1. No category

1
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
Rotel 0703
DOM
2012-11-06
Stockholm
Mål nr
T 10209-11
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Stockholms tingsrätts dom 2011-11-18 i mål nr T 13133-10, se bilaga A
KLAGANDE OCH MOTPART
KS Omtanke AB, 556686-0283
Gjutarplan 25
176 71 Järfälla
Ombud: Advokaten Jens-Viktor Palm
Box 5779
114 87 Stockholm
KLAGANDE OCH MOTPART
Försäkringskassan, Processjuridiska enheten/Stockholm
103 51 Stockholm
Ombud: Serdar Gürbüz
Försäkringskassan
103 51 Stockholm
SAKEN
Fordran
___________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten förpliktar
Försäkringskassan att till KS Omtanke AB betala 320 616 kr jämte ränta enligt 6 §
räntelagen från den 16 januari 2007 till dess betalning sker.
2. Försäkringskassan ska ersätta KS Omtanke AB:s rättegångskostnader vid tingsrätten
med 137 531 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 18 november 2011 till dess
betalning sker.
3. Försäkringskassan ska ersätta KS Omtanke AB:s rättegångskostnader i hovrätten
med 61 687 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
___________________
Dok.Id 1039443
Postadress
Box 2290
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 16
Telefon
Telefax
08-561 670 00
08-561 670 59
08-561 670 50
E-post: svea.avd7@dom.se
www.svea.se
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-15:00
2
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
BAKGRUND
Sedan Försäkringskassan beviljat Benyamin Dehaddo hel assistansersättning för
personlig assistans dygnet runt på grund av hans funktionsnedsättning upprättades ett
avtal angående fullt assistansanordnaransvar mellan KSO och Benyamin Dehaddo.
Enligt avtalet skulle det träda i kraft den 1 november 2006 och löpa under tolv
månader, med en uppsägningstid på tre månader. Avtalet inkom till Försäkringskassan
den 9 november 2006. Den 14 november 2006 inkom till Försäkringskassan ett av
KSO och Benyamin Dehaddo justerat avtal som till skillnad från det tidigare avtalet
även innehöll information om till vilket plusgironummer assistansersättningen skulle
utbetalas. KSO skickade i december 2006 och januari 2007 tidsredovisningar till
Försäkringskassan beträffande arbete utfört i november respektive december 2006.
Avtalet sades upp av KSO den 30 november 2006, att upphöra den 1 mars 2007, och
uppsägningen skickades till Benyamin Dehaddo och till Försäkringskassan.
Tvist har därefter uppkommit mellan KSO och Försäkringskassan om betalning för de
assistanstjänster som KSO har uppgivit sig ha utfört åt Benyamin Dehaddo från och
med den 1 november 2006 till och med den 28 februari 2007. KSO har inte erhållit
någon ersättning för dessa tjänster från Försäkringskassan. Den 12 februari 2007 har
Försäkringskassan utbetalt Benyamin Dehaddos assistansersättning för november och
december 2006 till ett bolag vid namn Jakob Omtanke AB. Benyamin Dehaddo avled
under våren 2009.
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
KSO har i första hand yrkat bifall till sitt förstahandsyrkande vid tingsrätten och i
andra hand helt bifall till sitt andrahandsyrkande vid tingsrätten.
Försäkringskassan har yrkat att hovrätten ska ogilla käromålet i dess helhet och
upphäva tingsrättens beslut angående skyldigheten att ersätta KSO:s
rättegångskostnader.
3
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden och yrkat ersättning för
rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten. Försäkringskassan har vitsordat
sättet att beräkna ränta.
PARTERNAS TALAN OCH UTREDNING I HOVRÄTTEN
Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter som vid tingsrätten enligt
vad som antecknats i domen. Utredningen i hovrätten är densamma som vid
tingsrätten.
KSO har när det gäller beräkningen av de yrkade beloppen till förtydligande av sin
talan anfört följande.
Den yrkade ersättningen gällande perioden den 1 november 2006 – den 31 december
2006 avser arbete under 30 dagar i november 2006 samt under 31 dagar i december
2006, d.v.s. sammanlagt 61 dagar. Arbetet har utförts av personal anställd hos KSO
med 24 timmar varje dag. Då schablonbeloppet för 2006 var 219 kronor/timme innebär
det en sammanlagd ersättning om 320 616 kr för denna period.
Under den följande perioden, den 1 januari 2007 – den 28 februari 2007, tillät
Benyamin Dehaddo endast en personlig assistent från KSO, Mose Dayan, att komma
hem och hjälpa honom, något som innebar utfört assistansarbete av Mose Dayan
uppgående till uppskattningsvis 250 timmar vardera månaden. Den ersättning som
KSO yrkat för nyssnämnda period är en beräkning av vilken ersättningen skulle bli om
arbete utförts av personal hos KSO under 24 timmar varje dag, 31 dagar i januari och
28 dagar i februari, d.v.s. sammanlagt 59 dagar. Då schablonbeloppet för 2007 var
228 kr blir den sammanlagda ersättningen för denna period 322 848 kr.
KSO har gjort gällande att Försäkringskassan varit skyldig att följa avtalet och att
uppsägningstiden om tre månader gällt även för betalningsanvisningen.
Försäkringskassan har till förtydligande av sin inställning till KSO:s yrkanden anfört
följande. Försäkringskassan ifrågasätter inte det sätt KSO beräknat de yrkade beloppen
4
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
på. För det fall hovrätten finner att ersättning ska utgå för november och december
månad 2006 ifrågasätts inte det yrkade beloppets storlek för dessa månader. För januari
och februari 2007 kan något belopp inte vitsordas.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Hovrätten prövar först om Försäkringskassan på grund av betalningsanvisning är
skyldig att betala ut assistansersättning till KSO. Hovrätten prövar därefter om
Försäkringskassan har utfäst sig att betala ersättning till KSO. Slutligen prövar
hovrätten om Försäkringskassan är skadeståndsskyldig mot KSO på grund av fel eller
försummelse vid myndighetsutövning eller på grund av bristande information till KSO.
