1. No category

Filosofie magisterexamen
23
Filosofie magisterexamen
Examenssystemen
Pro gradu-avhandling
I enlighet med förordningen F 794/2004 kan
man vid filosofiska fakulteten avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (hum.
kand.) och filosofie magisterexamen (fil. mag.).
Som påbyggnadsexamina kan man vid fakulteten avlägga filosofie licentiat (fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (fil. dr). Fakulteten ger ut
en separat handbok för påbyggnadsexamina.
Inom ramen för de fördjupade huvudämnesstudierna skriver den studerande en pro gradu-avhandling. Avhandlingen och därtill hörande studier omfattar minst 30 studiepoäng.
Syftet med pro gradu-avhandlingen är att den
studerande grundligt sätter sig in i ett problemkomplex som är centralt inom ifrågavarande vetenskapsområde, samt att han/hon förmår problematisera, analysera och rapportera
det undersökta fenomenet. Pro gradu-avhandlingen baserar sig på en vetenskaplig problemställning.
Filosofie magisterexamen
Filosofie magisterexamen är en högre högskoleexamen. Utbildningen som leder till magisterexamen skall ge den studerande
• god kännedom om huvudämnet eller därmed jämförbar helhet
• beredskap att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder
• beredskap att i arbetslivet fungera både
som sakkunnig och som utvecklare inom
det egna området
• beredskap för vetenskapliga påbyggnadsstudier
• goda språk- och kommunikationsfärdigheter.
Den tvååriga filosofie magisterexamen omfattar 120 studiepoäng (sp). I magisterexamen
skall ingå minst fördjupade studier i huvudämnet inom magisterprogram, samt övriga fritt
valbara studier.
I de fritt valbara studierna kan ingå biämnestudier, språkstudier, praktik eller andra studier
som stöder huvudämnets fördjupade studier.
I de fördjupade studierna i huvudämnet ingår
en pro gradu-avhandling som omfattar minst
30 studiepoäng. Den studerande skall därutöver skriva ett mognadsprov som hänför sig till
pro gradu-avhandlingens tema.
Pro gradu-avhandlingen skall vara forskningsetiskt godtagbar. Den studerande uppmanas
vara ärlig, noggrann och öppen och respektera andra forskares arbete.
Humanistiska områdets skrivanvisningar
finns på fakultetens webbsidor på adressen:
www.uwasa.fi/kieletjaviesinta/oppaat/kirjoitusohjeet.
Inlämnande och publicering
Avhandlingen inlämnas för granskning i två
inbundna exemplar, om inte handledaren föreskriver annat. Båda exemplaren inlämnas till
fakultetens amanuens Hanna Korpela. Dessutom inlämnas avhandlingens sammanfattning
i form av ett lösblad. Avhandlingens sammanfattning och hela avhandlingen skickas i pdfformat till Tritonias databas. Se Julkaise opinnäytteesi (VY) på Tritonias www-sidor.
När avhandlingen blivit godkänd av dekanus,
kommer såväl avhandlingen som sammanfattningen att bli synlig på nätet.
24
Filosofie magisterexamen
Bedömning
För bedömning av pro gradu-avhandlingen utser den enhetsansvarige två granskare, av vilka
den ena kan vara handledaren. Om granskarna är eniga kan de ge ett gemensamt utlåtande.
Utlåtandet ges alltid på en särskild bedömningsblankett. Därtill kan granskarna ge ett
fritt formulerat skriftligt utlåtande. Om granskarna emellertid föreslår antingen det lägsta
eller det högsta vitsordet, bör ett skriftligt utlåtande bifogas bedömningsblanketten.
Dekanus godkänner pro gradu-avhandlingen
utgående från granskarnas förslag. Dekanus
godkänner avhandlingar en gång i månaden.
Därför bör man reservera tillräckligt med tid
för granskningen före den tilltänkta examensdagen. Pro gradu-avhandlingen bedöms enligt
en sjugradig skala approbatur–laudatur.
