1. No category

Pingst.se
■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KRÖNIKOR ■ FOLK
NR 2 JUNI 2011
ACCESS – NYTT MATERIAL
FÖR UNGDOMSLEDARE
ÅRETS RÅDSLAG TOG
BESLUT FÖR FRAMTIDEN
Gilead
Upplagt för nya människor
GÖSTA ÅKERLUND
PENSIONÄR EFTER
41,5 ÅR PÅ IBRA
UNDERVISNING:
BARNEN, FAMILJEN
OCH FÖRSAMLINGEN
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Magnus Wahlström
Mikael Stjernberg
Jonatan Sverker
Kaj Aalto
Noomi Lind
Ingrid Svanell
Roger Svanell
Åke Lager
Lena Högberg
Sabine Svanell
Pavel Fedorjuk
Paula Anderblad
Maria Levander
Lars Hermansson
Lena Myerscough
Mika Pakarinen
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Carl-Olof Nilsson
Maria Levander
Mikael Stjernberg
Roger Svanell
Mattias Celinder
Omslagsfoto Jonatan Sverker
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-619 25 50
08-619 25 39
redaktionen@
pingst.se
08-619 25 59
www.pingst.se
Pingst.nu
141 99 Stockholm
Regulatorv 11
Huddinge
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
magnus.wahlstrom@pingst.se
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adressändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Hanna Ovebring 08-608 96 05
Telefax 08-619 25 59
E-post registret@pingst.se
Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Kyrka, rörelse eller väckelse
är vi talar om oss själva som gemenskap av församlingar använder vi olika ord. Pingstkyrkan, Pingströrelsen
eller Pingstväckelsen. Eller som vi numer
ibland väljer, Pingst. Kort och koncist.
I de flesta delar av världen betyder namn
något. Inte som här, där popularitet och
användbarheten oftast är vägledande, när vi
ger ett nyfött barn ett namn.
Jag glömmer aldrig när jag ombads att
namnge ett nyfött barn i Etiopien och jag på
ettårsdagen plötsligt blev ombedd inför hela
stora släkten att beskriva och motivera VARFÖR barnet fått detta namn. Tankarna for
runt i huvudet och jag lyckades få till en
motivering som funkade någorlunda.
N
I VÅRA DIALOGER MED de stora klassiska
kyrkorna, katolska och ortodoxa, inser jag att
vårt arv av väckelserörelse, som varit helt
fokuserad på att missionera och evangelisera,
har format vårt sätt att tänka och vara. Det
finns en genuin enkelhet, som ibland kan
upplevas oreflekterad och ogenomtänkt, som
är lite luddig i kanterna men som äger ett oerhört starkt centrum med Jesus som världens
ende frälsare.
Just nu väljer vi
väg mot framtiden.
Aldrig har väl så många inriktningsfrågor
varit aktuella och föremål för omprövning
som nu. Synen på medlemskap, Bibeln, dop,
nattvard, ledarskap och demokratisk föreningsmodell nagelfars och diskuteras.
JAG KONSTATERAR ATT VI fortfarande är
ganska överens om vårt centrum, medan diskussionerna om gränsdragningarna är ganska
livliga. Därför är jag inte överdrivet orolig för
vår enhet i Pingst.
Däremot tror jag att vi behöver fundera
över vad vi vill vara. Kyrka, rörelse eller väckelse? Ska vi sätta vårt fokus på dogmerna,
ordningen och ramarna eller är det förmedlandet av evangelium som är vår huvuduppgift?
Att vara väckelse kan vi inte bestämma. Det
är Gud som ger växten och Anden som ger
liv. Att vara rörelse kan vi däremot bestämma.
Att inte statiskt sitta fast i historien eller våra
former utan vara beredda att låta oss förändras.
I SAMBAND MED RÅDSLAGET gav jag några
förutsättningar som jag tror är viktiga om vi
vill vara i rörelse. Här kommer de igen.
䉴 Viljan att vara pionjär är större än önskan
att försvara gränserna
䉴 Längtan efter framtidens segrar är större än
stoltheten över historien
䉴 Viljan till förvandling är större än tryggheten i det befintliga
䉴 Längtan efter Anden är större än behovet
av kontroll
䉴 Respekten för Guds Ord är större än viljan
att vara populär
䉴 Viljan att vara äkta är större än behovet att
se bra ut
䉴 Viljan att bygga Guds Rike är viktigare än
lusten att bygga sitt eget
䉴 Viljan att dra människor till Jesus är större
än önskan att de ska vara med hos oss
䉴 Viljan att ge är större än glädjen att få
Vi ses på Nyhem och Lappis. I övrigt önskar
jag en glad, slapp, välsignad och solig sommar.
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 2 2011
INNEHÅLL
32
Barnprogram på swahili
Ibra och TV Inter gör en
gemensam satsning på
barnprogram på swahili, som
kan nå Tanzania, Kenya,
Uganda, DR Kongo, Rwanda
och Burundi. De utspelas på
”Kompisverkstan” runt en
färggrann bil.
6
Beslut för framtiden
Årets Rådslag i Norrköping fick ta
del av ett positivt bokslut för 2010,
förrätta val, fira nattvard
tillsammans, samt samtala och
fatta beslut om framtida inriktning
för missionen, organisationen och
medlemskap.
10
Vägen in i församlingen
Annika Södergren från Västerås är
en av dem som delar med sig av sin
väg till en personlig tro på
tvinterplay under rubriken ”och så
levde dom”. För Pingst.se berättar
hon om sin väg in i en pingstförsamling.
Tack för era svar
I
14
Får till Mali
Ett får kan förändra livet för en
fattig landsbygdsfamilj i Mali.
Genom ett Sida-finansierat projekt
satsar nu PMU på att 120 kvinnor i
sex kooperativ på landsbygden i
Mali ska få var sitt får, som kan ge
familjen en inkomst.
22
Barn, familj och församling
Ingrid och Roger Svanell menar att
varje gemenskap bör bedömas
utifrån hur barnen tas emot och
behandlas och att detta är en viktig
fråga för våra hem, både i det lilla
och det stora församlingshemmet.
förra numret bad vi om era synpunkter på tidningen Pingst.se och
den här gången vill jag tacka alla er som antog den uppmaningen.
Närmare 450 enkätsvar har kommit in, de allra flesta via webbsidan. På
sidan 26 redovisar resultatet lite närmare. Alla svar om vad ni tycker är
särskilt intressant att läsa om har vi också sammanställt och de utgör
nu både inspiration och tipsbank för oss.
Vill också passa på att säga att vi alltid välkomnar tips om personer
och/eller händelser att skriva om, inte minst för att kunna hålla vår
hemsida uppdaterad och aktuell.
gudstjänst i Gileadförsamlingen i Göteborg, där det
övergripande målet är att nå nya människor med
evangelium.
Väldigt många av er läsare skrev också att sidan
30 i tidningen är högintressant, det vill säga att
få reda på vilka pastorer och andra medarbetare i pingstorganisationerna som flyttat
och/eller fått nya jobb. Även här är vi förstås
glada för tips.
DET SOM SÄRSKILT GLÄDER OSS SOM jobbar med tidningen är att
så väldigt många av er som svarade läser allt, eller nästan allt, i tidningen. Utifrån era svar drar vi också slutsatsen att det faktiskt är viktigt att redovisa vad som görs i de centrala verksamheterna inom
Pingst, samtidigt som vi förstår att ni är mycket intresserade av reportage omkring vad som händer i församlingarna och enskilda människors liv.
NU STÅR SOMMAREN FÖR dörren och
I DEN HÄR TIDNINGEN KAN vi bjuda på allt detta. Artiklar kring
Rådslaget och de framtidsbeslut som finns där hittar du på uppslagen
6-9, och på sidan 10–11 berättar Annika Södergren om hur hon hittade sitt andliga hem i en pingstförsamling och i dag är en stolt pingstvän. På mittuppslaget har vi ett reportage från en vanlig förmiddags-
PINGST.SE NR 2 2011
nästa tidning kommer först under
andra halvan av september. Det finns
alltså gott om tid att läsa den här tidningen. Ta gärna med den ut i sommarhagarna, i båten, på stranden, till
konferensen, eller vad du nu kommer
att befinna dig. Kanske blir du också
en av dem som i fortsättningen kommer
att läsa allt, eller nästan allt, i Pingst.se.
En glad och välsignad sommar till er alla!
ULRIKA RAMSTRAND
Redaktör
3
SVERIGE
Vigselnämnden
upphör om ett år
Nytt verktyg
Pingstförsamlingarnas
vigselnämnd upphör den 1
maj nästa år då trossamfundet Pingst övertar Vigselnämndens funktioner. Det
innebär bland annat att bara
pingstpastorer verksamma i
församlingar som är
medlemmar i samfundet
kommer att kunna få
vigselrätt.
Lagom till Rådslaget släppte
Pingst ung sitt nya helt webbbaserade material Access,
med 25 olika undervisningsteman, skräddarsydda för att
stödja och underlätta för
ungdomsledare i deras arbete
med tonåringar.
Dessutom innehåller
materialet 22 texter med
praktisk undervisning för
ledare.
Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd har sedan 1952 haft till
uppgift att fullgöra de uppgifter som åligger ett trossamfund
vad gäller vigselrättsfrågor
inom ett trossamfund. Sedan
dess har dock lagstiftningen
ändrats och den är numera
utformad så att endast trossamfund omfattas av möjligheten att utse vigselförrättare.
Avslutar 1 maj 2012
I samförstånd med Kammarkollegiet har Pingstförsamlingarnas
Vigselnämnd
kommit överens om att avsluta
sitt uppdrag i och med 1 maj
nästa år. Då övertar alltså trossamfundet
Vigselnämndens
funktioner och under övergångstiden kan de församlingar, som ännu inte anslutit sig
till trossamfundet, och som
önskar att deras pastorer ska
ha vigselrätt, hinna ansluta sig.
Det som händer formellt är
att samtliga behörigheter för
pastorer i Pingströrelsen först
kommer att dras in och i samma beslutsmöte i Kammarkollegiet kommer sedan ny behörighet att tilldelas samtliga
behörighetsförklarade pastorer
som finns i en samfundsansluten församling och som gett
Pingst startar
webb-shop
■ Nu har Pingströrelsen fått en
egen webb-shop med adressen
www.shop.pingst.se. Här kan
privatpersoner och församlingar på ett enkelt sätt köpa
material som Pingsts verksamheter erbjuder.Den nya webbshopen lanserades under andra
4
besked om att man önskar
behålla sig vigselbehörighet.
Övriga kommer inte att kunna
erhålla behörighet.
Det uppdrag som Vigselnämnden haft att behörighetsförklara och ansvara för att
behörig pastor sköter sitt uppdrag korrekt, kommer också
från och med 1 maj 2012 att
överföras till trossamfundet
Pingst och det är Pingststyrelsen ansvar att bestämma hur
de här frågorna ska handläggas.
Underrättats via brev
Alla pingstförsamlingar har
via brev underrättats om den
kommande förändringen och
också fått information om två
konkreta åtgärder som måste
vidtas i god tid före 1 maj 2012
om vigselrätten ska finnas
kvar.
För det första måste församlingen ansluta sig till trossamfundet Pingst och för det
andra måste varje pingstpastor,
som i dag har vigselbehörighet,
lämna ett personligt besked till
Pingst – fria församlingar i
samverkan om önskan att
behålla vigselrätten.
Ansökningshandlingar för
anslutning till trossamfundet
samt handlingar för pastor
som önskar fortsatt behörighet
sänds till församlingarna från
Pingst – fria församlingar i
samverkan. De ska vara besvarade senast den 1 november.
Fotnot: Det finns för närvarande 549 stycken behöriga
vigselförrättare inom Pingst.
Tre av dem är inte kopplade till
någon församling.
ULRIKA RAMSTRAND
halvan av maj. Till hösten tillkommer också möjligheten för
församlingar att via webb-shopen sälja böcker, skivor och
annat material.
Den som handlar på webbshopen betalar direkt vid
beställningen, antingen via sin
bank eller genom att använda
betalkort, och sedan skickas
produkten hem till beställaren.
Arbetet med materialet har
pågått under flera år och har
hållits ihop av personalen på
Pingst ung. Det började med en
enkätundersökning för några år
sedan som visade på behovet
och sedan tog ett materialråd
fram förslag på ämnen och skribenter.
Ämnena har delats upp i
områdena Tro och Livet och tar
upp sådant som Bibelsyn,
Dopet, Yttersta tiden, Lärjungaskap och Sexualitet. Skribenterna är i de flesta fall själva aktiva
' FAKTA
ungdomspastorer. I stort sett alla
har medverkat ideellt.
”Skafferi av material”
Emelie Eriksson och Johanna
Karnhill har varit redaktörer och
gått igenom alla texter från sammanlagt 40-talet skribenter.
Mattias Celinder har arbetat
med olika tekniska lösningar.
– Det vi erbjuder är ett skafferi
av material till stöd för ungdomsledare, säger Jenny Bergh, styrelseledamot i Pingst ung. Det handlar inte om ett termins- eller
läsårsupplägg utan vi har valt att
bygga en verktygslåda, till hjälp
för dem som är ansvariga för
ungdomsarbetet församlingen.
Det handlar inte om ett färdigt
koncept för hur man ska arbeta.
Hon och den övriga personalen på Pingst ung är nöjda nu
när det här stora jobbet är klart.
– Ja, och det ska bli jättespännande att se hur materialet kommer att tas emot, säger Emelie
Eriksson.
Det här är Access
Innehåller 25 olika
undervisningsämnen
Mer än 40 skribenter
medverkar
22 texter med praktisk
ledarundervisning
Skribenterna kommer från
olika kristna sammanhang
Sex filmteam har varit med
och utformat materialet
Innehåller förslag på kreativa
övningar
Erbjuder olika former av
ledarstöd
60-talet ansökningar
När ansökningstiden till den
nya pastorsutbildningen
Akademi för ledarskap och
teologi, ALT, gick ut den 30
april hade ett 60-tal
ansökningar kommit in.
– Det är ungefär så många
som vi hoppats på, säger
Ulrik Josefsson och Dan
Elofsson, utbildningsföreståndare respektive biträdande
utbildningsföreståndare.
Ansökningarna är ganska jämt
fördelade mellan de fyra olika
utbildningsorterna Jönköping,
Malmö, Göteborg och Stockholm/Uppsala. Samfunden är
representerade ungefär i förhållande till sin storlek och könsfördelningen är också ganska
jämn.
Alla får inte plats
Alla som sökt kommer dock
inte att komma in, eftersom det
bara finns 10 platser per utbildningsort.
För att komma i fråga måste
man ha gymnasiekompetens,
erfarenhet av församlingstjänst
eller ledararbete i en församling
och helst ha gått ett år på
bibelskola. Sen är det intervjuer
och rekommendationer som fäller det slutliga avgörandet.
PINGST.SE NR 2 2011
för ungdomsledare
Filmerna har producerats i
olika församlingar runt om i
Sverige, som arbetar med rörlig
media. Ett antal av de här filmerna kommer att visas på en
galakväll under Nyhemsveckan,
där de bästa kommer att få ta
emot utmärkelser av olika slag.
Praktisk verktygsdel
GULDGRUVA. Access, det nya material för ungdomsledare, är helt webb-baserat och den som har licens får
ett användarnamn och lösenord för att komma åt det.
Materialet kommer att lanseras nu under sommaren, inte
minst under Nyhems- och Lappiskonferenserna.
De församlingar, som vill
arbeta med materialet, får köpa
en licens, som sedan gäller för så
många ungdomsledare man
önskar. Församlingar som redovisar statistik till Pingst ung får
köpa en licens för 950 kronor,
övriga församlingar kommer att
debiteras 1 450 kronor.
Via ett användarnamn och
lösenord kommer man åt materialet genom www.pingstung.se.
Texterna vänder sig direkt till
ledaren och är tänkta att ge hjälp
och inspiration i de egna förberedelserna.
Materialet innehåller förslag
till upplägg av en samling kring
varje tema och samtalsfrågor
utifrån det. Dessutom finns det
förslag på kreativa kringaktiviteter, som värderingsövningar,
diskussionsunderlag och andra
gruppövningar. Till varje lektion
finns också en kort film, som är
tänkt att väcka intresset för
ämnet och ge ytterligare stoff för
samtal och illustrationer av olika
slag.
Materialet innehåller också en
praktisk verktygsdel för ledare.
Här kan den som är ungdomsledare bland annat få praktiska
tips om hur man kan planera en
termin. Här finns också ett antal
intervjuer med olika ledarpersonligheter, som delar med sig
av sina erfarenheter. De intervjuerna är gjorda av Andreas Lalantha Jansson.
Till skillnad mot söndagsskolmaterialet Leva livet är Access
inte tänkt och upplagt som ett
material som man ska spara ner
på hårddisken, utan är helt och
hållet webb-baserat. Det innebär
också att det lätt kan kompletteras och uppdateras på olika sätt.
För att få använda Access
krävs inte någon speciell form av
ungdomsverksamhet eller att ett
visst antal medlemmar deltar.
Tanken är i stället att ledaren
själv ur materialet plockar det
han eller hon anser vara relevant
för just sin grupp.
ULRIKA RAMSTRAND
till nya pastorsutbildningen
Intervjuerna har pågått under
maj månad och till midsommar
bör antagningsbeskeden ha gått
ut.
Aktiva ledare i framtiden
Utbildningen riktar sig till den
som i framtiden vill arbeta i församling eller utöva en aktiv
ledartjänst i församlingen och är
alltså inte till för den som i första
hand är ute efter egen uppbyggelse.
Ulrik Josefsson och Dan Elofsson ser verkligen fram emot höstens studiestart.
