Inkomna synpunkter vilka kommunen i princip

1(89)
2010-09-07
KS 2010/145
Översiktsplan, Kumla 25 000, Kumla kommun, Örebro län
Samrådsredogörelse (enl. plan- och bygglagen kap 4 § 4)
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med översiktsplanen är att lägga fast Kumla kommuns framtida
användning av mark och vattenresurser.
Planen redovisar utbyggnadsmöjligheter för ca 3 000 bostäder med nuvarande
bebyggelsetäthet och trädgårdsstaden Kumla som underlag. Ca 85 procent av
bostadsexploateringen planeras i Kumla tätort i centrala, halvcentrala delar och
i utbyggnadsområden i norr och öster.
Samråd
Kommunstyrelsens arbetsutskott (ledningsgruppen för fysisk planering)
beslutade den 30 mars 2010, § 113 att skicka förslag till översiktsplan på
samråd. Samrådet pågick mellan den 19 april och den 7 juni 2010. Förslaget
var utarbetat av miljö- och byggnadskontoret i samråd med styrgruppen för
fysisk planering.
Under samrådet genomfördes tre informationsmöten om den nya
översiktsplanen. Möten ägde rum i Kumla bibliotek, Hardemo bygdegård samt
Ekeby bygdegård. Sammanlagt var nästan 100 personer närvarande vid de tre
mötena. Mest välbesökt var mötet i Ekeby med ca 65 personer. I biblioteket var
ca 30 personer på plats och vid Hardemomötet var endast ett fåtal personer
närvarande.
Mötena och information om att samråd pågick annonserades i Nerikes
Allehanda, på kommunens hemsida, och i informationsskriften Kumlan, som
skickas till alla hushåll i kommunen. Anslag fanns även på ICA Maxis digitala
tavla.
Samrådsförslaget fanns att läsa på kommunens hemsida, i turistbyrån i
Stadshuset och på Kumla bibliotek.
Samrådsförslaget omfattade ca 130 sidor kartor och text bestod av tre delar.
• Del 1 – Framtida mark och vattenanvändning
• Del 2 – Planeringsförutsättningar
• Del 3 – Kartbilagor
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
692 80 KUMLA
Stadshuset, Torget 1
019-58 80 00
019-58 81 15
kommun@kumla.se
2010-09-14
2(89)
Utskicket hade 103 mottagare enligt sändlista och länk skickades via e-post om
att planförslaget fanns att ladda ned på Kumla kommuns hemsida, vissa
mottagare fick planen per post.
Det förslag som skickades på samråd var inte i alla avseenden komplett utan
tiden mellan samråd och idag har använts till att färdigställa planen. I
samrådsförslaget fanns en del frågställningar som hjälp och underlag för
diskussion.
Sammanfattande kommentar och grundläggande frågeställningar
Översiktsplanen huvudsakliga inriktning är hur Kumla kommun ska utvecklas
föra att rymma 25 000 invånare. Helt naturligt har de flesta synpunkterna också
varit invändningar mot redovisade utbyggnadsområden och andra väg- och
järnvägsförslag.
Det är alltid en avvägning hur långsiktiga planeringsfrågor ska redovisas och
diskuteras. När och hur ska nya idéer, visioner och mål tas upp i en
översiktsplan? Detta har blivit påtagligt i samrådsskedet när ganska exakta
sträckningar av vägar och järnvägar har berört enskilda fastighetsägare som
direkt ser konsekvenser vad gäller om, när och hur något ska ske, särskilt vid
försäljningar och planerade investeringar.
När det gäller stora infrastrukturplaner börjar man alltid med breda
utredningsområden ofta med alternativa sträckningar. I vårt fall med en liten
kommun där också redovisning sker i fördjupningar kan det medföra en
osäkerhet hos ännu fler fastighetsägare. Så länge det inte finns något mer
utvecklat utredningsmaterial, motiveringar, argument och mål med åtgärder är
det tveksamt om konkreta redovisningar ska göras på kartan. I beskrivningen
bör dock behovet av utredningar tas upp. Det viktigaste är att hålla
översiktsplanen ”levande” så att kompletteringar, justeringar och tillägg görs
allteftersom fullmäktige fattar beslut som rör översiktsplanen och därmed
revidera och ompröva planen oftare än vart tionde år. På grund av detta föreslås
att godsstråket, östligaste leden i Brånsta-Sånnersta, och Kvarntorpsspåret
(västra läget) tas bort från kartan.
En annan principiell fråga är hur många utbyggnadsområden som ska redovisas
för att inte i onödan ”oroa” eller skapa osäkerhet hos fastighetsägare. Som
underlag finns en mycket grov uppskattning av hur stora ytor som behövs för
att klara målet 25 000 invånare utifrån dagens sätt att planera och bygga
bostäder. Givetvis minskar behovet att ta i anspråk jordbruksmark m m om mer
förtätad bebyggelse planeras inom tätorter och villatomterna görs mindre. De
kommunala tomterna som tidigare var ca 750 kvm ökar nu till 1 000 och ibland
1 500 kvm det vill säga, en fördubbling. Även om ytbehovet bör ses över och
fler mindre bebyggelsekompletteringar redovisas, behövs ”extra” ytor som
reserv och alternativ för framtiden.
Vad gäller utbyggnadsordning, etapper och tidplaner kan det göras en tydligare
redovisning för de närmaste tre till fem åren för bostäder utifrån vad som tas
upp i det årliga framtagna Plan-, bygg- och bostadsprogrammet.
2010-09-14
3(89)
På vilket sätt medborgare m.fl. görs delaktiga i planprocessen kan alltid
diskuteras. Mer resurser kan läggas på information, annonseringar, debatter,
möten, studiecirklar, mediekontakter, ”förankring och ökad förståelse” m m.
Även samrådstiden kan göras längre så att fler hinner upptäck materialet och få
tid att lämna synpunkter. Det kan dock konstateras att mängden skrivelser visar
ett mycket stort engagemang med många viktiga och värdefulla beakta i det
fortsatta planarbetet och under utställningen.
Samrådsförslaget har koncentrerats mer till utbyggnadsplaner än frågor kring
bärkraftig utveckling och konsekvensbeskrivningar. Utställningsförslaget bör
ta upp något mer av detta i konsekvensbeskrivningen.
Ställningstagande
Planförslaget bör justeras och kompletteras efter kommentarerna till
yttrandena. Nedan redovisas en sammanfattning av de största förändringarna
sedan samrådsförslaget.
1. Det eventuella godsstråket tas bort från kartan och beskrivs i
texten som ett utredningsbehov i samverkan med berörda
kommuner och myndigheter. I avvaktan på bättre
utredningsmaterial kan schematiska kartskisser redovisas i
texten.
2. Östra förbifarten öster om Brånsta-Sånnersta tas bort från kartan
eftersom trafikfrågor mm kommer att diskuteras inom den
fördjupade översiktsplanen för området.
3. Utredningsområde för verksamheter väster om motorvägen bör
endast beskrivas i text där även alternativa lägen diskuteras. I
avvaktan på bättre utredningsmaterial kan schematiska kartor
redovisas i texten.
4. Utbyggnaden i norra Kumla (Norra Mos - Ekeby) justeras vad
gäller utfartens läge och bostads- och verksamhetsområdets
utbredning.
5. Komplettera med fler mindre utbyggnadsområden för bostäder i
och i nära anslutning till Kumla tätort främst västerut.
6. Räkna och justera bostadsbyggnadsbehovet och om möjligt
ange de närmaste årens utbyggnadsområden.
7. Beskriv eventuellt nytt läge för skjutbana i södra Yxhult.
8. Redovisa om möjligt klassning/värdering av jordbruksmark.
9. Ett alternativt Kvarntorpsspår redovisas bara söderut om det inte
kommer i konflikt med reservat (ex Herrfallsäng) el dyl.
10. Bostäderna i västra delen av Pokerskogen tas bort.
11. Allt text- och kartmaterial justeras och kompletteras vad gäller
felaktigheter mm som framförts i yttranden. Kartmaterial ses
över beträffande tydlighet och att de stämmer.
12. Avfarten i Åbytorp - Sickelsta kan beskrivas med alternativ vid
Fjugestavägen.
13. Övriga synpunkter som bör beaktas enligt kommentarerna till
yttrandena som komplettering eller revidering.
2010-09-14
4(89)
Kvarstående synpunkter.
Den främsta kvarstående principiella synpunkter om utbyggnadsområdet för
främst bostäder i Brånsta-Sånnersta, som bör behållas. Hur området kan
bebyggas ut med bostäder, service, vägar m m och vad som bör bevaras som
natur och fritidsområden m m bland annat på grund av natur- och
kulturintressen måste diskuteras vidare med berörda (även fastighetsägare) i en
fördjupad översiktsplan för området.
Synpunkterna att inte bygga på värdefull åkermark eller att ta i anspråk vissa
delar av tätortsnära skog är mycket svåra att tillmötesgå om kommunen ska
planera efter målet om att bli 25 000 invånare.
Hallsbergs kommun har erinringar mot det föreslagna järnvägsspåret söder om
Kvarntorp.
I övrigt finns en rad synpunkter av mer begränsad karaktär som inte har kunnat
beaktas.
Alla synpunkter om kompletterade text eller dylikt kan tillgodoses eftersom
beskrivningen och planeringsförutsättningarna redan är på gränsen till alltför
omfattande.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att förslaget efter justeringar enligt
ställningstagande kan ställas ut för granskning under minst två månader enligt
plan och bygglagen 4 kap 6 §.
Kurt Larsson
2010-09-14
2010-09-14
5(89)
Innehållsförteckning
ÖVERSIKTSPLAN, KUMLA 25 000, KUMLA KOMMUN, ÖREBRO
LÄN ....................................................................................................... 1
SAMRÅDSREDOGÖRELSE (ENL. PLAN- OCH BYGGLAGEN KAP 4
§ 4) ........................................................................................................ 1
Planens syfte och huvuddrag............................................................................................. 1
Samråd...................................................................................................................................... 1
Sammanfattande kommentar och grundläggande frågeställningar ......................... 2
Ställningstagande .................................................................................................................. 3
Kvarstående synpunkter...................................................................................................... 4
Förslag till beslut ................................................................................................................... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING................................................................ 5
SYNPUNKTER PÅ SAMRÅDSFÖRSLAGET....................................... 8
BILAGA 1- YTTRANDEN ..................................................................... 9
LÄNSSTYRELSEN ............................................................................... 9
Planeringsunderlag 3:19 .................................................................................................... 12
Miljö- och riskfaktorer......................................................................................................... 13
Grundvatten och dricksvattenförsörjning ..................................................................... 14
Totalförsvar ........................................................................................................................... 15
ANDRA KOMMUNER ......................................................................... 16
Örebro kommun ................................................................................................................... 16
Lekebergs kommun............................................................................................................. 17
Hallsberg kommun............................................................................................................... 19
Regionförbundet i Örebro.................................................................................................. 23
Miljö- och byggnadsnämnden .......................................................................................... 25
Kultur och fritidsnämnden................................................................................................. 26
Barn- och utbildningsnämnden........................................................................................ 29
2010-09-14
6(89)
Socialnämnden ..................................................................................................................... 30
STATLIGA MYNDIGHETER ............................................................... 32
Trafikverket............................................................................................................................ 32
Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerade ärende. ....................................... 35
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ............................................ 35
INTRESSEORGANISATIONER OCH POLITISKA PARTIER ............ 36
Socialdemokraterna ............................................................................................................ 36
Miljöpartiet de Gröna i Kumla ........................................................................................... 38
LRF Kumla kommungrupp. ............................................................................................... 41
Kumla Hyresgästförening .................................................................................................. 41
Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse ...................................................................... 42
Gruppen för Hardemoutveckling. .................................................................................... 45
Ryttarkamraterna i Kumla kommun ................................................................................ 48
Kumla skytteförenings ....................................................................................................... 49
Kumla sportskyttar .............................................................................................................. 49
Föreningen kanal regional................................................................................................. 49
ENERGIDISTRIBUTÖRER ................................................................. 51
E.on elnät ............................................................................................................................... 51
Vattenfall eldistribution AB ............................................................................................... 53
Vattenfall AB.......................................................................................................................... 54
BILAGA 2- SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN
ENSKILDA .......................................................................................... 55
BILAGA 4 - SAMTLIGA YTTRANDEN FRÅN ENSKILDA I SIN
HELHET .............................................................................................. 60
Synpunkter från enskilda angående Sånnersta - Brånsta östra förbifarten......... 60
Synpunkter från enskilda angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m 76
Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla,
verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m .................. 82
Övriga synpunkter från enskilda...................................................................................... 84
2010-09-14
7(89)
BILAGA 5 – FÖRTECKNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN ......... 87
Statliga myndigheter, regionala organ, andra kommuner, partier, nämnder, mfl.
.................................................................................................................................................. 87
Föreningar och intresseorganisationer ......................................................................... 87
Enskilda - angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra förbifarten.87
Namninsamlingar -angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra
förbifarten. ............................................................................................................................. 88
Angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m ................................................ 88
Namninsamlingar – påfart till motorvägen m m........................................................... 88
Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla,
verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m m .................. 88
Namninsamling angående godsstråk väster om Kumla, verksamhetsområde i
Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby...................................................................... 88
Övriga synpunkter från enskilda...................................................................................... 89
2010-09-14
8(89)
Synpunkter på samrådsförslaget
Samrådsförslaget skickades på remiss till myndigheter, nämnder, föreningar,
organisationer med flera till totalt 103 st enligt bifogad sändlista.
Under och i anslutning till samrådet har 56 skrivelser inkommit till kommunen.
Av dessa kommer 17 yttranden från offentliga organ, myndigheter, nämnder,
politiska partier m fl., 9 stycken kommer från föreningar och
intresseorganisationer och 23 yttranden kommer från enskilda. Dessutom kom
under remisstiden sex namninsamlingar med sammanlagt 610
namnunderskrifter in. Synpunkterna från enskilda har främst berört
utbyggnadsplaner för Sånnersta, Brånsta och Örsta samt utbyggnad av järnväg
för godstrafik samt verksamhetsområde utmed E20.
En sammanställning av vilka som lämnat synpunkter finns nedan.
Externa myndigheter och andra
kommuner
Kommunala nämnder
Enskilda
Namninsamlingar
Företag
Intresseorganisationer,
föreningar, politiska partier
8
4
23
6 med totalt 610
namnunderskrifter
3
11
Yttrandena finns bifogade i sin helhet. De synpunkter som lämnats från
enskilda har kommenterats i grupp enligt tabell så sidan 86 men finns även
i sin helhet sist i detta dokument.
Länsstyrelsen, grannkommunerna, regionoförbundet och övriga
myndigheter och intresseorganisationer kommenteras i nästa kapitel.
2010-09-14
9(89)
Bilaga 1- Yttranden
Länsstyrelsen
Översiktsplan Kumla kommun,
Kumla 25000
Kumla kommun har lämnat förslag till kommunomfattande översiktsplan för
samråd enligt 4 kap 3 § plan- och bygglagen (PBL). Planförslaget har
behandlats vid Länsstyrelsens plansamråd den 4 maj och 1 juni 2010.
Enligt 4 kap 5 § PBL ska länsstyrelsen under samrådet särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om
sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om
användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att
miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av
områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18
e § första stycket miljöbalken, och
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden
som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.
Allmänt
Planen innehåller en gedigen sammanställning av utgångspunkter för
planeringen och planeringsförutsättningar. En omfattande beskrivning av
jämställdhetsaspekten i planarbetet finns med. Intressant är också analysen av
styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Här nedan följer underlag för
förbättringar i vissa avsnitt.
Planen ger mer inryck av ett diskussionsunderlag än ett planförslag och är i
delar inaktuell och ofullständig och dokument anges som inte längre är
aktuella. Detta gäller till exempel avsnittet Mellankommunala och regionala
intressen, där t ex Regional Utvecklingsstrategi nu är antagen av
Regionfullmäktige, naturvård och de nedan nämnda avsnitten.
Ytterligare områden som inte behandlas är prioriteringar mellan olika intressen,
konfliktområden mellan exploateringar och natur, kultur och friluftsvärden och
en omtalad efterfrågan om att bo på landet. Länsstyrelsen anser att dessa
områden också ska behandlas i planen. Om konfliktområden finns behöver de
lyftas fram och kommunen ska göra prioriteringar och beskriva grunderna för
dessa.
I planen utreds konsekvenser för samhällsplaneringen av den vision kommunen
har om att expandera till 25 000 invånare till år 2050. Denna redovisning är
intressant och bör vara ett bra beslutsunderlag för kommunens fortsatta
utveckling.
Kulturmiljö
Det är glädjande att konstatera att Kumla kommun på flera sätt tagit ett
kraftfullt tag om kulturmiljöfrågorna och detaljerat redogör för hur de
kulturhistoriska värdena i kommunen skall tillvaratas. Översiktsplanearbetet
2010-09-14
10(89)
innebär ett ypperligt tillfälle att på ett översiktligt plan ange de riktlinjer som
skall gälla för kommunens kulturmiljöarbete. I detta fall kan det noteras att det
finns en ansats till att identifiera en kulturhistorisk profil. Öp:n tar också upp
frågan om hur en sådan profil ska mejslas ut och en diskussion om vilka
ytterligare miljöer lyftas kan fram. Ett sådant arbete är viktigt för att öka
kunskapen om länet som helhet. För Kumlas del kan ett sådant arbete utgöra
grunden för hur en tydlig strategi för det kommunala kulturmiljöarbetet ska
formuleras. I en sådan strategi bör framför allt frågan om hur kulturmiljöer kan
utvecklas som en resurs för kommunen lyftas ytterligare.
Som ett exempel på hur kulturmiljövärden kan utgöra en resurs för flera
aspekter av kommunens strävan mot en god livsmiljö kan det utmärkta greppet
att koppla samman miljöer som innehåller kultur-, natur och fritidsvärden
genom gång- och cykelstråk lyftas fram. Genom sådana initiativ blir värdefulla
miljöer verkningsfulla för hälsoarbetet, dels därför att de bidrar till
identitetsbildningen i kommunen men också därför att de kan utgöra ett
incitament till människors rekreation genom såväl fysisk aktivitet som
kunskapsinhämtning. Kulturmiljöernas tillgänglighet är viktig inte bara ur
fysisk bemärkelse, det är också viktigt att de görs begripliga genom t ex
informationsinsatser och pedagogiskt arbete (barnperspektiv). Sådana insatser
kan också genomföras så att kulturmiljövärdena blir en resurs för kommunens
arbete med integrationsfrågor.
På flera ställen framgår av Öp:n att stor vikt läggs vid vidmakthållande av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och kopplingar görs också mellan
kulturmiljöer och tillkommande bebyggelse, bland annat lämnas riktlinjer för
hur sådana hänsyn skall tas. Att vidmakthålla värdefulla bebyggelsemiljöer och
ta sådana hänsyn vid tillkommande bebyggelse är också värdefullt för att
uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap.
Som på olika sätt framgår av dokumentet förändras synsättet på bevarande över
tid. Det grundläggande dokumentet som kommunen hänvisar till är den
bevarandeplans om antogs 1990. Den är för sin tid ett utmärkt dokument, men
det finns ett stort behov av uppdatering av materialet vilket också framgår av
Öp:n, som då särskilt lyfter behovet av komplettering av kunskapsunderlag och
riktlinjer för efterkrigstidens bebyggelse. En punktinsats i denna riktning har bl
a gjorts genom samarbete mellan Kumla kommun, Örebro länsmuseum och
Länsstyrelsen genom projektet ”Y som i Yxhult”, men riktlinjer för hur
bebyggelse som illustrerar denna del av Kumla kommuns historia ska tas
tillvara återstår att utarbeta. I ett mer heltäckande kunskapsunderlag för 1900talets bebyggelsemiljöer behöver såväl bostadsbebyggelse, offentliga miljöer
som industrimiljöer beaktas.
Förutom kunskapsunderlag rörande bebyggelsen behöver landskapsbildens
historiska dimension lyftas på ett tydligare sätt och riktlinjer för hur sådana
kunskaps- och upplevelsevärden ska tillvaratas bör utarbetas. Här finns ett nära
samband mellan natur- och kulturvärden i form av ett så kallat ”Grönt
kulturarv”. Det gröna arvet är ofta knutet till stenmurar, alléer, diken och andra
små biotoper samt till fornlämningsrika miljöer. Tillsammans bidrar natur- och
2010-09-14
11(89)
kulturvärden på så sätt till möjligheten att uppleva och förstå landskapets
kulturhistoriska utveckling. Sambandet mellan odling och bebyggelselägen och
bebyggelsens betydelse för upplevelsevärden av odlingslandskapet är aspekter
som kan beaktas i avsnittet om Jord och skogsbygd.
