1. No category

Barnfondens faddertidning
●
nummer 2 2014
Lekande
lärande
Faddrar som
förändrar världen
Tårögt möte
med Nimesha
Fler barn
i skolbänken
Ökad kunskap
minskar våldet
Minst en miljard barn utsätts varje år för någon form av våld eller övergrepp. Dessutom beräknas 85 miljoner barn arbeta under farliga förhållanden, i till exempel gruvor. Och barn som utsätts för våld påverkas. Inlärningen blir svårare, självförtroendet
dalar och risken för livslånga fysiska men är uppenbar. Det finns ett tydligt samband
mellan barn som utsätts för våld och barn som inte klarar sin skolgång, har dålig
hälsa eller har svårt att finna en egen försörjning.
”Men
bara
när vi
förtjänar
det …”
Vårt mål är att skapa bättre förutsättningar för barn så att de kan påverka sina
egna liv och skapa sig en bättre framtid. Vi vill att barn ska skyddas från all form
av våld och utnyttjande. Genom vårt nätverk ChildFund Alliance är vi med och
påverkar agendan för de globala utvecklingsmålen som ska ersätta FN:s nuvarande milleniemål. Förenklat handlar de globala utvecklingsmålen om att förbättra
livsvillkoren för världens fattiga. Målet är att barns rätt att skyddas mot våld ska vara
en central del av den nya agendan.
Under ett besök i Indien nyligen träffade jag en nioårig flicka som berättade att
det händer att hon och hennes kompisar blir slagna i skolan. Men bara när vi förtjänar det, som när vi inte kan läxan, tillade hon förklarande. Barnfonden stödjer ett
projekt i den eftersatta indiska delstaten Jharkand, för att öka kunskapen om barnvänliga inlärningsmetoder bland lärare och stärka banden mellan skola, föräldrar,
byledare och det omgivande samhället.
Fler föräldrar som förstår vikten av skolgång
och fler lärare som ser fördelarna med barnvänlig undervisning ger fler barn med bättre kunskap.
Och barn som känner till sina rättigheter har möjlighet att stå upp mot våld, har större möjlighet
att lära sig läsa och skriva och större möjlighet att
själva påverka sina liv.
Carolina Ehrnrooth
Generalsekreterare
Barnfonden är en insamlingsorganisation
som arbetar för att barn som lever under
fattiga förhållanden i Afrika, Asien och
Latinamerika ska få gå i skolan och få tillgång till hälso- och sjukvård. Vi ger familjer
möjlighet att försörja sig själva och vi är
med och skapar en långsiktig utveckling i
det omgivande samhället. Barnfonden är
en del av ChildFund Alliance.
Adress
Kattsundsgatan 15
Box 4100
203 12 Malmö
Telefon: 040-12 18 85
E-post: info@barnfonden.se
Hemsida: www.barnfonden.se
Plusgiro: 90 13 01-2 och 90 13 02-0
Barnfondens faddertidning
Ansvarig utgivare: Carolina Ehrnrooth
Redaktör: Erik Sundberg
Grafisk form: Ersta Sthlm Media AB
Korrektur: Åsa Hernborg
Tryck: Tryckfolket, Malmö
Tack till alla som hjälper Barnfonden
att göra tidningen till en låg kostnad!
Tidningen är tryckt
på miljövänligt papper.
Visa ditt stöd med
Sister Power
Smyckesföretaget Syster P har tagit
fram armbandet Sister Power
till förmån för Barnfondens
arbete med unga tjejer i
Etiopien. Hundra kronor
av varje sålt armband går till Barnfondens arbete med
tjejklubbar, ett
projekt med syfte
att stärka tjejers
position i vardagen, förändra
lokala traditioner
som barngifte och
könsstympning samt
uppmuntra och stötta
tjejers utbildning.
Genom att köpa och bära
armbandet visar du på det gränslösa
systerskapet samtidigt som du stödjer arbetet
för att förbättra livet för etiopiska tjejer. Armbandet kostar 499 kronor
och finns att köpa hos utvalda återförsäljare och via www.systerp.se.
425
Tydliga effekter av
Barnfondens arbete
BARNFONDENS KANSLI
Carolina
Ehrnrooth
general­
sekreterare
Cecilia Schön
insamlings­
chef
Anders
Hedelin
ekonimichef
Effektrapport 2013
En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod
foto jacob stærk/børnefonden
Innehåll #2•2014
4 Utbildning i Burkina Faso
Sevgi Até
administrativ
assistent
Karin
Bergqvist
fadderservice
7 Vidya ger fler barn i skolan
Catherine
Larsson
Palomäki
fadderservice
8 Gåvor som ger livet mening
10 Företag förändrar
Kristin
Rosqvist
fadderservice
Fredrik
Salomonsson
fadderservice
Martina Hibell
program­
ansvarig
12 Tårögt besök på Sri Lanka
14 Trogna faddrar
Barnen på förskolan i Burkina Faso
leker, läs mer på sidan 4.
2 ● BA R N FO N D E N
15 Fadderservice svarar
Hanna
Malou Bratt
Ivarsson
företagsmarknadsförare samarbeten
Erik Sundberg
kommunikatör
Som ett led i Barnfondens kvalitetsarbete för att säkerställa hög
kvalitet på arbetsinsatserna och att bidragen används på ett så
effektivit sätt som möjligt, har Barnfonden sammanställt en effektrapport för det gångna året. I rapporten beskrivs Barnfondens
arbetsmetoder och hur framgångarna mäts. Det ges också flera
exempel på goda resultat från verksamheter runt om i de länderna vi stödjer. Till exempel förbättrade skolresultat i Indien och
Mexiko, förbättrat jordbruk i Mali och viktiga attitydförändringar i
Ecuador.
Läs Effektapporten i sin helhet på www.barnfonden.se/ekonomi.
Ny delseger för
Free-kampanjen
I slutet av september anordnade Barnfonden genom ChildFund Alliance ett stort evenemang i New York i samband med att FN:s generalförsamling samlades. Evenemanget var ett
led i den kampanj som vi arbetar med för att påverka FN:s kommande utvecklingsmål som
2016 tar vid efter de nuvarande millenniemålen.
