1. No category

Jordbiten
Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Nr 2 /2010
Träffa oss på Länsstyrelsen den 4-6 juni s. 4
Besök landsbygdsenheten på nätet s. 31
Hästen i fokus
s. 10-14
Ledaren
Tiden går fort när man
har roligt!
Tänk vad tiden går fort när man har roligt på jobbet. Nu är det
sex år sedan jag blev erbjuden ett av landets finaste jobb inom
den gröna sektorn, som landsbygdsdirektör i Västra Götalands
län. Efter dessa både trevliga, intressanta och mycket lärorika år
på Länsstyrelsen är det dags för mig att anta nya utmaningar. Jag
har haft förmånen att lära känna många spännande personer, såväl politiker, myndighetspersoner, förtroendevalda, men framför
allt ett fantastiskt gäng lantbrukare och landsbygdsboende. Att
jag trots det väljer att sluta beror på en inre övertygelse att man
som chef inte skall sitta mer än 5-7 år på en och samma tjänst.
Det man inte tillfört som chef under denna tid blir förmodligen
inte gjort.
Att hitta ett lika ärofullt jobb som landsbygdsdirektör i Västra
Götalands län är inte lätt. Jobben som LRF-ordförande, jordbruksminister, landshövding och generaldirektör på Jordbruksverket är ju faktiskt upptagna... Det är inte heller helt enkelt för
en landsbygdsorienterad bondson med faiblesse för kor och hästar att flytta till stan.
När jag fick erbjudandet att bli vd för Hjordnära i Hjo, affärsområdesansvarig för Skånemejerier i Finland och Norge samt
ledamot i koncernledningsgruppen för Skånemejerier, så kändes
det som ett bra alternativ. Att åter få möjlighet att göra affärer
nationellt och internationellt, på ett jordnära sätt leda Hjordnära
mejeri samt att tillhöra offensiva och bondevänliga Skånemejeriers strategiska ledning innebär att få smaka på det bästa av tre
världar. Det är åtminstone nästan lika fint som att vara landsbygdsdirektör i bôgda som är Svea rikes vagga!
Det har varit en otroligt händelserik tid för oss på landsbygdsenheten och dig som lantbrukare. Vi införde gårdsstödssystemet 2005, avslutade det gamla landsbygdsprogrammet 2006
och startade det nya under 2007. Drabbades av en ny betesmarksdefinition 2008, för att året därpå införa ytterligare en betesmarksdefinition och ett minst sagt osannolikt blockredigeringsprojekt. Finns det någon som kan säga att livet som byråkrat, bonde och landsbygdsbo är händelsefattigt?
Jag vill passa på att än en gång slå ett slag för alla de pengar
Länsstyrelsen har till investeringar och projekt inom biogas,
bredband, landsbygdsutveckling, livsmedel och inte minst lantbruksrelaterade investeringar inom bland annat nöt-, mjölk- och
grisproduktion.
Därmed är det dags att avrunda och tacka för mig. Jag vänder
nu blickarna mot ett mer hjordnära och direkt företagande i
mejerisektorn.
Lycka till med årets skörd oavsett om det är spannmål, kött,
mjölk eller annan landsbygdsverksamhet. Hoppas vi ses på festivalen På Landet den 4-6 juni på Axevalla, det blir ett fantastiskt
evenemang för oss som bor på landsbygden!
Jordbitens redaktion
Malin Lennartsson
031-60 59 88
Nina Goos
0501-60 58 34
Gunnel Holmberg
0521-60 56 57
Informationsskrift från Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
Utgivare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landsbygdsenheten
Postadress
Box 224, 532 23 Skara
Ansvarig utgivare
Ove Konradsson
Tryck
Rydins Tryckeri AB, Nossebro
Tryckeriet är miljöcertifierat enligt
ISO14001:2004. Cert.no. GBG0002754
Tryckt på återvinningsbart MultiArt Silk
Utgivningsplan 2010
Nr 1 – 4 mars
Nr 2 – 12 maj
Nr 3 – 23 september
Nr 4 –9 december
Manusstopp 5 veckor före utgivning
Vill du prenumerera på Jordbiten eller
meddela adressändring? Skicka e-post till
jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller
ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.
Omslagsfoto: Johanna Larsson
Foton till artiklarna är tagna av författarna
om inget annat anges.
Ove Konradsson
landsbygdsdirektör
2
Jordbiten 2/2010
Nomineringar till årets Ull-baggar
Länsstyrelsen i Västra
Götalands län har till
årets utdelning av utmärkelsen Ull-baggen
nominerat företag och
projekt i fyra av de klasser som kommer att få
en Ull-bagge vid Landsbygdsgalan i november
2010.
Årets landsbygdsföretagare
– Kvarnens Pensionat i Hyssna
Catharina och Hans Johansson, framgångsrika
entreprenörer.
Kvarnen i Hyssna, med nysatsningen Kvarnens
Pensionat, har utvecklats av Catharina och Hans
Johansson, två mycket engagerade entreprenörer.
Från att ha varit ett sågverk har Kvarnen blivit en
turistanläggning med många verksamheter, hög
miljöprofil och stor betydelse för bygden.
Årets landsbygdsprojekt
– Hållö Kapell utanför Smögen
Ett spännande och oväntat projekt som samlat
bygden för att skapa ett unikt ekumeniskt kapell i
underskön miljö och därigenom få en byggnad för
reflektion, andakt och upplevelse som gynnar såväl
företag som samhälle.
Årets miljösatsning
– Våtmark Vena i Melleruds kommun
Vatten från cirka 500 hektar jordbruksmark fångas
upp i denna våtmark, som därmed utgör en mycket
bra kväve- och fosforfälla samt ger en biologisk
mångfald. Utloppet är utfört i järnspont med en
stensatt fisktrappa nedströms för att fisken ska
kunna vandra.
Sven-Gunnar Hultmark
vikarierar
Landsbygdsdirektör Ove Konradsson lämnar sin
tjänst i maj. Vem som ska efterträda honom är i
skrivande stund inte klart. Klart är däremot att
Sven-Gunnar Hultmark går in som tillförordnad
landsbygdsdirektör, med Lennart Hedén som
tillförordnad biträdande landsbygdsdirektör.
Lennart Hedén kommer att ansvara för kontakterna med den gröna sektorn.
Jordbiten 2/2010
Ulf Nilsson vid våtmark Vena. Foto: Bo Larsson
Årets ungdomssatsning
– Sixten, ett LEADER-Sjuhärad projekt
Sixten hjälper unga på landsbygden att förverkliga
sina idéer. Stöd ges för att planera, genomföra och
avsluta projekt. Ungas eget görande står i centrum.
Projektet skapar stolta unga landsbygdsbor och idén
har spridits till andra delar av landet.
De företag som nominerats har sökt och fått stöd
från landsbygdsprogrammet.
Länsstyrelsens vision är En levande landsbygd i hela länet.
Genom landsbygdsprogrammet, som pågår 2007-2013,
kan stöd ges till företag, projekt och miljöinvesteringar på
landsbygden.
Läs mer om stöden på
www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland Välj verksamhet
Lantbruk/Landsbygd.
Eva Olsson
Borås
3
Besök oss ...
Den 4-6 juni går festivalen På Landet
av stapeln på Axevalla Travbana i
Skaraborg. Där får du smaka på länets läckerheter, se fantastiska djur,
lyssna till intressanta föreläsare och
träffa oss på Länsstyrelsen.
På Landet är en festival och ett
framtidsforum för alla som lever
och verkar på landsbygden. Djur,
mat, motorsport, upplevelser och
barnartister tillsammans med många
utställare är några av många underhållande programpunkter under
dagarna på Axevalla.
Gammal tradition
På Landet återupplivar en gammal
tradition med anor från 1930-talet
med en mässa och festival på Axevalla i samarbete med Hushållningssällskapet. Då vände sig mässan bara
till lantbruket, i år bjuds alla in som
på något vis har en koppling till
landsbygden. Målet är att mer än
20 000 personer kommer och besöker festivalen under de tre dagarna.
Olika världar
Festivalområdet är indelat i olika
världar. Alla utställningsvärldar
erbjuder en intressant och underhållande blandning av utställare och
aktiviteter. I varje värld finns en scen
för underhållning, föreläsningar och
andra aktiviteter.
Länsstyrelsen ställer ut
Länsstyrelsen finns med som utställare under hela festivalen. Vi delar
en stor monter tillsammans med
Jordbruksverket. Vi hoppas att vi ska
få möjlighet att träffa dig som lever
och verkar på landsbygden och visa
vad Länsstyrelsen har att erbjuda för
att bidra till en levande landsbygd i
hela länet.
Fem utmaningar
I vår monter lyfter vi särskilt fram
fem viktiga och aktuella områden
som vi har möjlighet att stötta extra
just nu med bidrag och kompetensutveckling. Områdena är turism, och
då framför allt natur- och kulturturism, hästen, bredband, klimat och
förnybar energi samt mat med fokus
på livsmedelshygien.
Kom och prata med oss
Vi finns i vår monter för att prata
och diskutera våra fem prioriterade
områden men även andra viktiga
och roliga frågor du som besökare
vill ta upp med oss. Besök oss och
låt oss visa dig vilka möjligheter vi
har för att bidra till att göra landsbygden levande.
Läs mer om festivalen på www.palandetfestival.se
Foto: Stefan Svensson
4
Evelina Svaninger
Borås
Jordbiten 2/2010
På Landet Framtidsforum är en del av folkfesten
Landsbygden erbjuder lösningar för den moderna människan. Men vilka är
lösningarna på de utmaningar som landsbygden står inför? På Landet Framtidsforum söker svaren!
Jordbruksministern deltar, liksom LRF-basen och Jordbruksverkets generaldirektör. Därtill kommer en lång rad andra kända namn som Marit Paulsen,
Peter Eriksson, Åsa Torstensson och Lotta Gröning. Många forskare och
utredare deltar också, Sveriges tyngsta namn på området i 17 olika seminarier, debatter och föredrag. Upplagt för spännande diskussioner med andra
ord. Seminarierna hålls ihop av välkända debattledare som KG Bergström.
Billigare biljetter till
På Landet!
Köp 10 endagsbiljetter till På
Landet, à 50 kronor exkl.
moms (Ordinariepris vuxen
100 kronor/dag). Skicka e-post
till mats.olsson@hush.se
Inträde till På landet innebär
tillgång till både festivalen och
travbanan. Det är fri parkering.
Hela programmet hittar du på www.framtidensland.se/forum
Bygg bredband med projektstöd
Nu är rätta tiden att samla folket i
bygden. Landsbygdsprogrammet
har förstärkts med mer pengar till
bredbandsutbyggnad.
Om ni inte redan kommit igång så
börja med att samla intresserade i
bygden och bilda en förening. Föreningen kan sedan söka stöd för
bland annat material, grävning och
installation.
Hur mycket stöd
En förening kan få upp till 60 procent i stöd. En förutsättning för att
få stödet är dock att man har kommunen med. Det krävs att en del av
kostnaden täcks av bidrag från kommunen (medfiansiering).
sieringen är det därför viktigt att de
får veta era planer i ett tidigt skede.
Flera kommuner i länet har planering på gång kring bredbandsutbyggnad, men inte alla. Föreningen
får själv föra diskussionen med sin
kommun.
Helena Ingvarsson
Skara
Kontakta kommunen
För att kommunen ska ha en möjlighet att ställa upp med medfinan-
Projektstöd
Mer information och ansökningsblanketter finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd.
Det går även bra att kontakta Evelina Svaninger, 031-60
56 15 eller Helena Ingvarsson,
0501-60 56 59.
Ansökan kan göras från och
med nu! Sök innan ni börjar
bygga.
Foto: Mårslycke ek. förening
Jordbiten 2/2010
5
Behöver du ändra i årets
SAM-ansökan?
Foto: Arne Lysell
Behöver du ändra en eller flera uppgifter i din redan inlämnade SAMansökan? Det finns möjlighet att
göra ändringar fram till sista ändringsdatum den 15 juni.
Du har möjlighet att göra vissa
ändringar och kompletteringar i din
inlämnade SAM-ansökan, fram till
och med den 15 juni. Du kan ändra
uppgifter om gröda och arealuppgifter på dina skiften eller lägga till/ta
bort enskilda block och skiften.
Tänk på att din ändringsanmälan ska
vara en skrivelse i original, vara undertecknad och inkommen till Länsstyrelsen senast den 15 juni.
Skogsbete
Skogsbete berättigar från och med
2009 inte till Gårdsstöd. Arealen
berättigar däremot till Kompensationsbidrag om den ingår i ett
åtagande för Miljöersättning för
betesmarker. För att skogsbetet ska
ge ersättning i kompensationsbidrag
ska skiftet redovisas i SAM 2010.
Skicka in en komplettering om du
missade detta i din ansökan.
