kristallen informations blad
Antikvarisk förstudie Kristallen i Bruzaholm Del av åtgärdsprogram för restaurering av Kristallen, Kållstorp 2:28, Bruzaholm Ingatorps socken i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:65 Agneta Åsgrim Berlin Antikvarisk förstudie Kristallen i Bruzaholm Del av åtgärdsprogram för restaurering av Kristallen Kållstorp 2:28, Bruzaholm Ingatorps socken i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:65 Rapport och foto: Agneta Åsgrim Berlin. Äldre bilder från Bruzaholms Bruksmuseum och privata samlingar. Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta © Lantmäteriet. Medgivande MS20067/02097. © JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010 Innehåll Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Historik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Två metallduksfabriker, två företagsledare . . . . . . . . . . . . . . . 5 Maskinduksfabrikerna som miljöbildare. . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Ett blomstrande fabriksområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Kristallen - ”ett hus till lyst och glädje”. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Trädgård och odlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Konstnärlig utsmyckning och inventarier i Kristallen. . . . . . 11 Avveckling och förfall. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Beskrivning av anläggningen idag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Växthuset. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Kristallen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Länk mellan växthuset och försäljningslokalen. . . . . . . . . . . 16 Antikvarisk bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Skadeinventering och åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Byggnadsdata Kristallen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Tekniska och administrativa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Plankarta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Bruzaholm 6F8d. Inramat område utgör riksintresse för kulturmiljövården. Röda siffror anger fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Inledning Länsstyrelsen har den 20 april 2010 beslutat om bidrag för upprättande av åtgärdsprogram för restaurering av ”Kristallen”, inom fastigheten Kållstorp 2:82 i Bruzaholm, Eksjö kommun. Projektet har samordnats av Jönköpings läns museum, och utredningen har genomförts i samarbete med Peter Kautzky, arkitekt SAR och Nils Åke Friman, ByggFriman HB och i samråd med ägaren Rolf Wennbring. Värdefulla upplysningar har lämnats av disponent Erik Bengtssons dotter Lillebil Bengtsson och av flera Bruzaholmsbor. Programmet skall utgöra utgångspunkt för diskussioner om en önskvärd restaurering och återanvändning av byggnaden. ”Kristallen” består av ett större växthus och en till detta länkad försäljningslokal för blommor, båda uppförda 1962. Byggnaderna är numera ”övergivna” men utgör trots detta fortfarande ett framträdande inslag i Bruzaholms byggnadsmiljö. Anläggningen, som tidigare ingått i AB Metallduksverkens fastighetsbestånd, har tilldragit sig intresse på grund av sin speciella arkitektur, som avviker från det förväntade i ett mindre småländskt brukssamhälle. Byggnaden behandlades redan 1989 i uppsatsen Småländsk industriarkitektur. Inte bara rödastugor. En dokumentation med åtgärdsförslag utarbetades 2002-2003 inom kursen Byggnadsvård och ombyggnad, i regi av Chalmers Tekniska Högskola och Byggnadsvård Qvarnarp. I länsstyrelsens industrimiljöinventering 1998 har AB Metallduksverkens anläggningar högsta klassning. Historik Två metallduksfabriker, två företagsledare Brukssamhället Bruzaholm i nuvarande Eksjö kommun utgör ett riksintresse för kulturmiljövården. Samhället har vuxit fram på grundval av järnbearbetning och metallindustri i olika former. Bruzaholms järnbruk grundades 1660 och anses, med sina 350 år, vara Smålands äldsta företag i drift. En välbevarad bebyggelsemiljö