört, ska följande uppgifter lämnas – har vapnet undersökts efter sprängningen? – vad har konstaterats i så fall? – har någon projektil tagits ur loppet och någon hylsa ur patronläget? – kan avlägsnade detaljer återfinnas, ska de förvaras tillsammans med vapnet tills orsaken till sprängningen har klarlagts • namn, adress och telefonnummer på de personer, som kan lämna säkra upplysningar om händelseförloppet. SäkI G - 13 341 Datum för utdrag: 14-03-26 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Arbetsgång vid övningsplanering Arbetsgången framgår av bild B5:1. Arbetsgång vid övningsplanering Steg 1 Klarlägg grundförutsättningar Steg 2 Genomför grundläggande övningsbedömning Steg 3 Detaljplanera övningen Steg 4 Förloppsanalys Identifiera brister Klarlägg möjliga avvikelser Bedöm risker Vidtag förebyggande åtgärder Utvärdera vidtagna åtgärder Steg 5 Fastställ risknivå (R) Inhämta tidsfaktor (T) Fastställ sjukvårdsberedskap Bild B5:1 Arbetsgång övningsplanering SäkI G - 13 343 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Steg 1 Klarlägg grundförutsättningar för övningen Tag fram förutsättningar för att bedriva övningen i form av uppgift, mål för övningen, resurser med mera. Dessa utgör sedan ingångsvärden för den grundläggande övningsbedömningen. Steg 2 Grundläggande övningsbedömning Genomför grundläggande övningsbedömning. Syftet med den grundläggande övningsbedömningen är att klarlägga förutsättningen för att genomföra övningen på ett säkert sätt. Värdera inledningsvis övningens svårighetsgrad, dvs sammanvägningen av de grundläggande övningsfaktorerna. Avgör om utbildningsnivån hos övningsdeltagarna samt om kompetensen (och numerären) i övningsledningen är i nivå med övningens svårighetsgrad. Om så inte är fallet vidtas en eller flera av följande åtgärder innan övningen • förändra övningens svårighetsgrad • höj övningsdeltagarnas utbildningsnivå • öka övningsledningens kompetens eller numerär. Det är viktigt att kontrollen/bedömningen av utbildningsnivå och kompetens sker på individnivå och inte kollektivt. 344 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Steg 2 Grundläggande övningsfaktorer Övningsledningens kompetens Övningstyp Funktionsföreträdare Förbandsinstruktörer Biträdespersonal Säkerhetspersonal • Verksamhet med vapen och am • Marsch- och grupperingsövning • Övergång av vattendrag • Annan verksamhet • Kombination av ovanstående + Övningsuppläggning • Kort eller lång övning • Formell eller tillämpad övning • Momentvis eller sammanhängande övning • Annan övningsuppläggning Övningsdeltagarnas utbildningsnivå Truppförande chefer Personal i olika funktioner Antal deltagare • Få eller många Bild B5:2 Grundläggande övningsbedömning Steg 3 Detaljplanering av övning Steg 4 Momentanalys Delsteg 1 Identifiering av brist samt klarläggande av möjliga vådahändelser Sök, utgående från den beskrivna verksamheten i momentet, systematiskt efter brister hos varje bas- och omständighetsfaktor. Klarlägg möjliga vådahändelser som kan inträffa på grund av den funna bristen. SäkI G - 13 345 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Vådahändelser kan genereras av • en brist hos en basfaktor • en brist hos en basfaktor vilken påverkar en eller flera andra basfaktorer • friktioner mellan basfaktorer • en eller flera omständighetsfaktorers påverkan på en basfaktor. Utför bristinventering samt klarlägg möjliga vådahändelser • för varje moment i övningen • i samordningen mellan olika moment som genomföras samordnat till tid och/eller rum • för verksamheter som över tiden genomförs parallellt med momentet • i förekommande fall för verksamhet som genomförs mellan momenten. Delsteg 2 Bedömning av risk för vådahändelse Bedöm sannolikheten för att vådahändelsen inträffar. Bedöm även konsekvensen av vådahändelsen. Sammanväg bedömd sannolikhet och konsekvens. Det sammanvägda resultatet utgör risken. Risken utgör underlag för att bedöma om vådahändelsen måste förebyggas eller inte. I processen kan följande matris utgöra ett stöd. Låg sanno- Hög sannolikhet likhet Liten konsekvens B M Stor konsekvens M E Bild B5:3 Riskmatris 346 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Risker kan hanteras/förebyggas på följande sätt • risker, som innebär hög sannolikhet och stor konsekvens, elimineras (E) • risker, som innebär hög sannolikhet och liten konsekvens eller liten sannolikhet och stor konsekvens, motverkas (M) • risker, som innebär liten sannolikhet och låg konsekvens, bevakas (B). Eliminering av en risk sker genom att helt ta bort sannolikheten för att vådahändelsen ska inträffa och/eller genom att ta bort konsekvensen av densamma. Det säkraste och mest eftersträvansvärda är att helt ta bort den brist som genererar risken för den möjliga vådahändelsen, vilket medför att ingen risk kvarstår. Ett alternativ till att eliminera en risk är att reducera den till en risk som motverkas eller bevakas. Strävan ska härvid vara att reducera risken till en risk som ska bevakas, det vill säga en risk med låg sannolikhet och liten konsekvens. Rent generellt kan sägas att det finns många sätt och metoder för att minska sannolikheten, men få för att minska konsekvensen. Motverkan av en risk sker genom att sannolikheten minskas eller genom att minska konsekvensen av vådahändelsen. Bevakning av en risk kan bland annat ske genom att orientera övningsdeltagarna om risken. Delsteg 3 Dokumentation av identifierade vådahändelser som kräver riskreducering samt klarläggande och arkivering av bakomliggande orsaker till brister Alla, möjliga, vådahändelser som man efter bedömning har funnit innehålla risker som ska åtgärdas tas med till delsteg 4. De bakomliggande orsakerna till upptäckta brister noteras och tas med till utvärdering av verksamhetssäkerheten efter genomförd övning. Orsaker till bristerna ska åtgärdas för att motverka bristernas negativa påverkan på SäkI G - 13 347 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering den kommande utbildningsverksamheten. Detta förfaringssätt är avgörande för möjligheten att på lång sikt höja verksamhetssäkerheten vid förbandet. Delsteg 4 Vidtagande av förebyggande åtgärder samt utvärdering om åtgärderna är tillräckliga Klarlägg nu möjliga förebyggande åtgärder som kan reducera sannolikheten för och/eller konsekvensen av risken hos varje vådahändelse som tagits med från delsteg 3. Förebyggande åtgärder som riktas direkt mot att ta bort bristen torde vara det mest effektiva och säkraste sättet, vilket gör att ingen risk kvarstår eftersom sannolikheten för att det kan inträffa är noll. Att motverka bristen innebär följaktligen att man reducerar eller tar bort sannolikheten. Bedöm därefter om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att eliminera, motverka eller bevaka risken för vådahändelsen. Om så inte är fallet klarläggs och väljs ytterligare förebyggande åtgärder för att reducera risken. Därefter bedöms återigen om åtgärderna är tillräckliga. Bedöms risken för vådahändelserna inte kunna elimineras, motverkas eller bevakas i tillräcklig stor utsträckning så ska övningen eller momentet planeras om eller ställas in. Exempel på åtgärder som reducerar sannolikhet kan vara • utbildning • förövning av moment • förbättring av utbildningsanordning • vård av materiel/genomförande av materielkontroller • förändring, helt eller delvis, av övningsförlopp/-moment • förändring av övnings- eller utbildningsmetodik • tillförsel av säkerhetspersonal 348 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering • begränsning av tidskrav • annan åtgärd. Åtgärder för att reducera konsekvenser kan vara användande av skyddsutrustning. Observera att en vådahändelses risk som motverkas ofta också måste bevakas om inte sannolikheten för att den ska inträffa helt tagits bort. Steg 4 Delsteg 1 Identifiering av brister samt klarläggande av möjliga avvikelser Basfaktorer Personal Omständighetsfaktorer Stridsvärde • Hälsoläge • Viloläge • Mat • Dryck • Säkerhetspersonal • Funktionsföreträdare • Förbandsinstruktörer • Övningsledare/delövningsledar e • Övningsdeltagar e/ befattningsha vare Materiel • Status • Komplexitet Utbildningsanor dningar och utbildningsmateriel Miljöfaktorer • Temperatur • Vind • Sikt • Nederbörd • Terräng Delsteg 2 Bedömning av risk för avvikelse • Status • Antal Delsteg 3 Dokumentation av identifier ade avvikelser som kräver riskreducering samt klarläggande och arkivering av bakomliggande orsaker till brister Säkerhetsmaterie l • Status • Antal Stabs- och materiel publikationer • Aktualitet • Tillräcklig information Delsteg 4 Vidtagande av förebygg ande åtgärder samt utvärdering om vidtagna åtgärder är tillräcklig a Andra faktorer • Enligt övningsledar en Nej Ja Steg 5 Bild B5:4 Identifiering möjliga vådahändelser och orsaker till dessa Bedömer övningsledaren att åtgärderna för att motverka riskerna är otillräckliga, ska övningen planeras om eller ställas in. SäkI G - 13 349 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Steg 