Domslut F2274
1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Mål nr F 2274-11 2012-11-15 meddelad i Östersund KÄRANDE 1. Jorma Saarela Lodjursstigen 9 825 96 Enånger 2. Ann-Christin Vestlin Lodjurssstigen 9 825 96 Enånger Ombud för 1 och 2: Advokat Fredrik Mörtberg Advokatfirman Abersten HB Prästgatan 24 831 31 Östersund SVARANDE Långvinds Samfällighetsförening c/o Torbjörn Englund Hållgatan 3 724 61 Västerås Ombud: Jur.kand. Louise Bark Optimus Advokatbyrå Box 1113 131 26 Nacka Strand SAKEN Klander av föreningsstämmobeslut på 2011 års ordinarie stämma för Långvinds samfällighetsförening i Hudiksvalls kommun _____________ DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen upphäver stämmobeslutet enligt § 11 under punkten Framställan 4 från styrelsen. Förslag till nya vattenledningar inom etapp 1 såvitt avser beslutet om att ”Genomföra byte av huvudledningar enligt förslag” för Långvind ga:2. 2. Mark- och miljödomstolen fastställer att föreningen inte äger rätt att tillämpa stämmobeslutet enligt § 13 Styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt Dok.Id 161654 Postadress Box 708 831 28 Östersund Besöksadress Storgatan 6 Telefon Telefax 063-15 06 00 063-15 06 88 E-post: mmd.ostersund@dom.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00-16:00 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 debiteringslängd såvitt avser beslutet om uttaxering/fondering för nytt vattensystem i Långvind ga:2 till den del det avser fondering överstigande (2/3 x 413 400 kr=) 275 600 kr. 3. Långvinds samfällighetsförening, som själva ska stå sina rättegångskostnader, ska utge ersättning till Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin för deras rättegångskostnader med 37 500 kr inklusive mervärdesskatt, allt avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker. _____________ 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 BAKGRUND Långvinds samfällighetsförening (föreningen) registrerades den 13 mars 1979. Den förvaltar fyra gemensamhetsanläggningar inom Långvinds fritidshusområde. Långvind ga:2 omfattar dels huvudvattenledningar med tillhörande anordningar belägna inom utbyggnadsetapp 1 och dels de vägar samt grönområden som tidigare ingått i Långvinds vägförening. Deltagande fastigheter uppgår till 340 stycken. Långvind ga:3 omfattar dels huvudvattenledningar med tillhörande anordningar och dels parkområden enligt fastställd byggnadsplan samt vägar inom planområdet för utbyggnadsetapp 2. Långvind ga:4 omfattar vattenverk med tillhörande anordningar. Långvind ga:5 omfattar tennisbanor, fotbollsplan, bastuanläggning och båthamnar. Flera anläggningsbeslut har meddelats: dels den 21 maj 1973 (akt 21-ENÅ-1021) för Långvind ga:1, dels den 20 december 1978 (akt 21-79:95) varvid bl.a. utlåtande enligt 1973 års beslut upphävdes och nya gemensamhetsanläggningar bildades, nämligen Långvind ga:2-5 (varav bl.a. Långvind ga:2 angavs omfatta huvudVAledningar med tillhörande anordningar, belägna inom utbyggnadsetapp 1 och Långvind ga:3 huvudVA-ledningar med tillhörande anordningar m.m., belägna inom utbyggnadsetapp 2), och dels den 22 september 1989 (akt 21-90:509) innefattande bl.a. ändringsbeslut berörande Långvind ga:2. Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin äger hälften var av Långvind 9:206. Fastigheten är deltagare i Långvind ga:2, ga:4 och ga:5. Vid 2011 års ordinarie föreningsstämma den 16 juli 2011 beslutade stämman bl.a. att bifalla framställan från styrelsen om byte av huvudledningar (11 §) och att ”godkänna budgeten för räkenskapsåret 2012/2013 enligt utsänd kallelse” (13 §). Besluten innebär såvitt avser Långvind ga:2 att föreningen ska byta ut sommarvattenledningar mot vintervattenledningar och att fondera medel för det ändamålet med sammanlagt 413 400 kr under kommande debiteringsperiod. För Långvind ga:3 och ga:4 beslutades det också om fondavsättningar. 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 YRKANDEN M.M. Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin har yrkat -att stämmobeslutet enligt § 11 under punkten Framställan 4 från styrelsen. Förslag till nya vattenledningar inom etapp 1 ska upphävas såvitt avser beslutet att genomföra byte av huvudledningar enligt förslag, samt -att mark- och miljödomstolen fastställer att föreningen inte äger rätt att tillämpa stämmobeslutet enligt § 13 Styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd såvitt avser beslutet om uttaxering/fondering för nytt vattensystem i Långvind ga:2. Föreningen har bestritt yrkandena och menat att de klandrade besluten tillkommit i behörig ordning och att de inte varken strider mot lag, stadgar eller föreningsstämmobeslut. Parterna har yrkat ersättning för sina respektive rättegångskostnader. Till stöd för sina yrkanden har de anfört i huvudsak följande. Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin Den aktuella anläggningen för sommarvatten anlades 1967. Av förrättningshandlingarna och de tekniska underlagen framgår att en mycket begränsad del av ledningsnätet i etappen 1 lades på frostfritt djup. Långvind ga:2 omprövades senast den 22 september 1989. I sistnämnda förrättningsbeslut anges under punkt 12 med rubriken Tid och utförande att gemensamhetsanläggningen avser befintliga anläggningar. Stämmobeslutet om byte av huvudvattenledningar innebär inte ett byte av sommarvattenledningar till nya sommarvattenledningar. Det avser i praktiken att det ska byggas en ny vattenförsörjningsanläggning avsedd även för vinterbruk. Mot bakgrund av 1989 års förrättningsbeslut för Långvind ga:2 torde redan ett byte till nya sommarvattenledningar kräva en omprövning av anläggningsbeslutet, då bytet inte ryms inom anläggningsbeslutet. De ifrågasätter även behovet av att byta ut sommarvattenledningarna. Enligt den av styrelsen vid stämman redovisade underhålls- och förnyelseplanen bedöms den kvarvarande livslängden för ledningarna till 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 15 – 20 år. Det kan därför hållas för visst att det avsedda utbytet av ledningarna inte motiverades av att de behöver bytas ut, utan är motiverat av att möjliggöra vintervattenhållning, d.v.s. nyanläggning. Det står under alla förhållanden helt klart att anläggandet av ett helt nytt vattenledningsnät för vintervatten ligger utanför det gällande förrättningsbeslutet, och således utanför föreningsstämmans bestämmanderätt. Innan stämman kan fatta beslut om investering i en ny vattenanläggning måste en ny anläggningsförrättning genomföras. Av förrättningsbeslut från 1978 framgår att Långvind ga:2 för utbyggnadsetapp 1 utgjordes av ett sommarvattennät, medan utbyggnadsetapp 2 med vintervatten vid förrättningen lades i Långvind ga:3. I Långvind ga:4 (vattenverket m.m.) fick deltagarna med sommarvatten andelstalet 1 i driften, medan deltagarna med vintervatten fick andelstalet 2 i driften. Den nu av föreningen beslutade utbyggnaden av ett vintervattennät är inte någon underhållsåtgärd. Det bestrids att föreningens befogenheter skulle sträcka sig så långt att alla åtgärder som inte äventyrar det huvudsakliga syftet skulle vara tillåtna. Tvärtom hävdas att föreningen måste hålla sig inom det angivna syftet, dvs. underhåll och drift av det sommarvattenledningsnät som framgår av förrättningsakten Enånger 1021. Den beslutade fondavsättningen, som enligt den av styrelsen vid stämman presenterade budgeten för 2010 – 2012 anges avse nytt vattensystem för Långvind ga:2, är inte skälig mot bakgrund av att fondavsättningen innebär en fondering av 7,5 miljoner kr under de närmaste 17 åren, således långt mer än en framtida reinvestering i sommarvattennätet kan bedömas kosta. Det saknas lagstöd för att fondera för ett framtida nytt ändamål – vintervattennät. De har dock inget emot avsättning för sommarvattenanläggningen. Även om stämmobeslutet enligt protokollet är begränsat till att godkänna budgeten, uppfattar de att det är det beslutet som ligger till grund för föreningens uttaxering av avgiften från medlemmarna. De bestrider att kostnaderna för förnyelse av sommarvattennätet skulle uppgå till 8,5 miljoner kr. Av de uppgifter föreningen själv lämnat inför den aktuella stämman anges att utbyggnad av huvudvattenledningar på frostfritt djup inom etapp 1 (d.v.s. 