Approbatur (“godkänd”) innebär att avhandlingen uppfyller kriterierna för ett vetenskapligt övningsarbete och är ändamålsenligt
skriven; den är ett godkänt akademiskt lärdomsprov. Avhandlingens frågeställning och
disposition är dock anspråkslös, materialet ringa och avhandlingen som helhet knapphändig. Avhandlingen kan innehålla vissa sak- eller
formfel.
Lubenter approbatur (“med nöje godkänd”)
innebär att avhandlingen beträffande frågeställning eller material är anspråkslös eller ytlig.
Avhandlingen är ändamålsenligt skriven och
den innehåller inte allvarliga brister, även om
den kan uppvisa formella svagheter.
Non sine laude approbatur (“ej utan beröm godkänd”) innebär att avhandlingen kan
tillerkännas beröm. Som lärdomsprov uppvisar den förtjänster. Den utgör en fungerande helhet och är ett hedervärt lärdomsprov,
men det vetenskapliga greppet är ytligt eller
avhandlingen är i övrigt ringa till sin omfattning eller i fråga om behandlingen av materialet. Avhandlingen tar föga ställning till forskning på området.
Cum laude approbatur (“med beröm godkänd”) innebär att avhandlingen uppvisar önskvärd nivå för ett lärdomsprov. Avhandlingen
utgör en god och fungerande helhet och den
uppfyller kriterierna för en vetenskaplig avhandling. Den är väldisponerad och välskriven, framställningen är logisk och utmynnar i
tydliga resultat. Skribenten förmår också kommentera andras forskning och arbetet uppvisar
inte formella eller språkliga svagheter.
Magna cum laude approbatur (“med stort
beröm godkänd”) innebär att avhandlingen är
bättre än medeltalet och att den är ett större självständigt arbete, den är ett gott lärdomsprov. Skribenten behärskar arbetets frågeställning, avhandlingen är förankrad i tidigare forskning som är väldokumenterad. Tack
vare avhandlingen har det uppnåtts nämnvärda forskningsresultat eller erhållits ny kunskap
inom något av forskningens delområden. Den
nya kunskapen kan vara av teoretisk eller metodisk natur, eller något som specifikt hänför
sig till det undersökta fenomenet.
Eximia cum laude approbatur (“med utmärkt beröm godkänd”) innebär att avhandlingen är en genuint vetenskaplig avhandling,
som behandlar ett relativt svårt ämne eller
material. Det metodiska eller det teoretiska
greppet tyder på mogenhet. Tack vare avhandlingen kan självständiga vetenskapliga resultat uppvisas, den är ett utmärkt lärdomsprov.
Laudatur (“berömlig”) innebär att avhandlingen är ett exceptionellt helgjutet vetenskapligt arbete, som kan publiceras t.ex. i vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen uppvisar ett
självständigt, kritiskt, innovativt forskningsgrepp. Arbetets frågeställning eller metod är
särpräglad och resultatet utgör ett självständigt vetenskapligt forskningsresultat. Avhandlingen förtjänar ett sällan förekommande hedersomnämnande.
När avhandlingen godkänts förses avhandlingsskribenten med en kopia av bedömningsgrunderna och motiveringarna efter fakultetsrådsmötet.
Filosofie magisterexamen
Biämnesavhandling
Den studerande har även möjlighet att skriva en biämnesavhandling eller avlägga studier
av avhandlingskaraktär (omfattning 20 studiepoäng) inom ramen för biämnesstudierna.
Dessa studier, tillsammans med övriga fördjupade studier i läroämnet, ger den studerande
behörighet för påbyggnadsstudier även i detta ämne. När det gäller skrivande av biämnesavhandling eller avläggande av studier av avhandlingskaraktär skall den studerande komma överens om detta med professorn för det
aktuella läroämnet.
Mognadsprov för magisterexamen
Mognadsprovet för magisterexamen skall
påvisa att den studerande är insatt i det ämnesområde som behandlas i pro gradu-avhandlingen, samt att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska.
