1. No category

Sveriges Nötköttsproducenter (SNP)
– den enda organisationen som bara jobbar för
nötkött och där alla nötköttsproducenter kan vara
med, oavsett produktionsinriktning eller omfattning
www.notkottsproducenter.se
________________________________________
__________________________________________________________________________
Medlemsbrev nr 2, juli 2012
Några ord från ordförande
Jag har en glädjande nyhet att berätta, SNP har anställt Carina Johansson, Vaggeryd som
verksamhetsledare. Jag kan nog inte beskriva känslan i ord att vi äntligen har en egen VL tack vare
våra medlemmars kloka beslut som gjort detta möjligt. Tiden springer iväg, 2:a skörden är avklarad i
Skåne medan man i Dalarna kämpar med vårsådd och 1:a skörd samtidigt. Sverige är ett långt land
med olika förutsättningar och möjligheter. Vi har sedan sist skrivit 4 remisser Framtida
Jordbrukspolitik har vi valt att lägga med i detta brev. Alla finns på hemsidan. Hellmoutredningen om
produktionsnära frågor har haft timeout. Intresseorganisationerna har haft möjlighet att lämna ett eget
förslag, där vi föreslår att skapa en marknadsfokuserad organisation som långsiktigt stärker de svenska
producenternas lönsamhet och konkurrenskraft, Organisationen ska ägas till 100 % av de svenska
köttbönderna. Tillväxt Nötkött diskuteras just nu på högsta nivå i forskarvärlden. Svensk Kött AB har
”Nötköttslyftet”. Målet är att identifiera åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till en ökad
produktion av svenskt nötkött med hög och jämn kvalitet och en säkrare tillgång på efterfrågade
kvalitéer. Som du ser är det stora frågor som processas och tar tid. Min önskan framöver är att SNP kan
arbeta mer proaktivt med olika frågor till gagn för våra medlemmar som är framtidens
nötköttsföretagare.
Anita Persson
N
äringspolitik
Remissyttrande om förslag till ny
europeisk jordbrukspolitik
Sveriges nötköttsproducenter (SNP) har beretts
tillfälle att till Landbygdsdepartementet inkomma
med synpunkter på kommissionens förslag till
Jordbrukspolitik för
perioden 2014-2019.
SNP:s övergripande
inställning är att
utformningen av
jordbrukspolitiken i EU
fram till år 2020 ska leda till hållbar produktion
och en ökad konkurrenskraft. SNP anser att den
gemensamma jordbrukspolitiken ska blir mer
marknadsinriktad. Insatser ska fokusera på stärkt
konkurrenskraft genom ersättningar för kvalitetsarbete i produktionen och på tillhandahållande av
kollektiva nyttigheter och en ökad kompensation
för naturgivna nackdelar.
Det ska vara lönsamt, enkelt och stimulerande att
driva jordbruksföretag, därför måste det omfattande
regelverket och dess tillämpning vara förutsäg-bart,
långsiktigt och rättssäkert. Det ska vara lätt att
göra rätt, och det ska vara attraktivare att aktivt
bruka än att passivt förvalta mark och andra
resurser.
Svensk nötköttsproduktion är den verksamhet som
tydligast arbetar på två marknader. I stora delar av
landet är kött den livsmedelsprodukt som är möjlig
att leverera till en betalande marknad. Köttdjuren är
också den viktigaste producenten av öppet odlingslandskap, biologisk mångfald i form av hävdade
betesmarker, och därmed attraktiva bygder att
besöka, bebo och bedriva annan verksamhet. I
många skogs- och mellanbygder är träd eller träda
de första alternativen till nötköttsproduktion.
En allt större utmaning för den gemensamma
jordbrukspolitiken blir att säkerställa medborgarnas tillgång till sunda och hållbart producerade livsmedel. När världens befolkning och
köpkraft ökar kommer allt mer livsmedel att
efterfrågas. I dag är nära hälften av den mat som
konsumeras i Sverige importerad, detta är långsiktigt ett stort bekymmer för konsumenterna. Vi
behöver, ur ett säkerhetsperspektiv, men även ur ett
perspektiv av eget ansvarstagande för livsmedelsförsörjningen, lita mer till svensk produktion och se
till att den potential som finns nyttjas. Idag finns det
800 tusen hektar svensk jordbruksmark som inte
nyttjas optimalt (enligt Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson). Detta som en effekt av
hittillsvarande stödsystems ersättningar och
skötselkrav i kombination med aspekter av svag
lönsamhet och risker för det aktiva lantbruket.
