Om Hund&Katt nr 2 2013
om hund&katt Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap Nummer 2 2013 Evidensbaserad kunskap Faxrecept vs e-recept Valpens utveckling del 1 Öronskabb - ett kattproblem Bozita Feline Funktion™ Naturligt är bäst. Det vet varenda katt. Tidningarna Equilibris.se Om hund&katt.se En svensk superpremium kattmat med mycket färskt kött och alla naturliga nyttigheter din katt behöver - i både vått och torrt. Tipsa dina vänner eller ge bort en prenumeration på papperstidning. Du kan nu registrera dig för att läsa om hund&katt gratis på nätet. www.equilibris.se www.omhundokatt.se INNEHÅLL 2/13 Ledare3 6 Fototävling läs mer på www.omhundokatt.se Det finns mer att läsa på vår hemsida www.omhundokatt.se Har du registrerat dig eller köpt pappersprenumeration, kan du läsa lite extra bonusmaterial. Logga in på mina sidor så kan du läsa mera. Vill du ha hjälp att registrera dig - maila så hjälper vi dig. lena@omhundokatt.se OM HUND&KATT 10 4 Faxrecept vs e-recept 5 Valpens utveckling del 1 6 Öronskabb - ett kattproblem10 LEDARE Så var då äntligen nummer två av om hund&katt klar. Det tog lite extra tid än planerat men innehållet känns späckat och kul att presentera. Läkemedel som lämnas ut av veterinär som jourdos eller expedieras på apotek regleras enligt svensk lag. Den har ändrats sista åren och förutom förändringen med fler apotek på marknaden finns nu tillgång på e-recept även för veterinärer och djurägare. Efterlängtat av vissa och fortfarande okänt för många. Att vi veterinärer inte bara förlitar oss på behandlingar med registrerade läkemedel är nog allmänt känt. Otaliga fodertillskott utöver receptbelagda medel rekommenderas vid olika sjukdomstillstånd. Veterinärens medicinska och kirurgiska behandlingar borde i alla lägen motiveras med evidensbaserade studier men dessa saknas många gånger. Läs Torkel Falks intressanta inlägg om evidensbaserad kunskap inom veterinärmedicinen. Öronskabb är ett djurskyddsproblem hävdar undertecknad. Mycket smittsamt, symtom som kan vara lindriga trots att skadan i hörselgången får allvarliga följder för vissa individer. Kanske lite som när lössen sprider sig på dagis, lite skamligt att be grannen att behandla även sin katt? En saker är säker i alla fall, det är till största delen ett kattproblem om hund&katt Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping Hemsida www.omhundokatt.se Evidensbaserad kunskap och man kan hoppas att med ökande status för våra katter så kan information och utbildning av nya kattägare minska dessa problem. Som den första i en planerad serie har vi en artikel skriven av en av branschorganisationen IMMIs medlemmar. Valpens utveckling under den första viktiga perioden i livet från foster till åtta veckor är en intressant läsning. Även för den som hållit på ett tag med uppfödning så finns det klokheter att ta till sig i Elisabeth Flenninger Jacobssons artikel. IMMI står för Individanpassade Metoder Motiverande Instruktörer och garanterar att deras medlemmar har en gedigen och modern utbildning som hundpsykologer/instruktörer. Det är inte någon ny organisation utan har funnits i hela 30 år, vilket firas under 2013. om hund&katt är mycket glada att vi får förmedla IMMIs medlemmars gedigna kunskap och ser fram emot kommande artiklar under året. Sommaren är redan här när dessa rader skrivs. En riktigt skön sommar önskas våra läsare och husdjur! Anne Haglund anne@equilibris.se Lena Myrenius Lena Myrenius lena@omhundokatt.se REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund , anne@equilibris.se. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, lena@omhundokatt.se Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumerera@ omhundokatt.se. Prenumeration Pris helår 2012 (4 nr), 200 kr (inkl.moms 6%). Läses på webben utan kostnad som pdf efter registrering, www.omhundokatt.se. Marknad och annons: Lena Myrenius, lena@omhundokatt.se. Annonsmaterial lena@omhundokatt.se © om hund&katt ISSN 2001-5070. