1. No category

Ledare: "Gamlingarnas"
teknikkamp inleds
Åsa Sundberg om
sina första 100 dagar
på Teracom
Fyra tungviktare
skapar United Screens
1
Den sömlösa
teknikutmaningnen
april-maj – 2013
Kanalernas utveckling
och programtrender
sedan 90-talet
Exakt Media AB
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
Telefon: 08-455 67 70
Fax: 08-658 43 46
E-post: info@exaktmedia.se
Ansvarig utgivare:
Malin Svenberg
Telefon: 08-455 67 76
Mobil: 070-668 44 99
E-post: malin.svenberg@exaktmedia.se
Chefredaktör:
Mats Sjödin
Telefon: 08-455 67 77
Mobil: 070-797 36 86
E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se
Redaktör:
Frida Nyvinger
Telefon: 08-455 67 75
Mobil: 070-565 67 75
E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se
2
Prenumeration: Jenny Stenberg
Telefon: 08-455 67 71
E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.se
1
Redaktionsråd
2
Redaktionsrådet ger stöd i övergripande
frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer:
3
1. Stefan Trampus
Com Hem
4
2. Karin Zingmark
Viasat
6
3. Åsa sundberg
Teracom Group
4. Stefan Widmark
Mannheimer Swartling
5
7
5. Anders Sjöman
Voddler
6. Helene Miksche
Com Advokatbyrå
9
7. John Nordin
Canal Digital
8
10
8. Ulrika Matsgård
Telia Broadband Services
9. Märta Rydbeck
Dealdonegood
10.Johan Brunnberg
Stelacon
Prenumeration 4 970 kr +
moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två
gånger/vecka. Prenumerationen
betalas i förskott och kan endast
avslutas vid periodens slut, det
går dock bra att byta mottagare
under prenumerationsperioden.
TV-Nyheterna skyddas av upp­
hovsrättslagen. Det är inte tillåtet
att vidarebefordra eller på annat
sätt mångfaldiga innehållet utan
redaktionens tillåtelse.
Utgivning 6 nr per år.
Detta nummer är presslagt
XX april 2013.
LEDARE
“Gamlingarnas” teknikkamp inleds
3
Åsa Sundberg har nu gjort över 100 dagar
på sin post som ny koncernchef för Teracom
Group. Efter att ha passerat denna milstolpe
har hon låtit sig intervjuas av TV-Nyheterna
om Teracoms och Boxers roll på TVmarknaden i dag och kommande framtids­
planer, stora som små.
Den ökade konkurrensen ser Åsa Sundberg positivt på, åtminstone till 99 procent,
men det ställer också krav på ”gamlingarna”
i branschen. Etablerade bolag måste hänga
med i utvecklingen för att behålla sin plats
och sina kunder, det är en verklighet Teracom med andra står inför.
Den kanske mest påtagliga utmaningen
just nu ligger i en välutformad teknik för
att kunna leverera sitt utbud i alla skärmar
där TV-tittaren går att nå. Aldrig förr har
svenskar­na sett så mycket TV som nu, på
stor skärm, dator, platta och mobil – i allt
större utsträckning flera samtidigt.
TV-Nyheterna har därför också suttit ner
med SVT och TV4 för att se hur de valt att
bygga sina plattformar utifrån det nya land
skap som tar form och hur de går till väga
för att knäcka nötterna, som problemfri TVstreming i Androidtelefoner.
Dessutom börjar nu lagstiftningen, så gott
den kan, följa med i den snabba förflyttningen till nya skärmar. Regeringen har lagt
fram en proposition som ska underlätta för
TV-leverantörerna att erbjuda samma utbud
på andra plattformar än den traditionella.
Med generösare licensavtal där rättigheterna ska gälla också on demand, hoppas
regeringen att den svenska kulturskatten i
rörlig bild ska kunna nå fler.
För de stora leverantörerna erbjuder i
dag i princip samma utbud på webben som
på traditionell TV, i den utsträckning de
får. I en årlig rapport gjord på uppdrag av
Myndigheten för radio och TV syns trenden
tydligt att utbudet på internet ökat de
senaste åren, men också att TV-kanalerna
genomgått vissa individuella förändringar.
Kent Asp, ansvarig för sammanställningen
av rapporten berättar om hur TV4 ändrat
profil det senaste decenniet, vilka underhållningsprogram som är trendiga just nu och
vad en traditionell kanal kan sända för att
anses vara en ”riktig” kanal.
Mats Sjödin
Chefredaktör
FRAMTIDENS TV-TEKNIK
Den sömlösa teknikutmaningen
Webben har blivit en självklar marknad att finnas på för de traditionella TV-distributö­
rerna, och nästa fönster som används allt mer är mobiltelefonen och plattan. Rättigheter
åt sidan, denna spridda distribution av program och klipp kräver en väl utarbetad teknik
och TV-nyheterna har pratat med de största aktörerna SVT och TV4 om hur de gått till
väga för att utforma sina plattformar.
4
SVT, som enligt alla nygjorda undersökningar är det programföretag
som lockar flest tittare på webben,
genomgick under hösten ett byte av
teknikleverantörer, något som väckte
viss uppmärksamhet. Efter många
år med samma samarbetspartner
utsågs en ny, vilket ganska snabbt
visade sig påverka TV-tittarna.
De som tidigare kunnat ta del av
Sveriges Televisions material på sina
Android-telefoner, stötte plötsligt på
problem.
– Android har olika videostöd i
olika versioner av operativsystemet,
så när vi lanserade SVT Play på den
nya plattformen hade vi flera olika
sätt att leverera video till Android.
De nyare versionerna av Android
stöder HLS-video i webbläsaren,
precis som Iphone, så planen var
att använda den tekniken för alla
versioner som kunde spela upp den.
Det var det här som inte fungerade
som vi hade tänkt. Stödet för HLSvideo var olika hos olika tillverkare,
trots att de alla använde Androidversioner som enligt specifikationen
klarar HLS-video. Dessutom gav vår
lösning för äldre Android-versioner
inte tillräckligt bra videokvalitet.
Därför tänkte vi om för att hitta en ny
lösning som skulle funka bra för alla
som kan använda den, säger Anders
Hebert, teknisk projektledare på
SVT, till TV-Nyheterna.
Bytet, som orsakade vissa problem och för SVT:s del innebar en hel
del arbete för att nyanpassa sig, var
dock ett välgrundat val.
– Vi lyder ju under Lagen om offentlig upphandling, vilket innebär
att vi måste upphandla om avtal
och lägga fram ett upphandlingsun-
vägen med en nätkapacitet som går
upp och ned, det är vad TV-tittaren
förväntar sig.
Små snuttar nya modellen
derlag. Så kort sagt lägger vi ut en
kravspecifikation, som olika aktörer
får svara på och i den jämförs exem­
pelvis pris, prestanda och andra
faktorer, förklarar Anders Hebert.
Flaskhalsar när näten
inte pallar trycket
5
När en sådan upphandling senast
skedde för fem år sedan vann Qbrick,
men denna gång gick avtalet till
Akamai.
– Vi fick sätta oss ned under upp­
handlingsarbetet och fråga oss vad
vi ser de närmsta åren framöver, vad
vi vill uppnå och vilka förändringar vi
tror kommer att ske. Det gjorde att
vi också passade på att byta en del
tekniska sätt att leverera video på,
säger Anders Hebert och fortsätter:
– Vi har krav på att kunna leverera
stora mängder data till många samtidigt. Något som vi sett när vi sänt
de stora sportmästerskapen och folk
tittar mer på webben, är att det lätt
kan bli flaskhalsar och det är inte bara
hos leverantören som distribuerar,
utan även nätverk i en stad kan vara
snudd på fulla, när det ska rotas via
punkter på nätet som inte riktigt pallar
trycket. Därför lade vi stor vikt vid en
skalbarhet, att när många försöker
titta på samma sak samtidigt måste
man kunna hitta flera olika vägar att
leverera på för att lyckas nå fram till
de personerna.
Och det var till viss del därför SVT
bytte streamingteknik, menar Anders
Hebert, eftersom den gamla tekniken
var förlegad. I dag ska mobila nätverk
kunna fungera när du sitter på en
buss och passerar olika master på
Det här nya sättet SVT nu levererar
video på går ut på att mottagaren tar
emot små snuttar i stället för en hel
fil. Varje gång man hämtar en sådan
videosnutt så kollar den efter hur bra
det gick förra gången, hur mycket
data som kundes ta emot och hur
mycket data som kunde spelas upp.
De här små videosnuttarna hämtas då via HTTP som är i stället för
RTMP, vilket var den gamla tekniken.
Hela internet i princip är byggt för
HTTP från början, så därför är det
enklare att leverera video på samma
sätt, förklarar
Anders Hebert.
– Det vi byter
från är ett flashstreamingformat
och det vi byter
till är också ett
flashstreamingformat, men
det här är relativt nytt och det är inte
så många som använder det. Av de
stora tror jag att vi är först ut i Sveri­
ge.
snuttar, är standardformatet för
App­les iOS, berättar Anders
Hebert, och därigenom menar
han att principen som sådan är
utbredd över hela världen. Android
å andra sidan har inte en standard
för alla versioner och därav problemen. Men att hitta en lösning för
Android-användare är ändå en
ansträngning som SVT statistiskt
sett är tvungna att göra.
– Av de som använder våra tjäns­
ter så är det fler iPhones än And­
roid, men det är många Android
också, så det går inte att strunta i
den gruppen användare, säger han.
Så efter missberäkningen änd­
rade SVT strategi.
– Det vi gör nu är att vi tar vår
Av de stora tror jag vi är
först ut i Sverige
Antalet Android-användare
värda ansträngningen
Tekniken, att hämta korta video­
flashvideospelare och packar om
den till en liten app för Android.
Det är egentligen vår gamla flashspelare som vi gjort en app av. Men
vi är inte klara med det. Det sätt
vi har valt att bygga spelaren på
fungerar inte på alla Android heller,
men det fungerar för de allra flesta
och vi jobbar hela tiden för att
kunna bredda oss ytterligare.
TV4 tidigt ute med mobile first
TV4 säger sig tidigt ha upptäckt att
mobiltelefonen skulle bli nästa föns­
ter för TV-tittarna. Därför arbetade
de för drygt tre år sedan fram en
modell som skulle göra det enklare
att hantera alla de nya deviser som
användarna började använda.