Rättslig reglering beträffande assistansersättning
Reglerna kring utbetalning av assistansersättning återfinns numera i 51 kap.
socialförsäkringsbalken (2010:110). Under den i målet aktuella perioden gällde lagen
(1993:389) om assistansersättning (LASS) samt förordningen (1993:1091) om
assistansersättning. Även Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om
assistansersättning reglerar utbetalning av assistansersättning.
Av 10 § LASS framgår bl.a. att assistansersättning utbetalas månadsvis med visst
belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats.
Assistansersättning utges med det belopp per timme som regeringen fastställer för
varje år. Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett
beräknat antal assistanstimmar för den månaden.
Av 12 § LASS framgår att om en ersättningsberättigad till följd av ålderdomssvaghet,
sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan
liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får
Försäkringskassan besluta att ersättningen ska betalas ut till en kommunal myndighet
eller till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till
den ersättningsberättigade.
5
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
Av 11 § i förordningen (1993:1091) om assistansersättning framgår att utöver vad som
följer av 11 och 12 §§ LASS får Försäkringskassan på begäran av den
ersättningsberättigade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till någon annan
enskild person, en juridisk person eller en kommun.
Vidare stadgas i 6 a § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om
assistansersättning att Försäkringskassan med stöd av 11 § förordningen (1993:1091)
om assistansersättning på begäran av den ersättningsberättigade får besluta att
assistansersättningen ska betalas ut till annan enskild person, juridisk person eller
kommun. En sådan begäran skall vara skriftlig och innehålla uppgift om till vilket
konto utbetalningen önskas. Om begäran avser betalning till den som anordnar
assistansen skall den ersättningsberättigade bifoga skriftligt avtal om personlig
assistans mellan honom eller henne och assistansanordnaren samt personnummer eller
tilldelat organisationsnummer för assistansanordnaren. Vidare framgår att annan
assistansanordnare än kommun skall ha gällande F-skattsedel och, i förekommande
fall, vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.
Assistansersättning är alltså knutet till viss person och enligt huvudregeln ska stödet
betalas ut till denna. Bestämmelserna ovan innebär dock att Försäkringskassan, istället
för att betala ut ersättningen direkt till en assistansberättigad, på begäran av den
assistansberättigade kan betala ut ersättningen till exempelvis en assistansanordnare
under förutsättning att vissa formella krav är uppfyllda.
Avtalet
Vid prövningen huruvida avtalet mellan KSO och Benyamin Dehaddo är giltigt gör
hovrätten samma bedömning av utredningen och drar hovrätten samma slutsatser som
tingsrätten har gjort. Ett giltigt avtal om fullt assistansanordnaransvar har således
förelegat mellan KSO och Benyamin Dehaddo.
Som framgått av den i det föregående redovisade rättsliga regleringen är det den
enskilde som är berättigad till assistansersättning och det är denne som innehar
rättigheterna som följer med beslutet att bevilja assistansersättning. Hovrätten finner
6
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
mot angiven bakgrund inte att det är visat att det i och med avtalet mellan KSO och
Benyamin Dehaddo uppstått något kontraktsliknande förhållande mellan
Försäkringskassan och KSO som skulle ge KSO rättigheter gentemot
Försäkringskassan. Käromålet kan därför inte vinna bifall på denna grund.
Beträffande frågan om Benyamin Dehaddo har anvisat Försäkringskassan att betala
assistansersättning till KSO gör hovrätten ingen annan bedömning än den tingsrätten
har gjort. Hovrätten anser således liksom tingsrätten att det är utrett att det förelegat en
giltig anvisning om att betalning av den assistansersättning som Benyamin Dehaddo
hade rätt till skulle göras till KSO.
Hovrätten finner också i likhet med tingsrätten att Benyamin Dehaddo genom sitt
personliga möte på Försäkringskassan den 7 december 2006 återtagit sin anvisning om
att ersättningen skulle betalas direkt till KSO.
Beträffande frågan om hur många timmars arbete som har utförts av KSO under tiden
den 1 november – t.o.m. den 7 december 2006 finner hovrätten att KSO genom
tidsrapporterna har visat att bolaget har utfört arbete hos Benyamin Dehaddo med
sammanlagt 888 timmar.
Sammanfattningsvis innebär det anförda att hovrätten, i likhet med tingsrätten, finner
att Försäkringskassan haft en skyldighet att betala ut ersättning till KSO för utfört
arbete under perioden den 1 november 2006 – t.o.m. den 7 december 2006 i enlighet
med KSO:s då gällande betalningsanvisning. Tingsrättens dom ska därför inte ändras i
denna del.
Hovrätten finner, såvitt avser perioden den 8 december – den 31 december 2006, på de
skäl tingsrätten anfört inte att Försäkringskassan på grund av avtal eller
betalningsanvisning varit skyldig att betala ersättning till KSO för denna period.
Försäkringskassan är därför, som tingsrätten funnit, inte på den grunden skyldig att för
den perioden betala något ytterligare belopp till KSO.
7
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
Utfästelse av Försäkringskassan
I likhet med tingsrätten finner hovrätten att de kontakter som förevarit mellan parterna
inte kan bedömas inrymma någon utfästelse om betalning från Försäkringskassans
sida. Käromålet såvitt avser perioden den 8 december – den 31 december 2006 kan
därför inte vinna bifall på denna grund.
Rättslig reglering beträffande statens skadeståndsansvar
Av 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) framgår att staten eller en kommun skall
ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid
myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar.
Skadestånd
KSO har gjort gällande att Försäkringskassan genom fel och försummelse i
myndighetsutövning orsakat bolaget ekonomisk skada uppgående till yrkade belopp
varför Försäkringskassan är skadeståndsskyldig gentemot KSO. Bolaget har i
hovrätten till förtydligande av sin talan i denna del anfört att myndighetsutövningen
bestått i Försäkringskassans beslut att avtalet mellan KSO och Benyamin Dehaddo inte
skulle tillmätas någon rättsverkan och Försäkringskassans efterföljande agerande i
förhållande till KSO.