– Ja, det ska bli fantastiskt kul
att få sjösätta det här nu, säger
PINGST.SE NR 2 2011
de. Någonting helt nytt, men där
vi ändå tagit vara på det som
fungerat bra i våra tidigare
utbildningar.
De kommer att lägga ungefär
hälften av sin arbetstid på administration och den andra halvan
på undervisning.
Samordnare på varje ort
Varje studieort har sin igen
studiecentersamordnare. I Göteborg är det Erik Holke, i Jönköping Martina Prosén, i Malmö
Håkan Kenne och i Stockholm/Uppsala Johan Winbo.
ULRIKA RAMSTRAND
FÖRVÄNTANSFULLA. Ulrik Josefsson och Dan Elofsson utgör den
centrala ledningen för den nya pastorsutbildningen Akademi för
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
ledarskap och teologi, eller ALT.
5
SVERIGE
På väg mot
Årets Rådslag tog beslut om inriktning för
NYA MEDLEMMAR.Representanter för några av de församlingar
som hälsades välkomna till Riksföreningen och Trossamfundet Pingst
FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM
– fria församlingar i samverkan.
Nya medlemsförsamlingar
i Trossamfundet Pingst
Rådslaget välkomnade åtta
nya församlingar som medlemmar i Riksföreningen och
Trossamfundet Pingst – fria
församlingar i samverkan.
Dessutom välkomnades tio
församlingar, som tidigare
enbart varit medlemmar i
Riksföreningen, som nya medlemmar i trossamfundet.
Sunne och Tullinge
De åtta nya medlemsförsamlingarna är Pingstförsamlingen
i Adelöv, Centrumkyrkan i
Flen, Horda Frikyrka, Charisma i Höör, Hillsong i Stockholm, Filadelfiaförsamlingen i
Sunne, Tjugofyrakyrkan i Tullinge och Vetlanda Bibelcenter.
De tio församlingarna som
nu valt att också bli medlemmar i Trossamfundet är Pingst-
församlingen i Bredaryd, Filadelfiaförsamlingen i Ekshärad,
Filadelfiaförsamlingen i Gällivare, Filadelfiaförsamlingen i
Hudiksvall, Filadelfiaförsamlingen i Kinna, Pingstkyrkan i
Kungsbacka, Pingstförsamlingen i Lindesberg, Mariestads
pingstförsamling, Vindelådalens pingstförsamling samt
Pingstförsamlingen
i
Örnsköldsvik.
Medlemmar i båda
Enligt den ordning som nu
råder blir församlingar som
ansöker om medlemskap i
Pingst både medlemmar i
Riksföreningen och i Trossamfundet. Till att börja med var
ordningen dock annorlunda
och därav följer att det blir två
olika listor.
ULRIKA RAMSTRAND
Bra bokslut för Pingst
Pingst – fria församlingar i
samverkan kan ännu en
gång presentera ett bra
årsbokslut med 6 miljoner i
plusresultat, varav 2,6
miljoner är ändamålsbestämda och 3,4 överskott i
den egna verksamheten.
ra orsaker. Den tyngst vägande
är att riskreserven på revisorernas inrådan sänkts från 13,5
miljoner till 6 miljoner. Sen
ökade insamlingarna också
under förra året med 20 procent.
Trots stora kostnader under
förra året med IT-byte, uppdatering av ekonomiredovisningssystem och värdskap för
Världspingstkonferensen blev
det ändå plusresultat.
De positiva siffrorna har fle-
– Och så har alla varit noga
med sina kostnader och varit
sparsamma, konstaterar direktor Peo Larsson. Ett jättefint
2010 ligger nu bakom oss, det
är jätteroligt.
ULRIKA RAMSTRAND
6
”Alla har varit sparsamma”
Årets Rådslag rymde mer än
personval, bokslutsredovisningar och presentation av
verksamhetsplaner. Under
dagarna fattades beslut som
kommer att påverka svensk
pingstmissions framtid,
klargöra vad svensk
pingströrelse tror och lär och
ge Pingst en mer enad och
samlad organisation.
Även i år samlades rådslagsombuden till överläggningar i
Norrköpings Pingstkyrka, som
ordnade maten i den egna
restaurangen Renströmmen och
som ligger vägg i vägg med
Scandic hotell, där många valde
att sova över.
Direkt efter lunch på fredagen
förklarade Pingststyrelsens ordförande Sören Eskilsson Rådslaget öppnat och sedan användes
större delen av fredagseftermiddagen till formalia, det vill säga
till att godkänna årsredovisningar och verksamhetsberättelser,
presentera verksamhetsplaner
och förrätta val.
Mandat att sälja Pingsthuset
Under eftermiddagen fattade
Rådslaget också beslut om att ge
Pingststyrelsen mandat att sälja
Pingsthuset utan att behöva kalla in ett extra Rådslag.
Direktor Peo Larsson förklarade att huset med sina drygt
3 000 kvadratmeter blivit alldeles för stort sedan flera verksam' FAKTA
heter flyttat därifrån och antalet
anställda minskat. Lokaler på
mellan 1 000 och 1 200 kvadratmeter skulle vara mer lämpligt.
Nationell radio
Pingstkyrkan i Gävle hade
lämnat in en motion med önskemål om att Pingst genom Ibra
skulle engagera sig i nationella
kristna radiosändningar.
Även om styrelsen ansåg att
förslaget låg i linje med ändamålsparagrafen i Pingsts stadgar,
så avslogs motionen eftersom
Ibra inte bedöms ha möjlighet
att hantera en sådan radioutveckling utan att tappa missionsfokus. Rekommendationen
blev i stället att råda de församlingar som är intresserade av
detta att samlas för fortsatta
samtal och planering, där Ibra
kan vara en samtalspartner men
inte ansvarig.
Fredagseftermiddagen avslutades med en introduktion inför
de framtidsfrågor som aviserats
till detta Rådslag; nämligen förslag om fullt utbyggt Pingst,
framtiden för svensk pingstmission samt medlemskap.
Först på agendan kom förslaget om ett fullt utbyggt Pingst,
vilket i korthet innebär att LPverksamheten och Pingstskolorna också får Pingst – fria församlingar till huvudman, dock
utan att upphöra som egna juridiska personer. Genomförs förslaget kommer det att finnas fler
Inriktningsbeslutet om fullt utbyggt Pingst
Huvudmannaskapet för PSK
Styrelsen i PSK utgör
utgörs av Pingst FFS
(indirekt alla församlingar)
Medlemskapet för LP utgörs
av riksföreningen och
trossamfundet Pingst FFS
(indirekt alla församlingar)
Utreda hur ordförande för
PSK, LP, Pingst ung och
Pingst förvaltning kan vara
involverade i Pingststyrelsen
(utreds av Pingst styrelse)
Styrelsen för LP utgör
styrgrupp för Pingst diakoni
styrgrupp för Pingst
utbildning
PSK och Pingst utbildning –
gemensam verksamhetschef
LP och Pingst diakoni –
gemensam verksamhetschef
Verksamhetscheferna i
Pingst utbildning (inkl PSK)
och Pingst diakoni (inkl LP)
blir anställda i Pingst FFS
PINGST.SE NR 2 2011
fullt utbyggt Pingst
mission, medlemskap och organisation
VÄLBESÖKT. Uppemot 400 personer deltog i årets Rådslag; ombud, observatörer och tjänstemän.
styrgrupper i framtiden och som
kan omfatta verksamheter i olika
organisationer.
Exempelvis
kommer Styrgrupp Diakoni att
både omfatta LP-verksamheten
och det diakonala arbete som nu
sker inom den nationella grenen
av Pingst.
Pingst ung omfattas inte av
detta förslag, eftersom bara en
helt fristående ungdomsorganisation kan få bidrag från staten.
Viktig med tydligare profil
Grundidén bakom förslaget är
att fullfölja intentionerna från
2005 om samordning av allt
Pingsts nationella och internationella arbete. Styrelsen lyfte
vikten av en tydligare profil och
struktur och att Rådslagen i
framtiden i och med detta mer
kan fokusera på strategi och
verksamhetsutveckling.
På fredagskvällen fick alla deltagare äta en god middag vid fint
dukade bord. I samband med
detta avtackades förtroendevalPINGST.SE NR 2 2011
da och Bertil Carlsson fick ett
postumt
stipendium
från
Insamlingsstiftelsen för pingstforskning. Stipendiet på 5 000
kronor ska användas till ett
seminarium den 28 oktober med
rubriken ”Forskning och självreflektion i den svenska Pingströrelsen 1969–2010”.
Dagen avslutades med en
visionskväll med nattvard, då
Pelle Hörnmark stod för förkunnelsen. Hans predikan finns i sin
helhet att ta del av både på
www.pingst.se och tvinterplay.se.
' FAKTA
Hela lördagen ägnades sedan
åt framtidsfrågorna.
Nytt förslag godkändes
Styrelsen inledde med att presentera ett ändrat förslag i frågan
om fullt utbyggt Pingst på några
punkter, jämfört med det som
skickats ut till församlingarna
inför Rådslaget, efter det som
framkommit i samtalen kring
frågan. Detta nya förslag ställde
sig sedan Rådslaget bakom.
Beslutet delades upp i ett antal
satser som visar på inriktningen
Så ska inriktningsbeslutet genomföras
Slutgiltigt beslut fattas i
nästa Rådslag och fram till
dess ska följande uppdrag
vara genomförda:
Pingst styrelse utreder
frågan om tillsättande av
ordförande och ledamöter i
styrgrupperna med bäring
på stadgarna
PSK:s och LP:s styrelser får i
uppdrag att förbereda
nödvändiga stadgeändringar
Handlingar och förslag till
beslut skickas till församlingarna två månader innan
kommande Rådslag
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
och på hur arbetet ska ske (se
Faktarutor här intill).
Eftersom detta handlar om
stadgeändringar krävs ytterligare
ett Rådslagsbeslut för att den nya
ordningen ska kunna börja gälla.
Besluten som har bäring på
framtiden för svensk pingstmission var flera, bland annat handlade det om att PMU är pingströrelsens primära biståndsorganisation, att PMU får göra de
fokuseringar, som krävs för att få
fortsatt förtroende att förmedla
Sida-medel, att arbeta på att
starta fältkontor och att söka
finansiering
också
utanför
SIDA-ramen.
Under det kommande året ska
också Pingst internationellt föra
samtal med regionråden om förändrad egeninsatstrappa och
förändrat
projektsamarbete.
Grunden för det hela är att helhetsperspektivet på missionen
behöver utvecklas.
Behovet av att öka de egna
insamlingarna till missionsinsat7
SVERIGE
FÖRBÖN. Rådslaget avslutades med bön för anställda i den centrala verksamheten.
FOTO: LARS HERMANSSON
KONCENTRATION. Deltagarna hade många papper att bläddra i inför
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
alla beslut som togs under Rådslaget.
MAT I MAGEN. Restaurang Renströmmen såg till att alla rådslagsFOTO: ULRIKA RAMSTRAND
ser utan Sida-medel betonades
också.
– fria församlingar i samverkan.
– Då kommer vi inte längre att
ta hänsyn till organisationsform
eller olika former av medlemskap vid ansökan, konstaterade
Pelle Hörnmark och fortsatte:
– Vi respekterar att vi är fria
församlingar som kommer att
göra lite olika val.
Vem kan tillhöra Pingst?
Den allra sista frågan på dagordningen handlade om medlemskap i Pingst.
– Kan vi orka med att en del
församlingar definierar medlemskap på olika sätt och att
medlemmarnas inflytande ser
olika ut? undrade Pelle Hörnmark. Kan en väg vara att vi är
överens om centrum, men sätter
gränser på olika sätt?
Samtalen omkring vem som
kan vara medlem i en pingstförsamling har pågått under flera år
' FAKTA
och en hel del tid har gått åt till
att samtala omkring ifall troendedopet måste vara medlemsgrundande i en pingstförsamling. Beslutet på Rådslaget
angrep dock frågan på ett annat
sätt och fokuserade i stället på
vad som ska krävas av församlingar som vill vara med i Pingst.
Pelle Hörnmark föreslog
Rådslaget att svensk Pingströrelses tro och övertygelse ska formuleras i några grundläggande
punkter och att det ska vara de
församlingar som vill undervisa
och praktisera enligt detta som i
framtiden
välkomnas
som
fullvärdiga medlemmar i Pingst
”Tydliga med vad vi tror”
– Det räcker inte att vara förenade genom uppdraget, menade
Pelle Hörnmark. Vi måste också
vara tydliga med vad vi tror och
lär.
Rådslagets beslut blev att föreståndare, med medarbetare,
minst två månader före nästa
Rådslag presenterar hur dessa
grundläggande trossatser kan
formuleras.
Efter
applådåskor
som
uttryckte uppskattning av värdförsamlingens i Norrköpings
insats meddelades att nästa års
Rådslag hålls den 11–12 maj
2012, var bestäms senare.
Pelle Hörnmark konstaterade
till sist sin glädje över att fler
kom till Rådslaget 2011 än 2010
och över tonen i samtalen, bönen
och gemenskapen under dagarna. Alla anställda inom Pingst
fick sedan gå fram och få förbön.
ULRIKA RAMSTRAND
Rådslagets beslut i missionsfrågor
Behovet att utveckla helhetsperspektivet
i vår gemensamma mission och ge
styrelsen mandat att arbeta för en
finansiering enligt de tankar som
framkom i Rådslaget.
PMU är pingströrelsens primära
biståndsorganisation och att Rådslaget
rekommenderar alla pingstförsamlingar
till en kraftsamling för att svara på
profeten Jesajas uppmaning
PMU får ta de steg mot ytterligare
8
deltagare blev mätta.
fokusering som behövs för att få fortsatt
förtroende att förmedla SIDA-medel.
PMU ges mandat att i nära samarbete
med styrgruppen och regionråden söka
fler finansiärer och skriva avtal med nya
strategiska partners i fält
PMU ges i uppgift att utveckla förmågan
att i högre grad kunna svara på
ansökningar om diakonimedel även
utanför Sida-ramen
Pingst Internationellt för samtal med
något/några regionråd i syfte att starta
upp ett, eller möjligtvis två, fältkontor
under året som kommer
Pingst Internationellt tillsammans med
PMU:s ledning under året som kommer
för samtal med regionråden om
förändrad egeninsatstrappa och
förändrat projektsamarbete. Samtalen
skall utgöra underlag för en konsekvensbedömning och leda till förslag som
Rådslaget kan ta ställning till 2012
PINGST.SE NR 2 2011
Han är ny ordförande
för styrgrupp Internationellt
Sören Eskilsson
ordförande
Bengt Adauktusson
vice ordförande, nyval
Pelle Hörnmark
föreståndare
Stefan Beimark
Peter Kammensjö
Ewert Friberg
Dan Salomonsson
Marianne Willén
Roger Svedberg
Urban Ringbäck
Robert Sallbring
Maria Fälth
Peter Kammensjö är glad för
att ha fått förtroendet att bli
ordförande i Styrgrupp
Internationellt.
– Jag har tackat nej en gång
tidigare och att jag fick frågan
igen är en bekräftelse för mig
på att glöden i mig nog har
rätt ursprung, säger han.
Peter Kammensjö har varit ledamot i Styrgrupp Internationellt
sedan 2009 och satt tidigare i
SPM- och PMU-styrelsen. Sammanlagt har han varit verksam
på riksplanet för Pingst i sex år.
Till vardags återfinns Peter
Kammensjö på Högskolan i
Borås, där han leder något som
kallas Bättrekonceptet och som
handlar om att hjälpa dem som
arbetar i små och medelstora
företag att utvecklas. I botten har
han en civilingenjörsutbildning i
maskinteknik från Chalmers i
Göteborg.
Nu får han lov att ta ett antal
dagar tjänstledigt per år för att
hinna med det nya uppdraget
som ordförande i Styrgrupp
Internationell, vilket också innebär att man blir invald i Pingststyrelsen.
Han har inte tidigare varit
verksam som ordförande, men
är ändå inte nervös inför det
arbete som väntar.
– Nej, jag kommer in i ett
teamarbete, säger han lugnt.
Varit missionär i Afrika
Peter Kammensjö har egen
erfarenhet av att arbeta i missionsarbete utomlands. Dels i
Rwanda under två år på 80-talet
och dels i Sudan under sammanlagt fem år mellan 90 och 02. I
Sudan var han kontaktperson
gentemot pingstmissionens systerkyrkor i landet, ledde pingstmissionens lokala utvecklingsorganisation och var med och startade folkbildningsprojektet Kunskapens hus och de så kallade
sol-skolorna, som handlade om
förnyelsebara energikällor.
En av de stora utmaningarna
för pingströrelsens internationella arbete är som Peter KamPINGST.SE NR 2 2011
Pingststyrelsens
sammansättning
efter Rådslaget
PÅ NY POST. Peter Kammensjö valdes på Rådslaget till ny
FOTO: PRIVAT
ordförande för Styrgrupp Internationellt.
mensjö ser det att Pingst är en
folkrörelse, där väldigt många
har mycket olika synpunkter på
hur det stora gemensamma uppdraget bäst ska utföras. Styrgruppen är en korsväg för
många av dessa synpunkter.
– Då är vårt uppdrag att
ödmjukt och respektfullt lyssna,
väga argumenten mot ett helhetsperspektiv och sedan ta
långsiktiga beslut.
En annan utmaning är Sidasamarbetet, tycker han. Sidas
ökade krav på professionalisering måste mötas genom att PMU
tillåts bli ännu bättre, ja till och
med ”bäst i klassen”, anser han.
Och han önskar också att pingstförsamlingarna ska se PMU som
sin naturliga biståndskanal så att
andelen egna medel ökar.