I de fall då sådan språkkunskap som examensförordningen 794/2004 6 § 1 mom. avser, inte
krävs av den studerande, dvs. om den studerandes modersmål inte är finska eller svenska,
fattar dekanus beslut i ärendet utgående från
den ämnesansvariges förslag.
Den som skrivit mognadsprov för kandidatexamen (lägre högskoleexamen) och där påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska
eller svenska, behöver inte påvisa detta i mognadsprovet för magisterexamen (högre högskoleexamen). Den studerande behöver enbart påvisa att han/hon är insatt i avhandlingens ämnesområde och provet granskas endast av handledaren.
25
Skrivande och godkännande av
mognadsprov
Mognadsprov för magisterexamen kan avläggas på två alternativa sätt.
1. Om den studerande i mognadsprovet för
kandidatexamen inte påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska, skrivs mognadsprovet för magisterexamen vid
ett sedvanligt tentamenstillfälle.
När den studerande har lämnat in sin pro gradu-avhandling för bedömning i slutgiltig form,
kan han/hon anmäla sig till mognadsprov.
Den studerande anmäler sig på ett tentamenskuvert som inlämnas till studiekansliet senast
7 dagar före tentamensdagen.
Mognadsprovets längd är ca ett konceptark
(fyra sidor, ca 500 ord). Handledaren ger (vanligen) två rubriker med anknytning till avhandlingens ämnesområde. Den studerande skall
välja en av dessa rubriker och skriva en analytisk och välstrukturerad uppsats där han/hon
presenterar och analyserar avhandlingens material, forskningsmetoder och resultat.
Mognadsprovets språkdräkt granskas av en
modersmålslärare (finska eller svenska), innehållet granskas av handledaren. Provet bedöms som godkänt eller underkänt och det
registreras som en studieprestation i studieregistret. Förmognadsprovet ges inga studiepoäng.
2. Om mognadsprovet för magisterexamen
skrivs på samma språk som för kandidatexamen, godkänns pro gradu-avhandlingens
sammanfattningstext som mognadsprov. Före
mognadsprovet skall den studerande lämna in
en kopia av kandidatexamensbetyget till handledaren.
Av sammanfattningen bör framgå:
• avhandlingens ämnesområde
• avhandlingens ämne, material och syfte
• forskningsmetoder (om undersökningen
är av teoretisk natur och baserar sig på ett
26
Filosofie magisterexamen
bestämt skriftligt material, bör de viktigaste källorna nämnas; om undersökningen
är av empirisk natur, bör tillämpade forskningsmetoder nämnas)
• centrala forskningsresultat
• slutledningar och rekommendationer utgående från undersökningens resultat
• nyckelord.
Sammanfattningen skall rymmas på en sida
(font 12, radavstånd 1).
Mognadsprovet granskas av handledaren.
Mognadsprovet bedöms som antingen godkänt eller underkänt och det registreras som
en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng.
Krav på mognadsprovets språkdräkt
Mognadsprov som krävs för magisterexamen,
bör uppfylla följande minimikrav beträffande
provets språkdräkt:
1. Handstilen skall vara läslig, stora och små
bokstäver samt ordgränser skall kunna
särskiljas.
2. Uppsatsen skall ha rubrik. Innehållet skall
överensstämma med rubriken.
3. Texten skall ha tydlig styckeindelning.
4. Rättskrivning och skiljetecken skall vara
korrekta.
5. Förhållandet mellan sats och mening skall
tydligt framgå.
6. Ordföljden skall vara entydig och i harmo ni med presenterad information.
7. Stilen är sakprosa.
8. Texten framställs i språklig form, inte med
hjälp av t.ex. tabeller, diagram och figurer.
9. Texten skall utgöra en strukturerad och
sammanhängande helhet.
10. Läsaren skall kunna förstå texten. Skriben ten kan inte anta att läsaren tidigare bekan tat sig med hans/hennes avhandling.