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Framsidesfoto: Alice Ågren om hund&katt 2/2013 3 DIALOG Evidensbaserad kunskap Möjligheterna till att behandla djur och människor har ökat med förbättrade ekonomiska resurser men hur bedöms en behandlingmetods effektivitet och säkerhet? Veterinär Torkel Falk redogör här för vad evidensbaserad kunskap innebär. Vad är evidens? Evidens inom sjukvård, veterinär- eller annat område innebär en uppskattning av den grad av bevis vi har för att en viss behandling (ett läkemedel, en operationsmetod, en fysioterapeutisk behandling, etc, etc) har en terapeutisk effekt. Denna evidens bör även ge ett svar på vari denna terapeutiska effekt består: alltså, minskad dödlighet eller sjuklighet, ökad livskvalité eller andra terapeutiska effekter, och ger oss även ett mått på detta; tex medelöverlevnadstiden ökar med 40 % med behandling X jämfört med behandling Y. Varför är evidens viktigt? Därför att andra sätt att uppskatta behandlingseffekter är minst sagt problematiska. För det första finns bland alla människor naturligt en övertro på orsakssamband. Annonser för hälsokostpreparat brukar skylta med påståenden som ” jag åt preparat X och blev bra..” utan någon kritisk reflektion angående om det hade med preparatet att göra (de flesta tillstånd självläker) eller var det en placeboeffekt. Denna övertro på orsakssamband finns även bland många veterinärer. Jag har noterat något bland kollegor som jag brukar kalla trefallsempiri, och jag har även kommit på mig själv att falla för detta. Det innebär att när man sett tre fall som haft en viss utgång kommer slutledningen att det gäller generellt för denna sjukdom. Därmed inte sagt att erfarenhet inte är viktigt, men den måste kombineras med kritiskt tänkande. När man sysslar med forskning inser man hur svårt det är att säkerställa orsakssamband egentligen. Man kan sitta med ett stort kli- 4 niskt material och gissa på vilka samband som egentligen finns, dvs man har hundra fall framför sig och inte tre som ovan. Ofta när man gissar på vilka samband som finns i materialet visar det sig att man har fel, man måste ha en statistisk metod för att utröna vad som är slumpmässigt och inte. Med hjälp av den statistiska metoden har man ändå som regel bara en 95%-ig sannolikhet att den hypotes man testar stämmer eller inte . Det är djupt mänskligt att generalisera och tro på orsakssamband, på något sätt gör det livet mer gripbart och mindre osäkert. Men tyvärr står det i ett motsatsförhållande till kritiskt tänkande. Det är också märkligt att notera hur många människor som är fullständigt övertygande om ett visst läkemedels effekt utan att det finns evidens. Detta gäller, naturligt nog, inte minst vid sjukdomstillstånd som i grunden är obotliga, tex kroniska ledförändringar som osteoartros. Tron på denna typ av preparat verkar också variera över tiden. När jag var ny veterinär såldes stora mängder C-vitamin till hundar med osteoartros, jag är osäker på när detta försvann men den behandlingen hör man inte talas om idag. Häromveckan diskuterade jag med en djurägare om behandling med glukosaminer, som har en minst sagt tveksam evidens. Vi räknade ut att hon lagt ner över 10000 kronor på en behandling till sin hund som aldrig visat symtom och som vi inte vet säkert vilken effekt den har. Det kan ifrågasättas hur kostnadseffektivt det är. Placeboeffekter är också viktiga att överväga även för oss veterinärer. När jag sysslade med en behandlingsstudie för 20 år sedan blev jag chockad över hur stor djurägarplacebon egentligen är. Vi gav en behandling till hund som var tänkt att förebygga ett sjukdomssymtom (inte bota det), och ett antal djurägare hävdade bestämt att de märkte att hunden blev bättre av preparatet (utan att de hade klagat på sjukdomssymtom tidigare!). En djurägare var så övertygad om effekt att hon krävde att få mer preparat då studien avslutades. När koden bröts visade det sig att hennes hund varit i placebogruppen och alltså fått sockerpiller. Slutligen kan också sägas att studiens slutsats var att aktuell behandling inte hade profylaktisk effekt.. Hur mäts evidens? Det finns flera sätt att kategorisera begreppet, men ett som jag tycker är ganska lättfattligt är att klassificera bevisen för effekt i fyra klasser. Klass 1 innebär att det föreligger välkonstruerade (randomiserade, prospektiva, blindade osv) studier av läkemedlets effekt på djurslaget som behandlas och med den sjukdom som avses. Klass 2 är bevis från motsvarande studier men utförda på försöksdjur. Klass 3 är bevis från mindre väl konstruerade (exempelvis retrospektiva, inte blindade osv) studier och Klass 4 är övrig bevisföring, tex utlåtande från expertgrupper om att den behandlingen kan rekommenderas eller att det finns en övertygande fysiologisk mekanism, tex om man hämmar ett enzymsystem som är aktiverat vid en viss sjukdom så borde det ha en positiv effekt på sjukdomsutvecklingen. Tyvärr är det så att bra evidens saknas inom veterinärmedicinen på väldigt många preparat och behandlingsmetoder. Det har flera olika orsaker Kostnader. Det är dyrt att göra bra studier, inte minst om många patienter ska inkluderas. På veterinärsidan är en