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 ett vintervattennät), Långvind ga:2, budgeteras till 2,1 miljoner kr. Eventuell förnyelse av det befintliga sommarvattennätet får antas vara betydligt billigare. Enligt deras uppfattning leder fonderingen till att de påförs avgifter som fonderas för en annan anläggning än den gemensamhetsanläggning för sommarvatten som deras fastighet tillhör. Genom anläggningsbeslutets utformning framgår att förrättningslantmätaren avsett att beslutet enbart skulle omfatta det redan utförda sommarvattenledningsnätet. I förrättningsbesluten från såväl 1978 som 1989 saknas åsatt andelstal för utförande av anläggningen. Tvärtom framgår uttryckligen av aktbilaga AB2 till förrättningsbeslutet 1978 att åsatt andelstal avser underhåll och drift. Nyanläggning av ett vintervattennät utgör för både föreningen och enskilda fastighetsägare en mycket stor kostnadspost. För att säkerställa att inrättandet av ett vintervattennät sker med iakttagande av anläggningslagens (1973:1149, AL) regelsystem ska anläggningsförrättning genomföras. Frågan är av vikt för skyddet av enskilda intressen. Till skillnad från flertalet ekonomiska föreningar kan den enskilde fastighetsägaren inte lämna samfälligheten trots att enskilda beslut kan medföra stora negativa förändringar. Systemet måste därför användas på sådant sätt att det garanterar att förändringar som kan medföra stora konsekvenser för enskilda tillkommer på objektiva och transperanta grunder. Att anlägga ett nytt vintervattennät utgör uppenbarligen en sådan åtgärd som ska prövas vid förrättning. Föreningen Sommarvattenledningar till merparten av fastigheterna i Långvind ga:2 anlades 1967, men cirka 20 fastigheter fick även vintervattenledningar på grund av att dessa fastigheter bebyggdes några år senare. Därefter har ytterligare fastigheter anslutits till anläggningen och vid utgången av år 2010 hade totalt 44 fastigheter vintervatten. Av besluten vid 1978 års förrättning framgår att Långvind ga:2 omfattar ledningar för både sommar- och vintervatten. Det finns ingen avgränsning vad gäller kostnadsfördelningen för ledningarna för medlemsfastigheter i Långvind ga:2. Skyldighet att bidra till kostnaderna föreligger således enligt gällande andelstal oaktat om fastigheten har egen brunn eller ej. Deltagarna i Långvind ga:2 har samma andelstal oavsett om de har sommarvatten eller vintervatten. Frågan om vintervattenledningar har under många år diskuterats i föreningen. Eftersom inget beslut ta- 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 gits har flera fastighetsägare anlagt egna brunnar för att få vintervatten. De flesta av dessa fastighetsägare, som har egen borrad brunn, har under sommarsäsongen kopplat in sig på föreningens sommarvattenledningar då föreningens vattenverk har betydligt bättre vattenkvalité. Sommarvattenledningarna är 45 år gamla. Beräknad livslängd är 40-60 år för ledningarna och maximalt 15-20 år för ventilerna. Under 2010 genomfördes för första gången vissa förbättringsarbeten på ledningarna. Man kunde då konstatera att de var i betydligt sämre skick än vad som tidigare bedömts. På vissa ställen låg de inte på mer än 15 – 20 cm djup. Vid årsstämman 2011 presenterade styrelsen ett förslag om att ersätta befintliga huvudvattenledningar med ledningar på frostfritt djup för en total kostnad om 2,1 miljoner kr. Vidare framstod det även som orimligt att endast investera i sommarvattenledningar, eftersom detta skulle innebära att kommande fastighetsägare skulle vara låsta till sommarvatten under de kommande 40 – 50 åren. Därtill skulle den årliga underhållskostnaden med huvudvattenledningar på frostfritt djup också minska med uppskattningsvis 50 000 – 100 000 kr. Under stämman fick även styrelsen i uppdrag att ansöka om förrättning för det fall att beslutet om att lägga om ledningarna ej kunde anses omfattas av befintligt förrättningsbeslut. Efter kontakt med Lantmäteriet kunde dock konstateras att en ny förrättning ej erfordras för att genomföra av stämman beslutade