KUNDERNA GER DEM
RÄDDAR LIV Gunnar Prefab Ab gör världens enda CE-märkta mitträcke Tidning från Stena Stål # 1.2011 3 SVARAR Vad är tjusningen med stål? KUNDERNA GER DEM TOPPBETYG Friggeråkers Verkstäder AB får pris för sina maskiner för halkbekämpning PRISAD DESIGNER Stål träffar Ulf Nordfjell HISTORISK AFFÄR Experten ska visa vägen En del av din styrka inledare | nummer 1 2011 NU SATSAR VI PÅ TUNN- OCH BANDPLÅT Stålkonsumtionen i Sverige består till drygt hälften av plåt. På den marknaden har Stena Stål hittills i princip bara funnits med på grovplåtsdelen, där vi och för sig är ledande. Men grovplåten utgör dock en ganska liten del av den svenska plåtmarknaden, bara runt 11 till 12 procent. Det finns alltså andra delar av marknaden att satsa på. Därför ger vi oss nu med en rivstart in i tunn- och bandplåtsbranschen. Vi gör det genom ett förvärv, vi har precis kommit i land med att förvärva AHAB Steel i Storfors, ett välskött familjeföretag med 20 anställda. AHAB är ett så kallat Steel Service Center för tunnplåt. Förvärvet ger oss egna resurser för att spalta (slitting) och klippa (cut to length) plåt från rulle (coils). I samband med att vi bestämde oss för att satsa på tunnoch bandplåt började vi även se oss om efter personer som kunde för- Nu delas Stål och Tak Den 1 april 2011 delas Stena Stålföretaget Högsbo Järn & Metall till två olika bolag. Stena Stål fortsätter med stålverksamheten i Mölndal på samma adress, med samma kontaktpersoner och samma telefonnummer som förut. HJM Tak & Byggplåt drivs vidare av ny ägare. 2 stärka vår kompetens på området. Vi hade då turen att kunna anställa Peter Svärdegård, med en gedigen bakgrund i branschen. Han kommer att ansvara för satsningen inom det nya affärsområdet. Men även tidigare ägaren till AHAB Steel, Anders Högberg, blir en välkommen kompetens in till Stena Stål. Vi gläder oss åt att Anders Högberg vill arbeta kvar hos oss som platschef i Storfors, med försäljningsansvar för tunn- och bandplåt. Det händer mer positiva saker på Stena Stål. Bland annat kommer vårt huvudlager i Västerås att förändras. Vi har tagit ett beslut om att höja kvaliteten, effektiviteten och kapaciteten där genom att satsa på ett automatlager för både långgods och plåt. Lagerstyrningssytemet blir helt datoriserat, en spännande lösning. Vi återkommer till lagret i Västerås i nästa nummer av Stål. Priserna är alltid högintressanta att tala om. Just nu ser de rätt stabila ut, och det verkar som om de kommer att vara det en tid framöver. Läs mer om det på sidan 4. Trevlig läsning. Stål. är en tidning om stål som ges ut av Stena Stål. Adress: Box 4088, 400 40 Göteborg Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8, 414 58 Göteborg Telefon: 010-445 00 00 Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin Redaktör: Ann Svensson Vi gillar tips och synpunkter på tidningen. Hör gärna av dig till oss på redaktionen@stenastal.se Besök oss på webben: www.stenastal.se Produktion: Newsroom, Göteborg www.newsroom.se Projektledare: Leif Simonsson Grafisk form: Hanna Lindahl Repro: Newsroom Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2011 Framsidesbilden: Christer och Marcus Friggeråker. Foto: Mats Ekendahl JAN-ERIK DAHLIN, VD. www.stenastal.se i NY KOSTYM Nu finns hemsidan på svenska, norska och engelska. Dessutom ligger den i samma webblösning som hela Stena Metallkoncernen, så det är enkelt att navigera mellan de olika verksamheterna. Här finns också alla våra kontaktuppgifter och aktuella priser. Besök vår nya webb stål # 1.2011 forskning ENERGISNÅL STÅLTILLVERKNING Jernkontoret forskar för att energieffektivisera ståltillverkning. Besparingspotentialen i svensk stålindustri är 