1. No category

Systembeskrivning
®
Uni-View
1 Introduktion
Uni-View är ett svenskt SCADA-system utvecklat och underhållet av
Cactus UniView AB. Systemet är mycket mångsidigt och kan enkelt
konfigureras för att passa alla typer av anläggningar som till exempel VA,
fjärrvärme, industri, process och eldistribution.
Uni-View kan kommunicera med de flesta förekommande undercentralfabrikat genom de kommunikationprotokoll som medföljer vid en Uni-View
installation. Självklart kan också standardiserad kommunikation såsom OPC
användas och Uni-View kan användas både som OPC-klient och OPCserver.
Uni-View installeras på servrar och PC maskiner med operativsystemet
Windows och utnyttjar standardkomponenter för kommunikation och kan
lätt integreras i ett existerande nätverk eller en existerande driftdatorinstallation.
Uni-View har funnits på marknaden i 25 år och därmed kan dess
funktionalitet och driftsäkerhet anses vara bekräftad. Men nyutveckling sker
ständigt och Uni-View är modernt och anpassat till de senaste
operativsystemen, just nu Windows Vista och Windows 7, och moderna
användares krav på användarvänlighet. Nya funktioner tillkommer ständigt,
både efter kunders önskemål och på eget initiativ eller som anpassning till
den senaste teknikutvecklingen. All utveckling sker, och har alltid skett, i
Sverige och hela systemet är på svenska. Nya versioner och uppgraderingar
släpps flera gånger per år.
1
2 Systemuppbyggnad
Uni-View är ett klientserversystem bestående av två kommunicerande
programvaror, Uni-View Server och Uni-View Client. Uni-View Client är
det program som användaren ser och vars huvudsakliga syfte är att
presentera processen status för operatören. Klienten hämtar information om
processen från Uni-View Server som arbetar i bakgrunden och hanterar
kommunikation med undercentraler, lagrar data och historik, utför
beräkningar, loggar händelser, övervakar larmtillstånd och skickar ut
jourlarm.
Uni-View Client fungerar som ett vanligt Windowsprogram och nuvarande
version kan installeras på alla 32-bitars versioner av Windows XP,
Windows Vista och Windows 7 samt Windows Server 2003 och 2008.
Kommunikationen mot Uni-View Server sker via nätverk, eller om man så
vill, Internet. Detta gör att Uni-View också på ett enkelt sätt kan göras
tillgängligt för till exempel kontorspersonal, eller från personalens
hemdatorer. Om nätverksanslutning saknas, eller inte är önskvärd av
exempelvis säkerhetsskäl, kan kommunikation mellan server och klient
också ske via uppringd modemförbindelse, så kallad Remote Access
Services.
Uni-View Server installeras på en särskilt driftsäker serverdator med
operativsystemet Windows Server 2003 eller Server 2008 (32-bitars
version). Det är möjligt, men olämpligt ur driftsäkerhetssynpunkt, att köra
Uni-View Server på en standard kontors-PC med något av operativsystemet
som gäller för Uni-View Client.
Uni-View är väl integrerat med Windows och nyttjar Windows funktioner
och drivrutiner, vilket gör att Uni-View kan använda all typ av hård- och
mjukvara som kan kopplas till eller installeras på en Windowsdator.
2.1 Systemkonfiguration
Vid en mindre installation kan server och klient vara en och samma dator.
Undercentraler och modem kopplas direkt till serverdatorns egna serieportar
och nätverksportar.
Exempel på en mindre Uni-View installation
2
Vid en större installation fungerar serverdatorn enbart som server, med ett
antal klientdatorer kopplade till servern via nätverk.
Uni-View Client kan antingen installeras lokalt på varje klientdator eller på
en Terminal Server. I det sistnämnda fallet körs själva klientprogrammet på
en server och endast skärmbilden överförs via nätverket till de faktiska
klientdatorerna. Fördelen med Terminal Server lösningen är bland annat att
klientdatorerna kan vara mycket enkla och billiga och att det är enkelt att
uppdatera klienten eftersom den endast körs på en dator. Nackdelen är
nätverket måste vara kraftfullt, 1 Mbit/s eller mer för att få en acceptabel
arbetsmiljö.
Kommunikation med undercentraler sker via nätverk eller via
seriekommunikation. Antalet serieportar kopplade till servern kan utökas
med seriehubbar. Seriehubbarna kopplas mot servern via nätverk och kan
placeras var som helst rent fysiskt, så länge nätverket är tillräckligt snabbt.
Exempel på en medelstor, typisk, Uni-View installation, men vanligtvis finns fler klienter och undercentraler.
Vid en större installation kan varje Uni-View Server dubbleras med en
sekundärserver som går parallellt och går in ifall primärservern går sönder.
En särskild server kan kopplas till för att sköta långtidslagring av
historikdata. Nätverkskommunikation kan ske redundant, det vill säga
parallellt i två separata nätverk, mot de undercentraler som klarar detta.
Flera olika processer, eller delar av samma process, övervakade av flera
olika Uni-View Servrar kan kopplas ihop till ett system. Varje Uni-View
klient kan då användas för att övervaka samtliga processer eftersom en
klient kan koppla upp sig till flera servrar samtidigt.
3
Uni-View kan också fungera som tillhandahållare av data gentemot andra
system, antingen via SQL eller via OPC.
2.2 Sammanfattning av Uni-View funktioner
2.2.1 Uni-View Server:
Uni-View Server programmet körs en serverdator som är avsedd för 24
timmarsdrift.
Programmet har följande huvudfunktioner:
· Kommunikation mot undercentraler och andra omgivande system
· Larmövervakning med larmloggning och larm till jourhavande
· Historiklagring av mätvärden och status
· Händelseloggning
· Tidkanaler
· Beräkningar, pulsräknings- och gränsvärdesfunktion
2.2.2 Uni-View Client
Behörighetsfunktion
I Uni-View finns ett behörighetssystem som avgör vad
användaren får lov att göra i systemet. Vanliga
behörighetsnivåer är gästbehörighet (”se men inte röra”),
operatörsbehörighet (styra process men ej konfigurering)
systembehörighet (full tillgång). Användaren
identifierar sig för systemet genom att logga
in sitt unika användarnamn och sitt lösenord.
och
Visning och manövrering av process och
anläggning
via
översiktsbilder
och
processbilder
Översiktsbilder och processbilder visar
utformning och status hos process och
anläggning. Bilderna kan bygga på ritade
bilder, kartor eller fotografier som sedan
kompletteras med dynamiska objekt som visar
värden och status för processen. Det också i
huvudsak från dessa bilder som användaren manövrerar i sin anläggning.
Larmövervakning i larmrad, larmlista, larmpunktslista och larmstatistikbild
Larmraden visas alltid, oberoende av vilka andra bilder som visas.
Användaren får i larmraden information om antal larm i anläggningen och
nya okvitterade larm. Från larmraden kan operatören också kvittera larm
finns och nå larmets åtgärdstext.
4
Standardlarmlistan består av två delar. Första delen visar alla okvitterade
larm i anläggningen, andra delen visar alla kvitterade men kvarstående larm.
Larmpunktslistan visar alla larm som definierats i Uni-View systemet. Via
denna bild kan larm blockeras och larmgränser ändras.
Larmstatistiklistan visar vilka larm som uppträtt flest gånger under en
bestämd tidsperiod och kan därigenom ge en fingervisning om var det finns
problem i anläggningen och var det kan vara lönsamt att göra en insats.
Visning av lagrade mätvärden och status i kurvbilder och rapporter
Uni-View servern lagrar historisk information i Uni-Views historik-databas.
Denna information kan visas och utvärderas i kurvbilder och rapporter. I en
kurvbild presenteras den historiska informationen grafiskt i kurvdiagram. En
rapport är en sammanställning av den historiska informationen presenterad
numeriskt i tabellform eller fritt format. Uni-View Excelrapporter är ett
tillägg till Excel som kan importera historikdata från Uni-View direkt till
Excel.
Larmpunktslista
Larmstatistiklista
Kurvbild
Rapport
Händelselista
Signalpunktslista
5
Händelselista som visar händelser
I Uni-View servern lagras händelser i anläggningen och systemet. Dessa
händelser kan filtreras och sortera och visas i händelselistan. Händelser som
loggas kan var larm eller statusskifte i anläggningen, operatörskommandon
eller olika systemmeddelande från Uni-View.
Signalpunktslista
Signalpunktslistan visar alla signaler som definierats i Uni-View systemet.
Då bilden visar aktuellt värde och status för respektive signal är bilden
mycket användbar för felsökning och test. Via denna bild kan signaler
blockeras och manuellt manövreras.
Maskinkort
Uni-View Maskinkort är ett underhållssystem byggt på en SQL databas i
vilken information om maskiner eller andra valfria objekt kan lagras. UniView maskinkort håller reda på drifttiden för respektive maskin och
meddelar användaren när det är dags att utför service. Förutom att varje
maskinkort har möjligheter för lagring av servicenoteringar och
anteckningar kan man länka valfri information till kortet. Detta kan till
exempel vara AutoCad-ritningar, pdf-filer eller Worddokument.
2.3 Kommunikationsmöjligheter
Under de 25 år som Uni-View existerat har ett stort antal undercentralfabrikat funnits på den svenska marknaden. Varje undercentralfabrikat har
också haft sitt eget kommunikationsprotokoll och under årens lopp har dessa
protokoll utvecklats också för Uni-View. Idag finns alla viktiga protokoll,
som till exempel, Comli, Modbus, Sattbus, tillgängliga i Uni-View. En lista
på samtliga cirka 50 tillgängliga protokoll finns i avsnittet Tekniska data.