åtgärder. Enligt föreningens uppfattning är det möjligt för föreningen att inom ramen för gällande anläggningsbeslut fatta beslut om att ersätta huvudvattenledningarna inom Långvind ga:2. Detta är att betrakta som en underhållsåtgärd. Föreningen har ålagts ett skötselansvar för anläggningen och det är upp till föreningen att inom ramen för förrättningsbeslut, besluta om hur anläggningen ska underhållas. Inom förvaltningsansvaret ryms givetvis möjligheten att byta ut föråldrade ledningar. I Långvind ga:4 ingår vattenverk och brunn som tillgodoser vattenförsörjningen till fastigheter inom både Långvind ga:2 och ga:3. Vattenverket klarar att leverera vintervatten till samtliga deltagare i Långvind ga:2 och ga:3. Andelstalen för Långvind ga:4 har åsatts på så sätt att fastighet som har vintervatten har två andelar och fas- 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 tighet med endast sommarvatten har en andel. Om fastighetsägare önskar få vintervatten kan ändring av andelstal regleras genom överenskommelse enligt 43 § AL. Vattenledningarna är att betrakta som en gemensamhetsanläggning av kommunalteknisk natur enligt 19 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Styrelsen upprättade inför stämman 2011 en underhålls- och förnyelseplaner för respektive gemensamhetsanläggning där kommande fondering tydligt framgick. Avsättningens storlek för nya vattenledningar är baserad på fyra anbud som föreningen tog fram 2009. I anbuden lämnades à-priser, vilket gjorde att styrelsen kunde bedöma kostnaden för sommar- respektive vintervattenledningar. På anbudssummorna tillades därefter moms, projektering, byggledning, återställande av asfaltytor m.m. samt en budgetreserv. På det sättet fick föreningen fram 8,5 miljoner kr respektive 12 miljoner kr för byte av samtliga ledningar inom etapp 1 (anm. Långvind ga:2), totalt cirka 8 km ledningar. I förslaget till stämman om utbyte av huvudvattenledningar för 2,1 miljoner kr är sträckan cirka 2 km, cirka 25 procent av gemensamhetensanläggningens ledningar. Om man räknar med att ledningar på frostfritt djup är 30 procent dyrare p.g.a. mer omfattande schaktarbeten på de 2 km, så blir det slaget på helheten bara cirka 8 procent, vilket ska ställas mot att livslängden på ledningarna ökar och att driftskostnaden minskar. Styrelsen presenterade underlaget och stämman beslutade om avsättningarnas storlek, som är avhängiga anläggningarnas livslängd. Årsstämmans beslut om avsättning till fondering är således helt i enlighet med gällande stadgar, förrättningsbeslut och lag. Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin har genmält Det bestrids att Lantmäteriet bekräftat att den beslutade åtgärden var helt i enlighet med gällande förrättningsbeslut. DOMSKÄL Målet har med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 rättegångsbalken jämförd med 4 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar handlagts utan huvudförhandling. 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 Enligt 3 § i stadgarna för föreningen ska samfälligheterna, i det här fallet gemensamhetsanläggningen Långvind ga:2, förvaltas i enlighet med vad som bestämdes när de bildades och efterföljande omprövningar. En samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. Enligt 18 § SFL får föreningen inte bedriva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose. I kompetensområdet ingår alla åtgärder som kan hänföras till utförande och förnyelse av tekniska anordningar samt underhåll och drift av anläggningen (prop. 1973:160 s. 331-332). Vid förvaltningen ska föreningen tillgodose medlemmarnas gemensamma intresse samt i skälig omfattning beakta varje medlems enskilda intressen, se 19 § första stycket SFL. Enligt 19 § SFL kan förening som förvaltar en gemensamhetsanläggning avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av anläggning som är av bl.a. kommunalteknisk natur. Styrelsen ska i sådant fall upprätta en underhållsoch förnyelseplan som ska innehålla bl.a. de upplysningar som är av betydelse för bedömning av avsättningen. Omfattas byte till vintervattenledningar