– Redan då fanns iPhone och
Android ute på marknaden och tablets var på gång. Vi bestämde oss
– Det innebär att vi inte behöver
göra back-end-arbete som att bygga
listningar, vyer, spelare och utsöknin­
gar, utan det är färdigt. Det har
gjort att vi kan bygga saker mycket
snabbare, släppa in andra utvecklare
och till exempel om någon skulle vilja
bygga en Let’s Dance-app baserat
på det innehåll vi har så skulle de
smidigt kunna göra det.
Sömlöst samspel allt viktigare
TV-tittande på mobilen har snabbt
ökat hos TV4 och anledningen tror
och sedan troligtvis öka ännu mer.
Det är ju smidigt att använda sig
av när man är i rörelse, men också
att allt oftare koppla upp mot andra
skärmar.
Amerikanska Netflix är en inspiration vad gäller just sömlöst byte
mellan plattformar för TV4.
– Vad Netflix har är ju funktionen
att om du börjat titta på ett klipp
i mobilen och sedan slår på TV:n
hemma, så börjar klippet på samma
ställe i det nya fönstret där du
slutade titta. Det vill vi också göra,
men det förutsätter att funktionerna
kommer samtidigt, både i webb och
mobil.
HTML5 den potentiella lösningen
6
därför för att förbereda vår teknik för
en framtid där varje device i princip kan vara en TV-skärm. Det var
dessutom i samma veva som vi höll
på att bygga om, så vi byggde ett så
kallat API, ett tekniskt gränssnitt för
innehåll. Och nu när vi fått ett API på
plats, så kan vi enkelt bygga lösningar för andra typer av devicer, säger
Per Åström, teknikchef digitala medier på TV4-Gruppen och fortsätter:
Per Åström är möjligheterna att
kunna konsumera rörlig bild mer lättillgängligt både i och utanför hemmet, men också allt mer i samspel
med andra skärmar.
– TV i mobiler har vuxit väldigt
starkt och ser man till antal startade
strömmar vi har på TV4 digitala
medier så växer andelen mobilt fort.
Någon gång kommer den passera
hälften av alla startade strömmar
Ett sätt att uppnå en väl integrerad
struktur kan vara HTML5-video, en
kommande standard som alla just nu
pratar om och som är på väg att bli
nästa mall för hur hela webbsides­
språket ska skrivas.
– De hade en tidigare beräkning
om att standarden skulle vara färdig
2022 men de har nu bytt strategi.
De ser standarden som under ständig utveckling så den kommer aldrig
att bli “klar” i den bemärkelsen, men
det finns delar som är färdiga redan
så den är igång. Och det som finns,
som är intressant för oss, är vad
man brukar kalla en videotagg. Så i
stället för att du måste bädda i flash-
spelare som ett videofönster så kan
du bara konstatera att ”det här är
video” och sedan lägga dit en länk
till var videon finns någonstans, på
samma sätt som man gör med bilder
till exempel, förklarar Anders Hebert.
Han tycker att HTML5 målas upp
som en suverän lösning, men det
har ännu inte kommunicerats vilken
typ av video som ska stödjas för
vald webbläsare, vilket kan ställa till
problem för SVT.
– Olika webbläsare har valt olika
codecs för video och det som sätter
flest käppar i hjulet för vår del, det
är att det bara är nedladdningsbar
video. Vi videoströmmar ju, men
till exempel Youtube har nedladd­
ningsbar variant, så kallad progressive download. Om du pausar ett
Youtube-klipp så fortsätter ju den
att buffra och ladda klart, och vad
den egentligen gör är att den hämtar
hem hela filen till din dator.
Youtube-modellen inget för SVT
Att använda den så kallade Youtubemodellen är inte heller något som
SVT av rättighetsskäl kan använda
sig av, varken nu eller i framtiden.
– Det är ingen som låter oss
publicera program på det sättet,
för i praktiken laddar man hem och
sparar hela videofilen på datorns
hårddisk.
Själva HTML5-standarden, har
7
ännu inget streamingformat. Däremot är beslut om ett sådant på gång,
menar Anders Hebert, och man
arbetar med att hitta en gemensam
standard till de största leverantörerna.
– Det är nog ingen som ifrågasätter vad standarden kommer att bli,
utan det är nog bara en tidsfråga. Vi
vill ju att det blir just det, en öppen
standard som fungerar i alla webb­
läsare, och det vill ju tillverkarna
också. Så det är egentligen ingen
som kämpar emot, säger han.
Även om det i dagsläget är ovisst
vilken typ av modell nya HTML5
kommer att lämpa sig bäst för, tror
Anders Hebert att både SVT:s variant och progressive download kommer att ha en framtid.
– Jag skulle nog tro att ett adaptivt videoformat som MPEG-DASH
kommer att bli modellen för vår typ
av innehåll. Progressive download i
HTML5 fungerar redan nu, även om
de inte är riktigt överens om vilken
codec som ska användas. Progressive download är också så pass
enkel ur ett producentperspektiv,
så den kommer nog fortsätta vara
en standard i kortformat, som för
filmtrailers och liknande. Men när
det kommer in mer broadcast-tänk
och man distribuerar program som
kräver vissa typer av rättigheter och
krypteringsmöjligheter, så tror jag att
alla kommer att samlas kring MPEGDASH, vilket är den standard som
tros bli antagen för strömmade video
i HTML5.
TV4:s reklam i vägen för
HTML5-tekniken
TV4 är inte heller främmande för
den nya standarden. Tvärtom, de har
redan börjat köra HTML5.
– Ja, vi kör redan HTML5 och
alla våra sajter är HTML5. Sedan
har HTML5 en videodel, ett videostöd, med det är inte tillräckligt
omfattande ännu. Korta klipp på TV4
som du ser i din mobil, det är en
HTML5-spelare, berättar Per Åström
och fortsätter:
– Det som dock inte fungerar
är live-video, annonsvisningar och
DRM. Och eftersom det är en stor
del av vår intäktskälla på TV4, så
väljer vi att bara visa korta klipp i
HTML5. Men HTML5 får bättre och
bättre stöd för video, så det kommer
om några år, och till dess kommer
vi satsa på att bygga appar och få
webb och mobil att synkronisera,
avslutar han.
Du har väl inte
missat att anmäla dig
till TV-Dagen?
Utöver de drygt 100 beslutsfattare från branschen som redan har anmält sig möter du bland andra:
Malte Andreasson
United Screens
Michael Turner
Magine
Asanga Gunatillaka Mats Caneman
Com Hem
SVF / Walt Disney
Eva Hamilton
Rikard Steiber
Ove Anebygd
Mikael Färjsjö
Magnus Anshelm
Stefan Widmark
Sveriges Television
Telenor
MTG
MMS
Ericsson
Mannheimer Swartling
www.tv-nyheterna.se/seminar
Streamingteknik sammanställd ”karta”
TV4
Videoplattform:
Vimond
Streamingleverantör:
Akamai
Programmeringsspråk:
Ruby
Sökmotor:
Solr
Teknik för TV i mobilen, iOS
respektive Android:
Samma videoplattform och samma streamingleverantör, dock skiljer “kodningsprofilerna” sig lite åt, alltså de inställningar
som görs för den strömmande videon, till exempel bitrate, bildyta osv.
Publiceringssystem:
Hemmabyggt på TV4
SVT
Videoplattform:
Flash HDS och HLS
Streamingleverantör:
Akamai
Programmeringsspråk:
HTML5/CSS3/JavaScript för webbsidan, Java för back-end
Sökmotor:
Solr
Teknik för TV i mobilen, iOS
respektive Android:
För iOS används HLS till webbläsarens videotagg, för Android används Flash HDS som spelas upp i en videospelare byggd
i Adobe Air
(För Windows Phone 8 släpper man senare i vår en video­spelare som spelar upp HLS-video)
Aftonbladet TV
8
Videoleverantör:
Aptoma (transkodering, terminaligenkänning, hosting av spelare) och Level3 (CDN)
Webbpubliceringsplattform:
Escenic
Tekniker för att se TV i mobilen,
iOS respektive Android:
I iOS använder man HLS, I Android använder man HLS alternativt progressive download med ranges beroende på hur
gammal telefonen är.
Viasat/Viaplay
Delar inte med sig av denna typ av information.
ÅSA SUNDBERG TERACOM
Efter 100 dagar är Åsa Sundberg
varm i Teracom-kläderna
Åsa Sundberg har nu gjort 100 dagar på sin nya post som
koncernchef på Teracom Group. För TV-Nyheterna berättar
hon om varför hon tog jobbet, hur hon ser på den svenska TVmarknadens utveckling och vilka ambitioner Teracom har inför
den närmsta framtiden.
– Det är fantastiskt kul. Det är nästan så att jag undrar vad jag
gjorde innan. Dessutom är Teracom en organisation som har så
mycket kompetens och TV är en marknad där allting händer just
nu, inleder Åsa Sundberg.
9
Åsa Sundberg har sedan en tid utlovat en intervju, men ville hinna bli
varm i kläderna först. TV-marknaden
var dock inte helt ny för Åsa Sundberg när hon tillträdde sin tjänst i
höstas. Hon var styrelse­ordförande
för Teracom Group i fyra år innan
hon blev koncernchef och hade
därför ganska bra koll på branschen. Därtill har hon ett mångårigt
förflutet som riskkapitalist, något
hon tycker sig få användning av i sin
nya roll. Till att börja med ger det ett
specifikt sätt att se på en marknad,
menar hon.
– En riskkapitalist letar efter
möjligheter på alla tänkbara sätt.
Tar man på sig de glasögonen och
tittar på TV-marknaden, så kan
man konstatera att en normalsvensk
konsumerar 2 timmar och 40 minuter
på linjär TV om dagen. Lägg sedan
till den tid vi ser på mobiler, plattor
och andra fönster så är vi uppe i 3
timmar, förmodligen mer. All media är
fylld av information om TV, så TV är
så hett det kan bli. Och en marknad
som växer, som den här gör, det
är kriterium ett för riskkapitalisten,
förklarar hon.
Som Åsa Sundberg ser det har
de tekniska barriärerna rivits ned,
när internet i allt större utsträck­
ning används för distribution av TV.
