TEMA SKOLAN Elever med NPF: Så vill vi ha det
attention medlemstidning för Riksförbundet Attention nr 3 | 2014 HÅKAN HEMLIN Sångaren i Nordman berättar om sin väg tillbaka TEMA SKOLAN Fyra sidor om språkstörningar Elever med NPF: Så vill vi ha det! Förstående lärare fick Jonatan att trivas Framtid utan kaos? .Z]VOI^]`VI[WUPIN\MV\]\[ٺIZ\ Vi hjälper unga vuxna och deras anhöriga till bättre förutsättningar och framtidstro. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. Hur är det möjligt? På Inagården arbetar vi för att synliggöra individens behov och skapa förutsättningar för ett fungerande liv utan kaos. Vi har utvecklat en modell som visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus ligger på att se och utveckla varje individ efter hans eller hennes unika förutsättningar. inagårdsmodellen® ,IOTQOIS\Q^Q\M\ :MTI\QWVMZ[WKQIT\ZqVQVO =\^MKSTQVOI^QV\ZM[[MVNWZ\JQTLVQVO <aLTQO[\Z]S\]ZVWZUITLaOV[Za\UPqT[I 0OXMZ[WVIT\q\PM\ILMS^I\UMLQKQVMZQVO ;XMKQITQ[\SWUXM\MV[ 4XIVLMSWV\IS\UMLPMUSWUU]VIVPZQOI =\[T][[VQVOWKPPIVLTMLVQVOQVNZPMUÆa\\ Unga vuxna – en bortglömd grupp… Att vara ung men ändå räknas som vuxen kan vara nog så svårt – även för den som är frisk och har haft en bra start i livet. Psykisk WPqT[IVM]ZWX[aSQI\ZQ[SI[\ZVQVOIZMTTMZNZ^qZ^ILMPRqZV[SILWZ kan ge svåra förutsättningar till ett bra liv. Alldeles för ofta placeras unga vuxna tillsammans med gamla och demenssjuka i brist på lämpliga vård- och boendeformer. På inagården har vi stora möjligheter att utveckla unga vuxna på deras egna villkor. Den 8 april deltar vi på HVB dagenQ;\WKSPWTU Besök oss där eller kontakta oss: www.inagarden.se <MT"! 264 PERSONER OMKOM I TRAFIKEN FÖRRA ÅRET. 5 GÅNGER FLER BEGICK SJÄLVMORD. Var tredje svensk drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa och den grupp där det ökar mest är bland unga tjejer. Dessvärre varken pratas det om eller forskas det tillräckligt mycket i ämnet. I Sverige bedrivs just nu forskning i framkant som med din hjälp skulle kunna bidra till att öka förståelsen för, förbättra behandlingen och i förlängningen bota psykisk ohälsa. SMS:a ”PSYK (mellanslag) belopp” (50, 100, 200 eller 500) till 72970 eller sätt in ditt bidrag på BG 900-7501 alternativt PG 900 750-1 ZrOQpSWLYK\[PSSH[[RU\ɈHMVYZRUPUNLUMYHTr[ Om du vill bli månadsgivare skickar du ”PSYK (mellanslag) P100” eller P500. Vill du veta mer om Psykiatrifonden och psykisk ohälsa? Gå in på psykiatrifonden.se attention innehåll Bättre skola, men hurdå? FLERA AV ARTIKLARNA i det här numret handlar om skolan. Inget konstigt med det. Skolan har en central plats i varje civiliserat samhälle. Förväntningarna på den och de som arbetar där är många. Skolan ska rusta eleverna till ett självständigt vuxenliv och hjälpa våra barn att bli socialt fungerande individer med demokratiska värderingar. Om detta är de flesta överens; frågan är bara hur det ska gå till. Skolan har på senare tid kritiserats hårt från olika håll. Undersökningar visar att resultaten i den svenska skolan sjunker. Både lärare och skolledare klagar på arbetsbördan, miljön och arbetsvillkoren. Läraryrket är inte så attraktivt som den en gång var, vilket försvårar rekryteringen. Utan bra lärare lär det inte bli någon bra undervisning. I takt med larmrapporterna har förslagen om vad som måste göras för att komma till rätta med problemet duggat tätt. Mindre klasser, bättre ordning, ökade karriärmöjligheter för lärarna, mer svenska och matteundervisning, tioårig grundskola etcetera. Vi vill också lyfta fram behovet av ökad kunskap om funktionsnedsättning och specialpedagogik i rektors- och lärarutbildningen. För bland de elever som inte klarar målen i skolan finns det många barn som har en funktionsnedsättning. Attentions undersökningar visar att resurserna för särskilt stöd inte räcker för att tillgodose behovet. När ansträngda budgetar ska hållas är det ofta på bekostnad av specialpedagogiska insatser. De besparingar som görs riskerar dock att bli väldigt dyra. Unga människor utan en fullständig skolgång löper hög risk att hamna utanför och kosta mångdubbelt på längre sikt. Vi väljer dock att vara optimister och lyfta fram de goda krafterna. På sidorna 12-15 besöker vi en språkklass för barn med språkstörningar och träffar 13-åriga Alexander som äntligen trivs tack vare rätt bemötande. Och på sidorna 8-11 hittar du ett reportage om Nytorpsskolans särskilda undervisningsgrupp för elever med AST och möter Jonathan som fått tillbaka lusten att lära. De flesta lärare kan och vill vara goda pedagoger. Men för att kunna vara det i förhållande till elever med vitt skilda förutsättningar och behov, så behöver både grundutbildning och möjligheterna till fortbildning förbättras. Rektorer behöver egen kunskap för att kunna värdera elevers behov av stöd och att fatta beslut om åtgärdsprogram. Attention vill genom utvecklingsprojektet ”Min skola” dra sitt strå till stacken för att förbättra skolan. Målet med projektet är en bättre skola för elever med NPF. Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention 12 3 LEDARE 4 AKTUELLT 6 6 7 8 TEMA SKOLAN Eleverna: Så vill vi ha det! SPSMs satsning på NPF Nytorpsmodellen: Här har alla elever chans att lyckas Nytorpsmodellen: Nu trivs 13-åriga Jonatan Språkstörningen gör skolan svårare för Alexander Mamman: En ständig kamp Att jobba i en språkklass 11 12 13 14 16 16 18 18 22 PORTRÄTT Håkan Hemlin i Nordman EJA – En jour för alla kvinnor Fantastiska föräldrar-Caroline FILM & BÖCKER 25 FÖRBUNDSNYTT Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Ansvarig utgivare: Anki Sandberg Redaktör: Linnéa Rosenberg E-post linnea.rosenberg@attention-riks.se Telefon: 073-940 22 73 Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Annonsbokning: 070-289 88 55 Adressändring: kansliet@attention-riks.se Prenumerationer: 08-120 488 00 Kontakta Attention: 08-120 488 00 Omslagsfoto: Bengt Alm Korrektur: Carina R Cohen & Anette Wedberg Tryck: Exaktaprinting AB Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), deras anhöriga och professionella inom området. Attention har tagit fram informationsbroschyrer om ADHD, Asperger och Tourette som är riktade till barn. De varvar fakta om NPF med citat och tips från barn och förstärks av livfulla illustrationer. Läs mer på sidan 25 och beställ gärna broschyrerna kostnadsfritt via attention-riks.se. 3 aktuellt Ambassadörerna måste få fortsätta Hjärnkoll har utbildat 340 personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa till attitydambassadörer. Deras berättelser har påtagligt förbättrat attityderna till personer med psykisk ohälsa. Hjärnkoll som kampanj upphör vid årsskiftet, men ambassadörernas arbete fortsätter. Text och foto: Tommy Engman Rickard Bracken Susanne Rolfner Suvanto – HJÄRNKOLL HAR satsat extra i åtta kampanjlän runtom i landet. I de tre första kampanjlänen Västerbotten, Uppsala och Västra Götaland har den sociala distansen till personer med psykisk ohälsa minskat mest. Bakom framgången ligger framför allt ambassadörernas insatser, menar projektledare Rickard Bracken. – I stället för dyra kortvariga reklamkampanjer valde vi att lägga mycket resurser på att utbilda ambassadörer. Deras berättelser har enligt undersökningar betytt mest för attitydförändringarna. Om den förändringen ska hålla i sig måste ambassadörenas arbete fortsätta, säger han. En förutsättning för att hålla ihop arbetet är att det finns någonstans att vända sig för dem som vill engagera en ambassadör, menar han. Förslaget är NSPH. Där har också ambassadörerna en direkt förankring i intresseföreningarnas arbete, förklarar Susanne Rolfner Suvanto, som är mobiliseringsansvarig på Hjärnkoll. – Kombinationen av ambassadörernas opinionsbildande arbete och föreningarnas gedigna erfarenhet av intressepolitik, mobilisering och kamratstöd blir en enorm kraft, säger hon och betonar vikten av samarbete mellan föreningar. – Samhället är så mångfacetterat och svårt att matcha på egen hand. Arbetar vi tillsammans åstadkommer vi mera. Det är viktigt inte minst i valtider, förklarar Rickard Bracken. – Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukskrivning och finns på de flesta partiers dagordning, säger han och tycker det behövs ett större fokus på hur människor med psykisk ohälsa ska kunna få ett arbete och kunna komma tillbaka efter en period av psykisk ohälsa. – För det krävs anpassningar i arbetslivet så att alla ges samma möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. AnnKatrin förändrar attityder till NPF Text & foto: Tommy Engman ANNKATRIN NORELIUSSON är en av attitydambassadörerna. Innan hennes son fick en NPF- diagnos kunde hon och hennes man få höra att det var deras fel att han ibland for fram som en studsboll. Och i samband med att han bytte skola och föräldrarna vill berätta för lärare och elever om sonens problem var inställningen att vänta tills någon frågade. — När väl frågorna kom var han redan utstött. Genom att vara öppen och förklara hur den psykiska ohälsan yttrar sig är det lättare att förhindra utstötning och minska på fördomarna, säger AnnKatrin Noreliusson och berättar om all den okunskap hon mött, hur familjens kamp för 4 sonens rättigheter känts som att slåss mot värderkvarnar och hur det drabbar anhöriga. — Genom att som attitydambassadör och föreläsare berätta om familjens resa och visa på att jag fortfarande står på benen och brinner för de här frågorna kan jag vara ett stöd för andra i liknande situationer. Det tror jag bidrar till att attityderna till psykisk ohälsa förändras. AnnKatrin Noreliusson Dyrt att vara ekonomiskt utsatt Det kan vara dyrt att ha en ekonomiskt utsatt situation och många medlemmar behöver praktisk hjälp med att betala sina räkningar. Det visar svaren i den enkätundersökning som Riksförbundet Attention genomförde i början av året om behovet av stöd i privatekonomiska frågor. Text: Anna Norrman BLAND SVAREN FINNS exempel på hur en tidi- gare låg inkomst lett till lån och skulder som belastar personens ekonomiska situation också långt senare. Beroendet av olika former av ekonomiska bidrag försvårar också möjligheterna att få en helhetsbild, få till rutiner och göra en långsiktig ekonomisk planering. Det finns risk för att varje form av eget arbete omedelbart leder till minskade bidrag. Också själva funktionsnedsättningen kan påverka den ekonomiska situationen på olika sätt. Saker tappas bort och räkningar försvinner eller betalas för sent vilket kan leda till ökade utgifter. En vanlig svårighet för Attentions medlemmar är förmågan att planera. I en privatekonomisk situation kan det leda till att det är svårt att storhandla rationellt, köpa till extrapris eller att köpa vinterkläder på rean inför nästa säsong. Istället hamnar man i kostsamma sista minuten-lösningar. De som svarade var mellan 30 och 59 år. 20 procent bodde själva med ett eller flera barn. 46 procent var sambo och hade ett eller flera barn. Cirka fyra av tio som svarade säger att de saknar regelbundet sparande. Ungefär lika många uppgav att det är svårt att få pengarna att räcka till och 16 procent anser — ENKÄTEN BESVARADES av 1 240 personer, vilket vi är mycket nöjda med. Det måste ses som ett bra gensvar i en känslig fråga, säger Malena Ranch som sammanställde enkäten. Det ger också förbundet god kunskap om vilka krav vi ska ställa på samhällets stöd, menar hon. ATTENTIONS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR 1. 