Årsredovisning med verksamhetsberättelse
Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Innehåll Inledning______________________________________________________ 4 Folkbildningens uppdrag________________________________________ 6 Folkbildningsrådets uppgifter____________________________________ 8 Styr- och policydokument 9 Beslutande och beredande organ 9 Samverkan___________________________________________________ 12 Verksamhet__________________________________________________ 14 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning14 Kommunikation16 Bidragsfördelning17 Anslagsutvecklingen19 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 20 Verksamhetsredovisning – studieförbund 20 Verksamhetsredovisning – folkhögskolor 26 Uppföljning32 Nationell utvärdering 35 Resultatet av Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser 36 Samlad bedömning: Bedömning av samhällsbetydelse – bedömning av kvalitet 38 Medlemsuppdrag 70 Administration72 Representation, medlems- och partnerskap 72 Kansli73 Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012______________________ 75 Förvaltningsberättelse75 Resultaträkning (tkr) 80 Balansräkning (tkr) 81 Noter82 Revisionsberättelse___________________________________________ 89 Bilagor______________________________________________________ 91 Inledning Det är dags att med årsredovisningen sammanfatta det som genomförts inom folkhögskolor och studieförbund 2012. Folkbildningens verksamhet är omfattande både ur ett verksamhets- och ekonomiskt perspektiv. Redan 2009 påbörjades arbetet med att följa upp Folkbildningens Framsyn och under 2012 har arbetet intensifierats så att ett slutligt förslag om Folkbildningens Vägval & Vilja kan beslutas vid representantskapsmötet i april 2013. Hela folkbildningen har varit engagerad på alla nivåer för att lämna förslag om vilken roll folkbildningen ska ha de kommande fem till tio åren. Vi befinner oss fortfarande mitt inne i en global finansiell kris med hög arbetslöshet i många länder. I Sverige har ungdomsarbetslösheten under 2012 accelererat ytterligare. I nära samverkan med Arbetsförmedlingen har folkhögskolorna genomfört studiemotiverande folkhögskolekurser för unga arbetslösa som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Av de som gått studiemotiverande folkhögskolekurs har 24 procent studerat vidare och 17 procent har fått arbete. Från samhällets sida är man mycket nöjd med detta resultat och inför nästa år kommer antalet personer som får denna möjlighet att öka. Många människor i vårt samhälle tar del av folkbildningens möjligheter. Folkhögskolans kursverksamhet och studieförbundens cirklar och kulturverksamhet lockar många deltagare. Det är ingen tvekan om att ännu fler skulle kunna ta del av det folkbildningen erbjuder. Folkbildningen 4 behöver marknadsf öra sina verksamheter och erbjudanden mer aktivt. Alla människor måste få möjlighet att komma i kontakt med folkbildning och då behöver verksamheten synas mer än den gör idag. Folkbildningens resurser ska erbjudas där människorna bor i de små och stora samhällena runt om i vårt land. Varje år söker ett antal organisationer ekonomiskt stöd från Folkbildningsrådet för att starta verksamhet i en folkhögskola eller ett studieförbund. Det är på sin plats att notera att 23 nya folkhögskolor fått statsbidrag sedan 1991 och de bedriver verksamhet främst i större orter. De senaste åren har därutöver två nya studieförbund fått statsbidrag. Folkbildningsrådet har sedan 2007 inte fått några nya ekonomiska resurser för att ge plats åt nya folkhögskolor eller studieförbund. Under 2012 har inte någon ny organisation beviljats medel för att starta folkhögskola eller studieförbund. För fjärde året i rad genomförde Folkbildningsrådet två seminarier under Almedalsveckan på Gotland. Det har blivit fler och fler deltagare för varje år vid dessa seminarier där vi presenterar ett par aktuella utvärderingar om folkbildningen. Regering och riksdag kan ha fortsatt stort förtroende för folkhögskolor och studieförbund. Det finns en tydlig ambition hos alla att ha hög kvalitet på verksamheten och att ständigt förbättra. Det finns en vilja att öka tillgängligheten, få fler och nya människor att upptäcka och ta del av vad folkbildningen erbjuder. Det råder en stor optimism Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 hos folkbildningens olika aktörer även om det finns problem. Ett sådant är att många kommuner fortsätter att minska sina anslag till studieförbunden. Riksrevisionens genomlysning av Folkbildningsrådet och studieförbunden 2011 resulterade i att regeringen tillsatte en utredning med professor Erik Amnå som ansvarig för att bl.a. analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget uppnåtts. Betänkandet som över- lämnades till statsrådet Nyamko Sabuni i oktober 2012 har namnet Folkbildningens samhällsvärden. Folkbildningen har en viktig roll i samhället, som en bärare av demokratin, nu och för framtiden. Låt oss fortsätta att med kraft förvalta det uppdrag och förtroende som riksdag och regering gett folkbildningen. TORSTEN FRIBERG Ordförande Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 5 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: ”Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre.” Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: • stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin • bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen • bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället • bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka 6 i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden – alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska kännetecknas av att vara: • fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) • deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) • formad av egna utbildningsplaner (inte läroplans- eller betygsstyrd) • baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet • ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter) • mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) • flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 7 Folkbildningsrådets uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppgifter Inom medlemsuppdraget På uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrådet svarat för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) samt för att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: 8 • att företräda staten i förhållande till folkbildningen • att besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor samt studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag • att fördela statsbidraget mellan dessa • att ansvara för systemet för samhällsstöd till folkbildningen • att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter • att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget • att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts • att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen • att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget samt • att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Styr- och policydokument Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar • Folkbildningsrådets stadgar • Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag • Arbetsordning för Folkbildningsrådet • Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och studieförbund • Riktlinjer för prövning av statsbidrag till folkhögskola • Riktlinjer för prövning av statsbidrag för studieförbund • Kriterier och fördelningsprinciper för stats bidrag till folkhögskolor • Kriterier och fördelningsprinciper för stats bidrag till studieförbund • Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel • Plan för redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014 • Strategi för nationella utvärderingar 2010–2014 • Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: • Regeringens riktlinjer år 2012 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen • Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut 2011-12-21 • Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut 2006-05-31 • Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192 • Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451, 2006:1499 och 2011:311) • Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605) • Förvaltningslag (SFS 1986:233, § 4) • Lag (1996:1059) om statsbudget Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet Enligt regeringens riktlinjer ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen i februari 2012: • Kommunernas och landsting/regioners bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2011 • Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheten inom folkbildningen 2011 • Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2010–2011 • Flexibelt lärande i folkbildningen 2011 • Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011 • Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU 2009–2011 Beslutande och beredande organ Representantskapet Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Vidare fastställer representantskapet ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 9 samt väljer vartannat år ordförande och tar emot anmälan av styrelseledamöter och revisorer. Representantskapet höll sitt vårsammanträde den 17 april. Sammanträdet fastställde årsredovisning för 2011, godkände revisionsberättelsen och gav styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Representantskapet höll sitt höstsammanträde den 14 november. Sammanträdet fastställde ekonomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet 2013 och ekonomisk ram för medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, FIN samt för FSR 2013. Styrelsen Torsten Friberg är ordförande i Folkbildningsrådets styrelse. Birgitta Lanér är vice ordförande och Lena Hallengren, Leif Kindblom, Angelica Rage, Magnus Ramstrand, Thomas Strand, Anna-Britta Åkerlind och Ann-Britt Åsebol är ledamöter i styrelsen och Gunnar Falkeby är personalrepresentant. Adjungerade ledamöter i styrelsen är Kerstin Enlund, FBF och Tomas Aronsson, RIO. Carl Johan Östh var FBF:s adjungerade ledamot vid sammanträdet den 12 december. Vidare har Eva Hellstrand, ledamot i kultur- och fritidsberedningen vid SKL, varit adjungerad ledamot t.o.m. den 19 september. Därefter är Åsa Kratz, ordförande i styrelseföreningen för offentligägda folkhögskolor, SKL:s adjungerade ledamot i Folkbildningsrådets styrelse. Anna-Carin Bylund är sekreterare i styrelsen. Styrelsen har haft åtta sammanträden. Styrelsen har fördelat allmänt statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt projektmedel till flexibelt lärande. En rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet har tillsatts. Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamheten samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögskolor och studieförbund. Vidare har styrelsen fattat beslut om uppföljning av grundbidrag till studieförbund samt fastställt plan för uppföljning av grundvillkor för statsbidrag till folkhögskolor. Tre beredningsgrupper: Modell för prövning av etik- och gränsdragningsfrågor, Utreda relevanta 10 valideringsfrågor samt för Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare har lämnat sina förslag till styrelsen. Två beredningsgrupper: Uppföljning av Folkbildningens Framsyn samt Översyn av folkhögskolans studieomdömen kommer att slutföra sina uppdrag våren 2013. Sju ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor och en ansökan om statsbidrag till nytt studieförbund inkom under året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde verksamhetsk riterierna men styrelsen beslutade att avslå samtliga ansökningar eftersom folkbildningsanslagets uppräkning de senaste åren inte gett något utrymme för nya satsningar. Totalt har 14 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor. På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till 4 000 utbildningsplatser för studiemotiverande insatser på folkhögskola för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Revisorer Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor, nominerad av RIO, Anders Larsson, förtroendevald revisor, nominerad av SKL samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av FBF. Samråd med medlemsorganisationerna Samråd med Folkbildningsrådets medlemmar sker, förutom vid representantskapets två årliga sammanträden, i form av adjungering av ledamöter till styrelsen, genom representation i berednings- och styrgrupper samt i kansliets arbetsgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett samråd och en styrelsekonferens har genomförts. Vid den gemensamma styrelsekonferensen diskuterades folkbildningens styrning, finansiering och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 organisation, Folkbildningsrådets budgetunderlag 2014–2016 samt Folkbildningsrådets verksamhetsplan och budget 2013. Beredningsgrupp Uppföljning av Folkbildningens Framsyn Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér, Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Sanna Palomaa, Kent Johansson, Susanne Andersson, Ann-Katrin Persson och Åke Marcusson, Britten MånssonWallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Beredningsgrupp Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare Leif Kindblom (ordförande), Angelica Rage, Peter Högberg, Lise-Lotte Wallin, Anders Castberger och Lena Nilsson samt Signild Håkansson (sekreterare) och Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Beredningsgrupp Modell för prövning av etikoch gränsdragningsfrågor Lena Hallengren (ordförande), Anna-Britta Åkerlind, Peter Carlsson, Tomas Aronsson, Annika Nilsson och Carl-Johan Östh samt Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Beredningsgrupp Utreda relevanta valideringsfrågor Birgitta Lanér (ordförande), Ann-Britt Åsebol, Per-Erik Kaj, Håkan Wiclander, Mikael Cronwall och Per Forsell samt Elisabet Andersson (sekreterare) och Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden. Henrik Nordvall, Eva Önnesjö, Mats Hallberg, Tjia Torpe och t o m den 19 september Helene Ahl, därefter Cecilia Bjursell. Eva Åström har varit sekreterare i gruppen. Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkbildningsnätet Jan Lundeen, Lars Forsmark, Elisabeth Strömfeldt, Eva Avgerinou, Johan Sandholm och fr.o.m. den 17 april Agneta Fleicher. Jan Lundeen var ordförande fram till den 27 augusti då Lars Forsmark tog över ordförandeskapet. Lars-Göran Karlsson har varit sekreterare i gruppen. Gruppen har haft fem sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Urban Lundin (ordförande), Ingrid Andreae, Heli Nordberg Lindell och Roger Johansson samt Agneta Wallin (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Lise-Lotte Wallin (ordförande), Elina Linna, Anna Sjödin och Åsa Kratz samt Linda Rosén (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Teresa Edelman (ordförande), Susanne Grundström, Nils-Erik Eriksson, Maria Staake och Agnes Fockström Haubitz (ledamöter) och Lars Bryntesson, Lars Geipel, Jim Sörberg och Chiman Siadat (ersättare) samt Linda Rosén (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Beredningsgrupp Översyn av folkhögskolans studieomdömen Thomas Strand (ordförande), Gösta Hassel, Lisa Tengö, Håkan Wiclander och Elisabet Strömfelt samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Expertgruppen för Nationell utvärdering Anne Marie Brodén (ordförande), Lars Svedberg, Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 11 Samverkan Upplevelser blir roligare om de delas med andra. Problem löses lättare och på fler sätt när olika personer får lämna lösningsförslag. Det är kombinationen demokratisk träning och gemensamt lärande som gör att folkbildning behövs oavsett hur samhället förändras. 2012 har Folkbildningsrådet ökat sina kontakter och samverkan med organisationer och myndigheter. Folkbildningsrådet är medlem eller partner i Ideell Arena, Vetenskap & Allmänhet, Mimer och RegLab. Nätverkande organisationer som erbjuder kompetensutveckling, seminarier och forskning. Folkbildningsrådet ingår också i ett nätverk med myndigheter som lämnar bidrag till organisationer inom det civila samhället. Verksamheten i folkhögskolor och studieförbund är omfattande och betyder mycket både för deltagarna, för organisationer och för samhället i stort. Många myndigheter är därför intresserade av folkbildningens kompetenser och erfarenheter. Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistiska centralbyrån (SCB), Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för kulturanalys och ESF-rådet är myndigheter som Folkbildningsrådet haft mycket kontakt med under året. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en central roll inom flera områden som berör folkbildningsverksamheten. Det gäller t.ex. utveckling av det nationella/europeiska kvalifikationssystemet för utbildning, utveckling av sys- 12 tem för validering av utbildning oavsett var den förvärvats, ansvaret för statsbidrag till teckentolk- och kontakttolkutbildning samt Yh-utbildningar i folkhögskolor och studieförbund. Dessa olika verksamhetsområden och stödformer påverkar och kommer att i ökad grad påverka folkbildningsarbetet framöver och det är därför viktigt att folkbildningens perspektiv och verksamhetsförutsättningar beaktas i arbetet. SPSM, CSN och SCB är myndigheter som Folkbildningsrådet kontinuerligt har kontakt med eftersom våra statsbidrag kompletterar varandra och är en förutsättning för folkbildningsverksamhetens genomförande. Verksamhetsstatistiken ligger till grund för bidragsgivning och utbildningsstatistik. Högskoleverket har ansvar för tillträdesreglerna och dessa spelar en avgörande roll för folkhögskolestuderandes tillträde till högskolestudier. Arbetsförmedlingen samarbetar med Folkbildningsrådet för att med insatser av folkhögskolor få fler unga arbetslösa att studera eller fullfölja sina studier. Intresset för folkbildning har ökat under året och det finns fler verksamheter än studiemotiverande folkhögskolekurs som Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet kan samverka kring. Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för kulturanalys har nya uppdrag som tangerar eller inkluderar folkbildningen. Ungdomsstyrelsen är sektorsmyndighet för civila samhället och Myndig- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 heten för kulturanalys har tagit över ansvaret för kulturstatistik från Statens kulturråd. Båda myndigheterna behöver tillgång till folkbildningsstatistiken för att kunna inkludera den i sin rapportering. Samverkan handlar här inte enbart om statistik utan framför allt om att bidra till analysen avseende folkbildningsverksamheten. ESF-rådet arbetar med att ta fram riktlinjer för insatser och medelsanvändning kommande EUprogramperiod. Socialfonden har samma prioriterade målgrupper som folkbildningen och det finns starka skäl för att använda folkbildning och dra nytta av verksamhetserfarenheter. Internationella programkontoret gick vid årsskiftet samman med Verket för högskoleservice i den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet. Den nya myndigheten kan fortsatt lämna bidrag till projekt inom folkbildningen men sam- gåendet med ökad högskoleprofilering kan minska intresset för folkbildning och det icke formella eller informella lärandet. För att kunna vara en kompetent företrädare för sektorn folkbildning krävs ständig kompetensutveckling hos anställda och god kvalitet och kvalitetsutveckling i arbetet. Temat för gemensam kompetensutveckling 2012 var mångfald och diskrimineringsfrågor. Under 2013 beslutar Folkbildningsrådets medlemmar om framtida styrning, organisation och finansiering av folkbildningen. Ett viktigt arbete för folkbildningen och för ett förnyat Folkbildningsråd. BRITTEN MÅNSSON-WALLIN generalsekreterare Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 13 Verksamhet Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete. Detta sker främst utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och samlad bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter i samhället. Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och omvärldsfaktorer. Folkbildningsrådet ska, inom myndighetsuppgifterna och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Bland 14 annat svarar Folkbildningsrådet för bevakningsoch representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med främst nordisk och europeisk anknytning. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Genomförda insatser Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts angelägna att bevaka för att främja folkbildningens verksamheter. Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har remisser, delningar och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behandlats. Med den folkbildningspolitiska bevakningen som grund har Folkbildningsrådet redovisat folkbildningens möjligheter och problembeskrivningar i sitt budgetunderlag till regeringen för perioden 2013–2015. Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på europeisk nivå och globalt. Mottagare för resultaten av omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets styrelse och kansli. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Regeringen fattade år 2011 beslut om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Den 6 september arrangerades en hearing i Folkbildningsrådets lokaler, som också sändes direkt via folkbildning.se, för avstämning av Folkbildningsutredningens analys och preliminära slutsatser rörande hur framtida statliga utvärderingar av folkbildningen bör genomföras. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering överlämnades till regeringen den 31 oktober 2012. Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under Almedalsveckan på Gotland: Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden? samt Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen? Arbetet med uppföljningen av Folkbildningens Framsyn har fortsatt under året. Ett förslag till folkbildningspolitiskt dokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, har varit på remiss i studieförbund och folkhögskolor under våren. Efter behandling av remissvaren beslutade beredningsgruppen som samordnar arbetet att dokumentet skulle bearbetas ytterligare och läggas fram för beslut på Folkbildningsrådets representantskap våren 2013. Folkbildningsrådet har tillsammans med företrädare för medlemmarna ingått i den redaktionskommitté som tillsatts för att slutföra arbetet. Folkbildningsrådet har belyst frågor kring folkbildningen och regionaliseringen i två studier. Den ena studien behandlar folkbildningen och kultursamverkansmodellen och har avslutats under året. Folkbildningsrådet har vidare deltagit på konferenser om kultursamverkansmodellen arrangerade av SKL och Myndigheten för kulturanalys. Den andra studien, som påbörjats under året, behandlar folkbildningen och de regionala kompetensplattformarna. Folkbildningsrådet har samrått med SKL ifråga om folkbildningens roll i kompetensplattformarna. Företrädare för folkbildningen fick tillfälle att medverka på en nätverksträff, som SKL anordnade för tjänstemän på regional nivå vilka arbetar med kompetensförsörjningsfrågor. Folkbildningsrådet har under året ansökt om och beviljats partnerskap i Reglab, som är ett forum för lärande om regional utveckling med bl a SKL och 21 län/regioner som medlemmar. Folkbildningsrådet deltog i Landsbygdsriksdagen som ägde rum i Blekinge. Folkbildningsrådet har deltagit i en arbetsgrupp och en referensgrupp kring NQF som Yh inbjudit till. Arbetet har främst gällt utarbetande av förslag till nationella kvalitetskriterier för anslutning till NQF. Folkbildningsrådet har även lämnat remissyttrande på förslaget. Mot bakgrund av önskemålet från RIO och SKL att Folkbildningsrådet ska svara för myndighetsuppdragen gällande folkhögskolekursers anslutning till NQF, har Folkbildningsrådet framfört en sådan begäran till Utbildningsdepartementet inför kommande regeringsbeslut kring NQF. Valideringsfrågor har varit temat för en beredningsgrupp som avslutat sitt arbete under året. Beredningsgruppens slutsats är att validering av generella kompetenser är av särskilt intresse för folkbildningens organisationer och att Folkbildningsrådet i samarbete med medlemmarna bör initiera ett utvecklingsprojekt med denna inriktning. Samtal om detta har inletts med medlemmarna. Företrädare för beredningsgruppen har deltagit på expertseminarium om validering som Yh inbjudit till. Folkbildningsrådet har som undertecknare av Digital agenda för Sverige presenterat de bidrag till agendan som Folkbildningsrådet genomför i samband med ett möte med de organisationer och företag som står som undertecknare. För Folkbildningsrådets del handlar det främst om stöd till folkhögskolors och studieförbunds arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet samt utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet har deltagit i den analysgrupp som arbetar inom ramen för kampanjen Digidel 2013. Planering har påbörjats av utvärdering som syftar till att undersöka nuläget och förutsättningarna för Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 15 flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Studien syftar även till att utgöra underlag för Folkbildningsrådets framtida beslut om särskilda insatser inom området. Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsdepartementets referensgrupp i EU-frågor. Folkbildningsrådet har till regeringen framfört synpunkter på EU-kommissionens förslag till program för livslångt lärande 2014–2020 samt deltagit i samråd med Regionkommitténs svenska rapportör i frågan. Samråd har även skett inom ramen för medlemskapet i European Association for the Education of Adults (EAEA). Folkbildningsrådet deltog i EAEA:s generalförsamling i Wien. EUkommissionen inbjöd Folkbildningsrådet att delta i ett europeiskt forum som behandlade frågor om hur det kommande programmet för livslångt lärande kan bidra till målen i Europa 2020-strategin. Betydelsen av icke-formellt vuxenlärande lyftes i mycket begränsad utsträckning fram av kommissionens företrädare. Folkbildningsrådet har till regeringen framfört intresse för att medverka i implementeringen av EU:s förnyade agenda för vuxnas lärande, som gäller alla former av vuxnas lärande. Skolverket har fått uppdraget att vara nationell koordinator för agendan. Fokus för insatserna har varit den formella vuxenutbildningen. Folkbildningsrådet har av Arbetsmarknadsdepartementet inbjudits att delta i en arbetsgrupp för myndighetsrepresentanter som ska behandla innehåll och utformning av EU:s Socialfond inför kommande programperiod 2014–2020. Arbetet planeras vara avslutat sommaren 2013. Folkbildningsrådet medverkade på nordiskt seminarium i Oslo om vuxnas lärande på inbjudan från Nordiska Ministerrådet. Ett utvecklingsarbete kring folkhögskolans studieomdöme har pågått med sikte på att nya riktlinjer för studieomdömet, omfattande sju steg i omdömesskalan, ska gälla från läsåret 2013/14. Folkbildningsrådet har träffat överenskommelse med Högskoleverket om förändringar av folkhög skolans behörighetsgivning i och med nya tillträdesregler för högskolan med anledning av Gy2011. 16 Remissyttranden Folkbildningsrådet har under 2012 yttrat sig över följande remisser och skrivelser: • SOU 2012:1 Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (Utbildningsdepartementet) • Lärarförsörjning för de nationella minoriteterna – hur ska den tryggas? (Utbildningsdepartementet) • Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens samt riktlinjer för dokumentation och kvalitetssäkring (Myndigheten för yrkeshögskolan) • HSVFS 2009:1 Föreskrifter om grundläggande behörigheter samt urval (Högskoleverket) • IT-Standarder för Lärande 9911 (SIS) • IT-Standarder för Lärande 9912 (SIS) • Ds 2012:13 Ny bibliotekslag (Kulturdepartementet). • Ds 2012:24 Utökad målgrupp för samhällsorientering (Arbetsmarknadsdepartementet) • Landsbygdsprogram 2014–2020 (Landsbygdsdepartementet) • SOU 2012:24 Likvärdig utbildning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (Utbildningsdepartementet) • SOU 2012:31 Sänkta trösklar – högt i tak (Arbetsmarknadsdepartementet) • Nationella kvalitetskriterier för NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan) • Inplacering av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan) • SOU 2012:59 Nya villkor för public service (Kulturdepartementet) Kommunikation Folkbildningsrådet informerar om myndighetsbeslut samt sprider resultatet av de utvärderingar, uppföljningar och rapporter som görs på uppdrag av regering och riksdag. Syftet med Folkbild- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 ningsrådets kommunikationsarbete är att stärka folkbildningen som sektor och som samhällsaktör samt att interna och externa målgrupper har god kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet och betydelse för samhällsutvecklingen. Webbplatsen www.folkbildning.se är primärt redskap för att nå interna och externa målgrupper. Folkbildningsrådet ska även medverka vid för folkbildningen angelägna seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebesök. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har under året tagit fram en ny kommunikationsstrategi där fokus läggs på kommunikation av innehåll i verksamheten. Kommunikationsstrategin har varit vägledande i arbetet med att se över rapporter, uppföljningar och utvärderingar. På webbplatsen www.folkbildning.se har information som är knuten till Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag fortlöpande publicerats. Ett utvecklingsarbete för webbplatsen har påbörjats. Fokus för arbetet under 2012 har varit översyn av struktur och innehåll på sidan samt att utveckla arbetet med rörlig bild. En uppgradering av webb platsens publiceringsverktyg har också genomförts. Folkbildningsrådets aktivitet på Facebook och Twitter har ökat under året. Dessa kanaler har under året integrerats i Folkbildningsrådets övriga kommunikation framförallt riktat mot målgruppen allmänhet. Den ökade aktiviteten har även resulterat i en stor ökning av antalet följare och vänner. I takt med att denna grupp växer, växer även betydelsen av sociala medier som kommunikationskanal. Ett arbete med att öka Folkbildningsrådets mediala närvaro har inletts. Steg ett har varit att hitta rutiner för pressmeddelande samt att genomföra en analys av tidigare arbete och identifiera utvecklingsområden. Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Studieförbundsaktuellt har publicerats kontinuerligt varannan vecka under året. Målsättningen med nyhetsbreven är att presentera nyheter och att locka fler besökare till www.folkbildning.se. Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2012, Årsredovisning 2011 med samlad bedömning av folkbildningens samhällseffekter och Budgetunderlag 2013–2015 har distribuerats till myndigheter och organisationer. Skriften Folkbildning 2012 med reportage från verksamhet samt analyser av folkbildningens betydelse för samhället har producerats. Fakta om folkbildning 2011 med kortfattad information om folkbildningen har sammanställts. Folkbildningsrådet har tagit emot studiebesök från Sydkorea och medverkat i två sydkoreanska TV-kanaler som gjort reportage om folkbildningen i Sverige. Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås och att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har uppdaterat och fastställt nya statsbidragsvillkor för 2013. Statsbidragsvillkoren beskriver dels allmänna villkor, dels särskilda villkor för studieförbund respektive folkhögskola. Nya fördelningsmodeller för fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor har trätt i kraft och gäller från och med 2012. Modellen för folkhögskolor genomförs fullt ut 2013. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 17 Under 2012 fördelades 1 608 miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav 1 303 miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Under året har en omfördelning (0,3 procent) av statsbidrag skett från större till mindre folkhögskolor. Vidare erhöll varje folkhögskola 570 000 kronor i grundbidrag och 300 000 kronor i utvecklings- och profileringsbidrag. Ca 163 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som är utrikes födda och har brister i det svenska språket. Medel för påbyggnadsutbildningar till Geijerskola och Mora folkhögskola har särredovisats i enlighet med regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet. Styrelsen har avslagit ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor från Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Judiska centralrådet, Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola, Skolföreningen Dagfolkhögskolan på Hässleholmen i Borås, Föreningen Holma folkhögskola, samt Arabiska bokstavscentret (Folkhögskolan Orienten) i Göteborg. Tre av dessa uppfyllde baskriterierna men de senaste årens reella försvagning av anslaget till folkbildningen ger inte utrymme för nya statsbidragsmottagare. Styrelsen har även avslagit ansökan om medel till försöksverksamhet från Föreningen Alby folkhögskola samt medel till nytt studieförbund från Afro Scandinavian Intellectual Association. Under 2012 fördelades 1 660 miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades 75 procent i grundbidrag och 25 procent i rörligt bidrag. Det rörliga bidraget innehåller två delar: verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent) och förstärkningsbidrag (6 procent). 2012 infördes ett nytt bidragssystem och en infasning gjordes för att möjliggöra en anpassning av verksamheten för de studieförbund som fick minskade bidrag. Kontroll av bidragsanvändningen Styrelsen för Folkbildningsrådet fattar årligen beslut om villkoren för och fördelningen av stats- 18 bidrag till studieförbund och folkhögskolor samt studerandeorganisationer. Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier. Folkbildningsrådet har genomfört särskilda utredningar om verksamhet i folkhögskola och studief örbund. Utredningarna om verksamhet i folkhögskolor har exempelvis handlat om folkhögskolekurser på distans och att mindre än 15 procent av verksamheten rapporterats som Allmän kurs. Utredningarna om verksamhet i studieförbunden har bland annat gällt dubbelrapportering av studiecirklar, omfattande rapportering av kulturprogram samt oklart anordnarskap. Projektverksamhet I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften av medlen har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (38 projekt). Därutöver har ca 4 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk och kunskapsbildning samt till utveckling av Folkbildningsnätet. Även dessa medel har riktats till folkhögskolornas deltagare och personal samt till studief örbundens regionala och lokala verksamhet. Rapporten Flexibelt lärande i folkbildningen 2012 har sammanställts och beskriver bland annat prioriteringar och urval av projekt, som stöder utvecklingsverksamhet lokalt och regionalt. Under året arrangerade Folkbildningsrådet en konferens kring flexibelt lärande samt genomförde en utvärdering av samtliga projekt som genomförts 2009, 2010 och 2011. Utvärderingsrapporten presenterades under 2012. Ny utvärdering av flexibelt lärande inom folkbildningen planeras. Syftet är att ta fram underlag för beslut om Folkbildningsrådets riktade satsningar inom området. Rapport kommer i oktober 2013. På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till studiemoti- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 verande kurser inom folkhögskolorna. Målgruppen har varit arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Deltagarna har rekryterats av Arbetsförmedlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört 3 888 utbildningsplatser, vilket är en ökning jämfört med 2011. Rapporten Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 har sammanställts. Rapporten beskriver insatsens upplägg och genomförande, resultatet av deltagaruppföljningen, måluppfyl- lelse och utvecklingsområden. Folkbildningsrådet har lämnat 200 000 kronor i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) för att de inom ramen för sin verksamhet SFS Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjligheter till inflytande i sin studiesituation. Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget som projektmedel och bidrag för Studiemotiverande folkhögskolekurs redovisas per bidragsmottagare i bilaga. Anslagsutvecklingen Folkbildningsanslagets utveckling 2010–2012 År 2010 2011 2012 Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) Kpi-förändringar (%) 3 260 3 274 3 306 3,5 0,5 1,0 -0,5 0,0 0,0 2,3 2,0 0,1 Not: I anslaget inkluderas inte bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève då det inte fördelas av Folkbildningsrådet. Fördelning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen (tkr) 2012 2011 2010 Studieförbund Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag (1) 1 659 789 1 560 994 98 795 1 643 936 1 447 852 196 084 1 636 982 1 442 812 194 170 Folkhögskolor Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag (1) Folkhögskolornas informationstjänst (2) Folkbildning – Learning for Active Citizenship (2) Studeranderättsliga frågor (2) Folkbildningsnätets specifika fhsk-drift (2) Fortbildning för folkhögskolornas personal 1 607 506 1 433 809 163 537 7 300 1 592 355 1 418 734 162 261 7 300 1 000 1 000 920 940 1 585 620 1 410 042 162 953 7 270 1 000 2 500 915 940 Studerandeorganisationer inom folkhögskolan (3) 1 000 920 940 200 200 25 200 25 200 24 200 Flexibelt lärande (4) 8 500 8 500 8 432 Folkbildningsnätet 4 430 4 430 4 385 3 305 625 3 274 421 3 259 619 396 396 394 3 306 021 3 274 817 3 260 013 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Summa fördelat statsbidrag, anslag 14:1 ap.1 Föreningen nordisk folkhögskola i Genéve (anslag 14:1 ap.3) (5) Summa bidrag till folkbildningen (14:1) (1) Medel för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket. (2) Medlemsuppdrag som genomförs av Folkbildningsrådet på uppdrag av RIO och SKL. (3) Fördelade till SFS. (4) Varav ca 4 000 tkr fördelas i form av regionala och lokala projektmedel till folkhögskolor och studieförbund. (5) Fördelas inte av Folkbildningsrådet. Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagor på sidorna 52–55. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 19 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser. Vidare ska Folkbildningsrådet med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete utveckla och förankra utgångspunkter för ett sådant arbete samt stödja och stimulera arbetet. Folkbildningsrådet har under 2012 fortsatt arbetet med kvalitetsfrågor i enlighet med den Plan för folkbildningens kvalitetsarbete 2011–2014. Verksamhetsredovisning – studieförbund1 Fler studietimmar – men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet De tio studieförbunden arrangerade 276 600 studiecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. 11,6 miljoner studietimmar rapporterades. Antal genomförda studiecirklar var 4 000 färre än föregående år, medan antalet deltagare minskade med 44 000. Studietimmar ökade med 506 000 motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jämfört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre. 1 Studieförbundens rapporterar både unika deltagare och studerandegrupp. Från och med år 2008 rapporteras enskilda deltagares personnummer, vilket ger underlag till fördjupad kunskap om deltagare i verksamheten. I gruppredovisningen har variabler för målgruppsbidrag tillkommit för att redovisa antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket som genom förstärkta insatser beretts möjlighet att delta i verksamheten. 20 Nära 60 000 arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet2 med 709 000 deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antal arrangemang minskade med 2 procent, deltagare med 1 procent och antalet studietimmar med 1 procent. Kulturprogram fortsätter att öka Nära 341 000 Kulturprogram genomfördes med nästan 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Fler Kulturprogram och deltagare rapporterades än föregående år. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent. Nära en miljon unika deltagare Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet 926 815 unika personer3 fördelat på 663 691 personer i Studiecirkel och 380 474 personer i Annan folkbildningsverksamhet. 11 procent eller runt 117 300 personer har deltagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2011 minskar unika deltagare med 3 procent. I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av deltagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med gruppstatistiken betyder att män som regel deltar i ett större antal cirklar än kvinnor. Andelen utlandsfödda utgör 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket är 1 procentenhet högre än föregående år. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 67 och män 33 procent och utrikes födda 10 procent. 2 Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksamhetsform som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel. 3 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 1. De tio studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 276 600 -1% 280 400 279 100 100% 1 747 100 -2% 1 791 000 1 809 300 43% 758 300 -3% 778 100 783 000 57% 988 800 -2% 1 012 900 1 026 300 11 596 500 5% 11 090 200 10 601 000 Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 59 600 -2% 61 000 62 000 100% 707 800 -3% 727 100 731 900 34% 241 900 -2% 247 300 254 100 66% 465 900 -3% 479 800 477 800 1 542 600 -1% 1 555 700 1 546 600 Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande 340 900 3% 331 800 314 600 100% 17 985 100 4% 17 248 700 16 466 200 43% 7 821 400 4% 7 510 600 7 068 700 57% 10 163 700 4% 9 738 200 9 397 500 1 270 500 2% 1 244 900 1 237 200 2012 Förändring mot senaste år 2011 2010 Annan folkbildningsverksamhet 2012 Förändring mot senaste år 2011 2010 Kulturprogram 2012 Förändring mot senaste år 2011 2010 Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal. Tabell 2. Unika deltagare tre senaste åren Studiecirkel År 2012 2011 2010 Annan folkbildningsverksamhet År 2012 2011 2010 Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd 663 691 683 173 701 044 63% 63% 63% 37% 37% 37% 15% 14% 14% 85% 86% 86% Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd 380 474 391 642 388 388 67% 68% 67% 33% 32% 33% 10% 10% 9% 90% 90% 91% Källa: Studieförbundens deltagarregister (Deltagartabell 4) Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet4 Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda 4 Rapporteringen av utrikes födda deltagare och personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra gruppen. Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet. med brister i svenska språket. Studieförbunden grupprapporterar totalt 141 600 deltagare med funktionsnedsättning, vilket är 5 500 färre än föregående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts rapporteras till 105 200, vilket är ca 3 500 färre än 2011. Av dessa ingick 97 800 även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funktionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utlandsfödda deltagare beräknas i grupprapporteringen Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 21 Tabell 3. Gruppredovisade deltagare och deltagare med förstärkta insatser i Studiecirkel 2012 Varav grupp Arbetslösa Deltagare m funktionsnedsättning Utlandsfödda Deltagare Kvinnor Män Förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning Utlandsfödda med brister i svenska språket 1 747 100 988 800 758 300 105 200 231 600 3 300 141 600 282 300 2 000 95 400 146 300 1 300 46 300 136 000 50 97 800 1 600 140 3 900 218 100 Tabell 4, Studiecirkelverksamhet per deltagargrupp 2012 varav 2011 varav 2010 varav arbetslösa funktionsnedsättning utlandsfödda arbetslösa funktionsnedsättning utlandsfödda arbetslösa funktionsnedsättning utlandsfödda Cirklar Deltagare Andel av deltagare (%) Män Kvinnor Studietimmar 276 600 500 19 500 50 200 280 400 600 20 000 50 500 279 100 700 20 100 48 400 1 747 100 3 300 141 600 282 300 1 791 000 4 100 147 100 279 900 1 809 300 4 300 148 200 270 400 100 0,2 8,1 16,2 100 0,2 8,2 15,6 100 0,2 8,2 14,9 758 300 1 300 46 300 136 000 778 100 1 600 48 100 135 500 783 000 1 600 49 000 131 200 988 800 2 000 95 400 146 300 1 012 900 2 500 99 000 144 400 1 026 300 2 700 99 200 139 200 11 596 500 21 300 548 700 2 641 600 11 090 200 24 600 555 400 2 496 800 10 601 000 28 000 540 200 2 224 800 utgöra 282 300 deltagare. Utrikes födda deltagare som har fått särskilt stöd för att minska språkliga hinder utgjorde 218 100. En förskjutning har skett mot föregående år då ca 10 000 färre deltagare i målgruppen urikes födda rapporteras få förstärkta insatser för funktionsnedsättning och 26 600 fler få stöd för brister i svenska språket. Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 24,5 procent som deltagare i målgrupperna, varav 16,2 procent som utlandsfödda. Av studieförbundens deltagarrapportering framgår att 15 procent av de unika deltagarna i Studiecirkel är födda utomlands. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 8,1 procent av gruppredovisade deltagare och arbetslösa 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare har ökat med 1 procentenhet sedan 2010. Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. 22 I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med 10 600 arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 52 och män 48 procent. Rapporteringen av uppdragsverksamhet är frivillig. Estetiska ämnesinriktningar fortsätter att dominera5 Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 procent av studietimmar i cirkel. De tio största under5 Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur, (SUN) avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora – språk, historia, livsåskådning). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 5. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne 2012 2011 Andel Studietimmar 7 071 300 404 300 5 274 100 313 900 16 000 1 063 000 61,0 3,5 45,5 2,7 0,1 9,2 Humaniora (språk, historia…) 1 703 600 varav Religion 316 800 Främmande språk 538 400 Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) 444 300 Historia och arkeologi 293 500 Livsåskådning, filosofi, logik och etik 110 600 Ämne Konst, musik och media varav Bild- och formkonst Musik, dans och dramatik Medieproduktion (grafisk formgivning) Formgivning Konsthantverk Samhälls- och beteendevetenskap Personliga tjänster Lantbruk, trädgård, skog och fiske Data Hälso- och sjukvård Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Teknik och teknisk industri Pedagogik och cirkelledarutbildning Övriga Summa Studietimmar 2010 Andel Studietimmar Andel 6 738 400 396 500 4 968 200 285 600 14 000 1 074 100 60,8 3,6 44,8 2,6 0,1 9,7 6 485 800 389 000 4 758 200 258 100 16 900 1 063 600 61,2 3,7 44,9 2,4 0,2 10,0 14,6 2,7 4,6 3,8 2,5 1,0 1 635 300 317 200 538 300 407 400 271 000 101 400 14,7 2,9 4,9 3,7 2,4 0,9 1 511 200 277 500 521 000 371 700 242 700 98 300 14,3 2,6 4,9 3,5 2,3 0,9 680 800 520 100 381 200 248 000 139 200 131 700 169 900 104 300 67 600 378 700 5,9 4,5 3,3 2,1 1,2 1,1 1,5 0,9 0,6 3,3 659 300 462 900 383 600 243 600 157 300 125 400 161 300 98 800 80 800 343 400 5,9 4,2 3,5 2,2 1,4 1,1 1,5 0,9 0,7 3,1 640 100 439 100 375 600 253 300 147 400 129 100 139 000 95 400 75 800 309 100 6,0 4,1 3,5 2,4 1,4 1,2 1,3 0,9 0,7 2,9 11 596 400 100,0 11 090 100 100,0 10 600 900 100,0 ämnena mätt i studietimmar är Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenframställning), Teater och dramatik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Historia, Körsång, Matlagning, Samhälls- och beteendevetenskap och Övrigt konsthantverk. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, 573 000 deltagare rapporteras i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik är det enskilda underämne som samlar flest deltagare, 183 000. Med nära 2,8 miljoner studietimmar är det också det enskilt största ämnet och samlar 22 procent av de totala cirkeltimmarna. Improvisatorisk musik avviker i könsfördelning från studiecirklar i övrigt – 90 procent av deltagarna var män och 10 procent kvinnor. En motsvarande kvinnodominans återfinns i konsthantverksämnen och balett, där tio ämnen med störst kvinnodominans svarar för 6 procent av studietimmarna liksom förra året. Andra mansdominerade ämnen är t.ex. Träslöjd, Medieproduktion, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. Ämnen där kvinnor utgör mer än 90 procent av deltagarna är t.ex. Knyppling, Porslinsmålning, Vävning, Konstsömnad, Hår- och skönhetsvård, Övrig textilslöjd, Balett, klassisk dans och Klädsömnad – klädvård. De fem ämnen som procentuellt ökat mest från föregående år är Musik för scenframställning (48), Övriga danser (21), Teater och dramatik för scenframställning (19), Film-, radio- och TV-produktion (13) och Film och fototeknik (11). Många pensionärer och ungdomar Folkbildningsverksamheten utgör en viktig verksamhet för landets pensionärer och ungdomar. Sammantaget utgör deltagare över 65 år 31 pro- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 23 Tabell 6. Unika deltagares ålder i jämförelse med befolkning Totalt –14 15–19 20–24 25–44 45–64 65– Deltagare i Cirkel andel % 663 700 100 16 300 3 45 200 7 41 900 6 148 400 22 173 100 26 238 900 36 Deltagare i Annan folkbildningsverksamhet andel % 380 500 100 81 400 21 25 400 7 17 600 5 73 700 19 93 300 25 88 900 23 Deltagare i Cirkel och Annan folkbildningsverksamhet, totalt andel % 1 044 200 100 97 800 9 70 600 7 59 500 6 222 100 21 266 400 26 327 800 31 Total befolkning andel % 9 546 400 100 1 592 900 17 563 400 6 666 000 7 2 455 400 26 2 427 000 25 1 841 800 19 Not. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. Värden avrundade till hundratal. Källa: SCB Sveriges befolkning efter ålder och kön 1 november 2012 och Studieförbundens deltagarrapportering. Tabell 7. Unika deltagare i procentuell fördelning utifrån ålder och kön Kön Studiecirkel Män Kvinnor Annan folkbildningsverksamhet Män Kvinnor –14 15–19 20–24 25–44 45–64 65– (%) 34 66 100 44 56 100 51 49 100 43 57 100 34 66 100 32 68 100 37 63 100 31 69 100 39 61 100 40 60 100 34 66 100 31 69 100 33 67 100 33 67 100 cent mot 19 procent av befolkningen. Ungdomar 14 år eller yngre utgör 9 procent av deltagarna totalt. Ungdomar i åldern upp till 19 år utgjorde 16 procent av deltagarna. De flesta återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Där utgjorde gruppen 14 år eller yngre 21 procent. Åldersspannet 20–64 är lägre representerat än sin andel av befolkningen. Kvinnor i klar ledning Likt tidigare år är andelen kvinnor dominerande – 63 procent i Studiecirkel, 67 procent i Annan folkbildningsverksamhet. Nytt för året är att män utgör majoritet bland studiecirkeldeltagare i åldern 20–24 år. Den manliga dominansen återfinns i cirklar i Improvisatorisk musik, där män utgör 89 procent av deltagarna i åldrarna 13–24 år. 24 Deltagarnas utbildningsbakgrund6 Andelen deltagare med 3-årigt gymnasium eller kortare fullföljda utbildningar minskade med 1 procentenhet till 61 procent av deltagarna mot tidigare år. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 39 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet för både deltagare och befolkningen i Utbildningsregistret totalt. Deltagare med högre utbildning återfinns i högre grad än sin andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet, vilket överensstämmer med vad tidigare deltagarundersökningar har visat. 6 Tabell 8 baseras på uppgifter där deltagares och motsvarande befolknings utbildningsbakgrund är känd. Unika deltagare har stämts av mot SCB:s Utbildningsregister för att hämta uppgift om högsta fullföljda utbildning. Populationen i registret består av i Sverige folkbokförda personer 16 år och äldre. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 8. Unika deltagares utbildningsbakgrund Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet Utbildningsnivå Befolkning i utbildningsregistret Andel (%) Unika deltagare Andel (%) Antal 21% 22% 18% 15% 24% 167 564 177 904 139 309 119 926 186 702 24% 23% 21% 13% 19% 1 862 355 1 756 019 1 592 439 1 000 336 1 426 598 Andel/Summa av funna i Utbildningsregistret 100% 791 405 100% 7 637 747 Ej träff UREG 2012-01-01 Uppgift saknas 0,3% 14% 2 924 132 486 0% 2% 157 825 Total Andel/Summa 100% 926 815 100% 7 795 572 Förgymnasial utbildning (inkluderar folkskola och grundskola) Gymnasial utbildning högst 2-årig Gymnasial utbildning 3 år Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Not. Av de 132 486 personer som saknade uppgift i utbildningsregistret (UREG 2012-01-01) så var 120 067 personer 15 år eller yngre år 2011 och hade således ännu inte avslutat någon utbildning år 2011. Tabell 9. Kulturprogram Antal program Föreläsning Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur Konst/konsthantverk Tvärkulturellt Totalt 2012 Förändring senaste år 2012 2011 2010 Antal deltagare 8 600 4 400 -800 -1 000 700 1 200 -1 000 -200 -2 800 129 200 123 500 17 900 16 600 9 700 15 300 4 800 6 400 17 500 120 600 119 100 18 700 17 600 9 000 14 100 5 800 6 600 20 300 113 000 110 700 17 100 16 500 7 800 14 100 5 500 6 300 23 600 4 259 100 8 108 500 1 317 800 676 600 786 900 1 754 500 92 000 235 600 754 200 56 57 55 54 58 58 61 65 53 44 43 45 46 42 42 39 35 47 197 700 705 400 134 500 26 000 97 900 40 800 7 200 12 300 48 600 9 100 340 900 331 800 314 600 17 985 200 57 43 1 270 400 Föreläsningar och musikprogram ökar Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna – dels som arrangör av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 3 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med 9 100 program. Nära 18 miljoner deltagare fick ta del av 340 900 arrangemang. Andel (%) Kvinnor Män Antal medverkande Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent i antal program och Sång och musik 36 procent är de kulturverksamhetsformer som totalt dominerar. Båda ökar jämfört med närmast föregående år, föreläsningar mest. Sång och musik samlar med 45 procent flest deltagare. Historia, Annan utbildning i religion, Samhällsoch beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik och Husdjurs/hundskötsel är de fem vanligaste föreläsningsämnena. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 25 Diagram 1. Deltagare i kulturprogram per kulturform 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 Litteratur Konst/konsthantverk Film/ foto/bild Tvär kulturellt Verksamhetsredovisning – folkhögskolor Folkbildning och uppdragsutbildning Den folkhögskoleverksamhet som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till benämns i samman ställningen folkbildning. Hit hör den behörighetsgivande Allmänna kursen, med ett dominerande inslag av kärnämnen, och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av ämnesprofil. I långkursverksamheten ingår också Påbyggnadsutbildningar, bedrivna av två folkhögskolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen folkbildningsverksamhet, den försöksverksamhet i friare form som bland annat syftar till att nå grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhögskolekurser. Kulturprogram utgör den utåtriktade kulturprogramsverksamhet folkhögskolorna genomför för allmänheten. En mycket omfattande kulturverksamhet, som inte presenteras i denna redovisning, bedrivs internt i folkhögskolorna av och för studerande. Uppdragsutbildning kan till form och innehåll vara snarlik folkbildningsverksamheten, men finansieras av uppdragsgivare. Utbildningarna delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser 26 Dans Dramatisk framställn. Utställningar Föreläsning Sång/ musik beställda av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar och Studiemotiverande folkhögskolekurs, uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt. Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagarveckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd. Långa kurser ökar sin andel av deltagarveckor Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kursverksamheten och de Korta kurserna för ca 7 procent. Den Allmänna kursen utgjorde 41 procent av folkbildningsverksamheten 2012, Särskilda kurser 51 procent. Antal deltagare i de långa (Allmänna och Särskilda) kurserna förblev mer eller mindre oförändrat mot föregående år. I de Korta kurserna minskade dock antal deltagare med hela 10 procent (se Diagram 2). Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt 27 700 per termin, vilket motsvarar ca 60 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade ca 11 250 deltagare per termin i genomsnitt, fördelat på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Antalet deltagare minskade med 520 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog 16 350 personer, en ökning med ca 580 deltagare. För- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 10. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2012 Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män 2012 2011 2010 Vt 12 Ht 12 Vt 12 Ht 12 Vt 12 Ht 12 394 200 483 200 3 200 880 600 62 000 3 100 5 600 405 300 471 200 3 000 879 500 67 800 3 300 5 600 421 900 476 000 3 100 901 000 70 500 3 600 5 600 11 220 15 690 100 27 010 44 420 7 900 127 610 11 270 17 000 100 28 370 44 290 6 420 109 310 6 650 10 300 60 17 010 25 650 3 980 71 690 6 450 11 120 60 17 630 24 770 3 290 61 500 4 570 5 400 40 10 010 18 770 3 920 55 910 4 820 5 880 40 10 740 19 530 3 140 47 810 951 300 956 200 980 700 206 940 188 390 118 330 107 190 88 610 81 220 6 000 800 32 800 39 000 6 900 900 24 100 25 900 6 900 1 300 28 400 23 300 160 20 870 2 890 170 40 1 030 2 700 80 10 370 1 400 90 20 380 1320 43 300 27 900 23 300 1 830 2 040 710 840 1 070 1150 121 900 85 700 83 200 5 770 5 980 2 790 2 980 2 930 2 960 Totalt exkl kulturprogram 1 067 600 1 036 300 1 058 300 Andel inom folkbildningsanslaget 89% 92% 92% Andel Uppdragsutbildning 11% 8% 8% 85 100 85 060 49 430 48 670 35 630 36 370 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Indiv. gy-program Kurser via LAN/Af Kurser via kommuner Övr uppdragsutbildningar Studiemotiverande folkhögskolekurs Summa uppdragsutbildning 80 10 500 1 490 80 20 660 1 380 Not. Värden avrundade till hundratal för deltagarveckor, tiotal för deltagare. Folkbildning avser verksamhet som finansieras via folkbildningsanslag fördelat av Folkbildningsrådet. Övriga utbildningar kan mycket väl bedrivas med folkbildningens metoder men skiljer sig från de förra i att de finansieras på annat sätt. Uppdragsverksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen inkluderas i Kurser via kommuner. Ett Kulturprogram motsvarar två deltagarveckor. Påbyggnadsutbildningen bedrivs av Mora folkhögskola och Geijerskolan. Diagram 2. Deltagare (terminssnitt) i de största kurstyperna n 2010 n 2011 n 2012 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Allmän kurs Särskilda kurser Korta kurser Not. Deltagarveckorna har minskat i Korta kurser under perioden Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 27 Tabell 11. Utrikes födda i långa kurser höstterminen Allmän kurs Höstterminen Deltagare varav Utrikes födda andel i % Utrikes födda med brister i svenska språket andel i % Totalt 2011 2010 2012 2011 2010 2012 11 270 3 427 30 11 825 3 594 30 12 022 3 620 30 16 998 1 366 8 16 095 1 114 7 15 833 1 039 7 28 268 4 793 17 2 793 25 2 841 24 2 820 23 716 4 595 4 417 3 3 509 12 delningen var 66 procent kvinnor och 34 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med 11 100 (3 procent), och ökade med 12 000 (3 procent) i de Särskilda kurserna. Under 2011 och 2012 genomförde folkhögskolorna 110 procent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag. I de Korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 9 procent. Ca 170 studerande deltog i genomsnitt per termin i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för ca 11 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Regeringens arbetsmarknadspolitiska satsning Studiemotiverande folkhögskolekurs, som initierades 2010, utgör den största kurstypen inom uppdragsutbildningen, med 43 300 deltagarveckor. Nära 3 900 deltog i denna kurs under 2012. Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes 39 000 deltagarveckor – en ökning med 51 procent. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbildningar. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt närmare 2 800 Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt ca 240 000 deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor. 28 Särskilda kurser 2012 Deltagare födda utomlands Utrikes födda deltagare utgjorde 30 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Nära var fjärde deltagare i Allmän kurs var född utomlands med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 8 procent, medan 4 procent var utrikes f ödda med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd p.g.a. svårigheter i svenska språket. Deltagare med funktionsnedsättning Många folkhögskolor har utvecklat verksamhet anpassad till deltagare med specifik funktionsnedsättning. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsättning i den allmänna verksamheten (se Tabell 12). I den Allmänna kursen hade 25 procent av deltagarna någon form av funktionsnedsättning och 6 procent var dyslektiker. Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 11 procent av deltagarna funktionsnedsättning. Med dyslexi inräknat var andelen 13 procent. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 16 procent av deltagarna totalt i de långa kurserna. Därutöver var 3 procent av deltagarna totalt dyslektiker. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna under höstterminen. Antal deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 12. Deltagare med funktionsnedsättning i Långa och Korta kurser Allmän kurs Hösttermin Deltagare – med funktionsnedsättning andel i % – dyslektiker andel i % Funktionsnedsättning totalt andel i % Summa lång kurs Särskilda kurser Korta kurser 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2012 2011 2010 11 270 11 825 12 022 16 998 16 095 15 833 28 268 44 291 48 983 48 362 2 780 25 2 824 24 2 819 23 1 882 11 1 864 12 1 825 12 4 662 16 4 955 11 5 923 12 5 665 12 686 6 728 6 809 7 256 2 331 2 336 2 942 3 23 0 15 0 27 0 3 466 31 3 552 30 3 628 30 2 138 13 2 195 14 2 161 14 5 604 19 4 978 11 5 938 12 5 692 12 Not. Gruppen utlandsfödda med brister i svenska språket räknas inte in i kategorin dyslektiker/språkliga funktionsnedsättningar. Tabell 13. Deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser Allmän kurs Höstterminen Summa lång kurs Särskilda kurser 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 Rörelsehinder Synskada Hörselskada Döv Dövblind Utvecklingsstörning Hjärnskadad i vuxen ålder Psykiskt funktionshinder Medicinskt funktionshinder Aspergers, DAMP m fl Dyslexi 96 30 40 158 12 193 30 962 219 1 040 686 106 33 58 121 20 256 48 1 050 286 846 728 129 18 52 119 22 288 62 1 171 302 656 809 141 43 57 6 0 352 91 555 327 310 256 128 43 77 7 13 353 77 559 324 283 331 134 61 62 7 16 289 38 664 306 248 336 237 73 97 164 12 545 121 1 517 546 1 350 942 Totalt 3 466 3 552 3 628 2 138 2 195 2 161 5 604 Kursinriktning i långa kurser De mest framträdande kursinriktningarna i Allmän kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnesområdet dominerande med 40 procent av deltagar veckorna, eller 22 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inrikt- ningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne har Musik med 2 150 deltagare under höstterminen (se Tabell 14 på nästa sida). Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurser I den Allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 87 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium, Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 29 Tabell 14. Kursinriktningar i långa kurser – höstterminen Deltagarveckor Höstterminen Antal deltagare 2012 2012 2011 2010 Totalt Kvinnor Män Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Musik Bild, form och målarkonst Religion och livsåskådningsfrågor Fritidsledarutbildning Scenisk konst (dans, film och teater) Informationsverksamhet & mediautbildning Friskvård Slöjd och konsthantverk Annan ledarutbildning inkl organisation Språk Övrigt Beteendekunskap, humaniora Övrigt Övrigt Svenska Medicin, hälsa och sjukvård Övrigt Internationella frågor, övrigt Estetiska ämnen Övrigt Samhällsvetenskap Övrigt Samhällsfrågor, allmänt Summa Övriga ämnen (< 4 000 dv) 142 520 33 430 33 540 25 260 18 340 14 900 14 610 12 180 9 810 10 960 8 880 8 500 7 480 7 180 6 110 6 760 4 690 5 890 4 630 4 110 32 070 137 040 38 440 33 520 24 210 18 730 15 260 13 550 12 430 10 870 10 440 8 270 8 140 7 200 7 170 7 020 5 680 5 080 5 060 4 770 4 110 30 910 134 930 43 080 32 180 24 630 20 100 15 580 13 580 12 690 11 010 12 330 8 320 8 150 6 610 6 610 7 140 5 750 5 670 6 500 4 980 3 940 30 690 8 810 2 010 2 150 1 650 1 610 840 830 730 740 760 900 650 600 640 520 480 400 380 510 420 2 740 5 010 1 190 990 1 230 1 000 390 500 420 570 620 590 500 490 410 420 340 280 260 380 300 1 740 3 800 820 1 160 420 610 450 330 310 170 140 310 150 110 230 100 140 120 120 130 120 1000 Totalt 411 850 407 900 414 470 28 370 17 630 10 740 Not. Värden avrundade till tiotal. vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter från föregående år. 79 procent hade kortare utbildning än 2-årigt gymnasium (se Tabell 15). Av de Särskilda kursernas deltagare har 74 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 50 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa saknade 43 procent 2-årig gymnasieutbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Tabell 15. Utbildningsbakgrund i långa kurser, terminssnitt 2012 samt procent av deltagare Kurstyp Deltagare Kvinnor Män Ejgr Mgr Ejgy M2gy M3gy Mhö Totalt Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning 11 247 16 346 101 6 552 10 706 58 4 695 5 640 43 17 5 3 18 5 3 44 9 11 8 7 6 11 56 65 2 18 12 100 100 100 Summa 27 694 17 316 10 378 10 10 23 7 38 12 100 Not. Ejgr Ej grundskolekompetens MgrGrundskolekompetens Ejgy Grundskolekompetens samt påbörjad/avbruten ej fullgjord gymnasieutbildning M2gy Allmän behörighet genom fullgjord 2-årig gymnasieutbildning (det vill säga motsvarande det gamla linjegymnasiet eller motsvarande inom folkhögskola/komvux) M3gy Grundläggande behörighet genom fullgjord 3-årig gymnasieutbildning (eller motsvarande inom folkhögskola/komvux) Mhö Högre utbildning 30 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Tabell 16. Andel deltagare i procent i långa folkhögskolekurser per kurstyp och ålder (höstterminen) –18 18–24 25–29 30–45 46–60 60+ Totalt 2012 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Antal deltagare per åldersgrupp 0 1 0 235 59 46 57 14 457 14 13 6 3 857 19 18 14 5 307 5 11 19 2 395 3 11 4 2 118 100 100 100 28 369 2011 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Antal deltagare per åldersgrupp 0 1 0 169 56 49 70 14 563 15 12 5 3 711 20 18 9 5 180 5 10 12 2 294 4 10 4 2 083 100 100 100 28 000 2010 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Antal deltagare per åldersgrupp 0 1 0 177 55 50 49 14 634 14 13 5 3 651 21 17 23 5 275 6 10 18 2 297 4 9 5 1 933 100 100 100 27 967 Tabell 17. Eftergymnasial yrkesutbildning – deltagarveckor helår och deltagare terminssnitt 2012 Typ av kursinriktning Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män minst två år Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Matematik, naturvetenskap Medicin, hälsa och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Övriga ämnen 31 264 8 668 162 2 847 7 056 8 319 697 800 226 5 73 182 209 18 416 145 2 60 100 188 17 384 81 3 13 82 21 1 Summa 59 013 1 513 928 585 Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Matematik, naturvetenskap Medicin, hälsa och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen 10 129 9 228 400 6 986 11 765 1 153 1 110 2 667 304 240 10 197 325 45 30 70 201 154 7 153 208 29 15 33 103 86 3 44 117 16 15 37 Summa 43 438 1 221 800 421 102 451 2 734 1 728 1 006 kortare än två år Totalt Åldersfördelning Deltagare under 25 år ökar till 59 procent av deltagarna i de Allmänna kurserna, det vill säga med 3 procentenheter från tidigare år. I de Särskilda kurserna utgör deltagare yngre än 25 år 47 procent (se Tabell 16). Yrkesutbildning i folkhögskolan Folkhögskolorna har fått en allt tydligare roll i förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögskolorna genomför yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna (se Tabell 17). Ett mindre antal av dessa genomf örs på den gymnasiala Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 31 nivån, t.ex. Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbildningarna är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Bland de längre yrkesutbildningarna är Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet & mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater) och Beteendekunskap de fem som samlar flest deltagare och deltagarveckor. Av yrkesutbildningar kortare än två år är inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst. På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt 2 700 deltagare per termin. Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram. Uppföljning Folkbildningsrådet ska följa upp studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet i förhållande till statens syften och prioriterade verksamhetsområden för statsbidraget samt utifrån de villkor som Folkbildningsrådet beslutat för att statsbidrag ska utgå till verksamheten. En uppföljning av studieförbundens och folkhögskolornas årsredovisningar har gjorts i syfte att följa upp att årsredovisningarna innehåller det som anges i statsbidragsvillkoren avseende statistik över den samlade verksamheten och ekonomisk redovisning. Uppföljningen visar att samtliga årsredovisningar har en tydlig ekonomisk redovisning. Några folkhögskolor har behövt komplettera den statistiska verksamhetsredovisningen. Folkbildningsrådet har sedan 2010 enligt avtal med SPSM följt upp att folkhögskolornas årsredovisningar innehåller de uppgifter som är villkorade för förstärkningsbidraget. 32 Risk- och väsentlighetsanalys samt utveckling av internkontroll i studieförbund och folkhögskola I november 2011 fastställde Folkbildningsrådets styrelse statsbidragsvillkor för år 2012. I dessa förtydligades att studieförbund och folkhögskolor från och med 2012 skulle pröva former för hur verksamheten kan bedömas utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Redovisning av arbetet görs i årsredovisning 2012. Studieförbund och folkhögskolor ska även fortsättningsvis arbeta med riskoch väsentlighetsanalyser för att förhindra att statsbidraget används på ett felaktigt sätt. Redovisningen av risk- och väsentlighetsanalysarbetet bygger på dokumentation från uppföljningsbesöken som Folkbildningsrådet gjorde 2012 på tio folkhögskolor, tio lokala studieförbundsavdelningar och studieförbundens förbundskanslier. Vidare används som underlag dokumentation från de två arbetskonferenser, för studieförbund och folkhögskolor, som Folkbildningsrådet anordnade våren 2012 där risk- och väsentlighetsanalys och internkontroll behandlades. Många studieförbund och folkhögskolor började strukturerat använda risk- och väsentlighetsanalys 2012 vilket minskar möjligheterna att urskilja tydliga resultat av arbetet redan första året. Studieförbunden och folkhögskolorna använder sig av olika metoder. Hälften av studieförbunden använder sig av SWOT-analyser, inklusive COSOmodellen. Studieförbundens intresseorganisation, Folkbildningsförbundet, har sammanställt ett arbetsdokument om risk- och väsentlighetsanalys i folkbildningsverksamheten, som studieförbunden använder. Studieförbunden gör årligen en särskild granskning av minst 5 procent av sin totala verksamhet. Granskningen innefattar intervjuer med deltagare, cirkelledare och medarbetare, granskning av medlems- och samarbetsorganisationer, Kulturprogram, och deltagarlistor samt sammanställning av avvikelser som sedan återrapporteras till verksamheten. Vidare följer man upp nya medlemsorganisationer och föreningar, liksom verksamhet som varierar mycket under kort tid. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Stöd för egna rimlighetskontroller finns utvecklade i det administrativa system, som merparten av studieförbunden använder. Vid inrapportering till SCB valideras data ytterligare. Avdelningar, som blivit granskade, erbjuds kompetensutveckling av sitt förbund inom områden där brister hittats. Avvikelser återkopplas även via Folkbildningsförbundets nationella etikgrupp med företrädare för studieförbunden. Resultaten från internkontrollen synliggörs på studieförbundens intranät och integreras i ledar-, personal-, samt förtroendemannautbildningar. Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbunden arbetar alltmer proaktivt med egna rimlighets bedömningar inför inrapportering av uppgifter till SCB och Folkbildningsrådet. Detta har lett till att avvikelser i verksamheten upptäcks tidigare. Folkbildningsrådet konstaterar att justeringar av inrapporterad verksamhet inom studieförbuden stadigt minskat mellan åren 2004 och 2012. Folkhögskolorna är alla lokala organisationer som i vissa fall har filialer på annan ort. Folkhögskolornas främsta åtgärder inom internkontrollen finns inom den ekonomiska uppföljningen/ granskningen. Enligt folkhögskolorna används liknande metoder för granskning under styrelsemöten, strategiska planeringar och vid andra former av kvalitetssäkringar. Folkhögskolorna rapporterar kontinuerligt uppgifter om statsbidragsberättigad verksamhet till Folkbildningsrådet, SCB, CSN, SPSM, landsting/ regioner, med flera. Före inrapportering görs en rimlighetsbedömning av uppgifterna som ska redovisas. Registrerade uppgifter valideras redan vid inmatning i det administrativa system som används, och kontrolleras av SCB innan uppgifterna når Folkbildningsrådet. Folkhögskolornas omfattande verksamhetsrapportering utgör ett viktigt underlag i Folkbildningsrådets uppföljning av att statsbidraget används på ett korrekt sätt. Folkbildningsrådet konstaterar att sedan 2011, då statsbidragsvillkoret om folkhögskolornas internkontroll infördes, har folkhögskolorna arbetat mer strukturerat och systematiserat med internkontroll. Särskilda rapporter till regeringen Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012 Rapporten bygger dels på folkhögskolornas och studieförbundens svar på en enkät, dels på Folkbildningsrådets uppföljningsbesök. I rapporten beskrivs hur bidragsmottagarna uppmärksammar statens syften med statsbidraget till folkbildningen, samt systematiken kring och resultaten av studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete. Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2011–2012 Uppgifter om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor har avbrutit utbildningarna samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg har sammanställts och presenterats i rapporten Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan 2011–2012. 47 procent av deltagarna i Allmän kurs – 5 579 av 11 825 erhöll omdömen. Kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2012 Rapporten visar att kommunernas generella stöd till studieförbunden 2011 var 336 miljoner kronor. Till detta kommer riktade bidrag med 12,5 miljoner kronor. 17 kommuner gav 2011 inga bidrag till studieförbunden. År 1992 motsvarade kommunbidraget 55 procent av statens bidrag till studieför bunden. År 2011 var motsvarande andel 20 procent. Landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden inklusive stödet till länsbildningsförbunden 2011 var 275 miljoner kronor. Till detta kommer riktade bidrag med ca 15 miljoner kronor. År 1992 motsvarade landstingsbidraget 27 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2011 var motsvarande andel 17 procent. Landstingens/regionernas bidrag till rörelsefolkhögskolornas verksamhet var 152 miljoner kronor 2011 och bidraget till landstings-/regionfolkhögskolorna var 410 miljoner kronor. Totala stödet till folkhögskolorna inklusive interkommunal ersättning var 650 miljoner kronor. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 33 Uppföljningsbesök Folkbildningsrådet har gjort lokala uppföljningsbesök på tio folkhögskolor, tio lokala studieförbundsenheter och hos samtliga tio centrala studieförbundskanslier. Folkbildningsrådet har vid besöken följt upp arbetet med riskbedömning/riskanalys och hur man tagit fram åtgärder som kan minimera eller eliminera dessa risker. Uppföljningsbesöken vid studieförbunden visar att det finns ett växande engagemang att nå utrikes födda personer som har problem med svenska språket. Besöken visar också att studieförbunden i hög grad satsar på utbildning för cirkelledare och personal. Studieförbunden har börjat arbeta med risk- och väsentlighetsanalys och anser att det hör samman med kvalitetsarbete och internkontroll. Folkbildningsrådet konstaterade vid uppföljningsbesöken att studief örbunden har börjat dokumentera arbetet med risk- och väsentlighetsanalys. Uppföljningsbesöken vid folkhögskolorna visar att samtliga uppfyller grundvillkoren i statsbidragsvillkoren för 2012. Vidare upprättar samtliga folkhögskolor verksamhetsplan och andra styrdokument i enlighet med statsbidragsvillkoren. Egna verksamhetsmål som definieras i linje med statsbidragsvillkoren följs alltid upp. Samtliga folkhögskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Folkhögskolorna har påbörjat ett arbete med risk- och väsentlighetsanalys. Folkbildningsrådet konstaterar att det arbetet behöver struktureras och dokumenteras. De tio folkhögskolor som besöktes vänder sig i stor utsträckning till utrikes födda. De arbetar med integrationsfrågor men det är endast två av skolorna som tydligt definierat begreppet integration och som har tydliga målsättningar för arbetet med integration. Samtliga besökta folkhögskolor har någon form av studerandeinflytande och de studerande uppgav att de hade stora möjligheter att påverka studiernas upplägg och skolgemensamma frågor. Sammantaget visar uppföljningsbesöken att kopplingen till statens syften och prioriterade verksamhetsområden för folkbildningsanslaget 34 märks allt mer i folkhögskolornas och studieförbundens planerings- och uppföljningsarbete. För studieförbunden utgör förankringsarbetet mellan lokal och central nivå en viktig förutsättning för ett fungerande kvalitetsarbete, något som allt mer funnit sina former. Uppföljningar Rapporten Folkhögskolornas ekonomi 2011 visar resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet och för de fyra områdena Folkhögskoleverksamhet, Uppdrags- och projektverksamhet, Konferens- och övrig verksamhet samt Arbetsmarknadsprojekt. Folkhögskolornas totala omsättning uppgick 2011 till 3,7 miljarder kronor. Folkhögskolornas samlade resultat ökade mellan 2010 och 2011 med 7 miljoner kronor – från ett överskott på 25 miljoner kronor till ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är rörelsefolkhögskolorna som ökat sitt överskott mest främst beroende på att resultatet av arbetsmarknadsprojekt/SMF och av konferensoch övrig verksamhet förbättrats. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på ett ökat underskott i folkhögskoleverksamheten. Rapporten Studieförbundens ekonomi 2011 visar resultatet på lokal-, regional-, och förbundsnivå för all verksamhet och för den bidragsberättigade folkbildningsverksamheten. Dessutom redovisas på lokal nivå resultatet av annan verksamhet och lokalavdelningarnas samlade resultat. Studieförbundens totala omsättning uppgick 2011 till 4,8 miljarder kronor. Studieförbundens samlade resultat är betydligt lägre 2011 än 2010, från ett överskott på 47,5 miljoner kronor till ett överskott på 7 miljoner kronor. Försämringen av resultatet är kopplat till folkbildningsverksamheten. Rapporten Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2012 innehåller uppgifter om hur rekryteringen till folkhögskolornas verksamhet utvecklas. Till den Allmänna kursen sökte i medeltal 1,9 perso- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 ner per planerad plats vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Till de Särskilda kurserna sökte 2,4 per planerad plats vilket innebär en liten ökning jämfört med föregående år. 25 procent av skolorna uppger att antalet deltagare som är arbetslösa har ökat vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. En majoritet av folkhögskolorna anger att söktrycket är oförändrat jämfört med föregående år. Rapporten Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår 2012 har sammanställts med uppgifter om lärartäthet i mått av helårstjänster per 100 helårsstuderande och helårstjänster per 1 000 deltagarveckor. I den Allmänna kursen var antalet helårstjänster per 100 helårsstuderande 7,2 (7,5 år 2011). Därutöver finansierades 2,7 helårstjänster per 100 helårsstuderande med förstärkningsbidrag. Sammanlagt användes 2 431 helårtjänster jämfört med 2 361 verksamhetsåret 2011. I den Allmänna kursen användes 1 114 helårstjänster, varav 300 tjänster för förstärkta pedagogiska insatser i verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket. Rapporten Folkhögskolans pedagogiska personal 2012 har sammanställts med uppgifter insamlade av SCB på uppdrag av Folkbildningsrådet. Skolledare, lärare samt studie- och yrkesvägledare med 40 procent tjänsteomfattning eller mer, som var tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda under minst en termin utgjorde underlag för inrapporteringen. I den behörighetsgivande Allmänna kursen har 76 procent lärarexamen fördelat på 29 procent folkhögskollärarexamen och 47 procent annan lärarexamen. En kartläggning av Folkhögskolornas internatverksamhet har påbörjats och avrapporteras i februari 2013. Ett möte för studieförbundens rapporteringsansvariga och två möten med studieförbundens ekonomiansvariga har genomförts. För första gången har de tidigare fysiska kursdagarna för folkhögskolans administrativa personal ersatts av att information och föreläsningar funnits tillgängliga på Folkbildningsrådets webbplats för alla intresserade. Nationell utvärdering Utgångspunkter och förutsättningar Folkbildningsrådets arbete med nationella utvärderingar utformas med utgångspunkt i en femårig strategi för perioden 2010–2014 som utgår från folkbildningspropositionens intentioner. De nationella utvärderingarna inriktas mot att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt som folkbildningsverksamhet inriktas mot statens syften. Även folkbildningens förutsättningar att arbeta mot dessa samhällseffekter belyses. Som stöd i det strategiska arbetet med de nationella utvärderingarna har Folkbildningsrådet inrättat en rådgivande expertgrupp som består av personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna. Ordförande är riksdagsledamot. Pågående och avslutade insatser under 2012 Utvärdering av bidragsmodeller till studieförbund och folkhögskolor 2012 infördes nya fördelningsmodeller för statsbidrag till studieförbunden respektive folkhögskolorna. Båda fördelningsmodellerna utvärderas. Planeringen av utvärderingen startade under 2009. Utvärderingsarbetet påbörjades 2010 och pågår till 2014. I juni 2012 presenterades den första av tre delrapporter inom denna utvärdering. Denna handlade om planeringen och framtagandet av de nya bidragsmodellerna. Vid halvårsskiftet 2013 kommer delrapport 2, som behandlar implementeringen. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 35 Utvärdering av folkhögskolornas relationer till huvudmännen Under 2011 och 2012 genomfördes en nationell utvärdering av folkhögskolornas relationer till sina huvudmän. Den avrapporterades i december 2012. Utvärderingar av studieförbundens kultur program Tre nationella utvärderingar av studieförbundens kulturprogram har startat under 2012. Den första utvärderingen, som behandlar kulturprogrammens betydelse för kommunerna, avrapporteras i juni 2013. Den andra – kulturprogrammens betydelse för deltagarna – kommer i oktober 2013. Den tredje – kulturprogrammens betydelse för de medverkande avslutas 2014. Kartläggning av folkhögskolans lärare En kartläggning av folkhögskolans lärare startade under hösten 2012. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilka folkhögskolans lärare är, vilka kompetenser de har, samt av lärarnas och skolledningarnas syn på lärarnas arbete och kompetensbehov. Centrala villkor för lärarnas arbete ska belysas. Kartläggningen ska även visa på innebörden i lärarprofessionen – dvs. vilka uppgifter som ingår i arbetet. Resultaten av kartläggningen ska analyseras i relation till folkbildningens fyra syften. Den avrapporteras i juni 2013. Kartläggning av studieförbundens cirkel ledare En kartläggning av studieförbundens cirkelledare startade under hösten 2012. Syftet är att ge en bild av vilka cirkelledarna är, vilka kompetenser de har, samt av cirkelledarnas och studieförbundens syn på cirkelledarnas uppdrag. Centrala villkor för cirkelledarnas uppdrag/arbete belyses. Resultaten av kartläggningen analyseras i relation till folkbildningens fyra syften. Den avrapporteras i juni 2013. 36 Planerade och förberedande insatser Studiecirkeldeltagare 2013 Folkbildningsrådet utför med jämna mellanrum undersökningar bland studieförbundens cirkeldel tagare. Fyra stycken har genomförts sedan 1994. Den senaste publicerades 2009. Under 2012 har planeringen av nästa undersökning påbörjats. Denna kommer att genomföras under 2013, bland 2012 års cirkeldeltagare och inriktas mot folkbildningens fyra syften. Metautvärdering 2014 I enlighet med strategin för nationella utvärderingar sammanfattas resultaten av 2010–2014 års utvärderingar i en metautvärdering som genomförs 2014. Denna fungerar samtidigt som underlag för planeringen av nästa utvärderingscykel. Förberedelserna inför metautvärderingen har påbörjats under hösten 2012. Resultatet av Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser Det finns i praktiken inga entydiga och allmänt tillämpade definitioner av vad som skiljer en ”utvärdering” från en ”uppföljning” eller ”kvalitetsarbete”. Därmed finns inte heller en absolut gräns som visar var uppföljning övergår till att bli utvärdering eller vilken skillnaden är mellan utvärdering och kvalitetsarbete. Den praktiska innebörd som ges de tre begreppen varierar mellan verksamheter, sammanhang och organisationer/myndigheter. Den lösning som Folkbildningsrådet valt innebär att de olika verksamheterna knyts samman. Arbetet inom kansliets enheter för verksamhetsuppföljning, bidragsfördelning respektive nationell utvärdering samplaneras i relevanta delar. Samtidigt som verksamhetsuppföljningar och nationella utvärderingar har delvis olika inriktning utformas de så att de kompletterar varandra. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Sammantagna utgör de olika uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna en gedigen faktabas som används i Folkbildningsrådets arbete med att sprida information om, kontrollera och utveckla studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter. Resultat av uppföljningsarbetet Varje år genomförs ett antal olika uppföljningsaktiviteter: • Insamling, analys och avrapportering av statistik rörande studieförbundens och folk högskolornas verksamheter och deltagare. • Insamling, analys och avrapportering av statistik rörande studieförbundens och folk högskolornas ekonomi. • Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete. • Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas försöksoch utvecklingsarbete. • Uppföljning, analys och avrapportering av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. • Uppföljning, analys och avrapportering av studieförbundens och folkhögskolornas internkontroll. • Uppföljningsbesök vid tio folkhögskolor, tio studieförbunds lokala enheter och samtliga tio förbundskanslier. • Insamling, analys och avrapportering av statistik rörande studieomdömen, söktryck, studieavbrott, lärartjänster samt övrig pedagogisk personal inom folkhögskolan. Folkbildningsrådets uppföljningsinsatser innebär att studieförbundens och folkhögskolornas olika verksamheter följs kontinuerligt under året. Varje år initierar Folkbildningsrådet, med utgångspunkt i uppföljningsdata, ett antal egna kontroller av studieförbundens och folkhögskolornas inrapporterade verksamhet. Uppföljningsdata tjänar även som underlag för fördelning av statsbidraget och även för kommun och landstings-/regionbidrag. De statistiska uppgifter som samlas in utgör dessutom ett centralt underlag i den samlade bedömningen av folkbildningens samhällseffekter som Folkbildningsrådet varje år redovisar till regeringen. Uppföljningsdata används av studieförbund och folkhögskolor för planering och utveckling av de lokala verksamheterna. Uppföljningsdata publiceras i skriftliga rapporter som finns tillgängliga på Folkbildningsrådets webbplats. Information om Folkbildningsrådets uppföljningsrapporter sprids till studieförbund och folkhögskolor genom Folkhögskole- och Studieförbundsaktuellt, vid konferenser, seminarier och genom deltagande i medlemsorganisationernas samlingar. För att ytterligare uppmärksamma studieförbund och folkhögskolor på det uppföljningsmaterial som finns, för att skapa intresse och för att på så sätt säkra att studieförbund och folkhögskolor använder sig av materialet, genomförs regelbundet informationsmöten och seminarier riktade till verksamma vid studief örbund och folkhögskolor. För studieförbunden genomförs särskilda träffar med ekonomiansvariga, rapporteringsansvariga och kvalitetsansvariga och för folkhögskolorna med kvalitetsansvariga och rapporteringsansvariga. Resultat av de nationella utvärderingarna I Folkbildningsrådets nationella utvärderingar flyttas fokus från enskilda folkbildningsaktörer och -aktiviteter till folkbildningens mer generella roll och betydelse i samhället. Syftena med statens bidrag till folkbildningen ställs i centrum. De nationella utvärderingarna undersöker om den statsbidragfinansierade folkbildningen bidrar till att demokratin stärks och utvecklas, om den ger människor möjlighet att påverka sin livssituation och skapar samhällsengagemang, om den bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja samhällets bildnings- och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 37 utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Inom den vida ram som statens övergripande syften utgör, inriktas enskilda nationella utvärderingar mot frågor av särskild relevans för folkbildningen. Under 2000-talet har särskild uppmärksamhet ägnats åt användningen av informationsteknik inom folkbildningen, folkbildningens betydelse för lokal utveckling, folkbildningens deltagare samt folkbildningen i ett mångkulturellt perspektiv. Även studieförbundens och folkhögskolornas betydelse som resurs för det civila samhällets organisationer har uppmärksammats. Utvärderingarna bidrar därmed till att det inom studieförbund och folkhögskolor skapas uppmärksamhet och diskussion kring dessa frågor. Utvärderingarna vilar i varierande utsträckning på data från Folkbildningsrådets uppföljningar och påverkar därigenom framför allt delar av den statistiska datainsamlingen. De nationella utvärderingarna tjänar i sin tur som utgångspunkt för den samlade analys av folkbildningens samhällseffekter som Folkbildningsrådet varje år redovisar till regeringen. Varje utvärderingsrapport presenteras vid seminarium för Folkbildningsrådets styrelse – som information och kompetensutveckling, men även som underlag för styrelsens arbete – samt vid konferenser för studieförbund och folkhögskolor och vid interna seminarier för Folkbildningsrådets kansli. Folkbildningsrådet har inget forskningsuppdrag. I utformningen av de nationella utvärderingarna markeras en tydlig åtskillnad mellan utvärdering och forskning. Folkbildningsrådet arbetar dock aktivt för att resultaten från utvärderingarna ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad inom folkbildningsområdet. Företrädare för Folkbildningsrådet ingår i flera forskningsnätverk. Folkbildningsrådet finansierar även vissa forskningsartiklar och forskningsansökningar som bygger på resultaten av de nationella utvärderingarna. 38 Samlad bedömning Bedömning av samhällsbetydelse – bedömning av kvalitet Folkbildningens samhällsbetydelse Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i mycket vid mening. Folkbildningens kvaliteter Folkbildningsrådet ska även varje år särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som görs avseende folkbildningsverksamhetens kvalitet. Kvalitet på samhällsnivå Ett värde – en kvalitet – uppstår i ett sammanhang. Folkbildningens kvaliteter bestäms i relation till de behov, krav och förväntningar som regering och riksdag, deltagare och allmänhet ställer på den, och som sammanfattas översiktligt i statens syften med statsbidraget. Ett första sätt att identifiera kvaliteter i folkbildningen är med andra ord att undersöka om statens syften uppfylls. Då handlar det om en analys av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå. Kvalitet på verksamhetsnivå Mer konkret handlar kvaliteten om de sätt som studieförbund och folkhögskolor väljer att arbeta på – inklusive den interna organisationen – och det innehåll som folkbildningen ges. Studieförbund och folkhögskolor är inte vilka utbildningsanordnare, kulturinstitutioner eller civilsamhällsaktörer som helst. Folkbildningens organisationer, arbetssätt och förhållningssätt ska vara folkbildningsmässiga och utgå från deltagarnas behov och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 intressen. I analogi med statens syften ska de vara demokratiska, (samhälls)engagerande, individstärkande, kompetens- och behörighetsgivande, innehålla kulturaktiviteter och ge utrymme för kulturutövande. Då handlar det om kvaliteter på verksamhetsnivå. Folkbildningens kvalitetsarbete Syftena uppmärksammas i folkbildningens kvalitetsarbete, dvs. folkhögskolor och studieförbund formulerar mål, genomför insatser och utvärderar mål och insatser i relation till statens syften med statsbidraget till folkbildningen. Det visar den uppföljning av folkbildningens kvalitetsarbete som Folkbildningsrådet genomfört under 2012. Folkhögskolorna rapporterar förbättringar i första hand inom verksamhet som bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Studieförbunden ser den tydligaste kvalitetsutvecklingen inom kulturområdet och i verksamheter med anknytning till demokratisyftet. Perspektiv på syftesuppfyllelse och kvalitet Frågan om statens syften uppfylls eller inte kan inte mätas med precision. Dessa syften, och därmed kvaliteten i folkbildningens verksamheter på samhällsnivå, är brett formulerade och handlar om företeelser i samhället – demokrati, samhällsengagemang, deltagande, bildning, etc. – som är svåra att definiera på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. Syftesuppfyllelse kan indikeras, men sällan bevisas i strikt eller generell mening. Folkbildningsrådet har valt att studera folkbildningens konkreta verksamheter i olika perspektiv, och att sätta dessa i relation till statens syften. De båda analysnivåerna hör samman. Kvaliteten i den konkreta verksamheten indikerar och ger förutsättningar för kvalitet – syftesuppfyllelse – på samhällsnivå. Folkbildningsrådet har valt följande perspektiv: • Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin – Folkbildningens olika deltagare – Folkbildningen som mötesplats – Flexibelt lärande – en fråga om demokrati – Folkbildningens lärare och cirkelledare • Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen – Folkbildning i hela landet – Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelse – Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän • Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället – Folkbildning som medborgarbildning – Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare – Folkbildning, validering och NQF/EQF • Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet – Sveriges största kulturarena – Många kulturprogram – Fler musikcirklar – männen dominerar – Kultur, hälsa och folkbildning Perspektiven är härledda ur Folkbildningsförordningen och anknyter till folkbildningens prioriterade verksamhetsområden. Som underlag för analysen har i första hand Folkbildningsrådets nationella utvärderingar och uppföljningar använts, samt den statistik som studieförbund och folkhögskolor rapporterat in under året. Folkbildningsrådets bedömningar sammanfattas i inledningen av varje avsnitt. Därefter presenteras de underlag som legat till grund för respektive bedömning. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 39 Syfte 1: Stärka och utveckla demokratin Ett av de viktigaste skälen till varför staten stödjer folkbildningen är att man vill främja en demokratisk grundsyn och demokratisk utveckling i samhället. Att studieförbund och folkhögskolor fungerar som krafter i demokratins tjänst ses som en av folkbildningens mest grundläggande kvaliteter. Detta arbete förutsätts ske med demokratiska förhållningssätt och arbetsformer, och utföras av demokratiskt organiserade studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningens olika deltagare Folkbildningsrådets bedömning För att kunna bidra till att stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut till olika grupper i samhället. Den heterogena deltagargruppen är en av folkbildningens främsta kännetecken och kvaliteter. Folkbildningen samlar deltagare i olika åldrar. De yngre söker sig framför allt till folkhögskolans långa kurser för att få behörigheter till vidare studier eller jobb, och till studieförbundens estetiska verksamheter för att utveckla sina intressen. Medelåldern bland folkhögskolans deltagare i långa kurser har sjunkit under senare år, framför allt inom Allmän kurs, som därmed blivit mer åldersmässigt homogen. Detta är en trend som folkhögskolan behöver uppmärksamma, eftersom den innebär att förutsättningarna för lärande och undervisning förändras. Flera undersökningar visar att dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter, och att detta är en hälsobefrämjande livsstil. Åtskilliga söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna. De äldres andel har dessutom ökat och många återkommer år efter år. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre 40 är i linje med befolkningsutvecklingen och innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper. Jämfört med andra utbildningsanordnare når folkbildningen många deltagare med funktionsnedsättning. I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 beskriver dessa deltagare tiden vid folkhögskolan som i huvudsak positiv, lärorik och utvecklande. Men efter att de avslutat sina studier har deltagare med funktionsnedsättning svårare att få jobb och de studerar inte vidare i lika stor utsträckning som andra. Folkbildningens insatser kan inte kompensera för de hinder som deltagarna möts av i arbetsmarknad och de formella utbildningssystemen. Folkhögskolan är ett frivilligt utbildningsalternativ, och en egen skolform i det svenska utbildningssystemet, dit människor söker sig av egen kraft och vilja. Den jämförelsevis höga andelen utrikes födda deltagare är ett kvitto på att folkhögskolan uppfattas som ett attraktivt utbildningsalternativ oavsett deltagarnas härkomst. Ungefär en fjärdedel av cirkeldeltagarna deltog i en Studiecirkel för första gången 2012. Andelen män är högre bland de nya, och utbildningsnivån något högre. Studieförbundens nya cirkeldeltagare är jämförelsevis ofta födda i utlandet och bor i städer eller förorter. De nya deltagarna visar inom vilka delar av befolkningen som studieförbunden mötts av ett nytt eller förnyat intresse under året. Deltagarnas ålder Folkbildningens deltagare är en mångfacetterad grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och äldste. Deltagarna var mellan 13 och 95 år gamla. Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till delvis olika åldersgrupper. Folkhögskolornas deltagare är i allmänhet yngre än studieförbundens. Tendensen under senare år är att medelåldern Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 sjunker inom Allmän kurs och höjs inom den Särskilda kursen. Under 2012 var 59 procent av deltagarna i de Allmänna kurserna yngre än 25 år. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med året innan. Inom de Särskilda kurserna var andelen 46 procent, och det är en minskning med 3 procentenheter. Ungefär 8 procent av deltagarna i långa kurser var äldre än 60 år. 7 8 Studieförbundens deltagare är i allmänhet äldre. Gruppen som var yngre än 25 år utgjorde under 2012 22 procent av cirkeldeltagarna och deltagarna i Annan folkbildningsverksamhet sammanräknade, och 16 procent av cirkeldeltagarna. Av cirkeldeltagarna var samtidigt 36 procent av deltagarna pensionärer, dvs. 65 år eller äldre. Det var en nästan dubbelt så stor andel som i befolkningen, där 19 procent var ålderspensionärer. Folkbildningsrådets cirkeldeltagarundersökningar visar att andelen äldre cirkeldeltagare har ökat 7 Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare per kurs. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagarveckor, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika deltagare. Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning) med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang och studietimmar, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika deltagare. I den följande texten redovisas i första hand uppgifter från studieförbundens och folkhögskolornas deltagarrapporter. 