1. No category

VEMS ANSVAR? · SID 18
Fel lägga ansvaret
på individen
NY MSB-CHEF · SID 4
”Nu får andra
gnälla på mig”
En tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap #8 2010
BRAND
Oeniga
om brandskydd
MSB vill sprinkla
trygghetsbostäder
för äldre men
Boverkat anser
att kostnaden blir
orimlig.
Sidan 11
ÖVNING
Samö-KKÖ
påverkar
hela samhället
Brandstationen i Lund ska bli mönsterstation när det gäller jämställdhet. Bakom står MSB med en miljonsatsning och för Gunilla Jansson,
och Joakim Gustafsson, Räddningstjänsten Syd, blir det en utmaning
FOTO: PATRICK PERSSON
Ska bli bäst i klassen
på jämställdhet
■■ Brandstationen i Lund ges chansen att bli
ett föredöme när det gäller jämställdhet och
mångfald. Bakom står MSB med en miljon­
satsning.
– Målet är att tre av fem skiftlag ska vara
helt jämställda, fyra av åtta på skiftet ska vara
tjejer, säger Joakim Gustafsson, Räddnings­
tjänsten Syd.
Satsningen är inte okontroversiell på sta­
tionen och första uppgiften blir att förankra
satsningen i leden.
– Jag tror på dettta, jag tror det blir bättre
medborgarservice om vi får fler kvinnor, sä­
ger Joakim Gustafsson.
Sidan 16
I den största civila
krisövningen någonsin dras konsekvenserna så
långt att ingen kan
överblicka dem.
Sidan 20
LBE
Så sköts
LBE i kommunerna
En enkät i Tjugofyra7 visar att en
de flesta lägger
hela ansvaret på
räddningstjänsten.
Sidan 6
2
LEDAREN
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Utmaningarnas år 2011
Första advent har varit och det lackar
mot jul. Tidningarna fylls av varning­
ar för glömda ljus, rapporter om snö­
kaos och om magsjuka i Östersund. Kolera­
epidemin i Haiti är en annan av de stora nyhe­
terna när dessa rader skrivs. Till jul kommer
många, hoppas jag, att skänka både en slant
och en tanke till alla som drabbats av årets ka­
tastrofer i Pakistan, på Haiti och i Chile. Snart
är det nyår, då kommer varningar för fyrver­
kerier och så kommer det nya årets löften...
MSB har då funnits i två år och har lärt sig
att gå. Men vi får signaler om att kommuner­
na i sitt arbete för ökad trygghet och säkerhet
behöver se mer av MSB. Det nya året inleder
vi alltså med en kommunturné tillsammans
med våra vänner på Sveriges kommuner och
landsting för att möta kommunledningar och
förtroendevalda. Vi bjuder in till möten på åt­
ta platser i februari och mars.
Vi måste hjälpas åt för att höja krisberedska­
pen genom en konstruktiv dialog med kom­
munerna. Ett systematiskt, brett säkerhets­
arbete kräver att frågorna prioriteras på hög­
sta politiska nivå, i kommunstyrelser och
kommunledningar. Utmaningen består i att
kommunerna organiserar arbetet väldigt oli­
ka men oavsett hur kommunen väljer att ar­
beta med trygghet och säkerhet, så kan MSB
tillföra nyttiga kunskaper och verktyg när
TJUGOFYRA7
Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten
för samhällskydd och beredskaps ansvarsområden
och ska stimulera till debatt
i dessa frågor. Enbart Ledaren på sidan 2 är att betrakta
som MSB:s officiella linje.
nu handlingsprogrammen ska skrivas i alla
kommuner.
Nollvisionen när det gäller dödsolyckor som
LEDARE
Helena Lindberg
Generaldirektör,
MSB
Klart vi ska
vara bäst i
världen på ett
systematiskt
säkerhetsarbete även för
informations­
tekniken
orsakas av bränder är ett konkret exempel på
att bred samverkan är en förutsättning för
att lyckas: ska man närma sig nollvisionen i
brandolyckor, från 100-120 döda varje år, så
kräver det att alla aktörer involveras i brand­
skyddsarbetet, från hemtjänst och fastighets­
ägare till skolan.
Ett av de viktigaste redskapen är Rakel som
är fullt utbyggt just idag, när detta skrivs. An­
slutningen till Rakel bör sätta full fart ute i
kommunerna och vi räknar med att det blir
fullt på Rakeldagen i januari!
Nästa år blir också de stora övningarnas år.
SAMÖ-KKÖ 2011 (Samverkansövning-Kärn­
kraftsövning 2011) är en övning med ut­
gångspunkt från en kärnkraftsolycka, och det
skapar naturligtvis stort intresse också inter­
nationellt. 2011 är det exakt 25 år sedan Tjer­
nobylkatastrofen inträffade. MSB gör för för­
sta gången en stor övning tillsammans med
en länsstyrelse, Kalmar län, med ett 60-tal
övade myndigheter och organisationer och
flera tusen människor.
Sverige är också värdland nästa höst för
den stora Barents Rescue-övningen med de
skandinaviska länderna och Ryssland kring
ett gemensamt övningsscenario.
Nu vid årsskiftet flyttar Sveriges IT-incident­
beredskap till MSB. I och med det samlas re­
surser och kompetens för förebyggande ar­
bete och hantering av informationssäker­
hetsfrågorna. Klart vi ska vara bäst i världen
på ett systematiskt säkerhetsarbete även för
informationstekniken!
Ett 20-tal myndigheter och alla länsstyrelser
har en Tjänsteman i beredskap, TIB, som är
nåbar dygnet runt, året runt. MSB tar ett an­
svar för att samordna även det regionala TiBnätverket som växer. Idag har ett 80-tal kom­
muner och landsting någon form av Tjäns­
teman i beredskap, alltså en funktion som är
nåbar dygnet runt om larmet går. Inträffar
det en katastrof som drabbar många svenskar
någonstans i världen så finns det nu också ett
myndighetsnätverk för att ta hand om anhö­
riga och drabbade.
Kort sagt; vi går mot årets storhelg lite bätt­
re rustade än för ett par år sedan, även om
mycket arbete återstår.
God Jul
och Gott Nytt År
från oss på MSB
INNEHÅLL #08
REDAKTIONEN
NYHETER
Kommuner får
gratis sprinkler
Sidan 5
Två Rits-styrkor
läggs ner
Sidan 7
Gunno Ivansson
Journalist, ansvarig utgivare
010-240 51 06
gunno.ivansson@msb.se
Per Larsson
Journalist
010-240 51 02
per.larsson@msb.se
7
8
Adress
Tjugofyra7, L 255,
651 81 Karlstad
”Lagstiftningen
förstör den politiska
styrningen”
Sidan 19
ERFARENHETER
Tunnelraset
i Stockholm
Sidan 24
E-post
redaktionen@tjugofyra7.se
Webb
www.tjugofyra7.se
Upplaga
40 000 exemplar
Tryck
V-TAB, Västerås. Tryckt på
miljövänligt papper. Tryckdag
detta nummer: 2 december.
Nästa nummer är ute:
15 februari.
Omorganisation gav
mer förebyggande
Sidan 8
Parhus förstörda –
brister i sektionering
Sidan 26
12
19
TJUGOFYRA7 · #08
DECEMBER 2010
INLEDNINGSVIS
Tjugofyra7.se – mer av allt
Nu finns det mer av Tjugofyra7.
Vår nya hemsida ligger ute.
Välkomna till www.tjugofyra7.se
Där ska vi bjuda på mer, oftare
och aktuellare än vad tidningen
klarar.
■■ Du behöver inte vara orolig för att du inte
ska känna igen dig.
Tjugofyra7.se har fått en formgivning
som följer tidningen. De avdelningar du kan
bläddra dig fram till nu hittar du lika lätt på
nätet.
Intresserad av ett speciellt ämne? Kan­
ske internationella insatser, IT-säkerhet,
eller utbildning? Vi underlättar för dig. En
mängd ämnen finns kategoriserade. Klicka
på IT-säkerhet, och du får upp allt vi skrivit
om ämnet.
Erfarenheter är ett uppskattat ämne i tid­
ningen. Ulf Erlandsson dammsuger utred­
ningar och skriver avsevärt mer än vi kan ge
honom plats till i tidningen. Det blir mycket
mer erfarenheter på nätet.
i pap­
persåtervinningen. I arkivet kan du söka
allt vi lagt ut.
Du kan också ladda ner gamla tidningar.
Inte bara Tjugofyra7 utan även Sirenen.
Och givetvis finns Lindströms alla teck­
ningar även på nätet.
Välkomna till Tjugofyra7.se
På webben försvinner inga artiklar
Möt våra bloggare
Sandra Danielsson, brandingenjör i Södertörn, är inte rädd för att
tycka till. Inte Stefan Svensson, lärare i Revinge, heller. Thomas
Gell är en tänkare på MSB. Vad de har gemensamt? De bloggar hos
oss. Häng med i diskussionerna.
Och vi har fler bloggare på ingång.
www.tjugofyra7.se
3
4
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Wahlbeck ny MSB-chef
■■ Uppskattar MSB men tycker myndigheten ibland fokuserar fel
Kjell Wahlbeck, 61, blir ny
avdelningschef på MSB.
Han såg det närmast som
sitt ansvar att ta jobbet.
– Jag hör ju till skaran som
uppskattar MSB men tycker
att myndigheten ibland fokuserar fel och tappar tråden i kontakten med kommunerna, säger han.
■■ När MSB skulle rekrytera
chef till avdelningen för utbild­
ning, övning och beredskap
höjdes röster om att personen
måste ha räddningstjänstbak­
grund.
Räddningstjänsterna sakna­
de kompetens för sina frågor
i MSBs ledning, synpunkten
fanns även internt.
Kjell Wahlbeck sökte inte
jobbet. Han handplockades –
och antog utmaningen.
– MSB har inte direkt beto­
nat vikten av insatsoperativ
utveckling, exempelvis inom
egendomsskydd och miljöska­
dor. Utbildningsfrågorna har
kommit att hänga i luften. Frå­
gorna är värda ett större enga­
gemang och därför blev jag in­
tresserad av jobbet.
– Jag skulle vilja påverka di­
rekt och det hoppas jag kunna
göra nu även om jag med viss
ödmjukhet betraktar uppdra­
gets omfattning.
Han har visst överseende
med de brister han noterat.
– En ny myndighet har bil­
dats, kulturer ska slås ihop och
skolorna har reducerats. Det
finns skäl till att det varit pro­
blem. Jag tror det är lätt för
MSB att komma in på banan
igen, för kommunerna vill det.
De vill se ett aktivt stödjande
och idégivande MSB.
har varit chef
för Södra Älvsborgsräddnings­
tjänst och Borås brandförsvar
i 20 år, tidigare jobbat inom
Stockholms brandförsvar och
på Haverikommissionen.
1 mars tillträder han som av­
delningschef på MSB. Det är
en stor avdelning med cirka
400 personer, större än många
myndigheter.
Och Kjell Wahlbeck vet vad
som är viktigt att ta tag i.
Kjell Wahlbeck
■■ Utbildningen
– Det behövs tydlighet och
kvalité, att utbildningen be­
drivs på rimligt vis för kommu­
nerna. Det kan handla om re­
kryteringen till SMO och for­
merna för kompetensutbild­
ning. Brandingenjörsutbild­
ningen är också viktig, MSB bör
ha inflytande där.
■■ Operativ räddningstjänst
– Att bredda skydds- och sä­
kerhetsförmågan har varit i fo­
kus. Men det operativa arbe­
tet, som hamnat helt vid sidan
av, är grunden och räddnings­
tjänsten en tung motor i kom­
munernas arbete. MSB måste
medverka till att beredskaps­
förmågan utvecklas. Där ligger
nyckeln till skydds- och säker­
hetsförmågan i kommunerna,
ja även till krisarbetet.
– I dag jobbar räddnings­
tjänsterna som på 80- och
90-talet. Det är mycket viktigt
att arbetsformer, metodik och
beredskapssystem förändras i
takt med krav på ökad effekti­
vitet och ändrade förväntning­
ar och behov. Vi kan begära mer
av svensk räddningstjänst.
■■ Metodutveckling
– Det pågår inte, frågorna be­
handlas överhuvudtaget inte.
Vi sitter kvar i uppfattningen
att jobba traditionellt med rök­
dykare. Nu krävs kreativa lös­
ningar, men inte för att redu­
cera styrkor utan för att jobba
smartare.
Vad är framförallt MSBs uppgift?
– Att vara en lyhörd idégiva­
re. MSB måste lyssna på kom­
munerna, och de är inte lika.
Förutsättningarna är väldigt
olika. Många kommuner har in­
te det säkerhetsarbete som sta­
ten förväntar sig. Men får kom­
munernas frågor bättre upp­
märksamhet tror jag många
problem kommer att lösas.
En person med din bakgrund
har efterfrågats. Det lär bli
tryck på att du levererar.
– Säkert. Och jag hoppas det.
Jag kan och vill inte gnälla läng­
re, nu får andra gnälla på mig.
PER LARSSON
Kjell Wahlbeck, 61, blir ny avdelningschef på MSB.
FOTO: BORÅS TIDNING/ARKIVBILD
Stopp för holländare i Revinge
MSBs generaldirektör Helena Lindberg har beslutat
att myndigheten ska upphöra med tjänsteexport som
konkurrerar med privata aktörer.
MSB Revinge måste avveckla utbildningen av holländsk räddningstjänst och
15-20 anställda blir av med
jobbet.
■■ Tjänsteexporten har varit
omdiskuterad och beslutet var
inte helt oväntat.
– Jag är inte så förvånad,
men besviken på att det blev
så forcerat. Vi hade trott att vi
skulle hinna avveckla på 1-2 år,
men nu blev det inte så. Där­
för får det dessa konsekven­
ser för medarbetarna. Vi hade
gärna sett att vi kunnat lösa det
snyggt med naturliga
går naturligtvis inte,
avgångar och andra åt­
men redan ingångna
gärder, säger Mats Ing­
avtal med holländarna
elström, verksamhets­
för 2011 kommer vi att
chef för MSB Revinge.
fullfölja.
De verksamheter
Mats Ingelström
som förlorar arbets­
tror inte att beslutet
tillfällen är internatde­
påverkar andra utbild­
len, teknik och service Mats Ingelström ningar.
samt utbildningsstöd.
– Vi tar nu omtag
och kommer att satsa mycket
Sedan 2001 har holländsk po­
mer på SMO, räddningsinsats,
lis och räddningstjänst ut­ den typen av utbildningar. Na­
bildat och övat personal i Re­ turligtvis också mycket mer på
vinge. Det har gett stora intäk­ EU, FN och Nato.
ter och stått för 30 procent av
Revinges budget de senaste Bakgrunden till generaldirek­
åren.
törens beslut är skärpt konkur­
– Vi tappar rakt av 31 miljo­ renslagstiftning och tydliga po­
ner kronor i intäkter. Hollän­ litiska signaler.
darna är jättebesvikna och har
– Det handlar om att följa
ringt mig och frågat mig om vi den inriktning av förvaltnings­
inte kan ompröva beslutet. Det politiken som regeringen har
slagit fast, myndigheter ska in­
te konkurrera med marknaden,
säger Helena Lindberg.
Ända sedan MSB bildades har
inriktningen varit att minska
beroendet av externa intäkter.
– Det fanns en förhoppning
om att kunna minska beroen­
det successivt, men det ställ­
des på sin spets när holländar­
na ändrade till konkurrensut­
satt upphandling. Tidigare har
de köpt utbildning direkt utan
upphandling.
Swedish Rescue Training
Center i Skövde, SRTC, har an­
klagat MSB för snedvrida kon­
kurrensen genom utbildningen
av holländarna.
– Klart det finns med i bilden
när vi vet att det finns en aktör,
tidigare har det inte funnits det
på samma sätt, säger Helena
Lindberg.
Ola Johansson, vd för SRTC,
är nöjd med beslutet.
– Vi tycker det är bra och en
styrka från Helena Lindberg
att hon klarlägger myndighe­
tens uppdrag. Det är tufft att
konkurrera med staten. Beslu­
tet kan öppna nya marknader
för oss, men det är inget som
sker av sig själv utan det är van­
lig kundbearbetning som krävs
ändå.
Han understryker att SRTC
inte är ute efter att sätta käppar
i hjulet för MSB och Revinge.
– Vi ser oss som en stark le­
verantör av utbildning åt MSB
och hoppas få fler uppdrag, sä­
ger Ola Johansson.
GUNNO IVANSSON
TJUGOFYRA7 · #08
Skorstenslösa kaminer
måste kontrolleras
■■ Skorstenslösa kaminer som eldas med alkoholbaserade
bränslen har orsakat flera bränder.
– Vissa leverantörer hävdar att kaminerna inte behöver
kontrolleras, men det är felaktigt, säger Peter Nord, MSB.
Kaminerna ger möjligheten till en form av öppen spis utan
att behöva bygga skorsten. Incidenter har inträffat med kami­
ner som inte genomgått kontroll. Lyckligtvis har bränderna
släckts innan allvarliga skador inträffat.
– Vad som varit orsaken är svårt att svara på, om det beror
på konstruktion, hantering eller vilket bränsle som använts.
Peter Nord poängterar att kaminer för etanolbränsle inte
får saluföras i Sverige om de inte är godkända efter typkon­
troll av ackrediterat certifieringsorgan.
– Kaminerna ska vara rätt monterade och användas på ett
ansvarsfullt och korrekt sätt.
Det förekommer även specialtillverkningar för installation
i exempelvis hotellreceptioner.
– I sådana fall bör bygganmälan göras. Kommunen be­
dömer om installationsbesiktning ska göras eller inte. Det
är lämpligt att räddningstjänsten gör en bedömning av hur
bränslet hanteras och om själva miljön är lämplig för kamin.
Brandskydd på You Tube
■■ MSB försöker utnyttja många vägar för att nå ut med brand­
skyddsinformation. På YouTube finns flera filmer.
– Efter branden i Rinkeby och som ett led in arbetet med
den nationella strategin har vi jobbat lite med att ta fram flera
typer av informationsmaterial, säger Anders Lundberg, MSB.
Flera filmer om brandskydd har producerats, hur man age­
rar vid brand i flerfamiljshus och småhus, en instruktionsfilm
om brandvarnare och en om hur man själv släcker mindre
bränder. Två filmer om eldstäder har också spelats in, den ena
om installation och kontroll den andra om att elda på.
Filmerna om hur man agerar vid brand har översatts till fle­
ra språk. Till varje film finns dessutom stödmaterial med dis­
kussionsfrågor och fakta kring bostadsbränder.
Alla filmerna finns på YouTube och på DinSäkerhet.se.
Det också tagits fram ett nytt informationsblad i A5-format.
Den ena sidan visar hur man ska agera vid brand, stänga in
banden, aldrig gå ut i ett rökfyllt trapphus och ringa 112. På an­
dra sidan finns kort information om brandvarnare och hand­
brandsläckare.
– Informationsbladet är framtaget i samarbete med språk­
lärare och räddningstjänstpersonal. Tanken är en text som är
mycket enkel att förstå, förstärkt med illustrationer.
De första 10 000 bladen gick åt på mindre än en månad.
MSB på kommunturné
■■ MSB, Sveriges kommuner
och landsting, SKL, och läns­
styrelserna ger sig nästa år ut
på kommunturné. Efter valet
finns många nya förtroende­
valda och syftet är att berätta
för kommunpolitiker vilket
stöd staten kan ge kommu­
nerna i trygghets- och säker­
hetsarbetet.
Från MSB medverkar hög­
sta ledningen och åtta platser
kommer att besökas. En in­
bjudan riktad till förtroende­
valda och förvaltningschefer
kommer inom kort.
Miljödom står fast
■■ Företaget Almer Oil &
NYHETER
DECEMBER 2010
Chemical Storage i Varberg
får inte lagra mer petrole­
umprodukter. Miljööver­
domstolen anser att det inte
finns skäl att pröva företagets
överklagan och därmed står
Miljödomstolens beslut fast.
Det var MSB som överkla­
gade att Miljöprovningsde­
legationen vid länsstyrelsen
godkände företagets ansö­
kan om utökad verksamhet,
bland på grund av bristfäl­
lig miljökonsekvensbeskriv­
ning. Miljödomstolen gick på
MSBs linje och nu låter alltså
Miljööverdomstolen det be­
slutet stå fast.
Fallolyckor kostade
22 miljarder
■■ Samhällets kostnader för
fallolyckor under 2005 var
22 miljarder kronor. Det re­
dovisas i en rapport från
MSB.
De direkta kostnaderna till
följd av olyckorna uppgick
till 12,6 miljarder kronor, res­
terande 9,4 miljarder var in­
direkta kostnader i form av
produktionsbortfall.
5
Gratis sprinkler
efter utbildning
■■ Tjugofyra7-artikel väckte idén
Kommuner som utbildar sina biståndshandläggare till
brandskyddsombud får gratis låna en portabel sprinkler.
Det erbjudandet går Länsförsäkringar i Värmland
ut med till sina försäkrade
kommuner.
■■ Idén fick Roland Carlson,
riskingenjör på Länsförsäk­
ringar i Värmland, när han i
Tjugofyra7 tog del av MSBs
nollvision.
– I artikeln om den nationel­
la strategin nämns tre områden
där det behövs insatser för att
leva upp till visionen: kunskap
och kommunikation, tekniska
lösningar och lokal samverkan.
Länsförsäkringars skadeföre­
byggande arbete bygger i stort
på de här tre ledorden.
Länsförsäkringar i Värm­
land försäkrar nio av länets 16
kommuner. I början av novem­
ber bjöd man in representan­
ter från kommunerna till en
informationsträff om hur ris­
kerna för dödsbränder i bostä­
der med gemensamma insat­
ser kan minskas. Informatio­
nen åtföljdes av ett erbjudande:
– Bara ni utbildar era bi­
ståndshandläggare ställer vi ut
en mobil sprinkler. Vi vill bidra
till nollvisionen och ser det här
som ett första steg. Vi tror att vi
satt igång något som får sprid­
ning.
bekos­
tar installationen och förvän­
tar sig en incidentrapport med
kommunens intryck och erfa­
renheter efter ett års använd­
ning. Därefter tas beslut om
vidare erbjudande eller annan
placering.
Den rekommenderade ut­
bildningen har Brandskydds­
föreningen Värmland tagit
fram tillsammans med rädd­
ningstjänsten. Avsikten med
att utbilda biståndsbedömarna
är att man ska göra anpassade
insatser. Sprinkler är inte lös­
ningen på allt.
– Det är en fyratimmars-ut­
bildning som riktar sig till per­
sonal som besöker hemmiljöer
och vi har tagit fram en check­
lista för identifiering av risker,
Försäkringsbolaget
Portabel sprinkler visas för kommunala representanter.
FOTO: GUNNO IVANSSON
säger Lars-Erik Hansson, sä­
kerhetssamordnare i Karlstad
kommun och verksamhetsan­
svarig för Brandskyddsfören­
ingen Värmland.
Karlstad kommun har gjort en
massiv satsning och placerat
220 portabla sprinkleranlägg­
ningar i äldreboenden. En in­
vestering på åtta miljoner kro­
nor.
– När vi gjorde tillsyn i gam­
la serviceboenden konstatera­
de vi att det var inget säkert bo­
ende. Tanken var att här skulle
bo äldre, friska människor men
nu är de inte särskilt pigga, sä­
ger Lars-Erik Hansson.
Det rör sig om vanliga lägen­
heter och räddningstjänsten
gjorde klart att man inte hin­
ner fram i tid eller har resurser
för att rädda liv. Efter ingående
diskussioner kom man fram till
att enda lösningen var portabel
sprinkler. Installationen i 220
lägenheter inleddes i novem­
ber förra året och var klar i juli.
Lars-Erik Hansson är nöjd
med satsningen. En stor fördel
med den portabla sprinklern
är att den arbetar med vatten­
dimma vilket i princip elimine­
rar vattenskador.
– Vi har haft incidenter
med rökare, spisar och mikro­
vågsugnar och sprinklern har
fungerat som den ska. Efteråt
har det bara varit att torka av
golv och möbler med en trasa
för att återställa rummet.