5 Bedömning av riskfaktor samt fastställande av sjukvårdsberedskap Riskfaktor Utgångspunkten för bedömning av riskfaktor (R) är de kvarstående risker som ska motverkas eller bevakas. En risk som efter det att förebyggande åtgärder vidtagits har låg sannolikhet och liten konsekvens innebär att riskfaktor 1 (R1) föreligger. En risk som efter det att förebyggande åtgärder vidtagits har en liten konsekvens men en relativt hög sannolikhet utgör riskfaktor 2 (R2). En risk som efter det att förebyggande åtgärder vidtagits har en relativt stor konsekvens men liten sannolikhet utgör riskfaktor 3 (R3). Låg sanno- Hög sannolikhet likhet Liten konsekvens Stor konsekvens B R1 R2 M R3 M Bild B5:5 Matris för fastställande riskfaktor En ursprunglig risk vars sannolikhet och konsekvens helt har tagits bort genom vidtagna förebyggande åtgärder påverkar ej riskfaktorbedömningen. Sjukvårdsberedskap Den största riskfaktorn under övningen styr tillsammans med tidsfaktorn (transporttid till kvalificerad sjukvårdinrättning) sjukvårdsberedskapen, se kapitel 10. 350 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Steg 5 Inhämta tidsfaktor T1 T2 T3 Bedömning av riskfaktor R1 R2 R3 Fastställande av sjukvårdsberedskap Sjukvårdsberedskap I Sjukvårdsberedskap II Sjukvårdsberedskap III Bild B5:6 Fastställande av sjukvårdsberedskap I bedömning som syftar till att fastställa sjukvårdsberedskap ingår även att (t ex i samråd med förbandsläkaren - motsvarande) uppskatta volymen av sjukvårdsberedskapen. Denna omfattar t ex hur många och slag av sjuktransportfordon och hur stor personalstyrka som erfordras för beredskapen samt på hur många platser de ska utgångsgrupperas. Vid vissa övningar är riskfaktorn/sjukvårdberedskapen fastställd, dessa framgår av aktuell del i SäkI-serien. Beslutad riskfaktor och sjukvårdsberedskap samt dragna slutsatser ska dokumenteras. Riskanalys vid övningens början Klarlägg vid övningens början om förändringar, i form av nya brister eller ny inverkan, har uppstått hos de grundläggande övningsfaktorerna, basfaktorerna och/eller omständighetsfaktorerna. Klarlägg därvid om ytterligare möjliga vådahändelser kan uppstå. Om möjliga vådahändelser bedöms kunna uppstå upprepas arbetsprocessen med riskanalysen enligt steg 4 och 5. SäkI G - 13 351 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 5 Exempel riskanalys vid övningsplanering Riskanalys under övnings genomförande Bedöm fortlöpande eventuella brister, vid förändringar av basfaktorer och/eller omständighetsberoende faktorer, som kan påverka verksamhetssäkerheten. Vidta erforderliga åtgärder för att förebygga vådahändelser. Utvärdering av verksamhetssäkerheten efter genomförd övning Vid utvärdering av övning/verksamhet ska måluppfyllnad/brister avseende verksamhetssäkerheten ingå. Härvid behandlas eventuella problem, resursbrister, oklarheter i instruktioner, rutiner, beslutsgångar m m. Utvärderingen, tillsammans med i momentanalysen framkomna bakomliggande orsaker till brister, ska ge underlag för beslut om åtgärder inom enheten för att uppnå ökad verksamhetssäkerhet vid påföljande övning/ övningsmoment eller annan verksamhet. Erfarenheter som bedöms ha betydelse för andra enheter sammanställs och rapporteras till närmaste högre chef med förslag till säkerhetshöjande åtgärder. Förbandschef vidarebefordrar förslag till säkerhetshöjande åtgärder enligt FM MM kapitel 9 då åtgärderna bedöms vara tillämpliga även vid andra förband/skolor. 352 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA Risk för brand och brandspridning Avgörande faktorer för uppkomst av brand och brandspridning är vind, luftens relativa fuktighet, värme samt mängden bränsle och bränslets torrhet. Under gynnsamt väder för uttorkning (blåsigt, låg luftfuktighet och varmt) kan brännbarhet på hyggen och skogsmark med lavväxtlighet uppnås efter cirka två dagar efter en genomfuktning medan det i mer slutna skogstyper kan ta cirka en vecka. Brandrisken kan redan vid 10-tiden på förmiddagen nå höga värden, men de högsta värdena nås normalt mellan klockan 14.00–17.00. En pyrande eld som startas utan att det syns på morgonen kan komma att flamma upp på dagen. Det kan därför vara bättre att förlägga verksamhet som kan ge upphov till brand till kvällstid eftersom nattens och morgonens högre luft- och markfuktighet bromsar eventuella pyrande bränder. En ”normalintensiv” brandfront med 2–3 m höga flammor kan stoppas av en väg eller ett bredare dike, men