Nr 3 - TioHundraProjektet
Nr 3 december 2012 I det här numret 1 2 3 5 9 11 15 20 26 30 FoUU-chefen har ordet Konferensinbjudan Temaåret 2012 Ippi-projektet Fortsatt satsning på teknik för äldre Bättre liv för de mest sjuka äldre Norrtäljes slutrapport Omvärldsspaning Nyheter och rapportet från våra FoUU-kollegor nutritionDay Worldwide—I kamp mot undernäring Värt att veta inför julen FoUU-chefen har ordet Snart går 2012 mot sitt slut. Det har varit ett mycket turbulent år för oss alla här på TioHundraförvaltningen och FoUU. Vår förvaltningschef Karin Thalén slutade efter sommaren och vår nya förvaltningschef Cristine Dahlbom Nygren börjar den 7 januari 2013. Beslutet om vad som skulle hända med Tiohundraprojektet dröjde och först nu har både kommun och landsting fattat de formella beslut som krävdes inför en fortsättning 2013. Projektet är nu förlängt ytterligare tre år, det vill säga till och med december 2015. I samband med förlängningen har de politiska företrädarna beslutat att såväl TioHundranämnden som TioHundraförvaltningen ska byta namn från den 1 januari 2013 för att undvika att beställarorganisationen förväxlas med utförarorganisationen Tiohundra AB. De nya namnen blir Sjukvårds- och omsorgsnämnden respektive Sjukvårds- och omsorgskontoret. Det förebyggande hälsoarbetet har dock därmed inte försvunnit från nämndens ansvarsområde. Nämndens och förvaltningens uppdrag är desamma som tidigare. På grund av den stora arbetsbelastningen för alla på FoUU under hösten fick vi tyvärr begränsa oss till att enbart ge ut ett nummer av FoUU Nytt andra halvåret mot normalt ett nummer i kvartalet. Därför är detta nummer lite mer omfattande än vanligt. Inledningsvis sammanfattar vår projektledare för demensprojektet, Pia Varrailhon, de aktiviteter som genomförts under 2012. Årets tema har varit personcentrerad omvårdnad. I november lämnades slutrapporten för ippi-projektet till Hjälpmedelsinstituet i detta nummer av FoUU-Nytt kan du läsa en sammanfattning av rapporten. I november godkände TioHundranämnden Norrtäljes slutrapport från projektet Bättre liv för de mest sjuka äldre. Rapporten har också lämnats till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och ska även ligga till grund för en revidering av äldreplanen för Norrtälje. Vår kost och nutritionsexpert Margaret Page Rodebjer har bidragit med en artikel om Nutrition Day Worldwide – i kamp mot undernäring, som du hittar i slutet av FoUU Nytt. Yvonne Lindholm Nyhetsbrev december 2012 Återhämtning—möjlighet eller önsketänkande? Konferens om vägar tillbaka från psykisk ohälsa i Norrtälje 24 januari 2013. Socialpsykiatriskt Forum i samarbete med Norrtälje kommun, TioHundra och Hans Nordén. Länk till Inbjudan i Pdf-format Sid 2 Nyhetsbrev december 2012 Temaåret 2012 Personcentrerad omvårdnad en sammanfattning Året närmar sig sitt slut och därmed också året då vi inom demensprojektet arbetat med tema personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom. Personcentrerad vård och omsorg beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som en av grundförutsättningarna för en god vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Alla särskilda boenden i Norrtälje har på ett eller annat sätt varit delaktiga i temaåret och en rad aktiviteter har genomförts. Temaåret inleddes med gemensam diskussion och planering av de områden vi skulle satsa lite extra på under året. Projektledaren presenterade därefter ett förslag för de olika ledningsgrupperna på Norrtäljes särskilda boenden. Projektledaren hade också, för de cheferna som önskade detta, en genomgång om vad som menas med personcentrerad vård och omsorg och hur begreppet vuxit fram. En stor satsning på utbildning Tre stora utbildningssatsningarna riktade till all berörd personal som har gjorts under året: I mars var temat Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik med sjuksköterskan och forskaren David Edvardsson. Tre heldagsutbildningar med totalt 526 deltagare. I maj gavs föreläsningen Tankeväckaren – om levnadsberättelsen. Totalt fem föreläsningar genomfördes under tre dagar med demenssjuksköterska Gunnel Forsberg från Umeå. Totalt 311 deltagare. I oktober genomfördes en halvdagsutbildning om kontaktmannaskap med föreläsare från Äldrecentrum. Föreläsarna Eva Norman, Marie Birge Rönnerfält, Kerstin Wennberg är också författare till boken Kontaktmannaskap i äldreomsorgen. En halvdag hölls för cheferna och tre halvdagar för vård- och omsorgspersonalen. Ytterligare fyra halvdagar kommer att hållas i januari 2013. Hittills har 169 personer, varav 18 chefer, gått utbildningen. Därutöver har ett antal utbildningar som enbart riktat sig till vissa personalgrupper genomförts: En föreläsning med rubriken Mötet med patienter med demenssjukdom Föreläsningen riktade sig i första hand till läkare och sjuksköterskor på sjukhus, vårdcentraler och särskilda boenden. Föreläsare var Margareta Skog, med dr i neurovetenskap, leg. sjuksköterska och verksam som vårdutvecklingssamordnare på Karolinska, rektor på Silviahemmet och författare. Sid 3 Nyhetsbrev december 2012 Utbildning i Mindfulness och naturvistelse för personal inom äldreomsorgen Utbildning omfattade, fyra heldagar med mindfulnessinstruktör och grundaren till Sinnenas Trädgård och Haga Hälsoträdgård Yvonne Westerberg. Utbildning av en grupp ”vägledare” som ska hålla i reflektiosngrupper ute i verksamheterna. Utbildare var Sonja Jorlin, Silviasyster och demenssamordnadere, Norrtälje minnesmottagning. Synapsen - en dagverksamhet Vi har också i samarbete med Vårdbolaget TioHundra AB startat upp en dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom eller personer som inte kommit så långt i sin sjukdom. Idag har Synapsen, som dagverksamheten heter, två grupper igång, en dam- och en herrgrupp. Vi vill rikta ett stort tack till alla inblandade för ett mycket gott och trevligt samarbete! Önskas mer information om demensprojektet är ni välkoman att höra av er till projektledare Pia Varrailhon Telefon 0176-716 88 Mailadress: pia.varrailhon@tiohundra.se Sid 4 Nyhetsbrev december 2012 Ippi-projektet i Norrtälje Vi har återkommande rapporterat om ippi-projektet här i FoUUnytt. Nu är projektet avslutat och här kommer ett utdrag ur rapporten till Hjälpmedelsinstitutet. Rapport finns att läsa i sin helhet på vår hemsida: www.tiohundraprojektet.se/rapporter Bakgrund Efter inledande kontakter med företaget InView AB i maj 2010 slöts i augusti 2010 ett avtal mellan TioHundraförvaltningen och InView AB om att testa 70 ippi-enheter, varav 60 var avsedda för målgruppen äldre och 10 för målgruppen yngre med funktionsnedsättningar. Projektet var ursprungligen planerat att finansieras via Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre. Dessa medel halverades dock för år 2011, för Norrtäljes del från ca 10 mkr till ca 4,5 mkr. Mycket arbete hade då redan lagts ner ifråga om planering och förankring av projektet och vi var många berörda som trodde på ippi och på möjligheterna att utveckla nya sätt att använda tekniken. Vilja, engagemang och intresse fanns, men finansiering saknades nu för att gå vidare. Det var i det läget Hjälpmedelsinstitutets utannonsering av medel för att pröva ny teknik för äldre kom och möjliggjorde att projektet ändå kunde genomföras. Medel från Hjälpmedelsinstitutet, 500 000 kronor, beviljades och i mars 2011 startade projektet för målgruppen äldre i Norrtälje. Den 18 juni 2012 gick företaget bakom ippi i konkurs. En konkursförvaltare tog dock över och drev bolaget vidare till den sista september, då en ny ägare tog över de delar som fanns kvar av det tidigare bolaget. Projektet kunde genom konkursförvaltarens övertagande avslutas enligt plan den 30 september 2012. Projektet/rapporten har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre, www.teknikforaldre.se Ny kommunikationsteknik för äldre Det