6
Stödrätter som inte användes 2009
Om du vill att Jordbruksverket ska
ändra ordningen för användning av
dina stödrätter, kan du komplettera
med krysset på sidan 2 i SAMblanketten eller under fliken Övriga
uppgifter i SAM Internet. Då kommer de stödrätter du inte använde
2009, att användas först.
Produktionsplatsnummer
Har du kontrollerat att du fått
med ditt produktionsplatsnummer
för nötkreatur eller slaktsvin samt
eventuell markering för ekologisk
produktion, om du ska redovisa ett
sådant?
Vissa skiften ska inte vara med i
SAM
Det är mycket viktigt att inte redovisa skiften på betesmarker som
inte ger ersättning i Gårdsstödet. De
arealer som trots det redovisas kommer att underkännas, vilket leder
till arealfel med risk för sanktion.
Detsamma gäller för ansökan om
allmänna värden i åtagande för betesmarker. Sammanställningen 2010
är inte komplett angående uppgifter
om dessa block. Det kan olyckligtvis finnas sådana block i den tabell
som visar block som berättigar till
Gårdsstöd. Är uppgifterna fel ska
du ha fått ett kompletterande brev
från Jordbruksverket om detta. Uppgiften om att blocket är berättigat
till Gårdsstöd finns även i utskicket
du fick under hösten/vintern efter
blockinventeringen.
Är du osäker på om du redovisat
skiften på betesmarker som inte ger
rätt till Gårdsstöd, gå igenom din
ansökan igen. Skicka in en ändring
omgående om du vill stryka skiften
från din ansökan.
Om du åtgärdat underkänd areal
Om du valt att ta ner ett visst antal träd för att uppfylla kraven för
Gårdsstöd på betesmarker, så är
det viktigt att du samtidigt som du
söker på arealen begär en redigering av din blockkarta. Detta gäller
oavsett om du ställt i ordning mer
mark i direkt anslutning till en redan
godkänd betesmark eller åtgärdat
mark på block som underkändes i
inventeringen.
Du som inte begärt redigering
Jordbiten 2/2010
kan skicka in den i efterhand. Tänk
på att du tydligt ska motivera varför
du vill att arealen ska godkännas
för Gårdsstöd. Din kommentar och
gränsritning på kartan gör att du
kan få en korrekt utbetalning från
början.
Åtagandeblanketten
Även de uppgifter du redan lämnat
för en eller flera stödformer i blanketten Åtagande 2010 kan behöva
kompletteras eller ändras. Det kan
till exempel gälla uppgifter i ansökan
om Certifierad ekologisk produktion
eller Kretsloppsinriktad produktion,
Skyddszoner eller Betesmarker och
slåtterängar.
Övertagande
Du kan också överta hela, eller delar
av, jordbruksföretag. Det kan gälla
skiften som redan finns redovisade
i en annan lantbrukares SAMansökan, men som du övertar. Om
du tar över del av ett annat företag
måste du ha lämnat in en egen
SAM-ansökan senast den 22 april
för att få gårdsstöd för den areal som
du tar över.
minska arealer på skiften i din ansökan. Vänta inte för länge med att
göra din ändringsanmälan, skicka
den så snart som möjligt.
Du kan fortfarande överta hela
jordbruksföretag. Dock måste övertagandet göras innan Länsstyrelsen
fattar beslut om utbetalning.
Om du blir uttagen till kontroll
Ett antal företag blir uttagna för
kontroll varje år. Om och när Länsstyrelsen meddelar dig att en kontroll ska genomföras på just ditt
företag kan du inte längre göra ändringar i din ansökan.
Fram till och med 30 juni
För dig som odlar hampa är 30 juni
sista dagen för att lämna in etiketterna från utsädessäckarna och en
sådeklaration. Sådeklarationen ska
innehålla uppgifter om utsädessort
och utsädesmängd för vart och ett av
dina hampaskiften.
Du som redan har ett
miljöstödsåtagande med
startår 2007-2009 måste
ange om du vill ha de nya
ersättningsnivåerna. Komplettera på sidan 3 i SAMblanketten eller under fliken
Övriga uppgifter i SAM
Internet. Om du väljer den
nya högre ersättningen
godkänner du också att din
ersättning kan komma att
ändras under din åtagandeperiod. Du måste göra ditt
val i år, du kan inte vänta till
2011. Om du har missat att
ange att du vill ha de nya
ersättningsnivåerna i din
ansökan kan du komplettera med det fram till den
15 juni.
Överföring av stödrätter
Stig Karlsson
Skara
Efter den 15 juni
När 15 juni har passerat kan du endast minska din ansökan genom att
dra tillbaka block och skiften eller
Ändrade ersättningsnivåer
i miljöstöden
Ann-Sofie Josefsson
Borås
Du kan ansöka om överföring av stödrätter, förutsatt
att den som ska överta stödrätterna redan hade minst
fyra stödrätter den 22 april.
Ansök på blanketten Överföring av stödrätter 2010
senast den 15 juni.
Om du har mindre än
fyra hektar mark och överför stödrätter till en annan
brukare, tänk på att även
överlåta eventuella åtagande
för miljöersättningar. Två
brukare kan inte få stöd för
samma mark även om det är
olika stödformer. Blanketten Övertagande 2010 måste
vara inlämnad till Läns­
styrelsen senast den 15 juni.
Kom ihåg att söka utbetalning för dina åtaganden!
Foto: Nina Goos
Jordbiten 2/2010
7
Spännande utveckling på la
– Kurserna som Länsstyrelsen
ordnat har varit väldigt bra. Ibland
känns det som om ni har någon
spejare med vid vårt frukostbord,
utbrister Hjalmar. Som egen företagare är det viktigt att ha någon att
bolla sina tankar och idéer med.
Till gården hör även 2 hektar
mark och växthus, där Hjalmar och
Rut odlar grönsaker och snittblommor som säljs på torget.
– Nästa vecka kommer vår första
gäst för säsongen, säger Hjalmar.
Stora Haketorp kan även erbjuda
Bed & Breakfast.
Dala Handelsträdgård
Surdegsbröd i väntan på att gräddas.
Följ med på besök till två av länets
företagare, Hjalmar Björling och
Gisela Wass, båda med företag i
utveckling.
Surdegsbröd från Stora Haketorp
Kavringarna är redan klara och det
doftar gott när jag kliver över tröskeln till det nyinredda bageriet i källaren. Hjalmar har varit igång sedan
kvart i fem på morgonen. Väggarna
är vita och den gamla vedeldade
bakugnen vittnar om att det funnits en bagarstuga på platsen sedan
tidigare.
– Det var jordgolv här när vi kom
hit för tre år sedan, säger Hjalmar,
samtidigt som han delar den stora
degen i exakt lika stora delar. Han
kontrollväger varje bit, innan han
varsamt formar dem till limpor.
– Ingen bagare vill ha en degslatt
kvar på slutet, säger Hjalmar med ett
leende, där han står i sin röda bagarskjorta. Han ser ut att trivas och har
full kontroll på de olika momenten.
Idag är det storbak på gång.
Normalt bakar Hjalmar närmare
100 stycken KRAV-godkända lim8
– Såg du skylten, säger Gisela när vi
möts. Den kom upp igår!
Gisela har alltid drömt om att
ha ett eget företag, men att det just
skulle bli ett trädgårdsföretag visste
hon inte från början.
Gisela är uppväxt på en mjölkgård, där de även odlat lite grönsa-
por varje torsdag, som sedan säljs
på torget i Falköping på fredagar
och hos den lokala
ICA-handlaren. Den
kommande helgen
är det vårmarknad
vid Hornborgasjön
så därför blir det
extra många limpor.
Hjalmar är med i
Falbygdens Mat och
Kultur, en ekonomisk
förening som skapar
många viktiga säljtillfällen för medlemmarna. Vårmarknaden
är ett.
Hjalmar visar mig
surdegar och jäskorg­
ar som ska mjölas.
Den nya bakugnen
inhandlades vid ett
besök på en mässa i
Österrike i våras, som
arrangerades av Länsstyrelsen. Alla 16 limpor, som degen räcker
till, går att grädda
Hjalmar Björling, Stora Haketorp.
samtidigt.
Jordbiten 2/2010
andsbygden
Senaste nytt om
livsmedelslagstiftningen
Är du livsmedelsföretagare inom
primärproduktionen ska du registrera din verksamhet. Blanketten hittar du på www.slv.se Välj
Livsmedelsföretag, Primärproduktion och sedan Trycksaker/
Blanketter.
Primärproduktion omfattar
hela råvaruproduktionen, det vill
säga odling, skörd, tvättning av
grönsaker, kryddor, frukt och bär,
jakt av frilevande vilt, biodling
och äggproduktion. Som primärproducent ansvarar du för
livsmedelssäkerheten.
Företagare som hanterar livsmedel
Gisela Wass, Dala Handelsträdgård.
ker. Det är de senaste 12-15 åren som
hon sysslat med trädgård efter sin
trädgårdsutbildning.
För mindre än ett år sedan fick
hon höra att Dala Handelsträdgård
skulle byta ägare.
– Det var inte alls meningen att
jag skulle ta över, småler Gisela.
Jag ville bara se hur det såg ut och
svängde förbi en kväll. Ja, och sedan
var jag fast.
Sedan årsskiftet arrenderar hon
handelsträdgården av Dala Säteri,
som ligger ett stenkast därifrån.
Platsen är fylld av historia. Gisela
berättar att säteriets huvudbyggnad
står på en grund från 1300-talet. De
första växthusen med tillhörande
arbetslokal byggdes 1938. Ytterligare
växthus med butiksdel har byggts till
senare.
I växthusen spirar vårens frösådder och utanför har drivbänkar dykt
upp ur snön, som en glad överraskning. De är nu fyllda med perenner.
Jordbiten 2/2010
Förutom trädgårdstillbehör har
Gisela även en avdelning med ekologiska varor, många från små lokala
producenter. Sortimentet presenteras
på hemsidan under ”Veckans Eko”.
– Jag ser bara möjligheter med
det här stället. Jag vill bevara den
gamla delen, eftersom den har atmosfär och med fördel kan användas
vid olika utställningar och sammankomster. Jag har ingen brist på
idéer, utan det är tid och pengar som
får visa hur företaget kommer att
utvecklas framöver. Jag känner att nu
har jag hamnat rätt.
Läs mer på www.storahaketorp.
se och www.matokultur.se och
www.dalahandelstradgard.se
Från och med 1 december 2009
har det skett regelförenklingar
om godkännande och registrering
för livsmedelsföretagare. Förändringarna innebär att du anmäler
till kontrollmyndigheten att du
ska starta ett livsmedelsföretag.
Blankett hittar du på din kommuns hemsida. Verksamheten
får påbörjas 14 dagar efter det att
anmälan kommit in till kontrollmyndigheten. Först efter det att
du har startat din verksamhet gör
kontrollmyndigheten besök på
plats.
Det är viktigt att visa myndigheten att du har ett system för
livsmedelssäkerhet. Verksamheter
som omfattas av registreringen
är butiker, charkföretag, caféer,
gårdsrestauranger och catering.
Godkännande krävs för anläggningar som omfattas av animalielagstiftningen, till exempel
slakterier, styckningsanläggningar,
mejerier och äggproducenter.
Christina Kobel
Ulrika Elfström
Uddevalla
9
Hästen på bete
Åkermarksbeten med kraftig tillväxt och högt energiinnehåll passar bäst till unghästar och fölston. Foto: Bengt Ekberg, SVA
Hästar är flockdjur och har under
många miljoner år levt ett frilevande
stäppliv. Att tillgodose deras behov av bete och rörelse i den moderna hästhållningen kan vara en
utmaning.
välgödslad åkermark är stor. Olika
hästar har olika näringsbehov och
därmed behov av olika betesmarker
eller olika lång ättid. Till ett fölsto
och en shetlandsvallack måste du ha
olika betesstrategier.
Hästar gillar blåsiga lägen för
att minska på flug- och knottplågan.
De vill också ha utsikt över öppna
marker för att kunna övervaka
omgivningarna.
Släpp dina hästar på bete och låt
dem vara hästar men fortsätt motionera de hästar som behöver det.
Föl och unghästar däremot behöver
kunna få vila och ha sällskap av hästar i liknande ålder.
Rätt antal hästar till betesmarkens storlek är viktigt. Få hästar på
en betesmark kan få för mycket att
äta och har du för många hästar på
en liten areal påverkas markerna negativt genom trampskador och stora
gödselmängder.
Dessutom varierar gräsets tillväxt
stort under säsongen. Gräset har en
kraftig tillväxt under försommaren
för att avstanna mitt på sommaren
och sedan återkomma med en tillväxttopp under sensommaren. Djurantalet eller arealen behöver därför
justeras under säsongen.
Hästar som får bete sig naturligt
födosöker sällan mindre än 14 timmar per dygn och ofta ända upp till
18 timmar. Till 95 procent betar de
olika sorters gräs och halvgräs men
undviker örterna. Många hästraser
är utmärkta att använda som betesdjur på marker som ska restaureras
eftersom de inte behöver idissla.