Det innebär en kanal ut till konsumenterna som inte tidigare funnits
och där kunden själv kan välja att
investera i utbudet eller inte. Och för
10
personliga utbudet, och det är ju helt
fantastiskt. Internet är ju en kompletterande distributionsform som också
innebär en stor möjlig­het, säger hon
och tillägger:
– I och med att vi har både
tekniknätssidan och betal-TV-sidan
så har vi en ganska bra bredd på det
hela.
Så med en bra inblick i TV-Sverige
och en lockande marknad för en
gammal riskkapitalist, säger sig
Åsa Sundberg
ha tackat ja
Det är en enorm rörelse på TVtill jobbet som
koncernchef på
marknaden, en enorm utma­ning
Teracom av två
och enorma möjligheter
orsaker.
– Det ena är,
som jag varit inne
på, att allting händer
Dessa komponenter tillsammans,
här. Det är en enorm rörelse på
menar Åsa Sundberg, gör att det
TV-marknaden, en enorm utma­ning
som riskkapitalist är intressant att
och enorma möjligheter. Och det här
kliva in på en marknad.
med att tävla sporrar mig. Den andra
– Sitter man som Teracom på en
drivkraften för mig är att söka sig till
befintlig affär och en befintlig kundvad man kan kalla livskraftig utveckbas, så kan man välja två förhåll­
ling för Sverige. För om Sverige
ningssätt till det här. Det ena är att
ska fungera så förutsätter det en
tycka att det är läskigt, eftersom det
fungerande basnäring och indust­
här har ökat konkurrensen jätte­
ri över hela landet. Att kunna titta
mycket. Samtidigt är det tidernas
på TV, lyssna på radio och utnyttja
chans för sådana som oss, för vi
bredband i hela landet är en bärande
har ju ett utrymme i marknätet som
princip för mig.
effektiviseras via digitaliseringen, där
Via public service så har Teracom
vi kan få in det nischade utbudet, det
ett högt tillgänglighets- och täck-
– Jag tror att vi är ganska okända
som grupp egentligen. Folk känner
till Boxer och en del känner till att
det finns något statligt bolag som
heter Teracom, men att vi består av
fem ope­rativa bolag, har en hel del
gemensamma funktioner och har
4 miljarder i omsättning är relativt
okänt, säger Åsa Sundberg.
ningskrav, närmre bestämt 99,8
procent, som ska fungera i alla väder
och överallt. Det kravet tycker Åsa
Sundberg är berättigat eftersom hon
ser kommunikationsmöjligheten som
en mänsklig rättighet.
– Om vi ska vara ett demokratiskt
land, som dessutom har en god
ekonomi, så ska vi väl kunna förse
alla, oavsett var man bor, med dessa
kanaler. Tyvärr tycker jag att debatten
i bland blir lite storstadscentrisk och
det är lite besvärande, säger hon.
Finns några planer att profilera Teracom tydligare till konsumenterna?
– Ja, vi har en ambition att jobba
med de frågorna. Vi vill öka dialogen
Hur ser då marknaden ut för Teracom
i dag?
– DTT är ju basen i vår affär,
marknätet, och det har ju sina
fördelar när vi lägger till något i vårt
utbud. Men om man tittar på vad vi
har i portföljen så ser vi likadana ut i
Danmark som i Sverige, med både
marknät och en betaloperatör. Om
man tittar på Sverige specifikt så har
vi nästan en miljon hushåll som vi
förser med första-TV:ns innehåll. Det
är rätt häftigt, konstaterar hon och
fortsätter:
– En stor del av det vi sänder är
ju free to air också, och det sker ju
via public service- och TV4-avtalen.
Sedan finns ju de som har en annan
kanal in och därtill oss. Sedan är det
ofta vi som levererar till fritidshus
och liknande praktiska lösningar, så
totalt har ungefär 1,7 miljoner hushåll
Teracom som leverantör.
Foto: Lars Nyman
leverantörer­na krävs inte lika stora
investeringar i teknik för att ta sig in
på marknaden som tidigare, vilket
skapar en tillväxt med utrymme för
nya aktörer menar hon.
– Något annat som man kan ref­
lektera över som riskkapitalist är att
det här blir väldigt rörigt för konsumenten. Ska man som kund behöva
ta fram excel-arket för att hålla reda
på alla abonnemang och tjänster
man använder?
över lag, både höras och synas mer.
Finns det ingen tydlig avsändare så
vet man ju inte vem man ska prata
med.
Ni har ju haft ett kundtapp under en
längre tid på Boxer, men visade vid
årsskiftet att ni lyckats bromsa upp
det något. Hur ser ambitionerna och
planerna ut för Boxer framöver?
– Vi har höga ambitioner för Boxer
och jag tror att bara det faktum att vi
börjar paketera mer av det nischa­de
innehållet och de bredare nätmöjligheterna, gör Boxer till en mer relevant spelare i ganska många sammanhang vare sig man vill ha mycke­t
eller lite betal-TV-innehåll, säger Åsa
Sundberg och fortsätter:
– En viktig pusselbit för oss är
också möjligheten att kunna titta
på vilket device som helst, även det
linjära innehållet. Så min ambition
är inte bara att vara nöjd med att vi
bromsat tappet, utan det är klart att
vi ska expandera i allra högsta grad.
I er årsrapport från 2012 visade ni att
ni nu på riktigt satt ned foten på den
danska marknaden också. Hur ser det
ut i grannlandet en bit in i 2013?
11
– Våren 2008, när jag klev in som
styrelseordförande, hade Teracom
precis fått licenser att bygga Boxer i
Danmark. Sedan tar det ju en stund
innan man har kommit upp med
näsan ovanför vattnet givetvis, men
under förra året bröt vi vallen och
det började löna sig. Vi hade väldigt
starkt kundupptag förra året, säger
Åsa Sundberg.
Hon beskriver den danska och
svenska marknaden som lika på
många, med en bra balans mellan
free to air och betal-TV. Danmark har
dock mer SMA- och kabel-TV än vad
Sverige har i dag. Den marknad som
särskiljer sig mest är Finland. Där ser
förutsättningarna helt annorlunda ut,
menar Åsa Sundberg.
– I Finland är free to air-utbudet
väldigt stort och betal-TV-utbudet
väldigt litet. Det är en av de få
marknader­na här i trakterna som ser
ut på det viset.
Och därav en tuff marknad?
– En jättetuff marknad. Per definition är det tufft både för oss och
för programbolagen, säger hon och
förklarar:
– Det som händer om du inte har
balans mellan free to air och betal-TV,
sett utifrån en affärsmodell, är ju att
programbolagen blir väldigt känsliga
för konjunkturförändringar. För när
konjunkturerna går ner, går reklam­
intäkterna ner och där är ju betal-TV
en mer stabil intäkt. Så ja, det är
jättetufft på den finska marknaden nu
för alla spelare.
Vilka ambitioner har Teracom
framöver för Finland?
– Vi jobbar hårt tillsammans med
programbolagen för att gå samma
väg som Sverige, Danmark och många
andra länder har gjort. Därför förs
många bilaterala diskussioner om hur
affärsmodellen ska se ut för att gynna
alla. Det är ju ett ekosystem som ska
fungera här. Sedan har vi som grund­
idé en kombination av nätbolaget och
betal-TV-bolaget, efter­som man är
mycke­t mer sårbar om man inte har
båda delarna och alla våra konkurrenter i Finland är lokalt integrerade i
någon form, säger Åsa Sundberg.
Hur ser ni på det ökande antalet webbTV-aktörer?
– Det är till 99 procent positivt.
Konkurrens är jobbigt, men det gör
också att man i mycket större utsträckning tvingas anta kundens perspektiv.
Du måste vara uppdate­rad och det
gör alla i systemet alerta. Så för TVmarknaden i stort är det bra för oss
allihop att bli utmanade.
Hon medger att den ökade konkurrensen och förändrade marknadsbilden leder till både en nervositet och
en osäkerhet i branschen.
– Det gör det. Hur ska affärs­
planerna se ut? Vem kommer
tjäna pengar på vad? Det är många
frågetecken. Ta Netflix som ett exempel. De har ju lagt beslag på en jätte­
stor del av marknaden i USA, men en
jätteliten del av vinsten. Det är helt andra premisser man bygger modellerna
efter i dag, men man hittar alltid fram till
fungerande affärsmodeller i slutändan,
även om alla spelare riskerar att göra
väldiga snedsteg på vägen som förstör
både för sig själv och för andra.
Även om det pratats i branschen om
att makten förflyttats till kunden, menar
Åsa Sundberg att denna makt även
orsakat förvirring.
– Konsumenterna utsätts ju för
någonting jättejobbigt. Om man nu har
köpt 3-4 olika tjänster, vilken kundtjänst
ska man då ringa när någonting
krånglar? Då hamnar man lätt i situa­
tioner där leverantörerna skyller på
varandra och därför är det för mig
jätteviktigt att vi tar ansvar för det även
när utbudet breddas, precis som vi gör
idag, att när Teracom sprider nya paket
och nytt innehåll, så måste vi ta ansvar
för det.
Finns några konkret uppsatta mål för
var ni vill stå vid slutet av 2013?
– Jag kan inte delge några sådana i
nuläget, men vi har en plan att bredda
oss bit för bit under året. Innehållet
och paketeringen är två delar, kundhantering en annan viktig del. Det
finns ju alltid en risk när det kommer
nya möjliga tekniska möjligheter, att
tekniken tar över. Där sitter ju vi på ett
välfungerande maskineri för vad vi erbjuder i dag, så en av nyckelfaktorerna
kommer att bli att utveckla det i takt
med att utbudet breddas. Pusselbit
efter pusselbit för att göra det enkelt
för kunderna är mantrat, avslutar Åsa
Sundberg.
Not:
Sedan intervjun har Teracom Group kommunicerat en inledd försäljning av sin finska TV-verksamhet. Den
26 april slöts avtal med operatören DNA och köpet ska nu granskas av den finska konkurrensmyndigheten.
SVENSKT MEDIEUTBUD 2012
TV-kanalernas utveckling och
programtrender sedan 90-talet
SVT fortsätter hålla balansen mellan information och underhållning i
sitt programutbud. De kommersiella kanalerna riktar däremot mer och
mer in sig på underhållning, närmre bestämt svensk sådan. Vissa kanaler har helt bytt profil och aldrig har det, i Sverige, sänts så mycket rörlig
bild som nu. Det är slutsatsen som professor Kent Asp, Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet
dragit när han kartlagt den svenska TV-marknadens utveckling – något
han gjort i över tio år.