behandlingsstudie omfattande om den innefattar 2-300 djur, på humansidan görs ibland studier som innefattar tiotusentals personer. Det i sig kan dock medföra vissa problem, har man ett jättematerial får man möjlighet att påvisa och statistiskt säkerställa mycket svaga samband, typ att den här patientgruppen lever statistiskt säkerställt en vecka längre, och då kommer frågan om hur kliniskt relevant detta är Gamla läkemedel är inte automatiskt dåliga, tvärtom använder vi ett stort antal läkemedel flitigt som hängt med i 50 år eller mer, t ex kortison och loopdiuretika (en typ av om hund&katt 2/2013 DIALOG vätskedrivande). Dessa preparat har aldrig evidensprövats, men via beprövad erfarenhet vet vi att de fungerar och skulle aldrig avråda från användning av dem. I en framtid vore det önskvärt att få en evidensprövning även av äldre läkemedel, men då kommer frågan om vem som skulle bekosta det. Patenten på läkemedlen är sen länge utgångna så tillverkarna har i konkurrensen med andra bolag helt enkelt inte råd med prövningar. Man skulle ju kunna lagstifta fram det, men samtidigt finns ju lagstiftning som håller nere läkemedelskostnader. Svårigheter att göra studier. För det första kan det vara svårt för en forskare att samla tillräckligt många fall för att utvärdera en behandling med ett statistiskt säkerställt resultat. Det brukar man lösa med multicenteroch metastudier där ett större antal forskares resultat sammanslås, men det är också kostsamt att administrera. För det andra krävs omfattande kunskaper för att rätt utföra och utvärdera en studie. Som regel är en enklare studie svagare, tex blir retrospektiva studier där data sammanställs i efterhand aldrig lika bra som prospektiva, helt enkelt för att data inte är insamlat på ett metodiskt sätt. För det tredje kan det finnas särintressen som vill påverka studierna. Även om det som regel förnekas så finns en risk att ett läkemedelsföretag tex ändrar en statistisk metod eller materialets samansättning så att ett samband framkommer som egentligen har tveksam klinisk relevans. kel marknadsföring, och alltid tänka i termer av cost-benefit, dvs uppväger nyttan med denna behandling dess kostnader och risker. Bara genom att tänka på evidens tror jag att man kommit en bit på väg. Torkel Falk Leg.vet. Vet.med.dr. Din veterinär i Helsingborg Vårt ansvar Ett stort problem är givetvis att i slutändan är det upp till oss alla att utvärdera evidensen, och det är inte heller lätt utan omfattande kunskaper. Vi har också särintressen, inte minst i form av läkemedelsrepresentanter som har till uppgift att få veterinärer att sälja läkemedel åt dem via förskrivning eller OTC-försäljning. LIF (läkemedelsbolagens industriförening) garanterar en viss utbildning av sina representanter. Men alla försäljare av OTC produkter har inte denna utbildning. Än svårare blir det för dig som djurägare att värdera olika argument för eller emot till exempel ett kosttillskott som säljs i dagligvaruhandeln. Ett billigare humant preparat kan locka som alternativ till det som säljs uteslutande för djur men är det likvärdigt? Ordlista Blindad studie Innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen. Placebo Medicinsk behandling som går ut på att patienten får en verkningslös behandling men luras att tro att den kan vara effektiv. mot patientens eller djurets sjukdom. Randomiserat Slumpmässigt utvalt. Prospektiva Framåtblickande studie som används för att undersöka olika riskfaktorer och en viss sjukdom Retrospektiva Studie där man i efterhand tittar tillbaka på det som redan skett. Andvänds för att jämföra till exempel två behandlingar. Det som är mitt budskap är att vi måste OTC produkter Produkter som säljs utan vara kritiskt tänkande, inte svälja alltför en- förskrivning på recept, "Over the counter". Faxrecept vs e-recept I Sverige har det funnits apotek sedan 1500 talet. En period från 1970 till 2009 var apoteksverksamheten i Sverige ett monopol i form av det statliga Apoteket AB. Efter avregleringen och omregleringen av de svenska apoteken 2009 finns det ett flertal apotek som helt eller delvis har nischat sig mot veterinärmedicinen. och den efterföljande behandlingen ska förskrivas via ett recept vid besöket eller efter provsvar. När beslut om den uppföljande medicinska behandlingen tas efter provsvar per telefon har recepten tidigare ringts in till det aktuella apoteket av veterinären eller faxats. Distanshandel Ett faxrecept har den begränsningen att det endast får gälla för ett uttag och måste upprepas vid nästa uttag om behandlingen är kontinuerlig så flera uttag