Satsningen har fått en fortsätt­
ning.
– Vi har spunnit vidare till­
sammans med hemtjänsten
som rapporterar om riskper­
soner till sin chef. Enhetsche­
fen kontaktar mig och tillsam­
mans med en anhörig åker vi
hem till personen för att bedö­
ma om portabel sprinkler kan
vara en lämplig lösning. Oftast
är den det och vi har tio anlägg­
ningar ute nu.
Patrik Perbeck, enhetschef
på MSB, är mycket positiv till
initiativet och arbetssättet.
– Detta är ett sätt att omsätta
den nationella strategin i prak­
tisk handling där det bäst be­
hövs. Insatserna riktas mot de
individer som är mest utsatta
och olika aktörer samarbetar
på regional och lokal nivå för
att tillsammans försöka minska
riskerna. Det är också viktigt att
vi alla hjälps åt att sprida kun­
skap om olika brandskyddstek­
niska system och att den kun­
skapen når ut till exempelvis
de som arbetar med vård och
omsorg i kommunerna.
GUNNO IVANSSON
FAKTA
Q-Fog
■■ För att punktskydda riskpersoner.
Arbetar med vattendimma
och har en tank med 132 liter
vatten.
Har levererat 450 system, huvudsakligen inom Norden men
även övriga Europa. 330-340 till
30 svenska kommuner, varav
220 i Karlstad.
Syftet är att upprätthålla levnadsvillkor i 15 minuter tills räddningstjänsten är på plats.
Räknar med att de installationer som gjorts hittills har räddat
minst 6-8 liv.
6
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
LBE hos räddningstjänsten
■■ 83 procent i enkät från Tjugofyra7 lägger hela ansvaret på räddningstjänsten
De flesta kommunerna lägger hela ansvaret för til�lämpning av brandfarliga
och explosiva varor på räddningstjänsten.
Det visar en enkät som
Tjugofyra7 gjort.
■■ Tjugofyra7 frågade landets
räddningstjänster: vem eller
vilka ansvarar för tillstånd och
tillsyn av brandfarliga och ex­
plosiva frågor i er kommun?
146 av 290 kommuner (50
procent) medverkade. Svaren
gav följande resultat:
■■ 83 procent har lagt hela upp­
draget på räddningstjänsten,
såväl tillstånd som tillsyn av
brandfarliga och explosiva va­
ror.
■■ 15 procent anger att byggför­
valtning eller miljö- och bygg­
nadsförvaltning hanterar till­
stånd, räddningstjänsten utför
tillsyn.
■■ 2 procent låter miljö- och
byggförvaltning ansvara för
alla tillstånd och tillsyn av ex­
plosiva varor, räddningstjäns­
ten sköter tillsyn av brandfar­
liga varor, alternativt att ansva­
rig för tillsyn av explosiva varor
inte är utsedd än.
1
Hur ska kompetens inom
LBE-området kunna upprätthållas i alla kommuner? Samverkan?
– Det finns olika sätt att lö­
sa detta. I lagen (paragraf 26)
framgår att en kommun får
träffa avtal med en annan om
att denna helt eller delvis får
utföra kommunens uppgifter.
Detta ger möjlighet att bygga
upp kompetens och erfarenhet
att hantera vissa frågor som in­
te är så frekvent förekomman­
de. Möjligheterna till samver­
kan är de samma som vid till­
syn enligt LSO, säger Patrik
Perbeck, MSB.
2
Ska man tillämpa tillståndskrav för överföring av explosiva varor
eller bortse från det?
– Nej, det ska man inte bort­
se från. Överföring av explo­
siva varor inom Sverige är till­
ståndspliktigt och tillstånd
ska sökas av den som tänker ta
emot de explosiva varorna. Till­
ståndet söks i den kommun där
varorna ska hanteras, se para­
I enkäten tar kom­
munerna upp föränd­
ringar i lagen som ställt
till problem eller orsa­
kat frågor.
Hetarbeten kan sägas
vara en het fråga.
tik ge svar på, säger Da­
niel Haarala, räddnings­
tjänsten Skellefteå.
Varför är krav på till­
stånd borta? är en åter­
kommande fråga och
det framhålls att ansva­
Patrik Perbeck riga för anläggningar är
Det finns förbud mot
osäkra på att göra egen
hetarbeten vid anläggningar bedömning.
där brandfarliga varor lätt kan
Det upplevs att ansvaret har
orsaka brand (exempelvis ben­ flyttats.
sinmackar), men det uttrycks
– Ansvaret låg även tidiga­
nu lite annorlunda.
re hos verksamhetsutövaren.
Tidigare beviljade rädd­ Den som hanterar varorna är
ningstjänsten undantag från skyldig att vidta de åtgärder
förbudet (hetarbetstillstånd) som behövs ur brand- och ex­
när det var nödvändigt.
plosionssynpunkt. Det är lo­
Numera behöver inte undan­ giskt att detta gäller även vid
tag från förbudet begäras. Den avvikelser från normal hante­
som ansvarar för hanteringen ring, säger Patrik Perbeck en­
ansvarar också för att riskerna hetschef för brandskydd och
för olyckor minimeras innan brandfarlig vara på MSB.
hetarbeten utförs. ”Hetarbets­ När behövs samråd?
tillstånden” har ersatts med en
– Framförallt om riskerna
skyldighet att samråda med till­ vid hanteringen är stora eller
synsmyndigheten om det be­ om verksamhetsutövaren sak­
hövs vid avvikelser från normal nar egen kompetens och erfa­
hantering.
renhet av att hantera riskerna.
– Vi är inte helt övertygade Det här är något man får be­
om att uppmjukningarna kring hovspröva.
heta arbeten i förbudsområ­
Det finns också frågor om ru­
den är rätt väg att gå, men det tiner för hur samrådet ska ge­
lär framtidens olycksstatis­ nomföras.
FRÅGOR & SVAR I Tjugofyra7s enkät tar kom-
munerna upp förändringar i lagen som ställt till
problem eller orsakat frågor. Vi skickade frågorna
vidare till sakkunniga.
graf 18 i lagen. Gäller överfö­
ringen explosiva varor från an­
nat land inom EU/EES krävs
också överföringstillstånd,
men då söks detta hos MSB, sä­
ger Malin Jonsson, enheten för
farliga ämnen på MSB och fort­
sätter:
– Det finns dock undantag
där överföringstillstånd inte
krävs, exempelvis för överfö­
ring av pyrotekniska artiklar
och för överföring av krut till
handladdning.”
verkerier gång på gång mellan
förrådet och försäljningsplat­
sen, vilket är ett riskmoment.
Generellt finns inget att vinna
ur säkerhetsperspektiv genom
att villkora en lägre mängd, sä­
ger Malin Jonsson.
3
– Förutsättningarna kan va­
riera mellan kommuner vilket
kan påverka avgiftens storlek.
MSB avser att följa upp detta
för att kunna ge vägledning och
harmonisera arbetet med av­
gifter för tillstånd och tillsyn,
säger Christer Strömgren, till­
synsenheten MSB.
Hur mycket pyroteknik
är tillåtet i försäljningslokaler?
– Dagsbehovet är vår rekom­
mendation. Då kan säljaren
ställa upp de fyrverkerier som
uppskattas att gå åt under da­
gen innan försäljningen påbör­
jas och slipper transportera fyr­
4
Polisens avgifter för
hanteringen av explosiva varor var låg. Nu blir
det kostnader i nivå med arbetsinsatsen och därmed dyrare. Enhetlig prisbild vore bra,
vad rekommenderar MSB?
”Vi är inte helt övertygade om att uppmjukningarna kring heta arbeten i
förbudsområden är rätt
väg att gå, men det lär
framtidens olycksstatistik ge svar på”
Daniel Haarala,
räddningstjänsten Skellefteå.
– Det kan ske skriftligt,
muntligt eller genom besök på
plats. Omständigheterna bör
vara styrande. Det är lämpligt
att såväl verksamhetsutövaren
som tillsynsmyndigheten för
minnesanteckningar så man
vet vad man kommit fram till i
samrådet.
informationsträf­
far och seminarier i samband
med att lagen trädde i kraft. Det
får man bra betyg för, förutom
att flera saknade information
kring brandfarliga varor.
– Vi koncentrerade oss på
förändringarna i lagen och på
explosiva varor eftersom det
var en verksamhet som flytta­
MSB hade
5
När räddningstjänsten
behöver söka tillstånd
för sin egen hantering
av drivmedel och gasol, blir
det lite huvudbry med tanke på
jäv. Något råd?
– Kommunallagen innehål­
ler bestämmelser som i princip
förbjuder en nämnd att bevilja
tillstånd till sig själv alternativt
att tillsyna sin egen verksam­
het. Detta brukar kommuner­
na normalt sett ordna genom
att lägga just de frågorna på
en annan valfri nämnd, säger
Torkel Schlegel, chef för MSBs
rättsenhet.
6
Varför ska föreståndaren godkännas i samband med explosiva
varor och enbart anmälas vid
hantering av brandfarliga varor?
– Anledningen till att före­
ståndare för explosiv vara ska
godkännas beror i huvudsak på
risken för att varorna kommer
till brottslig användning, säger
Schlegel.
des över från polisen och är ny
för kommunerna. Ansvaret för
brandfarliga varor fanns sedan
tidigare i kommunerna, så kun­
skapen om hanteringen bör fin­
nas internt.
MSB kommer till våren erbjuda
fortsatt utbildning som omfat­
tar brandfarligt och explosivt,
tillstånd och tillsyntill våren.
– Detta kommer att ske på åt­
ta platser där varje tillfälle om­
fattar två dagars utbildning.
En återkommande synpunkt
på lagen är inte oväntat att den
genomfördes för snabbt och att
kommunerna inte hann förbe­
reda sig. Datumet tidigarela­
des dessutom en månad. Skäl
till det var att Sverige riskerade
kraftig ekonomisk bestraffning
från EU.
Noteras ska att 40 av 141
kommuner som svarat på en­
käten hittills inte upplevt någ­
ra problem eller frågetecken.
PER LARSSON
Fotnot: De åtta platser där utbildning kommer att sker under våren är: Revinge, Jönköping,
Göteborg, Karlstad, Västerås,
Stockholm, Gävle och Umeå.
RÖSTER OM LBE
– Den nya lagstiftningen är
välkommen och
upplevs mycket tydligare än
den gamla. De
krav som gäller för hantering,
Hans Ekberg
överföring och
import är tydligt strukturerade och lätta att
hänvisa till. Det krävs dock omfattande arbete från MSB att få
samma tydlighet i de föreskrifter
som är kopplade till lagen.
Hans Ekberg, Halmstad
– Troligtvis kommer vi att vidaredelegera beslutanderätten
till en heltidskår. Vi har för få tillståndsansökningar och blir aldrig experter i frågan.
Rolf Alldén, Pajala
– I nuläget lär vi oss att bli en
tillståndsmyndighet, vi planerar för kompetensutbildning av
personal och vi tänker på att vara nogsamma i överlämnandet
mellan polisen och kommunen.
Lagen kan innebära att kommunerna får en tydligare helhetsbild
över risker för brandfarliga och
explosiva varor.
Tord Eriksson, Norra Älvsborg
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER
DECEMBER 2010
7
Hur ska polisens
sekretess hanteras?
Hur avgör man om en person som tidigare varit
straffad är lämpad att hantera explosiva varor? Och
hur hanteras polisens sekretessuppgifter?
Tillstånd för explosiva
varor är en av de frågor som
vållat kommunerna mest
huvudbry.
Vilken tidigare brottslighet
kan göra sökande olämplig?
– Det är naturligtvis svårt
att bedöma vilken inverkan ti­
digare brottslighet har på vilja
och förmåga att följa regelver­
ken. Brott som allmänt sett ta­
lar mot den enskilde är brott
mot lagen om brandfarliga och
explosiva varor i sig, exempel­
vis tillståndsbrott. Men även
■■ Med hjälp av Torkel
grövre våldsbrott, va­
Schlegel, jurist och chef
penbrott, rån och lik­
för MSBs rättsenhet,
nande. Brott som me­
försöker vi reda ut en
ra sällan torde tala mot
del begrepp.
den enskilde är enstaka
Vilka uppgifter ska benormala trafikbrott el­
gäras från polisen?
ler brott som endast gi­
– Kommunen ska be­
vit penningböter.
Torkel Schlegel
gära ut uppgifter ur be­
– En annan viktig
lastnings- och misstankere­ faktor är naturligtvis typen av
gistren från Rikspolisstyrel­ vara. Här kan förvaringsföre­
sen. Mer information finns på skrifternas bilaga om begärlig­
deras hemsida. Belastnings­ hetsgrad vara en vägledning.
registret innehåller uppgifter Vid tillstånd för varor med
om brott och kan därför ligga den lägsta begärlighetsgra­
till grund för kommunens be­ den är det inte lika relevant att
slut. Misstankeregistret inne­ pröva den enskildes tidigare
håller däremot uppgifter som brottslighet. Tänk även på att
inte är helt säkra, den enskil­ enligt paragraf 14 i förordning­
des skuld har ännu inte prö­ en ska kommunen underrätta
vats slutligt. Kommunen bör närmaste polisdistrikt om alla
därför vara försiktig med att tillståndsansökningar. Polisen
lägga dessa uppgifter till grund får därmed en möjlighet att re­
för ett beslut. Vid osäkerhet agera om någon olämplig per­
rekommenderas samråd med son sökt tillstånd.
polis eller åklagare.
Ska uppgifter från polisen
Hur bedömer man om en person är lämplig?
– Det prövas med stöd av
paragraf 19 i lagen. Prövning­
en ska klarlägga om sökanden/
föreståndaren har förutsätt­
ningar att sköta hanteringen
så att lagstiftningen uppfylls.
När det gäller betydelsen av
eventuell brottslighet ska till­
ståndsmyndigheten, det vill
säga kommunal nämnd, pröva
om sökanden/föreståndaren
på grund av sin tidigare brotts­
lighet kan förmodas sakna vil­
ja eller förmåga att följa lag­
stiftningen, inte minst regler­
na som syftar till att hindra att
de explosiva varorna kommer
till brottslig användning.
RÖSTER OM LBE
– Tiden för införande och utbildning har varit för kort men är
ändå hanterbar. Verksamheten
ges möjligheter till ökad kunskap som är användbar i såväl
olycksförebyggande som operativt räddningsskede.
Per Andersson,
Alingsås-Vårgårda
– Jag är mycket tveksam till
om anläggningsansvariga för-
diarieföras?
– Regler om diarieföring,
sekretess och så kallad gall­
ring av dokument måste varje
kommun själv kunna hante­
ra. Vi kan dock notera att om
kommunen avslår en ansökan
med hänvisning till sökandens
bristande personliga lämplig­
het ligger det i sakens natur
att underlaget inte kan gallras
bort omedelbart.
– Uppgifter från misstan­
keregistret omfattas av sekre­
tess enligt offentlighets- och
sekretesslagen (35 kap 1 §).
Uppgifter som kommunen fått
ur belastningsregistret omfat­
tas däremot inte av sekretess.
står eller har kunskap om utfärdande av tillstånd för heta
arbeten, vi har i samband med
ansökan fått besked om motsatsen. Vi är inte med i matchen och det kommer att påverka
oss och ansökningarna. Dock
kommer vi att finna lösningen
själva, eller inom våra kranskommuner där förslag finns att
avsätta personal till en gemensam tjänst.,
Carl-Ian Bissmark, Tjörn
Rits-styrkor har funnits sedan 1992, men de har kallats till insats vid ett fåtal tillfällen. Nu föreslås
att två av sex styrkor försvinner.
FOTO: PETER LUNDGREN
Två Rits-styrkor bort
■■ Helsingborg och Härnösand föreslås läggas ner
Det räcker med fyra så kal�lade Rits-styrkor, två kan
läggas ner. Det föreslår en
MSB-utredning.
■■ Rits står för räddningsinsats
till sjöss och är sex styrkor som
byggdes upp efter branden på
Scandinavian Star 1990 då 159
människor omkom. De finns i
Härnösand, Stockholm, Visby,
Karlskrona, Helsingborg och
Göteborg.
Styrkorna är ett samarbete
mellan MSB, Sjöfartsverket och
Kustbevakningen. De består av
specialutbildade brandmän
i kommunal räddningstjänst
som vid larm kan transporteras
med helikopter eller båt för att
göra livräddade insats vid far­
tygsbränder eller miljörädd­
ningsinsatser till sjöss.
Rits-styrkor har funnits sedan
1992 och larmats vid 10-12 till­
fällen, men gjort insats bara ett
fåtal gånger. 2010 fick MSB i
uppdrag att utreda framtiden
för Rits-styrkorna.
– Det var av två anledningar.
Dels var systemet funnits gan­
ska länge, dels handlade det
NYTT OM NAMN
AnnKristine Elfvendal blir ny
skolchef på MSB Sandö. Hon är
i dag chef för utbildnings- och
omsorgsförvaltningen i Nordanstigs kommun och tillträder
i Sandö 1 maj. Fram till dess är
Gunnar Sandmark tillförordnad
chef på Sandö.
Ulf Mörkås har slutat som förbundschef i Norra Älvsborgs
räddningstjänstförbund och är
om hur vi bättre kan utnyttja
gemensamma resurser inom
Norden och Östersjöområdet,
säger Rolf Nordengren, utre­
dare på MSB.
Sjöräddningsstyrkor finns
sedan tidigare i Norge och är
under uppbyggnad i Danmark
och Finland. Det har startats
ett nordiskt Rits-forum och
räddningstjänsten i norska
Bergen har fått i uppdrag att le­
da forumet med inriktning på
en nordisk samverkan. Nästa
år ska man hålla en gemensam
sjöräddningsövning Skagex 11.
I utredningen har Rolf Norden­
gren tittat på sjötrafiken runt
Sveriges kuster och var olyck­
orna sker för att bedöma be­
hov och risknivåer. Mest trafi­
kerade är vattnen utanför väst­
kusten från Göteborg, söderut
via Öresund och östkusten upp
till Stockholm. Norr om Stock­
holm i Bottenhavet och Bot­
tenviken är inte trafiken lika
intensiv.
Inte oväntat sker olyckor­
na där trafiken är som tätast.
Mot bakgrund av det och ett
ökat Nordiskt samarbete i sik­
numera biträdande områdeschef i polisområde Fyrbodal
med placering i Uddevalla.
Jan Eriksson, tidigare räddningschef i Norrtälje, har vikariat
som sakkunnig inom skydd mot
olyckor på länsstyrelsen i Stockholm.
Kristoffer Erixon, nyutexaminerad brandingenjör från Luleå Tekniska Universitet, har anställts på Brandskyddslagets
Örebrokontor.
te föreslår Rolf Nordengren
att Rits-styrkorna i Göteborg,
Karlskrona, Stockholm och
Visby blir kvar. Helsingborg fal­
ler på närheten till Danmark,
Härnösand på den begränsade
sjötrafiken.
– Det finns Rits-styrkor i bå­
de Köpenhamn och Åhus och
Bottenhavet och Bottenviken
föreslår vi täcks in genom att
någon av de övriga styrkorna
flygs dit upp.
från utred­
ningen är att Rits-styrkorna
med sina helikopterresurser
ska kunna användas vid kom­
munala livräddningsinsatser.
Till exempel för att nå ut till
öar i skärgården när farvattnen
är istäckta.
– Vi har också tagit fram ett
utbildningskoncept för att för­
bättra kustkommunernas för­
måga hantera fartygsbränder i
hamnar. Det är en femdagars­
utbildning som vi kallar RIPF,
räddningsinsats på fartyg, sä­
ger Rolf Nordengren.
Utredningen ligger nu hos
regeringen för avgörande.
Ett annat förslag
GUNNO IVANSSON
Munkfors in i
Karlstadsregionen
■■ Munkfors kommun kliver 1
januari in i Karlstadsregionens
räddningstjänst som då kom­
mer omfatta sex kommuner.
Munkfors ingick tidigare
i Klarälvdalens räddnings­
tjänst tillsammans med Hag­
fors. Hagfors driver räddnings­
tjänsten i egen förvaltning.
8
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Utnyttjar arbetstiden bä
efter omorganisation
TRANÅS
Räddningstjänstens breddade uppdrag börjar sätta avtryck i kommunernas
organisation av skyddet. I
Tranås har man omorganiserat för mer förebyggande
och bytt namn på förvaltningen.
■■ Tranås var bland de första i
landet att döpa om räddnings­
tjänsten till Förvaltningen för
samhällsskydd och beredskap
– räddningstjänsten, nedkor­
tat till FSB-Räddningstjäns­
ten. Det var ett av de första be­
slut den då relativt nytillträdde
räddningschefen Bertil Fång
tog 2009.
– Jag ville signalera föränd­
ring och att organisationen
skulle spegla det breddade upp­
draget; att vi skulle tänka på ett
nytt sätt, säger Bertil Fång.
Bertil Fång kom inifrån, bör­
jade som deltidare redan 1979,
och erbjöds 2008 att bli chef
för en organisation med ekono­
miskt underskott och i stort be­
hov av förändring. Läget upp­
stod när fyra heltidsbrandmän
som närmade sig pension ac­
cepterade avtalspension.
återbesat­
tes inte och den fjärde tjänsten
omvandlades till en kombina­
tionstjänst dagtid som insats­
ledare och olycksförebyggare.
– Den nya organisationen
innebar i tid en halvtidstjänst
ytterligare till förebyggande. Vi
har också höjt kompetensen ge­
nom att anställa en LTH-bran­
dingenjör, vilket vi inte haft ti­
digare. Brandingenjören har
ansvar för förebyggande och till
sin hjälp har en av våra insatsle­
dare som halva tiden enbart ar­
betar förebyggande, säger Ber­
til Fång.
Deltidsstyrkan fördubblades
till fyra man, varav den ena blev
Förstainsatsperson, Fip, med
egen bil och beredskap i hem­
met. Förstainsatspersonen er­
sätter den indragna heltidaren
i utryckningsstyrkan.
Totalt innebär förändringen
att insatsstyrkan utökas med
en man till åtta.
Schemat gjordes också om.
Tre av tjänsterna
Tranås har omorganiserat räddningstjänsten för ett effektivare utnyttjande av personalens arbetstid. Schemaändringar har frigjort
dagarbetstid för olika serviceuppgifter inom kommunen. – Vi har en bättre organisation idag, säger räddningschefen Bertil Fång
FOTO: GUNNO IVANSSON
– Förutom helgerna har vi
gått ifrån dygn som är ett omo­
dernt sätt att arbeta. Genom 42
timmar delat dygn får vi ut mer
effektiv arbetstid.
ett an­
tal arbetsuppgifter inom kom­
munen. Till exempel har man
ansvar för skötsel och kontroll
av larm, brandsläckningsut­
rustning och reservkraft i kom­
munens fastigheter. Rädd­
ningstjänsten ska också se till
att brandpostsystemet funge­
rar och varje kväll vid 22-tiden
åker skiftet runt till kommu­
nens sex idrottshallar och kon­
trollerar att inga kranar står
och droppar och att det släckt
och låst.
För att ge invånarna bättre
service går kommunens servi­
cenummer till FSB - räddnings­
Brandmännen har fått
tjänsten som finns tillgänglig
dygnet runt.
Man har även fått brottsföre­
byggande uppgifter. I samband
med att ett antal politiska råd
lades ned fick FSB-räddnings­
tjänsten ansvar för ett lokalt,
opolitiskt brottsförebyggande
råd.
sker
bland annat genom att FSB räddningstjänsten sköter hit­
tegodsmottagningen.
– I framtiden borde vi även
kunna sköta passutlämning
som då kan ske även helger och
kvällar.
Som Bertil Fång ser det är
dessa serviceuppgifter en viktig
del av det breddade uppdraget.
– Vi ska jobba med säkerhet
på alla nivåer.
Syftet med omorganisatio­
Samverkan med polisen
nen är att utveckla det olycks­
förebyggande arbetet utan att
nämnvärt försämra den ope­
rativa förmågan. Samtidigt ska
den operativa förmågan behål­
las och utvecklas.