På senare år har kommunikation via OPC snabbt blivit vanligare. Cactus
UniView AB är medlem i OPC-Foundation och Uni-View kan självklart
kommunicera via OPC mot undercentraler. Uni-View kan också fungera
som OPC-server mot andra system som vill nyttja datan som Uni-View
samlar in för presentation. OPC DA 2.0 och OPC UA 1.0 stöds.
Hårdvarumässigt utnyttjas tredjepartshårdvara för kommunikation. UniView stödjer tre huvudtyper av kommunikation som kan anslutas till UniView-servern:
·
·
·
Uppringd seriell kommunikation (modem)
Fast seriell kommunikation
Nätverk
Uppringd seriell kommunikation innebär modem, antingen PSTN modem,
det vill säga ”vanligt” modem, eller kretskopplat mobiltelefonmodem.
Kommunikationen fungerar så att Uni-View ringer till undercentralen med
6
valfritt intervall, oftast några gånger per dygn, och läser av status och
hämtar historik. Skulle ett larm utlösas mellan två uppringningar
konfigureras undercentralen så att den ringer in till Uni-View som läser av
larmet. Självklart kan också Uni-View ringa upp en undercentral på
operatörens begäran. Undercentraler med vilken modemkommunikation ska
ske måste programmeras speciellt för att hantera historik.
Fast seriell kommunikation i sin enklaste form är en seriekabel, RS232,
direkt mellan datorn serieport och undercentralen. Seriell kommunikation
kan förlängas till exempel via radio, hyrd lina eller olika korthållsmodem
och vara antingen punkt till punkt eller multidropp.
En seriehub är en enhet som kan utnyttjas för att förlänga
seriekommunikationen. Seriehubben sätts var som helst i ett nätverk.
Exempelvis kan man ersätta uppringda undercentraler med en DSLuppkoppling, eller trådlös Internet-uppkoppling, och sätta seriehubben
istället för modemet. Även om större delen av kommunikationen sker via
nätverk är detta en fast seriell kommunikation eftersom porten av servern
uppfattas på samma sätt som en lokal port.
Uppringd och fast seriell kommunikation har numera alltmer ersatts av
nätverkskommunikation, det vill säga kommunikation via Ethernet och
TCP/IP. Vid nätverkskommunikation används oftast OPC som protokoll,
men Uni-View kan också kommunicera med till exempel Sattbus och
Modbus via TCP/IP.
7
3 Operatörsgränssnitt
Detta kapitel berör Uni-View Client, som är det program som presenterar
processens status för operatören.
3.1 Installation och uppstart
Uni-View Client kan köpas installerat på en dedikerad klientdator eller på
CD-skiva för installation på valfri dator. Vid installation uppges vilken UniView Server klienten ska koppla mot och programmet installeras sedan
under programmappen. Datamappen, som innehåller bland annat
inställningar och processbilder läggs under applikationsdata. Exakt var
dessa mappar är placerade på hårddisken beror på Windowsversion. UniView Client startas sedan via ikon på skrivbordet eller under startmenyn.
Vid uppstart kontaktar Uni-View Client Uni-View Server via en
förutbestämd TCP-socket. Vid denna initiala kommunikation väljer UniView Server en ny TCP-socket över vilken den fortsatta kommunikationen
mot just denna klient kommer att ske. Både initial socket, som är samma för
alla klienter, och den uppsättning av socketar som Uni-View Server väljer
ur kan konfigureras helt fritt för att undvika konflikter med andra program.
Dialog som klienten visar vid uppkoppling mot servern.
Uppkoppling mot flera Uni-Vew-servrar sker konsekutivt. Skulle
uppkopplingen mot någon eller några av servrarna misslyckas kommer
klienten att visa processinformation endast från de servrar som är
uppkopplade. Uppkopplingsförsöken mot övriga servrar fortsätter och
uppkopplingsstatus kan ses i statusraden, se stycke 3.2.3. Förlust av
kommunikation hanteras likvärdigt.
3.2 Navigering
Navigering i Uni-View Client sker i enlighet med Windowsstandard.
Rullgardinsmenyer ger access till alla delar av programmet och är
kompletterade med verktygsfält och funktionsknappar som är fritt
konfigurerbara. Navigering mellan processbilder sker via en fullt
konfigurerbar trädmeny. Larm visas och kvitteras i larmraden.
8
Flera olika underfönster kan visas samtidigt. Innehållet i dessa underfönster
är vanligtvis olika processbilder, men kan också vara kurvor och rapporter,
som också är en form av processbilder, samt olika systembilder.
Uni-View Client med en processbild öppen.
3.2.1 Rullgardinsmenyer
Från rullgardinsmenyer nås alla Uni-Views funktioner. Menyerna är
uppdelade i fem undermenyer. Från vänster är dessa:
·
·
·
·
·
Arkiv, med menyval som till exempel in- och utloggning och
utskrift.
Konfigurera, där alla konfigureringsalternativ, både för server och
klient finns. De flesta menyval i denna meny kräver
systembehörighet.
Larm, med olika alternativ för hantering av larm. De flesta alternativ
här återfinns också på larmraden.
Fönster, med standardalternativ för underfönsterhantering.
Hjälp, Uni-Views hjälpfunktion.
9
3.2.2 Knapprad
Knappraden består av dels ett programfält och dels ett fält med knappar för
snabbfunktioner. Programfältet innehåller fasta knappar för viktiga
systemfunktioner, t.ex. in- och utloggning, utskrift och hjälp. Där finns
dessutom ”hoppknappar” som konfigureras och används för navigation
mellan processbilder.
Programfält och snabbfunktioner
Det finns plats för tio knappar med snabbfunktioner som kan konfigureras
av systemadministratör. Ett stort antal funktioner till kan kopplas knapparna,
bl.a. öppna/växla fönster, öppna trädmeny och starta program, se kapitel 6.3
för fullständig lista. Knapparnas utseende kan väljas utifrån en palett med ca
30 knappar. Vid en standardinstallation används verktygsfältet för att öppna
olika listor, såsom signalpunktslista, händelselista och larmlista och för
snabbaccess till trädmenyns menyer för processcheman, kurvor och
rapporter.
3.2.3 Statusrad
I statusraden finns ett antal diodsymboler som visar uppkopplingsstatus mot
servrar. En diodsymbol per server, klienten i bilden kopplar alltså endast
mot en server. Grön diod innebär att kommunikationen fungerar. Vid
kommunikationsbortfall blinkar dioden i rött. En tooltip med serverns namn
visas då musen förs över dioden. Status på Num-Lock, Caps-Lock och
Scroll-Lock visas också i statusraden.
3.2.4 Larm och larmrad
Larmraden är mycket central för operatörernas övervakning av processen.
Här visas vilka och hur många larm som är aktiverade. Längst till vänster
visas antalet A, B och C larm – där bokstäverna indikerar prioriteten på
larmen – som är aktiva och därefter antalet blockerade larm. I textraden,
som tar upp större delen av larmraden, står det äldsta okvitterade larmet med
högst prioritet. Knappen omedelbart till höger om textfältet används för att
kvittera larmet som visas i textfältet och ytterligare till höger finns en knapp
för att tysta eventuell siren kopplad till visat larm. Om åtgärdsinformation
har kopplats till larmet visas den med ett tryck på knappen längst till höger.
Prioriteringen av larm på textraden, det vill säga att äldsta larmet med högst
prioritet visas, gör att nya larm med lägre eller motsvarande prioritet inte
10
kommer att visas i larmraden då de aktiveras. Först
när äldre larm med högre prioritet har kvitterats visas
de nyare larmen.
Motsvarande funktioner som i larmraden finns att
hitta under menyalternativet larm. Där finns också en
möjlighet att kvittera alla. För ännu mer avancerad
larmhantering kan larmlistan användas. För mer
information
om
larm
och
vilka
konfigurationsmöjligheter som finns se också stycke
4.3.2.
3.2.5 Inloggning
Inloggning sker via vidstående dialog där användaren skriver in och namn
och lösenord. I dialogen väljs också processavsnitt. De bilder som har
inställning ”inloggat processavsnitt” kommer att tillhöra det valda
processavsnittet. Se mer under stycke 3.4.1 och stycke 4.5.
3.2.6 Trädmeny
Trädmenyn används för att öppna processbilder visas vid
högerklick på bakgrunden eller genom att dra musen
längst ut till vänster i bild.
I trädmenyn organiseras alla processbilder, kurvor och
rapporter i en trädstruktur som mycket liknar en
mappträdet i ett filsystem. Processbilder läggs i mappar,
som i sin tur kan läggas i mappar och så vidare och
organiseras på så sätt upp så att det blir logiskt och lätt att
hitta. Vilka processbilder som ska kunna nås från
trädmenyn bestäms av systemadministratör.
Processbilder öppnas genom dubbelklick på önskad
processbild i trädmenyn. Beroende på konfiguration
ersätter den öppnade bilden redan aktiv processbild eller
blir öppen tillsammans med redan öppnade bilder.
Systemanvändare kan också genom högerklick ändra
aktiverat menyalternativ, t.ex. flytta, ändra namn eller
bildfil kopplat till menyalternativet. Även mer avancerad
konfigurering
som
behörighetskonfigurering
för
trädmenyn och byte av menyfil sköts via
högerklicksmenyn.
3.3 Larmhantering
Larm kopplas till signaler så att när en analog signal antingen över- eller
understiger ett visst värde, alternativt att en digital signal antingen går till
11
eller från så initieras ett larm. Det finns tre olika larmnivåer i Uni-View, A,
B och C-larm där A-larm har högst prioritet. Flera larm, med olika prioritet,
går att koppla till samma signal.