SNP anser att jordbrukspolitiken ska vara
gemensam. Många av de globala och nationella
utmaningar som vi står inför kräver gemensamma
lösningar och insatser. En gemensam jordbrukspolitik är en grund för att konkurrensvillkor inte
snedvrids mellan medlemsländerna och mellan
produktionsgrenar. Likvärdiga villkor för svenska
nötköttsföretag jämfört med nötköttsföretag i EU är
centralt för att kunna konkurrera med nötkött från
andra länder.
Jordbrukspolitikens roll bör vara att skapa konkurrenskraft för en hållbar och växande produktion
genom insatser för kollektiva nyttigheter, det
kvalitetsarbete som görs i produktionen och
kompensation till mindre gynnade områden.
Investeringsstöd till system som ökar effektiviteten
i produktionen och som bidrar till en god djurhälsa
och arbetsmiljö samt minskade utsläpp och ökad
energieffektivisering är viktiga för företagens
omställning till en mer hållbar produktion och
företagens strukturutveckling.
Med en klok politik kan potentialen i svensk nötköttsproduktion utnyttjas fullt ut. Vi tror att det
finns en stor potential med naturliga förutsättningar för att utöka befintlig nötköttsproduktion
eller starta ny. Om så blev fallet skulle hela Sverige
vinna genom ökad biologisk mångfald, större
möjlighet till sysselsättning på landsbygden även i
andra verksamheter och god tillgång på ett
ansvarsfullt producerat näringsriktigt livsmedel.
Definitionen av betesmarker på EU-nivå ska
enligt SNP:s mening ta hänsyn till svenska
betesmarkers karaktär och inte diskvalificera
traditionella svenska betesmarker. Det arbete som
gjordes under 2011 i Lansbygdsdepartementets
referensgrupp kring betesmarker ska tas tillvara.
Internationella utmaningar för
nötköttsproduktion
Den europeiska nötköttssektorn minskar för närvarande kraftigt. Inom europeiska producentnätverk uttalas för närvarande en stor oro för framtiden
baserat på bristande lönsamhet och låg konkurrenskraft. Kommissionens prognos för 2011-2020 pekar
på en fortsatt produktionsminskning på ungefär 4%.
Man bedömer också att importen till EU kommer
att öka med 3 % och exporten minska med 40 %.
Tydliga signaler till kommissionen har getts från
den europeiska nötköttssektorn om att den framtida
jordbrukspolitiken måste fokusera på en säker och
långsiktig livsmedelsproduktion inom EU för att
inte tappa ytterligare konkurrenskraft.
Nationella utmaningar för nötköttsproduktion
Det finns en möjlighet för svensk nötköttsproduktion på den svenska marknaden. Av den totala
svenska konsumtionen kommer ca 50 % från den
svenska produktionen. Den svenska konsumenten
efterfrågar gärna svenskt nötkött. Produktionen har
sjunkit de senaste 10 åren genom att koantalet i
landet sjunkit. Främst har det varit mjölkkor men
det senaste året har även antalet dikor sjunkit.
Sämre lönsamhet och otydliga regler för betesmark
har skapat en osäkerhet. SNP anser att den största
utmaningen inom svensk nötköttsproduktion är att
öka antalet kor med kalv. Med ett ökat antal dikor
kan svenskt nötkött bli mer attraktivt på marknaden.
Sveriges åtagande med hävd av 450 000 ha betesmark med dess värdefulla biologiska mångfald
måste säkerställas genom tillgång till betande djur.
Detta gynnar ett rikt odlingslandskap och en
levande landsbygd. För detta krävs lönsamhet i
nötköttsföretagen och konkurrenskraftiga villkor
jämfört med nötköttsproduktionen i andra länder.
