1. No category

MÅNDAG 28 OKTOBER 2013
28
DAGENS INDUSTRI
MÅNDAG 28 OKTOBER 2013
ENTREPRENÖR
Varje dag om små och
medelstora företag
Redaktör: Birger Marklund
Tipsa oss: entreprenor@di.se 08-573 650 00
DOKUMENTERAD TEKNIK. Redan 2003 användes Frigeos teknik för att
sanera bottnen runt den svenska DC3:an som sköts ned av sovjetiska plan på
1950-talet.
FOTO: BERTIL ERICSON
KYLIG TEKNIK. ”Det ligger i tiden med miljöekologi globalt. Kombinationen av våra affärsområden med muddring och
avvattning med en unik teknik som vi har patent på kopplat till gamla miljösynder ger en gigantisk marknad över hela
världen”, säger Klas Dagertun, vd och Mats-Johan Rostmark, grundare och delägare.
FOTO: CAMILLA ANDERSSON OCH FRIGEO
Iskall metod ger jättelyft
Frigeos frysteknik sanerar sjöbottnar från miljögifter
LULEÅ
Frysteknikföretaget Frigeo har precis börjat
frysmuddra gamla Värtahamnen i Stockholm och sanera bottnen från miljögifter.
Det är det största projektet för företaget
hittills. På 15 veckor omsätter bolaget mer
än under hela förra året.
Ordern är värd cirka 20 miljoner kronor för Frigeo som
2012 omsatte drygt 16 Mkr.
Dessutom handlar det om ett
rejält prestigeprojekt: Värtahamnen, Stockholms största
hamn, som ska byggas om och
ut med ny pir. Ett 1,5-miljardersprojekt som ska vara klart
2015.
För Frigeos del började
arbetet i mitten av oktober.
3 500 kvadratmeter hamnbotten ska saneras från olja och
metallföroreningar med hjälp
av företagets frysteknik. Tolv
kvadratmeter stora stålplattor
sänks ned på bottnen och kyls
ned med avancerad kylteknik.
Den förorenade bottnen fryser
fast i plattorna och kan sedan
lyftas upp i bitar. Genom frysningen minimeras riskerna
för grumling och spridning av
föroreningar.
”Värtan är den första riktigt
stora affären för oss i en stor
entreprenad. Det är startskottet för vår nästa fas i bolaget”,
säger Klas Dagertun, vd för
Frigeo sedan i våras.
Företaget startades 2003
Di Fakta
!
som ett rent teknikutvecklingsbolag vid Luleå tekniska
universitet. Första riktigt
spektakulära projektet var
den på 1950-talet nerskjutna
DC3:an. Hela botten vid planet frysmuddrades för att man
skulle få upp sköra föremål
och kvarlevor från besättningen.
Två huvudområden
Förutom att lyfta upp svårtåtkomliga objekt har man
i dag två huvudsakliga affärsområden: avvattning av slamavfall via frysteknik åt till
exempel återvinningsföretag
som Ragn-Sells och Sita, och
frysmuddringar av förorenade
våta områden. Senast i Långvattnet i Storuman där
sjöbottnen och stränder sanerades från utsläppt avloppsvatten.
Senast Di skrev om Frigeo
hade företaget precis kommit
in i kärnkraftsindustrin med
en sanering av kärnavfallsbassänger i ett nedlagt kärnkraftverk i Bradwell, Storbritannien. Artikeln i Di fick
Studsvik att ta kontakt med
Frigeo och i våras skrevs ett
strategiskt samverkansavtal
mellan de båda. Studsvik ska
nu kommersialisera Frigeos
teknik för kärnkraftsindustrin. Bland annat förs diskussioner om tekniken kan vara
användbar vid det havererade
kärnkraftverket i Fukushima
där man funderar på en konstant frysbarriär för att stoppa
läckagen av radioaktivt spillvatten från anläggningen.
Unik teknik
”Samarbetet med Studsvik
känns väldigt bra. Frigeo är en
alldeles för liten aktör på en
sådan marknad som är
Di Fakta
!
