1. No category

Dnr 3.7.22-10002/13
Internt projektnummer:
43313043
IDENTIFIERING AV ÖVERSVÄMNINGSYTOR
LÄNGS SEGE Å
Slutrapport
Vattenenheten
Gwidon Jakowlew
Siri Wahlström
ALNARP 2014-01-20
gwidon.jakowlew@jordbruksverket.se
siri.wahlstrom@jordbruksverket.se
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning ........................................................................................................................... 2
1.1
Syfte ........................................................................................................................... 2
1.2
Bakgrund.................................................................................................................... 2
1.3
Avgränsningar............................................................................................................ 3
1.3.1
Biflöden .............................................................................................................. 3
1.3.2
Dagvattnets påverkan ......................................................................................... 3
1.3.3
Utesluten sträcka ................................................................................................ 3
1.4
2
Underlag och programvaror ....................................................................................... 4
Modell .............................................................................................................................. 4
2.1
Hydrologiska och hydrauliska förutsättningar........................................................... 4
2.2
Karakteristiska flöden ................................................................................................ 5
2.3
Varaktighet och varaktighetskurvor .......................................................................... 7
2.4
Återkomstid ............................................................................................................... 7
2.5
Beräkningsmodell ...................................................................................................... 8
2.6
Havsnivåns påverkan ................................................................................................. 9
2.7
Översvämningskartering .......................................................................................... 10
3
Resultat ........................................................................................................................... 10
4
Diskussion ...................................................................................................................... 10
Bilagor .................................................................................................................................... 12
Översiktskartor ................................................................................................................... 12
1(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
1 Inledning
Jordbruksverkets vattenenhet har på uppdrag av Sege åns Vattenråd och Vattendragsförbund i Skåne gjort en utredning gällande identifiering av översvämningsytor längs Sege å. Resultatet ska användas vid berörda kommuners detaljplanering och kommer därför presenteras i ett GIS-format.
Överföringen av beräkningsresultaten till GIS har genomförts av Erik Mårtensson, DHI Malmö, på uppdrag av Jordbruksverket.
1.1 Syfte
Sege åns Vattenråd och Vattendragsförbund i Skåne har erhållit LOVA-bidrag
för att utreda översvämningsrisken längs Sege å. Syftet med denna utredning är
följande:
− Identifiera vilka ytor som kan översvämmas längs huvudfåran vid ett 100
års flöde
− Presentera relevant återkomsttid och varaktighet för översvämningen
− GIS-registrering av de översvämmade områdena
− Ge förslag på fortsatta och/eller fördjupande undersökningar beträffande
översvämningar inom Sege å avrinningsområde.
1.2 Bakgrund
Sege ån är ett meandrande vattendrag som sträcker sig ca 40 km från Börringesjön i kommungränsen mellan Trelleborg och Svedala kommun till sitt utlopp i
Lommabukten. Vid utloppet, enligt SMHI, uppgår Sege å avrinningsområde till
ca 326 km2. Enligt Czemiel Berndtsson (2006) anses 30 km2 av området vara
tätort.
På sin väg mot havet passerar Sege å genom fyra kommuner: Svedala,
Staffanstorp, Burlöv och slutligen Malmö.
Ekologgruppen publicerade år 2010 en rapport vilken beskrev avrinningsområdet
samt presenterade en kartering och inventering av Sege å området. Undersökningen baserades på framförallt flygfotografier från ett översvämningstillfälle,
vintern 2002, vilket även har använts som underlag till Jordbruksverkets föregående utredning: ”Översvämningsrisk längs Sege å och dess tillflöden” (Jakowlew
& Lundmark, 2012), i denna text fortsatt kallad utredningen 2012.
I utredningen 2012 utgick beräkningarna ifrån fastställda sektioner för de markavvattningsföretag som ligger längs Sege ån. Nästan hela Sege å, från Svedala
till järnvägsbron vid Burlöv, är reglerad. Översvämningskarteringen baserades
2(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
på beräkningar samt interpolering av vattenståndets läge med höjdkurvor som
utgångspunkt.
Interpoleringen medför en viss osäkerhet i översvämningens utbredning, och karteringen jämfördes med Ekologgruppens rapport från 2010 för kalibrering. Översvämningsytorna kalibreras mot de översvämningsytor som uppstod under översvämningarna 2002. Från dessa översvämningstillfällen finns inte flygfotografier
från tillfället då det maximala flödet uppkom utan bilderna är tagna någon dag
senare. Om grundvattnet stod väldigt nära markytan under fotograferingen kan
reflektionen bli sådan att även den marken ser översvämmad ut trots att den inte
var det vid fotograferingen. Därav är kalibreringen i några fall osäker.