2. 3. 4. 5. Kompetenshöjning och ökad förståelse hos dem som möter personer med NPF Samordnat stöd så att personer inte förlorar det stöd man har rätt till Tidig hjälp gör att skulderna inte hinner växa Gode män och förvaltare behöver NPFkunskap Praktisk hjälp med att betala räkning för dem som vill att deras pengar inte räcker till de nödvändiga utgifterna. Orsaken till svårigheterna säger man vara för låg inkomst (53 procent), svårigheter att se helheten (35 procent), för höga utgifter (34 procent), impulsköp (30 procent), glömmer betala räkningar (20 procent), SMS-lån (1 procent). Citat ur enkäten om privatekonomi ”För mycket problem för att få grepp om det hela. Ilande känsla att jag glömt någon räkning som ska betalas, känsla att vara jagad ekonomiskt" ”Svårighet att lägga upp vardagen så att inköp kan göras till lägsta pris, exempelvis hitta begagnade kläder till barnen istället för att i panik köpa allas vinterkläder till fullt pris" Orsaker till att pengarna inte räcker till nödvändiga utgifter 53 % Låg inkomst 35 % Svårighet att se helhet 34 % För höga utgifter 30 % Impulsköp 20 % Glömmer att betala räkningar 5 tema skolan ”Det är viktigt att lärarna tror på en” Lärarnas attityder och kunskap spelar en avgörande roll för hur elever med NPF trivs i skolan. Det menar eleverna på Källbrinksskolan och deras rektor håller med. Text: Karin Forsberg Foto: Jörgen Wiklund "Mina lärare vill att vi ska lyckas i livet och det ger mig hopp" K ÄLLBRINKSSKOLAN är tillsammans med ESS-gymnasiet testskolor i Attentions projekt Min skola, som arbetar för att elever med NPF ska få bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Min skola utgår från att det är eleverna som bäst vet vad de själva behöver. Under våren har projektledare Karin Forsberg träffat elever i små grupper för att ta del av deras synpunkter. Många menar att läraren och det som händer i klassrummet, spelar en avgörande roll. — Det är viktigt att lärarna tror på en så att man inte sticker ut på fel sätt bara för att man har ADD, uttryckte en av eleverna, som alla är anonyma i undersökningen för att de ska våga säga precis vad de tycker. — Mina lärare vill att vi ska lyckas i livet och det ger mig hopp: Jag kommer lyckas i livet, det här kommer gå jättebra, menade en annan. — I mellanstadiet visste jag inte att jag hade koncentrationssvårigheter, men jag stack ut. Lärarna kunde säga "men hinner du inte klart?"och det var jobbigt att höra. Även om de inte vet kan de väl försöka visa respekt, menade en tredje. En elev vet precis vad som hjälper honom: — De kan se till att det finns hörselkåpor, det har vi på mattelektionerna, och då är det lättare att koncentrera sig. Jag har också märkt att det hjälper att tugga tuggummi, så det borde vara tillåtet. Och ibland behöver man få gå en kort promenad för att få en paus. Det borde man få göra utan att det blir trubbel. ATT LÄRARNA ÄR VIKTIGA tycker inte bara Elinor Kennerö Tonner 6 eleverna, utan även Källbrinksskolans rektor Elinor Kennerö Tonner. Under sina två år som rektor på skolan har hon tagit initiativ till flera förändringar och omorganiseringar, med målet att eleverna ska känna sig trygga och ha lust att lära. — Under mina år i skolans värld har jag sett hur långt ifrån den fungerande skola som elever med NPF har rätt till skolan kan vara. Många lärare gör så gott de kan och de vill väl, men famlar. Vi behöver en gemensam kunskap och värdegrund, för jag tror att den största utmaningen är att se till att de anpassningar som behövs faktiskt genomförs. Varje dag, på varje lektion, hos varje lärare. Hon betonar att varje lärare har ansvar för sina elevers skolgång. — Som vuxen är det alltid jag som är ansvarig för relationen till mina elever och för att de lyckas i skolan. Ofta läggs problemen på eleven och jag ser många elever som är ”skolskadade” av att hela tiden får skäll och höra att de misslyckas. Men då är det läraren som behöver bygga upp ett förtroende hos eleven. Nationell satsning på skolan och NPF Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) får ungefär 3 500-4 000 ärenden på sitt bord varje år. Över en tredjedel av dessa ärenden handlar om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det är en markant ökning jämfört med hur det sett ut tidigare. Det är tydligt att man törstar efter kunskap om NPF i skolvärlden. Det är hög tid att agera tyckte SPSM och inledde i slutet av 2013 en särskild satsning med inriktning på NPF. Text: Nina Norén Foto: Malena Ranch N ÄR SAMORDNAREN Thomas Ahlstrand och hans tio projektmedarbetare inledde arbetet utgick de från ett tidigare kompetensanalysprojekt som visade att det fanns behov av att utveckla kompetens såväl internt som externt. De påbörjade därför arbetet med att fördjupa kunskapen internt. De har fokus på att systematisera beprövad erfarenhet och få fram användbar forskning. Thomas understryker vikten av att alla inom skolvärlden ska känna ett ansvar kring de här frågorna. Han tycker att insatserna för de här eleverna bör bygga på en verksamhetskompetens — snarare än enbart personlig kunskap hos några enskilda pedagoger. NÄSTA VIKTIGA STEG i satsningen berättar Thomas är att få ut kunskapen och forskningen i skolan och förskolan. — Vi kommer jobba mycket med att sprida informationen på vår hemsida. I början av nästa år kommer troligen vår grundkurs om NPF vara klar och ligga ute. Där kommer vi lägga ut korta föreläsningar som kan vara användbara i skolornas arbete att utveckla sin kompetens gällande NPF. Dessutom kommer vi att erbjuda kostnadsfri fördjupning via distansutbildning. Han tror att alla elever, med eller utan diagnos, kommer gynnas av en tydliggörande pedagogik. Han påpekar också att det är viktigt att man i skolan tar hänsyn till alla elevers specifika behov. — En skola för var och en är där eleven känner delaktighet och utgår ifrån individens behov, säger Thomas. Det här är viktigt att tänka på i skolan när man har elever med NPF 1. Att det finns förståelse och kunskap som utgår mer från den unika individen än en generell bild av vad en diagnos inom NPF innebär. Relationen är en viktig. Det är en grundförutsättning. 2. Att rektorn har och ger möjligheter till flexibel organisation och anpassningar utifrån elevens behov. Tid för planering och tid för att arbeta med eleven. 3. Lösningsfokuserat samarbete skola, elev och vårdnadshavare. 4. Kompetensutveckling och handledning till personal för att öka förståelse och se pedagogiska möjligheter gällande, anpassningar, lärvertyg och arbetssätt. 5. Positiv förväntan på elevens kapacitet. "En skola för var och en är där eleven känner delaktighet och utgår ifrån individens behov" Thomas Ahlstrand Mer om vad skolan kan tänka på när det gäller att utveckla kompetens om NPF kan man läsa om i rapporterna om Oscar som man kan ladda ner på: www.spsm.se 7 tema skolan Här har alla eleve – Lika viktigt som att uppmuntra, är att utmana och ha höga förväntningar på eleven, säger Robert Burgman, som arbetar som lärare och mentor i Särskilda undervisningsgruppen på Nytorpsskolan. — Vi arbetar strukturerat och målinriktat för att alla elever ska lämna skolan med minst godkända betyg, en tro på sig själva och på framtiden, säger Anna Borg, eldsjälen bakom Nytorpsmodellen. Modellen är själva fundamentet i det utvecklingsarbete som pågått i Salem i drygt sex år och som utvärderats av KIND med goda resultat. Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér DET BÖRJADE MED att Anna fick ett mentorsuppdrag i Nytorpsskolan, fortsatte med ett mer kommunövergripande projekt som elevcoach för hemmasittare. I dag är hon rektor i Salemskolan och chef över mobila enheten och den särskilda undervisningsgrupp som tar emot elever med autismspektrumtillstånd. Verksamheterna arbetar nära fyra grundskolor i kommunen där eleverna är inskrivna. – Här håller vi till i Särskilda undervisningsgruppen, säger Anna och tar oss med på en rundvandring i lokaler som genomgått en totalrenovering inför inflyttningen den här terminen. Allt är anpassat för en god lärmiljö. Hon visar stolt upp klassrum med vita väggar och vita luckor för bokhyllorna 8 för att eleverna inte ska distraheras av ovidkommande saker. Det enda som står framme är en stor time-timer-klocka. Det är tomt på väggarna förutom ett planeringsschema med bildsymboler för olika aktiviteter. Eleverna kan välja att sitta runt ett större bord eller avskilt med skärmar. Det finns en liten cafeteria, vilorum och pingisrum. Toaletterna är fräscha och köket har fin inredning och plats för många. Allt är öppet för alla. – Vi har skapat detta tillsammans utifrån en idé om hur vi vill ha det uifrån elevens bästa, säger Anna entusiastiskt. Det gäller såväl möbler som hjälpmedel och nya arbetsverktyg. IDÉN BYGGER PÅ en helhetssyn om vad som är bra för eleven utifrån den forskning som finns om hjärnan, psykologi och pedagogik. Hon ger en eloge inte bara till sin personal, som gått in i arbetet med hela sitt hjärta, utan också till olika experter som varit med och till barn- och utbildningsförvaltningen som stöttat och gjort det ekonomiskt möjligt. – Utgångspunkt i hela utvecklingsarbetet är att se och förstå varje enskild elev, betonar hon och menar att om alla ska ha samma chans måste vi acceptera att barn är olika, har olika behov och att det får konsekvenser för hela skolans verksamhet. I dag är detta självklart för henne. Men resan dit har inte varit alldeles enkel. – En person som har betytt oerhört mycket i det här arbetet är Steve Berggren, r chans att lyckas psykolog med lång erfarenhet av att arbeta med elever med NPF, som jag hade turen att få som handledare redan när jag jobbade som elevcoach med hemmasittare, säger Anna. Han utmanade, ställde kritiska och svåra frågor som många gånger fick henne att ”gå i taket”, berättar hon. Men det har fått henne att inse hur viktigt det är att se och möta varje enskild elev utifrån hans eller hennes förutsättningar, förmåga och behov. Och att livet utanför skolan också påverkar lärandet. Det är möjligt att tänka om, om man förstår varför, menar Anna. De senaste åren har hon, med Steve Berggrens och KINDs hjälp, också arbetat systematisk för att få med sig hela organisationen på resan. Med kompetensutveckling och ett tydligt, strukturerat arbetssätt med gemensamma mål utifrån elevens bästa har det lyckats. Det ger också goda resultat både vad gäller elevernas närvaro och måluppfyllelse. 