8 Enligt Skolverkets statistik var medelåldern bland komvux deltagare (alla nivåer samt gymnasial nivå) 30 år 2011. (Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå. Tabell 6: Elevernas ålder kalenderåren 2006–2011.) över tid, i takt med att antalet pensionärer – med en aktiv livsstil – ökat. Könsfördelning Kvinnorna är fler än männen inom folkbildningen, precis som inom andra former av vuxenutbildning. Under 2012 var drygt 60 procent av studieförbundens och folkhögskolornas deltagare kvinnor. Andelen var något mindre i vissa verksamheter, t.ex. i Allmän kurs. Inom Allmän kurs har kvinnornas andel minskat från 60 procent till 57 procent det senaste året. Sammantagen har dock könsfördelningen inom folkbildningen varit ungefär densamma under de tio senaste åren. Männen är fler i vissa avgränsade delar av verksamheten. Inom ämnet improvisatorisk musik är 90 procent av cirkeldeltagarna i åldersgruppen 13–24 år män, och generellt bland cirkeldeltagarna i åldern 20–24 år utgör männen 51 procent. Sedan 2010 pågår inom folkhögskolan en satsning på s.k. Studiemotiverande folkhögskolekurser. Målgruppen är arbetslösa ungdomar i åldern 16–25 år utan slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I den här gruppen var männen i majoritet under 2012 – 58 procent. Deltagarnas utbildningsnivåer Folkhögskolans deltagare har kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningsgenomsnittet. Under 2012 hade 80 procent av deltagarna i Allmän kurs kortare utbildning än två års gymnasium. Det var en ökning med 3 procentenheter jämfört med året innan. Motsvarande andel inom befolkningen som helhet var 24 procent. Inom de Särskilda kurserna var andelen 19 procent. Ungefär 12 procent av folkhögskolans deltagare i långa kurser, jämfört med 32 procent av befolkningen, hade eftergymnasial utbildning. Eftersom folkhögskolans långa kurser är behörighetsgivande, medan studieförbundens cirklar inte är det, har folkhögskolans deltagare i de långa kurserna dessutom kortare formell utbildning än studieförbundens deltagare. Många av cirkeldeltagarna har relativt lång formell utbildning, även jämfört med befolkningen. En något mindre Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 41 andel cirkeldeltagare än befolkningsgenomsnittet har enbart slutfört grundskola eller motsvarande, medan något fler har studerat vidare efter gymnasiet: 22 procent av cirkeldeltagarna har förgymnasial utbildning, ytterligare 40 procent har gymnasieutbildning och 38 procent har eftergymnasial utbildning. Andelarna cirkeldeltagare med kortast, respektive längst, formella utbildning har ökat sedan början av 1990-talet, och även jämfört med 2011. I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 drar forskarna slutsatsen att förändringarna i utbildningsnivå hänger samman med deltagarnas ålder och därigenom även med utbildningssystemets utbyggnad. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan utrikes födda och svenskfödda cirkeldeltagare är marginella. Deltagarnas etniska bakgrund År 2012 var 15 procent av cirkeldeltagarna utrikes födda, vilket innebär en liten ökning jämfört med året innan. Figur 1: Andel (procent) inrikes födda och utrikes födda deltagare i studieförbundens Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet under 2012, samt i folkhögskolornas långa kurser under höstterminen 2012. Inrikes födda Utrikes födda Totalt Unika deltagare9 Studieförbund, verksamhetsform Studiecirkel 85 15 100 724 494 Annan folkbildningsverksamhet 90 10 100 401 176 Allmän kurs 66 34 100 11 112 Särskild kurs 87 13 100 16 609 Folkhögskola, kurstyp På folkhögskolorna var 34 procent av deltagarna i Allmän kurs födda utanför Sverige. Av dessa studerade drygt 40 procent på grundskolenivå. Bland de svenskfödda deltagarna på Allmän kurs var det 10 procent som läste på grundskolenivå. Inom 9 I värden för folkhögskolan är 576 personer av okänd etnisk bakgrund. 42 Särskild kurs var andelen deltagare födda i utlandet 13 procent.10 11 Invandrade deltagare kan närma sig folkhögskolan med delvis andra behov och förutsättningar än andra. Det visas i rapporten Folkhögskoledeltagarundersökning 2010. Jämförelsevis många har mycket kort utbildningsbakgrund, är gifta eller sammanboende och har barn, och väljer folkhögskolor nära sitt hem. På frågan om varför de väljer att studera vid folkhögskola svarar de oftare än andra att de vill skaffa sig behörighet för att kunna läsa vidare eller för att lättare kunna få jobb.12 Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna betonar starkare att de fått individuellt stöd från lärarna, att de har förbättrat sin studieteknik och har blivit mer engagerade i olika samhällsfrågor. Samtidigt anser de inte, i lika stor utsträckning som andra deltagare, att de har kunnat påverka sina studier. Ungefär 10 procent av dem säger i undersökningen att de blivit negativt särbehandlade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning under sin tid på folkhögskola. Gäststuderande Inom folkhögskolan finns även gäststuderande, dvs. personer som bor i andra länder och som kommer till Sverige för att studera. Hösten 2012 var 2 procent av alla långkursdeltagare gäststuderande, dvs. 587 personer. Av dessa var 30 procent nordiska medborgare, 29 procent EU-medborgare och 41 procent kom från andra länder. Ungefär två 10 Enligt Skolverkets statistik var lite drygt 40 procent av komvux deltagare födda utomlands 2011 (genomsnitt, alla nivåer). På gymnasial nivå var andelen 30 procent och på grundläggande nivå nästan 90 procent. (Komvux – Elever och kursdeltagare – Riksnivå/Tabell 3 A: Elever kalenderåren 2006–2011.) 11 Under 2012 genomfördes 44 796 deltagarveckor sfi vid landets folkhögskolor. Drygt hälften var i form av uppdrags utbildning, resten i egen regi, dvs. vid folkhögskolor som ansökt och fått betygsrätt i sfi. 12 I Folkhögskoledeltagarundersökningen utgörs de utrikes födda deltagarna av deltagare födda utanför Norden. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 tredjedelar av dem studerade på Särskild kurs och en tredjedel på Allmän kurs.13 Deltagare med funktionsnedsättning Framför allt inom folkhögskolan finns många deltagare med funktionsnedsättning. I folkhögskolans Särskilda kurser hade 13 procent någon form av funktionsnedsättning under höstterminen 2012.14 Inom Allmän kurs var andelen 31 procent. Jämfört med 2001 har andelarna ökat tydligt inom både de Allmänna och de Särskilda kurserna, från 22 respektive 8 procent. Andelen deltagare med funktionsnedsättning framstår som hög inom folkhögskolan i jämförelse med andra utbildningsformer.15 I Folkbildningsrådets undersökning av folkhögskolans deltagare 2010 jämförs deltagare med funktionsnedsättning med andra. Det visar sig att deltagarna med funktionsnedsättning i genomsnitt har kortare utbildning än andra när de börjar studera vid folkhögskolan. Studietiden ser också delvis annorlunda ut. De här deltagarna stannar vid folkhögskolan jämförelsevis länge – mer än fyra terminer i genomsnitt – och de deltar inte lika ofta som andra i grupparbeten. De avbryter också sina studier i förtid oftare, något som kan ha att göra med att de inte fått tillräckligt stöd att hantera 13 Asylsökande eller personer som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd kan inte utgöra underlag för statsbidrag. 14 Inkluderar deltagare med dyslexi. 15 I sin Årsredovisning 2011 konstaterar Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kom munala vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre vuxna med funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenutbildning i förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning belyser forskare vid Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM, möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att ta del av utbildning på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55 komvuxenheter (45 procent) som ingick i studien var andelen deltagare med funktionsnedsättning 1–3 procent, vid 11 enheter var andelen 4–6 procent och vid 10 enheter 7–9 procent. Fyra enheter hade en andel på minst 10 procent. Vid fem enheter fanns inga deltagare alls med funktionsnedsättning. Den genomsnittliga andelen var alltså betydligt lägre än inom folkhögskolan. de särskilda villkor som funktionsnedsättningen för med sig. Hälften av dem uppger att de har fått stöd i studierna, 15 procent menar att de skulle ha behövt stöd, övriga anser sig inte behöva något särskilt stöd. De flesta deltagare med funktionsnedsättning som ingick i undersökningen är nöjda. Folkhögskolan har på det stora hela mött deras behov. Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning var under drygt 8 procent, dvs. tydligt lägre än inom folkhögskolan. Andelen har varit nästan konstant under hela 2000-talet. Förstärkningsbidrag och språkschablon Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte under 2012 ungefär 6 procent av statsbidraget till vissa deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Totalt uppgick dessa medel till 262 miljoner kronor – 163 miljoner kronor till folkhögskolorna och 99 miljoner till studieförbunden.16 Det är en satsning som till sin storlek är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer.17 Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa kurserna, 25 procent i Allmän kurs, var under 16 I och med den nya modell för fördelning av statsbidraget som infördes 2012 integrerades en del av studieförbundens andel av förstärkningsbidraget i det s.k. grundbidraget. I detta grunduppdrag ingår att studieförbunden utifrån sitt samlade stöd från staten ska rikta resurserna på ett sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folkbildningsverksamhet. 17 Under 2011 fanns 8 300 deltagare med funktions nedsättning inom högskolan. Det var en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Ungefär 7 700 av dessa fick särskilt pedagogiskt stöd, dvs. pedagogiska insatser i den enskilde studentens studiesituation för att kompensera en funktionsnedsättning, eller riktade pedagogiska insatser som erbjöds studenter i grupp. Mer än hälften av de studenter som fick sådant stöd hade dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Den näst största gruppen, som ökat mest, vad studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. (Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R.) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 43 höstterminen 2012 invandrade och behövde dessutom särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. För detta tilldelades folkhögskolorna en s.k. språkschablon. Deltagarna med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt stöd var något fler.18 I de långa kurserna utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare, och 31 procent av deltagarna i Allmän kurs. Studieförbundens förstärkningsbidrag under 2012, fördelades till 74 procent av deltagarna med funktionsnedsättning och 82 procent av de invandrade deltagarna. Av 2012 års cirkeldeltagare var ungefär en fjärdedel nya för året. Övriga var återkommande, dvs. de hade också tidigare deltagit i en cirkel, någon gång under åren 2009–2011. Störst andel nya deltagare hade Folkuniversitetet (33 procent) och Medborgarskolan (34 procent), lägst andel redovisade Bilda (18 procent), Sensus (19 procent) och NBV (19 procent).19 Figur 2: Studieförbundens nya cirkeldeltagare 2012. Jämförelse med återkommande cirkeldeltagare. Procent. ÅterkomNya cirkeldeltagare mande cirkeldeltagare 21 2012 20 21 23 41 20 38 18 14 41 36 23 38 14 18 Även deltagare med dyslexi är inkluderade. 19 Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade först 2010 så förbundets andel nya deltagare är inte jämförbar med övriga studieförbunds. 20 Med nya cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel 2012, som inte deltagit i Studiecirkel under perioden 2009– 2011, dvs. under den tid då unika deltagares registrerats. Så kallade nya deltagare kan alltså ha deltagit i Studiecirkel före 2009. 21 Med återkommande cirkeldeltagare avses deltagare i Studiecirkel 2012, som även deltagit i Studiecirkel under perioden 2009–2011. 44 Folkbildningen som mötesplats Folkbildningsrådets bedömning Studieförbundens nya deltagare Andel 25 år och yngre Andel 65 år och äldre Andel män Andel med förgymnasial utb. Andel med eftergymnasial utb. Andel utrikes födda Studieförbundens nyrekrytering var proportionellt sett störst i storstäderna, städerna och förortskommunerna. Här återfanns 64 procent av de nya deltagarna, jämfört med 60 procent av de återkommande. De nya cirkeldeltagarna var i genomsnitt yngre än andra, andelen män och andelen utrikes födda var större, och fler av dem har treårigt gymnasium. För att stärka och utveckla demokratin i samhället behöver medborgare med olika erfarenheter mötas, samtala och lära av varandra. Folkbildningen är en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Men att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att personer med olika bakgrund och livsvillkor möts i studiecirklar eller i folkhögskolekurser. Delar av folkbildningsverksamheten är i princip enkönad, respektive etniskt uppdelad. Människor med olika utbildningsbakgrund möts inte heller alltid. Folkbildningen är en mötesplats för föreningsmedlemmar och för deltagare med samma intresse eller olika intressen. Att mycket av folkbildningsverksamheten är idéburen och präglad av dess deltagare är ett starkt kännetecken för folkbildning. En av de mest centrala demokratiska utmaningarna för folkbildningen i dag är att skapa arenor där människor med olika etnisk bakgrund möts under jämbördiga villkor. Den uppdelning som nu sker i delar av verksamheten är inte tillfredsställande. Folkbildning av hög kvalitet kan fungera som en motkraft till segregation och diskriminering som finns på andra ställen i samhället. Folkhögskolornas pedagogik vilar på förmågan att se och tillgodose deltagarnas särskilda behov. Under senare år har allt fler deltagare med större behov av pedagogiskt stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolornas Allmänna Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Figur 3: Folkhögskola och studieförbund med största respektive minsta andel (procent) av specificerade deltagargrupper under 2012. Uppdelat efter verksamhetsform. Folkhögskola Studieförbund Särskild kurs 8522 0 90 0 9624 0 10026 028 10030 032 30 0 100 7223 1 78 0 9525 2 6427 029 5931 033 65 0 100 57 32 50 3 41 8 79 9 19 0 62 24 62 54 26 41 0 82 18 53 6 7 0 63 27 59 38 0 21 20 Störst andel manliga deltagare Minst andel manliga deltagare Störst andel deltagare 65 år eller äldre Minst andel deltagare 65 år eller äldre Störst andel deltagare 25 år eller yngre Minst andel deltagare 25 år eller yngre Störst andel utrikes födda deltagare Minst andel utrikes födda deltagare Störst andel deltagare med funktionsnedsättning Minst andel deltagare med funktionsnedsättning Störst andel med eftergymnasial utbildning Minst andel med eftergymnasial utbildning Störst andel med högst 2-årigt gymnasium Minst andel med högst 2-årigt gymnasium kurser. Folkhögskolan behöver uppmärksamma den förändrade sammansättningen av deltagargruppen inom framför allt Allmän kurs, och arbeta aktivt med att anpassa verksamheten efter de nya behov av stöd och vägledning som deltagarna har. Samtidigt bygger folkhögskolans framgång i hög grad på en gruppdynamik som innebär samspel och lärande bland deltagarna själva, och detta ställer krav på gruppernas sammansättning. Även med dagens starkare betoning på den socialt stödjande rollen behöver folkhögskolorna kunna säkerställa att pedagogik och metodik är folkbildningsmässiga och svarar mot olika deltagargruppers behov. Studiecirklar Annan folkbildningsverksamhet Allmän kurs Var för sig och tillsammans Andelen män, deltagargruppernas ålderssammansättning, andelen utrikes födda deltagare, andelen deltagare med funktionsnedsättning och deltagarnas utbildningsbakgrund varierar stort mellan olika studieförbund och folkhögskolor. Även andra analyser visar att olika grupper inte alltid blandas i den faktiska verksamheten. Kvinnor och män träffas t.ex. inte alltid: • I 27 procent av alla 2012 års studiecirklar uppgick männens andel till 90 procent eller mer, och i 23 procent var andelen kvinnor 90 27 Vid 4 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs invandrade. 28 Vid 25 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Allmän kurs invandrade (44 folkhögskolor 2011). 22 Vid 44 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs män. 29 Vid 104 folkhögskolor var mindre än tio procent av deltagarna i Särskild kurs invandrade. 23 Vid 16 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs män. 30 Vid 26 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs en funktionsnedsättning. 24 Vid 107 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs yngre än 25 år (95 folkhögskolor 2011). 31 Vid 4 folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs en funktionsnedsättning. 25 Vid 65 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs yngre än 25 år. 32 Vid 14 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Allmän kurs (4 folkhögskolor 2011). 26 Vid 30 folkhögskolor var mer än hälften av deltagarna i Allmän kurs invandrade. 33 Vid 28 folkhögskolor fanns inga deltagare med funktionsnedsättning i Särskild kurs (16 folkhögskolor 2011). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 45 procent eller högre. Det betyder att hälften av cirklarna var så gott som enkönade. • Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 22 till 99 procent (en folkhögskola). Vid en majoritet (57 procent) av skolorna var andelen kvinnor i de långa kurserna större än 60 procent. Etniskt och religiöst uppdelad folkbildning Svenskfödda och utrikes födda deltagare möts inte alltid. I 56 procent av alla Studiecirklar under 2012 var alla deltagare födda i Sverige, och i 13 procent av cirklarna var alla invandrade. I ungefär en tredjedel av cirklarna möttes svenskfödda och utrikes födda deltagare. Studieförbunden arbetar med deltagarsamman sättningen i sitt interna mångfaldsarbete. Det framkom vid de uppföljningsbesök vid studieförbundens centrala kanslier och lokala avdelningar som Folkbildningsrådet genomförde 2012.34 Flera arbetar mer aktivt än tidigare med att arrangera verksamheter där svenskfödda och invandrade deltagare möts, och genomför fler riktade insatser för att nå invandrargrupper.35 Ett av studieförbunden markerar samtidigt att mångfaldsarbete också handlar om att skapa arenor där olika etniska minoritetsgrupper kan träffas och utbyta idéer, och om att integrera etniska svenskar i det nutida mångkulturella samhället. Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 0 procent (fem folkhögskolor) till 100 procent 34 Folkbildningsrådet genomför varje år 30 uppföljningsbesök: vid tio folkhögskolor, vid de tio studieförbundens centrala kanslier samt vid tio lokala studieförbundsavdel ningar. Syftet med besöken är främst att följa upp statsbidragsvillkoren. 35 Denna nya inriktning kan även ha ekonomiska skäl, påpekade flera studieförbund under uppföljningsbesöken. Inom verksamhet som bedrivs tillsammans med föreningar och fria grupper är ledarna i regel inte arvoderade. Minskade ledarkostnader totalt kan bidra till att stärka de ekonomiska förutsättningarna inom den öppna verksamheten – som riktas till allmänheten. 46 (en folkhögskola). På 63 av 150 folkhögskolor uppgick andelen till 10 procent eller lägre. 36 37 Även vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök vid tio av folkhögskolorna gavs exempel på arbete med mångfaldsfrågor: deltagargrupperna samlas i gemensamma studiebesök eller andra aktiviteter, hemspråkslärare deltar vid studiebesök, breddad rekrytering till vissa kurser och satsningar på ökad mångfald bland personalen. Under senare år har ett studieförbund och två folkhögskolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge ickemuslimer mer kunskap om islam. Utbildningsbakgrunden skiljer deltagarna åt Deltagarnas utbildningsnivåer varierar mellan olika folkbildningsanordnare. Hösten 2012 fanns t.ex. folkhögskolor där alla deltagare i Allmän kurs hade högst tvåårigt gymnasium, och andra där detta gäller för bara en tredjedel av deltagarna. Det finns också skolor där ingen deltagare i Särskild kurs har gått i gymnasiet så länge som två år, medan samtliga deltagare i de Särskilda kurserna på andra skolor har minst tre gymnasieår bakom sig. Det finns även flera folkhögskolor där mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs har eftergymnasial utbildningsbakgrund. Deltagarnas utbildningsbakgrund skiljer sig mellan olika studieförbund. Inom Folkuniversitetet finns både den största gruppen cirkeldeltagare med eftergymnasial utbildning (62 procent) och den minsta gruppen med kortare utbildning än tvåårigt gymnasium (21 procent). Inom Ibn Rushd är siffrorna nästan omvända – 24 procent med 36 Avser långa kurser. 37 Vid 63 folkhögskolor utgör andelen invandrade deltagare tio procent eller lägre av samtliga deltagare i långa kurser, och vid 9 folkhögskolor utgör invandrade deltagare mer än hälften av deltagarna. Antalet folkhögskolor med jämförelsevis många invandrade deltagare är lägre än 2011. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 eftergymnasial utbildning och 62 procent med kortare utbildning än tvåårigt gymnasium. I 9 procent av alla studiecirklar har minst 90 procent av deltagarna kortare utbildning än tvåårigt gymnasium, och i 23 procent av alla cirklar saknas dessa deltagare nästan helt. I 6 procent av cirklarna har nästan alla deltagare eftergymnasial utbildning, och i 32 procent av cirklarna har högst 10 procent av deltagarna eftergymnasial utbildning. Deltagare med de allra kortaste respektive allra längsta utbildningarna blandas alltså i ungefär 30 procent av cirklarna. Förändrad deltagarsammansättning inom folkhögskolans Allmänna kurs I Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 betonar deltagarna att de heterogena studiegrupperna och det gemensamma lärandet i gruppen hör till folkhögskolans största kvaliteter. Lärande och undervisning bygger på mötet mellan deltagare med olika perspektiv och erfarenheter. Statstiken visar att framför allt de Allmänna kursernas deltagargrupper har förändrats under 2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre – framför allt har andelen yngre män ökat – deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler av deltagarna är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Detta är trender som känns igen även inom komvux och högskolan. 38 39 Även andelen deltagare som har tvåår38 Även inom komvux har den genomsnittliga åldern sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 33 år. Tio år senare, kalenderåret 2011, var den 30 år. Medianåldern hade under perioden sjunkit från 30 till 27 år (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå). Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat även inom komvux. Kalenderåret 2006 var 36 procent av totala antalet elever födda utomlands, jämfört med 40 procent kalenderåret 2011. Totalt har antalet elever vid komvux minskat under perioden, vilket inneburit att även antalet deltagare med utländsk bakgrund har minskat något – från 85 529 till 79 465 elever kalenderåret 2010 (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux–Elever och kursdeltagare–Riksnivå). 39 Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som igt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit kraftigt, medan gruppen deltagare med längre gymnasieutbildning har minskat i motsvarande grad. Förändringarna inom Allmän kurs diskuterades vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2011. Vid flera besök poängterade lärare och skolledning att skillnaderna mellan de studerande riskerar att bli alltför stora och svårhanterliga. Deltagarnas kunskaper varierar så mycket, och de har så olika motivation och överhuvudtaget olika förutsättningar att studera, att lärarna får svårt att tillgodose allas behov. Den gruppdynamik som är folkbildningens signum kan bli svår att få till stånd. Antagning och urval påverkar gruppernas sammansättning Folkbildningsrådet genomförde i december 2011 och januari 2012 fokusgruppsintervjuer som handlade om urval och antagning till Allmän kurs. Nio folkhögskolor medverkade. Det finns inga nationella bestämmelser för hur antagning och urval till folkhögskolans Allmänna kurs ska gå till, och inte heller några generella antagningskrav. Folkhögskolorna väljer själva principer och arbetssätt. Dessa dokumenteras på många håll, men inte överallt. Intervjuerna visade att principerna för antagning inte heller alltid följs. Intervjuresultaten bekräftas i arbetet med Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). I redovisningen av vilka kriterier som används vid urval och antagning anger flera folkhögskolor inga objektiva kriterier, och många anger kriterier som enbart bygger på subjektiva bedömningar. De fortsatt även vid antagningen läsåret 2010/11. Då var 60 procent av nybörjarna 21 år eller yngre. Det var en ökning med tio procent jämfört med tio år tidigare. Andelen nybörjare som är 30 år eller äldre har sjunkit från 22 procent till 13 procent mellan läsåren 2000/01 och 2010/11. Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund (utrikes född eller född i Sverige med utrikes födda föräldrar) har ökat över tid, från drygt 8 000 läsåret 2000/01 till nästan 13 500 läsåret 2010/11, dvs. från 14 till 18 procent av alla nybörjare. (Högskoleverket, 2012a). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 47 skolor som anger objektiva kriterier använder sig nästan uteslutande av kriterier som sammanfaller med diskrimineringsgrunder, t.ex. ålder, kön och etniskt ursprung. Vid de flesta folkhögskolor som medverkade i Folkbildningsrådets fokusintervjuer antas i första hand sökande med ”störst utbildningsbehov”. Hur dessa behov definieras varierar. Samtidigt beskrivs gruppsammansättningen som viktig. Grupperna ska vara heterogena, men kan t.ex. inte innehålla alltför många deltagare med (mycket) stort behov av stöd. Vid flera folkhögskolor får de sökande lämna referenser. ett samband mellan användning av digitala tjänster och framför allt befolkningens ålder, men även etnisk bakgrund, inkomst och utbildning. Folkbildningen kan öka den digitala delaktigheten hos deltagarna genom att utnyttja och erbjuda flexibelt lärande i fler delar av folkbildningsverksamheten. För att detta ska åstadkommas behöver studieförbundens och folkhögskolornas ledningar prioritera arbetet med flexibelt lärande. Särskilda insatser för flexibelt lärande Flexibelt lärande – en fråga om demokrati Folkbildningsrådets bedömning Flexibelt lärande och flexibla lärformer handlar om att så långt som möjligt anpassa studiesituationen efter den studerandes förutsättningar. Den som studerar söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra deltagare, cirkelledare och lärare. Distansformen erbjuder en variant av flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så. Flexibelt lärande handlar inte bara om pedagogik och metodik. Det är numera i hög grad en demokratifråga och en social fråga. Flexibelt lärande inom folkbildningen ska bidra till att alla folkbildningens syften uppfylls. Ett prioriterat område bör vara att stärka deltagarnas baskunskaper, förmågor och kompetenser att nyttja digitala medier och delta i digital kommunikation. När allt mer samhällsinformation och samhällstjänster erbjuds digitalt kommer individens kunskap och tillgång till digitala medier att bestämma var och ens möjligheter att påverka sin livssituation och engagera sig i samhällsfrågor och samhällsutveckling. Flexibelt lärande ska också bidra till att öka folkbildningens tillgänglighet i olika delar av landet, och för olika deltagargrupper.40 Det finns 40 Ett av grundvillkoren i fördelningen av statsbidrag till folkhögskolorna 2012 handlade om distanskurser: Folkhög- 48 Regeringen har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att, inom ramen för Folkbildningsnätet och tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser när det gäller flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Åren 2009 till 2012 har Folkbildningsrådet därför avsatt ca 8,5 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt lärande. Ca hälften av anslaget har använts till fortbildning, kunskapsbildning och stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra halvan har satsats på utvecklingsprojekt.41 Flexibelt lärande – varför, för vem och hur gör man? I rapporten Flexibelt lärande folkbildning – varför, för vem och hur gör man? presenteras en utvärdering av de 120 utvecklingsprojekt som tilldelades medel under perioden 2009–2011. Utvärderingen visar att ledningens inställning och orgaskolorna ska erbjuda olika lärformer för att nå studerande med olika behov och öka tillgängligheten. Förutom den undervisning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Detta villkor fasades in under 2012 och gäller fullt ut från och med 2013. 41 Under 2013 låter Folkbildningsrådet genomföra en utvärdering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande inom ramen för de utvecklingsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat sedan 2009, samt Folkbildningsnätet och Digidel. Syftet är ta fram underlag för beslut om hur Folkbildningsrådets framtida insatser inom området flexibelt lärande ska utformas för att utgöra effektiva stöd för utveckling. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 nisationens IT-mognad är avgörande framgångsfaktorer. Både studieförbund och folkhögskolor beskriver hur efterfrågan på flexibla lösningar i undervisningen har ökat under projektperioden. Folkbildningsnätet samlar digitala lärresurser Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner Landsting har gett Folkbildningsrådet i uppdrag att administrera Folkbildningsnätet. Folkbildningsnätet är öppet för alla verksamma inom folkbildningen – anställda, deltagare och förtroendevalda. På Folkbildningsnätet samlas digitala lärresurser som kan fungera som stöd i flexibelt lärande.42 Folkbildningen deltar i Digidel Digidel är ett nationellt nätverk som har bildats för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor i befolkningen. Deltagarna i nätverket representerar länsbiblioteken, folkbildningen, övriga ideella organisationer och stiftelser, näringslivet, statliga myndigheter samt landets kommuner och landsting. Ett viktigt syfte med Digidel är att fånga upp och sprida erfarenheter och resultat av olika aktörers insatser. Målet för 2013 är att ytterligare 500 000 personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga. Folkbildning på distans Under 2012 erbjöds distansstudier vid 99 folkhögskolor, en ökning med tio folkhögskolor jämfört med året innan. I de Särskilda kurserna studerade ungefär 25 procent av deltagarna på distans, och inom Allmän kurs 6 procent.43 Figur 4: Antal och andel studerande på distans inom folkhögskolan höstterminen 2012. Antal studerande på distans Andel studerande på distans (%) Folkhögskolan Allmän kurs Särskilda kurser 711 4 060 6 24 Totalt 4 771 17 Alla studieförbund erbjuder distanscirklar. Under 2012 deltog drygt 5 400 cirkeldeltagare på distans. Antalet har ökat under åtminstone de två senaste åren, men distansdeltagarna utgör fortfarande en mycket liten andel av alla cirkeldeltagare. Folkbildningens lärare och cirkelledare Folkbildningsrådets bedömning Folkhögskolan är en del av det svenska utbildningssystemet. I den betydelsen kan kvaliteten i folkhögskolornas verksamheter uppskattas med liknande mått som används för att bedöma det formella skolväsendet. Vanliga sådana mått handlar om lärarresursens storlek/lärartäthet, samt om lärarnas kvalifikationer och kompetens, dvs. deras pedagogiska utbildning och erfarenheter i relation till de krav som deltagare och undervisningsuppdrag ställer.44 Folkbildningen är en fri och frivillig bildnings- och utbildningsform. Det innebär bl.a. att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska kompetenser som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Andelen lärare med lärarutbildning är ungefär lika hög inom folkhögskolan som inom komvux och gymnasieskolan, och tydligt högre än inom gymnasie- 42 Mål för Folkbildningsnätet är: • att erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande • att stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärandet inom folkbildningen • att erbjuda mötesplatser för folkbildningen • att erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer. Hösten 2011 utgjorde de som enbart studerade på distans nästan en femtedel av alla högskolestuderande. (Högskoleverket, 2012a). 43 Inom högskolan har antalet distansstuderande fyrfaldigats under den senast tioårsperioden. Höstterminen 2011 studerade 86 400 personer på distans, varav 67 500 enbart på distans och 18 900 kombinerade distans- och c ampusstudier. 44 I exempelvis Högskoleverkets/UK-ämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 ingår lärarkompetens och lärartillgång som centrala indikatorer på de olika utbildningsprogrammens kvalitet. (Högskoleverket, 2012b) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 49 friskolan. Folkhögskollärarutbildningen tillgodoser de särskilda behov som skolformen och statens syften med folkbildningsstödet ställer. Inom folkhögskolan ska lärarna ofta tillsammans med ledningen kunna hantera de särskilda villkor som gäller för antagning, bedömning och kursutveckling. Formell utbildning och fackkunskaper är viktiga men inte tillräckliga när det gäller att vägleda och motivera studerande till fortsatta studier eller till arbete. Folkhögskolans betydelse som arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt stöd, är stor och med detta följer att lärarnas uppgift att arbeta motiverande och med vägledning ökar. Dessa kompetenser är viktiga att beakta i Utbildningsdepartementets översyn av folkhögskollärarprogrammet som genomförs under 2013. Cirkelledarnas kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplad till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Många ledare har särskilda kompetenser från sitt engagemang i organisationslivet. En särskild förmåga hos cirkelledarna är att vara väl förtrogna med folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund. Ett statsbidragsvillkor är att alla cirkelledare ska erbjudas introduktionsbildning. Studieförbunden har kommit överens om minimikrav för vad en sådan utbildning bör innehålla, Steg G. I dessa krav framhålls de värdegrunder som ska genomsyra arbetet i studiecirkeln. Andelen cirkelledare som utbildats eller validerats i enlighet med Steg G var under 2011 ca 45 procent. Arbetet med cirkelledarnas introduktionsutbildning bör även fortsättningsvis vara ett prioriterat område i studieförbundens kvalitetsarbete. Representativitet Av demokratihänsyn behöver de anställda vid folkhögskolorna representera den folkbildning som de företräder. Könsfördelning, åldersför- 50 delning, lärarnas etniska bakgrund och andelen lärare med funktionsnedsättning bör i någon mån spegla deltagargrupperna. Av folkhögskolans pedagogiska personal var de flesta rektorerna män (62 procent) och de flesta studie- och yrkesvägledarna kvinnor (80 procent) under 2012. Könsfördelningen var relativt jämn bland lärarna och de biträdande skolledarna. 