1.3 Avgränsningar
Det är framförallt tillgänglig data som sätter gränserna för utredningen. Flödesmätningarna från Svedala redovisar endast information från en punkt vilket begränsar validiteten. Hade flera mätstationer funnits längs sträckan hade mer exakt information om flödena kunnat återfås.
1.3.1 Biflöden
Det finns ett flertal biflöden som ansluter till Sege å längs sträckan Börringesjön
– utloppet i havet, och de är inte medtagna i modellen. För att en god uppskattning av översvämningarnas utbredning längs biflödena ska kunna göras behöver
de upptas i den hydrauliska modellen.
1.3.2 Dagvattnets påverkan
Projektet har inte innefattat en utredning av hur dagvattenutsläppen påverkar
flöde och vattenstånd i Sege å. De mätningar av vattenföringar som SMHI har
utfört i Svedala inkluderar både vatten från naturmark och dagvatten men fördelningen är inte närmare undersökt. Beroende på vilken mängd vatten och regnets
varaktighet som ett nederbördsområde medför uppstår flödes och översvämningstopparna vid olika tillfällen.
Vid ett statistiskt 100 års regn, som används i denna utredning, kommer flödesoch översvämningstoppen med vattnet från åkermarken. Avrinningen från åkermark tar längre tid än avrinningen från hårdgjorda ytor, dagvatten, vilket medför
att de större översvämningarna sker en tid efter det att dagvattnets toppflöde har
nått vattendraget. Därmed är dagvattnet nästintill försumbart i denna utredning
som hanterar ett stort avrinningsområde, vid mer lokala utredningar i tätorter
spelar dagvattnet en mycket större roll.
1.3.3 Utesluten sträcka
Sträckan nedströms sektionen där E22:an korsar vattendraget har inte tagits upp i
utredningen. Vid karteringen av sträckan uppströms har vattennivån i den oregle-
3(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
rade sträckan (utloppet) antagits vara densamma som havsnivån. Detta antagande
anses vara validerat då lutningen på vattendraget är liten och att den höga
havsnivån orsakar en dämning upp i vattendraget. Ytorna kring utloppet är utfyllnadsområde och ligger därmed högt. Risken för översvämning här är relativt
låg.
1.4 Underlag och programvaror
Som underlag till utredningen har följande material använts:
− Höjddata från den nationella höjdmodellen, Sege åns Vattenråd och Vattendragsförbund i Skåne.
− Översvämningsrisk längs Sege å och dess tillflöden, Jakowlew & Lundmark, Jordbruksverkets vattenenhet, 2012, Dnr: 27 9802/12.
− Översvämningar i Sege åns avrinningsområde, kartering och inventering
hösten 2009, Ekologgruppen, februari 2010.
− Vattenöversikt i tre skånska åar, Justyna Czemiel Berndtsson & Lars
Bengtsson, VA-Forsk, 2006, Nr 2006-22.
Följande programvaror har använts vid konstruktionen av beräkningsmodellen:
− HEC RAS v. 4.1.0, US Army Corps of Engineers.
− ArcGIS v. 10.0.
− MIKE by DHI.
2 Modell
Utredningen är baserad på det arbete som har presenterats i utredningen 2012. I
rapporten har en hydraulisk modell byggs upp för Sege å på sträckan från mynningen i Lommabukten upp till Börringesjön.
2.1 Hydrologiska och hydrauliska förutsättningar
Hela Sege å är reglerat vilket innebär att det finns fastställda sektioner längs hela
vattendraget. De befintliga sektionerna har en helt eller delvis förändrad utformning än vad de fastställa sektionerna anger, t.ex. har det troligtvis skett fördjupning längs flera sträckor och i samband med underhåll kan sektionerna ha ändrats. Markavvattningsföretagen längs Sege å är gamla, alla har tillkommit innan
år 1913, och är därmed dimensionerade enligt en annan standard än den som tilllämpas idag.
4(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
Idag dimensioneras rör och vattendrag för en specifik avrinning på 1,5 l/s⋅ha
inom större delen av Skåne. Under stora delar av 1900-talet dimensionerades
vattendrag och rör för en specifik avrinning på 0,8–1,0 l/s⋅ha. Detta innebär att
det inte behövs extrema vattenföringar för att skapa översvämningar längs vattendraget.