92 procent i den yngre gruppen, ettan till femman, når sina mål och 93 procent av de som går i sexan till nian uppnår minst betyg E i alla ämnen. – Det vi håller på att utveckla i vår verksamhet är till stor fördel för alla barn, säger Anna och ser gärna att det som började med Nytorpsmodellen så småningom kan spridas till många andra skolor. Hennes nya jobb som skolsamordnare på KIND ger sannolikt den möjligheten. – DET BÄSTA MED att jobba på det sätt vi gör är att det ger så mycket tillbaka, säger Robert Burgman, lärare och mentor, och menar att det är en glädje att se hur elever på ganska kort tid når stora framgångar. När de får chansen att lyckas och börjar tro på sig själva når de också resultat, menar han. Han var klar lärare för åtta år sedan men hoppade av efter några år för att han tyckte att lärarjobbet var mycket Eleverna gillar klassrummen, att det inte finns en massa saker som distraherar. – Det är bra att det finns skärmar mellan bänkarna, säger Jonatan medan Angelica tycker bättre om att sitta vid det större bordet. ensamarbete. Efter att ha varit borta från skolan i två år blev han övertalad att komma tillbaka som en i ett arbetslag som jobbade med aspergerelever. När Anna byggde vidare på Nytorpsmodellen och startade Särskilda undervisningsgruppen ht 2013, anställdes han där som en av 22 i den nya organisationen. – Det har varit ett intensivt år men roligt och utvecklande, säger Robert och berättar om givande utbildningsdagar på KIND och fortsatt handledning. Många elever som kommer till Särskilda undervisningsgruppen har helt tappat tron på skolan. Ingen har förstått deras svårigheter och de har inte heller fått den hjälp de behöver. Att bygga upp förtroendet och en god relation till eleven är därför första steget. – Det kräver ett nära samarbete med föräldrar och andra runt eleven, säger Robert som ofta har daglig kontakt med föräldrar via veckobrev, sms eller mejl. Han talar entusiastiskt om hur viktigt det är att arbeta strukturerat med måldokument och veckoplanering och visar hur ett individuellt veckoschema kan se ut. – Vi bygger vår idé på en helhetssyn om vad som är bra för eleven utifrån den forskning som finns om hjärnan, psykologi och pedagogik, säger Anna Borg, rektor för Salemskolan och eldsjälen bakom Nytorpsmodellen. Allt eleven ska göra under veckan finns med, i skolan men också tider för läxläsning och fritidsaktiviteter. Som mentor följer han upp hur det går i olika ämnen och kommenterar detta i veckobrevet. På så sätt sker en kontinuerlig uppföljning av mål som kontinuerligt kommuniceras mellan mentor, elev och förälder. – Lika viktigt som att uppmuntra, är att utmana och ha höga förväntningar på eleven, menar Robert. 9 SKOLVECKOHEM I FALKÖPING PLATSER KVAR PÅ NYA ENHETEN SIKAGÅRDEN VARDAGARNA PÅ SKOLAN, HELGER OCH LOV I HEMMET sŝĞƌďũƵĚĞƌŬƵƌƐĞƌŝŶŽŵ ,͕ƐƉĞƌŐĞƌƐƐLJŶĚƌŽŵŽĐŚĂƵƟƐŵ ͻ ^ƚƵĚŝŽ///ͲŚĂŶƚĞƌĂƵƚŵĂŶĂŶĚĞďĞƚĞĞŶĚĞŶ ŵĞĚůĊŐĂīĞŬƟǀƚďĞŵƂƚĂŶĚĞ ͻ 'ƌƵŶĚŬƵƌƐŝĂƵƟƐŵ͕ƐƉĞƌŐĞƌƐƐLJŶĚƌŽŵ ͻ EĞƵƌŽƉƐLJŬŝĂƚƌŝƐŬĂĨƵŶŬƟŽŶƐŶĞĚƐćƩŶŝŶŐĂƌŝ ŽĐŚ, ĨƂƌƐŬŽůĂŶŽĐŚƐŬŽůĂŶ ELJƩĨƂƌŝĊƌćƌĂƩǀŝĞƌďũƵĚĞƌƐƉĞĐŝĂůĂŶƉĂƐƐĂĚĞ ƵƉƉĚƌĂŐƐƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌĨƂƌƐŬŽůŽƌŽĐŚĨƂƌƐŬŽůŽƌ VÅRKULLEN är en grundskola kombinerat med trivsamt boende och aktiv fritid i en liten, trygg grupp med hög vuxennärvaro. Vår verksamhet vänder sig till barn och ungdomar med psykosociala svårigheter och elever som inte lyckats i sin tidigare skolsituation. VILL DU VETA MER SÅ HÖR GÄRNA AV DIG! Peter och Klas, info@varkullen.se, tel 0515-190 30, 190 80 www.varkullen.se Behöver du stöd för att komma ut i arbetslivet, eller vill du ha en sysselsättning som du trivs med? Välkommen att kontakta oss! 9L¿QQVL6WRFNKROP*|WHERUJ8SSVDOD /XQG6|GHUWlOMH9lVWHUnV 5LQJPDLODLQIR#PLVDVH NY TJÄNST! Nu samarbetar vi med skolor och kan erbjuda dig stöd av oss när du ska ut på praktik. ZZZPLVDVH ͻ >ĊŐĂīĞŬƟǀƚďĞŵƂƚĂŶĚĞ ͻ /ŶŬůƵĚĞƌŝŶŐŵĞĚĨŽŬƵƐƉĊEW& ͻ ĂƌŶŝďĞŚŽǀĂǀƐćƌƐŬŝůƚƐƚƂĚͲEW& 08-768 20 26 ŝŶĨŽΛĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ tema skolan Nu trivs Jonatan i skolan – Lusten att lära har kommit tillbaka och i dag når Jonatan målen i alla ämnen, säger pappa Mats stolt. – Här trivs jag, säger Jonatan, 13 år, som har Aspergers och Tourettes syndrom, och tycker att lärarna har mer tid att hjälpa, att klassrummen är bra som har skärmar mellan bänkarna och att det finns fritidsrum med mycket att göra. – Nu blir jag inte heller retad som jag blev förut i vanliga skolan. Text & foto: Lillemor Holmgren JONATAN KOMMER in i köket där jag sitter och pratar med hans pappa Mats och hans mentor Robert. Han ger sin pappa en kram, småskojar lite med Robert och hälsar artigt på mig. Mats har just berättat hur det var innan Jonatan började sexan i Särskilda undervisningsgruppen. – Han började i vanlig skola i vanlig klass och de första åren i skolan gick väl någotsånär. Men i slutet av fyran och i femman var det rena katastrofen. Allt blev en enda negativ, nedåtgående spiral. Jonatan var utåtagerande, blev ofta arg och sa dumma saker. Lärarna som inte förstod varför, ansåg att han inte kunde vara i klassrummet och satte honom i eget rum, ensam. Han blev retad och mobbad av andra elever. Det var alltid Jonatans dåliga beteende som var i fokus och det fanns inga lösningar. När det var problem ringde man till Mats, som under den perioden fick tillbringa mycket tid i skolan och ta över ansvar som egentligen låg på skolan. – Nu är det helt annorlunda, som natt och dag, säger han nästan lite rörd. Här blir Jonatan sedd. Han möts av vuxna som säger ”vad kul att du är här”, som är nyfikna, som bryr sig, som har kunskap, hittar lösningar och kan hantera de flesta situationer. – Under femman tappade han all lust för att lära och nådde inte målen i något ämne. I dag, knappt ett år senare, har lusten kommit tillbaka och han når målen i alla ämnen, säger Mats och tittar stolt på Jonatan. JAG FRÅGAR JONATAN vad han tycker bäst om i skolan? – Pingisrummet! Och engelska är kul för det är jag grym på och det är bra att kunna om man ska resa bort eller om man ska spela dataspel. Vad jag förstår är han också grym på matte men mindre förtjust i idrott för att det är för många barn och bara två vuxna. Annars tycker han att lärarna här har mer tid att hjälpa eftersom det är fler lärare och färre barn i den här skolan. Och att han gillar Robert är inte att ta miste på. – Robert är så bra på att förstå mig och kan hjälpa mig bättre än de andra lärarna. Han är rolig och bryr sig om mig. Mats nickar instämmande. Robert är bra för Jonatan. Han är tydlig och ger feedback direkt och lyfter fram det som är positivt istället för att hacka på honom om det inte funkar. Mats och Robert har tät kontakt via telefon, sms och veckobrev. Uppstår ett problem kan de lösa det på tidigt stadium. – Vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål för Jonatans bästa, säger han och menar att det är den största framgångsfaktorn. 11 tema skolan Språkstörningen gör skolan svårare för Alexander Alexander är 13 år och har en språkstörning. Det innebär att han har svårigheter med att förstå och producera språk. Även om han tycker att livet med språkstörning blivit enklare med åren, så är det svårt. Text: Nina Norén ”Om man säger att man har en störning så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Det stämmer ju inte alls” – Nu trivs jag, säger Alexander efter flera jobbiga skolår. Foto: Martin Nauclér ATT BÖRJA FÖRSTA KLASS brukar vara stort, pirrigt, men ofta också lite roligt. Barnen känner sig stora och förväntansfulla. Det är ett nytt kapitel i livet där lek till stora delar ska bytas ut till lärande. Så blev det inte för Alexander. När han ser tillbaka på sin första tid i språkklassen, så sluter han ögonen lite grann och berättar sorgset. – Det var inte så bra den första tiden i skolan. Jag ville inte alltid gå dit. Jag hade inte så bra lärare och de sa att jag inte alls var redo att läsa och skriva. Det var jobbigt. Det var många år som Alexander hade det tufft i skolan. Han fick inte de insatser han behövde. Hans mamma tyckte ofta det kändes som att han förvarades – snarare än utbildades. De fick vänta ända fram till femte klass tills skolsituationen börjat ordna upp sig på riktigt. – Nu har jag det bra! Jag är glad och har mycket bättre lärare. Det är roligt att gå till skolan. SPRÅKSTÖRNINGEN märks när han pratar. Ibland tappar och famlar han efter ord, gör annorlunda ordval, glömmer stavelser och böjer ord lite annorlunda. När någon annan pratar koncentrerar han sig maximalt. Är det ord han inte förstår så brukar han avbryta och be att man upprepar sig. Om någon mumlar 12 eller pratar för fort så är det svårt för honom att hänga med. Det kan uppstå missförstånd, vilket Alexander kan uppleva som jobbigt. Det hjälper ofta inte så mycket att berätta att han har en språkstörning. Kunskapen om språkstörning i samhället är så låg att man ändå inte på riktigt förstår vad det innebär. Alexander tycker att ”Språkstörning” är ett dumt ord. – Om man säger att man har en