1 TWh per år. – Det blir mycket pengar. Effektivisering är helt klart lönsamt, säger Anna Ponzio, forskningschef Energiforskningsprogrammet. Mats Ekendahl Programmet ska på olika sätt bidra till att förbättra och öka stålproduktionen med minskad användning av olja, el och kol. En energisnålare tillverkningsprocess är en väg att gå. Det finns till exempel stora möjligheter att minska masugnarnas fossila bränsleåtgång. – I och med att masugnarna använder stora mängder koks i reduktionen av malm till järn så ger effektiviseringsåtgärder här stora minsk- JERN KON TORET ningar av CO2-utsläppen, säger Anna Ponzio. En annan insats är att med tillgänglig teknik effektivisera kringutrustning, som pumpar. – Här handlar det om att utbyta erfarenheter, sprida information och utbilda folk, säger Anna Ponzio. Bra styrsystem bidrar också till bättre energiutnyttjande, med noggrannare temperatur i valsverksugnarna kan branschen spara cirka 110 GWh per år. Foto: Mats Hellström – ett lönsamt forskningsämne fjärrvärme. Och ett starkare, beständigare stål kan indirekt ge energieffektiviseringar i samhället – bilar kan göras lättare och därmed bränslesnålare. Att minska järnförlusten när svavlet renas bort är ännu ett lönsamt projekt. – Vi har minskat svinnet med en procent. – Att ta tillvara restenergi är fördelaktigt. Till exempel kan överskottsvärme bli Branschorganisation som företräder den svenska stålindustrin rörande: * Handelspolitik. * Energi och miljö. * Forskning och utbildning. * Standardisering. * Skatter och avgifter. Leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Utarbetar branschstatistik. Bedriver bergshistorisk forskning. Ett offentligrättsligt organ sedan 1747 med privat delägarskap, bundet direkt till varje järnbruk. Drygt 180 bruk, majoriteten inaktiva, är delägare. I dag bedrivs stålindustri på ett tjugotal orter. Företagens avgifter finansierar delar av verksamheten. Kontor i Stockholm med cirka 25 anställda. BETONG SOM RÄDDAR LIV – Vi har patent på skarven som rör sig vid en krock, berättar Gunnar Englund som är upphovsmannen bakom GPLink. Att skarvarna kan röra sig ett antal millimeter gör att räcket blir följsamt och bilarna får mindre skador. Gunnar Englund huserar i Rättvik med sitt företag Gunnar Prefab AB. Förra året levererade företaget tre mil av GPLink. Om två år räknar Englund med att man är uppe i tio mil. GPLink är mitträcket i betong som räddar liv på svenska vägar. Med sin design och patenterade skarv har det hyllats för sin följsamhet vid trafikolyckor. Och varianten av betong som renar bilarnas utsläpp är på gång. Åsa Wall stål # 1.2011 En liten nackdel med GPLink är att de olika segmenten, som är sex, tre eller en meter långa, är ganska tunga. Det sliter på krafterna och miljön att frakta dem. Men i framtiden kan det finnas en lösning som kompenserar för utsläppen. Nästa stora projekt blir nämligen att utveckla räcket som även renar luften. Man gjuter betongen med titandioxid och då fungerar betongen som en katalysator som bryter ner miljöfarliga kvävedioxider. – En kilometer GPLink kan reducera utsläppen från 300 bilar under ett år, berättar Gunnar Englund. Detta är bara i sin linda men vi har licensen för att använda det. Gunnar Prefab AB Gunnar Prefab är ett helägt dotterbolag till Gunnar Englund Byggare AB. Företaget har 30 anställda. GPLink är de första och hittills enda CE-märkta mittbarriären i betong. Gunnar Prefab tillverkar även t ex mastfundament, bullerplank och betongvaggor. 