En framgångsrik jordbrukspolitik 2014-2019
SNP efterfrågar en jordbrukspolitik som gynnar
aktiva jordbrukare och som kompenserar nötköttsföretagare för kollektiva uppgifter i form av bl.a.
miljö, djurskydd och sysselsättning på landsbygden
som deras verksamhet skapar förutsättningar för.
Gårdsstödet bör ses som en ersättning för
kvalitetsarbete inom jordbruket. En viktig del i
detta sammanhang är tvärvillkoren. Ju mer
avancerad produktion ett företag har desto fler
tvärvillkor omfattas verksamheten av. Därmed ökar
risken för sanktioner och stödavdrag. Dessa högre
skötselkrav måste erkännas och kompenseras för.
Nötköttsproducenter måste vidare kompenseras
för den föreslagna utjämningen av tilläggsbeloppen, som annars kommer att leda till ett allvarligt intäktsbortfall. Eftersom direktstödet ska
fungera som ett inkomststöd är det heller inte rimligt att dess storlek uteslutande baseras på växtodlingens omfattning. Vi förespråkar därför att de nya
gårdsregioner som ska upprättas i Sverige baseras
på, förutom geografiska kriterier, även på verksamhetsknutna faktorer på gårdsnivå, såsom tvärvillkor
eller jordbrukets sammansättning. Utgångspunkten
bör vara att nuvarande nivå på tilläggsbeloppen
behålls inom nötsektorn.
Genom ett starkt investeringsstöd stimuleras jordbrukare att satsa i klimateffektiva och lönsamma
nötköttsföretag. Vi ser även en stor potential att
använda politikens andra pelare för att kompensera
för, och därmed förbättra, djurhälsoarbetet inom
lantbruket. Utgångspunkten bör vara att svenskt
jordbruk inte ska diskrimineras på grund av de
framsteg vi redan gjort inom detta område.
Insatser i slättbygd
Genom att i Sveriges slättbygder avsevärt öka
miljöstöden för vall ökar förutsättningarna för
biologisk mångfald. Genom ökad vallodling i
slättbygd minskar även växtnäringsläckagen. En
satsning på ökat vallstöd gynnar nötköttsproduktionen, vilket skapar förutsättningar för
sysselsättning på landsbygden, även utanför de
gröna näringarna.
Insatser i skogs- och mellanbygd
I Sveriges skogs- och mellanbygder krävs en
politisk ändring för att gynna ett aktivt brukande
av marken. Genom en minskning av gårdsstödet till
förmån för LFA-stöd till vall och bete med skötselkrav minskar gårdsstödets kapitalisering i mark och
arrendepriser. Därmed underlättas tillgången till
mark, vilket idag är en trång sektor inom dessa
områden. Med nya referensnivåer och utökade
LFA-områden ökas effektiviteten i stödet varvid
sektorns konkurrens-kraft kan stärkas.
SNP anser att nya produktionskopplade stöd bör
införas till nötköttsproduktionen. För att vara
konkurrenskraftig gentemot andra medlemsländer i
EU, där man talar kopplat stöd till dikor, ska
Sveriges nötköttsföretag ges samma konkurrensförutsättningar. Ett kopplat stöd för diko med kalv
är en bra och enkel motor för brukandet av mark i
hela landet, samt möjliggör tillväxt även i andra
verksamheter. Det bidrar även till Sveriges
åtagande om hävd av 450 000 hektar betesmark
som idag sköts till 80 % med nötkreatur.
Djurvälfärdsersättningar
Under våren har det också skett ett arbete under
LRF:s ledning, där SNP har ingått, att titta på
möjligheterna till djurvälfärdsersättningar. Taurus
och Svenska Djurhälsovården hjälper till med
verktyg. SNP:s styrelse anser att detta måste ge så
lite merarbete som möjligt för företagaren, inte vara
för plottrigt och helst koppla det till befintliga
program. Detta är inte helt lätt. Arbetet fortsätter.