Mognadsprovet kan underkännas om det innehåller grova och systematiskt upprepade fel
som hänför sig till något av ovannämnda problemområden, eller om det innehåller en stor
mängd direkta fel av varierande slag.
Magister(utbildnings)programmen, läroämnen och studiehelheter
Alla de nya magisterstuderande avlägger filosofie magisterexamen antingen i magisterutbildningsprogram eller i magisterprogram.
Inom det humanistiska vetenskapsområdet
kan man avlägga magisterexamen i följande
magisterutbildningsprogram:
• Comparative Cultural Studies/Vergleichende Kulturstudien
huvudämnen: tyska (och englanti)
• Magisterutbildningsprogrammet
för
språkexpertis i ett specialiserat samhälle
huvudämnen: finska som det andra inhemska språket, modersmålet svenska,
tyska, (ruotsi och englanti)
• Viestinnän monialainen maisterikoulutusohjelma
inriktinigsalternativen: organisaatioiden
viestintä och digitaalinen media
• Teknisen viestinnän maisterikoulutusohjelma
inriktingsalternativ: viestintätieteet
Inom det humanistiska vetenskapsområdet
kan man avlägga magisterexamen i följande
magisterprogram:
• Magisterprogram i svenska och språkbad
Mer information om programmet: www.
uwasa.fi/maiss.
• Intercultural Studies in Communication
and Adminstration
Mer information om programmet: www.
uwasa.fi/ics
Som biämnen kan väljas följande läroämnen
och studiehelheter:
• engelska
• finska som det andra inhemska språket
• flerspråkighet
Filosofie magisterexamen
• franska språket
• interkulturell kommunikation
• modersmålet svenska
• nordiska studier
• nykysuomi
• ruotsin kieli
• ryska språket
• terminologi och teknisk kommunikation
• tolkning
• tyska språket och litteraturen
• viestintätieteet
Mer information om alla utbildningsprogrammen finns på adressen www.uwasa.fi/kieletjaviestinta.
Studieplanering och studierådgivning
Såväl personalen som olika elektroniska verktyg fungerar som stöd och hjälp vid planeringen av studierna. Det är dock den studerande
själv som har ansvar för att alla obligatoriska
studier som ingår i examensfordringarna för
magisterprogrammet slutförs.
Orientering till universitetsstudier
För de nya studerandena ordnar universitetet,
fakulteten och studentkåren orienteringsdagar som det är skäl att aktivt delta i. Avsikten
är att garantera de studerande en smidig studiestart och integration i studiesamfundet och
den egna fakulteten. De studerande bekantar
sig med det egna vetenskapsområdet, undervisnings- och studiepraxis, universitetsstudier,
studentservice och studiemiljö.
I orienteringsdagarna ingår handledning i
smågrupper som förverkligas i tutorgrupper.
Alla studerande har en tutor som själv studerar
humaniora. Tutorhandledningens syfte är att
bekanta den studerande med universitetet, studentorganisationerna, de egna studierna och
studiekamraterna samt ge råd i studiesociala
frågor. Tutorn hjälper bl.a. till med anmälning
27
till kurser samt introducerar olika elektroniska studiehjälpmedel. Tutorverksamheten koncentrerar sig till början av studierna.
Individuell studieplan
Vid alla universitet och inom alla utbildningsområden har man infört systemet med
individuell studieplan (HOPS, fi. henkilöhohtainen opintosuunnitelma). Den första studieplanen görs under det första studieåret.
HOPS
• Är den studerandes eget hjälpmedel vid
studieplaneringen
• Skall hjälpa den studerande att redan från
början utforma sina studier så, att de bildar en ändamålsenlig och välstrukturerad
helhet
• Stöder den studerandes akademiska sakkunskap, vetenskapliga tänkande, samt utvecklar hans/hennes arbetslivsberedskap
• Är inte ett kontrollmedel för hur studierna framskrider
• Fakultetens studiechef, amanuens samt lärare och övriga personal ger den studerande studiehandledning och planeringshjälp
• Studierna planeras så att de kan framskrida genom uppnående av olika delmål
• Innehållsliga och tidsmässiga delmål planeras
a) för examen som helhet b) för ett läsår
c) en termin och d) för en enskild kurs
• Den studerande uppdaterar sin HOPS
minst en gång per läsår
• Den studerande ansvarar för uppföljning,
förvaring och förverkligande av HOPS
• Rätt till ändringar under studiernas gång
• Utgör en del av en studie-och inlärningsprocess som sträcker sig över hela studietiden.