3 marknadsinfo Index=100 120 Rostfri plåt Grovplåt, kvarto Varmvalsad bandplåt KKR Stång Balk Armeringsstål 110 100 90 80 70 60 apr 11 feb 11 mar 11 jan 11 dec 10 nov 10 okt 10 sep 10 aug 10 jul 10 jun 10 apr 10 maj 10 mar 10 jan 10 feb 10 dec 09 okt 09 nov 09 sep 09 aug 09 jul 09 jun 09 maj 09 apr 09 mar 09 feb 09 jan 09 dec 08 nov 08 okt 08 sep 08 aug 08 jul 08 jun 08 50 a n a ly s Dagens prisutveckling – en upprepning av förra årets? priset på skrot har planat ut de sista veckorna och en mindre uppgång kan skönjas på vissa marknader. Eftersom malmpriserna kommer att stiga så är det också troligt att skrotpriserna följer med. Hans Svensson STENA STÅLS INKÖPSCHEF Priserna har sedan årsskiftet stigit och vi har nu i princip nått den nivå som vi hade förra våren. Utvecklingen leds som tidigare av en hög tillväxt i Kina med nu också med en återhämtning av de ”gamla” ekonomierna. "Vi når en nivå som är klart högre än för ett år sedan" Malmpriserna började stiga under senhösten och den utvecklingen har fortsatt till historiskt höga nivåer. De senaste veckorna har priserna på spot-markanden gått ned något, men de flesta avtalen görs i dag på kvartalsbasis och den höga snittnivån för kvartal ett gör att dessa priser kommer att stiga för andra kvartalet. Skrotpriserna har haft en liknande utveckling men där kan vi konstatera en tydligare tillbakagång i pris de senaste månaderna. Men 4 Detta gör att jag bedömer att vi under andra och tredje kvartalet kommer att ha stålpriser som fortsätter att stiga och vi når en nivå som är klart högre än för ett år sedan. För de industri relaterade produkter som oftast är malmbaserade kan vi mycket väl närma oss de nivåer som var innan den finansiella krisen slog till under hösten 2008. Vi har alltså ett scenario som påminner väldigt mycket om vad som hände för exakt ett år sedan. Kommer då sommaren och höstens priser att ha samma resa som för ett år sedan med sjunkande priser igen? Stålvärlden präglas som många andra råvarurelaterade marknader mycket av spekulation och man kan säga att det var en liten bubbla som sprack förra hösten där prishöjningarna inte var uppbyggda av en förbrukning. Även i årets uppgång finns det spekulation men vad som talar mot ett liknande fall är att världskonjunkturen är på väg uppåt och det underliggande förbrukningsbehovet är ett helt annat i år än förra året. Så ett troligt utfall är att priserna efter en mindre uppgång även i tredje kvartalet sedan planar ut. NYA säljare på Stena Stål Göteborg Jesper Odeholm Säljare Rostfritt 010-445 3033 Kalmar Joakim Nilsson Säljare 010-445 3506 stål # 1.2011 marknadsinfo HAN LOTSAR IN PÅ NY MARKNAD När Stena Stål ger sig in på tunn- och bandplåtsmarknaden har man plockat in en riktig expert i ämnet. Sedan början av mars är Peter Svärdegård ansvarig för försäljning och inköp och tunn- och bandplåt. Åsa Wall – Man ska vara lotsen i stålhavet, säger Peter Svärdegård och menar att det inte spelar någon roll vad man säljer, vad som helst, man ska vara en lots för kunden ändå. Underleverantörer till fordonsindustrin blir de största kunderna för Svärdegård att guida. – Stena Stål kan erbjuda ett mer komplett sortiment nu. Innan fanns vi inte på hälften av marknaden men nu kan vi till och med föra in några nya producenter. De nya produktionsenheterna kan förse både Stena Ståls filiallager med material men även kan även göra direktaffärer med kunderna. Och genom förvärvet av Ahab kan vi hålla nere ledtiderna, vilket ger en högre servicenivå till våra kunder. Vårt affärsupplägg syftar till långsiktigt samarbete med betoning på leveranssäkerhet och teknisk utveckling. Peter Svärdegård hamnade i stålbranschen mest av en slump. – När jag gick ut från Handels i Göteborg i början av 80-talet så erbjöds jag 500 kronor mer i lön på ett jobb och då tog jag det, berättar han. Att just det jobbet hade med stål att göra spelade