Olika typer av betesmarker
innehåller olika mycket näring.
Skillnaden mellan en torräng och en
10
Giftiga växter bör du inte ha på
betesmarken. En hel del arter som
växer i trädgården och parker är
giftiga, till exempel idegran, fingerborgsblomma och tibast. Sprängört,
odört och skelört är vildlevande arter som kan ställa till problem.
I betesmarker får du inte sprida
bekämpningsmedel och behöver du
gräva upp en giftig planta kan du
behöva skydda huden och använda
handskar. Ta hjälp av en flora eller
en botaniskt kunnig person om du
tror att du har en giftig växt i betesmarken, närbesläktade arter kan
ibland vara mycket lika.
Träna gärna på att bedöma hästens hull. Fettansättning på halsens
ovansida och runt svansrot är varningstecken på att din häst är för fet
och därmed riskerar följdsjukdomar.
Äldre hästar och de som är lägst i
rang kan istället bli magra. Anpassa
betestillgången så att hästen mår bra.
Marina Bengtsson
Borås
Hästbeteskurser i
sommar
Vid tre tillfällen kommer Länsstyrelsen att ha hästkurser
sommaren 2010. Då kommer
vi att fördjupa oss i ämnet
häst på betesmarker.
Välkommen!
Jordbiten 2/2010
Hästar och parasitproblem
Nästan alla hästar har parasiter i någon omfattning. Vuxna hästar som är
friska och utfodras väl har inga problem med de parasiter de bär på. Föl
och unghästar samt äldre och sjuka
hästar ska man ha mer uppsikt över.
Ta träckprov på våren/försommaren när maskarna är mer aktiva.
Avmaska inte rutinmässigt, det finns
problem med parasiter som utvecklar resistens mot avmaskningsmedlen. Både små blodmaskar och
spolmask har vi idag inte samma
möjlighet att behandla. Avmaska
inte i onödan så har vi verkningsfulla medel även i framtiden. Dessutom
gör du en insats för miljön genom
att undvika avmaskningsmedel.
Hästar som måste avmaskas kan
hållas i små hagar eller i paddock.
Ta hand om träcken och lägg den på
deponi eller i blomsterlandet. På så
sätt undviker man att avmaskningsmedlet hamnar på betesmarken. I
en gödselhög kan det finnas flera
hundra arter och en del tål inte avmaskningsmedlet. Avmaska helst två
veckor innan betessläpp om du använder makrocykliska laktoner (till
exempel ivermektin).
Nya hästar hålls precis som avmaskade hästar i små hagar eller i
paddock. Ta träckprov och avmaska
vid behov. I stall där omsättningen
på hästar är hög är det extra viktigt
att ha speciella hagar för de hästar
som är på tillfälligt besök.
Tips från en markägare som tar
emot sommarhästar är att kräva
träckprov innan nya hästar får komma till betet. Som kompensation
betalar de avmaskningsmedel om
träckprovet visar att det behövs. På
så sätt släpper de inga infekterade
hästar bland övriga hästar och samtidigt undviker de att avmaskningsmedlet hamnar på betet.
Jordbiten 2/2010
mocka rasthagar en gång i
veckan, det är en bra åtgärd för att
minska parasittrycket. För större
stall finns det motordrivna redskap
för mockning.
Förebyggande strategier är ett
mycket bättre verktyg än avmaskningsmedel i kampen mot parasiter.
Genom olika åtgärder kan du bryta
maskarnas livscykel från ägg till
vuxen individ och därmed undvika
att hästarna smittas:
• Skilj på vinter- och sommarhagar.
• Plöj och så om åkermark. Livscykeln för parasiterna bryts och
betet blir helt fritt från parasiter.
• Bete vartannat år på markerna,
då minskar parasittrycket.
• Sambete eller växelbete med
annat djurslag är en bra åtgärd.
Eftersom varken får eller kor
smittar hästar med sina parasiter så minskar parasittrycket.
Dessutom utnyttjas marken mer
•
•
•
effektivt då de olika djurslagen
födosöker på olika sätt.
Växla mellan de beteshagar som
utnyttjas först på säsongen. Genom att ha en betesmark som
djuren tas ifrån på hösten och
som sedan inte betas förrän i
juli minskar parasittrycket.
När du putsar betet eller sprider
gödseln i ratorna så finfördelas
den och sprids till ett större
område. Många masklarver dör
i sol och värme, därför ska man
putsa vid varmt och torrt väder.
Vid putsning i fuktig väderlek
hjälper du istället maskarna att
sprida sig.
Mark som betats sedan vår-/
försommar kan få en explosion
av larver i hagen en varm fuktig
dag på högsommaren. Flytta
hästarna till betesmark som inte
betats tidigare under säsongen
vid denna tidpunkt.
Marina Bengtsson
Borås
Betesstrategier är viktiga för att minska smitta från parasiter på betet.
Foto: Bengt Ekberg, SVA
11
Skatteregler för
hästföretagare och biodlare
Redovisning av hobby
Informationskvällen om skatteregler för hästföretagare var välbesökt.
Foto: Marina Bengtsson
Bedriver du näringsverksamhet eller
hobby? Din verksamhet, oavsett om
det är hobby eller näringsverksamhet, ska beskattas antingen som kapital, näringsverksamhet eller tjänst.
Under våren har Länsstyrelsen i
samarbete med Skatteverket anordnat informationskvällar med syfte
att tydliggöra gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet.
Krav på vinstsyfte
För att Skatteverket ska se din verksamhet som en näringsverksamhet
krävs att den bedrivs med varaktighet, självständighet och vinstsyfte.
Näringsverksamhet innebär en
varaktig verksamhet med affärsplan,
ekonomisk kalkyl, marknadsföringsåtgärder, eventuella tillstånd, lokal
för verksamheten och att inköp och
investeringar gjorts som är typiska
för näringsverksamheten. Hobby
brukar beskrivas som att verksamheten visserligen bedrivs varaktigt
och självständigt, men att egentligt
vinstsyfte saknas.
12
Regler för biodlare
För dig som är biodlare anser Skatteverket att upp till 15 bisamhällen
räknas som hobby. Från och med
det 16:e bisamhället bör verksamheten utgöra näringsverksamhet. För
biodlare som innehar en jordbruksfastighet ingår bisamhällena i näringsverksamheten, även om antalet
understiger 16.
Svår bedömning för hästverksamhet
För hästverksamheter är gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet svår. Eftersom hästar
är dyra i inköp och innebär stora
årliga utgifter krävs det relativt höga
inkomster innan verksamheten går
med vinst.
Det är endast du som driver en
jordbruksfastighet med brukshästar
för användning i jord- och skogsbruk vars företag automatiskt räknas
som näringsverksamhet. För övriga
hästraser och anknuten verksamhet
gäller det att visa att du har eller
kommer att få ett överskott i din
verksamhet.
Du som har en hobbyverksamhet
som går med överskott ska beskattas.
På överskottet ska du betala egenavgifter. Har verksamheten tidigare
gått med underskott kan du kvitta
överskottet mot dessa, men endast
fem år tillbaka. Det är därför viktigt
att spara dokumentation från alla
år, även de som går med underskott.
Anteckningskrav och arkivering gäller för hobbyverksamhet.
För näringsverksamhet får underskott sparas hur länge som helst för
att kvittas mot framtida överskott.
Underskott de fem första åren av
en nystartad näringsverksamhet
får dras av som allmänt avdrag
och således kvittas mot övriga
förvärvsinkomster.
Beskattning av näringsverksamhet
Bedriver du näringsverksamhet
är du bokföringsskyldig. I Bokföringslagen finns strikta bestämmelser om att alla affärshändelser ska
bokföras löpande och att verifikationer ska bevaras på särskilt sätt.
Du som avser att bedriva näringsverksamhet bör skaffa dig
information direkt från Skatteverket. Delta gärna på någon av de
nyföretagarträffar som anordnas.
Registrering hos Skatteverket ska
också ske om du avser att bedriva
näringsverksamhet.
Läs mer på www.skatteverket.se
eller ring 0771-567 567.
Marina Bengtsson
Borås
Maja-Lena Främling
Uddevalla
Jordbiten 2/2010
Kontroll av betessläpp
Det är angeläget att djur har en
dräglig tillvaro och att de så långt
det är rimligt kan få en del av sina
naturliga behov tillgodosedda.
Enligt lagstiftning ska nötkreatur i Västra Götalands län få
möjlighet till utevistelse minst tre
sammanhängande månader under
perioden 1 maj-15 oktober. För
mjölkkor gäller att varje djur ska
komma ut på bete varje dygn och
att de ska ha tillgång till betesmark under minst sex timmar per
dag. Övriga nötkreatur, förutom
kalvar, tjurar eller djur i karantän,
ska under sommartiden hållas ute
dygnet runt.
Observera att det inte räcker
med att hålla djuren i en rastfålla
utan det ska finnas ett växttäcke
på minst 80 procent av arealen i
den aktuella betesmarken. Djuren
ska ha daglig tillsyn samt tillgång
till vatten. Sjuka eller skadade
djur samt högdräktiga djur ska
ses till oftare.
Betesprojekt
Undantagsvis är det tillåtet att
hålla djuren inomhus hela eller delar av dygnet, till exempel
i samband med sjukdom eller
kalvning. Då krävs noggrann
dokumentation, till exempel i
stalljournalen, där det ska framgå
vilket djur som hållits inne, när
detta skett samt skälet till att djuret inte gått på bete. Om det finns
särskilda skäl för att hålla djuren
inomhus kan du söka dispens från
Jordbruksverket. Innan dispensen
godkänns måste djuren hållas på
bete enligt gällande lagstiftning.
Under betesperioden 2010
kommer Länsstyrelsen att genomföra ett djurskyddsprojekt
med inriktning på kontroll av att
nötkreatur verkligen har släppts
på bete under den perioden när
detta krävs.
Camilla Dahlberg
Utevistelse och betesgång
för hästar
Betessäsongen närmar sig och för
dig som har häst är det några saker
som kan vara bra att känna till.
Inte tillåtet med taggtråd
Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar ska vara fria från föremål
som din häst kan skada sig på. Du
ska se till att stängsel är väl uppsatta
och underhållna. Stängslen ska vara
utformade så att hästen inte löper
en risk att skada sig på dem. Stängseltrådar och stängselnät ska vara
väl sträckta och synliga för hästen.
Sedan årsskiftet är det inte längre
tillåtet att ha taggtrådsstängsel till
dina hästar.
Möjlighet att röra sig fritt
Du bör ge din häst möjlighet att
röra sig fritt i rasthage eller motsvarande varje dag. När du håller din
häst på bete får hästens rörelsefrihet
inte begränsas genom att du binder
upp den eller fäster ett främmande
föremål vid den. Enligt en ny regel
som gäller från och med 1 augusti
2010, ska du se till att din häst dagligen har möjlighet att röra sig fritt
i sina naturliga gångarter. Det är
tillåtet att binda hästen i en spilta,
men då ska du använda löpande
grimskaft och grimma eller halsrem.
Din häst måste kunna vila med hu-
Foto: Marina Bengtsson
vudet mot underlaget då den ligger
ned. Från och med 1 augusti 2010 får
du inte hålla din häst bunden i spilta
mer än 16 timmar per dygn.
Jan-Olof Sannö
Skara
Undvik tjuvbetäckning
Ett problem som har uppmärksammats vid samtal mellan Länsstyrelsen
och lantbruksnäringen är att kvigor och tjurar inte skiljs åt tillräckligt tidigt.
För tidig betäckning av en ung kviga innebär en stor risk för lidande
både för kvigan och också kalven vid förlossningen. Enligt djurskyddslagstiftningen ska kvigor, innan första brunstperioden startar och fram till dess
att de uppnått en ålder av 13 månader, hållas så att risken för betäckning minimeras. Rekommendationen är att de från fem månaders ålder bör hållas
separat från tjurarna.
Vid Länsstyrelsens djurskyddskontroll kontrolleras detta och en avvikelse
på denna kontrollpunkt kan leda till tvärvillkorsavvikelse och därmed avdrag på jordbrukarstödet.
Jan-Olof Sannö
Jordbiten 2/2010
13
Foto: Karin Olsson
Skötsel av historiska marker
med dagens förutsättningar
Att utnyttja naturliga fodermarker optimalt för försörjning och bevarande av arter är inte någon nymodighet. I Sverige har vi varit djurhållare i cirka 6 000
år.
Vi har påverkat naturen genom att röja skogar för
att få slåtter-, betes- och åkermarker. De skapade
markerna är värdefulla, men på grund av upphörd
skötsel håller många på att försvinna. Det nymodiga
i att sköta dessa naturliga fodermarker idag ligger i
att göra det med dagens förutsättningar och i enlighet med miljöersättningar. Miljöersättningarna har
tagits fram just för att bevara arter och göra det mer
lönsamt att sköta marker som annars skulle ligga i
ohävd.