störning, så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Det stämmer ju inte alls. SPRÅKSTÖRNINGEN GÖR DET SVÅRT för honom att läsa, skriva och lära sig nya språk. Det kompenserar han med att ha många andra styrkor i skolan. Han har en logisk förmåga och ser lätt mönster. När de äldre eleverna i språkklassen nyligen fick börja ha NO-lektioner på högstadiet, så blev Alexander extra glad. Han berättar också stolt om ett ämne han blivit riktig skicklig i. – Slöjd är jag bra på! Där behöver jag ingen hjälp, utan kan göra allt själv. De andra barnen bruka till och med be mig om hjälp. Han tycker också om att röra på sig och idrott är ett annat favoritämne. På fritiden håller han också gärna igång genom karate och ridning. En annan stor fritidssysselsättning är att lyssna på musik och spela gitarr. Språkstörning innebär betydligt större svårigheter att förstå och producera språk jämfört med jämnåriga. Fem till åtta procent bland förskolebarn har någon form av språkstörning. Det brukar uppmärksammas på BVC och diagnostiseras i tre- till fyraårsåldern. Om barnet för övrigt utvecklas normalt kallas det specifik språkstörning, men ofta är språkstörningen kombinerad med NPF. Det är en ständig kamp För tio år sedan förändrades Cecilia Lindbergs liv totalt. Hennes då treårige son Alexander fick diagnosen språkstörning. Likt samhället i stort visste hon väldigt lite om diagnosen. Hon fick snabbt sätta sig in i vad det innebar och vilka insatser som behövdes för att på bästa sätt stötta Alexander – både i och utanför skolan. Text: Nina Norén Foto: Martin Nauclér ALEXANDER ÄR EN person som har HON KONSTATERADE snabbt att kun- ett stort socialt behov. Så har det alltid varit. Redan vid två års ålder var han social och gillade att prata med sin omgivning. Ur hans lilla mun kom långa meningar och han hade mycket att berätta om. Omgivningen lyssnade och försökte febrilt förstå den lille talföre pojken, men misslyckades fatalt. Det var som att han hade utvecklat ett eget språk som ingen kunde förstå – inte ens hans mamma Cecilia. Hon fick då en magkänsla av att allt inte stod rätt till. Mycket riktigt, ett år senare konstaterades det att Alexander har en grav språkstörning. skapsnivån om språkstörning var för låg på Alexanders förskola och började se sig om efter alternativ. Hon hittade en välrenommerad språkförskola som drevs i Röda Korsets regi på Lidingö i Stockholm. Det visade sig vara ett högt söktryck på skolan och de hade få platser till förfogande. Cecilia chansade ändå och till deras stora lycka fick Alexander en plats. Han var då fem år och kunde säga fem till sju ord och använde endast tvåordsmeningar. De två åren Alexander fick på språkförskolan tror Cecilia varit helt avgörande för hans fortsatta utveckling. – När han varit på språkförskolan i två år så kunde jag prata med mitt barn! Han pratade hela meningar. Jag kunde gå med honom på café och vi kunde sitta och prata med varandra. Det var också glädjande att se att han äntligen fick riktiga vänner. Han var så mycket gladare. Cecilia vågar inte tänka på vart de kunde ha befunnit sig om det inte hade varit för de här två åren på språkförskolan. NÄR CECILIA FÖR FÖRSTA gången hörde att Alexander hade en språkstörning reagerade hon kraftfullt och känslosamt. – Först tänkte jag: ”Vadå störning, min son är ju inte störd!” Det var nog ordet jag hängde upp mig på. Det gjorde ont. Sedan kom sorgen. Jag kände sorg över att allt inte blivit som jag tänkt. Knappt hade tårarna torkat och diagnosen landat förrän Cecilia fick nästa uppslitande besked. – Vår dåvarande logoped gjorde klart för oss att Alexander troligen aldrig kommer kunna gå i en vanlig skola. Hon upplyste mig också om att det är lika bra att vi från och med nu ställer in oss på att få kämpa för precis allt. Logopedens okänsliga sätt att förmedla detta var uppslitande – samtidigt som det fick Cecilia att inse att det var dags att börja agera och påbörja sin och sonens kamp. ATT GÅ IFRÅN en specialanpassad för- skola till en kommunal skola blev inte helt enkelt. Trots att det på skolan fanns en relativt nystartad språklass. Kunskapsnivån om språkstörning visade sig återigen vara låg och de resurser och hjälpmedel som utlovats fanns inte. Cecilia – som själv är lärare – har kämpat för att få rätt stöd och insatser till Alexander. Det har blivit bättre i skolan för honom, men fortfarande inte helt bra. Cecilia har förmågan att tala för sig och har en outtröttlig kämparlust, vilket hon Mamma Cecilia har kämpat med näbbar och klor för att Alexander ska få det stöd han behöver. på vägen märkt att alla föräldrar inte har. – Jag har ju flera gånger träffat föräldrar som själva har egna funktionsnedsättningar och inte riktigt har förmågan att föra sin egen talan. Jag tycker det är förskräckligt att det ska hänga på förälderns förmåga att företräda sitt barn. De drabbar ju barnen oerhört. Orättvisan som uppkommer i och med detta har fått Cecilia att engagera sig politiskt i kommunalpolitiken i kommunen där hon bor. Hennes målsättning är att varenda unge med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter och få det stöd det behöver. 13 tema skolan Jobba i en språkklass - u Kunskapen om språkstörning är lika låg i skolan som i samhället i stort. Att man som elev med språkstörning ska få det stöd i skolan man behöver är ingen självklarhet. På Alexanders skola, Hemmestaskolan på Värmdö, har man efter års experimenterande äntligen hittat ett upplägg som verkar fungera väl för de här eleverna. Vi åkte dit och träffade klassläraren Titti och logopeden Ylva för att höra mer om hur de jobbar. Text: Nina Norén Foto: Martin Nauclér DET ÄR EN TIDIG VÅRDAG på Hemmestaskolan Språkoteket ger handledning! Personer som arbetar med barn med språkstörning kan få handledning och låna pedagogiskt material på språkotek. De finns i de flesta kommuner. på Värmdö utanför Stockholm. Det far fotbollar i luften, barn leker kull, gungorna flyger högt och solen värmer. Skolgården kantas av låga byggnader som inrymmer klassrum. På dörren jag ska gå in i står det ”Språkklass årskurs 3-7”. Där inne är det lugnt och tyst. Språklassen – bestående av tio elever – har lektion och jag smyger in i klassrummet. Jag möts av både nyfikenhet och entusiasm. Klassläraren Titti tar tillfället i akt och kastar mig rakt in i undervisningen. – Vi gör egna tidningar här i klassen, så det är ju perfekt att det kommer en journalist hit! Vi har förberett lite frågor vi gärna vill att du svarar på. Barnen lyssnar uppmärksamt när jag berättar, en del antecknar och smarta följdfrågor dyker upp tills klockan slår halv tio och det är tid för rast. Eleverna får bråttom ut och på nolltid är klassrummet tömt. Kvar är jag, klassläraren Titti och logopeden Ylva. DET ÄR TITTI, Ylva, en specialpedagog till och en resursperson som är arbetslaget kring språkklassen. De jobbar väldigt nära varandra och hittar dagligen styrka i varandras professioner, berättar Ylva. – Vi använder en förbestämd struktur och grund i klassrummet som vi hela tiden anpassar efter elevernas behov. Tillsammans frågar vi oss hela tiden ”Hur landade det här?” och ”Vad kan ha gått fel i stunden?”. När vi tänker ihop så får vi 14 många olika infallsvinklar. Det är stärkande och utvecklande att vara många vuxna i klassrummet. Trots att de som ansvarar för undervisningen i klassen har specialpedagogutbildning eller logopedutbildning i botten så är det inte alltid tillräckligt. De förkovrar sig på egen hand och läser ständigt in sig på nya rapporter och uppsatser. De har till och med påbörjat ett litet eget bibliotek på skolan. De övriga lärarna på skolan är positiva till integrerad undervisning med språkklassen, men är i behov av handledning kring språkstörning berättar Titti. – Om man ska jobba med de här eleverna som skolans vanliga ämneslärare ibland gör, så krävs det att man har en grundförståelse för språkstörning. Vi brukar därför pracka på våra kollegor bra litteratur och undervisningstips som kan hjälpa dem att förstå eleverna bättre. OM MAN SKA LYCKAS som lärare i en språkklass krävs det att man är intresserad av att hitta nycklarna till alla barn tycker Titti. Hon berättar också att man måste vara tålmodig och uppfinningsrik. – Man måste ha en rik palett att plocka ifrån. Pedagogiskt och kunskapsmässigt. Får jag inte fram mitt budskap på ett sätt så måste jag använda en annan metod. Upprepning är väldigt viktigt för de här eleverna. Titti upplever det ofta väldigt utmanande att hinna med de nationella proven och samtidigt tmanande och jätteroligt ”Man måste ha en rik palett att plocka ifrån. Pedagogiskt och kunskapsmässigt. Får jag inte fram mitt budskap på ett sätt så måste jag använda ett annat" Titti och Ylva undervisar i språkklassen på Hemmestaskolan på Värmdö utanför Stockholm. erbjuda den undervisningstid eleverna är i behov av i respektive ämne för att nå måluppfyllelse. Deras undervisning tar ju mycket längre tid eftersom det sker under repetitiva former. För att lyckas berättar Titti att det är bra om man jobbar väldigt ämnesövergripande. – Jag brukar skoja om att jag står med jordgloben under armen hela tiden oavsett ämne. Med det menar jag att man från olika synvinklar kan komma in på samma ämne. Då får man en automatisk repetition. Bra att prioritera när man har elever med språkstörningar: s Specialkompetens och logopedisk kompetens i samverkan. s Förstående organisation och administration. s Tid. s Läromedel. s IT- och teknikstöd. Teknisk kunskap. 