Sege åns avrinningsområde uppgår vid utloppet i havet till 326 km2och har en
sjöandel på 2 %. Vid Svedala är avrinningsområdet 52 km2 och sjöandelen 10 %.
Mellan Svedala och mynningen ökar vattenföringarna proportionerligt med avrinningsområdet och ur nederbördssynpunkt ingår Sege å det hydrologiska området 90. Vid beräkningar av översvämningsytor har ett högt högvattenflöde med
en återkomsttid på 100 år använts enligt beställning.
2.2 Karakteristiska flöden
Flödesstatistik för Sege å finns bara från en mätstation vid Svedala. Nedströms
finns ingen officiell statistik alls men det finns för Höje å (mätstation vid Trolleberg 91-2138). Vattenvårdsförbunden brukar förlita sig på ganska grova modellberäkningar av flöden beräknade av SMHI med deras så kallade PULS-modell.
Sege åns och Höjeåns avrinningsområden är ganska lika till sin karaktär och
storlek, därför bör den specifika avrinningen för Höjeå kunna användas även för
Sege å. En sådan omräkning är utförd och presenterad i Jordbruksverkets föregående utredning; Jakowlew & Lundmark 2012.
För att beskriva vattenföringar används ofta begreppet karakteristiska vattenföringar. Exempel på sådana är högsta högvattenföring (HHQ), medelhögvattenföring (MHQ) och medelvattenföring (MQ). De karakteristiska vattenföringarna är
en grov sammanfattning av mätserier över en längre tid. En mer komplett bild
får man om man även analyserar varaktighetskurvan. Denna ger information om
såväl storleken på vattenflöden som hur länge ett specifikt vattenflöde varar.
I utredningen 2012 baseras modellen på:
-
Flödet från 2001-02-02 (dimensionerande flöde),
-
Historiska flödesdata från perioderna 1961 till 1990 och 1980 till 2009,
-
SMHI mätstation 90-1879 vid Svedala och pegel vid Lilla Mölleberga.
Genom arealkorrektion har de karakteristiska vattenföringarna vid Svedala omräknats till de aktuella sträckorna av Sege å, se tabell 1. De i sin tur har kontrollerats mot den specifika avrinningen för Höjeå.
5(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
6(12)
Tabell 1 Karakteristiska flöden (m3/s) vid olika dimensionerande punkter längs Sege å
Utlopp
från
Vid
BörVid df Vid df Vid df Vid df Vid df Vid df SkaVid df Vid df
ringesjö Vid
n
Svedala 1517
65L
1024
1023
1381
9L
bersjö 1409
1469
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
AO (km2):
39.8
52
65
79
79.5 80.15 101.15 115.15
130 132.8 178.8
Qdim:
1.84
2.4
3
3.67
3.7
3.75
4.3
4.9
5.5
5.63
7.61
Vid
Lilla
Mölleberga
(12)
186
8
Vid
Vid Yttre
Vid RiseTorreVid df RingväVid df berga
Vid mynberga
bäcken 24L
gen
1793
bäcken
ningen
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)
(18)
275
285
290
297
331
334
11.84 12.27
12.5
12.8
14.3
14.5
HHQ100:
4.4
5.49
6.74
8.25
8.32
8.43
9.61
10.96
12.3
12.55
16.96
17.83
26.38
27.33
27.84
28.5
31.84
32.29
HHQ50:
3.66
4.57
5.61
6.86
6.91
7
7.98
9.1
10.19
10.42
14.06
14.76
21.4
22.18
22.58
23.12
25.83
26.19
HHQ25:
2.76
3.45
4.23
5.17
5.21
5.28
6.01
6.85
7.37
7.54
10.18
10.69
15.5
16.06
16.35
16.74
18.7
18.96
MHQ:
1.46
1.83
2.24
2.64
2.66
2.69
3.07
3.5
3.92
4.01
5.41
5.68
8.24
8.54
8.69
8.9
9.94
10.08
MQ:
0.28
0.35
0.43
0.53
0.534
0.54
0.62
0.71
0.8
0.82
1.11
1.17
1.69
1.75
1.78
1.82
2.03
2.06
MLQ:
0.033
0.041
0.051
0.062 0.0625 0.0633
0.072
0.082
0.092
0.094
0.13
0.14
0.203
0.21
0.214
0.219
0.244
0.247
LLQ:
0.006
0.008
0.01
0.012 0.0121 0.0123
0.014
0.016
0.018 0.0184
0.025
0.026
0.038
0.039
0.04
0.041
0.046
0.047
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
2.3 Varaktighet och varaktighetskurvor
En varaktighetskurva visar hur stor del av tiden (t.ex. av ett år) som tidsserien
överskrider ett visst värde. På så vis presenteras sannolikheten för att de högre
vattenstånden uppkommer. Som tidigare nämnts fanns vid den här utredningens
genomförande endast flödesstatistik för Sege å vid mätstationen i Svedala, SMHI
station 90-1879. Nedströms finns ingen officiell statistik att tillgå.