Försäkringskassan har häremot anfört att beslutet om till vem Försäkringskassan ska
betala assistansersättning inte är ett led i myndighetsutövning. Försäkringskassan har
vidare gjort gällande att Benyamin Dehaddo inte har orsakats någon skada genom att
betalning inte erlagts till KSO och att en betalningsanvisning inte medför några
rättsliga skyldigheter för Försäkringskassan gentemot assistansanordnaren. För det fall
ekonomisk skada skulle anses ha uppkommit är det enligt Försäkringskassan fråga om
en tredjemansskada som inte kan ersättas enligt svensk rätt.
Begreppet ”vid myndighetsutövning” i 3 kap. 2 § skadeståndslagen innebär att det ska
röra sig om beslut eller andra åtgärder av en myndighet som inneburit skada som har
8
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
visst samband med själva myndighetsutövningen. Av rättspraxis på området framgår
att begreppet i och för sig har tillämpats restriktivt men att åtgärder som står i
omedelbart och naturligt samband med beslut, som innebär myndighetsutövning, kan
vara ersättningsgilla (se t.ex. NJA 1985 s. 696 I).
Det har framkommit i målet att frågan om vem assistansersättningen skulle utbetalas
till har berörts vid såväl skriftväxling som telefonsamtal mellan Försäkringskassan och
KSO gällande assistansanordnaravtalet mellan Benyamin Dehaddo och KSO och
föreliggande betalningsanvisningar. Det har vidare framkommit att Försäkringskassan
bedömt att KSO inte skulle få någon ersättning överhuvudtaget, trots att arbetet med
personlig assistans hos Benyamin Dehaddo ostridigt utförts enbart av personal anställd
hos KSO åtminstone under november och december månad 2006. Denna bedömning
har lett fram till beslut av Försäkringskassan att utbetala ersättningen i fråga till annan
mottagare än KSO. Hovrätten finner på grund av det anförda att Försäkringskassans
agerande får anses ha sådant samband med utbetalningsbeslutet att det faller in under
begreppet ”vid myndighetsutövning”.
I målet har framkommit att handläggare på Försäkringskassan har ingått i bedömning
av och ställningstagande till om assistansanordnaravtalet mellan Benyamin Dehaddo
och KSO var giltigt. Vidare är klarlagt att det förekommit både skriftväxling och
telefonsamtal mellan Försäkringskassan och KSO som rört Benyamin Dehaddo och
betalning av assistansersättningen. Mot denna bakgrund anser hovrätten att
Försäkringskassans agerande får anses ha ägt rum ”vid myndighetsutövning”.
Hovrätten har vidare att pröva om Försäkringskassan agerat felaktigt eller försumligt.
Vid den bedömningen beaktar hovrätten om handlandet i objektiv mening framstår
som att det avvikit från ett normalt förfarande utifrån allmänhetens synpunkt.
Hovrätten finner att det som framkommit kring Försäkringskassans agerande i detta
fall har innefattat sådant fel eller sådan försummelse vid myndighetsutövning som i
och för sig kan grunda skyldighet för staten att ersätta skada enligt 3 kap. 2 §
skadeståndslagen.
9
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
En ytterligare fråga gäller om KSO som assistansanordnare tillhör den
ersättningsberättigade kretsen. Det står klart att KSO inte hade någon talerätt för det
fall fråga skulle uppkommit beträffande beslutet att tillerkänna Benyamin Dehaddo full
assistansersättning och att bolaget inte heller hade någon talerätt om fråga skulle ha
uppkommit beträffande assistansersättningens storlek. Detta behöver dock inte utesluta
att KSO ska anses tillhöra den krets som kan vara berättigad till skadestånd av det
allmänna.
Försäkringskassan har anfört att för det fall skada skulle ha uppkommit har det i så fall
rört sig om en så kallad tredjemansskada, som inte ska ersättas. Hovrätten gör för sin
del en annan bedömning. Den skada KSO gör gällande, d.v.s. att Försäkringskassan
utbetalt ersättning för arbete som utförts av anställda hos KSO till annan mottagare än
KSO, är uppenbarligen att betrakta som en skada som uppkommit som en direkt följd
av Försäkringskassans agerande. Hovrätten finner vid en sammantagen bedömning att
omständigheterna i detta fall är sådana att KSO genom Försäkringskassans nyss
angivna åtgärd berörts på ett sådant sätt att bolaget måste anses tillhöra den krets som i
och för sig kan komma i fråga för rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada enligt
3 kap. 2 § skadeståndslagen.
Hovrätten övergår härefter till att pröva skadans storlek för den aktuella perioden, dvs.
den 8 december 2006 – den 28 februari 2007. KSO har anfört att det yrkade beloppet
avser dels utfört arbete, dels andra kostnader som företaget haft, såsom
personalkostnader och utebliven vinst. Beträffande perioden den 8 december 2006–den
31 december 2006 har KSO gett in tidsrapporter avseende det arbete som bolaget har
utfört hemma hos Benyamin Dehaddo medan det saknas närmare utredning avseende
utfört arbete och kostnader för perioden den 1 januari 2007 – den 28 februari 2007.
Hovrätten finner att KSO genom tidsrapporterna för perioden den 8 december – den 31
december 2006 har visat att bolaget utfört arbete hos Benyamin Dehaddo under 24
dagar med sammanlagt 576 timmar. Eftersom timersättningen under den perioden
ostridigt var 219 kronor innebär det en sammanlagd assistansersättning om 126 144
kronor. Då KSO inte har fått någon assistansersättning för denna period finner
hovrätten det visat att den förmögenhetsskada som KSO lidit under denna period
10
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
motsvarar detta belopp. Försäkringskassan ska därför förpliktas att till KSO att för
perioden den 8 december – den 31 december 2006 utge 126 144 kr jämte yrkad ränta.
När det gäller yrkandet avseende januari och februari månad 2007 finner hovrätten inte
att KSO har visat att anställda hos KSO har utfört något arbete under denna period. Det
kan även noteras att avtalet om assistansanordnaransvar inte stadgar något om hur eller
när betalning av assistansersättningen ska ske eller något om ersättningens storlek. Det
föreligger därför oklarheter kring vad Benyamin Dehaddo har förbundit sig till och vad
avtalet inneburit beträffande storleken på ersättning. Det framgår inte heller av avtalet
mellan KSO och Benyamin Dehaddo hur mycket assistansersättning som skulle ha
utgått under denna period och följaktligen inte heller hur stor bolagets eventuella
förlust kan ha varit under perioden. Mot bakgrund härav anser hovrätten inte att KSO
visat att bolaget lidit någon skada under perioden den 1 januari 2007– den 28 februari
2007. Något skadestånd på grund av utebliven vinst eller skadestånd för
personalkostnader för dessa månader ska därför inte utgå.