F
öretagsutveckling
Tillväxt Nötkött förstudie är nu
avslutad. Tack alla ni som har medverkat
i olika rådslag. Tillväxt Nötkött diskuteras nu på högsta nivå
i SLU:s värld för att
hitta en plattform som
är samlad för forskning
och utveckling av
svensk nötköttsproduktion. Det är mycket viktigt att
en fortsatt gemensam plattform för SLU och
näringsföreträdare i form av ett tillväxtprogram kan
möjliggöras. Ett sådant tillväxtprogram kan genom
att koppla samman viktiga aktörer fungera både
som koordinator och pådrivare för branschen.
Mycket spännande med andra ord men tar tid för
den otålige!
Forskningsprojekt:
REKS - Regional nöt- och
lammköttsproduktion – en
tillväxtmotor har fått en egen
hemsida reks.nu (som även
kopplas till tillvaxtnotkott.slu.se). Du kan följa arbetet
som ska ge ökade kunskaper om hur klimatbelastningen ser ut och vad som kan göras för att minska
den inom nöt- och lammköttsproduktionen. Det ska
stärka producenternas konkurrenskraft genom att
hjälpa dem skapa och marknadsföra en ”hållbarhetsprofil”. Projektet ska också bidra till ökade
kunskaper i konsumentledet så att fler genom
medvetna val kan medverka till en hållbar
utveckling. Hör av er med frågor och synpunkter.
Forskningsprojekt:
Värde och tillväxtmöjligheter i värdekedjan för
nöt- och lammkött (Marknadsanalys)
Syfte med arbetet är att generera kunskaper
- om det svenska nöt- och lammköttets volym och
värde i reguljär dagligvaruhandel
- olika alternativa försäljningskanaler för svenskt
nöt/lammkött (köttlådor, gårdsbutik, köttbutik/saluhall, etc)
- vilka mervärden som används som försäljningsargument och deras relation till pris till kund/ersättning till producent .
Projektets arbete utförs av 3 studenter på SLU. Det
är mycket bra för då ökar vi intresset hos unga
studenter som i framtiden kanske får ett intresse att
forska inom den svenska nötköttsproduktionen. (I
dagsläget finns det få forskare på nötkött).
Studenterna har bl.a. studerat dagligvaruhandel i
Skåne. För att få ett rikstäckande resultat skulle det
behövas göras liknande arbete att samla indata från
dagligvaruhandel om priser, volymer och förpackning etc. Du som är intresserad av en sådan insats
får gärna lämna en intresseanmälan Det kan handla
om 3-5 butiker på en ort typ storlek Falköping, LRF
är med och finansierar detta projekt och kan via
detta projekt betala arvode för insatsen.
Kontaktperson: Anita, rabygard@glocalnet.net
Under ett års tid har LRF samtalat med McDonalds,
där SNP också har varit med, om samarbete i olika
sammanhang för att öka tillväxten i svensk nötköttsproduktion. McDonadls är intresserade av att
ingå i olika projekt inom Tillväxt Nötkött.
McDonalds syn på denna satsning på forskning är
att det viktiga är att det som kommer ut av
satsningen inte bara blir en rapport som ingen läser
utan att det upplevs som att det gör skillnad hos
nötköttsföretagarna. Just nu tittar vi, McDonalds,
och SLU på ett projekt som handlar om att göra en
analys/undersökning om hur upphandling av
kreatur sker i olika länder i Europa för att säkra
leverans till McDonalds i respektive land. Syftet är
också att undersöka hur betalning till bonden kan
ske och hur kostnaden fördelas mellan bonde och
slakteri. De länder som kan komma att undersökas
är Österrike, England, Irland, Norge. Beroende på
resultat kan även Spanien och Frankrike inkluderas
i ett senare stadium.
Hellmoutredningen
Hellmoutredningen har haft timeout. Under denna
tid har intresseföreningarna SNP, Svenska Fåravelsförbund, Sveriges Grisföretagare haft möjligheten med initiativtagaren Sveriges Djurbönder att
titta på en möjlig gemensam branschorganisation
kött. Vi föreslår att skapa en marknadsfokuserad
organisation som långsiktigt stärker de svenska
producenternas lönsamhet och konkurrenskraft
Organisationen ska ägas till 100 % av de svenska
köttbönderna. Vi har utgått från olika funktioner
som djurhälsa, rådgivning, avel, marknad/försäljning, förhandling och näringspolitik. Fördelen med
att var 100 % bondeägt är att vi kan samarbeta med
de partners som är intresserade av just den funktionen. Det ger en bredd och ett engagemang och
också en flexibilitet som kan vara bra i framtiden.