Varaktighetskurvan för Sege å har konstruerats med hjälp av flödet från 200202-02 samt historisk flödesdata för perioderna 1961-1990 och 1980-2009, bilaga
1. Data från tabellen har använts för att konstruera den verkliga varaktighetskurvan, d.v.s. kurvan som anger under hur många dagar ett specifikt flöde har varar,
samt kurvan med tidslängden för varje flöde som varar tillsammans med ett
högre flöde, bilaga 2 och bilaga 3. Varaktighetskurvorna gäller för hela Sege å,
från Börringesjön ner till utloppet i havet.
De maximala uppmätta vattenföringarna för varje månad under ett år är sammanställda i bilaga 4. Även det teoretiskt beräknade 100 års-flödet samt det dimensionerande flödet, 2.4 m3/s (beräknat under utredningen 2012) finns presenterade i
bilaga 4. Utifrån de framtagna varaktighetskurvorna (bilaga 2 och 3) samt från
kurvan som redovisar uppmätta vattenföringar (bilaga 4) kan flera viktiga slutsatser dras.
Det visar sig att flödet 2.4 m3/s, vilket enligt utredningen 2012 kunde orsaka omfattande översvämningar längs ån, uppnåddes under max 1.5 till 2 dygn, bilaga 3.
Ett sådant flöde kan ur ett årsperspektiv inträffa under två perioder: under vinterperioden mellan december och februari eller sommarperioden i juli, se bilaga 4.
Det maximalt uppmätta flödet under perioden 1964 till 2013 var 3.46 m3/s vilket
motsvarar ett flöde med en återkomstid på 25 år. Det framgår av varaktighetskurvan (bilaga 2 och 3) att detta och större flöden uppträdde under en period som
sträckte sig över max ett dygn. Påverkan längs ån samt risk för översvämningar
var i detta fall extra hög. I praktiken inträffar först ett flöde på 2,4 m3/s vilket sedan ökar till 3.46 m3/s. Trots att flödet endast varade under en kort period kunde
det bidragit till mycket omfattande översvämningar.
Om det teoretiskt beräknade 100-års högsta högvattenflödet, HHQ100 = 5.49
m3/s, skulle inträffa kan det orsaka en katastrofal situation med flertalet konsekvenser, detta trots en mycket kort varaktighet som teoretiskt blir mindre en ½
dygn. Det höga vattenflödet kommer medföra översvämningar på åkermark vilket kan påverka grödorna och medför näringsläckage.
2.4 Återkomstid
Vid beräkning och analysering av översvämningar är det viktigt att analysera
vilken återkomsttid som är relevant för situationen. Ju längre tid analysen sträck-
7(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
er sig över, desto större risk är det att en större översvämning inträffar. Sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomstid överskrids kan beräknas med hjälp
av följande förhållande:
Pn = 1 - (1 – p)n
där
Pn : Sannolikheten för att ett värde överskrids under hela perioden
p: Sannolikheten för att ett värde överskrids under ett år
n: Antal år i perioden
En sammanställning av sannolikheten för olika statistiska flödena framgår av
nedanstående tabell 2.
Tabell 2: Sannolikheten i % för överskridande av ett flöde med återkomsttiden T år under en period av n år. (Källa: NVE, 1982)
Periodlängd n (år)
10
50
100
200
500
1000
Återkomstid (år)
10
50
100
200
500
1000
65
18
10
5
2
1
99
64
40
22
10
5
100
87
63
39
18
10
100
98
87
63
33
18
100
100
99
92
63
39
100
100
100
99
86
63
2.5 Beräkningsmodell
Beräkningsmodellen har byggts upp och beräknats i programmet HEC- RAS
4.1.0 som är en hydraulisk modell vilken tillåter simulering av vattennivåvariationer i ett vattendrag med angivna randvillkor.