kanske inte så stor roll då, men 30 år senare har han hunnit med en rad tunga poster inom branschen. – Det är kul att göra affärer i stålbranschen, säger han. Det är roliga människor och jag har lärt mig mycket av kunderna, speciellt när det gäller produktutveckling. Svärdegård är försiktigt optimistisk när det gäller marknadsutvecklingen just nu. Han vill gärna tona ner betydelsen av den svenska marknaden. – Vi är ingen jättespelare nu när de industriella hjulen börjar snurra igen, även om vi själva gärna vill tro det, säger han. På samma sätt har vi en tendens att inbilla oss att våra bilmärken är mäktiga globala aktörer. Fast det är bara några promillen som vi svenskar står för – både när det gäller plåt och personbilar. Men för att hålla koll på vad som händer tipsar Peter Svärdegård gärna om en aktör som spelar roll globalt: – Tidningen Financial Times är en källa som ständigt kan hålla mig uppdaterad kring parametrarna i branschen. Med dagsnoteringar för allt som stålpriserna är starkt påverkade av, är tidningen helt oumbärlig. Peter Svärdegård Ålder: 53 år Bor: Göteborg Familj: Sambo Lyssnar på: Rolling Stones Läser: Financial Times och GP Kör: En svart Audi A4, 2010 Tidigare: VD Steelco, Koncernledning Tibnor, Marknadsdirektör Dickson. Styrelsemedlem Dickson, Plåtdepån, Sino Staal, Tibnor Danmark ståldistributionens struktur SSC AHAB Steel IAI Vejle/Langeskov HNP, Osby Stena Ståls leverantörer och producenter av tunn – och bandplåt har möjlighet att antingen leverera till filiallagren ute i landet eller att leverera direkt till kunderna. KUNDER LEVERANTÖRER T ex Beslag & Metall KongaBruk Scania Volvo Swegon MPbolagen T ex ThyssenKrupp Salzgitter AG Duferco La Louvière Arcelor Mittal Ahab AHAB Steel är ett plåtservicecenter med inriktning på tunnplåt. Var: Storfors, Värmland Etablerat: 1990 Grundare: Anders Högberg Omsättning: 100 miljoner Anställda: 20 Lager och produktionsytor: 6 500m2 LAGER Västerås Lokala lager stål # 1.2011 5 Hos kunden | xxxx FAMILJENS MASKINER FIXAR FÄSTET Bra grejer. Christer och Marcus Friggeråker vet hur hala vägar ska bekämpas. Foto: Mats Ekendahl 6 stål # 1.2011 Vinterpriset. På vintermässan Nordic Way i Östersund delades Vinterpriset 2011 ut till Christer Friggeråker och Friggeråkers Verkstäder av Branschgruppen för drift och underhåll. Priset är ett erkännande från Trafikverket och kunderna att verksamheten inneburit en väsentlig insats inom fackområdet för vinterdrift av väg, och att arbetet är av stor betydelse avseende teknikutveckling, trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. hos kunden "Livscykelkostnaden är väldigt konkurrenskraftig" Du har säkert sett de gula maskinerna märkta Falköping på vintervägarna. Det är Friggeråkers Verkstäder AB i Falköping som format stål och elektronik till moderna maskiner för bekämpning av halka på vägar. Och sand- och saltspridarna är så bra att familjeföretaget fick pris av kunderna. Mats Ekendahl För att få ett effektivt resultat vid halkbe- kämpning krävs sofistikerade metoder. Som att Falköping tallriksspridare för höghastighetssaltning på motorvägar i 80 km/h styrs via GPS. Föraren behöver bara köra. För när han angett vägens bredd, den önskade mängden salt/sand och rutten sköter tekniken resten. Att spridningsbilden är ställbar effektiviserar halkbekämpningen. En ytterligare effektökning är att använda 95-gradigt vatten på saltet/sanden. – Då fryser materialet i underlaget och ytan blir som ett sandpapper, Christer Friggeråker, VD, ägare och utvecklingsingenjör. Enbart salt fungerar ner till sju minusgrader. Hetvatten sänker den tröskeltemperaturen. I Sverige saknar Friggeråkers konkurrenter. Men i Danmark, Holland