Fantastisk verktygslåda
– Vårt beroende av Sida är för
stort i dag. Det är viktigt att vi
också kan göra gemensamma
insatser med egna medel, säger
han och påtalar att Pingst
genom Ibra, ICBI och PMU ju
har en fantastisk verktygslåda.
– Genom att använda de olika
verktygen i lådan för det som de
är bäst lämpade för så når vi
bättre resultat än om vi med en
hammare försöker att både spika
och skruva.
Arbeta annorlunda
Styrgrupp Internationellt är
en stor grupp, där omkring 15
personer brukar delta i sammanträdena och Peter Kammensjö menar att man i framtiden
måste arbeta lite annorlunda än
hitintills.
– Jag har en idé om att jobba
mer i arbetsgrupper mellan styrgruppsmötena för att få styrfart
på det hela.
Om han ska beskriva sig själv
så blir det med ordet
”handlingsmänniska”.
– Ja, jag gillar att omsätta
saker i praktiken säger han.
Peter Kammensjö är medlem i
Smyrnaförsamlingen i Göteborg, som också var utsändande
för honom och familjen, när de
arbetade i Afrika. Han blir 55 år i
år och har tre utflugna barn.
ULRIKA RAMSTRAND
Ordförande
Peter Kammensjö
Styrgrupp
Internationell
Stefan Beimark
Styrgrupp Nationell
Ewert Friberg
Styrgrupp Utbildning
Ger Svensson
Styrgrupp Diakoni
Stefan Eriksson
Ibra radio federation
och TV inter Club
Per-Åke Enström
distansbibelskolan
ICBI
Stig Carlsson
Pingst Förvaltning AB
Dan Salomonsson
LP-verksamhetens
ideella riksförening
Ewert Friberg
Pingstförsamlingarnas
Skol- och kursverksamhet
Valberedningen
efter rådslaget 2011
David Sundström
Luleå, sammankallande
Marcus Ardenfors
Eskilstuna
Malin Nyström
Göteborg
Anethe Carlsson
Stockholm
Kjell-Göran
Westerberg
Piteå
Ulf Sundquist
Karlskrona
9
SVERIGE
Annika är
en stolt
pingstvän
Det var nog den där junidagen
för ett par år sedan det hände.
Då tog Annika Södergren från
Västerås inte bara några steg
ut i Mälarens vatten för att
låta döpa sig, hon tog också
steget helt och fullt in i det
hon kallar en helt ny värld –
församlingen. En värld som
hon ett halvår tidigare
knappast visste existerade
och än mindre hade besökt.
I dag är hon aktiv medlem i
pingstförsamlingen Västerås och
deklarerar utan minsta tvekan:
– Jag är stolt över att vara
pingstvän.
Annikas väg in i församlingen
är ett stycke intressant nutidshistoria. Hon beskriver sig själv
som en ”råhedning” utan minsta
kunskap om kristen tro.
– Jag hade ju hört talas om
Jesusbarnet, Josef och Maria i
skolan, men jag var övertygad
om att det var en saga. I dag kan
jag nästan bli upprörd när jag
tänker på att ingen fanns som
talade om för mig att det var
sant, säger hon.
Uppväxt i Ramnäs
Annika, 33 år, är uppväxt i
Ramnäs, ett typiskt svenskt
brukssamhälle. Hon arbetar
med missbrukarvård utifrån 12stegsprogrammet inom Västerås
stad.
Hennes trevande steg fram till
en fast personlig tro på Gud startade i samband med att hon själv
valde att söka hjälp i samtalste10
rapi. Inte på grund av eget missbruk, sådan bakgrund har hon
inte, men på grund att hon av
andra orsaker gick igenom en
svår period.
Hennes väg från detta, via ett
desperat rop till Gud från en
bänk i en tom domkyrka, fram
till den hon är i dag är värd en
egen utläggning. (På tvinterplay.se kan du själv se henne
berätta om detta.)
Här berättar hon i stället om
mötet med församlingen. Annika är en livlig, uttrycksfull och
känslosam person. Men också
beslutsam och angelägen om att
få vara den hon är.
Många frågor
Första besöket i Pingstkyrkan
på Oxbacken i Västerås, gjorde
hon i sällskap med en bekant
som var medlem där och som
förstod att Annika behövde
komma i kontakt med en församling. Hon hade en och tusen
frågor som krävde svar.
För Annika blev det ett möte
med vad hon beskriver som en
helt annan värld. Och hon var
lika rädd som nyfiken. Men när
det var över så var hon överväldigad och konstaterade: ”Jag har
hittat hem!”
Den hemkänslan slog rot.
Men ganska snart märkte hon
att det inte var alldeles enkelt att
ta klivet in i denna nya, okända
värld där språket var främmande
och kulturen svårbegriplig.
I gudstjänstens atmosfär trivdes hon dock gott.
– Men jag kunde ju inte reglerna, säger Annika och syftar på
allt de olika uttryckssätt som
finns.
– Ibland skulle man ställa sig
upp, ibland skulle man säga
amen, säger hon och förklarar att
hon varken förstod när, var, hur
eller varför och undrade över
mycket i gudstjänstens innehåll.
Förstod inte språket
Hon kände sig som en främmande fågel. Hon kunde inte
riktigt hänga med på anspelningar på bibliska berättelser,
hon hade ju aldrig läst Bibeln.
Konfirmationen hade hon valt
bort.
– Jag förstod helt enkelt inte
språket. Och jag talade ju själv
på ett helt annat sätt.
Annika lade märke till hur
människor visade missnöje när
ett och annat mindre kyrkanpassat ord slank över hennes läppar.
– I början var jag väldigt nervös och rädd. Och jag brukade gå
till kyrkan i god tid för att få en
bra stund i bönesalen. Där bad
jag om mod att gå in till gudstjänsten där jag kanske skulle
bryta mot någon oskriven regel.
När gudstjänsten närmade sig
sitt slut kom rädslan tillbaka och
nu bad hon om mod att våga gå
ut och möta de andra på kyrktorget. Där väntade det som alla
andra tycktes se fram emot –
gemenskap och fika. För Annika
var det ett minfält, osäker som
hon var på de sociala koderna.
Samtidigt ville Annika vara
SKÄMS INTE. Annika Södergren är i dag
äkta. Hon ville inte ta till sig ett
beteendemönster bara för att
vara som alla andra.
Ville inte ge upp
Hon var också fast besluten att
inte ge upp. Hon förstod inte allt
men ville inte släppa det hon
ändå funnit i församlingen och i
tron.
– Jag är en sådan person som
frågar mig fram, säger hon. Jag
ansträngde mig för att få veta
och lära mig mer. Och det innebar frågor om allt från vad tungotal egentligen är till vem i församlingsledningen som ansvarar
för vad.
Annika kom ganska snart med
i en tillväxtgrupp, eller cellgrupp.
– Det var en grupp där de allra
flesta var ganska mycket äldre än
PINGST.SE NR 2 2011
Livsberättelser
på tvinterplay
■ Tvinterplay har under våren lanserat
en ny serie med livsberättelser under
rubriken ”och så levde dom”. I slutet av
mars lades den första berättelsen i programserien ut, där personer i olika skeden av sina liv berättar hur tron på Gud
påverkar och förändrar deras liv.
Först ut är var Hanna och Mattias
Christoffersons berättelse. Mattias föddes
med en hjärtsjukdom som innebar att
han i vuxen ålder behövde genomgå en
ny operation där en av hans hjärtklaffar
skulle bytas ut. En operation som läkarna
såg som rutin, men som fick dramatiska
följder.
När allt hopp var ute bad han sin hustru Hanna att gå till Filadelfiakyrkan och
be om förbön för honom.
Under våren har fler livsberättelser lagts ut på tvinterplay.se. En av dem är
Annika Södergren, som du kan läsa om
här bredvid. Efter sommaren följer fler
filmer.
Länken till livsberättelserna är
http://tvinterplay.se/category/view/id/1
stolt över att vara pingstvän, men medger också att steget in i ett nytt sammanhang inte varit helt enkelt. På tvinterplay.se berättar hon om sin väg till en tro.
FOTO: ROGER SVANELL
jag. Ledaren hälsade mig välkommen men undrade om jag
inte ville söka mig till en grupp
med medlemmar i min egen
ålder.
– Men jag stannade kvar, säger
Annika. Och det var det bästa jag
kunde göra. Här fanns människor
som hade varit med länge, som
kunde visa vägen med all den
erfarenhet de hade, säger hon.
Van att ställa upp
I vårt samtal hänvisar Annika
hela tiden till en person hon kallar mentor. Och på frågan om
det är ett etablerat system i församlingen skrattar Annika lite
och förklarar att det är hennes
eget påhitt, men nämner också
att hon hämtat idén från 12stegsprogrammet där en form av
mentorskap finns med.
PINGST.SE NR 2 2011
– Jag hade stort förtroende för
en kvinna i tillväxtgruppen och
frågade helt enkelt om hon ville
bli min mentor. Och det har
betytt mycket för mig.
Men en bit i församlingsgemenskapen kände hon igen
direkt.
– Jag har en bakgrund i föreningslivet, säger hon. Så jag är
van vid att göra insatser och ställa upp när det kommer till att
fixa fika, städa med mera. I såda' FAKTA
na uppgifter kände jag mig trygg
från början.
Steg för steg har Annika lärt
sig förstå sin nya värld men fortfarande kan hon känna sig lite
ensam ibland. Hon talar om de
sociala, givna grupperingar som
finns i församlingen som är svåra att bryta igenom utifrån.
– Många familjeband förstås,
men också mellan dem som växt
upp församlingen, de som delar
erfarenheter från barn-och ung-
Annikas råd till församlingen vid mötet med nyfrälst
Tillåt marginaler när det
gäller beteendefrågor
Förstå skillnaden i
referensramar
Inse att det självklara kan
vara främmande
Var öppen för andra behov
Sök likhet snarare än olikhet
Uppmuntra i stället för att ge
pekpinnar
Uppfostra med kärlek
domsverksamheten och känner
varandra väl. Här kan jag fortfarande känna mig utanför, säger
hon.
Men att hon älskar sin församling och tänker stå för sitt
val, det går inte att ta miste på.
Själv ser hon sitt dop, den där
junidagen, som ett avstamp, ett
viljebeslut att gå vidare på den
väg hon slagit in på.
Och efter ett samtal med henne verkar det inte ett dugg konstigt att hon också valde att göra
detta utifrån sin egen önskan
och vilja – i Mälarens vatten
inför en begränsad grupp av
människor.
– Och att bli döpt av den person som först tog med mig med
till församlingen kändes alldeles
rätt, säger hon.
KERSTIN KLASON
11
SVERIGE
Uppdraget från Gud finns kvar
Gösta Åkerlund går i pension efter mer än 40 år på Ibra
Gösta Åkerlund har efter 41,5
år som anställd på Ibra precis
gått i pension.
– Jag tycker inte det är så
dramatiskt, säger han på sitt
lågmälda sätt. Jag har slutat
få lön, men uppdraget från
Gud finns kvar, det byter bara
form.
Kallelsen att nå världen med
evangelium är det som präglat
Gösta Åkerlunds liv och att
använda sig av media för att
göra det tycker han varit väldigt
naturligt. Det har han i stort sett
gjort så länge han kan minnas.
De första åren helt ideellt, sedan
som missionär och radioarbetare på bland annat HCJB:s station
i Equador innan han kom på
Ibras avlöningslista 1970.
Att han lydde Guds tilltal och
valde att bli elektronikingenjör i
stället för läkare som han först
tänkt har han aldrig behövt ångra. Till och från har han funderat på att göra något annat, och
under en period förkovrade han
sig i datorkunskap, men kom
fram till att kallelsen att vara
med och se människors liv bli
förvandlade vägde tyngst.
– Alla vittnesbörd man fått ta
del av ger arbetet sådant värde.
Många olika uppgifter
Under de många åren på Ibra
har han haft en rad olika arbetsuppgifter, inte bara inspelningstekniska, utan också som fotograf och ägnat sig åt marknadsföring, avtalsskrivande och
mycket mer och också besökt 85
länder på Ibras uppdrag.
– Jag har ryckt in där det
behövts helt enkelt, säger han.
Under sina år på Ibra har han
jobbat på fyra olika fysiska
adresser, haft sju olika kontorsrum bara i Flemingsberg, haft
åtta chefer (då räknar han också
med den period när han själv var
chef) och han har sett arbetet
utvecklas från att i huvudsak
handla om radio till att också
innefatta tv och webb och varit
med om att utvidga namnet från
Ibra radio till Ibra media.
Gösta Åkerlund är fascinerad
12
TROGEN IBRA. Gösta Åkerlund i Ibra-studion i mitten av 80-talet.
av Ibras historia.
– Det handlar om en liten
rörelse, men som ändå fått betyda väldigt mycket runt om i världen, säger han.
Kanske kan förklaringen vara
att man hela tiden vågat förändra verksamheten utifrån tidens
nya krav. Ibras filosofi har alltid
handlat om flexibilitet och målgruppen får avgöra vilket
medium som fungerar bäst.
– Tänk dig till exempel att vi i
dag har en tv-kanal som sänder
över Turkiet! säger han.
När man precis ska gå i pension finns väl risk för att hemfalla åt nostalgi, tänker jag, men
slås av hur lugnt Gösta Åkerlund
tycks se på det hela.
– Livet har sin gång, säger han.
Historien kan visserligen vara
intressant, men det är ändå nuet
som är det viktiga. Jag tycker
inte att det känns sorligt nu,
utan det känns bra att lämna i en
tid då arbetet fungerar så bra
och vi har väldigt duktiga regionsansvariga.
Buss åkte av vägen
Men några minnen bjuder
han ändå på, som den gången
när bussen han åkte med i
Argentina for av vägen, ut på en
åker och fastnade hängande över
spåren på en järnvägsvall. Att det
gick bra förstår man ju av att
Gösta nu blir pensionär.
I Tunisien flög en gång en stor
fågel rakt in i flygplansmotorn
och piloten lyckades få stopp på
FOTO: LENA MYERSCOUGH
planet precis innan landningsbanan tog slut.
Och när han vid ett tillfälle
åkte från Kabul i Afghanistan
gick bussen sönder. Då passade
den fotografiintresserade Gösta
på att fotografera omgivningarna. Vad han inte visste var att
han befann sig i hemliga militära
områden. Men när en militär
ville ta kameran ifrån honom
och skrek något till honom på
landets språk, svarade han igen
med samma ord och militären
kom av sig. Gösta fick behålla
kamera och film och fick sedan
förklarat för sig att han bett
militären sticka sin väg.
– Han blev nog så häpen att
han bara släppte det.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2011
NYA UPPGIFTER.
För Maud Andersson,
tidigare direktor på
PMU, kommer
pensionärslivet bland
annat att innebära
uppdrag som reseledare
för resor till missionsländer i samarbete
med PMU.
FOTO: MIKAEL STJERNBERG
Fortsätter som reseledare
Maud Andersson blir pensionär efter nästan 14 år på PMU
Maud Andersson, som under
sex år var PMU:s direktor,
sadlar nu om för ett liv som
pensionär. I sin livserfarenhet
har hon med sig bland annat
ett kvarts sekel missionsarbete i Kenya, dit hon framöver
kommer att vara reseledare i
samarbete med PMU.
– Jag har alltid haft en missionskallelse så länge jag kommer
ihåg, berättar Maud Andersson.
Som ung besökte jag Kenya i
några månader för att få se ett
missionsland med egna ögon.
När jag sedan kom hem fick jag
ett väldigt konkret erbjudande
om att åka ut som missionär till
samma land. Jag arbetade främst
med litteratur och administrationen för vår systerkyrka.
När Maud kom hem till Sverige efter 25 år började hon arbeta
på PMU och var under några år
också dess direktor.
”Fantastiskt engagemang”
– Det bästa med biståndsarbetet är alla de människor som jag
lärt känna under åren som gått
och deras fantastiska engagemang för att göra skillnad i sina
länder. Det är så roligt att återkomma till ett projekt som man
varit med och planerat från första början och ser att det utvecklats och blivit något mycket störPINGST.SE NR 2 2011
re än vad man kunnat ana, säger
hon.
Hon tar ett exempel från
Mombasa i Kenya, där PMU
1991 byggde en förskola. I dag är
den utbyggd till en hel grundskola. Och detsamma har skett
på tre ytterligare platser.
– Något annat oerhört stimulerande tycker jag att de partnerskapsseminarier (BKGT) som vi
haft runt om i världen sedan
1998 varit. Då har vi mött så gott
som alla våra fantastiska samarbetspartners.
Vinterlångbyxor i Algeriet
Maud har hittills besökt 65
olika länder.
– Ett av de mest intressanta
besöken var i Västsaharas flyktingläger i Algeriet. Jag var där
under en vecka i 47-gradig värme och min resväska var kvar i
Paris. Under de första dagarna
hade jag på mig vinterlångbyxor
vilket kulturellt var helt fel. Och
vi som var hembjudna till premiärministern på middag...
– Efter några dagar fick jag tag
i fem klänningar som jag köpte
för 30 kronor styck. Det fanns
bara sand, inga träd och här
hade människor bott som flyktingar i över 30 år!
Ett jobbigare reseminne är när
hon första gången besökte Kongo och mötte våldtagna kvinnor
som berättade om sina livsupplevelser.
– Det var svårt känslomässigt,
säger Maud.
Det mest annorlunda landet
hon besökt är Nordkorea.
– Det är en av de sista diktaturerna i världen och jag kände
mig påpassad hela tiden. Det var
märkligt att se nordkoreanerna
som levde med en så stark tro på
att den store ledaren alltid visste
vad som var bäst för dem alla.
Att fylla pensionär tycker
Följ med Maud till Kenya!
I oktober kommer PMU att arrangera sin fjärde resa till Kenya
där den som är intresserad av äventyr och bistånd kan få sitt livs
upplevelse!