Innebörden av prioriteringen varierar mellan användare, men ofta innebär
· A-larm att larmet bör åtgärdas omedelbart oavsett tid på dygnet.
Skickas alltid ut på jourlarm.
· B-larm åtgärdas snarast under arbetstid, men kan vänta till närmaste
arbetsdag.
· C-larm är rena upplysningslarm.
Larm i Uni-View kan grupperas ihop i larmgrupper så att en trädstruktur
bildas. Varje larm kan kopplas till en larmgrupp och varje larmgrupp kan i
sin tur kopplas till en eller två andra larmgrupper. En vanlig struktur är att
alla larm som finns för ett objekt, till exempel en pump kopplas till en
larmgrupp. Den skapade larmgruppen kopplas sedan till den symbol som
representerar pumpen i processbilden. Symbolen kommer då att indikera
larm så snart något larm i larmgruppen aktiveras. Aktiveras flera larm med
olika prioritet kommer larmgruppen att indikera med den högsta prioriteten.
Alla larmgrupper tillhörande objekt på en processbild, samt övriga larm, kan
kopplas till en ny larmgrupp. På en översiktsbild kan operatörer då se i
vilken del av processen larmet aktiverats och navigera till rätt processbild.
Högsta nivån i ett larmgruppsträd brukar representera ett processavsnitt.
Vilka larm som ska kopplas beror på jourlarmsadministrationen då dessa
larmgrupper kopplas till jourhanteringen.
Observera att beskriven hantering av larmgrupper i detta stycke är ett
exempel som ger bra struktur som passar många processer. Slutgiltig
struktur bestäms helt efter kundens behov.
Jour 1
Larmgrupp 9
Jour 2
Larm C1
Larm C2
Larm C2
Larmgrupp 4
Larmgrupp 5
Larm F1
Larm F2
Larmgrupp 3
Larmgrupp 8
Larm E1
Larm E2
Larmgrupp 2
Larm D1
Larmgrupp 1
Larm B1
Larm B2
Larmgrupp 7
Larm A1
Larm A2
Larm A3
Larm A4
Larmgrupp 6
Exempel på struktur för larmgruppsträd. Bokstäverna till larmen är endast namn, ej prioritet.
I bilden ovan visas exempel på larmstruktur. Larm kopplas till larmgrupper
1 till 5 som representerar olika objekt, som exempelvis en pump.
12
Larmgrupper 6 till 8 tar om alla larm på respektive processbild och
larmgrupp 9 tar alla larm i ett processavsnitt och aktiverar jour. Larmgrupp
8 initierar en särskild jour som bara aktiveras vid larm i larmgrupp 4 och 5.
Larm i larmgrupp 4 också att aktiverar jour 1. Detta ordnas genom
larmgrupp 4 pekar på två olika larmgrupper. Larmgrupper kan peka på två
andralarmgrupper, medan larm pekar endast på en.
3.4 Processbilder
Uni-Views bilder består av ett eller flera dynamiska objekt och en eventuell
bakgrundsbild. Bakgrundsbilden är en bild som schematiskt representerar
processen. På denna bakgrundsbild läggs olika dynamiska objekt som till
exempelvis knappar, värderutor och symbolobjekt. Till de dynamiska
objekten knyts signaler och signalernas värde påverkar, alternativt kan
påverkas av, objekten. Därigenom kan processen både övervakas och styras.
Även listor, så som händelselista och signalpunktslista, samt rapporter och
kurvor är dynamiska objekt. Öppnas händelselistan visas en Uni-View bild
med ett enda dynamiska objekt, själva händelselistan. Däremot är det inte
nödvändigt att ha endast en händelselista på bilden, utan händelselistan kan,
liksom alla dynamiska objekt, kombineras med valfritt antal andra
dynamiska objekt på en och samma Uni-View bild.
3.4.1 Bild
Bilderna i Uni-View är själva grunden på vilka alla andra objekt läggs, men
även själva bilden i sig har ett stort antal konfigureringsmöjligheter.
Grundläggande attribut som kan väljas fritt är bland annat storlek,
bakgrundsfärg, placering i förhållande till andra fönster (överst eller underst)
samt om storleken ska kunna ändras av användare. Alla Uni-View bilder är
underfönster till Uni-View fönstret och kan inte separeras därifrån.
Varje bild kan ha en bakgrundsbild som, vanligtvis, representerar en
schematisk bild av processen. Ett alternativ till bakgrundsbild är att istället
lägga bilden som ett bildobjekt (se nedan) eller rita enklare bilder direkt i
Uni-View av olika dynamiska objekt.
För bilder som representerar en uppringd undercentral eller en undercentral
som på annat sätt inte är direkt uppkopplad mot servern kan Uni-View
konfigureras att omedelbart upprätta kontakt mot undercentralen då bilden
för den undercentralen visas. Om kommunikationen är fast, men långsam,
kan detta system också användas för att låta undercentraler som operatörer
tittar på uppdateras snabbare, medan övriga uppdateras långsammare. Till
höger visas uppringningsfältet om operatörerna ska styra uppringning.
Uppringningen kan också skötas helt automatiskt.
Varje bild tillhör ett processavsnitt. Processavsnittet används för att dela upp
en process i flera delar, alternativ för att övervaka flera olika processer i ett
13
och samma Uni-View system. Processavsnittets funktion är huvudsakligen
kopplat till behörighetssystemet. För varje användare kan rättigheterna i ett
givet processavsnitt ställas in från att bara titta till fullständiga rättigheter att
manövrera och konfigurera bilden. Se mer under avsnittet om
behörighetssystemet.
Till varje bild kopplas också en Uni-View Server som huvudserver för just
denna bild, se också stycke 4.2 om multipla servrar. Väljs ingen server så
kommer systemets huvudserver att vara bildens server. För signaler i
dynamiska objekt som läggs på bilden kommer bildens server att vara
förval, men det är möjligt att för varje dynamiskt objekt välja signaler från
valfri server.
I bildens konfiguration bestäms också vilka andra bilder som
hoppknapparna i funktionsfältet (se stycke 3.2.2) hoppar till. Knapparnas
funktion kommer alltså att bytas beroende på vilken processbild som är
aktiverad.
3.4.2 Dynamiska objekt
Det är genom att lägga in dynamiska objekt i bilderna som processens status
redovisas i Uni-View. Det är också via dynamiska objekt som operatören
kan påverka, manövrera, processen. Även listor, så som händelselista,
signalpunktslista med flera listor är dynamiska objekt. Dynamiska objekt
används också tillsammans med skript för att bygga upp olika systembilder
eller faceplates.
Verktygslåda för val av dynamiskt objekt vid
bildbyggning.
För alla dynamiska objekt finns omfattande
möjligheter att välja utseende så som
färger, typsnitt, 3D-utseende och så vidare.
Vilka möjligheter som finns beror på vad
som är relevant att ändra på för just detta
objekt. Till varje objekt finns även möjligheten att koppla en funktion (se
6.3) som aktiveras vid dubbel-klick eller CTRL-dubbel-klick på objektet.
Vanliga funktioner som kopplas till just objekt är manövrering av värde
eller öppna nytt fönster.
Vid larm blinkar objekt i larmfärg och lyser med fast färg när larmet
kvitterats. Larmet kan antingen vara kopplat till indikeringssignalen eller så
kopplas en separat larmsignal eller larmgrupp till objektet. Även övriga
attribut på signaler, exempelvis blockering och gammalmarkering
14
(kommunikationsbortfall) visas genom att objektet lyser med relevant
systemfärg. Se stycke 3.4.3 om färger.
Lager
Objekt kan läggas på olika lager. Ett lager, och därmed objekten därpå, kan
visas eller döljas med en funktion som kan kopplas till exempelvis en
knapp. I övrigt har lagerhantering sin främsta förtjänst genom att de
underlättar ritandet av processbilden.
Manöver
Standardmanöver görs genom att dubbelklicka på manöverbart dynamiskt
objekt varpå nedanstående manöverdialoger visas. Önskat värde matas in
och vid verkställning skickas värdet direkt till undercentralen, under
förutsättning att kommunikationen fungerar.
Manöverdialoger.
Om annan typ av manöver behövs, som till exempel pulsmanöver eller
mjukvaruförreglad manöver, kan detta skapas med skript.
Textobjekt
Textobjektet används för att skriva texter på processbilden. Till objektet kan
en digital signal kopplas så att signalens värde styr om texten ska vara
synlig eller inte. Kopplas ingen signal är texten alltid synlig
Viktiga utseendeattribut för textobjekt är naturligtvis färg och typsnitt, men
också utseende på eventuella ramar runt texten.
Meddelandeobjekt
Operatörer kan använda ett meddelandeobjekt för att skriva in valfri text.
Meddelanderutan används till exempel för att skriva in viktigare åtgärder,
problem eller annat som rör den del av processen som visas i processbilden.
15
Dialogrutan för meddelande rutan. Här skrivs text in av operatören som sedan visas på processbilden.
Värdeobjekt
I värdeobjektet visas värdet på en analog signal med siffror. Manöver kan
kopplas till objektet och ske antingen på signalen vars värde visas –
indikeringssignalen – eller på annan valfri analog eller digital signal.
Utseendet kan varieras på samma sätt som textobjektet och värdet kan visas
med valfritt antal siffror och decimaler.
Värdeobjekt med inforuta.
Stapelobjekt
Istället för att visa värdet med siffror kan ett analogt värde visas med en
stapel, vilket är särskilt användbart vid visning av nivåer. Stapeln kan ha
valfri storlek och riktning och värdeområdet på stapeln kan väljas helt
oberoende av indikeringssignalens skalning.