speglar järnbrukets långa historia; bruksherrgården från 1780-talet, arbetarbostäder från 1700- och 1800-talen, gjuterihallen från 1900-talets början samt flera andra byggnader av kulturhistoriskt och industrihistoriskt intresse. Centralt i samhället ligger även företaget Bruzaholms Ståldukar AB, en fabrik som har överlevt och återuppstått ur spillrorna av den andra av ortens huvudindustrier under 1900-talet, nämligen metalldukstillverkning. Metallduk, så kallad vira, utgör en viktig beståndsdel vid konstruktion och drift av pappersmaskiner, då den utgör transportband för den fuktiga pappersmassan. • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Ortens första företag i denna bransch var Bruzaholms Metallduksväveri, etablerat 1906 av disponent Gösta Bengtsson. Han hade kommit till orten som kamrer vid Bruzaholms Bruk och skapade band till det gamla bruket även genom äktenskap med ägarfamiljens dotter. Efter några år som industriledare i Skåne och i Jönköping återvände familjen till Bruzaholm, där Gösta Bengtsson startade Bruzaholms Metallduksväveri. Inledningsvis inrymdes vävstolarna i en ladugård i närheten av bruksherrgården. 1915 ombildades företaget till Aktiebolaget Metallduk. Nya fabrikslokaler uppfördes 1919-1920 i samhällets västra del, på fastigheten Stuveryd. Företaget var framgångsrikt och fabriken utvidgades i flera etapper. AB Metallduk ansåg sig år 1957 ha varit först i världen med tekniken att väva en vira av nylonfiber för pappersmaskiner. Den sista större tillbyggnaden skedde 1967, då företaget hade ca 150 anställda. 1948 startades ytterligare en metalldukstillverkning på orten, genom Gösta Bengtssons son Erik Bengtsson, nämligen AB Maskinduksverken. En brytning inom familjen låg bakom sonens konkurrerande fabriksprojekt. Maskinduksfabrikerna som miljöbildare Båda företagen har varit miljöbildande för den yttre miljön i 1900talets Bruzaholm. Ägarna synes ha tävlat med varandra, inte enbart som företagsledare utan också i engagemang för samhällsbyggandet och dess gestaltning. Ovan: Bengtsgården uppfördes 1918-1920 i herrgårdsstil, som disponentbostad till Aktiebolaget Metallduk. Göteborgsarkitekten Karl M Bengtsson ritade byggnaden. Nedan: Bruzaholms församlingshem invigdes 1941 och inrymde kyrksal och bibliotek. Den äldsta fabriken, för Aktiebolaget Metallduk, uppfördes i samhällets västra del, söder om landsvägen. 1919 byggde disponent Bengtsson också en pampig privatbostad på en höjd vid den västra fabriksdammen, den så kallade Bengtsgården. En påkostad trädgårdsanläggning med växthus anlades på tomten. En artikel i Smålandsbygdens tidning skildrar i lyriska ordalag ett besök i trädgården vid Bengtsgården i augusti 1941. Anläggningen omfattade en strandpromenad utmed Bruzaån, ”kantad av blomsterrabatter, där sensommarblomsterna bilade en yppig färgprakt”. Här fanns flera stenpartier, fiskdamm med guldfiskar samt flera växthus med sällsynta växter och nyttoväxter... ”Golv, tak och väggar i växthusen äro en enda livsglädjens symfoni av blommor i alla tänkbara färger. Där finns exotiska orchidéer och älghornsliknande ormbunkar… Utefter en glasvägg odlas vinrankor, i en annan avdelning uppdragas tomater, både röda och gula…” Det stora inflytande som företaget hade i samhället tog sig uttryck också i att disponent Bengtsson tog initiativ till och på egen bekostnad uppförde ortens församlingshem år 1941. Disponentvillan, församlingshemmet och fabriksbyggnaderna finns fortfarande kvar. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Disponent Erik Bengtsson vid ritbordet. Under de inledande åren konstruerade och byggde företaget själv sina maskiner. Erik Bengtsson startade det nya konkurrerande företaget AB Maskinduksverken år 1948, i samma provisoriska lokaler där fadern börjat år 1906. Under de inledande åren efter andra världskriget tillverkade fabriken sin egen maskinutrustning helt från grunden. En ny fabriksbyggnad uppfördes 1948 i samhällets östra del, omedelbart söder om järnvägsspåret. Målsättningen för anläggningarna i Bruzaholm synes ha varit att skapa en modern, funktionell och stilren fabrik. Som arkitekt anlitades Edvard Stenlåås, dåvarande stadsarkitekt i Nässjö, med uppdrag även som distriktsarkitekt bland annat i Bruzaholm. I markplanet inrymdes väveriet och i souterrängplanet en välutrustad verkstad för tillverkning av vävstolar och vävstolsdelar. Fabriken uppfördes med överljuslanterniner i form av sågtak med norrljus och fasader i gult tegel med en mönstermurad takfris. Till anläggningen behövdes även ett pannhus, som betjänade både fabriken och senare även växthuset. Även detta är uppfört av gult tegel och beläget mellan fabriken och Kristallen. AB Maskinduksverken utökades i flera etapper. När en större tillbyggnad blev aktuell år1965 anlitades Sven Wranérs arkitektkontor i Gävle. Wranér var även stadsarkitekt i Gävle och alltsedan början av 1950-talet personlig vän till disponent Erik Bengtsson och dennes familj. Bland annat hade han skapat familjens mycket uppskattade sommarhus i Bohuslän. Vid fabrikens tillbyggnad 1965 medverkade även Wranérs anställde, den unge Peter Kautzky i projekteringen. Tillbyggnaden innebar bland annat en utvidgning mot söder uppförd i prefabricerade betongelement samt mot väster en ”glashall”med fasader i glasbetong. De fyra meter höga portarna är klädda med kopparplåt. Interiören fick genomtänkta lösningar och färgstark inredning. AB Maskinduksverkens nybyggda metallduksväveri i nattbelysning. Fabriken, med strama fasader i gult tegel, ritades av arkitekt Edvard Stenlåås och stod klar 1948. 1965 skedde en tillbyggnad av fabriken. Väveriet utökades mot söder och erhöll där en vit putsfasad. Mot väster tillfogades ett parti med fasader helt i glasbetong. • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Välordnade odlingar och blomsterrabatter fanns anlagda kring fabriksbyggnaderna, kontoret och på andra platser i samhället. Foto omkr. 1950. Ett blomstrande fabriksområde Trots brytningen med fadern Gösta Bengtsson delade sonen Erik dennes stora trädgårdsintresse, som han fått med sig sedan barnsben. Maskindukverkens olika byggnader, både fabrikshusen och kontoret, inramades redan från byggnadstiden på 1940-talet av välskötta planteringar, och disponentvillan Bäckaskog hade en blomsterrik trädgård. För skötseln hade företaget flera anställda trädgårdsmästare. Inbjudan till Blomsterboutique & Driverier vid AB Maskinduksverken i Bruzaholm. Denna inbjudan skickades ut den 19 april 1962, då anläggningen i huvudsak bör ha varit färdigställd. Erik Bengtssons perfektionism, konstintresse och estetiska sinnelag präglade både hans företag och privata livsföring, och minnet av detta lever fortfarande starkt hos äldre Bruzaholmsbor. Han tog aktiv del i brukssamhällets planering. I företagets regi uppfördes norr om vägen ett område med bostadshus för de anställda, vilka senare kunde friköpas som egnahem. För att stimulera och underlätta deras trädgårdsintresse uppfördes ett pumphus med bevattningsanläggning till husen, och disponenten tog del också vid trädgårdarnas planläggning och växtval. Kristallen – ”ett hus till lyst och praktisk glädje” I början av 1960-talet sammanstrålade Erik Bengtssons intresse för trädgårdsodling och formgivning med hans ambitioner som företagsledare i ett unikt projekt. Han anlade ”Kristallen”, en handelsträdgård med odlingar, växthus och försäljningspaviljong i nära anslutning till fabriksbyggnaderna. Den uttalade avsikten var personalvårdande, att skapa en plats för de anställdas trivsel och glädje, något som samtidigt låg i linje med företagets ambitioner att forma en tilltalande yttre miljö i brukssamhället. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Sven Wranérs arkitektkontor i Gävle anlitades och idéerna växte fram i nära samspel med uppdragsgivaren. Som medarbetare i projektet anlitades Peter Kautzky (f 1936), en ung arkitekturstuderande från Wien, som under sommaren 1961 var tillfälligt anställd som praktikant Wranérs kontor. Kautzky omarbetade Wranérs första skisser, som var utformade på ett mer traditionellt sätt - som en åttahörnig försäljningspaviljong med spetsigt pyramidtak samt ett växthus med sadeltak. Kautzkys skisser innebar en djärvare modernistisk gestaltning. De kom att ligga till grund för den vidare projekteringen, som fortsatte följande sommarsäsong, då den unge ”aspiranten” återvände från arkitekturstudierna till Wranérs kontor i Gävle. Studier av äldre orangeribyggnader inspirerade till att växthuset fick en asymmetrisk sektion. Ursrpungligen fanns också en tanke att anlägga odlingsbänkarna i terrasser för ämnt avstånd till glastaket. För ”Kristallen” eftersträvade arkitekten att åstadkomma en lätthet i gestaltningen. Projekteringen färdigställdes under 1962, och samma vår kunde byggnaden öppnas. Växthus och försäljningspaviljong vid AB Maskinduksverken. Fasadskiss daterad juli 1961 Sven H. Wranér SAR Gävle. Disponent Bentssons planer omfattade ursprungligen även en restaurangbyggnad. Även denna, den s k Juvelen, skissades av Kautzky, men kom aldrig att genomföras. Skiss till sektion genom paviljong. Sven H Wranér Arkitekt SAR genom Peter J. Kautzky, augusti 1961. 10 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Odaterad och osignerad skiss till planering av markområdet framför växthuset och Kristallen. Skissen är överkryssad, men visar stor överensstämmelse med utförandet. Slänten söder om växthuset formades till flacka gräsbevuxna terrasser, som planterades med fruktträd.Grusgångar med trappor av kalksten ledde fram till byggnaden. Det stensatta entréplanet inramades av planteringar, och här fanns även en bassäng framför den lägre mellanbyggnaden. Nedan: en rad sittbänkar och lyktstolpar placerades utmed gatan nedaför trädgårdsterrassen. Bänkarna formgavs av Wranér, och en liknande modell finns vid skogsmuseum Silvanum i Gävle. En av de ursprungliga belysningsarmaturerna står fortfarande kvar. Trädgård och odlingar Planläggningen av Kristallens yttre miljö med parterrer, prydnadsväxter och odlingsytor bör ha ägt i rum i samspel med brukets ”chefsträdgårdsmästare” Harry Hardebrink. Denne hade redan i april samma år rekryterats från Hallstahammar, där han varit trädgårdsansvarig vid Bultfabriken. Platsen framför växthuset fick en stram utformning med gräsbevuxna flacka terrasser i fyra låga steg och med trappor av huggen kalksten.På avsatserna planterades fruktträd i rader, flera olika sorter av såväl sommar- som vinterfrukt. En storvuxen tall fick stå kvar som centralpunkt. Utmed järnvägen bakom västhuset planterades en rad med hängbjörkar. Specialritade kubistiska stolparmaturer och modernistiska bänkar av trä och betong placerades utmed vägen mellan fabriken och ”Kristallen”. Det stora växthuset var indelat i tre avdelningar för krukväxter/snittblommor, i mitten tomater samt vinstockar med blå druvor längst i väster. Växthussäsongen inleddes redan i februari-mars med rädisor. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Dessa användes i marknadsföringen och skickades som exklusiva vårprimörer till förtagets kunder. En del av skörden gick direkt till disponentens eget hushåll, men mycket såldes. Sommarplantor av ettåriga prydnadsväxter drevs fram och skolades ut i drivbänkar på planen öster om Kristallen. I sortimentet ingick vanliga utplanteringsväxter som tagetes, petunia, lobelia, ageratum, salvia, margueriter och fuchsior. Under hösten förlängdes växthussäsongen med krysantemumplantor för snitt, och till Alla Helgons dag och inför julen framställdes kransar respektive julgrupper. Konstnärlig utsmyckning och inventarier i Kristallen Inredning och inventarier i Kristallen var ursprungligen av hög kvalitet och motsvarade det som var aktuellt och nyskapande i samtida formgivning. Dessa design- och konstföremål har idag försvunnit från byggnaden. I lokalen hängde tre stora vitlackerade takarmaturer, formgivna av Poul Henningsen Lamporna har identifiertats som taklampa/pendel PH Glob. 1988 fanns enligt en uppgift, i ett förråd, fällbara pallar, formgivna av Poul Kjaerholm. Modellen har inte kunnat identifieras närmare. Rent dekorativa var de två stora klotrunda fågelburar, sammanfogade av fin mässingstråd, ett material som fanns i fabrikens tillverkning. En av burarna med afrikanska sångfinkar hängde över fönsterbänken, den andra med en papegoja hade sin plats i växthuset. I lokalen stod från början även ett större akvarium. 