Betesplanering med fingertoppskänsla
Nyttjandet av en betesmark kan sägas vara optimalt
när djurens behov och betesmarkens avkastning
är i balans. Att uppnå denna balans kräver
fingertoppskänsla. Under betessäsongen växer
djuren och foderbehovet ökar. Under normala år går
betestillväxten åt motsatt håll och är som störst på
försommaren för att sedan gradvis minska. Detta
betyder att för att uppnå optimal balans kan en
given areal inte betas med samma djurantal under
hela betessäsongen.
14
Rotation ger balans
Rotationsbete är ett system som kan underlätta att
uppnå rätt balans. Det innebär att hela besättningen
eller grupper av djur flyttas mellan olika fållor efter
tillgången på bete. Betestillväxten på försommaren
tas då tillvara genom en snabbare rotation än på
sensommaren.
Det är mycket fördelaktigt att ha någon vallfålla
i sitt rotationssystem. Torra somrar kan du växla
mellan naturbetesfållor och vallfållor medan du
under normala/regniga somrar kan ta en eller kanske flera vallskördar och låta betesdjuren rotera på
naturbetesmarken.
Vid restaurering är det extra viktigt att ha
tillgång till en åkermarksfålla i systemet då den
restaurerade marken kan kräva kortare intensiva avbetningar av sly, för att sedan få vila så att gräs och
örter kan hinna etablera sig.
Sambete för ökad avkastning
Olika slags betesdjur kompletterar varandras betesvanor. Därmed kan sambete, det vill säga bete med
olika djurslag, ge en bättre avkastning. Antalet rator
minskar och den individuella tillväxten ökar. Nötkreatur sliter av gräset vid betning och lämnar rester
som får gärna tuggar i sig. Får är finsmakare och
Jordbiten 2/2010
betar mycket selektivt, späda örter
betas först och de undviker grövre
högt gräs som i sin tur kan lämnas
till nöt eller häst. Näringsämnen
sprids istället för att koncentreras till
gödselrator. Med fler än ett djurslag
minskar också risken för alltför hårt
bete, vilket gynnar artrikedomen.
Bättre djurhälsa
Får, häst och nöt har få gemensamma betesparasiter vilket gör att
sambete minskar parasittrycket och i
längden kan förbättra djurens hälsa.
Det ena djurslaget sanerar när det
äter larver som endast överlever i ett
annat värddjur.
Har du problem med att ett
djurslag jagar ett annat, vilket kan
vara fallet med hästar, kan du med
fördel växelbeta och låta det ena
djurslaget beta före ett annat i ett
slags rotationsbete.
Bete och naturvård
Genom rotationsbete kan du variera
betestrycket i olika fållor och vid
betessläppet se till att inte släppa på
betesdjuren i samma fålla varje år.
Denna variation gynnar de växter
som formats under ängsbruket, en
skötselmetod som nästan helt har
försvunnit. Exempel på slåttergynnade växter är svinrot, kattfot, gullviva, slåttergubbe, slåtterblomma,
ängsskallra och höskallra. För att de
växterna ska hinna sätta frö och på
så sätt säkra sin fortlevnad kan det
vara bra att inte släppa på djuren
i fållor med slåttergynnade växter
förrän i andra halvan av juli eller
senare.
Vill du veta mer om hur du
sköter en slåtteräng på traditionellt vis? Läs mer i På gång
på sidan 30.
Betesfritt år och bränning
Om du har en betesmark med särskilda värden kan du få ett särskilt
skötselvillkor i form av ett betesfritt
år i din åtagandeplan, just för att
gynna de slåtterpräglade växterna i
området. Denna insats innebär att
du under ett år i femårsperioden låter bli att släppa på djuren i området
men behåller din miljöersättning.
Villkoret kan innebära att du får röja
ohävdsarter och sly som kan tänkas
komma upp på grund av att marken
inte betas.
Om du praktiserar sent betespåsläpp eller ett betesfritt år kan
det vara en god idé att komplettera
med insatsen Bränning av betesmark följande år. Då bränns det
fjolårsgräs som annars kan ligga kvar
och skugga ut marken när den nya
växtligheten ska sätta fart. Insatsen
innebär att du bränner av en viss
yta en gång under femårsperioden.
Bränning sker på våren, från mitten
av mars till mitten av april. Insatsen
bränning ingår i Utvald miljö och är
inte något rättighetsstöd.
Modern slåtter
Den traditionella slåtterängen sköt-
tes genom fagning på våren, slåtter
och höbärgning under andra halvan
av sommaren, hamling och efterbete
under sensommaren och röjning vid
behov. Idag behöver denna traditionella skötsel inte nödvändigtvis ske
med manuella metoder. Om underlaget tillåter kan maskinslåtter med
skärande slåtterbalk ersätta lieslåtter
och höbärgningen med självlastare,
om effekten blir densamma.
Den rika ängen
Strandängar och sidvallsängar som
inte är stenbundna och ojämna kan
mycket väl lämpa sig för slåtter med
moderna metoder. Strandängarna
är mycket artrika och produktiva
miljöer. Genom att hävda dem med
bete eller slåtter blir de värdefulla
fågellokaler. Med kontinuerlig och
intensiv hävd av strandängarna kan
en hög och jämn produktion av foder bevaras och samtidigt gynna ett
rikt växt- och djurliv. Ersättningen
för slåtteräng med särskilda värden
ligger på 4 200-5 400 kronor per
hektar och år beroende på om marken berättigar till Gårdsstöd eller
inte. Har du tillgång till djur som
kan efterbeta ängen kan du söka ersättningen för efterbete. Har du inte
betesdjur kan det vara en god idé att
bränna ängen på våren och då söka
ersättningen för bränning.
Vill du veta mer om
miljöersättningar och
ersättningarna i Utvald miljö?
Läs mer på www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/
Landsbygd och sedan Stöd och bidrag.
Bohuskullorna Klara och Birger sambetar med gårdens får. Foto: Sara Eitrem
Jordbiten 2/2010
Katrin McCann
Uddevalla
15
Lammproduktion på andra sidan
Landskapet i Nya Zeeland bjuder på välbetad och kuperad terräng. Foto: Jesper Eggertsen
Förutsättningarna för betesbaserad
lammproduktion i Nya Zeeland jämfört med Sverige är i många stycken
annorlunda. Den längre växtperioden
och det mildare klimatet är de mest
påtagliga skillnaderna.
Vid lammproduktionen i Nya
Zeeland saknas ofta ekonomibyggnader. Lamning sker utomhus och
fåren vistas ute året om. De fasta
anläggningar som man har är dels
ett relativt enkelt hus som används
vid klippning, så kallat wool shead,
samt permanenta, omfattande och
gedigna stängsel för fållindelning.
Hanteringsanläggningar behövs
System för dricksvatten med vattentankar är placerade på höjderna, dit
man som regel pumpar vatten och
varifrån vattnet genom självtryck
fördelas ut till olika fållor.
En eller flera fasta hanteringsanläggningar är placerade på strategiska ställen på gården. De används
när man skiljer på tackor och lamm,
vid kupering av svansar, avmaskning
16
och avvänjning samt vid sortering
till slakt eller livförsäljning. Lammproduktionen i Nya Zeeland binder
därför avsevärt mindre kapital än
svensk lammproduktion.
Låga produktionskostnader
En fårägare i Nya Zeeland har istället sitt kapital bundet i fastigheten,
djuren, stängslen och vattenanläggningarna. Maskinparken är i regel
begränsad till, i de flesta fall, en
pickup, en eller flera fyrhjuliga motorcyklar, en traktor, utrustning för
att slå ner stolpar och en kultivator.
Vid behov av övriga maskiner hyrs
dessa in.
De dominerande rörliga kostnaderna i lammproduktionen utgörs av
arbetskostnader, hantering av djuren,
underhåll av staket, underhåll och
omläggning av beten samt kostnader
för handelsgödsel.
Vikande lönsamhet
En genomsnittlig slaktintäkt år
2008 för ett lamm med 17 kg slaktvikt var cirka 500 svenska kronor.
Genomsnittsbesättningen består av
cirka 3 000 tackor. Varje tacka får i
genomsnitt 1,3 lamm. De enskilda
lammproducenterna har gett uttryck
för att lönsamheten är vikande. Det
avspeglas också i att antalet tackor
har minskat med mer än 20 procent
sedan 1994, nu är antalet nere i 35
miljoner tackor.
En annan väsentlig skillnad mot
svenska förhållanden är att man inte
har några subventioner, vilket upplevs positivt av producenterna. Merparten av produktionen, 95 procent,
går på export.
Omfattande livdjurshandel
Betet är den överlägset viktigaste
resursen i Nya Zeeländsk lammproduktion. Näst intill undantagslöst
ger man inget tillskott av kraftfoder,
vare sig till tackor eller till lamm.
Tillgången på bete och marknadspriset styr planeringen av lammproduktionen på den enskilda gården.
En omfattande handel med levande
djur har därför utvecklats:
Jordbiten 2/2010
•
•
•
•
Om lammproducenter bedömer
att man inte klarar att få lamm
slaktmogna innan priset faller
på hösten, så säljer man grupper
av lamm. Köpare är då ”slättjordbrukare” som har vall som
extragröda, vilken används för
slutgödning av lamm.
Bedömer man att betestillgången inte kommer att räcka
under vår och sommar på grund
av exempelvis låg nederbörd, så
säljer man av grupper av djur.
Köpare är då lantbrukare i andra
delar av landet med omvända
förhållanden.
Har man till exempel förlorat
ett stort antal lamm på grund
av ogynnsamma förhållanden i
samband med lamning, så kan
man köpa in nya lamm för att
utnyttja betet.
Äldre tackor (> 5 år) från kuperade områden säljs till producenter i mindre kuperade områden för vidareproduktion under
ytterligare 2-3 år.
lite rator i betena och den goda
beteskvaliteten åstadkommer man
genom att:
•
•
•
•
•
•
God beteskvalitet avgörande
Djurägarna ger intrycket av att vara
mycket noga med att skapa god kvalitet på betet. Det finns påfallande
•
Hålla rätt längd på gräset. Man
försöker hålla sig inom 5 - 20
cm höjd på gräset.
Minska parasitbelastningen.
Vissa anser att man åstadkommer det genom att undvika betning under 5 cm.
Använda nötkreatur för att beta
ner förvuxet gräs, längre än 20
cm.
Variera antalet djur per hektar
beroende på bland annat betesmängd, beteskvalitet, årstid,
slutgödning av lamm och antal
tackor utan lamm.
Sam- eller växelbeta med nöt
och får där nötkreaturen är till
för att skapa bra betesförutsättningar för fåren.
Förnya betesvallarna genom
chemical och mechanical topping. Chemical topping innebär att man med en låg dos
Roundup (0,5-1,0 liter per hektar) dämpar grästillväxten till
förmån för klöver.
Komplettera betestillgången
med betesgrödor som rovor,
•
fodermärgkål och foderraps där
topografin tillåter.
En omfattande fållindelning
med permanenta och gedigna
stängsel. Det ger möjlighet att
hålla många djur på liten yta
under kort tid.
Svenskt eller Nya Zeeländskt
lammkött?
Hur hävdar vi då svenskt lammkött i
konkurrens med lammkött importerat från Nya Zeeland?
Att hävda svenskt lammkött på
”bulkmarknaden” torde inte vara
framgångsrikt. En 30-procentig
marknadsandel ger oss möjlighet att
inrikta oss på en ”exklusivare” del av
marknaden där konsumenter är beredda att betala ett högre pris för ett
färskt och närproducerat lammkött.
Svenska lammproducenter måste
lyfta fram värdet på det svenska
lammköttet genom en intensivare
marknadsföring av det färska, närproducerade lammköttet som har
format det svenska landskapet. För
att åstadkomma detta behövs en
översyn av regelverket för att fullt ut
kunna komma in på en närmarknad
samt marknadsföring där det svenska lammköttets fördelar framhålls,
”Endast svenska får betar svenska
landskap”.
Jesper Eggertsen
Skara
Thord Nordstedt
Lammproducent Skara
Lennart Pettersson
Lammproducent Undenäs
Många djur säljs vid återkommande auktioner. Foto: Jesper Eggertsen
Jordbiten 2/2010
17
Pollinering och växtskyddsmedel
– går det ihop?
Lukta inte fel – för då…!
Om ett bi luktar misstänkt vid hemkomsten kan det råka illa ut!
Om bin eller humlor dör på grund
av växtskyddsmedel är det alltid den
som besprutat som är ersättningsskyldig. Samtidigt är både pollinering
och växtskydd viktigt. Vad kan man
göra för att minska riskerna?
rekommenderad dos. Om dosen
minskas förlorar man den avskräckande effekten på pollinatörerna som
är ett villkor för att en behandling i
blommande fält ska kunna ske utan
skador på bin och humlor.