per år behövs. Nu finns även möjligheten till e-recept för djur sedan några år tillbaka. Först ut med en teknisk lösning gentemot apoteken var den statliga Distriktsveterinärorganisationen. Nu finns möjligheten i nästan alla de större journalföringssystemen eller via några av apotekens datasystem på webben. Många veterinärer, djurkliniker och djursjukhus väljer att beställa och skicka ut medicinerna direkt från dessa apotek till djurägarna, kallat distanshandel. Någon kedja av apotek har valt att ha fysiska apotek i anslutning till några större djursjukhus. Alla apotek måste förutom djurläkemedel även tillhandahålla ett visst sortiment av humana läkemedel. Apoteksmarknaden för veterinärläkemedel har alltså inom några år förändrats på flera sätt. Prissättningen är fri och priserna kan därför skilja en hel del mellan olika apotek. Veterinären får enligt lag inte sälja mer än jourdoser av medicin direkt från kliniken om hund&katt 2/2013 Fax eller digitalöverföring Ett pappersrecept i handen vid besöket har sina fördelar då det går att hålla ordning på rent fysiskt och för den som vill jämföra priset på flera apotek har man som djuräga- re alla uppgifterna själv framför sig. Skulle pappersreceptet tappas bort är det den förskrivande veterinären eller kliniken som kan förnya receptet. E-recepten är synliga för alla apotek via digital uppkoppling och överföring som förhoppningsvis ska fungera i alla lägen. Apoteket som djurägaren vill hämta medicinen på kan ”plocka fram ” underlaget när kunden vill bli expedierad och receptet kan gälla för flera uttag under ett år. För den som tycker att pappersreceptet är svårt att hålla ordning på är e-recept till husdjuren efterlängtat. De flesta av oss har provat e-recept till oss själva och därför har efterfrågan från djurägare att få samma service funnits i flera år. Det underlättar också oerhört för receptionspersonalen hos veterinären att ett e-recept blir tillgängligt för alla apotek. När antalet apotek ökat är det svårare framför allt i storstadsregionerna att att hålla telefonlistor med faxnummer uppdaterade. E-recepten underlättar för alla och förbättrar servicen till djurägaren helt enkelt! Lena Myrenius 5 BETEENDE Valpens utveckling -del ett från livmodern till åtta veckor Äntligen kommer valpen hem till dig, åtta veckor gammal och mogen att börja sitt nya liv. Men har du funderat på vilken betydelse tiden hos uppfödaren har haft och vilken betydelse ditt förhållningssätt till valpen under den närmsta tiden kommer att ha? Alla upplevelser valpen får, såväl positiva som negativa fram tills den blir tolv veckor gammal kommer att ha mycket stor påverkan på resten av hundens liv. Valpens tidiga uteckling Denna artikel vill belysa hur viktigt det är för uppfödare men också för alla valpköpare, att ha kunskap om valpens utveckling och vilken betydelse hanteringen av såväl tik som valpar har på den enskilda hundens framtida liv. Förhoppningsvis får SKK-anslutna uppfödare denna information via sin organisation och rasklubb men det är viktigt att det tas upp till diskussion med jämna mellanrum för saker glöms bort. Dessutom finns alla uppfödare av blandraskullar, hur mycket vet de? Då gäller det att vi som valpköpare utövar vår konsumentmakt genom att ställa frågor. Du som köpare tar ansvar för en levande individ och ni ska förhoppningsvis dela liv i 10-15 år, är det då inte viktigt att ha kunskap om denna individs start i livet och vad det kan innebära för framtiden? Arv och miljö Hur just din valp kommer att utvecklas beror naturligtvis mycket på dess arv och gener. Men den utvecklingen kan förstärkas, dämpas eller förbli relativt oförändrad beroende på vad valpen utsätts för under sin tidiga utveckling. Olika raser har olika genetiskt bestämda förutsättningar, eller egenskaper för att t.ex. skälla, bära saker, vara vaksamma eller rädda. Men hur beteendena tar sig i uttryck är mycket konservativa. Centrala nervsystemet Foto: Elisabeth Flenninger Jacobsson 6 om hund&katt 2/2013 BETEENDE skickar samma signaler till örats muskler att dra ihop sig för att rikta öronen framåt oavsett om det är en schäfer med upprättstående öron eller en cocker spaniel med hängande öron. Men hos cocker spanieln ser vi bara svagt att öronmusklerna rycker lite eftersom örats form och storlek gör det omöjligt att rikta det framåt som hos schäfern. Skillnaden mellan olika raser är snarare hur lätt eller svårt det är att utlösa de olika beteendena. Det är lättare att få en retriever att bära ett föremål än att få en bulldogg att göra det. Däremot finns det individuella