av förenings kompetensområde? För att besvara denna fråga måste till en början klargöras vilken typ av vattenanläggning som omfattas av nu aktuella förrättningsbeslut och därmed vilket ändamål som föreningen har att tillgodose enligt 18 § SFL i denna del. Den första gemensamhetsanläggningen som inrättades i Långvinds fritidsområde var Långvind ga:1 enligt 1973 års anläggningsbeslut. De fritidsfastigheter som deltog i gemensamhetsanläggningen fick var och en andelstalet 1. Enligt beslutet skulle följande ledningar och tillbehör ingå i gemensamhetsanläggningen: Befintliga och planerade huvuddistributionsledningar och grenledningar inklusive servisavsättningar, avstängningsventiler, vattenposter och avtappningsanordningar. De utförda ledningarnas lägen och tekniska utförande framgår av bilagda relationsritning upprättad av VIAK AB den 12/9 1972 med rit- 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 ningsnummer 37.7068-1 R medan de planerade med röd färg redovisats på bilagda ritning 37.6614-11. På relationsritningen för byggda vattenledningar redovisas två ritningsbeteckningar, dels sommarvattenledning med avstängningsventil, avtappningsanord. och vattenpost samt dels vattenledning frostfri. På ritningen för planerade vattenledningar redovisas två ritningsbeteckningar för vattenledningar, dels sommarvattenledning med avstängningsventil, avtappningsanord. och vattenpost samt dels vattenledning. Med ledning av redovisningen på ritningarna bedömer mark- och miljödomstolen att cirka 1 200 meter av huvudvattenledningarna skulle läggas på frostfritt djup enligt 1973 års anläggningsbeslut. Föreningen har uppgivit att vattenledningsnätet inom Långvind ga:2 har en total längd på cirka 8 km. Vid omprövningarna av gemensamhetsanläggningarna som skett efter 1973 inom utbyggnadsetapp 1 har omfattningen av vattenledningsnätet eller standarden på det inte ändrats, vilket framgår av att det i de efterföljande besluten hänvisats till förrättningsakten Enånger 1021 för att beskriva det vattenledningsnät som numera ingår i Långvind ga:2. Av aktbilaga E till 1978 års förrättning framgår att deltagarna i Långvind ga:3 skulle få vintervatten och att det medförde att fastigheterna i utbyggnadsetapp 2 skulle få andelstalet 2 och att fastigheterna i utbyggnadsetapp 1 med sommarvatten skulle få andelstalet 1 i Långvind ga:4 (vattenverket). Även de fastigheter inom utbyggnadsetapp 1 som sannolikt hade vintervatten 1978, eller i vart fall hade möjlighet att få det, fick andelstalet 1 i Långvind ga:4. Efter 1978 har – enligt vad som framgår av fastighetsregistret – andelstalen i Långvind ga:4 inte ändrats. Mark- och miljödomstolen tolkar förrättningsbesluten som att ändamålet med det vattenledningsnätet som ingår i Långvind ga:2 är att förse en övervägande majoritet av deltagarna med sommarvatten. Föreningsstämmans beslut om byte av huvudledningarna innebär att hela anläggningen i praktiken kommer att ändras från sommarvatten till vintervatten. Dessa åtgärder kräver bl.a. att ledningar, som idag inte ligger på frostfritt djup, kommer att läggas på ett större djup än vad som nu råder och medför en kostnadsfördyring på åtminstone 30 % enligt vad föreningen själv 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 uppgivit. En så pass omfattande ändring får anse gå utöver vad som kan erfordras för ”förnyelse” eller ”underhåll” av en befintlig ledning. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning strider stämmobeslutet därför mot det ändamål som föreningen har att tillgodose för ledningsanläggningen. Föreningens påstående om att det på sikt är fördelaktigare att bygga om vattenledningarna till vintervatten när de ändå behöver repareras och att det endast medför en mindre kostnadshöjning och inbesparade kostnader såvitt avser det framtida underhållet jämfört med att enbart byta ut befintliga sommarvattenledningar, innebär inte någon förändring härvidlag. Det ursprungliga ändamålet har avsett att tillgodose ett enklare sommarvattensystem; den omständigheten att behovet numera ändrats till ökat nyttjande även vintertid, får