Att man inte får spruta med bekämpningsmedel som är direkt
dödande för bin och humlor när
dessa finns i fältet är självklart. Inom
produktgruppen pyretroider finns
det flest sådana bekämpningsmedel, men de finns även inom andra
grupper. Titta efter varningstexten
”Giftig eller mycket giftig för pollinerande insekter” på etiketten eller i
produktdatabladet.
Neonikotinoider – inte giftiga eller?
Pyretroider – garanterat giftiga
Några få pyretroider får användas
under blomningen i oljeväxter, ärter
och jordgubbar. Dock enbart på natten och om pollinatörerna lämnat
fältet. Det måste man kolla upp
under ljusa och varma nätter. Det
är också viktigt att alltid använda
18
Även produktgruppen neonikotinoider ifrågasätts, trots att de inte är
klassade som giftiga för pollinerande
insekter. En del växter kan utsöndra
vatten genom bladen, så kallad guttation. I dessa droppar koncentreras
neonikotinoider på behandlade
plantor. Ett laboratorieexperiment
i Italien har visat att bin dör om de
tvingas dricka dessa droppar. Där­
emot finns det inga undersökningar
som visar att bin i naturen frivilligt dricker guttationsdroppar med
växtskyddsmedel.
Det är klokt att ge pollinatörerna
rent dricksvatten nära bona. Det
är även en fördel för pollineringen
eftersom insekterna då inte behöver
spilla tid på att leta efter vatten.
Även andra medel kan bli ödesdigra.
Om bin eller humlor luktar ”fel”, till
exempel av växtskyddsmedel, kan de
bli dödade av vaktbina när de kommer hem till boet. Därför putsar
pollinatörerna sig noggrant om de
fått på sig medel. De pollinerar inte
heller under den tiden.
Risken för skada på pollinatörena är inte över bara för att det
inte finns blommor där man vill
bekämpa. Även bin och humlor
på väg över fältet kan skadas av
bekämpningsmedel.
Bin och humlor kan flyga upp
till 6 km efter bra drag, även om 1-3
km är vanligare. Ett bi kan ”berätta”
för övriga bin i kupan var det hittat
bra drag. Då kommer även de övriga
bina att dra dit. Humlorna kan inte
”skvallra”, men en humla som hittat
bra drag kommer att flyga dit igen
och kan locka med sig andra humlor.
Om man vill bekämpa på ett fält
som ligger mellan till exempel en bigård och ett fält med bra drag måste
man fortfarande bekämpa på tider
när bin och humlor inte är ute.
Goda råd
Placera kupor eller bon utom räckhåll för växtskyddsmedel och avdrift.
Spruta aldrig medel som är giftiga
för humlor och bin när dessa är i
eller på väg över fältet. Spruta om
möjligt även andra medel när insekterna inte är ute. Se till att rent vatten finns nära bona.
Kirsten Jensen
Skara
Jordbiten 2/2010
Bröd och bomull i stationshuset
I Hällekis gamla stationshus var det
länge sedan det såldes några tågbiljetter. Här samsas numera ett bageri,
café, textiltryckeri och en klädbutik,
allt ekologiskt och rättvisemärkt.
När stationsbyggnaderna längs Kinnekullebanan auktionerades ut köpte
Ylva Lindström stationshuset i Hällekis som inreddes till textiltryckeri.
Ylva med sitt företag Tryckvåg är
pionjär på ekologisk rättvisemärkt
bomull och miljövänliga vattenbaserade tryckfärger i Sverige. Hon säljer
bland annat screentryckta T-tröjor
till företag runt om i landet. Stora
kunder är Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace.
Roligare tillsammans
Susanne Wångdal bakade tidigare
bröd i bageriet i Falkängens hantverksby i Hällekis och efterfrågan
var stor på det ekologiska brödet.
I maj 2009 öppnade Ylva och
­Susanne tillsammans företaget Naturligtvis i stationshuset, inte minst
Till Hällekis stationshus reser du miljövänligt med Kinnekullebanan.
för att det är mycket roligare att
arbeta tillsammans än var och en för
sig. I undervåningen bakar Susanne
Kinnekullebröd i det lilla bageriet.
Här finns också café och butik med
ekologiska och rättvisemärkta tyger och kläder av bomull, linne, ull,
hampa och bambufibrer. På övervåningen har Ylva sitt tryckeri.
Temadag om textil
Susanne Wångdal och Ylva Lindström visar ekologiska
kläder i stationshusets butik.
Jordbiten 2/2010
Den 9 mars arrangerade Länsstyrelsen
en temadag om
textil hos Ylva och
­Susanne på stationshuset i Hällekis.
­Berit Thorburn,
redaktör för tidskriften Tillhanda
och frilansjournalist
inom hantverk och
slöjd, gav oss en
spännande inblick
i det textila kulturarvet. Berit hade
tagit med sig en
mängd textilier ur
sin egen samling.
Hans Thomsson,
med vävateljé i Myrbackens mejeri mellan Mariestad och
Götene, berättade
om hur han väver unika linnetextilier i damastteknik till bland annat
kyrkor. Även Hans hade med sig
flera exemplar från sin imponerande
produktion.
Lin nästa gång?
Under dagen demonstrerade Ylva
hur hon gör textiltryck i silkscreenteknik, från det att tryckschablonen
framställs till de färdiga plaggen.
Susanne berättade med stor inlevelse hur hon bakar dinkelbräck,
surdegsbröd med frön och frukt, solrosbaguetter, kinnebatta (med Kinnekulletomater) och rabarberbullar.
Vi fick även möjlighet att smaka på
Susannes goda bröd.
Gensvaret från deltagarna på
temadagen var mycket bra och
alla fick tillfälle att berätta om sin
egen verksamhet och sitt intresse
för textil. Kanske blir temat lin och
linneprodukter vid en kommande
temadag.
Läs mer på
www.naturligtvishallekis.se
Anders Ryberg
Uddevalla
19
Klimat och energi i tankarna
•
•
Att börja sortera ut vad som är stort
och smått ger en bra start för att börja göra allt mer rätt. En hjälp i detta
arbete är en energikartläggning på
gården. Energimyndigheten introducerar nu energikartläggningscheckar
som en morot i detta arbete.
Jordbruket är en spännande bransch
och många av de stora utmaningar
som samhället står inför har kopplingar till jordbruket och landsbygden. Energi- och klimatperspektiv
genomsyrar det mesta nu för tiden.
Ett exempel är de energi- och klimatstrategier som länsstyrelserna
har i uppdrag att ta fram. Detta
arbete kommer förhoppningsvis
att resultera i en tydligare koppling
mellan samhällets energibehov och
de energiresurser som landsbygden
kan bistå med.
Gemensamt för utmaningarna är
att vi behöver agera utan att ha full
kännedom om allt. Att börja med
att göra det som vi med säkerhet vet
är rätt, även om vi inte vet hur rätt
det är, är en god början. I de heta
diskussioner som blossar upp när det
gäller klimat- och energifrågor är
det lätt att det goda blir det bästas
fiende och att man blundar för det
man är överens om. En sådan sak
som alltid är rätt är att utnyttja resurser effektivt.
20
Klimat i rätt skala
När mänsklig klimatpåverkan diskuteras är ofta olika parter osams
beroende på att de diskuterar olika
saker eller på olika skalnivåer. För att
kunna jämföra länder och följa upp
klimatåtaganden har man tagit fram
en gemensam beräkningsmetodik.
Den är schabloniserad men medför
att alla räknar på samma sätt och att
alla gör lika fel/rätt. På en övergripande nivå tar en del av över- och
underskattningarna ut varandra.
Ökad kunskap som resultat av all
den forskning som pågår kommer
naturligtvis att ge nya riktlinjer och
schabloner framöver.
En rimlig jämförelse mellan
enskilda gårdar kräver att man,
tillsammans med schabloner, väger
in lokala förutsättningar, som jord­
arter, driftsinriktning, växtföljd och
djurras för att komma sanningen
närmre.
Struktur i tankarna
Följande punkter kan vara till hjälp
för att sortera och få förståelse för de
budskap som rapporteras om i bland
annat media:
• Rör diskussionen energi eller
klimat? Till skillnad från övriga
samhällssektorer är det inte användningen av fossil energi som
är huvudkällan till jordbrukets
•
bidrag till klimatbelastningen.
Det är fram för allt metan- och
lustgasavgång samt bortodling av mull som bidrar från
jordbruket.
Rör diskussionen siffror baserade på nationella och sektorsvisa bedömningar eller jämförs
enstaka gårdar eller olika
produktionsinriktningar?
Vilka systemgränser används?
Belastar utsläpp från foderproduktion i andra länder animalieproduktionen här? Inkluderas
även eventuell avskogning som
kan vara en direkt/indirekt effekt av sojaodling?
Är syftet med studien att visa
vad som är mest energi- eller
klimateffektivt eller försöker
man väga in andra aspekter som
till exempel biologisk mångfald
och landsbygdsutveckling?
Energieffektivisering
Även om energianvändningen i sig
inte står för den stora klimatpåverkan från jordbruket är energieffektivisering och produktion av biobränsle viktiga. Inte minst för ekonomin
på det enskilda företaget. I ett samarbetsprojekt mellan Energigården
och Odling i balans har ett verktyg
tagits fram för energikartläggning på
gården. Syftet med verktyget är att
beskriva energiflöden på gården men
också för att se på potentialer i form
av till exempel halm och stallgödsel.
Verktyget har nu testats på drygt
40 lantbruk i länet. I första hand är
verktyget en hjälp för det enskilda
företaget men för att ha en möjlighet att jämföra olika gårdar togs ett
antal nyckeltal fram. Några exempel finns i diagrammen. Ett annat
nyckeltal är att se på möjligheterna
att använda förnybar energi i form
av el, drivmedel och uppvärmning.
På de analyserade gårdarna används
i dagsläget cirka 20 procent förnybar energi men verktyget visar på
Jordbiten 2/2010
att denna nivå skulle kunna öka
till drygt 60 procent utan större
svårigheter.
Hållbara sanningar
När det gäller energi- och klimatarbetet i jordbruket handlar det dels
om att hitta bra effektiva åtgärder
men också att klä gamla sanningar
i energi- och klimatkläder. Ett exempel är kväveanvändningen. Att
hantera kvävet på ett effektivt sätt
är viktigt för hav, klimat och plånbok. En viktig faktor i detta är att
stallgödseln utnyttjas på bästa sätt.
Samarbete kan vara en viktig väg
mot ökad effektivitet. Kanske kan
grannsamverkan möjliggöra att
stallgödseln i er trakt kan utnyttjas
bättre?
Gå till www.energigarden.se för
mer information
Drivmedel
När det gäller drivmedel skiljer sig olika företag åt beroende på växtföljd, jordart och
arrondering. Oavsett dessa skillnader finns det besparingspotential, till exempel genom att tillämpa sparsam körning eller att arbeta med logistikfrågor.
Stöd för
energikartläggning
Energimyndigheten har introducerat energikartläggningscheckar. Stödet riktar sig till
företag med en energianvändning på mer än 500 MWh per
år, men även till lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter. För större växtodlingsföretag kan 500 MWh per år ungefär motsvara 400-500 hektar.
Stödet är 50 procent av
kostnaderna, dock högst
30 000 kronor. Lantbrukarens
nedlagda tid beräknas till 600
kronor per timme och den får
ingå i kostnaderna.
Det är lantbrukaren som
skickar in ansökan med underlag från nuvarande energiförbrukning till Energimyndigheten. När stödet beviljats kan
lantbrukaren beställa en kartläggning hos en konsult. Utbildning av konsulter pågår
under våren.
Lantbrukaren ansvarar för
att energiplanen lämnas in till
Energimyndigheten tillsammans med ansökan om utbetalning och redovisning av
kostnader. Efter 2-3 år gör
­Energimyndigheten en uppföljning över vilka åtgärder
som genomförts utifrån kartläggningen.
Läs mer på www.energimyndigheten.se
Nettoskörd av energi
En jämförelse mellan insatt energi i växtodlingen och utvunnen energiskörd visar att
de flesta gårdar har en energiskörd som är 6-10 gånger större än insatsen. Genom att
skapa långsiktiga förutsättningar för höga skördar möjliggörs ett bra energinetto.
Jordbiten 2/2010
Fredrik Fredrikson
Borås
21
Kulturlandskapet som företagsidé
Som hemma hos mormor...
På vandrarhemmet Kulturgården
Björkekulla i Bråtadal träffade vi
entreprenören och livsfilosofen Eva
Rynefors. Hon tog oss med på en
vandring i ett naturreservat som
sköts som ett museijordbruk från
1940-talet. Det som vi särskilt minns
är berättelserna om syskonskaran
som blev de sista som levde här,
deras levnadsöde och de spår som
bondens arbete lämnade i landskapet. Evas vandrarhem har gjort sig
känt för sin ekologiska frukost och
mat, som tillagas i ett KRAV-certifierat kök, med många råvaror från
Björkekulla.