Mats-Johan Rostmark om ...
Frigeo
#"Då är det som bäst:
”När andra pratar om
den teknik jag varit med och
utvecklat. Då sträcker jag på
mig och mår extra bra.”
#"Då var det tungt:
”Jag har upplevt det
motigt ibland när jag sett
affärsnytta med våra tjänster
utan att nå fram i dialogen
#"Ägare: Grundarna,
syskonen Mats-Johan
Rostmark och Susanne
Rostmark, äger drygt 20 procent av bolaget. Resterande
del ägs av LKAB:s investeringsbolag Norrskenet,
Lunova, Partner Invest,
och enstaka riskkapitalister
via bolagen Akila Konsulting,
med kund. Men det kanske
är så när det gäller ny teknik.
Det tar tid att skapa kännedom och efterfrågan.”
#"Så blåser vinden
i branschen: ”Termik!
Uppåtvindar. Det finns ett
miljö-, hållbarhets- och energitänkande i samhället i stort
som passar in på det vi gör.”
DI:S REPORTRAR PÅ PLATS I HELA LANDET.
enormt reglerad. Över huvud
taget är det gigantiska marknader vi rör oss på med en helt
unik teknik”, säger Klas
Dagertun.
Vändpunkt 2011
Redan 2011 kom bolaget till
en vändpunkt där de tre grundarna som då ägde 90 procent
av bolaget tog steget att ta in
nya delägare.
”Vi måste ha starka kompetenta ägare för att skapa trovärdighet och visa att det finns
en kapitalstyrka i bolaget”,
säger Mats-Johan Rostmark,
en av grundarna.
Som styrelseordförande sitter nu delägaren Anders Gemfors, tidigare bland annat dotterbolagschef inom Sandvik,
och i dag företagskonsult med
engagemang i mindre teknikutvecklingsföretag.
”Avgörande för att enga-
gera sig var en begriplig och
bra teknik och möjligheten att
inom rimlig tid kunna skapa
ett bra kassaflöde”, säger han.
Med de nya aktörerna har
drygt 10 Mkr tillförts bolaget
i olika nyemissioner. I år ska
man vara tillbaka i balans
efter 2012 då företaget gjorde
ett minus på 8 Mkr.
”Det var en konsekvens av
att vi satsade mycket pengar
på teknik, forskning och
utveckling. Men nu har vi
både kompetens och kapital
för att växa”, säger Klas Dagertun.
UMEÅ
CAMILLA
ANDERSSON
camilla.andersson@di.se
070-598 70 04
Di Fakta
!
Frysteknik
Advino och Leana.
#"Omsättning 2012:
16, 2 Mkr.
#"Resultat efter finansnetto: Minus 8 Mkr.
#"Anställda: Fyra.
#"Bolaget jobbar
i övrigt med underentreprenörer. #"Frigeos teknik används för
att frysmuddra och ta bort
förorenade områden, och i
nästa steg avvattna slam och
avfall genom frysning. Kvar
blir en torr hård, klump.
#"I Värtahamnen ska Frigeo
jobba med upp till 30 frysplattor som är cirka 12 kvadratmeter stora och lyfta
upp bottnen bit för bit. De
förorenade bottenskikten
kan vara nästan 1,5 meter
tjocka.
#"Plattorna körs sedan till
en container där lite värme
tillförs så att den frysta
bottnen lossar från plattan.
Containern körs sedan till
avfallshantering.
Umeå: Camilla Andersson, camilla.andersson@di.se. Sundsvall: Anders Lövgren, anders.lovgren@di.se. Degerfors: Ida Thunberg, ida.thunberg@di.se. Stockholm: Reet Waikla, reet.waikla@di.se.
Norrköping: Henrik Lenngren, henrik.lenngren@di.se. Göteborg: Kim Lundin, kim.lundin@di.se. Kristianstad: Björn Solfors, bjorn.solfors@di.se. Malmö: Lars Tulin, lars.tulin@di.se.