Indata för modellen är:
-
Sege åns fastställda sektioner
Fastställda broar och karakteristiska sektioner
Teknisk data om befintligt dämme vid Lilla Mölleberga och Skabersjödammen
Flödesdata från Svedala mätstation
Vattenstånd i Öresund
Den hydrauliska beräkningsmodellen är uppbyggd av sektioner längs med hela
sträckan. Sektionsavståndet är i genomsnitt 100 meter och sektionerna är uppbyggda av information från dikningsföretagens fastställda sektioner.
8(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
Figur 1 Översikt över den modellerade sträckan. Siffrorna indikerar lokaliseringen av de olika sektionerna.
Hänsyn är taget till de karakteristiska sektioner som är precis nedströms utloppen
för anslutande vattendrag. Det finns befintliga dämmen vid Lilla Mölleberga
samt Skabersjödammen som också är medtagna i modellen. Brokonstruktioner
längs vattendraget antas ej dämma vattenflödet.
Kalibrering i HEC-modellen sker i huvudsakligen genom att justera Mannings
tal som beskriver olika förluster för rinnande vatten. Mannings tal är specificerat
för både dikesfåran och översvämningsytorna. Som kalibreringsunderlag används de satellitbilder som har dokumenterat de översvämmade ytorna i februari
2002.
2.6 Havsnivåns påverkan
En hög havsnivå påverkar de vattendrag som mynnar direkt i havet, vilket bidrar
till en hög vattennivå även i vattendraget. Vattenståndet i den nedre delen av
Sege å påverkas av havsvattenståndet, och i modellen har ett värde motsvarande
ett högvatten med återkomsttiden 100 år använts. Hur långt upp i vattendraget
dämningen sträcker sig är ej undersökt.
9(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
2.7 Översvämningskartering
Karteringen är genomförd av Erik Mårtensson, DHI Malmö, med ovanstående
hydrauliska beräkningar som grund. Använd höjddata är tagen från den nya nationella höjdmodellen. Resultatet från karteringen visas i sin helhet i den GIS-fil
som beställaren får tillhandahållet, men en övergripande genomgång av resultatet
presenteras i denna rapport.
De beräknade vattenstånden har extraherats från modellen och sedan transformerats till höjdsystemet RH 2000. Vattenstånden har sedan länkats till den vattendraget som är georefererat i koordinatsystemet Sweref99 TM. Som referens har
stödlinjer tagits ut och längs dem har sektioner från den hydrauliska modellen
byggts upp som stöd för översvämningsytan. Vid genomgången av resultatet har
de vattenytor som gick upp i några biflöden skurits bort i syfte att presentera ett
relevant resultat. Då inga biflöden är med i beräkningarna är det inte motiverat
att simulera översvämningar längs dessa.
3 Resultat
Översvämningskarteringen presenteras i en shape-fil och därmed finns det möjlighet att titta mer i detalj på utsatta områden. Resultatet bifogas i sex översiktskartor i skalan 1:50 000 till rapporten, se översiktskarta 1 - 6.
De låglänta områdena söder om Staffanstorp, där Torrebergabäcken ansluter sig
till Sege å, lider stor risk att drabbas av kraftiga översvämningar vid ett 100-års
flöde. Vad som kan konstateras vid en jämförelse av de beräknade översvämningsytorna och båtnadsområdena för de olika markavvattningsföretagen längs
Sege å är att de stämmer rätt bra överens. De områden som historiskt har varit
blöta är också de som blir översvämmade.
4 Diskussion
Denna utredning har baserats på historisk data med fastställda sektioner som dimensionerades för upp till 100 år sedan. Det är inte ekonomiskt försvarbart att
genomföra ytterligare utredningar som baseras på denna typ av data, ett steg
framåt är däremot att mäta in de befintliga sektionerna längs Sege å och utföra en
översvämningskartering för befintliga förhållanden.
Den översvämningskartering som presenteras i denna utredning lämpar sig väl
för att förutsäga riskområden vid stadsplanering och markinköp. Vad den inte
lämpar sig till är projektering och exploatering. För den typen av användningsområde behövs mer representativa ytor över dagens situation med befintliga
sektioner och broar i modellen. En sådan modell kan användas för att identifiera
trånga och dämmande sektioner längs med Sege å.