skillnader även inom raserna. En retriever blir inte automatiskt en bra fågelapportör bara för att den tillhör en sådan ras. I det fallet spelar arvet en stor roll, chansen till en bra apportör ökar om föräldrar och förfäderna har varit duktiga fågelhundar. Men om valpen får sämre förutsättningar under sin tidiga utveckling finns risken att denna individ ändå inte platsar i jaktlaget. Om hunden både får en sämre start och dessutom inte får utöva sina genetiska beteenden är risken mycket stor att vi får en ”problemhund”. Valpens olika perioder Även om vi delar in hundarnas första tid i livet i olika perioder är det viktigt att komma ihåg att det är kontinuerliga processer som sker hela tiden. Precis som hos människor kan en valp vara lite tidigare eller lite senare än övriga syskon i sin utveckling men i stort följer valpen dessa perioder. I denna första artikel kommer vi att ta upp valpens utveckling redan från fosterstadiet tills det att valpen flyttar till sin nya familj vid åtta veckors ålder. I nästa nummer av Om hund & katt fortsätter vi med utvecklingen från åtta veckor till könsmognaden. Då har också oftast ansvaret för hunden flyttats från uppfödaren till den nya ägaren. Prenatala perioden Vi börjar med att beskriva tiden innan valpen föds, den s.k. Prenatala perioden (prenatal= före födelsen). Senare års forskning har förstärkt de tidigare teorierna att valpen påverkas av sin mamma redan i fosterstadiet. Experiment har gjorts där en grupp tikar fick vaniljextrakt i sin mat från 20:e dräktighetsdagen och deras valpar valde sedan att söka sig till den pinne som var doppad i vaniljextrakt då de var 23 timmar gamla. Det som påverkar valpen mest under den prenatala perioden är troligen den mängd stress- och könshormoner som tiken utsöndrar via blodet. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av om hund&katt 2/2013 kortisol, som passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå, så när valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation. Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende. Än återstår mycket forskning kring den prenatala perioden, men en dräktig tik bör få leva som vanligt och inte utsättas för varken ett överdrivet omhuldande, frustration eller osäkra sociala relationer. Just relationer kan vara oerhört starka stressorer och här är fodertikar en klar riskgrupp. Under en mycket känslig period ska hon byta miljö och flytta tillbaka till uppfödaren. Är hon dessutom van vid ett aktivt liv bör hon få fortsätta med det så länge hon orkar och det kan inte alltid en uppfödare tillgodose som ofta har flera hundar att ta hand om. Neonatalperioden (0-12 dagar) Detta är valpens två första levnadsveckor och de går i princip bara ut på att överleva. Den nyfödda valpen kan långsamt kravla runt med hjälp av frambenen och huvudet svänger från sida till sida. Även om det kan se klumpigt ut finns det en mening med valpens rörelsemönster. I det vilda gräver tiken en lya som är svagt skålformad och med valpens cirklande rörelser kommer valparna att hamna tillsammans i botten av lyan. De kan på så sätt lättare behålla kroppsvärmen eftersom de ännu inte kan reglera kroppstemperaturen på egen hand. Frambenen är också bättre utvecklade än bakbenen eftersom valpen behöver ”mjölktrampa” intill tikens spene för att stimulera hennes mjölkproduktion. Hjärnan och nervsystemet är outvecklade vid födseln men under de närmsta dagarna sker en snabb utveckling. Kontakter mellan olika nervceller sker, vilket leder till hjärnans förmåga att samordna och styra individens reaktioner. Fram till sjunde levnadsveckan ökar antalet synapser (kopplingar mellan två nervceller i hjärnan) från ett par hundra till 12 000 hos en enskild nervcell. Valpens ögonlock är slutna och synnerven är inte tillräckligt utvecklad så den ser ingenting. Det behöver den inte heller i ett vilt tillstånd, då lyan oftast finns på ett par meters djup och valpen inte lämnar den före ca tre veckors ålder. Även hörselgångarna är slutna så valpen hör varken sina syskon eller sin mamma, däremot gnäller, bjäbbar och piper valpen. Det är nödvändigt för att tiken ska veta om hon råkar lägga sig på någon valp. Det för den vuxna hunden så viktiga luktsinnet, är inte heller speciellt utvecklat och valpen känner inte doften av sin mamma. Den kan dock känna doften av några ingredienser i mjölken men de delar av hjärnan som har kontakt med luktnerverna är ännu inte speciellt utvecklade. Smaksinnet fungerar däremot mycket bra, valpen suger intensivt på en stav doppad i mjölk eller köttsaft men drar bort huvudet om