risken är stor att elden vid torra förhållanden förs vidare genom att brinnande material blåser över. Brandriskprognoser och bedömning av brandrisk Nuvarande system med brandriskprognoser, se 13:2, är ett bra hjälpmedel, men systemet har en viss eftersläpning och stora lokala variationer kan förekomma. För att erhålla en större säkerhet lokalt kan brandriskprognosen kompletteras med en kontroll på plats inom målområdet. Efter en undersökning av områdets växtlighet, förna, humuslager, annat bränsle (hyggesrestar, omkullfallna träd m m) och topografi bestäms kontrollytorna där det bedöms att risken för uppkomst av brand är störst. SäkI G - 13 353 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA Kontrollen ska inte göras för tidigt på morgonen eftersom brandrisken stiger snabbt under förmiddagen. Vid antändningsförsök bör nedanstående metod användas: 1. Gör antändningsförsöket med tändstickor. 2. För ned den brinnande tändstickan en liten bit i ytskiktet. 3. Om antändningsförsöket misslyckas gör ytterligare försök på nya fläckar, dock högst fem gånger. Marken bedöms som brännbar om tändstickan förmår antända ytskiktet och sprida sig med en radie > tre dm. 4. Antändningsförsöket och lyckade antändningar släcks noggrant med vatten från en strilkanna. Om markvegetationen, trots upprepade försök, inte kan antändas med tändsticka, torde den inte heller kunna antändas på annat sätt. Olika brandförlopps påverkan på OXA Vid en skogs- eller gräsbrand passerar brandfronten normalt en enskild punkt i terrängen på 2–3 minuter. I detta fall avges i regel inte tillräckligt mycket värmeenergi för att starta en reaktion i eventuella OXA. Mängden grövre brännbart material på marken som fortsätter brinna efter brandfrontens passage är av avgörande betydelse för risken att OXA exploderar (deflagrerar eller detonerar). Sådant material kan till exempel vara nedfallna döda grenar, döda liggande trädstammar, hyggesrester med mera. Viktigast för eldens spridningsfömåga är dock det finfördelade material av olika mossor och lavar samt förna av blad, barr och finkvist. Om underliggande humuslager är tillräckligt torrt kan en glödbrand uppstå som varar i flera dagar. En sådan brand alstrar tillräcklig värmeenergi för deflagration eller detonation i OXA. Detta kan göra eftersläckningsarbete riskabelt. Glödbrand visar sig i form av rökar. 354 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA Risker vid brand i område där OXA kan förekomma Vid brand överförs värmeenergi, bland annat till OXA på marken eller strax under markytan. OXA kan deflagrera1 eller detonera från minuter upp till flera dagar efter det att området är övertänt. Vid brand deflagrerar eller detonerar OXA innehållande sprängämne oftast genom reaktion av sprängämnet i verkansdelen. Det är mindre sannolikt att reaktionen erhålls ”på avsett sätt” det vill säga genom att tändämnet i tändsystemet startar tändkedjan. Vid riskbedömning ska man utgå från att OXA detonerar, varvid riskområde enligt SäkI Amröj, kapitel 4 gäller. Stor noggranhet vid planläggning och genomförande av ammunitionsröjning på skjutfält minskar riskerna för exploderande OXA vid bränder. Exempel på åtgärder mot brand i målområde med OXA Följande åtgärder beaktas vid underhåll och utveckling av skjutfält/målområden, se SäkI Amröj 1:14 • skapa förutsättningar för en snabb och säker släckningsinsats • anskaffning av splitterskyddade fordon med vattenkanon eller skumsläckningresurser och personlig skyddsutrustning för den personal som ska utföra brandsläckning • borttagning av brännbart material såsom hyggesrester m m • kontrollerad avbränning av markvegetationen där så är möjligt. Avbränning ger ett förbättrat brandskydd i upp till tio år. Avbränning bör användas i största möjliga omfattning och planläggas i samverkan med den kommunala räddningstjänsten. Risken för exploderande OXA ska beaktas • på särskilt brandfarliga platser kan sprinklersystem, diken, uppgrusning m m utföras 1. Deflagration innebär ett långsammare reaktionsförlopp i sprängämnet än detonation. SäkI G - 13 355 Datum för utdrag: 14-03-26 Bilaga 6 Underlag för planläggning av åtgärder mot brand i målområde med OXA • utbyggnad av vägsystem och säkerställande av vattentillgång vid brandsläckning • utbyggnad/förbättring av brandgator runt målområden eller delar av målområden. Dessa brandgator/begränsningslinjer anläggs utanför riskområdet för OXA. 356 SäkI G - 13 Datum för utdrag: 14-03-26
© Copyright 2024