Fakulteterna, läroämnena samt den gemensamma studentservicen ger stöd och hjälp vid
HOPS-planering och -uppföljning under hela
studietiden.
28
Filosofie magisterexamen
Studiehandledning
I det följande presenteras studiehandledningens centrala aktörer vid Vasa universitet samt
filosofiska fakultetens stadganden och föreskrifter som gäller studierna.
Filosofiska fakulteten: Humanistiska utbildningsområdet
För den studerande är den egna fakultetens
roll i universitetets handlednings och rådgivningssystem central. På fakultetsnivå utformas och godkänns förutom läroämnenas undervisningsplaner även examensstrukturerna
samt föreskrifter och anvisningar som gäller
studierna.
Inom humanistiska utbildningsområdet är det
fakultetens studiechef Eija Heinonen-Özdemir, e-post: ehe@uwasa.fi, tfn 324 8139 och
amanuens Marja-Liisa Liikkanen, e-post mll@
uwasa.fi, tfn 324 8815, som ger handledning
när det gäller examenstudierna som helhet.
Råd som rör studierna får man också via adressen: opintoneuvonta.hum@uwasa.fi.
Även på ämnesenheterna och på Språktjänst
ger man studiehandledning. Som handledare
kan man ha utnämnt en eller flera personer,
som kan ha olika beteckningar, t.ex. lärartutor. Dessutom ger varje lärare råd i frågor som
gäller hans/hennes egna kurser. Lärarnas och
studieförvaltningens mottagningstider finns
på adressen: www.uwasa.fi/kieletjaviestinta/
opintoneuvonta.
Gemensam student- och ansökningstjänst
Student- och ansökningstjänst som finns i administrationsbyggnaden Luotsi erbjuder alla
studerande allmän studierådgivning, kanslitjänster och studiestödsrådgivning:
• Studentkansliet: studieintyg, tentamensarrangemang, olika ansökningar, beställning av officiellt studieintyg.
• Studiestödsärenden sköts centralt vid
Vasa universitet. Kontaktuppgifter: www.
uwasa.fi/opiskelu/palvelut/opintotuki.
• Allmän studierådgivning inkl. studenturval.
• Ärenden som rör universitetspraktik och
yrkeshandledning.
• Mer information: www.uwasa.fi/opiskelu/ palvelut/yhteystiedot/yhteiset.
Enheten för internationella ärenden
Enheten för internationella ärenden ger råd
i alla frågor som gäller internationella studier
och internationell praktik. Alla som studerar vid Vasa universitet har möjlighet att genomföra en del av sina examensstudier utomlands. Kontaktuppgifter, studiemöjligheter i
olika länder samt länkar till utländska utbytesuniversitet finns på adressen: www.uwasa.fi/
kv-asiat.
Studiehandböcker
Den allmänna studiehandboken (Yleisopas)
ges till alla nya studerande. Den allmänna
handboken ger allmän information om studierna vid Vasa universitet, om studieplanering, handledning och rådgivning samt information om stödfunktioner och studiesociala
tjänster.
Studiehandböcker finns på adressen: www.
uwasa.fi/opiskelu/oppaat.
WebOodi
Vasa universitet använder sig av en omfattandeelektronisk studentservice. Varje studerande bör ta i bruk universitetets användarkod för
att han/hon ska kunna utnyttja de elektroniska
tjänsterna. De studerande får användarkoden
antingen av sin tutor i samband med orienteringsdagarna eller vid ADB-centralen (HelpDesk: www.uwasa.fi/atkk).