Bertil Fång har varit öppen
med att den nya organisatio­
nen kan innebära en fördröj­
ning vid rökdykning. En sådan
situation uppstod ganska snart
vid ett larm mycket nära statio­
nen.
fram­
körningstiden hade inte rök­
dykarledaren hunnit få på sig
utrustningen och Fip var ännu
inte framme. Insatsledaren
gjorde dock bedömningen att
det inte rörde sig om inträng­
ande i tät brandrök vilket de
två rökdykarna gjorde. Trots
underbemanning ansåg de sig
På grund av den korta
tvungna att agera och rädda en
person ur den rökfyllda lägen­
heten.
hade
rökdykarledaren hunnit klä sig
och förstainsatspersonen hun­
nit fram om insatsledaren be­
dömt att det var rökdykning
och gjort den mer omfattande
riskbedömning som Arbets­
miljöverkets föreskrifter, AFS,
numera kräver.
– Insatsen ledde till en bra
dialog. Efter det övade vi inten­
sivt uppstart av insats med oli­
ka bemanning och nu har vi bra
standardrutiner.
Trots förbättrade rutiner
finns fortsatt risken att första­
insatspersonen kan komma nå­
got senare till olycksplatsen.
– Men görs bedömningen att
det är rökdykning krävs en risk­
Enligt arbetsledningen
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER
DECEMBER 2010
Kritiskt när
överlevnadsdräkt
läckte in vatten
ättre
Brandmannen hoppade i
vattnet och räddade två
kvinnor.
Men det kunde gått illa
för alla tre. Överlevnadsdräkten höll inte tätt och
brandmannen fick problem att hålla inte bara
kvinnorna utan även sig
själv över ytan.
FAKTA
42-timmarsvecka
och ändrat schema
■■ Den extra arbetstid som frigjorts jämfört med den gamla
dygns-organisationen
Den nya organisationen arbetar 42 timmar delat dygn, men
dygn på helger.
Beräkningen utgår från att
räddningstjänsten är tjänst dygnet runt (24x7= 168 tim/vecka)
Förändring per vecka i nya organisationen:
■■ Daglig tillsyn (fordon, mtrl)
+ 3,5 tim
■■ Övning: + 6 tim
■■ Fysisk träning, schemalagd:
+ 9 tim
■■ Arbete (service, kontroller
m.m.)
+ 17,5 tim
I den gamla organisationen hade man inte lika mycket externa
arbeten som idag.
Arbetsuppgifter som tagits
bort i den nya organisationen är
till exempel lokalvård i allmänna utrymmen som idag sköts av
fastighetsägaren.
Brandmännen städar vagnhall
och logement samt ansvarar för
yttre städning som gräsklippning
och snöskottning vid Tranås Säkerhetscentrum.
bedömning som tar en viss tid
vilket innebär att förstainsats­
personen med största sanno­
likhet hinner fram för att inta
sin position som pumpskötare.
mot­
stånd från personalen var ned­
skärningen av heltidsstyrkan
med en man.
– Personalen har tagit det på
ett fantastiskt sätt. Även om
man inte supergillat föränd­
ringarna har man accepterat
och gjort det bästa av situatio­
nen. Vi har en bättre organisa­
tion idag. Genom satsningen på
förebyggande får invånarna ut­
anför tätorten bättre förutsätt­
ningar att klara en brand, säger
Bertil Fång.
Det som mötte störst
GUNNO IVANSSON
9
■■ – Brandmannen hade lyck­
Efter omorganisation består skiftstyrkan av tre man.Det har försämrat den operativa förmågan, anser brandmännen Ebbe Gustafsson, Albin Nordell och Magnus Undenäs. FOTO: GUNNO IVANSSON
”En försämring
operativt”
TRANÅS
Brandmännen har accepterat förändringen men anser
att den innebär en försämring på den operativa sidan.
Att en minskning av heltidsstyrkan med en man
skulle innebära så stor förändring överraskade dem.
■■ De ser fördelarna med en
ökad satsning på det förebyg­
gande arbetet, men att det
kommer att märkas först på
lång sikt. I förstaskedet anser
de att omorganisationen inne­
bär en försämring. Uppdel­
ningen av styrkan gör att man
ibland är bara två man i första­
bilen.
– Vi tappar att prata ihop oss
på väg ut. Vi trodde inte att en
man mindre skulle göra så stor
skillnad, säger Magnus Unde­
näs, brandman.
rökdyk­
ning eller inte. När styrkan var
samlad kunde rökdykarna ta på
sig sin utrustning i bilen.
– Nu när man kommer fram
ska man springa ut ur bilen och
ta på sig utrustningen. Det blir
en fördröjning och ett onödigt
stressmoment i en redan stres­
sad situation, säger brandman
Ebbe Gustafsson.
Även i den tidigare organi­
sationen kom insatsledaren i
egen bil, men nu kommer även
femtemannen, Fip, i eget for­
don.
En stor förändring är också
att det är fullbokat med arbete
Mycket handlar om
Fulltecknad arbetsdag
”Det är i alla fall slutsnackat om att vi spelar kort och tittar på
TV.
Mikael Ericsson, insatsledare, Tranås.
under skiften.
– Det är i alla fall slutsnackat
om att vi spelar kort och tittar
på TV. Det finns ingen ledig tid,
säger Mikael Ericsson, insats­
ledare.
ser
man positivt på. Tidigare var
alla förmiddagar uppbokade
för fys och övning. Nu är mån­
dagar fysfria och fysträning­
en förlagd till kvällspass vilket
skapat utrymme för service­
uppgifterna under dagtid.
Tisdagar ägnas helt åt aktivi­
teter med koppling till opera­
tiv tjänst. Syftet är att öka kva­
litéten genom att ägna en dag
åt exempelvis övning, teoriut­
bildning, objektsorienteringar
eller insatsplanering. Större öv­
ningar hålls på lördagsförmid­
dagarna.
– Lördagsövningarna när alla
övar tillsammans är en klar för­
bättring, säger Albin Nordell.
– VI får mer tid och kan göra
något rejält och får öva tillsam­
mans heltid och deltid. Förr
var det ofta så att heltiden led­
de deltidsövningar en vardags­
kväll, säger Ebbe Gustafsson.
Schemaförändringarna
ligtvis flytväst men han var
nära att råka mycket illa ut.
Numera har vi som rutin att
aldrig lämna fast mark utan
flytväst, säger Johan Szy­
manski, ställföreträdande
räddningschef i Mora.
Räddningstjänsten larma­
des om drunkning i Öster­
dalälven klockan tio i ett en
tisdagsnatt i oktober. Det var
fem plusgrader i både luft och
vatten.
Utryckning skedde både
land- och sjöväg samt med
räddningsdykare från Rätt­
vik.
Räddningsledaren Johan
Szymanski anlände tre minu­
ter efter larm och inledde sö­
kandet från land.
– Vi upptäckte två yngre
kvinnor som låg i det starkt
strömmande vattnet, de
höll sig fast i en livboj. En av
brandmännen gjorde sig klar
att i överlevnadsdräkt tag sig
ut till dem. Mörker i kombi­
nation med regn gjorde sik­
ten dålig, berättar Szymanski.
Sista ordern till ytbärgaren
från styrkeledaren Christer
Böhl var: glöm inte flytväs­
ten. En order som skulle visa
sig livsviktig.
En brandman försökte
springande längs älvkanten
hålla de nödställdas position
med hjälp av ficklampa. Det
enda som syntes från land
var reflexerna på ytbärgarens
dräkt.
I vattnet fick brandman­
nen fatt i de mycket medtag­
na kvinnorna. En kvart efter
larm anlände räddningsbå­
ten, då hade en av kvinnorna
försvunnit under ytan flera
gånger. Brandmannen i vatt­
net fick dock inte bara kämpa
för att hålla de två kvinnor­
na över ytan. Normalt ska en
överlevnadsdräkt ha flytkraft,
men den läckte och brand­
mannen fick problem att hål­
la sig själv över ytan. Han ut­
löste då flytvästen, vilket gav
Läckande överlevnadsdräkt
var nära att dra ner både räddare och nödställda vid en insats i Mora.
tillräcklig flytkraft.
Till slut togs båda kvinnor­
na upp och fördes till sjuk­
hus. De var kraftigt nedkylda
med kroppstemperaturer un­
der 30 grader. Brandmannen
som befunnit sig i vattnet 1520 minuter var även han ned­
kyld, men inte värre än att en
dusch och värme på brandsta­
tionen hjälpte.
– Varför överlevnadsdräk­
ten sprang läck vet vi inte,
dock finns det två teorier. An­
tingen har en av dragkedjorna
inte dragits igen ordentligt el­
ler så har en del av understäl­
let hamnat ofördelaktigt och
medfört att vatten kunnat
läcka in vid halsen eller nack­
en. Dräkten provades dagen
efter och då kunde inget läck­
age konstateras, säger Johan
Szymanski
Däremot plockades två an­
dra bort när samtliga dräkter
inventerades efter olyckan.
Händelsen har anmälts till
Arbetsmiljöverket.
4
LÄRDOMAR
Alltid flytväst
1
En brandman i överlevnadsdräkt får hädanefter aldrig
lämna fast mark utan flytväst.
Det är numera rutin i Mora, Orsa och Älvdalen.
2
Se över rutiner och utrustning för att inte hamna i
denna situation.
3
Det kan vara lämpligt att
ytbärgarna alltid ska bära
pannlampa för att orientera sig
i mörkret och för att tydligare
markera sin position för andra.
4
Trygg Hansa har kontaktats för att om möjligt förbättra den klassiska livbojen
och förse den med reflex.
10
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
MSB avvecklar Ruhb
MSB har beslutat avveckla Ruhb-organisationen. Med
början i år ska materielen under en femårsperiod skänkas till kommunerna i takt med att den avskrivs.
■■ – Förråden innehåller förstärkningsmateriel för krigstider,
men eftersom som hotbilden förändrats har materielen blivit
överflödig, säger Inge Olsson, områdesansvarig på MSB.
Ruhb,står för räddningstjänst under höjd beredskap, och
organisationen ersatte dåvarande Civilförsvaret som lades
ner 1995. Kommunerna fick då materiel för räddningstjänst,
bland annat motorsprutor och skyddskläder som RB 90.
Kommunerna har fått använda materielen även i fredstid un­
der förutsättning att den återställs i användbart skick.
– Materielen har i dag ett bokfört värde på 120 miljoner
kronor. Största värdet har RB 90 med 25 miljoner och motor­
sprutorna som har ett bokfört värde på 18 miljoner kronor.
Det är långa avskrivningstider på materielen, 15-20 år, men
varje månad sker en avskrivning med ett par miljoner. Materi­
el som är avskriven och har ett nollvärde börjas skänkas redan
i år och sedan skänks artiklarna i takt med att de avskrivs.
Enda förbehållet från statens sida är att kommunerna inte
får skänka eller sälja vidare till privata aktörer.
När Civilförsvaret lades ner övertog dåvarande Räddnings­
yrket ett par hundra förråd med utrustning. Dessa civilför­
svarsförråd har successivt avvecklats och övertalig utrustning
har sålts eller kasserats. Vid årsskiftet avvecklades förrådet
i Bosarp utanför Eslöv och den 30 september det allra sista i
Åsaka utanför Trollhättan.
GUNNO IVANSSON
Svensk instruktörerna Annica Ljungblom (Tidaholm) och Leif Ekfeldt (Stockholm) under en paus i
utbildningen i Dushanbe. I bakgrunden, klädda i RB 90-larmställ två av de tadzjikiska eleverna.
Tadzjikistan fick hjälp
till självhjälp från MSB
DUSHANBE
Tadzjikistan är landet där du
inte kan köpa vykort.
Orsaken är enkel: här finns
nästan inga turister.
Men MSB har haft många
medarbetare på plats hösten 2010.
De har jobbat för att landet ska bli bättre på att agera om ett av de största hoten mot landet blir verklighet – jordbävning.
Civilförsvarsförådet i Åsaka utanför Trollhättan blev det sista
att avvecklas och Per Aspnor, MSB, överlämnade nycklarna till
den nya ägaren Ann-Britt Andersson.
FOTO: MAGNUS KJELLMAN
Bred samverkan
förebygger skolbränder
■■ Skolbränder är ofta en yttring av att eleverna känner sig
otrygga i skolmiljön eller mår dåligt. Därför bör arbetet med
att förebygga bränder bli en naturlig del i skolans vanliga
trygghetsarbete.
Det skriver MSB i en delrapport till regeringsuppdraget att
ta fram en nationell handlingsplan mot skolbränder.
Varje år sker det nästan 500 skolbränder och skadorna upp­
går till nästen en miljard kronor. Tidigare inträffade i snitt
330 skolbränder men 2005 skedde ett trendbrott och nu lig­
ger antalet konstant kring 470 bränder.
Handlingsplanen tas fram i samverkan med Skolverket och
Rikspolisstyrelsen. Syftet är att hitta förslag till hur myndig­
heterna bättre kan stödja kommunernas arbete mot skol­
bränder.
Erfarenheter visar att skolbränder kan förebyggas genom
att se till skolmiljön i helhet och bred samverkan mellan olika
kommunala förvaltningar. Att sprida dessa positiva erfaren­
heter är en viktig del i handlingsplanen.gunno ivansson
FOTO: STIG DAHLÉN
■■ Tadzjikistan är en geogra­
fiskt isolerad före detta sovje­
tisk republik, som i öster grän­
sar till Kina, i söder till Afgha­
nistan. Området är ett av de
mer utsatta i världen för jord­
bävningar, laviner, jordskred,
översvämningar och lerfloder.
Resurserna för sök- och
räddningsinsatser i kollapsade
byggnader är mycket begrän­
sade. Det gäller framför allt tek­
nisk utrustning för att söka ef­
ter och nå fram till innestängda
människor.
Med stöd från Sida och i samar­
bete med FN:s utvecklingspro­
gram, UNDP, och den ”centrala
kommittén för nödsituationer
och civilförsvar” driver MSB
ett kapacitetsutvecklingspro­
jekt. Syftet är att stärka Tadz­
jikistans egen förmåga att ge­
nomföra räddningsinsatser i
raserade byggnader de första
kritiska dygnen efter en jord­
bävning.
Projektpengarna på 11 mil­
joner kronor täcker in såväl ut­
bildning som inköp av utrust­
ning samt byggnation av en öv­
ningsanläggning.
Projektet kulminerade hös­
ten 2010 med utbildning och
övning i den ”ruinstad” som
MSB byggt på den nationella
räddningsstyrkans övningsfält
i huvudstaden Dushanbe. I mit­
ten av oktober var det slutexa­
men efter fyra veckors inten­
sivutbildning för tolv elever ur
den nationella räddningsstyr­
kan Tsentrospas.
– Under de fyra veckorna har
eleverna haft en stigande ut­
vecklingskurva. De tog snabbt
till sig teorin och hur interna­
tionella sök- och räddnings­
styrkor jobbar, säger MSBs pro­
jektledare Carl-Johan Bäck­
ström.
En förutsättning för att pro­
jektet ska bli en framgång på
sikt är att de som gått utbild­
ningen för kunskaperna vidare
till sina kollegor.
– Huvuddelen av vår insats är
avslutad. Tadzjikierna påbör­
jar nu sin egen sök- och rädd­
nings-utbildning och fram till
sommaren 2011 stöttar vi dem
under själva genomförandet av
utbildningen, men även med
framtagandet av utbildnings­
plan. Viktigt är också att säker­
ställa så att tadzjikierna skapar
rutiner för vård, underhåll och
reparation av utrustningen.
– Det slutgiltiga målet för
projektet är att tadzjikerna
själva ska forma en kvalificerad
sök- och räddningsstyrka. Det
vi erbjuder är hjälp till själv­
hjälp, säger projektledaren
Carl-Johan Bäckström.
STIG DAHLEN
Som lärare och instruktörer
har MSB huvudsakligen anlitat
personal ur den svenska sökoch räddningsstyrkan. Majo­
riteten kommer från kommu­
nala räddningstjänsten, exem­
pelvis Leif Andrén från förbun­
det Storgöteborg. Han fanns
på plats under höstens utbild­
ningar.
– Det här sättet att stärka ett
lands kapacitet att själv hante­
ra katastrofer direkt efter att de
inträffat är ett bra sätt att bedri­
va bistånd på. Tidsfaktorn för
att rädda liv när byggnader ra­
sat är väldigt viktig, säger An­
drén.
FAKTA
Tadzjikistan
Invånare: 7,3 miljoner
Yta: 143 100 kvadratkilometer
Statsskick: Republik
Språk: Tadzjikiska, härstammar
från persiska.
Gränser: Kina, Uzbekistan, Afghanistan och Kirgizistan.
Medellivslängd: 67 år
Huvudstad: Dushanbe, cirka
700 000 invånare
Självständigt: 1991. Friheten
från gamla Sovjet följdes av ett
blodigt inbördeskrig 1992-97.
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER
DECEMBER 2010
”Vi måste göra
rätt från början”
Deltidare
vill ha mer
praktik
Cursnet är krångligt. Det
är för mycket teori och för
lite praktik.
Det är några synpunkter i den utvärdering av
utbildning i räddningsinsats som MSB gjort.
■■MSB kritisk mot Boverkets kostnad/nytta-analys
MSB anser att trygghetsbostäder redan vid byggandet ska förses med spisvakt
och sprinkler. Kostar mer än
det ger anser Boverket som
i stället vill ha individuella
anpassningar.
Kan inte räkna hem
”Nyttan per krona blir
så liten att vi kan inte
motivera generella åtgärder,”
■■ Det framgår av svaret på ett
Staffan Abrahamsson, Boverket
regeringsuppdrag att före­
slå lämpligt brandskydd i nya
boendeformer för äldre, som
MSB fick tillsammans med Bo­
verket och Socialstyrelsen.
Trygghetsbostäder är boen­
de för personer över 70 år som
känner sig otrygga eller soci­
alt isolerade. I dag är brand­
skyddskraven samma som för
vanliga lägenheter.
MSBs utgångspunkt är att
äldres funktionsförmåga för­
sämras med åren. De ganska
pigga 70-åringar som flyttade
in kommer med tiden inte att
kunna sätta sig själva i säkerhet
vid en brand.
vara
bättre än för vanliga lägenheter
och byggas in redan från bör­
jan. MSB anser att bostäderna
ska förses med spisvakt och au­
tomatiskt släcksystem.
Socialstyrelsen håller med
om att det är önskvärt med ett
varaktigt gott brandskydd re­
Därför bör brandskyddet
dan från bör­
jan, men för­
litar sig på att
byggherrar och
fastighetsägare
gör en välgrun­
dad bedöm­
ning av brand­
Björn Johansson skyddsbeho­
vet.
Boverket har gjort en kost­
nad/nytta-analys av att bygga
in spisvakt och sprinkler och
kommer fram till att åtgärden
inte är rimlig. Boverket vill i
stället ha individuell anpass­
ning efter behovsprövning.
man
inte fler liv genom att åtgärda
alla lägenheter jämfört med en
satsning där behoven är störst.
– Nyttan per krona blir så li­
ten att vi kan inte motivera ge­
Enligt Boverket räddar
nerella åtgärder, säger Staffan
Abrahamsson, Boverket.
MSB är kritisk till Boverkets
analys.
– Om man i beräkningsförut­
sättningarna utgår från att en
relativt stor andel av de boende
inte kan hantera en brand- och
utrymningssituation blir ju re­
sultatet ett annat, säger Björn
Johansson.
– Vi måste ju utgå från verk­
ligheten. Risken är annars att
vi återigen skapar ett problem
med bostäder för äldre som in­
te är anpassat till målgruppen
ur brandskyddssynpunkt. Möj­
ligheterna för kommunerna att
via tillsynen komma åt problem
där de uppstår är dessutom
starkt begränsade. Vi måste gö­
ra rätt från början, säger Björn
Johansson.
GUNNO IVANSSON
Många brister vid Rinkeby-branden
Det fanns många brister
vid branden i Rinkeby förra
sommaren då sju personer
omkom. Det anser Haverikommissionen och rekommenderar MSB, Socialstyrelsen och Polisen att vidta
åtgärder.
■■ Branden inträffade på kväl­
len 25 juli förra året och främ­
sta orsaken till den katastrofala
utgången är att dörren lämna­
des öppen när de boende flyd­
de ur brandlägenheten. Brand­
rök fyllde trapphuset och en
mamma, som befunnit sig hos
en granne, rusade in för att räd­
da sina barn. Deras lägenhet låg
tre våningar över brandlägen­
heten och kvinnan och de sex
barnen tog sig bara ett par vå­
ningar ner innan de förlorade
medvetandet i den täta röken.
De påträffades av rökdykare,
men trots intensiva återupp­
livniningsförsök gick deras liv
inte att rädda.
Ingen av de inblandade i
räddningsarbetet undgår kritik
för insatsen. Haverikommissi­
onen konstaterar brister hos
såväl räddningstjänst som po­
lis, ambulanssjukvård och fast­
ighetsägaren Familjebostäder.
hade inte åt­
gärdat rökluckan som saknade
vajer. När räddningstjänsten
anlände kunde man inte venti­
lera ut rökgaserna i trapphuset;
polisens samordnade inte in­
formationen; räddningstjäns­
ten kunde kanske fått ut offren
lite tidigare med en bättre or­
ganiserad insats och sjukvår­
den behandlade inte de ska­
dade med den specialmedicin
som fanns tillgänglig.
Genom enbart hjärtlungräddning lyckades man få
livstecken från tre av de skada­
de och enligt Haverikommis­
sionen indikerar det att några
av dem kunde varit möjliga att
rädda om de kunnat bäras ut
och fått rätt behandling direkt.
Familjebostäder
Rökgasluckorna är avsedda
för räddningstjänsten insats,
men enligt Haverikommissio­
nen borde inte en glömd dörr
kunna få så katastrofala konse­
kvenser.
Haverikom­
missionen re­
kommende­
rar Boverket
att undersöka
system med
dörrstängare
Staffan
och automa­
Abrahamsson
tisk brandgas­
ventilering av trapphus i flerfa­
miljshus.
MSB rekommenderas vidta åt­
gärder så att räddningstjäns­
ten utvecklar sin förmåga att
på snabbaste sätt få upp rök­
gasluckorna. MSB ska också se
till att larmrutiner förbättras
och att räddningstjänsten blir
bättre på att skapa en lägesbild
på stora olycksplatser.
Enligt MSB visar utredning­
en att det även brister i allmän­
hetens kunskaper.
– Kunskaper om hur man ska
bete sig vid brand, utrymma el­
ler stanna kvar i lägenheten,
kan vara livsviktiga, och det har
vi tagit fasta på i den nationella
strategin, säger Anders Lund­
berg, MSB.
11
Myndigheterna har ett halv­
år på sig att svara.
– MSB kommer fortsätta ar­
betet med att utveckla och stöd­
ja kommunernas förmåga till
samverkan och effektivt arbete
på en skadeplats, säger Håkan
Axelsson, enhetschef på MSB.
ställa ge­
nerella krav som leder till kost­
nadsökningar. Krav på auto­
matisk öppning av rökgasluck­
or skulle antagligen bli för dyrt.
Ställs det krav på dörrstängare
måste det troligtvis också stäl­
las krav på dörröppnare, med
hänsyn till tillgänglighet i bo­
städer.
– Det är snarare så att man
skulle behöva titta mycket mer
på hur fastighetsägarna efter­
lever sin underhållsskyldighet.
Vi är mitt uppe i hanteringen av
remissvaren på revideringen
av byggreglerna och kommer
att ha med oss Haverikommis­
sionens rekommendationer i
det arbetet, säger Staffan Abra­
hamsson.
Boverket vill ogärna
GUNNO IVANSSON
■■ Utvärderingen omfattar
tio kurser, sex hos externa
utbildare och fyra i Revinge
och Sandö.
Distansutbildning över
Cursnet får mycket kritik
och MSB har gjort uppläg­
get betydligt med styrande.
Samtidigt konstaterar man
att det är förvånansvärt
många elever som har liten
eller ingen datorvana.
är att
det är för mycket teori och
för lite praktik. Många för­
väntar sig en rent praktisk
utbildning och ser teorin
som ett nödvändigt ont.