12 procent av den pedagogiska personalen hade utländsk bakgrund.45 Pensionsavgångar och övrig omsättning av rektorer har varit hög under 2012. Drygt 20 folkhögskolor bytte rektor. Medianåldern för rektorer har sjunkit från 56 till 52 år mellan 2009 och 2012. Under samma period har lärarnas medianålder sjunkit från 51 till 47 år. Av 2012 års cirkelledare var 54 procent kvinnor och 46 procent män.46 Drygt 80 procent av dem var infödda svenskar. Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2012 vid studieförbundens centrala kanslier beskrev fyra av studieförbunden sig som etniskt homogena. Det interna mångfaldsarbetet inriktas inom de flesta studieförbunden bl.a. mot att förändra den etniska sammansättningen i personalgrupperna och i styrelserna. Cirkelledarnas kvalifikationer och kompetens Drygt 40 procent av cirkelledarna hade under 2012 eftergymnasial utbildning. Det är en högre andel än i befolkningen i genomsnitt (32 procent) och även något högre än bland cirkeldeltagarna (38 procent). Formell utbildning och ämneskunskaper är för det mesta inte avgörande för en cirkelledare. I annonserade studiecirklar förutsätts att cirkelledaren kan mycket om sitt ämne, men i andra typer av cirklar, t.ex. kamratcirklar, är inte ämneskunskaperna avgörande. Där ställs det gemen- 45 Av den insamlade statistiken framgår inte om den pedagogiska personalen själva är utrikes födda, eller om de har föräldrar som invandrat till Sverige. 46 Folkbildningsrådets statistik omfattar folkhögskolelärarnas kön, ålder och utbildningsbakgrund, samt cirkelledarnas kön och utbildningsbakgrund. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Det s.k. Steg G infördes 2009 av studieförbunden själva som en del av deras kvalitetsarbete. Steg G innehåller minimikrav, som studieförbunden kommit överens om, som anger vad som ska ingå i en grundutbildning. 49 Av Folkbildningsrådets rapport Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012 framgår att ungefär 45 procent av cirkelledarna var utbildade eller validerade i Steg G under 2011. Det var 5 procentenheter fler än 2010. Några krav på ytterligare formell pedagogisk utbildning ställs i allmänhet inte, även om de flesta studieförbunden erbjuder sina cirkelledare fortbildnings- och påbyggnadskurser. Figur 5: Cirkelledarnas utbildningsnivå 2012. 30 25 20 15 10 5 0 Förgymn. utb. Gymn. utb. <3år Gymn. utb. >3år Eftergymn. utb. <3år Eftergymn. utb. >3år samma sökandet efter kunskap mer i centrum.47 Det framgår av kartläggningen av cirkelledarna. Viktiga generella kompetenser är då, enligt kartläggningen, att ledaren förstår och arbetar efter ”folkbildningstanken”, är engagerad och socialt kompetent. I kriterierna för statsbidrag sägs att alla cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och få introduktionsutbildning. Den kartläggning av studieförbundens cirkelledare som Folkbildningsrådet genomför under 2012 och 2013 visar att detta också sker. Efter att de godkänts får cirkelledarna en grundläggande introduktionsutbildning, som oftast äger rum under ett veckoslut eller några kvällar. De större studieförbunden ordnar grundutbildningar en eller ett par gånger per termin, medan de mindre som har färre cirkelledare att utbilda genomför utbildningarna mer sällan.48 47 Studieförbundens studiecirklar kan delas in i tre grupper: kamratgrupp, cirkel i samarbete med studieförbundens medlems- eller samverkansorganisationer, och öppen/annonserad cirkel. 48 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Denna avrapporteras i augusti 2013. Folkhögskolans lärare – högskoleutbildade och mentorer Lärartätheten inom folkhögskolan är jämförelsevis hög. Under kalenderåret 2012 var antalet helårs lärartjänster per 100 helårsstuderande 10.0 inom Allmän kurs och 8,3 i övriga kurstyper sammanräknade. I dessa uppgifter ingår även lärartjänster som finansieras med förstärkningsbidrag eller språkschablon. Inom komvux var motsvarande siffra 4.6, i gymnasiekolor med kommunal huvudman 8,5 och i gymnasiefriskolor 6,9.50 Mer än 60 procent av de drygt 3 000 personer som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans pedagogiska personal under 2012 hade 49 Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning men den ska, enligt Steg G, minst innehålla: • Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande till statens syften. • Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskapsoch demokratiutveckling. • Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemensamma processen. • Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga studier. • Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp av likar och en lärarroll med både nödvändiga och önskvärda kunskaper i ett ämne. 50 Folkbildningsrådet, 2013d. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 51 lärarexamen.51 I Allmän kurs var andelen lärarutbildade 76 procent, varav 29 procent hade folkhögskollärarexamen och 47 procent annan lärarexamen. 52 Ungefär en tiondel hade annan utbildning med anknytning till tjänsten, i första hand i kärnämnen som svenska, engelska och matematik. I de Särskilda kurserna var andelen något lägre. Här hade 59 procent av den undervisande personalen lärarexamen. I de Särskilda kurserna förutsätts ofta att lärarna har professionell yrkeserfarenhet som konstutövare, etc. Dessa krav visar sig i lärarnas utbildningsbakgrund. Ungefär 20 procent av dem hade annan högskoleutbildning, oftast med estetisk inriktning och då vanligtvis mot musik. Även andra pedagogiska utbildningar än lärarutbildningar förekom, samt akademiska examina i kärnämnen. Folkbildningsrådet har under 2012 låtit genomföra en intervjuundersökning bland ett urval rektorer.53 I intervjuerna betonar rektorerna att de arbetsuppgifter som vilar på en lärare inom folkhögskolan handlar om mycket mer än traditionell undervisning och att kompetensen därför behöver omfatta mer än fackkunskaper. Den jämlika kontakten mellan lärare och deltagare har länge räknats som ett av folkhögskolans signum, liksom lärarnas engagemang i deltagarna, deras studier och utveckling. I och med de förändringar som folkhögskolan nu upplever, med allt yngre och 51 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt högre än de som rapporterats till SCB. Utöver de lärare som rapporterats till registret räknas även rektorer, biträdande rektorer och studie- och yrkesvägledare till folkhögskolans pedagogiska personal. Totalt upptas 3 044 personer i registret under 2012. 52 Läsåret 2011/12 hade t.ex. 76 procent av lärarna inom den kommunala vuxenutbildningen en pedagogisk högskoleexamen. Inom gymnasieskolan var andelen 77 procent och inom gymnasiefriskolorna 63 procent. (Folkbildningsrådet, 2013b) 53 Under 2012 och 2013 genomför Folkbildningsrådet en kartläggning av folkhögskolans lärare. I denna kartläggning ingår intervjuerna med rektorerna som en av fyra delstudier. Kartläggningen avrapporteras i augusti 2013. 52 inte alltid motiverade deltagare, blir lärarnas engagemang ännu mer avgörande. Att vara lyhörd och flexibel, kunna motivera och vägleda, beskrivs som centrala lärarkompetenser. Syfte 2: Göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Studieförbund och folkhögskolor ska fungera som kanaler både för enskilda medborgares samhällsengagemang, och för organisationers idéburna arbete. Som en del av sitt uppdrag verkar folkbildningen även i andra länder. Detta andra syfte förutsätter att folkbildningen når ut brett, till många. Det ställer krav på att folkbildningens metoder och arbetssätt utvecklas. Nya medier och digital teknik är utmaningar som studieförbund och folkhögskolor, liksom andra organisationer i samhället, behöver ta sig an. Folkbildning i hela landet Folkbildningsrådets bedömning För att fånga upp människors engagemang och erbjuda påverkansmöjligheter behöver folkbildningen vara tillgänglig i hela landet. Folkbildningen är rikstäckande. Den finns i samtliga landets kommuner, dessutom starkast representerad i de kommuner där de största behoven av bildning, utbildningsmöjligheter och folklig kultur finns, dvs. i kommuner med svaga socioekonomiska strukturer. Geografiska förskjutningar pågår. En urbaniseringstrend kan urskiljas inom folkhögskolan, som kan ses som ett tecken på anpassning till nya, lokala behov. Att folkhögskolan på det Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 här sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare har är positivt. Antalet folkhögskolor och folkhögskolefilialer ökar i de mest befolkningstäta länen. Urbaniseringen innebär en möjlighet för fler att kunna studera på folkhögskola när kursutbudet ökar i befolkningstäta områden. Internatfolkhögskolorna som vanligtvis finns utanför städerna har en särskilt viktig uppgift att fylla för deltagare med funktionsnedsättning eller med särskilda behov av anpassat boende. Antalet folkhögskolor med internat minskar och även om det ofta är jämförelsevis resursstarka elever som bor på internaten så spelar internaten en viktig socialpedagogisk roll. Många riksrekryterande kurser finns på internatfolkhögskolor. När antalet internatfolkhögskolor blir färre kan bristen på bostäder för studerande på sikt innebära svårigheter att erbjuda riksrekryterande kurser. Det innebär i så fall också att mångfalden i deltagargrupperna riskerar att minska när alltfler deltagare kommer från närområdet. Inom studieförbunden har antalet avdelningar minskat betydligt under senare år, vilket innebär att den demokratiska organisationen krymper då antalet förtroendevalda blir färre. Ett villkor för statsbidrag är att studieförbundet utformar sin verksamhet så att den är tillgänglig över hela landet. Ökad tillgänglighet kan åstadkommas på flera sätt, genom ökad flexibilitet i lärformerna, genom ökad lokal närvaro, samarbete med medlems- och samverkande organisationer, m.m. Antalet kommuner där endast ett fåtal studieförbund bedriver verksamhet har ökat under den senaste tioårsperioden även om två nya studieförbund tillkommit under samma period. Den digitala utvecklingen har inte kunnat kompensera den minskande lokala närvaron. Folkbildningsutbudet på mindre orter riskerar att tunnas ut. En stor och idéburen del av utbildnings väsendet Under 2012 hade folkhögskolorna sammanlagt ungefär 28 000 deltagare i de långa kurserna, drygt 100 000 deltagare i korta kurser inklusive öppen folkbildning och ungefär 240 000 deltagare i kulturprogram.54 Samtidigt hade studieförbunden nästan 1 050 000 deltagare i Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet och deras Kulturprogram samlade nästan 18 miljoner deltagare.55 Sett i ett treårsperspektiv har antalet deltagare minskat inom folkhögskolans Allmänna kurs, och ökat inom den Särskilda. Studieförbunden har 5 procent färre cirkeldeltagare och 2 procent färre deltagare i Annan folkbildningsverksamhet jämfört med tre år tidigare. Däremot har antalet deltagare i kulturprogram ökat, med 9 procent. Figur 6: Deltagare i folkbildning 2010–2012. 2012 2011 2010 Allmän kurs (ht) 11 100 11 600 11 900 Särskilda kurser (ht) 16 600 15 800 15 600 Folkhögskola Korta kurser, inkl öppen folkbildning 103 000 115 600 113 500 Kulturprogram 236 900 239 200 229 600 Studiecirkel 663 691 683 173 701 044 Annan folkbildningsverksamhet 380 474 391 642 388 388 Kulturprogram (grupprapporterade deltagare) 17 985 100 17 248 700 16 466 200 Studieförbund I en kartläggning som Folkbildningsrådet lät genomföra under 2011 framgår att kommuner med jämförelsevis hög andel deltagande i studieför54 Öppen folkbildning kallas de delar av folkhögskolornas verksamhet som är öppen för allmänheten, alltså inte bara för folkhögskolans deltagare. 55 Som en jämförelse fanns, enligt SCB, drygt 385 700 elever i gymnasieskolan och drygt 886 000 elever i grundskolan under läsåret 2010/11. Under kalenderåret 2010 fanns 193 300 elever inom komvux, samtliga nivåer. Läsåret 2009/2010 fanns drygt 434 000 registrerade studenter på högskolans grundnivå och avancerad nivå. (SCB, 2012). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 53 bundsverksamhet kännetecknas av högt nyföretagande, höga ohälsotal, låg sysselsättningsgrad, lågt valdeltagande, hög brottsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga medianinkomster. Sambanden är svagare men ser ungefär likadana ut för folkhögskolorna. De siffror som redovisas i rapporten kan inte tolkas som orsakssamband. Ur materialet går inte att säga att folkbildning bidrar till eller motverkar vissa ekonomiska eller socioekonomiska strukturer. 56 Nya studieförbund och folkhögskolor under senare år Under perioden 1991–2011 har 23 nya folkhögskolor etablerats. Av dessa tillkom 19 på 1990-talet, i samband med att nya studieplatser tillfördes folkhögskolan, och fyra på 2000-talet. Det betyder att 15 procent av de folkhögskolor som är verksamma i dag har startat under den senaste dryga 20-årsperioden.57 Samma period har två nya studieförbund etablerats, Ibn Rushd (2008) och Kulturens Bildningsverksamhet (2010). Två studieförbund har gått samman med andra – KFUK/M (ingår i Sensus sedan 2002) och TBV (ingår i Sensus sedan 2004), och ett tredje (SISU) erhåller statsbidrag i annan ordning sedan 2007.58 56 Resultaten redovisades i rapporten Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner. Spridning och relation till socioekonomiska strukturer. 57 Övriga strukturförändringar som ägt rum är t.ex. att åtta folkhögskolor har fått helt ny huvudman och 19 har gjort delvisa förändringar i huvudmannaskapet. 58 Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen fungerar som utgångspunkt både i fördelningen av statliga medel till studieförbund och folkhögskolor och i den prövning av nya statsbidragsmottagare som Folkbildningsrådets styrelse gör. Grundläggande vid prövningen av nya statsbidragsmottagare är också de statsbidragsvillkor som fastställs av styrelsen varje år. Utöver detta prövas också om verksamheten kan tillgodose nya bildnings- och utbildningsbehov, innebär en pedagogisk förnyelse av folkbildningen, eller om ansökan kommer från nya rörelser eller från organisationer som saknar egen tillgång till folkhögskola. I den slutliga bedömningen spelar det ekonomiska utrymmet också stor roll. 54 Studieförbundens lokala närvaro förändras Studieförbunden erbjuder olika typer av verksamhet i samtliga landets kommuner. Av deltagarna finns 58 procent i städer eller förorter. Vissa förändringar har ägt rum när det gäller den geografiska utbredningen. Mellan 1997 och 2013 minskade studieförbundens antal lokalavdelningar från sammanlagt 642 till 180.59 I allt fler kommuner erbjuder allt färre studieförbund studiecirklar. Under de senaste tio åren har antalet kommuner som har sju eller fler studieförbund representerade med studiecirklar minskat, medan antalet som har sex studieförbund eller färre har ökat. Figur 7: Antal studieförbund verksamma med studiecirklar i antal kommuner, 2002 till 2012. Antal studieförbund i kommunen 2002 2004 200660 200861 201062 2012 8+ 147 122 118 106 130 130 7 75 93 90 86 79 69 6 48 50 61 61 49 53 5 12 18 15 25 25 25 4 5 5 5 11 5 12 3 1 1 1 2 1 Inget 2 1 1 290 290 290 290 290 290 Studiecirklar genomfördes dock i samtliga kommuner 2012. ABF arrangerade cirklar i alla 290 kommunerna, Studieförbundet Vuxenskolan i 289 kommuner och Studiefrämjandet i 283. Ibn Rushd 59 Uppgiften avser den 1 januari 2013. I siffran 180 ingår även de lokala enheter som i fem av studieförbunden kallas distrikt, regioner eller stiftelser. Vid sidan av de lokala avdelningarna två av studieförbunden ABF och Studie främjandet en treledsorganisation med regionala distrikt/ regioner. Sammantaget finns inom dessa studieförbund 34 distrikt/regioner. 60 Studieförbundet SISU erhåller sedan 2007 statsbidrag i annan ordning. 61 Studieförbundet Ibn Rushd startade 2008. 62 Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet startade 1 juli 2010. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 och Kulturens Bildningsverksamhet hade cirkelverksamhet i 51, respektive 74, kommuner. Urbaniseringstrend inom folkhögskolan De 150 folkhögskolorna erbjuder långa folkhögskolekurser i 135 av landets kommuner hösten 2012. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend. Av de 23 nya folkhögskolor som startats under den senaste dryga 20-årsperioden har 13 etablerats i någon av landets större städer.63 Denna utveckling förstärks av att åtta av de befintliga folkhögskolorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad, och jämförelsevis många folkhögskolor har etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under 2012 fanns 46 procent av folkhögskolornas deltagare långa kurser i storstäder, förortskommuner eller större städer – 50 procent av deltagarna i Allmän kurs och 43 procent av deltagarna i Särskild kurs. Det är också i storstadsregionerna som flest folkhögskolor erbjuder långa kurser: 24 folkhögskolor i Stockholm, 13 i Göteborg och 8 i Malmö. I 122 kommuner finns bara en (1) folkhögskola representerad med långa kurser. I relation till kommunernas invånarantal är dock antalet deltagare i studiecirklar och långa folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskommuner. Lägst andel deltagare finns i städerna och förorterna. Färre internat och färre boende på folkhögskolans internat Urbaniseringen har samtidigt inneburit en minskning av folkhögskolans internat, från 119 under 2003 till 107 internat 2012. De flesta internatfolkhögskolorna finns utanför städerna. Få av storstädernas och förorternas folkhögskolor erbjuder internat. Under perioden1998–2012 har antalet internatboende minskat med nära 1 240 personer, från 7 500 till 6 220. Det motsvarar en minskning med 17 procent under perioden, men innebär samtidigt 63 Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i Malmö. I dag, 2012, finns fem stycken. en ökning på 200 personer jämfört med 2011.64 De internatboende deltagare som ingår i Folkbildningsrådets rapport Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolans internat utgör en mer homogen och resursstarkare grupp än folkhögskolans deltagare i allmänhet. De är yngre än genomsnittet bland folkhögskolans deltagare, könsfördelningen är jämnare, nästan 90 procent av dem är födda i Sverige, ungefär 80 procent har avslutat gymnasium bakom sig, och 60 procent studerar på Särskild kurs inriktad mot ett specialintresse som de vill fördjupa sig i. De internatboende redovisar mer positiva upplevelser av sin folkhögskoletid än andra deltagare, även om skillnaderna inte är stora.65 De rektorer som intervjuats i kartläggningen beskriver internatmiljön både som en resurs och som en belastning. Det är en tillgång i socialpedagogiskt avseende och det gör det möjligt för folkhögskolan att erbjuda riksrekryterande och lokalkrävande utbildningar. Samtidigt är internatet jämförelsevis personalkrävande och anläggningarna medför extra kostnader. Folkbildningens lokala och regionala villkor och betydelse Folkbildningsrådets bedömning Kommunernas ekonomiska bidrag till studieförbunden dras ner på många håll, och detta är oroande. Under perioden 2009–2012 har både 64 Den största minskningen av internat har ägt rum bland de rörelseägda folkhögskolorna, 22 procent. Motsvarande minskning bland de landstings- eller regionägda folkhögskolorna är 6 procent. 65 Folkbildningsrådet genomförde 2010 en undersökning bland folkhögskolans deltagare i långa kurser. Två enkäter skickades ut. I rapporten Lärande boende? redovisas statistiskt säkerställda skillnader mellan internatboende och externatdeltagare som kan härledas ur de svar som gavs på enkät 2. Denna riktades till ett urval om 5 000 personer som deltog i långa kurser vårterminen 2010. Knappt 2 000 av dem besvarade enkäten. Drygt 500 av de som deltog i undersökningen var internatboende. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 55 Figur 8. Statens, landstingens/regionernas och kommunernas bidrag till studieförbunden 1992–2012 1 800 000 tkr n Stat n Kommuner n Landsting 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 studieförbundens och folkhögskolornas ekonomiska beroende av annan verksamhet än folkbildning ökat. Denna parallella utveckling mot mindre lokal närvaro, minskat ekonomiskt stöd från kommunerna och starkare beroende av annan verksamhet än folkbildning, påverkar studieförbundens förutsättningar att leva upp till syftena med statsbidraget. Även folkhögskolorna blir allt mer beroende av inkomster från annan verksamhet än folkbildning för att kunna behålla sina anläggningar och personal. Folkbildningsrådets utvärdering av Kulturprogrammen visar att studieförbunden är viktiga kulturaktörer lokalt. Men det är inte självklart att denna betydelse uppmärksammas i det policy- och planeringsarbete som sker regionalt i landet, och som även omfattar kommunerna. De kartläggningar som pågår tyder på att folkbildningen är jämförelsevis osynlig i regionernas arbete med kompetensplattformar och kulturplaner. Studieförbundens och folkhögskolornas regionala roll och arbete behöver utvecklas. Att folkbildningen synliggörs på den regionala nivån påverkar även förutsättningarna för lokal förankring och lokalt arbete. 56 Delat ansvar mellan stat, kommun och landsting/region I proposition 2005/06:192 Lära, växa, förändra markerar regeringen att ”Folkbildningen är en gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, landstingen och huvudmännen. Det ekonomiska stödet bör bäras gemensamt”.66 Medan det statliga anslaget till studieförbunden hållits på en konstant nivå, eller t o m ökat något, under senare år har kommunernas anslag skurits ner kraftigt. Statens andel av bidragen till studieförbunden har från 1992 till 2012 ökat från 55 procent till 73 procent.67 Under samma period har kommunernas andel minskat från 30 procent till 15 procent, och landstingens/regionernas andel från 15 procent till 12 procent. Flera kommuner, 16 under 2012, budgeterade inga bidrag alls till folkbildningen. Nio av dessa fanns i Stockholmsområdet. Statsbidragets andel av bidragen till folkhögsko66 Sid 65. 67 I rapporten Samhällets utgifter för kultur 2012–2011 konstaterar dock Myndigheten för kulturanalys att under perioden 2000–2011 har folkbildningens andel av statens totala utgifter för kultur minskat. Statens totala utgifter för kultur har ökat med 17 procent under perioden, medan folkbildningsanslaget ökat med 8 procent. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 lorna har under perioden 2001 till 2012 varit konstant, ungefär 65 procent, och landstingens/regionernas andel ca 35 procent. Även annan verksamhet än folkbildning Perioden 2009–2011 minskade studieförbundens intäkter från folkbildningsverksamhet från 79 till 76 procent av de totala intäkterna. Statsbidraget utgör i genomsnitt 48 procent av studieförbundens intäkter i folkbildningsverksamheten på lokal nivå. Variationen mellan olika studieförbundsenheter är dock stor. Det ekonomiska resultatet av folkbildningsverksamheten vände under samma period från ett sammanlagt överskott på 14 miljoner kronor till ett underskott på ca 28 miljoner kronor. Underskottet täcktes av medel från annan verksamhet.68 Flera av studieförbunden menar att de sänkta generella landstings-, region- och kommunbidragen samtidigt innebär en utveckling mot mer villkorade bidrag och därmed lokal verksamhet som i allt större utsträckning liknar uppdragsverksamhet. Detta framkom vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök. En annan tendens, som rapporteras från ett par lokalavdelningar, är att regionerna ställer krav på viss regional spridning av verksamheten för att avdelningen ska vara berättigad till bidrag.69 Inom folkhögskolan stod intäkterna till folkhögskoleverksamheten – de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna – för drygt 78 procent av folkhögskolans totala intäkter under 2011. Det innebär en liten minskning jämfört med föregående år. Statsbidragets andel av de enskilda folkhögskolornas intäkter varierade från 10–20 procent som lägst, till 70–80 procent som högst. 68 Det försämrade resultatet är en kombination av minskade intäkter från främst deltagaravgifter och kommunbidrag, och ökade kostnader för främst lokaler och material. För Annan verksamhet och på förbundsnivå har personalkostnaderna ökat. Folkbildningsrådet, 2012d. 69 En av regionerna kräver, för tilldelning av bidrag, att avdelningen har verksamhet i alla regionens kommuner. En annan ställer som villkor att avdelningen ska erbjuda verksamhet i minst fem kommuner och inte mer än 70 procent av verksamheten i en kommun. Mellan 2009 och 2011 ökade folkhögskolornas sammanlagda underskott av folkbildningsverksamheten från ca 12 miljoner kronor till nästan 60 miljoner, och antalet folkhögskolor med underskott i den här verksamheten ökade från 81 till 94, dvs. nästan två tredjedelar av samtliga. Sett till den sammanlagda ekonomin, alltså både folkbildningsverksamhet och annan verksamhet, redovisade dock 101 skolor överskott under 2011. Folkbildningens roll i lokal och regional utveckling För studieförbund och folkhögskolor finns flera arenor där de kan påverka lokalt och regionalt. Folkbildningsrådet undersöker under 2012 och 2013 folkbildningens roll i det lokala kulturlivet, och i arbetet med regionala kompetensplattformar och regionala kulturplaner. Studierna visar att folkbildningens roll inte är självklar. En preliminär slutsats från utvärderingen av studieförbundens Kulturprogram är att dessa kompletterar kommunernas egen kulturverksamhet, i och med att den når ut till andra och större deltagargrupper. Samtidigt förs nya perspektiv in i kulturlivet. På vissa mindre orter står Kulturprogrammen för hela kulturutbudet.70 På regional nivå, i arbetet med regionala kulturplaner och regionala kompetensplattformar, verkar folkbildningen komma mer i skymundan. De preliminära resultaten från kartläggningen av plattformsarbetet tyder på stora variationer, där folkbildningens organisationer i några regioner är starkt involverade i arbetet med regionala kompetensplattformar, medan man på andra håll har en marginell roll.71 Även i kartläggningen av folk70 Folkbildningsrådet startade under 2012 en utvärdering av studieförbundens Kulturprogram. I denna undersöks Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället, deltagarna och de medverkande, i fyra kommuner som valts ut för fallstudier. Den första av tre utvärderingsrapporter presenteras i augusti 2013. 71 Under 2012 inleddes arbetet med en kartläggning av den roll som studieförbund och folkhögskolor spelar i arbetet med regionala kompetensplattformar. Kartläggningen omfattar fem regioner/län och slutförs under våren 2013. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 57 bildningen i regionala kulturplaner är variationen stor. Generella intryck är att folkbildningen är relativt osynlig i dessa sammanhang, och oftare uppmärksammas som infrastruktur eller förmedlare av kultur, än som kulturaktör. Samhällsengagemang via medlemsorganisationer och huvudmän Folkbildningsrådets bedömning Folkhögskolornas anknytning till huvudmännen och studieförbundens relationer till sina medlems- och samverkansorganisationer är centrala för att folkbildningens syften ska uppnås. Dessa relationer är inte statiska. Det har visats i två av Folkbildningsrådets utvärderingar under senare år. I ett föränderligt samhälle, som innebär att nya grupper organiserar sig och deltar i samhällsbygget, ska folkbildningen vara öppen för nya idéer och behov. På så sätt både bidrar folkbildningen till att utveckla demokratin och samhället, och utvecklas på samma gång själv. Under det senaste decenniet har samtidigt nya förutsättningar skapats för folkbildningen och det civila samhället. Nya politiska synsätt betonar folkbildningens och det civila samhällets betydelse för att upprätthålla och utveckla välfärden, medan funktionerna som röstbärare och opinionsbildare inte lyfts fram på samma sätt. För folkhögskolornas del innebär detta bl.a. att regeringen i ökad utsträckning uppmärksammat folkhögskolans kompensatoriska uppgift – att fungera som en andra chans för personer som inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller gymnasienivå. Men folkhögskolan, och studieförbunden, ska inte ensidigt värderas som utbildningsanordnare. Folkbildningens förankring i idéburet arbete, i det civila samhällets organisationer och i det omgivande lokalsamhället gör den till en betydande kulturaktör och kanal för individers och organisationers demokratisträvanden och vilja att påverka samhället. 58 Folkhögskolorna och deras huvudmän I rapporten Tradition, resurs, eller nödvändighet? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras huvudmän analyserar forskare vid Ersta Sköndal högskola relationerna mellan landets folkhögskolor och de olika organisationer som står bakom och driver dem. Forskarna visar att relationen mellan folkhögskolorna och deras huvudmän tar sig olika uttryck. Vanligast är att huvudmannen uppfattas som folkhögskolans uppdragsgivare och att relationerna karaktäriseras av ideologisk samhörighet och rörelseanknytning. Huvudmannens syfte med folkhögskolan ger inriktning, legitimitet och existensberättigande. Flera andra, framför allt landstingsfolkhögskolor, ser huvudmannen i första hand som ägare, dvs. som någon som bidrar med ekonomiskt stöd och som fungerar som en resurs för folkhögskolan, snarare än tvärtom. Vid några folkhögskolor, som forskarna betecknar som ”lokala”, beskrivs huvudmannen som ganska betydelselös och förankringen i det omgivande (lokal)samhället som viktigare än eventuell rörelseanknytning. De politiska, ekonomiska och ideologiska förutsättningar som skapas av huvudmän, Folkbildningsrådet (som förvaltare av det statliga folkbildningsanslaget), utbildningsmarknaden och politiska beslut på nationell, regional och lokal nivå kan vara motstridiga. Forskarna undersökte i det sammanhanget huvudmännens betydelse för att folkhögskolorna ska kunna bedriva sin verksamhet, jämfört med andra aktörers betydelse. De flesta rektorer tillmätte Folkbildningsrådet och överhuvudtaget de ekonomiska förutsättningarna störst tyngd. Flera beskrev folkhögskolorna som allt mer kommersiella och menade att de för att stärka ekonomin ökar den andel av verksamheten som inte ligger inom folkbildningsuppdraget. Studieförbundens verksamhet tillsammans med medlems- och samverkansorganisationer Studieförbundens studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet kan delas in tre grupper: Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 • kamratgrupper som bestämmer sig för att starta studiecirkel eller annan verksamhet • verksamheter som genomförs i samverkan med medlems- eller samarbetsorganisationer • öppen/annonserad verksamhet. Den öppna verksamheten, som allmänheten möter i t.ex. studie- och kurskataloger, utgör den minsta andelen. I Folkbildningsrådets utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer – studieförbunden och deras grundar-, medlemsoch samverkansorganisationer undersöks relationerna mellan studieförbunden och deras medlemsoch samverkansorganisationer. Enligt forskarna kan de ideologiska banden mellan studieförbunden och deras medlemmar eller samverkande organisationer inte längre tas för givna. Studieförbundens samhällsmotiv kan fortfarande beskrivas som starka, men de utmanas av mer marknadsmässiga relationer till andra folkrörelser och organisationer. Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök inom studieförbunden 2012 beskrevs balansgången mellan studieförbundens och folkbildningens idémässiga grund, och medlemsorganisationernas och samverkansorganisationernas önskemål och behov, som en utmaning. Delar av samverkan vilar på tillit och förtroende. Men för att säkra kvaliteten i samarbetet ställer studieförbunden allt större krav på dokumentation, exempelvis i form av skriftliga överenskommelser, checklistor, protokoll och deltagaruppföljningar, och lokalt görs anmälda och oanmälda kontrollbesök i verksamheterna. Utbildning av cirkelledare beskrivs också som en viktig del i kvalitetssäkringen. Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Folkbildning som medborgarbildning Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som en arena för samhällspåverkan. Många av folkbildningens kvaliteter på samhällsnivå kan härledas till de erfarenheter som enskilda cirkeldeltagare och folkhögskolestuderande gör under sina studier. Då handlar det inte i första hand om formella meriter, utan om bildning. Det kanske viktigaste bidrag som studieförbund och folkhögskolor lämnar till samhället är den medborgarbildning som studieförbunden står för – i form av Studiecirklar, Annan folkbildning och Kulturprogram – och som folkhögskolorna erbjuder i sina långa och korta kurser och kulturprogram. Sammantaget ges studieförbundens och folkhögskolornas deltagare hundratusentals tillfällen varje år att under demokratiska former lära tillsammans med andra, vidga sina perspektiv, samt vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och förmågor. För många handlar resultaten om stärkt självkänsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsengagemang. Den höjda bildningsnivån bland folkbildningens deltagare gör även steget till fortsatta studier enklare att ta. Bildning bidrar på det sättet till minskade utbildningsklyftor. Självförtroende, samhällsengagemang och initiativkraft Folkbildningen skapar inte bara formella möjligheter till vidare studier eller arbete. Undersökningar bland folkbildningens deltagare visar hur studiecirklar och folkhögskolekurser både ger och vidmakthåller lust och vilja till lärande och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 59 utveckling. De flesta undersökningar som genomförs bland folkbildningens deltagare tyder på att en av folkbildningens kvaliteter är förmågan att uppmuntra och kanalisera var och ens samhällsengagemang. Mellan 70 och 80 procent av deltagarna i Folkbildningsrådets Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 ansåg att de under sin folkhögskoletid blivit mer allmänbildade, mer engagerade i samhällsfrågor, mer aktiva i sina fritidsintressen och mer intresserade av kulturella frågor. Ungefär lika många tyckte att de också hade fått bättre självförtroende, ifrågasatte mer och tog fler initiativ än tidigare. Känslan av att klara av utbildningen beskrivs som viktig, inte minst för dem som känt sig illa behandlade och misslyckade inom andra utbildningsformer. Av deltagarna i den cirkeldeltagarundersökning som Folkbildningsrådet presenterade 2009 menade 40 procent att studiecirkeln bidragit till att de fått bättre självförtroende och blivit bättre på att lyssna och samarbeta. Ungefär 25 procent av dem ansåg att de blivit bättre på att uttrycka sig, att de utvecklat sitt kritiska tänkande, fått nya värderingar, och att de därigenom kunde fatta mer välgrundade beslut. En majoritet hade blivit inspirerad att studera vidare i ämnet. Ungefär hälften ville gå nya studiecirklar. Folkhögskolan som valmöjlighet och väg vidare Folkbildningsrådets bedömning Folkhögskolan innebär en ny chans för personer som av olika skäl inte fullföljt sina studier på grundskole- eller gymnasienivå. Att få behörighet till fortsatta studier eller förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden är två av motiven till varför deltagare söker sig till folkhögskolan. Andelen deltagare med kort formell utbildningsbakgrund är hög, framför allt inom folkhögskolans Allmänna kurs. Andelen deltagare i Allmän kurs har minskat med 7 procentenheter sedan 2007, medan 60 deltagarna inom Särskild kurs ökat i motsvarande omfattning. Samtidigt har de studiemotiverande folkhögskolekurserna under perioden 2010–2012 inneburit att söktrycket till Allmän kurs har höjts på de berörda folkhögskolorna. Riksdagens beslut att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år 2014, fördubbla antalet platser och samtidigt avsätta medel till extra platser inom Allmän kurs under 2013 och 2014, stärker folkhögskolans möjligheter att erbjuda utbildningsplatser till de deltagare som har de största behoven av utbildning och stöd. Steget vidare efter folkhögskolan är inte självklart för alla. För många av deltagarna är kvalificerad studie- och yrkesvägledning en avgörande förutsättning för att de ska komma vidare till arbete eller fortsatta studier. I nuläget finns inte det stödet vid alla folkhögskolor. Det är inte heller ett krav. Enligt skollagen (2010:800) har kommunerna ansvar för att elever i alla skolformer, inklusive folkhögskolan, ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning upp t o m gymnasienivå. Folkhögskolan är en egen skolform med särskilda villkor för antagning, eget system för omdömen och behörighetsgivning, och med kursplaner som fastställs lokalt vid respektive folkhögskola. Att förvänta sig att kommunernas studie- och yrkesvägledare ska kunna lotsa folkhögskolans deltagare både till och vidare efter folkhögskolan är inte realistiskt. Utan en fungerande studie- och yrkesvägledningsfunktion inom folkhögskolan försämras möjligheterna för deltagarna att göra välinformerade val och komma vidare till fortsatta studier eller arbete. Fortsatta studier och arbete I Folkbildningsrådets folkhögskoledeltagarundersökning 2010 började 12–18 procent av deltagarna studera vid folkhögskolan för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. För 4–7 procent var alternativet till folkhögskolestudier arbetslös- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 het. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varierade andelen arbetslösa mellan 5 och 15 procent. Deltagarundersökningen visade också att ungefär 75 procent av deltagarna i folkhögskolans Särskilda kurs förvärvsarbetade eller studerade några år efter att de lämnat folkhögskolan. Motsvarande siffra för Allmän kurs var ungefär 60 procent. Ju längre tid som gått sedan deltagarna lämnade folkhögskolan desto större andel förvärvsarbetade, desto mindre andel studerade och desto färre var arbetslösa. På en direkt fråga menade ungefär hälften att tiden vid folkhögskola bidragit till att de fått det arbete som de hade vid undersökningstillfället. Lika många sa att folkhögskolan inte spelat någon roll. Inför antagningen till högskolan höstterminen 2012 fanns drygt 5 000 behöriga sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Av dessa antogs 63 procent. Detta var en minskning med fyra procentenheter jämfört med året innan. Drygt 1 000 av dessa, dvs. mer än 30 procent av de som antogs, hade även gjort högskoleprovet. Eftersom folkhögskolans studieomdöme ges i endast fyra skalsteg är det svårt att skilja mellan folkhögskolans sökande till högskolan som har samma meritvärde. Det har därför blivit allt mer nödvändigt att folkhögskoledeltagarna genomför högskoleprovet som kompletterade meritering. Att antagningssystemets kvotgrupp för sökande från folkhögskolan dessutom är mycket liten späder ytterligare på urvalsproblematiken. Studiemotiverande folkhögskolekurser Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurser startade 2010 och regeringen har beslutat att den ska fortsätta till och med 2014. Under 2013 utökas antalet platser från 4 000 till 8 000, och samtidigt tillförs 1 000 extra platser till folkhögskolans Allmänna kurs – vikta för deltagare som gått studiemotiverande kurs och som vill läsa vidare inom folkhögskolan. Målgruppen innefattar fr.o.m. 2013 även deltagare som är 25 år eller äldre och som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. I Folkbildningsrådets uppföljning av de Studiemotiverande folkhögskolekurserna 2012 betonade deltagarna att stödet från kursledarna och gemenskapen i studiegruppen är viktigt. Många tyckte också att de fått bra information om folkhögskolestudier, blivit sedda, fått bättre självförtroende och fått lust att läsa vidare. För nästan två tredjedelar ledde kursen till att de såg fler möjligheter inför framtiden, beträffande både arbete och studier.72 Uppföljningens positiva resultat bekräftas av statistiken: Av deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurs under perioden januari 2010– september 2012 har 24 procent studerat vidare och 17 procent fått arbete. Behörighet och omdömen Under 2012 avslutade totalt 2 142 folkhögskoledeltagare sina studier med intyg om grundläggande behörighet. Det är drygt 200 färre än under de två föregående åren.73 Inom folkhögskolan ges inte betyg i enskilda ämnen. För att ange meritvärde används istället inom folkhögskolans Allmänna kurs ett samlat studieomdöme i fyra skalsteg. I detta värderas del72 Deltagarundersökningen genomfördes bland deltagare som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen 2012. 73 För att få grundläggande behörighet till högskolan ska den studerande uppfylla både ett omfattningskrav och ett innehållskrav. Omfattningskrav: En sammanlagd studietid som ska motsvara tre års gymnasiestudier, varav minst ett år på Allmän kurs på folkhögskola. Innehållskrav: Fram t o m juni 2015: Kunskaper motsvarande godkänd nivå i sju kärnämneskurser och/eller svenska som andraspråk A och B. De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och med hösten 2013 ska istället ha kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande tio gymnasiala kurser: Sv 1, 2 och 3, eller Sv andraspråk 1, 2 och 3, Eng 5 och 6, Ma 1 a, b eller c, Sk 1a1, Nk 1a1, Re 1, Hi 1a1. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 61 tagarens studieförmåga, dvs. förmågan att tillgodogöra sig fortsatta studier.74 Folkbildningsrådet genomförde i juni 2012 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsåret 2011/12. Totalt sattes 5 641 omdömen, varav 5 579 avsåg deltagare i Allmän kurs. Det innebär att studieomdöme sattes för ca 47 procent av Allmänna kursens deltagare. Folkbildningsrådets statistik visar också att sedan 2001 har antalet utdelade studieomdömen minskat från ca 8 300. Samtidigt har snittet i omdömena sjunkit från 2,73 till 2,65. Folkbildningsrådet avser att under 2013 undersöka skälen till dessa förändringar. Behov av studie- och yrkesvägledning Vägen vidare efter folkhögskoletiden ser olika ut för olika deltagargrupper. Jämfört med deltagarna i allmänhet var det t.ex. en större andel av folkhögskoledeltagarundersökningens deltagare med funktionsnedsättning som var pensionerade, sjukskrivna eller arbetslösa efter studierna, och en lägre andel som studerade vidare vid universitet eller högskola. Liknande mönster gällde för de invandrade deltagarna. Även de förändrade förutsättningarna inom Allmän kurs, som bl.a. innebär att deltagarnas genomsnittliga ålder och utbildningsnivå sjunker och att de har fler skolmisslyckanden bakom sig när de kommer till folkhögskolan, påminner om att många av folkhögskolans deltagare behöver ett aktivt stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller ta steget till fortsatta studier. Landets folkhögskolor väljer själva om och i vilken form som de ska erbjuda sina deltagare studie- eller yrkesvägledning. Under 2012 rapporterade 85 av landets 150 folkhögskolor att de hade studie- och yrkesvägledning. Vid endast sex fanns renodlade tjänster och vid ca tio motsvarade resursen en heltidstjänst sammanlagt, fördelad på olika personer. 74 Från och med läsåret 2013–2014 blir studieomdömet i sju steg istället för fyra. Syftet är att det bättre ska avspegla variationen mellan de studerande, och minska betydelsen av lottning och högskoleprov i folkhögskolans urvalsgrupp till högskolan. 62 Vid ett mindre antal skolor finns utbildade studievägledare, andra erbjuder sina lärare eller annan personal ett antal timmars nedsättning i tjänst för vägledning. Totalt på landets folkhögskolor fanns 43 personer som hade studie- och yrkesvägledning som huvuduppgift i sin befattning. Av dessa hade elva personer en ”utbildning med anknytning till tjänsten”. Folkbildningsrådet har genomfört två fokusgruppsintervjuer för att belysa folkhögskolornas arbete med studie- och yrkesvägledning. De bilder som ges är mycket skiftande. Tillgången till studie- och yrkesvägledning varierar, liksom sätten att organisera vägledningen på. Samtliga intervjuade är dock överens om att behovet av stöd är stort och har ökat under senare år. En aktiv studieoch yrkesvägledning, inkluderat socialt stöd, är något som många deltagare behöver under hela sin tid vid folkhögskolan – från antagningen, genom studietiden och fram till det är dags att lämna folkhögskolan och gå vidare. Däremot är det inte, menar en del av folkhögskolorna, självklart att det är en studie- eller yrkesvägledare som behöver vägleda och stödja. Ansvaret kan delas, tjänster kan köpas in utifrån och andra aktörer som t.ex. CSN och vägledare vid högskolor, vuxenutbildningen och gymnasieskolan kan bidra. Folkbildning, validering och NQF/EQF Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar och bildningsinsatser. Den har framför allt ett egenvärde för kultur och bildning, och inom utbildningsområdet. Folkbildningen är idéstyrd. Den tillgodoser utbildnings- och bildningsbehov hos medborgarna, och inom det civila samhällets organisationer. Studieförbund och folkhögskolor erbjuder kurser, Studiecirklar och Kulturprogram som är unika för just folkbildningen. Varje studieförbund och folkhögskola bestämmer själv, i nära samverkan med deltagarna, vilket innehåll och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 vilka temainriktningar som ska erbjudas. I det pågående arbetet med en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, aktualiseras frågan om folkbildningens frivilliga anslutning till ramverket. EQF/NQF är baserat på läranderesultat och omfattar både formell och icke-formell utbildning. Frågan om inplacering av t.ex folkhögskolans Särskilda kurser är en strategisk fråga för folkbildningen. En nyckelfaktor är deltagarnas intresse och behov av NQF för att styrka sina kompetenser och förutsättningar på arbetsmarknaden och för vidare studier inom Sverige eller utomlands. Det saknas fortfarande strukturer i Sverige för att kartlägga och validera generella kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande. Behovet av utvecklingsarbete inom valideringsområdet är stort inom folkbildningen liksom inom andra sektorer i samhället. Folkhögskolan som egen skolform Hälften av folkhögskolorna anordnar yrkesutbildningar och de flesta av dessa har ingen motsvarighet inom det formella utbildningsväsendet. Under höstterminen 2012 fanns totalt 191 yrkesutbildningar att välja mellan. Bland de 41 kurserna på gymnasial nivå ingick t.ex. personlig assistentutbildning, ridlärarutbildning samt utbildningar till behandlingsassistent eller friskvårdsledare. På eftergymnasial nivå fanns 149 utbildningar, bl.a. fritidsledar-, idrottskonsulent, teckenspråkstolksoch socialpedagogutbildningar. En kurs, till hundskötare, var på grundskolenivå.75 Vid sidan av yrkesutbildningarna finns andra typer av kurser som inte har någon motsvarighet i andra delar av utbildningssystemet: 75 Folkhögskolorna erbjuder även yrkesutbildningar som inte finansieras via det statliga folkbildningsanslaget. Höstterminen 2012 antingen pågick eller planerades t.ex. 99 kurser inom ramen för Yrkeshögskolan, med ett studieförbund eller en folkhögskola som anordnare. Av dessa stod ett av studieförbunden – Folkuniversitetet – för drygt hälften av kurserna, och nio folkhögskolor för de övriga. • Förberedande kurser, t.ex. kurser som är förberedande för musikhögskola, konsthögskola eller annan estetisk utbildning på högskolenivå. • Kurser som är anpassade efter deltagare med funktionsnedsättning/med behov av stöd i svenska språket, t.ex. kurser för deltagare med afasi eller riktade invandrarkurser. • Kurser med inriktning mot folkhögskolornas särskilda profiler, t.ex. bibelkurser, globala utvecklingskurser eller utbildning för fackliga funktionärer. Validering och National/European Qualification Framework (NQF/EQF) Eftersom variationsrikedomen är ett folkbildningens kännetecken är det nästan omöjligt att kategorisera dess unika kurser och cirklar på ett begripligt och allmängiltigt sätt, eller att jämföra dem med utbildningar och bildningsinsatser som erbjuds i andra delar av utbildningssystemet. Därmed är de här delarna av verksamheten svåra att synliggöra och värdera. I det europeiska ramverket för kvalifikationer (EQF) och de nationella motsvarigheterna (NQF). innefattas kvalifikationer från både formella och icke-formella system.76 Nivåindelningen bestäms utifrån läranderesultat, och inte med det formella 76 EQF – den europeiska referensramen för kvalifikationer är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem genom att fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att läsa och förstå. Referensramen har två huvudmål: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta deras livslånga lärande. Myndigheten för yrkeshögskolan fick 2010 i uppdrag att med utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer inom det livslånga lärandet (EQF), ta fram förslag till deskriptorer för en nationell referensram för kvalifikationer, NQF. Enligt regeringens direktiv ska deskriptorerna utformas så att de täcker och kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet och medger möjlighet för aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet att koppla sina kvalifikationer till referensramen. (http://www.eqfinfo.se/) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 63 utbildningssystemet som förlaga. Folkbildningen har inbjudits att delta i arbetet med ett svenskt nationellt ramverk. Det finns ett tydligt samband mellan implementering av strukturer för EQF/NQF och motsvarande process för validering. EU:s ministerråd enades i november 2012 om en Rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Medlemsstaterna rekommenderas att inrätta nationella system som ger alla medborgare möjlighet till kartläggning, dokumentation, bedömning och certifiering av sina färdigheter, kunskaper och sin kompetens via icke-formellt och informellt lärande. Det är kring kartläggning och validering av generella kompetenser som folkbildningen ser sin mest angelägna uppgift. Med generella kompetenser avses här demokratisk och social kompetens, kommunikationsförmåga, interkulturell förståelse, kulturell kompetens och organisatorisk och ledningsförmåga. Dessa kompetenser, särskilt från förtroendeuppdrag och ledarskap i föreningar av olika slag, är ofta överförbara och har betydelse både för den enskilda individen, t.ex. på arbetsmarknaden, och för samhället i stort. Syfte 4: Bidra till att bredda intresse för och öka delaktigheten i kulturlivet Sveriges största kulturarena Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen är Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till eget skapande. Centrala kvaliteter är att den Kulturverksamhet som studieförbund och folkhögskolor arrangerar finns närvarande i hela landet, och har en inriktning mot amatörkultur och deltagande. Folkbildningens kultur bedrivs under former som gör att den är öppen för, och attraherar, stora medborgargrupper. 64 Med en sådan inriktning får folkbildningens kultur betydelse inte bara för det fjärde av statens syften med stödet till folkbildningen. Den blir också en del i demokratiseringen av samhället, innebär social träning, skapar påverkansmöjligheter och samhällsengagemang, och den bidrar till att höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället. Miljontals deltagare, hundratusentals arrangemang Kulturen är framträdande i alla folkbildningens verksamhetsformer. Under 2012 stod det estetiska ämnesområdet Konst, musik, media för 61 procent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i studietimmar. Hundratusentals cirkeldeltagare gavs möjligheter att genom eget skapande och tillsammans med andra utveckla sina intressen och förmågor. Flest deltagare hade musikcirklarna, där en stor grupp utgjordes av ungdomar – i första hand unga män – som spelar pop- och rockmusik. Ungefär 25 procent av studieförbundens alla cirkeldeltagare deltar i en musikcirkel. Samtidigt erbjöd studieförbunden 340 900 Kulturprogram, en ökning på tre procent jämfört med 2011. Det betyder att drygt 50 procent av studieförbundens alla arrangemang var Kulturprogram.77 Kulturprogrammen nådde nästan 18 miljoner deltagare. Under 2012 arrangerade folkhögskolan 2 800 kulturprogram för allmänheten, som samlade ungefär 240 000 deltagare, och 718 korta kurser med 13 000 deltagare inom det estetiska området. Folkhögskolan har även många kurser inom kulturområdet, mest estetiskt inriktade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som varje år engagerar mer än 460 deltagare, särskilda kurser i musik, bild, form och målarkonst, scenisk konst, slöjd och konsthantverk och övriga estetiska ämnen med ungefär 5 800 deltagare under höst- 77 Studiecirklarna stod för nästan 41 procent av arrangemangen och Annan folkbildningsverksamhet för 9 procent. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 terminen 2012, samt korta kurser för cirkelledare inom kulturområdet. Kultur och kulturutövande är integrerade delar av folkbildningens pedagogik. De flesta av folkhögskolans långa kurser har inslag av estetiska ämnen. Det betyder att en majoritet av folkhögskolornas deltagare kommer att delta i kulturella aktiviteter som en del av sin utbildning, oavsett vilken inriktning de har på sina studier. Arbetsmarknad för kulturarbetare I och med att den kulturinriktade verksamheten är så stor blir folkbildningen också en betydande arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engagerades 1 270 500 medverkande i studieförbundens kulturprogram under 2012. Av dessa var ungefär 526 900 yrkesutövande kulturarbetare, i första hand musiker och sångare.78 Ca 743 600 var semiprofessionella eller amatörer. Inom folkhögskolan medverkar lärare, ledare och professionella utövare i kulturprogrammen och i de långa och korta kurserna. Folkbildning i regionala kulturplaner Den så kallade kultursamverkansmodellen har successivt börjat implementerats från och med 2011. De fem första regionerna att tillämpa modellen var Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Gotlands län, samt Norrbottens län. I arbetet ingår att arbeta fram en regional kulturplan i vilken regionerna formulerar hur de statliga medlen ska användas, det vill säga vilka prioriteringar som görs angående kulturverksamheten, samt hur dessa prioriteringar är relaterade till de nationella 78 Antalet kulturarbetare som engagerades i studieförbundens kulturprogram kan t.ex relateras till de drygt 146 000 personer som var anställda inom Sveriges kulturella och kreativa näringar 2012, enligt rapporten Kulturella och kreativa näringar 2012. Rapporten är utarbetad av kunskapsföretaget Volante vars “ambition är att ta tillvara forskningens noggrannhet och lärdomar och fungera som en länk till allmänhet och näringsliv”. Företaget ger ut böcker, gör analysarbeten på uppdrag och bedriver talarverksamhet. http://www.volante.se/. kulturpolitiska målen.79 I rapporten Kulturanalys 2012 drar Myndigheten för Kulturanalys slutsatsen att de regionala kulturplanerna handlar om regionernas samlade verksamheter inom kulturområdet, och att de därför får stor betydelse då de bildar underlag för regionernas hela kulturpolitik. Till de brister som konstateras hör att kultursamverkansmodellen är tids- och resurskrävande och att förutsättningarna för deltagande i de dialoger som ingår i modellen inte har varit de bästa för de professionella fria kulturskaparna och för det civila samhället. Folkbildningsrådets kartläggning av de första kulturplaner som formulerades inom ramen för kultursamverkansmodellen och det kulturplanearbete som ägde rum i de fem pilotregionerna visar att folkbildningen fick mycket olika utrymme och roll i kulturplanerna. Samråd med folkbildningens representanter skedde i skiftande utsträckning. Oftast var det folkbildningen som infrastruktur – som förmedlare av kultur, samverkanspart eller stöd – som lyftes fram, inte i första hand folkbildningen som kulturaktör. Studieförbunden uppmärksammades mer än folkhögskolorna. Studieförbundens och folkhögskolornas engagemang och organisering på regional nivå framstår som avgörande för vilken betydelse och vilket utrymme man ges i de regionala kulturplanerna. I tre av fem regioner beskriver regionens och folkbildningens företrädare hur samverkan på 79 Riksdagen beslutade 2009 om en ny nationell kulturpolitik som omfattar nya kulturpolitiska mål och en ny modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun beträffande statens bidrag till regional och lokal kulturverksamhet, den så kallade kultursamverkansmodellen (prop 2009/10:3. Tid för kultur.) Modellen syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun, och öka det regionala inflytandet på kulturområdet. Modellen innebär att statens bidrag till kulturområdet samordnas i ett och samma anslag för regional kulturverksamhet och fördelas till landets olika län. Statens kulturråd disponerar över kulturbidraget och beslutar om fördelningen av bidraget mellan länen. Landstingen ansvarar vidare för fördelningen av statsbidraget till den regionala och lokala kulturverksamheten. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 65 regional nivå även bidrar till att stärka relationerna till kommunerna. Figur 9: Studieförbundens kulturprogram 2012 och 2000. Antal kulturprogram Andel kulturprogram av samtliga arrangemang Många kulturprogram Folkbildningsrådets bedömning Kulturprogrammen är den verksamhetsform som genom sin flexibilitet och öppenhet samlar flest deltagare och som därigenom ger mycket goda förutsättningar för olika grupper att mötas. Detta bekräftas i Folkbildningsrådets pågående utvärdering av studieförbundens Kulturprogram. Fortfarande utgör Studiecirklarna basen i studieförbundens verksamhet, men Kulturprogrammen har ökat kraftigt under den senaste 20-årsperioden, räknat i antalet arrangemang och antalet studietimmar. Även Annan folkbildningsverksamhet har ökat. Samtidigt har Studiecirklarnas andel minskat.80 Delvis beror de här förskjutningarna på att principerna för fördelning av statsbidrag har ändrats under perioden och på att studieförbundens rapportering av olika verksamheter har blivit mer stringent. Men framför allt bör de ses som ett tecken på att folkbildningens identitet och arbetsformer utvecklas. För att kunna ta tillvara nya generationers behov av kultur och annan folkbildning behöver alternativa verksamhetsformer provas. Kulturprogrammen fortsätter att öka Under de senaste 20 åren har både antalet och andelen Kulturprogram ökat kraftigt i studieförbundens verksamhet. Från ett medeltal på ca 154 000 program under 1990-talet rapporterades i genomsnitt drygt 230 000 program per år under 80 Studiecirkelverksamhet ska enligt villkoren för statsbidrag utgöra basen i verksamheten. Det innebär att minst hälften av ett studieförbunds folkbildningsverksamhet i studietimmar räknat genomförs inom verksamhetsformen Studiecirkel. 66 Antal deltagare Antal deltagare per kulturprogram 2012 2000 340 900 210 676 50 36 17 985 100 16 785 385 53 80 2000-talets inledande 7–8 år. Från och med 2009 har studieförbunden erbjudit mer än 300 000 program varje år. Samtidigt har antalet deltagare minskat något, vilket lett till att det genomsnittiga deltagarantalet per program har sjunkit från 80 i början på 2000-talet till 53 under 2012.81 Ett skäl till att Kulturprogrammen blivit fler under senare år är att principerna för fördelning av statsbidraget har förändrats. Från och med 2007 skapades större utrymme för studieförbunden att möta allmänhetens efterfrågan på Kulturprogram. Då öronmärktes tio procent av statsbidraget till kulturprogram.82 För att undvika en urholkning av statsbidraget per program begränsades beräkningsunderlagets ökning per studieförbund till tio procent per år fr.o.m. 2010. År 2012 infördes en ny fördelningsmodell som innebär att ett Kulturprograms värde motsvarar 9 studietimmar (värdet i den tidigare modellen beräknades till 7,3 studietimmar). Bidraget baseras på antal arrangemang. Kulturprogram i relation till Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet Sedan 2008 har andelen Kulturprogram ökat från 46 procent till 50 procent av studieförbundens 81 ABF är det studieförbund som rapporterar störst antal kulturprogram 2012, flest medverkande och störst antal deltagare. Studiefrämjandet är tvåa i mått av arrangemang, Studieförbundet Vuxenskolan har näst flest deltagare och Sensus näst flest medverkande. 82 I de båda statsbidragssystem som gällde under perioderna 2001–2003 och 2004–2006 delades anslaget upp i ett basbidrag, ett målgruppsbidrag och ett utvecklingsbidrag. Inga pengar var öronmärkta för Kulturprogrammen. Istället utgjorde Kulturprogrammen en del av underlaget för basbidraget – som stod för 70 procent av det totala statsbidraget. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 verksamhet, räknat i antalet arrangemang. Samtidigt har studieförbundens traditionella verksamheter – Studiecirklarna – minskat, från 44 procent av alla arrangemang under 2008 till 41 procent fem år senare. Under 2001 stod cirklarna för mer än hälften av arrangemangen inom fem av de elva studieförbund som då fanns. År 2012 var det bara inom ett av tio förbund som Studiecirklarna utgjorde mer än 50 procent av arrangemangen. Vid en jämförelse mellan olika verksamhetsformer utifrån måttet studietimmar, där Kulturprogram värderas till nio studietimmar i fördelningsunderlag, framkommer att studiecirkeltimmarnas andel både 2008 och 2012 utgjort 72 procent av studieförbundens totala verksamhet – med en variation från 53 procent inom det studieförbund med lägst andel studiecirkeltimmar 2012 till 84 procent i det studieförbund med högst andel.83 Andelen studietimmar i Annan folkbildningsverksamhet och Kulturprogram var oförändrat från 2008 till 2012.84 Kulturprogrammens andel studietimmar varierade under 2012 mellan 9 procent vid det studieförbund med lägst andel, till 29 procent vid det studieförbund med högsta andelen. Under den senaste 10-årsperioden har procentandelarna kulturprogramtimmar ökat inom samtliga studieförbund, sammantaget med sju procentenheter. Kulturprogrammens inriktning De i särklass vanligaste Kulturprogrammen är föreläsningar och sång/musikprogram. Under 2012 anordnade studieförbunden ungefär 130 000 föreläsningar, och 124 000 sång- och musikpro83 Folkbildningsförordningen anger att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier är basen för statsbidraget till studieförbunden. I den modell för statsbidrag till studieförbunden som gäller från och med 2012 sägs: Ett grundvillkor för att ett studieförbund ska erhålla statsbidrag är att minst hälften av ett studieförbunds verksamhet i studietimmar ska genomföras inom verksamhetsformen Studiecirkel. 84 Annan folkbildningsverksamhet har under perioden ersatt Övrig folkbildning som verksamhetsform. De är jämförbara och räknas i denna sammanställning som samma verksamhet. Figur 10: Studieförbundens Kulturprogram per inriktning år 2012 och 2002. Procent av samtliga kulturprogram. Form 2012 2002 Föreläsning 38 34 Sång/musik 36 45 Tvärkulturellt 5 7 Dramatisk framställning 5 9 Film/foto/bild 5 5 Utställningar 4 5 Dans 3 2 Konst/konsthantverk 2 2 Litteratur 1 2 100 100 Totalt gram. Sång- och musikprogrammen lockade flest deltagare, ca 8 109 000. Inriktningen har varit i princip densamma sedan 2002. Kulturprogrammens inriktning varierade mellan olika delar av landet. I de stora städerna var ungefär hälften av Kulturprogrammen i form av föreläsningar. I glesbygden ägnades hälften av programmen åt sång och musik. Kulturprogram i landets kommuner Flest Kulturprogram och deltagare samlar studieförbunden i städerna och förorterna, ungefär 57 procent av både arrangemangen och deltagarna finns här. Det är också här som verksamheten har ökat mest under den senaste tioårsperioden, även om trenden inte är entydig. Stockholm har t.ex. ökat sin verksamhet med 43 procent under perioden, även om antalet deltagare minskat med 20 000 sedan 2009. I Umeå samlade Kulturprogrammen däremot 163 000 fler deltagare under 2012 än under 2009. I genomsnitt deltog storstadsborna i drygt ett Kulturprogram under året. Störst andel Kulturprogram i relation till kommunernas invånare erbjuder studieförbunden i inlandskommunerna. I Gullspång och Lekeberg deltog invånarna i genomsnitt i 14 kulturprogram per person under 2012. I Åsele, Munkfors, Sotenäs och Eksjö var motsvarande siffror 9–13 program per person. I glesbygdskommunerna deltog Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 67 invånarna i genomsnitt i ungefär fyra Kulturprogram under 2012. Folkhögskolorna genomförde vart fjärde Kulturprogram i glesbygdskommuner eller glest befolkade regioner under 2012. Flest program arrangerades i Piteå (266 program), Haparanda (161 program) och Skinnskatteberg (148 program). Fler musikcirklar – männen dominerar Fler musikcirklar – många fler rockgrupper Studieförbundens musikcirklar har ökat med 8 procent, mätt i studietimmar, under de senaste nio åren. År 2012 hade 39 procent av cirklarna musikinriktning. Av dessa ägnades nästan 60 procent åt improvisatorisk musik – i första hand pop- och rockcirklar. Även detta var en påtaglig ökning jämfört med 2004. Då andelen var mindre än 50 procent. Figur 11: Studieförbundens musikcirklar 2012, 2011 och 2004. 2012 Antal studietimmar, musikcirklar 2011 2004 4 450 525 4 211 430 3 826 013 varav antal studietimmar, improvisatorisk musik 2 578 894 2 469 100 1 817 982 Andel studietimmar, musikcirklar 85 39 % 38 % 30 % varav andel studietimmar, improvisatorisk musik 86 58 % 59 % 48 % Antal deltagare, musikcirklar 426 445 433 747 470 584 varav antal deltagare, improvisatorisk musik 183 191 185 263 111 536 Andel deltagare, musikcirklar 87 24 % 24 % 19 % varav andel deltagare, improvisatorisk musik 88 43 % 43 % 24 % 85 Andel av studieförbundens totala antal studietimmar/ cirkelverksamhet 86 Andel av totala antalet studietimmar/musikcirklar. 87 Andel av studieförbundens samtliga cirkeldeltagare. 88 Andel av samtliga deltagare i musikcirklarna. 