11 Ovan: Kristallen från järnvägsbanken i öster. Den gjutna källarmuren fick en dekorativ beklädnad av slaggsten. Den skyddade markytan framför muren användes för odling av grönsaker och prydnadsväxter. Utmed järnvägsbanken planterades en rad med hängbjörkar. Foto från 1960-talet. Nedan: Centralt i Kristallen anlades en bassäng, vars inre gestaltades av konstnärinnan Hjördis Landahl Hammelef. Mosaiken i svarta, grå och blå toner återger verkmästare Valter Lidén, som svetsar ett stativ till en vävstol. 12 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Centralt i rummet anlades en bassäng med en konstnärligt gestaltad mosaik, som återger en av fabrikens anställda i arbete med att bygga den första metallduksvävstolen. Mosaiken skapades av den danska konstnärinnan Hjördis Landahl Hammelef (f 1911), som även hon var personlig vän till familjen Bengtsson. Den främsta konstnärliga utsmyckning bestod av tre bronsskulpturer av konstnären Liss Eriksson, (1919-2000) inköpta av Erik Bengtsson. På fönsterbänken var placerad skulpturen ” Tonårsflicka”, en sittande flicka med korslagda ben. På bassängkanten stod ”Speleman”, som uppges vara inspirerad av jazzmusikern och klarinettisten George Lewis. Efter ett besök på platsen framställde konstnären en större version av samma motiv, och denna fick sin placering på ett podium vid yttertrappan. Två av dessa konstverk har under senare år kunnat återföras till Bruzaholms Bruksmuseum, där de är utställda. Svenskt konsthantverk av hög klass fanns även till försäljning i Kristallen. Bakom disken fanns ursprungligen ett glasat väggskåp för föremål av glas och keramik. Bland försvunna inventarier är vidare ett fågelbad på hög fot, som skall har stått på terrassen utanför entrén. Konstnären Liss Erikssons bronsskulptur ”Speleman” placerades på terrassen vid byggnadens entré. En mindre version av skulpturen fanns inne i Kristallen. Nedan: Vinterbild inifrån Kristallen, med en av de två fågelburar som pryddes lokalen. Burarna var byggda av mässingstråd. Nedan till höger: interiören med dekorativa konstglasobjekt på fönsterbänken och Poul Henningsens taklampa PH Glob, som formgavs 1957-1958. Avveckling och förfall Kristallen hade en kort och intensiv blomstringstid. 1970 drog sig Erik Bengtsson tillbaka och flyttade till Lanzarote. Metallduksfabriken såldes till en av de anställda och drevs vidare under namnet AB Bruzaholmsviror. Blomsterförsäljningen i Kristallen fortsatte till i början av 1980-talet, då det engelska företaget Scapa förvärvade företaget. Därefter gick förfallet fort. Redan 1988 stod Kristallen med krossade glasrutor och delvis plundrad inredning. 1992 flyttades metallduksproduktionen till Gusum, och fabriken i Bruzaholm avvecklades. Kristallen och växthuset lämnades åt ett ovisst öde. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Beskrivning av anläggningen idag Anläggningen består av en tidigare handelsträdgård med ett stort växthus och en försäljningspaviljong för trädgårdsalster, sammanlänkade genom en lägre förbindelsedel. Den ligger i nära anslutning till järnvägen Nässjö -Västervik, öster om fabriksbyggnaderna till nuvarande Bruzaholms Ståldukar AB, tidigare AB Maskindukverken. Anläggningen präglas av många års eftersatt underhåll och för växthusets del även av aktiv skadegörelse och bortförande av byggnadsdelar. En övervuxen trädgårdsanläggning med terrassering mot söder omger byggnaderna. En grusad väg avgränsar trädgården mot söder, och förbinder anläggningen med det angränsande fabrikskomplexet. I väster ligger