Riksintresseområden för kulturmiljövården är korrekt redovisade. Förslag till
säkerställande redovisas också, men kan utvecklas beträffande Drumlinområdet
(s 59). Ett arbete med förbättring av kunskapsunderlaget och en precisering av
de värden som kan knytas till de olika riksintressena har inletts med stöd av
medel till kulturmiljövård, vilket i den första etappen berör Kumla kommun
genom Drumlinområdet (T 10). Beträffande Drumlinområdet bör det framgå
att samrådsförfarandet gäller vissa exploateringsföretag och förändringsföretag
som rör kulturmiljövärden på samma sätt som för naturvärden ( Del 2, s 101). I
detta område sammanfaller natur- och kulturmiljövårdens intressen på det sätt
som ovan antyds. Det är också lämpligt att riksintresseområdets konsekvent
benämns på detta vis, på s 99 används beteckningen Hardemo för den del av
Drumlinområdet som ingår i Kumla kommun.
Länsstyrelsen påpekar att kulturmiljövård är den aktuella term som ska
användas för sakområdet. På några ställen förekommer det äldre begreppet
kulturminnesvård i texten.
Naturvård
Länsstyrelsen föreslår att kapitel 3:8 arbetas om. Örebro läns
naturvårdsöversikt från1984 är till stor del fortfarande ett viktigt
planeringsunderlag, men kommunens naturvärden bör inte beskrivas utifrån
den inventeringen. Det är lämpligt att presentera alla skyddade områden enligt
7 kap miljöbalken såsom naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen
(punkter och ytor) och biotopskyddsområden under egna rubriker.
Nedanstående behöver stämmas av med redogörelsen av naturintressen i
översiktsplanens del 3 – kartbilagor:
Skyddade områden
Naturreservat
• Norra Mossby (även Natura 2000-område)
• Björka Lertag (även Natura 2000-område)
• Viaskogen
• Hult
• Kvismaren (även Natura 2000-område)
Natura 2000-områden (7 kap 27-28 §§ miljöbalken)
• Björka Lertag (även naturreservat)
• Vissberga Lertag
• Norra Mossby (även naturreservat)
• Södra Mossby
• Kvismaren (även naturreservat)
2010-09-14
•
12(89)
Herrfallsäng (naturreservatet och Natura 2000-området ligger inom
Hallsbergs kommun men kan komma att påverka planeringen i
anslutning till Natura 2000-området inom Kumla kommun eftersom
vissa verksamheter, även om de sker utanför Natura 2000-områden, kan
vara tillståndspliktiga)
Biotopskyddsområde
• Beslutat av Skogsstyrelsen dnr 2000:15, äldre naturskogsartad skog SV
om Vissberga vid Järsjö hällar.
• Även åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen mm (det generella
biotopskyddet) omfattas av skyddet i 7 kap 11 § miljöbalken (se 5 § och
bilaga 1 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt
miljöbalken mm.). Dessa biotoper behöver nämnas här och ingå som ett
viktigt planeringsunderlag i den fortsatta kommunala planeringen.
Naturminnen (punkter och ytor)
• Blacksta (yta, område med Backsippa)
• Södra Mossby (yta, torräng med stäppartad vegetation)
• 5 st naturminnen punkter (enskilda träd)
Ytterligare skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken som kan finnas med
under 3:8 är Strandskyddsområden och Vattenskyddsområden.
Samrådsområdet kring Hackvad i Hallsbergs, Kumla och Örebro kommuner
behöver beskrivas under 3:8 eftersom vissa typer av arbetsföretag inom
området är samrådspliktiga, se Örebro läns författningssamling 18FS 1981:22
samt Länsstyrelsens publikation 1983:1”Bygga och bo i Drumlinområdet”.
Samrådsområdet och Riksintresset för naturvård har inte samma gräns och bör
beskrivas separat eftersom de reglerar olika saker.
Det är bra att fler planeringsunderlag lyfts fram som t.ex. Örebro läns
naturvårdsöversikt och ängs- och hagmarksinventeringen. Det finns dock en
nyare inventering av ängs- och betesmarker från 2002-2004 som bör finnas
med i översiktsplanen. Denna inventering av natur- och kulturmiljövärden
finns inmatad i Jordbruksverkets databas TUVA och är tillgänglig för
allmänheten. Ett annat viktigt planeringsunderlag att lyfta fram är den
nationella våtmarksinventeringen (VMI).
Planeringsunderlag 3:19
Drumlinområdet och riksintresset för naturvård bör inte blandas ihop, se ovan.
Det bör tilläggas att alla Natura 2000-områden även är riksintressen enligt 4
kap miljöbalken.
Följande bör ändras gällande beskrivningen riksintressen för naturvård:
Norra Mossby är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område
Södra Mossby är skyddat som Natura 2000-område och naturminne
2010-09-14
13(89)
Kvismaren är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område
Miljö- och riskfaktorer
Enligt 4 kap 2 a § i Plan och bygglagen (1987:10), ska bestämmelserna i 6 kap
11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas vid upprättande av översiktsplanen om
planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 §
miljöbalken.
Länsstyrelsen anser inte att översiktsplanen uppfyller kraven på
miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program i
6 kap 12 § miljöbalken.
Översiktsplanen beskriver t.ex. inte hur relevanta miljökvalitetsmål har
beaktats. Huvudsakligen odlingsmark kommer att tas i anspråk för ny
bebyggelse. Hur beaktas t.ex. miljökvalitetsmålet "Ett rikt odlingslandskap"?
Enligt ett av de regionala delmålen till miljökvalitetsmålet "Ett rikt
odlingslandskap", ska mängden småbiotoper i odlingslandskapet bevaras i
minst dagens omfattning i hela Örebro län. De småbiotoper man syftar på är
dessutom skyddade områden enligt 7 kap 11 § miljöbalken (det generella
biotopskyddet: åkerholmar, stenmurar, diken, odlingsrösen, småvatten etc).
I planförslaget saknas säkerhets- och riskbedömningar som beredskapshänsyn,
skyddsavstånd kring anläggningar, ras- och skredrisker.
Det finns tre stycken Sevesoanläggningar i Kumla kommun som bör redovisas
i planen. Två är på den högre nivån och en på den lägre nivån. Skyddsavstånd
för Sevesoanläggningar i Kumla bör tas med (Riskfyllda verksamheter kräver
säkerhetsavstånd). Det är viktigt att riskaspekten lyfts fram mer när det gäller
Sevesoanläggningarna.
Akzo Nobel Functional Chemicals AB – högre kravnivå
SAKAB AB – högre kravnivå
Amixo AB – lägre kravnivå
På s. 93 Skriver kommunen ”Enligt räddningstjänsten finns det några företag i
Kvarntorp som har hög riskbild” Länsstyrelsen söker besked om det är
Sevesoanläggningarna man syftar på?
Under rubriken Civil beredskap saknas text helt, detta bör kompletteras.
Kommunen planerar för ett utökat friluftsliv i Kvarntorp, ett av länets mest
förorenade områden. Kommunen bör komplettera översiktsplanen med att
redovisa vilken strategi kommunen har för att ett utökat friluftsliv inte ska
påverkas negativt av föroreningssituationen.
Vattenkapitlet är ganska kort och borde kunna utökas. Inom arbetet med EU:s
vattendirektiv har vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendsitrikt tagit
2010-09-14
14(89)
fram en åtgärdsplan som beskriver vilka åtgärder kommunerna m.fl. måste
vidta för att vi ska uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) god ekologisk och
kemisk status i våra vatten. Kommunens tillsyn, prövning m.m. ska alltså
medverka till att MKN uppnås. Det är lämpligt att kommunen nämner detta i
sin ÖP, genom att räkna upp de åtgärder de åläggs enligt åtgärdsprogrammet.
Vattenkapitlet kan också utökas med en tydligare beskrivning av vilka
miljöproblem som finns i "sjöar" och vattendrag i området. Övergödning t ex
utgör ett stort problem. Information om detta finns i VattenInformationsSystem
för Sverige, VISS: http://www.viss.lst.se/
Grundvatten och dricksvattenförsörjning
Kommunen har i samrådsunderlaget både i text och på karta visat vilken
vattentäkt som i dag används av kommunen (Tisaren och Blacksta) och
utbredningen på vattenskyddsområdet (Blacksta). På sidan 39 i del 2 står nämnt
att ett förslag till utvidgat skydd har upprättats i samverkan med Hallsbergs och
Askersunds kommun. Det framkommer dock inte var detta skydd planeras,
varken i text eller på karta.
Kommunen har markerat områden (rullstensåsar) som är skyddsvärda, vilket
Länsstyrelsen tycker är bra. Det får gärna tilläggas i texten på kartan att de är
värdefulla områden för ev framtida uttag av dricksvatten.
SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har i sin rapport Identifiering av
geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning, rapport
115 2004, pekat ut områden i vårt län som är av nationell betydelse. I Kumla
finns sådana formationer (rullstensåsar) som bedömts vara viktiga.
Länsstyrelsen bedömer att kommunen i huvudsak på karta fått med dessa
områden.
I SOU 2009:45 ”Områden av riksintressen och miljökonsekvensbeskrivningar” föreslås ett tillägg i 3 kap miljöbalken enligt följande:
Mark- och vattenområden som innehåller förekomster av grundvatten eller
ytvatten av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt minska områdenas betydelse för
denna försörjning.
Områden som innehåller förekomster av grundvatten som är av riksintresse för
dricksvattenförsörjningen ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.
För grundvattenförekomster gäller som miljökvalitetsnorm sedan 2009 att
markanvändning mm inte får försämra kvalitet och kvantitet, utan år 2015 ska
status God kvalitet respektive God kvantitet råda. För flera av
grundvattenförekomsterna inom Kumla kommun föreligger risk för att
miljökvalitetsnormerna avseende kvalitet inte kommer uppnås 2015. Dessa bör
redovisas på karta. Uppgifter om vilka de är finns på www.viss.lst.se
I planen framkommer inte huruvida Blacksta vattenverk beräknas kunna förse
de ytterligare 5 000 invånare som kommunen planerar för med dricksvatten.
2010-09-14
15(89)
Totalförsvar
Riksintresset för totalförsvarets militära del
Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan i
vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form
av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av
sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-,
kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i
olika omfattning berörda av riksintresset.
I Kumla kommun finns inga öppet redovisade områden som utgör riksintresse för
totalförsvarets militära del.
I kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga
byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i
tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Objekt högre än 20 m utanför tätort
och högre än 50 m inom tätort skall remitteras till Försvarsmakten. Information mm
finns att hämta på forsvarsmakten.se (Remisser).
Skyddsobjekt
Det finns två skyddsobjekt som gäller under höjd beredskap.
En ny skyddslag är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Nuvarande regler om
vad som kan beslutas som skyddsobjekt behålls i huvudsak oförändrade. Ett
antal nya skyddsobjekt föreslås dock, med fokus på vissa grundläggande
samhällsfunktioner. Det är bland annat andra byggnader, andra anläggningar
eller områden som använts eller är avsedda för Sveriges försörjning av sedlar
och mynt, verksamhet till upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt
verksamhet som bedrivs inom kriminalvården.
Kontaktperson för frågor rörande skyddsobjekt är Maria Nordqvist på
Länsstyrelsen som lämnar ut information om dessa skyddsobjekt.
Infrastruktur
Länsstyrelsen vill poängtera vikten av att sådana frågor om användningen av
mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett
lämpligt sätt. Enligt yttrande från Hallsbergs kommun har ingen sådan
samordning skett när det gäller föreslagen ny sträckning av järnväg för
godstrafik vilket är allvarligt då den föreslagna sträckningen i högsta grad
påverkar utvecklingsmöjligheterna för Hallsbergsterminalen.
Planerad ny järnväg för godstransporter måste ses i ett större perspektiv än det
kommunala. Godsterminalen i Hallsberg har stor betydelse för hela regionen
och bör ses i ett nordiskt perspektiv.
För övriga synpunkter beträffande väg och järnväg hänvisas till Trafikverkets
bifogade yttrande.
I ärendet har landshövding Rose-Marie Frebran beslutat och planhandläggare
Björn Wendin varit föredragande. I handläggningen av ärendet har
vattenvårdshandläggare Peder Eriksson, naturvårdshandläggare Marina
2010-09-14
16(89)
Östergren, säkerhetshandläggare Maria Nordqvist, miljöskyddshandläggare
Carina Regborn, miljöskyddshandläggare Peter Ekelund,
vattenvårdshandläggare Daniel Bergdahl, vattenvårdshandläggare Marie
Jonsson, antikvarie Mia Geijer, landskapsarkitekt Stig Svahnström och
länsarkitekt Eva Kåverud deltagit.
Rose-Marie Frebran
Björn Wendin
Kommentar: Synpunkterna bör beaktas enligt yttrandet. Vad gäller eventuella
konflikter mellan olika intressen på landet så redovisas riktlinjer att ex
värdefulla natur- kultur och rekreationsmiljöer ska beaktas vid ex
nylokaliseringar. Avsnittet landsbygd i del 1 bör dock kompletteras med vissa
riktlinjer.
Andra kommuner
Örebro kommun
Översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun – samrådssvar från
Örebro kommun
Kumla kommuns förslag till översiktsplan har översänts till bl.a Örebro
kommun för yttrande. I detta remissvar har vi koncentrerat oss på
mellankommunala och regionala frågor.
Förslaget till översiktsplan är omfattande och väl genomarbetat, med ett
gediget fakta- och planeringsunderlag som ger läsaren bra insikt i vilka
utgångspunkter och strategier som ligger till grund för kommunens förslag till
framtida markanvändning. Huvuddragen som inleder del 1 ger en bra
sammanfattning av översiktsplanen.
Örebro och Kumla har mycket gemensamt; arbetsmarknad, bostadsmarknad,
handel, läge längs E20, järnväg, logistikregionen osv. Örebro kommun ser
positivt på att Kumla kommun tar upp frågor som har regional betydelse i
översiktsplanen. Mätt i antal personer som inom en timme kan resa till
regionala centrum bedöms Örebro bli ett av landets fem största regioncentrum.
Örebro som centralort i Örebroregionen har stor betydelse för utvecklingen
också utanför kommunens gränser, i Kumla såväl som i andra kommuner i
regionen. Tack vare snabbare transportmöjligheter kan företag idag och i
framtiden rekrytera kvalificerad arbetskraft från ett större geografiskt område.
Det är viktigt att denna pendling sker på ett hållbart sätt.
Kumla kommun lyfter fram goda tågförbindelser som viktiga, men nämner vad
vi kan se inte något om framtida möjligheter till pendeltågstrafik
Laxå/Hallsberg-Kumla-Örebro-Nora/Lindesberg/Hällefors, vilket Örebro
kommun önskar att berörda kommuner gemensamt jobbar för att förverkliga.
Örebro kommun ser mycket positivt på att Kumla kommun har planerat för en
framtida godsjärnväg utanför tätorterna. Även om en sådan järnväg ligger långt
2010-09-14
17(89)
fram i tiden så är det bra att hålla öppet för den möjligheten. Att hålla öppet för
ytterligare spår eller andra kapacitetshöjande åtgärder genom tätorten kan
också vara bra för framtida handlingsfrihet.
Från Kumla tätort finns det goda tåg- och bussförbindelser till Örebro. Trots
det är det idag väldigt låg andel som pendlar med kollektivtrafik mellan
orterna. Då Kumla kommun planerar för bostadsutbyggnad är det mycket
viktigt att det finns god tillgång till tåg eller buss till Örebro från de nya
områdena. I framtiden kanske bilpendlingsalternativet av ekonomiska,
miljömässiga eller av tid-/trängsel-skäl inte är lika attraktivt.
Olika lokalisering av bostads- och verksamhetsutbyggnad ger upphov till olika
mycket transporter för arbetspendling och fritidsresor osv. och ger olika
förutsättningar för hur stor del av transporterna som kan utföras med hållbara
transportslag som gång, cykel, buss och tåg. Vi saknar denna aspekt i
konsekvensbeskrivningen av nya bostadsområden och av det nya
verksamhetsområdet vid E20.
Ekebymossen mellan Kumla och Mosås, och likaså Säbylundsbadet, kan
kanske bli framtida samarbetsprojekt för att stärka tillgången till
rekreationsområden för närboende i båda kommunerna.
Både Örebro kommun och Kumla kommun har pekat ut ett område längs E20
nära kommungränsen som lämpligt för vindkraft. Vi önskar ett tätt samarbete
med Kumla kommun för att de vindkraftverk som eventuellt uppförs placeras i
symmetri över kommungränsen så bra som möjligt i landskapet.
Örebro Stadsbyggnad önskar träffa Kumla kommun för att diskutera
gemensamma samhällsbyggnadsfrågor inte bara när någon viss fråga är aktuell
utan mer regelbundet än tidigare, t.ex. minst en gång per år. Vi träffas därför
gärna snart i samband med arbetet med er översiktsplan.
Ärendet har beretts av Anita Iversen, Stadsbyggnad, och Lennart Wiklund,
Miljökontoret.
För Örebro Stadsbyggnad
Anita Iversen
Kommentar: Som Kumla också anser är det alltmer viktigt att utveckla
samarbete vad gäller gemensamma samhällsbyggnadsfrågor. Förslaget bör
tills vidareenligt yttrandet i några detaljer justeras. Med anledning av många
andra remissyttranden och att frågan inte bedöms vara tillräckligt belyst
kommer godsstråket att tas bort från kartredovisningen.
Lekebergs kommun
Förslag till remissvar avseende samråd gällande översiktsplan för Kumla
kommun
Bakgrund
2010-09-14
18(89)
Kumla kommun har tagit fram ett förslag till ny översiktsplan. Förslaget är nu
ute på samråd och visar hur kommunen kan utvecklas under de kommande
åren. Enligt plan– och bygglagen (PBL) ska alla kommuner ha en
kommunomfattande översiktsplan som ses över vart fjärde år och antas av
kommunfullmäktige. Efter samrådet ställs planen ut och återigen finns
möjligheter att påverka slutresultatet. Synpunkter ska vara Kumla kommun
tillhanda senast 7 juni 2010.
Remissvar:
Regionsamarbete
Vikten av att stärka och förstora vår arbetsmarknadsregion kan inte nog
poängteras. Samverkan kan vara förutsättningen för det kommunala självstyret
i syfte att säkerställa utveckling och kostnadseffektivitet. Tanken ansluter
också till den av Regionförbudet nyligen framtagna bakgrundsanalysen RÖP
(Regional översiktlig planering). Övriga kommuner måste ses som resurser för
att expandera. Komplement istället för parallella verksamheter och värden
bidrar till regionens attraktivitet. Vi bör gemensamt verka för ytterligare
utbyggnad av infrastruktur och utveckling av alternativa bränslen för att bidra
till långsiktighet.
Infrastruktur
Vi bör gemensamt verka för utbyggnad av infrastruktur som stärker vår region.
Lekebergs kommun vill speciellt nämna:
Utbyggnad av Nobelbanan med sträckning genom Lekebergs kommun mot
Karlskoga – Karlstad.
Flygplatsens bevarande och expansion.
Tillgång till hamnar.
Det mindre vägnätets säkerhet och standard och då specifikt mellan Kumla och
Fjugesta.
Samverkan
Generellt bör behovet och vinsten med att samverka beaktas i framtida planer
bl.a. gällande kommunalteknisk försörjning. Avfallshantering och
vattenförsörjning är två områden där samverkan har påbörjats, men som bör
utvecklas för att skapa en långsiktig hållbarhet avseende miljömålen.
Gällande vattenförsörjningen bör speciellt samverkansprojektet
”Vätternvatten” nämnas där Kumla kommun är en av de deltagande
kommunerna.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens föreslås besluta att avge ovanstående remissvar.
Kommentar: Även med Lekeberg bör kontakter utvecklas om gemensamma
samhällsbyggnadsfrågor. I övrigt finns inget direkt att justera utifrån yttrandet.
2010-09-14
19(89)
Hallsberg kommun
Yttrande över
Kumla kommuns översiktsplan med fördjupningar, Samrådshandling
Ärendet
Från Kumla kommun föreligger för Hallsbergs kommuns yttrande, Kumla 25
000, översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun. Yttrande över
planen skall vara Kumla kommun tillhanda den 7 juni 2010.
Beskrivning av ärendet
Kumla kommun har upprättat förslag till ny översiktsplan med fördjupningar.
Kumla 25 000 är namnet på den nya planen och 25 000 invånare år 2025 är det
strategiska mål kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför
bland annat hur Kumla kommun behöver byggas ut för att nå målet.