det smakar beskt eller surt. Valpen kan känna kyla och värme och flyttar sig instinktivt närmare sina syskon om den blir för kall. Under denna första period sover valpen mycket, den aktiva perioden är mellan 2-15 % av dygnet och den huvudsakliga sysselsättningen är då att dia. Valpen bör få sköta diandet själv, att leta efter mat är en del av den naturliga utvecklingen och bör inte störas.Tiken slickar sina valpar, både för att massera och tvätta dem men även för att stimulera dem att avge urin och avföring. Detta klarar inte valpen själv under de första två veckorna och det är livsviktigt att tiken sköter det. En uppfödare som underlättar för tiken och valparna under denna period ser till att valplådan står t.ex. under ett bord med en filt över så både tiken och valparna får den mörka och trygga miljö de behöver. Valplådan skall stå på en dragfri plats och det måste finnas möjlighet för valpen att kravla sig undan om det blir för varmt. Valparna ska under denna tid inte heller lyftas upp annat än vid vägning eftersom balanssinnet är relativt väl utvecklat men krockar med den outvecklade synen. Upplevelsen av att åka berg-och-dalbana i mörker kan leda till ökad stressbenägenhet i framtiden. Däremot har lite smekningar en trolig positiv effekt på den neuro-hormonella utvecklingen. Övergångsperoden (13-21 dagar) Övergångsperioden varar bara under en vecka men nu sker dramatiska förändringar i valpens liv. Ögonen öppnas men valpen ser ännu inte lika bra som en vuxen hund. Synen blir bättre ju mer pupillreflexen, muskulaturen i ögat, synnerv och syncentrum i hjärnan utvecklas. Pupillens sammandragning vid starkt ljus fungerar efter ett par dagar och valpen försöker då följa rörliga objekt. Troligen ser den ljus och skugga men det är dock tveksamt om den kan se några detaljer ännu. I slutet av övergångsperioden börjar hörseln fungera och valpen reagerar på höga ljud. Vi vet dock ännu inte när valparna bör- 7 BETEENDE jar höra olika höga, låga, svaga och kraftiga toner på samma sätt som den vuxna hunden. Nu börjar också bakkroppens motoriska utveckling att komma ikapp och valpen kan stå och gå även om det är lite stapplande till en början. Valpen börjar också kunna kontrollera sin svans och kan vifta på den i olika sociala situationer. Hörntänderna i överkäken bryter fram och valpen kan därför lära sig att börja tugga maten och bita på föremål i omgivningen. Om valplådan är så utformad att valpen kan lämna den kommer den nu att gå iväg för att uträtta sina behov och behöver inte längre tikens slickningar för att stimulera tömningen. Valparna börjar också leka med varandra även om rörelserna ännu är väldigt klumpiga. Nu visar valpen också de första rädslereaktionerna och om den blir skrämd vid plötsliga ljud och synintryck drar den sig undan. Under tredje levnadsveckan börjar valpen kunna koppla ihop en viss retning med en reaktion, s.k. associativ inlärning. Försök har gjorts med att ge valpar en svag stöt mot bakbenet, vilket fick dem att rycka till. När de sedan fick höra en visselsignal kopplades snart visslingen ihop med stöten och valparna ryckte till även om ingen stöt gavs efter signalen. Fram t.o.m. tredje levnadsveckan bör valparna lämnas i fred med sin mamma så mycket som möjligt. Endast uppfödaren bör regelbundet kontrollera dem och hålla rent i valplådan. Vissa tikar kan bli stressade av att valparna flyttas runt då lådan städas, uppfödaren bör då passa på att göra detta när tiken är ute och gör sina behov. Bilder till höger. Engelska setter tiken Gry med sin första valpkull. Foto: Åsa Vilson. www.drbaddaky.com 8 om hund&katt 2/2013 BETEENDE Vid tre veckors ålder är valpens sinnen öppna och den har mognat så pass att den kan röra sig utanför lyan eller valplådan. Samtidigt öppnas ett ”fönster” i nervsystemets hantering av information och valpen blir extremt mottaglig för sociala stimuli och kan forma nya bindningar till olika individer. Denna förmåga till socialisering är dock kortvarig, när valpen passerar åtta- nio veckor försämras den hastigt och vid 12-14 veckor är fönstret nästan helt stängt. Valpen är under dessa veckor känslig för olika stimuli och det beror på att den associativa inlärningen utvecklas markant under denna period. Det har gjorts ett flertal experiment med vad som händer valpar som under socialiseringsperioden får växa upp under olika förhållanden. Det har visat sig att denna tid starkt kommer att påverka hundens övriga utveckling. T.ex. blir valpar som inte har haft kontakt med människor under sina första 14 veckor mycket svåra att handskas med och de går