ett pannhus med fasader i gult tegel, vilket utgjorde värmecentral för metallduksfabriken och växthuset. Öster om ”Kristallen” ligger ett mindre hus med gulmålad panelfasad i två våningar, vilket utgör fastighetens bebodda huvudbyggnad Växthuset Växthuset har en asymmetrisk sektion med en sluten vägg mot norr och det ursprungligen glasade taket sluttande mot söder. Stomkonstruktionen består av stålbalkar på ett ca 70 cm högt fundament av platsgjuten betong. Långväggen mot norr har från början varit isolerad med mineralullsmattor, innerväggen klädd med träpanel och ytterväggen med falsad kopparplåt. I väggen finns tre små runda fönsteröppningar, som idag saknar glasrutor. Fasadens kopparplåt har försvunnit genom stöld, och även isoleringsmaterialet och det mesta av innerväggspanelen är idag bortförd. Växthusets glastak och glasväggar är försvunna och taket numera täckt med korrugerad plåt och dito plast. Kortväggen mot väster är så gott som helt nedbruten. Lokalen har jordgolv. Växthuset var från början indelat med mellanväggar till tre avdelningar med olika klimat, avpassade för olika växter. Skiljeväggarna av glas och trä är borta idag. I den östra sektionen fanns prydnadsoch krukväxterna, i den mellersta drevs tomatplantorna fram och i den västliga avdelningen odlades blå vindruvor. Utmed långväggen mot söder finns kvar ett par cementgjutna planteringsbänkar för vinrankorna. Glastaket var ursprunligen försett med avskärmningsmöjligheter och fönsterraden vid nocken öppningsbara. För bevattning fanns en sprinkleranläggning. 13 14 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Kristallen Försäljningslokalen ”Kristallen”är uppförd i två plan; källarvåningen som ligger delvis i souterräng var avsedd för värmepannan och andra installationer. Med ingång från odlingsytan öster om byggnaden hade källaren ett mörkt utrymme för drivning och förvaring av blomsterlökar mm. Denna del inrymmer idag ett garage. Ytterväggen är utformad med fasad av slaggsten. Av de två ursprungliga ytterdörrarna är den ena bevarad, medan den andra har ersatts med pivåhängd garageport. Över källarplanet reser sig själva försäljnings- och utställningslokalen, en byggnad med kubistisk framtoning och stora, glasade väggpartier, krönt av en asymmetriskt vinklad lanternin. Lanterninen och övriga synliga tak- och fasadytor är täckta med patinerad kopparplåt. Försäljningslokalen har en kvadratisk grundplan och den kragar ut en meter över den gjutna sockeln, vilket ger anläggningen en lätt och ”svävande” framtoning. Den ljusa och luftiga arkitekturen är konsekvent genomförd; byggnaden är konstruerad med bärande pelare och balkar av furu, vilka är synliga i rummet. Lanterninens fönster mot norr och söder släpper in ett flödande överljus i lokalen. Innertaket och väggarna är klädda med furupanel, som ursprungligen behandlades endast med en klar lack för att bibehålla sin ljusa, naturella träyta. Väggarna utgörs i tre väderstreck av stora fönsterpartier med dubbla rutor och vitmålade snickerier. Vissa fönsterrutor har sekundärt erhållit en extra mittspröjs. Mot norr är rummet mera slutet med fönsterpartier endast mot hörnen. Exteriört är denna vägg klädd med brun stående panel. Utmed fönsterpartierna löper breda fönsterbänkar avsedda för utställning av blommor och växter. Dessa är klädda med laminatskivor som idag är grånade och matta, men ursprunligen hade en blank svart yta, som noggrant skulle hållas ren. Centralt i rummet är en bassäng, utvändigt klädd med svart konststen, invändigt med en konstnärligt gestaltad mosaik, som återger en av fabrikens anställda i arbete med att bygga den första metallduksvävstolen. (förebild var en verkmästare Verner Lidén). Mosaiken skapades av den danska konstnärinnan Hjördis Landahl Hammelef (f 1911), som även hon var personlig vän till Erik Bengtsson. En försäljningsdisk är placerad i byggnadens västra sida, framför passagen till växthuset. Diskens front är klädd med laminat i ett rutmönster av blå, grå och vita ytor, indelade med lister av svartbetsad ek. Ett för den tiden nytt inslag i inredningen är de infällda ljusarmaturerna i tak- och väggpanelen. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Kristallens fasad, översikt från väster och söder samt detaljer av slaggstensmurverk och kopparplåtstäckning. 15 16 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Länk mellan växthuset och försäljningslokalen Färgskalan i förbindelsedelen till växthuset bryter av skarpt mot de milda tonerna i försäljninglokalen. Här är väggarna klargula och takpanelen mörkbetsad. Försäljningsdiskens front är klädd med laminatskivor i blått, vitt och grått, ordnade i ett geometriskt mönster, inom en ram av svartbetsad ek. En lägre byggnadsdel i en våning sammanbinder växthuset och försäljningslokalen. Länken utgörs av en trästomme på sockel av gjuten betong, med fasader av stående brunmålad panel. Utrymmet är indelat till två rum; mot norr ligger ett mindre kontor för trädgårdsmästaren och butiksansvarig. Rummet mot söder utgör passage och inrymmer en arbetsbänk med diskbänk för hantering av växter, krukor mm. Innerväggarna är panelklädda, målade i en intensivt gul kulör. Golvet är av samma blå klinkerplattor som i försäljningslokalen. Interiörens färgskala Kristallens interiör har en dämpad men väl genomarbetad färgskala. Kulörschemat består i huvudsak av klarblått, vitt och svart, kontrasterande mot den naturella furupanelen i huvudkonstruktionen. Golvets och källartrapans blå klinkerplattor står för det största inslaget av blått, och blå accenter finns också i fönterbänkarnas sarg, i försäljningsdiskens modernistiska rutmönster av samt i bassängmosaiken. Det svarta återfinns i bassängfrontens konststen, i de ursprungligen blanksvarta fönsterbänkarna av laminat, i diverse listverk av svartbetsad ek samt i trappräcket och annat smide. Fönsterpartiernas snickerier är neutralt vita. I exteriören finns ett blått inslag i källarvåningens blåmålade ytterdörr (ursprungligen fann två blåmålade dörrar). Även de utvändiga stolparmaturernas skärmar skall ursprungligen ha varit blå. Det var med all sannolikhet arkitekt Wranér som själv utarbetade byggnadens färgsättning.Till hans favoritkulörer hörde pistagegrönt, blått, gråa kulörer samt Caput Mortuum, dvs mörkt brunrött. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Antikvarisk bedömning Kristallen i Bruzaholm har stort kulturhistoriskt värde, utifrån både samhällshistoriska och arkitekturhistoriska kriterier. Byggnaden är ett för länet unikt exempel på modernismen i arkitekturen. I den småländska bruksmiljön stod Kristallen för någonting nytt och formmässigt radikalt, som kanske inte alltid väckte full förståelse och uppskattning. Växthuset med tillhörande handelsträdgård och butikslokalen ”Kristallen” hade på det personliga planet sina rötter i ägarfamiljens privata intresse för konst, arkitektur och trädgårdsodling, men den anläggning som skapade på 1960-talet var i lika mån ämnad till glädje och rekreation för företagets anställda och deras familjer. Trädgården och odlingarna ställdes så att säga i samhällets tjänst. I ett vidare perspektiv kan satsningen ses som ett speciellt uttryck för tidsandan. En äldre patriarkalisk brukskultur ingick här en förening med folkhemstanken och modernismen och tog sig ett mer samtida uttryck. Företagets mål var att skapa en värdig miljö som erbjöd de anställda rekreation och som ville förmedla moderna kulturella och estetiska ideal. Med Erik Bengtssons starka engagemang och speciella kontaktnät skapades en unik miljö. Parkanläggningar i företagsmiljö med likarta idémässig grund har dock förekommit på flera platser - ett välkänt exempel är Marabouparken i Sundbyberg, vilken kan ha varit känd för Erik Bengtsson. Denna anlades mellan 1937 och 1955 som rekreationspark för de anställda vid Marabou chokladfabrik, med den framstående landskaps- och trädgårdarkitekten Sven Hermelin som upphovsman. Skadeinventering och åtgärdsförslag Förutom denna