Översiktplanen med fördjupningar redovisas i tre handlingar
1. Framtida mark- och vattenanvändning
2. Planeringsförutsättningar och riktlinjer
3. Kartbilagor
För att nå kommunens mål måste 100-150 nya lägenheter byggas per år vilket
kan möjliggöra en befolkningsutveckling motsvarande 200-300 nya invånare
per år. Plan- och markberedskap måste finnas som gör detta möjligt. Ca 85 %
av dessa tillkommande bostäder planeras i Kumla tätort till större
koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster.
Nya verksamhetsområden planeras i Norra Mos och norr ut mot motorvägen
samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och
utvecklas åt söder. På längre sikt och för att exponera arbetsområden längs E20
redovisas ett möjligt arbetsområde väster om motorvägen vid Steningeskogen
med ny anslutning till motorvägen vid Sickelsta rastplats.
Vägreservat av betydelse för utvecklingen redovisas i översiktsplanen. Här kan
nämnas en förlängning av Östra Leden.
Reservat för utbyggnad av järnvägar redovisas. Dels redovisas ett reservat för
den järnväg som i Örebro kommuns översiktsplan föreslagits väster om Örebro
tätort. I Kumla kommuns översiktsplan föreslås ett reservat längs E20 och öster
om riksväg 50. Denna järnväg föreslås vid Tälle ansluta till Västra Stambanan
och godsstråket Hallsberg - Motala i en mer omfattande och komplicerad
trafiklösning. Vidare redovisas två alternativa lösningar för att ge Kvarntorps
industriområde en ny anslutning till det övergripande järnvägsnätet. Ett
alternativ är att från Kvarntorp bygga ny järnväg till Västra Stambanan i höjd
med Bresätter/Herrfallsäng. Ett annat alternativ är att från Kvarntorp,
Hällabrottet bygga ny järnväg längs riksväg 51/52 till järnvägen vid Rala.
Denna lösning innebär att industrispåret till Kvarntorp ansluts till Godsstråket
genom Bergslagen, i det område där arbetsområdet vid södra Via också
föreslås bli anslutet till järnvägen.
2010-09-14
20(89)
Två områden föreslås vara lämpliga för utbyggnad av vindkraftverk, ett
område i norr, öster om motorvägen och i södra delen av Kvarntorp.
Överväganden
Hallsbergs kommun väljer att i samrådsskedet lämna synpunkter på de förslag i
Kumla kommuns översiktsplan som har mellankommunal betydelse. Begreppet
mellankommunala frågor återfinns i plan- och bygglagen. Där föreskrivs att
länsstyrelsen skall verka för att frågor som angår en eller flera kommuner skall
samordnas på lämpligt sätt.
Hallsbergs kommun förutsätter att mellankommunala frågor samordnas så
som avses i plan- och bygglagen.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande.
Kumla kommun har i sin översiktsplan tydligt angett ett mål för kommunens
befolkningsutveckling, från dagens 20 000 invånare till 25 000 invånare år
2025. Örebroregionens tillväxt med 25 000 invånare fram till år 2030 antas i
regionens utvecklingsstrategi, i huvudsak vara beroende av ett positivt
flyttningsnetto i förhållande till utlandet. I ett regionalt perspektiv innebär detta
att Kumla kommun avser att upprätthålla plan- och byggberedskap för 30 % av
länets prognostiserade befolkningstillväxt.
Hallsbergs kommun stödjer de initiativ som tas för att öka regionens
konkurrenskraft och befolkningsutveckling. Hallsbergs kommun vill, samtidigt
som detta sägs, uppmärksamma betydelsen av att länets tillväxtkommuner för
en balanserad bostadspolitik så att inte denna enbart resulterar i en
omflyttning av länets befolkning, ökad segregering i boendet eller ökad trafik
på grund av pendling mellan bostäder och arbetsplatser.
Planering för nya järnvägar.
Kumla kommun har i sin översiktsplan redovisat flera förslag till
lokalisering/sträckning av ny järnväg.
1. Godsstråket genom Bergslagen. Trots att Kumla kommun i sitt yttrande
över Örebro kommuns översiktsplan ansett att det föreslagna stråket väster om
Örebro tätort inte är realistiskt och att Kumla kommun hellre ser en satsning på
det befintliga stråket, så redovisar Kumla kommun i sitt förslag till
översiktsplan en detaljerad sträckning av en ny järnväg. Denna ansluter till
Örebro kommuns reservat och följer E20 och riksväg 50 för att ansluta till
Västra Stambanan och Godsstråket genom Bergslagen vid Tälle, väster om
HallsbergsTerminalen. Det redovisas inget som helst underlag för detta förslag
till ny markanvändning, varken planeringsprocessen eller hur investeringar i
järnvägsinfrastrukturen beslutas. Planeringsprocessen vid byggande av järnväg
omfattar följande processteg, där planeringen successivt blir allt mer detaljerad,
Idéskede, Förstudie, Järnvägsutredning, Tillåtlighetsprövning, Järnvägsplan.
Medel för byggande av järnväg beslutas efter en omfattande flerårig process i
en Nationell plan för infrastrukturen. Den som nu är aktuell har bärighet åren
2010 till 2021.
2010-09-14
21(89)
Hallsbergs kommun beklagar att Kumla kommun inte redan under arbetet
med att upprätta samrådshandlingen för samtal med Hallsbergs kommun.
Det är också djupt olyckligt att Örebro kommun och Kumla kommun valt
att redovisa reservat, i Kumla kommuns fall en detaljerad sträckning, för
Godsstråket genom Bergslagen, utan något som helst beslutsunderlag
avseende ekonomi, trafikunderlag, tekniska lösningar som t.ex. planskilda
korsningar och hur den nya järnvägen ens teoretiskt skulle kunna ansluta till
Västra Stambanan och Godsstråket vid Tälle, väster om
HallsbergsTerminalen. Det redovisas inte ens något alternativ till denna
sträckning! Så långt Hallsbergs kommun kan utvärdera förslaget skulle
Kumla kommuns vision/förslag till ny järnvägssträckning helt omintetgöra
den satsning som gjorts i HallsbergsTerminalen och den fortsatta utveckling
av logistikområdet mot väster och riksväg 50 så som Hallsbergs kommun
redovisat i sin översiktplan sedan slutet av 1980-talet och nu senast i den
samrådshandling som Hallsbergs kommun ställt till förfogande för Kumla
kommun. HallsbergsTerminalen är en etablerad, regionalt viktig och
prioriterad investering av betydelse också för Sveriges utveckling av de
intermodala godstransporterna. Översiktsplanens juridiska betydelse är att
en av kommunfullmäktige antagen översiktsplan skall väga tungt vid
efterföljande beslut enligt angränsande lagstiftning. Det är helt
otillfredsställande att en fråga som möjligen idémässigt och visionärt
diskuteras inom de två berörda kommunerna har fått genomslag i dessa
kommuners översiktsplaner. Innan en sådan diskussion tillåts påverka
markanvändningen så som den redovisas i en översiktsplan måste
åtminstone någon form av grundläggande idéstudie genomföras. Särskilt
som det nu redovisade förslaget i sin helhet omöjliggör en utveckling av
logistikområdet väster om HallsbergsTerminalen. Och under alla
förhållanden skapar en förtroendekris kring länets och regionens
målsättning att stärka satsningen på hållbara transporter på det sätt som
kombiterminalen lagt grunden till. Upplysningsvis redovisar vi här att
planeringsprocessen vid byggande av järnväg omfattar följande processteg,
där planeringen successivt blir allt mer detaljerad, Idéskede, Förstudie,
Järnvägsutredning, Tillåtlighetsprövning, Järnvägsplan. Medel för byggande
av järnväg beslutas efter en omfattande flerårig process i en Nationell plan
för infrastrukturen. Den som nu är aktuell har bärighet åren 2010 till 2021. I
denna plan finns inga medel till den vision om ny järnvägssträckning som
redovisas i förslaget till översiktsplan.
Hallsbergs kommun begär att Kumla kommun, grundat på det som framförts
ovan reviderar sitt förslag till översiktsplan. Hallsbergs kommun begär
också att länsstyrelsen tar initiativ till en planmässig samordning så som
åligger länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen.
2. Kumla kommun redovisar också hur järnvägen kan byggas ut så att
arbetsområdet Södra Via kan erbjuda järnvägsanslutning. Till detta område kan
också anslutas en ny sträckning för industrispåret till Kvarntorp. Kumla
redovisar ett alternativ till denna lösning, nämligen en helt ny
järnvägssträckning mellan Västra Stambanan vid Herrfallsäng/Breslätt till
Kvarntorp.
2010-09-14
22(89)
Hallsbergs kommun förordar den lösning som utgår från Godsstråket och
som kan samordnas med utbyggnad av järnvägen vid Södra Via. Det vore
mycket olyckligt om Kumla kommun skulle redovisa ett reservat för
utbyggnad av järnväg mellan Breslätt och Kvarntorp/SAKAB. Järnvägen
ligger inom Kumla kommun men likt en udde med bara 1 km bredd,
sträcker sig detta område in i Hallsbergs kommun som således har gräns på
tre sidor om ”udden”. En ny järnväg skulle olyckligt skära igenom en
kulturbygd och förorsaka betydande bullerstörningar. Befintliga bostäder
berörs i båda kommunerna och på samma avstånd från en tänkt järnväg.
Hallsbergs kommun motsätter sig att en ny järnväg mellan Breslätt vid
Västra Stambanan och SAKAB vid Kvarntorp, redovisas i Kumla kommuns
översiktsplan innan någon form av utredning som klarlagt grunderna för en
sådan järnvägslösning har upprättats. Om Kumla kommun anser att denna
sträckning skall utredas ytterligare begär Hallsbergs kommun att
länsstyrelsen tar initiativ till en planmässig samordning så som åligger
länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen.
Områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Kumla kommun redovisar två
områden inom vilka en utbyggnad av vindkraft kan vara möjlig. Ett område
längs E20 och ett område söder om Kvarntorp.
Hallsbergs kommun noterar att en utbyggnad av arbetsområdet Kvarntorp
med SAKAB mot söder föreslås innefatta en utbyggnad av vindkraftverk.
Inom Hallsbergs kommun har vi inte funnit att vindförhållandena är sådana
att vindkraftutbyggnad skall förordas före andra markanvändningsintressen.
Vid utbyggnad av vindkraftverk och vid kommande planläggning förutsätter
Hallsbergs kommun att samråd kommer att ske med såväl kommunen som
markägare och boende i anslutning till den gemensamma kommungränsen.
Förslag till beslut
Kommunkansliet föreslår kommunstyrelsens strategiutskott besluta
att anta stadsarkitektens yttrande som sitt eget och överlämna detta till Kumla
kommun
Kommunkansliet
Hans Lindberg
Stadsarkitekt
Kommentar: Vad gäller godsstråket finns flera skäl, som bla framgår i
yttrandet att ej redovisa detta på plankartan. Det krävs utredningar som visar
behovet och samverkande diskussioner mellan berörda kommuner, Trafikverk
mfl innan någon ny redovisning av eventuellt stråk görs i översiktsplan.
Vad gäller Kvarntorpsspåret finns stora behov att i nuläget ta upp
diskussionen om alternativa sträckningar i planen. Även om det finns kulturoch naturvärden samt enstaka bostadsbebyggelse bedöms de samlade
2010-09-14
23(89)
konflikterna vara mindre med ett nytt spår söderut jämfört med nuvarande
eller ett nytt västligt alternativ. Frågan ska dock utredas under närmaste tiden
med en översiktlig idestudie som visar möjligheter och konfliktrisker. Eftersom
det är en angelägen fråga för Kumla bör det södra alternativet vid Kvarntorp
vara kvar i redovisningen.
Om det kan bli intressant med större vindkraftverk i Kvarntorp nära gränsen
blir det samråd enligt då gällande lagstiftning.
Regionförbundet i Örebro
Samråd gällande förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för
Kumla kommun
Regionförbundet i Örebro län har fått ett förslag till ny översiktsplan med
fördjupningar för Kumla kommun på samråd. Regionförbundet finner överlag
att planen är bra och intressant med många strategiska överväganden.
Övergripande synpunkter
Regionförbundet har till uppgift att samordna ett antal regionala program i
regionen. Regionförbundet vill informera Kumla kommun om att det finns nya
versioner på det regionala utvecklingsprogrammet och det regionala
tillväxtprogrammet som Kumla hänvisar till i översiktsplanen.
Regionförbundet ser även att det skulle vara intressant att lyfta fram några
ytterligare regionala program.
Följande program har ersatts av en ny version:
• Regionalt utvecklingsprogram , RUP, har ersatts av The Heart of Sweden
Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (antagen av regionfullmäktige den
29 april 2010).
I utvecklingsstrategin för Örebroregionen finns även regionens gemensamma
vision, The Heart of Sweden.
I samrådsförslag del 1 s 34 sker en blandning av ovannämnda dokument.
I samrådsförslaget del 2 s. 97 anges felaktigt att regionförbundet driver arbetet
RUP sedan våren 2004 i samråd med Utvecklingsrådet.
• Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 har ersatts av
Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling 2009-2013
I del 2 s. 38 refereras till det tidigare programmet som inte är aktuellt längre.
Vad gäller regionala översiktlig planering så finns idag en bakgrundsanalys
med namnet Regional översiktlig planering, rapport 2010:01. Under hösten
kommer själva huvuddokumentet regional översiktlig planering att gå ut på
remiss.
Dokumentet Länsöversikt för Örebro län tillhörde det tidigare regionala
utvecklingsprogrammet och är inte längre aktuellt.
2010-09-14
24(89)
Följande regionala program/dokument anser regionförbundet skulle kunna
lyftas fram i del 1 avsnittet om övergripande mål och strategier.
• Regional strategi för klimat och energi i Örebro län, 2007
• Målbild 2015-2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen, 2008:4
• Levande kultur i en pulserande region – Kulturpolitiskt program för
Örebroregionen, 2010.
• Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län 2010-2021
• En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011, Örebro läns landsting.
Del 1 – Framtida mark och vattenanvändning
Omvärldsavsnittet och SWOT är intressant (s.20ff). Regionförbundet ser att
avsnittet skulle kunna kompletteras med regionala utmaningar, Exempelvis
skulle omvärldsspaningen i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen kunna
användas.
Gällande bebyggelse anser regionförbundet att det är bra att planen inriktar sig
mot en sammanhållen bebyggelsestruktur (s.31). Det är också av godo att
merparten av nybyggnationen planeras till tätorten. Det bör stärka
förutsättningarna för att fler väljer att tågpendla. Ur miljöaspekter är det också
positivt att man avser att koncentrera övrig nybyggnation till befintlig
bebyggelse, och tonar ner den spridda bebyggelsen (s. 40, 49).
Regionförbundet anser det är tveksamt om det finns någon forskning som visar
att goda kommunikationer skulle stimulera flytt från kommunen. Snarare är
förhållandet det motsatta, där de orter och kommuner som har de sämsta
pendlingsmöjligheterna drabbas av den största utflyttningen. Skriften
Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik som planen refererar till på
andra ställen antyder att så är fallet (s. 42).
Transporter
Vägar och järnvägar
Förslaget till översiktsplan ger en bra och tydlig bild av Kumla kommuns
planer och önskemål avseende transportinfrastruktur i kommunen. Detta är till
stor nytta för regionförbundets arbete.
Flera av förslagen till förändringar av transportinfrastrukturen berör staten som
väg- eller spårhållare och regionförbundet som länsplaneupprättare. Detta
gäller bl.a:
• Nytt spår väster om Örebro - Kumla
• Nytt spår till Kvarntorp. Befintligt spår Kumla –Närkes Kvarntorp är ett
statligt spår. I ÖP:n benämns detta felaktigt som ett industrispår. Industrispår är
per definition är i privat eller kommunal ägo.
• Ny trafikplats Sickelsta och anslutande ”ltp”-väg 542
• Ny väg i Ekeby mellan ”ltp”-vägarna 641 och 646
• Ett stort antal gc-vägar längs med ”ltp”-vägar samt planskilda korsningar
mellan gc-vägar och ”ltp”-vägar.
Regionförbundet är intresserade av fortsatt dialog om dessa förslag.
2010-09-14
25(89)
Kollektivtrafik
I del förs ett bra resonemang om kollektivtrafik och det faktum att Kumla har
en snabb och bekväm kollektivtrafik med tåg, men som nyttjas av endast en
liten andel av pendlarna. Här tas också problematiken upp kring att SJ kanske
inte kommer att stanna i Kumla i framtiden. Såvitt Regionförbundet kan se
matchas detta resonemang inte på något tydligt sätt i del 1. Det skulle stärka
planen om det fanns någon strategi för hur man genom den fysiska planeringen
(eller annan planering för den delen) kan öka andelen resande med
kollektivtrafik. Om man anser att det är viktigt att tågen stannar i Kumla, så bör
det väl också lyftas fram i del 1. Detta kan betraktas som viktigt både för
Kumla kommun och för möjligheterna att tätare integrera arbetsmarkanden ur
ett regionalt perspektiv. Att tågen stannar är således inte en angelägenhet bara
för Kumla utan för hela Örebroregionen.
I beslutet har Fredrik Idevall, utvecklingsledare för infrastruktur, samt Fredrik
Eliasson, omvärldsbevakare, deltagit.
Kommentar: Yttrandet ska beaktas vad gäller uppdateringar och felaktigheter.
I övrigt förs redan en rad diskussioner i andra sammanhang med bla
regionförbundet om transporter, kollektivtrafik mm.
Miljö- och byggnadsnämnden
Miljöavdelningen har fått i uppdrag att yttra sig över miljöaspekterna i Kumla
kommuns förslag till ny översiktsplan - Kumla 25 000.
Yttrande
Miljöavdelningen lämnar följande synpunkter på den föreslagna planen:
Miljökonsekvensbedömningen i del 1, behöver utvecklas ytterligare. För att
kunna uppfylla förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anser
vi att det vore lämpligt att en separat miljökonsekvensbedömning görs.
Det som miljöavdelningen anser sankas i konsekvensbeskrivningen är bland
annat följande:
- Vilka direkta och/eller indirekta effekter kan den/de planerade
åtgärderna medföra dels på människor, djur, växter, vatten luft, klimat,
landskap, naturmiljö osv.?
- Hur påverkas hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön?
- En redovisning saknas där alternativa platser/åtgärder och
utformningar, om sådana är möjliga, presenteras. Motivet för den valda
platsen/åtgärden bör även framgå samt vilka konsekvenserna blir om
åtgärden inte kommer till stånd.
- En beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att undvika, minska
eller avhjälpa att en av miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. MB
överträds saknas.
- Nollalternativ, där det framgår vad som händer om inte åtgärden
kommer till stånd, saknas i allmänhet i planen. Exempel på
nollalternativ finns dock på s. 87 i del 1 av översiktsplanen.
2010-09-14
26(89)
Miljö- och byggnadsnämnden anser att den så kallade östra förbifarten, öster
om det planerade bostadsområdet i Sånnersta - Brånsta, ska strykas från
förslaget till översiktsplan.
Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningen ska ses över med hjälp av
miljöavdelningen. Östra läget av östra förbifarten tas bort i planen.
Kultur och fritidsnämnden
Samråd – Kumla 25 000
Översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun
Miljö- och byggnadsnämnden har upprättat förslag till ny översiktsplan med
fördjupningar över kommunens tätorter. Planen har fått namnet Kumla 25 000
där det strategiska målet är att uppnå 25 000 invånare år 2025. Planen visar bl a
hur kommunen behöver byggas ut för att nå det målet. Förslaget har remitterats
till kultur- och fritidsnämnden för samråd. Samrådstiden är mellan den 19 april
och den 7 juni 2010.
Översiktplanens syfte är att skapa ett långsiktigt instrument som utifrån idéer
och visioner beskriver hur Kumla ska utvecklas. Planen visar hur kommunen
tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur
bebyggelsen kan utvecklas och bevaras. I planen vägs också olika intressen
mot varandra.
För att uppnå visionen om 25 000 invånare krävs enligt planen bl a en översyn
av trafiksystemet, nya bostadsområden, nya verksamhets-områden och mer
social samhällsservice. Visionen beskriver också Kumla kommun som den
mest attraktiva småstaden i regionen genom att vara ”den gröna, sköna, stora
småstaden för alla”.
Yttrande
Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter bidrar i första hand till
kvaliteten i den miljö och det liv som levs mellan husen. Av stor betydelse i
detta sammanhang är tillgången och kvalieten i utemiljön för människors
möten, upplevelser och rekreation. Detta yttrande utgår från detta perspektiv.
Den attraktiva småstaden
Den snabba utbyggnadstakten till 2025 i senario A kan innebära svårigheter att
klara långsiktig hållbarhet och risk finns att man inte kan uppfylla
förutsättningen att vara attraktiv som samlad livsmiljö. Vid förtätning måste
helheten uppmärksammas så att småstadens inneboende kvalitet inte går
förlorad.