inte att dressera med någon större framgång. Denna periods stora betydelse för hundens beteenden brukar också visa sig för oss hundinstruktörer och -psykologer då vi jobbar med ”problemhundar”. Valpen leker nu intensivt, i genomsnitt mer än hälften av sin vakna tid, med sina syskon och övriga flockmedlemmar. Tiken lämnar sina valpar ensamma under allt längre perioder och hon påbörjar avvänjningen med diandet. I en vargflock får tiken nu mycket hjälp av sina övriga flockmedlemmar att ta hand om valparna men våra hundar har inte alltid den möjligheten. Det gör att arbetsbördan för många tikar kan bli för stor och de blir istället irriterade på valparna. Finns det inga andra vuxna hundar som kan hjälpa till bör uppfödaren regelbundet underlätta för sin tik att komma ifrån sina valpar en stund. Avvänjningen Avvänjningen är normalt en mycket lugn process där aggressivt beteende är sällsynt. Vid 5-6 veckors ålder äter valpen nästan som en vuxen hund, den kan dock ha svårt att tugga alltför hård mat med sina spetsiga valptänder. Valpen börjar också försvara föremål och mat, när någon närmar sig morrar den och lägger tassen över föremålet. Leksaken skakas också på samma sätt som en vuxen hund skakar sitt byte. Olika rangordningar brukar nu uppträda bland syskonen men dessa förändras konstant under valpens utveckling. Nu har också uppfödaren ett mycket stort ansvar att flera gånger i veckan låta varje valp vara med i familjelivet utan stödet av sina syskon. Valpen måste innan rädslereaktionerna är fullt utvecklade på allvar, få exponeras för andra hundar, människor och ljud. Så från fjärde till femte levnadsveckan är det därför viktigt att uppfödaren successivt låter valparna öka kontakterna med människor. Uppfödaren måste ta sig tid att leka, smeka, lyfta upp och ta ut varje hund på egen hand. Detta ska ske flera gånger per vecka vilket säger sig självt att det kan bli stressigt för en uppfödare med många valpar. Valpens fortsatta utveckling och vikten av social träning presenterar vi mer av i nästa nummer Elisabeth Flenninger Jacobsson IMMI-behörig hundinstruktör ägare av hundföretaget Glanna www.glanna.se Referenser: Beteendeboken, om valpens tidiga utveckling av Lars Fält 2003 Hundens språk och tankar av Per Jensen 2011 Dog behaviour, evolution and cognition av Ádám Miklósi 2007 för hundpsykologer och instruktörer www.immi.nu Valpen börjar under denna tid bli nyfiken och undersöker gärna sin omgivning ofta med hjälp av munnen. Till en början biter valpen så hårt att det gör ont och syskonen skriker till av smärta. Det är nu valpen lär sig hur hårt den kan bita utan att leken avbryts, den s.k. bithämningen. Valpen lär sig också hundarnas signalsystem och hur man ska umgås med varandra. Finns det andra vuxna hundar i hemmet brukar de också vara delaktiga i valpens utveckling av de sociala signalerna. Ett enkelt sätt att hålla öronen rena Foto: Åsa Vilson Socialiseringsperioden (21 dagar- 12 veckor) NY HE T! Vaxol Vet är en öronspray som på ett naturligt sätt håller öronen rena. Används vid tillfällig klåda och irritation i hörselgången eller i förebyggande syfte. Vid användning fördelas Vaxol jämnt över ytan i hörselgången och mjukar upp torkat öronvax och smuts. Den unika doseringspumpen gör det enkelt att dosera rätt mängd i örat. Vaxol Vet innehåller 10 ml = 200 doser. Finns att köpa på apotek. ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 ASKIM • Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • www.abigo.se om hund&katt 2/2013 9 INFEKTION Öronskabb - ett kattproblem Öronskabb är framför allt ett bekymmer för utekatter men förekommer även hos innekatter samt hundar. Den unga katten drabbas oftare av den mycket smittsamma parasiten Otodectes synotis. Vanlig smitta hos svenska katter Foto: Lena Myrenius I en svensk studie undersöktes 107 tamkatter som besökte veterinär i Stockholm eller Göteborg för att kastreras. Av dessa hade cirka 10% av katterna öronskabb vid mikroskopering av öronsekret. Otodectes synotis är ett skabbdjur som är upp till 0,4 mm i storlek utan ben och parasiten kan identifieras utan förstoring. Äggen däremot är hälften så stora och ses enbart med hjälp av förstoring som lupp eller mikroskop. 