Skadestånd på grund av bristande information
I 3 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) stadgas att staten eller en kommun skall
ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller
försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till
omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas
eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och
omständigheterna när de lämnades.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte kan anses visat att
Försäkringskassan har lämnat felaktiga upplysningar som kan grunda
skadeståndsskyldighet gentemot KSO.
Rättegångskostnader
Den ovan angivna utgången innebär att KSO fått delvis bifall till sitt käromål. Av
yrkade 643 464 kr ska således Försäkringskassan förpliktas att utge 320 616 kr (vid
11
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 07
DOM
T 10209-11
2012-11-06
tingsrätten 194 472 kr). Detta innebär alltså att KSO fått framgång med i det närmaste
hälften av det omtvistade beloppet och att parterna är att ses som i samma mån
vinnande och tappande. Fördelning av rättegångskostnaderna utifrån enbart en sådan
beloppsberäkning skulle då innebära att rättegångskostnaderna ska kvittas. En större
del av utredningen i målet har emellertid gällt dels frågan om avtalet mellan Benyamin
Dehaddo och KSO överhuvud taget ska kunna medföra rätt till ersättning för KSO,
dels frågan om KSO har rätt till skadestånd på grund av ren förmögenhetsskada, frågor
där KSO i allt väsentligt fått framgång. Den del av utredningen som gällt ersättningens
respektive skadeståndets storlek är av begränsat slag. Mot angiven bakgrund anser
hovrätten att KSO bör tillerkännas jämkad ersättning för sina rättegångskostnader vid
tingsrätten och i hovrätten på så sätt att Försäkringskassan ska förpliktas att ersätta
hälften härav (jfr NJA 1978 s. 307). Då av KSO yrkad ersättning för
rättegångskostnaderna vid tingsrätten, 275 062 kr, och i hovrätten, 123 375 kr, får
anses skäliga innebär detta att Försäkringskassan ska ersätta KSO för
rättegångskostnader vid tingsrätten med 137 531 kr och i hovrätten med 61 687 kr
jämte ränta.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2012-12-04
I avgörandet har deltagit f.d. hovrättsrådet Lars Hesser, hovrättsrådet Katja Isberg
Amnäs och tf. hovrättsassessorn Malin Eriksdotter, referent. Enhälligt.
Bilaga A
1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
2011-11-18
Meddelad i
Stockholm
Mål nr
T 13133-10
KÄRANDE
KS Omtanke AB, 556686-0283
Gjutarplan 25
176 71 Järfälla
Ombud: Advokat Jens-Victor Palm
Legio Advokatfirma AB
Box 5779
114 87 Stockholm
SVARANDE
Försäkringskassan, 202100-5521
103 51 Stockholm
Ombud: Serdar Gürbüz
c/o Försäkringskassan
103 51 Stockholm
______________________
DOMSLUT
1. Försäkringskassan ska till KS Omtanke AB betala 194 472 kr, jämte ränta enligt 6
§ räntelagen från den 16 januari 2007 till dess betalning sker.
2. Försäkringskassan ska ersätta KS Omtanke AB för rättegångskostnader med
82 500 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 18 november 2011 till dess betalning sker.
_____________
Dok.Id 1003259
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Scheelegatan 7
Telefon
Telefax
08-561 651 40
08-561 650 01
E-post:
stockholms.tingsratt.avdelning1@dom.se
www.stockholmstingsratt.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
2
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
BAKGRUND
Benyamin Dehaddo, som led av Huntingtons sjukdom, beviljades den 10 oktober 2006
hel assistansersättning att gälla från juli månad samma år. Vid den tidpunkten fungerade KS Omtanke AB (KSO) som samordnare av Benyamin Dehaddos personliga assistenter. Tvist har uppkommit mellan KSO och Försäkringskassan om betalning för de
tjänster som KSO har utfört åt Benyamin Dehaddo under hösten 2006 och början av år
2007.
Benyamin Dehaddo har sedermera avlidit.
YRKANDEN M.M.
KSO har yrkat att Försäkringskassan ska förpliktas betala
i första hand 643 464 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 320 616 kr från den 16
januari 2007, på 169 632 kr från den 18 januari 2007 och på 153 216 kr från den 10
mars 2007, allt till dess betalning sker,
i andra hand 320 616 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 januari 2007 till
dess betalning sker,
i tredje hand 189 216 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 januari 2007 till
dess betalning sker.
Försäkringskassan har bestritt yrkandena. Försäkringskassan har vitsordat sättet att
beräkna ränta.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
3
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
GRUNDER OCH ÖVRIGA OMSTÄNDIGHETER
KSO
Benyamin Dehaddo och KSO ingick ett avtal om fullt assistansansvar avseende perioden den 1 november 2006–den 31 oktober 2007 med en uppsägningstid om tre månader. Ersättningen för assistansansvaret skulle betalas direkt från Försäkringskassan till
KSO. KSO har fakturerat Försäkringskassan den 2 januari, den 8 januari och den 28
februari 2007. Fakturan den 2 januari 2007 avser ersättning för november-december
2006, totalt 1 464 arbetade timmar à 219 kr. Fakturan den 8 januari 2007 avser ersättning för januari 2007, totalt 744 timmar à 228 kr. Fakturan den 28 februari 2007 avser
ersättning för februari 2007, totalt 672 timmar à 228 kr.
KSO sade upp avtalet med Benyamin Dehaddo till upphörande den 28 februari 2007.