Närhet till gröna områden
Förvaltningen vill framhålla satsning på sammanhängande gröna strukturer
som led i strategin att förverkliga visionen. Närhet till grönområden för
promenader och naturupplevelser värderas högt för lek, hälsa och
välbefinnande. Kumla stad är till stora delar omgiven av öppen jordbruksmark.
Ett vackert öppet landskap men inte tillgängligt. De relativt få
2010-09-14
27(89)
trädbevuxna/skogbevuxna områdena är därför värdefulla som bostadsnära och
tätortsnära natur. Konflikt uppstår mellan att bygga på högklassig
jordbruksmark alt skogbevuxna partier som ger attraktiva boende och
vistelsemiljöer. Vid komplettering och förtätning måste detta beaktas. Den
antagna grönplanen ger viss vägledning. Det nu aktuella planförslaget anger i
planeringsförutsättningarna kompensationsmöjligheter som ett alternativ.
Förvaltningen vill lyfta fram två områden där förslag finns till utbyggnad i
befintlig skogsmark med uppvuxen skog. Dels förslaget till bostäder och
verksamhetsområde i Pokerskogen och dels ett stort nytt verksamhetsområde i
Steneskogen.
Zonen närmast vägen i Pokerskogen är bullerstört. En skärm med bebyggelse
kan utgöra en dämpning. Resten av skogen bör lämnas som bostadsnära natur
för redan utbyggda och planerade bostäder i skogstorpsområdet och med
Mossbanan som en länk till det i planen prioriterade grönområdet
”Säbylundsmossen och sjön”.
Förvaltningen värderar Steneskogen högt som tätortsnära skog och ställer sig
mycket tveksam till förslaget till utredningsområde av ett stort
verksamhetsområde i Steneskogen. Tanken med att öppna ännu en infart till
Kumla med en rondell och industrier i ett exponerat och strategiskt läge vid
motorvägen är förståligt, men Steneskogen är också en tätortsnära skog som
genom tunneln under motorvägen i stort sett har direktkontakt via Sickelsta,
Sörby till Skogstorp och Kumla. Dessa tillsammans med Vargavrån lyfts fram
som särskilt prioriterade tätortsnära grönområden i planens
planeringsförutsättningar. Även Åbytorp har skogen som sin bostadsnära skog.
Möjligheten till friluftsliv
Friluftslivets utvecklingsbehov och möjligheter till såväl organiserade som
egenorganiserade aktiviteter behöver uppmärksammas och belysas ytterligare.
Friluftslivet kombineras ofta med frågor om grönstruktur, kultur och
besöksnäring som medför att kommunens rika fritidsutbudet inte får den
genomlysning den egentligen behöver.
Kultur och fritid som led i strategin att förverkliga visionen
Förvaltningen vill lyfta fram konst- och kultur som viktiga resurser för
tillväxten och som profilfrågor för Kumla, dess invånare och besöksnäringen. I
planen visas konst- och kulturstråket mellan Konst på Hög i Kvarntorp till
Konst på Stan i Kumla. På motsvarande sätt redovisas en Grön-blå kil i nordsydlig riktning genom Kumla stad med Kumla Sjöpark som den
sammanhållande länken i. Dessa stråk byggs redan idag upp av ett antal
värdefulla aktiviteter och anläggningar men utvecklingspotential är mycket
stor.
Stråket Österut Kumla,Yxhult och Kvarntorp
Områdets geologiska förutsättningar i Yxhult och Kvarntorp som människor
nyttiggjort i århundraden i stenindustrin och sedan i oljeutvinning har format
ett landskap byggt på en unik industrihistoria. Exempelvis det kulturarv som
lyfts idag fram och synliggörs i Stenarbetarmuseet och Hyvlarverkstaden bör
2010-09-14
28(89)
utvecklas och kopplas samman med industrimiljön och spåren i det omgivande
landskapet och den natur som utvecklats när området ”läkts”.
Yxhult- och Kvarntorpsområdet ser förvaltningen som ett viktigt
utvecklingsområde för natur, konst, kultur och rekreation. Det är ett
kärnområde för en rad intressen för tätortbor, turism och friluftsliv. Det finns
redan idag en bra kombination med pågående och nya aktiviteter och
verksamheter i ett levande industrihistoriskt landskap. Möjlighet att samla
området värdefulla kvaliteter till ett Natur- och kulturreservat med en samlad
utvecklingsplan bör undersökas vidare. Utrymme finns för utveckling och
entreprenörskap.
Stråket Norr- Söder genom Kumla
Kumla har vuxit norrut med såväl bostäder som verksamhetsområden. Planen
visar på fortsatt utbyggnad i den riktningen. Stråket med Sjöparken som
sammanhållande länk i centrum är ett prioriterat grönområde och kommer att
utvecklas under många år framöver.
Stråket Västerut från Kumla
I planen redovisas inte någon idé om en koppling mot väster genom någon
form av stråk. Den västra kommundelen bör ges en form av anknytning till
Kumla utifrån sin kulturhistoria och karaktär av jordbruksbygd med inslag av
skogar ex Steneskogen.
Turism
Kommunen har ett kulturellt arv och en konstprofil som har stora potentialer
till utveckling i besökssammanhang. Förvaltningen efterfrågar en tydligare
satsning på områdets besöksnäring där kommunen och andra intressenter ex
entreprenörer utvecklar vissa områden.
Avslutningsvis vill förvaltningen att det i den omfattande och väl
genomarbetade planen ges möjlighet att återspegla styrkan och tillgången i att
Kumla är en mångkulturell kommun.
Kommentar: Många av synpunkterna måste beaktas i den fortsatta
detaljplaneringen och genomförandet. En fortsatt väl utvecklad samverkan
främst mellan miljö och bygg, kultur och fritid och tekniska kontoret är
nödvändig för att synpunkterna ska kunna beaktas. Mycket viktigt att vid
ianspråktagande av grönytor, natur mm tillräckliga resurser ges för
kompensation till nya ytor, växtlighet mm så den ”attraktiva småstadens”
värden efterhand inte förstörs. Som påpekas finns risker vid alltför snabb
utbyggnad.
Steneskogen och större delen av Pokerskogen föreslås att inte exploateras.
2010-09-14
29(89)
Barn- och utbildningsnämnden
Yttrande, samråd – översiktsplan Kumla kommun
Miljö- och byggnadsnämnden inkom den 19 april 2010 med förslag till ny
översiktsplan med fördjupningar för Kumla kommun. Namnet på den nya
planen är Kumla 25 000 eftersom 25 000 invånare år 2025 är det strategiska
mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför bland annat
hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet.
Nedan följer barn- och utbildningsnämndens synpunkter på förslaget.
Yttrande
Barn- och utbildningsnämnden menar att förlaget till översiktsplan har
utarbetats på ett förtjänstfullt sätt men har ett antal förslag till
förbättringar/kompletteringar.
Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har stor betydelse för
kommunens attraktionskraft. Att barnfamiljer eller familjer i familjebildande
ålder väljer att flytta till Kumla är avgörande för att nå målet 25 000 invånare
år 2025. Ett koncernöverskridande tänk krävs för att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att locka dessa familjer. Översiktsplanen anger i SWOTanalysen i del 1, sid. 27, att en av kommunens möjligheter utgörs av ”Staden
med inriktning på barnfamiljer och äldre”. Detta perspektiv kan med fördel
integreras mer i översiktsplanen. Exempelvis saknas Kumla kommuns skolplan
2008-2011 i redovisningen av viktiga kommunala mål i ÖP del 1 sid. 35. I ÖP
del 1, kapitel 7 ”Kvarntorp – Kvarntorp idag”, sid. 72, saknas uppgifter om att
både Naturskolan och John Norlandergymnasiet har verksamheter i området.
Av översiktsplanen framgår att en ny förskole- och skollokal är inplanerad i det
tilltänkta nya bostadsområdet i Brånsta/Sånnersta, vilket barn- och
utbildningsnämnden välkomnar. Nämnden anser dock att det är en brist i
planförslaget att ingen förtätning av bostadsområden är inplanerade kring
kommunens samtliga 6-9-skolor.
Barn- och utbildningsnämnden anser även att det är viktigt att öka
trafiktillgängligheten till Kumlabyområdet. Detta skulle öka områdets
attraktivitet för alla boende och medverka till att höja elevtillströmningen till
Kumlaby skola.
Forskning visar att segregationen har ökat i den svenska skolan (Vad påverkar
resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009). Etnicitet och i synnerhet
föräldrars utbildningsnivå är två faktorer som Skolverket särskilt har
uppmärksammat som betydelsefulla för elevernas prestationer i skolan. Detta
kan även iakttas i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Barn- och
utbildningsnämnden har därför i tidigare yttranden till miljö- och
byggnadsnämnden påpekat vikten av att inte bygga in sig i en stadsmiljö som
skapar segregation. Således välkomnar nämnden de resonemang som förs om
att motverka segregering i ÖP del 1, kapitel ”Kumlas vägval och motiv”.
2010-09-14
30(89)
Av ÖP del 1, sid. 55, framgår att det finns funderingar kring Vialundskolans
utveckling. Eventuellt kan det vara lämpligt att flytta Kulturskolans
verksamheter till skolan. Barn- och utbildningsnämnden avser att äska medel
för en förstudie över hur området kan utvecklas.
Slutligen vill barn- och utbildningsnämnden påpeka att Kulturskolans
verksamhet med fördel kan omnämnas i ÖP del 2 kapitel 9 ”Kultur”.
Kommentar: I planen har man försökt beakta behovet av fler bostäder runt ex
Kumlabyskolan, Vialund, Malmen m m. I en del fall är det svårt att få fram
större ytor för ex nya småhus för barnfamiljer. Samtidigt kan det vara viktigt
att spara ytor i utbyggnadsområden som Skogstorp till framtida
kompletteringar. Frågorna om risk för segregering och kompletteringar runt
äldre skolor får också tas upp i det årliga Plan- bygg- och bostadsprogrammet
där tidplaner och innehåll för närmaste årens bostadsbyggande redovisas.
Socialnämnden
Översikstplan för Kumla kommun, del 2:
S. 54 Byt ut texten under rubrikerna till:
Äldreomsorg
Kumla kommun bedriver idag äldreomsorg idag gentemot ca 500 brukare. Av
dessa är ca 300 boende i sin ordinära bostad. Övriga är vårdtagare boende på
särskilt boende. Äldreomsorgen har ett tydligt mål om att arbeta förebyggande
och rehabiliterande för att kvarhålla möjligheten för den enskilde att bo kvar i
det egna hemmet och därmed förskjuta behov av att flytta till särskilt boende.
Inom en tioårsperiod beräknas andelen av befolkningen i Kumla kommun som
är 65 år och äldre öka från 16 till 20 procent. Det är främst de yngre
pensionärsgrupperna som ökar initialt. Behovet av ytterligare
vårdboendeplatser på särskilt boende kommer ändå successivt att öka med en
förväntad tyngdpunkt på demensplatser.
Det viktigt att kommunen mobiliserar inför förändrade strukturer. I denna
omstrukturering behöver kommunen tillsammans med fastighetsägare planera
för bostadsfrågan för att klara av att bemöta det kommande vård- och
omsorgsbehovet och för att nå samsyn samt ekonomiska fördelar för alla
parter.
Behov föreligger om successiv utveckling och anpassning av våra särskilda
boenden både inom äldreomsorgen och inom boendealternativ för
funktionshindrade.
Vid nybyggnation av boenden skall faktorer såsom tillgänglighet, trygghet och
framtida behov tas i beaktning. Det är därför av vikt att nybyggnation
lokaliseras såväl till stadens centrala kärna som till omgivning med
grönområden och möjlighet till promenader.
Rubriken ”Handikappomsorg” föreslår vi ersätts med rubrik enligt nedan
2010-09-14
31(89)
Omsorgen för funktionshindrade och socialpsykiatri
Inom funktionshinderområdet möter Kumla kommun nationella betänkanden
om stöd och service till personer inom livets viktiga områden. Omsorgen för
funktionshindrade har insatser som är riktade till såväl yngre som äldre
personer fördelat på boende, sysselsättning och personlig assistans (även
avlösarservice, ledsagning och kontaktperson enligt lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade). En väl utbyggd omsorg för funktionshindrade ska
utgöra en viktig del av kommunens medborgarperspektiv och syftar till
delaktighet och tillgänglighet för alla invånare oberoende av personlig
funktionsnivå.
En i grunden förändrad syn på funktionshinder ställer höga krav på de
kommunala insatserna. Socialpsykiatrins insatser ska vara varierade och i hög
utsträckning individuellt anpassade. I huvudsak återverkar det på målgruppens
boendeformer som ska motsvara de variationer som återfinns i behovs- och
problemformuleringar, varför behovet av bostäder förmodligen kommer att
öka. Individuella utformningar av insatser förmodas återverka inom hela
området socialpsykiatri.
Individ och familjeomsorg
Individ och familjeomsorgen ska erbjuda befolkningen råd, hjälp, stöd- och
vårdinsatser till människor som tillfälligt behöver hjälp i sin livsföring.
Individ och familjeomsorgen omfattar områdena:
• Barn- och familj
• Försörjningsstöd
• Missbruk
Kumla 25 000 invånare år 2025 innebär stora utmaningar för individ och
familjeomsorgen. Utmaningarna rör främst boendefrågan samt de människor
som av olika anledningar har svårt att få ett eget kontrakt till bostad.
Alternativa boenden för de mest utsatta grupperna måste finnas tillgängliga.
I Kumla kommun finns en boendestege som är ett stöd för gruppen som främst
har en missbruksdiagnostik. Behovet av fler bostäder i främst det första steget
som är mer av typen lågtröskelboenden, är stort.
Ovanstående innebär att det även behöver finnas alternativa billigare boenden,
utöver boendestegen, som uppfyller målgruppens behov av bostäder. I takt med
att befolkningen växer behövs även en förstärkt och utökad öppenvård som
bland annat möter behoven av vård- och stödverksamhet dygnets alla timmar.
Övriga synpunkter:
S. 9 Ersätt rubriken Äldreomsorgsplan med Plan för Socialtjänsten antagen
2002
S. 54, Kartan bör ses över alternativt tas bort, då markeringar för boenden inte
är korrekt.
Följande förändringar föreslås:
2010-09-14
32(89)
Psykiatrivård (orange) – namnbyte föreslås eftersom kommunen endst bedriver
boendestöd och sysselsättning inom socialpsykiatrin. Psykiatrivård är
landstingets uppdrag. Byt till:
boendestöd socialpsykiatri (orange).
Organge markering på kartan vid Södra Kungsvägen tas bort.
Omsorgsboende (grönt)– lägg till markering för gruppbostad Höganäsgatan.
Äldreboende(rosa)- ta bort markering Kjellingatan och Skolvägen.
Eftersom kartan endast visar Kumla tätort saknas omsorgsboende
Kappelgatan i Hällabrottet samt Rosinasväg i Åbytorp. Dessutom saknas två
äldreboenden i Sannahed.
S. 57, Under rubriken Nationella mål för äldreomsorgen:
• Nationella demensriktlinjer
Kommentar: Kompletteringar och justeringar enligt yttrandet ska tas med i
utställningsförslaget.
Statliga myndigheter
Trafikverket
Kumla 25 000, Översiktsplan för Kumla kommun, Samråd
Trafikverket har mottagit förslag till ny översiktsplan med fördjupningar för
Kumla kommun för samråd. Kumla 25 000 är namnet på den nya planen och
25 000 invånare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter.
Trafikverket har tagit del av förslaget och har följande synpunkter:
Övergripande synpunkter.
Trafikverket ser positivt på kommunernas ambition att arbeta för en bilsnål
samhällsplanering med en tät bebyggelse vid utbyggnad och en förtätning i den
befintliga samt extra tätt i stationslägen och i de centrala delarna. Detta skulle
enligt förslaget bidra positivt för underlaget till en effektiv kollektivtrafik och
tätheten innebär kortare avstånd inom staden. Utöver ambitionen för en
utbyggnad som bygger på cykelavstånd till arbetsplatser och centrum så
framhålls även betydelsen av bättre samordning och samutnyttjande av olika
trafikslag, detta genom att utveckla befintliga och framtida knutpunkter för att
underlätta byte mellan bil, buss, tåg, cykel. Trafikverket delar kommunens
uppfattning om vikten av ett sådant ”hela-resan-tänkande”.
Nationella och regionala infrastrukturplaner
Planförslaget framhåller en rad angelägna förbättringar inom transportsystemet.
När det gäller planering, finansiering och tidsplan för genomförande av om -
2010-09-14
33(89)
och nybyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet och järnväg styrs av detta
Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt Länsplan för regional
transportinfrastruktur för Örebro län 2010-2021. Länstransportplanen omfattar
även statlig medfinansiering till kommunala åtgärder i form av cykelvägar och
trafiksäkerhets- och miljöåtgärder.
Åtgärder på det nationella och regionala vägnätet
I översiktsplanen redovisas några större planerade vägprojekt. Dessutom
föreslås åtgärder avseende ”gång- och cykelvägar” inom kommunen. Planerna
berör kommunala vägar/gator men även vägar där Trafikverket är väghållare.
Som nämnts ovan så styrs Trafikverkets om - och nybyggnadsåtgärder av
Nationell plan och Länsplanen. Trafikverket kan notera att det saknas stöd i
dessa planer för finansiering av många av de föreslagna åtgärder sin redovisas i
översiktsplanen. Även det finansiella utrymmet i för mindre typer av åtgärder
så som nya gång- och cykelvägar är starkt begränsat.Gods på järnväg
I översiktsplanen redovisar kommunen ett reservat för ett nytt godsstråk på
sträckan Örebro – Hallsberg. Trafikverket ser positivt på att kommunen
planerar för ett godsstråk som avlastar tätorten på tung trafik. Det är bra att
kommunen har tittat på en helhetslösning som sträcker sig utanför
kommungränsen. Det är viktigt att ett bra samarbete sker mellan Kumla,
Örebro och Hallsberg så åtgärden är kommunöverskridandet. Trafikverket ser
ett behov av att på sikt utöka kapaciteten på sträckan. Hur lösningen ser ut har
Trafikverket ännu inte utrett och ingen finansiering för någon åtgärd finns ännu
med i den långsiktiga planeringen.
I översiktsplanen är nya industrispår till Kvarntorp och Via inlagda som
reservat. Trafikverket ser positivt på att kommunen planerar för industrispår,
vilka möjliggör en ökad överflyttning av gods till järnväg. Trafikverket
förutsätter att industrispåren finansieras av kommunen eller privat intressent.
Del 2. Planeringsförutsättningar och riktlinjer
Riksdagens transportpolitiska mål
I översiktsplanen, kap 4 ”transporter”, redovisas riskdagens transportpolitiska
mål det övergripande målet, samt sex delmål. Det övergripande målet för
svensk transportpolitik är som tidigare att säkerställa en samhällsekonomisk
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och
näringsliv i hela landet. De tidigare sex delmålen har dock ersatts av ett
funktionsmål och ett hänsynsmål (mål för framtidens resor och transporter
Prop. 2008/09:93). Texten skall därför ändras och kompletteras med de nya
transportpolitiska målen.
Buller och vibrationer
Det är viktigt att bullerfrågan alltid studeras i samband med nylokalisering av
bebyggelse, i synnerhet bostäder utmed stora trafikleder och järnvägar.
Trafikverket anser i likhet med översiktsplanen att krav ska ställas i den fysiska
planeringen på att riktvärden för trafikbuller klaras vid nybyggnation och större
ombyggnader samt att trafikberäkningar ska genomföras i samband med
detaljplaneringen.
2010-09-14
34(89)
I kap 14 ”Miljö- och riskfaktorer” står att banverkets riktlinjer för buller och
vibrationer från 1997 ska beaktas. Trafikverket vill förtydliga att det de
bullerriktlinjer avseende trafikbuller (väg och järnväg) som normalt inte bör
överskridas vid nybyggnation av bostäder är nedanstående riktvärde (enligt
riksdagsproposition 1996/97:53, Infrastrukturinriktning för framtida
transporter):
30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus
45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus nattetid
55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad)
70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Riktvärdena för trafikbuller kan med fördel redovisas i planen.
För vibrationer från järnväg tillämpar Trafikverket 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz)
som den nivå som ska tillämpas vid nybyggnation.
Ny bebyggelse längs järnväg och väg
För att skydda ny bebyggelse från en eventuell urspårning av tåg anser
Trafikverket att ingen ny bebyggelse ska uppföras inom ett avstånd av 30 meter
från järnvägen. Dock är observationsområdet, inom vilket särskilda analyser
behövs för att utreda om framtida bebyggelse kan bli olämplig med hänsyn till
järnvägen, större än så. Buller kan exempelvis påverka områden upp emot ett
par hundra meter från järnvägen.