Bo Ljungberg, byaguide berättar.
Naturlig laddning i Sörby
Intresset är stort för att utveckla
gårdsturism, boende, lokala mattraditioner, öppet landskap och grön
hälsa. Ofta kan dessa ”produkter” bli
ett viktigt komplement i ett företagande och skapa mervärde och unika
upplevelse för gästen eller kunden.
Elva företagare följde med på Länsstyrelsens höstinspirationsresa till
Halland. Temat var kultur, natur,
byggnadsvård, grön hälsa, Slow
Food och storytelling. Under två dagar besökte vi olika småföretagare
och intresseföreningar som ingår i
Ekomuseum nedre Ätradalen. Genom
besök, aktiviteter, utbyte av erfarenheter, frågor och diskussioner med
andra företagare fick deltagarna ny
inspiration. Vid många av studiebesöken berättade småföretagare om
hur de använder kulturarvet och naturen som turistupplevelser.
Fyndplats blir besöksmål
Genom Pär Connelid, kulturgeograf,
fick vi upptäcka vad som kan döljas i
skogen förutom träd, bär, svamp och
djur. Pär visade oss på spår från förhistorisk och medeltida odling och
boende i det som idag är Åkullas
vackra bokskogar. Kan man sälja allt
med bra reklam och en bra historia?
Troligen, nu utvecklar man varumärket ”Bockstensmannen”, bland annat
inom ett Leader-projekt, som ett
nytt besöksmål. Till och med platsen, en skylt i en lerig mosse är på
väg att bli ett viktigt besöksmål.
Bussen tog oss vidare till Sörby naturhälsogård och Liselott och Vagn
Abel. De har ett litet ekologiskt
lantbruk och driver sitt företag i
en hallandslänga. De ser sig som
gröna entreprenörer och arbetar
med Slow Food, friskvård, växthus,
rehabilitering, konsultationer och
utbildningar. Sörby är en liten by
med många engagerade invånare
och tillsammans har man anlagt en
kulturstig i landskapet. Bo Ljungberg, byaguide, berättade personligt
och entusiastiskt om landskapet och
sin by genom tiderna.
Vill erbjuda unik gårdsupplevelse
På Öströö fårfarm berättade Jeanette
Carlsson om familjens utveckling
till att bli ”Sveriges mesta fårfarm”.
Idag finns här, förutom en ekologisk uppfödning av 500 tackor av
rasen gotlandsfår, även gårdsslakteri,
gårdsbutik, konferensmöjligheter,
hantverksstuga, café och lammsafari.
22
God mat med hög kvalitet, tyckte deltagarna om lunchen på Öströö fårfarm.
Jordbiten 2/2010
Klematis lockar kunder
Resan avslutades hos Ing-Britt och
Lasse Andersson på Derome Kryddor & Perenner. Ing-Britt erbjuder
ett stort sortiment av perenner och
kryddväxter, särskilt klematis med
cirka 100 olika sorter, ett kännetecken för företaget. De driver café,
gårdsbutik samt en visningsträdgård
och tycker om att ha personlig kontakt med sina kunder.
Läs mer om nästa inspirationsresa i
På gång på sidan 30.
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
Borås
Bockstensmosse, här är fyndplatsen.
Bidragskalkyler 2010
Tycker du om gamla träd?
Nu finns bidragskalkyler 2010
för konventionell och ekologisk
produktion att läsa på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj
verksamhet Lantbruk/Landsbygd
och sedan Ditt företags ekonomi
i vänsterspalten.
Vill du ha bidragskalkylerna i
tryckt form kostar de 100 kr per
styck inkl. moms. Kontakta IngMarie Berggren, 0501-60 58 03
eller ing-marie.berggren@lansstyrelsen.se
Per-Erik Larsson och Camilla Svensson
Vintern skördade växthus
Foto: Erika Eriksson
På Internet kan du hitta information
om var det finns gamla träd i din
närhet. Där kan du se vilka skyddsvärda träd som finns i området.
Särskilt skyddsvärda är jätteträd som
är grövre än en meter i diameter och
mycket gamla träd som är äldre än
200 år samt grova hålträd med hål i
stammen.
Länsstyrelsen har inventerat
skyddsvärda träd i delar av länet,
men mycket återstår och en hel del
Jordbiten 2/2010
har missats. Dessutom har nästan
inga träd registrerats på tomtmark.
Nu har du möjlighet att registrera
träd som du känner till på Trädpor­
talen. Varför inte skriva in vårdträdet
på gårdsplanen, den stora eken i hagen eller lönnen vid sommarstugan?
Gå in på Trädportalen och leta
fram din gård, by eller kommun,
www.tradportalen.se.
Anna Stenström
Den långa och ovanligt snörika
vintern har tyvärr medfört att
många växthus har rasat eller
blivit skadade. Det är både stora
glasväxthus och mindre båghus
med plasttäckning som har rasat
och många har dessutom varit
oförsäkrade.
En del av växthusen kommer
att ersättas med nya och det kan
vara brådskande för de trädgårdsmästare som behöver stor yta
för till exempel sommarblommorna. Alla växthus kommer
troligtvis inte att byggas upp igen
vilket medför att växthusarealen
minskar.
Anders Ryberg
23
Tålamod, tålamod, tålamod…
De flesta lantbrukare i länet lyckas
hålla flyghavren i schack mycket tack
vare en stor portion tålamod och uthållighet. Flyghavren kräver ständig
uppsikt vilket innebär olika insatser
och åtgärder varje år utifrån förutsättningarna på fältet.
Tyvärr är inte ens flera års lyckad
bekämpning någon garanti för att
fältet är fritt från flyghavre. Nyckeln
till en framgångsrik bekämpning är
framförallt en kombination av en
varierad växtföljd med ökad andel
höstsådda grödor, vall, potatis och
oljeväxter, regelbunden fältkontroll,
behovsanpassad kemisk bekämpning
samt en stor portion tålamod och
uthållighet.
Fältkontroll – var och när?
Flyghavren förekommer främst i
vårsådda grödor men kan även gro
på våren i glesa höstgrödor som
harvats eller vältats på våren. Den
växer ofta under ledningar, utmed
vattendrag, gamla skiftesgränser och
igenlagda diken.
Fälten behöver hållas under uppsikt från vårsädens axgång, då ofta
även flyghavren börjat gå i vippa,
och fram till skörd. Börja med de
fält där du av erfarenhet vet att det
funnits flyghavre.
Roten måste med
Vid plockning är det är viktigt att
du inte bryter av plantan utan rycker
upp den med roten för att förhindra
att den skjuter nya skott.
Ring för råd och tips
Kontakta gärna Karin Almgren,
0501-60 58 25 eller Kajsa Lycke,
0521-60 56 78 för råd och tips om
flyghavrebekämpning.
Läs mer om flyghavre och
Hushållningssällskapets
plockningspatruller på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj verksamhet Lantbruk/Landsbygd och
sedan Tillsyn, Kontroll och Flyghavre.
Läs mer om behandlingstidpunkter och
blandning med andra preparat på www.
jordbruksverket.se Sökord: ogräsdatabas.
Kemisk bekämpning
Kostnaden för en kemisk bekämpning är cirka 215-670 kronor per
hektar beroende på preparatval och
dos.
Observera att det inte finns preparat
till havre. Kom ihåg fältkontrollen för
inga preparat har 100 procents effekt.
Karin Almgren
Skara
x
x
x
x
x
x
60 Attribut +
375
120 Hussar + vätmedel
60 MKH Power SG +
375
120 Chekker + vätmedel
1,0 + superolja
425
x x1)
1) ej timotej
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x x
x x x
x x x
x
x
x
Titus + vätmedel
Läs alltid etiketten och produktinformationen för respektive preparat!
24
Lök
Morötter
Jordgubbar
x
Potatis
Ärter
Majs
Åkerbönor
Klöverfrövall
x
Höstoljeväxter
Våroljeväxter
Lin
Vårvete
Korn
Insådd
Attribut Twin +
vätmedel
Chekker Power +
vätmedel
Event Super +
superolja
Dubbelbehandling
Monitor + vätmedel
Astrum
Focus Ultra
Select + Renol
Dubbelbehandling
Titus + vätmedel
Höstvete
Höstråg
Rågvete
Exempel på flyghavrepreparat med normalt mer än 95 procent effekt i olika grödor.
Preparat
Gröda
Dos i gram, liter, kg eller Kostnad
tabletter per hektar
kr/ha
mars 2010
x
x
x
12,5 + vätmedel vid varje
behandlingstillfälle
1,0 - 2,0
x
x x 1,5 - 2,0
x x 0,3 - 0,35 + 0,3 - 0,35
30 + 0,1 vätmedel per
100 l vatten
20 + 0,1 vätmedel per
100 l vatten
425
335 - 670
270 - 360
215 - 250
540
Källa: Jordbruksverket, Kemisk ogräsbekämpning, 2010
Jordbiten 2/2010
Packa mindre
Inom rådgivningsprojektet Greppa
Näringen tas markpackningsproblematiken upp i en särskild rådgivningsmodul. Du som lantbrukare har
alltså möjlighet att få ett besök av en
rådgivare och då diskutera aktuella
markpackningsfrågor på din gård.
Den långsiktiga bördigheten för vår
åkermark blir en allt viktigare fråga
och en faktor som i stor grad påverkar bördigheten är markpackning.
Jordbruksmaskinerna blir allt större
och tyngre, vilket gör att belastningen på jorden ökar.
Tyngden – ett problem
Ett ämne som man ofta återkommer
till i markpackningssammanhang
är den stora tyngden hos dagens
maskiner. Vid hjullaster över 3 ton
per hjul ökar risken för skadlig
markpackning. Idag är det mer regel
än undantag att denna hjullast överskrids. Det finns dock flera tydliga
fördelar med större maskiner, till
exempel bättre kapacitet, vilket gör
att det är svårt att förhindra utvecklingen. Därför blir rådgivningen ofta
inriktad på att minimera skadorna
med dagens maskinpark.
Anpassa ringtrycket
En relativt enkel åtgärd för att
minska risken för markpackning är
att anpassa däckens ringtryck efter
aktuella däck, hjullast och användning. Konstaterar du att det är svårt
att komma ner under 100 kPa (1,0
”kg”) vid vanliga fältarbeten kanske
du ska fundera på om du ska skaffa
större däck till traktorn. Se till så
att du har ringtryckstabeller för
de däck du har på gården. Tabeller
finns hos däcktillverkaren alternativt
återförsäljaren. Ställ krav på inhyrda
maskintjänster att entreprenören anpassar ringtrycken.
Använd dubbelmontage
Användning av dubbelmontage
fördelar traktorns tyngd på en större
Jordbiten 2/2010
Risken för markpackning är stor vid gödselkörning.
yta, vilket leder till att packningen i
framför allt matjorden minskar.
Optimera fältkörning
Undvik all onödig körning i fält.
Detta gäller framför allt de moment
där risken för markpackning är som
störst, det vill säga vid tröskning,
körning med spannmålskärror och
stallgödselkörning. Planera körningen så att du inte kör i fält mer
än nödvändigt.
Bearbeta tjänligt
Försök så långt som möjligt att
bearbeta jorden när den inte är allt
för fuktig. All slirning ger upphov till skador och markskadorna
går djupare vid körning i fuktiga
förhållanden.
Underhåll dränering
En väldränerad jord torkar upp fortare än en dåligt dränerad. En bra
dränerad jord leder till högre skördar och att man i större utsträckning undviker körningar i fuktiga
förhållanden. Börja med att se över
befintlig dränering på gården, till exempel genom att rensa brunnar som
är mer eller mindre igenslammade.
Kompletteringsdika eller nydika vid
behov.
Är CTF lösningen?
Något som diskuteras allt mer inom
jordbruket är CTF – Controlled
Traffic Farming. På svenska brukar
man kalla systemet ”fasta körspår”
och det innebär kortfattat att man
med hjälp av anpassade maskinbredder och noggranna GPS-system
alltid kör i samma spår. På så vis
tar man i princip bort den skadliga
packningen mellan spåren. Systemet
kräver stora och breda maskiner för
att ge full effekt, vilket i sin tur kräver stora maskininvesteringar. Systemet, helt eller bara delvis utnyttjat,
kan säkert minska markpackningsskadorna i framtiden men det är en
mycket lång väg dit.
Björn Roland
Hushållningssällskapet
Skaraborg
25
Ogräsbehandling
Systemiska bladherbicider
Kvävetillsats ger snabbare effekt
För att påskynda upptaget och fördelningen av ogräsmedlet i plantan
kan man tillsätta lite kvävegödsel till
medlet. Genom att tillsätta 0,5-1 kg
urea eller annan kväverik bladgödsel
per hektar kommer medlet både
snabbare in i plantan och längre ut
i rotsystemet. Detta gäller om man
vill döda alla plantor på fältet, så
kallad totalbekämpning, till exempel
med glyfosat.