Mellan KSO och Försäkringskassan har förelegat ett kontraktsliknande förhållande
som har sin grund i Försäkringskassans agerande. Försäkringskassan är därför på avtalsrättslig grund betalningsskyldig mot KSO för det arbete som KSO har utfört åt Benyamin Dehaddo under tiden den 1 november–den 31 december 2006 samt den 1 januari–31 mars 2007. I fråga om ersättningen avseende tiden den 1 november–den 31 december 2006 har dessutom en muntlig utfästelse lämnats av Försäkringskassan genom
Kristina Jäger om att Försäkringskassan skulle betala KSO:s fakturor avseende nämnda tid, vilket åberopas som en alternativ grund.
I andra hand gör KSO gällande att Försäkringskassan är skadeståndsskyldig mot KSO.
Försäkringskassan har genom fel och försummelse i myndighetsutövning orsakat KSO
ekonomisk skada uppgående till yrkade belopp. Försäkringskassan har vidare brustit i
sin informationsplikt gentemot KSO varför skadeståndsskyldighet även föreligger enligt 3 kap. 3 § skadeståndslagen.
4
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Kristina Andersson driver KSO sedan år 2005 och utför uppdrag rörande personlig
assistans åt Järfälla kommun. Från den 1 november 2006 övertog Försäkringskassan
ansvaret för personlig assistans. Det är brukaren, dvs. i detta fall Benyamin Dehaddo,
som väljer vilket bolag man vill anlita. Bolaget anställer sedan personal som personliga assistenter åt brukaren. I detta fall valde Benyamin Dehaddo KSO att utföra personlig assistans 24 timmar om dygnet. Försäkringskassan genom Kristina Jäger hade insikt i Benyamin Dehaddos förhållanden och visste att han ville anlita KSO. Benyamin
Dehaddo pekade ut personer som KSO anställde som hans personliga assistenter, bl.a.
hans syster, svåger och flickvän Gun Holmqvist. Ett skriftligt avtal ingicks mellan Benyamin Dehaddo och KSO avseende perioden den 1 november 2006–den 31oktober
2007, varav Försäkringskassan fick ett exemplar. Försäkringskassan ville att anvisningen om att betalning skulle ske direkt från Försäkringskassan till KSO skulle framgå av själva avtalstexten, varför ett nytt skriftligt avtal upprättades. Benyamin Dehaddo
var för trött för att skriva på det nya exemplaret och Gun Holmqvist undertecknade det
därför på uppdrag av Benyamin Dehaddo.
Benyamin Dehaddo var mycket sjuk och under november månad 2006 uppkom konflikter med en del av de personliga assistenterna. Kristina Andersson informerade Benyamin Dehaddo om att han hade möjlighet att säga upp avtalet med KSO. Kristina
Andersson föreslog även att en god man skulle förordnas för honom. Situationen blev
till slut ohållbar och KSO sade den 30 november 2006 upp avtalet med Benyamin Dehaddo till upphörande den 28 februari 2007. Benyamin Dehaddo besökte Försäkringskassan och meddelade att han ville anlita ett annat företag, Jakobs Omtanke AB. Benyamin Dehaddo hävdade vid besöket att han inte hade skrivit på något avtal med KSO,
vilket ledde till att Försäkringskassan i början av december 2006 bedömde att avtalet
mellan KSO och Benyamin Dehaddo inte var giltigt. KSO informerades inte om Försäkringskassans bedömning på ett korrekt sätt. Försäkringskassan kände till hur undertecknandet av avtalet med KSO hade gått till och var medveten om KSO:s uppfattning
att avtalet var giltigt.
5
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Den 7 december 2006 ingick Benyamin Dehaddo ett avtal med Jakob Omtanke AB.
Den 11 december 2006 informerade Kristina Andersson Försäkringskassan per telefon
om att KSO avsåg att fortsätta att utföra assistanstjänster åt Benyamin Dehaddo, vilket
också skedde. Efter den 31 december 2006 släppte Benyamin Dehaddo in endast en av
de personliga assistenter som var anställd av KSO. Han utförde tjänster som personlig
assistent åt Benyamin Dehaddo t.o.m. den 28 februari 2007.
KSO har som brukligt är skickat in redovisning av antalet arbetade timmar till Försäkringskassan. KSO fick ingen information om att Försäkringskassan i stället tänkte betala till Jakob Omtanke AB. Först den 19 januari 2007 meddelade Försäkringskassan
Kristina Andersson att KSO inte skulle få någon ersättning, med hänvisning till att
Benyamin Dehaddo hade sagt att han inte hade undertecknat avtalet med KSO. Först
den 13 februari 2007 fick Kristina Andersson ett skriftligt besked från Försäkringskassan därom.
Den 12 februari 2007 betalade Försäkringskassan ersättning för november och december 2006 till Jakob Omtanke AB, vilket bolag inte har utfört något arbete hos Benyamin Dehaddo under nämnda tidsperiod.
KSO:s anspråk avser följande tidsperioder.
Period I, den 1 november–den 7 december 2006. Endast KSO har haft ett avtal med
Benyamin Dehaddo och endast personal anställd av KSO har utfört arbete hos honom.
Period II, den 8 december–den 31 december 2006. Benyamin Dehaddo har avtal med
KSO och Jakob Omtanke AB. Endast personal anställd av KSO har utfört arbete hos
honom.
Period III, den 1 januari–den 28 februari 2007. Benyamin Dehaddo har avtal med
KSO och Jakob Omtanke AB. Från KSO har en personlig assistent arbetat åt Benyamin Dehaddo, övriga har varit från Jakob Omtanke AB.
6
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Försäkringskassan
Assistansersättning är ett stöd som är knutet till den person som behöver assistans.
Försäkringskassan betalar ut stödet till den som är berättigad.
Försäkringskassan får under vissa förutsättningar betala assistansersättning direkt till
anordnaren. För detta krävs ett skriftligt avtal mellan den stödberättigade och anordnaren samt en anvisning från den stödberättigade till Försäkringskassan att betala ut ersättningen direkt till anordnaren. Den stödberättigade kan när som helst byta anordnare
och ge Försäkringskassan en ny betalningsanvisning. Försäkringskassan har ingen
skyldighet att kontrollera det bakomliggande avtalsförhållandet. Om de formella kraven är uppfyllda har Försäkringskassan att betala ut ersättning till den som den ersättningsberättigade anvisar.