Maud Andersson kommer att guida resenärerna under tolv
dagar. Det blir spännande möten med lokalbefolkningen, besök
i församlingar, safari och bad i Indiska Oceanen.
Pris: 24 900 kr (inkl allt). Preliminär bokning ska ske senast den
20 juni till info@pmu.se. Resan förutsätter minst 15 deltagare. För
mer information: www.pmu.se eller ring 08-608 96 30.
Maud Andersson känns väldigt
konstigt. Men en sak är hon
övertygad om, även om hon slutar på PMU-kontoret så kommer hon inte att vara sysslolös.
– Nej, jag är helt övertygad
om att det finns mycket att göra,
säger hon.
Flera resor till Kenya
En sak som hon redan vet om
är att hon ska fortsätta vara reseledare på resor till ”sitt” missionsland Kenya och kanske även
till andra länder, där PMU har
projektarbete. Hon har redan
genomfört några sådana resor.
– Det började med att några
medlemmar i min egen församling bad mig att ta med dem till
”mitt land”, berättar hon. Sedan
hörde andra av sig och frågade
och sedan har det rullat på. Jag
har varit nere i Kenya med ett
60-tal personer i tre omgångar.
Framöver kan det bli resor också
till andra länder, till exempel
Filippinerna.
En resa till biståndsländer kan
vara ett bra sätt för människor
att förstå vilken kraft det finns i
mission och bistånd, säger hon.
– Det är viktigt att själv få lukta och få smaka och att möta de
personer som vi arbetar med.
– Samtidigt vill jag visa upp
ett nytt land för resenärerna.
MIKAEL STJERNBERG
13
VÄRLDEN
Får kan
förändra
liv i Mali
Det västafrikanska landet
Mali är ett av världens fem
minst utvecklade länder
enligt FN-organet UNDP.
Fattigdomen är utbredd och
nästan tre av fyra malier
tvingas leva på mindre än två
dollar om dagen. Inom kort
påbörjas ett får-projekt som
på sikt kommer att förändra
livet för några av de allra
fattigaste.
– Vanligt folk på landsbygden
har inte tillräckligt med pengar,
och kan vi inte lösa denna problematik så kommer vi inte
vidare med deras utveckling,
säger Rune Högberg, som arbetat för pingstmissionen i Mali
under åtta år.
– Utan pengar får man varken
sjukvård eller utbildning, vilket
innebär att man inte får tillgång
till de allra mest basala rättigheterna i livet.
Sedan 1998 har PMU tillsammans med pingstförsamlingen i
Lund arbetat i landet med framför allt alfabetisering, grundskolor och hälsovård. Ett nytt projekt förbereds nu av PMU för att
minska fattigdomen bland de
allra fattigaste ute på landsbygden.
– Vi upptäckte att många
områden är bortglömda eftersom storstäderna har prioriterats i landets utveckling. På
landsbygden går utvecklingen i
vissa fall bakåt.
– Tillsammans med den loka14
MISSIONÄRER. Rune och Lena Högberg har arbetat i åtta år i Mali.
FOTO: PRIVAT
la pingströrelsen har vi identifierat fyra byar långt ute på landsbygden. Dessa ligger cirka 60 mil
nordöst om huvudstaden och
det bor mellan 800 och 15 000
personer i varje by.
Odlar för eget bruk
Bara fem procent av i landets
yta är odlingsbar. Trots det försörjer sig tre av fyra malier på
boskapsskötsel, jordbruk eller
fiske. De allra flesta av dem odlar
grödor för eget bruk på små arealer. Om man lyckas få något
över säljer man säd för att få tillgång till pengar. Men ofta finns
inte möjligheten att sälja något
när skördarna slagit fel, vilket
gör att man inte har mat på bordet varje dag. Sedan slutet av
1960-talet har Mali drabbats av
återkommande torrperioder.
För att långsiktigt förändra
livssituationen i de fyra utvalda
byarna kommer PMU, genom
ett Sida-finansierat projekt, att
dela ut får till 120 kvinnor i sex
kooperativ som ett lån till
inkomstgenererande aktiviteter.
– I Mali är det vanligt att man
grupperar sig i olika kooperativ,
inte alltid för pengar, utan mer
som en social mötesplats där
man delar sina erfarenheter, ofta
över en kopp te. Man träffas varje vecka eller varannan vecka.
Oftast finns det någon kvinna
som kan läsa och som därmed
administrerar gruppen.
Köper lammen billigt
För att få bra ekonomi i byutvecklingsprojektet
kommer
fåren att köpas in i slutet av torrtiden, då nomaderna normalt
brukar sälja sina får för att få
pengar till mat.
– Då passar vi på att köpa
lamm/ungdjur billigt, och sedan
delar vi ut två får vardera till de
utvalda kvinnorna i kooperati-
FÅR FÅR. Det småskaliga jorbruket i Mali
ven. Tanken är att kvinnorna
föder upp djuren och säljer det
ena efter några månader, gärna
till den muslimska fårfesten då
de kan få bra betalt. Det andra
sparas till avel och ger möjlighet
för kvinnorna att sälja ett eller
flera får varje år. Sedan utbildas
kvinnorna i att vara uthålliga
och sälja sina framavlade får i
början av torktiden när man får
som bäst betalt, berättar Rune.
Byutvecklingsprojektet inleds
med två månaders utbildning
där medlemmarna i kooperativen undervisas i hälsa, mänskliga rättigheter, jämlikhet och miljö. Efter detta väljer gruppen
själv ut de kvinnor som är mest
PINGST.SE NR 2 2011
passar bra ihop med får. De kräver lite vatten och ger bra gödsel.
motiverade. I nästa steg ges
undervisning av en veterinär om
hur djuren sköts, vaccineras och
så vidare.
– Just får passar perfekt för det
småskaliga jordbruket. Får kräver inte mycket vatten och de ger
dessutom gödsel som kan
användas för att förbättra
odlingsresultatet.
”Bra sätt skapa inkomst”
– Byutvecklingsprojektet med
fåruppfödning är ett bra sätt att
skapa inkomst för familjerna
långsiktigt. I byarna har man en
lång tradition av djurskötsel, och
vi kan nu förädla denna verksamhet genom att fåren exemPINGST.SE NR 2 2011
pelvis säljs vid rätt tidpunkt utan
mellanhänder, förklarar Rune.
50 kronor för ett halvår
– I dag är det många kvinnor
som föder upp ett lamm åt en
affärsman under halvår. För detta får de 75 kronor, varav en
tredjedel försvinner i foder. Kvar
blir endast 50 kronor för ett
FOTO: LENA HÖGBERG
halvårs jobb! Genom det här
projektet ska vi se till att de inblandade tjänar minst 500 kronor när de säljer sitt får.
Utöver får finns flera andra
delar i projektet som exempelvis
inköp av säd, tygfärgning, tvåltillverkning, trädplantering och
byggnation av toaletter. En
annan del är att förse lokala
Köp ett får i sommar!
I sommar kommer PMU att sälja får till
projektet i Mali. Detta kommer att ske
på Nyhemskonferensen och på Lappis.
Fåren går dessutom att köpa direkt på
nätet. Besök www.pmu.se för mer
information!
radiostationer med hälsoprogram.
Bättre levnadsstandard
Undernäring och bristande
sjukvård är några av orsakerna
till att medellivslängden i Mali
hör till de lägsta i världen. De
hygieniska förhållandena är usla,
vilket bidrar till spridning av
sjukdomar som malaria, kolera
och tuberkulos.
– Genom det här projektet
kommer vi på sikt att radikalt
förbättra
levnadsstandarden
hos några av världens allra fattigaste. Det är min drivkraft i
arbetet, säger Rune Högberg.
MIKAEL STJERNBERG
15
REPORTAGE
GILEAD VILL NÅ
KYRK-OVANA
Varje gudstjänst utvärderas för att inte falla tillbaka i slentrian
Gileadkyrkan i Göteborg
vill göra gudstjänster som
känns helt moderna.
Därför satsar man på
avancerad multimedia och
driven design. Men målet
är enkelt - att se och möta
varje människa för att
kunna erbjuda evangeliet.
Två pojkar står med fruktfat vid entrén och
bjuder på melonskivor.
– Varsågod, säger de artigt.
Folk som är på väg in i Gileadkyrkan vid
Redbergsplatsen i Göteborg ler och säger
tack.
De som kommer är i alla åldrar, här samlas barnfamiljer, ungdomar och pensionärer,
men det finns också en kulturell blandning,
långt ifrån alla har etnisk svensk bakgrund.
På kyrktorget blir det mycket skratt och
igenkännanden, men den som är ny behöver
inte känna sig utanför. Är man ett okänt
ansikte kommer det fram människor som
hälsar och tar kontakt på ett naturligt sätt.
Gileadkyrkan är byggd 1972, men kyrktorget har ingen likhet med forna tiders
dystra kapprum. I stället påminner det om
ett kafé i city. Det är en ljus, ren miljö, där
bilder och belysning vittnar om att kunniga
människor lagt ner mycket tid för att skapa
en trevlig atmosfär.
Proffsigt intryck
När lovsångsbandet börjar spela drar sig
människor in till själva kyrksalen. Bakom
bandet projiceras månadens tema ”För ett
högre syfte” på väggen. Själva bilden är
snyggt designad, mil från en enkel Power
point-presentation. Så är det genomgående i
hela gudstjänsten. Alla bilder och all grafik
ser rakt igenom proffsiga ut, som om en dri16
FÖRNYAR. Församlingens föreståndare
Anders Olsson tycker det är viktigt med nya
uttrycksformer samtidigt som innehållet i
undervisningen fortsätter vara bibliskt och
FOTO: JONATAN SVERKER
traditionellt.
ven reklambyrå fått fria händer att göra sitt
bästa.
Lovsången fortsätter, snart reser sig alla
upp och sjunger med. Musikstilen är
modern rock. Det finns en delaktighet i
sången, men också något av konsertkänsla.
Liksom i en rockkonsert är ljuset dunkelt
bland mötesdeltagarna medan strålkastare
lyser upp själva scenen.
Föreståndaren Anders Olsson går upp på
estraden. Han pratar ledigt, välkomnar och
vänder sig tydligt till den som är i Gilead för
första gången.
– Är du ny här i dag så ska du få en liten
gåva, en broschyr om Gilead, och så får du
en fikabiljett. Vi hoppas att du stannar.
PINGST.SE NR 2 2011
MODERNA TONGÅNGAR. Lovsångsbandets musikstil är modern rock och när de sjunger reser sig alla upp och sjunger med.
FOTO: JONATAN SVERKER
Han talar om utmaningar i livet, pratar
om att Gud vill hjälpa, men inte med ett
språk som är internt kyrkligt. Han säger:
– Om du är här med utmaningar, som vi
brukar kalla böneämnen, så tror vi på
bönens förmåga att fylla dig med kraft.
Nyhetsprogram för pålysningar
Det märks snart att det är en på många
sätt kreativ församling. I de flesta kyrkor har
man under söndagsgudstjänsten pålysningar, vilket sällan tillhör höjdpunkterna. I
Gilead har man löst det genom att göra ett
inspelat nyhetsprogram, Church news, som
visas på väggen. Det skulle kunna bli töntigt,
men här är det gjort med humor och säker
hand.
Inför predikan presenteras pastorn Pontus Tunhaw med en humoristisk film som
får folk att skratta och slappna av. Sen predikar han om kallelse, men inte på ett högtravande sätt.
– Gud har en tanke för var och en av oss.
PINGST.SE NR 2 2011
Så oavsett vilka vi är, om du var önskad eller
oönskad när du kom till världen, så finns en
som hela tiden haft en plan för dig.
Det är en positiv predikan, som säkert är
upplyftande för den med dålig självkänsla.
Han betonar också att den bästa platsen att
växa in i sin kallelse är i den lokala församlingen.
– Guds kallelse kan ta dig var som helst.
Predikan avslutas också med en inbjudan
till att bejaka sin kallelse.
– Det är Jesus du behöver, inte mer prylar
eller äventyr.
Kallelse i praktiken
En missionär från Kenya, Marie Setterby,
är på besök och hennes berättelse blir närmast ett exempel på vad kallelsen kan leda
till. Hon arbetar i ett slumområde där barn
lever på en sophög med sina föräldrar, och
Gilead har stött bygget av en förskola på
platsen. En kort film ger ännu mer liv åt
berättelsen.
Det första målet
är att alla ska
känna sig välkomna,
sedda och få någon
typ av relation till kyrkan. Det andra målet
är att tala till människor så att de kan
förstå vem Gud är.
’’
17
REPORTAGE
FRUKTSTUND. Alla ska känna sig välkomna till Gilead. Det börjar redan i dörren med ett välkommen och en frukt.
Gudstjänsten är över efter en inbjudan till
frälsning och lovsång. När jag går ut till
kyrkkaffet är jag förundrad och imponerad.
Jag har aldrig besökt någon svensk församling som arbetat så medvetet med multimediateknik eller där gudstjänsten upplevts
som så välplanerad. Samtidigt kändes mötet
inte kyligt eller manipulerande.
– Vi har en vision och värderingar, som
att vi ska skapa en välkomnande känsla.
Därför går vi igenom allt för att se om det är
någonting i gudstjänsten som avviker från
våra värderingar.
Viktigt med bilder och grafik
Tre mål med gudstjänsten
Anders Olsson berättar att församlingen
har tre mål med gudstjänsten.
– Det första målet är att alla ska känna sig
välkomna, sedda och få någon typ av relation till kyrkan. Det andra målet är att tala
till människor så att de kan förstå vem Gud
är, att Han finns och vill ha en relation till
mig. Det tredje målet är att föra till en sådan
punkt att människor tar ett beslut, att vilja
koppla till någon del av kyrkan eller att vilja
ta emot Jesus.
För två år sedan beslöt Gilead att försöka
FOTO: JONATAN SVERKER
TEMA. Under våren var ett av månadernas
tema ”För ett högre syfte”. När Pingst.se var
på besök var det pastor Pontus Tunhaw som
predikade kring betydelsen av ordet kallelse.
FOTO: JONATAN SVERKER
nå hela Göteborg och inte bara en grupp
kristna. Gudstjänstens utformning är ett
resultat av det beslutet. Att vara en kyrka för
de icke-kyrkvana kräver dock ständigt
nytänkande. För att inte falla in i slentrian
utvärderas varje gudstjänst noggrant.
Varför går du till
gudstjänsten i Gilead?
Titti Forsberg, arbetsledare på Västtrafik, 49 år
— Det är glada gudstjänster. Predikan och
lovsången är underbar, det är mer levande än
andra församlingar jag besökt.
Anders Olsson betonar att innehållet i
undervisningen är bibliskt och traditionellt.
Han tycker dock det är viktigt att finna nya
uttrycksformer, och i dagens samhälle är bilder och grafik något människor bryr sig väldigt mycket om. Därför satsar församlingen
också på att ligga i framkanten där.
För att genomföra gudstjänsterna krävs
många volontärer. Det är mellan 40 och 50
frivilliga som arbetar med varje söndagsgudstjänst.
– För att hålla upp energin i församlingen
krävs det att alla delar visionen och att den
hålls levande. Vårt mål är ju att skapa en miljö dit man med stolthet kan ta med en kompis, och den bästa motivationen är när någon
tar med sig en vän som blir frälst, säger han.
Och det Gilead gör fungerar. I nästan varje gudstjänst är det någon som fattar beslut
om att följa Jesus.
JONATAN SVERKER
' FAKTA
Nya kvällsmöten på Nyhem
Under årets Nyhemsvecka ansvarar
Katarina Hansén, pensionär, 71 år
– Jag kom hit första gången för åtta år sedan och
jag tyckte genast att det fanns en så underbar
värme här. Man känner in Guds ande i predikan.
Jörgen Andersson, 43 år, snickare med barnet
Jonathan
– Framförallt är det att få träffa sina trossyskon.
Sen är det bra predikningar också.
18
fyra olika församlingar, som på olika
sätt förändrat eller arbetat med sina
gudstjänstformer, för kvällsgudstjänsterna klockan 19.00.
Först ut är Gilead i Göteborg på
måndagskvällen. Sedan följer United i
Malmö, pingstförsamlingen i Karlstad
och Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm.
PINGST.SE NR 2 2011
Väx med Jesus på Lappis
”Väx med Jesus” är temat för
årets Lapplandsvecka, eller
Lappis, som hålls mellan den
3 och 10 juli. Alla samlingar
under veckan kommer att sätta
fokus på olika aspekter av
livet tillsammans med Jesus.
Varje dag på Lappis följer samma
struktur med tre blockindelningar. På förmiddagen är det Bön och
Bibel, på eftermiddagen Praktik
och på kvällen Upplevelse.
Konferensen inleds söndag
kväll den 3 juli klockan 18.00
med en upplevelsekväll, där den
norske pastorn och tv-personligheten Egil Svartdahl talar.
Han finns sedan med under
veckan som en av bibelstudieledarna. Bibelstudierna har ämnen
som Rotad i Kristus, Växa med
Jesus – om trons mognad, Dela
med dig av Jesus – om att leva ett
helt liv och Vad är nåd?
Själavård och livspussel
Under eftermiddagarnas Praktikblock kan det till exempel
handla om själavård, att leda i
förändring, om rättvisa, församlingsplantering,
dans
som
uttryck för tron, om barn i för-
MYCKET FÖR BARNEN. Varje dag erbjuder Lappis fyra parallella barnmöten, anpassade för olika åldrar.
FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM
samlingen och konsten att få
ihop livspusslet.
På kvällarnas möten står upplevelsen av tron och livet med
Kristus i centrum. Varje kväll
under veckan hålls två kvällssamlingar, 19.00 och 22.00.