Motsvarande förväntan
finns hos arbetsgivarna där
en majoritet vill se mindre
förebyggande och mer prak­
tisk utbildning för deltids­
brandmännen. Generellt är
de nöjda och anser att rädd­
ningsinsats är en bra och
bred grundutbildning.
För utbildarna är elever­
nas ojämna förkunskaper
ett stort problem. Därför ska
det anordnas informations­
dagar för räddningsinsats
som bland annat ska förtyd­
liga kravet på genomgången
preparandutbildning.
En vanlig synpunkt
myck­
et nöjda med kurserna. Alla
elever på nio av kurserna
rekommenderar kursen i
mycket hög eller hög grad.
Mest nöjda var deltagarna i
Jönköping där alla rekom­
menderar kursen i mycket
hög grad.
Kurserna får följande be­
tyg. Max är 4.
Överlag är eleverna
Jönköping (BF)
3,59
Skövde (SRTC)
3,54
Karlstad (BF)
3,51
Revinge (MSB)
3,38
Borlänge (BF)
3,37
Skövde (SRTC)
3,36
Rosersberg (Niscayah)3,25
Sandö (MSB)
3,21
Revinge (MSB)
3,20
Sandö (MSB)
3,08
BF: Brandskyddsförening­
en, SRTC: Swedish Rescue
Training Center
12
BUSSBRÄNDER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #09
FAKTA
Volvos olycksutredning
■■ Volvo Bussars efter-
Totalt utbränd buss. Skav mot plåtkant skapade kortslutning mellan plus och minus kablar på inbyggd 220 volts batteriladdare och orsakade
branden.
FOTO: JAN ANDERSSON, VOLVO BUSSAR
marknadsavdelningar
över hela världen är ombedda att skicka in en
rapport till Volvo efter en
brand/olycka.
Anses att egen utredning behövs begärs först
fakta, bilder och annan
information in.
Bakgrundsmaterial tas
fram: reparationsstatistik, tryckluftsschema,
ritningar på motorrum,
ledningsmattor och elcentral.
Besiktning på plats. Information hämtas från
förare, vittnen, räddningstjänst med flera.
Fordonet undersöks och
vid behov tas material
med hem för vidare undersökning.
Inom 15 dagar efter undersökning ska en första
egen rapport ha skrivits.
Det har hänt att större
utredningar tagit upp till
ett år, men oftast utreds
en brand på några dagar.
Elfel och läckage av olja eller diesel var tidigare
vanliga fel som via erfarenheter lett till säkrare
konstruktioner.
Följer bussbränder globalt
■■ Volvo har gjort egna utredningar sedan 1977
GÖTEBORG
Det har inte spelat någon
roll om olyckan inträffat i
Mexico eller Säffle. Där en
buss brunnit eller kraschat,
dit har Jan Andersson åkt.
– Bränder är egentligen
mest intressant, erfarenheter från dem kan förhindra
upprepning, säger han.
■■ Jan Andersson gjorde sin
första olycksutredning 1977. I
oktober gick han i pension från
Volvo Bussar. Kvar på företaget
finns erfarenhetsbanken.
Ibland har det varit ett om­
fattande arbete för att hitta or­
saken, eller för att kunna kon­
statera om olyckan orsakats av
fordonet.
För några år sedan inträffa­
de en svår bussolycka med fle­
ra döda utanför Örebro. Rädd­
ningstjänsten kapade taket på
bussen för att få ut alla skada­
de. Med taket kapades också en
mängd elkablar.
Haverikommissionen och
Jan Andersson samarbetade i
olycksutredningen. Men för att
kunna göra bromstest
ningar om året, varav
och andra felsökning­
ungefär 25 bränder.
ar på bussen måste An­
– Vi få inte vetskap
dersson hitta och repa­
om alla händelser och
rera alla avkapade elka­
kan inte alltid kräva att
blar. Det tog en vecka.
få göra en undersök­
– Det var inget fel på
ning. Men kommer det
bussen. Föraren hade
in en önskan om utred­
fått en lättare infarkt, Jan Andersson
ning är det samma sak
det var därför bussen
som klartecken.
kört av vägen.
Bussbränder börjar nästan
uteslutande i motorrummet.
Bränder har oftast varit skälet
Ofta kan en tidigare repara­
till att Andersson packat väs­ tion ha orsakat skav på kabla­
kan. Olyckor inträffar mindre ge eller vätskeläkage, vilket i
ofta och exakt samma orsak sin tur kan orsaka brand. Fak­
upprepas sällan.
ta om verkstadsbesök är därför
– Undersökningar från brän­ grundläggande.
der gör därför mer nytta. De fel
jag upptäcker och bedömer in­ Fordonstillverkare testar nya
tressanta förmedlar jag vida­ modeller innan de släpps till
re i vår säkerhetsgrupp. När vi försäljning. Men felmontering
anser att något måste åtgärdas kan ske vid tillverkning. Av
kallas berörda avdelningar in det skälet brukar Jan Anders­
och sen får de ta över.
son kontrollera om bussar med
Volvo Bussars eftermark­ närliggande chassinummer
nadsavdelningar runt om i som det skadade fordonet har
världen har en informations­ samma problem.
blankett som de ombeds skicka
– Om det är så kan man anta
in vid brand eller olycka. Det att det beror en felmontering.
resulterar i cirka 30 undersök­ Då åtgärdas berörda fordon.
Men om vi upptäcker att en
komponent är feldimensione­
rad, då är det ett kvalitetspro­
blem. Beroende på felets art
kallas bussarna in direkt eller
åtgärdas vid nästa service.
– Och även om fordonen är
testade innan de tas i drift kan
förutsättningarna ändras när
bussen förses med extrautrust­
ning.
är att bus­
sarna, som är en dyr investe­
ring, körs allt fler timmar om
dygnet för att de ekonomiskt
ska bära sig. Bussarna ska ock­
så vara tystare och mer isolera­
de. Avkylningen i motorrum­
met blir sämre.
– Då gäller det att utveckling­
en av material hänger med. Ka­
blar måste klara högre värme
utan att riskera att torka och
spricka.
Motortvätt är ett sätt att fö­
rebygga. Volvo Bussar var med
och framförde synpunkter till
Bilprovningen om att det var
mycket olja och allmänt lortigt
i motorrummen. 2002 drev Bil­
Moderna problem
provningen och försäkrings­
branschen igenom kravet på
motortvätt innan besiktning.
Senare kom försäkringsbola­
gens krav på automatisk brand­
släckningsutrustning i motor­
rummet. De två åtgärderna har
minskat antalet bränder och
minskat konsekvenserna vid
bränder.
– Vi har historiskt varit för­
skonade från allvarliga per­
sonskador på grund av brän­
der, och med ett minskat antal
bränder ökar självklart säker­
heten.
Jan Andersson har sitt sätt att
utreda och felsöka. Han vill
inte säga att något sätt är rätt
eller fel. Men har du något tips
till andra olycksutredare?
– Var riktigt säker på det du
säger. Jag har aldrig spekule­
rat i olycksorsaken. Du tjänar
mer på att säga att du inte är sä­
ker än på att chansa. Då kan du
stå upp för det du säger och be­
höver aldrig vara orolig vid en
rättslig prövning.
PER LARSSON
TJUGOFYRA7 · #09
BUSSBRÄNDER
DECEMBER 2010
Bränderna ökar
– sprinkler stoppar
många tillbud
GÖTEBORG
Trenden för bussbränder har
varit negativ. Statistik visar en fördubbling åren runt
millennieskiftet.
Men efter försäkringskrav
på sprinkler i motorrummen
tycks antalet utvecklade
bränder ha minskat kraftigt.
■■ – En bussbrand utveck­
las fort och konsekvenserna
kan bli svåra. Vi måste få för­
bättringar av säkerheten, sade
Björn Sundström, forskare på
SP (Sveriges tekniska forsk­
ningsinstitut), på den inter­
nationella Five-konferensen i
Göteborg.
Dagens bussar är säkrare på
många sätt. Att de börjar brin­
na oftare anses bland annat
bero på att de nyttjas hårdare,
vilket påverkar temperaturen
i motorrummet. För att få ner
motorljudet har motorrummet
isolerats och luftflödet mins­
kat, vilket också påverkar tem­
peraturen i utrymmet.
– Ökande mängder materi­
al med sämre brandtekniska
egenskaper i inredningen på­
verkar också situationen, säger
Björn Sundström.
Statistik i en SP-rapport visar
att antal anmälda bussbränder
i Sverige ökade kraftigt under
åren 1996-2004, från 68 till 125
per år.
Försäkringsbranschen har
statistik över försäkringsan­
mälda bränder fram till 2008.
Siffrorna säger inte hur många
bränder som inträffat och är
därför inte jämförbara med
SPs.
Men antalet försäkrings­
anmälda bränder har mins­
kat kraftigt. 1999 anmäldes 90
bussbränder till försäkrings­
bolagen, 2008 bara 37 bränder.
Orsaken lär vara sprinkler.
2004 började svenska försäk­
ringsbolag ställa krav på släck­
system i motorrummen, i prak­
tiken sprinkler. Det har haft ef­
fekt.
– Sedan 2004 har vi inte haft
en enda skada på grund av mo­
torbrand. Siffrorna har gått ner
tack vare sprinkling, säger Kjell
Spångberg, teknikansvarig på
Trygg Hansa.
Sprinklern hindrar inte
branden från att inträffa. Men
statistiken indikerar att många
brandtillbud släckts tidigt och
inte blivit försäkringsärende.
Kjell Spångberg anser att
sprinklern är ett billigt skydd.
– Den kostar 15 000-20 000,
bussen kostar 3,5 miljoner.
Vad är främsta orsaken till
bussbränder i dag?
– Elfel, det finns ett antal mil
elkablar i bussar.
Sakkunniga vill nu se sprinkler
i motorrum som EU-standard.
Även om det automatiska
släcksystemet inte skulle klara
att släcka branden är en lyckad
dämpning av branden väsent­
lig, poängterade Ben Hughes
från Firetrace International,
USA:
– Tidsaspekten är kritisk. Vid
brand är en buss full av rök på i
genomsnitt två minuter.
Five-konferensen lockade
över 200 delegater från 19 län­
der. De fick bland annat höra
Jean-Paul Delneufcourt, EUkommissionen, prata om nu­
varande och kommande EUstandarder. Men EUs harmo­
nisering ifrågasattes. Den an­
sågs tandlös.
– Varför använder EU en
standard för inredningsmate­
rial som använts i USA sedan
1969 och ännu inte lett till nå­
gon förbättring? Ni behöver
kanske se över arbetet och gå
över till en annan standard, sa
Marcelo Hirschler, brandfors­
kare från USA.
Björn Sundström,
SP, ansåg
att EUs nuvarande krav är för
snälla och inte gör någon nytta:
– Inredningsmaterialen be­
höver endast
klara ett en­
kelt horison­
tellt
flam­
spridnings­
prov. Det är
omvittnat
otillräckligt
eftersom även Björn
brandtekniskt Sundström
dåliga materi­
al blir godkända. Kraven för ex­
empelvis flyg och tåg är betyd­
ligt högre.
– Vi är medvetna om proble­
men, var Delneufcorts svar på
synpunkterna.
Förutom tuffare krav på
brandmotstånd vill Sund­
ström ha internationellt krav
på släcksystem i motorrum
och på brandavskiljning samt
att provningskrav införs.
SP har för EU och FN i Genève
presenterat ett nytt provnings­
förfarande av material och hål­
ler nu på att ta fram en test­
standard för släcksystem som
man hoppas ska vara klart om
ett halvår.
– Det handlar om en stan­
dard för hur man testar om ett
släcksystem klarar bränder i
motorrum. Det finns ett glo­
balt behov av en sådan test­
standard, både tillverkare och
myndigheter vill ha det. Även
det ska vi försöka få igenom i
Genève.
PER LARSSON
– Säkerhet kostar och bör göra det
■■ Södra Älvsborgs räddnings­
tjänst har kikat på fyra buss­
bränder från 2009 där bran­
den startade i motorrummet.
Övertändning skedde 4-14 mi­
nuter efter upptäckt.
– Tre av fyra bussar hade
brandsläckningssystem, sade
ställföreträdande räddnings­
chef Leif Isberg på konferen­
sen.
Huruvida systemen var helt
i funktion framgick inte. Is­
berg efterlyser regler. Krav på
varningssystem och släckut­
rustning, krav på årlig inspek­
tion av brandsäkerheten och
krav på brandsäkerhetsutbild­
ning av förare.
– Säkerhet kostar och bör
göra det, sade han.
13
Nya bränslen
ger nya risker
GÖTEBORG
Fler alternativa bränslen
förändrar fordonsbranschen.
Vad innebär det vid en
brand?
– Fordon kan bli till missiler, säger David Dalrymple, USA.
■■ En vanlig bilbrand kanske
inte är så vanlig längre. Det
beror på vad ägaren fyller tan­
ken med.
En traditionellt hanterad
insats kan få ödesdigra konse­
kvenser.
– Vid brand är det oerhört
viktigt att räddningstjänsten
får korrekt information om
vilka drivmedel som är in­
blandade, säger Anders Lön­
nermark, SP.
På Five-konferensen i Gö­
teborg gavs en rad exempel på
konsekvenser av alternativa
drivmedel i kombination med
bristande kunskaper.
på gas­
blandning tände en cigarett
och hela bilen blev ett eldhav
eftersom gassystemet läckte.
I Seattle exploderade en gas­
tank och flög iväg 30 meter.
Forskaren Vladimir Molkov,
professor vid Ulsters univer­
sitet i Nordirland, poängte­
rade att vätgas förvaras med
350 bars tryck, och vid läck­
age släpps ut 4,4 kubikmeter
per sekund.
– Ett villagarage är borta på
några sekunder.
– EUs mål
är att 60 mil­
joner bilar
ska drivas
med vät­
gas år 2030.
Men de fles­
ta uppskatt­
ningar tyder Anders
på att antalet Lönnermark
vätgasdrivna
fordon i Sverige då fortfaran­
de kommer att vara få, säger
Anders Lönnermark.
En förare som körde
Även om bensin och diesel är
dominerande drivmedel är en
sammanställning över anta­
let gasfordon, tankställen och
såld volym i Sverige talande
för förändringen i branschen.
1995 fanns 44 fordon, ett
tankställe och det såldes
986 000 normalkubikmeter
naturgas.
2009 fanns över 23 000 for­
Explosivt
”Fordon kan bli till
missiler”
David Dalrymple,
losstagningsexpert, USA
don, 104 tankställen och det
såldes över 67 miljoner nor­
malkubikmeter naturgas och
biogas.
David Dalrymple har job­
bat inom räddningstjänsten i
USA i 26 år och är nu losstag­
ningsexpert. Hans fasa är att
brandmän som släckt brän­
der i bilar i 20 år inte anser sig
behöva lära sig något.
– Vardagsolyckan har änd­
rat sig. Vad exakt väntar oss
när vi öppnar huven? Vad kan
hända om vi använder klipp­
verktyg och det sitter en stor
elledning under huven?
Samtidigt som Dalrymple
varnar vill han inte skrämma
branschen.
– Jag vet att räddnings­
tjänsten kan bli paranoid när
det kommer något nytt. När vi
fick krockkuddar sades det att
de skulle döda brandmän. Det
gjorde de inte. Men det kräv­
des lite extra kunskap, och det
gör det nu också.
Patrik Klintbom,
specialist
på alternativa bränslen vid
Volvo Technology, konstate­
rade att nya bränslen kan ge
upphov till nya fenomen. Och
även om tillverkarna gör om­
fattande tester har bensin och
diesel som drivmedel 100 års
försprång.
– Alla bränslen är av natu­
ren brandfarliga och bränsle­
säkerhet hör till produktsä­
kerhet, sade han.
Klintbom konstaterade att
för lastfordon kommer die­
sel att dominera åtminstone
20 år till, naturgas och bio­
gas kan bli stort regionalt och
DME kommer att växa.
– Standarder och samarbe­
te är viktigt och nyckeln till
framgång. Vi behöver samar­
beta med räddningstjänsten
i samband med tester och för
att ta fram säkerhetsmärk­
ning av fordon.
PER LARSSON
Fotnot: DME (dimetyleter) är
en icke giftig gas som framställs från naturgas, kol, eller
biomassa och kan användas
som bränsle i dieselmotorer.
14
PAUS
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Sune, 68, har ryckt
ut halva livet
Sune Johansson från Rimbo
vet hur det är att vara deltidsbrandman. Trots att han
passerat pension och 34 år i
yrket fortsätter han.
– Men i maj slutar jag, någon måtta får det vara, säger han och skrattar.
■■ För en brandman är den ena
LINDSTRÖM
dagen aldrig den andra lik och
det är därför han har jobbat så
länge.
– Jag började hösten 1977.
Man känner att man ställer upp
och hjälper andra, säger han.
Under åren har det blivit
en del larm, närmare bestämt
1 370 stycken. Det första var
en skogsbrand som upptäcktes
från ett flygplan. Sune och hans
kollegor hade inte fått någon
exakt platsangivelse, men un­
der utryckningen blev de plöts­
ligt återkallade eftersom det vi­
sade sig att branden härjade på
andra sidan länsgränsen.
Första riktiga insatsen var
brand i en lastbil. Den var lastad
med stora pappersbalar likt de
som använd vid tidningstryck­
ning. Branden var anlagd och
uppe på en av balarna fick Sune
släcka sin första brand.
– Det var en spännande upp­
levelse. Min första rökdykarin­
sats orsakades av ett ljus som
antänt ett bord. Vi löste situa­
tionen genom att gå in och ta ut
bordet genom fönstret, minns
Sune.
Han framhåller sammanhåll­
ningen inom yrket. Behöver
man hjälp från en annan rädd­
ningstjänst får man det.
– Det blir sådan gemenskap.
Förr fanns en tyst överenskom­
melse om att inte gå in på var­
andras områden. Men är det
en stor brand idag är det bara
skönt med uppbackning. Det
skapar bra kamratskap och
teamwork som ger mycket, sä­
ger Sune Johansson.
SHEKAR AMIN
Sune Johansson, deltidare i Rimbo och en av Sveriges äldsta brandmän. 68 år gammal rycker han
fortfarande ut. Allra äldst är en kvinnlig deltidare i norra Värmland.
FAKTA
FAKTA
Namn: Sune Johansson.
Född: 8 november 1942 .
Familj: Fru, fyra barn och 12 barnbarn.
Hobby: Jakt och fiske och alla barnbarn. Ett av barnbarnen är med i ungdomsbrandkåren. Dessutom har
Sune tävlingsdansat i 17 år. Trefaldig segrare i både
Hälsingehambon och Upplandsschottisen. Nu förtiden nöjer han sig med att motionsdansa.
Landets äldsta brandmän
69 år:
68 år:
67 år:
66 år:
65 år:
1 (kvinna)
3
3
11
30
TJUGOFYRA7 · #08
PAUS
DECEMBER 2010
Starkt om
Backabranden
Vann
uppsatspris
■■ Ida Hilander
■■ Den 29 oktober 1998 hade 400
ungdomar samlats i Makedonis­
ka föreningens lokal på Backap­
lan för att dansa och ha kul till­
sammans. De festsugna ungdo­
marna var många fler än vad lo­
kalen egentligen var tänkt för.
Plötsligt började det brinna och
snart vällde svart het rök och eld
över festdeltagarna, 63 ungdomar
omkom och 200 skadades. Bran­
den visade sig vara anlagd av tre
unga pojkar som nekats inträde.
Ann-Britt Söderbergs dotter
Johanna var inne i lokalen när det
började brinna. I boken ”Jag kom­
mer sen…” av Eva Wiklund får vi
följa hur Ann-Britt bearbetar den
ena svåra händelsen efter den an­
dra. Boken tar även upp polisut­
redningen och följderna för dem
som anlade branden.
för­
färlig syn när de kom till Back­
aplan. Ett stort antal ungdomar
hade tagit sig ut men de hjärtskä­
rande barnskriken inne från ma­
kedonska föreningens lokal vitt­
nade om att det hela var långt från
över.
Boken ger en detaljrik men
samtidigt övergripande bild av allt
ifrån vad en av de misstänkta sagt
innan erkännandet till de anhöri­
gas upplevelser.
I boken kan man följa berättel­
ser från ett stort antal intervju­
personer.
Eva Wiklund är i boken noga
Brandmännen möttes av en
15
med att de intervjuer och det ma­
terial hon inhämtat är återgivet
utifrån hennes perspektiv som
författare, hennes tolkning av si­
tuationer och rättegångar.
Trots att hon inte var med lyckas
Eva Wiklund inte bara förmed­
la sorgen och känslan av förlust
utan också Ann-Britts styrka och
hur hon gör för att överleva den
mest traumatiska händelse en
människa kan drabbas av.
För den som vill hämta styrka
att ta sig ur en jobbig tid i livet är
boken en källa att ösa ur.
SHEKAR AMIN
och Hannes Janzén vann MSBs
uppsatspris 2010.
”Hantering av risker
med låg sannolikhet – privat/offentligt samarbete för
hantering av långvariga elavbrott” är
en magisteruppsats
i nationalekonomi
som de båda skrev
vid Linköpings universitet.
– Vår utmaning
var att kombinera
nationalekonomi
med krishantering
och få en akademisk uppsats som
var lättfattlig och
kan göra nytta i
kommuner och privata företag, sa Ida
Hilander.
De två delar på
äran och 10 000
kronor.
■■ Vi skrev i våras
om brandmannen
Caroline Ek från
Eskilstuna som tagit världsmästartiteln i kickboxningens största organisation, Wako Pro.
Nu kan hon även
titulera sig Europamästarinna.
1,25 in i finalen
mot ryskan Olga
Kochetkova fick
Caroline Ek in ett
hårt knä mot revbenen på ryskan.
Ryskan tvingades
ta räkning och ledaren kastade in
handduken.
Synskadade David Sundström och Ulrika Hedman vid baslägret på
5 400 meters höjd.
Klarade utmaningen
Utmaningen gick vägen.
– Det bästa jag varit med
om, säger Ulrika Hedman.
■■ I förra numret berättade vi om
Ulrika och David Sundström,
båda MSB, som var på väg till
Mount Everest.
Nu är de hemma igen.
Det fanns en viss anspänning
innan, men de båda klarade vand­
ringen upp till 5 400 meters höjd.
Dock inte utan vissa besvär. David
fick problem med höjdskillnaden
och Ulrika fick köldeksem på hän­
derna.
– På 4 400 meters höjd börja­
de jag må sämre, hyperventilera­
de och fick ont i huvudet. Jag ha­
de 114 i vilopuls, jämfört med 50 i
vanliga fall, säger David.
Hela vandringen tog 13 dagar,
efter nio dagar nådde de baslägret
på 5 400 meter.
De var i princip utomhus i två
veckor, levde dygnet runt i sina
underställ. Det var varmt på da­
gen, rått och kallt på natten.
– Vi sov i så kallade tehus, men
det är inte mer än ett bås med ka­
min och brädväggar, berättar Da­
vid.
För både Ulrika och David var
det den häftigaste tur de hittills
gjort, upplevelse och påfrestning
på samma gång.
– Det var tufft och varje dag var
en utmaning, inte bara fysiskt ut­
an även mentalt. Man satte upp
mål och tacklade olika känslor he­
la tiden, säger Ulrika.
PER LARSSON
FEMKAMPEN
KOMMUN
lockar turister
ORGANISATION
världen som arbetsfält
MYNDIGHET
med många inspektörer
NAMN
namnsdag i december
TV-SERIE
ljus röst
5 poäng
4 poäng
3 poäng
2 poäng
1 poäng
Drygt 40 000 invånare, till
ytan ungefär lika stort som
Blekinge. Huvudorten har
samma namn som kommunen.
Här finns även tätorterna
Hortlax och Roknäs.
Har en ren i kommunvapnet. Det planeras för en
vindkraftspark med 1 101
vindkraftsverk, vilket kan bli
en av världens största.
Författaren Liza Marklund
och ishockeyspelaren Tomas Holmström har sina
rötter i bygden.
Här äter man palt. Havsbadet är berömt.
Internationell hjälporganisation som bildades 1971.
Har i dag sektioner i 19 länder.