Med hjälp av WebOodi kan studenten kontrollera sina egna studieresultat, göra terminsanmälan samt ändra sina person- och kontaktuppgifter. Via WebOodi anmäler man sig även
till kurser och tentamina. WebOodi finns på
adressen: https://weboodi.uwasa.fi. Universi-
Filosofie magisterexamen
29
tetets e-postkode fungerar som användarkod
och lösenord. Via WebOodi kan man beställa ett inofficiellt studieutdrag till sin e-postadress. Ett officiellt studieutdrag försett med universitetets stämpel kan man beställa vid studentkansliet.
ningen publicerar bl.a. Opiskelijan atk-aapinen (Dataabc för studerande). I fråga om datorproblem som gäller studierna kan man ta
kontakt med ADB-dejouren Helpdesk. Kontaktuppgifter och mer information: www.uwasa.fi/atkk.
Lukkari
Vetenskapsbiblioteket Tritonia är ett gemensamt vetenskapsbibliotek för högskolorna i
Vasa. Kontaktuppgifter och mer information på Tritonias www-sidor (www.tritonia.fi).
Undervisningsschemata för alla fakulteter
finns i det elektroniska läsordningssystemet
Lukkari på adressen: www.uwasa.fi/opiskelu/tyokalut.
Universitetets internetsidor
Hinderslös studiegång
På Vasa universitets webbsidor (www.uwasa.fi) finns heltäckande aktuell information
som gäller studierna. Fakultetens webbsidor
finns på adressen www.uwasa.fi/filosofinen.
Universitetsportalen, som finns på adressen:
https://port.uwasa.fi, fungerar som ett gemensamt intranet för såväl studerande som
personal.
Hinderslöshet innebär att den fysiska, psykiska och sociala studiemiljön utformas så, att var
och en oberoende av egenskaper kan fungera på samma villkor som alla andra. Hinderslösheten berör alla studenter och hela personalen vid Vasa universitet. Kontaktperson för
hinderslös studiegång vid Vasa universitet är
Sannakaisa Holmlund, planerare för studieärenden, (sayk@uwasa.fi) vid studentservice i
Luotsi.
Övrig service
Studierådgivning och e-postanvändning
Studentkåren vid Vasa universitet fungerar
som studenternas aktiva intressebevakare i utbildnings- och socialpolitiska frågor samt i internationella ärenden som ansluter sig till dessa. Kontaktuppgifter och ytterligare information: www.vyy.fi.
E-post är ofta det snabbaste sättet att göra
förfrågan på, men det kräver gott omdöme
av användaren. Ofta är det snabbaste sättet att
uträtta ärenden ett personligt besök hos läraren eller den ansvariga studierådgivaren. Du
skickar säkert inte e-post om saker som du lätt
kan ta reda på i studiehandboken, på fakultetens eller universitetets www-sidor.
Studentkårens medlemsavgift innehåller en
hälsovårdsavgift som berättigar till användande av Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster (YTHS). Studenthälsovården erbjuder studenterna förebyggande hälsovård, sjukvård,
mentalvårdstjänster samt tandvård. Mer information: www.yths.fi.
ADB-förvaltningens (tietohallinto) uppgift är
att utveckla och erbjuda databehandlingstjänster som används för universitetets undervisning, studier, forskning och förvaltning, samt
att utveckla och upprätthålla universitetets
datatrafiknät och övervaka användningen av
både apparatur och program. ADB-förvalt-
När du skickar e-post till lärare eller annan personal bör du ge ditt meddelande en tydlig rubrik. När du frågar om saker som gäller studier
eller tentamina ska du tillräckligt noggrant berätta vem du är, vilket ändamål, vilken avlagd
studieperiod/kurs du frågar om. Många lärare och annan personal svarar på e-post endast
vissa bestämda tider (jämförbart med mottagningstider), därför bör du vara beredd på att få
svar med flera dagars fördröjning.