Försäkringskassan vitsordar att Benyamin Dehaddo ville anlita KSO som samordnare
och att KSO anvisades som betalningsmottagare.
I detta fall har något avtal inte förelegat mellan Benyamin Dehaddo och KSO. I vart
fall har Benyamin Dehaddo återtagit betalningsanvisningen. Försäkringskassan är därför inte skyldig att betala till KSO. Sedan Benyamin Dehaddo träffat avtal med Jakob
Omtanke AB har Försäkringskassan beslutat att betala assistansersättningen till det
bolaget. Ett sådant beslut utgör inte myndighetsutövning.
Försäkringskassan bestrider att det förelegat något kontraktsliknande förhållande mellan Försäkringskassan och KSO. Försäkringskassan bestrider påståendet om en utfästelse att betala.
Beslutet om till vem Försäkringskassan ska betala är inte ett led i myndighetsutövning.
Om en ekonomisk skada anses ha uppkommit är det fråga om en tredjemansskada som
inte ersätts enligt svensk rätt. Benyamin Dehaddo har inte orsakats någon skada genom
att betalning inte erlagts till KSO.
7
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Försäkringskassan bestrider att den brustit i informationsplikt.
Benyamin Dehaddo har vid ett personligt besök hos Försäkringskassan uppgett att han
inte har undertecknat avtalet med KSO och att Kristina Andersson sade att någon annan kunde underteckna det. Försäkringskassan gjorde bedömningen att Benyamin Dehaddo hade återtagit sin begäran om utbetalning av assistansersättning till KSO.
Den 7 december 2006 besökte Benyamin Dehaddo och en person från Jakob Omtanke
AB Försäkringskassan. Ett avtal undertecknades och Försäkringskassan beslutade att
betala ut assistansersättningen till Jakob Omtanke AB. Den 11 december 2006 upplyste Försäkringskassan Kristina Andersson om att avtalet mellan Benyamin Dehaddo och
KSO inte var giltigt.
BEVISNING
Parterna har åberopat skriftlig bevisning.
På KSO:s begäran har hållits partsförhör under sanningsförsäkran med Kristina Andersson samt vittnesförhör med Gun Holmqvist.
DOMSKÄL
Tvisten har sin bakgrund i reglerna om assistansersättning enligt den numera upphävda
lagen (1993:389) om assistansersättning och förordningen (1993:1091) om assistansersättning. Bestämmelserna om assistansersättning regleras numera i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110). Lagstiftningen innebär att det är den berättigade till stödet
som har rätt till assistansersättning efter beslut därom, och att den berättigade kan anvisa att utbetalning av ersättningen ska ske till annan än den berättigade.
Det är ostridigt att Försäkringskassan, för den tid som är aktuell i målet, har betalat ut
Benyamin Dehaddos assistansersättning till Jakob Omtanke AB.
8
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Fanns det ett avtal mellan Benyamin Dehaddo och KSO?
Tingsrätten har först att ta ställning till om ett giltigt avtal förelegat mellan KSO och
Benyamin Dehaddo.
Det är ostridigt att ett skriftligt avtal mellan Benyamin Dehaddo och KSO avseende
fullt assistanssamordnaransvar inkom till Försäkringskassan den 6 november 2006.
Enligt dess lydelse trädde avtalet i kraft den 1 november 2006. Vidare är utrett att Försäkringskassan efter att ha tagit del av avtalet uppmanade KSO att justera avtalet på så
sätt att det i själva avtalstexten angavs till vilket konto assistansersättningen skulle
utbetalas. Ett justerat avtal inkom till Försäkringskassan den 14 november 2006.
Försäkringskassan har i första hand gjort gällande att avtalet är ogiltigt. Skälet till detta
är enligt Försäkringskassan att Benyamin Dehaddo vid ett besök hos Försäkringskassan den 30 november 2006 uppgav att Kristina Andersson besökt honom i hemmet och
bett honom skriva under avtalet, men att han på grund av trötthet inte hade skrivit under avtalet.
KSO har vitsordat att Benyamin Dehaddo vid tidpunkten för undertecknandet av det
justerade avtalet var för trött för att själv underteckna avtalet. KSO har emellertid gjort
gällande att Benyamin Dehaddo själv undertecknat KSO:s kopia av det ursprungliga
avtalet och att han vid tillfället för undertecknande av det justerade avtalet gav Gun
Holmqvist i uppdrag att underteckna avtalet i hans namn.
Kristina Andersson och Gun Holmqvist har berättat att Benyamin Dehaddo uppdrog åt
Gun Holmqvist underteckna det justerade avtalet vid Kristina Anderssons besök hos
Benyamin Dehaddo i november 2006. Mot bakgrund av att det i Försäkringskassans
journalanteckningar den 18 juli 2006 anges dels att Benyamin Dehaddo inte själv kunde skriva, dels att Benyamin Dehaddo vid Försäkringskassans hembesök samma dag
uppgav att han valt KSO som utförare och skulle anlita dem som assistanssamordnare
9
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
framstår det inte som på något sätt anmärkningsvärt att Benyamin Dehaddo gav Gun
Holmqvist i uppdrag att underteckna avtalet i hans ställe. Mot bakgrund av det anförda
finner tingsrätten det styrkt att Gun Holmqvist undertecknat avtalet på Benyamin Dehaddos uppdrag. Avtalet har därmed blivit bindande för Benyamin Dehaddo. Giltigt
avtal om fullt assistanssamordnaransvar har således förelegat mellan Benyamin Dehaddo och KSO.
Har Benyamin Dehaddo anvisat Försäkringskassan att betala assistansersättning till
KSO?
Tingsrätten har därefter att ta ställning till om Benyamin Dehaddo har anvisat KSO
som betalningsmottagare för assistansersättningen.
Försäkringskassan har uppgett att en betalningsanvisning avseende assistansersättning
måste uppfylla vissa kriterier för att vara giltigt. Anvisningen måste för det första vara
skriftlig. För det andra ska det av anvisningen framgå till vilket konto utbetalning ska
ske och vilket organisationsnummer assistanssamordnaren har. För det tredje ska den
ersättningsberättigade bifoga ett skriftligt avtal om personlig assistans mellan honom
och assistanssamordnaren. För det fjärde ska assistanssamordnaren ha gällande Fskattesedel och i förekommande fall vara registrerad som arbetsgivare.