Trafikverket saknar ett resonemang kring hur kommunen ser på närhet mellan
ny bebyggelse och befintlig (och planerade) vägar. Utifrån
trafiksäkerhetsaspekter är det angeläget att tydliga regler för byggnation finns
längs våra vägar och att främst större och viktigare vägar skyddas mot alltför
närliggande bebyggelse. När det gäller byggnadsförbud utefter det allmänna
vägnätet enligt 47 § väglagen, har Länsstyrelsen föreskrivit att avståndet 12
meter ökas för vissa vägar i Örebro län enligt beslut 2008-08-21. Detta innebär
att europavägarna har utökat byggnadsförbud på 50 meter och att riksvägarna
och de primära länsvägarna har utökat byggnadsförbud på 30 meter.
Kumla kommun berörs av utökat byggnadsförbud enligt följande:
50 meter för väg E20
30 meter för väg 50, 51, 51.01
Trafikverket anser att kommunens översiktsplan bör innehålla anvisningar om
dessa skyddsavstånd som bör tillämpas oavsett detaljplan.
Transporter av farligt gods
I kapitel 14 ”miljö- och riskfaktorer” anges ett antal primära transportvägar för
farligt gods. Inom Kumla kommun är E20 samt väg 51 primära transportvägar
för farligt gods. Vägarna 529, 641, 534, 628, och väg 639 är sekundära
transportvägar för farligt gods vilket bör förtydligas i texten.
2010-09-14
35(89)
Trafikverket saknar ett vidare resonemang kring transporterna med farligt gods
kopplat till hur kommunen hanterar risker med farligt gods i sin fysiska
planering. Vid exploateringar intill transportvägar för farligt gods kan
exempelvis en riskanalys behövas och lämpligt skyddsavstånd mellan väg och
verksamheten utredas med tanke på risken för olyckor med farligt gods.
Skyddsavstånd kan variera beroende på vilken typ av verksamhet och kan
minskas med hjälp av skyddsåtgärder så som skyddsvall eller andra barriärer
mellan väg och verksamhet. Kommunens tankar kring detta bör föras fram i
planförslaget.
Vägar av riksintresse
I Kumla kommun klassas E20, väg 50, väg 51, väg 51.01 sant väg 629 som
vägar av riksintresse. Tillägg till kap. 4 ”Transporter” samt kap 17
”Riksintressen” ska därför göras med väg 629 som riksintresse. I kap 4
”Transporter” ska väg 52 tas bort då den ej sträcker sig genom Kumla
kommun. För att förtydliga den kartan i bilagan som illustrerar riksintressen
kan vägnummer med fördel skrivas ut.
Ett område för planerad nysträckning av väg 51 redovisas i planförslaget som
vägreservat. Trafikverket arbetar för närvarande med den första etappen av
ombyggnad av väg 51: sträckan väg 633 – Kvarntorpskorset. (Nästa etapp blir
sträckan Olsgården – väg 633). Byggstart för den första etappen är planerad till
2014 i enlighet med Länstransportplan för Örebro län 2010-2021. I och med att
projekteringsläget för sträckningen kommit längre bör nuvarande område för
vägreservat minskas ned i översiktsplanen.
Kommentar: Planen bör justeras och kompletteras enligt yttrandet.
Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerade ärende.
Inkom tillsammans med länsstyrelsens yttrande, se länsstyrelsens yttrande ang.
totalförsvaret.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Översiktsplan med fördjupningar, Kumla kommun. Samråd
I förslaget till översiktsplan berör kommunen frågan om
översvämningsområden och lämpligheten att anlägga ny bebyggelse invid
vattenområden på ett otydligt sätt. Även frågor som berör transporter av farligt
gods och s.k. säkerhetsavstånd vid riskfyllda verksamheter beskrivs utan en
tydlig inriktning på hur dessa frågor bör hanteras i kommunens fortsatta
planering.
Vid revidering av PBL 2008-01-01 har risken för olyckor, översvämningar och
erosion lagts till som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 §
PBL. Det innebär att risken för översvämningar och erosion ska behandlas i
översiktsplanen och beaktas vid detaljplanläggning samt vid bygglovprövning.
MSB anser att dessa aspekter bör utvecklas i förslaget till översiktsplan för
Kumla kommun. Dessa aspekter bör även följas av särskilda slutsatser och
tydliga riktlinjer eller rekommendationer.
2010-09-14
36(89)
MSB avstår i övriga frågor att yttra sig i ärendet.
Kommentar: Yttrandet ska beaktas
Intresseorganisationer och politiska partier
Socialdemokraterna
Svar på remiss gällande – ”Kumla 25 000” Översiktsplan för Kumla
kommun Socialdemokraterna i Kumla
För Socialdemokraterna i Kumla kommun
Katarina Hansson
Vi har följande synpunkter att ge på ”Översiktsplanen för Kumla kommun”.
Vi tycker att kommunen bör titta nämnare på godsstråkets dragning. Detta för
att påverka befintligt bebyggelse och natur som lite som möjligt.
Dragningen av den planerade nya järnvägen mellan centrala Kumla och
Kvartorp, dras över en vattentäkt och detta behöver ses över.
Att den nyinritade övre östra/östra förbifarten som har sin infart mittemot
infarten till Hällabrottet, ska tas ut överskitsplanen
Att vid planeringen av fortsättningen av den nya stadsdelen Skogstorp, är det
viktigt att tänka på att det planeras för flera in – och utfarter, till de större
genomfartsvägarna inom kommunen. Detta för att inte belasta vissa stråk så
tungt.
Kvarntorps fritidsområde:
För att möjliggöra en utveckling av friluftsområdet runt sjöarna i Kvarntorp bör
områden vid framförallt Söderhavet läggas in som utvecklingsområde.
Motiv för markeringen är att området kan utgöra en framtida utveckling som
möjliggör övernattningsmöjligheter i ex. stugor eller genom
campingmöjligheter i sjönära lägen där vi behöver lämna dispens för
strandskyddets 100m samtidigt som underlaget för framdragning av VA kanske
kan underlättas för närboende.
Att avvakta bostadsbebyggelse i den sk. Pokerskogen/Viaskogen och endast ta
det planerade verksamhetsområdet.
Översiktsplanen del 1.
Sid 22 – Kumla idag…
Uppdatera namnet ICA profilen som heter ICA nära
Sid 26-27 Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
Vi ifrågasätter en del punkter i analysen som inte alls stämmer med läget idag.
Ska analysen vara med?
2010-09-14
37(89)
Sid 28 – Visionen – vilken typ av vision är detta?
Översiktsplanen del 2.
Avsnitt 1 – Gällande planer och program
Sid. 9 – Tillgänglighetsplanen fattas.
Avsnitt 4 – Transporter
Sid. 22 – Uppdatera farliga skolvägar. Länsväg 534 Åbytorp – Hagavallen är
åtgärdad.
Sid. 26 – Restiden till Stockholm är kortare än 2 tim.
Avsnitt 5 – Näringsliv
Sid 35. – Uppdatera förteckningen på med stora arbetsgivare så att rätt namn
finns med. Vilka arbetsgivare saknas?
Avsnitt 6 – Tekniska försörjningssystem
Sid. 40 – Fel bild till texten.
Sid. 42 – Uppdatera texten om avfallshanteringen.
Avsnitt 8 – Kommersiell och offentlig service
Sid. 55 – Stryk i sista stycket ”Varje avdelning rymmer 20 barn”.
Sid. 56 – Skolområdesindelningen är fel. Hagaskolan, Malmen och Vialund
saknas
Sid. 56 – Lyft upp vår egen gymnasieskola, så att den står första under
rubriken. Detta för att förtydliga John Norlander gymnasiets roll, för
kommunens attraktivitet nu och i framtiden.
Sid. 57 – Nationella mål för skolan och äldreomsorgen saknas.
Avsnitt 9 – Kultur
Sid. 6 – Biblioteket är inte omnämnt.
Avsnitt 10 – Turism
Sid. 68 – Besöksmål fattas – biblioteket, Folkets hus, Kvarngården, och
Idrottsparken.
Sid. 73 – Karta över grönområden sammanfaller med karta över framtida
etableringar i bilaga 3 sid 3.
Avsnitt 14 - Allergier
Sid. 92 – Fråga: stämmer rekommenderat avstånd mellan bostäder och hästar?
Det har på senare år ändrats.
Lägg till att det är viktigt att tänka på vilka växter som planteras utifrån
allergisynpunk t.ex nyplantering av björkar.
Kommentar: Synpunkterna ska beaktas.
2010-09-14
38(89)
Miljöpartiet de Gröna i Kumla
Övergripande
Det är bra att det kommer fram ett nytt förslag till ÖP för Kumla som har det
positiva dilemmat att vi växer när det gäller innevånarantal. En ohämmad
tillväxt kan liknas vid cancer då den ödelägger det befintliga, ett problem som
samhällsdebatten sällan handlar om. Miljöpartiet de Gröna i Kumla vill nedan
föra fram ett antal övergripande synpunkter och några nedslag i detaljer som
tangerar synen på tillväxt och hållbar utveckling. De kortsiktiga vinsterna får
inte ödelägga möjligheterna för framtida generationer.
Mycket av det som skriva i förslaget till plan är bra men det blir mycket långt
svar om vi skall kommentera allt som är bra i detalj. Övergripande kan dock
sägas att materialet ger mycket faktaunderlag och är lättläst. Att rita ut en cirkel
3 km från Järnvägsstationen är också bra för att synliggöra en sorts inre zon där
många resor kan göras per cykel. Möjligen skulle den kompletteras med en
cirkel på fyra eller fem kilometer som därmed kunde visa på möjliga nya
områden för bostäder där man eftersträvar viss lantlighet men fortfarande kan
nå centrum på 15-20 minuter per cykel.
I största möjliga utsträckning bör ny bebyggelse ha blandade upplåtelseformer.
Ensidiga villaområden och dito områden med hyreslägenheter ökar
segregationen som redan är ganska tydlig i Kumla och många andra
kommuner.
Jordbruksmarken - Livsmedelsproduktion
En fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet i förslaget är framtidens behov
av bra jordbruksmark. Dagens matproduktion bygger på mycket storskalig drift
där konstgödsel och långa transporter har en viktig funktion. I framtiden
kommer vår matförsörjning att ställas inför mycket stora utmaningar. När den
billiga fossila energin tryter kommer produktionen av konstgödsel och de långa
transporterna att bli mycket dyrare. Dessutom kräver dagens konstgödsel
mineraler som bryts och är ändliga resurser. I kostnadsjakten på billig mat väljs
ofta konstgödsel med högre innehåll av kadmium som är en mycket skadlig
tungmetall och på sikt kan göra jorden obrukbar. Därför är det av största vikt
att vi ser över vilken jordbruksmark som ger bäst avkastning idag och har en
bra potential för framtida matproduktion.
Många markområden i Kumla är gammal havsbotten och senare sjöbotten.
Sådan mark kan inte återskapas på konstgjord väg. Önskan om nya
villaområden på kort sikt kan ta bort viktiga ytor för livsmedelsproduktion. Att
ödelägga bra jordbruksmark motverkar också de klimatmål som fullmäktige
beslutat om tidigare. God jordbruksmark är på många sätt en resurs som borde
jämställas med andra skyddsvärda resurser som räknas upp sidan 86, kapitel 13
(mineraler m.m.) Kommunen bör inte bygga på ett sätt som omöjliggör
framtida nyttjande.
Miljöpartiet anser att
• En klassificering av jordbruksmarken avseende dess lämplighet och
avkastning tillförs planen innan slutgiltigt beslut fattas.
2010-09-14
•
•
39(89)
En konsekvensbeskrivning bör utarbetas utifrån klassificeringen och
visa på var olika byggalternativ ger minst negativ effekt på möjligheten
att producera mat i framtiden.
Kolonilotter, smarta hyresbostäder med odlingsutrymme och
villaträdgårdar ger ett mer hållbart samhälle där kretsloppstänkande kan
ersätta långa och många transporter. Detta saknas i det fokus som ligger
på att snabbt ordna mycket utrymme för nya bostäder.
Buller
I kapitel 14 behandlas bullerfrågan. Nya studier visar på att buller har en större
hälsopåverkan än vad som antagits (se tex rapport från Socialstyrelsen). Buller
har effekter på många viktiga kroppsfunktioner som sömnen och stressnivån.
Det påverkar därigenom blodtrycket vilket i sin tur medför höjda fall av
livshotande och dödliga sjukdomar. Det skapar också problem för människor
med nedsatt hörsel och ger fler hörselskador i framtiden. *1
Miljöpartiet anser att
• Kumla bör beakta bullerproblematiken i större grad i all nybyggnation
• Kumla bör överväga att anta lägre bullervärden än de som staten
tidigare angett för sin egen planering av framtida byggnation.
• Söka lösningar på järnvägens buller oavsett vilka statliga gränsvärden
som idag råder.
Brånsta- Sånnersta området
Viktigt att genomföra analys av jordbruksmarkernas kvalité innan en så stor del
av den åkermarken tas i anspråk. Vi är mycket tveksamma till att ta marken
närmast bäcken till bostäder, både av tidigare nämnda skäl och tveksamt
underlag att bygga på.
Ny skola, återuppliva Brånstaskolan, bevara nuvarande gamla skolbyggnaden
och bygg ut i samma stil, behåll bystrukturen, borde vara lättare att ordna
småtomter i närområdet samtidigt som Folkatorp kommer ”närmare”, likadant
Fåglahagen. Därmed kan det också på sikt bli lättare att få fram en
vägförbättring Brånstavägen mot Ekeby. Ekeby skulle då komma ”närmare”
Kumla, intressantare med kollektivtrafik den vägen osv.
Men oavsett vad man gör i Brånstaområdet börja med att bredda vägen, den är
smal en hel del hästtransporter åker den vägen till Örsta kulle, lägg samtidigt
till cykelväg.
Centrala Kumla
Viktigt att utveckla området runt järnvägsstationen med åtgärder som
uppmuntrar byte av färdsätt från bil och cykel till buss eller tåg.
Ändamålsenliga lokaler för cykelparkering under tak och ”överdagenservice”,
bilparkering med bra vinterförhållanden m.m.
Spara småhusen nordnordost om biblioteksparkeringen, sälj dem eller hyr ut
med förbehållet att ev ombyggnation inte bryter karaktären i området. Det är
några av de få småhus som finns kvar från skoindustriepoken i centrala Kumla.
Bygg gärna i stället efter V:a Bangatan hyreshus, terasshus närmast järnvägen,
kanske radhus framför dem, centralt i alla fall, definitivt förtätat.
2010-09-14
40(89)
Principiellt är Miljöpartiet tveksamma till att skära av grönområdet bakom
Kumlabyskolan med en bilväg. Syftet sägs vara att få en anslutning från
Köpmangatan till Kumlabyskolan för att öka intresset för skolgång där bland
de boende på västra sidan om grönområdet. Idag innebär en bilkörning från
detta området till kumlaby att bilen måste in ända fram till rödljuset på
köpmangatan eller tag vägen söderut förbi silon och ut på väg 51. I Kumla har
vi inte prövat några speciella insatser för att stimulera familjer att låta barnen
gå till skolan (vilket inte är speciellt långt i detta fall).
Någon bra lösning vad avser ny vägdragning finns nog inte men den minst
dumma är att ”gå” in vid Skogsbacken tangera Viaskogen (som egentligen ska
heta Skottvallaskogen,) och svänga ner mot Kumlaby. Cykelvägen till
Sannahed måste i sådant fall ”säkras” på lämpligt sätt. Om det skulle öka
integrationen och minska skadegörelsen på Kumlabyskolans baksida kan det
vara argument för en ny väg. Polisen bör tillfrågas om denna fråga innan man
väljer lösning.
Hörsta – Nya norra Kumla
Den kraftiga expansion som planeras norrut på jordbruksmark är tveksam av
många skäl. Dels med hänvisning till resonemanget om behovet av god
jordbruksmark i framtiden men också i relation till infrastruktur och
skoltillgänglighet. Det ökar trycket på den skola som redan är fullbelagd.
Brånsta
Den väg från 52:an vid Hällabrottet, över gärdena i Brånstra, över järnvägen
och anslutning till vägen som går till motorvägen känns inte så nödvändig att
den motiverar det kraftiga ingreppet.
Ekeby
För att Ekeby skall kunna få tillgång till Kumlas serviceutbud måste vägen
förbättras liksom kollektivtrafiken mellan Kumla centrum och Ekeby.
Kommunen bör bygga hyresrätter även i Ekeby och göra mer reklam för de
möjligheter som finns att bygga där.
Ökad samverkan
Nutidens och framtidens arbetsmarknad slutar inte vid kommungränsen. Därför
är det viktigt också ur resurshushållningssynpunkt att öka samverkan med
närliggande kommuner i framtidsplaneringen. Vi förutsätter att synpunkter från
Hallsberg, Örebro och Lekeberg tas med i planeringen men också att samtal
bör föras med andra kommuner och regionförbundet. Ur infrastruktursynpunkt
krävs ökad samverkan med både kommuner och regioner, ända till sthlmmälardalen, Göteborg och Värmland- Oslo.
*1 En mycket djupgående forskning har genomförts under tio år med flera
stora aktörer. Där uppmärksammas hälsoproblem som tidigare inte har kopplats
samman med buller så direkt.
http://www.soundscape.nu/download/18.5f70f696125498bca9b80009024/Rapport+Lju
dlandskap.pdf
Kommentar: En blandning av upplåtelseformer och hustyper är viktigt att
diskutera mer i det årliga upprättade Plan- bygg- och bostadsprogrammet.
2010-09-14
41(89)
Olika ”cykelcirklar” finns redovisade i den antagna gång- och
cykelvägsplanen.
Konflikten mellan utbyggnad och värdefull åkermark är redovisad i planen.
Om målet 25000 invånare ska klaras, en stor del villatomter kunna planeras,
tätortsnära skog bevaras, närhet till service, infrastruktur och kollektivtrafik
mm ska finnas är det närmast omöjligt att undvika i anspråkstagande av
värdefull jordbruksmark. Det finns enbart en gammal klassning av
jordbruksmarken från 70-talet som visar att nästan all åker runt Kumla tätort
är av högsta klass. Kolonilotter planeras norr om tekniska förrådet.
Någon utbyggnad av Sånnersta-Brånsta i närheten av ån planeras inte pga
låga läget och sämre grundförhållanden. I fördjupade översikts planen för
området får man utreda närmare hur värdefulla delar ska bevaras och
nybyggelse med bostäder, service mm och vägar ska lokaliseras.
LRF Kumla kommungrupp.
Vi vill att Kumla Kommuns byggplanering tar hänsyn till att åkermarken som
omger Kumla stad är en ändlig resurs och inte kan ersättas. I planeringen av
byggnation så ska man ta reda på alternativa lösningar att alternera med innan
byggnation genomförs på åker. Ett konkret förslag är att ytterligare förtäta
kumla city med höghus genom att köpa in centrala tomter med äldre, låga hus
på för nybyggnation av höghus. Likaså motsätter vi oss planerna på byggnation
norrut mot motorvägen på åkermark då dessa områden kommer ligga långt från
centrum och får närmre till Marieberg (tidsmässigt) för den service av affärer
och dyl. de behöver och avståndet till buss/tåg-stationen blir orimligt långt.
Även expansionen österut på åkermark måste beaktas i planeringen så att
alternativ övervägs så att inte bättre alternativ inom bef. stad missas. En östlig
expansion kräver mycket nya vägar och dessa tar en ansenlig yta/bosättare av
åkermark.
Vi tycker att förslaget på järnvägsdragning efter motorvägen kan slopas helt i
översiktsplanen. Därför att den är helt beroende av "nobelbanans" dragning och
den är som bekant inte utredd än om den behövs, kostnad, slutgiltig dragning,
etc. Vi tycker att samråd kan ske med Örebro Kommun så att avstickaren
söderut till Hallsberg kan slopas tills en ev. utredning visar om avstickaren
kanske behövs. Då detta av erfarenhet tar tid och inga behovsutredningar är
gjorda så är det inte nödvändigt med någon ny järnvägsplanering i denna
översiktsplan.
Kommentar:
Se föregående kommentar angående värdefull åkermark. Godsstråket tas bort
från förslaget.
Kumla Hyresgästförening
Att Kumla ska bli större och fler boenden ska skapas bejakas av
hyresgästföreningen.
2010-09-14
42(89)
Nybyggnation är dock en dyr boendeform. Frågan som kvarstår finns det plats
för dem som inte är kapitalstarka och som kan sakna resurser vart blir de
hänvisade att bo.
Det handlar om funktionshindrade ungdomarna, ensamstående mammor och
pappor med barn, arbetslösa, de långtidssjukskrivna. De som har en svacka i
sin privata ekonomi och inte vet när det kan vända för dem ekonomiskt.