Syftet var en oberoende
organisation som talade
öppet om övergrepp och
maktmissbruk utan att behöva ta politisk hänsyn.
Organisationen fick Nobels
fredspris 1999.
Kristina Bolme Kühn, sjuksköterska, är ordförande i
den svenska styrelsen.
Médecins Sans Frontières
är namnet på franska.
Sorterar under Näringsdepartementet. Har 1 600
medarbetare på 15 orter.
Generaldirektör är Staffan
Widlert.
Bildades 1 januari 2009 när
fyra gamla myndigheter
slogs samman och verksamhet från bl a länsstyrelser togs över.
Sysslar mycket med regler
och tillstånd. Huvudkontoret i Norrköping.
Har fått kritik för hanteringen av körkortsärenden.
Tilltalsnamn för 114 000
kvinnor 2008, sex män hade det som andrahandsnamn
En med detta namn var
Finns i titel på berömd kär- Svensk artist som fick
svensk prinsessa och dotter leksroman. Greta Garbo har grammisar för årets kvinntill Johan III.
gjort titelrollen på film.
liga artist och årets album
heter så.
Namnet på Sveriges utrikesminister som mördades
2003.
Rikligt prisbelönt amerikansk TV-serie som spelades in för sex TV-säsonger
med totalt 86 avsnitt.
Historiens ekonomiskt mest
lönsamma serie på amerikansk kabel-TV. Hade premiär 1999.
Tony är huvudfigur i maffiafamiljen.
Handlar om en familj i New
Jersey vars egentliga verksamhet är förtäckt som
konsultfirma inom avfallshantering.
DiMeos och Lupertazzis är
konkurrerande familjer.
Rätt svar: Kommun - Piteå ; Organisation – Läkare utan gränser ; Myndighet – Transportstyrelsen; Namn – Anna; TV-serie – Sopranos.
Ämne
16
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
LUND Brandstationen i Lund ges chansen att bli bäst
i klassen när det gäller jämställdhet och mångfald.
Bakom står MSB med en miljonsatsning. Erbjudandet kräver en tydlig inriktning och är inte okontroversiellt på stationen.
Lund
ska locka
tjejer
■■ – Jag känner mig glad och stolt, det här ger
oss möjlighet att testa och pröva det vi pratat
om, säger utvecklingsledare Gunilla Jansson.
– Jag tror på detta, det ska bli spännande.
Sen är det inte alla som tycker om det just nu,
säger stationschefen Joakim Gustafsson
– Jag har inget emot mönsterstationen i sig.
Men någonstans måste vetskapen finnas att vi
aldrig kommer att nå dit de vill. Så attraktivt
är inte yrket, tjejer är smartare än så, de sat­
sar hellre på något säkrare, säger brandman­
nen och facklige representanten Jonas Härle.
Vi befinner oss på Lunds brandstation. Beske­
det att räddningstjänsten kan få fem miljoner
på fem år om man gör en rejäl satsning på jäm­
ställdhet och mångfald kom veckan innan och
har inte riktigt landat hos personalen. Ingen
vet med säkerhet vad det kommer att innebä­
ra, vad som krävs och vart det bär hän.
Men vilken viljeinriktning som krävs är up­
penbart.
Räddningstjänsten Syd, som omfattar
fem kommuner, gjorde för några år sedan en
mångfaldssatsning där 24 personer med an­
nan etnisk bakgrund utbildades under tio må­
nader. Tio fick sedan jobb, tre som brandmän,
tre som instruktörer/informatörer och fyra
Lunds brandstation ska bli en mönsterstation. En utmaning Gunilla Jansson, Joakim Gustafsson och hela
jobbar med boendesäkerhet.
– Dessutom jobbar en som brandman i
Ystad och två med information inom rädd­
ningstjänst i Stockholm, säger Gunilla Jans­
son som tycker resultatet blev gott, 13 av 24
fick jobb och mångfalden i förbundet ökade.
om jämställdhet. I
Syd finns nio tjejer anställda som operativa
brandmän, nyanställda hamnar i Lund eller
Hyllie för att inte hamna i total minoritet.
– Den enskilde blir mindre utsatt om det är
fler tjejer i samma grupp. Och den forskning
som finns säger att minoriteter anpassar sig
till omgivningen. Därför sprider vi inte ut tje­
jer, säger Joakim Gustafsson.
Med mönsterstationen i sikte ska alla tje­
jer placeras i Lund de närmaste fem åren. För­
bundet räknar med en rekrytering av 25-30
brandmän. Om 30 procent av dem är tjejer,
vilket är ett mål, så får Lund åtta-tio kvinnliga
brandmän.
– Jag tänker mig att vi börjar bygga en möns­
terstation i stationen. Målet är att tre av fem
skiftlag ska vara helt jämställda, fyra av åtta på
skiftet ska vara tjejer.
Förutom jämställdhet i numerären ska
räddningstjänsten jobba med utveckling inom
Nu handlar det främst
”Mängden tjejer har betydelse. Då är
det lättare att
locka fler.”
Gunilla Jansson,
utvecklingsledare
metod och teknik, skapa en god arbetsplats.
Joakim Gustafsson pratar om att projektan­
ställa tre personer som är operativa brandmän
och kan driva projekt i olika former där ordi­
narie personal medverkar.
– Det viktiga är att oavsett projekt, eller vilka
som deltar, så ska gruppen vara jämställd. För
att klara den här delen i projektet vill vi satsa
lika mycket pengar som vi får från MSB.
är att hitta kvinnor in­
tresserade av yrket. I det avseendet har inte
utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO) lyck­
ats. Där har andelen tjejer legat runt tio pro­
cent. Den utbildning som startade i Revinge i
våras saknar helt kvinnlig representation.
Räddningstjänsten Syd har sökt bidrag från
ESF (Europeiska socialfonden) för 20 lärlings­
platser i tio månader. 50 procent av lärlingar­
na ska vara kvinnor.
– Jag kallade det en gräddfil när vi körde pro­
jektet med inriktning på mångfald och fick skit
för det. Staten satsar pengar på SMO och utbil­
dar människor åt samhället. Har vi synpunk­
ter på SMO, exempelvis att intagningspoängen
är för höga eller att innehållet behöver juste­
ras, då får vi ta tag i det. Men jag tycker det är
en katastrof om vi struntar i SMO och anstäl­
En av utmaningarna
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER
DECEMBER 2010
Syd bäst
sammanlagt
■■ – Räddningstjäns­
ten Syd var inte bäst
på allt, men de var
bäst sammanlagt.
Så förklarar An­
ders Axelsson, MSB,
varför brandstatio­
nen i Lund utsågs att
få stöd till att bli en
mönsterstation och
förebild.
Kravet för att del­
ta i utlysning var att
stationen har hel­
tidsanställd utryck­
ningspersonal. Nio
räddningstjänster
anmälde intresse.
Alingsås-Vårgårda,
Landskrona, Rädd­
ningstjänsten Syd
och Södertörn gick
vidare till en sista
gallring.
– Det var inte lätt
att välja. Att vi fast­
nade för Räddnings­
tjänsten Syd beror på
att de har erfarenhet
av jämställdhetsar­
bete och mångfald
och en särskild orga­
nisation för att jobba
med frågorna, säger
Håkan Axelsson, en­
hetschef på MSB.
17
Stöd för kvinnor
i fredsarbete
■■ Hur kan svenska organisationer som
genomför internationella insatser bättre
stödja lokala kvinnors deltagande i fredsoch säkerhetsarbete?
Det var en huvudfrågaa vid en konferens
i Stockholm som bland annat för att upp­
märksamma tioårsjubileet av FNs resolu­
tion om kvinnor, fred och säkerhet.
Det poängterades att det är viktigt att
externa aktörer som MSB träffar lokala
kvinnoorganisationer. Det gör dem synliga
och ökar skyddet för kvinnorättsaktivister.
MSB, Folke Bernadotte Akademin, Sida,
Polisen, Försvarsmakten och organisatio­
nen Kvinna till Kvinna presenterade i en
avsiktsförklaring ett gemensamt engage­
mang för att stärka kvinnors deltagande.
Åtgärdsförslag var:
■■ Vid finansiering av projekt och i samar­
beten med länder i konflikt, ställ krav på
att kvinnligt deltagande.
■■ Utveckla partnerskap med relevanta
kvinnoorganisationer i vissa länder för in­
formationsutbyte och konsultationer vid
insatser.
FAKTA
Mönsterstation
■■ ”En brandstation
a Räddningstjänsten Syd
FOTO: PATRICK PERSSON
ler på annat sätt, säger brandman Jo­
här handlar om att ändra synsätt, vil­
nas Härle.
ket kanske måste börja i förskolan,
– Anställer vi lärlingar är det givet­
och därför är det viktigt att vi skapar
vis viktigt att vi intresserar dem för
den här arbetsplatsen. Det är viktigt
SMO, vi vill att de går vidare dit. Men
att visa möjligheterna. Mängden tje­
något av det svåraste nu är att hitta al­
jer har betydelse, då är det lättare att
la kvinnor, säger Gunilla Jansson.
locka fler.
Att göra yrket synligt för kvinnor är
Är det rimligt att nå målet med 40
fortfarande en utmaning.
procent kvinnor?
– Många tjejer ser inte yrket, de ser Jonas Härle
– Vi kan nå dit. Jag ser det här som
inte arbetsmarknaden.
saker vi ska göra i vår ordinarie verk­
samhet. Med stödet från MSB kan vi göra det
Jonas Härle ser de höga antagningspoängen
snabbare och med bättre kvalité.
till SMO-utbildningen som ett problem, och
att de som har höga poäng inte är intresserade Räddningstjänsten Syds första uppgift är att
av utbildningen.
förankra satsningen i leden. Även de i dag an­
– Därmed får vi inte de människor vi vill ställda kvinnliga brandmännen har, enligt
ha. Tjejerna skulle inte räcka till att bygga vår Joakim Gustafsson, visat tveksamhet och far­
mönsterstation om vi så dammsög SMO-ut­ hågor för motsatt effekt. Han konstaterar att
bildningen. Jag förstår inte MSBs mål med det behövs engagemang från alla om man ska
40 procent kvinnor i yrket när verkligheten lyckas. Räddningstjänsten har avsatt tre må­
på skolorna är så långt ifrån. Det finns inte nader för detaljplanering. 1 april ska man vara
så många tjejer som är intresserade av att bli redo att tala om hur satsningen ska göras.
brandman.
– Jag tror på detta, tror det blir bättre med­
Gunilla Jansson håller inte med om att det borgarservice om vi får fler kvinnor. För hälf­
inte skulle finnas nog med intresserade tjejer. ten av de medborgare vi möter är kvinnor, sä­
– Polisen hade samma problem i början, nu ger Gustafsson.
har de 50 procent tjejer i utbildningen. Det
PER LARSSON
för alla” är ett utvecklingsprojekt från MSB
med syfte att skapa
en mönsterstation där
det på sikt ska finnas
en jämn könsfördelning (minst 40-60)
och en synlig mångfald. Arbetsplatsen
ska vara fri från diskriminering och kränkande särbehandling.
Brandstationen får
750 000 om året under fem år från MSB
till utvecklingsarbetet,
ytterligare 250 000
kan varje år sökas till
särskilda satsningar.
Krav från MSB är att
stationen är öppen
för besök från media
och forskare under
projekttiden och det
förutsätts att arbetet med jämställdhet
och mångfald fortsätter efter projekttidens
slut.
– Räddningstjänsterna har inte kommit
särskilt långt, det är en
låg nivå vi startar från.
Ingen är exemplarisk
utan alla har sina problem. Nu nu sätter vi
strålkastarljus på en
station, säger Anders
Axelsson, MSB.
Säkerhet för dig
på webben
En webbplats om risker och säkerhet
för privatpersoner.
Det är vad Dinsäkerhet.se erbjuder.
■■ MSBs avsikt med den nya webbplatsen
är att underlätta för den enskilde indivi­
den att ta sitt ansvar. Dinsäkerhet.se, som
ersätter Skyddsnätet.se, handlar om risker
och säkerhet i hemmet och på fritiden och
ska ge tips och vägledning om hur vi kan fö­
rebygga olyckor och skador. Webbsidan ska
också ge redskap för att kunna agera på rätt
sätt när olyckan eller krisen är framme.
Vill du veta hur du släcker en mindre
brand hemma, eller hur du minskar risker­
na för att gamla mamma ska ramla? Dinsä­
kerhet.se erbjuder filmer, checklistor och
fördjupande texter om detta.
– Besökaren har även möjlighet att kom­
mentera den information vi har. På så sätt
hoppas vi kunna skapa en dialog med våra
besökare, säger webbredaktör Maria Nils­
son.
På Dinsäkerhet.se finns ämnesområde­
na Barns och ungas säkerhet, Äldres säker­
het, Brand och eld, Fritid och resor, Farliga
ämnen, Naturens påverkan, Olycka och kris
och Om risker. Urvalet baseras på den ak­
tuella olycks- och skadebilden i Sverige och
mycket av underlaget är hämtat från kun­
skaper hos MSB.
18
NYHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
”Med frihet följer ansvar”
■■ Debatt om curlingsamhälle eller individens ansvar
Är livet en behaglig seglats
på ansvarslöshetens ocean?
Vad som än händer kommer samhället att ta hand
om mig.
Nej, med friheten i demokratiskt samhälle följer att
den enskilde individen har
stort ansvar.
■■ Det anser Torkel Schlegel,
chef för MSBs rättsenhet, som
gav juristens syn på den enskil­
des ansvar vid MSBs konferens
Curlingsamhälle eller indivi­
duellt ansvar i oktober.
Katarina Rydberg, chef för
Enheten för den enskildes sä­
kerhet på MSB, inledde med att
kasta ut några frågeställning:
hur stärker vi den enskildes
förmåga att ta ansvar? Hur får
vi människor att ta ansvar?
I senaste budgetpropositio­
nen för krisberedskapsområ­
det lyfter regeringen fram den
enskilde som den ”minsta” be­
ståndsdelen i vårt krishante­
ringssystem.
– Ansvarsprincipen som vi
brukar tala om för t ex myndig­
heter gäller även individen. Att
förebygga olyckor i den egna
närmiljön, hemma, på fritiden
är mitt eget ansvar och det är ju
där de flesta olyckor sker, säger
Katarina Rydberg.
är ett
ganska oreglerat område, trots
det förväntar sig många att det
finns bestämmelser.
– Man tänker sig ofta ansvar
i klart uttryckta regler: du ska
göra så här; du har ansvar för
det här. Och det finns väldigt
mycket regler, bara MSB har
minst 2 500 sidor regler, säger
Torkel Schlegel.
I lagtexterna sägs inte sär­
skilt mycket uttryckligen om
den enskildes ansvar. Hand­
lingar kan få konsekvenser,
man kan dömas till skadestånd
och brott kan leda till straff.
Frågan är då om frånvaron av
regler är ett bevis för ansvars­
löshetens ocean. Nej, menar
Torkel Schlegel, man måste
söka individens ansvar genom
att titta på något som beskriver
samma sak men ur en annan as­
pekt – frihet.
Vår frihet är reglerad i våra
grundlagar liksom i FNs dekla­
ration om mänskliga rättighe­
ter.
– Då menar jag att följden av
den här friheten är att vi mås­
Den enskildes ansvar
Med frihet följer ansvar. Vi gör våra val av fri vilja och då får vi också stå konsekvenserna menar Torkel Schlegel, jurist och chef för MSBs
rättsenhet. Intressant tyckte författaren och samhällsdebattören Åsa Moberg Boije, men höll inte riktigt med. Vi har ingen fri vilja, hävdade hon.
FOTO: GUNNO IVANSSON
te ta konsekvenserna av våra
egna val – vi har ansvar. Frihet
och ansvar är så starkt bundna
till varandra att jag skulle säga
att det är näst intill samma sak,
eller åtminstone två sidor av
samma mynt.
understryker
att resonemanget inte säger
något om förhållandet mellan
den enskildes och samhällets
ansvar.
– Även om jag är fri att åka
skridskor på nattgammal is
och får ta konsekvenserna, be­
tyder inte det att det inte också
kan finnas ett annat ansvar från
samhället att bistå mig i vissa si­
tuationer.
Författaren och samhälls­
debattören Åsa Moberg Boije
tackade för en intressant ge­
nomgång, men hade invänd­
ningar.
– Jag har inte varit medveten
om att den fria viljan är grun­
den till hela statsskicket, det är
bara det att vi har ingen fri vil­
ja. Nu förstår jag äntligen var­
för ingenting fungerar. Felet är
Torkel Schlegel
”Curla” mer
”Jag är en förespråkare av curlingsamhället. Det kostar samhället mycket mindre
om människor får den
hjälp de behöver.”
Åsa Moberg Boije, författar och samhällsdebattör
att vi lagt ansvaret på individen.
Åsa Moberg Boije hävdar att
vi inte är någonting i oss själva
utan det viktiga är hur vi fung­
erar tillsammans. Grundfelet
i samhällsorganisationen är
att man låtsas att den består av
fria individer. Människor tar så
mycket ansvar som de förmår.
När de inte gör det är det för att
de inte har förmågan.
– Jag är en förespråkare av
curlingsamhället. Det kostar
samhället mycket mindre om
människor får den hjälp de be­
höver. Det finns en jättestor
grupp som behöver stöd, unga,
äldre, och fysiskt och psykiskt
funktionshindrade. För dessa
ska vi ”curla” så mycket vi kan.
hade för­
modligen någon anknytning
till området och av den avslu­
tande debatten att döma har
”curlingsamhället” ett starkt
stöd. Robert Ekman, MSB,
framhåller kunskapsaspekten
och att man inte kan begära att
individen ska ha de kunskaper
som krävs för att kunna ta an­
svar i ett komplext samhälle.
– På 1950-talet omkom 500
barn i olyckor och den siffran är
nu nere i 30. Baltikum befinner
sig där vi var på 1950-talet och
har 16 gånger fler dödsolyckor
bland barn än i Sverige. Vi ska
inte släppa det goda system vi
har, då är vi snart nere på Bal­
tikums nivå.
Jan Schyllander, MSB, är in­
ne på samma linje. Ska stör­
re ansvar läggas på individen
krävs en stor folkbildningsin­
sats.
De flesta åhörarna
– Att det offentliga vill lägga
över ansvaret på individen är
antagligen för att spara pengar,
vilket jag inte tror att man gör.
Människor är väldigt olika och
det är bara titta på olycksstatis­
tiken för att se vilka som behö­
ver ”curlas”.
hade en
annan åsikt var Staffan Moberg
Boije, jurist på Försäkringsför­
bundet. Han försökte invända
att curlingsamhället kan ut­
nyttjas av fuskare. Han tog ock­
så upp att man kan bli berövad
ansvar.
– Ta tsunamin, många ha­
de köpt reseförsäkring och det
fanns en stor organisation för
att transportera hem svensk­
ar och ta dem till sjukhus. Helt
plötsligt tar samhället över för­
säkringsbolagens ansvar. För­
säkringsbolagen blev mer eller
mindre utkastade och fick inte
ta sitt ansvar, vilket de hade kla­
rat mycket bättre än staten.
Den ende som delvis
GUNNO IVANSSON
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER
DECEMBER 2010
19
Organisationskonsulten Johan Hemelin har på MSBs uppdrag undersökt hur skyddet styrs i kommunerna. Han konstaterar att politikerna behöver ta ett fastare grepp om
styrningen och sätta nyttan för kommuninvånarna i fokus.
FOTO: GUNNO IVANSSON
”Lagstiftningen förstör
den politiska styrningen”
Den politiska styrningen av
skyddet i kommunerna behöver utvecklas. Enkel målstyrning fungerar inte för en
så komplex verksamhet. Invånarnas behov måste sättas i centrum.
■■ Det anser organisationskon­
sulten och tidigare räddnings­
chefen Johan Hermelin som på
MSBs uppdrag skrivit rappor­
ten Hur styrs skyddet?
I tidigare rapporter har Jo­
han Hermelin konstaterat att
det varit en stark statlig styr­
ning av räddningstjänsten och
det styrmedel som återstått
för kommunerna är ekonomin.
Trots ny lagstiftning präglar
detta fortfarande området.
– När jag är ute i kommu­
nerna och träffar kommunled­
ningen säger de att det är svårt
att styra skyddet, säger Johan
Hermelin
Skälen är flera, förutom den
statliga regleringen gör star­
ka nätverk mellan räddnings­
chefer och brandingenjörer att
professionen styr mer än kom­
munledningen.
Enligt Johan Hermelin är
det bra med en engagerade yr­
kesgrupper, men det får inte
ta över kundviljan. Just kund­
trycket är svagt när det handlar
om skyddet och Johan Herme­
lin anser att området skulle må
bra av en tuffare mediabevak­
ning.
För detaljerat
”Lagstiftningen säger:
styr på organisation,
men genom att bryta
ner målen förstör man
den politiska styrningen”
Respekten för staten är fortfa­
lämna gamla ”förstörda” ord
som olyckor och i stället se allt,
brott, pandemier, olyckor mm,
som oönskade händelser.
Syftet med kommunskyddet
är att åstadkomma färre olyck­
or, kriser och brott, mindre
konsekvenser och ökad förmå­
ga att hantera dessa oönskade
händelser.
– För kommunstyrelsens
ordförande gäller det att lyfta
nivån och fråga sig: vad hand­
lar det egentligen om? Varför
rande stor och han förespråkar
en tillsyn som ger utrymme för
det kommunala självbestäm­
mandet.
– Respekten för tillsyn är
enorm, kommunerna är livräd­
da för länsstyrelserna och MSB.
Och är inte myndigheterna til�­
låtande tar staten över styr­
ningen.
Det finns en rad lagstiftning­
ar som inte överlappar och Jo­
han Hermelin vill att man ska
Johan Hermelin, organisationskonsult
finns den här organisationen?
Om inte kundnytta uppstår har
man inte nått målen.
Som Johan Hermelin ser det
finns det tre sätt att styra skyd­
det i kommunen: organisation,
processer eller system. Att sty­
ra på organisation och funktion
är det vanligaste men också
sämst enligt Johan Hermelin.
– Det är viktigt med kontroll,
mätning och ekonomi. Man
bryter ner mål som blir frag­
mentariska. Det blir väldigt
stuprörsbetonat och kundnyt­
tan kommer i skymundan.
Styra genom processer;
att
skapa förutsättningar för flö­
den är bättre men Hermelin
vill se helhetsgrepp och talar
gärna om systemstyrning.
– Det bygger på tankar om
att en organisation går inte att
förstå, den är en organism som
lever sitt eget liv. Genom sys­
temstyrning styr man inte på
det inre utan på det som omger
organisationen. Feedback är
viktigt, man stimulerar genom
feedback.
Lagstiftningen utgör när­
mast ett hinder för kommu­
nerna vid styrningen av skyd­
det. Den tvingar kommunerna
att ange säkerhets- och presta­
tionsmål och så får inte lagen
fungera.
Handlingsprogrammen ska be­
slutas på högsta politiska nivå
men har inte fått den politiska
betydelse som var avsedd. En­
ligt Johan Hermelin är de så
detaljerade och produktionsin­
riktade att de i praktiken omöj­
liggör politisk styrning.
– Lagstiftningen säger: styr
på organisation, men genom
att bryta ner målen förstör man
den politiska styrningen, säger
Johan Hermelin.
GUNNO IVANSSON
20 SAMÖ/KKÖ
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Kärnkraftshaveriet i Oskarshamn får långtgående konsekvenser. I det akuta skedet blir det problem med elförsäljning. Det är februari och kallt.
social oro. Folk blir arga, rädda och kräver ansvar. Samö-KKÖ innehåller många ingredienser.
Samö-KKÖ – krisperspektiv med
STOCKHOLM
Kärnkraftshaveri med radioaktivt nedfall från Skåne till
Stockholm.
Förutom den akuta krisen
hamnar livsmedelsbranschen i svårigheter, finanssektorn svajar när tilltron
till svenska valutan störtdyker.
Krisperspektivet får dimensioner som aldrig tidigare prövats i en och samma
övning.
■■ I Samö-KKÖ dras konse­
kvenser så långt att de inte kan
förutspås av varken övnings­
ledning eller någon annan.