Stapelobjekt kan utöver vanliga larm också konfigureras att ha lokala larm
som endast påverkar stapelobjektet. Då indikeringssignalen passerar inställt
värde blinkar stapeln i larmfärg men larmet visas inte i larmraden.
16
Gränsvärdesstapel är ett speciellt attribut på stapeln som gör att den ändrar
färg beroende på värdet på indikeringssignalen.
Symbolobjekt
Till symbolobjektet kan upp till sju olika digitala signaler eller en analog
signal kopplas. Beroende på värdena på signalen/signalerna visas olika
symboler (bilder) eller valfri text. Symbolobjektet används för visa status på
pumpar, motorer, ventiler, relä, brytare, frånskiljare och liknande.
Knappobjekt
En knapp har många olika funktioner och kan ha många olika utseenden.
Knappar kan antingen ha text, pilar eller valfri bild. De kan vara antingen
tvåläges eller återfjädrande och vara i form av kryssrutor eller radioknappar.
Funktionen hos en knapp kan vara vilken som helst av funktioner enligt
stycke 6.3, som exempelvis manövrera signaler, öppna processbilder eller
exekvera externa program. Via knappar kan alltså signaler manövreras utan
ytterligare, bekräftelse vilket skiljer sig från standardmanöver där
bekräftelse av manövern sker genom manöverdialogerna.
Textobjekt, värdeobjekt, symbolobjekt och knappobjekt.
Fältobjekt
Fältobjektet är helt genomskinligt och läggs över andra objekt eller
bakgrundbilden. Vilken funktion som helst kan kopplas till dubbelklick eller
CTRL-dubbelklick på fältet. Det kan exempelvis användas för att skapa en
bild där dubbelklick över en viss del av processbilden öppnar en ny
processbild som visar processdelen noggrannare. Det kan också läggas över
andra objekt för att ändra deras funktion.
Linjeobjekt
Namnet linjeobjekt är lite missvisande eftersom även rektanglar, cirklar och
andra former kan skapas med detta objekt. Objektet kan användas för att rita
enklare processbilder men kan också användas för processindikering
eftersom signalvärden kan styra linjeobjektets färg.
Gruppruta
En gruppruta är enbart estetisk och används för att, visuellt, gruppera ihop
objekt.
Bildobjekt
Ett bildobjekt används för att visa en bild. Objektet kan användas istället för
att lägga en bild som bakgrundsbild vilket ger fördelen att det är möjligt att
skala om processbilden med skärmstorleken. Bildobjektet klarar flera
17
vanliga filformat för bilder, såsom JPEG, GIF, Bitmap och Windows Meta
File. Bilderna kan skalas om till valfri storlek.
Bilden kan läsas direkt från FTP-server eller web-server och cykliskt
uppdateras så att en webkamerabild kan visas på processbilden.
Snabbkurva
Snabbkurva kan användas för att visa en kurva som saknar insamlad
historik. Historikdatainsamlingen startar när bilden öppnas och signalens
tidigare värden kan följaktligen inte visas i snabbkurvan.
3.4.3 Systemfärger
I Uni-View används ett antal systemfärger för att indikera larm eller andra
tillstånd. Alla färger är fritt valbara och färgreferenser nedan gäller endast
för en standardinstallation.
För larm finns tre färger, en för varje larmnivå. A-larm är röda, B-larm är
orangea och C-larm kanske kan kallas persikofärgade. Larmrad och
dynamiska objekt har normalt samma larmfärger, men kan väljas olika.
Del av färgdialog.
Olika blockeringar visas också med olika färger. Objekt vars signaler är
indikeringsblockerade är cyanfärgade, manöverblockerade visas i lila och
larmblockeringar är rosa. Om kommunikation med undercentral har tappats,
eller om värdet på signalen på annat sätt är inaktuellt, blir signalen
gammalmarkerad, vilket visas i en ljusgrå färg.
I rapporter kan personal, om funktioner är aktiverad, mata in värden i
historikdatabasen. Dessa värden blir då markerade som manuellt inmatade i
en gröngul färg.
För bitmap-bilder som blir en del av dynamiska objekt, till exempel
symbolobjektet, kan en färg göras transparent. Detta är normalt en grå
nyans. Vid utskrift av bilder kan en färg bytas mot en annan färg, normalt
byts bakgrundens gråa nyans till vit.
18
3.4.4 Objektsbilder
Objektsbilder är en särskild typ av Uni-View bild. För användaren märks
mycket liten skillnad mellan objektsbilder och vanliga processbilder och
objektsbilder används främst för att snabba upp konfigureringen då flera
undercentraler är mycket lika. Objektsbilder består dels av bildfil, dels en
konfigureringsfil. Bildfilen bestämmer hur själva processbilden som
användaren ser, ska se ut, medan konfigureringsfilen bestämmer vilka
värden som ska visas. Objektsbilden hämtar värden direkt från
undercentralen och visade värden behöver inte skapas som signaler i
signaldatabasen först.
Ett vanligt användningsområde för objektsbilder är att visa regulatorer. Då
guidas objektbildens konfigurering av ett regulatorblock, se stycke 4.3.6. Att
öppna en objektsbild är en funktion som kan kopplas till dynamiska objekt
se stycke 3.4.2 och stycke 6.3.
3.4.5 Högerklicksmeny
Exempel på högerklicksmeny.
Högerklicksmenyn nås genom att markera valfritt objekt och klicka på
höger musknapp, därav namnet. Den används för att komma åt olika
funktioner eller egenskaper hos ett objekt. Exemplet ovan är en
standardmeny för ett manövrerbart objekt.
Ytterligare information om en till objektet kopplad signal fås genom att
öppna en valfri typ av lista som är förfiltrerad på just signalnamnet.
Signalnamnet, eller signalnamnen om det finns flera olika signaler, kan
också via högerklicksmenyn kopieras för att sedan klistras in i valfri
texteditor eller, vanligare, i serverkonfigureringen, se stycke 4.3, för att
kunna söka efter signalblocket där. För objekt med manöver, maskinkort,
regulator eller kurva kopplad till sig nås dessa funktioner också från
högerklicksmenyn. Skulle dessa möjligheter inte vara tillräckliga kan
högerklicksmenyn skräddarsys via en skriptfil. Varje typ av dynamiskt
objekt kan ha en egen typ av högerklicksmeny.
Högerklicksmeny finns även för bakgrunden.
19
3.4.6 Kurvor och rapporter
Kurvor och rapporter är särskilda dynamiska objekt som vanligtvis tar upp
en hel Uni-View bild, men kan även läggas flera på en och samma bild.
Kurvor används för att visa analoga och digitala signaler grafiskt över tid.
Rapport har samma syfte, men visar värden i tabellform, och oftast över lite
längre tid.
Exempel på kurvbild.
En kurvbild kan visa valfritt antal signaler, både analoga och digitala, i en
och samma vy. För att kunna visa kurvor så måste de signaler som läggs in i
kurvbilden har lagrad historik. Analoga signaler visas som en kurva medan
digitala signaler visas högst upp i kurvbilden som streck. Tjockt streck
betyder att den digitala signalen varit till, tunt streck från. För analoga
kurvor kan data insamlat under en specifik tidsperiod istället redovisas som
ett histogram.
Kurvorna kan ha valfri färg samt ett stort antal andra attribut. Dessa attribut,
inklusive vilken signal som ska visas, sätter systemadministratör vid
skapandet av kurvbilden men kan sedan ändras av operatör och, om detta
tillåts, och lagras så att ändringen blir permanent. Tidskalan kan ändras från
6 minuter till 2 år och varje kurva kan ha en separat tidskala så att
exempelvis värden idag kan jämföras med värden från igår.
För uppringda undercentraler kan historikdatabasen vara dåligt uppdaterad
om det var länge sedan undercentralen var uppkopplad. En knapp i
kurvbilden gör att undercentralen rings upp och historikdatabasen blir
aktuell.
20
Data som används för att bygga upp kurvbilden kan också kopieras och
klistras in i till exempel Excel. Även tidsskalan följer med i kopieringen.
Rapport
I en rapport visas signaler som kolumner i en tabell. Varje rad innehåller
medelvärdet eller summan av data över ett tidsintervall som kan väljas från
fem sekunder till en månad. Rapportperioden kan väljas från sex minuter till
två år, men måste självklart vara längre än tidsintervallet. Värden kan skalas
ifall exempelvis data ska redovisas med en annan enhet än med vilken den
lagrats.
Utifrån upphämtad data kan vissa beräkningar, så som medelvärde,
medianvärde, maxvärde, minvärde och summa göras. För att dessa
beräkningar ska göras måste en viss andel, normalt 70 %, av värdena i den
rapportperiod beräkningen görs för, finnas.
I rapporter kan värden matas in. De används till exempel för
laboratorievärden som man vill ska sparas tillsammans med eller jämföras
mot värden från mätutrustning.
Signaler, vars värde beräknas i ett kalkylblock, kan visas i rapporter utan att
den beräknade signalen finns lagrad i historikdatabasen. För att detta ska
vara möjligt måste signalerna som används i beräkningen har historik
lagrad, varpå värdet för signalen beräknas av kalkylblocket vid visningen av
rapporten.
21
3.5 Listor
Det finns fem olika listor i Uni-View: händelslista, signalpunktslista,
larmpunktslista, larmlista och larmstatistiklista. Till skillnad från en
processbild, som endast innehåller den information om processen som
systemkonfiguratören väljer att lyfta fram, så kan en operatör via listorna få
fram nästan all tillgänglig information som samlas in om processen. Listor
används också med fördel när processproblem ska analyseras och historiska
händelser ska granskas.