Vid evenemanget presenterades bland annat fadderbarnens syn på de kommande
utvecklingsmålen och en ekonomisk rapport beställd av ChildFund Alliance om vad det
skulle kosta att inte göra en rejäl satsning på barnens välmående. Barnfonden vill att de nya
utvecklingsmålen ska inkludera mål för att stoppa våld och utnyttjande av barn, och driver
därför kampanjen Free from Violence för att förmå politiker att satsa på barnen.
Läs mer om evenemanget och ta del av den ekonomiska rapporten på
www.barnfonden.se.
Ebola-­
epidemin ett
fortsatt hot
I flera länder i Västafrika sprider sig fortfarande ebola-epidemin okontrollerat. När den
här tidningen trycks i början
av oktober har ännu inga sjukdomsfall bekräftats i de länder
som Barnfonden stödjer. Men
alla fadderprojekt har tydliga
handlingsplaner för att hantera
smittan om den skulle sprida
sig till, eller i närheten av, projekten. Samtliga projekt jobbar
dessutom med förebyggande
informationskampanjer för att
hindra att smittan sprider sig.
Ebola är en blödarfeber
med mycket hög dödlighet.
Sjukdomen sprids genom
direktkontakt med smittade
människors kroppsvätskor, till
exempel saliv, nysningar eller
blod. Sjukdomen upptäcktes
första gången 1976 i nuvarande Kongo-Kinshasa och
fick sitt namn efter floden
ebola där utbrottet startade.
Det nuvarande utbrottet, som
startade i februari i år, är det
mest kraftfulla någonsin. Det
finns fortfarande inget vaccin
eller heltäckande botemedel
mot ebola.
DU KAN BIDRA!
Senaste nytt om händelseutvecklingen finns tillgängligt på
www.barnfonden.se. På sajten
kan du även ge ett bidrag till
stöd för den fortsatta informationskampanjen.
Alliance
BAR NF O NDE N
●
3
L a n d i f o k u s : B u r k i n a Fa s o
L a n d i f o k u s : B u r k i n a Fa s o
Andelen analfabeter i Burkina Faso är bland de högsta i världen. Skolväsendet har mycket stora brister och
många elever hoppar av i förtid. En av Barnfondens
viktigaste insatser i landet är därför att ge barnen en bra
utbildning och en möjlighet att försörja sig som vuxna.
text erik sundberg foto erik sundberg/jacob stærk
Revolutionerande
utbildning, i Gogo
arbetar eleverna
i smågrupper.
I Burkina Faso stödjer
Barnfonden byar i tre
regioner som alla ligger
strax söder om huvudstaden Ouagadougou.
Regionerna är glesbefolkade och de mycket
dåliga vägarna gör det
svårt att ta sig mellan
byarna.
Fokus på
utbildning
Fått stöd länge
Drygt 15 mil sydöst om huvudstaden
Ouagadougou ligger Gogo, en stor by som
länge fått stöd genom Barnfonden. I byns
grundskolor läggs så här i slutet av året
mycket energi på att förbereda femteklassarna för slutproven som avgör om de får
ta steget upp till grundskolans senare del.
Totalt ska eleverna i Burkina Faso gå tio år
i skolan, upp till motsvarande det svenska
gymnasiet. I praktiken är det dock långt
ifrån alla som går så länge.
Det märks tydligt att byn fått stöd genom
fadderprojekten under en längre period.
Jämfört med skolor i andra områden har lä-
4 ● BA R N FO N D E N
rarna i Gogo en bättre relation till eleverna,
klasserna är generellt mindre och det finns
fler bänkar och mer undervisningsmaterial.
Förutsättningarna för eleverna här att klara
slutproven är bättre än på många andra
skolor i Burkina Faso.
Revolutionerande utbildning
Grundskolorna i Gogo har bland annat omfattats av projekt för att göra skolorna mer
barnvänliga. I en av skolorna syns eleverna
sitta i mindre grupper i klassrummet.
– Det är för att vi ska lära oss bättre,
samarbeta mer och hjälpa varandra att
förstå det vi lär oss, berättar en pojke i en
av grupperna.
Utbildningsmetoden är ett helt revolutionerande i Burkina Faso, och många länder
i liknande utvecklingsfas. Att barnen får
tänka själva och i grupper komma fram
till svar och lösningar är mycket ovanligt.
Traditionellt undervisar läraren genom att
låta klassen repetera från svarta tavlan.
”Försöka lösa problemet”
I Gogo finns en skola för grundskolans
senare del. Här kan barnen gå hela vägen
upp till avslutande tionde klass. Med totalt
1 200 elever, ca 70 elever i varje klass, är
skolan en av regionens största. Många av
eleverna är också fadderbarn.
Även den här skolan har länge ingått i
fadderprojektens verksamhet för att bli mer
barnvänlig. Som ett led i ökat elevinflytande startades nyligen ett elevråd på skolan.
Rådet består av 10 elever som väljs för ett
år i taget.
– Det är svårt att få tjejerna att vilja vara
med, säger 13-åriga Yigo Alassane, elevrådsrepresentant, för att förklara varför bara två
tjejer är med i elevrådet.
– Elevrådet har precis startat men vi
tänker oss att vanliga frågor kan vara att
en elev har problem med en lärare. Då ska
eleven kunna komma till oss och så går
vi gemensamt till skolans ledning för att
försöka lösa problemet, säger Zoungrana
Adama, 17 år.
Stora förbättringar
Zoungrana säger också att han tror att de
vuxna kommer lyssna på honom och de
andra i elevrådet när de har något att säga.
– Vi vill gärna ha en fotbollsplan på skolan. Det skulle nog få fler elever att börja
här och uppmuntra dem att göra bra ifrån
sig så att de kan stanna i skolan, säger Yigo
Alassane när han argumenterar för sin
hjärtefråga.
Skolorna som Barnfonden stödjer i
Burkina Faso har haft en positiv utveckling de senaste tio åren. Skolorna är mer
anpassade efter barnens behov, undervisningen håller högre kvalitet och fler klarar
slutproven.
– Vi har fått hjälp med många bra saker.
Trots Burkina Fasos många utmaningar är
landet rikt på kultur. Muntliga berättelser
och teater har länge varit framträdande
kulturyttringar, men de senaste decennierna
har också filmindustrin växt sig allt starkare.