och Tyskland finns andra tillverkare. När euron blir billigare hårdnar konkurrensen. – För att fortsätta ligga i topp är det viktigt att hela tiden utveckla tekniken. Företagen som lämnar anbud på halkbekämpning kräver rationella lösningar i maskinerna så att de får lön- stål # 1.2011 samhet när uppdragen utförs, säger Christer. Produkterna varar 12-15 år. – Livscykelkostnaden är väldigt konkurrenskraftig. Våra kunder uppskattar också support 24 timmar om dygnet, säger Marcus Friggeråker, inköpschef och Christers son. Marcus bror Daniel jobbar också i det genuina familjeföretaget. Med konstruktion. Produktionen slukar stål för cirka 3 MSEK per år: Rostfri plåt, vanlig plåt, ämnes- och KKR-rör, vinkelstål och plattstång. Varje höst hoppas Friggeråkers på att kylan slår till tidigt. – Åtminstone nollgradigt. Då påverkas bolagets resultat. Blir det kallt först i februari köps färre nya maskiner, säger Christer. Spridarna är hydraulstyrda med stor noggrannhet eftersom salt faktiskt är en kemikalie. Så utportioneringen måste ske noggrant för miljöns skull. – Spridningen sker inte på en höft och den kan ställas in mellan 5-30 gram per kvadratmeter. Det svåraste är att bedöma vilken metod och vilket material som ska använda vid ett specifikt tillfälle, säger Marcus. Maskinerna effektiviseras kontinuerligt. Mindre saltförbrukning spar pengar och miljön. Den hårda vintern gav brist på vägsalt. En del menar att det är bra – bilarna får mindre rostproblem utan saltning. – Så är det inte. Moderna bilar är så bra att det räcker att tvätta dem lagom ofta. Sand är värre. Den blästrar lacken, säger Christer. Friggeråkers Verkstäder * Grundades 1937 av nuvarande ägarens farfar, far och farbror. Började göra enklare transportutrustningar. 1957 tillverkades första sandspridaren mot väghalka. 1983 kom första saltspridaren. Nu finns torr-, befuktnings-, lösnings- och kombispridare. * Produkterna säljs under varumärket Falköping. * 36 medarbetare varav 30 i produktionen. * Omsättningen är cirka 100 MSEK. * Nettoresultatet var senast 11,3 MSEK. * Storsäljaren är en kombispridare (salt/saltlösning/sand – torrt/befuktat/hetvatten). * Sverige är största marknaden där största kunderna är Svevia, Skanska, NCC och Peab. * Exporterar till Norge, Danmark, Finland Kanada, Japan Ryssland och Polen. 7 HÅLLBART & SMÄCKERT Spaljé, sittpuffar och runda planteringskärl i rostfritt stål belönat med guldmedalj och ”Best in show” på Chelsea Flower Show 2009. Foto: Per Ranung lf Nordfjells U r fö t k je ro viktiga p ell AB: och särskilt r e ls e t Ulf Nordfj rk k ä e it Utm rk a s p a ab, landsk företag Lun 1996 Siennapriset, Sveriges arkitekter, pris för Riddarparken Stockholm 8 1998 Utställningsarkitekt för “Trädgården och Konsthantverket”, Stockholm Europas kulturhuvudstad 1999 Ulla Molin priset 2000 Utställningsarkitekt för “ Hedens Lust gård" i Göteborg 2002 Konstnärlig ledare för Norrvikens Trädgårdar 2002 Gröna pennklubbens pris 2004 Sveriges arkitekter för Övre Norrland, pris för SPA parken Umeå 2007 Göteborgs Botaniska Trädgård, landskapsplanering för entréom stål # 1.2011 hos kunden Landskapsarkitekt Ulf Nordfjell jobbar gärna med stål. – Det är ett perfekt material för att ge en känsla av lätthet som jag vill uppnå i gestaltningen av mina arbeten. Under åren har jag använt stål mer och mer eftersom det är både hållbart och gör det möjligt att minimera konstruktionerna. Erica Holm Ulf Nordfjell har under hela sitt yrkesverk- samma liv arbetat som landskapsarkitekt. Han arbetar med både stora offentliga uppdrag och har varit ansvarig för en rad större trädgårdsutställningar, men gör också större privata trädgårdar. Ulfs kännetecken är