Tingsrätten finner att de tre första kriterierna är uppfyllda i och med den utformning
som avtalet fick efter den justering som Försäkringskassan begärde. Vidare framgår av
Försäkringskassans journalanteckningar den 10 november 2006 att Försäkringskassan
konstaterat att de övriga två kriterierna varit uppfyllda. En giltig anvisning om att betalning av den assistansersättning som Benyamin Dehaddo hade rätt till skulle ske till
KSO har alltså förelegat.
10
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Mot denna bakgrund finner tingsrätten att en giltig betalningsanvisning från Benyamin
Dehaddo att Försäkringskassan skulle betala ersättning till KSO i vart fall har förelegat
fr.o.m. den 1 november 2006 t.o.m. den 7 december 2006.
Har Benyamin Dehaddo återkallat anvisningen att betala till KSO?
Försäkringskassan har i andra hand gjort gällande att betalningsanvisningen till KSO
återkallades av Benyamin Dehaddo, som istället anvisade Jakob Omtanke AB som
assistanssamordnare. I målet är ostridigt att Benyamin Dehaddo vid ett besök hos Försäkringskassan den 7 december 2006 gav in ett avtal med innebörd att Jakob Omtanke
AB skulle ansvara för hans assistans.
Av Försäkringskassans journalanteckningar framgår att Benyamin Dehaddo vid ett
besök hos Försäkringskassan den 30 november 2006 uppgav att han inte hade undertecknat avtalet med KSO. Detta föranledde Försäkringskassans handläggare att kontakta en försäkringsspecialist, som tillsammans med Försäkringskassans handläggare
gjorde bedömningen att avtalet mellan Benyamin Dehaddo och KSO inte var giltigt.
Enligt journalen informerades Benyamin Dehaddo om Försäkringskassans ställningstagande den 6 december 2006.
Den 7 december 2006 besökte Benyamin Dehaddo och en representant för Jakob Omtanke AB Försäkringskassan. Ett avtal mellan Benyamin Dehaddo och Jakob Omtanke
AB företeddes, med anvisning om att betalning av assistansersättningen skulle ske till
Jakob Omtanke AB.
Innebörden av att Benyamin Dehaddo tecknade avtal med ett annat bolag och anvisade
det bolaget som betalningsmottagare innebär att anvisningen att betala assistansersättningen till KSO återtogs av Benyamin Dehaddo. Försäkringskassan är därför inte på
den grunden skyldig att betala ersättning till KSO för tiden efter den 7 december 2006.
11
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Har KSO utfört arbete år Benyamin Dehaddo?
Frågan är därefter om det är visat att KSO under den period som en giltig betalningsanvisning förelåg har utfört assistansarbete åt Benyamin Dehaddo. Försäkringskassan
har inte uttryckligen bestritt påståendet, men eftersom Försäkringskassan har bestritt
betalningsskyldighet även för den ovan nämnda perioden och inte heller vitsordat några belopp måste en prövning ske.
Det har framkommit att Benyamin Dehaddo hade bedömts vara i behov av och även
beviljats assistans dygnet runt. Det fanns under den perioden fram till den 7 december
2006 inte något avtal mellan Benyamin Dehaddo och någon annan anordnare. Dessa
omständigheter ger stöd för Kristina Anderssons uppgift att KSO ensamt har utfört
assistansarbete åt Benyamin Dehaddo under den ovannämnda perioden. Även Gun
Holmqvists uppgifter ger stöd för påståendet, liksom de tidsrapporter som KSO ingivit
till Försäkringskassan i samband med bolagets framställningar om ersättning. Det är
mot denna bakgrund klarlagt att KSO har utfört assistansarbete för Benyamin Dehaddo
i den omfattning som KSO har gjort gällande.
Försäkringskassan ska alltså ersätta KSO för det assistansarbete som KSO faktiskt har
utfört åt Benyamin Dehaddo under perioden 1 november 2006 till och med den 6 december 2006.
Har Försäkringskassan utfäst betalning till KSO?
Kristina Andersson har uppgett att hon fick reda på det nya avtalet den 11 december
2006, att ingen annan än KSO utförde något arbete hos Benyamin Dehaddo samt att
hon först den 19 januari 2007 fick besked om att Försäkringskassan inte tänkte betala
till KSO. Enligt Kristina Andersson hade hon tidigare i januari 2007 talat med Kristina
Jäger på Försäkringskassan, som hade meddelat att Benyamin Dehaddo hade lovat att
skriva under de av KSO inlämnade tidsrapporterna så att utbetalning kunde ske till
KSO. Kristina Anderssons påstående motsägs dock av vad som framgår av Försäk-
12
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
ringskassans journalanteckning samma dag, som lyder ”Jag har tidigare vid ett flertal
tillfällen talat med Kristina Andersson och informerat henne att Försäkringskassan inte
kommer att betala någon assistansersättning till KSO då df (den försäkrade) hävdar att
han inte undertecknat detta avtal. Kristina måste lösa detta problem med df och den
nye assistanssamordnaren”. KSO kan mot denna bakgrund inte anses ha visat att Försäkringskassan vid telefonsamtalet utfäst sig att betala assistansersättning till KSO.
Skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning
Tingsrättens ovan redovisade bedömning innebär att Försäkringskassan är skyldigt att
betala assistansersättning till KSO för tiden den 1 november–den 7 december 2006
samt att det för tiden därefter inte finns någon anvisning om betalning till KSO eller
någon utfästelse om betalning. Tingsrätten har därför att pröva om Försäkringskassan
är skadeståndsskyldig mot KSO enligt den av KSO i andra hand åberopade grunden.
Tingsrätten prövar den frågan avseende situationen efter den 7 december 2006.
Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) ska staten ersätta bl.a. ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar.
Med myndighetsutövning avses i skadeståndslagen huvudsakligen sådana beslut och
åtgärder som är uttryck för samhällets rätt att utöva makt över en enskild, exempelvis
genom åläggande av skyldigheter eller att vägra en förmån. Även åtgärder som hör
samman med myndighetsutövning omfattas.