15 porträtt "Jag hade behövt mer kramar" Att Håkan Hemlin – känd som sångaren i duon Nordman – är i livet idag är snudd på otroligt. Han har befunnit sig på djupaste och mörkaste botten i decennier. Droger styrde hans liv med järnhand tills mötet med Anna för tre år sen. Anna som snart kom att bli hans fästmö och vars orubbliga stöd i kombination med en tuff tid på behandlingshem och en ADHD-utredning gett livet en ny styrning. Text: Nina Norén Foto: Bengt Alm VI SES PÅ ETT VARMT och ombonat café. Håkan har ett fast handslag, skygg blick och visar sig vara ganska tystlåten. Mumlar lite när han pratar på sin markanta gävledialekt. Han sitter stilla, möter min blick alltmer och är synnerligen samlad och fokuserad. Så har det inte alltid varit, berättar han. – När jag var barn var jag livlig och överallt! Allt som fanns i min närhet gick sönder. Jag fick alltid höra att jag skulle sitta still och att jag var hopplös. De vuxna runtom mig sa alltid lite hånfullt att jag hade myror i brallan eller danssjukan. Han tappade snabbt intresset för skolan och roade sig istället med att ställa till med krångel. Hans mamma förmådde inte riktigt att ta hand om honom och pappan hade periodvis stora alkoholproblem. Han fick istället växa upp hos sina farföräldrar, vilket han minns med värme. – Det var bra. Min farmor brydde sig om mig och var min beskyddare i alla lägen. DET SOM HANS farmor inte lyckades skydda honom mot var alkoholen och drogerna. – Jag drack alkohol och rökte hasch för 16 första gången på en fest när jag var 12 år. Jag var ju livrädd egentligen, fast jag hade ju mitt balla rykte att leva upp till. Jag kände direkt att det här var min grej. Håkan började röka alltmer och i 20års ålder var haschen en del av hans vardag. Parallellt med drogerna fanns hans stora intresse för musik. Han skickade in demokassett efter demokassett och gav aldrig upp. I BÖRJAN AV 1990-TALET bildade Håkan och Mats Wester gruppen Nordman. Hiten Vandraren slog ner som en bomb. De sålde 200 000 album och alla ville ha en bit av Nordman. Redan då menar Håkan att han var missbrukare. Det var ju ingen som fattade, men jag var ju påverkad hela tiden. Mats lärde ju känna mig med kisande ögon, så han trodde nog att jag såg ut så. Deras misstankar började väl komma på allvar när vi var borta långa perioder och jag inte kunde fixa nytt. Jag glömde texter och var irriterad när jag inte rökt. Att ena dagen ha väldigt lite pengar och andra dagen vara överöst med pengar blev svårt för Håkan att hantera. Han hade alltid en sedelbunt med tusenlappar i bakfickan som han slösade och tappade. Mycket gick till droger och han började använda alltmer amfetamin. I SLUTET AV 90-TALET hade Håkans liv trasslat till sig ordentligt. Han sov inte och fest och jobb flöt ihop. Ett lågvattenmärke var när Nordman skulle göra ett framträdande i TV4 Nyhetsmorgon. – Jag kom direkt från en fest. Hade inte sovit och var väldigt påverkad. Jag gjorde en svamlig intervju och när vi skulle sjunga mindes jag inte texterna. Efter det fick Mats nog och sa att vi behövde en paus. Vi hördes inte av på sju år. Håkan återvände till sina missbrukande vänner och allt gick utför. Under en kort fängelsetid för olovlig körning bestämde han sig för att inte hamna där igen. Han gick på behandling och lade av med allt – förutom haschet. 2008 GJORDE HAN comeback i melodifestivalen. Efter en intensiv period i rampljuset började han med amfetaminet igen. Livet såg mörkt ut, men på en liten spelning i Kalmar mötte han Anna, som kom att bli hans räddning. Hon bortsåg Håkans trasiga yta och kände intuitivt att de var menade för varandra. Håkan kom och hälsade på henne i Stockholm och minns det med skam. – Jag hade en sådan jäkla ångest när jag vaknade hos Anna på morgonen! Jag skämdes för att jag var som jag var. Hon var ju så fin och hade det så fint och välordnat hemma. Jag insåg plötsligt att det var mig det var fel på och inte alla andra. I ett vakttorn långt in i Marmaskogarna gick Håkan igenom avgiftning på egen hand. Sedan återvände han till civilisationen och lade in sig själv på ett behandlingshem. Anna kom och hälsade på honom och så fort han blivit utskriven flyttade de ihop. VÄGEN TILLBAKA har inte varit enkel eller självklar. Första året som drogfri gick jättebra. Andra året började allt kännas mörkt, tungt och meningslöst. – Jag vart riksdeprimerad. Allt kändes helt värdelöst och jag såg ingen mening med något. Jag gick till psyk och möttes av en läkare som sa att det lät som jag dragit runt med en ADHD-problematik hela livet. Han utreddes och fick en ADHDdiagnos. Med denna nyfunna kunskap om sig själv kan han blicka tillbaka på livet och ha en större förståelse för sitt agerande, även om han inte vill använda diagnosen som en ursäkt. Han tycker också att han blivit hjälpt av medicinering. Idag har han ett helt annat lugn i kroppen och han känner vid 44 års ålder att han äntligen kan lära sig nya saker. HÅKAN VILL INTE att ADHD enbart ska förknippas med problem. Han vill också lyfta den positiva kraften. – Jag vill också se min ADHD som en tillgång. Utan den så hade jag nog inte tagit mig igenom alla tuffa passager. Jag hade nog aldrig blivit den artist jag blev heller. Jag hade ju ett enormt driv och trodde verkligen att varje låt jag gjorde skulle slå igenom. Hade Håkans liv blivit helt annorlunda om ADHD-diagnosen kommit tidigare? Det vill inte han spekulera i. Men en sak vet han helt säkert. – Om jag hade fått kramar, kärlek och förståelse så hade det nog gått fan så mycket bättre! Vill du ha mer av Håkan? Han har nyligen utkommit med den självbiografiska boken Förlist – mitt liv och Nordman. Han är också aktuell med showen Hemlin&Gordin där han tillsammans med Jalob Gordin varvar livsberättelser med musik för att öka kunskapen om utanförskap och missbruk. Läs mer på 17 EJA - En jour f Linda Ohlsson (till vänster) och Denise Cresso, En Jour för Alla, vill att tillgängligheten på landets kvinno- och tjejjourer ska bli bättre för kvinnor med funktionsnedsättning. – All forskning visar att kvinnor med funktionsnedsättning är mer våldsutsatta än kvinnor generellt och det måste vi ta på allvar, säger Denise Cresso, projektledare för EJA, En Jour för Alla, på Sveriges kvinnojourers och Tjejjourers Riksförbund, SKR. Förbundet har fått pengar från Arvsfonden för att se över tillgängligheten på jourerna och utbilda medlemsorganisationerna. Text: Lillemor Holmgren ”Kunskapen är lika viktig för aktiva på jourerna som för aktiva inom intresseorganisationer" 18 DET HANDLAR INTE enbart om fysisk tillgänglighet utan att det fordras kunskap för att våga ta emot alla kvinnor. Det behövs kunskap både att veta hur våldet visar sig men också vilket våld en kvinna kan utsättas för utifrån sin funktionsnedsättning. – Den kunskapen är lika viktig för aktiva på jourerna som för aktiva inom olika intresseorganisationer där det finns kvinnor med funktionsnedsättning, säger Denise Cresso och menar att det är angeläget att få igång ett samarbete. Hittills har hon dock haft svårt att få kontakt med föreningarna lokalt. Om det beror på att frågan är svår eller om man inte tror att det ör alla kvinnor förekommer våld i den egna föreningen är svårt att veta. Men det skulle vara bra om Riksförbunden pushade på lite. – Även om ingen i den lokala styrelsen känner sig träffad kan det finnas kvinnor i föreningen som behöver en kontakt med kvinnojouren. EJA STARTADE HÖSTEN 2013. Förutom pro- jektledaren Denise Cresso arbetar Linda Ohlsson som projektkoordinator. De reser nu runt i kommunerna och gör tillgänglighetsinventeringar och arrangerar temadagar. Syftet med inventeringarna är att tillsammans med någon ansvarig på jouren kartlägga den fysiska miljön i det skyddade boendet och samtala om jourens erfarenheter att möta kvinnor med olika funktionsnedsättningar. – Vi är klara med inventeringarna i Skåne och håller nu på i Blekinge. I tur står sedan Halland och Småland innan de drar sig mer norrut. Än så länge har vi gjort totalt 24 inventeringar. Vi har också genomfört tio tematräffar i olika kommuner. – Vi bjuder in företrädare för kommunen med ansvar för handikapp- och tillgänglighetsfrågor, jourer och föreningar där kvinnor med funktionsnedsättningar är medlemmar. Vi står för lokal, om det inte finns någon föreningslokal att vara i, och andra kostnader i samband med träffen. På programmet står föreläsning, filmvisning, testa hjälpmedel och praktiska prova-påövningar som ger egen upplevelse av att ha en funktionsnedsättning. – Våra föreläsningar är också öppna för föreningar för anhöriga, säger Denise Cresso. Med ökad kunskap om våld kan anhöriga ge kvinnorna i sin närhet stöd för att anmäla och bryta upp när de utsätts för våld av sin partner eller av personal. Vil du veta mer? Besök kvinnojouren.se/eja där du bland annat kan hitta länkar till f.d. Handisams tillgänglighetsfilmer. Korta filmer som vänder upp och ner på tillvaron. Våldsamt utsatt: En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning Alla som arbetar med personer med funktionsnedsättningar behöver lära sig mer om hur våldet ser ut och om hur det kan förebyggas, säger Sven-Erik Alhem och Eva Larsson, Brottsofferjouren, i förordet till Våldsamt osynligt med en förhoppning om att boken ska bidra till detta. Text: Lillemor Holmgren BOKEN ÄR upplagd som ett studiematerial med en avslutande studiehandledning och innehållet presenteras pedagogiskt i fyra kapitel. I första kapitlet beskrivs olika funktionsnedsättningar med tonvikt på neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning. Kapitel två handlar om olika typer av brott, vem som begår brott, var brotten begås, och vad som gör personer med funktionsnedsättning särskilt utsatta. Kapitel tre innehåller viktiga grunder och lagar och en beskrivning av rättsprocessen. Och i kapitel fyra ges exempel på stöd och hjälp som brottsutsatta personer med funktionsnedsättning kan behöva och har rätt till. Studiematerialet vänder sig i första hand till brottsofferjourer, intresseorganisationer och andra som möter personer med funktionsnedsättningar. Det kan även användas som fortbildning. Materialet är framförallt inriktat på brottsutsatta personer med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning. Forskningen visar att det är dessa grupper som är mest utsatta. 19 Facebook-gruppen Fantastiska föräldrar är ett forum för föräldrar till barn med NPF. I gruppen kan man diskutera, ställa frågor och dela med sig av sina erfarenheter. 