I landets huvudstad Ouagadougou hålls
vartannat år Afrikas största filmfestival.
Förutom att Burkina Faso blivit centrum för
afrikanskt filmskapande är landet också
hemvist för flera västafrikanska musiker. Här
är några välkända artister från regionen:
Alif Naaba (BFA), Floby (BFA), Victor Démé
(BFA), Wendy (BFA), Alpha Blondy (CIV),
Ismaël Isaac (CIV), Tiken Jah Fakoly (CIV),
Habib Koité (MLI), Salif Keïta (MLI) och Youssou N’Dour (SN).
Lyssna på musiken!
Länk till Barnfondens
Spotify-lista finns på
www.barnfonden.se/burkina.
Vi har till exempel numera också solpaneler
på taken så att vi kan ha ljus i skolan efter
att solen gått ned. På kvällarna låter vi eleverna komma hit så att de kan läsa sina läxor,
säger skolans rektor Tlintila Youndaogo.
Antal invånare:
Yta:
BURKINA FASO SVERIGE
16,4 miljoner
9,4 miljoner
274 200 km²
449 964 km²
Huvudstad: OuagadougouStockholm
Medellivslängd:
56 år 82 år
Barnadödlighet:
14,7 % 0,3 %
Andel invånare som…
Lever i städer: 26 % 85 %
Lever i extrem fattigdom: 45 % Är undernärda: 25 % -
källa: globalis
Burkina Faso är ett av världens absolut fattigaste länder. Nära 90 procent av burkinierna försörjer sig genom jordbruk, hirs och
durra är vanliga grödor. Men landet lider
brist på vatten och långa perioder av torka
är ett stort problem.
Medellivslängden är bland den lägsta i världen och nära hälften av landets
invånare är under 15 år. Med en så stor
andel unga har skolan en mycket viktig roll
att spela. Därför är det problematiskt att
endast två tredjedelar av alla barn i Burkina
Faso beräknas gå i skolan, och många hoppar dessutom av i förtid. Problemen med
skolan har lett till att bara 28 procent av
landets vuxna, och 39 procent av de unga,
kan läsa och skriva.
Kulturellt centrum
Tlintila Youndaogo,
rektor.
Yigo Alassane och
Zoungrana Adama
är båda elevrådsrepresentanter.
Guldgrävande elever
Men även om utvecklingen går framåt
återstår mycket arbete.
– Vi står fortfarande inför stora utmaningar. Vi har till exempel sex niondeklasser men inga lärare som kan ta hand om
dem. Vi saknar bibliotek och det finns
ingenstans på skolan där lärarna kan sitta
när de inte har lektion. Dessutom har vi
problem med att många barn hoppar av
skolan för att istället arbeta med att gräva
guld i en gruva här i närheten, säger Tlintila Youndaogo.
Att förbättra utbildningen och förståelsen för skolans vikt är en lång process.
Problemet är inte sällan att familjer tvingas
välja mellan att skicka barnen till skolan
eller till arbete där de kan tjäna pengar till
familjen. Det finns ingen enkel lösning
på problemet att många barn i Gogo och
andra byar i Burkina Faso gräver efter guld
istället för att läsa matte. Det krävs insatser
på flera områden, men arbetet så här långt
ger resultat och det går framåt.
FÖRSKOLOR OCH YRKESUTBILDNINGAR
I VÄSTAFRIKA – VÄND
BAR NF O NDE N
●
5
L a n d i f o k u s : B u r k i n a Fa s o
Yrkesutbildning
– en andra
chans
För unga som hoppat av skolan
och saknar möjlighet att försörja sig
erbjuder fadderprojekten enklare
yrkesutbildningar. Ofta handlar det
om hantverk, djurhållning eller utbildning i ekonomi och småföretagande.
Förskolan i Bakata har fått nya leksaker, bland annat legoklossar. Det är företaget Lego som
skänkt totalt fem containrar med klossar till förskolor i Västafrika. Till en början visste barnen
inte vad klossarna skulle användas till, men efter lite vägledning har det börjat byggas.
Populärast att bygga just nu är höga torn.
Förskolan
helt avgörande
i Västafrika
I många länder i de tidigare franska kolonierna i Västafrika
är franska officiellt språk. Men få av invånarna har franska
som modersmål, något som skapar problem i skolan.
text erik sundberg foto jacob stærk
Ofta är det något afrikanskt språk som är
förstaspråk för invånarna i Västafrika. I
Burkina Faso är moré mest utbrett och
talas av drygt 40 procent av befolkningen.
Men eftersom franska är officiellt språk
måste alla lära sig det också, inte minst
eftersom all undervisning i skolorna sker
på just franska. Den som inte behärskar
språket halkar snabbt efter.
För många barn i Västafrika är därför
förskolan helt avgörande, det är nämligen
här de får sin första introduktion till det
nya språket.
Lär sig franska
Fadderprojektet som Barnfonden stödjer i
byn Bakata har bekostat en ny förskola som
ersatte den lerbyggnad som tidigare regnade bort varje sommar. Invändigt är den
nya förskolan smyckad med väggmålningar
som på franska namnger vanliga frukter
6 ● BA R N FO N D E N
och talar om att man ska tvätta händerna
före maten.
Tre förskollärare tar hand om 97 barn i
åldrarna 3–6 år, men det är sällan alla barn
är där samtidigt. Ett av verksamhetens huvudsakliga syften är att genom lek och sång
lära barnen franska.
Kommunen tar över
Verksamheten bekostas fortfarande av fadderprojektet men målet är att förskolan ska
tas över av Bakata kommun. Och det ser
lovande ut, redan inför nästa år har kommunen tagit med förskolan i sin budget.
Att kommunen tar över verksamheten
gör det möjligt för fadderprojektet att satsa
på nya förskolor i nya områden, samtidigt
som det säkerställer långsiktigheten. Det
långsiktiga målet med Barnfondens verksamhet är alltid att människorna och landet
ska kunna klara sig själva.
text erik sundberg foto jacob stærk
Vanligtvis går ett antal ungdomar samman
för att gemensamt investera en liten summa pengar mot att de i utbyte får utbildning och ekonomiskt stöd i uppstartsfasen.