Förutom Egil Svartdahl medverkar bland andra Martin
Boström, Jörgen Fahlstedt, PerGustaf Eriksson, Inga-Märtha
Isacsson, Torsten Åhman, Patric
Forsling, Pelle Hörnmark, Magnus Persson, Niklas Piensoho,
Carina Nyman och Ingrid och
Roger Svanell som talare.
För sång och musik svarar
bland andra Cilla Hector, gruppen Jerusalem och Lycksele
gospelkör Freedom förutom
Lappis eget lovsångsteam.
Lappcirkus för barnen
Varje dag hålls fyra olika barnmöten, anpassade för olika åldrar. På torsdagen bjuds också på
Lappiscirkus för barnen.
Lapplandsveckan har i 90 år
varit en samlingsplats för pingstvänner och andra frikyrkliga
från hela Norrland, men samlar
också en hel del besökare från
övriga Sverige.
Veckan ägs och arrangeras av
Föreningen Lapplandsveckan,
som består av medlemmar i sju
olika pingstförsamlingar i Lyckseletrakten. Fram tills 2003 var
det Betaniaförsamlingen i Husbondliden som ensam stod för
värdskapet.
För anmälan till veckan och
mer detaljerad information se
www.lappis.se
ULRIKA RAMSTRAND
Stor blandning på höstens musikkonferenser
I höst är det åter dags för två
stora musikkonferenser inom
Pingst. Brassbanden möts i
Pingstkyrkan Skärstad utanför
Huskvarna den 30 september.
Och sång– och musikkonferensen hålls återigen i
Göteborg, den 14–16 oktober.
– Som vanligt blir brasskonferensen en musikalisk höjdare för
våra blåsare, säger musikkonsulent Peter Stolpestad.
Arrangörer är Pingst tillsammans med PBB (Pingströrelsens
BrassBand), där Stig Holmgren
är ordförande.
Årets dirigent heter Anders
Lundin och är en välmeriterad
eufonist och dirigent från Göteborg Wind Orchestra. Pingstbrass arrangeras årligen och är
öppet för alla.
I samband med konferensen
PINGST.SE NR 2 2011
sång- och musikkonferens på
temat ”Kallelse och kvalitet”.
– Årets nyhet är lördagens konsert tillsammans med Smyrnas
Symfoniorkester, säger Peter Stolpestad. Då kommer vi få möta ett
knippe artister/musiker som alla
framför några av sina låtar till en
fullstor symfoniorkester under
Ingemar Tessins ledning.
Personligt uttryck
DIRIGERAR. Eufonisten Anders
Lundin kommer att vara dirigent
under höstens brasskonferens.
PBB också sitt årsmöte. Mer info
om konferensen finns att läsa på
www.pbb.nu.
Den 14–16 oktober välkomnar Smyrna Göteborg alla till
En av initiativtagarna till konserten är Linn Mårdstam, musiker i Solna Pingstförsamling.
– Är man verksam som musiker inom kyrkan kan man
ibland få en jukeboxroll att spela
sångerna alla andra vill höra.
Det har sin tid, sin grund och
funktion, säger Linn Mårdstam.
– Men för att fortsätta ha
glöd, inspiration och ork så tror
jag att det är viktigt att emellanåt
få plocka fram sitt personliga
uttryck. Konserten med Smyrnas
orkester är tänkt att vara just ett
sådant tillfälle.
Ådahl och Åhlén spelar
På konserten medverkar
bland andra Frank Ådahl,
Michael Johnson, David Åhlén,
Peter Sandwall och Lars Mörlid.
Sång- och musikkonferensen
kommer också att innehålla en
rad storsamlingar, seminarier
och en repris på fjolårets succé,
Öppen scen, där en rad band
medverkar. I år bland annat
Louise Bjurling, Hanna Andersson, Maria Sahar och musiker
från Kaggeholms folkhögskola.
Mer info om konferensen
finns på www.sangochmusik.se
där det också så småningom går
bra att anmäla sig.
ULRIKA RAMSTRAND
19
VÄRLDEN
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Vänskapens sötma
östen och vintern har bjudit mig på ett antal funderingar kring innebörden av ordet vänskap. Vad är vänskap?
Hur får man nya vänner? Hur hanterar jag det som händer i mitt hjärta när vänskapsbanden brister? Varför brister de
ibland? Är de som gör vänförfrågningar på Facebook mina vänner eller heter det bara vänner? I så fall, varför heter det så?
Ordspråksboken säger att vänskapens sötma ger själen kraft.
Har precis upplevt det. Igen.
Hon både är och heter Zawadi=gåva. Satt på hennes nysopade
gård, på huk vid spisarna. Min swahili är inte vad den borde
vara, hennes engelska har stora brister, detta bryr sig inte vänskap om.
H
VI PRATAR TROTS DET OM VEM som fått barn i grannhusen i
den lilla byn. Om glädjen att hon fått jobb igen så hon kan försörja sig och sin oavlönade man. Han är pastor. När jag frågar
om när de teologiskt utbildade kvinnorna ska får bli pastorer,
vet hon inte svaret. När jag vill veta om det är Bibeln eller de vita
missionärerna som sagt att kvinnor inte kan bli det, ler hennes
man bara sitt stora vackra leende. Zawadi skrattar och vi hackar
lite mer tomater. Obehindrat flyttar hon kolbitarna med sina
bara händer för att reglera värmen på de små kolspisarna.
Hon och Alfred har liksom jag och min man haft svårt att få
barn. För oss var det flera år av saknad innan vår dotter kom.
För dem är det ett livslångt problem och
en försvårad ålderdom att de förblivit
barnlösa. Ovanligt nog har de stannat
hos varandra. Vi har gift oss av kärlek,
säger Zawadi. I deras lilla hem ryms ofta
syskonbarn som behöver få bo något år
nära byns skola.
NÄR JAG SITTER DÄR inser jag att
min egen dotter också blivit en del
i denna familj. Alfred och hon
dukar, Zawadi ställer frågor till
min dotter som jag inte ställt
om hennes framtid och livet.
Vi äter, maten smakar underbart. Givetvis räcker maten
även till fyra små barn från
byn. Det börjar bli mörkt
och vi ska gå hem till oss.
Nästa gång vi ses med glädje kan ni bo här, säger
Alfred. Gärna svarar vi,
med glädje ska vi ses. Nästa gång tänker jag, när är
nästa gång? Vi vet alla att
nästa gång kanske aldrig
kommer. Om Gud vill,
tillägger Alfred. Hur det än
blir så känner jag att vänskapens sötma ger själen kraft.
INGRID SVANELL
Verksamhetsansvarig
Pingst Nationellt
20
Redaktörer
Anssi Tiittanen är sångare
och redaktör på finska
pingsttidningen Ristin Voitto
(RV). Systertidningen Korsets
Seier i Norge har också sin
sjungande journalist. David
André Östby har gjort
internationell ”karriär” som
lovsångsledare och låtskrivare. Nu möts de i Pingst.se.
Systertidningarna i de nordiska
pingströrelserna har redaktörer
som är lika som bär. Både Östby
och Tiittanen är den unga generationens pingstvänner som
varit aktiva i församlingen sedan
barnsben. De är båda 30 år gamla, familjefäder, sångare, sångförfattare och skribenter.
Både Norge och Finland har
vitala pingsttidningar med 6 500
respektive 14 000 exemplar i
upplaga. De har kommit ut oavbrutet i över 100 år. Varje vecka
rapporterar de vad som händer i
församlingarna och i pingströrelserna runtom i världen.
Violinisten och lovsångsledaren Anssi Tiittanen föddes i en
musikalisk familj. Hans mamma
var energisk körledare i pingstförsamlingen i den lilla staden
Borgå öster om Helsingfors. Han
började spela violin tidigt, men
det var vid 12 års ålder som
något avgörande hände.
– Jag blev fylld av den helige
Ande när jag var 12 och det gjorde att jag började skriva musik,
berättar Anssi när vi möts på ett
café i Helsingfors.
”Många rädda för tungotal”
– För mig aktiverade tungotalet en del av min begåvning. I
dag är det främmande även för
många pingstvänner att bli uppfylld av Anden och de är rädda
för profetior och tungotal. Men
jag tror att den helige Ande också kan göra en massa andra bra
saker i våra liv.
Redan som 17-åring skrev han
sin hittills största hit. Den heter
Enkeli (Ängeln) där han grubblar över frågor om himlen och
änglarna. Den har spelats in av
flera artister.
– Det var en sång som kom till
mig. Det var bara att skriva ner
och jag behövde inte ändra på
något. Oftast är det ju så att man
måste arbeta med texterna, säger
Anssi.
David André Östby är från
pastorssläkten Östby. Hans far
David Östby var föreståndare för
Filadelfiaförsamlingen i Oslo.
Den musikaliske sonen ledde
lovsångsgruppen redan när han
var 16. Sedan har han hållit på
och sjungit med UngFila och
spelat in några skivor med ungdomarna.
År 2009 släppte han ett soloalbum i England med eget material med titeln ”Because of You”
på skivmärket Kingsway. Den
producerades av Sam Gibson
som har jobbat med Hillsong
och Hillsong United samt Julian
Kindred som är känd från
samarbetet med bland andra
Rebecca St. James och Delirious.
Medan Anssi Tiittanen är mer
av en trubadur, som också kan
uppträda ensam med sin gitarr,
har Östby satsat på lovsången
och har en hel del funderingar
kring detta fenomen.
Lovsång och underhållning
David André Östby tror att
alla människor tillber något. Vi
är ju skapade att tillbe Gud, men
om vi inte gör det, då är det
någonting annat som till exempel makt, pengar, fotboll, bilar
som vi dyrkar.
– Den ultimata meningen
med våra liv är att lova Gud.
Därför ska vi lära oss att tillbe
honom. Det är naturligt att
använda sig av musik. Med hjälp
av musiken kan vi uttrycka våra
känslor mer mångsidigt än med
bara ord, säger David André.
Han berättar om den kände
norske prästen och psalmförfattaren Petter Dass som levde på
1600-talet. Denne använde sångerna i pedagogiskt syfte. Det är
lätt att memorera saker med
hjälp av en smittande melodi.
– När vi sjunger om Guds
storhet, påverkar det oss.
– Som lovsångsledare har vi
ett stort ansvar, på sätt och vis är
vi teologer, någon sorts gudsbild
PINGST.SE NR 2 2011
som tar sig ton
LÅTSKRIVARE. Anssi Tiittanen (t v) är sångare och låtskrivare som tycker om att berätta om förändringen
som Gud kan göra i en människas liv. En bra låt är viktigare än musikstilen.
förmedlar vi ju. Det är viktigt att
vi ger en sann bild av den Gud vi
sjunger om. Det som vi säger i
våra sånger, måste vara teologiskt korrekt, säger han.
Han tycker inte att det bara
ska handla om att skapa atmosfär, utan en bra sång ska också
vara sann. Dessutom ska lovsångsmusiken inte ses som
underhållning.
– Om vi ser det som underhållning, har vi inte förstått vad
lovsång egentligen handlar om
utan ser bara ytan. Det är innehållet som är det viktiga, inte förpackningen. Därför är det viktigt
att lovsångsledarna också undervisar om lovsångens betydelse.
Sång och journalistik
Anssi Tiittanen har turnerat
på kristna konferenser och festivaler bland annat med sitt band
Think Twice och gett ut ett par
skivor. Under den mest aktiva
perioden som artist (innan han
gifte sig), var han på turné 20
helger under året. Numera är det
endast ett tiotal framträdanden
per år.
Han säger att han beundrar
' FAKTA
lovsångsledarna och sjunger
också lovsånger själv. Men det är
inte hans huvudgrej.
– Jag vill berätta något. Låtar
om Gud som griper in i människors liv och leder till förändring. Musikstilen är inte det
avgörande utan budskapet, säger
Anssi Tiittanen.
Skapar gemenskap
Anssi tycker att det är positivt
med gemensamma melodier
som kristna över hela världen
känner igen. Det skapar gemenskap. Men samtidigt kan det
också utarma kreativiteten
lokalt.
– Alla kristna borde sträva
efter att i stället för att vara konsumenter bli producenter. Att
skapa själva i stället för att kopiera.
Han funderar också kring lovsångsmusiken som förändrats
mycket sedan 1990-talet. Enligt
honom har lovsången lösgjort
sig från karismatiken.
– Jag måste fråga om man
numera verkligen vill söka den
helige Ande? Har vi glömt det
fundamentala, att söka efter
pingstvänner började
översätta T.B. Barratts texter
från Korsets Seier till finska
och sen dess har tidningen
kommit ut med samma
namn (Ristin Voitto). Som
PINGST.SE NR 2 2011
nådegåvorna och den helige
Andes fullhet?
Byggt hus till familjen
De har många strängar på sin
lyra dessa unga sjungande
redaktörer. Finnen har till och
med byggt ett hus till sin familj
och han producerar sånger hela
tiden. Han säger att han kom
överens med sin fru när de gifte
sig att sången kommer att spela
en viktig roll i deras liv.
Norrmannen säger rakt ut att
han ekvationen inte alltid går
ihop. Arbete, familj och musikerliv blir 300 procent. Ett liv är
bara 100.
– Jag försöker komma i
balans. Min fru är mycket flexibel och jag har en arbetsgivare
som förstår. Som kristen är jag
ju kallad att förkunna, men i
första hand är min kallelse att
vara en bra make och familjefar.
Om inte familjen mår bra, drabbas arbetet också, säger David
André.
– Jag måste inse att jag inte är
oersättlig. Men som pappa är jag
det.
KAJ AALTO
' FAKTA
Ristin Voitto
Det var 1912 som finska
FOTO: MIKA PAKARINEN
mest var upplagan över 25
000 exemplar i början av
1980-talet. Nu är den
ungefär 14 000 exemplar.
Det finns omkring 48 000
döpta medlemmar i Finlands
pingstförsamlingar.
CHEF 1. Anssi Tiittanen är
redaktionschef på finska
pingströrelsens tidning Ristin
Voitto (Korsets Seier). Han är gift
med Johanna och de har två barn.
FOTO: KAJ AALTO
CHEF 2. David André Östby är
utvecklingsredaktör på norska
pingströrelsens veckotidning
Korsets Seier. Han är gift med
Marian och de har två barn.
FOTO: KAJ AALTO
Ristin Voitto
Tidningen Korsets Seier
grundades av pingstpionjären T.B. Barratt 1904. Den
blev pingströrelsens språkrör
och kring tidningen växte
också en omfattande
förlagsverksamhet.
I dag samarbetar KS med
Mentor Medier. Redaktionen
finns i centrala Oslo.
Norska pingstförsamlingarna
har cirka 32 000 döpta
medlemmar.
21
UNDERVISNING
Barnen, familjen
och församlingen
Ingrid och Roger Svanell skriver: Bibeln verkar inte tänka ”kärnfamilj”.
Varje familj oavsett antal personer, behöver något större än sig själv.
F
ör 20 år sedan hände två viktiga
saker i vårt liv. Det första var att
vi mötte en man som kom att
spela en avgörande roll för oss.
Han hette Bert Franzén och när
han fick barnbarn väcktes hans
intresse för barns andliga situation. Han skrev
boken ”Guds försprång – om barnen och
Guds rike”.
Sedan vår ungdomstid har vi funnits med
som ledarare i olika verksamheter för barn
och ungdomar, vi har gjort ”gudstjänster för
stora och små”, där de vuxna leende bänkat
sig bakom barnen. Gudstjänster för barnen,
men inte alltid med barnen. Det är inte enkelt
att tala, leka, sjunga förståeligt utan att vara
barnslig. Eller att genomföra barnvälsignelser
eller parentationer utan att tala så vuxet så
ingen förstår något. Ibland har det kallats
”familjegudstjänster”, då har en del av våra
vänner som inte haft barn eller varit gifta uteblivit. Talet om församlingen som en familj
har orsakat sorg och utanförskap när det i
verkligheten borde vara precis tvärtom. Är
den bibliska beskrivningen av familj verkligen
det vi i dag kallar mamma, pappa, barn?
Bibeln verkar inte tänka ”kärnfamilj”. Varje
familj oavsett antal personer, behöver något
större än sig själv. I vår generationssegregerade tid behöver vi öppna begreppet familj. På
Jesu tid möttes man i hemmet där alla åldrar
fanns samlade.
ÄKTENSKAPET HAR SITT ursprung hos Gud,
man skulle kunna säga att vi tror på äktenskapet för att vi tror på Gud. Vi behöver undervisa om äktenskapet, erbjuda äktenskapsutbildningar och våga tala om välsignelsen och
arbetet med att vårda sina relationer. I en tid
när många av oss tänker i projekt kan det
upplevas provocerande att tala om ett livslångt löfte till en annan människa.
Jesus lyfter fram tanken att inte gifta sig
(Matt 19:3–12) i en samtid då allt annat än att
22
Ingrid Svanell
är verksamhetsansvarig
för Pingst Nationellt.
Roger Svanell
är producent på TV Inter.
gifta sig och få barn var otänkbart. Det är en
myt att man genom att gifta sig blir en hel
människa. Kan frikyrkans tal om att ”hitta
den rätte” begränsa oss i vårt sökande efter
Gud? Att själva kärleksrelationen mellan man
och kvinna blir en avgud, där den andre ska
lyckas med det omöjliga, att uppfylla alla våra
behov. Detta kan leda till att vi ställer orimliga
krav på den vi lever med. Det är Gud, och
endast Han, som kan besvara och uppfylla alla
våra behov.
JESUS VIDGAR DET biologiska familjebegreppet till förmån för den nya församlingsfamiljen. ”Vem är min mor och mina bröder? Han
såg på dem som satt runt omkring honom
och sade; ”Det här är min mor och mina brö-
ogifta, barn, gifta, ungdomar, änkor, barnlösa,
skilda, föräldralösa och föräldrar delar livet
med varandra och bär varandras bördor.