ambitionen att förena Foto: Cato Lein arkitektur och design med kunskaper om ekologi och hortikultur. – Under många år saknade jag produkter med stora generösa former som i gestaltningen var både eleganta och praktiska och som fungerande former för mina planteringar, säger Ulf Nordfjell. För mer än tio år sedan kom han i kontakt med Svetsbolaget Conrad & Co AB i Mariestad i samband med projekteringen av bostadsområdet Silverdal i Stockholm och arbetet med utställningen "Hedens Lustgård" år 2000 i Göteborg. Tillsammans började de sedan utveckla nya produkter. – Med hjälp av stål kan man i princip skapa vilka former som helst. Vi ritar och utvecklar prototyper tillsammans. Stål är också ett tidlöst material som möjliggör exklusiva lösningar. vd på Conrad & Co tycker att det är otroligt utvecklande och roligt att arbeta tillsammans. – Ulf har otroligt höga krav på finish och konstruktion. I början var ”gubbarna i verkstaden” skeptiska men han har tagit vårt arbete till en högre nivå. Nu sporras vi av varje ny utmaning och yrkesstoltheten växer ju enormt när till exempel BBC kommer och filmar vårt arbete. Numera åker ”gubbarna” på trädgårdsutställningar på semestern för att visa familjen vad de jobbat med. Ulf Nordfjell har även utvecklat sin egen kollektion av tidlösa möbler och produkter för offentliga platser och privata trädgårdar. Materialen är handhuggen granit, stål format och skuret med senaste laserteknik, gärna i kombination med glas och trä. Kollektionen består av olika planteringskärl, spaljéer och sittmöbler som fungerar såväl ute som inne. Spaljéerna är försedda med armeringsstål som gör det lätt för växterna att klättra och fylla väggen med prunkande rosor, klematis och kaprifol. Extremt tunn och elegant sittpuff i laserskuret stål, svagt fjädrande och pulverlackat i grått eller svart. Anders Lövén som är rådet, samt återinvigning av trädgården ”En hyllning till Linné” 2007 Sigge Ternwalls pris 2007 Nordfjellcollection har utvecklats av Ulf Nordfjell i hans företag Lunab, Landskapsarkitekt Ulf Nordfjell AB. Möblerna säljs genom sajten nordfjellcollection. se och möbelföretaget Nola. ”En hyllning till Linné”, RHS guldmedalj 2007 Skogens Trädgård, Wij Trädgårdar Ockelbo 2005, Sveriges vackraste park 2008 Dalecarlica priset, föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare 2008 2009 Svetsbolaget Conrad & Co AB i Mariestad är en entreprenör med inriktning mot stål- och plåtkonstruktioner. Företaget erbjuder flera olika verksamhetsområden och tjänster snarare än produkter: Klipper i gradsaxar samt bockar i kantpressar och vikare. Svetsar i stål, rostfritt och aluminium. Skär CAD/CAM-styrt med gas, plasma och finplasma. Skär även CAD/CAM-styrt med vatten och abrasiv-vatten. Kapar i bandsågar med mera. Rullbockar. Problemlösning ihop med kunden samt med dimensioneringsberäkningar och ritningar. Lagermaterial i stål, aluminium, mässing, koppar, rostfritt med mera. Armering och armeringsnät samt utkörning med egen kranbil. Tar fram diverse ståldetaljer för trädgård och samarbetar bland annat med trädgårdsarkitekten Ulf Nordfjell och har levererat smidesdetaljerna och stålkonstruktionerna till Chelsea Flowershow 2007 och 2009 i England. Har även tillverkat och monterat Gert Wingårds Sjunkna Trädgård, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Ulf arbetar också med stadsförnyelse på Ramböll. Chelsea Flower Show, London: ”The Daily Telegraph Garden”, RHS guldmedalj och Best in Show 2009 Zetas, Finsmakarens trädgård, tillsammans med Lindberg Stenberg Arkitekter ”Allt om trädgårds stora pris” Chelsea Fower Show: stål # 1.2011 9 Henrik Hansson, platschef på Stena Stål i Kalmar KOLL PÅ KOSTNADERNA I KALMAR På Stena Stål i Kalmar håller de ett öga på marginalerna, både när det gäller priser och ledtider. – Det gäller att hålla nere kostnaderna för kunden, säger platschefen Henrik Hansson. Thomas Drakenfors Stena Stål, Kalmar Anläggningen har funnits i Stenas ägo sedan 2006, har 21 anställda och ett lager på cirka 1 200 ton. frågan THERESE JOHANSSON, Mästersmed, Smedja Therese, Götene. — Det finns inget material som är bättre än stål. Ingenting är omöjligt, det är inte materialet utan bara kunskap och fantasi som sätter begränsningar. 