12
I en nyligen sammanställd rapport
som JMG vid Göteborgs Universitet gjort åt Myndigheten för radio
och TV, Svenskt medieutbud 2012,
har trender i de svenska TV-kanalernas programutbud analyserats.
Dels har en titt gjorts på året som
gick, dels har utvecklingen för
respektive kanal granskats sedan
undersökningen inleddes under
90-talet. Och med ett perspektiv
som sträcker sig över ett decennium bakåt, syns vissa förändringar
i kanalernas tablåer.
– Vad gäller Sveriges Television
har de en fortsatt ganska jämn
fördelning av informationsinriktade
program och mer underhållningsbetonade. En skillnad är dock att
utbudet ökat kraftigt och att public
service i dag sänder i princip dygnet
runt. Och det beror på att digitalise­
ringen innebär minskade elkostnader jämfört med att sända analogt,
säger Kent Asp, professor vid JMG,
Göteborgs Universitet och författare
av rapporten, till TV-Nyheterna.
JMG och Kent Asp har sammanställt den här undersökningen i en
rapport varje år sedan 1998 och
kan på så vis utläsa såväl individuel­
la som generella trender, på lång
sikt och år för år.
– En sak som dock gör rapporten
för 2012 speciell är debatten om
sammanslagningen mellan SVT
och UR där SVT:s vd Eva Hamilton gjorde ett utspel om att SVT
vill ta över UR, vilket UR:s vd Erik
Fichtelius direkt avvisade, säger
Kent Asp och fortsätter:
– Tidigare var ju Kunskapskanalen ett samarbete 50/50
mellan UR och SVT, men nu gör
SVT en tydlig satsning på att
öka sitt informations­inriktade
utbud. SVT2 har under 2012,
men särskilt nu under 2013,
ökat sin sändningstid kraftigt. Det liknar något av en
seaspam just nu av folkbildning på public service.
En enorm satsning med
direktsändningar görs,
exempelvis från parti­
kongresser och liknande.
Visst har Kunskapskanalen bidragit till denna
ökning, men under
2012 är det i första
hand SVT2 som
under dagtid sänder
den här typen av
program.
Medan SVT ändå
fortsätt hålla balansen mellan information och underhållning, syns en annan utveckling hos
de reklamfinansierade kanalerna.
– De kommersiella
kanalerna
har i stället trendmässigt minskat sitt
informationsinriktade utbud, och anledningen är nog främst ekonomisk.
Det är för dyrt för dem i förhållande
till antalet tittare det lockar. Information i TV4, TV3 och Kanal 5 drar
TV4 har ändrat programprofil
Främst är det TV4, menar han, som
ändrat sin programprofil de senaste
tio åren.
– SVT:s huvudkanaler kan fortsatt kallas för breda public servicekanaler. Där låg även TV4 i början av
90-talet, men i dag har de inte ett lika
brett utbud längre. TV4 har gått från
att vara mer likt SVT till att mer och
mer likna kanaler som Kanal 5 och
TV3, även om de fortfarande skiljer
sig påtagligt från dem, säger Kent
Asp.
Närmare bestämt tre fjärdedelar
av TV4:s programutbud utgörs av
underhållning, fiktion och förströelse
enligt rapporten. Andelen är dessutom ännu större på prime time. Det
begränsade och fortsatt minskade
informationsinriktade utbudet i
TV4 består i dag till större delen av
morgon-TV och nyhetsprogram.
Underhållningsprogram på prime
time ökar
Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, har sedan 1998 kartlagt
hur innehållet i de största tv-kanalerna ser
ut och förändras över tid. Nytt för i år är att
även radio och beställ-tv ingår.
13
sannolikt inte tillräckligt med publik
för att det ska vara lönsamt för dem,
säger Kent Asp.
En annan generell trend JMG sett
i sina årliga undersökningar är att
mängden svenska underhållningsprogram ökat på prime time. Program
som för några år sedan främst
bestod av svenska versioner av
utländska dokusåpor har nu blivit så
kallad verklighetsunderhållning och
blandprogram, där information och
ren underhållning blandas. Exempel
på dessa är SVT:s Mästarnas mästare, TV4:s Sveriges Mästerkock och
TV3:s Kändishoppet.
– I reklamkanalerna, som exempelvis Kanal 5, har vi sett en ökning
i andelen svenska underhållnings­
program. Det kostar visserligen
kanalerna mer än att köpa in så kallat
bulkmaterial, men det är trots kostnaderna ändå ofta lönsamt, säger
Kent Asp.
Genom att på bästa sändningstid
sända svensk så kallad verklighets­
underhållning, anses man också vara
en ”riktig kanal”, menar han.
– Som Kanal 5 till exempel, de har
tidigare sänt mest utländskt material, men i och med att de börjat visa
egenproducerade svenska program
motiverar detta att de kan betraktas
mer som en ”riktigt” kanal.
Under det decennium som gått,
finns dock ett exempel där en total
helomvändning i programutbudet
gjorts.
– En kanal som helt ändrat profil
under åren är TV8 som gått från att
vara helt och hållet en information­s­
inriktad kanal med nyhetssändningar
från Bloombergs och FOX News, till
ett helt underhållningsinriktat programutbud, säger Kent Asp.
ningen till att även omfatta radiokanaler och TV-kanalernas play-tjänster,
om än fortfarande i begränsad
utsträckning.
– Det är ju ett väldigt omfattande
material som finns att tillgå på webben i dag, så vad vi gjort är att vi
begränsat det till att jämföra det ordinarie utbudet med det material som
läggs ut under den specifika veckan
som det sändes i traditionell TV. Som
på SVT Play exempelvis ligger dessa
under ”senaste programmen”.
Jämförelse görs därigenom mellan
vad respektive huvudkanal väljer att
lägga ut, gratis åtkommet, på webben.
– Och det är ganska representativt
på webben. Vad gäller reklamkanalerna så är svenska program kanske
något mer representerat i webbutbudet, säger Kent Asp.
Denna del av undersökningen är
dock för i år något av en pilot, och av
förklarliga skäl är åtkomsten begränsad menar han, även om förhoppningar finns att framöver kunna undersöka webb-TV-utbudet närmre.
– Rättighetsfrågorna gör att jämförelsen mellan play-tjänsterna och
huvudkanalerna haltar, så jämförelsen
har gjorts utifrån den förutsättningen,
avslutar Kent Asp.
Nya områden
Nytt för årets rapport är också att
Kent Asp och JMG utökat undersök-
Skicka ett mejl till info@tv-nyheterna.se
om du vill ta del av rapporten.
Programprofiler 2012 - sammanfattning
SVT
SVT erbjuder en blandning av nyheter och underhållning, med ett stort utbud faktaprogram.
TV4
I TV4 dominerar förströelse och nöjesprogram, men nyhetsprogram intar även en betydande plats på bästa sändningstid. Verklighetsunderhållning, långfilm, TVserier och morgon-TV är tongivande inslag i TV4:s programprofil.
TV3
TV3 är helt inriktad på underhållning och förströelse. På bästa sändningstid dominerar verklighetsunderhållning, långfilm och TV-serier.
Kanal 5
Kanal 5 är helt inriktad på underhållning och förströelse, i första hand TV-serier. På prime time dominerar sit-coms, verklighetsunderhållning och TV-serier.
TV6
TV6 är helt inriktad på underhållning och förströelse, till stor del TV-serier och sit-coms. Utbudet på bästa sändningstid består mest av TV-serier och långfilm.
Trender i TV-utbudet 2002 till 2012
14
Kanal
Omfattning och ursprung
SVT1 och SVT2
Det sammanlagda programutbudet i SVT1 och SVT2 Det samlade utbudet i SVT1 och SVT2 uppvisar
har ökat mycket kraftigt de tre senaste åren. Andelen över hela tioårsperioden en mycket stabil programsvenska program minskar trendmässigt men räknat
profil både på bästa sändningstid och i totalutbudet.
i programtimmar är det dock ingen minskning, eftersom utbudet i sin helhet har ökat så kraftigt.
Programprofil
Under hela perioden 2002 till 2012 har SVT:s
samlade utbud bestått av ungefär lika stor del
information som underhållning. Detta gäller även på
prime time.
TV4
TV4:s programutbud har under perioden successivt
ökat och sänder under senare år i princip dygnet
runt. Andelen svenska program varierar över tid,
men har ökat under de tre senaste åren, särskilt på
bästa sändningstid.
Det går inte att spåra några enhetliga trender i
TV4:s programprofil. De förändringar som ägt rum
har i första hand gällt utbudet på prime time.
I TV4:s programutbud minskade informationsutbudet 2012. Utbudet av faktaprogram har minskat
kraftigt, särskilt på bästa sändningstid.
TV3
TV3:s programutbud har varit förhållandevis stabilt
under perioden 2002 till 2012. De senaste åren
har dock andelen svenska program ökat, särskilt på
prime time. Amerikanska program dominerar annars
fortsatt kraftigt.
I TV3 har andelen dokusåpor och annan
verklighets­underhållning trendmässigt ökat över
tid och stod under 2012 för över 40 procent av
utbudet.
Andelen informationsinriktat programutbud i TV3 är
mycket begränsat och minskar över tid. Det gäller
även utbudet på bästa sändningstid.
Kanal 5
Kanal 5:s programutbud har ökat över tid och under
2011 sände de i princip dygnet runt. Andelen
svenska program har ökat kraftigt de två senaste
åren, särskilt på bästa sändningstid. Amerikanska
program dominerar dock fortfarande i totalutbudet.
I Kanal 5 har andelen dokusåpor och annan verkAndelen informationsutbud i Kanal 5 är begränsat
lighetsunderhållning långsiktigt ökat. Långfilmer och och har trendmässigt minskat.
barnprogram har däremot trendmässigt minskat.
TV6
Utbudet i TV6 har varit av ungefär samma omfattning under de sju åren kanalen funnits. Amerikanska program dominerar kraftigt och andelen
svenska program minskat över tid.
Utbudet domineras av TV-serier och sit-coms. Både
utbudet av sit-coms och TV-serier har därtill ökat
över tid.