Det kommer också att vara uppdelat på de tre djurslagen, som har olika förutsättningar, behov och
marknad. Nästa möte kommer att vara igen tillsammans med industri, LRF, rådgivnings bolag och
Djurhälsovård i månadsskiftet augusti/september.
Samverkan om verktyg för produktionsstyrning inom nötköttsproduktionen
SNP med hjälp av LRF kommer att ha ett
diskussionsmöte i slutet augusti. Företag som
representerar dagen är Svensk Mjölk KKPC,
Hencol, Agribeef, Taurus, Växa Sverige och
Elitlamm. Ursprungligen kom frågan upp på SNPs
stämma 2011 och på initiativ av rådslagen inom
Tillväxt Nötkött har ett projekt ansökts av SLU hos
SJV om ”resurseffektivitet i svensk nötköttsproduktion genom bättre produktionsstyrning”. Tanken
med mötet är att se vad vi har och hur vi kan samverka. Vad är det vi behöver i framtiden och hur
kan vi tillsammans utveckla framtida behov av
verktyg.
Kokontrollsprogrammet - KKPC
KKPC har ersatt PC-KAP i maj när KAP slogs ihop
med kokontrollen. Alla PC-KAP användare erbjöds
en gratis version av KKPC. I KKPC kan man
registrera in- och utgångar av djur, vikter samt
betäckningar och semineringar. Här finns också
möjligheter att skapa grupper och göra olika utskrifter på de uppgifter som man har registrerat i
sitt program. Stalljournalen är godkänd av Jordbruksverket och den innehåller även sjukjournal
med läkemedelsanvändning.
Vad gäller KAP-resultat i det nya systemet så
kommer det att bli så här:
För slaktresultat, vikter och tillväxt kommer
program att utvecklas på webben, både för uppföljning och för export av uppgifter till Excel.
Avelsvärden kommer troligen att skrivas ut som
tidigare på listor två gånger per år för att på sikt
även omfattas av programutveckling på webben.
Program för stamboksföring, där beställning och
utskrift ska ske på webben, utvecklas i samarbete
med rasföreningarna och NAB.
Utbildningar på nya programmet kommer att
erbjudas under hösten av husdjursföreningarna.
Agribeef
agribeef.se är nu uppdaterad med 2011 års resultat
från gårdarna.
Eftersom detta är
ett projekt som
håller på att avslutas har möjligheterna bantats
något för att jämföra sitt företag. Just nu tittar vi på
en finansiering för att säkra detta verktyg i fram-
tiden. Vi har stor nytta av det i jämförelser hur olika
produktionstyper av nötkött ser ut
lönsamhetsmässigt i hela landet och hur Sverige ser
ut i jämförelse med andra länder i världen rent
lönsamhetsmässigt, där man får en helhetsbild av
nötköttsföretaget.
Taurus
På taurus.mu finns produktionskalkyler som visar
hur du kan räkna på dina olika
djurslag. Kalkylerna är
generella och förklaring finns mycket tydligt på hur
man har räknat för att få fram dessa siffor. Taurus
tittar också på en modell till Efterkalkyl i samarbete
med agribeef.
beteenden, till exempel att det blir oro i betesgruppen. Både larver och misstänkta flugor bör
skickas in till SVA för artbestämning. Kontakta
SVA, din djurhälsoveterinär eller din besättningsveterinär vid misstanke om oxstyng. Telefon till
SVA: 018-67 40 00, Sektion för parasitologi.
Håll utkik efter:
1. Bulor i huden på ryggen.
2. Blod-strängar på huden och bulor som öppnat
sig.