– Bordet är enklast att göra, därefter
stolen och sängen. Därför kostar de som de
gör, förklarar Sawadogo Mahamodou som
leder åtta ungdomar som tillverkar möbler
i byn Gogo.
Gruppen tillverkar möblerna genom att
väva färgglad nylontråd på metallställningar. Bordet till exempel, tar en arbetsdag
att göra och säljs för motsvarande cirka 50
kronor.
Materialet och utbildningen beskostas
av fadderprojektet. De produkter gruppen
färdigställer under sin utbildning får de
till skänks så att de kan tjäna sina första
pengar och få ett startkapital som grund för
sitt nya företag.
– När vi är klara med utbildningen ska
vi gå till marknaden och fortsätta på egen
hand. Allt jobb är hårt men vi ska lyckas,
säger Sawadogo.
VIDEO: Se ungdomarna väva på
www.barnfonden.se/burkina.
Fler barn
i skolan
i Jharkand
Projekt Vidya, som stöds av PostkodLotteriet, har bara varit igång
i några månader men redan går fler barn i den fattiga delstaten
Jharkand i östra Indien i skolan. Det berättar lärare och personal
vid de nystartade barncentren när vi träffar dem i delstatshuvudstaden Ranchi.
text & foto carolina ehrnrooth
– Vi märker att barnens närvaro i skolan
har ökat sedan vi fick en anställd som arbetar som stöd till barnen i vårt barncenter,
berättar Samdeo Dervar, rektor på en skola
som omfattas av projektet.
På skolan Samdeo Dervar jobbar finns
360 elever mellan första och åttonde klass.
Han är den ende utbildade läraren. De
övriga fem är så kallade para-lärare, lärare
som undervisar utan behörighet och som
är tillfälligt anställda. Cirka 75 procent av
de 254 lärarna på de 80 skolor som ingår
i projektet Vidya är tillfälliga lärare. En del
av dem har någon form av högskoleutbildning, andra har bara gått ut grundskolan.
Skolgång inte prioriterat
– Det finns inte tillräckligt med lärare och
utbildningsmaterial. Många föräldrar är
dessutom fattiga och okunniga och håller
barnen hemma, säger Samdeo Dervar.
Renuka Kumari jobbar på ett av de
nystartade barncentren som inrättats på
skolorna. Hennes bästa argument när hon
besöker de föräldrar som inte låter sina
barn gå i skolan, är att fråga om de inte
vill att deras barn ska ha ett bättre liv än de
själva. Vilken förälder vill inte det?
– Vi vill arbeta med nya sätt för att
barnen ska tycka att det är roligt att lära sig
saker. Men än så länge är den största utmaningen att få dem att komma till skolan,
säger Renuka Kumari.
Disciplin genom aga
Barnen vi möter tittar storögt och förväntansfullt på oss. De är små till växten och
berättar att deras kost består av ris och linser. Vid speciella tillfällen äter de kyckling.
– Och jag går i skolan, säger nioåriga
Kiran som bor i en liten by på landsbygden.
Hon och hennes kompis Kavita berättar
att de trivs i skolan, men att det händer att
de blir slagna där.
Vidya-projektet
Sawadogo Mahamodou leder ungdomarna
som tillverkar möbler.
En tredjedel av alla indier över sju år, nära 300 miljoner människor, kan inte läsa eller skriva. Delstaten
Jharkand är ett av de mest utsatta områdena, där
dessutom 40 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Det treåriga projektet som finansieras
av PostkodLotteriet ska förbättra kvaliteten på undervisningen och öka kunskaperna i regionen. På sanskrit
betyder ordet Vidya kunskap, vetande och insikt.
Precis som sina skolkamrater är nioåriga
Kiran mycket liten till växten, något som
beror på en utbredd undernäring.
Samdeo Dervar är rektor på en skola som
omfattas av Vidya-projektet. På skolan han
arbetar är han den enda som är utbildad lärare.
– En gång när jag klättrade i ett träd blev
jag bestraffad av läraren som slog mig i
handflatan med en pinne, säger Kavita och
tillägger att hon tycker att hon förtjänade
det.
Synen på disciplin och aga skiljer sig
betydligt mellan en skola på landsbygden i
en avlägsen och eftersatt del av Indien och
Sverige.
Lär ut vad de kan
Projektet i Jharkand ska i första hand fokusera på att vidareutbilda lärare i området.
Och det behövs, de tillfälliga lärarna lär
bara ut vad de själva kan och undervisningen blir därefter. De vet ingenting om
pedagogik och svaga elevers behov. Lärarna
får hjälp med nytt material och stöd av
barncentren på skolorna, som inrättats för
att underlätta och motivera läxläsning och
vidare studier. I projektet ingår också att
stärka föräldrarnas engagemang i skolan.
Mer på webben: ”Jag var rädd”
Området som Vidya-projektet genomförs i är farligt
för utomstående. Väpnade rebeller som vill omfördela jordägandet har i snart 50 år präglat stora
delar av nordöstra Indien. Barnfondens medarbetare kunde vid sitt besök därför inte besöka de
aktuella skolorna, istället fick några av lärarna och
eleverna komma till delstatshuvudstaden Ranchi.
Hör personal från projektet berätta om risksituationen på www.barnfonden.se/vidya.
BAR NF O NDE N
●
7
Gåvor som ger livet mening
Gåvorna i Barnfondens gåvokatalog spelar en viktig roll i de fadderprojekt Barnfonden stödjer.
Tack vare gåvorna kan fler barn och familjer få tillgång till exempelvis bra mat, skolgång och
extra inkomster.
text erik sundberg foto jacob stærk
Riktigt bra gåvor är gåvor som både skänker glädje och kommer till nytta. Det är
tanken bakom Barnfondens gåvokatalog.
Genom att familjer i Barnfondens fadderprojekt själva är med och berättar om sina
behov kan du som givare alltid vara säker
på att gåvan verkligen behövs. Samtidigt
har du möjlighet att glädja någon med ett
fint gåvokort för att till exempel önska god
jul.