Källa: ”Svenskt medieutbud 2012”, en rapport sammanställd på uppdrag av Myndigheten för radio och TV
Information och underhållning
Utbudet är helt inriktat på fiktion och underhållning
PERSONNYHETERNA
Tung kvartett bildar nytt
mediebolag tillsammans
Fyra tunga namn i medie- och TV-branschen har
gått samman för att bilda ett nytt mediebolag
tillsammans. Stina Honkamaa, Malte Andreas-
direktör för TV4-Gruppens 43 TV-kanaler. Jan
Zachrisson har haft många ledande befattningar
på TV4 och var en av grundarna av produktionsbolaget Jarowski/Zodiak Television, numer Zodiak
Media. Oscar Höglund har varit i högsta ledningen för Zodiak Television där han var ansvarig för
nya medier. Idag är han vd för Epidemic Sound.
De fyra grundarna äger 20 procent vardera i
United Screens AB, och Bonnier Growth Media
resterande 20.
!
United Screens kommer till TV-Dagen
den 21 maj för att berätta mer om
planerna för bolaget! Anmäl dig på
www.tv-nyheterna.se/seminar.
Åsa Tillberg slutligen godkänd som
ny vd för Nyhetsbolaget
Efter ett extrainsatt styrelsemöte där personalrep-
15
son, Jan Zachrisson och Oscar Höglund vill
erbjuda medier och rättighetshavare ett nytt sätt
att distribuera TV på, och grundade därför i april
bolaget United Screens AB tillsammans med
Bonnier Growth Media.
Stina Honkamaa har lett den svenska verksamheten i Google och YouTube de senaste fem
åren och dessförinnan var hon vd för mediebyrån
Carat. Malte Andreasson har arbetat på TV4 de
senaste 14 åren, där han senast var planerings-
resentanterna, journalisterna och tjänstemännen
ansåg att utnämningen av Åsa Tillberg som ny vd
för Nyhetsbolaget gått för fort, godkändes hon i
början av mars slutligen för posten. Åsa Tillberg
hade tidigare tjänsten som redaktionschef på Dagens Nyheter, och tillträdde den 15 april sin nya
tjänst som vd på Nyhetsbolaget. Hon efterträdde
då Göran Ellung, som varit verkställande direktör
sedan starten vid årsskiftet 2010/2011. Beslutet
fattades på ett styrelsemöte den 5:e mars där
valet av Åsa Tillberg enligt TV4 var ett enhälligt
sådant.
Robert Olsson ersätter Jan Axelsson
som ny programdirektör på SVT
Robert Olsson,
i dag allmän-TVchef på SVT i
Göteborg, blir
Sveriges Tele­
visions nya
programdirektör
för nyheter och
samhälle. Robert
Olsson efterträder därmed
Jan Axelsson
som under våren
har en dubbel
tjänst som både
programdirektör och chef för SVT:s programsekretariat.
”Nyheter och granskande journalistik är kärnan i SVT:s programverksamhet och jag kan inte
tänka mig en bättre efterträdare till Jan Axelsson
än Robert Olsson. Robert är en nyhetsmänniska
i alla dess bästa bemärkelser. Han har en egen
lång erfarenhet av att vara ansvarig utgivare, vilket
ställer ständigt krav på gott omdöme. Robert är
också en entusiasmerande utvecklare och en
skicklig debattör”, säger Eva Hamilton, vd för
Sveriges Television, i ett meddelande som gick ut
internt på SVT.
Robert Olsson kom till SVT som redaktionschef
för Västnytt 2002, och arbetade innan dess på
TV4. Han kommer att tillträda sin nya tjänst på
SVT den 1 september i år.
Comoyo-chefen Kristin Skogen Lund
in i Ericssons styrelse
Kristin Skogen Lund, som under delar av förra
året ledde Telenors satsningar på digitala tjänster,
16
där Comoyo är en av de viktigaste komponenterna, är en av tre nya personer som föreslås för
Ericssons styrelse.
Detta sedan Nancy McKinstry, Anders Nyrén
och Michelangelo Volpi avböjde omval vid årets
bolagsstämma den 9 april.
Vid sidan av Kristin Skogen Lund, som i dag är
generaldirektör för Næringslivets Hovedorganisation, har även Nora Denzel, styrelseproffs med
lång erfarenhet från bolag som IBM och HP, och
Pär Östberg, vice vd för Industrivärden, nominer-
ats till Ericssons styrelse. Leif Johansson föreslås
fortsätta som styrelseordförande för Ericsson.
Lotta Lindborg slutar som
marknadschef på TV4
TV4-gruppens marknadschef Lotta Lindborg har
sagt upp sig och kommer inom kort att lämna
företaget. Sedan sex år tillbaka har hon arbetat
som marknadschef på TV4, och tidigare har Lotta
Lindborg bland annat även arbetat för Kanal 5
och MTV. Anledningen att hon nu lämnar TV4
är enligt henne själv att hon vill gå över till kundsidan.
– Till slut får
processen ett
slut, oavsett vad
det handlar om
i livet, och då
kommer svaret till
en och beslutet
fattas. Thats it,
skriver hon på
TV4:s intranät.
Lotta Lindborg
gör sin sista dag
på TV4 i slutet av
april.
Anna Glanmark ny marknadschef
på Disney Nordic
Anna Glanmark blir ny marknadsdirektör för Disney Nordic. Hennes huvudsakliga uppgift kommer
främst bli att arbeta med Disneys stora satsning
på den nordiska annonsmarknaden.
I november i fjol började Disney sända reklam
på Disney Channel, vilket var ett steg i företagets
försök att stärka sitt nordiska reklamerbjudande.
Under 2013 kommer Disney att bygga vidare på
detta genom
lanse­ringen
av varu­märket
Disneymedia+.
Disneymedia+
är ett nytt
affärs­område
som omfattar
två områden,
dels reklam
i bolagets
kanaler, dels
ett strategiskt
partnersam­
arbete. I
rollen som ny
marknadschef
för Disney
Nordic blir
en av Anna
Glanmarks huvuduppgifter att bygga vidare på samarbetet med
lokala företagspartners.
”Min roll kommer att handla om att fortsätta att
säkra vårt eget starka varumärke, att stötta det
löpande arbetet med våra fantastiska produkter
samt att stötta lanseringen av vår nya affärsenhet med försäljning av reklam och strategiska
företagssamarbeten, Disneymedia+. Det ska bli
väldigt kul”, säger Anna Glanmark i ett pressmeddelande.
Anna Glanmark ersätter Veronica Lindholm
som går vidare till livsmedelskoncernen Mondelez
International där hon blir Finlandschef.
Jarno Ilme ny direktör för
finska spektrumförvaltning
Finlands telekomregulator Kommunikationsverket har utsett Jarno Ilme
till ny chef för dess spektrumdivision.
Jarno Ilme var tidigare chef för
17
enheten Emissions Trade Unit vid
Energimarknadsverket. På Kommunikationsverkets spektrumhanteringsdivision kommer han nu att
ansvara för planering, kontroll och
övervakning av användningen av
radiofrekvenser, och internationellt
samarbete i samband med frekvens­
planering. Divisionen ansvarar också
för att säkerställa bedömningar av
överensstämmelse av radio- och
teleterminalutrustning, marknads­
övervakning och frågor som rör
radiostörningar och undersökningar
för användare radiosändare.
Som direktör för spektrumshan­
teringen har även Jarno Ilme
tagit plats som ledamot i
Kommunikations­verkets ledningsgrupp. Jarno Ilme tillträdde sin tjänst
den 8 april.
Stenbeck lämnar MTG:s styrelse och Madsen Lindemann
tar plats hos CTC Media
CTC Media och MTG-koncernen
tillkännagav den 4 april förändringar i bolagens respektive styrelser.
Bland annat föreslogs att Jørgen
Madsen Lindemann, vd och koncernchef MTG, ska ta plats i CTC
Medias styrelserum och Christina
Stenbeck meddelade att hon avböjt
omval till MTG:s styrelse för att i
stället koncentrera sig på Kinnevik.
CTC Media meddelade den
4 april att dess styrelse föreslår
att under årsstämman 2013 utse
MTG:s vd och koncernchef Jørgen
Madsen Lindemann som en av de
nya ledamöterna i styrelsen. MTG:s
finanschef Mathias Hermansson,
som för närvarande är medlem i
CTC Medias styrelse, ställer inte
upp för omval. Därtill meddelas
att Lorenzo Grabau har utsetts till
ledamot och medordförande i CTC
Medias styrelse från och med avslutandet av 2013 års bolagsstämma
den 30 april 2013. Lorenzo Grabau
är för närvarande en medlem av
MTG:s styrelse och ersätter därmed
Hans-Holger Albrecht som avgår
från CTC Media, från och med
samma datum.
MTG föreslår inför sin kommande
årsstämma omval av David Chance,
Mia Brunell Livfors, Blake Chandlee,
Simon Duffy, Lorenzo Grabau och
Alexander Izosimov som icke-verkställande styrelseledamöter samt val
av Michelle Guthrie som en
ny icke-verkställande styrelsedirektör. Valberedningen
föreslår även omval av David
Chance som ordförande i
styrelsen. Cristina Stenbeck
och Michael Lynton har dock
avböjt omval som icke-verkställande styrelseledamöter.
“Personligen har jag
beslutat att inte ställa upp för
omval till MTG-styrelsen. Jag
kommer att fokusera mina
ansträngningar på min roll
som ordförande i Kinnevik
och vidareutveckling och
utvidgning av Kinneviks kärninnehav och nya satsningar
på tillväxt. Kinnevik är MTG:s
största aktieägare och är väl
representerad i styrelsen för
MTG”, säger Cristina Stenbeck i en kommentar.
Valberedningen består av
Cristina Stenbeck, Investment AB Kinnevik, Thomas
Ehlin, Nordea Fonder Invest-
ment, Johan Ståhl, Lannebo Fonder,
och Björn Lind, AMF Försäkring och
Fonder, som tillsammans representerar mer än 55 procent av rösterna
i MTG. Cristina Stenbeck valdes in i
styrelsen som en icke-verkställande
direktör 2003 och är i dag ordförande i MTG:s valberedning.
HÄNT SEDAN SIST
MTG om sin rapport för Q1 2013:
Vi siktar på nollresultat i år
18
MTG släppte den 18 april sin rapport för första kvartalet av 2013 och
säger sig själva vara nöjda med de
stabila siffror de uppnått. I Norden
är det främst på betal-TV-sidan som
den positiva trenden syns, trots
att Q1 vanligtvis är en trög period.