3. Larver.
För mer information gå in på Svenska
Djurhälsovårdens
hemsida: www.svdh.se
Schmallenbergvirus
Det nyligen identifierade Schmallenbergviruset
(SBV) som sannolikt sprids med svidknott har
orsakat sjukdom hos idisslare i Tyskland, Holland,
Belgien, Frankrike och England. För att kunna
bedöma hur allvarlig sjukdomen är, eller skulle
kunna bli, måste övervakning göras och utbredningen fastställas i de länder där viruset påvisats
samt i angränsande länder. Även i Sverige genomförs övervakning och Jordbruksverket och SVA
informerar nu djurägare och veterinärer om sjukdomen för att kunna upptäcka eventuell förekomst
här. Det finns för närvarande inga vacciner för att
hantera sjukdomen. Inga djurägare eller veterinärer
har rapporterats insjukna efter kontakt med sjuka
djur.
Tecken på infektion hos ett djur kan vara matleda,
feber, dåligt allmäntillstånd, nedsatt mjölkproduktion, feber och eventuellt också diarré. Sjukdomen
varar i tre till sex dagar varefter djuret tillfrisknar.
Det har inte rapporterats några dödsfall på grund av
sjukdomen.
Fosterskador: Ett djur som är dräktigt vid
insjuknandet kan senare föda en missbildad kalv
med svåra förlossningar och dödfödslar. Baserat på
dagens kunskaper och med svenska förhållanden
skulle missbildade kalvar kunna födas från december till juli. Veterinärer uppmanas att anmäla
missbildade kalvar enligt SVA.
Oxstyng
Var vaksam på misstänkta larver av oxstyng!
I maj 2011 upptäcktes att djuren i en besättning i
Skåne infekterats av oxstyng, en parasit som
utrotades i Sverige på 1950-talet. Oxstynget är en
fluga vars larver utvecklas under huden på nötkreatur. Den är obehaglig för djuren och skadar
skinnet. Det är därför viktigt att alla misstänkta fall
av oxstyng anmäls till veterinär så att djuren kan
behandlas och spridning till fler besättningar inte
sker. Du bör misstänka oxstyng i din besättning om
du hittar böldliknande knölar på ryggen på nötkreaturen i januari-juni eller om du upptäcker något
i besättningen under betesperioden som kan
misstänkas vara oxstyngfluga, eller oväntade
S
lakt och Marknad
Ny rättvisare prisstatistik
Det har funnits ett missnöje i branschen
med de noteringar som redovisats i Land, eftersom
de inte ger en korrekt bild av läget, då de flesta
producenter sluter individuella avtal med slakteriet.
Frågan har diskuterats i LRF:s Husdjursdelegation
där SNP sitter med. LRF, SJV och slakterierna har
enats om ett mer korrekt avräkningspris för
slaktdjur ska kunna presenteras. Priset bygger på ett
genomsnitt av de stora slakteriernas faktiskt betalda
priser till producenterna vecka för vecka som de
redovisar till Jordbruksverket. Det nya sättet att
rapportera in priser till Jordbruksverket ger också
en mer rättvisande bild av Sveriges pris i EU:s
prisjämförelser. Diagram och jämförelser kommer
att ligga på SNP:s hemsida. Detta kommer att
uppdateras kontinuerligt.
K
ommunikation
LRF bevakar frågan om
djurrättsaktivister genom att bla
sammanställa iakttagelser som görs på
djurgårdar.
De rapporter som kommer in
kommer att löpande skickas över
till en företrädare inom Polisen som
arbetar med grupper som denna.
LRF kommer på detta sätt att kunna följa upp dessa
aktivister på ett mer uthålligt sätt. Vi får också inom
näringen en bättre överblick.
När det finns indikationer på att aktivisterna varit
på gårdar eller på annat sätt varit aktiva ute i
bygderna önskar vi få in kortfattade uppgifter om:
– Aktioner/händelse med tid o plats , Iakttagelser
om personer o fordon, foto om sådant finns och
kontaktpersoner .
En ”tydlig känsla” från berörd djurägare att någon
varit på besök är tillräckligt. Uppgifterna sänds till
Ulf Johansson som är ställföreträdande beredskapsansvarig på LRF ulf.johansson@lrf.se. Uppgifterna
ska komma från ursprunglig källa på dem som gjort
iakttagelser inte andrahandsuppgifter eller rykten.