3.5.1 Händelslista
Händelselistan skulle kunna innehålla all information om vad har hänt i
processen, men detta skulle göra användandet av händelselistan otympligt.
Därför loggas i realiteten endast det som anses vara viktigt.
Systemansvariga väljer om manöver, larm och larmkvittens, blockering och
in/utloggning ska loggas till händelselistan. För signaler kan man för varje
signal välja om en ändring av värdet ska loggas. Vissa systemmeddelande
loggas alltid.
För varje händelse i händelselistan visas klass, tidpunkt och händelsetext.
Klass visar vilken typ av händelse det är. Olika klasser kan exempelvis vara
systemmeddelande, signaländring, larm och manöver. Om händelsen rör en
signal ges också signalnamn och för analoga signaler även värde och enhet.
Vid manöver och in/utloggning visas också vilken operatör som är aktuell
för händelsen.
22
Eftersom händelselistan kan fyllas på med tusentals händelser per dag kan
listan filtreras efter klass, signalnamn, händelsetext och operatörsnamn.
Även startpunkt och slutpunkt för händelselistan kan väljas för att vill slippa
rulla i listan till önskad tidpunkt.
3.5.2 Signalpunktslista
Signalpunktslistan visar alla signaler, analoga, digitala och textsignaler, som
finns skapade i systemet. Genom listan kan en operatör övervaka och styra
allt i processen, men detta är ofta svårt och kräver stor processkännedom.
Signalpunktslistan används därför oftast för felsökning av processen och för
att få mer information om enskilda signaler.
I signalpunktslistan finns all viktig information om en signal, såsom
signalnamn, undercentralnummer, IO-referens, beskrivande text, värde och
enhet, samt, om det finns, referensnamn i OPC-kommunikation. Är signalen
är blockerad, inmatad eller gammalmärkt (kommunikationen av någon
anledning bruten) visas det. Blockering, både manöverblockering och
indikeringsblockering, går att både sättas och hävas från signalpunktslistan.
Manöver är från signalpunktslistan möjligt för alla signaler, tillskillnad från
i processbilder där manöverobjekt oftast är konfigurerade att endast påverka
signaler som också är avsedda som manöversignaler. Utförd manöver i
signalpunktslistan behöver dock inte slå igenom i processen utan kan
ignoreras antingen av kommunikationskonfigurationen eller av
undercentralen.
23
3.5.3 Larmpunktslista
Larmpunktslistan är på många sätt identiskt med signalpunktslistan, men
istället för signaler visas konfigurerade larm. I larmpunktslistan visas alla i
systemet existerande larm, med signalnamn, larmprioritet och larmtext.
Larmets prioritet visas med en fyrkant i aktuell larmfärg och är larmet utlöst
står larmprioriteten som en bokstav i nämnda ruta. Är larmet dessutom
okvitterat finns det även en asterisk i rutan. För blockerade larm visas
signalnamnets bakgrund i larmblockeringsfärg.
Listan kan filtreras på larmgrupp och signalnamn samt på prioritet,
analoga/digitala larm och blockeringsstatus. Istället för att filtrera på en fast
larmgruppen kan larmpunktslistan konfigureras att följa larmgrupp kopplad
till inloggat processavsnitt.
Från listan kan operatörer blockera och deblockera larm samt kvittera
utlösta larm. Larmgränserna kan ändras från larmpunktslistan men att ändra
larmprioritet är inte möjligt.
Ändring av larmgränser för digitala larm.
3.5.4 Larmlista
Skillnaden mellan larmpunktslista och larmlistan är att den förra listar alla
konfigurerade larm medan den senare listar larmtillfällen, det vill säga då
larm utlösts.
24
Bild över en standard larmlista.
Larmlistan kan filtreras på okvitterade, kvitterade, kvarstående och
returnerade larm för alla larmprioriteter. Exempelvis kan en lista som visar
kvitterade A-larm och okvitterade B-larm skapas, även just det oftast inte är
särskilt användbart. Istället levereras Uni-View Client som standard med en
processbild som har två larmlistor, där den ena visar okvitterade larm och
den andra visar kvitterade, men kvarstående larm. Larmlistan kan, liksom
larmpunktslistan, sorteras på larmgrupp och fås att följa inloggat
processavsnitt.
Larmfilterinställningar till larmlistan.
Från larmlistan kan larm också kvitteras och eftersom alla larm visas kan de
kvitteras i den ordning operatören själv önskar. Det är bara att välja ett
okvitterat larm och sedan trycka på knappen kvittera. På larmraden kvitteras
alltid det äldsta larmet med högst prioritet.
25
3.5.5 Larmstatistiklistan
Som namnet antyder visar larmstatistiklistan statistik över larm. I listan
visas, förutom larmprioritet och signalnamn, antalet tillslag, total till-tid,
antalet blockering och den totala tiden för blockering. Listan kan sorteras på
dessa rubriker och filtreras på olika larmgrupper.
Informationen i larmstatistiklistan kan användas för att optimera
processunderhåll. Många larmtillslag tyder på att något är fel med processen
och åtgärdas detta kan det spara både processen och minska kostnaden för
jourutryckningar.
3.6 Maskinkort
Varje process består av en mängd maskiner, motorer, pumpar, ventiler, rör
och byggnader. Detta ska underhållas och repareras. Uni-View Maskinkort
håller reda på alla utrustning som finns, alla reservdelar, leverantörer och
entreprenörer samt vilket underhåll som ska eller har utförts.
26
Skiss på strukturen på maskinkort.
Maskinkort består av en databas som kan innehåller all information om
processens maskiner som användaren önskar. I centrum är själva
maskinkortet som håller data om själva maskinen. Fast det behöver inte vara
en maskin, det kan vara en byggnad, tank, bassäng eller bil, likväl som en
pump, slamskrapa, lucka eller PLC. Maskinkortet kan designas upp via en
mall så att maskinkortet passar att innehålla data om exempelvis pumpar.
Till maskinkortet kopplas reservdelar och leverantörer och slutligen en
drifttidsmätning. Från inmatade serviceintervall kan maskinkort nu
producera listor över kommande underhåll och dessutom hålla reda på
leverantörer och reservdelslager.
27
4 System
Förra kapitlet belyste Uni-View Client och främst de delar som operatören
nyttjar för övervakning och styrning av processen. I detta kapitel ligger
fokus på Uni-View Server och de delar av Uni-View Client som används av
en systemadministratör.
4.1 Bildeditering
En av Uni-Views stora fördelar är den enkelhet med vilken en användare,
med den rätta behörigheten, kan editera en bild. Genom att trycka på §
(paragraftecknet, sitter rakt ovanför tab) nås konfigureringsläge och bilden
kan editeras. Ett nytt tryck på § och bilden lämnar konfigureringsläge, alla
dynamiska objekt fylls på med korrekta värden direkt från processen och
slutresultatet kan granskas innan bilden sparas.
Flera olika Uni-View bilder kan vara öppna i konfigureringsläge samtidigt
och objekt kan kopieras och flyttas mellan bilderna. Nya dynamiska objekt
hämtas från verktygslådan och när obligatoriska uppgifter har fyllts i på
konfigureringsdialogen hamnar objektet högst upp till vänster i aktuell UniView bild. Objektets position och storlek kan ändras med hjälp av musen,
via piltangenterna eller genom att ändra direkt i konfigurationsdialogen.
Konfigureringsdialogen för existerande objekt nås via ett dubbelklick på
objektet.
4.1.1 Backup och distribution av bilder
När bilder har uppdaterats på en klient måste dessa nya bilder distribueras
till alla övriga klienter. Detta kan skötas genom att bilden automatisk
distribution. Övriga klienter får de nya Uni-View bilderna vid nästa
uppkoppling mot servern. Stängs denna funktion av kan bilderna
distribueras genom att backup görs på den editerade klienten som sedan
sparas på servern. Denna backup kan sedan återläsas av övriga klienter.
Om tunna klienter används uppdateras alla klienter direkt eftersom alla
realiteten använder en och samma klientinstallation.
28
4.2 Multipla servrar
Dialog för val och tillägg av flera servrar.
En och samma Uni-View Client kan koppla upp mot flera olika Uni-View
servrar. Varje server har ett namn som används för att refererar till servern i
klienten. Kopplingen till den fysiska servern bestäms genom en .ini-fil som
innehåller bland annat IP-adress. Det måste finnas exakt en huvudserver.
Allt som inte uttryckligen kopplas till någon annan server kommer att
hanteras av huvudservern.
4.3 Databaskonfigurering
Hjärtat i Uni-View Server är databasen. Data från undercentraler lagras och
bearbetas, exempelvis skalas, innan de visas i processbilder och listor.
Databasen konfigureras genom serverkonfigurationen.
Till vänster i serverkonfigureringen finns ett navigeringsträd för att nå olika
konfigureringsalternativ. Är klienten kopplad till flera servrar visas samtliga
servrar i navigeringsträdet.
29
Serverkonfiguration som här visar parametrar för analoga signalnamn (block)
·
Via alternativet ”Signalkonfigurering” definieras signaldatabasen i
Uni-View och omfattar definition av signaler, larm, historik,
beräkningar m.m.
· Alternativet ”Objektkonfigurering” används om man vill bygga upp
en objektsstruktur överordnat till signaldatabasen i Uni-View.
· Slutligen definieras all kommunikation till och från undercentraler
under alternativet ”Kommunikation”.
IO Förklaring
· Hjälpmedel innehåller som namnet
indikerar olika hjälpfunktioner.