Det andra viktiga som hände för 20 år
sedan var att vi blev föräldrar till Ida Sabine
Charisma, en vacker och oförtjänt gåva in i
vårt liv. Barn kommer rättvända ur Guds
hand till oss. Gud är källan till allt liv. Bert
Franzens bok beskriver detta försprång som
Gud har i barnets liv. Ett försprång som vi
vuxna har ansvar för att det bevaras och växer.
Det nyfödda barnet ser Gud i ljuset av mamma och pappa. Senare i livet ser man sina föräldrar i ljuset av Gud.
NÄR VÅR DOTTER VAR TVÅ ÅR reste hennes
pappa i olika församlingar, hade skolveckor
och barnmöten. En veckokväll då han var
hemma var det församlingsledning i vår församling. Pappan försökte förklara för tvååringen att han bara skulle på ett sammanträde
och skulle snart vara hemma igen. Sabine
började springa i lägenheten, från fönster till
fönster, och ropade;” Jag vill, jag vill... jag vill
Det nyfödda barnet ser Gud i ljuset av
mamma och pappa.
’’
der. Den som gör Guds vilja är min bror och
min syster och mor.” ( Mark 3:31–35.) Redan
här och nu får vi del i den nya familjen.
Ska vi möta vår tids utmaningar behöver
församlingen framträda som en familj där alla
får utrymme. När vi möts tillsammans alla
åldrar i församlingen skapas förebilder, förebedjare och förtroende. Barn har rätt att se,
lära känna och betjäna de vuxna och tvärtom.
Att vara ett behovets barn är inte åldersbundet, utan en livsinriktning. Församlingen är
en plats av försonad mångfald, där Guds hela
avbild tillsammans får återspegla Gud och där
inte kön eller åldrar spelar ut varandra. Där
klättra i samma träd som pappa.” För oss föräldrar, startade en viktig process som väckte
frågorna om det går att vara småbarnsförälder och församlingsanställd, om det är möjligt att bygga en alla åldrars församling. Barn
tillhör vuxna, tänk på hela familjen när ni i
församlingen skapar verksamhet som ska
inriktas till barnen.
Vad säger Jesus om barnen, familjen och
församlingen? Vi kan läsa att Jesus levde nära
barnen. Hans ord om dem och hans handlingar hjälper oss att se vilken plats barnen
bör ha i våra liv och vårt bemötande.
”Sannerligen, om ni inte omvänder er och
PINGST.SE NR 2 2011
FOTO: SABINE SVANELL
blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här
barnet är störst i himmelriket. Och den som i
mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot
mig. Men den som förleder en av dessa små
som tror på mig, för honom vore det bäst om
han fick en kvarnsten hängd om halsen och
sänktes i havets djup… Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att
deras änglar i himlen alltid ser min himmelske
faders ansikte. Vad tror ni: om en man har
hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio kvar i bergen och
ger sig ut och letar efter det som är borta? Och
om han lyckas hitta det, sannerligen, då gläder
han sig mer över det än över de nittionio som
inte har kommit bort. Så är det också er himmelske faders vilja att ingen av dessa små skall
gå förlorad”, Matt 18:1–6,10–14.
LÄRJUNGARNAS FRÅGA TILL Jesus om vem
som är störst har upprepat sig i historien.
Bekräftelsebehovet som visar sig i att vara
störst, bäst och vackrast är tydligt i vår tid.
Jesus svarar lärjungarna med att ställa fram
ett barn framför dem. Grundtextens ord för
barn säger oss att det handlar om människor
under tolv års ålder.
Att vara nära Jesus var eftertraktat av lärjungarna. Jesus ställer ett barn framför dem,
Markus förtydligar barnets närhet till Jesus
när han skriver att Jesus lägger armen om det.
Lukas skriver att Jesus ställde barnet bredvid
sig. Jesus ger barnet den plats som lärjungarna
så gärna vill ha. Jesus visar oss barnets ställ-
PINGST.SE NR 2 2011
ning inför Gud. Samtidigt får lärjungarna och
alla vi vuxna en viktig påminnelse om att det
är viktigare att fundera på hur man kommer
till himmelriket än vem av oss som möjligen
är störst och bäst.
VAD HAR BARNEN SOM VI vuxna saknar?
Jesus betonar de vuxnas behov av omvändelse, ”om ni inte omvänder er och blir som barnen.” Lärjungarnas samtal och de outtalade
tankarna om vem som var störst av dem visade att de hade förlorat något väsentligt. De
behövde bli små för att bli störst i himmelriket.
Men Jesus påpekar att närheten till honom
är något att återvända till, omvända sig mot
igen. Även den omvända, rättvända människan, oavsett ålder, behöver syndernas förlåtelse. Jesus påminner lärjungarna om att när
ett får går vilse så lämnar herden de 99 andra
fåren för att hitta den som är borta och att
den himmelske faderns vilja är att ingen av
dessa små ska gå förlorad. Ord som bär oss
genom och i sorgen för de många barn som vi
upplever på olika sätt och av olika orsaker
kommit vilse. Barn hör hemma hos Gud! Vi
har det gemensamma uppdraget att söka och
med glädje finna den vilsegångne. För att vår
himmelske faders vilja ska ske.
”Den som i mitt namn tar emot ett sådant
barn tar emot mig”, säger Jesus och identifierar sig med barnen. Gör texten det möjligt att
ta emot Jesus och samtidigt visa bort barnen?
Varje gemenskap kan bedömas utifrån hur
barnen tas emot och behandlas. Det är en vik-
tig fråga för våra hem, både i det lilla och det
stora församlingshemmet. Församlingen är
en familj av familjer. Talar vi med varandra
med ord som barn bör höra, umgås vi på ett
sätt där barnen kan finnas med? I många församlingar välsignar man barnen, och det
behövs övernaturlig hjälp i föräldraskapet.
”Då bad Manoach till Herren: ’Herre låt gudsmannen du sände hit komma till oss igen, och
lära oss hur vi ska göra med pojken som ska
födas’”, Dom 13:8.
FÖRBÖNEN ÄR VIKTIG, men föräldrar behöver församlingens stöd på flera sätt. Faddrar,
öppen förskola, föräldragrupper och barnvakt
kan vara församlingens gåva till nyblivna föräldrar. Barnvälsignelsen visar på vår vilja att
tillsammans ta emot barnet i gemenskapen
och stötta föräldrarna i den andliga vägledningen.
En synlig påminnelse om att barnens plats
är bredvid Jesus, i hans omedelbara närhet.
Barn behöver vuxna med rättvända hjärtan:
”Gud ska vända fädernas hjärta till barnen
och barnens hjärta till fäderna”, Mal 4:6.
INGRID OCH ROGER SVANELL
Fotnot: Ingrid och Roger Svanell har inspirerats av Patric Forslings undervisning, av boken
”Guds försprång” av Bert Franzén och ”Tillsammanspärmen” utgiven av Pingst. Under
årets Lappis kommer de på ondagseftermiddagen att undervisa på temat ”Jesus kallade till
sig ett barn & ställde det framför dem… – om
barnen, familjen & församlingen.”
23
SVERIGE
Missionsbibelskola på Krim
Pingstunionen i Ukraina
planerar att starta en ny
missionsbibelskola på Krim i
samarbete med pingstförsamlingar från Småland och
Västergötland och Ljus i Öster.
Målet är att träna nationella
arbetare för insatser bland
onådda folkgrupper.
Vid sidan av den slaviska befolkningen på Krim finns en turkbesläktad folkgrupp på halvön
som kallas för krimtatarer. En
majoritet av dem bekänner sig till
den muslimska tron. De flesta
krimtatarerna deporterades av
Stalin till Centralasien under
1940-talet. Under de senaste
decennierna har emellertid över
250 000 av dem återvänt.
Pingstförsamlingarna i bland
annat Habo, Mullsjö, Jönköping,
Skövde och Falköping har under
många år bett för missionsarbetet
i Ukraina och gett stöd till missionsbibelskolor och nationella
arbetare. Roland Eckerby, Folke
Steen, Christer Tornberg, Anders
Sjöström, Paul Waern, Lars Mörling och Rauli Lehtonen har varit
några av de lärare som under de
senaste åren undervisat på olika
bibelskolor i Ukraina.
Historisk utmaning
Nu när en av missionärsutbildningarna flyttas till ett av Ukrainas mest onådda områden för
evangelium kan utmaningen
beskrivas som historisk. Det var
nämligen grekiska missionärer
från Krim, Bulgarien och Konstantimopel som sändes ut över
det ryska imperiet, när Vladimir
den helige år 887–888 bestämde
att kristna riket Kiev-Rus.
RAULI LEHTONEN
NÅ DE ONÅDDA. Den ukrainska pingstunionen kommer att träna
nationella arbetare för insatser bland onådda folkgrupper i samarbete
FOTO: PAVEL FEDORJUK
med svenska pingstförsamlingar.
Ny kurs om församlingar och sociala medier
Hur kan församlingar använda
sig av sociala medier och
göra sig hörda i mediebruset?
Till hösten startar TV Inter i
samarbete med Levande
medier ett tvåårigt pilotprojekt för medieintresserade
församlingsmedlemmar i
hjärtat av Småland kring de
här frågorna.
Den 17–18 september kommer
en kick off-konferens att hållas i
Stockaryd och representanter för
tio församlingar har då möjlig-
het att vara med och tillsammans bilda ett nätverk, som på
olika sätt hjälps åt att ta fram
material att lägga ut på tvinterplay, som sedan kan kopplas
till olika sociala forum.
Redan anmält intresse
Några församlingar har redan
anmält intresse, i övrigt gäller
först till kvarn. Förhoppningen
är att det i framtiden ska bildas
fler liknande nätverk, men att
man börjar jobba i några församlingar kring Stockaryd beror
på att där finns det redan ett
uttalat intresse.
– Idén har Anders Wisth och
Ingemar Helmner haft och de
funderade på att anordna ett
seminarium om detta på
Nyhem, säger Roger Svanell,
producent på TV Inter. Namnet
Levande Media kommer också
från dem.
Inriktningen på projektet
bestäms först när man ser hur
försöksgruppens sammansättning kommer att se ut. Tanken är
att tio församlingar ska kunna
skicka tre personer vardera. Deltagarna kommer att jobba i
mindre grupper och sedan mötas
till ett antal större samlingar då
de får professionell handledning,
tillgång till utrustning och möjlighet till nätverksbyggande.
Målet är att denna grupp tillsammans ska kunna producera
intressanta program som spelar
en levande kristenhet i centrala
Småland.
Intresseanmälan görs till
info@tvinter.se
ULRIKA RAMSTRAND
Samling för pingstforskare
I maj höll det europeiska
forskningsnätverket om
pentekostalism, GloPent, sin
årskonferens i Sverige, på
Uppsala universitet, vars
Teologiska institution
tillsammans med IPS,
Institutet för pentekostala
studier, stod som arrangörer.
Ledarträning i
24
2011
Temat för konferensen var ”Pentecostalism and the Family”
(Pentekostalism och familjen).
Under dagarna föreläste dr Kajsa
Ahlstrand, Uppsala universitet,
dr Rijk van Dijk, centret för afrikanska studier i Leiden, dr Amos
Young, Regent University, USA,
och dr Peter Stromberg, universitetet i Tulsa, USA, att föreläsa.
The
European
Research
Network on Global Pentecostalism, GloPent, är ett initiativ
som tre europeiska universitet, i
Birmingham, Amsterdam och
Heidelberg, tagit. Syftet är att på
olika sätt skapa nätverk för europeiska akademiker, som forskar
om pentekostalism och karismatiska rörelser.
PINGST.SE NR 2 2011
Nytt böneprojekt för att nå de onådda
Pingst Internationellt gör en
nystart av böneprojektet för
länderna i forna Sovjet och
Turkiet med fokus på onådda
folkgrupper. Över 130
församlingar har redan
anmält intresse. Vid en
liknande aktion i Skandinavien för 30 år sedan, deltog
över 500 församlingar i
förbönen för syskonen i öst.
Den här gången är det regionrådet för Eurasien (Pingst Internationellt) och Pingstförsamlingen
i Jönköping, som är kontaktförsamling för regionen, som tagit
initiativ till omstart av bönekampanjen.
Koordinatorn för projektet,
Nils-Erik Engström från Falun,
tror att bön är det bästa sättet att
påverka den andliga utvecklingen.
– Nu när både orosmoln och
möjligheter dykt upp i OSS och
Turkiet, vill vi på nytt rikta
blickarna mot öst. Många
republiker och län står på gränsen till ett nytt andligt uppvaknande – inte minst i muslimområdena i dessa länder. Därför är
förbönstjänsten oerhört viktig.
Unik öppenhet
Över 500 församlingar i Sverige, Finland och Norge bad för
konkreta förbönsområden i Sovjet under 1970- och 80-talet. När
Sovjet öppnades upp efter glasnost och perestrojka, upplevde
de kristna en öppenhet för evangeliet, som var unik i den sovjetryska historien.
– Flera kristna ledare i öst har
berättat att böneengagemanget
betydde väldigt mycket för det
andliga genombrottet i före detta
Sovjet. Nu vill vi gå vidare i
bönen och framför allt fokusera
på de onådda folkgrupperna i
området, säger Engström.
Annorlunda situation
– Situationen är ju annorlunda i dag. Förut var mycket av
bönen fokuserad på förföljelsen
av kristna och när öppenheten
kom infann sig även möjligheterna för mission. Nu när friheten på nytt begränsas i flera
islamska och buddistiska delar
behövs engagemanget kanske
PINGST.SE NR 2 2011
HOPPFULL. Nils-Erik Engström
är koordinator för böneprojektet
för länderna i det forna Sovjet och
Turkiet med fokus på onådda
FOTO: ÅKE LAGER
folkgrupper.
mer än tidigare, fortsätter NilsErik Engström.
Stora behov
Behoven är stora, inte minst
de sociala. Antalet fattiga i OSS
har ökat kraftigt de senaste 15
åren. Hemlösa barn, alkoholism
och drogmissbruk skapar social
misär överallt. Även Ibras kristna TV- och radioprogram, internetprojekten och litteraturarbetet behöver de kristnas stöd.
– Vi vill lyfta fram de fattiga,
de utslagna och de folkgrupper
som är helt onådda av evangeliet. Detta är särskilt viktigt i de
muslimska områdena. Många
har tappat tron på islam och
söker nya alternativ. Då är det
viktigt att de kristna finns där
och erbjuder försoning genom
evangeliets
kärleksbudskap,
säger bönekoordinatorn Engström.
Alla är välkomna
Alla församlingar är välkomna
att delta i bönekampanjen, som
är tänkt att bli ekumenisk. OSS
och Turkiet är uppdelade i totalt
70 olika förbönsområden. Man
kan antingen välja ett område
som man kanske tidigare bett
för, ta ett helt nytt eller välja flera. I maj 2011 hade över 130 församlingar anslutit sig till projektet och ännu fler är på gång.
De församlingar som är
intresserade
kan
besöka
www.kyrktorget.se/be där detaljerad information om de många
FÖRBÖNSOMRÅDE. Det här området är i fokus för den nygamla
bönesatsningen.
förbönsområdena finns. Målsättningen är att sidorna ska
uppdateras minst en gång i kvartalet med fakta, nyheter och
konkreta böneämnen. Församlingar som anmäler sig kommer
att få en färgglad karta över sitt
förbönsområde, som man kan
hänga upp i foajén, samt viktig
information till den av församlingen angivna e-postadressen.
RAULI LEHTONEN
Fotnot: Under Nyhemsveckan
hålls ett seminarium om böneprojektet i Lilla Stråkenhallen,
torsdagen den 23/6 klockan
12.30–14.30.
Tre erbjudanden
tning
– och en god avslu
endast 995 kr
Roll-up 85x190 cm för
senast 8/7 2011.
Gäller nya beställningar gjorda
Moms tillkommer.
Församlingstidning
deras medlemstidningar,
Vi hjälper ett flertal församlingar med
augusti i år bjuder vi
sista
till
men vill gärna hjälpa fler. Fram
g av just församlingstidällnin
best
vid
t
layou
es
timm
en
på
ningar. Gäller nya kunder.
eransen!
Överraskning med lev
minst 2.000 kr under
Alla som beställer trycksaker för
på posten...
vecka 26 får en liten överraskning
)ºSWJMkTLBN FEFOTWBMTzUTBL"
Frysta marängbakelser
Maräng:
3 äggvitor
3 dl socker
2 msk kakao
Fyllning:
1 äggula
1 msk socker
1 msk vaniljsocker
2 dl grädde
Maräng: Vispa ihop äggvitor och 1 dl socker till ett
fast skum. Rör ner 2 dl socker till samt kakao. Klicka
i 10-12 stora muffinsformar och grädda nedre
delen av ugnen, 150°C i 30 min. När marängen
svalnat trycker man ett hål i mitten för fyllningen.
Fyllning: Vispa 1 äggula och 1 msk socker. Rör i
vaniljsocker och 2 dl vispad grädde. Spritsa ner i
marängerna. Frys in över natten och ta ut 10 min
innan servering. Garnera gärna med lite vispad
grädde samt hallon. Mums!
Box 53, 568 22 Skillingaryd
Tel. 0370-73330
www.skilltryck.se
25
Dialoggruppen
till Rom
■ I maj gjorde dialoggruppen
mellan Pingst och Katolska kyrkan i Sverige studiebesök i Vatikanen.
Med på resan var bland andra
pingstföreståndare Pelle Hörnmark och pastor Sten-Gunnar
Hedin.