I gåvokatalogen kan du till exempel köpa
Myggnät till familjer i
Kambodja för skydd mot
malaria. Impregnerade
myggnät skyddar barn
och deras familjer när de
sover. Familjerna får också
information om fler sätt att
skydda sig mot just malaria
och hur man känner igen
symptomen om någon trots
allt insjuknar. Pris: 130 kronor
8 ● BA R N FO N D E N
1. Familjerna lämnar önskemål
Alla gåvor i gåvokatalogen är i grunden
önskemål från de familjer som också får
gåvorna. Tillsammans med personal i
fadderprojekten diskuteras alla förslag
som familjerna har. De mest angelägna
förslagen lämnas därefter vidare till
Barnfonden och våra systerorganisationer i ChildFund Alliance.
2. Gåvorna finns tillgängliga
Av alla önskemål som når Barnfonden
väljs de mest angelägna ut och görs
tillgängliga i gåvokatalogen på www.
barnfonden.se. Det kan till exempel
handla om att familjer i ett fadderprojekt
i Kambodja har behov av cyklar för att
barnen ska kunna ta sig till skolan eller
att familjerna i ett fadderprojekt i Kenya
har behov av att öka familjers inkomster
genom grisuppfödning.
Näringsrik mat till undernärda barn i Kenya.
Maten delas ut på förskolor
i fadderprojekten och är ett
livsviktigt tillskott för de små
barnen. Samtidigt informeras föräldrarna om hur
de kan laga näringsrik mat
och odla nyttiga grödor
hemma.
Pris: 100 kronor
Leksaker till barn i Togo.
En viktig del i Barnfondens
verksamhet är att se till att
barn får vara barn. Förskolorna i Togo saknar dock
ofta stimulerande leksaker.
För din gåva kan till exempel rutschkanor, leksaksbilar,
dockor och målarböcker
köpas in. Alla produkter köps
på plats i Togo för att gynna
de lokala företagen.
Pris: 300 kronor
Gåvokatalogen
– så funkar det
3. Gåvorna levereras
Alla gåvor finns tillgängliga att köpa
via Barnfondens webbplats. När gåvan
är köpt levereras den till en familj i det
fadderprojekt som kommit med önskemålet och som fyller deras specifika
behov. Alla gåvor är viktiga och bidrar till
att förbättra livet för barnen och deras
familjer.
Köp i Barnfondens
gåvokatalog
Det är enkelt att
bidra och alla gåvor
är viktiga!
Hitta dina gåvor på
www.barnfonden.se.
4. Tryckt eller digitalt gåvokort
Som tack för gåvan får du som givare
ett fint gåvokort att ge bort eller behålla
själv. Välj mellan tre alternativ: Att få ett
tryckt gåvokort hem i brevlådan. Att få
kortet till din e-post för att skriva ut själv.
Eller välj att skicka ett meddelande via epost direkt från sajten, om du till exempel
ska önska någon långt borta god jul.
Steget ur
fattigdom
Grisarna ger familjer
möjligheten att
försörja sig.
I Kenya har många familjer svårt att
försörja sig. Men genom att starta
grisuppfödningar kan familjerna få
pengar till att betala exempelvis
medicin, mat och barnens skolgång.
Tillsammans med fadderprojekten i Kenya
har familjer i områden som Barnfonden
stödjer hittat en möjlig väg ut ur fattigdom
– grisuppfödning.
Grisarna förökar sig snabbt och kultingarna kan säljas på marknaden för att ge
familjen inkomster. Grisarna ger också en
möjlighet till näringsrik mat till barnen.
Inkomsterna kan familjen använda för att
köpa det de bäst behöver, allt från mediciner och mat till skolmaterial.
Den första kultingen lämnas utan
kostnad vidare till en granne i byn så att
fler familjer får del av gåvan. Grisen
kostar 380 kronor och förutom grisar för att starta uppfödningen får
familjen också utbildning i skötsel
av djuren och information om till
exempel vanliga sjukdomar.
Beviset på din existens
Trots att alla barn enligt barn­kon­
ventionen har rätt till en födelse-­
attest beräknar FN att så många
som 50 miljoner barn runt om i världen saknar ett bevis på sin existens.
Konsekvenserna av det är många,
och allvarliga.
Den som inte har en födelsattest har inte
heller rätt till slutbetyg i skolan.
Barn utan en födelseattest finns inte med i
den nationella folkbokföringen och utsätts i
betydligt högre grad än andra barn för våld
och utnyttjande, de kan inte heller anmäla
brott. Barn som till exempel försvinner
hemifrån kan inte efterlysas eftersom föräldrarna inte kan bevisa att barnet existerar.
Utan en födelseattest har barnet inte
heller rätt till slutbetyg efter grundskolan,
kan inte öppna ett bankkonto och får inte
rösta i val.
I Europa har i stort sett alla barn papper
på sin existens. Men ungefär hälften av alla
barn i Västafrika saknar en födelseattest. I
Mali stödjer Barnfonden arbetet för att se
till att fler nyfödda barn får en födelseattest.
Det pågår också ett idogt arbete för att se
till att barn som sedan länge saknar papper
på sin existens får just det.
Du kan bidra! Att stödja arbetet för att
fler barn ska få en födelseattest kostar 155
kronor.
BAR NF O NDE N
●
9
Företagets
julklappar
blev rent
vatten
Catherine visar
hur hon sätter på
knappar på en av
examenskapporna.
Istället för att köpa julklappar till personalen i butikerna gav
köpcentret Kv. Caroli pengarna till Barnfonden för att bygga
brunnar i Kambodja.
– Vi vet att våra kunder vill handla på en plats som även tänker på de här sakerna. Det gäller att hitta en kombination som
funkar både för att sälja varor och att göra gott, säger centrumledare Maria Hall-Person.
Kong Kean tillsammans med sin
yngsta dotter vid
den nya pumpen.
text erik sundberg foto childfund uganda
Köpcentret Kv.
Caroli i Malmö var
ett av många företag
som till jul förra
året köpte gåvor
från Barnfondens
gåvokatalog.
– Vi bidrog på två
sätt. Vi hade dels
värdinnor som sålde
julkort och erbjöd
Maria Hall-Person är
centrumledare för
paketinslagning i
Kv. Caroli.
samband med vår
julmarknad, där
intäkterna oavkortat gick till Barnfonden.
Och istället för att ge våra verksamheter,
det vill säga butikerna, en julklapp skänkte
vi pengarna till Barnfonden, säger Maria
Hall-Person som är centrumledare för Kv.