Viasats webb-TV-tjänst Viaplay har i
Sverige och i grannländerna till stor
del bidragit till de positiva resultaten
inom betal-TV, menar Jørgen Madsen
Lindemann, vd och koncernchef MTG.
“På betal-TV-sidan har onlinetjäns­
ten Viaplay fortsatt sin snabba
expansion i Norden och uppnått
rekordmånga dagliga tittare, likso­m
genomgående höga betyg av
kunderna. Intäkterna för den nordiska
betal-TV-verksamheten är på uppgång
som förväntat och återspeglas främst i
konsolideringen av TV3 Sport-kanalerna i Danmark”, säger han.
Koncernen förväntar sig också
fortsatt starka resultat från sina
tillväxtmarknader inom betal-TVverksamheten under resten av året,
för att uppnå ett nollresultat vid slutet
av 2013. Förhoppningen är sedan
en stigande lönsamhet 2014. Mer
specifikt förväntar sig MTG att de
nordiska betal-TV-företagen ska öka
sina intäkter i fasta valutakurser under
2013, och rapportera ett rörelse­
resultat, ebitda-marginal, på 10 till 12
procent för helåret 2013. Marginalen
förväntas sedan öka ytterligare under
2014. Samtidigt har koncernen för
avsikt att fortsätta växa, även vad
gäller innehåll, trots svåra tider inom
annons och reklam.
”Våra skandinaviska publiksiffror har
nu stabiliserats eller förbättrats och
vi kommer att fortsätta att dra nytta
av penetrationsvinster och tillägg av
nya kanaler”, säger Jørgen Madsen
Lindemann
Regeringen: TV-bolagens
rättighetslicenser ska gälla
även on demand
Propositionen för den nya avtals­
licensen som hela TV-branschen
väntat på har lagts upp på regeringens hemsida. I den föreslås att
avtalslicensen för TV-företag inte
bara ska gälla utsändning av verk,
utan i framtiden även gälla överföring till allmänheten. Det innebär
att till exempel ett musikinslag nu
nödvändigtvis inte behöver klippas
ut ur ett program som överförs via
en on demand-tjänst.
”Utsändningar av TV-program
utgör i dag bara en del av TVföretagens verksamhet. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt
att tillhanda­hålla program efter
den ordinarie sändningstiden. Det
finns också en stor efterfrågan hos
allmänheten på att programmen
finns tillgängliga på det sättet. Denna situation täcks inte av nuvarande
bestämmelser. Företagen kan alltså
träffa avtal med avtalslicensverkan
för användning av verk i de program
de sänder ut, men inte för att göra
samma program tillgängliga t.ex. via
företagets hemsida. Det leder till att
företagen i dag ofta avstår från att
tillgängliggöra material på detta sätt.
Det finns alltså behov av att avtals­
licensen anpassas för att förenkla
rättighetsklareringen för vissa ytterligare typer av förfoganden”, skriver
regeringen i sin proposition.
”Tillhandahållande av TV-program
på begäran utgör numera en
självklar del av TV-företagens verksamhet. Allmänhetens efterfrågan
på att ta del av programinnehåll via
t.ex. internet kan också antas öka
ytterligare framöver. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget
att företagen ges rimliga möjligheter
att möta denna efterfrågan. Regeringen anser därför att avtalslicensen
för TV-företag bör utvidgas så att
avtal med avtalslicensverkan kan
träffas också i fråga om material
som görs tillgängligt på begäran.”
Ett verk som ingår i ett TV-program, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från
en plats och vid en tidpunkt som
de själva väljer, ska ingå i avtals­
licensen, menar regeringen. De
rättigheter som tillkommer utövande
konstnärer och framställare av bildoch ljudupptagningar ska dock
fortsatt omfattas av bestämmelsen.
Avtalslicensen ska gälla offentliggjorda verk, till förmån för samtliga
radio- och TV-företag, och kravet på
tillstånd från regering tas därmed
bort. Dock kan avtalslicensen sluta
gälla om upphovsmannen meddelar förbud mot utsändningen eller
överföringen.
Med enklare reglering kan fler
ta del av kulturen tror regeringen
I sin proposition vill regeringen även
se en enklare generell reglering
som gör att upphovsrättsligt material kan spridas enklare och till fler.
Enligt nuvarande lagstiftning finns
möjlighet att träffa avtal med avtals­
licensverkan för att fritt få utnyttja ett
upphovsrättsligt skyddat verk. Nu
vill regeringen utvidga dessa möjligheter. I den utredning som gjorts
är bedömningen att de företag och
organisationer som använt skyddade
verk i sin verksamhet, gjort det på
ett rättssäkert sätt och respekterat
upphovsmännens intressen. Därför bör möjligheterna utvidgas och
kraven lättare kunna uppfyllas, för att
möta den snabba teknikutvecklingen
menar regeringen.
”Möjligheterna att i olika sammanhang hantera mycket stora mängder
upphovsrättsligt skyddat material
ökar ständigt. I takt med denna
utveckling ökar också behovet av
licenslösningar som är anpassade
för att kunna hantera rättighetsklareringen. Allt oftare framförs krav på
ett förenklat regelverk. Såväl rättighetshavare som användare för
fram att önskvärda nyttjanden inte
kommer till stånd, eftersom parterna
saknar de regler som krävs för att licensiering ska kunna ske. Parternas
gemensamma ambition att utnyttja
den tekniska utvecklingen bör tas till
vara”, står det i propositionen.
En enklare reglering är till gagn
både för användarna och ger upp­
hovsmännen större möjligheter till
ersättning, menar regeringen. I förlängningen får allmänheten chansen
att ta del av ”ett rikt kulturutbud”.
”Lagstiftningen bör därför anpassas för att öka tillgången till
upphovsrättsligt skyddat material
och uppmuntra nya former av utnyttjanden”, skriver regeringen i propositionen.
19
SVT om skilsmässan med HBO
SVT har valt att inte förlänga sina
rättighetsavtal med amerikanska
HBO. Stephen Mowbray, pro-
graminköpschef på SVT, konstaterar att anledningen är TV-tittarnas
stigande otålighet, samtidigt som
HBO sedan i höst också erbjuder
sina program på fler ställen, bland
annat genom webb-TV-abonnemang.
– Förväntningen från våra tittare är
att se program på SVT så snart som
möjligt efter den första originalsändningen. Med HBO är detta omöjligt
på grund av deras egen kanal och
deras avtal med C More, säger Stephen Mowbray till TV-Nyheterna.
Tack vare de tidigare rättighets­
avtalen kommer dock SVT att kunna
sända uppföljande episoder och
program för de serier de redan visat
och det finns inga ”hard feelings”
mellan de båda, menar SVT.
– Vi har “life of series” som betyder att alla serier som vi har sänt
ska fortsätta, till exempel Game of
Thrones, Girls och Newsroom, säger
Stephen Mowbray och avslutar:
– Vi har en bra relation med HBO
och deras program kommer att sändas på SVT under flera år till.
Telia förlorade tvist med Viasat
– kanalerna har släckts ner
Telia förlorade efter en lång avtals­
konflikt tillgången till en rad kanaler
från Viasat. Natten till den 16:e april
släcktes som följd kanalerna ner och
tusentals hushåll i Sverige berördes.
– Det här är naturligtvis väldigt
tråkigt inte minst för de cirka 5 600
hushåll som förlorar kanaler som de
gärna vill ha, säger Hans G Larsson,
informationsansvarig Telia, till TVNyheterna.
Vad grundar sig denna dispyt i?
– Bakgrunden är att vi haft olika
tolkningar av avtalet om rättigheterna
för oss att få sända Viasat-kanalerna
i öppna nät, där vi är kommunikationsoperatör. Vi har nu förlorat i
en skiljedom, men förhandlingar
pågick så sent som i fredags (den
12 april reds.anm.). Dessvärre får nu
kunderna beskedet samma dag som
kanalerna försvinner, säger Hans G
Larsson.
Hur tänker ni från Telias håll hantera
detta framöver?
– Vi kommer att ha nya förhandlingar med Viasat om hela vårt avtal
och vårt mål är att även de här näten
ska regleras så att vi får möjlighet att
erbjuda kanalerna till dessa kunder
igen, säger Hans G Larsson.
De kanaler som försvunnit för
Telias TV-kunder är TV3, TV6, TV8,
TV10 samt Viasats sport- och filmkanaler.
Viasat bjuder de drabbade
på två månaders Viaplay
Även Viasat blickar framåt och ser
inte skiljedomen i tvisten med Telia
som någon definitiv skilsmässa.
– Vi för dialog med Telia med
målsättningen att lösa detta men
vill gärna hjälpa hushållen till en
snabb lösning för att fortsatt kunna
se exempelvis Champions Leaguefinalen och annan bra sport och
film som sänds nu i vår, säger Karin
Zingmark, presschef på Viasat, till
TV-Nyheterna.
Som plåster på såren väljer Viasat
att bjuda kunderna på gratis användning av sin webb-tjänst Viaplay.
– Vi erbjuder Viaplay utan kostnad
under två månaders tid för de som
drabbats, och uppmanar dem att
ringa vår kundtjänst. Utöver det kan
kunderna nå Viasats kanaler via alla
de större svenska TV-operatörerna
oavsett om man ser på TV via kabelTV, parabol eller bredbands-TV,
meddelar Karin Zingmark.
Aftonbladet om TV-satsningen: Vi
har fler startade strömmar än SVT
På TV-Nyheternas nätverksträff den
25:e mars berättade Aftonbladet om
sin stora TV-satsning, där de nu vill
utmana webb-TV-marknaden - på
alla digitala plattformar.
– Vi gör nu en gigantisk sats­ning
på Aftonbladet TV. I dag har vi en
miljon startade strömmar varje dag
och det är fler än SVT Play har. Vi
gör ett sjuttontal programserier och
det är fler än Kanal 5 och TV3. Vi
gör ungefär 10 000 nyhetsklipp om
året och börjar närma oss 1 000
20
live-sändningar om året. Så det
är där vi står när vi nu börjar vår
kommande satsning, säger Magnus Zaar, ansvarig för Aftonbladets
TV-satsning och TV-chef på Aftonbladet.