Dialogsamtalen med Katolska
kyrkan har pågått sedan 2003
med ett par träffar varje år. På
Rom-resan, som bland annat
innehöll en audiens hos påven,
deltog också pingstvännerna
Peter Halldorf, Uno Solinger,
Dan Salomonsson och Olof
Djurfeldt.
Från Katolska kyrkan i Sverige
reste Anders Arborelius, Fredrik
Emanuelson, Erik Kennet Pålsson, Veronica Tournier och
Jonas Alvarsson.
Positiva svar
om Pingst.se
Läsarenkäten för Pingst.se
visar att en stor majoritet är
mycket nöjda och glada över
att få tidningen hem i sin
brevlåda. Och att förvånansvärt många läser så gott som
allting i tidningen.
Pingst.se
I NYHETER I REPORTAGE
I UNDERVISNING
I RECENSIONER I KRÖNIKOR
I FOLK
Pingst.se
I NYHETER I REPORTAGE
I UNDERVISNING
MÖRLINGS STARTADE NY
KYRKA FÖR NYA MÄNNISKO
R
NU VÄXER DEN NYA
PASTORSUTBILDNINGEN
FRAM
Barbro
”Mycket viktig”
Erbjudandet gäller t o m 31 augusti 2011 för hushåll som inte prenumererat på Dagen det senaste halvåret. Porto tillkommer för utland.
Sommarerbjudande
från...
26
Autogiro
153
kr/mån
Mer än hälften av enkätsvaren
listar tidningen som mycket viktig, 52 procent, och ytterligare
40 procent tycker den är ganska
viktig.
De flesta som svarat är män,
58 procent, och huvuddelen av
svaren, 30 respektive 35 procent,
kommer från läsare i åldrarna
41–55 år och 55–70.
Många valde också att fylla i
vad de helst läser i tidningen och
väldigt, väldigt många svarar att
de läser allt eller nästan allt. ”Det
är ju min medlemstidning och
var skall vi få information om
Pingströrelsen om den uteblir”,
Regionkonferens
Borlänge
Europa Pingstkyrkan
11-13 nov 2011
ˆ*}VWEQPMRKWXMPPZm\XTPERXIVMRK
ˆ/VMWXIRXVSQ}XIV-WPEQ
ˆ1IHME
Autogiro 12 mån
+
%RQmPERWIREWXRSZXMPP
MRJS$FSVPERKITMRKWXWI
iPod shuffle
laddad med Dagens bonusblandning!
1IVMRJS
[[[FSVPERKITMRKWXWI
Med Egil Svartdahl, Carin Dernulf, Niklas Piensoho, Pelle Hörnmark
och mycket mer...
Kundcenter info@dagen.se eller 08-619 24 20
6IKMSRVoH
J}V)YVSTE
I RECENSIONER I KRÖNIKOR
I FOLK
NR 3 SEPT 2010
MÅNGA ANMÄLDA
TILL PINGST
PASTORSAKADEMI
ACCESS SKA
GE STÖD TILL
UNGDOMSLEDARE
Stöder familjer i församlingen
PMU:S KAMPANJ
LYFTER KVINNOR
I DR KONGO
Många ville vara med och ge
synpunkter på tidningen och när
vi summerade de inkomna svaren till och med den 18 april
hade 434 personer hört av sig, de
allra flesta via webben.
En helt övervägande majoritet, 89 procent, säger att de tycker det är bra att få tidningen
Pingst.se hemskickad till sig och
65 procent uppger att de skulle
sakna den om den uteblev. Att
betala för att få tidningen skulle
dock bara 28 procent vara
beredda att göra.
NR 1 APRIL 2011
Pingst.se
I NYHETER I REPORTAGE
I UNDERVISNING
I RECENSIONER I KALENDER
I FOLK
EXTRA
TIDNING!
PMU NU
Mötesplats
UNDERVISNING:
MEDLEMSKAP
MER ÄN RÖSTRÄTT
Pingstvänner från 74 länder
på PWC
CILLA VILL SE
FÖRÄLDRAR LEDA
BARN TILL TRO
NR 3 SEPT 2009
UNDERVISNING:
BYGG BROAR
I STÄLLET FÖR MURAR
Pingst.se
PLANERNA FÖR
VÄRLDSPINGSKONFERENSEN
TAR FORM
LEDARKONFERENS
OM ATT GÖRA
JESUS TILLGÄNGLIG
I NYHETER I REPORTAGE
I UNDERVISNING
I RECENSIONER I KRÖNIKOR
I FOLK
NR 4 DEC 2010
UNDERVISNING:
FÖRSAMLINGSTILLVÄXT
ÄR NATURLIGT
Birsen
EXTRA
TIDNING!
PMU.NU
EXTRA
TIDNING!
PMU NU
Turkietmissionär från Sverige
ANDREAS
SKA FOKUSERA
PÅ TILLVÄXT
GUNNAR GÅR
FRIVILLIGT
I FÄNGELSE
Emmanuel Gbakagna:
NY PASTORSUTBILDNING
STARTAR HÖSTEN 2011
NYA ÅRET INLEDS
MED 11 DAGARS BÖN
Invandrarna ingår i
Guds plan för Sverige
380 PASTORER
SATTE SIG
I SKOLBÄNKEN
PENSIONÄREN
SOM BLEV
UNGDOMSLEDARE
skriver en kvinnlig läsare i
åldersgruppen 56–70. ”Jag slukar
allt, eftersom jag är nyfiken på
vad vi åstadkommer som rörelse”, skriver en man i åldersgruppen 41–55 år.
Folk lockar till läsning
Många uppger också att sidan
30, den som har vinjetten Folk i
rörelse, lockar till läsning. Att få
reda på nyheter om vad som
händer inom Pingst i Sverige
och även i riksorganisationen
Pingst tycker också många är
viktigt.
När det handlar om material
som man skulle vilja se mer av i
tidningen kommer det en hel del
förslag. Regelbundna reportage
från församlingar skulle till
exempel vara uppskattat, och
också från små och kanske inte
så framgångsrika församlingar.
Mer debatt och undervisning
efterlyses också, liksom fräscha
vittnesbörd och väckelserapporter.
”Mer reflektion om pingst”
”Goda exempel från församlingar, mer reflektion kring vad
pingst står för och hur pingst
kan gå framåt”, skriver en kvinna
i åldersgruppen 26–40 år. ”Jag
skulle uppskatta ett mer engagerat samtal om tros- och församlingsfrågor”, skriver en man i
åldersgruppen 56–70 år.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2011
HALLÅ DÄR ...
tera det vi jobbat så mycket
med. Vi har gjort inspelningen
under våren.
…Stig Andersson, musiker och
kompositör till ”Vägmärken”,
som tonsatt texter ur Dag Hammarskjölds efterlämnade dagbok.
Hur fick du idén till att skriva
musik till den?
– För en del år sen blev jag
ombedd av Vox Media – en
personalkör på Sveriges Radio
och tv och som jag var dirigent
för då – att skriva någonting för
dem inför en jubileumskonsert.
Jag kom då att tänka på Dag
Hammarskjölds efterlämnade
dagbok ”Vägmärken” som jag
haft i bokhyllan sedan studietiden Kören tog sången jag skrev
till sitt hjärta och uppmuntrade
mig till att skriva musik till flera Vägmärken. Sedan har det
successivt blivit flera och nu är
den definitiva versionen av sviten ”Vägmärken” färdigkomponerad.
Vilka sångare och musiker
använder du dig av?
– Sångare är Aspnäskyrkans
kör med solister från Järfälla
pingstförsamling, plus en
ensemble bestående av flöjt,
oboe/engelskt horn, stråkkvartett, piano och slagverk.
I höst kommer musiken uruppföras i Berwaldhallen, hur känns
det?
– Det känns pirrigt att få
framföra detta i ett av musikens finrum. När vi planerade
”releasedatum” för cd:n upptäckte vi att den 18 september i
år är det 50 år sedan Hammarskjöld omkom i en flygolycka.
– Våra konserter i höst –
söndagen den 18 september i
Berwaldhallen och lördagen
den 24 september i Jönköpings
konserthus – ges till minne av
Dag Hammarskjöld och som
arrangörer står DH Foundation och DH-stiftelsen.
Varför vill du göra en skiva med
musiken?
– Det är många som föreslagit att vi ska göra det, och det
är också roligt att få dokumen-
Vilka medverkar då?
– Som talare medverkar
Mats Svegfors, Rolf Ekéus
(Stockholm) och Alf Svensson
(Jönköping) och konferencier
TONSÄTTARE. Stig
Andersson har gjort musik till
Dag Hammarskölds dagbok
Vägmärken.
är Lars Adaktusson. I programmets första del medverkar också Hannah Holgersson,
sopran, Tobias Carron, flöjt,
och Mats Widlund, piano. I
andra delens Vägmärken medverkar förutom Aspnäskyrkans
kör Trio con Brio (där Carina
Cederwall, Jan Holmgren och
jag själv ingår) en stråkkvartett
från Musikhögskolan Edsbergs
samt slagverkaren Peter Stolpestad. Dirigent är Christoffer
Holgersson.
Vem är du annars?
– Jag är en pianist som tycker om att arra och komponera.
En musikalisk allätare, och det
hörs nog i Vägmärken. Aktiv i
Aspnäskyrkans musikliv och
lärare på Kaggeholms Folkhögskolas musiklinje. Intresserad av mycket, också golf, men
där är nog inte kärleken till
fullo besvarad. Gift med Barbro som också är med i Aspnäskyrkans kör.
PETER STOLPESTAD
Får
F
år får
får får?
får?
... !
m ...!
amm.
ffårr llam
ffårr få
Neejj,, få
N
om
sso
PMU som
av PM
år av
tt ffår
paa eett
öp
kö
du k
kaan du
Nu
Nu k
ger
t ge
e
D
De
.
i
l
li.
a
M
lj i Ma
ilj
familj
tig fam
fattig
en fat
till en
går till
gå
a
v
l
lva
ä
j
s
sjä
g
i
s
sig
a
ja
j
r
ö
sör
s
r
ö
för
f
att
heett att
jlighe
m jlig
de
dem mö
ch
oc
o
d
r
ård
å
v
kv
k
u
j
sju
s
,
t,
t
a
ma
m
d
e
me
m
åd
få rråd
oc
och få
g!
ng
gå n
lgå
sko
skolg
u
keer du
nk
än
kä
så ssk
80 så
98
29
72
ill 7
Å R ttil
:a FÅ
S:a
S:
MS
M
SM
S
r!
kr!
00 k
10
1
e
ge
g
t
t
a
att
r
ö
f
för
0
0
00
1
R1
R
Å
F
FÅ
r
ler
lle
krr eell
0k
50
5
på
får på
ett får
köp ett
och kö
meer oc
Lä s m
st..... Lä
Pssst.
P
e
.s
mu.se
.pmu
w
w.p
w ww
ww
PINGST.SE NR 2 2011
Allt
A
llt vvad
ad ni vill att människ
människorna
orna sk
sska
a
göra fför
göra
ö
ör er sk
ska
a ni ocks
också
åg
göra
öra fför
ö
ör d
dem
em
27
BÖCKER
Okända marker
N
ej, jag har nog aldrig haft något förhållande till de apokryfiska böckerna. Men
sedan bibelöversättningen Bibel 2000
kom så finns de ju där, i alla fall i vissa
utgåvor, placerade som ett litet
pausnummer mellan Gamla och Nya testamentet.
Jag vet att de här texternas ursprung och status i
förhållande till övriga bibeltexter är omdiskuterat
och att uppfattningen om de här böckerna skiljer
sig en del mellan skilda, kristna traditioner.
Så hur ska jag då förhålla mig till dem? tänker
jag, när jag bestämmer mig för att ta mig an en av
dem – Tobits bok.
Jag överraskades av att finna en riktig bladvändare. Tobits bok är en ganska kort berättelse. Liknar
närmast en novell i omfång. Till innehållet kändes
den lite välbekant. Nästan som att läsa en gammal
folksaga (som jag alltid varit lite svag för), fantasylitteratur eller superhjältehistorier.
I EN MILJÖ FÖRLAGD TILL en autentisk epok i Isra-
els historia, när Israels folk levde som fångar i Nineve, utspelar sig en historia med klassiska ingredienser som kampen mellan gott och ont, gammal visdom, ung kärlek, skattjakt, hemliga dokument och
en superhjälte – eller, om man så vill – en slags god
fe med magiska krafter. Sensmoralen är tydlig – det
goda segrar. Uppbyggligt så det förslår.
Jag läser texten rakt igenom utan uppehåll. Och
när jag når slutet är det med tanken att detta borde
någon göra dramatik av. Kanske rent av en musikal
där innerliga böner och storslagen lovsång kan
arrangeras till medryckande låtar.
Efter lite googlande inser jag att jag är lite sent
ute med tanken. Redan Olaus Petri – den svenska
reformatorn – tycks ha insett samma sak som jag
och gjort verklighet av det. Hans drama ”Tobie
Comedia” (1550) lär vara det första dramatiska
verk som getts ut på svenska.
NÄR JAG SEDAN, AV BARA FARTEN, fortsätter med
Judits bok så måste jag, i ärlighetens namn, bekänna att jag har svårare att se det uppbyggliga. Förvisso går denna också på temat ont och gott, och skulle säkert också bli ett effektfullt drama. Här dock
mer i form av en actionfilm. Här ryms krigsplaner
och list, våld och kärlekslösa sexuella drifter.
Där jag lämnar Tobit med en känsla av ljuv
eftersmak och skönhet, avslutar jag Judit med en
känsla av förfäran. Frågan om apokryfernas värde
och ställning kommer säkert att leva vidare. Men en
fantastisk och lite oväntad läsupplevelse bjöds jag
på. Och som bonus en hel del historiska inblickar
hur livet levdes i Mellanöstern några århundraden
före Kristi födelse.
KERSTIN KLASON
28
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till redaktionen@pingst.se
KORSETS VÄG OCH
KORSETS KRAFT
Olof Edsinger
Libris
Bokmarknaden har
under de
senaste
åren
svämmat
över av
självhjälpsböcker med
recept för framgång och ett
behagligt liv. Också den
kristna bokbranschen har
sugit på den ”karamellen”,
där budskapet då dekorerats
med en eller annan
matchande bibelhänvisning.
För den som likt mig
tröttnat på den sortens
förenklingar, känns det gott
med lite tuggmotstånd.
Och det är vad som bjuds i
den här boken, där
författaren utmanar till ett liv
i Kristi efterföljd med allt vad
det kostar, men också
förmedlar budskapet om
korsets kraft till befrielse och
seger.
Resultatet blir en
beskrivning av en vandring i
korsets tecken, med radikala
och ofrånkomliga
konsekvenser.
Boken är å ena sidan
lättläst och tillgänglig, å
andra sidan kräver den både
eftertanke och reflektion,
något som författaren själv
uppmuntrar till.
Olof Edsinger arbetar som
generalsekreterare för Salt –
barn och unga inom EFS.
DEN SISTA KAMASSEN
och andra troshjältar
från öst
Rauli Lehtonen
Ljus i Öster
Äventyr,
mission
och
spännande
livsberättelser – allt
ryms inom
pärmarna
för den här
boken. Författaren, Rauli
Lehtonen, har gett många år
av sitt liv för att sprida
evangeliets ljus till
folkgrupper vars namn och
existens vi andra aldrig hört
talas om.
När Sovjetunionen bröt
samman i början på 90-talet
framträdde en mångfald av
folkgrupper och nationer
med skilda språk och kulturer
som en utmaning för
missionärer och evangelister
med siktet inställt mot öst.
Det är om svaret på den
utmaningen denna bok
handlar. Författarens
erfarenheter och personkontakter blir till en spännande
blandning av miljöskildring,
historia, övernaturliga
sammanträffanden och
kallelsemedvetenhet. Det
personliga tonfallet gör
boken till något utöver det
vanliga i genren missionsskildringar.
MÅNLJUS DÄR DU GÅR
Kerstin Hesslefors Persson
skillnaden nått en stor publik
bland Sveriges kristna.
Det här är en tredje,
fristående fortsättning. Här
riktar författaren sitt ljus på
församlingens inflytande och
avtryck i det omgivande
samhället, utifrån Bibelns
metafor om saltets funktion.
Boken vänder sig till
kristna bekännare och
uppmärksammar en rad olika
företeelser som försvagat
församlingens funktion som
världens salt på olika sätt.
Allt skrivet i en ambition
att se församlingen ägna
mindre tid åt de interna
frågor och meningsskiljaktigheter som en gång orsakade
brytningar inom kyrkor och
samfund eller enskildas
avståndstagande på olika
sätt, för att i stället agera
och verka utifrån den tillgång
den kristna tron och
församlingen kan vara för det
omgivande samhället.
Argument
Det här är
en charmig
liten bok
för den vars
tillvaro till
stor dels
fylls upp av en liten människa
på två–tre år, den ålder då
den egna viljan omöjliggör
förhandlingar, då omgivningen utforskas och tron på den
egna förmågan växer långt
över verklighetens
begränsningar.
Författaren tar sin
utgångspunkt i tvååringens
tillvaro i sina texter, som
alltid börjar med en dikt till
barnet och slutar med en bön
att inkludera i aftonbönen.
Boken är en fortsättning på
de tidigare bönböckerna
Kring dig är solen och
Stjärnljus där du går.
SALT
Runar Eldebo
Libris
Runar
Eldebo har
med sina
böcker
Tillbaka till
Jesus och
Den stora
ANDEN OCH
VI HAR BESLUTAT
Den svenska pingströrelsens förändringsprocess
Nils-Olov Nilsson
Evangeliipress
En kritisk
granskning
av
Pingströrelsens
utveckling
från fri
församlingsrörelse till
samfund.