Det bör beaktas.
Kommentar:
På vilket sätt boendemarknaden är tillgänglig för alla är en central politisk
fråga som är svår att hantera inom översiktsplanens ram.
Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse
Kommentar till översiktsplan 2010
A. Allmänt
Om kommunen vill ha reda på vad kommunens invånare tycker om planen, så
måste den vara ute på längre tid, för att i synnerhet en del organisationer och
liknande ska ha möjlighet att gå igenom den på ett seriöst sätt. En förening
måste ha tid på sig att genomföra en granskning och sämsta tiden på året för
detta torde vara på senvåren och försommaren.
I planen om talas att kommunen skall nå ett bestämt innevånareantal år 2025 på
25.000 innevånare. Till dess är det 15 år och hur detta skall gå till förstår inte
vi, då Kumla under de sista 15 åren har ökat med ca 1200 innevånare och för
att nå 25.000 så behövs det en ökning på 4800 innevånare de kommande 15
åren för nå det satta målet. Målet torde vara helt orealistiskt både ut
innevånareantal och satt mål för bostadsbyggande. Det lämpliga hade varit att
klart och tydligt tala om, att detta är en plan för framtiden och inte sätta ut
några datum när målet skall uppnås.
Effekten med att sätta ut ett måldatum är, att den del av befolkningen som idag
bebor de områden, som man i framtiden tänker sig att expropriera för framtida
byggnation av bostäder m m” stirrar sig blinda” på datumet 2025 och grips av
panik när de utbyggnadsplaner, som kanske kan bli aktuell om 40-50 år eller
aldrig. En tidsplan bör därför sättas upp för de närmaste 5 åren och i den skall
omtalas, vad man har tänkt sig för projekt och i vilken ordning de skall komma.
Klarar man det inte under dessa 5 år, så vet man i alla fall hur kommunen har
tänkt sig tidsordningen på projekten. Eventuellt bör även en sådan tidsplan
förses med en ekonomisk plan om det är möjligt att genomföra projekten under
tidsperioden.
B. Bostadsområden
Enligt planen tas hela d s k Pokerskogen i anspråk för bebyggelse och så har
inte varit tänkt enligt tidigare planering. Skogen utgör ett av de få skogspartier
som finns kvar i kommunen och bör bevaras åt framtiden. Detta gäller också
skogsområdet öster om vägen. Det innebär givetvis att några vägar ej skall dras
inom området förutom den nu planerade cykelvägen.
2010-09-14
43(89)
När det gäller områdena öster om Kumlaån i Sånnersta och Brånsta, bör man
senarelägga dessa områden i planen, för att överhuvudtaget se om de behövs
inför framtiden. Området består av jordbruksmark och angränsade skogsmark
och bör behållas i nuvarande skick så länge som möjligt. Ej heller bör några
vägar i området anläggas i området innan man vet om det behövs inför
framtiden.
Vi vill också påpeka risken med bebyggelse för nära Kumlaån ifall den ev
klimatomställning, som nu befaras, kan leda tills större nederbörd i framtiden
och då ganska ojämnt fördelat under året vilket kan leda till stora
översvämningar på slättområdena kring Kumla som avvattnas av Kumlaån med
biflöden.
Den tidigare nämnda tidsplanen för femårsperioder indelad i projekt, kan även
leda till att man kan skjuta på att ta i anspråk marker i norra Ekeby mot mossen
och motorvägen en nära framtid. Dessa områden består av jordbruksmark och
så länge som möjligt bör man använda dessa områden för jordbruksändamål.
Samtidigt bör man tänka på buller från motorvägen och störning från de
planerade vindkraftverken på västra sidan av mossen.
När det gäller utbyggnad av Sannahedsområdet, bör man beakta störningar av
kulturområdet och Sannahed och även ianspråktagande av jordbruksmark.
C. Industriområden
Som tidigare nämnts i föregående stycke bör ingenting förläggas i
pokerskogen.
Området närmast motorvägen vid norra infarten bör man vänta med att
bebygga, så länge som möjligt. Kommer att vara ett störande inslag i
jordbruksbygden (risk för splittring) och fel användning av jordbruksmark.
Skogsområdet väster om motoranläggningarna bör utbyggas först i sista hand, i
likhet med tidigare omnämnda områden i föregående stycken.
När det gäller utbyggnaden om kring Sakab måste man undersöka detta bolags
framtida behov av deponi.
När det gäller utbyggnader av industri och liknande, bör detta inte få ske
utspritt på områden, som man kanske kan behöva använda i framtiden, utan
avser man att utbyggnad skall ske på ett område så använder man detta i första
hand innan man börjar med ett nytt område. Detta förenklar och förbilliga
också utbyggnaden av infrastrukturen och splittrar inte landskapsbilden.
D. Natur – och vattenområden
Det med grönt markerade området vid Gränby bör förlängas, så att det
innefattar Kumlaån fram till Blacksta.
Fd Skarbysjön bör på sikt kunna bli ett naturreservat och genom
vattenreglering (som inte stör jordbruket) få en vattenyta under hela året.
2010-09-14
44(89)
Ev framtida skydd av Öjamossen bör tas med i planen. I dagsläget finns det
troligtvis ingenting som hotar naturen i mossen.
Det är viktigt att idag befintliga smådammar inte läggs igen.
I övrigt hänvisar vi till de områden, som vi gärna se vill bli skyddade som
naturreservat under de närmaste åren. Dessa finns dock i princip med i planen,
utom de i ovanstycke nämnda.
Vi ser också gärna att kommunen bidrar till att hjälpa till med anläggande av
småvatten i kommunen och stimulerar till detta. Bidrag finns i regel att få hos
statliga myndigheter,
E. Infrastuktur
Någon dragning av järnväg mellan Viaskogen och Gränby bör inte ske. I det
fall nuvarande järnväg till Kvarntorp skall göras om så vore det nog bättre att
lägga med järnvägen från Kumla till Kvarntorp och i stället öppna för en ny
järnväg till Katrineholmspåret.
Några planerade vägar genom Brånsta-Sånnersta bör inte planeras innan man
vet om detta område skall behöva bebyggas i framtiden.
Ej heller bör någon ytterligare planering ske av området väster om motorvägen,
benämnt ”utredningsområde” innan man ser om detta kommer till användning.
Ett antal bensinmackar finns markerade på kartan. Vi antar att dessa ersätter
befintliga mackar i innerområdet, i annat fall blir det säkert en framtida
överetablering.
F: Avslutning
Vi hoppas att ni i möjligaste mån tar hänsyn till vårt svar i ert arbete med
översiktplanen.
Kumla den 7 juni 2010-06-15
Kommentar:
Översiktsplanen kan enbart redovisa vilka områden som kan behöva byggas ut
för att nå målet om 25 000 invånare. Om och när målet kan uppfylls beror på
en rad andra faktorer utanför planens ram.
En större del av Pokerskogen ska bevaras tills vidare.
Sånnersta-Brånsta bedöms inte ligga inom närmaste fem- till tioårsperioden.
De lägre områdena ska inte bebyggas.
De nordligaste delarna av Kumla-Ekeby reserveras för framtida
verksamhetsområden.
Kulturintressen ska beaktas i Sannahed.
2010-09-14
45(89)
De stora trafikmängderna, bullerstörningarna, strategiska lägen m m gör
områdena intill infarten från motorvägen till Vägtorget lämpliga för olika
verksamheter. När exploatering kan ske beror helt på näringslivets intresse.
För att kunna locka nya företag med olika önskemål och krav behövs en bra
planberedskap och alternativa läggen att erbjuda.
Området vig Gränby bör förlängas till Blacksta.
Hur värdefull natur- och kulturvärdena i västra Hardemo bör beskrivas och
skyddas ska länsstyrelsen utreda i samverkan med berörda kommuner.
Spårdragningen vid Viaskogen tas bort från kartan.
Den östligaste leden i Sånnersta-Brånsta tas bort.
Gruppen för Hardemoutveckling.
Gruppen har 6 representanter för Företagarna, Hembygdsföreningen,
Bygdegården, LRF, Centerpartiet och Socialdemokraterna enligt tidigare
insänd förteckning. Man har delegerat samrådssvaret till övertecknad men
gruppens arbete kan följas på www.hardemo.info
1 Kommentar till planskrivningar
Gruppen för Hardemoutveckling ser positivt på de möjligheter till ökat boende
och verksamhet som beskrivs i översiktsplanen angående
Hardemo/Brändåsen, del 1sid 76-77.
Vi bekräftar att markägare i Hardemo nu inventerar och vidtar åtgärder för
möjligheten att marknadsföra friliggande tomter för att öka boendet. Ett viktigt
motiv härför är att grundskolans elevantal hösten 2010 är mellan 30 och 40
från att ha varit 60-80. Förskolan däremot har haft rekordmånga barn i vår, ca
30 i lokaler avsedda för 17. Befolkningsprognosen anger ca 9 st nya barn per
år i Hardemo och i år säger förskolepersonalen att det redan fötts 10 st.
Samråd med kommunal personal har skett beträffande de möjliga nya
friliggande tomterna, t ex är en översiktskarta inlämnad till miljöchefen för
vatten och avloppsfrågan. Ca 10 tomter kommer under resten av 2010
marknadsföras genom en uppgörelse med SWEDBANK Fastighetsbyrån.
Vidare har vi till stadsarkitekten lämnat in ett förslag till gång, cykel häst och
hundväg (GCHH-väg) utmed åsen från Brändåsen till Skyberga. Vi bekräftar
skrivningen i översiktsplanen att GC-väg på sikt bör sträcka sig från Åbytorp
via Hardemo-Brändåsen till Hallsberg. Vägen på åsen är visserligen
nyasfalterad men smal och gångare samt cyklister och beridna måste vid möte
gå ned i dikeskanten. Därför är utbyggnad vid åsen prioriterad. Häst och hundtillägget motiveras av att Hardemo har många invånare med djur som
fritidssyssla och därför bör möjliggöra motion med dessa .
2010-09-14
46(89)
2 Friliggande tomter
Gruppen har påbörjat en inventering av möjliga friliggande tomter för en
kategori boende som inte vill ha så nära till grannar. Drygt 10 sådana lägen
finns för påbörjad marknadsföring i år. Vi hoppas att fler markägare skall ställa
sig positiva så småningom och att boendet på detta vis kan öka med kanske 30
hus. Grundskolan skulle ändå inte bli full men däremot kan omsorgen om 15åringar behöva ökas ut, kanske som en utbyggnad av förskolan invid
gymnastiksal och skola.
3 Villaområden
Två möjliga byar/villaområden har identifierats, Hardemo kyrkby söder om
skolan och Brändåsens villaby norr om motorväg E20.
Hardemo kyrkby som id´e är inte ny utan Jerk Alton och Tomas Nilsson har
tidigare skissat på detta. Nilssons föräldrar äger marken sydväst om
Lundmarkska skolan. En ny företagare och markägare, Mikael Born, ingår i
gruppen och vill som ägare till mark sydöst om skolan också se en möjlig
utbyggnad. Vi tror det kan bli svårt med kommunalt vatten och avlopp i
Hardemo kyrkby så någon form av samfällighet för detta bör planeras. Vidare
behöver en detalplan för boendeutveckling och vägar göras för kyrkbyn, hjälp
från stadsplane-avdelningen i kommunen behövs. Kontakta i detta Mikael Born
som samarbetar med Tomas Nilsson.
Flera tänkbara lokaliseringar för Brändåsens villaby finns , t ex den i
översiktsplanen skissade väster om vägen norrut fån Brändåsen. Gruppen har
också identifierat en del av marken på södersluttningen av Nälbergshammaren
( fastighet Mårsta 3:2) som lämpligt för en grupp av villor med vacker utsikt
och nära till E20. Emellertid tror vi att kommunalt vatten och avlopp vore att
föredra i denna by, möjligt genom en ev förlängning av anslutningen fram till
McDonalds/Statoil norrut under motorvägen. Fastigheter mellan lokalvägen
Brändåsen –Hidingsta och motorväg E20 kan användas som
verksamhetsområden med någon form av bullerskydd mot E20. Det behöver
upprättas en detaljplan för Brändåsens utveckling med hjälp av
stadsplaneavdelningen. Markägare till Nälberg 1:20, 3:16 och Mårsta 3:2 är
positiva.
4 Kollektivtrafik
Gruppen har samrått med kommunens utvecklare Ulrik Öhman om en möjlig
utökning av kollektivtrafikservicen i Hardemo. Arbetet pågår men i nuvarande
läge med besparing för Länstrafiken är utsikterna små. I en ev framtid med
matningsbussar till ett resecentrum i Kumla är det självklart angeläget att turer
planeras även i Hardemoområdet.
En ev utökning av beställningstrafik finns också i diskussionen, färdtjänst finns
idag men utnyttjas lite , tur för kommunen eftersom det är en dyr form.
2010-09-14
47(89)
5 Bredbandsfiber
Gruppen har undersökt möjligheter till ökad fibertillgänglighet i Hardemo dels
i samband med en ny elkabel Skyberga –Hidingsta, dels utmed åsen vid en ev
GCHH-väg. Kumla Stadsnäts offert inkl borträknat stadsbidrag hamnar på
drygt 29000 kr /anslutning t ex i Berga och Hidingsta vid den nya elkabeln.
Samtidigt hör folk om Telia Scanovas utbyggnad i Hallsberg där
anslutningspriset ligger på 8-9 tusen. Så vi tror inte att tillräckligt många
kommer ansluta sig för att det skall bli möjligt nu i år.
Telia Scanova säger att de inte är intresserade inom några år, förhoppningsvis
är detta ändrat när vi bygger GCHH-vägen vid åsen och att då t ex företagandet
där kan få bättre service till rätt pris.
6 Vägar
En breddning av vägen på åsen skulle underlätta möten med tunga fordon.
Tung lastbilstrafik har ibland tagit genvägen över åsen från Brändåsen till
Lekeberg/E18. Vi efterlyser möjligheten att styra bort sådan genomfartstrafik
utan att hindra nödvändig lastbilstrafik till bygden.
Läget i korsningen E20-väg 50 vid Brändåsen är ”nära till” för många
verksamheter. Vi efterlyser att Kumla kommun i ev samarbete med Hallsberg
planerar för att denna möjlighet utnyttjas. Om Hardemo ökar från 700 till 800
invånare är det ett bidrag till Kumla 25000 om 14 % av behövda 25%.
En järnvägsdragning utmed E20 är inget som hardemoborna önskar sig p g a
det ökade bullret etc. Å andra sidan, om järnvägen ändå måste komma om 2030 år är det bättre att redan nu rita in dess sträckning på sätt som minst stör
möjligheten till en bra utveckling för Hardemobygden.
Den föreslagna GCHH-vägen utmed åsen är en prioriterad önskan och
friliggande tomter samt villabyar måste ju i viss mån förhålla sig till denna nya
sak. Vi efterlyser därför en plan från kommunens sida även för denna väg.
Sammanfattning
Kumla 25000 är bra översiktsplan och Hardemogruppen vill gärna bidra till de
mål som där skissas. Vi föreslår olika former för ökat boende i Hardemo men
med viss bibehållen landsbygdskaraktär, ny GCHH-väg, bättre kollektivtrafik,
billigare bredbandsfiber och förbättring beträffande vägar och dess nyttjande.
Gruppen planerar ett fortsatt arbete efter avslutande av LEADER-förstudien nu
i sommar. I detta fortsatta arbete ser vi fram mot nya kontakter med
kommunpersonal för förverkligande av ovan beskrivna mål.
Kommentar:
De flesta synpunkterna är redan beaktade i förslaget.
Bebyggelsen på Nälbergs hammare bör avvakta till läget kan bedömas
lämpligt. I övrigt är Hardemogruppen arbete ett intressant sätt att utveckla
bygden tillsammans med översiktsplaneprocesserna.
2010-09-14
48(89)
Ryttarkamraterna i Kumla kommun
I den detaljplan som är publicerad ser vi stora brister. En stor anledning till att
man flyttar till Kumla är för att komma i närheten av naturen och landsbygden.
Den landsbygd som man nu tänker ta bort i Sånnersta, Brånsta och Ekeby. Det
är viktigt med närheten till naturen och väldigt många har valt att bosätta sej i
detta område för att få närhet till naturen, skogen och ridanläggningen vid
Örsta kulle.
Många av våra medlemmar har valt att bosätta sej i detta område både på
befintliga gårdar och nybyggda gårdar.
Kumla kommun verkar bara intresserade av att familjer med pojkar ska bosätta
sej i Kumla kommun – är det kommunens vision att vi skall vara en
pojkkommun eftersom man bara fokuserar på pojkidrotter såsom ishockey,
fotboll och speedway?
Kumla kommun behöver en ridskola så att även familjer med döttrar vill flytta
till Kumla!
Därför bör man sats på att bygga ridskolan i anslutning till Örsta kulle så att det
blir Kumlas ”Häst mecka” vilket även passar bra eftersom det ligger i
anslutning till sjöparken som skall gynna friluftslivet i Kumla.
Med en ridskola, tävlingsanläggning för hoppning och dressyr samt en oval
bana för islandshästar vid Örsta kulle, skulle det vara en god idé att
lantbebyggelsen utökas med flera hästgårdar i Brånsta, Sånnersta och Ekeby.
Vidare skulle man även anlägga motionsspår, vandringsleder och ridvägar
ovanför skjutbanan som skulle kunna nyttjas både av den nya ridskolan och
Folketorps ridskola.
Vidare skulle man kunna utöka villabebyggelsen i Sörby på det tänkta området
för ridskola samt ut mot motorvägen. Detta för att Kumla även skall synas för
dom som passerar ute på motorvägen.
Med den närheten till centrum som vi föreslår, blir det lätt för våra ungdomar
att ta sej ut till det nya hästcentrumet och den bevarade landsbygden.
Vi tror också att det kanske inte vara är villor som behövs utan också
lägenheter för våra ungdomar som flyttar hemifrån.
Kommentar:
Många väljer att bo nära natur och landsbygd men de flesta efterfrågar tomter
i tätorterna nära service m m. Om detta ska tillgodoses blir områdena
Sånnersta-Brånsta och Kumla-Ekeby så småningom berörda.
Även om det kan innebära konflikter med målet till framtida boende reserveras
mark vid och runt Örsta för ridverksamhet. Exakt hur området ska utformas
ska diskuteras i nya samråd när den fördjupade planen över Sånnersta-Brånsta
arbetas fram.
2010-09-14
49(89)
Kumla skytteförenings
Efter att vi tagit del av Kumla kommuns översiktsplan vill Kumla
Skytteförening med skjutbana i Sånnersta påpeka att det är mycket olämpligt
med bebyggelse i så nära anslutning till en skjutbana.
Kommentar:
I likhet med andra kommuner kan skjutbanor ligga ganska tätortsnära. Det
kommer också att dröja innan den nya bostadsbebyggelsen kommer alltför
nära skjutbanan. Om och när skjutbanan behöver flyttas får diskuteras i den
fördjupade planen för området.
Kumla sportskyttar
Hej !
Skickar härmed lite frågor och synpunkter angående översiktsplanen Kumla
25 000 från
Kumla Sportskyttar som har vår anläggning inom detta område.
Är det verkligen lämpligt att bygga bostäder så nära redan befintliga
skjutbanor.
Kommer den planerade vägen att gå som den var ritad på kartan, det kommer
betyda att den i stort sett kan komma att korsa skjutbanorna.
Är det med i planerna att skjutbanorna skall läggas ned inom en snar framtid så
vore det väldigt lämpligt att informera oss skytteklubbar om detta.
Är det tänkt att våra skjutbanor skall ersätta med andra markområden, Var och
när .
Det har tidigare varit tal om detta , att flytta till kvarntorpsområdet (södra
fabriksområdet )
Kan det förslaget återigen erbjudas.
Det var lite om detta.
Kommentar:
Se föregående kommentar
Föreningen kanal regional
Information en blind fläck
En avgörande faktor för om Kumla ska kunna blomstra även om tio-tjugo år är
att det finns en samhörighet i kommunen där medborgarna, från de minsta till
de äldsta, vet vad som händer och har chans och vilja att påverka.
Därför behövs en gemensam berättelse om lokalsamhället, en löpande krönika
om stort som smått, den delade kunskap som faktiskt utgör grunden för ett
demokratiskt samhälle.
Lokaltidningen har länge stått för den gemensamma krönikan, helt visst
kompletterad med kommunal information liksom det utbyte som sker mun mot
2010-09-14
50(89)
mun. Men mediernas roller är i stark förändring. Lokaltidningen har inte
samma plats i medvetandet som tidigare, allt färre prenumererar, unga avstår
från morgontidning – antalet hushåll med bredband överstiger antalet med
morgontidning.