AI Analog insignal
AO Analog in/utsignal
Vid skapandet av ett block i signaldatabasen,
MO Analog in/utsignal
väljs önskad blocktyp i navigeringsträdet,
AN Intern analog signal
exempelvis
Analoga
signalnamn,
och
DI Digital insignal
parameterlistan fylls på med parametrar för
DO Digital in/utsignal
just denna blocktyp. Värden för de olika
CR Digital in/utsignal
parametrarna fylls i och blocket kan lagras i
FL Intern digital signal
databasen. Innan lagring sker granskas alla
värden så att de är korrekta och inte kolliderar med värden hos andra block.
Exempelvis I/O-referensen måste vara unik.
För varje blocktyp finns en nyckelparameter och för analoga signaler är det
signalnamnet som är nyckelparameter. Denna måste vara unik inom
blocktypen och används för att söka efter existerande block i databasen. För
att hitta en post skrivs nyckelparametern, signalnamnet, in, antingen i sin
helhet eller med wildcards. En lista, eller signalträd, med block som passar
30
sökningen genereras och önskad post kan väljas i listan eller så stegas listan
igenom. För varje block kan ändringar göras och blocket återlagras. Vissa
blocktyper har två nyckelparametrar och då måste kombinationen av dessa
vara unik.
Hela databasen för serverkonfigureringen kan läsas ut till Microsoft Excel
eller OpenOffice Calc. I kalkylprogrammet kan värdena i poster ändras eller
nya poster läggas till och kalkylbladet sedan läsas in. Genom detta kan hela
kalkylprogrammets funktionalitet användas för att redigera databasen, vilket
kraftfullt effektiviserar databashanteringen. Saknas nämnda kalkylprogram
läses databasen ut till textfil för dokumentation.
4.3.1 Signaler
Det finns tre typer av signaler i Uni-View, analoga signaler, digitala signaler
och textsignaler. Textsignaler har en text som värde och används
huvudsakligen för att lagra olika systemparametrar, exempelvis namn på
OPC-server.
Analoga signaler används för att lagra analoga värden från undercentralerna.
För analoga signaler måste signalnamnet vara unikt, liksom kombinationen
av undercentral och I/O-referens. Signalen skalas med parametrarna undre
och övre gräns för ingenjörsvärdet. Vad dessa skalvärden motsvaras av i
undercentralen beror på kommunikationsprotokollet.
För presentation kan antalet decimaler och en enhet väljas. Dessa parametrar
används när signalen presenteras i exempelvis manöver, men vid visning av
värdet i värdeobjekt sätts antalet decimaler som ska användas i
värdeobjektets konfiguration. Övriga attribut som kan sättas för signaler är
till exempel loggning i händelselistan, blockering, som också kan påverkas
från signalpunktslistan, och dödband. Används OPC finns också en
parameter som lagrar signalens OPC-referens. Denna är då överordnad I/Oreferensen.
Digitala signaler har en text kopplad till signalens tillstatus och en text
kopplad till signalens frånstatus. Dessa texter används till exempel som
förklarande texter i digital manöverdialog och i listor. En digital signal kan
inverteras i förhållande till dess värde i undercentralen och fås att
automatiskt pulsas vid manöver. I övrigt har digitala signaler samma attribut
som analoga signaler.
4.3.2 Larm
Larm har två nyckelparametrar, signalnamn och larmprioritet. Det betyder
att det är möjligt att ha tre olika larm, ett A, ett B och ett C larm för varje
signal. För analoga signaler betyder det att man kan skapa tre olika nivåer
av larm när exempelvis en nivå ökar.
31
Analoga larm har två larmgränser, både övre och undre, samt texter
kopplade till dessa. När ett värde som larmövervakas passerar någon av
larmgränserna aktiveras ett larm. Larmets prioritet bestäms av parametern
larmprioritet. För att larmstatus inte ska ”stå och flippra” då värdet är i
närheten av larmgränsen finns möjlighet ställa in en hystereszon.
För digitala larm väljs istället signalstatus, om signalen ska vara till eller
från, ett eller noll, för larmtillslag. Texter kan kopplas till både larmtillslag
och larmretur och texten för larmtillslag syns i larmraden.
Larm behöver inte aktiveras omedelbart efter att signalen
antagit larmvärde. Om en tidsfördröjning, på upp till tiotusen
sekunder, sätts på larmet kommer larmet aktiveras först efter
den inställda tidsfördröjningen har passerat. Funktionen kan
användas istället för hysteres, på analoga larm eller på andra
larm där larmet ofta går i retur automatiskt, exempelvis
kommunikationslarm.
Det finns ett flertal olika parametrar som styr kvittering
larmet. Larm kan autokvitteras, vilket innebär att larmet aldrig
syns utan bara registreras i statistik och händelselista.
Kvittering via signal används exempelvis då kvittering på
panel också ska kvittera larmet i Uni-View. Likaledes kan
Uni-View sätta en signal vid kvittens som kan användas för att
kvittera larmet i panel. Självklart krävs det att panelen har
liknande system.
Larmgrupper är en annan blocktyp. Alla larm kan kopplas till en larmgrupp
genom att ange larmgruppsnamn som en av parametrarna. Larmgruppen i
sig har just larmgruppsnamn som nyckelparameter. Övriga viktiga
parametrar för larmgruppen är vilka larmgrupper larmgruppen i sig kopplar
till för att skapa en trädstruktur.
Varje larmgrupp kan blockeras vilket blockerar samtliga larm direkt kopplat
till larmgruppen. Till larmgruppen kan också signaler kopplas som sätts
baserat på status hos till larmgruppen kopplade larm. Signalerna kan till
exempel användas för att styra en siren eller varningsljus.
4.3.3 Jourlarm
Möjligheterna till konfigurering av jourhanteringen är näst intill
obegränsade. Jourlarmsblocket i sig har många inställningsmöjligheter men
den verkliga mängden av möjligheter kommer av att det är möjligt att ha
valfritt antal jourlarmsblock konfigurerade parallellt. Jourlarmsblocken kan
aktiveras på signalstatus och därmed kan jourkonfigureringen styras genom
en kombination av kalkylblock, tidsstyrningar och operatörernas önskemål.
32
Nyckelparametern är jourlarmsnamn och saknar funktion
utöver identifikation. Viktigare är parametrarna larmgrupp
och larmprioritet. Jourlarmshanteringen definierad i blocket
initieras då ett larm, med rätt prioritet och tillhörande
ditskriven larmgrupp eller någon av dess undergrupper enligt
den trädstruktur som byggts upp, aktiveras.
Varje jourblock har tre mottagaralternativ dit jourlarmen kan
skickas. Varje alternativ kan vara något av följande:
·
·
·
·
·
·
Larmmottagare (flera olika modeller)
IMBS/RDS
Telefon, ringer och tutar i luren
Minicall, både text och siffer
SMS, antingen via SMS-pool eller direkt med
mobiltelefonmodem
Signalpuls, exempelvis till undercentral/watchdog
som kopplar vidare till larmcentral.
Varje mottagaralternativ upprepas valfritt antal gånger, med valfritt
mellanrum tills kvittens sker. För kvittens ringer jourpersonal ett särskilt
kvittensmodem som avbryter jourhanteringen förutom då SMS från
mobiltelefonmodem användes. Då ska istället larm-SMS:et återsändas till
avsändaren, det vill säga Uni-View, för att jourhanteringen ska avbrytas.
Sker inte kvittens fortsätter hanteringen till nästa alternativ tills alla
alternativ är genomgångna. Ofta
innebär larmalternativet att larm går
till en larmcentral eller vaktbolag.
4.3.4 Historik
Historiklagring har, liksom larm, två
nyckelparametrar, signalnamnet och
lagringsintervallet. Lagringsintervallet
bestämmer hur många sekunder,
minuter eller timmar det ska vara
mellan varje datainsamling. Intervallet
kan inte vara godtyckligt utan måste
vara ett av 24 möjliga värden mellan 5
sekunder och 24 timmar. Det innebär
också att det för varje signal kan finnas 24 parallella datainsamlingar med
olika lagringsintervall men vanligtvis konfigureras en eller ett fåtal
datainsamlingar per signal. Lagringsperioden kan vara från
lagringsintervallets längd, dock minst 1 minut, och upp till 25 år.
Data som lagras kan vara av tre olika typer, periodisk, momentant och
tidsmärkt.
33
·
·
·
Periodisk innebär att värden samlas in vid ett flertal tidpunkter under
själva lagringsintervallet och sedan lagras ett medelvärde.
Momentan datainsamling lagrar det värde signalen har vid
lagringsperiodens slut.
Tidsmärkt beräknar inte själv historikdata utan hämtar
färdigberäknade historikvärden från undercentralen och lagrar dem i
databasen. Detta används vid uppringda undercentraler. Hämtning av
historikdata måste också konfigureras i kommunikationsprotokollen
och för att underlätta och påskynda denna hämtning kopplas
historikblock ihop med parametern ”Nästa historiklagring”.
Vid periodisk eller momentan lagring kan även det minimala respektive
maximal värdet lagras för varje period. I rapporter kommer då vid visning
av minimala respektive maximala värden de verkliga ytterlighetsvärdena att
visas. Annars kommer minsta och största medelvärde eller momentanvärde
för en period att visas rapporten.
4.3.5 Kalkylblock
Kalkylblocket utför användardefinierade beräkningar med valfritt intervall.