10(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Dnr 3.7.22-10002/13
Mängden flödesdata är en brist och att installera mätstationer längs Sege å hade
på lång sikt åtgärdat det problemet. Även kalibreringsmaterialet hade kunnat förbättras genom att öka dokumentationen av stora översvämningstillfällen. Kontrollmätningar av högvattenmärken vid befintliga broar och konstruktioner längs
Sege å skulle också kunna användas för en mer noggrann kalibrering av beräknade vattenstånd och översvämningsytor.
Projektets begränsade tidsram medför att det inte finns möjlighet att hinna titta
på anslutande vattendrag såsom Torrebergabäcken. Förslag på kompletterande
undersökningar är därför att titta på översvämningsytorna kring biflödena samt
göra en mer noggrann uppskattning av deras dimensionerande flöden.
Alnarp 2014-01-15
Gwidon Jakowlew
Jordbruksverket
Vattenenheten
Siri Wahlström
11(12)
Jordbruksverket
2014-01-20
Bilagor
Bilaga 1: Historisk flödesdata
Bilaga 2: Varaktighetskurva – Beräknade värden
Bilaga 3: Varaktighetskurva – Utjämnad kurva
Bilaga 4: Uppmätta max-flöden
Översiktskartor
Översiktskarta 1: Segedal
Översiktskarta 2: Staffanstorp
Översiktskarta 3: Bara
Översiktskarta 4: Törringe
Översiktskarta 5: Svedala
Översiktskarta 6: Börringesjön
Dnr 3.7.22-10002/13
12(12)
Dnr 3.7.22-10002/13
1(1)
2014-01-20
BILAGA 1
Sege å vid Svedala: Varaktighetsstatistik
Intervall
Flöde , m3/s XI XII
3.5-3.4
0 0
3.4-3-3
0 0
3.3-3.2
0 0
3.2-3.1
0 0
3.1-3.0
0 0
3.0-2.9
0 0
2.9-2.8
0 0
2.8-2.7
0 0
2.7-2-6
0 0
2.6-2.5
0 0
2.5-2.4
0 0
2.4-2.3
0 0
2.3-2.2
0 0
2.2-2.1
0 0
2.1-2.0
0 0
2.0-1.9
0 0
1.9-1.8
0 0
1.8-1.7
0 0
1.7-1.6
0 0
1.6-1.5
0 0
1.5-1.4
0 0
1.4-1.3
0 0
1.3-1.2
0 1
1.2-1.1
0 3
1.1-1.0
0 4
1.0-0.9
0 3
0.9-0.8
0 2
0.8-0.7
0 7
0.7-0.6
0 6
0.6-0.5
1 5
0.5-0.4
7 0
0.4-0.3
19 0
3 0
0.3-0.2
0.2-0.1
0 0
0.1-0.0
0 0
Summa
30 31
Jordbruksverket
Vattenenheten
Månad
I
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
2
0
1
3
6
5
2
2
1
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
31
II
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
4
1
2
2
1
6
5
4
0
0
0
0
0
0
0
0
28
III
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
5
2
1
1
1
1
1
5
2
4
5
0
0
0
0
0
0
0
31
IV
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
4
6
6
10
4
0
0
30
V
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
24
7
0
31
VI
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
1
3
0
4
20
0
30
VII VIII IX X
1
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
1
0 0 0
0
0 0 0
1
0 0 0
0
0 0 0
0
0 0 0
2
0 0 0
0
0 0 0
3
0 0 0
6
0 0 0
8
0 0 0
3
1 0 0
2
2 0 0
0
3 0 0
0
2 0 0
0
4 0 0
0
4 3 0
3 10 2 4
1
5 21 12
0
0 4 15
0
0 0 0
0
0 0 0
31 31 30 31
Frekvens,
antal dygn
under 1 år
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
4
1
3
8
11
12
4
8
11
19
19
14
13
16
14
20
35
68
54
27
0
365
Frekvens Tidslängd, dygn
tillsammans
%
högre flöde
0.27
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0.27
2
0.27
3
0.27
4
1.1
8
0.27
9
0.82
12
2.2
20
3
31
3.3
43
1.1
47
2.2
55
3
66
5.2
85
5.2
104
3.85
118
3.56
131
4.38
146
3.84
161
5.48
181
9.6
216
18.63
284
14.8
338
7.39
365
0
100
365