har beräknats att ca 2 miljoner svenskar står utanför det som kort kan sammanfattas med begreppet IT-samhället. Och det är i hög grad en generationsfråga – ju äldre man är desto färre användare av modern informationsteknik. Samtidigt ger informationsteknologin nästan oändliga möjligheter till kommunikation både mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och olika professionella funktioner och olika typer av samhällservice. I Norrtälje beslöt TioHundraförvaltningen, som framgår av förordet, våren 2010 att undersöka om ny teknik i form av ippi Sid 5 Nyhetsbrev december 2012 skulle kunna bidra till ett ökat socialt innehåll i vardagen för äldre personer bland annat genom att underlätta kontakter med släkt och vänner och med hemtjänsten. Målet var också att försöka hitta nya användningsområden för ippi. Ippi är ett medel för kommunikation via TV:n. Det handlar om en form av mobiltelefoni, men är inte mer komplicerad att använda än ett trygghetslarm. Användaren behöver bara ett mobiltelefonabonnemang, en ippi och sin vanliga TV. Varje ippi har ett eget unikt mobiltelefonnummer och kan även ha en egen epostadress. Själva ippin består av två delar, en så kallad basenhet som ansluts till TV:n och en fjärrkontroll. Basenheten innehåller samma typ av simkort som finns i mobiltelefoner. Eftersom all kommunikation sker via mobiltelefonnätet behövs inga ytterligare installationer i hemmet för att ippin ska fungera. Med hjälp av ippin och sin TV kan användaren sedan lätt kommunicera med anhöriga, vänner liksom med exempelvis vård- och omsorgsgivare. När ett meddelande kommer in, till exempel en hälsning via sms eller ett meddelande med bild från en anhörig (ett mms), så blinkar en lampa på ippins fjärrkontroll. Med ett enkelt svarstryck så kommer meddelandet eller bilden upp på mottagarens TV. Mottagaren kan även svara på meddelandet antingen genom att välja ett färdigt svarsalternativ eller genom att tala eller skriva in ett svar. Antingen direkt via mobiltelefonen eller via den gemensamma ippicentralen kan också hemtjänstens personal komma i kontakt med de brukare som har ippi och exempelvis meddela vem som kommer från hemtjänsten och när han eller hon kan förväntas komma. Genom att det även går att skicka en bild på personen ifråga, behöver brukaren inte heller tveka om att det är rätt person som ringer på och vill komma in. Genom att skicka meddelande med både bild, ljud och text kan kommunikationen lättare bli tydlig för den äldre. Att använda bilder istället för eller i kombination med text och ljud kan också underlätta förståelsen när orden förlorat sin innebörd eller om den äldre har ett annat modersmål än svenska. De äldre som valde att vara med i projektet fick under projekttiden utan kostnad låna en ippi med tillhörande mobilabonnemang (mobilnummer och e-postadress). Denna kopplades till deras egen TV. De fick i samband med installationen också lära sig att ta emot och svara på sms, mms och e-post genom att antingen använda sig av röstmeddelande eller färdiga svarsmeddelanden. Under projektet skulle så kallade ippiambassadörer finnas tillgängliga för att stödja de äldre när de började använda den nya tekniken. Ippiambassadörerna skulle också kunna administrera ippi-centralen som utgör själva hjärtat i ippi-kommunikationen. Sid 6 Nyhetsbrev december 2012 Syften och målgrupper Syften med projektet har varit att med hjälp av ny teknik öka tryggheten, valfriheten och självständigheten för äldre i eget boende. att öka de äldres kontakter med omvärlden via ippi att stärka kognitiva funktioner hos de boende med hjälp av ippi att skapa möjlighet till ökad fysisk rörlighet via självinstruerande material på ippi att via ippi kunna sprida information och kunskap även om andra användbara tekniska hjälpmedel att tillsammans med brukarna utveckla nya användningsområden för ippi. Under projektets gång tillkom ytterligare ett syfte: att pröva effekterna av att med hjälp av ippi knyta ihop personer i en likartad livssituation, i detta fall äldre anhörigvårdare som via ippi bildade ett eget nätverk inom projektets ram. Projektets ursprungliga målgrupp var äldre, över 65 år, som bodde i eget boende och som hade hemtjänst och/eller hemsjukvård. Under projekttiden tillkom ytterligare tre målgrupper: Äldre som bor i ett äldreboende (I detta fall Granparkens äldreboende) Äldre boende i eget boende utan hemtjänst Äldre anhörigvårdare (nätverksbygge) Lång startsträcka Projektet med stöd från Hjälpmedelsinstitutet startade i mars 2011 och pågick till och med september 2012. Efter en trevande inledning med många oförutsedda hinder under första halvåret 2011 drog projektet på allvar igång under hösten och i december 2011 var närmare 50 av de totalt 60 ippi-enheterna för målgruppen äldre på plats hos användare. Att projektet fick en så utdragen start berodde bland annat på att Vårdbolaget Tiohundra AB som varit kommunens enda utförare av hemtjänst sa upp avtalen gällande cirka hälften av kommunens totala hemtjänst. Tre nya utförare anmälde intresse och kundval inom hemtjänsten blev därmed en reell möjlighet för hemtjänstens kunder från 1 mars 2011. Förändringen innebar att flertalet av den berörda personalen från TioHundra AB följde med över till de nya utförarna och medförde samtidigt en stor turbulens på chefssidan. Detta ställde i sin tur till stora problem att förankra projektet hos de olika utförarna. När den berörda verksamhetschefen fått information om ippi och sagt ja till att personalen fick engagera sig i projektet, så slutade sedan ofta vederbörande chef redan efter några månader. För vår del var det då bara att starta om på nytt med förankringsarbete hos nästa chef. Hemtjänsten i Norrtälje utförs idag av sex olika företag. Sid 7 Nyhetsbrev december 2012 Information och utbildning har utgjort kärnan i projektet Under hela projekttiden har mycket arbete lagts ner på att såväl externt som internt informera om ippi och dess möjligheter. I informationsinsatserna ingick alltid att även i praktiken visa hur en ippi fungerar. Målgrupper för informationen har varit presumtiva brukare, anhöriga, personal, chefer, förtroendevalda, föreningar, organisationer och allmänhet. Totalt har 21 ippi-ambassadörer utbildats under den tid projektet pågått. Även de ippi-ambassadörer vi utbildade bland hemtjänstens personal för att hjälpa de äldre och deras anhöriga, visade sig vara nyfikna inte bara på ny teknik, utan även på nya arbetsuppgifter och nya utmaningar och blev inte långvariga på sina anställningar. Resultat Uppföljningar och utvärderingar av projektet har visat att brukarna själva i allmänhet varit nöjda och tyckt att ippi bidragit till att förgylla vardagen främst genom ökad kontakt med släkt och vänner. Den har också gett upphov till nya samtalsämnen både med anhöriga och med hemtjänstens personal. Framför allt har möjligheten att ta emot bilder varit mycket uppskattad. Det har samtidigt för en del brukare uppstått en hel del tekniska problem som bidragit till att de tröttnat på sin ippi. Att det varje dag händer något nytt i ippin har visat sig viktigt för att behålla de äldres intresse för ippin. Adventskalendern och de dagliga bildfrågor som sänts ut via ippin är exempel på sådana dagliga aktiviteter som de äldre satt stort värde på. Under projektets gång har vi försökt komma på nya områden där ippi kan vara användbar för att bidra till social stimulans och kontakter. Ett sådant område är nätverksbygge mellan grupper av individer med likartade behov/intressen. Vi prövade bland annat att knyta ihop nio anhörigvårdare i ett nätverk. Att vårda sin närstående dygnet runt är påfrestande och man känner sig ofta Sid 8 Nyhetsbrev december 2012 ensam. Att ha kontakter med andra i samma situation upplevdes av anhörigvårdarna som värdefullt men intresset avtog med tiden. En orsak till detta var tekniska problem