Caroli och fortsätter:
– Vi fick ett mycket positivt bemötande.
Och det passar bra in på vår huvudmålgrupp som vi vet gärna engagerar sig i den
här typen av verksamhet. Även våra verksamheter ser ett mervärde i den här typen
av samarbete. Det känns extra bra om det
inte bara behöver handla om sälj och intäkter utan om de samtidigt kan vara med och
bidra på något sätt för att hjälpa människor
som inte alls har samma förutsättningar
som vi.
Tack för pumpen
Kv. Caroli valde att bidra genom att finansiera brunnar på landsbygden i Kambodja.
Familjen Kean är en av de familjer vars vardag förbättrats radikalt genom tillgången
till rent vatten.
– Jag är så glad för pumpen och jag vill
tacka er som har tillhandahållit denna
fantastiska pump, säger Kong Kean som
tillsammans med sin fru arbetar som lantbrukare och försörjer nio barn.
Innan pumpen byggdes tvingades familjen köpa dyrt vatten eller, som oftast, dricka
smutsigt vatten ur ån – något som orsakat
dem många diarrésjukdomar och mask i
magen.
Förutom att gåvan gynnar flera familjer i
Kambodja stärker den också Kv. Caroli.
– Det känns bra både för oss som avsändare, men även för vår och butikernas
målgrupp som också tycker det är viktigt
att det inte bara handlar om att konsumera
utan att även kunna göra något gott. Det
här stärker oss som företag genom att vi
även tar någon form av socialt ansvar vilket
gör arbetet meningsfullt också på ett annat
sätt för våra verksamheter. Och det är bara
positivt, säger Maria Hall-Person.
Köp företagsklappar i gåvokatalogen
I Barnfondens gåvokatalog finns det möjlighet för
företag att stödja Barnfondens verksamhet med lite
större summor. Som tack för bidraget får företaget ett
fint diplom att hänga upp på arbetsplatsen eller att använda digitalt. Klapparna finns tillgängliga i Barnfondens
10 ● B A R N FO N D E N
gåvokatalog på www.barnfonden.se. Det finns också
andra möjligheter att samarbeta med Barnfonden.
Kontakta Malou Bratt (bilden), ansvarig för företagssamarbete, för mer information. Telefon 040-25 85 93 eller
malou.bratt@barnfonden.se.
Stödet lyfte hennes företag
Förra året valde flera svenska företag
att stödja ensamstående kvinnor
med egna företag i Uganda. Samtliga kvinnor som fått stöd har sett sin
verksamhet växa.
”Det här är
mycket värdefulla
investeringar”
I Barnfondens gåvokatalog kan företag
köpa starta eget-paket. Pengarna från
paketen går till att stödja företagande kvinnor i Ugandas huvudstad Kampala. Totalt
har 25 företagande kvinnor valts ut och fått
stöd under de senaste året, alla ensamstående mödrar med egna småföretag. En av
kvinnorna äger en videobutik, några driver
frisörsalonger, flera har restaurang och
några producerar och säljer mat eller kol att
elda med.
Catherine har länge saknat en skärmaskin och en maskin för att pressa knappar.
Tack vare de svenska företagens bidrag har
Catherine Nakandi nu kunnat köpa den
utrustning hon har saknat.
Företaget betalar skolgången
En av kvinnorna som fått stöd det senaste
året är Catherine Nakandi. Sedan sju år driver hon ett litet företag där hon syr examenskläder. Företaget har gjort det möjligt för
Catherine att försörja sina fem flickor och
betala för deras skolgång. Hon arbetar hem­
ifrån för att undvika dyra lokalkostnader.
Fler beställningar
Tidigare klippte Catherine till alla tyglängder för hand med sax, ett arbete som tog
över två timmar. Nu gör maskinen det på
bara några minuter. Tidsvinsten gör det
möjligt för henne att ta emot fler beställningar och öka inkomsterna.
– Att klippa med en sax var oerhört
slitsamt och svårt. Mina händer har fått
både blåmärken och blåsor från allt klippande. Men nu är det mycket bättre. Det
tar mindre än tio minuter att klippa till 30
meter tyg med maskinen, säger Catherine
Nakandi.
Dessutom kan Catherine nu göra sina
egna knappar. Tidigare var hon tvungen att
köpa färdigtillverkade knappar för motsvarande cirka 50 öre styck. Nu kan hon göra
sina egna knappar och även sälja till andra
sömmerskor i Kampala.
Fördubblat kapital
Catherine erbjuder numera även andra
sömmerskor att klippa tyg i hennes maskin
mot en kostnad av motsvarande cirka 80
kronor för 30 meter.
– Det här är mycket värdefulla investeringar i mitt företag. Jag kan nu även ta jobb
för att tillverka knappar och för att klippa till
tyg åt andra. Mina döttrar kan dessutom tillverka örhängen i pressen som de kan sälja.
Stödet Catherine fått har gett henne stora
möjligheter att utveckla sin verksamhet.
Företaget har mer än fördubblat sitt egna
kapital och Catherine har även lyckats lägga
undan pengar för framtiden.
I Uganda finns många företagande kvinnor som Catherine, vill ditt företag stödja
dem? Köp starta eget-paketet i Barnfondens
gåvokatalog på www.barnfonden.se!
BAR NF O NDE N
●
11
Ulrika tillsammans med
föräldrar från byn.
Blommorna fick Ulrika
av Nimeshas mamma
och mormor.
Nimesha och Ted vid besöket på
förskolan i byn.
Familjen Ohlsson hade med sig paket till
Nimesha, något som var mycket uppskattat. Även projektpersonal tittar nyfiket på.
Barnen leker i skuggan
av ett träd.
En kvinna knackar sten i stenbrottet.
”Vårt besök
var plågsamt,
gripande och
fullt av skratt”
För varje låda fylld med sten får de som jobbar i stenbrottet motsvarande 1 krona.
Ulrika Ohlsson skriver om när hon tillsammans med sin man och två söner besökte
Nimesha på Sri Lanka. Ett möte som gav insikter om hur väldigt annorlunda livet
kan te sig – och hur små bidrag från Sverige kan göra enorm skillnad på Sri Lanka.