Det finns heller inga garantier för att dagens lokaltidning fortsätter bevaka
Kumla. När lönsamhetsskruven dras åt på en tidning brukar lokalredaktionerna
vara de första som ryker. Hur ska Kumla i sådant icke alls otänkbart läge
kunna fortsätta att ha en gemensam berättelse?
Översiktsplanen berör inte alls frågan, det är som oftast en blind fläck i
planerarnas huvuden. Man är jättebra på gator och vägar, hus och miljö, väger
in massor av faktorer, producerar kartor och välavvägda idéer, försöker ta
hänsyn till det mesta men missar ändå delaktigheten. Kommunens förmåga att
kommunicera måste helt enkelt utvecklas. Kommunen måste de kommande
åren själv ta ansvar för att med hjälp av olika media - skrift, radio, tv, webb,
sms - levandegöra samhället och skapa delaktighet för medborgarna.
Föreningen Kanal Regional har sen våren 2007 i huvudsak med frivilliga
krafter försökt utveckla en modell för hur lokal journalistik kan bedrivas där
Kumla är centrum i tillvaron. Vi säger inte att vårt sätt att arbeta är allena
saliggörande men vi har visat att det går att få ny belysning på en mängd olika
aspekter av livet i Kumla som en traditionell lokaltidning inte klarar. Vi gör
detta för att vi anser att det mesta som är stort finns i det lilla – och tvärtom. Se
bara på miljöfrågorna.
Översiktsplanen borde kompletteras med ett avsnitt om kommunens framtida
information. Medborgarna har rätt att bättre få reda på vad som sker i
stadshuset i form av idéer, planer, utredningar – innan de är klara! - förslag till
beslut, hela denna ständigt växande massa av åtgärder som en kommun
hanterar. Om kommersiella medier av lönsamhetsskäl inte förmår att
upprätthålla den sortens information måste ”det gemensamma” kliva in och ta
det ansvaret.
Vårt förslag är att kommunen startar ett mediecentrum som kan verka på flera
plattformar. Likväl som kommunen bekostar revisorer med självständig
ställning kan man bekosta en motsvarande redaktion, som dessutom kan
fungera som en utbildningsresurs för ungdomar. Så att den gemensamma
berättelsen om vårt samhälle Kumla utvecklas och lever vidare in i nästa
översiktsplan.
Kumla 7 juni 2010
Kommentar:
Hur kommunen ska informera och göra medborgarna delaktiga är mer en
central policyfråga. Samtidigt är planprocessen enligt plan- och bygglagen en
väl utvecklad form för dialog m m i samråds- och utställningsskedet. Detta kan
dock utvecklas ännu mer med hjälp av exempelvis Internet och nya sociala
medier som beskriv i yttrandet.
2010-09-14
51(89)
Energidistributörer
E.on elnät
Översiktsplan för Kumla kommun
E.ON Elnät Sverige AB har studerat de inkomna remisshandlingarna och har
följande synpunkter.
E.ON Elnät önskar att utställningshandlingen för översiktsplanen översänds till
elnat.planer@eon.se
Elförsörjning
Elförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion. Knappast någon
samhällsverksamhet kan fungera utan tillgång till el. Ett omfattande och
långvarigt elavbrott kan lamslå samhället som få andra händelser. Tillgången
till el är också av stor betydelse för den fredstida krishanteringen. Dels kan
långvariga och omfattande elavbrott i sig leda till svåra påfrestningar för
samhället, dels kan elavbrott försvåra samhällets krishanteringsinsatser.
För näringsidkare kan ett avbrott leda till att verksamheten stannar vilket
orsakar ekonomiska förluster. För enskilda personer kan strömavbrott leda till
påverkan på säkerhet och välbefinnande genom att det blir problem med
värme, matlagning, trygghetslarm, vatten och avlopp mm. Utöver de rent
fysiska konsekvenserna finns det idag också en syn på eltillgången som en
självklarhet och det är en låg acceptens mot avbrott.
Samhällets syn på elförsörjning innebär höga krav på leveranssäkerhet.
Riksdagen har tydligt markerat leveranssäkerhetens stora vikt för samhället,
genom att lagstifta att elkunder har rätt till ersättning efter längre än tolv
timmars sammanhängande avbrottstid. Det har också beslutats att det under
2011 kommer att träda ikraft bestämmelser som innebär att
nätkoncessionsinnehavare ska se till att avbrott vid överföring av el till en
elanvändare aldrig överstiger 24 timmar.
Elnätets uppbyggnad
Det svenska elnätet kan delas in i tre olika typer: stamnät, regionnät och
lokalnät. Stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Det består av
ledningar med spänning på 220 eller 400 kV som är de kraftigaste ledningarna.
Region- och lokalnäten ägs av elbolagen.
Regionnätet består av mellanstora ledningar som har en spänning mellan 40
och 130 kV, och varje ledning förser stora områden med el. Frågan om
huruvida en specifik ledning ska utföras som luftledning eller jordkabel måste
avgöras från fall till fall. Med tanke på samhällets och lagstiftarens syn på
strömavbrott, är det av avgörande betydelse att avbrottstid på denna typ av
ledningar minimeras. Trädsäkra luftledningar skadas sällan, är lätta att
inspektera och är möjliga att reparera inom lagstadgade 24 timmar. Jordkablar
är skyddade mot vind, snö och is men riskerar att skadas vid exempelvis åska.
Om fel uppstår på en jordkabel tar det lång tid att lokalisera och åtgärda felet
jämfört med en luftledning. Hur nätstrukturen ser ut i området där den aktuella
2010-09-14
52(89)
ledningen är belägen är också betydelsefullt, samt vilken roll och betydelse
ledningen har inom området.
Lokalnätet består av mellanspänningsnätet som har en spänning mellan 10 och
20 kV och lågspänningsnätet som har en spänning på 0,4 kV. Lokalnätet är den
yttersta delen av nätet och förser kunderna med el. En skada på lokalnätet får
inte samma konsekvenser på samhället som en skada på regionnätet, och man
bör därför kunna utforma detta som jordkabel om det inte föreligger särskilda
skäl.
Magnetiska fält
Alla elektriska apparater och ledningar omges av magnetiska fält. Det innebär
att magnetiska fält inte bara förekommer kring kraftledningar och ställverk
utan finns nästan överallt i vår miljö och i hemmen. Oklarhet beträffande dessa
frågor kan orsaka oro och rädsla. I denna typ av frågor där det kan vara svårt
för den enskilde att bevaka forskningsläget är det extra viktigt att myndigheter
och innehavare av elektriska anläggningar agerar sakligt, balanserat och
ansvarsfullt.
E.ON Elnät vill vidare påtala myndigheternas försiktighetsprincip, som är
avsedd att vara ett underlag för beslutsfattare som i varje enskilt fall måste göra
en skälighetsbedömning där eventuella risker från magnetiska fält vägs mot
tekniska och ekonomiska förutsättningar. Ur försiktighetsprincipen framgår
bland annat följande: ”De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte
underlag för och kan inte heller sägas motivera några gränsvärden eller andra
tvingande begränsningar för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält” samt
vidare ”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till
rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera
fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön.
När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen
begränsas.”. Med bakgrund av detta rekommenderar E.ON Elnät Kumla
kommun att beakta försiktighetsprincipen inom den fysiska planeringen.
Elnätets utveckling
Där E.ON Elnät har nätkoncession enligt ellagen är vi skyldiga att ansluta nya
elektriska anläggningar. Elnätet byggs alltså ut i samverkan mellan de privata
och allmänna exploatörerna och nätbolaget. Det innebär att E.ON Elnät ensamt
inte kan styra eller förutse utvecklingen framåt i tiden, utan att utvecklingen av
elnätet sker i takt med samhällets utveckling.
E.ON Elnät har nätkoncession för område i Kumla kommun. De ledningar som
omfattas av denna typ av nätkoncession är de som under rubriken elnätets
uppbyggnad kallas för lokalnät. Lokalnätet berörs i regel när ett område
detaljplaneras och för att elnätet ska få en lämplig utformning i området, är det
viktigt att E.ON Elnät involveras i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen.
2010-09-14
53(89)
Byggnation nära kraftledning
Det är viktigt att byggnader lokaliseras på ett betryggande avstånd från
kraftledningar. Byggnation eller annan exploatering nära en kraftledning
medför att vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i det
aktuella området. Dessutom skall arbete i närheten av starkströmsledning
utföras i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid
yrkesmässig verksamhet samt de av elbranschen framtagna
Elsäkerhetsanvisningarna. Det är därför viktigt att en dialog mellan byggherren
och ledningsägaren kan komma till stånd på ett så tidigt stadium som möjligt.
Med bakgrund av detta önskar E.ON Elnät att få möjlighet att framföra
yttrande i ärenden utanför detaljplanerat område, där byggnad avses att
uppföras inom 50 meter från E.ON Elnäts högspänningsledningar (>1 kV).
Master och vindkraftverk
För att E.ON Elnät ska kunna efterleva lagstiftarens krav på att avbrott aldrig
får överstiga 24 timmar, är det nödvändigt att snabbt kunna lokalisera var ett
tillbud på elnätet har skett. Detta görs lämpligast med helikopter som flyger
över ledningarna. Helikopter används också för att på ett effektivt sätt kunna
utföra det föreskrivna kravet på besiktning av alla ledningar med spänning på
10 kV och uppåt. För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar
enligt ovan anser Transportstyrelsen det önskvärt ur flygsäkerhetssynpunkt att
master och vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning vid en
totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en
totalhöjd över 50 meter samt för master och vindkraftverk med stag. E.ON
Elnät kan konstatera att avståndet 200 meter nämns i samrådshandlingen, det är
dock viktigt att förtydliga att avståndet för vindkraftverk beräknas med
utgångspunkt från den yttersta delen av rotorbladet på vindkraftverket.
När det gäller mindre master och vindkraftverk, med en totalhöjd mellan 15
och 25 meter, anser Transportstyrelsen att minsta avstånd mellan kraftledning
och vindkraftverk bör vara vindkraftverkets totalhöjd x 1,5.
När vindkraftverk uppförs anläggs också tillfartsvägar. Om en väg anläggs
under en kraftledning gäller särskilda regler, varför det är viktigt att kontakta
nätägaren i god tid.
Då vindkraftverk planeras i närheten av E.ON Elnäts anläggningar är det på
grund av de skäl som angivits ovan viktigt att E.ON Elnät underrättas och får
möjlighet att framföra synpunkter i ärendet.
Kommentar:
Det mesta sin sägs i yttrandet är i möjligaste mån beaktat. I alla planer och
vissa bygglov är EON också en samrådspart så att intressen kan bevakas.
Vattenfall eldistribution AB
Samråd översiktsplan Kumla kommun
Vattenfall eldistribution AB, vattenfall har anläggningar inom kommune,
tranformatiorstationer, luftlednignar, 40kV (grön he,dragen linje)upp till 130
2010-09-14
54(89)
kV (lila heldragen linje). Vattenfall behöver troligen bygga fler anläggningar i
och med Vindkraftsutbyggnaden i kommunen.
Enligt gällande Starkströmsföreskrifter skall säkerhetsavståndet till byggnad
från spänningsförande ledare vara minst 5 m från yttersta fasen för en 40kV
ledning och minst 10 m för en 130 kV ledning.
På grund av den allmänna opinionen tillämpas den av myndigheterna
rekommenderade försiktighetsprincipen. Det övergripande syftet med denna är
att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska
risken för att människor eventuellt skadas. ”När det gäller nya anläggningar
och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att placera dessa så
att exponeringen begränsas”. Ur ” Allmänna intressens behandling ” i
översiktsplanen Boverket.
O det behövs någon förändring på Vattenfalls anläggningar står exploatören för
kostnaden. Arbete beställs minst 12 månader innan arbetets start hos
Kundtjänst på telefon 020-82 10 00.
Angående texten på sid 44 i del 2 är Vattenfalls synpunkter att vi absolut inte
vill kablifiera 130 kV nätet i och med att det innebär sämre tillgänglighet. De
är 130 kV ledningarna är en del i en mycket stor och viktig slinga för
matningar i hela området.
Reparationstiden på kablar är mycket längre än för luftledningar och felen är
alltid permanenta i kablar medan hos ledningar är det oftast övergående fel.
Under förutsättning att Starkströmsföreskrifterna följs angående
säkerhetsavstånd till byggnad så tillstyrker Vattenfall översiktsplanen.
Vattenfall AB
Kommunikation Norden
Hej,
Vattenfall har fått möjlighet att kommentera översiktsplanen för Kumla
kommun.
Vattenfall har inga synpunkter på översiktsplanen
Kommentar:
Kumla kommun önskar att fortsätta diskussion om bland annat 130 kVledningen som delvis är en begränsning av Kumlas tätortsutbyggnad.
2010-09-14
55(89)
Bilaga 2- sammanställning av synpunkter från enskilda
Synpunkter från enskilda kommenteras i tabellen nedan. Anledningen till att
synpunkter som lämnats av enskilda redovisas i tabellform är synpunkterna kan
grupperas, eftersom många synpunkter i stor utsträckning rör samma område.
Förhoppningen är att tabellen ska ge en bättre överskådlighet på vilka områden
erinringarna berör.
Yttranden i sin helhet finns att läsa i bilaga 4.
Sånnersta-Brånsta m m
Kommentar
Exploatera inte SånnerstaBrånsta.
Eftersom kommunen har målet att fortsätta
utvecklas och byggas ut med nya bostäder
finns det flera skäl till framtida
exploatering av Sånnersta-Brånsta. Det är
korta avstånd till befintlig infrastruktur
(vägar, ledningar mm), service,
grönområden mm. Området har många
boendekvaliteer och andra bra
förutsättningar bygga i. Planer för
utbyggnad har också funnits med sedan
70-talet.
Även om det finns ett visst intresse för
hästgårdar är det största intresset och
behovet att få fram nya småhustomter. Vid
en fortsatt översiktlig planering av området
kan det om så prövas lämpligt finnas delar
som är till för hästgårdar.
Det är först i samband med denna
översiktsplan som frågan om eventuell ny
östra förbifart blivit aktuell att informera
om. I föreliggande utställningsförslag har
dock det östligaste alternativet tagits bort.
Oklart vilket område som avses.
Satsa på hästgårdar i Sånnersta Brånsta istället för villaområde
Dålig information om planerat
vägbygge (östra förbifarten)
Bygg mellan Kumla och
Örstavägen
Bevara det kulturhistoriskt
intressanta byggnaderna i
Brånsta.
Exploatera inte naturnära
boendeformer utan erbjud
varierade boendeformer
Låt bebyggelsen stanna söder om
Brånsta/Folkatorpsvägen
Vid en fortsatt planering av området
kommer största möjliga hänsyn tas till
värdefulla miljöer och byggnader.
Varierande boendeformer kommer att
planeras. För att skapa attraktiva
boendemiljöer kan närhet till naturen vara
viktig.
Den exakta avgränsningen av området
kommer att studeras i den kommande
fördjupade översiktsplanen.
2010-09-14
Ta bort Östra förbifarten genom
Sånnersta-Brånsta Örsta
Bygg tunnel för genomfartstrafik
(istället för Östra förbifarten)
Dra Östra förbifarten längre bort
från Brånsta eller utveckla den
andra vägen från reningsverket.
Istället för Östra förbifarten, välj
den kortare sträckan från Norra
Mos ner till Östra leden i
anslutning till järnvägen.
Skapa natursskyddsområde från
Kumlaån ända upp till Folkatorp.
Bevara det naturliga istället för
att bygga berg och sjöar.
Bevara skjutbanan
56(89)
Det östra alternativet av förbifarten
kommer inte att tas med i
utställningsförslaget.
Se föregående kommentar.
I utställningsförslaget tas endast en
förlängning av förbifarten vid
reningsverket med.
Endast en förlängning av nuvarande östra
leden norrut till Norra Mos tas med i
förslaget. Exakt sträckning får prövas ex i
en fortsatt förstudie.
Gröna korridorer från Kumlaån mot
Folkatorp bör tas med i det fortsatta arbetet
med en fördjupad översiktsplan.
Skjutbanan bör kunna ligga kvar under
längre tid.
Norra Kumla
Kommentar
Led inte genomfartstrafiken mot
Örebro genom Skogstorp.
På vilket sätt onödig genomfartstrafik ska
begränsas måste utredas särskilt i samband
med planeringen av en ny utfart mot
riksväg 641 nära motorvägen. Lägre
skyltad hastighet och fartdämpande hinder
kan minska intresset för annan trafik än
från själva området.
Trafik via Carlbarkbör studeras för att ge
ytterligare möjlighet till in- och utfart från
Skogstorp mm. En nordlig utfart kan ändå
behövas.
En fortsatt utbyggnad åt norr kommer förr
eller senare att beröra värdefull åkermark.
Utbyggnaden av den västra delen har dock
begränsats i utställningsförslaget jämfört
med samrådet.
Utbyggnad planeras i området
Led trafiken via
Carlbarksrondellen istället för
genom Skogstorp
Bygg utan att förstöra
jordbruksmark i norra Kumla.
Bevara åkermark mellan östra
och västra Kumla-Ekeby
Bygg bostäder utmed de lokala
vägarna i området där vatten och
avlopp planeras i Kumla -Ekeby.
Om utfart byggs i området, ta
hänsyn till samfällt avlopp,
Myrgraven.
Planera inte för fler bostäder i
området Kumla Ekeby.
Utfartsvägen har flyttats åt öster med
hänsyn till ”Myrgraven”.
Med hänsyn till efterfrågan, närhet till
motorväg och Örebro, service,
infrastruktur mm samt andra
boendekvaliteer gör att fler bostäder bör
planeras i området.
2010-09-14
57(89)
Järnvägsstråk, Steneskogen,
Skickelsta –Hörsta – Sörby
mm
Kommentar
Bygg ingen
motorvägsanslutning/bygg
motorvägsanslutning vid
Sickelsta
Bygg inte på Sörbybacken
Exploatera inte Steneskogen
Anslutningen bör finns kvar i förslaget för
att kunna fortsätta diskussionen med
Trafikverket
Angående godsstråk (järnväg) –
bygg inte godsstråket
Planlägg för godsstråket så att
minsta möjliga mark tas i
anspråk.
Dra järnvägen från norr efter
kommungränsen (KumlaLekeberg) förbi friluftsområdet
vid Hörstabacken och rakt ner
mot Hardemo. Järnvägen kan
korsa motorvägen strax norr om
avfarten till Askersund.
Dra spåret förbi flygplatsen
Placera järnvägen (godsstråket
Örebro-Hallsberg-Degerön) så att
den ej delar bygden mer än
nödvändigt, Låt den följa gränsen
Kumla-Kräcklinge där marken är
fastare
Om järnvägen (godsstråket
Örebro-Hallsberg-Degerön) ska
gå på åkermark kan den följa
gränsen mellan byarna EkebyVallersta.
Övriga synpunkter infrastruktur
Dra inte järnvägen (från
Kvarntorp) enligt alt 1 i planen.
Bymiljön bör kunna förtätas.
Verksamhetsområdet i Steneskogen tas
bort från kartan i utställningsförslaget.
Godsstråket tas inte med i
utsällningsförslaget.
Se ovan kommentar.
Se ovan kommentar.
Se ovan kommentar.
Se ovan kommentar.
Se ovan kommentar.
Kommentar
Alternativet via Älvesta-Rösavi tas ej med
på kartan i utställningsförslaget.
Möjligheten till ett västligt alternativ ska
dock utredas.
Satsa på alternativ 2 (Kvarntorp) Alternativet från Kvarntorp och söderut
av järnvägssträckningen.
förefaller i dagsläget som lämpligast.
Frågan behöver dock utredas mer.
2010-09-14
58(89)
Övriga synpunkter –
bebyggelse
Bygg utanför Korsta
Bygg utanför Åbytorp
Bygg i västra Kumla, där
närheten till motorvägen finns.
Bygg på höjden i Kumla.
Ta hänsyn till
hållbarhetsdimensionerna i
planeringen. Den gröna, sköna
stora småstaden för alla. Innebär
att hänsyn måste tas till alla
medborgare som idag bor i
Kumla kommun.
Bygg ut Kumlabyområdet och
mot Åbytorp. Bygg ut lite på
flera ställen, sprid utbyggnaden.
Renovera och bygg ut de skolor
som redan finns.
Bygg inte ut Kumla till 25 000
invånare.
Förtäta bebyggelsen i centrala
Kumla i stället för att bygga på
landsbygden.
Förtäta redan tätt befolkade
områden.
Förstärk Hällabrottet, Åbytorp
och Ekeby
Minska ”cykelringen som
redovisar förtätningsområden, 1
km istället för 3 km.
Utbyggnad vid Korsta föreslås redan i
förslaget.