– Vi har försökt tänka i flera
steg. Men händelser kommer
att få följder som vi inte kan
förutse, och det är jättebra, sä­
ger Niclas Karlsson, ansvarig
för övningen på MSB.
Riksrevi­
sionen en rapport om svensk
kärnenergiberedskap som
innehöll en rad tunga syn­
punkter: Regeringens styrning
var för dålig; Räddningsverkets
tillsyn hade brister; långsiktiga
konsekvenser saknades; över­
raskningar och uthållighets­
moment var för få.
– Det har vi tagit intryck av.
Niclas Karlsson och Tord
Wahlbeck, MSB, samt Erik Ric­
hardsen, länsstyrelsen i Kal­
mar, började planera SamöKKÖ för drygt ett år sedan.
Frågan om långtgående kon­
ser och diskussioner kring de
långtgående konsekvenserna
som ges tid och utrymme i det
andra skedet.
– Ska vi öva långsiktiga ske­
enden, då behövs ett långt ske­
ende på riktigt konstaterade vi,
säger Niclas Karlsson.
2007 levererade
Niclas Karlsson
sekvenser kom att få en central
roll och skapade ett nytt öv­
ningsupplägg med tre skeden.
Från det att haveriet vid kärn­
kraftsverket är ett faktum på­
går övningen i nästan två må­
nader fram till ett avslutande
seminarie. Och det är analy­
Det radioaktiva nedfallet som
på olika sätt berör miljoner
människor är ett problem stort
nog. Men det skapar mer än di­
rekta hälsorisker för männis­
kor.
Mjölkproduktionen kan va­
ra i fara. Försäkringsbranschen
möter så höga krav att den får
sin egen kris, valutan svajar
och så vidare. Och allt skapar
en stor social oro. Folk blir ar­
ga, rädda och kräver ansvar.
Allt från blåljus till intresse­
organisationen Svensk mjölk
finns representerade i övning­
en.
är att ut­
veckla förmågan att samarbe­
ta, vilket blir nödvändigt för att
lösa de stora samhällsproblem
man ställs inför.
Det alla ska ges tid
Vad krävs för att återställa
samhället och vad behöver utvecklas för att det ska klaras?
– Eftersom ingen gjort detta
tidigare har vi ingen tydlig bild
av hur det kommer att bli. Men
det ska bli intressant att se hur
det fungerar. Hur pratar sjuk­
vården, finansen och de som
jobbar med farliga ämnen med
TJUGOFYRA7 · #08
SAMÖ/KKÖ
DECEMBER 2010
5
FRÅGOR TILL…
Christer Derger,
säkerhetschef Nordea.
1
Varför medverkar ni i övningen?
–Vi är intresserade av hur vi påverkas långsiktigt. Vad betyder
det för vår verksamhet när delar
av landet är lamslaget och social oro sprids? Därför är skede
2 intressant, där kommer alla de
fyra stora affärsbankerna och
Bankföreningen att medverka.
Akuta övningar som i skede 1 har
vi gjort tidigare.
2
Vad förväntar du dig?
- Händelser i en verklighet
utanför vår kontroll, men som
vi själva blir påverkade av. Och
hur vi möter det blir ett intressant test.
3
Hur allvarligt kan ni drabbas?
- Vi är en nordisk bank, begrän-
21
sas skadan till den lokala marknaden är det inget stort problem
för oss. Men får vi stora elstörningar som sprids till Stockholmsområdet, där största delen
av den finansiella sektorn finns,
då kommer det att märkas. Allt
beror på vilka scenarion spelledningen väljer att lägga ut. Väldigt
omfattande konsekvenser kan
bli ett test för hur Riksbanken,
Finansinspektionen och i slutänden regeringen klarar en kris.
4
Vad är du mest nyfiken på?
- Samverkan, blir den som vi
trott? Kommer vi att kunna samarbeta banker emellan, kommer
det att fungera mellan privata
aktörer och myndigheter? Det
ska bli intressant.
5
Hur beroende är privat näring och myndigheter av
varann?
- Mer än vi tror. Myndigheterna är
extremt beroende av bankerna.
All betalning, exempelvis från
Försäkringskassan, går via bankerna. Det finansiella systemet
är helt enkelt nödvändigt och vi
är i vår tur beroende av ett bra
samarbete med myndigheterna.
Övningens tre skeden
■■ Samö-KKÖ genomförs un­
der lång tid, februari-april och
är indelat i tre skeden. Ett nytt
sätt att öva, anses om uppläg­
get.
Skede 1
Livsmedelsproduktionen hotas, tilltron till valutan dyker och finanssektorn svajar. Alla bekymmer skapar
FOTO: JOHAN EKLUND OCH OKG.
nya dimensioner
varann? Förstår de överhuvud­
taget varandra?
Till grund för de långtgående
konsekvenserna ligger två da­
gars övning som förutom kärn­
kraftsolyckan kommer inne­
hålla ytterligare några akuta
händelser.
Målet är att de larm om olyckor
som inträffar blir så komplice­
rade att de blir en påfrestning
för alla medverkande. Två an­
dra viktiga ingredienser under
de två första övningsdagarna är
kriskommunikation och uthål­
lighet.
– Vid en sådan här händelse
tar kriskommunikation 80 pro­
cent av resurserna. Övningen
blir 40 timmar i sträck, så länge
har vi aldrig hållit på tidigare.
Det blir till att ta med sovsäck
till jobbet.
Det gäller myndigheter och
organisationer spridda över
stora delar av landet. Att öv­
ningen verkligen är förankrad
i verksamheterna och att de re­
surser som krävs avdelas är en
av de viktigaste utmaningarna.
– Jag tycker alla visat god in­
ställning, men det är förstås
viktigt att cheferna tycker öv­
ningen är viktig. MSB laddar
för att ha 100 personer igång
under 40 timmar.
apparaterna i
övningen är motspelet i Enkö­
ping där 200 personer ska vara
engagerade inom elva olika
En av de större
områden. Man simulerar om­
världen som representanter
för statliga förvaltningar, sjuk­
vård, region Kalmar, polisen,
allmänhet, med mera och del­
tagarna hämtas från respekti­
ve verksamheter.
– För att motspelet ska fung­
era krävs kunniga personer. De
ska helt enkelt jobba med de re­
surser de använder i vardagen.
17 december kommer det att
genomföras ett genrep av tek­
niken. I januari utbildas utvär­
derarna och 13 januari är det
generalrepetition.
2 februari sparkar det igång,
någon gång under dygnets för­
sta hälft är katastrofen ett fak­
tum i Oskarshamn.
PER LARSSON
2-3 februari
Den praktiska övningen pågår
i max 40 timmar och har tre
huvudspår:
■■ Ett haveri på kärnkraftver­
ket i Oskarshamn orsakar ra­
dioaktivt nedfall över stora de­
lar av Sverige.
■■ En konsekvens av haveriet
blir problem med elförsörj­
ningen. Det är februari, och
det är kallt.
■■ Långtgående social oro som
slår över hela samhället och
med svåra konsekvenser.
Alla medverkande arbetar i
de lokaler och med den perso­
nal och teknik man ska använ­
da vid en verklig kris. Mycket
av det som skapar konsekven­
ser utspelas i Kalmar län med
länsstyrelsen som nav.
Motspelet sker från led­
ningsregementet i Enköping
där 200 personer kommer att
jobba inom elva olika områden
för att testa beredskapen.
Skede 2
februari-mars
Startar i anslutning till skede 1
och pågår i sju veckor.
Uppdraget är att analysera
krisen utifrån direkt påverkan
och långsiktiga konsekvenser
på samhället.
Uppgifter ställs till respekti­
ve organisation och för att kla­
ra dem måste samverkan ske
med andra organisationer. Ett
stort antal, en eller flera från
varje organisation, beräknas
arbeta aktivt under skedet.
Skedet avslutas med en spe­
lad presskonferens.
Skede 3
6-7 april
Seminarieövning med samt­
liga övande organisationer där
huvuduppgiften är: identifie­
ra utvecklingsområden för att
förbättra långsiktig krishan­
tering.
De analyser som görs under
skede 2 ligger till grund för se­
minariet.
Efteråt
När Samö-KKÖ är över startar
utvärderingsarbetet, bland an­
nat i fördjupningsseminarier. I
slutet av 2011 ska det finnas en
utvärderingsrapport.
FAKTA
Samö-KKÖ
■■ En sammanslagning av två
stora övningar som brukar genomföras vartannat år, Samverkansövning (Samö) och Kärnkraftsövning (KKÖ). Sammanslagningen är en engångsföreteelse
■■ Övningen startar 2 februari
och pågår till 7 april.
■■ Under de första två dagarna
av övningen, det akuta skedet i
samband med kärnkraftshaveriet, beräknas minst 6 000 personer från 60 organisationer
delta.
■■ MSB och länsstyrelsen i Kalmar har huvudansvaret för planeringen av övningen. Totalt har
150 personer från olika organisationer medverkat i förberedelserna.
■■ Övningen har en budget på 14
miljoner kronor, därutöver står
alla medverkande organisationer för sina omkostnader.
22 FORSKNING
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
FAKTA
Forskning och studier
MSBs forskning ska vara behovsmotiverad och gjord med vetenskaplig kvalité, säger Hans-Olov Byquist.
FOTO: PER LARSSON
Forskning för vardagsnytta
■■ – Det finns stort intresse för säkerhetsområdet
STOCKHOLM
Forskning med en tydlig förankring i vår vardag.
Det är Hans-Olov Byquists
ambition för MSB.
■■ Vi står i trafikrusningen
på Kungsgatan i Stockholm.
Det är här, i vardagslivet, som
MSBs forskning ska göra nytta.
– Vi ska stödja behovsmoti­
verad forskning. Örat ska va­
ra riktat mot samhället för att
lyssna in rätt behov, resultatet
ska komma målgrupperna till
nytta. Samtidigt måste arbetet
ske med säkerställd vetenskap­
lig kvalité, säger Hans-Olov
Byquist, chef för MSBs forsk­
ningsenhet.
MSB har blivit ett lyft för
forskningen inom samhälls­
skydd och beredskap, om vi tol­
kar Byquist rätt.
myndigheter­
na hade KBM mest pengar till
forskning, Räddningsverket
småpengar i jämförelse. Bil­
dandet av MSB med ett breda­
re ansvarsområde har innebu­
rit att myndigheten kan finan­
siera fler projekt på egen hand,
plus att pengarna för forskning
närmast fördubblats till 120
miljoner om året.
– Det är en ambitionshöjning
från ledningen. Nu tillhör vi de
största forskningsfinansiärer­
na, och MSB har blivit mycket
Av de tidigare
intressantare för forskare, sä­
ger Byquist.
MSBs nuvarande forsk­
ningsprogram ”För ett säkrare
samhälle” presenterades i höst
och sträcker sig till 2013. Det är
framtaget i dialog med bland
annat forskare, kommuner
och räddningstjänster. Forsk­
ningsprogrammet är indelat i
tre områden som talar om var
MSB prioriterar kunskapsut­
veckling. Områdena är:
■■ Ett säkrare samhälle
■■ Risker, hot och sårbarheter
■■ Förebygga, förbereda, han­
tera och lära.
I den öppna utlysningen,
där
forskare själva får föreslå pro­
jekt inom ramen för de utpe­
kade områdena, kom det i år in
159 ansökningar till ett värde
av 800 miljoner.
– Mer än väntat. Vi hade pla­
nerat att fördela 45 miljoner
över tre år, nu fick det bli 75. Att
ha en öppen utlysning är vik­
tigt så att forskarsamhället bi­
behåller nyfikenheten på oss.
Kan man se trender bland förslagen?
– Nej, men det finns överhu­
vudtaget ett stort intresse att ta
sig an säkerhetsområdet.
I januari inbjuds forskar­
grupper till temaforskning där
MSB fastlagt att fokus ska lig­
ga på naturolyckor. Målet är att
forskningen ska komma igång
under nästa år och att snart ut­
lysa temaforskning även inom
informationssäkerhet.
– Det här är större projekt
där vi prioriterar ett område
och i grova drag säger vad vi vill
veta.
På MSBs forskningsenhet
finns elva personer som arbe­
tar med att bereda ansökning­
ar i samarbete med myndighe­
tens sakavdelningar
– När projekten är bestäm­
da läggs de ut på de avdelning­
arna, det är där de hör hem­
ma. Forskningen är inte till för
forskningsenheten.
mensamt om smittosamma
sjukdomar och MSB har även
ett forskningsprogram till­
sammans med Vinnova, en an­
nan statlig forskningsfinansiär
med 2 miljarder i pengapåsen
varje år.
– Det är inom säkerhetsom­
rådet. Vi gör utlysningar till­
sammans, Vinnova ansvarar
för utvecklingsdelen och vi för
säkerhetsdelen. Vi vill se mer
samverkan och både Vinno­
va och Sida har tydliga ambi­
tioner att få igång fler projekt.
Fördelen med samverkan är att
vi förmerar kunskapen i stället
för att dubblera projekt.
egen forsk­
ning, det finns goda skäl att
inte göra det anser Byquist.
– Vi identifierar bara beho­
vet. Sen vill vi vända oss till
forskarvärlden och få de bästa­
forskarna. Vi själva skulle inte
kunna hålla igång sådan verk­
samhet, det är en utopi och ett
feltänk.
– Däremot ska vi kunna va­
ra med och påverka våra forsk­
ningsprojekt, berika dem un­
der resans gång.
Ett område som
MSB utövar ingen
efter att
samarbeta med andra forsk­
ningsfinansiärer, både natio­
nellt och internationellt.
Sida och MSB forskar ge­
MSB strävar också
Hans-Olov
Byquist tror kan bli riktigt stort
är samarbetet med Säkerhets­
departementet (Department
of Homeland Security) i USA.
Sverige har avtal med USA om
forsknings och utvecklings­
samarbete inom det civila sä­
kerhetsområdet och MSB är
utpekat ansvarig myndighet av
svenska regeringen.
– Det är bara ett tiotal länder
som har det här avtalet med
USA. Här finns starka projekt
som explosiva varor, IT-säker­
het och kritisk infrastruktur.
För närvarande har vi projekt
igång för ett värde av 15 miljo­
ner kronor.
PER LARSSON
MSB har 120 miljoner årligen till
forskning och studier. 2011 är 110
miljoner kronor avsatta till forskning, tio miljoner till studier.
Forskning
MSBs forskningsberedningsgrupp bestämmer programområden som presenteras i ett
forskningsprogram. Det nuvarande sträcker sig till 2013.
■■ Öppen forskning. Utlysning
sker varje år. Disputerade kan
presentera egna forskningsförslag. Normalt antas tio-tolv projekt som oftast sträcker sig över
tre år och omfattar upp till nio
miljoner kronor.
I somras togs beslut om hela 17
projekt. De rör sig inom områden
som IT-säkerhet, risk- och krishantering, samverkansövning,
humanitära insatser, naturolyckor, äldresäkerhet, insatsledning,
djursjukdomar.
■■ Tematisk forskning. MSB bestämmer ett fokusområde och
vad myndigheten i grova drag vill
veta. Forskargrupper tar sig an
ett område. Projekten ligger på
tre-fem år, ekonomisk ram femtio miljoner per år. Naturolyckor
är aktuellt tema, sista ansökan i
början av nästa år. Informationssäkerhet troligen nästa tema.
MSB driver även forskning tillsammans med andra, har projekt med statliga forskningsfinansiären Vinnova och Sida och
USAs säkerhetsdepartement.
Bidrag till enskilda.
Nydisputerade doktorer kan
ges tvåårig forskarlön. Kravet är
forskning inom MSBs ansvarsområde. Delas ut till två-tre forskare varje år.
Planeringsbidrag kan ges för
att skriva ansökningar till EU eller USA. Avsett för att stimulera
forskare att hämta hem internationella projekt.
Studier
För att stödja MSB och öka
kunskapen inom specifikt område. Pågår oftast två-tre månader.
Vetenskapliga rådet
MSB har ett vetenskapligt råd,
med sju externa forskare, som
medverkar i bedömningen av
forskningsansökningar Ledamöterna är:
■■ Professor Simin NadjimTehrani, Dator- och nätverkssäkerhet, Linköpings universitet
■■ Professor Kurt Petersen, Risk
och säkerhet, Lunds tekniska
högskola
■■ Doktor Ann Enander, Psykologi/beteendevetenskap, Försvarshögskolan
■■ Professor Helena Lindholm
Schulz, Säkerhetspolitik/Mellersta östern, Göteborgs universitet
■■ Professor Lina Bertling, Energi/infrastruktur, Chalmers
■■ Professor Ulf Mellström, Genus, teknik och arbete, Luleå tekniska universitet
■■ Docent Lars Nyberg, Miljövetenskap, Karlstads universitet
Ordförande för vetenskapliga
rådet är Pertti Nordman, avdelningschef för utvärdering och lärande, MSB
TJUGOFYRA7 · #08
FORSKNING 23
DECEMBER 2010
Lär av
det lilla
STOCKHOLM I slutet av november presenterades resultat från 14 forskningsprojekt som MSB
finansierat. Här är några av dem.
Bakom
händelserna
i Rosengård
VAD?
Förebyggande säkerhetsarbete – metoder för möten
och dialoger
■■ Främlingskap och social
otrygghet. Anlagda bränder
och stenkastning.
Forskare i Malmö har försökt
ta sig an bakomliggande orsa­
ker till händelser i Rosengård.
2002 kastades sten mot bus­
sar. Året därpå brann moskén
och misstron mot myndighe­
terna ökade. Därefter har oro­
ligheterna fortsatt. De senas­
te åren har många bränder an­
lagts, stenar kastats mot rädd­
ningstjänst och polis
har en forskar­
grupp vid Malmö högskola följt
utvecklingen genom intervju­
er, observationer och samtal
med boende i området, polis
och räddningstjänst, med flera.
– Det är lätt att stirra sig blind
på det spektakulära våldet, det
som syns i media. Frågan är om
Sedan 2008
det är det viktiga, sa Carina Lis­
terborn, lektor i stadsbyggnad,
under sin presentation.
Bilden att ungdomarna hatar
polisen, inte har något att gö­
ra och hittar på något som be­
skrivs som spännande och ro­
ligt, bekräftas av forskarna.
– Det finns ingen aggression
mot räddningstjänsten, den är
lockbetet för att få dit polisen,
sade Listerborn.
Polisen är staten och det är
mot staten hatet vänder sig.
– Staten drar oss alla över en
kam, då drar vi alla som jobbar
för staten över en kam, är en av
förklaringarna som ungdomar
ger.
refererade bland
annat till ”lokala guider” som
kunde fråga om man ville se
poliser eller när det brinner.
Hon gav en bild av ungdomar
som upplever orättvisa, det
blir en ”vi och dom”-situation,
självbilden är negativ och Ro­
sengård deras identitet. Risken
Listerborn
VAD?
Lärande från incidenter
för säkerhet inom farliga
verksamheter
■■ Strategier är ingen garan­
Carina Listerborn är en av forskarna som följt utvecklingen i Rosengård sedan 2008.
FOTO: PER LARSSON
är utveckling mot kriminalitet
som livsstil.
Det onda spiralen startar
med sysslolöshet, spänning
söks och det blir oroligheter,
polisen ingriper och man kän­
ner sig illa behandlad. Hämnd­
begär föds och fler bränder an­
läggs.
– Ungdomarna förväntar sig
helt enkelt att bli illa bemötta,
poliserna förväntar sig att möta
aggressivitet. Räddningstjäns­
ten är osäker på vad den förvän­
tar sig.
Röster från vuxna i Rosengård
beskriver hur de upplever att
polisen pliktskyldigt kommer
på larm och sen åker igen, att
de borde stanna några minu­
ter och prata med ungdomarna
men inte gör det.
Arbetslöshet är vardagen
för alldeles för många. I Herr­
gården, en del av Rosengård,
är 96 procent invandrare, bara
16 procent har arbete. Carina
Listerborn beskriver bostäder
med närmast total avsaknad av
underhåll och ständigt byte av
fastighetsägare.
– Ägarna vet att de får in hy­
rorna via socialen även utan
underhåll.
av förhållandena i
Rosengård anser forskarna att
myndigheterna har oklara ar­
betsformer och saknar gemen­
sam strategi, ungdomarna har
dåliga levnadsvillkor och kän­
ner främlingskap och den so­
ciala kontrollen och kollektiva
förmågan i grannskapet upp­
levs som oklar.
Hur bryts detta? Hur ska
främlingskap bli gemenskap?
Forskarna nämner bland an­
nat att marginalisering måste
brytas, bättre möjligheter till
arbete, utbildning och infly­
tande; social brännmärkning
måste bekämpas; satsa på barn
och ungdomar; öka den kollek­
tiva förmågan.
I analysen
PER LARSSON
ti för ett gott lärande.
Att lära av de små inciden­
terna kan vara väsentligare
för att höja säkerheten.
Anders Jacobsson, Lunds
tekniska högskola, och Mar­
cus Börjesson, Försvarshög­
skolan, med flera har försökt
fånga säkerhetsklimatet hos
sex företag inom processin­
dustrin.
– Det finns inget konsen­
sus kring vad säkerhetskli­
mat är, men däremot kunde
vi se att ett negativt klimat
hängde samman med pas­
sivt ledarskap, sade Marcus
Börjesson.
434 personer på opera­
törsnivå intervjuades. Enkä­
ten gav till svar att där mest
lärande skett finns inslag
som säkerhetskommunika­
tion, säkerhetsutbildning,
förtroende mellan anställd
och ledning och överhuvud­
taget kunskap i säkerhet.
– Strategier är populärt,
men det kan enbart vara ut­
anpåverk som inte gör nyt­
ta. Det viktiga är att den som
rapporterar en incident eller
brist får återkoppling och att
närmaste chefen är involve­
rad.
att kunna gå till­
baka i skeendet, och för att för­
stå situationen är två tunga
skäl till dokumentation. Och
eftersom vi alla tolkar efter
våra egna förutsättningar är
det ett maktmedel att sitta
vid protokollet, konstaterade
Landgren.
Han gjorde också en jämfö­
relse av dokumentation vid öv­
ning jämfört med när det är all­
var.
– Under övningen är det all­
tid någon som noterar från bör­
jan. Men vid en riktig händelse
börjar skeendet ofta i liten ska­
la, då finns inte någon på plats
vid tangentbordet. Ofta tas då
whiteboarden till hjälp, och det
är inte fel.
rapporte­
rades cirka 2 000 incidenter
under forskningstiden. Men
det finns ett mörkertal, trös­
keln för när man rapporte­
rar en incident är olika hög.
– Vad lär vi oss i förhål­
lande till vad vi kunde lära
oss? Vi jämförde det verk­
liga lärandet i förhållande
till det potentiella. Det säm­
sta företagets lärande var 35
procent av det potentiella
lärandet, de som lyckades
bäst nådde 85 procent, sade
Jacobsson.
För att komma åt det po­
tentiella lärandet krävs ana­
lys av underliggande orsa­
ker. De vanligaste underlig­
gande orsakerna som lyftes
fram är svagheter i riskana­
lys och utbildning.
En låg tröskel, att bry sig
om de små bristerna, lyftes
som viktigt för att bli bättre.
– Småincidenterna är
många och lär vi av dem ska
inte stora olyckor behöva
hända.
PER LARSSON
PER LARSSON
Bland företagen
Whiteboard lika bra som Wis?
VAD?
Dokumentationspraktik
i krishantering
■■ Är Wis rätt och whiteboard
stenålder?
Inte alls, anser forskaren Jo­
nas Landgren, Göteborgs uni­
versitet.
– All dokumentation behö­
ver inte gå genom tangentbor­
det, sade han på forskardagen.
Landgren och hans kollegor
har granskat hur krishante­
ringsaktörer dokumenterar vid
större insatser och kriser.
De konstaterar att det är stor
skillnad i förmågan att doku­
mentera beroende på om orga­
nisationen följer eller ska leda
den operativa insatsen. Det är
också skillnad i den informa­
tion som produceras och vilka
instrument som används.