30
Filosofie magisterexamen
Stadganden och föreskrifter
• Universitetslagen 558/2009 (www.finlex.
fi)
• Statsrådets förordning om universitetsexamina 794/2004 (www.finlex.fi)
• Förordningen om högskoleexamina
464/1998 (www.finlex.fi)
• Vasa universitets examensstadga (www.
uwasa.fi/opiskelu)
• Föreskrifter om grundexamina inom humanistiska utbildningsområdet (www.
uwasa.fi/kieletjaviestinta)
undervisning vid respektive universitet. På
programmet finns både Vasa universitets och
andra finländska universitets kurser. Studiehelheter och kurser som ingår i Vasa universitets examensfordringar räknas till godo i examen utan särkild överenskommelse.
Ytterligare information
JOO-studier
Ytterligare information finns i den allmänna
handboken, på universitetets webbsidor, på
fakultetens webbsidor (www.uwasa.fi/filosofinen/) samt hos studiechefen.
I Vasa har de olika högskoleenheterna och
yrkeshögskolorna ingått ett lokalt avtal om
flexibel studierätt, som gör utbyte mellan
universitetet/-n och yrkeshögskolorna möjligt.
Biämnesstudier
Mer information om JOO-studier ger amanuens Marja-Liisa Liikkanen.
Biämnesstudier vid det egna universitetet
Vasa universitet erbjuder goda möjligheter till
biämnesstudier över fakultetsgränserna. Universitetets studiehandböcker, internet och fakulteternas studierådgivning tillhandahåller
information om de olika studiehelheterna.
De olika fakulteterna undervisar och koordinerar förutom rena biämnen även tvärvetenskapliga studiehelheter med biämnesstatus,
som även de kan ingå i examen. Ytterligare
information om studiehelheterna finns i respektive fakultets studiehandbok (www.uwasa.
fi/opintoopas). Mer information om biämnesstudierna ger amanuens Marja-Liisa Liikkanen.
Studier vid Öppna universitetet och
Sommaruniversitetet
All universitetsundervisning som ordnas av
Öppna universitetet vid Vasa universitet samt
Sommaruniversitetet är godkänd enligt de examensfordringar som gäller för motsvarande
I fråga om tillgodoräknande av kurser som avlagts vid annat universitet är det alltid skäl att
på förhand komma överens om detta med ansvarig studierådgivare vid den egna fakulteten.
Studier utomlands
Studier utomlands skapar bättre förutsättningar att möta främmande kulturer såväl i hemlandet som utomlands, samtidigt utvecklas
språkfärdigheten och kommunikationsförmågan. Även arbetsgivarna uppskattar internationell erfarenhet.
Studerande som är inskriven vid Vasa universitet har på basis av ömsesidiga avtal möjlighet at studera vid vissa utländska högskolor, men man kan också söka sig utomlands på
eget initiativ, som s.k. freemover. Man kan ansöka om utbytesplats endast en gång per utbytesprogram. För närvarande är det var fjärde studerande vid Vasa universitet som genomför en del av sina studier utomlands. Universitetets strävan är också att erbjuda så många intresserade som möjligt chansen att studera utomlands.
Den som studerar utomlands har fortfarande
kvar sina studiesociala förmåner i hemlandet,
Filosofie magisterexamen
dvs. studiestöd, bostadstillägg och statligt studielån. Utöver dessa förmåner får den studerande ett resestipendium, som varierar i storlek beroende på utbytesprogram, utbytestidens längd och utbytesland.
Studier som avlagts utomlands bör kunna räknas till godo i examensstudierna i hemlandet.
Därför är det viktigt att studerande som ämnar söka sig utomlands diskuterar studieprogrammet i förväg med amanuens Marja-Liisa
Liikkanen, samt kommer överens om tillgodoräknande av studiepoäng med respektive ämnesinstitution (Learning Agreement). De studerande rekommenderas söka sig till utlandsstudier under det andra eller tredje året av kandidatstudierna.
Information om studier utomlands och gällande utbytesavtal, länkar till utländska högskolor
finns på adressen: www.uwasa.fi/kv-asiat.