20 Caroline har skapat ett forum för fantastiska föräldrar Caroline Comstedt är trebarnsmamman som startade den populära Facebook-gruppen Fantastiska föräldrar, som är ett diskussionsforum för föräldrar till barn med NPF. Många Attention-medlemmar är med i Fantastiska föräldrar och efter önskemål från dem har vi träffat Caroline för att at reda på mer om henne och varför hon startade gruppen. Text: Anneli Blomberg Foto: Martin Nauclér J AG MÖTER CAROLINE på Sundbybergs lilla storgata med kullerstenar och småstadskänsla och vi går till Café Boullan för att prata. Hon berättar att hon vid 29 års ålder skolade om sig från ställföreträdande butikschef på Indiska till socionom, då hon märkte att hon var mer intresserad av hur personalen mådde än av försäljningssiffrorna. — Folk i min omgivning har alltid sagt att jag är bra på att lyssna och jag brinner för att hjälpa och att stärka människor. Hennes äldsta son har NPF. Hon märkte tidigt att han var överaktiv, lättirriterad och hade svåra koncentrationssvårigheter och sökte därför professionell hjälp. Men varken barnavårdscentralen eller BUP kunde sätta fingret på orsaken till problemen och Caroline stod ensam med alla frågor och oroskänslor. — Det var jättetufft och jag anklagade mig själv hela tiden, berättar hon. När sonen äntligen fick sin diagnos år 2012, då elva år gammal, var Caroline mammaledig med sitt tredje och yngsta barn. Längtan efter att prata med någon med samma erfarenhet av att ha barn med NPF växte och en dag gjorde hon slag i saken och startade Fantastiska föräldrar. — Jag ville ha en mötesplats för oss föräldrar där vi kunde ge varandra goda råd, uppmuntran, kärlek, värme och stöd. Man kan få jättemycket hjälp för sina barn, även om man får strida för det, men det finns inte så mycket för oss föräldrar och anhöriga. GRUPPEN VÄXTE i raketfart. Femtio personer blev hundra och hundra blev femhundra. I skrivande stund är de över 2570 medlemmar. Gruppen har bidragit till en mängd vänskaper landet över föräldrar emellan och på sina håll har det bildats undergrupper som anordnar picknickar och fikar tillsammans. — Många har träffat sina bästa vänner genom Fantastiska föräldrar. Jag har fått vänner för livet! De allra flesta har massvis med funderingar när de först blir medlemmar och i gruppen kan man ösa ur sig dessa. Det kan gälla allt från hur man söker vårdbidrag till hur man gör för att få den ansträngda kärleksrelationen att fungera. Emellanåt anordnas temadagar om exempelvis sömn, syskon och medicinering. Om man vill diskutera särskilda saker i mindre skala så finns det i dag undergrupper, bland annat en kostgrupp och en pappagrupp. Arbetet i gruppen tar enormt mycket tid och numera har Caroline hjälp av fyra personer, som hon har kommit i kontakt med i gruppen och litar på till hundra procent. I takt med att gruppen har växt så har det tyvärr, som på de flesta sociala medier, uppkommit konflikter. Hon har därför tvingats att införa förhållningsregler. Reglerna är till för att skydda och värna om medlemmarna. Man får till exempel inte göra reklam för mediciner eller hänga ut varken skolor, vårdenheter, professionella eller privatpersoner. Problemen i gruppen har ibland fått Caroline att vackla lite i hur länge hon kommer att orka. Hon har drömmar om att eventuellt utveckla Fantastiska föräldrar till ett företag, men då måste hon satsa på heltid. Och just nu har hon varken tid, ork eller resurser för det. CAROLINE POÄNGTERAR att Fantas- tiska föräldrar ger henne mycket energi också. Hon får kärlek genom både uppmuntrande ord och presenter. På sista tiden har hon dessutom fått höra att nya medlemmar har blivit tipsade om gruppen av BUP, habiliteringen och ADHD-center. Och det är ett erkännande om något. Caroline följer mig till tunnelbanan när vi pratat klart. Där ger hon mig en lång, varm kram och tackar så mycket för samtalet. – Adda mig gärna på Facebook. Tyvärr så får du inte gå med i gruppen. Du får skaffa några ungar med NPF först, säger hon och skrattar. 21 film & böcker Bram underhåller både små och stora Det görs inte speciellt många spelfilmer om ADHD, det mesta är dokumentärer och ofta skildrar de främst problem och utanförskap. Bram med myror i brallan är en nederländsk barnfilm med ett lyckligt slut som jag absolut kan rekommendera till barn i nedre skolåldern och även deras föräldrar. Text: Henrik D. Ragnevi BRAM MED MYROR I BRALLAN Längd: 83 minuter Produktionsår: 2012 Filmen är dubbad med svenskt tal. BRAM ÄR en kreativ och mycket associationsrik, vetgirig sexåring som drömmer om att bli uppfinnare som vuxen. Han bor tillsammans med sin mamma, pappa och lillasyster. Bram ser fram mot att sommarlovet är över och att han äntligen ska få börja i första klass. Men skolan fungerar inte alls som Bram hoppas och hans stele klassföreståndare magister Fisk är inte det minsta intresserad av att förstå honom. Bram kan inte heller förstå varför han ska sitta still, ben vill ju röra på sig. — Om du blir sjuk av skolan är du skolsjuk och då måste du få vara hemma, resonerar Bram för sig själv. Men det är förstås ingen långsiktig lösning utan Bram övertalas av sin mamma att gå tillbaks till skolan även om hon ser att hennes son inte mår bra. Nu hade detta kunnat utvecklas till ett mörkt drama, inte minst med tanke på hur många föräldrar som hör av sig till föreningen och beskriver problem inom skolan. Men nu rör det sig om en barnfilm så det är betydligt mer lättsamt. Det finns också ett par otroligt fina scener mellan Bram och hans mamma Els som förstår sin son och försöker hjälpa honom efter bästa förmåga. På ett mycket underhållande grafiskt sätt skildras den rika associationsförmåga som ett barn med ADHD kan besitta samtidigt som det framgår hur dålig skolan är att tillvarata denna resurs. Filmen visar, utan att problematisera, hur det är att leva med ADHD som barn. Även om de aldrig nämner något om en diagnos i filmen. Filmen kommer ut som DVD i sommar. För mer information: www.folketsbio.se Specialpedagogen: Se elevens styrkor ÄLSKADE DAMP-UNGAR! FRÅN PROBLEMFOKUS TILL LÖSNINGSFOKUS Utgiven: 2014 Författare: Malin Forsberg I boken beskriver Malin Forsberg fördelarna med att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt i skolan. — Boken är skriven från en pedagog till en annan pedagog, men den kan med fördel läsas av alla som möter barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), säger Malin. Hennes kunskap och erfarenheter som specialpedagog varvas i boken 22 med tips och fakta om hur man kan praktisera lösningsfokus. — Syftet med boken är att belysa hur det lösningsfokuserade arbetssättet är en framgångsfaktor i all mänsklig samvaro. Den miljö som man som vuxen erbjuder barn och ungdomar med NPF har en avgörande betydelse för deras utveckling, fortsätter Malin. Genom att fokusera på elevens styrkor beskrivs i boken hur man kan ge barn med ADHD en större chans till en lyckad skolgång. — Jag hoppas att boken ska leda till ökad förståelse för barn och ungdomar med NPF så att de får ett bemötande utifrån sina förutsättningar, avslutar Malin. Text: Lovisa Schiller dagog Malin Forsberg, specialpe kade Äls en bok till are och författ syns en bild På !... gar -un MP DA och nea Lin också Malins barn bilder Elias som har illustrerat alla i boken. Shire Sweden AB | Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Sweden | Tel: + 46 (0)8 544 964 00 | www.shiresverige.se Item code: SE/CPROM/ADHD/14/0004 Date of preparation: February 2014 DU HAR VÅR FULLA UPPMÄRKSAMHET Smycka dig med ADHD-hjärtat från Pilgrim HELGKOLLO OCH LÄGER! ǁǁǁ͘ǁĞďďƵƟŬ͘ĂƩĞŶƟŽŶͲƌŝŬƐ͘ƐĞ VILL DU TRÄFFA KOMPISAR, GÖRA NÅGOT KUL ELLER BARA KOPPLA AV LITEGRANN? Läger året runt, 7-25 år. Vi har korttidsvistelser på helger, vardagar samt en mängd roliga läger under skolloven. Vi gör aktiviteter tillsammans och ser också till att du får egen tid då du kan koppla av. Du och de andra deltagarna bestämmer tillsammans med oss vad ni vill göra. Och glöm inte att det finns platser kvar på våra och sommarläger! www.aktiverakorttidshem.se Året-runt-läger för barn och ungdomar och unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. TUSKULUM har helgläger samt sommar-, höst-, vinter- och vårläger. Läs mer på www.tuskulum.se där du kan fylla i en ansökan. TUSKULUM | ESKIL JOHANSSONS AB Oppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40 info@tuskulum.se | www.tuskulum.se Behöver du kunskap om ADHD, Asperger, Tourettes syndrom, språkstörning eller OCD? Solhagagruppens vision är att ge människor med funktionsnedsättning ett gott liv hela livet. Långsiktighet, trygghet och engagemang är viktigast för oss. För barn och unga Boende, träningsboende, skola, utredning, HVB, stöd och fritid För vuxna Boende, utredning, HVB, arbete, stöd och fritid Solhaga direkt: 010 707 58 99 www.solhagagruppen.se Solhaga gruppen Ett gott liv – hela livet 24 Vi har kunskapen och erbjuder både öppna och skräddarsydda utbildningar om NPF. Våra föreläsare är både yrkeskunniga läkare, psykologer, sjuksköterskor, specialpedagoger samt arbetsterapeuter och personer med egen diagnos från Riksförbundet Attention. För information och bokning: 08-120 488 30 utbildning@attention-riks.se Kunskap gör skillnad! www.attention-utbildning.se förbundsnytt Tips och fakta för barn Attention har tagit fram informationsbroschyrer om ADHD, Asperger och Tourette som riktar sig till barn i lågstadieåldern. BROSCHYRERNA ÄR baserade på barns egna upplevelser och innehåller citat och tips från barnen själva. De ger kortfattad och lättförstådd information om funktionsnedsättningarna och utgår från styrkor och utmaningar istället för problem. Fakta varvas med citat och tips från barn om vad som kan underlätta vardagen. Målsättningen är att barnen ska känna igen sig och förstå att de inte är ensamma. — Vår målsättning är att barn med funktionsnedsättning, deras kompisar och familj ska få information om ADHD, Asperger och Tourette utifrån barnens perspektiv. Vi hoppas därför att många skolor, psykiatrimottagningar och liknande ska beställa broschyrerna. De finns att beställa kostnadsfritt, säger Linnéa Rosenberg, informationssamordnare på Riksförbundet Attention. Broschyrerna utgår från att NPF innebär både styrkor och utmaningar. De består av livfulla illustrationer och lite text, för att så många som möjligt ska kunna ta till sig innehållet. — De ser ut lite som en blandning tecknade serier och barnböcker. Eftersom läsförmågan är så varierande i lågstadieåldern har vi varit noga med att man inte ska behöva läsa texten för att få ut något av dem. Man ska kunna välja att enbart läsa vissa delar eller bara titta på bilderna, säger Linnéa Rosenberg. Den 13 maj lanserades Attentions nya webbplats. Vi hoppas att den ska göra det lättare för dig som besökare att hitta det du letar efter, inspirera dig till att läsa mer och få dig att vilja återkomma