– Men de föreställningar om
hur dokumentation
bör gå till tar inte hän­
syn till dessa skillna­
der, sade Landgren.
det gott om, men
whiteboarden är soci­
al information. Ibland
säger man ”ledsen men
vi fick inget dokumen­
Blir den operativa led­
terat i Lupp”, samti­
ningen stressad av att
digt är pappersåtervin­
händelseförloppet ska
ningen välfylld.
dokumenteras i Lupp
Det var ungefär vad
eller Wis, glöm då det, Jonas Landgren
som hände i samband
tyckte Landgren.
med några storbränder
– Mängden stödsys­
i Södertälje, en av flera
tem för lägesinformation ökar i händelser som forskarna tittat
snabbare takt än kompetensen närmare på.
att använda dem. Köp inte allt Några andra konkreta exemsom IT-människorna kommer pel:
med, ni måste utgå från vad ni ■■Länsstyrelsen i Västra Gö­
behöver.
taland hade extremt mycket
Dokumentation kan bestå noterat under svininfluensan.
av mycket: noteringar i digitala Men när det hela skulle doku­
system som Wis och Lupp, per­ menteras gjordes intervjuer.
sonliga loggböcker, berättelser, ■■Vid magsjukan i Lilla Edet
anteckningar på whiteboard, saknades inte information,
bilder, samtalslistor i mobilen.
bristen återfanns i kommu­
– Osocial information finns nens förmåga att dra nytta av
den information som fanns ut­
anför huset.
Spårbarhet,
24 ERFARENHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Räddningen av 33 gruvarbetare i Chile engagerade
en hel värld. Men visste du att en liknande olycka
inträffade i Stockholm för 45 år sedan?
Tunnelraset
i Stockholm
■■ Under mitten av 1960-talet pågick en
mängd underjordiska arbeten i Storstock­
holm. Ett av dem var en cirka 1 000 meter lång
tunnel från Hammarby industriområde, un­
der Hammarbykanalen och vidare upp mot
Gotlandsgatan.
Tunneln var på 30-40 meters djup och av­
sedd för televerkets kabeldragningar. Efter­
middagsskiftet hade just avlossat en sista
sprängsalva och gått upp ur tunneln.
Då upptäcktes att det varit ett jordras på en
plats strax söder om Hammarbyvägen. Det ha­
de bildats en krater på cirka 30 gånger 10 me­
ter och taket på tunneln hade av allt att döma
störtat in.
Ett vertikalt schakt mitt på tunneln strax
norr om Hammarbyleden var dessutom vat­
tenfyllt och delvis bemängt av sand och slam.
Och det värsta av allt: två arbetare saknades.
Klockan var då 22.50 tisdagen den 9 novem­
ber 1965.
inget lagstadgat an­
svar för brandförsvaret att hålla beredskap för
andra olyckor än brand. Också ledningsför­
hållandena var svävande.
Men i detta fall var det inga problem. Jour­
havande brandkapten vid Stockholms Brand­
kår hette Olle Johansson. Han tog snabbt initi­
ativ till att upprätta en stab där representanter
för de inblandade myndigheterna och företa­
gen kunde samarbeta. Alla beslut togs i sam­
förstånd.
Först av allt gällde det att ta reda på om de
försvunna arbetarna var vid liv och var de be­
Det fanns vid denna tid
fann sig. Ansvariga för tunnelbygget och andra
experter tillkallades.
Med hjälp av ritningar och nivåkartor gick
det att konstatera att den norra delen av hit­
tills färdiga tunneln var högst belägen. Däre­
mot fanns det ingen öppen förbindelse med
det vertikala schaktet mitt på den kilometer­
långa tunneln. Där var vattendjupet cirka fem
meter. Dessutom kunde brandförsvarets grod­
män konstatera att det bildats en stor slam­
propp som fyllde tunneln ända upp till taket.
arbetarna fortfaran­
de var vid liv måste de ha tagit sin tillflykt till
den norra delen av tunneln. Det var viktigt att
snabbt lokalisera och få ut dem, vattentempe­
raturen var bara sju grader.
Arbetet med att borra ett hål genom berget
40 meter ner till norra delen av tunneln tog ge­
nast fart.
Ett annat viktigt moment var att länspumpa
vattenmassorna i schaktet så att nivån sjönk.
Men kapaciteten på brandförsvarets elpum­
par var klart otillräcklig, bara två mindre en­
faspumpar med en kapacitet av några få kubik­
meter per timma.
Kraftigare pumpar rekvirerades från olika
företag. Räddningsarbetarna drog sig inte ens
för att göra inbrott och själva hämta den ut­
rustning som bedömdes nödvändig.
Tunnelraset i Stockholm stängde in två arbetare i fem dygnen. Insatsen med
Om de två försvunna
I gryningen nästa dag fick räddningsarbetar­
na indikationer på att de saknade männen, in­
genjör Kjell Nilsson, 26, och elektriker Sören
Jansson, 30, fortfarande var vid liv.
Räddningspådraget var
enormt stort under de
fem dygn det pågick.
Räddningsarbetarna drog sig
inte ens för att
göra inbrott och
själva hämta den
utrustning som
bedömdes nödvändig.
De hade mycket riktigt tagit sin tillflykt till
tunnels norra del. Där fanns ingen utgång,
men tack vare att tunneln lutade svagt uppåt
fanns det en luftficka dit vattnet inte nådde.
Klockan 01.31 torsdagen 11 november bröt
borrstålet igenom taket i tunneln.
Räddningspersonal och anhöriga hade nu
kontakt med de instängda. De var vid förvå­
nansvärt god vigör, men hungriga. Nu kun­
de de få en förstärkt frukost med bland annat
skinka, kokt ägg samt en färsk morgontidning.
För att motverka kylan försågs de med elek­
tricitet och ett par hoprullade värmedynor.
Ett annat prioriterat önskemål var ett par do­
sor snus.
Men än var inte räddningsarbetet färdigt. Att
borra ett så stort hål att männen skulle kunna
evakueras genom det var inte att tänka på. Så­
dana borrar fanns inte 1965.
Inriktningen blev i stället att pumpa ut så
mycket vatten som möjligt och sedan grä­
va en öppning mellan slamproppens överdel
och tunnelns tak. Där var slammet inte så hårt
packat.
Grodmän som varit inne berättade att det
TJUGOFYRA7 · #08
ERFARENHETER 25
DECEMBER 2010
Brandkaptenen
hyllades
■■ En av dem som job-
TV sände för första gången direkt från en
olycksplats. En ung Bo Holmström ritar för TVpubliken. FOTO: OLLE JOHANSSON
Ett viktigt moment var att länspumpa vattenmassorna i schaktet så att nivån sjönk. Men
kapaciteten på pumparna var klen, bara några
få kubikmeter per timme. FOTO: OLLE JOHANSSON
att öppna upp tunneln och rädda de två var en angelägenhet för hela landet.
nästan gick att simma i den trögflytande mas­
san. Men arbetet innebar stora risker. Om det
blev ett nytt ras skulle dykarna vara riktigt il­
la ute.
Ett annat problem var att få tag i tillräckligt
kraftiga pumpar som var tåliga mot sand, slam
och andra föroreningar.
Som expert på området blixtinkallades dy­
karbasen Per Edvin Fälting, känd från bärg­
ningen av regalskeppet Wasa några år tidiga­
re. Hans metod att använda vattenstrålar med
högt tryck för att spola undan sand och slam
visade sig vara effektiv även här.
De allra största pumparna som användes
vid räddningsarbetet var faktiskt så nya att de
monterades vid företaget Flygts Pumpar på
morgonen samma dag som de levererades. De
var på den tiden de största pumparna i sitt slag
i Europa.
var tunnelarbetar­
nas situation en angelägenhet för hela landet,
ja för nästan hela världen.
Centrum för uppståndelsen var ett hål i trot­
toaren på Ringvägen i Stockholm. Sveriges Te­
levision direktsände för första gången från en
Från och med torsdagen
FOTO: OLLE JOHANSSON
Männen befann sig 30-40 meter under mark
vid övre krysset.
olycksplats. Programledare var en ung repor­
ter vid namn Bo Holmström.
de instängda fick tillfälle att vila lite.
tunnelarbetarna slutligen
kunde evakueras efter drygt fem dygn i sitt
kalla och fuktiga fängelse visste jublet inga
gränser.
Då hade mer eller mindre all personal från
samtliga Stockholms brandstationer varit in­
satta i räddningsarbetet. Ett arbete som de
egentligen inte hade behövt engagera sig i.
Rasolyckor av denna typ fanns inte ens nämn­
da i den dåvarande lagstiftningen, 1962 års
brandlag och brandstadga. Men nu kom dis­
kussionen igång.
Och händelsen kom att påverka lagstiftning­
en.Till 1974 års brandlag och brandstadga hade
ansvaret för den kommunala räddningstjäns­
ten utvidgats att även omfatta andra typer av
nödlägen. Bland dessa nämndes ras, oljeutflö­
de, översvämning och andra nödlägen.
Detta gjorde att kommunerna fick mandat
att investera i utrustning och utbildning för
även sådan verksamhet
När de instängda
Verksamheten var koncentrerad till två plat­
ser:
■■ Schaktet strax norr om Hammarbykana­
len. Där kämpade Olle Johansson och hans
grodmän med att gräva en öppning i den hår­
da proppen av packad sand som hindrade dem
från att tränga vidare till de instängda män­
nen.
Det var ett både farligt och ansträngande
arbete. Risken för nya ras var hela tiden över­
hängande. Dykarna låg högst upp mellan tun­
neltaket och den packade sanden och försökte
meter för meter kämpa sig vidare in mot luft­
fickan i norr där männen befann sig.
■■ Det 70 millimeter vida och 40 meter djupa
hålet som borrats från trottoaren på Ringvä­
gen och ner till de instängda.
Där fanns nu en telefonförbindelse där me­
dia och anhöriga kunde samtala med de in­
stängda. Genom hålet kunde man också skicka
lappar och smärre föremål till och från de in­
stängda. Detta blev så populärt att den ansva­
rige läkaren på platsen måste säga ifrån så att
bade nära nog oavbrutet under de fem
dygn som räddningsarbetet vid tunnelraset pågick var Olle Johansson.
Han var vid tillfället
35 år och redan erfaren brandkapten vid
Stockholms Brandkår.
Dagen efter den
lyckliga upplösningen gjorde Dagens Nyheter en intervju med
några av brandmännen på Johannes
brandstation där Olle
då var stationerad:
– Olle Jo är alltid
lugn och behärskad
och har en självklar
pondus.
– Han har en medfödd ledartalang och
det är ingen tillfällighet att det var just han
som blev utsedd att
leda den sista gruppen av grodmän när
genombrottet var
nära.
– Jobbet var krävande och det behövdes
någon vi kunde lita på.
Själv ville Olle inte utmåla sig som en
hjälte:
– Det var grabbarna
som fick slita. Jag var
bara med för att hålla
uppsikt över dem och
se till så att ingen blev
skadad.
Brandkapten Olle Johansson ledde räddningsarbetet under
större delen av tiden.
Sveriges Television direktsände
för första gången
från en olycksplats.
ULF ERLANDSSON
26 ERFARENHETER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Parhus totalförstörda
– brister i sektionering
VAD?
Brand i parhus
VARFÖR
Oljeläckage från arbetsloket orsakade stor rökutveckling.
FOTO: STORSTOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR
Kunde orsakat
panik under dagtid
VAD?
Rök i tunnelbanan
VARFÖR?
Oljeläckage
■■ Två banarbetare jobbade
vid tre-tiden en natt med spå­
rarbeten i Stockholms tun­
nelbana. De använde ett ar­
betslok med beteckning P&T
nummer 9252.
Loket drivs av hydraulolja
som får sitt tryck via en die­
selmotor. Det har tankar för
1 000 liter hydraulolja och li­
ka mycket diesel.
När tåget körde in mot Ma­
riatorgets station i rikting
mot T-centralen upplevde fö­
raren att det snabbt tappade
fart.
När loket passerat mitten
av perrongen stannade det,
föraren uppger att ”en mas­
sa lampor började blinka och
lysa”.
Han och hans kamrat tog
sig ut på den tomma perrong­
en. De observerade genast
en kraftig rökutveckling från
mitten av loket. Rökutveck­
lingen var så snabb att de be­
stämde sig för att springa ut.
Strax innan de nådde rull­
trappan vände de sig om och
såg då bara tågets lyktor. Res­
ten av perrongen var redan
insvept av tät rök som vällde
mot dem med hög fart.
De ringde då, enligt rutin,
till SLs trafikledning som i sin
tur ringde 112 och larmade
räddningstjänsten.
Larmet kom in 03.27, de
första brandbilarna var på
plats klockan 03.34. Rökdy­
kare tog sig ner och kunde
konstatera att ingen brand
hade utbrutit och att rökut­
vecklingen hade upphört.
Enligt lokföretagets exper­
ter var orsaken till händelsen
att en tätning mellan hydraul­
pumpen och dieselmotorn
hade gått sönder. Därmed ha­
de hydraulolja tryckts in i mo­
torn, olja kommit ut genom
turbon och ett avgasrör där
den träffat heta maskindelar.
Noterbart är att exakt sam­
ma händelse har inträffat på
samma lok en gång tidigare.
Man funderar nu på att åtgär­
da drivsystemet så att det inte
kan hända en gång till.
Enligt ett säkerhetsblad
som lokets ägare hänvisar till
är flampunkten på den aktu­
ella hydrauloljan under 180
grader. Det betyder att om
det funnits en öppen låga el­
ler het metalldel i närheten
kunde oljedimman tagit eld.
Enligt Rib är oljans termiska
tändpunkt cirka 250 grader.
Artikeln bygger på en rapport
av Henry Linnsén, Storstockholms Brandförsvar.
6
ERFARENHETER
tunnelbanan
1
Om rökutvecklingen inträffat under rusningstid när det
är mycket folk på stationen
kunde det uppstått panik med
risk för personskador.
2
Om det dessutom uppstått
brand i den utsprutande
oljan och brännbart kablage
kunde händelsen blivit mycket
allvarlig.
3
Nattetid är belysningen
tänd på samtliga stationer. Däremot är inte tunnelsystemet belyst annat än på de
platser där arbete pågår. För
att tända lamporna i en del av
tunneln där en incident har inträffat måste trafikledningen
kontaktas.
4
Inhyrda entreprenörer bör
erbjudas en brandskyddsutbildning som är anpassad till
arbete under jord.
5
SL och Storstockholms
brandförsvar måste kommunicera regelbundet med
varandra och med eventuella
entreprenörer för att tillsammans uppnå en säker arbetsmiljö.
6
Brandförsvaret bör se över
sin beredskap och sin organisation så att man är beredd på en fullt utbruten brand
i tunnelbanan.
Brister i sektionering
■■ Två intilliggande parhus
med sammanlagt fyra lägenhe­
ter totalförstördes när det upp­
stod brand i en gemensam för­
rådsbyggnad mellan dem.
Branden upptäcktes strax fö­
re klockan 06 av en granne.
Redan vid räddningstjäns­
tens ankomst hade branden
spridit sig till vinden på nästa
parhus.
Några minuer senare var bå­
da byggnaderna övertända och
takstolarna hade börjat falla
ner genom bjälklagen.
Enligt Boverkets byggreg­
ler ska bostäder vara avskilda
från varandra i lägst brandklass
EI60. Så var uppenbarligen inte
fallet här.
Insatsen komplicerades av
att en av de boende återvände
till sin lägenhet för att hämta
ett antal katter som hon trodde
fanns kvar inne.
En timme efter larmet var
båda parhusen och den gemen­
samma förrådsbyggnaden helt
nerbrunna, bara förkolnade
rester återstod.
räddningstjäns­
tens undersökning visade att
tomtgränsen gick rakt ige­
nom ett gemensamt förråds­
hus. Detta saknade sektione­
ring och blev snabbt övertänt
när det av okänd orsak började
brinna.
Lågorna spred sig sedan
snabbt åt båda hållen in på par­
husens oinredda vindsutrym­
mena. Taken var av så kal�­
lad lättviktskonstruktion med
120x45 mm reglar som bar upp
yttertak av betongpannor.
Enligt ett påpekande från
räddningstjänsten skulle vin­
den på respektive parhus sek­
tioneras med gipsplattor. Vid
kontroll på andra fastigheter i
området visade det sig att detta
var utfört men att avskiljning­
en hade stora brister.
Artikeln bygger på en rapport av
Thomas Reichert,Mälardalens
Brand- och räddningsförbund
Polisens och
3
ERFARENHETER
parhusbranden
1
Brandsektioneringen mellan
de båda fastigheterna uppfyllde inte gällande regler. Lantmäteriförvaltningen har kontaktats.
2
Brister i brandsektionering
mellan lägenheter i radhus
eller parhus är mera regel än undantag.
3
Anmärkningsvärt ofta har
bristerna påpekats av räddningstjänsten eller annan myndighet, men efterkontrollen har
brustit.
Mopedbrand i hus var anlagd?
Oklart
de man konstatera kraftig rök
och brand som vällde ut genom
ett fönster från hisshallen på
femte våningen.
■■ Det är av största vikt att trap­
Ett par av de boende mötte upp
VAD?
Brand i trapphus
VARFÖR
por och hisshallar i flerfamiljs­
hus hålls fria från brännbara
föremål. I detta fall handlade
det om ett femvåningshus med
sex lägenheter på varje plan.
Det hade tidigare varit ett
servicehus för äldre men an­
vändes nu som försöksboende
inom socialtjänstens försorg.
Lägenhetsdörrarna i B30
mynnade i en hisshall. Från
denna kunde man komma vida­
re till ett separat trapphus som
var avskilt från varje vånings­
plan med dörrar i A60.
Överst i trapphuset fanns en
röklucka som kunde öppnas
från markplanet.
Strax efter midnatt kände en
boende på översta våningen att
det luktade skarpt av rök. Han
tittade ut genom kikhålet i sin
lägenhetsdörr och kunde kon­
statera att det var helt svart av
brandrök i hisshallen utanför
sin lägenhet.
Han lät dörren förbli stängd
men larmade räddningstjäns­
ten. Klockan var då 00.05.
Vid räddningstjänstens
framkomst klockan 00.18 kun­
och visade angreppsvägen via
det separata trapphuset. Samt­
liga lägenheter evakuerades.
I ett fall hade en orolig hyres­
gäst klättrat över balkongräck­
et och tagit sig in till sin granne.
Räddningstjänstens och po­
lisens undersökning visar att
branden varit begränsad till en
moped av märke Piaggio. Den
hade under en längre tid stått
uppställd på olika våningsplan
i hisshallen. Ingen ville kännas
vid vem som ägde den.
Polisen rubricerade händel­
sen som mordbrand men kun­
de inte binda någon vid brottet
och ärendet lades ner.
Artikeln bygger på en rapport av
Jan Tomtin och Per Norén, Storstockholms Brandförsvar.
2
ERFARENHETER
mopedbranden
1
För att undvika problem med
mopeder och permobiler i
trapphus bör en rekommendation gå ut till fastighetsägare att
om möjligt ha ett särskilt utrymme som är brandsäkert, avskilt
och försett med ventilation till
det fria.
2
Ett sådant utrymme bör förses med en så kallad pulverkula med brandsläckningspulver.
Den monteras i taket över fordonens uppställningsplats och utlöser automatiskt vid brand.
Ulf Erlandsson, brandingenjör, medverkar under Erfarenheter med sammanfattningar av rapporter ur MSBs
brand- och olycksutredarprogram.
Erlandsson tar gärna emot synpunkter och tips.
KONTAKT
Mopeden som brann, mordbrand misstänks.
FOTO: STORSTOCKHOLM
Ulf Erlandsson
tel 070-542 92 51
epost: ulf.erlandsson@msb.se
TJUGOFYRA7 · #08
NYHETER 27
DECEMBER 2010
Störningar i elsektorn
vid första övningen
Den första nationella informationssäkerhetsövningen
i Sverige – Nisö 2010 har genomförts. Vid övning utsattes elsektorn för IT-relaterade störningar i elförsörjningen.
INFORMATIONSSÄKERHET
■■ I övningen deltog de stora
elbolagen Eon, Fortum, Vat­
tenfall, Samfi-myndigheter­
na, Säpo, Rikskrim, PTS, För­
svarets radioanstalt, MSB och
Svenska kraftnät. Represen­
tanter från olika departement
deltog också som observatörer.
Övningen genomfördes pa­
rallellt på två platser, Linkö­
ping och Kista. Den skedde hu­
vudsakligen i seminarieform,
genom modererade diskussio­
ner och grupparbeten. Delta­
garna satt i ett rum med dato­
rer, på borden låg kuvert som
skulle öppnas i en viss ordning
och i en TV spelades nyheter
upp.
av
både nationell och internatio­
nell samordning. Richard Oeh­
me, chef för enheten för infor­
mationssäkerhet på MSB, är
mycket nöjd med övningen.
– För vår del var bland annat
den internationella dimensio­
nen väsentlig. De här företagen
har Skandinavien och till och
med Europa som arbetsfält.
När vi började hade vi många
frågetecken och resan fram
blev en lärande process. Redan
innan övningen startade hade
vi uppnått flera av målen.
Scenariet skapade behov
är att knyta
personliga kontakter och ska­
pa det förtroende som krävs för
Ett viktigt syfte
att utbyta information.
– Mycket av förtroendet är
personligt grundat, det byggs
upp vid en sådan här övning,
säger Richard Oehme som be­
tonar att det var en lärande, in­
te prövande övning.
– Övningen hjälpte till kla­
ra ut gränssnittet mellan den
digitala världen och samhäl­
lets övriga lägesbilder. Vi öva­
de mot framtiden – som inte är
här, men som kommer.
Mikael Sköldebrink, Eon, tyck­
er övningen fungerade väl, men
har synpunkter på scenariot.
– Vi har haft diskussioner in­
ternt och det råder delade me­
ningar om scenariot var realis­
tiskt. Övningen byggde på att
problemen kommer in genom
internet och där är vi lite tvek­
samma om det är riktigt realis­
tiskt.
De stora förtjänsterna med
övningen var kontakterna som
knyts.
– Jag tycker det var en bra
början. Övningen väckte käns­
lan av hur mycket man har att
lära av att öva tillsammans, sä­
ger Mikael Sköldebrink.
Kristoffer Sjöqvist på Svenska
Kraftnät tycker att det var en
bra övning.
– Det passade bra att det var
en lärande övning. Det finns
samverkan mellan myndighe­
terna, men inte så väl övad att
det fungerat med en prövande
övning. Nu fick vi tillfälle att ut­
byta information och erfaren­
heter om hur vi arbetar och hur
våra respektive världsbilder ser
ut. Vi ser fram emot att öva mer.
GUNNO IVANSSON
Årlig träff för landets Tib:ar
STOCKHOLM
Ett nätverk för tjänstemän i
beredskap, Tib, är starkt efterfrågat. Det framkom vid
den Tib-konferens som MSB
bjöd in till i slutet av oktober.
■■ Tvådagars-konferensen
hade ett 40-tal deltagare från
statliga myndigheter och
landsting. Dag två fick delta­
garna en gruppuppgift med
rubriken Hur går vi vidare?
– Nätverk är lätta att sätta
igång, men otroligt svåra att
hålla liv i, säger Leif Elofsson,
MSB, ansvarig för konferensen.
De frågeställningar grupper­
na fick med sig var bland annat
vilket värde ett nätverk ska ha,
finns behov av ett internet-fo­
rum och hur blir nätverket livs­
kraftigt.
Grupperna var tämligen eniga i
att det främsta värdet med Tibkonferenser är erfarenhets­
utbytet och knyta kontakter.
Däremot var det något delade
åsikter om internet-forum.
– Vår grupp tror inte på in­
ternet-forum. Ska vi få ett livs­
Lars-Göran
Emanuelsson
kraftigt nät­
verk krävs år­
liga fysiska
möten och det
måste till en
arbetsgrupp
för planering
och uppbygg­
nad, säger Jör­
gen Falegård,
vill de fles­
ta ha och för att hålla liv i nät­
verket krävs en arbetsgrupp.
Ett förslag är att det blir en tvådagars-konferens med dag ett
reserverad för de 40 Tib-myn­
digheterna medan dag två har
verksamma Tib:ar som mål­
grupp.