rapport ingår i förstudien en teknisk skadeinventering samt ett åtgärdsförslag. En preliminär kostnadskalkyl för anläggningens olika delar har dessutomtagits fram inom förstudien. För detta uppdrag har byggnadens ursprunglige upphovsman anlitats, arkitekt Peter Kautzky, verksam vid Arkitektgruppen i Gävle. Skadeinventeringen baseras på en grundlig besiktning av anläggningen som genomfördes tillsammans med teknisk konsult Nils Åke Friman, antikvarie Agneta Åsgrim Berlin samt fastighetens ägare Rolf Wennbring. Åtgärdsförslaget har utarbetats till den nivå som varit möjlig med hänsyn till att anläggningens framtida funktion inte är bestämd.Vid en kommande restaurering behöver mer detaljerade handlingar att tas fram, beroende på vilka krav som användningen ställer. 17 18 • BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 Byggnadsdata Kristallen Byggnadsår:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1962 Byggherre: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .AB Masinduksverken, Bruzaholm, Erik Bengtsson. Arkitekt:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Wranérs arkitektkontor, Gävle, genom Peter Kautzky Konstruktioner: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lunds konsulterande ingenjörsfirma genom ingenjör Lars A Lund Detaljprojektering:. . . . . . . . . . . . . . . . . Wranérs arkitektkontor, Gävle, genom ingenjör Rune Findin Konstnärlig utsmyckning/mosaik: . . . . . Hjördis Landahl Hammelef Byggmästare: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Johansson & Co. Referenser Arkiv Jönköpings läns museum, topografiska arkivet. Jönköping Bruzaholms Bruksmuseum, Bruzaholm. Bruzaholms Ståldukar AB, Pentti Rytkönen Otryckta källor Berg Villner, L. 1989. Småländsk industriarkitektur - inte bara röda stugor. Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet. Lindblad, A et alias. 2003. Kristallens framtid - projektrapport med åtgärdsförslag. Chalmers Tekniska Högskola Byggnadsvård Qvarnarp. 2002-2003. Tryckta källor SmålandsTidningen 4 juni 1966. Andersson, T, Jonstoij, T & Lundqvist, K Svensk trädgårdskonst under 400 år. Stockholm 2000. Intervjuer/ Uppgiftslämnare Lillebil Bengtsson De Rodriguez, Teneriffa, Spanien, dotter till Erik Bengtsson. Karin Hamar, Bengtsgården, Bruzaholm. Gunnel Hardebrink och Inger Olsson, döttrar till Harry Hardebrink. Peter Kautzky, Arkitektgruppen i Gävle AB Berthold Larsson, Bruzaholm, f d trädgårdsmästare vid AB Maskinduksverken. Yvonne Nilsson, ordförande i Bruzaholms Bruksmuseum, Pål Ross, arkitekt, Stockholm. Pentti Rytkönen, Bruzaholms Ståldukar AB. BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:65 • Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: . . . . . . . . . . . . . Jönköpings läns museums dnr:. . . . . . . . Beställare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fastighetsägare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Projektledare:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arkitekt/konsult. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 434-2223-10 316/2009 Länsstyrelsen i Jönköpings län Rolf Wennbring, Bruzaholm Agneta Åsgrim Berlin Peter Kautzky, arkitekt SAR, Arkitektgruppen i Gävle AB Teknisk konsult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nils Åke Friman, ByggFriman Rapportansvarig: . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agneta Åsgrim Berlin Foto: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agneta Åsgrim Berlin Län:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jönköpings län Kommun:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eksjö kommun Socken: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ingatorp Fastighetsbeteckning:. . . . . . . . . . . . . . . Kållstorp 2:82 Belägenhet:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomiska kartan Bruzaholm 6F8d. Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv 19 Byggnadsvårdsrapport 2010:65 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
© Copyright 2024