ofta. Webbplatsen uppdateras nästan dagligen och under den närmaste tiden kommer det att dyka upp flera filmer och information som är riktad till barn. För att vara säker på att inte missa något kan du prenumerera på Attentions nyhetsbrev. Anmäl dig via webbplatsen. Från och med 13 maj finns även Attentionbloggen direkt på webbplatsen. Där skriver kanslipersonal, föreningsaktiva och privatpersoner om aktuella frågor och livet med NPF. Du kan prenumerera på inläggen via RSS. För mer information: attention-riks.se Körkortsprojektet blir körkortskoll Fri-projektets film berör Den 22 maj hade filmen "UTBROTT – En film om ADHD, kriminalitet och missbruk" premiär. Filmen är framtagen av Attention Fri-projektet och finns på YouTube. Text: Carina Rejmus Cohen DET VAR MÅNGA som hade tagit sig till Bio Rio för premiären för Fri-projektets nya film. Kvällen bjöd på en härlig blandning av mingel och filmvisning. Bland publiken fanns bland annat flera samverkanspartners till projektet, filmens producenter och givetvis även Angelica, Christer, Andreas och Emil som medverkar i filmen. — Den här filmen berör, det är på riktigt och den ger hopp, kommenterade Emil när gänget fick gå upp för att bli avtackade på scen. Välkommen till vår nya webbplats — Vi är väldigt tacksamma för de berättelser som Andreas, Angelica, Christer och Emil delar med sig av, säger Johan Bysell, en av projektledarna för Attentions Fri-projekt. Filmen är en del av det informationsmaterial som vi tar fram i projektet. Syftet är att ge en inblick i hur det kan vara att bryta med kriminalitet och missbruk för personer som även brottas med en ADHD-problematik. Materialet kommer att spridas genom våra samarbetspartners och finnas tillgängligt på nätet, fortsätter Johan. Attentions tidigare körkortprojekt har fått en fortsättning i form av projektet Körkortskoll. Genom Körkortskoll vill Riksförbundet Attention arbeta för att öka medvetenheten om trafiksäkerhet hos unga med NPF. Målet är också att ge trafiklärare ökade kunskaper om pedagogiska verktyg och metoder när man undervisar personer med NPF. Parallellt arbetar Körkortskoll med att öka kunskapen hos förbundets medlemmar om vad som gäller när det kommer till körkort, NPF och trafiksäkerhet. På Körkortskolls sida på Attentions webbplats kan du läsa mer om projektet. Där finns även en lista med körskolor som har anpassad undervisning för elever med NPF. Om du har frågor är du välkommen att kontakta projektets informatör Cecilia Brusewitz på 08-120 488 11. 25 förbundsnytt Rekordstort NPF-forum Den 15 och 16 maj samlades 800 personer på Attentions konferens NPF-forum på Kistamässan utanför Stockholm för att sprida kunskap och utbyta erfarenheter om NPF. Text: Linnéa Rosenberg Foto: Lovisa Schiller Skådespelarna Rebecca Hurtig och Anna-Lill Karlberg från teatergruppen Ung utan pung. MÄSSAN BJÖD PÅ en mängd föreläs- ningar från yrkesverksamma inom framförallt psykiatrin och skolan. Personer med egen funktionsnedsättning stod för en betydande del av innehållet på konferensen, som både föreläsare, montervärdar och besökare. — Det är bra att kunna ge tips och idéer till lärare som inte vet vad ADHD är, sa Brandon Gollwitzer från Hjärkollsambassadörerna tog emot priset Åretsljus Prisutdelare var skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Källbrinksskolan som var en av ungdomarna på plats i Attention-projektet Min skolas monter. Värdet av egna erfarenheter uppmärksammades även när Attention delade ut priset Årets Ljus – för personer/ organisationer som gjort viktiga insatser för att förbättra stödet till Attentions medlemmar – till kampanjen Hjärnkolls attitydambassadörer. — Alla 350 ambassadörer runt om i landet har gjort enastående insatser som lett till mätbara attitydförändringar till psykisk ohälsa, menade Attentions ordförande Anki Sandberg. Under slutet av konferensen fick publiken även nöjet att se delar ur en föreställning med teatergruppen Ung utan pung, som resulterade i många skratt och en ganska hög igenkänningsfaktor hos publiken. Brandon Gollwitzer Källbrinksskolan, stod i projektet Min skolas monter. Bra att kunna ge tips och idéer till lärare som inte förstår ADHD. – Sara Millberg, Skolkurator, ESS-gymnasiet stod i projektet Min skolas monter. – Det är fantastiskt att få representera Attentions skolprojekt här tillsammans med eleverna, som är de viktigaste personerna i projektet. 26 Handisam byter namn Lena Persson från Attention Ånge, deltog som besökare. Den 1 maj bytte Handisam namn till Myndigheten för delaktighet, MFD. Myndigheten arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället och för att funktionshinderspolitiken får genomslag i hela samhället. De som arbetar på myndigheten kommer från före detta Handisam och Hjälpmedelsinstitutet. – Jättebra mässa, man lär sig så mycket och träffar nya och gamla bekanta. Egen styrkas seminarium var jätteintressant för mig som förälder. Attention står bakom skolverkets förslag Lena Karlsson och Susanne Rosén, från Nätverket för dubbeldiagnoser deltog som utställare. – Vi är här för brukarsamverkan på förenings- och individnivå. Vi är nöjda, lokalen är bra och folk är intresserade. Skolverket beslutade 2013 att ta fram allmänna råd för att stödja lärare, övrig skolpersonal, rektorer samt huvudmän i deras arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Från och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan förtydligats och med anledning av det har Skolverket omarbetat de allmänna råden. – Vi på Attention har tagit del av förslaget och ställer oss bakom det, i likhet med Handikappförbundens remissyttrande från den 12 maj. – Skolverket har anpassat de allmänna råden efter det förtydligande som Utbildningsdepartementet skrev i oktober förra året, säger Anna Norrman som är intressepolitisk ombudsman hos Attention. Den förtydligade bland annat att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att nå kunskapskraven ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna i funktionsnedsättningen. Ny lokalförening i västra götaland Åsa Dahlström och Pontus Regnstrand från Linköpings kommun, deltog som besökare. – Ett jättebra forum och mycket information! Många är liksom vi intresserade av ökad samverkan. Attention växer och vi hälsar nu lokalföreningen Attention Dals-Ed i Västra Götaland välkommen. Ordförande i föreningen är Jimmy Sundbom. Det finns nu totalt 55 lokalföreningar runt om i landet. Du hittar alla på sidan 30. 27 Träffa oss i Almedalen Juni 10 Temadag om äldre med psykisk ohälsa och NPF — Stockhom Attention kommer att vara på plats under Almedalsveckan på Gotland. Välkommen på våra seminarier. Foto: Gotlands kommun 11 Styrelsemöte — Stockholm 30 Attention deltar på Almedalsveckan — Gotland 30 Start för Attentions sommarläger — Grebbestad Juli 1-2 Attention deltar på Almed- alsveckan — Gotland Måndagen den 30 juni 1-5 Attentions sommarläger 10.30 – 11.30 — Grebbestad 7-27 Riksförbundets kansli har sommarstängt September 6 Styrelsemöte — Stockholm 11 Grundkurs om NPF — Örebro 11 Temadag tjejer och NPF — Stockhom 19 Nästa nummer av Attention kommer ut. Tema behandling 25 ADHD och beroende- problematik — Sollentuna ADHD i klassen - vad gör vi? Skolinspektionens granskning visar att många skolor saknar rutiner för att utreda de behov av stöd som elever med ADHD har. Rektorer och lärare uppger att det saknas kunskap och resurser för att de här eleverna ska kunna lyckas i skolan. Vad innebär det för eleverna och för samhället? Deltagare: Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen, Tina Höglund, specialpedagog Attentions förbundsstyrelse och Ingvar Nilsson nationalekonom. Anna Norrman Attention, moderator. 13.00 – 14.15 En skola för ALLA En fungerande skolgång är viktigt för att barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska klara sig i samhället. Men många elever vittnar om svårigheter som resulterar i kunskapsluckor och hög frånvaro. Hur skapar vi en skola där alla får undervisning efter sina förutsättningar? Deltagare: Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention, Gunnar Berg professor i pedagogik, Ing-Marie Wie- 28 selgren SKL, Mats Pertoft, riksdagsledamot (MP), Johan Pehrson, riksdagsledamot (FP). Christina Grewell, Attention, moderator. Tisdag den 1 juli 14.00 – 18.00 Besök Attention på Skeppsbron i Visby hamn, utställarplats 115 Onsdagen den 2 juli 10.30 – 11.30 ADHD och kriminalitet – hur kan vi arbeta? ADHD är överrepresenterat bland dem som lever i kriminalitet och kan göra den långa processen att lämna en kriminell livsstil ännu mer krävande. På seminariet berättar vi hur det kan vara att leva med ADHD och kriminalitet, och hur kan man arbeta med att stödja och inspirera till förändring. Deltagare: Nicole Wolpher och Johan Bysell, projektledare på Attentions Arvsfondsfinansierade projekt Attention Fri, Thomas Karlsson, Visionsrumsansvarig på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS). Anna Norrman, Attention, moderator. VILL DU VETA MER OM ADHD? PHSWE/CONC/1213/0002 JC-130564-1 Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig som är patient, förälder/anhörig eller sjukvårdspersonal. Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD. DÅLIG SÖMN? SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV? KOM TILL RO MED KEDJETÄCKET Kedjetäcket är ett förskrivningsbart tyngdhjälpmedel som med sitt jämna, omfamnande tryck mot kroppen hjälper dig att komma ner i varv och slappna av. Positiva effekter märks ofta på både insomningstid och sömnkvalitet såväl som på antal uppvakningar och www.levamedadhd.se Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00, jacse@its.jnj.com, www.janssen.se förmågan att somna om vid uppvakning. Gå gärna in på vår hemsida för att läsa mer eller hör av dig direkt till oss om du har frågor. Janssen-Cilag AB Tel: +46 (0)31-301 17 20 Mail: info@somna.eu www.somna.eu Lunaskolans gymnasium - med unikt boende på Lidingö Mitt på natursköna Lidingö ligger Lunaskolan Östra Gymnasium och Lunaboendet - ett gymnasium och ett LSS-boende unikt anpassade för elever med Asperger, autism och ADHD. Skolan och boendet är belägna i ĚŝƌĞŬƚĂŶƐůƵƚŶŝŶŐƟůů>ŝĚŝŶŐƂƌĞƐĞƌvatet och endast 22 minuter från Stockholms central med goda ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌ͘ƵƐƐĞŶƐƚĂŶŶĂƌ ƉƌĞĐŝƐǀŝĚƐŬŽůĂŶ͘ >ƵŶĂƐŬŽůĂŶ ćƌ ^ǀĞƌŝŐĞƐ ƐƚƂƌƐƚĂ ƐĂŵůĂĚĞĞŶŚĞƚĨƂƌďĂƌŶŵĞĚŶĞƵƌŽƉƐLJŬŝĂƚƌŝƐŬĂ ĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌ ŽĐŚ ƚƌLJŐŐŚĞƚ͕ ƚŽůĞƌĂŶƐ͕ ƂƉƉĞŶŚĞƚ ŽĐŚƚƌŝǀƐĞůŚĂƌďůŝǀŝƚƐŝŐŶŝĮŬĂŶƚĨƂƌ den moderna och växande verkƐĂŵŚĞƚĞŶ͘ ʹPƐƚƌĂ'LJŵŶĂƐŝĞƚŽĐŚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚćƌƚǀĊĨƂƌůćŶŐŶŝŶŐĂƌĂǀ>Ƶnaskolans grundskolor, säger Max ƌĂƌ͕ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐƵƚǀĞĐŬůĂƌĞ͘ Tillsammans med eleverna skaƉĂƐ ĞŶ ŬƌĞĂƟǀ ŽĐŚ ŽŵƐŽƌŐƐĨƵůůƚ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ćƌ ĞƩ ŝŶƚĞƌŶĂƚ Ěćƌ ungdomar med neuropsykiatriska ĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌ͘ ĂŶƉĂƐƐĂĚŐLJŵŶĂƐŝĞŵŝůũƂĚćƌĞůĞǀĞƌŶĂ ĨƂƌďĞƌĞĚƐ ĨƂƌ ĨƌĂŵƟĚĞŶ͘ På ŐLJŵŶĂƐŝĞƚ ĮŶŶƐ ĨLJƌĂ ŽůŝŬĂ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵ ĂƩ ǀćůũĂ ŵĞůůĂŶ ŽĐŚ ĞůĞǀĞƌŶĂ ŚĂƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ ĂƩ ƉĊǀĞƌŬĂďĊĚĞĂƌďĞƚƐƐćƩŽĐŚƉƌŽŐƌĂŵŝŶŶĞŚĊůů͘hŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐƐŐƌƵƉperna är små och personaltäthe- ĞŚćƌƉƌŽŐƌĂŵŵĞŶĮŶŶƐƉĊ>ƵŶĂƐŬŽůĂŶPƐƚƌĂ'LJŵŶĂƐŝƵŵ͗ ͻ ƐƚĞƟƐŬƚƉƌŽŐƌĂŵ ͻ EĂƚƵƌǀĞƚĞŶƐŬĂƉůŝŐƚƉƌŽŐƌĂŵ ͻ ^ĂŵŚćůůƐǀĞƚĞŶƐŬĂƉůŝŐƚƉƌŽŐƌĂŵ ͻ /ŶƚƌŽĚƵŬƟŽŶƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ƚĞŶŚƂŐĨƂƌĂƩŬƵŶŶĂŵƂƚĂǀĂƌũĞ ĞůĞǀƐŝŶĚŝǀŝĚƵĞůůĂďĞŚŽǀ͘ Ğƚ ŽŵƚLJĐŬƚĂ ŐLJŵŶĂƐŝĞƚ ĨƂĚĚĞ ƚĂŶŬĂƌ Žŵ ĞƩ ĞŐĞƚ >^^ͲďŽĞŶĚĞ ŽĐŚ ϮϬϭϭ ƐƚŽĚ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ĨćƌĚŝŐƚ ĨƂƌ ŝŶŇLJƩŶŝŶŐ͘ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ŚĂƌĞƩŶćƌĂƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚPƐƚƌĂ Gymnasiet och genom individuella anpassningar får ungdomarna ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶĂƩŚŝƩĂƐŝŶĂĞŐŶĂƐćƩ ĂƩƐŬĂƉĂĞŶŵĞŶŝŶŐƐĨƵůůǀĂƌĚĂŐ͘ WĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĮŶŶƐ ϭϭ ƐƚƵĚĞŶƚůćgenheter med eget badrum och ungdomarna inreder själva sina ůćŐĞŶŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌ ƚLJĐŬĞ ŽĐŚ ƐŵĂŬ͘ dŝůů ĚĞ ŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂ LJƚŽƌŶĂ ŚƂƌ ǀĂƌĚĂŐƐƌƵŵ͕ ŬƂŬ͕ ŵĂƚƌƵŵ ŽĐŚ ĂůůƌƵŵ͘ ʹĞƚĮŶŶƐĞŶƵŶŝŬŬƵŶƐŬĂƉŚŽƐ ǀĊƌ ƉĞƌƐŽŶĂů ŽĐŚ ĚĞŶ ŬŽŶŬƌĞƟƐĞƌĂƐ ŽĐŚ ŬŽŵŵĞƌ Ɵůů ƐŝŶ ĨƵůůĂ ƌćƩ ƉĊǀĊƌƚďŽĞŶĚĞ͕ƐćŐĞƌDĂdžƌĂƌ͘ WĞƌƐŽŶĂů ĮŶŶƐ ƉĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĚLJŐŶĞƚƌƵŶƚŽĐŚƟůůƐĂŵŵĂŶƐƉůĂŶĞƌĂƌ personal och ungdomarna goda ŵŝĚĚĂŐĂƌ͕ ƌŽůŝŐĂ ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ ŽĐŚ ƉƌĂŬƟƐŬĂ ůƂƐŶŝŶŐĂƌ ĞŌĞƌ ĚĞ ďŽĞŶĚĞƐďĞŚŽǀŽĐŚƂŶƐŬĞŵĊů͘ >ƵŶĂƐŬŽůĂŶƐ PƐƚƌĂ ŐLJŵŶĂƐŝƵŵ ůŝŐŐĞƌ ƉĊ >ŝĚŝŶŐƂ͘ ^ŬŽůĂŶ ŚĂƌ ĞƩ ŶćƌĂ ƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚƐŽŵćƌĞƩŝŶƚĞƌŶĂƚĨƂƌĞŶĚĞůĂǀƐŬŽůĂŶƐ ĞůĞǀĞƌ͘>ćƐŵĞƌƉĊǁǁǁ͘ůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ͘ <ŽŶƚĂŬƚPƐƚƌĂ'LJŵŶĂƐŝƵŵ͗ ůŝŶƵƐ͘ďĂƌŬΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ 08 – 585 096 36 <ŽŶƚĂŬƚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ͗ ũŽŚĂŶŶĂ͘ĞƌŝŬƐƐŽŶΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ 08 – 656 27 49 29 Riksförbundet Attentions lokala föreningar BLEKINGE LÄN Attention Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 vandring@bredband.net info@attention-blekinge.se www.attention-blekinge.se KALMAR LÄN Attention Kalmar Gunilla Gustafsson Gunilla61@hotmail.com 070-358 88 01 www.attention-kalmar.se DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se Attention Västervik/Vimmerby Gunilla Stieng 073-504 10 98 g.stieng@telia.com www.attention-vastervikvimmerby. se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 0768-50 10 70 mikael.b.lindholm@telia.com www.attention-gotland.se KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Sara Johansson Elving 070-982 30 38 attention.kronoberg@gmail.com www.attention-kronoberg.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gästrikland Anders Simu 0736-31 46 88 anders.simu@attention-gatrikland.se www.attention-gastrikland.se NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Sofie Andersson 070-304 23 66 sofie_andersson83@hotmail.com Attention Hudiksvall Hanna Wickström Andersson 0650-120 22 070-446 56 76 foreningsmail@attentionhalsingland.se www.attention-halsingland.se HALLANDS LÄN Attention Halmstad Bo Törnros 035-15 22 82 info@attentionhstd.se www.attention-halland.se Attention Kungsbacka Annika Alnesjö 0738-31 81 66 info@attention-kungsbacka.se www.attention-halland.se Attention Falkenberg/Varberg Lizette Högfeldt 073-055 87 12 attention.fbgvbg@gmail.com www.attention-halland.se JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland/Härjedalen Marina Eriksson 070-375 73 70 ordforande@attentionjamtlandharjedalen.se www.attention-jamtlandharjedalen. se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Ulrika Andersson 076-393 63 50 ordf.attention.jkpg@gmail.com www.attention-jonkoping.se SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson 073-622 73 47 info@attention-lund.com www.attention-lund.com Attention Malmö Birgitte Filbert 0729-30 57 82 info@attentionmalmo.se www.attentionmalmo.se Attention Helsingborg Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.nilsson@attention-nvskane.se www.attention-nvskane.se Attention KristianstadHässleholm Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.nosk@spray.se www.attention-nordostraskane.se Attention Sydöstra Skåne Thomas Persson 0725-471 829. thomaspersson,333@gmail.com Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren 0410-41814, Måndag – Fredag 17.00 – 19.00 ann-mari.holmgren@attentiontrelleborg.se www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna Jonna Svensson 073-784 84 45 info@attention-sollentuna.se ordforande@attention-sollentuna.se www.attention-sollentuna.se Attention Nynäshamn Marie Anklew 073-344 78 17, sönd kl. 13.00-16.00 kontakt@attention-nynashamn.se Attention Huddinge-Botkyrka Inger Lundin 076-769 15 10 kontakt@attention-hubo.se www.attention-hubo.se Attention Tierp/Älvkarleby Carina Pettersson 072-212 32 01 070-556 77 52 ordforande@attention-tierpalvkarleby.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se Älvkarleby: Ann-Catherine Mattsson 076-792 33 90 ann-cathrine.m@live.se Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 jimmy@sundbom.nu Attention Nacka/Värmdö Ann Louise Brage 076-039 97 62 ann-louise_brage@hotmail.com www.attention-nackavarmdo.se Attention Uppsala Ewa Wikander 070-604 62 55 ewa.wikander@trion.se www.attention-uppsala.se Attention Roslagen Camilla af Geijerstam 0731-58 89 34 styrelse.attention.roslagen@gmail. com www.attention.roslagen.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 maria.ch-f@bredband.net www.attentionvarmland.se Attention Stockholms stad Karina Braun 08-447 60 20 karina@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Södertälje/Nykvarn Åsa Werner 070-585 11 28 asa@teamone.se info@attention-sony.se www.attention-sony.se Attention Haninge Elsie Jedholt 08-777 13 10 , 070-760 66 10 elsie.jedholt@attention-sodertorn. org www.attention-sodertorn.org SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-Strängnäs Laura Troka 072-174 28 32 laurakettunen@hotmail.com www.attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Eva Nagy 073-834 94 36 nagy.eva@telia.com Attention Nyköping Anikka Holstein 073-788 12 52 attention_nykoping@yahoo.se UPPSALA LÄN Attention Enköping/Håbo – Nätet Jessica Axberg 0708-20 39 72 styrelsen@attention-eh.se www.attention-eh.se Attention Heby kommun Karin Ahlberg karin.ahlberg@uppsalavatten.se Attention Umeå Annika Wallin Tel: 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) AttentionVasterbotten@yahoo.se www.attention-vasterbotten.se Attention Vilhelmina Ida Märtha Grankvist idamartha@telia.com 070-555 95 69 VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall/Timrå Bengt Norlander attention@attention-st.se 070-216 58 88 www.attention-st.se Attention Ånge Britt Lindström bm.lindstrom@telia.com 070-566 42 34 Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 0660-58 552, 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Peter Lindné 076-795 10 27 peter.lindne@gmail.com www.attention-sala.com Attention Västerås Karin Kiuru Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasterås.se Attention Göteborg Henrik D. Ragnevi 031-788 08 36 attention@vgl.se www.attention.vgl.se Attention Hisingen-Kungälv Madelein Larsson Wollnik 070-386 86 76 attentionhisingenkungalv@gmail. com www.attention-hissingenkungalv.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 076-197 15 08 attentionskaraborg@hotmail.com www.attention-skaraborg.se Attention Uddevalla Anita Larsson 072-5680581 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Öckerö Ulrika Melander 0708-62 44 30 ordforande@attentionockero.se www.attentionockero.se ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 humlandumlan@live.com www.attention-lindesberg.se Attention Örebro Karin Trulsen 0762-569 083 mammaambulans@hotmail.com www.attention-orebro-lokal.se ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Annelie Holm 0730-75 33 94 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se Attention Linköping Arne Andersson, 073-032 44 56 arne@attention-linköping.se Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08 120 488 00 V år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden. För ögats och hjärnans utveckling Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA. av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar. För din och ditt barns trygghet DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande. Rekommenderad dagsdos ”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se Posttidning B Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov Porto betalt ALLA HAR RÄTT TILL EN FRAMTID Vi erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och familjeomsorgen. Vi hjälper till – dygnet runt, året om. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Vi erbjuder: > HVB-verksamhet > Resurspersonsboende > Familjehem > Resursskola > HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar VI FÅR FÖRT R NDE FÖR A T T AR OE Vill du veta mer kontakta oss: Placeringsjouren | 020-22 80 00 eller info#placeringsjouren.se | frosunda.se/individ-och-familj Transparens och öppenhet är vårt sätt att bygga förtroende. På frosunda.se kan du ta del av vår Förtroenderedovisning som visar vår syn på kvalitet, vad vi har gjort 2013 och vad vi tänker göra 2014. AR AN SV VI T
© Copyright 2024