med ippi. En slutsats av projektet är att ippi kan vara ett verktyg för att bidra till ökad social stimulans i vardagen. Ippin kan sannolikt även bidra till att öka intresset för daglig fysisk träning hos brukarna, men detta förutsätter ganska mycket arbete från intresserade sjukgymnasters sida, när det gäller att ta fram lämpliga rörelser och att sedan filma dessa så att de kan visas i ippin. Det test som vi i Norrtälje hann genomföra med en nyare version av ippi, ippi 2, visade att de äldre som deltog i försöket både lyckades beställa matkasse och utföra banktjänster med hjälp av den mer avancerade ippi som användes vid det test InView AB genomförde i Norrtälje. Vad som nu kommer att hända med ippi efter konkursen är fortfarande mycket oklart. Att äldre både snabbt kan lära sig och ha stor glädje av ny teknik har projektet dock visat. Att ge de äldre en möjlighet att under handledning och i egen takt få pröva på att använda ny teknik är sannolikt nyckeln till framgång när det gäller att öka intresset för teknikanvändning. Du kan läsa Ippi-rapporten i sin helhet på vår hemsida: www.tiohundraprojektet.se/rapportet Fortsatt satsning på ny teknik för äldre På grund av den rådande osäkerheten kring InView AB:s framtid och ippis vara eller inte vara började vi fundera på andra tekniska lösningar för att kunna uppnå projektets syften och mål. Vi valde att pröva idéer från ett lyckat projekt med studiecirklar i Ipad-användande som bedrivits i Göteborgs stad. Vi startade på försök i mitten av oktober 2012 en första studiecirkel med fem deltagare. Denna första studiecirkel omfattade sex veckor. De ippi-användare som varit med och testat ippi 2.0 hade utlovats att få testa ippi 2.0 enheter i hemmet under 10 veckor hösten 2012. På grund av InView AB:s konkurs blev det inget sådant test. Det var dessa personer som erbjöds att istället få delta i den första studiecirkeln med ipad. Vi valde att satsa på ipad eftersom vi bedömer att ipad bygger på en teknik som med största sannolikhet kommer att finnas kvar och som även anhöriga och andra känner till och förhoppningsvis kan hjälpa till med om behov uppstår. Under sex veckor fick deltagarna kostnadsfritt låna varsin ipad. Gruppen träffades en gång i veckan och fick dels lärt sig nya saker som exempelvis att chatta, hämta hem appar, mejla, dels gått igenom och tränat tidigare moment. De hade då också möj- Sid 9 Nyhetsbrev december 2012 lighet att lyfta frågor och funderingar som uppstått sedan förra träffen. Under veckorna chattade och mejlade cirkeldeltagarna med cirkelledaren, Kerstin Stambert. Den första studiecirkeln har nu avslutats och utvärderas Deltagarna kan idag använda ipad till att kommunicera med anhöriga och vänner, ta bilder och lägga in dessa i ett för gruppen gemensamt album, skicka och ta emot bilder, spela ordspel (som i sin tur syftar till att träna den kognitiva förmågan) och titta på TVprogram i sin ipad. Deltagarna lämna tillbaka sina ipads och nästa cirkel startar 15 januari. Deltagare i studiecirkeln som köper en egen ipad får hjälp att installera och komma igång med sin ipad av cirkelledaren. Fyra har redan sagt att de kommer att köpa en egen ipad. De menar också att de genom att i lugn och ro fått lära sig hantera ippi, stärkt sitt självförtroende så att de vågat prova på an- nan mer avancerad teknik som ipad. Fyra av deltagarna har också anmält sitt intresse för att bli hjälplärare på nästa studiecirkel. Sid 10 Nyhetsbrev december 2012 Bättre liv för de mest sjuka äldre Norrtäljes slutrapport Sammanfattning Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre var ett nationellt projekt under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet som genomfördes under perioden 2010 – 2011 syftade till att identifiera systembrister/hinder och hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet var även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemen kring den multisjuka äldre. Rapporten utgör en delrapport i en stor nationell studie som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under åren 2010-2011. SKL:s slutrapport Utanför sjukhuset. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende, som skrivits av Ulla Gurner finns att ladda ner på SKL:s hemsida www.skl.se . Där finns även en sammanfattning av SKL:s rapport med titeln Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning att ladda ner. Sammanfattningen är skriven av Christian Danielsson och Christofer Montell från Health Navigator AB och kan även beställas i tryckt form via SKL:s hemsida. Norrtäljes rapport om de mest sjuka äldre består av tre delar. Den första delen, del A, innehåller dels en samlad beskrivning av vården och omsorgen av de 298 äldre multisjuka som ingått i SKL:s studie, dels en djupdykning avseende förhållandena i Norrtälje. Uppgifterna i den del som rör resultaten på nationell nivå är hämtade från de båda ovan nämnda rapporterna från SKL. I del B redovisas och analyseras dels de delar av SKL:s totalstudie som på olika sätt rör läkemedel, dels motsvarande data rörande Norrtälje. De delar av denna rapport som rör Norrtälje har skrivits av apotekare Christina Lindqvist-Örndahl, apoteket Farmaci. I del C har delar av insamlade data för de 21 äldre, multisjuka, som intervjuades i Norrtäljes studie sammanställts i form av en fallstudie på individnivå. Kommentarer görs i anslutning till de olika fallen. Ansvarig för dessa kommentarer är intervjuaren Inger Åkerblom och distriktsläkare Tom Grape. Rapport C avslutas sedan med en kort sammanfattning och analys av resultaten. I både del A och B av rapporten redovisas och analyseras såle- Sid 11 Nyhetsbrev december 2012 des dels data för samtliga 298 tillfrågade i SKL:s studie, dels de data som utgör Norrtäljes del i SKL:s studie. Norrtäljes 21 äldre utgör ungefär 7 procent av de intervjuade 298 individerna. Resultaten som kommit fram i SKL:s studie tyder enligt SKL:s utredare på att det föreligger stora likheter mellan de olika kommunerna och landstingen. Som en helhet är också gruppen på 298 tillfrågade tillräckligt stor för att resultaten från studien ska gå att generalisera till gruppen multisjuka äldre. Däremot är det inte möjligt att dra några generella slutsatser enbart från Norrtäljestudien eftersom det handlar om endast 21 personer. Det är också vid tolkningen av resultaten viktigt att hålla i minnet att gruppen multisjuka i sig är en mycket heterogen grupp. Istället för begreppet multisjuka äldre började man på nationell nivå under de två år studien pågick att istället tala om gruppen de mest sjuka äldre. Undersökningsgruppen multisjuka äldre utgörs i projektet av personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende och under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. I den totala studien som SKL ansvarade för deltog 12 landsting och 29 kommuner. Sammanlagt omfattar studien 298 multisjuka äldre. Delstudien i Norrtälje omfattade 21 multisjuka äldre, 11 kvinnor och 10 män samt intervjuer med 16 anhöriga. Uppföljningen har gjordes med hjälp av intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och omsorgen. En viktig slutsats som framgår av studien är att de multisjuka äldre inte är någon homogen grupp med likartade svårigheter och behov. Det rör sig heller inte om någon grupp som lätt kan avgränsas och plockas fram ur befintliga register. Det finns heller inga enkla lösningar utan det måste handla om lösningar utifrån de enskilda individernas situation och behov. Däremot finns det många åtgärder som kan bidra till ett bättre liv för de mest sjuka äldre. Idag blir många äldre alldeles i onödan sjuka också av de läkemedel de får. Det handlar exempelvis om felaktiga doser, fel och ibland kanske även för många mediciner och läkemedelsbiverkningar av olika slag. SKL drar i sin rapport slutsatsen att det inte räcker enbart med teknikstöd, gemensamma