68 Studieförbundens andel deltagare i musikcirklar har också ökat med några procentenheter. Under 2012 utgjorde dessa ungefär en fjärdedel av samtliga deltagare. Antalet deltagare i musikcirklar har dock minskat något under perioden, vilket alltså innebär att musikcirklarna i genomsnitt har färre deltagare nu än tidigare. Denna trend gäller dock inte för den improviserade musiken. Här har deltagarna istället ökat kraftigt och utgör numera 43 procent av alla musikcirkeldeltagare. Kultur, hälsa och folkbildning Kultur för äldre Kulturrådet har ett regeringsuppdrag att främja kultur för äldre inom vård och omsorg. I oktober 2011 fick Kulturrådet 30 miljoner att fördela och under 2012 har tio nya miljoner skjutits till. Stödet ska främja äldre människors delaktighet i kulturlivet samt att ge större kunskap om pågående utvecklingsarbete med kulturinsatser inom äldreområdet. Hittills har 24 projekt tilldelas medel. I flera av dessa ingår företrädare för folkbildningen som samverkansparter. Kultur på recept Kulturdepartementet och Socialdepartementet inledde under 2009 ett samarbete om att genomföra försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaro, kallat Kultur på recept. Försöksverksamheterna genomfördes av Region Skåne respektive Västerbottens läns landsting. De skapande aktiviteter som ingick i Västerbottens läns landstings projekt Med mina händer organiserades tillsammans med studieförbund i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Förrehabilitering på folkhögskolor och studieförbund Förrehabiliteringsprojektet är ett försöksprojekt som under perioden 2009–2012 bedrivits vid sammanlagt tio folkhögskolor. Syftet har varit att Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 utveckla metoder för hur folkhögskolan kan skapa aktiviteter som fungerar som förrehabilitering, dvs. som innebär att personer som är sjukskrivna eller som har sjuk- eller aktivitetsersättning närmar sig arbetsmarknaden. Deltagare har studerat på folkhögskolan under 15 veckor, där fokus har varit s.k. självstärkande moment både i form av teoretiska studier och praktiska aktiviteter som t.ex. sport, motion, musik och friskvård.89 Enligt Försäkringskassans uppgifter från 2011 har totalt 53 procent av deltagarna i folkhögskolans förrehabilitering gått vidare i aktiva åtgärder. 65 procent har bedömts kommit närmare arbetsmarknaden. Folkbildningsrådet har i sitt budgetunderlag för 2013–2015 begärt 25 miljoner kronor till en försöksverksamhet med förrehabilitering för 500 personer på folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet (2013b). Folkhögskolans pedagogiska personal 2012. Folkbildningsrådet (2013c) Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolans internat. Folkbildningsrådet (2013d). Lärartjänster i folkhögskolan. Kalenderår 2012. Högskoleverket (2012a). Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2012. Rapportserie 2012:10 R. Högskoleverket (2012b). Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011–2014. Examina på grundnivå och avancerad nivå. Rapportserie 2012:15 R Myndigheten för kulturanalys (2012). Samhällets utgifter för kultur 2012–2011. Kulturfakta 2012.1. Prop. 2009/10:3. Tid för kultur. SCB (2012). Utbildningsstatistisk årsbok 2012. Utbildning och forskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Årsredovisning 2011. Referenser Bergroth, A. & Ekholm, J. (2011). Utvärdering av förrehabiliteringsprojektet. Eriksson, L. (2011). Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning. Linköpings universitet. Folkbildningsrådet (2009). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009. Folkbildningsrådet (2010). Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009. Folkbildningsrådet (2011). Folkbildning i Sveriges kommuner – Spridning och relation till socioekonomiska strukturer. Folkbildningsrådet (2012a). Flexibelt lärande folkbildning – varför, för vem och hur gör man? Folkbildningsrådet (2012b). Folkhögskolornas ekonomi 2011. Folkbildningsrådet (2012c). Statsbidrag till studieförbund 2013 – villkor, kriterier och fördelning. Folkbildningsrådet (2012d). Studieförbundens ekonomi 2011. Folkbildningsrådet (2012). Tradition, resurs eller nödvändighet? Om relationerna mellan folkhögskolor och deras huvudmän. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2012. 89 Bergroth & Ekholm, 2011. Folkbildningsrådet (2013a). Kvalitetsarbetet inom folkbildningen 2012. Volante (2012). Kulturella och kreativa näringar 2012. Statistik och jämförelser. Preliminära resultat/referenser samt arbetsmaterial Folkbildningsrådet (2013e). Uppföljningsbesök vid folkhögskolor 2012. Arbetsmaterial. Folkbildningsrådet (2013f). Uppföljningsbesök vid studieförbundens centrala kanslier 2012. Arbetsmaterial. Folkbildningsrådet (2013g). Uppföljningsbesök vid studieförbundens lokalavdelningar 2012. Arbetsmaterial. Folkbildningsrådet (2013h). Kartläggning av folkbildningen i regionala kompetensplattformar. Avrapporteras våren 2013. Folkbildningsrådet (2013i). Kartläggning av folkbildningen i regionala kulturplaner. Avrapporteras våren 2013. Folkbildningsrådet (2013j). Kartläggning av folkhögskolans lärare. Avrapporteras i augusti 2013. Folkbildningsrådet (2013k). Kartläggning av studieförbundens cirkelledare. Avrapporteras i augusti 2013. Folkbildningsrådet (2013l). Utvärdering av studieförbundens kulturprogram. Avrapporteras i augusti 2013. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 69 Medlemsuppdrag Folkbildningsrådet har under året haft tre medlemsuppdrag: Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst samt Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. De två sistnämnda är på uppdrag av RIO och SKL. Samtliga medlemsuppdrag leds av en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna. Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet består av gemensamma nätbaserade konferenssystem och pedagogiska verktyg, Pedagogiska resurser – en webbplats med digitala lärresurser, webbvideotjänster samt nättidningen re:flex. Folkbildningsnätet är öppet för alla folkbildningsorganisationer och för alla verksamma inom folkbildningen. Syftet med Folkbildningsnätet är att: • erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande • stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärandet inom folkbildningen • erbjuda mötesplatser för folkbildningen samt • erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer. Genomförda insatser Ett projekt om digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har påbörjats. Den förstudie som gjordes 2012 utgör underlag för arbetet 2013. Syftet är att Folkbildningsnätet ska bli så tillgängligt som möjligt. Inom ramen för projektet kommer studiematerial kring digital tillgänglighet att produceras. Arbetet med att sprida ökad kännedom till studieförbunden om Folkbildningsnätet fortsätter. Projektmedel till detta delades ut efter ansökningsförfarande till sex studieförbund. Dessa ska i början av 2013 rapportera sina genomförda insatser. Utveckling av Pedagogiska resursers funktioner för inloggade användare att ladda upp lärobjekt 70 för t ex sammanställning av enkla studiematerial har genomförts och ska utvärderas. Folkbildningsnätets styrgrupp har under året genomfört ett projekt där målet har varit att tillägna sig ökad omvärldskunskap i syfte att utveckla strategier för Folkbildningsnätets framtida utveckling. Handledningar, videor för information, inspiration och stöd samt webbsidor för support har tagits fram under året. En extra insats har också gjorts för att förbättra presentationer av FlexLärprojektens material och redovisningar. En serie webbsända frukostseminarier har genomförts under hösten där bl.a. stiftelsen EXPO medverkade med två seminarier om rasism och främlingsfientlighet. Antal konton på Folkbildningsnätet ligger på ca 26 000 användare, sett över året. Kontot används för att logga in på FirstClass-systemet, sociala medierna SM Folkbildning, Videokonferens Folkbildning samt Pedagogiska Resurser för att komma åt de delar som kräver inloggning, som t.ex. UR:s programutbud. Grundkursen för lokaladmin/resursperson för Folkbildningsnätet är en distanskurs på ca fem veckor med fysisk träff under en dag. Alla nya lokala administratörer för Folkbildningsnätet inleder sitt lokaladminskap med grundkursen. Under 2012 har tre kurser genomförts med 33 deltagare (14 kvinnor och 18 män). En utbildningsinsats för utveckling av FirstClass har genomförts och ett nytt verktyg för användarregistrering har därefter skapats. Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolans informationstjänst, FIN, är folkhögskolornas gemensamma informationstjänst och ansvarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. Till stöd för arbetet finns en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna SKL och RIO. FIN ska genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 skolform och bidra till rekrytering av kursdeltagare. FIN:s vision är att alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den samlade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud. Genomförda insatser Utvecklingen av folkhögskola.nu har präglat FIN:s arbete under året. Utgångspunkt för utvecklingen är dels den användarundersökning som genomfördes i början av året, dels den användarstatistik som samlas in och analyseras. Alltfler besökare på folkhögskola.nu använder mobilen när de surfar till webbplatsen och därför lanserades en mobil version optimerad för smartphones. En stor satsning har också gjorts för att sökmotoroptimera webbplatsen. Den digitala annonseringen har ökat vilket bidragit till att antalet besökare på webbplatsen ökat markant. Dessutom har webbplatsens kursregister fått nya bilder. Ett resultat av FIN:s kvalitetssäkringsarbete är dokumentet/handboken Digital närvaro. Samarbetet med andra utbildningsmyndigheter fortsätter. På detta sätt sprids information om folkhögskolorna och folkhögskolekurser vidare till både offentliga och kommersiella utbildningssajter. Under året har exporten till det nationella kursdatanavet anpassats enligt en nyutvecklad SIS-standard. Närvaron på sociala medier fortsätter, främst med aktivitet på Facebook och Twitter. På Facebook visas nu folkhögskolornas hela kursutbud samt ett nyhetsflöde från alla folkhögskolor. Under verksamhetsåret har FIN producerat Folkhögskolekatalogen, Sommarkurskatalogen, en affisch samt nya faktablad. Folkhögskolekatalogen fick i år en ny utformning både vad gäller struktur och layout i linje med förra årets katalogutvärdering. För tredje året i rad firades Folkhögskolans dag runt om i Sverige, i år lördagen den 5 maj. Minst 80 folkhögskolor deltog och de lokala aktiviteterna spreds vidare nationellt via webben och sociala medier. FIN har fördelat ett mässbidrag till 14 grupperingar av folkhögskolor (främst geografiska) för att stödja deras medverkan på olika utbildningsmässor. FIN har varit ett stöd åt folkhögskolornas informatörer och vägledare genom tre digitala konferenser på Folkbildningsnätet samt genom nyhetsbrev till nyckelpersoner på folkhögskolorna. FIN:s årliga informationskonferens för folkhögskolornas informationsansvariga hölls på Hagabergs folkhögskola. Konferensen samlade 120 deltagare. Seminarierna fokuserade på marknadsföring och psykologi, hur man skapar publicitet med små medel och erfarenhetsutbyte. FIN medverkade också vid den årliga konferensen för folkhögskolornas SYV-ansvariga, som hölls på Åsa folkhögskola och hade 68 deltagare. Konferensens huvudtema var folkhögskolornas nya behörighetsgivning samt information om yrkeshögskolan och folkhögskolornas eftergymnasiala utbildningar. Året har präglats av folkhögskolornas förändrade behörighetsgivning på grund av förändrade tillträdesregler till högre studier p.g.a. Gy2011. FIN har också påbörjat arbetet med att sprida information om den nya behörigheten vidare till studie- och yrkesvägledare inom andra skolformer, dels genom nyhetsbrev, dels genom produktion av faktablad och PowerPoint, dels genom medverkan på fortbildningsdagar för dessa grupper. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd På uppdrag av RIO och SKL inrättade Folkbildningsrådet 2010 Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Syftet med FSR är att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. Detta görs genom stöd till folkhögskolorna i deras arbete med studeranderättsliga frågor och genom information till studerande. Sedan den 1 januari 2011 har det rättsliga råd till vilket studerande kan anmäla vissa beslut funnits på plats. Grunden för det rättsliga rådets bedömning är den aktuella skolans egna studeranderättsliga standard. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 71 Genomförda insatser Under året har överenskommelser om anslutning till FSR, och studeranderättsliga standarder från folkhögskolorna samlats in och behandlats. FSR har bistått med rådgivning och stöd till skolorna i arbetet med att ta fram standarder. Hittills har 116 skolor skickat in överenskommelser och av dem har 95 bekräftats som anslutna, övriga 21 har uppmanats att komplettera sina standarder. 34 skolor har ännu inte skickat in någon överenskommelse till FSR. 2012 har varit det studeranderättsliga rådets andra år. En utvärdering med alla ledamöter har genomf örts i början av året. En speciell introduktion genomfördes för de nyvalda studeranderepresentanterna. Det studeranderättsliga rådet har under året tagit emot fem anmälningar från studerande på folkhögskolor. Ärendena har behandlats och yttranden med rekommendationer till skolorna har publicerats i Folkhögskoleaktuellt och på www.folkhogskola.nu/fsr. Styrgruppen har följt ärendena under året och har bland annat diskuterat FSR:s roll och effekterna av det rättsliga rådets yttranden. Ett måldokument och en kommunikationsplan har tagits fram under året. FSR har under året deltagit vid möten och konferenser för att informera folkhögskolorna om medlemsuppdraget, om studeranderättsliga frågor och om det studeranderättsliga rådets roll och arbete. I december arrangerades en konferens för studerande tillsammans med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Hemsideinformationen riktad till studerande och blivande studerande vidareutvecklats. Stöd och rådgivning i studeranderättsliga frågor har getts kontinuerligt till folkhögskolor och studerande. Fokusgruppssamtal om antagning till Allmän kurs har genomförts och en arbetsgrupp med representanter från fyra folkhögskolor och FIN har påbörjat ett arbete med att bland annat ta fram exempel på hur konkreta urvalskriterier kan se ut. En arbetsgrupp med representanter från fem folkhögskolor och FIN har påbörjat ett arbete med att ta fram förslag på hur skolorna kan anpassa sina informationsmaterial och hemsidor ur ett stude- 72 randerättsligt perspektiv. En undersökning om studerandeinflytande och arbetsmiljöfrågor har påbörjats. Administration Administrationsenheten har under året varit ett stöd för det övriga kansliet inom bl.a. ekonomi, personal, produktion, konferens, IT och service. Ett stort antal möten, seminarier och konferenser har hållits i Folkbildningsrådets egna konferenslokaler. Under 2012 har antalet webbsända möten ökat. Omkring 50 möten har hållts där deltagare kunna följa med via webben. Enheten har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt ekonomisystem och därmed öka tillgängligheten för alla ansvariga att på ett enkelt sätt följa kostnader/budget. Systemet ska vara i drift den 1 januari 2013. Representation, medlems- och partnerskap Folkbildningsrådet har direkt eller indirekt representerats i följande organ: • Insynsråd för Internationella Programkontoret, Britten Månsson-Wallin. • Landsbygdsnätverket, Björn Garefelt. • Nationellt forum för validering vid Yh-myndigheten, Signild Håkansson. • NVL Arbetsgrupp för kompetensutveckling, Björn Garefelt. • Referensgrupp samt arbetsgrupp kring EQF/ NQF vid Yh-myndigheten, Björn Garefelt. • Nationellt program för folkbildningsforskning (MIMER) vid Linköpings universitet, Eva Åström. • Rådet för folkbildningsfrågor vid Linköpings universitet, Signild Håkansson. • Styrelsen för Längmanska kulturfonden, Britten Månsson-Wallin. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 • Svenska Unescorådets samrådsgrupp Utbildning, Björn Garefelt. • Tolk- och översättarinstitutets styrelse (TÖI), Anna-Carin Bylund t o m den 30 juni. • Utbildningsdepartementets EU-programråd, Björn Garefelt. • Utbildningsdepartementets referensgrupp för EU-frågor, Björn Garefelt. • Utredningen Unga som varken arbetar eller studerar, Lena Östlund. • Utredningen om översyn av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, Signild Håkansson. Kansli Kansliets organisation, kompetensområden och bemanningsbehov baseras på fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet. Kansliets arbetsinsatser redovisas huvudsakligen inom de olika verksamhetsområdena i årsredovisningen. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har utöver grunduppdraget att svara för myndighetsuppgifterna avseende folkbildningsanslaget ytterligare två myndighetsuppdrag. Dessa är att göra särskilda insatser avseende särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund, och att fördela medel till folkhögskolor för studiemotiverande insatser för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Kansliet har förstärkts med projektledare för genomförandet av de särskilda myndighets- och medlemsuppdragen. Övriga kansliuppgifter kopplade till de särskilda uppdragen har genomförts med befintlig personal. Medlemsorganisationerna har lämnat tre uppdrag till Folkbildningsrådet varav ett uppdrag som är från samtliga tre medlemmar; att administrera och utveckla Folkbildningsnätet. FIN och FSR är uppdrag från SKL och RIO. Fem interna kansligrupper har varit verksamma under året – för kvalitetsarbetet, för mångfaldsoch jämställdhetsarbetet, för kompetensutveckling, för hälso- och arbetsmiljöarbetet samt för miljö och hållbar utveckling. Kvalitetsarbetet är en integrerad del av enheternas verksamhet. Under 2012 har kvalitetsarbetet tagit sin utgångspunkt i regeringens riktlinjer och medlemmarnas uppdrag till Folkbildningsrådet. Jämställdhetsperspektivet har beaktats vid rekrytering av nya medarbetare och i utvecklingen av lönesättning och anställningsvillkor. I samband med lönerevisionen gjordes en lönekartläggning. Kompetensutvecklingsgruppen har lämnat förslag till gemensam kompetensutveckling för anställda. Under 2012 har temat för gemensam kompetensutveckling varit i enlighet med den kompetensplan som togs fram 2011 tillsammans med Trygghetsrådet TRS. Genomförandet har huvudsakligen skett i seminarier och som studiebesök. Gruppen för miljö och hållbar utveckling har påbörjat arbetet med att analysera hur kansliet kan stärka sin kompetens inom dessa områden. Folkbildningsrådet är, som ett resultat av hälsoarbetet, fortsatt hälsodiplomerat genom Korpen. Personal Folkbildningsrådets kansli har under 2012 haft 17 fasta heltidstjänster inom myndighetsuppdraget, varav tre tjänster även ger service till RIO och till medlemsuppdragen. Det särskilda uppdraget flexibelt lärande har haft motsvarande 0,6 årsanställd. Det särskilda uppdraget Studiemotiverande folkhögskolekurs har haft motsvarande 1,4 årsanställda. Folkbildningsnätet har haft 2,0 årsanställda, en administratör samt en ansvarig för arbetet med resurssidorna. Folkbildningsnätets verksamhet är finansierad av folkhögskolorna och studieförbunden. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 73 FIN har haft 4,0 årsanställda. FIN:s verksamhet är finansierad av folkhögskolorna. FSR har haft 1,0 årsanställd. FSR:s verksamhet är finansierad av folkhögskolorna. Könsfördelningen på kansliet var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Genomsnittsåldern var 46 år för kvinnor och 53 år för män. Personalomsättningen var 3,7 procent (3,8 procent 2011). Kanslipersonalens sjukfrånvaro i relation till totalt antal arbetade timmar var 2,4 procent (2,4 procent 2011) varav 43,3 procent utgör långtidsfrånvaro. Uppföljning Folkbildningsrådets kansli Nationell utvärdering Ledning Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare Tomas Eriksson, kommunikation Björn Garefelt, omvärldsbevakning Administration Lotta Ragelius, personalfrågor, enhetsansvarig Ingrid Brundin, produktioner och konferenser, t.o.m. 8 mars Annika Blom, mötes- och konferensadministration Robin Forsberg, kontorsservice och IT Linda Lindqvist, ekonomiadministration, tjänstledig t.o.m. 12 april Mikaela Smedberg, administration Ingrid Sundberg, webbkommunikation, fr.o.m. 1 feb Gunnar Falkeby, verksamhetsuppföljning – ekonomi, enhetsansvarig Judit Bak, verksamhetsuppföljning – kvalitet fr.o.m. 13 augusti Carmela Guida, verksamhetsuppföljning – kvalitet, tjänstledig t.o.m. 31 maj Stina Oskarsson, verksamhetsuppföljning – kvalitet t.o.m.10 mars Anne-Christine Utterström, verksamhetsuppföljning – kvalitet t.o.m. 8 mars Tomas Östlund, verksamhetsuppföljning – statistik Eva Åström, nationell utvärdering, enhetsansvarig Karin Darin, utvärdering/utredning Folkbildningsnätet Lars-Göran Karlsson, redaktör resurssidorna, enhetsansvarig Ronny Schueler, nätadministratör Folkhögskolornas informationstjänst Agneta Wallin, studie- och yrkesvägledare, enhetsansvarig Sandra Löfstedt, administratör Fredrik Olén, kommunikatör Lina Remnert, kommunikatör, fr.o.m. 25 april Ylva Werlinder, informatör, t.o.m. 1 april Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Linda Rosén, studeranderättsliga frågor Bidrag Elisabet Andersson, statsbidrag folkhögskolor och studieförbund, enhetsansvarig Signild Håkansson, statsbidrag folkhögskolor och studieförbund Ulrika Knutsson, statsbidrag flexibelt lärande Paul Norén, ekonomi Lena Östlund, särskilt statsbidrag studiemotiverande folkhögskolekurs 74 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012 Organisationsnummer 802015-8690 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Folkbildningsrådets syfte och ändamål Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådets verksamhet Folkbildningsrådet svarar för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppdragen regleras via stadgar samt av styrelsen fastställda styr- och policydokument såsom arbetsformer, arbetsordning, villkor och kriterier, anvisningar, riktlinjer och måldokument. Av FBF, RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att: • svara för drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att: • svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) • stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) • stödja mentorprojektet för folkhögskolornas ledningsfunktioner (rektorer och styrelse). Staten har anförtrott Folkbildningsrådet myndighetsuppgifter i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildning. Därutöver styrs verksamheten av folkbildningspropositionen 2005/06:192, förordning om myndigheters årsredovisning samt regeringens riktlinjer och regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Myndighetsuppdragen omfattar att Folkbildningsrådet har • att företräda staten i förhållande till folkbildningen • att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag • att fördela statsbidraget mellan dessa • att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter • att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget • att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts • att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen • att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 75 verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget • att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Dessutom ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen: • Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2011 • Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheten inom folkbildningen 2011 • Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolor 2010–2011 • Flexibelt lärande i folkbildningen 2011 • Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011 • Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU 2009–2011 Totalt har därutöver 14 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Resultat och ställning Kommentarer till resultatutvecklingen Folkbildningsrådet ska inom budgetramen på 76 ett effektivt sätt genomföra verksamheten enligt plan. Verksamheten är till största delen finansierad genom medel ur folkbildningsanslaget. Folkbildningsrådets medlemmar fastställde 2012 års uttag vid representantskapets höstsammanträde i november 2011. Utöver anslagsuttag, ersättning för uppdragen och reserverade medel har verksamheten i likhet med tidigare år finansierats via försäljning av tjänster och uthyrning av lokaler till RIO. I samband med transfereringar har stora bidragsbelopp genererat totalt 1,1 mkr i ränteintäkter. Av dessa har 0,9 mkr reserverats för folkhögskolor och studieförbund. Kvarstående 0,2 mkr utgörs av Folkbildningsrådets ränteintäkter baserat på reserveringar och eget kapital. Kostnadsutfallet för Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag är något lägre än budget (0,9 mkr) beroende på personalvakanser. Verksamheten har fortsatt präglats av ökat användande av digitala mötesformer, rapportpublicering via hemsidan samt låga hyreskostnader för externa konferensoch möteslokaler. Styrelsens förfogandemedel har tagits i anspråk för beredningsgrupper och särskilt för arbetet med Vägval och Vilja. Inom det särskilda myndighetsuppdraget – Flexibelt lärande inom folkbildningen – har 4 mkr av budgeterade 4,4 mkr fördelat till regionala folkhögskole- och studieförbundsprojekt. I övrigt har resurserna för fortbildning och utvärdering, utveckling av Folkbildningsnätet samt kansliets administration och uppföljning följt budget (4,1 mkr). Från Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fått uppdraget att fördela bidrag till folkhögskolor som genomfört utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar inom ramen för Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF). Vid avstämning den 31 januari 2013 har ca 83,3 mkr redovisats. Arbetsförmedlingen har därutöver enligt avtal ersatt Folkbildningsrådet för administration och uppföljning av verksamheten med 1,5 mkr. Verksamheten slutredovisas under mars 2013. Det innebär att medel finns reserverade för slutreglering av 2012 års verksamhet främst avseende bidrag för deltagares resekostnader. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst, och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd har genomförts inom ramen för de medel som disponerats för uppdragen. Medlemsuppdragen finansieras genom uttag från folkbildningsanslaget men också via reserverade medel samt de medel som representantskapet avsatt för dessa ändamål. Uppdraget Mentorprojekt inom folkhögskolan har genomförts med de medel som reserverades ur folkhögskolornas del av folkbildningsanslaget 2010. Kostnader för kansli och administrativ personal har belastat såväl medlems- som övriga uppdrag i relation till verksamhetens omfattning. Flerårsöversikt Kostnaderna för Folkbildningsrådets myndighetsoch medlemsuppdrag samt resultatet av verksamheten och tillkommande ränteintäkter under de fem senaste åren: Belopp (mkr) Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Regeringsuppdrag Flexibelt lärande Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Folkbildning – Learning for Acitive Citizenship Mentorprojekt inom folkhögskolan Arbetsmarknadsinsatser (uppföljning o adm) Resultat verksamhet Resultat ränteintäkter Eget kapital 2012 2011 2010 2009 2008 27,5 25,3 23,7 0,4 3,5 5,0 23,4 3,4 8,5 5,3 24,5 1,1 8,2 5,5 8,1 5,7 7,4 7,7 6,9 7,2 6,6 1,1 1,1 0,6 1,5 1,8 1,7 1,4 0,4 0,5 0,1 1,4 0,4 0,3 1,1 0,8 0,3 1,0 1,0 0,1 1,2 0,2 0,1 0,7 0,4 4,7 Det egna kapitalet är indelat i balanserat kapital, resultatutjämningsreserv, ändamålsbestämda medel och årets resultat. Representantskapsmötet har tidigare fastställt en ekonomisk långtidsplan för Folkbildningsrådet. Sammanfattningsvis innebär det att överskottsmedel läggs i en resultatutjämningsreserv som används för att kapa budgettoppar. 2012 års representantskap valde att ta ställning till disposition av årets resultat (1 105 tkr) och de ändamålsbestämda medlen (3 977 tkr), dvs. totalt 5 082 tkr. Representantskapet avsatte 100 tkr till resultatutjämningsreserven samt fördelade 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden. Vidare avsattes för budgeterad men inte slutförd verksamhet 1 280 tkr till utvärderingar enligt plan, 1 102 tkr till Flexibelt lärande, 451 tkr till FIN samt 577 tkr till Folkbildningsnätet. Totalt har därmed 5 082 tkr fördelats varav 3 410 tkr avsatts för ändamålsbestämd verksamhet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Folkbildningsrådets huvuduppgift är att fördela de statliga bidragen till studieförbund och folkhögskolor samt till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Pris- och löneomräkningen för folkbildningsanslaget 2012 var 34 mkr eller 1 procent. Föregående år var motsvarande omräkning 0,5 procent (15 mkr). Folkbildningsrådet rekvirerar kvartalsvis det statliga folkbildningsanslaget via Kammarkollegiet och överför bidragen till studieförbunden samma dag de disponeras. Utbetalningen till folkhögskolorna sker någon eller några dagar senare, vilket ger ränteintäkter som tillförs folkhögskolorna i form av bidrag eller för användning inom folkhögskolerelaterad verksamhet efterföljande verksamhetsår. I genomsnitt innebär det att de totala bidragsutbetalningarna varje kvartal omfattat cirka 835 mkr (819 mkr år 2011). 83,3 mkr (44,5 mkr 2011) har redovisats för utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar. För att möta behovet av studiemotiverande folkhögskoleplatser har arbetsförmedlingen under året utökat den disponibla ramen för verksamheten från 72 mkr till 87,4 mkr. 2012 har nya bidragssystem införts för fördelning av folkbildningsanslaget till både folkhög- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 77 skolorna och studieförbunden. Under första året sker en infasning av de nya systemen. Under 2012 har en överföring påbörjats för att öka de minsta folkhögskolornas volymbidrag. Det innebär att folkhögskolor med ett lägre ingångsvärde än 4 000 deltagarveckor har fått detta utökat förutsatt att behov har kunnat påvisats. Utökningen har finansierats med prisomräkningsmedel och genom att de folkhögskolor som har ett ingångsvärde över 5 800 deltagarveckor fått sina ingångsvärden minskade från 1 deltagarvecka till som mest 71 deltagarveckor. För tredje året har Folkbildningsrådets styrelse beslutat att i enlighet med förordningen lämna bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Sveriges Förenade Studentkårer har erhållit 200 tkr för insatser riktade till lokala elevorganisationer och deltagare vid folkhögskolor. Sju ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor och en ansökan om statsbidrag till nytt studieförbund har prövats under året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde verksamhetsk riterierna men styrelsen beslutade att avslå samtliga ansökningar eftersom anslagets uppräkning inte medgav några nya satsningar. Folkbildningsrådet har under 2012 återtagit totalt 2,4 mkr från fem studieförbund avseende bidragsåret 2011. Återtaget sker med anledning av justeringar av verksamheten 2009. Medlen har omfördelats till samtliga studieförbund i relation till fastställt statsbidrag för 2011. Förvaltning och organisation Folkbildningsrådets beslutande organ utgörs av representantskapet och styrelsen. Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet samt fastställer Folkbildningsrådets uttag ur folkbildningsanslaget för finansieringen av Folkbildningsrådets verksamhet. Representantskapet 78 väljer vartannat år ordförande samt utser styrelse och revisorer. Styrelsen består av ordförande jämte åtta ordinarie ledamöter samt en personalrepresentant. RIO, FBF samt SKL utser därutöver vardera en adjungerad ledamot. Åtta styrelsesammanträden har genomförts under året. Styrelsen har under året haft stöd av fem beredningsgrupper samt tre styrgrupper – en grupp för varje medlemsuppdrag. För den nationella utvärderingen finns en expertgrupp. Samspelet med Folkbildningsrådets medlemmar sker genom adjungerade ledamöter i styrelsen, representation i berednings- och referensgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär såsom verksamhetsplan, budgetram för Folkbildningsrådet och budgetunderlag till regeringen. Under året har ett samråd och en gemensam styrelsekonferens genomförts. I den gemensamma styrelsekonferensen deltar styrelserna från Folkbildningsrådet, RIO och FBF. Medlemsorganisationen SKL representeras i annan ordning. Medlemmarna nominerar vardera en revisor. En av dessa ska vara auktoriserad revisor. För verkställande av styrelsens beslut finns ett kansli som är organiserat och kompetensinriktat utifrån de krav som verksamhetsplanen, regeringens riktlinjer och övriga beslut ställer. Kansliets arbete leds av en generalsekreterare. Under 2012 hade kansliet 17 årsanställda inom myndighetsuppdraget, varav tre tjänster som även ger service till RIO och medlemsuppdrag. Det särskilda myndighetsuppdraget Flexibelt lärande har haft 0,6 årsanställda. Medlemsuppdragen har haft totalt 7 årsanställda fördelade på Folkbildningsnätet (2), Folkhögskolornas informationstjänst (4), Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (1). Uppdraget från Arbetsförmedlingen – Studiemotiverande folkhögskoleinsatser för arbetslösa ungdomar – har haft 1,4 årsanställda (projektledare och assistent). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Dispositionsförslag Sammanfattning av styrelsens förslag (tkr) De ändamålsbestämda medlen under eget kapital är 3 410 tkr (FIN 451 tkr, Folkbildningsnätet 577 tkr, Nationell utvärdering 1 280 tkr och Flexibelt lärande 1 102 tkr). Resultatet av 2012 års verksamhet uppvisar ett överskott efter ränteintäkter med 632 tkr. Dessa totalt 4 042 tkr föreslås ställas till representantskapets förfogande. Därutöver föreslår styrelsen att tre reservationsposter som inte är villkorade på totalt 1 020 tkr ställs till representantskapets förfogande. Det gäller ränteintäkter från IT-projekt (295 tkr), spridningsinsatser och kansliresurser för EU- och jämställdhetsprojekt (514 tkr) samt för projektet civilt forum (211 tkr). Styrelsen föreslår därmed att totalt 5 062 tkr ställs till representantskapets förfogande och att de disponeras enligt följande: • 1 280 tkr behålls för kvarstående budgeterade åtaganden inom nationell utvärdering. • 61 tkr upplöses av de 451 tkr som finns avsatta för FIN:s ändamål med anledning av motsvarande underskott i verksamheten 2012. Dvs. totalt 390 tkr ändamålsavsätts. • 347 tkr upplöses av de 577 tkr som finns avsatta för Folkbildningsnätets ändamål med anledning av motsvarande underskott i verksamheten 2012. Dvs. totalt 230 tkr ändamålsavsätts. • 139 tkr upplöses av de 1 102 tkr som finns avsatta för Flexibelt lärande samtidigt som 570 tkr avsätts för regionala och lokala projekt. Dvs. totalt 1 533 tkr ändamålsavsätts. • Resultatutjämningsreserven förstärks med 600 tkr med anledning av översyn Folkbildningsrådet och kommande kansliförändringar. • 1 029 tkr överförs under 2013 till folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet enligt fördelningsnyckel. Till representantskapets förfogande utöver eget kapital och resultatutjämningsreserv: Ändamålsbestämda medel under eget kapital 3 410 Årets resultat 632 Reservationer som upplöses 1 020 Summa 5 062 Styrelsen föreslår att medlen disponeras enligt följande: Ändamålsavsättning för budgeterad ej slutförd verksamhet Utvärderingar enligt plan 1 280 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 390 Folkbildningsnätet 230 Flexibelt lärande 1 533 Resultatutjämningsreserv 600 Eget kapital 0 Folkhögskolorna (49,203%) 506 Studieförbunden (50,797%) 523 Summa Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 3 433 1 029 5 062 79 Resultaträkning (tkr) Not 2012 2011 3 305 625 3 274 421 83 260 49 412 3 388 885 3 323 833 Transfereringar Statens anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen Övriga statliga anslag 1 Summa anslag Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund 2 -3 258 275 -3 226 071 Övriga bidrag 1 - 81 760 -47 912 -3 340 035 -3 273 983 3 48 850 49 850 Folkbildningsrådet – myndighetsuppdrag 4 -25 440 -24 078 Summa bidrag Saldo före egen verksamhet Kostnader för egen verksamhet Folkbildningsrådet – särskilda uppdrag 5 -8 988 -10 000 Folkbildningsnätet – FBN 6 -5 697 -5 262 Folkhögskolornas informationstjänst – FIN 7 -7 361 -7 695 Folkbildning – Learning for Active Citizenship – FOLAC 8 Folkhögskolornas studeranderättsliga råd – FSR 9 Mentorprojekt inom folkhögskolan Ränteintäkter Årets resultat 80 -1 000 364 815 1 138 1 490 -870 -1 200 632 1 105 10 Saldo före ränteintäkter Fördelade räntemedel -1 000 -1 000 11 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Balansräkning (tkr) Not 2012-12-31 2011-12-31 12 605 518 Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Maskiner och inventarier OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar 13 215 208 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 2 185 1 277 Kassa och bank 42 705 48 099 Summa tillgångar 45 710 50 102 Balanserat kapital 5 000 5 000 Resultatutjämningsreserv 4 300 4 200 Ändamålsbestämda medel 3 410 3 977 632 1 105 13 342 14 282 16 626 626 Skulder avseende statsanslag 17 22 130 24 171 Skulder avseende IT-anslag 18 3 634 3 634 Räntemedel 19 1 463 1 806 1 691 2 779 Eget kapital och skulder EGET KAPITAL 15 Årets resultat AVSÄTTNINGAR KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 652 620 2 172 2 184 45 710 50 102 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder 20 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 81 Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen. Det innebär bl.a. att reserveringar och avsättningar för verksamhet som är budgeterad men ej slutförd sker i samband med disposition av överskottsmedel. Sådan avsättning sker till ändamålsbestämda medel under det egna kapitalet genom representantskapets beslut. Not 1. Övriga statliga anslag Intäkter Medel förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU (Anslag 9:1 post 4) Arbetsmarknadsmedel, utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar Kostnader Bidrag till folkhögskolors och studieförbunds EU-projekt samt spridningsinsatser Bidrag till utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar Not 2. Statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund Allmänt bidrag, folkhögskolor 1 Allmänt bidrag, studerandeorganisationer inom folkhögskolor Allmänt bidrag, studieförbund 2012 2011 83 260 83 260 5 000 44 412 44 412 81 760 81 760 5 000 42 912 49 314 2012 2011 1 598 286 200 1 659 789 3 258 275 1 581 935 200 1 643 936 3 226 071 2012 2011 25 200 8 500 4 430 25 200 8 500 4 430 1 500 1 500 7 300 920 7 300 920 1 000 1 000 49 850 1. Inklusive de specifika medlemsuppdragen till FBR från folkhögskolorna är bidraget 1 607 506 tkr (2012) respektive 1 592 155 tkr (2011). Not 3. Saldo före egen verksamhet Uttag ur folkbildningsbidraget för finansiering av: Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Flexibelt lärande inom folkbildningen Folkbildningsnätet Uttag ur övriga anslag för finansiering av: Folkbildningsrådets kostnader för utbildningsinsatser för arbetslösa ungdomar Uttag ur folkhögskolornas andel av folkbildningsbidraget för finansiering av: Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildningsnätet Folkbildning – Learning for Active Citizenship Studeranderättsliga frågor 82 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 1 000 48 850 2012 Not 4. Folkbildningsrådet – myndighetsuppdrag Intäkter Sålda tjänster Återbetalda pensionspremier avseende 2010 Upplösning reserverade medel Kostnader Beslutande och beredande organ och till styrelsen förfogande Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning Kommunikation Bidragsfördelning Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Nationell utvärdering Kansli (ledning och administration) Kostnader - intäkter För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår 2011 Utfall Budget Utfall 1 035 950 995 2 030 2 135 3 085 756 312 145 1 213 4 900 2 540 2 650 2 390 4 020 6 990 3 980 27 470 4 595 2 840 2 850 2 530 5 550 6 200 3 820 28 385 4 050 2 605 2 435 2 190 4 830 5 940 3 241 25 291 25 440 25 300 24 078 358 147 2012 Not 5. Folkbildningsrådet – Särskilda uppdrag Utfall 2011 Budget Kostnader för regeringsuppdrag Forum för dialog mellan regeringen och det civila samhället Forum för det civila samhället – konferens Upplösning reserverade medel Kostnader Flexibelt lärande inom folkbildningen Bidrag lokal och regional utveckling samt utvärdering Fortbildning, nätverk och kunskapsbildning Stöd till utveckling av Folklbildningsnätet Kansli (beredning och uppföljning) För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår Utbildningsinsatser vid folkhögskolor för arbetslösa ungdomar Kostnader för administration och uppföljning Reserverat för slutförande av insatsen Summa Särskilda uppdrag Utfall 170 41 -211 0 4 001 2 087 1 000 981 8 069 4 450 2 180 1 000 870 8 500 86 4 606 1 944 1 400 550 8 500 20 1 421 -502 919 1 500 1 052 448 1 500 8 988 10 000 10 000 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 1 500 83 2012 Not 6. Folkbildningsnätet, kostnader konferenssystem och resurssidor Drift Kansli, kontor och personal Utveckling resurssidorna Avgår för finansiering av utveckling genom – medel från Flexibelt lärande – reserverade medel 2011 Utfall Budget Utfall 3 693 2 004 1 887 3 685 2 040 1 992 3 226 2 036 2 274 -1 000 -887 5 697 -1 000 -992 5 725 -1 400 -874 5 262 Utfall Budget Utfall 3 569 3 792 7 361 3 744 4 000 7 744 4 283 3 412 7 695 2012 Not 7. Folkhögskolornas informationstjänst, kostnader Information Kansli, kontor och personal För konferensverksamhet vidarefakturerade kostnader ingår 2011 105 188 2011 Not 8. Folkbildning – Learning for Active Citizenship Utfall Intäkter Upplösning reserverade medel NFR-ersättning för sekreterarskap EU-medel 376 100 2 649 3 125 Kostnader Kansli, kontor och personal Uppföljning, medlemsavgifter Information o styrgrupp Medborgarna och EU 1 129 239 108 2 649 4 125 Kostnader - intäkter 1 000 För NORD-plusprojektet vidarefakturerade kostnader till NFR ingår 91 2012 Not 9. Studeranderättsliga frågorna inom folkhögskolan Kansli, kontor och personal Uppföljning, information, rättsligt råd Upplösning reserverade medel 84 2011 Utfall Budget Utfall 923 207 -130 1 000 1 050 305 -355 1 000 873 213 -86 1 000 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Not 10. Mentorprojekt inom folkhögskolan 2012 2011 1 132 -397 -735 0 1 162 -530 -1 132 0 2012 2011 771 99 870 1 033 167 1 200 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde Utrangerat under året Inköp under året Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 028 -317 530 2 241 1 921 -339 446 2 028 Ingående avskrivningar Utrangerat under året Årets avskrivningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden -1 510 317 -444 -1 637 -1 464 339 -385 -1 510 604 518 2012 2011 215 215 208 208 2012 2011 893 591 352 350 2 186 904 32 185 156 1 277 Avsatta medel för ledningsfunktioner (rektorer och styrelse) Under året genomförd verksamhet Medel överförda till nästa års verksamhet Projektet avslutas under 2014. Totalt avsatte folkhögskolorna 2 500 tkr för gemensamma insatser av anslaget 2010. Av dessa används 1 700 tkr för mentorprojekt för folkhögskolornas ledningsfunktioner (rektorer och styrelse). Resterande 800 tkr har ej disponerats för något ändamål. Not 11. Fördelade räntemedel till: Folkhögskolans verksamhet Studieförbundens verksamhet Räntemedlen har beräknats utifrån respektive verksamhets genomsnittliga innestående anslag varje månad. Not 12. Maskiner och inventarier Utgående värde Maskiner och inventarier avskrivs på tre år. Fordon avskrivs på fem år. Datorer som används som utvecklingsverktyg avskrivs vid inköp. Not 13. Kortfristiga fordringar (upptagna till det belopp som efter individuell prövning förväntas bli betalt) Kundfordringar samt övriga mindre fordringar Not 14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Hyror lokaler och maskiner Telefonabonnemang, datalicenser och serverutrymme Premie- och årsavgifter Övriga förutbetalda kostnader Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 85 Not 15. Eget kapital fastställt av representantskapet den 17 april 2012 Ändamålsbestämda medel Utvärderingsplan FBN FIN Flexibelt lärande Summa Resultatutjäm ningsreserv Balanserat kapital Summa Ingående balans Disponerat inom EK 1 540 - 260 489 88 846 -395 1 102 0 3 977 - 567 4 200 100 5 000 0 13 177 - 467 Utgående balans 1 280 577 451 1 102 3 410 4 300 5 000 12 710 2011 års resultat innebar ett överskott med 1 105 tkr och efter disposition av ändamålsbestämda medel frigjordes 567 tkr, dvs. totalt 1 672 tkr. Dessa medel disponerades med 100 tkr till resultatutjämningsreserven samt 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden. Not 16. Avsättningar av SPP-allokerade medel 2012 2011 Ingående värde Använda medel 626 626 Utgående värde 626 626 2012 2011 144 15 183 735 2 080 514 3 474 22 130 1 345 12 834 1 132 2 608 1 101 995 4 156 24 171 2012 2011 3 634 3 634 3 634 3 634 2012 2011 Ingående saldo 1 jan Andel av ränteintäkter under verksamhetsåret Fördelat under verksamhetsåret 1 806 1 138 -1 481 684 1 490 -368 Utgående saldo 31 dec 1 463 1 806 Reserverade medel för kompetensutveckling av och pensionslösningar för kanslipersonal. Not 17. Skulder avseende statsanslag Ej fördelat, folkhögskolor och studieförbund Arbetsmarknadsmedel, studiemotiverande folkhögskolekurser Fortbildning lärare/rektor folkhögskolor Reserverat för studeranderätten och folkhögskoleverksamhet Reserverade medel för jämställdhets- och EU-insatser Försöksverksamhet och utvecklingsarbete vid folkhögskolor Reserverat för Flexibelt lärande Not 18. Skulder avseende IT-anslag CFL (Folkbildningsnätet och IT-projekt) Not 19. Räntemedel 86 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Löner, sociala avgifter och löneskatter Avtalade statistikbearbetningar, utvärderings- och IT-uppdrag Bidrag Regional fortbildning, EU-insatser och Flexibelt lärande Beräknat upparbetat revisionsarvode Övriga diverse upplupna kostnader Personaluppgifter Medeltal antal anställda inom myndighets-, medlems- och övriga uppdrag Kvinnor Män Löner och arvoden Arvoden till ordinarie och adjungerade styrelseledamöter Arvoden till ledamöter i berednings- och referensgrupper Lön/arvode till uppdragstagare Lön anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för anställda Löneskatt 2012 2011 984 735 69 384 2 172 1 125 712 150 63 134 2 184 2012 2011 17 9 26 17 9 26 264 454 750 12 353 13 821 241 425 516 12 994 14 176 4 338 1 965 514 4 420 2 042 534 Pensionspremier betalas inte för förtroendevalda. Arbetstid och sjukfrånvaro Sammanlagd ordinarie arbetstid är 53 156 timmar. Föregående år var ordinarie arbetstid 51 652 timmar (korrigerad). Den sammanlagda sjukfrånvaron under året är 1 263 timmar. Föregående var sjukfrånvaron 1 366 timmar. Av sjukfrånvaron är 546 timmar långtidssjukfrånvaro (395 timmar föregående år). Sjukfrånvaron i relation till totalt antal arbetade timmar är 2,4 procent. Motsvarande värden var föregående år 2,6 procent (korrigerad). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 87 Anställningsvillkor Generalsekreterarens anställningsvillkor följer avtal om allmänna bestämmelser för tjänstemän upprättat mellan Unionen och Arbetsgivaralliansen med undantag av arbetsgivarens uppsägningstid, som är 24 månader. Lena Hallengren Angelica Rage Stockholm den 21 februari 2013 Torsten Friberg ordförande Leif Kindblom Magnus Ramstrand Anna-Britta Åkerlind Ann-Britt Åsebol Thomas Strand Gunnar Falkeby personalrepresentant Britten Månsson-Wallin generalsekreterare Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 februari 2013 Ann-Christin Holgersson Anders Larsson 88 Birgitta Lanér Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Mats Blomgren Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Till representantskapet i Folkbildningsrådet, org.nr 802016-8690 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Folkbildningsrådet för år 2012. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar enliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och utfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls- Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Folkbildningsrådet för år 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 89 Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller Uttalande Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 21 februari 2013 Ann-Christine Holgersson 90 gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Mats Blomgren Auktoriserad revisor Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Anders Larsson Bilagor Fördelning av statsbidrag till de 150 folkhögskolorna (kr) Folkhögskola Agnesberg Bas Utveckling o profilering Int. verksamhet Volym Språk schablon För stärkning Summa 570 000 300 000 6 800 4 050 000 424 500 333 400 5 684 700 339 700 7 756 300 Albins 570 000 300 000 6 800 5 550 000 76 300 Alma 570 000 300 000 6 800 6 183 000 356 800 6 503 100 Arbr i Gbg 570 000 300 000 6 800 7 152 000 177 300 716 500 8 922 600 Axevalla 570 000 300 000 6 800 7 396 500 221 300 449 400 8 944 000 7 545 900 Bergslagen 570 000 300 000 6 800 6 300 000 98 800 270 300 Billströmska 570 000 300 000 6 800 7 405 500 110 000 581 900 8 974 200 Birka 570 000 300 000 6 800 10 615 500 74 300 163 400 11 730 000 865 500 14 947 100 Birkagården 570 000 300 000 6 800 13 135 500 69 300 Biskops-Arnö Nordens 570 000 300 000 6 800 8 968 500 9 300 Blekinge 570 000 300 000 6 800 7 773 000 89 000 397 400 9 136 200 Bollnäs 570 000 300 000 6 800 11 338 500 48 300 421 700 12 685 300 Bona 570 000 300 000 6 800 7 332 000 188 000 716 500 9 113 300 Bosön 570 000 300 000 6 800 10 851 000 26 500 183 600 11 937 900 Botkyrka 570 000 300 000 6 800 5 550 000 596 300 359 200 7 382 300 Braheskolan 570 000 300 000 6 800 12 225 000 90 300 460 700 13 652 800 Brunnsvik 570 000 300 000 6 800 12 172 500 218 300 349 600 13 617 200 Bäckedal 570 000 300 000 6 800 4 650 000 53 000 Dalkarlså 570 000 300 000 6 800 5 773 500 153 500 406 300 7 210 100 Dalsland 570 000 300 000 6 800 7 744 500 3 000 689 500 9 313 800 Edelvik 570 000 300 000 6 800 6 030 000 9 500 961 000 7 877 300 Eskilstuna 570 000 300 000 6 800 10 306 500 564 300 939 600 12 687 200 9 854 600 5 579 800 Eslöv 570 000 300 000 6 800 9 793 500 84 300 1 443 800 12 198 400 Fellingsbro 570 000 300 000 6 800 11 061 000 281 500 2 896 900 15 116 200 Finska i Gbg 570 000 300 000 6 800 5 893 500 982 300 432 300 8 184 900 Fhsk i Angered 570 000 300 000 6 800 5 550 000 543 500 426 400 7 396 700 Fornby 570 000 300 000 6 800 9 052 500 304 500 1 228 300 11 462 100 Forsa 570 000 300 000 6 800 7 930 500 85 300 611 800 9 504 400 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 91 Folkhögskola Bas Utveckling o profilering Int. verksamhet Volym Språk schablon För stärkning Summa Framnäs 570 000 300 000 6 800 10 461 000 4 300 2 675 400 14 017 500 Fridhem 570 000 300 000 6 800 13 056 000 126 500 960 300 15 019 600 163 500 2 988 000 12 858 800 4 740 200 11 167 000 150 800 78 900 7 085 500 10 718 300 Fristad 570 000 300 000 6 800 8 830 500 Furuboda 570 000 300 000 6 800 5 550 000 Färnebo 570 000 300 000 6 800 5 979 000 Gamleby 570 000 300 000 6 800 8 718 000 51 000 1 072 500 Geijerskolan 570 000 300 000 6 800 6 082 500 104 000 54 000 Geijerskolan (påbygg.) 3 150 000 7 117 300 3 150 000 Glimåkra 570 000 300 000 6 800 9 994 500 201 000 1 475 500 Glokala 570 000 300 000 6 800 5 550 000 348 800 459 700 7 235 300 Gotland 570 000 300 000 6 800 9 133 500 68 300 359 700 10 438 300 Grebbestad 570 000 300 000 6 800 6 000 000 9 500 300 100 7 186 400 Grimslöv 570 000 300 000 6 800 7 203 000 20 300 149 500 8 249 600 Göteborg 570 000 300 000 6 800 13 716 000 599 500 2 979 200 18 171 500 Hagaberg 570 000 300 000 6 800 9 931 500 96 000 2 149 700 13 054 000 Helliden 570 000 300 000 6 800 7 050 000 18 300 433 700 8 378 800 Helsjön 570 000 300 000 6 800 6 994 500 19 800 170 800 8 061 900 Hjo 570 000 300 000 6 800 8 437 500 121 500 1 389 500 10 825 300 Hjälmared 570 000 300 000 6 800 8 838 000 127 000 905 900 10 747 700 Hola 570 000 300 000 6 800 7 698 000 44 000 764 200 9 383 000 Hvilan 570 000 300 000 6 800 10 503 000 201 000 572 400 12 153 200 Hyllie Park 570 000 300 000 6 800 5 550 000 66 800 130 600 6 624 200 Hålland 570 000 300 000 6 800 8 370 000 178 500 9 425 300 237 300 12 547 800 Hällefors 570 000 300 000 6 800 5 550 000 Härnösand 570 000 300 000 6 800 12 381 000 631 000 7 295 100 3 357 500 16 615 300 Hästsporten 570 000 300 000 6 800 6 264 000 4 000 167 700 7 312 500 Högalid 570 000 300 000 6 800 7 716 000 182 000 1 900 600 10 675 400 Ingesund 570 000 300 000 6 800 8 793 000 371 500 848 600 10 889 900 Jakobsberg 570 000 300 000 6 800 12 046 500 161 300 337 500 13 422 100 June 570 000 300 000 6 800 10 480 500 285 500 285 600 11 928 400 Jämshög 570 000 300 000 6 800 8 613 000 30 000 1 661 800 11 181 600 Kaggeholm 570 000 300 000 6 800 11 956 500 27 300 929 900 13 790 500 Kalix 570 000 300 000 6 800 9 489 000 Karlskoga 570 000 300 000 6 800 11 938 500 Katrineberg 570 000 300 000 6 800 Kista 570 000 300 000 6 800 Klarälvdalen 570 000 300 000 Kristinehamn 570 000 Kvarnby Kvinnofhsk 263 900 10 629 700 345 800 765 400 13 926 500 11 161 500 20 800 1 309 400 13 368 500 4 350 000 544 300 1 156 200 6 927 300 6 800 7 768 500 288 000 1 448 300 10 381 600 300 000 6 800 9 712 500 85 800 3 204 300 13 879 400 570 000 300 000 6 800 7 875 000 115 000 1 231 100 10 097 900 570 000 300 000 6 800 8 928 000 685 500 1 686 100 12 176 400 Kyrkerud 570 000 300 000 6 800 5 550 000 529 300 6 956 100 Kävesta 570 000 300 000 6 800 8 035 500 154 500 353 300 9 420 100 Leksand 570 000 300 000 6 800 8 589 000 13 500 110 100 9 589 400 Lidingö 570 000 300 000 6 800 9 142 500 49 500 958 700 11 027 500 Liljeholmen 570 000 300 000 6 800 12 754 500 221 500 214 700 14 067 500 92 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Folkhögskola Bas Utveckling o profilering Int. verksamhet Volym Språk schablon För stärkning Summa 11 032 400 Lillsved 570 000 300 000 6 800 9 579 000 10 500 566 100 Litorina 570 000 300 000 6 800 5 550 000 260 500 54 500 6 741 800 Ljungskile 570 000 300 000 6 800 14 527 500 112 800 1 094 400 16 611 500 Lunnevad 570 000 300 000 6 800 8 440 500 661 900 9 979 200 Långholmen 570 000 300 000 6 800 8 379 000 660 300 484 500 10 400 600 Löftadalen 570 000 300 000 6 800 7 359 000 71 000 2 105 500 10 412 300 Malmfälten 570 000 300 000 6 800 8 142 000 206 000 119 100 9 343 900 Malmö 570 000 300 000 6 800 7 080 000 174 800 784 500 8 916 100 Malung 570 000 300 000 6 800 6 469 500 44 800 971 300 8 362 400 Mariannelund 570 000 300 000 6 800 7 689 000 368 300 486 800 9 420 900 Marieborg 570 000 300 000 6 800 12 789 000 1 225 800 950 200 15 841 800 Markaryd 570 000 300 000 6 800 7 515 000 59 800 56 200 8 507 800 Medlefors 570 000 300 000 6 800 12 481 500 185 500 1 460 700 15 004 500 Mellansel 570 000 300 000 6 800 8 197 500 21 800 1 760 700 10 856 800 MKFC – Stockholm 570 000 300 000 6 800 7 624 500 Mo Gård 570 000 300 000 6 800 5 550 000 234 000 3 730 800 10 391 600 Molkom 570 000 300 000 6 800 9 894 000 412 000 794 200 11 977 000 Mora 570 000 300 000 6 800 8 665 500 201 500 Mora (påbygg.) 8 501 300 9 743 800 952 500 952 500 Mullsjö 570 000 300 000 6 800 10 680 000 223 300 827 300 Munka 570 000 300 000 6 800 11 239 500 232 800 875 600 12 607 400 13 224 700 Nordiska 570 000 300 000 6 800 11 604 000 18 300 544 100 13 043 200 Nyköping 570 000 300 000 6 800 7 032 000 461 500 230 500 8 600 800 Oskarshamn 570 000 300 000 6 800 8 556 000 66 800 976 900 10 476 500 PRO 570 000 300 000 6 800 6 177 000 183 600 7 237 400 Runö 570 000 300 000 6 800 11 731 500 809 300 Röda Korset 570 000 300 000 6 800 7 050 000 730 000 S:t Sigfrid 570 000 300 000 6 800 10 104 000 434 800 13 417 600 8 656 800 224 300 11 639 900 S:ta Birgitta 570 000 300 000 6 800 5 550 000 370 300 6 797 100 S:ta Maria 570 000 300 000 6 800 5 550 000 775 800 7 202 600 Scouterna 570 000 300 000 6 800 6 910 500 14 800 Sigtuna 570 000 300 000 6 800 10 300 500 223 500 7 802 100 Sjövik 570 000 300 000 6 800 12 157 500 Skarpnäck 570 000 300 000 6 800 6 465 000 Skeppsholmen 570 000 300 000 6 800 6 148 500 80 500 315 500 7 421 300 Skurup 570 000 300 000 6 800 12 534 000 213 500 420 700 14 045 000 Solvik 570 000 300 000 6 800 7 681 500 27 000 2 736 700 11 322 000 Sommenbygden 570 000 300 000 6 800 5 550 000 19 800 301 300 6 747 900 Stadsmissionen 570 000 300 000 6 800 7 149 000 374 800 1 696 500 10 097 100 Stensund 570 000 300 000 6 800 8 614 500 54 300 321 100 9 866 700 Storuman 570 000 300 000 6 800 7 435 500 57 500 160 700 8 530 500 Strömbäck 570 000 300 000 6 800 9 457 500 34 800 1 514 000 11 883 100 Sundbyberg 570 000 300 000 6 800 10 377 000 631 800 1 209 700 13 095 300 Sunderby 570 000 300 000 6 800 12 390 000 117 800 1 570 800 14 955 400 Sundsgårdens 570 000 300 000 6 800 13 600 500 134 300 3 264 200 17 875 800 1 251 800 12 652 600 48 500 1 650 100 14 732 900 254 800 1 543 900 9 140 500 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 93 Bas Utveckling o profilering Int. verksamhet Sverigefinska 570 000 300 000 Sö Vätterbygd 570 000 300 000 Södertörn 570 000 300 000 6 800 5 515 500 109 800 56 600 6 558 700 Södra Stockholm 570 000 300 000 6 800 6 372 000 221 000 1 619 800 9 089 600 Sörängen 570 000 300 000 6 800 8 527 500 264 500 162 600 9 831 400 Tollare 570 000 300 000 6 800 11 496 000 61 500 289 500 12 723 800 Tornedalen 570 000 300 000 6 800 5 332 500 101 000 1 496 700 Tärna 570 000 300 000 6 800 7 411 500 7 300 Folkhögskola Volym Språk schablon För stärkning 6 800 8 005 500 56 300 874 800 9 813 400 6 800 13 200 000 70 300 1 278 300 15 425 400 Summa 7 807 000 8 295 600 Vadstena 570 000 300 000 6 800 9 118 500 30 800 789 800 Valjeviken 570 000 300 000 6 800 5 550 000 66 500 2 782 300 10 815 900 9 275 600 Valla 570 000 300 000 6 800 10 903 500 223 500 464 000 12 467 800 Vara 570 000 300 000 6 800 7 468 500 44 800 605 100 8 995 200 Wendelsberg 570 000 300 000 6 800 11 698 500 27 800 1 415 700 14 018 800 Wik 570 000 300 000 6 800 9 313 500 42 500 227 300 10 460 100 Vimmerby 570 000 300 000 6 800 8 811 000 144 000 1 755 300 11 587 100 Vindeln 570 000 300 000 6 800 7 957 500 24 500 2 443 900 11 302 700 Viskadalen 570 000 300 000 6 800 10 935 000 225 300 902 000 12 939 100 Vårdinge By 570 000 300 000 6 800 5 550 000 Väddö 570 000 300 000 6 800 7 185 000 76 500 56 600 8 194 900 Värnamo 570 000 300 000 6 800 8 245 500 24 800 1 353 700 10 500 800 Västanvik 570 000 300 000 6 800 4 761 000 Västerberg 570 000 300 000 6 800 9 643 500 29 800 Västerås 570 000 300 000 6 800 5 550 000 322 300 167 400 6 916 500 Ågesta 570 000 300 000 6 800 8 163 000 178 800 2 002 000 11 220 600 Ålsta 570 000 300 000 6 800 8 818 500 94 000 364 600 10 153 900 6 426 800 2 699 900 8 337 700 338 200 10 888 300 Åsa 570 000 300 000 6 800 9 973 500 573 800 601 000 12 025 100 Ädelfors 570 000 300 000 6 800 15 322 500 495 000 3 114 400 19 808 700 Älvsby 570 000 300 000 6 800 7 030 500 53 300 843 000 Öland 570 000 300 000 6 800 9 166 500 Önnestad 570 000 300 000 6 800 13 065 000 197 300 146 300 14 285 400 Örebro 570 000 300 000 6 800 5 550 000 72 000 280 300 6 779 100 Örnsköldsvik 570 000 300 000 6 800 6 459 000 160 300 677 200 8 173 300 Österlen 570 000 300 000 6 800 11 038 500 149 300 2 425 300 14 489 900 Östra Grevie 570 000 300 000 6 800 16 545 000 1 313 300 85 500 000 45 000 000 1 020 000 1 302 289 500 28 426 200 Summa Fortbildningsinsatser 1 18 735 100 135 118 300 1 597 354 000 940 000 Avrundningsmedel från förstärkningsbidrag 2011 som tillförts språkschablonen Totalt -7 600 1 598 286 400 1 Avser fortbildning av rektorer samt regional samordning av fortbildningsinsatser för folkhögskolepersonal. 94 8 803 600 10 043 300 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Fördelning av statsbidrag till de 10 studieförbunden (kr) Studieförbund Arbetarnas Bildningsförbund Förstärkn. Grund invandrade Förstärkn. funkt.nedsättn. Verksamhet Summa Infasning 1 Totalt 2 357 339 000 10 415 100 21 184 600 79 169 700 468 108 400 962 500 469 070 900 Studieförbundet Bilda 79 267 300 2 344 900 3 884 000 22 016 600 107 512 800 -614 600 106 898 200 Folkuniversitetet 81 687 300 2 016 900 3 736 900 20 990 800 108 431 900 -22 400 108 409 500 Ibn Rushd studieförbund 10 383 900 1 976 600 46 100 2 885 600 15 292 200 49 500 15 341 700 Studieförbundet Medborgarskolan 99 228 400 5 714 400 1 898 700 30 047 700 136 889 200 229 700 137 118 900 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 77 657 500 5 471 200 2 890 900 20 842 000 106 861 600 -924 200 105 937 400 Sensus Studieförbund 127 177 100 563 100 1 758 100 31 366 600 160 864 900 3 401 500 164 266 400 Studiefrämjandet 163 421 200 1 919 800 4 102 200 51 548 400 220 991 600 -331 600 220 660 000 Studieförbundet Vuxenskolan 238 780 100 2 509 800 26 362 100 53 984 400 321 636 400 -2 750 400 318 886 000 1 234 941 800 32 931 800 65 863 600 Summa 312 851 800 1 646 589 000 Kulturens Bildningsverksamhet 3 0 1 646 589 000 13 200 000 Totalt 1 659 789 000 1 659 789 000 1 Ett nytt bidragssystem infördes 2012 och inledningsåret sker en infasning med tidigare system. 2 Folkbildningsrådet har på uppdrag av studieförbunden genomfört en administrativ avgiftsöverföring med 9,5 mkr från statsbidragsutbetalningarna till intresseorganisationen Folkbildningsförbundet. Respektive studieförbund betalar en avgift i relation till sin andel av statsbidraget. Studieförbunden ska redovisa avgiften som en kostnad medan Folkbildningsförbundet redovisar den som en intäkt från medlemmarna. En motsvarande överföring har gjorts med 5,2 mkr från de 9 studieförbund som samverkar i det gemensamma dataarbetet. 3 Bidraget till Kulturens bildningsverksamhet fördelas i särskild ordning. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 95 Disposition av 2011 års resultat- och räntemedel (kr) Folkbildningsrådets representantskap beslöt vid vårsammanträdet 17 april 2012 att fördela 1 572 tkr med 773 tkr till folkhögskolorna och 799 tkr till studieförbunden i enlighet med fördelningsnyckeln. Medlen har tillgängliggjorts genom upplösning av Folkbildningsrådets ändamålsavsättningar samt 2011 års resultatmedel. 2011 års bidragstransfereringar och projektmedel har genererat ränteintäkter med 735 tkr till folkhögskolorna och med 167 tkr till studieförbunden. Fördelning av resultat- och räntemedel Folkhögskolornas resultatmedel fördelades med 5 150 kr till varje folkhögskola (150 fhsk x 5 150 kr = 772 500 kr). Folkhögskolornas räntemedel fördelades med 4 900 kr till varje folkhögskola (150 fhsk x 4 900 kr = 735 000 kr). Studieförbundens resultat- och räntemedel fördelades i relation till de fastställda bidrag för 2011, dvs. enligt följande: Studieförbund Arbetarnas Bildningsförbund Resultatmedel Räntemedel 226 500 47 400 Studieförbundet Bilda 52 400 11 000 Folkuniversitetet 52 200 10 900 Ibn Rushd Studieförbund 6 900 1 400 Kulturens Bildningsverksamhet 4 800 1 000 Studieförbundet Medborgarskolan 66 200 13 800 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 50 600 10 600 Sensus Studieförbund 80 800 16 900 Studiefrämjandet 106 200 22 200 Studieförbundet Vuxenskolan 152 400 31 800 Summa 799 000 167 000 96 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Fördelning av återtagna statsbidrag från 2011 till studieförbunden (kr) Studieförbunden har i september och december 2012 justerat 2009 års verksamhet, vilket innebär att från 2011 års bidrag återtas totalt från: Studieförbundet Bilda 2 383 000 Medborgarskolan 3 400 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 6 300 Sensus Studieförbund 7 100 Studieförbundet Vuxenskolan 3 500 2 403 300 Dessa återtagna bidrag har omfördelats till samtliga studieförbund i relation till fastställt statsbidrag för 2011: Arbetarnas Bildningsförbund 686 500 Studieförbundet Bilda -2 227 800 Folkuniversitetet 158 300 Studieförbundet Ibn Rushd 20 800 Medborgarskolan 197 300 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 147 000 Sensus Studieförbund 237 800 Studiefrämjandet 321 900 Studieförbundet Vuxenskolan 458 200 Kulturens studieförbund var ej ordinarie bidragsmottagare 2011 och berörs inte av återtagna medel avseende verksamhet 2009. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 97 Fördelning 1 av regionala och lokala projektmedel för folkbildningens flexibla lärande (kr) Folkhögskolor Fridhems folkhögskola 74 000 Glokala folkhögskolan 100 000 Hellidens folkhögskola 150 000 Hållands folkhögskola 40 000 Hällefors folkhögskola 150 000 Ingesunds folkhögskola (2 projekt) 170 000 Jämshögs folkhögskola 40 000 Leksands folkhögskola 150 000 Malungs folkhögskola 40 000 Medlefors folkhögskola 75 000 Mora folkhögskola 100 000 Röda korsets folkhögskola 150 000 S:ta Birgittas folkhögskola 40 000 Skarpnäcks folkhögskola 150 000 Sunderby folkhögskola 150 000 Sverigefinska folkhögskolan 136 000 Wiks folkhögskola 130 000 Västerås folkhögskola 100 000 Åsa folkhögskola (2 projekt) 140 000 Österlens folkhögskola 150 000 2 235 000 Studieförbund ABF Skellefteå 75 000 Folkuniversitetet Jönköping 40 000 Folkuniversitetet Väst 150 000 Folkuniversitetet, Region Öst 40 000 Kulturens Bildningsverksamhet 150 000 Sensus Studieförbund 150 000 Studiefrämjandet 60 000 Studieförbundet Bilda Mittsverige 40 000 Studieförbundet Medborgarskolan 150 000 Studieförbundet Vuxenskolan 150 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Uppsala län 40 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro Län 150 000 Totalt 1 195 000 3 430 000 1 Fördelningen avser beviljade medel. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten under 2013. Bidragen kan bli korrigerade. Vidare har fem projekt inte påbörjats eller endast delvis genomförts och värdet av dessa är 570 000 kr, som föreslås ändamålsavsättas till 2013 års verksamhet för flexibelt lärande. 98 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Utbildningsinsatser vid 106 folkhögskolor för arbetslösa ungdomar (kr) Folkhögskola Antal deltagare Bidrag Albins 53 1 060 000 Kalix 21 420 000 Alma 152 3 040 000 Karlskoga 58 1 160 000 Kista 10 200 000 Arbr i Gbg 40 800 000 Bergslagen 54 1 080 000 Birka 13 Blekinge Bollnäs Folkhögskola Antal deltagare Bidrag Klarälvdalen 9 180 000 260 000 Kristinehamn 36 720 000 23 460 000 Kvarnby 44 880 000 61 1 220 000 Kvinnofhsk 20 400 000 Bona 20 400 000 Leksand 29 580 000 Botkyrka 24 480 000 Litorina 47 940 000 Brunnsvik 55 1 100 000 Ljungskile 15 300 000 300 000 Dalkarlså 1 20 000 Lunnevad 15 Dalsland 5 100 000 Löftadalen 14 280 000 Edelvik 2 40 000 Malmö 34 680 000 Eskilstuna Eslöv Fellingsbro Fhsk i Angered 6 120 000 10 200 000 108 2 160 000 Marieborg 108 2 160 000 7 140 000 Medlefors 29 580 000 33 660 000 Molkom 74 1 480 000 Malung Finska i Gbg 10 200 000 Mora 45 900 000 Fornby 44 880 000 Munka 64 1 280 000 Forsa 44 880 000 Nordiska 18 360 000 Framnäs 21 420 000 Nyköping 34 680 000 Fridhem 6 120 000 S:t Sigfrid 11 220 000 38 760 000 S:ta Maria 6 120 000 Furuboda 110 2 200 000 58 1 160 000 Gamleby 24 480 000 Skarpnäck 18 360 000 9 180 000 Skeppsholmen 65 1 300 000 Fristad Geijerskolan Glimåkra 25 500 000 Glokala 155 3 100 000 Gotland 14 7 Grimslöv Sjövik Skurup 6 120 000 Solvik 15 300 000 280 000 Stadsmissionen 31 620 000 140 000 Storuman 1 20 000 15 300 000 Strömbäck 2 40 000 Göteborg 78 1 560 000 Sundbyberg 89 1 780 000 Hagaberg 15 300 000 Sunderby 23 460 000 Helliden 23 460 000 Sundsgårdens 175 3 500 000 Grebbestad 2 40 000 Sverigefinska 5 100 000 Hjo Helsjön 28 560 000 Sö Vätterbygd 44 880 000 Hjälmared 45 900 000 Södertörn 42 840 000 Hola 14 280 000 Södra Stockholm 20 400 000 Hvilan 50 1 000 000 Sörängen 16 320 000 Hyllie Park 22 440 000 Tärna 39 780 000 Hällefors 68 1 360 000 Valla 33 660 000 Härnösand 28 560 000 Vara 38 760 000 Hästsporten 53 1 060 000 Wik 27 540 000 Högalid 26 520 000 Vimmerby 23 460 000 Ingesund 39 780 000 Vindeln 24 480 000 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 99 Folkhögskola Antal deltagare Viskadalen Väddö Bidrag 7 140 000 57 1 140 000 Värnamo 26 520 000 Västerberg 58 1 160 000 212 4 240 000 Västerås Ågesta 28 560 000 Ålsta 45 900 000 Åsa 39 780 000 Ädelfors 22 440 000 Älvsby 4 80 000 Öland 4 80 000 Önnestad 22 440 000 Örebro 12 240 000 Österlen 25 500 000 Östra Grevie 79 1 580 000 3 888 77 760 000 Summa Beräknat bidrag för reskostnader (2 218 575 kr per 31 januari 2013) 4 000 000 Folkbildningsrådets ersättning för administration och uppföljning 1 500 000 Totalt 83 260 000 Fördelningen avser redovisad verksamhet per 31 januari 2013. Bidragsmottagarna slutredovisar verksamheten under mars 2013 och bidragen kan bli korrigerade. 100 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012 101 Folkbildningsrådet Box 380 74, 100 64 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se
© Copyright 2024