Lars-Göran Emanuelsson,
Finansinspektionen, var nöjd
med konferensen och vill ha bå­
de internet-forum och en årligt
återkommande träff.
– Jag tror det behövs. Vi är
flera myndigheter som är gan­
I mitten av november
genomfördes för första
gången en föreläsning
över Rakel-nätet.
– Den 40 minuter långa
föreläsningen genomfördes med god ljudkvalité
och utan avbrott, säger
Thomas Frang, MSB.
■■ Föreläsningen
genom­
fördes av Jonas Lindgren
vid Strålsäkerhetsmyndig­
heten i Solna för en dok­
torandkurs arrangerad av
forskarskolan Forum Secu­
ritatis vid Totalförsvarets
Forskningsinstitut (FOI) i
Linköping.
också
Peter Stenumgaard, profes­
sor och forskningschef vid
FOI, om sårbarhetsaspekter
på trådlös kommunikation.
– Många tror att om ett
system är avlyssningssä­
kert, då är det också störtå­
ligt, men så är det oftast in­
te, säger Peter Stenumgaard.
– Tetra-standarden, som
ligger till grund för Rakel, är
avlyssningssäker, däremot
har man inte fått tillräckligt
frekvensutrymme för att
göra den särskilt störnings­
tålig.
Ända sedan de trådlösa
teknikerna började använ­
das har riskerna diskuterats.
– De gränsvärden som
finns idag gäller enbart upp­
värmningseffekter. För att
till exempel skydda så att
inte ögonen värms upp och
grumlas, vilket ger obotliga
skador.
Vid kursen föreläste
frek­
venser vilket misstänks
kunna innebära att strål­
ningen går längre in i krop­
pen.
– Det kommer rapporter
då och då, men det är sällan
resultaten kan upprepas.
Det finns inga säkra rön för­
utom uppvärmning.
Samarbetet mellan MSB
och Forskarskolan kommer
att utökas.
– Rakel är ryggraden i det
svenska krishanteringssys­
temet och jag ser kanske
MSB som Forskarskolans
viktigaste samverkanspart­
ner, säger Peter Stenum­
gaard.
Rakel använder låga
Trafikverket.
– Vi tror det är bra med ett
nätbaserat forum, alla Tib:ar
kommer inte att åka på konfe­
rensen, säger Daniel Medina,
MSB.
En årlig konferens
Föreläste
över Rakelnätet
Ett 40-tal statliga myndigheter är utpekade att ha tjänsteman i
beredskap. Tib, men även landstingen och många kommuner har
idag Tib. I höstasbjöd MSB in till en Tib-konferens där majoriteten
ville ha en årlig träff.
FOTO: GUNNO IVANSSON
ska och vilsna, och som behöver
stöd och hjälp.
Finansinspektionen har haft
Tib i två år och han ser gärna en
förbättrad regional samverkan.
– Vi skulle kunna förbättra
vår effektivitet inom sektorn
genom att öva med de myndig­
heter som ligger nära oss, till
exempel Riksgäldskontoret.
Eftersom vi har ganska få larm
skulle det ge träning på att föra
larmen vidare och se att vår or­
ganisation fungerar. Det räcker
med korta, små övningar.
För Leif Elofsson gav konfe­
rensen ett kvitto på att delta­
garna vill ha en fortsättning.
– Skulle tro att det blir ett
möte även nästa år. Det är vi
nästan skyldiga.
GUNNO IVANSSON
GUNNO IVANSSON
28 NYHETER
DECEMBER 2010
Dricksvattnet
ska skyddas
Kommunala brandposter
ska låsas för att stoppa obehörig åtkomst.
Därmed ska risken för
smittoämnen i dricksvattnet minskas.
■■ Många tror att det är riskfritt
att ta lite vatten från kommu­
nala brandposter. Det har hänt
att cirkusar, eller verksam­
hetsutövare inom bygg, väg el­
ler renhållning tar vatten från
brandposter. Men en del kom­
muner har valt att låsa sina
brandposter och 1 januari 2013
ska alla vara låsta, enligt en fö­
reskrift från Livsmedelsverket.
– En del brandposter är extra
känsliga för uttag av vatten. Det
kan ändra hela vattnets ström­
ningsriktningar vilket inne­
bär att den utvecklade biofil­
men innanför röret kan slitas
bort och då riskerar man att få
ledningsmaterial, rostflagor
och liknande i det kommunala
dricksvattnet, säger Jan Eklind,
Livsmedelsverket.
som
sker i samband med uttaget
kan ge insugning via otäthe­
ter i röret och då riskerar man i
värsta fall att få avloppsvatten i
dricksvattnet.
– Det har hänt att männis­
kor klagat på dålig smak, lukt
och färg på vattnet och då är det
någonstans i närheten som nå­
gon tagit vatten vilket gjort att
avlagringar, biofilm och rör­
slam når tappkranarna. Det
finns även en viss risk att mark­
Det plötsliga tryckfallet
vatten tränger in och förorenar
vattnet.
Låsningen minskar beho­
vet av underhåll på brandpos­
terna. Själva låsningen går till
så att ventiltappen på den fasta
anordningen i marken skyddas
av ett lock som går att låsa med
en plugg.
– En plugg kostar väl bara
några hundralappar. Entrepre­
nörer som behöver rent vatten
kan skriva avtal med kommu­
nen om var det ska hämtas. De
betalar för vattenuttaget och
får anvisade hämtställen. Beho­
vet av vatten kan då tillgodoses
med gott samvete utan att kva­
litén på dricksvattnet försäm­
ras, säger Jan Eklind.
SHEKAR AMIN
Högt betyg för Räddningsledare A
I början av december avslutades premiärkursen Räddningsledare A på distans.
Kursen får högt betyg av
deltagarna.
■■ – Om jag lyssnar till utvär­
deringen är eleverna otroligt
nöjda, säger projektledaren
Tommy Söderholm, på MSB i
Sandö.
Kursen har haft 19 deltaga­
re från Porjus till Ystad, hälf­
ten heltidare, hälften deltida­
re. Kursen läses på halvfart och
är 12 veckor lång. Varje fredag
har deltagare och lärare kopp­
lat upp sig och träffats över in­
ternet via Adobe Connect. Fyra
gånger har deltagarna samlats
på Sandö för så kallade närträf­
far.
– Närträffarna är de minst
nöjda med. De tycker det är för
kort tid om man flyger från till
exempel Skåne, de vill ha åt­
minstone tre dagar.
Eva Öberg, deltidsbrandman
i Porjus, gick kursen tillsam­
mans med sin kollega Yvette
Nordström.
– Jag var skeptisk till att bör­
ja med, man är ganska ensam
när man läser på distans och
det krävs disciplin, men det har
fungerat bra. Det är ganska fas­
cinerande att man kan sitta i
Porjus och träffa sin kurskam­
rat i Ystad över nätet.
Premiärkullen av den första distansutbildningen Räddningsledare A ger kursen högt betyg.
FOTO: JÖRGEN MÄHLER
Yvette Nordström kunde gå
utbildningen tack vare att hon
är mammaledig. Det innebar
samtidigt att hon tvingades ta
med det drygt halvåret gamla
barnet på första närträffen. Ett
äldre syskon fungerade som
barnflicka.
– Jag är inte så road av datorer
och därför blev det lite tungt
med Cursnet. Och uppgiften
att skriva en PM förstår jag inte
riktigt syftet med. Annars har
jag bara gott att säga. Bra, pe­
dagogiska lärare och det är per­
fekt att kunna jobba hemifrån.
Daniel Berlin, från Aneby i
Småland är lika positiv han.
– Distansutbilden passade
mig och min familjesituation.
Det har fungerat mycket bra,
man kan lägga upp sin tid som
man själv vill. Vi har fått myck­
et individuell coachning och
kunnat kontakta lärarna för att
få hjälp när som helst över nä­
tet. Närträffarna är för få dagar,
för oss långväga blir det mycket
restid.
En ny kurs körs nästa höst
och intresset är redan stort.
GUNNO IVANSSON
TJUGOFYRA7 · #08
Inga stora förändringar
av utbildningssystemet
MSB har utvärderat hela
det reformerade utbildningssystem som kom i
samband med lagen om
skydd mot olyckor som
kom 2004.
■■ Utvärdering har omfat­
tat genomförande, det vill
säga enkäter och intervju­
er med personal på Revinge
och Sandö, samt elever och
arbetsgivare som ska ta emot
eleverna efter avslutad ut­
bildning.
Utvärderingen är inte ana­
lyserad, men en förhandsvis­
ning av resultatet visar inte på
att det krävs några omfattan­
de förändringar.
När det gäller SMO-utbild­
ningen får den i utvärdering­
en kritik bland annat för att
det saknas en tydlig koppling
mellan teori och praktik och
att MSBs marknadsföring av
utbildningen ger bilden av
det är en ren brandmannaut­
bildning.
Ämnena Räddning och
Risk/säkerhet upplevs sepa­
rerade från varandra.
– Vi har själva begärt utvär­
deringen och kommer att ta
till oss resultatet. Vi behöver
nu analysera och identifiera
de åtgärder som behövs för
att ytterligare utveckla och
förbättra utbildningssyste­
met, säger Pia Holmstrand,
tillförordnad chef för avdel­
ningen för utbildning, övning
och beredskap.
En handlingsplan för att ut­
veckla utbildningen ska vara
klar till årsskiftet.
– Vi kommer att informera
om utvärderingens resultat
och vårt fortsatta arbete på
MSB:s webbplats, säger Pia
Holmstrand.
Har brandmännen fått
tummen mitt i handen?
Brandmännen behöver ägna mer tid åt praktiska övningar.
Det är 282 styrkeledare
i landet tämligen överens
om i en studie av brandingenjörsstudenten Lovisa
Hoff.
digheterna försämrats, sam­
tidigt är det bara elva pro­
cent som arbetar vid en rädd­
ningstjänst som anpassat
övningen efter SMO-utbild­
ningen i stor eller mycket stor
omfattning.
■■ Styrkeledarna, uppskatt­
pel på brister, hur nya brand­
män inte klarar att hantera
motorsåg och motorspru­
ta eller utföra dörrforcering.
Men Lovisa Hoff konstaterar
att vill man ha mer definitiva
besked om hur mycket sämre
kunskaperna blivit och vad
som påverkat försämringen,
då behövs djupare analyser.
Och att det kan vara farligt att
bara kika på enskilda siffror i
hennes studie.
– Man bör se helhetsper­
spektivet, var siffra för sig är
ingen sanning.
I studien ges en rad för­
slag som bland annat syftar
till större lyhördhet mellan
MSB, som ansvarig för SMOutbildningen, och räddnings­
tjänsterna.
Hur har rapporten motta­
gits?
– Jag har fått många kom­
mentarer. Äntligen vågar nå­
gon ställa frågan, säger en del.
Andra anser det är ett steg till­
baka i utvecklingen. Nästan
ingen är oberörd.
Rapporten kan laddas ner
från: www.brand.lth.se/pu­
blikationer/projektarbeten_
bi_exjobb
ningsvis 36 procent av alla,
medverkar i studien som är
Lovisa Hoffs examensarbete
vid Lunds tekniska högskola.
– Det finns ett missnöje
med den praktiska färdighe­
ten, konstaterar hon.
Styrkeledarna anser ock­
så att det operativa arbetet är
viktigast, förebyggande arbe­
te rankas lägst.
– Det fick avsevärt lägst pri­
oritet.
Lovisa Hoff genomför­
de studien vid Helsingborgs
brandförsvar där det före­
kommit signaler, en mag­
känsla, att brandmännens
praktiska färdigheter för­
sämrats.
– Den magkänslan verkar
vara ett nationellt symptom.
som sva­
rat anser att den praktiska
förmågan hos brandmän för­
sämrats sedan SMO-utbild­
ningen trädde i kraft. 85 pro­
cent anser att det krävs mer
grundläggande övning i stor
eller mycket stor omfattning.
Få ansåg att det egna övnings­
systemet var skäl till att fär­
Majoriteten av de
I studien ges konkreta exem­
TJUGOFYRA7 · #08
PLATSANNONSER 29
DECEMBER 2010
Barents Rescue åter i Norrbotten
■■ Nästa höst är det åter dags
för en Barents Rescue-övning i
Norrbotten.
18-23 september ska län­
derna i Barentsregionen öva
gränsöverskridande hjälp–och
olycksberedskap.
Grundscenariot i övningen
är att ett stort dammbrott i en
av de stora norrlandsälvarna
får så omfattande konsekven­
ser att Sverige måste begära
hjälp från Norge, Finland och
Ryssland.
Övningen kommer att ge­
nomföras i Jokkmokk, Boden
och Luleå kommuner med öv­
ningens centrum lokaliserat
till Boden. Närmare 50 organi­
sationer på lokal, regional och
nationell nivå från de nordliga
delarna av Norge, Sverige, Fin­
land och Ryssland kommer att
delta.
MSB är svensk värd för öv­
ningen.
Förutom grundscenariot
kommer även tågolycka och
kemikalieolycka inträffa för
att testa förmågan och samar­
betet mellan ländernas rädd­
ningsstyrkor. Andra moment
är stabsövning, larmövning
och procedurer kring hur man
begär hjälp från andra länder
och har förmåga att ta emot
den.
Den första Barents Rescueövningen genomfördes i Norr­
botten 2001. Sedan dess har
regelbundna gemensamma
övningar arrangerats i respek­
tive land inom regionen.
De fyra länderna har avtal
för att skapa möjligheter till
gränsöverskridande samarbe­
te och bättre beredskap. Väs­
terbotten och Norrbotten är
den svenska delen av regionen.
Räddningstjänsten Dala Mitt söker brandmän
Vi får pensionsavgångar och är också i behov av vikarier. Vi vet i dagsläget inte det exakta behovet
och hur många vi kommer att anställa.
• Vi behöver både kvinnliga och manliga medarbetare.
• Vi behöver medarbetare med olika erfarenheter och etnisk bakgrund.
• Vi behöver dig som är brandman idag och dig som ännu inte är det. Viktigast är att du har kunskap
och drivkraft som bidrar till utvecklingen av framtidens räddningstjänst.
Mer information hittar du på www.dalamitt.se. Vi vill ha din ansökan senast 2010-12-19.
Norrtälje kommun söker
Räddningschef
Som räddningschef är du en del av den högsta ledningen
i kommunen. Vi erbjuder dig ett spännande och kreativt
arbete med ett helhetsansvar för verksamheten och ekonomin. Vår förväntning på dig är att du bidrar till Norrtäljes
utveckling som en av landets mest attraktiva kommuner. Här
värdesätter vi säkerhet och trygghet.
Läs mer och sök jobbet på www.norrtalje.se
www.norrtalje.se
KOMMUNSTYRELSEKONTORET
30 PLATSANNONSER
DECEMBER 2010
TJUGOFYRA7 · #08
Nyutgivet från MSB
Rapporter, broschyrer, läromedel med
mera från MSB. Där inget pris anges är publikationen gratis. Senaste utgivningarna:
Räddningstjänsten Gislaved–Gnosjö
söker
Insatsledare
med inriktning mot personalhantering
Läs mer på www.gislaved.se
Stäng dörren – röken dödar
Informationsblad att dela ut med råd om hur du
skyddar dig mot brand.
Best nr: MSB 0200-10.
10 råd för ett säkrare fyrverkeri
Informationsblad att dela ut med råd om hur säkert avfyrar fyrverkeriet.
Best nr: MSB202 – Oktober 2010.
Forskning för ett säkrare samhälle
Beskrivning av MSBs forskningsprogram 20112013.
Finns även i sammandrag
Best nr: MSB 0188-10 för hela programmet, MSB
0196-2010 för sammandraget
The MSB´s work related to
natural disasters
Enklare skrift på engelska som beskriver vad
MSB gör både nationellt och internationellt inom
naturolyckor.
Best nr: MSB 0191-10.
Förvaring av explosiva varor
Handbok med koppling till MSBs föreskrifter och
allmänna råd. Boken förtydligar vad som gäller
för brukare, tillstånds- och tillsynsmyndigheter.
Best nr: MSB 0178-10.
Räddningstjänst i siffror
Årsrapport med beskrivande statistik om svensk
räddningstjänsts utformning och insatser 2009.
Nytt för i år är värden för villabränder där det faktiska utfallet jämförs hur många bränder en kom-
mun kan förväntas ha utifrån lokala förutsättningar
Best nr: MSB 0185-10.
Skadeförebyggande arbete för äldre
Rapport i samarbete med SKL där kommunernas arbete med äldresäkerhet kartläggs via enkäter. En uppföljning av tidigare rapporter från 2004
och 2007.
Best nr: MSB 0195-10.
Grön räddningstjänst
Grön räddningstjänst är ett nätverk för bättre miljöskydd. Broschyren beskriver nätverket
Best nr: MSB 0189-10.
Så här beställer du
Ange beställningsnummer samt din adress.
Fax: 010-240 56 05.
E-post: publikationsservice@msb.se
Postadress: MSB publikationsservice, L 124,
651 81 Karlstad.
Det går också att beställa, alternativt ladda ner,
via hemsidan, www.msb.se
Andra utgivare
Aktuella böcker från andra utgivare. Kan
inte beställas från MSB.
Handbok för överlevnad till sjöss
Boken ger råd och lyfter fram fakta, behandlar
överlevnad i vatten och livflottar, beskriver konsekvenser av nödsituationer och hur livräddningsutrustning och nödsignaler ska användas.
Det här är andra utgåvan, den första kom 2005.
Best: 070-541 22 05, eller www.seasafety.se
Pris: 325 kr inkl moms.
TJUGOFYRA7 · #08
PLATSANNONSER
DECEMBER 2010
Analys av krisberedskapen förra vintern
■■ MSB har på uppdrag av re­
geringen analyserat och utvär­
derat krisberedskapen under
de långa perioderna med snö
och kyla förra vintern.
Många enskilda människor
drabbades hårt av händelser­
na på grund av tågförseningar,
halkolyckor och takras. Kom­
muner, företag samt hela järn­
vägssektorn påverkades också.
Men MSB konstaterar att kon­
sekvenserna för samhällsvik­
tig verksamhet var mycket be­
gränsade.
I analysen framhålls vikten
av att alla organisationer har
en beredskap för kriser, inte
bara de som har ett särskilt an­
svar för krisberedskapen.
Förslag från MSB för att öka
krisberedskapsförmågan:
■■ Rutiner och förberedande
planering för samverkan kan
förbättras. Det har framkom­
mit synpunkter på hantering­
en av takrasen, vid störningar
i järnvägssektorn och vid sam­
verkan med Försvarsmakten.
■■ Systemet med vädervar­
ningar från SMHI behöver ut­
vecklas, vilket pågår, och för­
bättras.
■■ Samhällets förmåga att han­
tera en kris inom dricksvatten­
området bör utredas.
■■ Krisberedskapsarbetet, ex­
empelvis framtagande av be­
redskapsplaner och risk- och
sårbarhetsanalyser, måste gö­
ras till en process där alla inom
organisationen deltar.
■■ Det är viktigt att involvera
näringslivet i krisberedskaps­
arbetet.
Rapporten i sin helhet kan
laddas ner som pdf på www.
msb.se
Brandkåren Attunda söker Brandmän
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bedriver räddningstjänst i Sollentuna,
Järfälla, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Sigtuna och Knivsta kommuner.
Vi är ca 260 anställda som arbetar i en av de mest expansiva regionerna i Sverige.
Vår vision är att tillsammans med kommunerna verka för att göra den skadefria kommunen möjlig.
Projekt Q4
Vi är en organisation som vill öka vår kompetens genom en jämnare könsfördelning samt en etnisk och kulturell mångfald .Vi gör en riktad satsning
och projektanställer fyra kvinnliga brandmän i fyra månader under våren
2011.
Sommarvikarierande Brandmän 2011
Vi behöver ett tjugotal brandmän under sommaren 2011.
Är du intresserad av att söka någon av tjänsterna, gå in på vår hemsida
och läs mer om förutsättningarna.
Adressen är www.brandkaren-attunda.se
31
Annonsera i Tjugofyra7
Ska du rekrytera personal inom området samhällsskydd
och beredskap? Då är Tjugofyra7 rätt tidning att annonsera i.
Nästa nummer: Nr 9 kommer ut 16 februari.
Annonsbeställning: förhandsbokning senast 23 januari, färdigt
manus senast 1 februari.
Kontakt: ring eller e-posta redaktionen (se sid 2), i första hand
Per Larsson.
FAKTA OM ANNONSERING
Pris: 20 kronor per spaltmillimeter.
Priset multiplicerar du fram enligt följande: antal spalter x höjd i
millimeter x 20 kronor.
Spaltbredder: 1 spalt 42,2 mm; 2 spalter 88,4 mm;
3 spalter 134,6 mm; 4 spalter 180,8 mm; 5 spalter 227 mm.
Max höjd är 292 mm.
Posttidning B
Returadress:
L 255
651 81 Karlstad
#08 DECEMBER 2010
Tidning utgiven av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap
I lilla Rusksele utanför Lycksele finns den verkliga mångfalden. Deltidskåren består av Andres Carmona, Mattias Andersson, Jörgen Olofsson, Bobby Bolton, Beatriz Axelsson, Pawel Wrochna och Per Dahlgren.
FOTO: BITTE TORBJÖRNSDOTTER
Kärleken gav mångfaldig
räddningstjänst i Rusksele
RUSKSELE · I den lilla byn utanför
Lycksele finns den verkliga mångfalden.
Halva deltidsbrandkåren kommer från
minoritetsgrupper.
■■ Kärleken kan besegra allt, sägs det. Och för Billy
Bolton från Philadelfia var steget till lilla Rusksele inte
svårt att ta. Han mötte sin fru när hon arbetade som
aupair och följde henne hem.
– Om du hade sett området jag bodde i så förstår du
att jag har det mycket bättre här, säger Billy.
Nu jobbar han på snickeriet, ett av alla småföretag
som genererar jobb till de 270 invånarna, och som är
beroende av att det finns en räddningstjänst så nära.
Spanske Andres Carmona kom också för kärleken och
har gjort några år i grannkommunens deltidskår.
– I Spanien har vi väldigt många skogsbränder och
jag drog ofta slang inom hemvärnet. Men det var ett
enkelt system. Här i Sverige är allting mycket mer av­
ancerat, som när vi tränade rökdykning på Sandö, be­
rättar Andres glatt.
Båda killarna pratar riktigt bra svenska, om än med
viss brytning.
– Fast här pratas inte direkt svenskan från SFI, utan
mycket värre bondska, skrattar Billy.
Även Pawel Wrochna som bara varit i Sverige fyra år,
känner sig hemma i räddningstjänsten.
– Det kommer ganska många polacker och turister
hit på sommaren så jag ser en fördel med att jag kan
prata med dem, säger han. Alla i gruppen nickar in­
stämmande.
Ruskseles kår ingår i Lyckseles räddningstjänst och
bygger på åtta personer som jobbar parvis med fyra
styrkeledare under jourveckorna. Här sker fler rädd­
ningsinsatser vid bilolyckor än bränder och man gör
ofta en viktig första insats innan Lyckseles styrka an­
sluter. Räddningschefen Roger Öberg förordar kvinn­
liga brandmän och är nöjd med mångfalden i Rusksele.
– Jag tror på mixade grupper, det blir en bra kombi­
nation.
Gänget håller igång med innebandy eftersom det ska­
par gemenskap att göra något tillsammans utanför
jobbet. Beatriz Axelsson ser en utmaning i att bryta
manskulturen som sitter i väggarna, trots att det har
funnits kvinnor här tidigare.
– För mig är grupprocessen oerhört viktig och spän­
nande, och vi vinner otroligt mycket på att få in andra
kulturer och perspektiv. Det tycker jag är fantastiskt
roligt.
Rekryteringen har sett olika ut, men alla brukar frå­
ga runt i sin egen bekantskapskrets. Det var så Billy
Bolton blev en i gruppen.
– Det känns bättre att ge något tillbaka istället för
att bara sitta hemma och göra ingenting, säger han och
speglar inställningen hos alla tre nysvenskarna.
BITTE TORBJÖRNSDOTTER