Fikastund. Ulrika med sina två söner, Ted och
Kasper, som tar för sig av de nyplockade
bananerna.
text & foto ulrika ohlsson
I november 2011 råkade jag ut för en ganska allvarlig olycka och insåg att det gäller
att ta vara på livet.
Precis som många andra har jag ofta
tänkt att jag vill göra en insats för någon
som har det sämre här i världen. Olyckan
blev mitt startskott.
Jag lade en hel del tid på att välja organisation – för det enda kravet min man och
jag hade var att vi skulle ha möjlighet att
göra ett besök. Detta visade sig inte vara
så vanligt, så det tog en stund innan jag
hittade Barnfonden där den möjligheten
finns!
Vi blev med fadderbarn den 15 maj 2012,
till en underbart söt liten flicka från Sri
Lanka. Nimesha var då fem år gammal. Då
12 ● B A R N FO N D E N
vi har två pojkar själva, som idag är åtta och
snart tio år så, var det väldigt kul att få en
liten flicka som fadderbarn.
Brevväxling blev besök
Vi brevväxlade först och i februari i år kom
vi sedan äntligen i väg till Sri Lanka. Förberedelserna inför vårt möte var enkla, vi
behövde bara meddela om besöket i god tid
inför resan. Vi fick bra information både
från Barnfonden i Sverige och från kontakterna på Sri Lanka. Trots det hade vi inte
så stora förhoppningar på att vi verkligen
skulle få möta vårt fadderbarn. Det var ju
så mycket som skulle klaffa.
Den tredje februari landade vi i Colombo, Sri Lankas huvudstad. När vi check-
ade in på vårt hotell hade Barnfondens
representant redan försökt nå oss! Mycket
imponerande tyckte vi. Två dagar senare
vaknade hela familjen med pirr i magen.
Idag skulle vi äntligen få träffa Nimesha.
Det lilla betyder mycket
En liten delegation på tre anställda från
Barnfondens samarbetspartner ChildFund
Sri Lanka mötte oss i en närliggande stad,
och sen körde vi flera timmar rakt ut i
ödemarken.
När vi kom fram stod en massa folk på
trappen till Nimeshas skola och väntade.
Nimesha hade gjort blomkransar som hon
hängde runt våra halsar, hon välsignade
mig och min man och kysste våra fötter!
Vi blev helt stumma och tänkte ”Vad gör
flickebarnet?”.
Vi blev lite förfärade för vi är ju inga
kungligheter – men det var också väldigt fint. Våra söner fick varsin teckning
som Nimesha själv målat. Alla var vi lite
generade över det otroligt fina välkomnandet – vi är ju bara vanliga människor, men
det visade ju att det lilla vi gör betyder så
otroligt mycket!
Bra redovisning av ekonomin
Vi fick en presentation av arbetet på Sri
Lanka och blev förvånade över den stora
organisation som drivs, hur många barn
Barnfonden och ChildFund har under sina
vingar samt den öppenhet som organi-
sationen har, framför allt vad gäller den
ekonomiska biten. Redovisningen av vad
våra pengar används till kändes mycket bra
och gjorde att vi känner oss än mer trygga
med Barnfonden.
Efter den mycket intressanta presentationen blev vi bjudna på lunch (trots att det
ju egentligen var vi som skulle stå för alla
omkostnader).
”Alldeles förfärad”
Vi fick också en visning av både skola,
förskola och ett hem för barn med särskilda
behov. På det sistnämnda fick vi även vara
med och ge en liten pojke en rullstol. Här
blev min yngste son väldigt tagen och hade
svårt att delta.
För mig och min man var det svårare att
se vad föräldrarna gjorde när barnen var i
skolan eller på förskolan. Många jobbar i
stenbrott och knackar sten till grus med en
hammare! Om de fyller en låda i storleken
40 x 40 x 20 cm får de 20 rupier (1 krona!).
Jag blev alldeles förfärad. Och gråtmild.
Man förstår varför vissa av barnen tvingas
att stanna hemma för att arbeta.
Vårt besök var plågsamt, gripande och
fullt av skratt, glädje och kärlek. Personalen
som tog emot oss var otroligt proffsiga och
gav oss en dag full med både humor och
allvar.
Helt klart den bästa upplevelse vi har
haft. Tack för att ni gav oss den! Vi kommer att bära med oss den. Alltid.
BAR NF O NDE N
●
13
Tack alla ni faddrar
som förändrar världen
Höj ditt månadsbidrag eller
uppdatera dina personuppgifter
n Jag vill höja mitt fadderbidrag till ________ kronor per månad
n Jag vill uppdatera mina personuppgifter
Namn
Personnummer (10 siffror)
– Jag vill rikta ett stort tack till alla faddrar för ert viktiga stöd.
Det är ni som gör vårt arbete möjligt! säger Carolina Ehrnrooth,
generalsekreterare på Barnfonden.
Gatuadress
text erik sundberg foto isabell n wedin/totte kristiansson
E-post
Sommarklänning i Togo
Sig-Britts första fadderbarn hette Maria
och bodde i Brasilien. Maria föddes 1972
och är idag 42 år. Genom åren har Sig-Britt
haft många fadderbarn och även gjort två
fadderbesök. Ett besök i Brasilien, där hon
bland annat träffade just Maria, och ett
besök i Togo.
– Jag kan se det framför mig. Jag hade
vid ett tillfälle skickat en blommig sommarklänning till Hodalo, som mitt fadderbarn
i Togo hette, och när vi kom dit och hon
kommer ut från lerhyddan med just den
sommarklänningen på sig – det var roligt!
– De två resorna när jag besökt mina
fadderbarn är förmodligen de bästa resorna
jag gjort, berättar Sig-Britt.
”Enda sättet att förända världen”
För Sig-Britt har fadderbarnens möjlighet
till skolgång alltid varit viktig.
– Jag tycker det är otroligt viktigt att
flickorna får gå i skolan. Ja, pojkarna också,
men jag har alltid valt att vara fadder till
just flickor. Att barnen får gå i skolan är en
otroligt viktig grund. Det kan tyckas självklart, men det är ju inte det. Jag tror att det
enda sättet att förändra världen är genom
utbildning, säger Sig-Britt.
Men det är inte bara fadderbarnen som
ges möjlighet att lära sig något genom
fadderskapet. Sig-Britt har själv tre barn
och flera barnbarn, och hon menar att det
finns mycket för oss här i Sverige att lära av
fadderbarnen.