journaler eller datoriserade förskrivarstöd, utan att den multisjuka äldre också behöver en läkare med ansvar för att följa, värdera och ompröva de olika läkemedel som förskrivs från olika håll. Att ha någon som hjälper till att hålla ett samlat grepp när det gäller just medicineringen är ett ofta framfört önskemål från de äldre och deras anhöriga. Många av de äldre visade sig ha flera olika läkemedelslistor hemma. Preparat med samma effek- Sid 12 Nyhetsbrev december 2012 ter med olika namn ställer också till problem för de äldre. Det blir extra farligt för denna grupp när apoteket byter ut en medicin som de känner igen mot en annan billigare variant med ett annat utseende på förpackningen. Önskan om och behovet av att någon ska ha ett samlat ansvar gäller dock inte bara läkemedel. En slutsats av såväl den nationella som av vår lokala studie är att de äldre mest sjuka skulle behöva att någon ges ett sammanhållande ansvar för att följa, värdera och ompröva vård- och omsorgsinsatser för varje enskild individ. Detta blir dock särskilt tydligt när det gäller läkemedelsförskrivning och ansvaret för att det alltid finns en aktuell läkemedelslista. Det ökade antalet utförare av vård och omsorg har bidragit till att behovet av ett samordnat ansvar ökar. För en äldre multisjuk kan akuta behov av kontakt med vård och omsorg uppstå under dygnets alla timmar, vilket i sig kan vara en av förklaringarna till att så många tar kontakt med och besöker akutmottagningen istället för vårdcentralen eftersom det på sjukhuset finns bemanning dygnet om. Någon registrering av under vilka veckodagar och tider som de äldre uppsöker akutsjukvården har inte ingått i SKL:s studie. Bortsett från långa väntetider på akuten är flertalet av de sjuka äldre och deras anhöriga i Norrtälje nöjda med det bemötande och den vård de fått på sjukhuset. Däremot upplevde både flera anhöriga och de sjuka själva att utskrivningen från sjukhuset skedde för tidigt och att de sedan lämnades själva att försöka klara situationen hemma. De upplevde också vissa brister när det gällde den information de fick. Många av de sjuka äldre både i SKL:s studie och i vår studie i Norrtälje tyckte att primärvården hade stora brister när det gällde tillgänglighet och kontinuitet i kontakterna på vårdcentralen. De tycker att de får träffa/tala med alltför många olika personer och att ingen från vårdcentralen tar kontakt med dem exempelvis när de kommit hem från sjukhuset eller behöver förnya sin medicin. Att de äldre fått träffa väldigt många olika personer på vårdcentralen bekräftas också av våra insamlade data. Primärvården i Norrtälje tycks utifrån studien ha svårigheter att i förhållande till de mest sjuka äldre klara av sitt uppdrag att planera och koordinera den sammanhållna vården. Det är dock här skillnader mellan de olika vårdcentralerna, men eftersom det bara handlar om tre äldre per vårdcentral går det inte att bara av dessa personers uttalanden dra några mer generella slutsatser. De äldre har i de flesta fall stor förståelse för personalens situation som de ofta upplever som stressig. De tycker att den personal som de möter trots detta oftast är vänliga. De är genomgå- Sid 13 Nyhetsbrev december 2012 ende nöjda med hemsjukvården och med kontakterna med den öppna specialiserade vården. Mest nöjda är de dock med den hjälp och det stöd de får från sina anhöriga/närstående. Anhöriga/närstående gör omfattande insatser både när det gäller direkta hjälp- och stödinsatser och som vård- och omsorgsadministratörer för sin sjuke äldre. Det sistnämnda är en roll som de anhöriga gärna skulle vilja slippa. Av studien framgår att känslor av oro, ångest och ensamhet är vanliga bland de äldre. Att både kunna förebygga och åtgärda detta skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för de äldre. Här handlar det inte bara om att lindra med hjälp av medicinering utan kanske framför allt om att även ge möjlighet till social samvaro och ökad meningsfullhet i den dagliga tillvaron. Att få känna sig behövd är nödvändigt för såväl friska som sjuka. Att inte bara bli definierad som sjuk utan att man i första hand försöker se människan bakom sjukdomarna är sannolikt avgörande för upplevelsen av att livet trots allt är gott att leva. Att kanske framför allt satsa på rehabilitering och förebyggande arbete är kanske det som i längden är mest lönsamt både för vården och för individen. Också de anhörigas situation behöver uppmärksammas. Ofta hamnar dessa i en omöjlig situation med ett alltför tungt ansvar att själva bära. Det förekommer att äldre kommer hem direkt från sjukhuset till sin gamla make/maka och som då bara förväntas klara av såväl vård som omsorg om den sjuke förutom av hemmet i övrigt. Vårdplanering inkluderande behov av insatser av omsorgskaraktär liksom uppsökande verksamhet från primärvård och biståndshandläggare skulle sannolikt kunna bidra till ett bättre liv för många av dessa äldre. De fallbeskrivningar som redovisas i del C ger en bild på individnivå av de äldres möten med vården och omsorgen. Granskningen av fallbeskrivningarna visar sammantaget att för lite fokus verkar ha legat på att förstå och agera på äldres samlade behov och personliga livssituation. I slutet av del C redovisas en sammanfattning i siffror när det gäller Norrtäljestudien tillsammans med vissa analyser och slutsatser grundade på de 21 fallstudierna. Rapporten finns i sin helhet att läsa på vår hemsida: www.tiohundraprojektet.se/rapporter Sid 14 Nyhetsbrev december 2012 Omvärldsspaning Ny rapport från Socialdepartementet Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet (S2012.011 Utgiven: 28 november 2012) Dagens sjukvård och omsorg behöver både mer empati och mer high tech. Det är en av slutsatserna i en rapport från LEVprojektet som studerar den Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster. Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack kan vi, enligt rapporten, inte fortsätta att producera vård och omsorg som vi gör i dag. För att klara hälso- och äldrevård år 2050 måste vården gå från sjukvård till "riskvård" med fokus på att minska risken för att sjukdomar uppstår. Ny teknik kommer enligt rapporten att vara katalysatorn som gör nytänkande inom sjuk- och äldrevård möjligt. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller på telefon, medan screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan, enligt rapporten, ny teknologi ta över många av de tunga arbetsuppgifterna. Rapporten vill inspirera till nytänkande och till att fler börjar experimentera med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster. Ladda ner hela rapporten från regeringens hemsida på länken nedan: http://www.regeringen.se/download/08a34c17.pdf? major=1&minor=204043&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment Karlskoga lasarett 2012 - blir det Norrtälje sjukhus 2013? Karlskoga lasarett fick som första sjukhus ta emot Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen delas ut av SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling. Ceremonin kring Utmärkelsen Svensk Kvalitet äger rum i Karlskoga den 30:e januari i närvaro av H M Konungen. Domarkommitténs motivering löd: Karlskoga lasarett erbjuder hälso- och sjukvård med akutberedskap till alla som är i behov av basal vård och som väljer att söka vården vid lasarettet, främst till patienter inom Örebro läns landsting och Landstinget i Värmland. Dessutom erbjuder lasarettet verksamhetsförlagd utbildning till studenter inom hälsooch sjukvårdsområdet. Organisationen präglas av ett ledarskap med starkt personligt engagemang för kvalitet och ett systematiskt kundorienterat förbättringsarbete, i vilket alla medarbetare är aktivt delaktiga och direkt involverade med ansvar för olika delar av verksamheten och arbetet med ständiga förbättringar. Ett etiskt förhållningssätt tillämpas i alla delar av verk- Sid 15 Nyhetsbrev december 2012 samheten. Organisationen tar systematiskt fram strategier, mål och handlingsplaner baserade på huvudmannens uppdrag liksom patienternas/närståendes och medarbetarnas behov och intressen med god möjlighet till stort inflytande för dessa intressenter. Verksamhetens processer inom de viktigaste relevanta områdena styrs utifrån ett kundorienterat arbetssätt. Genom löpande kontakter med intressenterna identifieras och genomförs förbättringar efter systematisk riskanalys. Organisationen redovisar genom ett flertal mätningar av den medicinska kvaliteten, kundtillfredsställelse och medarbetarnöjdhet att verksamheten når goda och stabila resultat med positiva trender också i jämförelse med ledande organisationer. Karlskoga lasarett tjänar som ett gott föredöme för systematisk verksamhetsutveckling och har genom ett flerårigt arbete med utvecklingen av sin verksamhet gjort sig väl förtjänt av Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det vore spännande om Norrtälje sjukhus gav sig in i striden om att bli nästa sjukhus som får ta emot denna utmärkelse. Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst Den 1 juni 2013 inrättas en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, som kommer att överta bland annat tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Inspektionens uppgifter ska främst bestå av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Vidare ska inspektionen bland annat ha ansvar för de register som behövs för att utöva verksamheten. Ladda ner Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Prop. 2012/13:20 (pdf 1,2 MB) Sid 16 Nyhetsbrev december 2012 Pågående regeringsuppdrag inom området psykisk ohälsa Som ett led i regeringens satsning på insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa har regeringen givit Socialstyrelsen bland annat nedanstående fyra uppdrag: 1. Uppdrag att utveckla grunddata och indikatorer Socialstyrelsen ska utveckla grunddata och indikatorer för att följa och belysa kvalitet och effektivitet i vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa samt grupper personer med omfattande psykiatrisk problematik. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet. (Socialdepartementet) 2. Uppdrag att fortsätta arbetet med kunskapsutveckling och stöd till implementering Socialstyrelsen ska fortsätta arbetet med kunskapsutveckling och stöd till implementering av arbetet med att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2015 till Regeringskansliet. (Socialdepartementet) 3. Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Socialstyrelsen får uppdraget att göra en uppföljning av verksamheterna med personligt ombud. Resultatet av uppföljningen ska redovisas senast den 15 april 2014. Detta uppdrag berör direkt FoUU eftersom PO-verksamheten ingår i FoUU-avdelningen. 4. Uppdrag att utbetala bidrag till landstingen för en tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa samt uppföljning Socialstyrelsen ska, efter rekvisition från landstingen, fördela 214 000 000 kronor för 2012 för att stödja huvudmännen i arbetet med att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk ohälsa i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso - och sjukvård. Uppföljningen samt slutrapportering ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 september 2013. Ladda ner Uppdrag inom området psykisk ohälsa, S2012/3905/FS (pdf 84 kB) Sid 17 Nyhetsbrev december 2012 Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter – Slutrapport SKL och Socialstyrelsen har gemensamt utarbetat en modell som kan användas som stöd i arbetet med att minska överbeläggningar inom vården. Modellen, som beskrivs i en ny rapport från Socialstyrelsen, har till syfte att skapa förutsättningar för en säkrare hälso- och sjukvård, med färre vårdskador och med ett bättre utnyttjande av vårdplatserna. Runt om i landet pågår det ett intensivt arbete med att utveckla metoder och rutiner för att vårdplatserna ska användas på ett patientsäkert och effektivt sätt. Den nya rapporten är ett led i arbetet med att stödja landstingen i det lokala arbetet. En annan del av arbetet mot överbeläggningar är den nya databas som nu håller på att byggas upp. Där kommer vårdgivarna kontinuerligt att rapportera in läget, både när det gäller överbeläggningar och när en patient vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på just den patientens speciella behov. Representanter för SKL och landstingen har medverkat i arbetet med att ta fram rapporten som finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats. Ladda ner www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18861/201211-3.pdf Uppdrag att föreslå hur ett nationellt hälsobibliotek ska inrättas Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att föreslå hur ett webbaserat nationellt hälsobibliotek som är tillgängligt för hela hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala vården ska inrättas. Genom att skapa ett nationellt hälsobibliotek som kan användas av all personal inom hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala vården och omsorgen, oavsett organisatorisk och geografisk hemvist vill regeringen stärka kunskapsbildning och kunskapsspridning och bidra till en mer jämlik vård och omsorg. Uppdraget genomförs i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting, Apotekens Service AB samt med öreträdare för huvudmän och berörda professioner. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 30 april 2013. Ladda ner Uppdrag att föreslå hur ett nationellt hälsobibliotek ska inrättas, S2012/3010/FS (pdf 79 kB) Sid 18 Nyhetsbrev december 2012 Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Socialstyrelsen fick den 4 december 2012 i uppdrag av regeringen att utarbeta ett könsperspektiv i de diagnosspecifika rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialstyrelsen ska senast den 31 december 2013 lämna en rapport om detta till Socialdepartementet. Ladda ner Uppdrag att utarbeta ett könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, S2012/8154/SF (pdf 71 kB) Kunskapsguiden, en påminnelse Kunskapsguiden är en nationell plattform som samlar befintlig och ny kunskap inom områdena psykisk ohäla och vård och omsorg om äldre. Bakom kunskapsguiden står Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens folkhälsoinstitut (FHI), Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket (TLV). Länk till Kunskapsguiden: http://www.kunskapsguiden.se/Sidor/start.aspx THN-NYTT Nedan finner du en länk till THN-NYTT ett nyhetsbrev som vänder sig till alla utförare som TioHundranämnden har avtal med. http://www.tiohundraprojektet.se/THNNYTT THN-NYTT ges ut av TioHundranämndens förvaltning Sid 19 Nyhetsbrev december 2012 Nyheter och aktuella rapporter från våra FoUU-kollegor i Stockholmsregionen Rapporter från Nestor Nestor har gett ut flera intressanta rapporter. Nedan hittar du några av dem. Rapporterna går att beställa alternativt ladda ner på Nestors hemsida: www.nestor-foucenter.se/publikationer/publikationer_publicerat.htm Om egenvård Egenvård eller hälso- och sjukvård? – om samverkan mellan landstingsfinansierad sjukvård och kommunal hemtjänst Författare: Anders Nordlund. I rapporten klargörs vad begreppet egenvård innebär och vem som har ansvar för egenvården. Om demensvård Mot en personcentrerad vård och omsorg En analys av den svenska demensvården och omsorgen utifrån ett lokalt exempel. Författare: Anders Nordlund och Emanuel Åhlfeldt. I rapporten sätter författarna in de nationella demensriktlinjerna i ett organisatoriskt sammanhang. I Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer förutsätts att personer med demenssjukdom redan är inne i vård- och omsorgssystemet. Författarna menar att vård- och omsorgsinstanserna bör ta större ansvar för att personer med oro för en eventuell