DELADE MENINGAR
– tankeväckande texter för
andakt och samtal
Argument
En rad
välkända
kristna
skribenter
delar med
sig av sina
reflektioner
över tron
och livet.
PINGST.SE NR 2 2011
MUSIK
OLE BÖRUD
Keep Movin
OBM Records 2011
Ole Börud är
sångaren
som får mig
att tro att
Quincy
Jones ändå
kanske är norrman. Jag kan
inte annat än jubla efter varje
låt på den här magnifika
plattan. Hit efter hit i ett lättfunkigt stuk. God variation,
rekorderlig stämsång och ett
naturligt sväng får oss
svenskar att känna oss
omkörda i västkustpopens
skidspår. Elva låtar som alla
andas en härlig mix av disco,
soul och ett och annat
gitarrsolo med inspiration
från Steve Lukather, Larry
Carlton eller någon annan
storhet. Ole Börud sjunger,
spelar gitarr, bas och
keyboards och flyger fram i
uttrycket som Petter
Northug. Goda musikanter
och finurliga brassarrangemang varvat med strålande
soloinsatser gör den här
skivan till årets komet.
Pingstvänner och många
andra vänner kommer att
digga detta med all
sannolikhet. Pass upp bara
på hastigheten om du lyssnar
i bilen.
MARIA NORDENBACK
KRESS
There´s A Way
Noba Production 2011
Maria N
Kress bjuder
på
upptempogospel i
egna låtar.
Som hon själv uttrycker det
på sin hemsida så älskar hon
gospel och det märks. There
is a way är en traditionell
gospelplatta där sången är
det centrala till goda
musikanters puttrande i
bakgrunden. Kress har en
bred karriär som sångare och
körledare och har hunnit
göra ett flertal skivor där den
senaste måste anses som
den mest genomarbetade.
Glorious Victorious är nog
PINGST.SE NR 2 2011
den bästa låten med sitt
goda sväng och sina raka
melodier. Det finns ett stänk
av rhytm and blues i flertalet
låtar vilket alltid är lyckat till
bra körsång, det kombineras
bra på den här plattan.
Esbjörn Öhrwall får en extra
stjärna för smakfull
hanterande av sin gura både
vad gäller komp och solo.
STEFAN THYBERG
Världens vind
Stefan Thyberg 2011
Riktigt
sköna låtar
vill jag lova!
Världens
vind och
Stefan
Thyberg är en ny bekantskap
på musikhimlen. Musiken
känns på nåt häftigt sätt
nygammal, det vill säga ett
gammeldags uttryck till
modernt sound, riktigt bra!
Stefan Thyberg är en rak och
angelägen sångare som med
sina låtar vill förkunna ett
rakt och tydligt budskap. Den
nyligen avlidne David
Wilkerson har betytt mycket
för Thyberg och för hans
komponerande. På skivan
medverkar en rad goda
musiker och spelglädjen
smittar av sig. Så gott som
alla låtar är hemmagjorda
och har en förmedlande
karaktär där text är bra
sammanvävt med musiken.
Moderna läsarsånger, finns
det? Tydligen. Thyberg är en
sångare som lyckats
vidareutveckla den annars
halvglömda läsarsången,
spännande. Ska bli intressant
att se var detta kan sluta.
ALF LAX
Försoning
TalkingMusic 2011
Gott sväng
Alf!
Försoning
är en rak
och
personlig
frisk fläkt bland det
smårockiga skivutbudet som
breder ut sig. Bandet jammar
sig fram i mestadels svängiga
låtar till allvarliga texter med
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se
mycket kärlek och längtan.
Alf Lax har en tydlig stämma
som förmedlar personliga
tankar som är hämtade ur
den sanna verkligheten. Den
goa Göteborgsdialekten
förstärker absolut det raka
budskapet som når lyssnarna
på allvar och tar tag. Mycket
gitarr, mycket bas och tunggung i trummorna. Förutom
Curtis Mayfields People get
ready så är låtarna egna verk
av Alf Lax. Låtar som Jag
skall ut härifrån och AA-visa
har bägge spännande texter.
Lax sammanfattar sin
hälsning i konvolutet: ”Jag
vill också hälsa alla kamrater
som sitter bakom svenska
fängelsemurar, GE ALDRIG
UPP!”
STEFAN ZELVIN
Förundrad
Liljegrenrecords 2011
Zelvins
rostiga
stämma
passar
utmärkt till
låtarna på
Förundrad. Friskt pulserande
light-rock med en utmärkt
ensemble lirar Stefan Zelvins
egna låtar som präglas av
trallvänliga melodier till
mycket gitarr. Ibland dyker
också en och annan mjukjazz
upp i lurarna som får extra
krydda av Oskar Appelgren på
saxofon.
Den 31 årige Zelvin är
bosatt i Växjö och är en
erfaren musiker som också
gärna inspirerar församlingar
i undervisning kring lovsång.
Varje sång har en koppling
till text ur Bibeln och Zelvin
lyckas färgsätta texterna med
svängiga arrangemang.
Många av låtarna ger
avkoppling och ro och passar
i konsert likväl som
gudstjänst.
Stefan Zelvin förmedlar
ärlighet och en skön känsla
av innerlighet. Bra komp, bra
kör, bra solister.
Stefan sammanfattar sin
musik på sin hemsida med
följande: ”Musiken har varit
ett uttryckssätt för mitt liv,
för allt vad jag gått igenom.”
Musik och tystnad
J
ag följde ett samtal på Facebook som handlade om att det hörs musik överallt, vare sig
vi vill eller inte. Jag la mig i dialogen och
höll med den som tagit upp ämnet. Vi båda
menade att oavsett var vi befinner oss så
omges vi av ljud, ibland oljud, ibland välljud. Inte
nog med att det är bilar, bussar och tåg som hörs,
vi hör också musik i affärer, i telefonkön och i
väntrummet hos tandläkaren.
Det var just det vi skrev om, musiken som alltför ofta känns påtvingad och känns som ett ljud
som vilket som helst. En brummande bil, glassbilens tutande eller en dansbandslåt – ljud som ljud
eller?
NÄR JAG LA MIG I konversationen på Facebook
så skrev jag något i stil med att för mycket ljud
blir en slags miljöförstöring och att tystnad är en
stor bristvara. Måste erkänna att jag saknar tystnaden ibland. Jag försöker de gånger jag kör bil
ensam lite längre att ha helt tyst i bilen, eller möjligtvis lyssna på radions P1 där förhoppningsvis
någon pratar om något intressant eller ointressant, spelar inte så stor roll.
Eftersom jag dagligen omger mig av musik på
ett eller annat sätt så är det ofta väldigt avkopplande att njuta av tystnaden. Detta som en kontrast till allt annat ljud som omger oss och som
ibland ger skavsår i vår finkänsliga trumhinna.
Musik innebär ju oftast att någon har tänkt
någonting och sedan komponerat. I alla fall vad
gäller den så kallade seriösa musiken till skillnad
från den som bara är kommersiell. Bakom tonerna finns en tanke som är djupare än att bara vara
bakgrundsljud i affären. Den seriösa musiken
kräver oftast aktivt lyssnande.
MUSIKEN I VÅRA KYRKOR används förhoppningsvis också med en viss tanke. Den är inte bara
ett ljud likt glassbilens utan något som vill förmedla något till oss. Om den ska få större effekt
så krävs också tillfällen av tystnad. Det är ett vanligt knep bland de stora tonsättarna, att använda
pauser för att uppnå maximal effekt. Efter en
stunds tystnad längtar man efter en häftig låt och
efter en häftig låt så är det skönt om det är tyst.
Kontrasterna förgyller. Musik och tystnad hör
ihop.
PETER STOLPESTAD
Musikkonsulent Pingst
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Följ folk i rörelse
Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se
Daniella Åslund har slutat
som pastor och föreståndare i
Baptistkyrkan i Södertälje. Hon
är nu öppen för ny tjänst inom
Pingst.
Mattias Gustafsson har sagt
upp sin tjänst som föreståndare i pingstförsamlingen
Norrahammar-Taberg och
slutar i sommar.
Andreas Wessman tillträder i
mitten av augusti tjänsten som
föreståndare i Europaporten i
Malmö. Han kommer närmast
från en medarbetartjänst i
Trollhättan.
Lars-Evert Jonsson avslutar sin
föreståndartjänst i Pingstkyrkan
i Värnamo vid halvårskiftet.
Han kommer att bo kvar i
Värnamo och ha en deltidstjänst i församlingen med
inriktning på mission och
undervisning. På övrig tid står
han till förfogande för
vakanstjänster och församlingsbesök.
Ronny Freiman avslutar den
sista augusti sin tjänst som
ansvarig för Radio Linköping,
där han arbetat i tio år.
Hans
Wikström har
av LPverksamhetens
styrelse utsetts
till verksamhetsledare med
särskilt ansvar
för vård och
behandling och
Börje
Dahlqvist som
biträdande
verksamhetsledare med ansvar för det lokala
och regionala arbetet.
Markus Duseus, som varit
ungdomspastor i Pingstkyrkan i
Värnamo sedan 2007, avslutar
sin tjänst i församlingen den
sista juni.
Stefan Kindevåg har tillträtt en
tjänst som ungdomspastor och
medarbetare i Pingstkyrkan i
Örebro. Han kommer från en
liknande tjänst i Avesta.
Bo-Göran Leckström från
Karlstad börjar i Pingstkyrkan i
Jönköping i slutet av augusti
som pastor med ansvar för
sång och musik och
cellgruppsutveckling.
Maria Enblom har avslutat sin
tjänst som webb- och
insamlingsstrateg på Ibra.
Emelie Eriksson började i maj
på LP-verksamhetens
huvudkontor i Flemingsberg.
Hon kommer bland annat att
arbete med informationsfrågor.
Hon kommer närmast från
Pingst ung.
Malin Aronsson har avslutat
sin tjänst på TV-Inter, där hon
bland annat producerat
barnprogram.
Staffan Edin och Marianne
Holmström-Henriksson
arbetar från och med i vår
deltid för PMU som församlingsinspiratörer med fokus att
informera och inspirera
församlingar för att delta i
olika kampanjer och att
marknadsföra PMU:s
skolpaket.
Anders Arborelius, biskop i
Stockholms katolska stift,
valdes i början av maj till
ordförande för Sveriges kristna
råd. Mandattiden är ett år.
Gemensam sommarkurs för blåsare på folkhögskola
I sommar kommer Svenska
Missionskyrkan, Frälsningsarmén och Pingst att tillsammans anordna en sommarkurs
för blåsare på Södra Vätterbygdens Folkhögskola.
Missionskyrkan har anordnat
sådana kurser ända sedan 70talet. Berit Palmqvist, musikkonsulent inom Missionskyrkan
med ansvar för blåsmusik tycker
30
att det nya gemensamma initiativet känns spännande. Sommarmusikskolan vänder sig till
ungdomar och vuxna från 16 år.
– För att få ut mesta möjliga
av veckan bör man ha god orkester- och notläsningsvana. Alla
instrument som ingår i ett brassband eller symfonisk blåsorkester är välkomna, säger hon.
Berit Palmqvist kommer att
vara en av kursens dirigenter. En
annan är Torgny Hanson från
Frälsningsarmén.
Gemenskap och närhet
– Det ska verkligen bli spännande, säger han. Många kommer att få nya vänner eftersom
att musicera tillsammans skapar
gemenskap och närhet.
Torgny Hanson har tidigare
varit musikansvarig inom Försvarsmakten och har lång erfa-
renhet av brassband inom Frälsningsarmén.
– Blåsmusik har tyvärr svårt att
hävda sin ställning i dag. Från att
ha varit en stark verksamhet i församlingar och musikskolor så har
antalet utövare och enheter decimerats, konstaterar Torgny Hanson. Det gäller också inom Frälsningsarmén där jag är verksam.
Kursen hålls 18–24 juli. Mer
info på www.smm.nu
PINGST.SE NR 2 2011
Barnprogram, reportage, musik
och undervisning på webben!
tvinterplay. se
Vi hjälper till med helheten
6RPLQYHVWHUDUHNDQGHWYDUDEHVYlUOLJWDWWIn|YHUEOLFNRFKVHGHQ¿QDQVLHOODKHOKHWHQQnJRWVRPE|U
EHDNWDVYLGLQYHVWHULQJVEHVOXW9LKMlOSHUGlUI|UWLOODWWDQDO\VHUDXSSKDQGODDGPLQLVWUHUDVDPWKnOOD
kontroll på alla Dina placeringar. Genom att använda Söderberg & Partners internettjänst har Du alltid
tillgång till en komplett sammanställning av hela Din balansräkning.
Våra medarbetare:
)UHGULN+EVFK$QQHOLH:HUQHVNRJ0LFKDHO(GYLQVVRQ0DUWLQD$OYDUVVRQ.DUO-RKDQ+EVFK
$QQHOLH-RKDQVVRQ/DUV+DQGHOO.DWULQD.DUOVVRQ1LFODV/DUVVRQ$QQLND$QGHUVVRQ
Besöksadress: Västra Storgatan 8
3RVWDGUHVV9lVWUD6WRUJDWDQ-g1.g3,1*
7HOY[‡)D[
PINGST.SE NR 2 2011
31
POSTTIDNING B
Kompisverkstan pekar på Gud
Ungefär hälften av Tanzanias befolkning
är barn under 15 år. Bara det är mer än
20 miljoner barn, som har swahili som
gemensamt språk. Lägg därtill alla barn i
Kenya, Uganda, DR Kongo, Rwanda och
Burundi som förstår swahili, så har du
målgruppen för Ibras och TV Inters
gemensamma satsning på barnprogram.
Roliga och lärorika
Tanken med programmen är att de ska
vara roliga och lärorika och framför allt förmedla Guds kärlek till barnen. Musiken spelar en stor roll i programmet och här finns
massor av barn med och sjunger om hygien,
barns rättigheter, vänskap, Jesu kärlek…
Julius Rukyaa, som sitter med i ”Kompisverkstans” programgrupp, menar att behovet av bra barnprogram i Öst- och Centralafrika är enormt.
– Vi har drabbats av krig, som i Rwanda
och DR Kongo, vi har stora ekonomiska problem, och aids, säger han. Alla dessa problem
påverkar våra barn enormt. Och våra länder
kommer inte att utvecklas om vi inte lyckas
bygga upp och stötta våra barn. Den ekonomiska stress som många föräldrar känner
har gjort att de inte tar sitt ansvar för barApollos Dusabimana, tvåbarnspappa
och tv-producent, Rwanda
– Här i Rwanda har vi gått igenom krig och
mycket annat, och fått upp ögonen för att vi
måste bygga upp barnen, för morgondagens
församling, och vår framtida nation. Vi vill
uppmana föräldrar att undervisa barnen, och
det kan de göra bland annat genom att ge
dem kristna barnprogram och kristna sånger.
Happy Ndaruka
skådespelerska
i Kompisverkstan
Tanzania
– Jag gillar att vara skådespelerska, speciellt att
sjunga och dansa i programmen. Jag hoppas
att barnen kommer att
gilla det vi gör i programmen!
nens uppfostran. Det är det vi måste hjälpa
till med.
I Öst- och Centralafrika görs det nästan
inga program för barn. Så bland de kristna
organisationerna i regionen har det länge
funnits planer på att genom media visa på
goda värderingar och berätta för barnen att
de är älskade av Gud.
Vann tävling
Hösten 2010 utlyste ECAMECO (East and
Central Africa Meida Committee) en barnprogramstävling, för att få fram idéer. Tanzaniabidraget vann och Tanzania-teamet fick
huvudansvaret för produktionerna, som ska
göras för både radio och tv. Medieteamen i
övriga länder ska bidra med exempelvis
musikinslag.
Grundidén till tv-programmet kläcktes av
FOTO: PAULA ALDERBLAD
– Det är nåt fel på min bil, den bara hackar
och hostar…. Vad ska jag göra?
Den förtvivlade bilägaren är uppgiven och
behöver hjälp. Och det får han, av gamle farfar som äger bilverkstaden.
Scenen är tagen från ”Kompisverkstan”, ett
tv-program som håller på att spelas in på
”Habari Maalum”, Ibras center utanför Arusha i Tanzania. I verksta´n bor den färgglada
bilen Rafiki (kompis på swahili), som är
kompis med farfars barnbarn Happy.
Grejen med farfar är att han inte bara förstår sig på bilar, utan även människor. Han
kan konsten att förmedla livskunskap till
Happy som gärna hjälper till i verksta´n och
lyssnar på farfar. Det han förmedlar berör
både människans kroppsliga, sociala och
andliga sidor.
Paula och Ulrik Alderblad, som sedan i höstas befinner sig i Tanzania. Tillsammans med
ett tanzaniskt team jobbar de nu för fullt
med att producera tv-program. Planen är att
det till nästa sommar ska finnas 26 halvtimmesprogram färdiga att sändas. Parallellt ska
det också göras radioprogram med samma
innehåll.
– Det här är så stort! säger Paula Alderblad. Tänk att vi får vara med och berätta för
barn här i Afrika att Gud älskar dem!
MARIA LEVANDER
Fotnot: Under Nyhemsveckan och Lapplandsveckan har IBRA och TV Inter en kampanj för att få understödjare till denna barnprogramssatsning. Vill du veta mer om detta
gå in på www.ibra.se eller kontakta
info@ibra.se
Furahini Alphonce, tvåbarnsmamma
och receptionist, Tanzania
– Man brukar säga att ett barns hjärta är som en
tom åker. Om man sår något dåligt kommer barnet att växa upp med detta negativa och kommer
att orsaka problem i samhället och i familjen. Det
är viktigt med bra barnprogram, för om vi sår
något bra hos barnen så kommer det vara till
glädje, både för familjen och för samhället i stort.