10 Till anläggningen kommer långa balkar i järnvägsvagnar, laster på 50 ton direkt från valsverk. Mindre leveranser tar de från Stena Ståls lager i Västerås. Sen är det viktigt att placera varorna smart i de egna lokalerna. – Skulle vi köra runt med varje balk på truck i tjugo minuter skulle det bli för dyrt, säger Henrik. Det är bättre att personalen ägnar sig åt sina expertområden, som att kapa balk och plåt, borra dem med hål på rätt ställen, fasa kanter och så vidare. Mycket av vad de gör handlar enligt Henrik om att skapa "en slags Meccano för kunderna". Färdiga delar, med plåtar, balk och rör som kunderna själva kan svetsa ihop till konstruktioner efter leverans. Personalen är specialiserad. Det är svårt att fixa inhoppare med kort varsel när det blir mycket att göra. Som nu. – Vi jobbar till åtta två kvällar i veckan under våren. Hans favoritmaskin i anläggningen är en stor grön borrkap. Balkar på 30 meter – eller 30 000 millimeter som Henrik säger – matas in ena änden och kapas till rätt längder och borras med hål på rätt ställen. – Förbannat effektivt, säger Henrik. Landskapsarkitekten Ulf Nordfjell gillar stål eftersom det är både elegant och praktiskt. Vad tycker du är tjusningen med att arbeta i stål? ROGER FURBERG, Furubergs Mekaniska AB, Ullånger, Örnsköldsvik. — Det är lätt att skarva när man kapat fel. NIKLAS GRANSTRÖM, Ägare, Northpower, Jordbro – Stål har en unik bärkraft i förhållande till egen vikt och är lättarbetat. Samtidigt passar det bra ihop med både betong och glas i alla möjliga konstruktioner. stål # 1.2011 notiser Illustration: Hanna Lindahl Stål som skydd mot det onda Under medeltiden fanns det många onda väsen att skydda sig mot i naturen och de förebyggande åtgärderna var väl kända i den svenska folktron. Stål verkar ha varit en magisk patentlösning. Ville man att häxorna skulle lämna korna ifred på påskafton så skulle man placera föremål av stål över dörrar och i gluggar i ladugården. Troll var ett annat, ständigt otyg för folket. För att nyfödda barn inte skulle bytas bort lades stål i vaggan. Stål gjorde även så att trollen inte kunde utföra sina konster som gjorde att man gick vilse i skogen. I bäckar och sjöar huserade Näcken och Bäckahästen och även dessa två varelser kunde motas med stål. Fäste man en nål i Bäckahästens man kunde man till och med tygla den till arbetshäst. Hur nöjd är du? Under april månad genomför Stena Stål en Nöjd kundundersökning tillsammans med Scandinfo. Undersökningen kommer att ske via webben och kunderna kommer att få två mejl, ett med information och ett med cirka 25 frågor. Det är viktigt att ta reda på vad kunderna tycker om oss för att fortlöpande kunna förbättra servicen, säger Monica Blomquist som är kvalitetschef på Stena Stål. Enligt svensk folktro är stål ett universalmedel mot allt ont i världen. Stål i vaggan eller om halsen skyddar mot både troll, påskkärringar och Bäckahästen. Kylig stålresa för brittisk journalist I vintras följde den brittiske journalisten Martin Phippard med på en slingrande stålresa från Stena Ståls huvudlager i Västerås ner till Helsingborg. Resultatet blev ett reportage i den