Försäkringskassans inställning är att beslutet om att bevilja assistansersättning utgör
myndighetsutövning, medan beslutet om utbetalning är en administrativ åtgärd. KSO
har emellertid anfört att det är Försäkringskassans bedömning att avtalet mellan KSO
och Benyamin Dehaddo inte var giltigt som utgör myndighetsutövning, vilket har påverkat KSO:s rättigheter som enskild.
13
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Ovan har redovisats vilka ställningstaganden som Försäkringskassan gjorde i december 2006, mot bakgrund av Benyamin Dehaddos besök där den 30 november 2006.
Åtgärderna har inneburit att Försäkringskassan tagit ställning i frågan om giltigheten
av avtalet mellan Benyamin Dehaddo och KSO. Försäkringskassan har anfört att den
inte har något att göra med de bakomliggande förhållandena och att KSO, om bolaget
har utfört arbete åt Benyamin Dehaddo som bolaget inte har fått betalt för, har att vända sig mot Benyamin Dehaddo och Jakob Omtanke AB.
Det kan ifrågasättas om Försäkringskassan med befriande verkan kan betala assistansersättning till den som den ersättningsberättigade anvisar, om det finns omständigheter
som tyder på att det är någon annan än den som rent faktiskt utför arbete som den ersättningsberättigade har anvisat. Emellertid medför Försäkringskassans, enligt tingsrätten felaktiga, bedömning avseende avtalets giltighet för förfluten tid att Försäkringskassan inte kan undgå att betala assistansersättning till KSO. När det väl förelåg ett
avtal mellan Benyamin Dehaddo och ett annat bolag kan Försäkringskassans åtgärder
att inte betala ut ersättning till KSO inte anses innebära myndighetsutövning. KSO:s
talan kan därför inte bifallas på den grunden.
Skadestånd på grund av bristande information
Enligt 3 kap. 3 § skadeståndslagen ska staten eller en kommun ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda
skäl. Därvid ska särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, dess samband med
myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när det lämnades.
KSO har anfört att Försäkringskassan har brustit i sin informationsplikt gentemot KSO
genom att inte lämna upplysningar till KSO i den omfattning som kan begäras, nämligen om den nya aktören Jakob Omtanke AB och angående ersättningen för det arbete
som KSO hade utfört. Försäkringskassan måste enligt KSO ha insett att KSO var i god
tro rörande frågan att avtalet mellan Benyamin Dehaddo och KSO var giltigt.
14
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
T 13133-10
2011-11-18
Det har framgått att KSO i december 2006 fick information om Försäkringskassans
bedömning att det inte fanns något giltigt avtal mellan Benyamin Dehaddo och KSO.
KSO fortsatte trots det beskedet att utföra arbete åt Benyamin Dehaddo. Det måste ha
stått klart för KSO att bolaget inte kunde räkna med att få betalt av Försäkringskassan
för det arbete som utfördes därefter. Mot den bakgrunden kan Försäkringskassan inte
anses ha lämnat felaktiga upplysningar som kan grunda skadeståndskyldighet gentemot KSO.
Sammanfattande bedömning
Tingsrättens ovan redovisade bedömningar innebär att Försäkringskassan ska ersätta
KSO för det arbete som utfördes under tiden den 1 november–den 7 december 2006,
totalt 720 + 168 timmar à 219 kr, 194 472 kr, jämte ränta enligt yrkandet. I övrigt ska
KSO:s yrkande lämnas utan bifall.
KSO har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 275 062 kr. Försäkringskassan
har inte vitsordat beloppet.
Tyngdpunkten i fråga om utredningen i målet har legat på frågan om Försäkringskassans bedömning av avtalet mellan Benyamin Dehaddo och KSO och därmed sammanhängande omständigheter. KSO bör med hänsyn därtill tillerkännas jämkad ersättning
för sina rättegångskostnader, på så sätt att Försäkringskassan ska förpliktas ersätta trettio procent, 82 500 kr, av den yrkade kostnaden, som får anses vara skäligen påkallad
för tillvaratagande av KSO:s rätt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 401)
Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha kommit in till tingsrätten senast den 9
december 2011.
Kajsa Bergkvist
Bilaga 1
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I TVISTEMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i
domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen.
Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som
finns angiven i slutet av domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen
för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet
ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten
inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som inte
är part eller intervenient och som vill överklaga ett
i domen intaget beslut som angår honom eller
henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
DV 401 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras att prövningstillstånd meddelas.
Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1.
det finns anledning att betvivla riktigheten av
det slut som tingsrätten har kommit till,
2.
det inte utan att sådant tillstånd meddelas går
att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
3.
det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4.
det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det
klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd
bör meddelas.
1.
den dom som överklagas med angivande av
tingsrättens namn samt dag och nummer för
domen,
2.
parternas namn och hemvist och om möjligt
deras postadresser, yrken, personnummer
och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3.
den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,
4.
grunderna (skälen) för överklagandet och i
vilket avseende tingsrättens domskäl enligt
klagandens mening är oriktiga,
5.
de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas, samt
6.
de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.
Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i
hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i
mål där förlikning om saken är tillåten förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset
inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som
inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med
överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett
förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska
han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att
motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i hovrätten.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller
hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns
motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upply sningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan
komma att användas med er i målet/ärendet, kan
sådant delgivningssätt också komma att användas
med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se
Bilaga B
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Bilaga
Den som vill överklaga hovrättens avgörande ska göra detta genom
att skriva till Högsta domstolen.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska ha
kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det
överklagade avgörandet.
Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a § rättegångsbalken
eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning.
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett
överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd
endast om
1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet
prövas av Högsta domstolen, eller
2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns
grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets
utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller
grovt misstag.
Överklagandet ska innehålla uppgifter om
1. klagandens namn, adress och telefonnummer,
2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning
samt dag för avgörandet och målnummer),
3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar,
4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras,
5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att
prövningstillstånd ska meddelas,
6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas med
varje bevis.
Förenklad delgivning
Om Ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma
att användas med Er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt
komma att användas med Er också hos Högsta domstolen om någon
överklagar avgörandet dit.