demenssjukdom kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården. De efterlyser bättre förutsättningar för patienter att genomföra minnesutredningar samt att informationsöverföringen mellan vård- och omsorgsgivare utvecklas. Så gör du demensvården bättre! Om Nationella riktlinjer vid demenssjukdom En handbok för dig som i ditt arbete möter personer meddemens sjukdom och deras anhöriga. Handboken utgår från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer vid demenssjukdom. Den uppmanar även till diskussion och reflektion kring vård och omsorg om personer med demens. Matlust i ord & bild - Tips och råd om matsituationen, för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Matlust i ord & bild är en matbilderbok för dig som ger vård och omsorg till personer som har en demenssjukdom. Boken innehåller till stor del bilder som visar hur man kan duka och servera mat på ett aptitligt sätt. Tips ges på hur man kan göra för att förbättra matsituationen för de äldre, exempelvis att duka med färgkontraster. Här tas också upp olika faktorer som påverkar matintaget vid demenssjukdomar. Boken är framtagen av Nestors dietist Jasmin Matinzadeh och riktar sig både till närstående och vård- och omsorgspersonal på sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden och inom hemtjänsten. Sid 20 Nyhetsbrev december 2012 Om läkemedelsgenomgångar och läkemedelsbehandling Vägen till strukturerade läkemedelsgenomgångar i primärvården – fem olika arbetssätt med utgångspunkt från HemmaDAKSmodellen Författare: Ingeborg Björkman, Helén Lieberman-Ram, Sune Petersson Rapporten handlar om vad som hände vid fem vårdcentraler i Nestors ägarkommuner där man valt att arbeta med strukturerade läkemedelsgenomgångar. Rapporten beskriver implementeringsprocessen: hur modellerna togs fram till att de testades, hur arbetet uppfattades av dem som arbetade med genomgångarna samt vad man faktiskt åstadkom kring patienternas läkemedelsbehandling. Test av SeniorminiQ – ett dataprogram som syftar till ökad delaktighet och engagemang i den egna läkemedelsbehandlingen Författare: Ingeborg Björkman, Helén Lieberman-Ram Rapporten handlar om vad som händer när seniorer i Haninge kommun fick möjlighet att prova SeniorminiQ, som är ett webbaserat program för kontroll av den egna läkemedelsbehandlingen. Rapporten beskriver testpersonernas syn på hur användbart programmet är. Även synpunkter från läkare som varit involverade redovisas. Från sjukhuset och tillbaka hem "Nog kan jag handskas med ett dussin tjejer" Utvärdering av Trygg Hem. Författare: Åsa Pettersson Rapporten fokuserar på ett samarbetsprojekt mellan kommun och landsting som syftar till att underlätta äldre personers återgång från sjukhus till det egna hemmet. I projektet Trygg Hem ingår Haninge kommun och Handengeriatriken. Utvärderingen tar bland annat upp hur Trygg Hem upplevs av patienter och närstående samt hur samarbetet fungerar mellan sjukhus, hemtjänst och kommunens beställarsida. På Nestors hemsida hittar du också länkar till gratis webbutbildningar som exempelvis Webbutbildning om psykisk ohälsa hos äldre Här har kan du möjlighet att utbilda dig i ämnet psykisk ohälsa bland äldre. Webbutbildningen är producerad av Nestor och anpassad för vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen, men är öppen för alla. Den är gratis, det är bara att gå in på Nestors webbplats och registrera sig. Utbildningen består av sex moduler. Varje modul tar 40 till 60 minuter att göra. Fördjupningsdel finns för dem som vill genomgå särskild prövning på Komvux i kursen "Psykiatri 1". Följande 6 moduler ingår i webbutbildningen: Sid 21 Nyhetsbrev december 2012 - Vem ska hjälpa Alice? (Lagar, ansvar och olika begrepp) - Depression och bipolär sjukdom - Ångest och sömnstörning - Psykossjukdom och konfusion - Missbruk och självmord - Det kan bli bättre (Nycklar till framgång) Varje modul innehåller en verklighetstrogen situation, fakta, övningar, reflektionsfrågor samt ett litet test. Efter genomgången utbildning och avklarat test kan deltagaren skriva ut ett intyg. Utbildningen går att genomföra med speakerröst eller utan. Extra utbildningsmaterial För den som ytterligare vill fylla på med kunskap finns en fördjupningsdel efter varje modul som går att ladda ner som en PDF-fil. Till denna del finns även instuderingsfrågor. Detta material handlar allmänt om psykisk ohälsa och kompletterar det övriga materialet för att kunna göra en särskild prövning i kursen ”Psykiatri1, 100 gymnasiepoäng” hos Komvux. Seniorium Huvudmän för FoU Seniorium är Danderyd, Täby, Vaxholm, Österåker och Stockholms läns landsting. Mer information hittar du på deras hemsida: www.seniorium.se På hemsidan kan du bland annat ladda ner rapporten Musikaktiviteter inom äldrevård och omsorg. Rapporten är skriven av IngBritt Rydeman (2012-09-30) Sid 22 Nyhetsbrev december 2012 Äldrecentrum Tre intressanta seminarier under rubriken ”Samhället och de äldre” Seminariearrangör är Stiftelsen Äldrecentrum tillsammans med en rad pensionärsorganisationer, PRO (Pensionärernas riksorganisation), SPRF, och SPF samt ABF, och Studieförbundet Vuxenskolan. Varje termin bjuder man in till tre föreläsningar riktade till pensionärer, men även för alla som är intresserade. Föreläsningarna kostar 40 kronor. För medlemmar i SPF, ABF eller SPRF kostar det 20 kr. Som föreläsare medverkar både ARC/ Äldrecentrums medarbetare och andra inbjudna gäster. Förutom att lyssna till föreläsarna finns det utrymme för frågor och diskussion. Ingen föranmälan krävs. Seminarium 1. Är aktivt åldrande smart åldrande? Föreläsare: docent Martin Lövdén Datum: 6 februari 2013 Tid: 13:30 - 15:00 Plats: ABF-huset på Sveavägen 41, Stockholm. När vi bli gamla förändras vår hjärna och vårt minne försämras. Intellektuell, social, och fysisk aktivitet påverkar dock hjärnan och minnet positivt. Hur kan det komma sig? Vilka aktiviteter fungerar bäst? Vilka aktiviteter fungerar inte alls? Spelar det någon roll vilka aktiviteter man gör? Vad kan samhället göra för att underlätta ett aktivt åldrande? Föreläsningen försöker ge svar på dessa frågor. Seminarium 2. Åldrande och äldreomsorg - vilka är dagens och morgondagens utmaningar? Föreläsare: professor Mats Thorslund Datum: 21 mars 2013 Tid: 13:30 - 15:00 Plats: ABF-huset på Sveavägen 41, Stockholm Med stöd av det vi vet om utvecklingen hitintills kan man försöka göra prognoser om framtiden. Föredraget kommer att handla om hur livslängden och hälsoutvecklingen i den äldre befolkningen förändrats över tid och vad man kan förvänta om den framtida utvecklingen. Får vi fler friska eller sjuka år och är det något som går att påverka? Föredraget tar också upp frågor om hur resurserna för vård och omsorg har förändrats, vad det har medfört och vad som krävs för att äldre ska ha tillgång till vård- och omsorg i framtiden. Sid 23 Nyhetsbrev december 2012 Seminarium 3. Äldre och livslust. Föreläsare: universitetslektor, leg psykolog, Barbro Lenner Axelsson Datum: 16 maj 2013 Tid: 13:30 - 15:00 Plats: ABF-huset på Sveavägen 41, Stockholm Att bli äldre behöver inte innebära att vi mår sämre än under andra delar av livet. För en del är det tvärtom. Ändå är en hel del förändringar ofrånkomliga både kroppsligt och socialt. Hur kan vi bäst möta livsförändringar ifråga om både lust och lidande? Äldrecentrum bjuder på en tvådagars kostnadsfri utbildning till BPSD administratör. Datum: 31 januari - 1 februari 2013 Tid: 08:30 - 16:00 Plats: MultiNet AB HyrData Furusundsgatan 21 (hörnet Värtavägen)’ Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Nu har du möjlighet att anmäla dig till en 2 dagars utbildning till BPSD administratör. Denna utbildning är en förutsättning för att kunna ansluta sig till registret. Målgrupp; Ett team från er arbetsplats bestående av enhetschef, undersköterska och sjuksköterska Program: Dag 1 • Presentation av deltagarna, Demenssjukdomar • Kaffe • BPSD - Vad är ett kvalitetsregister? • Lunch • Genomgång av NPI‐skalan och registrering • Kaffe och kaka/frukt Genomgång av NPI‐skalan och registrering Dag 2 • Att arbeta med BPSD‐registret Implementering • Webbutbildning • Kaffe • Nationella riktlinjer - Hur går jag vidare? Handlingsplan • Lunch Sid 24 Nyhetsbrev december 2012 Egen tid att träna på registrering och webbutbildning under handledning (Kaffe under eftermiddagen) Inlämning av utvärdering. Datum: 31/1 och 1/2 Tid: Dag 1: 8:30-16:00 Dag 2: 8:30-15:30 Plats: Hyrdata, Gärdet >> (länk) Pris: Kostnadsfritt Övrigt: Vi bjuder på mat och kaffe under båda dagarna. Webbanmälan: Klicka här >>(länk i nytt fönster) Resväg: Om du åker med T-bana kliver du av vid Gärdet. Ta sedan rulltrappan upp & fortsätt med hissen vid Pressbyrån direkt till Furusundsgatan. Ta 2ggr höger & sedan vänster vid ICA Gärdet. Kurscentret ligger cirka 1-2 minuters gångväg från T-baneuppgången. Det står MultiNet ovanför entrén vid rampen. Sl-reseplanerare >> (länk) Läs mer: http://www.bpsd.se/ Kontaktperson: Britten Askestad Britten.Askestad@aldrecentrum.se Sid 25 Nyhetsbrev december 2012 Maggie Page Rodebjer BSC RD leg dietist Projektledare område kost & nutrition FoUU-avdelningen, Tiohundra Förvaltningen margaret.page.rodebjer@tiohundra.se nutritionDay Worldwide - I kamp mot undernäring Sjukdomsrelaterad undernäring Undernäring är ofta förknippad med utveckling av sjukdom, så kallade sjukdomsrelaterad undernäring (SRN). Studier har visat att SRN förekommer hos 20-60% av de patienter som läggs in och att nutritionsstatus försämras under sjukhusvistelsen.1,2,3,4 SRN drabbar energibehov och är associerad med en betydande negativ inverkan på livskvalitet och sjukvårdskostnader. 5,6,7 SRN förblir ofta oupptäckt och obehandlad, eftersom det inte anses ha någon klinisk prioritet. Brist på medvetenhet, otillräcklig kunskap och utbildning är några av skälen till detta.8 Flera faktorer måste beaktas vid utveckling av strategier och rutiner för att förebygga eller behandla SRN som exempelvis: • sjukdomens påverkan på näringsbehov och matintag • tillgången till validerade bedömningsverktyg och riktlinjer med inriktning på undernäring 9,10,11,12,13,14,15 • samordning av vården och tydlighet avseende roller och ansvar Den internationella ”nutritionDay Worldwide”-kartläggningen är ett användbart verktyg i utvecklingen av SRN-relaterade strategier och rutiner. Vad är ”nutritionDay Worldwide”? ”nutritionDay Worldwide” är en internationell kartläggning under en specifik dag varje år. Dess samordnande centrum finns i Wien, Österrike. Kartläggningen stöds bland annat av österrikiska Society for Clinical Nutrition (AKE), European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN). Kartläggningen följer rekommendationerna i resolutionen “On food and nutritional care in hospitals by the Council of Europe, 2003”. 16 Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen och medvetenheten om SRN på sjukhus, inom särskilt boende, intensivvård (ICU) och på onkologienheter. Resultaten kan användas för både lokala och internationella jämförande bedömningar av: • SRN på sjukhus, särskilt boende, ICU och onkologi enheter • samordning av vård i hälso- och sjukvården angående SRN • förändringar i undernäringstillstånd och utfall över tiden. Sid 26 Nyhetsbrev december 2012 Den första nutritionDay kartläggningen utfördes på sjukhus den 19 januari 2006. Mer än 15 000 inlagda patienter utvärderades på 859 sjukhusavdelningar i mer än 26 europeiska länder. Kartläggningen har expanderat och blivit global och har hittills inkluderat tre separata moduler: • nutrition Day, hospital wards (sjukhusavdelningar) • nutrition Day, ICU (intensivvårdsavdelningar) • nutrition Day, nursing homes (särskilt boende) Från 2012 inkluderas ytterligare en modul med inriktning på onkologi. Hur fungerar det? nutritionDay worldwide kartläggningen bygger på en multicenterkartläggning en viss dag varje år och följs av en kort enkät efter 30 dagar (sjukhus och ICU) eller sex månader (särskilt boende). Datainsamlingsformulären är enkelt utformad för att lätt kunna fyllas i av personal, patienter eller boende, utan tidigare kunskap om kost och nutrition. Varje deltagande enhet får en unik kod som används i det webbaserade datainmatningssystemet. En serie enkäter som är tillgängliga på fler än 33 olika språk används för att samla in data om personalbemanningen, patienter/ boendeprofiler och födointaget under lunchen på ”nutritionDay Worldwide”. Individuellt födointag under lunchen dokumenteras av patienterna själva, anhöriga eller kontaktpersonen. All information är anonym och skyddad av personuppgiftslagen (PUL) nutritionDay ICU Syftet med ICU-modulen är att undersöka rutiner hos olika ICUenheter och om möjligt hur dessa förhåller sig till behandlingsresultaten. Alla patienter på ICU under morgonskiftet av nutritionDay Worldwide kartläggningen inkluderas. Kartläggningen görs då på måndagar, onsdagar och fredagar under tre veckor. Förutom att ta hänsyn till personalbemanningen på ICU, patientens sjukdomshistoria och nuvarande status inkluderar kartläggningen specifika faktorer som mål för artificiell nutrition, (parenteral och enteral nutrition), och patienternas uppfattningar av vården. Inskrivning, utskrivning och återbesök på sjukhuset dokumenteras fram till dag 60 efter kartläggningen. Resultat och återkoppling Historiska data Data från nutritionDay Worldwide kartläggningen år 2006 till 2008 sammanfattas i tabell 1 på nästa sida. Uppgifter som uppfyller kvalitetskriterier analyseras och används för att bedöma nutrition relaterade rutiner i verkligheten och förändringar i nutritionsstatus och utfall. Varje deltagande sjukhus, ICU och särskilt boende får en serie av rapporter som jämför Sid 27 Nyhetsbrev december 2012 Tabell 1: Uppgifter om commulative nutritionDay Worldwide undersökningen 2006 – 2008 nutritionDay patienter & enheter Resultat Totalt antal patienter bedöms Hospital wards (Sjukhusavdelningar) Nursing homes (särskilt boende) (Pilot 2007/2008) ICU (Pilot 2007/2008) Deltagande länder Specialiteter 53 298 patienter 1553 (45548 patienter) 180 (5970 patienter) 150 (1780 patienter) 30 18 At a glance”-rapport nutritionDay Worldwide kartläggningen vidareutvecklas kontinuerligt. Ett exempel på detta är framtagandet av en så kallade ”at a glance”-rapport. Hittills har 16 enheter deltagit i ”hospital wards”-modulen och sju särskilda boenden deltog i ”nursing homes”-modulen. Några av de särskilda boendena finns i Norrtälje kommun. nutritionDay Worldwide kartläggningen har potential att bli ett internationellt benchmarking-verktyg som kan användas för att utveckla effektiva strategier och praktiska rutiner och förbättra kvaliteten i vården inom vård och omsorg, t.ex, för undernäringsriskbedömning, utredning, behandling och utvärdering angående SRN. På samma sätt kan skillnader i sammansättningen av personalen jämföras med patientens/boendes funktionalitet och olika arbetsbelastningsnivåer. Avsikten är att man med hjälp av dessa data ska presentera förslag på personalsammansättning, nödvändiga kompetenser, mm. för att optimalt främja rehabilitering och ökad livskvalitet. Rapporterna kan också användas för att fokusera på relevanta aspekter inom varje modul: Hospital wards-modulen Förhållandet mellan födointag och dödlighet kan användas för att öka medvetenheten om förekomst och konsekvens av SRN. ICU-modulen Resultat avseende tidig, kontra fördröjd nutritionsintervention skulle kunna undersökas. Särskilt boende-modulen Specifika resultat kan användas för att förbättra kvaliteten i vården, t ex jämföra användningen av olika konsistenser, förekomsten av dysfagi, och tillgång till logoped och dietisttjänster. Sid 28 Nyhetsbrev december 2012 Begränsningar Det är svårt att identifiera ett representativt slumpmässigt urval i denna typ av kartläggning. Resultaten ska vara representativa för de deltagande länderna om internationella jämförelser ska kunna tas fram. De kan därför påverkas av vilken typ av enheter som deltar i kartläggningen. nutritionDay Worldwide 2012 nutritionDay Worldwide 2012 genomfördes den 8 november 2012. Besök gärna hemsidan: www.nutritionday.org för mer information. Referenser 1. Bistrian BR, Blackburn GL, Hallowell E,Heddle R. Protein status of general surgical patients.J Am Med Assoc 1974;230:858e60. 