Selektiva ogräsmedel
Avdrift från en glyfosatbesprutning på senhösten visar sig ofta först när växten sätter igång att växa igen på våren.
Systemiska bladherbicider tränger
visserligen in i plantan genom
bladen, men för att få effekt på
flerårigt ogräs måste medlet ner i
rotsystemet.
För att få bästa möjliga effekt gäller det att behandla vid rätt utvecklingsfas hos ogräset. Eftersom
ogräsmedlet transporteras med växtsaften är det viktigt att saftströmmen rör sig neråt i plantorna vid
behandlingstillfället.
När skall man behandla?
I början på växtstadiet rör sig saftströmmen alltid uppåt, både på
fröplantor och rotskott. På fröplantor behöver plantan i regel utveckla
minst 3-4 blad innan bladen börjar
producera ett överskott på socker,
som skickas ner till rotsystemet. Hos
rotogräs vänder saftströmmen i regel
först i 4-6-bladstadiet. Då är det rätt
tid att spruta med ogräsmedel.
Nerår, alltid neråt
Saftströmmen rör sig neråt mot rötterna ända fram tills blomknoppar
26
börjar bildas. I teorin får man alltså
effekt av sin systemiska bladherbicid
ända fram till dess, men däremellan
har bladen hunnit skicka ny energi
till rotsystemet som därmed blivit
starkare och bättre står pall mot
ogräsmedlet. Därför ger det bättre
effekt att spruta tidigare i plantans
utveckling.
Om blomknoppar har börjat visa
sig innan man hunnit spruta är det
bättre att toppa ogräset och därefter
vänta någon vecka (eller ännu bättre,
tills det börjat komma nya blad på
ogräset), innan man behandlar med
den systemiska bladherbiciden.
Spruta efter nattfrost
På hösten förbereder de fleråriga
ogräsplantorna sig inför vintern genom att dra ut näringen ur bladen
och lagra den i rotsystemet. Ivrigast
suger de åt sig näring dagen efter
första nattfrosten då de blivit påminda om att vintern är på väg. Just
då kan man få mycket bra effekt av
selektiva bladherbicider på flerårigt
ogräs.
Det finns också selektiva systemiska
ogräsmedel med bladupptag, till
exempel Matrigon/Cliophar, Focus
Ultra och Select, som skonar grödan
men dödar eller försvagar vissa typer
av ogräs. Selektiviteten innebär ofta
en kombination av att medlet verkar
mindre tufft mot vissa funktioner
i grödan än i ogräset och att den
rekommenderade dosen påverkar
grödan mindre än ogräset. Dosen är
inte anpassad för tillsättning av kväve vilket får grödan att ta upp mer
av ogräsmedlet. Därför ska man inte
tillsätta bladgödsel vid behandling
med selektiva ogräsmedel.
När är det inte lönt att spruta?
En förutsättning för besprutning
är att det finns en saftström i plantan. Det gör det inte om jorden är
mycket torr. Då stänger plantorna
klyvöppningarna för att hålla kvar
vattnet och slutar producera socker.
Bevattning någon vecka innan behandling är en förutsättning för att
lyckas med systemiska ogräsmedel
under torra perioder. Även kyla kan
få saftströmmen att stanna av, därför ser man ibland skador av en sen
höstbehandling först på våren.
Kirsten Jensen
Skara
Jordbiten 2/2010
Nyttodjur
Guldögonsländor
Guldögonsländornas larver är så
glupska att de kallas bladluslejon.
Varje larv äter 200-500 bladlöss eller
motsvarande, gärna även sina egna
artfränder. Därför lägger guldögonsländorna sina ägg på en lång stjälk
så att andra hungriga larver inte ser
de näringsrika äggen över sina huvuden och därmed låter dem vara.
Det kan bli 400-800 ägg per säsong och hona och 1-3 generationer
per år. Larven är oftast 4-5 mm lång
och brunspräcklig med starka ben
och stora lieformade käkar. Puppan
ser ut som en liten bomullsboll på
3-4 mm, ofta spunnen under den
inrullade kanten på ett blad. Äggen
läggs slumpvis i odlingen oberoende
av tillgången på föda. Det innebär
att larverna kan finnas på plats redan
när de första skadedjuren angriper
en odling.
Guldögonsländan från ägg till vuxen.
Stora äggsamlingar är ovanliga, risken är
stor att larverna äter upp sina syskon om
de träffas på nära håll.
Vuxna guldögonsländor är florlätta
varelser som lever på nektar och
pollen. På hösten söker de sig ofta
inomhus, där de tyvärr i regel torkar
bort på grund av det torra inomhusklimatet. Mycket bättre för dem är
halmbalar eller halvfyllda behållare
med hål för inflygning och tak, som
skydd mot regn, utlagda i eller runt
odlingen. Tegelröd färg verkar locka
till sig dem extra bra.
Kirsten Jensen
Skara
Ohävdsarter
Veketåg
Veketåg trivs när den gamla åkerns diken har blivit igensatta.
Veketåg tillhör familjen tågväxter
och har fått sitt namn efter att man
förr använde växtens porösa märg
till att göra ljusvekar av. Växten har
Jordbiten 2/2010
använts till en hel del nyttigheter såsom stoppning i sadlar och flytetyg
eller till flätning av korgar, mattor
och stolssitsar.
Idag känner vi veketåg som den
värsta tuvbildaren i våra betesmarker och åkrar. Veketåg gynnas av
försumpning och sprids snabbt när
diken blir igensatta. Efter några
blöta somrar har den fått ett starkt
grepp om stora arealer betesmark i
vårt län. Man skulle kunna säga att
veketåg gynnas av bete eftersom den
har ett stort kiselinnehåll, vilket gör
den osmaklig och besvärlig för betesdjuren. Nöt och häst kan beta av
växten tidigt på säsongen medan får
inte betar den alls.
För att få bukt med veketåg är
det upprepade åtgärder som gäller. Växer veketåg på vall kan du
se efter dräneringen, rensa diken
och lägga om vallen. Växer den på
stenfri betesmark kan du putsa av
växten med betesputsen. Slå helst av
veketåg innan den har gått i frö och
låt djuren efterbeta direkt efter slåttern. Områden som inte kan tas med
slåtterbalk eller betesputs kan med
fördel röjas med röjsåg försedd med
slyklinga. Upprepar du åtgärderna
under två till tre års tid har du snart
tuktat det envisa tåget!
Katrin McCann
Uddevalla
27
God hävd även utan
miljöersättning
Länsstyrelsens naturvårdsenhet har
under 2009 genomfört ett projekt
med syfte att följa upp hur stor
andel som saknar hävd av de ängsoch betesmarker som inte har miljöersättning och som på åttiotalet
klassades som nationellt värdefulla
ängs- och betesmarker.
Fältbesök i 50 områden
Foto: Sofia Åström
En majoritet av slumpvis utvalda
värdefulla ängs- och betesmarker
som av olika anledningar inte har
miljöersättning sköts ändå och har
god hävd. Detta glädjande faktum är
resultatet av ett nyligen genomfört
miljömålsprojekt.
Uppföljning av delmålet Skötsel
av ängs- och betesmarker har hittills enbart baserats på de arealer
som har miljöersättning. Däremot
har det inte funnits någon uppgift
om hur det är ställt med de arealer
som av olika skäl inte har miljöersättning. Genom GIS-analys och
fältbesök i 50 slumpvis utvalda
områden som står utanför miljöersättningssystemet, har projektet
undersökt hur mycket värdefull
ängs- och betesmark som inte har
miljöersättning och därmed missats
i miljömålsuppföljningen.
Fler insatser behövs
Resultatet visar att över 60 procent
av den totala arealen som besökts
i länet har klassats som välhävdad.
I Skaraborg fanns flest områden
medan det i västra delen av länet
och Sjuhärad kan behövas fler insatser för att bevara naturvärden. Vissa
värdefulla ängs- och betesmarker
som saknar hävd kan bli aktuella för
naturvårdsavtal. Av de 50 utvalda
områdena som besöktes i fält fanns
19 i Skaraborg, 15 i Sjuhärad och 16 i
västra delen av länet. Hävd av något
slag konstaterades i 38 av områdena.
Av de helt ohävdade områdena återfanns sex i västra delen, fyra i Sju­
härad och endast två i Skaraborg.
Hela rapporten finns på www.
lansstyrelsen.se/vastragotaland
under Publikationer och Rapporter.
Helena Irenesson
Naturvårdsenheten
Göteborg
Logården, Grästorp
HS Jordbrukardag 23 juni 2010
Möt rådgivare och kollegor i fält!
Träffa branschens ledande företag!
Foku
växt s på
o
Väst dling i
sveri
ge!
Det mest aktuella
för dagens
växtodlare!
28
Jordbiten 2/2010
På gång
Kompetens­
utveckling
inom landsbygdsprogrammet 2010
Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd och därefter Kurskalender
samt sök på den angivna aktivitetskoden. Fyller du i din ­e-postadress i
anmälnings­formuläret får du automatiskt en bekräftelse på din anmälan.
Anger du dessutom ditt mobilnummer får du en påminnelse via SMS 48
timmar innan kursstart.
J
Vad göms i skogen?
Fältvandring
Innan skogsplanteringar tog över
ängar, torpmiljöer, åkrar och betesmarker fanns ett öppet odlingslandskap. Vi kan fortfarande hitta spåren
efter bondens och torparens arbete
genom hävdgynnade växter, grova
träd, och landskapselement. Vill du
lära dig att upptäcka dessa spår och
veta hur du kan bevara och sköta
dessa natur- och kulturmiljövärden?
Plats & tid
Kulla, Upphärad, Trollhättans kommun den 19 maj kl 18-21
Anmälan senast den 17 maj (kod 9914)
Mer information och vägbeskrivning
skickas ut inför kursen.
Kursavgift
Kursen är kostnadsfri. Fika till självkostnadspris serveras i
Backstugan Kulla.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59
90
Plats & tid
Kursen kommer att hållas den 25 maj
i eller i närheten av Uddevalla kommun (plats meddelas senare). Hela dagen tillbingas i fält och vi startar med fika kl 9.30 Kursen kostar inget, men du tar själv
med fika och lunch så att du står dig
över dagen. Kläder efter väder!
Anmälan senast den 20 maj (kod 9807)
Frågor
Katrin McCann, 0521-60 56 40
Fika två gånger ingår men du måste
ta med egen lunchmat.
Ta med oömma kläder, handskar och
gärna eget spett.
Mer information och vägbeskrivning
skickas ut inför kursen.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59
90
Hästen och
betesmarken
Fältkurs
Restaurering och underhåll av stenmurar
Praktisk kurs
Stenmurarna ger karaktär åt vårt kulturlandskap och berättar om bondens
arbete. Vill du också kunna restaurera
och underhålla stenmurar? Länsstyrelsen vill genom temat ”Traditionella
skötseltekniker och hantverk” bidra
till att kunskapen om hur man underhåller och restaurerar gärdsgårdar
fortfarande lever kvar.
Hästarna hjälper till att forma framtidens landskap. Denna fältkurs har
som syfte att öka hästarnas antal i
naturbetesmarkerna och att skötseln av betesmarker blir så bra som
möjligt. Den vänder sig till såväl
hästägare som markägare och andra
intresserade.
Medtag fika och lämpliga kläder för vi
kommer att vara ute.
Plats & tid
Wiebo Ridstall, Floda den 14 juni kl 13-17
Anmälan senast den 10 juni (kod 9927)
Stängsel
Kurs
Plats & tid
Restaurering och underhåll av
stenmurar av dubbelmurstyp
Norra Rådane, Färgelanda den 15 juni kl 13-17
Anmälan senast den 10 juni (kod 9929)
Välkommen till en heldag om stängsel som innehåller både teori och
praktik.
Saltkällan, Munkedals kommun den 28 maj kl 9.30-16.30
Anmälan senast den 25 maj (kod 9910)
Ryasjö Hästgård, Svenljunga den 21 juni kl 13-17 Anmälan senast den 16 juni (kod 9930)
Vi lär oss vikten av ett bra stängsel,
vilket stängsel som passar på just
din gård samt att sätta stängsel
med moderna stängselverktyg
tillsammans med professionell
stängselentreprenör.
Restaurering och underhåll av bohuslänska gärdsgårdar
Kursavgift
Kursen är kostnadsfri.
Naturreservatet Toftenäs, Tjörn den 2 juni kl 9-16.30
Anmälan senast den 31 maj (kod 9912)
Frågor
Marina Bengtsson, 031-60 59 91,
070-660 84 91 eller marina.bengtsson@lansstyrelsen.se
Jordbiten 2/2010
Kursavgift
300 kr
29
På gång
Natur- och kulturvandring i en slåtteräng
Dessutom berättar vi om slåtterängens
historia, flora och fauna.