Satsningen bygger dels på trendspaning, dels på analys, menar han.
– Den ena trenden som vi sett tyd­
ligt är att när något händer, vänder
sig folk till Aftonbladet. När Sverige
spelat landskamp i fotboll mot Tyskland så kommer 2 miljoner svenskar
till Aftonbladet, bara minuterna efter,
för att se vad som egentligen hände.
2,9 miljoner läser Aftonbladet varje
dag, det är all time high, och när de
då kommer till oss så förväntar de
sig att få den senaste uppdateringen, säger Magnus Zaar.
Till skillnad från övriga webb-TVkanaler, vill de också fortsatt vara
journalistiskt orienterade.
– Vi går bort från drama, vi går
bort ifrån det scriptade, vi går bort
ifrån inköp, vi är inte underhåll­
ning och inte reality och jobbar av
förklariga skäl inte med de stora
sporträttig­heterna. Det vi gör är att
jobba i nyhetsfåran, för det är den
position som ligger närmast och det
är därför folk kommer till oss, säger
Magnus Zaar.
Trots att Aftonbladet TV vill anta
en unik position i webb-TV-utbudet,
visar mätningarna på att de ändå
utgör en direkt konkurrent mot de
andra kanalerna när svenskar som
mest konsumerar rörlig bild.
– Våra digitala plattformar har en
prime time som är morgon, lunch
och eftermiddag. Men vår riktiga
prime time är faktiskt mellan 19 och
21 på kvällen, traditionell TV prime
time, säger Magnus Zaar.
Förklaringen till detta tror han
är den växande trenden second
screening.
– Många har en second device
hos sig och även om det sker som
second screen, så konsumeras
Aftonbladet TV på exakt samma tid
som man tittar på TV prime time.
Därför kommer också mobile first
vara viktigt framöver för Aftonbladet
TV.
– För ett år sedan hade vi i princip
noll tittning i mobilen och därmed i
princip noll kronor i intäkt i mobilen.
Nu har vi 600 000 unika besökare
i mobilen varje vecka, så mobilen
växer med cirka 100 000 unika
besökare varje månad hos oss och
snart är vi lika stora där som på
vanlig webb-TV.
I slutet av mars lanserade Aftonbladet en ny plattform för TV på
webben, i mobilen och plattan, och
från och med början av april nås
utbudet via nya appar. Målet är att
erbjuda en helt sömlös upplevelse,
eller som Magnus Zaar uttrycker det
experience roaming.
– Experience roaming innebär
att du börjar titta på ett program
på datorn och smidigt ska kunna
flytta över din tittning till exempelvis
mobilen utan minsta problem. Det är
vad vi satsat på, så du ska kunna ta
med din TV i fickan när du vill, säger
han.
Magine om det
internationella gensvaret
Magine är på väg att lansera sin
webb-TV-tjänst utanför Sveriges
gränser, som TV-Nyheterna tidigare
rapporterat om. Andra veckan i april
visade de upp sin tjänst på MIP
TV-mässan i Cannes och var mer än
nöjda med den respons de fick.
– Vi fick ett fantastiskt gensvar
under MIP TV-mässan i Cannes.
Ryktet verkade ha gått mun till mun
och förutom alla inbokade möten var
vår monter överfylld med intresserade kanaler och produktionsbolag
från all världens hörn. Jättekul, säger
Håkan Tranvik, till TV-Nyheterna och
tillägger:
– Kate Bulkley, en av de mest inflytelserika TV reportrarna i Cannes,
satte Magine som det viktigaste
på mässan, i den “wrap-up” som
gjordes på MIPTV:s blogg i slutet av
mässan.
Håkan Tranvik kan också bekräfta
att lanseringar i Spanien och Tyskland
kommer att ske inom en snar framtid.
– Ja, vi kommer att släppa betaversioner av vår tjänst i Tyskland och
Spanien de närmaste månaderna.
Det var också en nyhet som uppmärksammades av internationell
TV-branschpress, säger han och
hänvisar till omnämnanden i Broadband TV News, Advanced Television
och Digital TV Europé med flera.
Efter lagändringen har
SVT öppnat upp sitt arkiv
Den 16:e april anordnade Sveriges
Television en offentlig invigning där
vd Eva Hamilton klippte bandet för
öppnandet av SVT:s arkiv. Tack vare
en lagändring och nya avtal med
svenska rättighetsorganisationer kan
SVT nu visa merparten av sina egenproducerade program som sänts
före den 30 juni år 2005.
”Jag vet inte hur många gånger
jag har fått frågan: Varför öppnar ni
inte SVT:s arkiv? Och hur jag har
försökt förklara upphovsmännens
rätt till ersättning, det omständliga
arbetet med att märka upp gamla
program så att de blir sökbara, behovet av att digitalisera och sortera
upp de hundratusentals timmarna
program. Men nu är vi äntligen där”,
säger Eva Hamilton, vd för SVT, i en
kommentar.
Öppet arkiv erbjuder dramaserier,
barn- och underhållningsprogram,
dokumentärer och program inom
fakta, kultur och sport. SVT:s mål är
att kunna erbjuda mer än 10 000
timmar med hela program och hela
säsonger, och inte endast klipp som
tidigare. Dock finns fortfarande inte
rättigheter för att visa programmen
utanför landets gränser. I ett första
skede erbjuds nu nära 200 programtitlar i över 800 episoder och
målet är att fylla på med 50 titlar per
månad.
TeliaSoneras boxlösa
smart-TV försenad
För ett halvår sedan gick TeliaSone­
ra ut med nyheten om ett fortsatt
samarbete med Samsung och
lanseringen av en ny boxlös IPTVlösning. Lanseringen skulle ske
under första kvartalet 2013, men
ännu har ingenting hänt och ingen­
ting har sedan dess kommunicerats
av operatören.
– Tyvärr så kommer projektet inte
att vara klart under Q1. Anledningen
är att det handlar om en teknisk
anpassning som måste ske och som
har krävt mer tid än vi räknat med,
säger Claes Larsson, kommunikationschef på TeliaSonera, till TVNyheterna.
21
När beräknar ni att lanseringen av
den nya IPTV-lösningen kommer att
ske?
– Vi vill kunna ge ett så tillförlitligt
svar som möjligt på frågan när vi
kommer att leverera, därför ber vi att
få återkomma så snart vi har det. För
oss är det alltid viktigare att det vi
lanserar är stabilt och fungerar som
det ska än att det går fort, säger
Claes Larsson.
Den smarta IPTV-lösningen TeliaSonera och Samsung tillsammans
har utlovat ska göra det möjligt att
använda TV:n utan en extern settop box, med fullt stöd för linjär TV,
catch-up och on demand-funktioner.
Den smarta TV-lösningen är även
planerad att lanseras i Finland under
2013.
Ericsson har köpt
Microsoft Mediaroom
Ericsson har träffat en överenskommelse med Microsoft om att förvärva
dess TV-affärslösning Mediaroom.
Detta kommer att göra Ericsson till
den ledande leverantören av IPTVoch multi-screenlösningar med en
marknadsandel på över 25 procent.
Det meddelade Ericsson den 9:e
april. Affären uppskattas vara värd
mellan 640 miljoner och 1,5 miljarder kronor.
Den globala IPTV-marknaden
beräknas uppgå till 76 miljoner
abonnenter under 2013 med intäkter på 32 miljarder dollar, respektive 205 miljarder kronor, och
växer till 105 miljoner abonnenter
och 45 miljarder dollar, knappt 290
miljarder kronor, fram till år 2015.
Ericsson ser redan att det ständigt
föränderliga beteendet hos TV-konsumenterna utvecklas snabbare än
någonsin. Speed of innovation och
intelligenta drivsystem krävs för att
konsumenten ska kunna se TV var
som helst. Denna utveckling kommer att fortsätta att driva branschen,
men utvecklingen kräver också att
innehållsägare, programföretag,
tjänsteleverantörer och operatörer
tänker igenom sina positioner. Vikten
av funktioner vid videodistribution till
kunder och konsumenter kommer
att öka eftersom fler och fler LTE-nät
byggs ut och fylls med smartphoneanvändare, menar Ericsson.
“Mediaroom är den ledande platt­
formen för videodistribution hos
världens största IPTV operatörer.
Detta strategiska förvärv positione­
rar Ericsson som en branschledare
genom kombinationen av Media­
rooms kompetens och erfarenhet
i kombination med Ericssons endto-end serviceförmåga”, säger Per
Borgklint, affärsområdeschef för
Support Solutions på Ericsson, i en
presskommentar.
Telenor om Ericssons köp
av Microsoft Mediaroom
I februari meddelade Telenor Sverige att man bestämt sig för att välja
Erics­son som leverantör av deras
nya TV-plattform, en samlad lösning
som ska ersätta de två plattformar
operatören har i dag. När det i mitten av april blev officiellt att Ericsson
köper Microsoft Mediaroom och
satsar helhjärtat på TV-utveckling,
känner sig Telenor än mer nöjda
med sitt val.
– Vi har valt Ericsson på grund av
ledande IP-TV-erfarenhet, utveckling
och stort framtidsfokus på TV inom
fast och mobilitet. Köpet av Microsoft Mediaroom stärker den bilden
ytterligare, säger Mikael Färjsjö,
Broadband & TV Telenor Sverige, till
TV-Nyheterna.
Ericsson kallar sig själva en
obestridd ledare, både vad gäller
kompetens och teknik inom branschen, och Mikael Färjsjö är redo att
instämma.
– I Ericsson har vi en TV-partner
som verkligen satsar på IPTV, framtidens TV, och som har stor volym
och kan kombinera TV-insikt med
marknadsledande lösningar och
närvaro, säger Mikael Färjsjö.
Com Hem drar igång hemligt
beta-test av TiVo
Com Hem förbereder ett beta-test
av sin kommande TiVo-lansering
senare i vår, det kan TV-Nyheterna
avslöja. Förfrågningar har skickats
ut till utvalda kunder hos Com Hem,
men nyheten är inget som Com Hem
i nuläget vill kommunicera öppet.
– Det stämmer att vi låter ett antal
personer beta-testa vår nya TiVo-
tjänst. Så gör vi vanligtvis inför lansering av nya produkter och tjänster.