10 om hund&katt 2/2013 INFEKTION Livscykel och miljö Hela livscykeln sker på värddjuret, huvudsakligen i hörselgången men ibland på huden utanför öronen, t ex på huvudet, ryggen eller svansen. Utvecklingen från ägg till larv via nymfstadier till vuxen tar cirka 3 veckor. Vuxna honor lägger ca ett ägg om dagen som fäster på värddjurets hud och ger upphov till 15-20 nya skabbdjur vardera om de utecklas hela vägen till vuxet skabbdjur. Smittsamhet till andra djurslag Förutom katt drabbas även hund, iller, rödräv och ett antal andra mindre däggdjur. En mycket vanlig fråga till smådjurspraktiserande veterinärer när öronskabb diagnosticeras, är om människa kan smittas. Dessbättre är det extremt ovanligt men enligt litteraturen kan det förekomma. Hundar smittas oftast av en katt som finns i det nära umgänget inom familjen. Det är viktigt att veta att även hunden ska undersökas för att utesluta öronskabb om katten drabbats. Om bara katterna behandlas kan hunden, om den är symtomlös bärare vara en källa till återsmitta. Symtom Kattens symtom varierar från symtomlösa bärare till kraftiga inflammationer i hörselgångarna som kan leda till allvarliga kroniska tillstånd. Skabbdjuren lever på hudytan i hörselgången och livnär sig på hudceller och sekret. Det mest typiska tecknet på öronskabb är ett svart, torrt kornigt sekret i ytteröronen. Katter kan ha rikligt med sekret i sina ytteröron men lindriga klådsymtom. Ofta uppmärksammar djurägaren smittan först när klådan leder till sår runt öron och huvudet. Skabbdjuren kan vandra utanför i öronen, till huvudregionen samt huden runt om nacke och rygg. Utanför hörselgångarna orsakar skabbdjuren sällan kliniska symtom på huden men är en källa till återsmitta om endast lokalbehandling av örat utförs. Vildkatter, övergivna eller bortsprungna katter som under lång tid bär på obehandlad öronskabb kan få kroniskt ärrade och trånga hörselgångar som kvarstår även efter att parasiterna är borta. Enligt min mening är oupptäckt eller obehandlad öronskabb ett djurskyddsproblem. Med ökad status för katten i samhället är det viktigt att nya ovana kattägare informeras och utbildas om öronskabben som i obehandlad form kan förkorta kattens liv och påverka livskvalitén mycket negativt. Alla unga katter bör vaccineras, kastreras/steriliseras, idmärkas och kontrolleras i sin öron regelbundet om de är utekatter. En om hund&katt 2/2013 Otodectes synotis schematisk bild. I mikroskop kan även ägg i parasiten framträda. Öronskabbdjuren rör sig mera av värmen under mikroskoplampan. Bild Lena Myrenius. kattunge som föds av en smittad katthona kan bära på smittan trots att den aldrig blir någon utekatt. Smittade hundar har kraftigare klåda runt öronen än katter. Hundars öronsekret vid öronskabbsmitta kan ofta vara mindre torrt, mera smetigt och likna vilken öroninflammation som helst. Öronsekretet hos en hund smittad med öronskabb har inte så torrt krustigt sekret som katterna. Sekretet liknar i många fall en vanlig öroninflammation och parasiterna upptäcks då oftast först vid mikroskopering. Foto Lena Myrenius. kattägare och veterinärer behöver vara uppmärksamma på. Ta för vana att be din veterinär undersöka öronen med otoskop vid misstanke om smitta och som förebyggande vid varje vaccination! Lena Myrenius Steg I specialist i hundens och kattens sjukdomar leg vet Diagnos Även om diagnosen kan ställas med ögat vid riklig smitta så kan smittan inte uteslutas helt utan att öronsekret inspekteras under förstoring i mikroskop eller med lupp. Efter behandling kan kvarvarande ägg ses under en period. Dessa tyder inte på någon aktiv smitta om levande parasiter inte påträffas. Öronskabb korsreagerar på allergitester med dammkvalster. En infestation med öronskabb kan därmed orsaka positiva resultat vid en utredning av allergi och ge en felaktig diagnos. Behandling Flera lämpliga spot on preparat finns registrerade för behandling av öronskabb. För katt räcker det i de flesta fall att behandla med en omgång spot on preparat som har en duration på 4 veckor. Alltså längre verkningstid än öronskabbens livscykel på 2-3 veckor. Äggen som inte påverkas av behandlingen kläcks inom det verksamma tidsintervallet. Hos hund bör man dock undersöka om kvarstående ( levande skabbdjur) finns kvar efter 4 veckor då oftast en längre behandlingsperiod krävs hos hund. Ingen särskild rengöring behövs för den omgivande miljön då skabbdjuren lever på djuret ej i miljön. Obehandlad öronskabb hos katt orsakar mycket lidande och är ett problem som både 11 Avs Tidningen Om Hund&Katt EquiLibris HB Torbjörntorp Hälsingsgården 2 521 96 Falköping Pr em Sverigepremiär iär för 20 13 om hund&katt Vi spanar in veterinärmedicinska nyheter för hund & katt åt dig! Registrera dig och läs gratis på nätet. www.omhundokatt.se eller prenumerera på papperstidningen. Fototävling i sommar! För dig som läser om hund&katt & Equilibris mera info www.equilibris.se www.omhundokatt.se
© Copyright 2024