anses innebära en kvalitetshöjning och möjlighet till nyttjande över hela året som inte beaktats i förrättningsbesluten. Stämmobeslutet ska därför upphävas i nu aktuell del. Fonderingsbeslutet Enligt den debiteringslängd som framlades vid föreningsstämman tillsammans med förslag till utgifts- och inkomststat ska ”Fondering nytt vattensystem GA2” ske inom utbyggnadsetapp 1 med (353 600 + 59 800=) 413 400 kr. Möjlighet finns i och för sig att enligt 19 § SFL fondera medel för underhåll och förnyelse av anläggningen dvs. för ändamål som stämmer överens med anläggningsbeslutet. Den av föreningen nu beslutade fonderingen avser emellertid framtida åtgärder på ledningsnätet som grundar sig på en underhålls- och förnyelseplan som innebär att hela ledningsnätet byggs om till vintervatten. Som framgår av ovanstående bedömning anser mark- och miljödomstolen att sådana åtgärder strider mot det ändamål som föreningen har att tillgodose för ledningsanläggningen. Fondering för sådana ändamål kan således inte lagligen ske. Med beaktande av att delar av anläggningen i Långvind ga:2 inte åtgärdats under 45 år anser domstolen – även om den nu aktuella underhålls- och förnyelseplanen baseras på felaktiga förutsättningar – att fonderingsbehov ändå uppenbarligen föreligger. I avsaknad av närmare utredning om vad som skulle kunna vara lämpligt belopp för underhåll och förnyelse av ledningsanläggningen inom ramen för det ändamål som 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 föreningen har att tillgodose, bör fondering kunna ske med två tredjedelar av det belopp som föreningsstämman beslutat om. Mark- och miljödomstolen anser sammanfattningsvis att stämmans fonderingsbeslut ska upphävas till den del det överstiger nu nämnd kvotdel. ________________ Domstolen noterar att det saknas andelstal för utförande i Långvind ga:2. Enligt 15 § första stycket AL ska även andelstal för utförande fastställas. Vid en eventuell omprövning av gemensamhetsanläggningen bör andelstal för utförande fastställas. Rättegångskostnader Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin har yrkat ersättning för ombudskostnader med 37 500 kr inklusive moms. Föreningen har yrkat ersättning för ombudskostnader med sammanlagt 37 347 kr inklusive moms. Av detta belopp har 15 592 kr uppgivits avse arbete med de yrkanden som kärandena sedermera frånfallit och 21 755 kr för kvarstående delar. Föreningen är i huvudsak tappande part i de frågor som prövats i målet och ska därmed ersätta Jorma Saarela och Ann-Christin Vestlin för deras skäliga rättegångskostnader. Vid bedömningen av om det föreligger skäl till nedsättning av detta belopp med anledning av att de frånfallit vissa inledningsvis framställda yrkanden om att föreningen inte alls ska få fondera medel för underhåll och förnyelse av vattenledningarna i Långvind ga:2 beaktar mark- och miljödomstolen följande. Av 12 § i stadgarna för föreningen framgår det att föreningen ska avsätta medel till en underhålls- och förnyelsefond för varje gemensamhetsanläggning när ekonomin tillåter. Det krävs rimligen ingen större utredningsinsats för att konstatera att föreningen får fondera pengar. Den frågan har således inte haft någon större betydelse i målet. Den huvudsakliga frågan – berörande vilket ändamål föreningen får fondera för – har prövats i målet och i denna del har föreningen tappat. 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM F 2274-11 2012-11-15 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 427) Överklagande senast den 6 december 2012. Prövningstillstånd krävs. På mark- och miljödomstolens vägnar Ingemar Olofsson _____________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ingemar Olofsson och tekniska rådet Mats Andersson. Bilaga 1 Bilaga INFORMATION Hur man överklagar – dom i mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Mark- och miljööverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd om Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. DV 427, 2008-11 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Dv 427 www.domstol.se 1 (1)
© Copyright 2024