Funktioner innehållande upp till åtta signaler kan beräknas och resultatet
lagras i en intern signal. Mer avancerade funktioner kan fås genom att
kombinera flera kalkylblock. Utöver de fyra räknesätten finns
trigonometriska, logaritmiska och exponentiella funktioner samt de flesta
logik- och jämförelseoperatorer att tillgå. Kalkylfunktionen kan användas
till allt från att summera ihop flödena från flera olika flödesmätare till att
genom logik bestämma vilja jourlarmsblock som ska vara aktiva. Resultat
från kalkylblock kan visas direkt i rapporter utan att resultatsignalen
behöver lagras i historiken, förutsatt att insignalerna är historiklagrade.
Utöver kalkylblocket finns flera andra liknande blocktyper med funktioner
som
·
·
·
·
pulsräknare, räknar upp analog signal på puls i digital signal
gränsvärde, sätter digital signal då analog signal över/understiger
visst värde
medelvärde, beräkna medelvärde för en analog signal över en viss
tidsperiod
kopiering, kopiera värde från en signal till en annan
4.3.6 Regulatorer
Uni-View har möjlighet att på ett smidigt sätt visa regulatorer som finns i
undercentraler. Det sker genom ett regulatorblock, som definierar upp på
vilka adresser viktiga parametrar för regulatorn finns i undercentralen, och
en objektbild. Hur regulatorblocket konfigureras avgörs till stor del av
kommunikationprotokoll och undercentraltyp.
34
4.3.7 Tidstyrning
Genom tidstyrning kan signaler i Uni-Views databas automatiskt sättas till
ett visst värde vid en viss tid. Signalen sätts till det förutbestämda värdet vid
den bestämda tidpunkten, men kan sedan påverkas av operatör eller
undercentraler. Om värdet ska bibehållas kombineras tidstyrningen med ett
kalkylblock.
Tidstyrningen utförs en gång per dygn under en eller flera av veckans dagar
och undantag kan göras för storhelger. Flera olika tidstyrningsblock kan
kombineras för mer avancerad tidstyrning. För att exempelvis få belysning
att tändas och släckas varje dag används två tidsstyrningsblock, ett som
tänder och ett som släcker.
4.3.8 Drifttid
Att mäta drifttid är mycket centralt i alla processer. Utifrån drifttiden
bestäms exempelvis service, men också elförbrukningen och flöden och
volymer kan härledas från drifttid. Uni-View kan använda två olika typer av
referens för drifttidsmätning. Är undercentralen fast uppkopplad mot UniView Servern kan Uni-View direkt från den digitala driftindikeringssignalen
beräkna hur lång tid enheten varit i drift idag, hur lång drifttiden var igår
samt den totala drifttiden. Resultaten presenteras i lista eller lagras i analoga
signaler som sedan kan lagras i historik om drifttid per dag under längre
period önskas.
35
Är undercentralen uppringd måste beräkningen av drifttid, i minuter, utifrån
driftindikering ske i undercentralen. Drifttiden läses upp från undercentralen
när den rings upp och värdet lagras i Uni-View. Nyttan med Uni-Views
drifttidsmätning kommer då av att Uni-View kan lagra mycket stora heltal
medan många undercentralener har drifttidsmätning som börjar om vid
10 000 minuter.
Utöver själva beräkningen och hantering av drifttid kan drifttidshanteringen
också nyttjas för att indikera service, genom att ett serviceintervall lagras till
varje drifttidsblock.
Drifttidsmätning finns alltid med Uni-View, men används tillägget
Maskinkort finns drifttidsmätningen som en del av detta.
4.4 Undercentralkommunikation
Konfigurationsdialogen mot undercentralkommunikation ser alltid likadan
ut, men den faktiska hanteringen kan skilja mycket, beroende vilket
protokoll som är aktuellt. Idag har Uni-View uppemot 50 protokoll att välja
på och önskas ytterligare protokoll utvecklas dem. Till varje protokoll finns
ett dokument som beskriver hur just detta protokoll ska konfigureras i
dialogen.
Konfigurationsdialogen är fyrdelad med en dialog var för linjer,
undercentraler, signalgrupper och status. I linjer definieras de upp till 32
kommunikationslinjerna upp. Varje linje motsvaras av en, eller flera fysiska,
linjer. Flera fysiska linjer används för en uppringande eller svarande
modempool för undercentralskommunikation. För varje linje bestäms ett
protokoll och typ av linje; de vanligaste är fast seriell, uppringd seriell
(Hayesmodem) och nätverk. Övriga parametrar i linjedialogen bestämmer
hur kommunikationstest och kommunikationsproblem ska hanteras för varje
specifik linje.
36
Till varje linje finns de undercentraler som ska använda just denna linje för
kommunikation kopplade. Undercentralerna identifieras med ett nummer,
som är globalt unikt inom Uni-View servern och alltså inte unikt endast per
linje. Numret används också i signalkonfigurationen för att identifiera just
denna undercentral. Varje undercentral har också ett identitetsnummer som
används för att identifiera undercentralen enligt kommunikationsprotokollet.
Här sker alltså kopplingen mellan undercentralens identitet enligt
kommunikationsprotokollet, eller i verkligheten om man så vill, och
undercentralens identitet i Uni-View. Beroende på protokoll kan man även
skriva in ytterligare kommunikationsinformation, som telefonnummer för
uppringda undercentraler eller IP-adress för nätverkskopplade
undercentraler.
En intern signal, FL-signal, kan användas för att skapa kommunikationslarm. Genom att en signal kopplas till varje undercentralkonfiguration fås
också ett kommunikationslarm per undercentral.
Nästa nivå i kommunikationshierarkin är signalgrupperna. Här bestämms
vilka faktiska telegram som ska skickas, hur många signalvärden som ska
hämtas per telegram, var värdena ska hämtas i undercentralen och i vilka
IO-referenser och därmed signaler i Uni-Views signaldatabas, som värdena
ska lagras på. Varje telegram kan ha två olika pollningsintervall: normal och
snabb. Snabb används då en processbild med värden från aktuell
undercentral visas. Annars används normal.
37
I Status visas kommunikationsstatusen för varje linje. Här bestäms om
kommunikationen på varje enskild linje ska vara aktiv eller inte. Vidare
visas total belastning, i %, samt antal sända telegram, antal svarsfel och
antalet kommunikationsfel.
För varje linje finns en underdialog som visar kommunikationsstatus med
antalet sända, timeout, meddelande fel och kommunikationsfel, gentemot
varje undercentral kopplad till just denna linje. Snabb, normal eller ingen
pollning visas också och kan ställas för varje undercentral. För uppringda
undercentraler visas vilka som är uppkopplade just nu.
4.5 Behörighetssystem
Grunden i Uni-Views behörighetssystem är att varje Uni-View bild tillhör
ett visst processavsnitt. En användare tillhör alltid en av användargrupperna
och varje grupp har sedan olika rättigheter i varje processavsnitt. I exemplet
nedan har Grupp 1, bestående av användarna Allan, Bertil, Carl och David
rätt att titta och manövrera i bilder tillhörande processavsnitt A, men får
bara titta på bilder i processavsnitt B och har ingen tillgång till bilder i
38
processavsnitt C Grupp 2, Evert och Gustav, får däremot både titta och
manövrera i bilder tillhörande processavsnitt B och dessutom konfigurera i
processavsnitt C, men har inte tillgång till processavsnitt A.
Processavsnitt
A
Allan
Titta + manövrera
Grupp
1
Titta
Processavsnitt
C
Carl
David
Processavsnitt
B
Titta
+manöver
Bertil
Grupp
2
Evert
Gustav
Titta +manöver+
konfigurera
Tillgång
till
serverkonfigurering,
klientkonfigurering,
behörighetskonfigurering, trädmeny och utskrifter styrs också av
behörighetsystemet.
Behörigheten hanteras av servern. Om en och samma klient är uppkopplad
mot flera servrar kan en användare ha olika rättigheter på olika servrar. För
processbilder
fungerar
bildens servertillhörighet
ungefär
som
processavsnittstillhörighet och flera servrar påverkar behörighetssystem
huvudsakligen vid just konfigurering av servrar och behörighet.
Vid uppstart loggar en defaultanvändare in automatiskt, vilket kan vara en
gästanvändare med väldigt låg behörighet eller en specifik användare om
datorn som klienten är installerad på används av endast en person.
Varje användare har eget inloggningsnamn och lösenord, som användaren
får skriva in vid inloggning, se kapitel 3.2.5 för information om inloggning.
Det går också att koppla Windows behörighetssystem, Active Directory, till
Uni-View så att användaren kan använda sitt eget Windows-login för att
logga in även i Uni-View. Används Active Directory kan användargruppen i
Windows att läggas som användargrupp även i Uni-View och tillhörande
användare tilldelas rättigheter i Uni-View.
39
Dialog där en grupps behörighet i olika processavsnitt väljs.
Till varje processavsnitt kopplas en larmgrupp. När användaren väljer
processavsnitt vid inloggning kommer endast de larm som finns i den, till
processavsnittets kopplade, larmgruppen att visas i larmrad och listor
konfigurerade att följa inloggad larmgrupp.
Bild med del av dialog för processavsnittkonfiguration. Asterisken efter visar vilken larmgrupp som är
kopplad till processavsnittet. Asterisk betyder samtliga larm, annars står larmgruppsnamnet.
Automatisk utloggning kan ställas in att ske antingen vid viss tidpunkt eller
efter viss inaktivitetstid. Temporär inloggning används om en operatör med
högre behörighet vill logga in och utföra viss aktivitet. Systemet loggar
automatiskt ut efter att aktiviteten är utförd och detta förhindrar att en klient
av misstag är inloggad med fel person och för hög behörighet.
4.6 Skript
I Uni-View används ett skript-språk som liknar Visual Basic Script. Det
finns två skript-motorer, en i Uni-View Server och en i Uni-View Client.