Akuta händelser skall alltid rapporteras till 112. Vi
kan dock vid behov via denna kanal förmedla
kontakter med polisen ute i landet, om ni inte
känner att ni når fram lokalt/regionalt. Du kan som
tidigare vid behov alltid ta kontakt med Din LRF
region. Kontaktuppgifter se www.lrf.se.
Nötköttslyftet
Svenskt nötkött är efterfrågat
av konsumenterna. Just nu är
suget större än tillgången.
Ändå minskar produktionen.
Det finns en tro i hela
branschen att den trenden kan brytas. Därför har
Svensk Kött AB tagit initiativet att samla
branschens viktigaste nyckelspelare för att med
gemensamma krafter åstadkomma ett lyft för det
svenska nötköttet. Målet är att vi gemensamt ska
identifiera åtgärder som på kort och lång sikt bidrar
till en ökad produktion av svenskt nötkött med hög
och jämn kvalitet och en säkrare tillgång på
efterfrågade kvalitéer. Svenskt Kött kommer
omedelbart att söka pengar genom ”Matlandet
Sverige” Förhoppning om en svensk standard för
marmorering som bransch gemensamt projekt
tillsammans med SJV som har ansvaret för
klassificeringen. Det bör också bygga ett
betalningssystem för smak, mörhet och inte bara
volym. Andra frågor som måste lösas är: vem tar
ansvaret för att minsta tid på 7 dagar mörning
efterlevs?
Debattartikel som skrevs av Svenskt Kött AB i
samband med att ICA lanserade US Beef.
Butiker som besvarar konsumentens
kärlek till svenskt kött
Kött engagerar. Kött är trendigt just nu. Kötttrenden handlar om kunskap, om en vilja att
nödvändigtvis om att äta mer kött. Den här
efterfrågan på kunskap och kvalitet, måste
handeln bemöta!
Samtidigt pågår en relevant debatt om
köttets miljöpåverkan. En debatt som måste
nyanseras betydligt.
Svenskt kött är i de allra flesta fall ett
miljöklokt val jämfört med importerat kött.
Det framgår av Naturvårdsverkets rapport
från oktober 2011. Mannen bakom rapporten
Livestock’s Long Shadow, dr Henning
Steinfeld, från FN: s livsmedels- och
jordbruksorganisation FAO har nyligen varit
på Sverigebesök. Han bidrar till att nyansera
bilden av svensk köttproduktion.
Steinfelds sammanfattning:
”Sammantaget behöver inte svenska
producenter ta åt sig av den svepande kritik
som rapporten gett upphov till. Svensk
köttproduktion hjälper i stället till att hålla
marker öppna och bevara den biologiska
mångfalden.”
Det finns mer fakta som handeln bör lyssna
på.
Idag vet vi att 7 av 10 konsumenter väljer
svenskt kött och närmare 70 % är beredda
att betala mer för svenskt kött. Kunskap om
ursprung och god djurhållning är faktorer
som starkt påverkar valet av kött ser vi i en
undersökning genomförd av YouGov från
februari 2012 på uppdrag av Svenskt kött.
När du känner till allt detta, går det inte
annat än att förundras över importen av kött.
Men hur rimmar det med alla stolta paroller
om miljöansvar?
Var tog ”nose to tail” ambitionen vägen i
handeln? Ett djur består av mer än biffar och
filéer. Det är ju nu – precis nu – som vi har
läge att möta efterfrågan på kunskap om kött
och om djurets anatomi i kombination med
bra försäljning. Med större kunskap kan vi
stimulera efterfrågan på de idag mindre
intressanta detaljerna och bidra till
miljökloka medvetna val av svenskt kött.
Genom att skapa efterfrågan på HELA djuret
skapas också incitamentet för svenska
djurproducenter och köttbranschen att
utveckla och driva på produktionen.
Kom igen handeln! Lyssna på konsumenterna och se till att besvara deras kärlek till
svenskt kött.
Maria Forshufvud
VD, Svenskt kött
Artikeln kan du läsa i helhet på SNP:s hemsida.