Max 20 deltagare.
Kursen vänder sig till alla med intresse
av slåtterängsskötsel. Ta med en egen
lie, gärna med eggskydd och vispesticka. Medtag även fika och lunch så
du står dig hela dagen. Kläder efter
väder.
Vandringen sker helt i fält. Ta med egen fikakorg!
Kursen anordnas i samarbete med
Värmlands län. Max 30 deltagare.
Plats & tid
Samling vid Edsleskogs kyrka, Åmåls
kommun den 22 juni kl 18 (slut ca 21)
Anmälan senast den 16 juni (kod 10012)
Plats & tid
Skackerud, Edsleskog, Åmåls kommun
den 16 juni kl 9.30-16.00
Anmälan senast den 9 juni (kod 10010)
Frågor
Katrin McCann, 0521-60 56 40
Ödenäs, Alingsås den 24 juli kl 9-13
Anmälan senast den 7 juli (kod 9905)
Fältvandring
Fältvandring i traditionellt skötta
ängar. Vi pratar om ängens historia,
natur- och kulturvärden.
Lieslipning
Praktisk kurs
Vi går igenom grunderna i lieslipning.
Kursen vänder sig till de som vill gå
lieslåtterkursen i Edsleskog.
Plats & tid
Skackerud, Edsleskog, Åmåls kommun den 15 juni kl 17.30-ca 21.00
Anmälan senast den 9 juni (kod 10011)
Frågor
Katrin McCann, 0521-60 56 40
Lieslåtter
Praktisk kurs
Vi går igenom inställningen av din
lie samt grunderna i slåtterteknik.
Instruktör: Lennart Johnsson, Ödenäs
Lieservice.
Kl 14 är du välkommen att delta i Hembygdsföreningens slåtter av Bryngelsgärde i Ödenäs.
Kursavgift
Kursen är kostnadsfri.
Frågor
Karin Olsson, 031-60 59 81 eller Katrin McCann, 0521-60 56 40
Vill du delta i höstens
studieresa till Halland?
Studieresa, 2 dagar
Inspirationsresa med temat kultur,
natur, byggnadsvård, grön hälsa, Slow
Food och story telling.
Plats & tid
Samling vid Nils Ericssonplatsen,
Göteborg den 7 oktober kl 9.45 Vi beräknar vara tillbaka cirka kl 17
den 8 oktober.
Anmälan senast den 1 oktober (kod 9916)
Kursavgift
1 200 kr exkl moms men inkl luncher
och tvårätters middag. Boende och
frukost på vandrarhem betalar du själv.
Övernattning sker i dubbelrum.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90
eller ann-charlott.hajdu-rafis@lansstyrelsen.se
Kultur- och naturturism
Intresseanmälan
Är du intresserad av att levandegöra
och marknadsföra ditt företags eller din
gårds kultur- och naturvärden? Vi erbjuder dig kostnadsfri rådgivning.
Frågor
Ann-Charlott Hajdu-Rafis, 031-60 59 90
eller Karin Carlsson, 0501-60 71 29
Saknar du någon
aktivitet?
Länsstyrelsen har ett omfattande utbud
av aktiviteter i form av kurser, studieresor, fältvandringar med mera. Saknar du
någon aktivitet? Ge oss tips om detta
genom att skicka ett mail till:
kurser.landsbygd.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Marknaden efterfrågar – kom och besök ekologiska gårdar!
Du får träffa kollegor och vi pratar om hur man lägger om till ekologisk produktion, om marknad
och ekonomi. Vi tittar på grödor, ogräsreglering och näringstillförsel. Representanter från certifieringsföretagen svarar på frågor.
Spannmålsodling och grisproduktion
Hans-Ola Olsson, Säm Västergård, Tanumshede. Tisdag 15 juni kl 19
Åkerbönor, ärter, havre, vårvete, korn,
helsäd och vall. Visning av den nya
ogrässkäraren. EU-ekologisk grisproduktion, integrerat. Lantmännen medverkar.
Spannmålsodling
Anderz Erlandson, Sörgården 5, Larv.
Onsdag 16 juni kl 19
Havre, råg, åkerbönor, ärter och vall.
Varaslättens Lagerhus medverkar.
Rickard Johansson, Västergården, Mellerud. Torsdag den 17 juni kl 19
Vårvete, åkerböna, havre, frövall. 30
Visning av systemet Cameleon och den nya
ogrässkäraren. Lantmännen medverkar.
Mattias Eklund, Slättäng 2, Tidavad. Måndag 21 juni kl 19
Havre, höstvete, vårvete, vall och klöverfrövall. Svenska Foder medverkar.
Johan Hjelm, Korsberga, Hjo. Måndag 28 juni kl 19 Höstvete, höstraps, korn och åkerbönor. Lantmännen medverkar.
Vi har fler fält- och gårdsvandringar på
gång i länet senare i sommar tillsammans med Ugglarps, Scan och Dalsjöfors slakterier. Håll utkik efter inbjudan.
Har du frågor? Ring Jan Hill, 0501-60 58 24
Välkommen!
Nötköttsproduktion
Fredrik Posse, Vretens egendom, Skövde.
Tisdag 8 juni kl 18.30
Nybyggt dikostall. Skövde slakteri
medverkar.
Jordbiten 2/2010
Besök landsbygdsenheten
på nätet
Just nu pågår arbetet med att uppdatera landsbygdsenhetens hemsida.
Samtliga sidor ses över och nytt och
fräscht material kommer att läggas
ut kontinuerligt. Tanken är att du
som besökare lättare och snabbare
ska hitta just den information som
du söker.
som fått en helrenovering. Direkt
under rubriken kan du numera se
vilka stöd som är aktuella för just
dig och sedan klicka dig vidare för
mer information. Du kan läsa mer
om de olika stöden samt följa länkar
till andra sidor som är relevanta för
respektive stöd.
Vår hemsida är en viktig informationskanal och här samlar vi alla de
ämnesområden som landsbygdsenheten arbetar med.
Här kan du bland annat läsa mer
om landsbygds- och lantbruksfrågor, behörighetsutbildningar,
biodling, flyghavre, bidragskalkyler,
djurhållning, växtskyddsmedel och
stallgödselregler.
Du hittar även ansökningsblanketter och mer information om olika
stöd och bidrag. På hemsidan kan
du anmäla dig direkt till våra kurser
i Kurskalendern och läsa Jordbiten,
nyhetsbrev och annat informationsmaterial som vi skickar ut. Här finns
också telefonnummer till alla medarbetare samt en beskrivning av vad
vi arbetar med.
Har du en fråga? Finn svaren på
hemsidan
Stöd och bidrag
Stöd och bidrag är en av de sidor
Jordbiten 2/2010
På startsidan lägger vi kontinuerligt ut nyheter, telefontider och
annan viktig information som är
aktuell just nu. Genom att besöka
vår hemsida håller du dig uppdaterad på vad som händer hos oss på
landsbygdsenheten.
Ta även för vana att kika in på vår
hemsida när du funderar över något.
Framöver kommer mycket ny information att publiceras. Vi håller även
på att samla in de vanligaste frågorna som våra handläggare får. Dessa
kommer att besvaras, sammanställas
och publiceras på hemsidan. Kanske
finner du svaret där på något som
just du undrar över.
I slutet av året kommer hela
Länsstyrelsens hemsida att ses över
och på sikt kommer sidorna att se
lite annorlunda ut. Om du saknar
något eller har funderingar kring vår
hemsida är du välkommen att höra
av dig.
www.lansstyrelsen.se/
vastragotaland Välj sedan
verksamhet Lantbruk/Landsbygd
Erika Eriksson
Uddevalla
Rovdju
i Västra
Nyhetsbrev
Fler nyhetsbrev
om länets rovdjur
r
Götaland
s län
från Länssty
relsen i
Västra Götalan
ds län
Nr 1 /201
0
Örnen
har landa
Foto: Per-Arne
t
Emanuels
son
Länsstyrelsens nyhetsbrev Rovdjur i
Västra Götalands län
får tätare utgivning. I år ges fem
nummer ut, och från och med
årsskiftet vankas sex nummer.
Nyhetsbrevet finns enbart i
digital form. Kontakta Robert
Andersson, robert.andersson@
lansstyrelsen.se, om du vill ha
brevet skickat till din e-post.
Nu höjer
Örnen
har landat.
Foto: Martin
vi ambit
Fransson
ionen
Framför
dig har
du det
av fem
första
det
ska komma här året. Sen är nyhetsbrevet
modern
tanken
att vi
tid. Jakten
som önskar med sex numme
samhet
har getts
r per år.
i media
oss någon få brevet via
med både stor uppmärke-post kan Du
vårt län
rad så ska
kan
ris
det i fortsättn
skicka
vi se till
löpte utan vi dock konstate och ros. För
att du
ingen. En
ra att den
några större
besöka
annan väg får
Länssty
avproblem
Från och
relsens
är att
vet finns
.
med i år
webbpla
som en
nämnde
finns
ts där brelänk.
n och rovdjurs inte längre
Det händer
mycket
ningen
inom rovdjurs
och
förvaltår för första ingen har kunnat
undgå att
gången
haft vargjakt
vi i
i Sverige
i
Brist på
snö
vår inventer som brukar vara
problem
ingsverk
den här
et för
samhet
vintern.
har inte
Snarare
gjort det
har mängde gällt
svårt
viltvårds
sätts istället
lande rovdjurs att genomf
n snö
gruppen
. Dessa
som kommerav en viltförva
inventer öra en tillfredss
ergenomf
ing. Vi
ltningsd
öra
att ha beslutan
kunde dock tälelegatio
kommer
ring i delar en yttäckande
n
att vara
derätt.
område
av länet.
ett
Den
arbetet
sinvente
hundrat
Den kom
med rovdjursstöd för Länsstyr
als
viltförva
elsen i
- och övrig
och vi vill jägare och andra att engagera
ltning.
härmed
intresse
till alla
framföra
rade
som på
vårt stora
olika sätt
hjälpt till
tack
rapporte
med rovdjurs
rat och
här vintern
inventer
ingen den
Jan Mogol
31
Posttidning B
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Box 224, 532 23 Skara
ADRESS­UPPDATERING
410 267 803
Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress
sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort
med nya adressen sänds till Postkontoret
532 20 SKARA
Titta på fjärilar i sommar!
Många fjärilsarter verkar minska i antal, medan andra
sprider sig norrut. Tvärtemot vad många kanske tror är
vår kunskap om fjärilar fortfarande ganska dålig och därför startar nu projektet Svensk dagfjärilsövervakning. Här
kan alla vara med och räkna fjärilar, du behöver inte vara
expert, det räcker med att du tycker om och är intresserad
av fjärilar. Du som vill delta i projektet ska räkna antalet
fjärilar vid några tillfällen i sommar, antingen på en avgränsad plats, till exempel hemma i trädgården, eller längs
en promenadrunda.
Vill du räkna fjärilar och hjälpa till att ta reda på vad som
händer med våra fjärilar? Läs mer på www.lu.se/butterfly
Anna Stenström
Foto: Lars Johansson
Kamp mot antibiotikaresistenta bakterier
Antibiotikaresistenta mikroorganismer är ett tilltagande problem över hela världen och även hos oss i Sverige. Den ökande antibiotikaresistensen beskrivs som
en tickande bomb eller ett av framtidens störta hot mot folkhälsan.
Vi för en ständig kapplöpning mot bakterierna som resulterar i allt mer komplicerade och dyrare antibiotika. Även hos våra djur ökar resistensproblematiken.
Till exempel ökar antalet resistenta bakterier hos hundar och fler lantbrukare
efterfrågar ”starkare mediciner” till sina djur.
För att förebygga trenden och informera om farorna har Länsstyrelsen utlyst
året 2010 som Länsstyrelsens år mot antibiotikaresistens. Under året kommer
Länsstyrelsen att genomföra riktade tillsynsbesök hos djurägare och veterinärer
för att kolla läkemedelsanvändningen samt anordna utbildningsdagar för djurhälsopersonal om den nya tillsynslagstiftningen.
Nästa nummer
av Jordbiten
kommer ut den
23 september.
Ulf Lövdahl
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Landsbygdsenheten
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
e-post: landsbygd.vastragotaland@
lansstyrelsen.se
Expeditionstider: 9.00 –15.00
Växeln är öppen: 8.00 –16.00
Borås
Västerlånggatan 17
Box 496
503 13 Borås
Tel: 031-60 50 00
Fax: 031-60 59 68
Göteborg
Södra Hamngatan 3
403 40 Göteborg
Tel: 031-60 50 00
Fax: 031-60 52 78
Skara
Klostergatan 13
Box 224
532 23 Skara
Tel: 0501-60 50 00
Fax: 0501-60 58 20
Uddevalla
Skansgatan 3
Box 767
451 26 Uddevalla
Tel: 0521-60 50 00
Fax: 0521-60 56 89