2. Hill GL, Blackett RL, Pickford I, BurkinshawL, Young GA, Warren JV, et al. Malnutrition insurgical patients. An unrecognised problem. Lancet1977;1:689e92. 3. McWhirter JP, Pennington CR. Incidence andrecognition of malnutrition in hospital. Br Med J1994;308:945e8. 4. Kondrup J, Johansen N, Plum LM, Bak L,Larsen IH, Martinsen A, et al. Incidence of nutritionalrisk and causes of inadequate nutritional care in hospitals. Clin Nutr 2002;21:461e8. 5. Norman K, Pichard C, Lochs H, Pirlich M.Prognostic impact of disease-related malnutrition.Clin Nutr 2008;27:5e15. 6. Gibney ER. Energy expenditure in disease: time to revisit? Proc Nutr Soc 2000;59:199e207. 7. Kulstad R, Schoeller DA. The energetics of wasting diseases. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2007;10:488e93. 8. Mowe M, Bosaeus I, Rasmussen HH, Kondrup J, Unosson M, Rothenberg E, et al. Insufficient nutritional knowledge among health care workers? Clin Nutr 2008;27:196e202. 9. British Association for Enteral and Parenteral Nutrition (BAPEN). The ‘MUST’ explanatory booklet. A guide to ‘Malnutrition Universal Screening Tool’ (‘MUST’) for adults. Available at: www.bapen.org.uk/pdfs/must/must_ explan.pdf; November 2003. 10. Kondrup J, Allison SP, Elia M, Vellas B, Plauth M. ESPEN guidelines for nutrition screening 2002. Clin Nutr 2003;22:415e21. 11. Kyle UG, Kossovsky MP, Karsegard VL, Pichard C. Comparison of tools for nutritional assessment and screening at hospital admission: a population study. Clin Nutr 2006;25:409e17. 12. Weekes CE, Elia M, Emery PW. The development, validation and reliability of a nutrition screening tool based on the recommendations of the British Association for Parenteral and Enteral Nutrition (BAPEN). Clin Nutr 2004;23:1104e12. 13. Meijers JM, Halfens RJ, van Bokhorst-de van der Schueren MA, Dassen T, Schols JM. Malnutrition in Dutch health care: prevalence, prevention, treatment, and quality indicators. Nutrition 2009;25:512e9. 14. Lochs H, Valentini L, Schütz T, Allison SP, Howard P, Pichard C. ESPEN guidelines on adult enteral nutrition. Clin Nutr 2006;25:177e360. 15. Akner G, Bosaeus I, Cederholm T, Rothenberg E, Ödlund Olin A. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011; Sept, ISBN 978-91- 86885-39-7 artikel nr 2011-9-2 16. Council of Europe – Committee of Ministers. Resolution ResAP (2003)3 on food and nutritional care in hospitals (Adopted by the Committee of Ministers on 12 November 2003 at the 860th meeting of the Ministers’ Deputies) 17. Schindler K. et al. How nutritional risk is assessed and managed in European hospitals: A survey of 21,007 patients findings from the 2007e2008 cross–sectional nutritionDay survey Clinical Nutrition 29 (2010) 552e559 Sid 29 Nyhetsbrev december 2012 Värt att veta inför julen. För vetenskapligheten i följande texter tar redaktionen inget ansvar. Första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige daterar sig till 1300-talet, när nerskrivna kostnader för inköp av råvaror tydligt anger att man bakade pepparkakor till bröllopet mellan kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur, men ännu på 1500-talet importerades pepparkakor. Gustav Vasa skriver till Germund Svensson om ett skepp som förlist vid södra Öland och blivit helt sönderslaget så att dess last med bland annat pepparkakor blivit fördärvad. Pepparkakorna bakades ofta av nunnor , och såldes som medicin för diverse åkommor på apoteken. Unionskungen Hans ordinerades pepparkakor mot sitt dåliga humör av sin doktor och fortfarande lever myten att man blir snäll av dem. Pepparns introduktion är långt efter pepparkakan, hur pepparkakan fått sitt namn är lite av ett mysterium. Källa: Wikipedia Risgrynsgröt även kallad julgröt eller tomtegröt är en maträtt som lagas på vatten, mjölk, kanel, runda risgryn och lite salt. Gröten äts oftast med kanel, socker och mjölk men också med sirap, smör eller saftsås. Ibland lägger man en skalad mandel i gröten och enligt folktron blir den som får mandeln gift följande år. I delar av Sverige förekom det under främst slutet av 1800talet och under 1920– och 1930 talet så kallade grötdockor. Dessa små dockor var några enstaka centimeter långa, vanligtvis tillverkade av porslin och lades i gröten som gåva istället för mandel. På julaftonskvällen bör enligt folktron en tallrik risgrynsgröt med en klick smör i sättas ut till gårdstomten för att hålla denne på gott humör. Underlät man detta kunde det hända att tomten hämnades, kanske genom att se till att bondens kor gick i sin. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att koka julgröten på risgryn. Tidigare användes korn– eller rågmjöl. För att göra gröten extra smakrik tillsätts grädde, ägg och smör. Källa Wikipedia Sid 30 Nyhetsbrev december 2012 Jultomten Legenden om jultomte börjar redan på 300-talet, då ett barn vid namn Nicolaus föddes. Ingen visste då att han skulle bli världsberömd som jultomten, mannen med alla julklapparna, men Nikolaus visade tidigt att han hade särskilda egenskaper. Som vuxen blev han biskop i Myra i det sydvästliga Lill-Asien. Källa: Jul i Sverige S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i rött och grönt. Det var Viktor Rydberg med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten Tomten (1881), som lade grunden för det kulturella sambandet mellan gårdstomten och jultomten och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten. Julemanden i Danmark I Danmark vet alla barn att ”julemanden” bor på Grönland, vilket skiljer sig från övriga världen. Danmark skiljer sig även på det sättet från Sverige att tomten lägger paketen under granen på natten till julafton. Julgubben i Finland I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet ”joulupukki” (”pukki” betyder bock). Det finlandssvenska namnet är däremot julgubben. Jultomten kommer traditionelltfrån Korvatunturi långt borta i finska Lapplands ödemark och kör till alla länder med sin släde. En av hans renar - den med röda mulen - heter Petteri i Finland. Då Korvantunturi ligger långt borta i svårtillgänglig ödemark har man inrättat en verkstad åt julgubben i Rovaniemi, nära polcirkeln, och det är där turister har möjlighet att möta honom. Svenska jultomten Den svenska jultomten, som är en blandning av amerikanska Santa Claus och gårdstomten/hustomten i gammal svensk folktro, importetades som tradition till Sverige från USA under 1800talet, och besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis efter TV-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (som sänds mellan klockan 15.00—16.00), den 24 december. Tomten yttrat vanligtvis frasen Finns det några snälla barn här? som hälsningsfras då han träder in i rummet där julfi- Sid 31 Nyhetsbrev december 2012 rarna sitter. En tradition var tidigare att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i , klappade på dörren och försvann. I Sverige finns både Sagolandet Tomteland sedan 1984 i Mora och postcentralen Tomteboda i Stockholm där de brev som svenska barn skriver till tomten hamnar, och varifrån de också ofta får svar. Källa: Wikipedia Till er alla från oss alla, En riktigt god jul önskar FoUU-avdelningen på TioHundraförvaltningen i Norrtälje Ansvarig utgivare, FoUU-chef Yvonne Lindholm, TioHundraförvaltningen Norrtälje Sid 32
© Copyright 2024