K
öttriksdag 2012
I år hålls Köttriksdagen i Skåne,
närmare bestämt Ystad Saltsjöbad den
15-17 november. Sätt X i almanackan
redan idag. Köttriksdagen kommer att innehålla
bonden, marknaden och maten!
Arrangör är Skånes Nötköttsproducenter i
samarbete med SNP.
Kontaktperson Ingmarie Olsson,
0708-361283,
ingmarie.olsson@hotmail.com
V
erksamhetsledare
Här kommer en hälsning från vår egen
verksamhetsledare: Carina Johansson
Det är en förmån, en utmaning, och väldigt
spännande att få jobba som verksamhetsledare och
att driva frågor som gynnar svensk nötköttsproduktion och landsbygdsföretagande. Jag tycker vi har
världens bästa produkt - Svenskt nötkött som är gott
och miljövänligt. En av utmaningarna är att få fler
producenter, konsumenter, myndigheter och andra
organisationer att förstå att Sveriges Nötköttsproducenter behövs och är en viktig organisation.
Jag ser fram emot den 6 augusti då jag börjar som
verksamhetsledare. Tidigare har jag jobbat på LRF
Jönköping med nötköttsprojekt och nu senast på
Jordbruksverket med miljöersättningar. Hemma
driver jag ett lantbruksföretag med dikalvsproduktion.
Ha en bra sommar så ses vi framöver!
s
NP Styrelse 2011-2012
Anita Persson, Hörby (ordf.), 070-331 00 09,
rabygard@glocalnet.net
Jan Forssell, Bjursås, (v.ordf.), 070-750 60 39,
jan.forssell@bjurslantbruk.com
Aron Cedergren, Vassmolösa, 070-213 51 15,
aroncedergren@email.com
Fredrik Wachtmeister, Kågeröd, 070-554 32 80,
fredrik@knutstorp.nu
Magnus Andersson, Lit, 0703-35 54 63,
korstamagnus@telia.com
Patrik Ohlsson, Kil, 070-572 88 43,
055414900@telia.com
Veronica Stierna von Celsing, Husby Rekarne,
070-674 21 73, celsings.lantbruk@telia.com
Adj. Kassör Maria Edman, 0705-63 29 42,
jorstorp@swipnet.se
Adj. Lennart Nilsson, NAB 0706-55 03 52,
lennart@np-agro.se
Adj Theres Strand ,Taurus 0703-85 45 10
theres.strand@taurus.mu
Adj. Erica Lindberg LRF 08-787 51 74
erica.lindberg@lrf.se
Passa nu på att bjuda ut styrelserna till klubbarnas
aktiviteter under sommaren!
Kansli – from 6 augusti
Sveriges Nötköttsproducenter
Carina Johansson
Boda
567 92 Vaggeryd
070-300 48 55
kansli@notkottsproducenter.se
Har du nu läst all text här ovan så ska du veta
att du alltid är välkommen att ta kontakt med
oss i styrelsen för att framföra dina synpunkter. Din röst är viktig för oss och vårt
fortsatta arbete.
Fortsatt Trevlig Sommar!
SNP styrelsen
LRF Skåne, Box 24, 243 21 Höör
Besöksadress: Friluftsvägen 2, Höör.
SVERIGE
PORTO BETALT
Visste du att …
… 50 % av konsumtionen av nötkött är svensk
… 80 % av svenskt nötköttet säljs i butik, det
betyder att ca 20 % går till charkindustrin
… betesdjuren från köttproduktionen står för
80 % av miljömålet om bevarande av 450.000 ha
betesmark
… svensk nötköttsproduktion är landsbygdsmotor - 90 % har andra verksamheter i
kombination inom landsbygden
… för varje producerad miljon kronor, inom
nötköttssektorn, innebär 3,03 jobb (ligger på
andra plats efter spannmål)
… värdet på en bostadsfastighet ökar om
landskapet hålls öppet med djur
… 6-800.000 ha är underutnyttjat för produktion
av mat
… vi är ca 20.000 nötköttsföretagare i landet
… med den ökande befolkningen i världen bör
vi öka tillgången till mat med 50-70 % fram till
2050
Vi har möjligheterna, vi vill utmana!