Skript i Uni-View Server skrivs i en textfil och kopplas till Uni-View
Servern via serverkonfigureringen. Även i Uni-View Client kan skript
startas då Uni-View Client startas, men oftast används skript som kopplas
40
till en Uni-View bild och startar då bilden öppnas. För de sistnämnda finns
det också en inbyggd editor som nås via högerklicksmenyn i byggläge.
Skripteditor.
Alla dynamiska objekt i en Uni-View-bild, samt bilden i sig, finns som
objekt i skriptet och alla egenskaper som kan nås från
konfigureringsdialogen nås också från skript. Objekten har också alla
relevanta metoder och händelser.
Skript syns inte så mycket för den normale användare men används mycket
i bakgrunden och gör Uni-View oerhört kraftfullt och flexibelt.
Systembilder och hela tilläggspaket, såsom maskinkort, är helt gjorda i
skript, men den kunnige kan själv skapa all funktionalitet som önskas via
skript. Manualer och kurser finns för den som vill lära sig mer.
4.7 Hantering av Uni-View Server
Uni-View Server består av ett antal processer som sköter olika funktioner.
Vissa processer hanterar undercentralkommunikation, andra signaldatabas,
historik eller jourlarm. Exakt vilka
processer som är aktiva beror på
systemets konfiguration. För att
garantera att processerna körs och
startar upp efter serveromstart finns
det en tjänst som övervakar alla
processer. Hantering av processer
sköts av ett program, Uni-View Server
Manager, där hela Uni-View Server
41
eller enskilda processer kan startas och stoppas.
Uni-View Servers databaskonfiguration och samt hantering av start och
stopp av Uni-View Server styrs av ett antal .ini-filer som konfigureras av
Cactus UniViews personal. En operatör kan normalt sett överhuvudtaget
inte nå Uni-View Server och de program och filer finns där.
4.8 Kringutrustning
Uni-View är en programvara som installeras på Windows operativsystem.
Vilken hårdvara som används kan styras helt av kunden, så länge som den
är en kompatibel med en Windows-dator.
Då Cactus UniView levererar hårdvara installeras, för närvarande, UniView på en HP Proliant Server med Windows Server 2003/2008 och
speglade diskar så kallat RAID-system. Som klientdatorer används vanliga
PC, antingen bärbara eller stationära.
Behövs seriekommunikation används Comtrol Devicemaster Serial Hub.
Dessa kopplas in på nätverket och ger serieportar med DB9 kontakt och
finns i utförande för 1, 4, 8 eller 16 serieportar. Seriehubben kan sättas var
som helst på samma nätverk som servern finns på.
För modem används vanligtvis Westermos produkter.
Idag finns oerhörda möjligheter till nätverkskommunikation och
utvecklingen är explosionsartad. Förutom de vanliga kontors ethernetnätverken finns idag nätverk via ADSL, fiber, olika mobila lösningar via 2G
och 3G, WLAN, radio och även nätverk via seriella förbindelser och
gammal partvinnad koppartråd. Uni-View kan använda dem alla och i
slutändan är det fantasin, som sätter begränsningen för hur man vill koppla
upp sina undercentraler mot Uni-View.
42
5 Leverans
Uni-View Server levereras alltid i ett projekt där installation och
konfiguration ingår. Om hårdvara eller övrig nätverks- och
kommunikationsinstallation ska ingå beror på kundens önskemål. Uni-View
Client ingår alltid som en del av en serverinstallation och kan till en
existerande installation kan nya versioner och extra klienter köpas och
installeras av beställaren eller genom Cactus UniViews försorg.
Licensiering för server sker per antal taggar, det vill säga antalet signaler i
signaldatabasen. För klient sker licensering per installation, eller alternativt
för tunna klienter, per antal samtidiga användare.
Till varje installation finns möjlighet köpa ett serviceavtal då garantin gått
ut. Serviceavtalet kan gälla både hårdvara och mjukvara och utformas
gemensamt efter kundens önskemål. De kunder som alltid vill ha den
senaste programvaran kan genom serviceavtalet prenumerera på licens för
den senaste klientversionen.
43
6 Tekniska data
6.1 Tillgängliga protokoll
Beteckning
Protokollnamn/Hårdvara
224
ACU
ADS
AQC
AUK
COM
CO2
CPB
CTE
DF1
ESP
EXC
EXO
EX2
F2M
FLI
FUJ
GSM
HEB
HHI
HH2
IEC
INT
INV
JOU
MIT
MOD
MTX
NAF
NOV
OPC
OPE
PRV
RCO
RIP
RND
RPC
RTE
RTU
SAI
SBU
44
Lyngsö 224 kommunikation
Antenna Control Unit (Telemetri)
ADS Flowmeter monitor
AquaCom
Audio switching system (Telemetri)
Comli (binary)
Comli (binary) variant
Centrapuls CM3150
CTTE (telemetriprotokoll)
Allen Bradley DF1 protokoll
Excom (ABB)
Regin (tidigare Exomatic)
Regin variant (tidigare Exomatic)
Free2Move
Flintab vågterminaler
Fuji compact controller S
Mottagning av SMS via GSM
Hitachi EB, EM
Hitachi H serie HI
Hitachi H serie HI
IEC 60870-5-101
Intermetric
Inventab Automation AB
Sändning av jourlarm av olika slag
Mitsubishi (ACPU, AnCPU, QnCPU)
Modbus RTU
Mobitex
NAF
SLPD (ABB)
OPCklient för OPCserver V1.0 och V2.0
OpticEye
PRV
RCOM (ABB)
Radius Interface Protocol
Radius Network Diagnostic
Remote Procedure Call
Intermetric RTU 2004/2032
Intermetric RTU 380 (protokoll DCP
Saia
Sattbus via Ethernet
SDM
SER
SIE
SIO
SPC
TCS
TEC
TEL
TFS
TID
UNI
VIK
WX2
Comlivariant mot SDM
Serad 8000
Siemens 3964(r) alternativt Uni
Telefrang Siox
SAAB PCC 960/963, 9600/9630
Eurotherm TCS6000 serie
Tecoma Tecnet
Telemeqanice Telway
Comlivariant mot Telefrang
Tidsynkronisering mot rikstid
Uni-View kommunikation
Video switching system (Telemetri)
Weatherstation kommunikation
6.2 Databasstorlek
Antal block
Max antal
Analoga
Digitala
Analoga larm
Digitala larm
30 000
30 000
30 000
30 000
6.3 Funktioner
Funktioner kan kopplas antingen till automatiska händelser (A), dynamiska
objekt (D), hoppknappar (H), verktygsfält (V). En rad med parametrar kan
skickas med kommandot. Vilka parametrar som skickas med beror på
funktionen. Tabellen nedan visar vilka funktioner som finns var de kan
användas.
Namn
Funktion
A
D
H
V
Egen
Öppna bild
Öppna bild (flera)
För framtida bruk
Öppnar bild ovanpå aktiv bild
Öppnar flera exemplar av samma bild (normalt
inte möjligt från exempelvis trädmeny)
Öppnar ny bild och stänger aktiv bild
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ersätt bild
Föregående fönster
Stäng bild
Visa meny
Statisk symbol på
Statisk symbol av
Visa objektsbild
Skicka parametrar
Skicka / stäng
Manövrera
Stänger aktiv bild
Visar meny
Visar statisk symbol i bild
Döljer statisk symbol i bild
Visar objektbild (se kapitel om objektsbilder)
Används i objektsbild för att skicka värden till
undercentraler
Som skicka parametrar men stänger även
objektsbilden
Manövrera digital signal. Endast knapp av
45
Exekvera program
Öppna
klippdokument
Visa lager
Dölj lager
Öppna bild / utskrift
stäng bild
Öppna bild /
skärmdump / stäng
Skärmdump
Trädmeny
46
dynamiska objekt har denna funktion.
Exekvera program från klienten
Öppnar dokument vars filnamn finns på
klippbordet.
Visar namngivet lager i aktiv bild
Döljer namngivet lager i aktiv bild
Öppnar bild, gör listutskrift och stänger bild.
Används för automatisk utskrift av rapporter.
Öppnar bild, gör skärmutskrift och stänger bild
Skriver ut skärmbilden
Öppnar trädmeny, med specificerad mapp
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Bilaga A Terminologi
Nätverk: används i denna text för att beteckna den djungel av lösningar som
bygger upp kontorsnätverk, stadsnät och även Internet. Grunden är
naturligtvis TCP/IP över Ethernet, men TCP/IP-protokollet kan idag även
överföras på seriella lösningar (t.ex. PPP över uppringt modem) och andra
protokoll t.ex UDP kan överföra via Ethernet.
Protokoll: Protokoll eller kommunikationsprotokoll är uppsättning regler för
hur kommunikation mellan två enheter, exempelvis en server och en
undercentral, ska ske.
Signal: En signal i Uni-View är en post i en databas som lagrar värde samt
flera attribut. Alla signaler har ett värde och dessa värden hämtas eller
skickas till variabler i undercentralen via ett protokoll.
Undercentral: En undercentral, även kallad DUC (DataUnderCentral) och
PLC (Programmable Logic Controller) är en liten dator som styr processer.
Kontakten med processen sker via I/O, ingångar och utgångar som tar emot
och skickar elektriska signaler.
47
Cactus UniView AB
Org. No: 556216-6180
Huvudkontor: Mölndal
Internet: www.cactusuniview.se
48
Adress
Hävertgatan 29
254 42 HELSINGBORG, Sweden
Telefon
+46 (0)42 24 86 00
Fax
+46 (0) 42 24 86 99
Bankgiro
5706-1475