– Att ha fadderbarn innebär ju att ens
egna barn får lära sig om världen och att
alla barn inte har det så som vi har det här i
Postnummer och ort
Telefon
Kontakta oss på 040-12 18 85 om du vill beställa inbetalningskort eller blanketter.
Det går också bra att ringa oss för att lämna personnummer eller uppdatera uppgifter.
K L I P P
Carolina Ehrnrooth är generalsekreterare på
Barnfonden
Sverige. Alla barn har inte samma möjligheter.
”Tack alla faddrar”
I Barnfondens senaste fadderundersökning
tillfrågades ett urval av alla faddrar vad de
tyckte om organisationen och det arbete
som Barnfonden bedriver. Och det blev idel
höga betyg. En överväldigande majoritet
upplever Barnfonden som en mycket bra
organisation och att bidragen gör nytta.
– Att så många väljer att vara faddrar så
länge betyder oerhört mycket för långsiktigheten i vår verksamhet. Det är också ett
bra betyg på att vårt arbete uppskattas av
faddrarna. Utan faddrarnas engagemang
och bidrag skulle inte vårt arbete vara
möjligt. Så stort tack för er insats! säger
Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på
Barnfonden.
Och åtminstone Sig-Britt kommer med
glädje att vara fadder länge till.
– Så länge jag orkar och är klar i knoppen kommer jag att vara fadder. Jag kommer aldrig att sluta.
Barnfonden startades 1991
Barnfonden är en del av det internationella nätverket ChildFund
Alliance. Till Sverige kom organisationen 1991 när den danska
motsvarigheten, Børnefonden, beslutade att starta en svensk gren
14 ● B A R N FO N D E N
Barnfonden
SVARSPOST
200 768 000
203 10 Malmö
för att möta svenskarnas växande intresse. Då fanns redan en
stor mängd svenska faddrar i den danska organisationen som vid
starten flyttades över till den nya svenska Barnfonden.
H Ä R
fadderservice svarar
Hur betalar jag enklast
mitt fadderbidrag?
Det finns flera sätt att betala fadderbidrag och extragåvor på.
För att det ska vara så enkelt som möjligt både för dig och oss
rekommenderar vi autogiro.
Det enklaste sättet att betala sina fadderbidrag på är via autogiro. Då överförs dina
fadderbidrag automatiskt varje månad med
minsta möjliga administrationskostnad och
miljöbelastning.
Om du betalar dina fadderbidrag via
autogiro kan du även anmäla att extragåvor
ska överföras automatiskt och i god tid innan
till exempel jul och födelsedag. När du valt
belopp och tidpunkt sker sedan överföringen
vid samma tillfälle varje år.
Väljer du att betala via autogiro överförs
fadderbidraget den sista bankdagen i
månaden, det vill säga den sista vardagen.
Det kan vara bra att tänka på att om du vill
avsluta ditt fadderskap så måste du kontakta
Barnfonden senast två bankdagar före det
att överföringen görs. Tänk också på att det
inte räcker med att avbryta överföringen via
banken, du måste även meddela oss på
Barnfonden.
Du kan när som helst kontakta Barnfonden för att byta betalningssätt, eller lämna
autogiromedgivande via vår webbplats.
När autogirot väl är igång behöver du bara
meddela oss om du vill göra några förändringar i belopp eller om du byter bankkonto.
Det är lätt att glömma att meddela oss om
du byter konto, men kom ihåg att det är
nödvändigt om överföringen ska fortsätta att
fungera.
Du kan även välja att betala fadderbidrag
och extragåvor via inbetalningskort. OCRnumren är alltid desamma för dina fadderbidrag och extragåvor, så återanvänd gärna
inbetalningskortet. Det är mycket viktigt att
OCR-numret blir rätt så vi vet var pengarna
ska skickas.
Vi skickar inte ut nya inbetalningskort automatiskt, du som fadder måste själv kontakta
Barnfonden för att beställa nya. Du kan då
Sevgi Até
jobbar på
Barnfonden
och skriver om
fördelarna med
autogiro.
välja att få inbetalningskorten via e-post eller
hemskickade med vanlig post.
Barnfonden strävar efter att digitalisera
sin kommunikation i största möjliga mån för
att hålla kostnaderna nere och minimera
vår miljöpåverkan. Därför rekommenderar vi
alltid att du som fadder betalar fadderbidraget via autogiro – det vinner vi alla på!
Fråga oss!
Har du frågor, funderingar eller synpunkter
så hör av dig till oss. Många frågor kan vi
svara på direkt, andra skickar vi vidare till
våra kollegor i Afrika, Asien och Latinamerika. Ring på 040-12 18 85 eller mejla
info@barnfonden.se. Du kan också hitta
svar på många vanliga frågor på webben, www.barnfonden.se/vanliga-fragor.
BAR NF O NDE N
●
15
✁
Många av Barnfondens faddrar har varit
faddrar i väldigt många år. Nästan 350
stycken har dessutom varit med ända sedan
starten i Sverige för över 20 år sedan!
En av de faddrar
som varit med
länge är 75-åriga
Sig-Britt Björkdahl.
Att det blev fadderbarn genom systerorganisationen
Børnefonden redan
1974 – för 40 år
sedan – var egentligen en slump,
men skälet till att
hon fortsatt med
fadderbarn så länge Sig-Britt Björkdahl har
varit fadder i 40 år.
är dock enklare att
svara på.
– Jag tycker det är bra att man kan ha en
personlig kontakt, att man kan brevväxla
och att man verkligen kan följa sitt fadderbarns utveckling. Och att bidraget inte bara
går till barnet utan kommer fler till del, det
tycker jag är mycket bra, säger Sig-Britt och
lägger till:
– Just den kontakt man får genom
brevväxling tycker jag är ett stort plus för
Barnfonden! Jag har alltid själv brevväxlat
med mina fadderbarn.
Frankeras ej.
Mottagaren
betalar
portot.
B
Julklappar som
gör skillnad.
Den bästa julklappen är den som både
skänker glädje och kommer till nytta.
Håll utkik efter nyheterna på
www.barnfonden.se/jul och i din
brevlåda - kommer i november.