Exakt vad vi testar och vilka som
testar berättar vi av konkurrensskäl
inte just nu, säger Björn Nilsson,
informationsdirektör på Com Hem,
till TV-Nyheterna och fortsätter:
– Jag kan dock säga så mycket
att vi med Com Hems TiVo-tjänst
gör vår största satsning någonsin.
Med detta intar vi en unik position
på marknaden där vi ger våra kunder
en överlägsen TV-upplevelse, långt
mycket bättre än något som finns på
marknaden i dag.
När exakt kommer ni att lansera
tjänsten kommersiellt?
22
– Vi lanserar i enlighet med vår
plan under andra kvartalet, säger
Björn Nilsson.
I det utskick Com Hem har gjort
till sina användare, där operatören
söker frivilliga testkörare, tydliggörs
en önskan om diskretion.
”Du kommer att behöva skriva
under ett sekretessavtal där du accepterar testets utformning och vad
du får och inte får berätta om själva
testet för utomstående”, skriver Com
Hem i det brev som TV-Nyheterna
tagit del av.
De testpersoner som vill hjälpa
Com Hem med betatest är de första
som får tillgång till TV-tjänsten TiVo
i Sverige. När testare anmält sig
och registrerats, ska de under en
tvåmånadersperiod få prova på
TiVo-boxens alla funktioner, med en
planerad start i början av april, fram
till och med 31 maj. Varje vecka
kommer Com Hem sedan genom en
testportal att dela ut en ”hemläxa”.
Genom denna testportal framgår
även vad som ska testas och hur
det ska ske, och där kan även
testkörarna felanmäla samt lämna
kommentarer kring sin upplevelse
av tjänsterna. Varje testkörare har
två dygn på sig att testa, tisdag
och onsdag, varje vecka och varje
”hemläxa” avslutas med en enkät.
Varje vecka kommer Com Hem
därtill parallellt att uppdatera mjukvaran på boxen inför varje veckas
testomgång.
Alla som deltar ska sedan få behålla TiVo-boxen och får även ett års
abonnemang på tjänsten som tack
för hjälpen.
Filminstitutet och utredare åt Rådet
för Kulturella och kreativa näringar.
– Det nya filmavtalet är redan
igång och det är hög tid att inleda
diskussionen om hur svensk film
ska finansieras i framtiden. Det
finns visserligen många som inför
varje avtals­ingång tittar på många
av dessa frågor så det är relativt
välbeforskat, men vad vi vill göra
är att initiera en diskusson mellan
aktörerna själva och konkretisera
frågorna bättre, säger Bengt Toll till
TV-Nyheterna.
Och det gäller inte bara svensk
film, utan även TV-produktioner
menar han.
– Med det medielandskap vi har
i dag så görs ingen skillnad på TV
och film för produktionsbolagen, så
TV ingår onekligen i resonemangen.
Film- och TV-producenterna
utreder framtiden för svensk TV
och film
– I slutet av april kommer jag som
utredare att få besked om mer exakt
vilka delar vi kommer att beröra närmre,
men generellt så gäller det att ta hänsyn till den nya digitalisering som sker.
För första gången har konsumenten
makt och det måste vi hitta ett förhåll­
ningssätt till, säger Bengt Toll.
Utredaren Bengt Toll kommer
under arbetets gång att samråda
med en referensgrupp som föreslås av Film- och TV-producenterna
Film- och TV-producenterna har
tillsatt en utredning för att analysera
den svenska filmpolitikens framtid.
Utredningen ska ge konkreta förslag
på de förändringar som krävs efter
det nuvarande filmavtalets utgång
2015.
Utredningen kommer att göras av
den särskilda utredaren Bengt Toll,
som tidigare varit vd på Svenska
Finns några specifika delar som
ni kommer att titta närmare på i
utredningen?
och arbetet kommer att bedrivas
självständigt. Utredningen beräknas
vara klar efter sommaren 2013 och
kommer därpå att sammanställas
till en rapport med slutsatser och
förslag, som är tänkt att presenteras
för Film- och TV-producenternas
styrelse hösten 2013.
TV4 plockar hem app-utvecklingen för att storsatsa internt
TV4 har beslutat sig för att satsa
stort på mobilfönstret och en bättre
synkronisering mellan plattformarna.
Därför väljer de nu att framöver
själva sköta utveckling och framtagning av mobil-appar, som tidigare
levererats av aktörer från utsidan.
– Anledningen till att vi plockar
in det och kommer att utveckla det
själva är att de börjar hänga ihop
rätt mycket. Som Netflix, till exempel, som har en sömlös lösning för
att återuppta videospelning på en
annan skärm - det vill vi också göra.
Sedan vill vi synkronisera lanseringar på webb och i mobil bättre, säger
Per Åström, teknikchef digitala medier TV4-Gruppen, till TV-Nyheterna.
På så sätt, menar han, riskeras
inga obehjälpliga förseningar av
inköpta produkter från utomstående
leverantörer.
– Tidigare fanns en risk att
utvecklingen av apparna låg några
månader efter utvecklingen på web-
ben och så vill vi inte arbeta längre
nu när vi ser hur TV i mobilen växer.
Då plockar vi in utvecklingen och ser
till att göra alla plattformar samtidigt,
säger Per Åström och fortsätter:
– Hittills har vi haft ett Play-team
som arbetat med Play på webben,
men nu får teamet ett större ansvar
och får arbeta med Play-tjänsten i
stort, alltså både för webben och mobilen samtidigt så att det hänger ihop.
Vi har redan bra rutiner för utvecklings­
arbete som vi också kan använda för
appar och andra produkter.
Men att plocka in det måste ju innebära en investering för TV4 också?
– Ja, det stämmer. Men det som
hänt är ju att alla insett att mobilerna
är här för att stanna. Under lång tid
framöver kommer det att vara en viktig kanal för oss och om vi säger att
mobilerna i framtiden står för hälften
av våra startade strömmar, så kommer det bli en jätteviktig kanal för
oss och något vi verkligen prioriterar,
säger Per Åström.
Så ska Asanga Gunatillaka leda
Com Hems TV-satsning
23
Den 11 mars tillträdde Asanga
Gunatillaka som ny programdirektör
på Com Hem. Han kom då närmast
från Virgin Media i Storbritannien där
han ansvarat för att utveckla verksamheten för betal-TV, med kunskap
om tjänsten TiVo. TV-Nyheterna fick
chansen att prata med Asanga Gunatillaka om förväntningarna inför sin
nya direktörstjänst och flytten till den
svenska TV-marknaden.
Vilka är dina förväntningar som ny
produktchef på Com Hem?
– Mina förväntningar är höga. Jag
tror Com Hem är väl positionerat för
att fortsätta sin resa med att erbjuda
bra produkter och tjänster till våra
kunder. Jag är mycket glad över min
nya roll och jag ser fram emot att
arbeta med ett team av världsklass,
säger Asanga Gunatillaka till TVNyheterna.
Vilka är dina första intryck av den
svenska tele- och TV-marknaden?
– Det är en spännande och
snabbt växande marknad, vilket är
goda nyheter för den svenske konsumenten.
Jag förstår att du har erfarenhet av
att arbeta med servicen TiVo sedan
tidigare på den brittiska marknaden,
hur tror du att du kan dra nytta av det
när Com Hem senare i år lanserar
tjänsten i Sverige?
– Min tidigare erfarenhet av att
driva en go-to-market för Virgin Medias TiVo-tjänst kommer att vara en
nyttig erfarenhet för lanseringen av
TiVo-tjänsten på Com Hem, särskilt
lärdomarna från vilken approach
vi hade när produkten sattes på
marknaden.
TV är en bransch i förändring just nu,
vad ser du som den största utmaningen på marknaden den närmaste
framtiden?
– Den största utmaningen är att
kommunicera ett tydligt och enkelt
budskap till kunderna, vilket förklarar
varför de bör vara glada för nya innovationer och hur det kan förbättra
deras liv, avslutar Asanga Gunatillaka.
LG: Vi ska ha 25 procent av Nor­
diska marknaden innan årets slut
I dagsläget har LG en tredjeplats på
listan över smart-TV-leverantörer i
Norden och målet är att bli nummer två,
med 25 procent av marknadsvärdet,
innan 2013 års slut. Med de orden
inledde Erik Åhsgren, produktspecialist
på LG Electronics Norden, LG:s pressevent den 26:e mars där de presenterade sina nya smart-TV-apparater
med tillbehör.
– Vi vill visa att smart-TV inte är komplicerat utan ett enkelt sätt att kunna se
just det du vill se, just nu, och just här,
säger Erik Åhsgren till TV-Nyheterna.
För att uppnå en bättre position i
Norden och få svenskarna att välja en
TV från just LG, har den koreanska leverantören två områden de fokuserar på.
Dels vill de leverera den bästa möjliga
bildkvaliteten, dels bli nummer ett på
smart-TV.
En av produkterna LG presenterade
är den nya serien Cinema 3D SmartTV, som ska ta smart-TV till en ny
nivå. Men lika mycket tid lade LG på
att demonstrera en bipro­dukt, en ny
version av sin fjärrkontroll kallad Magic
Remote. När sladdarna nu snart är ett
minne blott, är det fjärrkontrollen som
utvecklas och ska bli så användarvänlig
som möjligt. Med en Bluetooth-teknik
som mäter accelerationer kan LG:s nya
Magic Remote inte bara bläddra enkelt
via touch och utan knappar, den uppdaterade modellen har även röstsök.
– Om du till exempel vill se en film
med Tom Cruise i säger du bara ”Tom
Cruise” och alla filmer han är med i
kommer upp. Dessutom visar den alla
YouTube-klipp han är med i och de
vanliga träffarna i webbsök, förklarar
Erik Åhsgren.
Bluetooth-koppling gör det även
möjligt att endera koppla in ett tangentbord, eller i stället använda den smarta
mobilen som fjärrkontroll, en funktion
som fungerar både på iPhone och
Android.
– Dessutom kan du enkelt byta
device och fortsätta titta i din mobil,
återgå till den stora TV-skärmen och
sedan vidare till plattan, säger Erik
Åhsgren.
Med hjälp av wifi-standarden
Miracast strömmas videon med
HDMI-kvalitet med en räckvidd av
ditt nätverk. LG:s serie Cinema 3D
Smart-TV kommer att lanseras under
april månad och med varje TV-skärm
medföljer en Magic Remote.