brittiska tidningen Truck & Driver Magazine om varför extra långa trailers är nödvändiga för distributionen av armering och balk. – Transporter av stål är en tuff och ansvarsfull uppgift som kräver hårt fysiskt arbete och specialutrustning, säger Martin Phippard efter sitt besök i Sverige. Men varje del av arbetet utfördes med säker arbetsmiljö som en självklarhet . Runeborgs Åkeri heter åkaren som kör dessa trailers för Stena Stål. Det var efter att Martin Phippard sett bilder av de snygga lastbilarna som han blev intresserad av hur det dagliga arbetet med dem fungerar. – Det var trevligt att besöka Sverige trots att jag blev lite chockad av kylan. 15 minusgrader! Kanske ska jag komma under sommaren nästa gång. Åsa Wall Extra lång. Runeborgs Åkeri fick internationellt besök när brittiska Truck & Driver Magazine ville skriva om den extraordinära trailern. 11 B Posttidning B Returadress: Stena Stål AB, Box 4088 400 40 Göteborg, Sverige Sverige Porto betalt Port payé FRAMTIDENS YRKE – CNC-OPERATÖR Snart är Katrin Hammar färdigutbildad CNC-operatör genom en utbildning på Lernia. Nu gör hon sin praktik på Berg Propulsion där hon också hoppas få jobb efter utbildningens slut. Erica Holm Katrin Hammar är 35 år och bor på Hönö med sina två barn. Efter flera år på Volvo blev hon som många andra varslad i december 2008. – Jag gjorde min sista arbetsdag i april 2009. Ett par veckor senare började jag tillsammans med 24 andra kvinnor på SKF som genom ett EU-projekt i samarbete med Arbetsförmedlingen vill locka fler kvinnor till verkstadsindustrin. Men när utbildningen var slut hade konjunkturen svängt även för SKF så det blev ingen fortsättning. – Jag bestämde mig då för att fortsätta utbilda mig till CNC-operatör på Lernia. Utbildningen började i augusti Katrin Hammar utbildar sig till CNC-operatör hos Lernia och framtidsutsikterna är goda. Så gott som alla får jobb efter utbildningens slut. Foto: Daniel Stiller 12 2010 och pågår fram till sommaren. Katrin är den enda tjejen i klassen. – Det är inga problem, jag är ju van från Volvo. Men det är synd att inte fler tjejer söker sig till den här typen av jobb. CNC-tekniker är ett högkvalificerat yrke där det råder brist på arbetskraft. – Det är viktigt för mig med ett yrke som har bra framtidsutsikter. Lernia erbjuder en individuellt anpassad utbildning med möjlighet till en ny yrkeskompetens eller en spetsutbildning utifrån tidigare yrkeskunnande. Oftast arbetar man inom verkstadsindustrin och tillverkar allt från knappnålar till högteknologiska produkter som flygplan. Utvecklingen inom verkstadsindustrin ger allt fler datorstyrda bearbetningsmaskiner, robotar och automatiserade processer. – Jag gör min praktik på Berg Propulsion som är ett företag som tillverkar delar till båtar som bland annat ställbara propellrar till fartyg. Med hjälp av en CNC-maskin tillverkar man detaljer av främst metall men även av andra material. I arbetsuppgifter ingår att övervaka att detaljerna håller rätt mått och kvalitet. Katrin arbetar mestadels med att tillverka de hydralikkopplingar som styr propellerbladen. – Jag får en ritning och gör ett program för att tillverka den färdiga produkten. Sedan stoppar man in en metallbit och så kommer det till exempel ut en färdig skruv, säger Katrin och skrattar. LERNIA Lernia erbjuder ackrediterat testcenter för CNC-certifikat av Skärteknikcentrum och branschspecifika certifieringar enligt godkända standarder. Lernia har också kvalitetssäkrade utbildningar inom svets- och plåtteknik som är gångbara internationellt. Du kan till exempel läsa till svetsare, svetsspecialist och lödare. För mer information se: www.lernia.se stål # 1.2011
© Copyright 2024