Tillgodoräknande av studier och tidigare
förvärvad kompetens
Tillgodoräknande
Studerande kan i sin examen tillgodoräkna sig
studieperioder som genomförts vid annan finländsk eller utländsk högskola på två olika sätt:
1) obligatoriska studiehelheter och kurser vid
Vasa universitet ersätts med motsvarande studier som genomförts vid annan högskola och/
eller 2) studier som genomförts vid annan högskola inkluderas i examen. Tillgodoräknande
och ersättande av studiehelheter kan även gälla kunskap som erhållits på annat sätt än genom regelrätta studier.
Ersättning och inkludering
Ersättning innebär att obligatoriska studier
kan ersättas med motsvarande studier vid annan högskola. Inkludering av studier innebär
att man i sin examen vid Vasa universitet kan
tillgodoräkna sig studier avlagda vid annan
31
högskola, om de på ett ändamålsenligt sätt kan
ingå i examen som biämnes- eller fritt valbara
studier. De inkluderade studierna behöver inte
direkt motsvara studier vid Vasa universitet
och de ersätter inte heller obligatoriska studieperioder.
Tillgodoräknande av examensstudier som
genomförts utomlands
Universitetsstudier som avlagts utomlands tillgodoräknas till fullo inom examina. Ett
studiepoäng motsvarar ett ECTS-poäng.
Studier som avlagts utomlands tillgodoräknas
i examen på två sätt: a) de ersätter studier som
ingår i examensfordringarna b) de inkluderas i
examensstrukturens fritt valbara studier.
Läroämnen godkänner, på studerandesansökan, huvudämnes- och biämnesstudierande
tillgodoräknande av examensstudier så fullödigt och smidigt som möjligt i enlighet med
ECTS-Learning Agreement eller något annat
avtal mellan läroämnet och den studerande.
Språktjänst handhar tillgodoräknandet av studier i språk- och kommunikationsstudier.
Fritt valbara studier och biämnesstudier som
avlagts utomlands godkänns av utbildningsprogrammets ledare fakultetens studiechef
eller amanuens. En biämneshelhet som utgörs
av studier utomlands bör omfatta minst 20 studiepoäng (ECTS). Ett biämne kan bestå antingen av studier inom ett läroämne eller studier inom ramen för ett utbildningsprogram.
Om den studerande har genomförts enskilda
studieprestationer inom olika ämnen, kan dessa studier inkluderas i studiehelheten Internationella studier (20 sp).
Om ECTS inte tillämpats vid det universitet
där studierna avlagts, bedöms omfattningen
av studieprestationernas arbetsmängd från fall
till fall. Då beaktas studiernas totala antal ar-
32
Filosofie magisterexamen
betstimmar samt prestationssätt (föreläsningar, tentamen, essä, föredrag, övriga eventuella skriftliga arbeten), samt instuderad litteratur.
Ytterligare information om tillgodoräknande
av studier och tidigare förvärvad kompetens
finns på fakultetens webbsidor www.uwasa.fi/
kieletjaviestinta/opiskelu/ahot.
Ytterligare information om tillgodoräkning
av studier och tidigare förvärvad kompetens
finns på fakultetens webbsidor www.uwasa.fi/
kieletjaviestinta/opiskelu/ahot.
Språk- och arbetspraktik
I filosofie magisterexamen kan det ingå fritt
valbar språkpraktik högst 10 studiepoäng.
Kompetensfördjupande arbetspraktik kan det
ingå högst 10 studiepoäng. Även arbetspraktik
räknas som fritt valbara studier.
Den studerande presenterar vanligtvis innan praktiken börjar en praktikplan, som för arbetspraktikens del godkänns
av magister(utbildnings)programmet. För
språkpraktikens del godkänns planen av den
enhet som ansvarar för ifrågavarande språk.
När praktiktiden är slut skall den studerande
skriva en praktikrapport som godkänns av läraren som enheten utsett för detta ändamål.