Området öster om Långgällagatan bör
kunna redovisas med förtätning.
I utställningsförslaget redovisas ytterligare
utbyggnader i västra Kumla.
Planering av bostäder sker även genom
förtätning av centrala delar av kommunen
och då även genom höghus.
Enligt beskrivningen ska hänsyn tas till
dessa frågor.
Enligt förslaget ska Kumlabyområdet och
västra delarna byggas ut.
Målet om 25000 invånare är nyligen
antaget av kommunfullmäktige.
Behov av förtätad central
flerbostadsbebyggelse finns liksom glesare
småhusbebyggelse i ytterområdena.
Se ovan.
Utbyggnad i de mindre tätorterna föreslås
också. Dock avgör efterfrågan och
”marknaden” var det faktiskt byggs.
Den mer centrala förtätningen kommer att
ligga inom ca 1 km. Nya mer glesa
småhusområden klaras bara inom ca 3 km.
Övriga synpunkter
Kommentar
Fler krogar behövs i Kumla
Detta är ingen översiktsplanefråga. Dock
kan förmodas att underlaget för nya krogar
förbättras om det blir 25000 invånare.
Se den sammanfattande kommentaren
inledningsvis.
Samrådsförfarandet är torftigt
Jippo på torget, utdelning av
planen till samtliga hushåll,
arrangera studiecirklar,
informera skolklasser om
planen.
Samrådet bör ske under vintern.
2010-09-14
Gör om samrådet enligt förslag.
Belastningen på Kumlaån bör
begränsas.
59(89)
Med nya dagvattendammar, våtmarker och
buffertzoner utmed ån bör belastningen
kunna begränsas.
2010-09-14
60(89)
Bilaga 4 - samtliga yttranden från enskilda i sin helhet
Synpunkter från enskilda angående Sånnersta - Brånsta östra
förbifarten
Ronny Noren
Jag vet inte hur jag ska börja men vi har i dagarna fått tagit del av
"översiktsplan 25000" och våra liv har precis upphört att fungera normalt. En
ny genomfartsled planeras tydligen rakt utanför vårt hus, är detta ett skämt????
Lilla kommunen kumla har fått storhetsvansinne eller??? vad jag kan se så ökar
befolkningen med 1378 personer på 10 år och nu ska ett markområde nästa lika
stort som tätorten exploateras, jag tror inte ni fattar hur viktiga våra gårdar och
avskildhet är. Vi har precis köpt till mark för att starta en mindre
djurverksamhet samt gjort omfattande renoveringar av fastigheten under många
år och nu har någon dragit ett godtyckligt vägstreck förbi och mitt i våran
fastighet och dragit ett streck över våra liv. Vi har till och med slutat
pensionsparat för att vi vet att värdet på gården ökar kraftigt med åren och vi
har känt enorm trygghet med detta tänkande, men översiktsplan 25000 förstör
detta värdet totalt nu när den är officiell för alla, vi kan inte direkt backa och
börja spara igen. Hur tänker ni?? en ny väg måste väl vara den mest onödiga
kostnad i våran lilla pluttkommun. Jag tror inte ni förstår hur långt människor
är beredda att gå för att försvara sina hemman..
Hur ska vi nu göra?? sälja? vem vill Köpa?? vem ska förklara för barnen att vi
inte kan bo kvar?? vart ska vi flytta?? hur ska vi kunna fortsätta leva ,jobba
mm????ni har förstört allt , hoppas det känns bra.....
/bevarandet av Sånnersta , Brånsta och Örsta
Camilla Johansson
Protest mot översiktsplan Kumla 25000
Jag vill härmed protestera mot utbyggnaden i Brånsta, Sånnersta och Örsta som
presenteras i översiktsplanen Kumla 25000.
Jag köpte min avstyckade gård tillsammans med min sambo för precis ett år
sen. Vi ville bosätta oss mer lantligt och ändå ha nära till Kumla stad. Vi
flyttade från ett livligt och väldigt centralt villaområde i Kumla eftersom vi
önskade att få mer utrymme att leva, att få vara mer för oss själva och att få
mer lugn och ro. Den stora fördelen med flytten som jag känner är den
harmoniska känsla som infunnit sig. Om det beror på lugnet, på fågelsången,
på de gröna skogarna eller på det minskade trafiktempot vet jag inte. Men det
jag däremot vet är att för mig innebär det enorm livskvalité att exempelvis få
komma hem från jobbet och höra fåglarna, se grannarnas får och hästar, se de
vilda djuren och insupa de härliga dofterna som skogs- och lantlivet bjuder på.
Nu är jag rädd att allt detta ska slås undan i och med det eventuella bygget av
1000 villor/radhus/kedjehus som ni presenterar i den nya översiktsplanen. Att
bo i detta område känner jag är en ynnest. Jag hoppas innerligen att ni inte bara
2010-09-14
61(89)
har de nya potentiella invånarna i åtanke när ni planerar Kumla kommun utan
att ni kanske framförallt tänker på dem som redan bor här.
I förlängningen tänker jag då att Kumla som stad endast kommer bli en
betongstad med planerade trädpartier och med prefabricerade hus. Känslan av
att vara i Kumla tänker jag mig då kommer vara som det skulle vara att befinna
sig i en IKEA- eller Eksjöhus katalog. En stad utan skog, lantliv och åkermark
med bostäder som är byggda exempelvis i slutet av 1800 talet känner jag är
själslös. Jag förstår att städer "måste" växa. Och jag förstår också att ingen vill
ha de nya områdena vid sin egen bakgård, hörde begreppet NIMBY på
samrådet på biblioteket. Men, måste städer växa på så sätt som nu är
föreslaget? Genom att mosa ner en massa skog och bygga på åkermark och
därmed förstöra försörjningen för både skogsägare och lantbrukare? Om man
nu måste bygga på åkermark så föreslår jag att man fortsätter att bygga ut runt
Ericsson. Mellan Shell och pizzerian Semurg finns mycket mark att bygga på
och där är påfarten till Örebro mer tillgänglig.
Jag är medveten om att min röst förmodligen inte påverkar så mycket men jag
vill ändå göra er medvetna om att det är människor boende i områdena Brånsta,
Sånnersta och Örsta som inte vill bo i ett sönderexploaterat landsbygdsområde.
Jag tänker också att om man inte hör av sig till er så kanske ni antar att alla
tycker att den nya översiktsplanen är allmänt accepterad. Jag hoppas att det inte
råder någon slags skendemokrati i Kumla utan att kommunens politiker och
tjänstemän på riktigt tar till sig de synpunkter och förslag som ges angående
Brånsta, Sånnersta och Örsta. Jag vet att fler har skickat in sina synpunkter till
er och jag har även startat en Facebookgrupp till förmån för att Bevara Brånsta,
Sånnersta och Örsta som landsbygd där än så länge 96 medlemmar (klockan
22,00 söndagen den 30 maj) motsätter sig förslaget att göra om nämnda
område till ett enormt villa/radhus/kedjehus-område.
Länk till Facebookgruppen:
http://www.facebook.com/?ref=logo#!/group.php?gid=129242073754084
Helena Sterner
Låt Brånsta, Sånnersta o Örsta vara en levande landsbygd, en nära landsbygd
för kommunens invånare. Även nyinflyttade i Kumla kan väl tänkas uppskatta
ett stadsnära naturstråk för cykelturer, promenader, svamp- o bärplockning. Är
redan nu många som använder områdets alla vägar för motion.
Ända från Säbylund förbi Brånsta, Sånnersta, Örsta och ut mot Hjortsberga o
Alm –
Låt hela sträckan vara! Så fin natur, så mycket småvägar i skogen upp mot
FolkatorpFåglahagen o mot Säbylund. Utnyttja det, gör ett naturområde där i stället för
att göra en väg rakt igenom hela området o förstöra för så många människor.
Några nybyggnationer är väl okey, men inte 1000 villor på hela området.
Kanske hästgårdar? nära Ryttarkamraterna anläggning. Lägg ridskolan där
2010-09-14
62(89)
också. Nära till skogen för ridturer, vilket även en ridskolas hästar behöver.
Vid Sickelsta är det ju ingen skog i närheten.
Hrimfaxis (islandshästföreningens) nya bana kommer ju också att vara där.
Alla kommunens ridande ungdomar har ju hamnat i kläm väldigt mycket. Nu
har ni chansen
att göra en insats för dem i stället. Satsa på ridningen i Kumla kommun i stället
för att driva
det åt andra hållet, som är på väg nu.
Min mamma bor på gård Örsta 312 precis där den nya vägen skall börja vid
Hällabrottet.
Känns som vår gård i och med den här nya översiktsplanen helt rasat
ekonomiskt.
Lagom stor gård, med stall för 9 hästar, mark runtomkring för hagar, ridbana,
men nu ?!?!?
Om vi vill sälja om några år – Vem vill köpa när det kanske planeras en väg
rakt över
tomten om 15 år ???
På den lilla grusvägen förbi vårt hus - Vet ni hur många Hällabrottsbor som
har den
vägen som promenadstråk ?? Från kl 5-6 på morgnarna till sena kvällarna är
det alltid
nån som kommer gående. ”Hästsvängen” som de kallar den, barnen stannar o
tittar när
vi rider på vår ridbana, hälsar på hästarna, sitter o fikar vid vår rastplats vid
ridbanan
ibland.
Berättade för en 10-årig flicka fr Hällabrottet som kommer o rider hos oss vad
som var tänkt framöver : ”Så kan man väl bara inte göra!” var hennes reaktion.
Jag känner en som håller på med politik, jag ska prata med henne. Härligt !
Bygg där det inte ändrar bygden så mycket, mer utanför Korsta ? Utanför
Bondgårdsgatan mot Åbytorp? men varför kan inte Kumla räcka som det är ??
Ta hand om och bevara det
som redan finns i stället.
Örsta 10-05-31
Ingalill Sanfridsson,
PROTEST MOT ÖVERSIKTSPLAN KUMLA 25 000
Vill härmed anmäla mina protester angående det eventuella vägbygge som
kommer att passera utanför min fastighet 3:04 i Brånsta.
Enligt karta som jag har tagit del av så betyder det att jag kommer att ha en stor
motortrafikled precis runt hörnet, vilket innebär att hela syftet med att bo på
landet försvinner. I dagsläget så är det en idyll här ute men befarar att det
kommer att försvinna i samband med denna väg?
2010-09-14
63(89)
Odlar idag mina egna grönsaker men ur miljösynpunkt så kommer det att vara
otänkbart eftersom utsläppen från bilar och lastbilar kommer att omintetgöra
detta. Har ni verkligen kontrollerat hur detta kommer att påverka naturen här
runtomkring?
Är det meningen att man ska behöva ha bullerplank lika höga som Berlinmuren
för att man ska kunna fortsätta att njuta av denna tillvaro.
Känner mig så förkrossad över detta så jag flyttade ut på landet av medicinska
skäl. Trodde att våra öppna landskap skulle bevaras istället för att exploateras
och förstöras. Vet ej var ni bor men jag lovar er att inga av er vill ha en
motortrafikled rund hörnet. Skulle kunna fortsätta att argumentera varför denna
väg EJ ska byggas här utanför men jag avlutar härmed med ett rungande NEJ
TACK till detta vägbygge.
Roland och Helen Thörner
För ungefär ett år sedan fick vi bygglov för vårt hus som ligger i Brånsta. Vi
ville bosätta oss utanför staden, vi ville inte bo i områden som Skogstorp och
Smedstorp utan ville få njuta mer av naturen.
Vi tycker att det är under all kritik att kommunen inte har bättre
framförhållning och då kunde informera oss om dessa planer på en ny
vägsträckning direkt utanför vår altan i tomtgräns, vi hade då haft möjligheten
att välja en annan plats att bygga vårt hus.
Vi har nu satsat flera miljoner och jättemycket arbete på denna bostad och har
precis flyttat in. Vi är helt emot denna nya vägdragning och tycker att
befintliga vägar kan nyttjas.
Tommy Sanfridsson, Brånsta 4:7
Vill lämna några synpunkter på den översiktsplan Kumla 25 000 som
kommunen har ute för samråd våren 2010
Det är snart dags för mig att återvända till Kumla efter mer än tjugo år i
huvudstaden med allt vad det innebär…
När mina grannar i brånsta skolgata deklarerar att det planeras en trafikled över
våra tomter så är det med skräck och frustration som jag känner.
Det är balsam för mig att tillbringa min lediga tid i brånsta långt ifrån stora
genomfartsleder och dylikt.
Vid min nuvarande adress på Lindhagensplan i Stockholm passerar de ca
30 000 bilar med buller och avgaser som stinker och förgiftar miljön.
Husägarna har försökt att reglera med treglasfönster som ger ett skralt resultat
balkongen, duger till endast att förvara cyklar på.
Vi kostar på skolfastigheten så mycket som ekonomin tillåter vilket åtminstone
räcker att föra renoveringen framåt med tanke på att huset fyller hundra år
2014.
2010-09-14
64(89)
Skolhuset bredvid är från 1870-talet som sedan blev lärarbostad. Dessa
skolfastigheter har ju bidragit med bildning till bygden.
Det borde vara kulturhistoriskt intressanta miljöer i Kumla kommun? En av
fastigheterna har smyckats av konstnären Bertil Bagare såväl exteriört som
interiört.
Vi sätter oss inte emot att utveckla Kumlabydgen men det få inte vara till varje
pris och att andra husägares livssituation försämras drastiskt.
Det bör finnas möjlighet att dra fram den nu föreslagna vägen på ett annat sätt
längre bort från Brånsta eller utveckla den andra vägen från reningsverket.
En tanke som slog mig är att bygga en tunnel med det blir väl svårt att realisera
en finansiering om det inte går att äska pengar från statligt håll eller liknande.?
Sören Larsson
Yttrande till Översiktsplan för Kumla kommun 2010.
I mål och styrdokument från Kumla kommun uttrycks att ”Kumla kommun ska
vara en blomstrande kommun”. Kumla kommuns riktning formuleras i tre
dimensioner; Ekonomisk-, Sociokulturell och Miljömässig dimension.
Målsättningen för Kumla är att utvecklas till ”regionens mest attraktiva
småstad. Den gröna, sköna stora småstaden för alla”. Denna formulering
innebär krav på hänsynstagande till alla medborgare som idag bor i Kumla
kommun.
Angående föreslagen utfart från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv 641;
Förslaget, som anges i Översiktsplan för Kumla kommun 2010, innebär att
”den av Kumla kommuns nya väg” direkt kommer ligga på och korsa helt min
fastighet, vilket jag helt motsätter mig. Driver sedan 10 år lantbruk som är i
drift. Detta lantbruk har varit i drift under fem generationer och varit i
familjens ägo sedan mitten av 1800- talet.
En praktisk detalj som är betydande är att vår fastighet har jordvärme. Den
stora jord-värmekabeln ligger ner mot ”Myrgraven”, vilket innebär att den
skulle brytas sönder om Kumla kommun verkställer sitt förslag på föreslagen
utfart för Lv 641.
Förslaget som skulle innebära minst förändringar för alla boende i området och
möjliggöra fortsatt lönsamt skatteunderlag för kommunen är att dra vägen på
ett annat sätt. Om vägen dras enligt mitt förslag så innebär detta att aktuella
lantbruksföretag kan fortsätta att vara i drift ytterligare tid vilket ger
skatteunderlag och företagsamhet, gröna områden för rekreation
Mitt förslag är; Lv 641 dras i gränsen mellan fastighet som ägs av Kumla
kommun och min egen fastighet, Kumla, Kumla- Ekeby 6:2. Dvs detta innebär
att min fastighet volymmässigt är fortsatt sammanhängande som idag och ej
behöver delas på något sätt samt att jag kan driva mitt företag vidare och bidra
till ökande skatteintäkter och gynnsamt företagande.
Ett annat förslag är att i samråd med boende i området och Kumla kommun
diskutera ett annat alternativ till dragning av väg Lv 641, t ex att vägen från
2010-09-14
65(89)
Täbyvägen, nära Husargatan, till den nya vägen från Carlbarksrondellen genom
industriområdet, ut till Kumla tillfarten. Detta alternativ förstör inte god
åkermark som ger god avkastning. Kumla kommun har redan mindre vägar
som kan ytterligare breddas och förbättras, vilket innebär mindre kostnader för
kommunens befintliga budget.
Angående den planerade ny produktionen av bostäder i området Ekeby och att
området kommer att tillhöra Kumla tätort så motsätter jag mig detta. För de
boende i nuvarande tätorten Kumla, som vill ha närhet till naturområden,
levande lantbruk, rekreation för barn och unga, innebär en ny produktion av
bostäder att dessa förmåner inte kommer starkt begränsas. Därmed gäller inte
Kumla kommuns vision om att vara ”regionens mest attraktiva småstad. Den
gröna, sköna, stora småstaden för alla”
”Vi ville bara visa var ungefär var vi ville ha en väg och drog en linje på
kartan, sedan får man diskutera närmare hur en väg skulle gå genom området”
säger statsarkitekten Kurt Larsson angående Kumla kommuns nya
översiktsplan, som inte innehåller text eller siffer information som tydliggör
läsandet under samrådstiden. Som skattebetalande medborgare ställer jag mig
frågande till vilka fakta grunder som utgör beslutsunderlag för politiska beslut.
Kumla den 5 juni 2010
Jenny Norén
Hej
Man blir inte så glad när man får se de nya planerna i "Kumla 25000".
Jag har en del synpunkter på att det eventuellt kommer att byggas en ny väg
och att det under en oviss framtid kommer att byggas 1000 nya villor.
Våran landsbygd.
Jag är själv uppvuxen här ute på landet, nära till skogen. Här finner jag ro och
trygghet, jag vill inte bo i ett tätbebyggt område. Jag vill kunna ge mina barn
samma upplevelser och möjligheter som jag hade när jag var liten, det är därför
jag bor här. Barnen upplever så mycket nära naturen och alla "vilda" djur som
finns runt omkring oss.
Natur och djur.
Jag undrar vad som händer med alla våra vilda djur som finns runt oss, några
av dem fridlysta arter som tex huggormen och många lite ovanliga fåglar som
har sina revir här som kattugglan och ormvråken.
Hästfolket
Många här i området har hästar och här finns underbara ridvägar. En fin
ridklubb på Örsta Kulle och Islandshästföreningen har en planerad
ridanläggning som ska byggas. Mina funderingar är då, att villaområdet är
planerad att gränsa ridanläggningarna och då får jag en känsla av att samma
sak kommer att hända som med Hagaby ridskola, tätbyggden kommer för nära
och hästarna motades så småningom bort. Det finns för nuvarande ingen
ridskola i Kumla för alla hästintresserade flickor i kommunen. Jag tycker att
det vore dumt att bygga där man har en bra fungerande ridklubb och en till
2010-09-14
66(89)
anläggning på gång. Vart ska man bo om man har häst?
Lantbrukarna.
Det är sorgligt att se att de stora bönderna och lantbrukarna i området säljer
mark.Vart tog charmen vägen? Lantbrukarna blir allt färre och nu kommer
kohagarna att bebyggas.
Den nya vägen.
Den nya vägen för extern trafik finns med på kartan, flera gårdar blir berörda.
Bara av den finns med på kartan minskar gårdarna radikalt i värde. På mötet lät
det att det är bara ett streck på kartan men för oss är det så mycket mycket mer.
Ännu värre om den blir verklighet, då några av mina grannar blir tvingade att
sälja och flytta. Man kan inte bo kvar på en gård som blir delad av en riksväg,
kommer de husen att rivas? Ett av dem är mitt familjehem där jag är uppvuxen.
Att leva i denna ovisshet är fruktansvärt och det påverkar hela familjer.
Det bästa vore att sudda ut den från kartan helt.
Många boende i Hällabrottet har sitt promenad stråk här igenom Örsta, härligt
lantligt Många promenerar och låter barnen cykla. Att Örsta delas mitt itu av en
stor väg förstör möjligheten för många att enkelt ta sig ut på landet.
Det finns så många andra ställen att bygga på varför förstöra befintliga byar där
människor
bor och trivs med att bo på landsbygden.
Det finns många gärden utanför Kumlabyområdet och även mot Åbytorp med
närhet till motorvägen.Att bygga ut de större "förorterna" till Kumla
Hällabrottet, Sannahed och Åbytorp om de så måste byggas varför inte bygga
lite på varje ställe så blir inte förändringen så stor! Renovera och bygg ut de
skolor som redan finns.
Jag hoppas att ni tar till er av våra synpunkter, det är våra liv och våran framtid
som påverkas.
Vi som bor här, jag ber er lyssna på oss!
Mvh Jenny Norén, Örsta 202.
Jenny Magnusson & Joacim Svanberg
Angående föreslagen översiktsplan för Kumla, Sånnersta/Örsta/Brånsta.
I all enkelhet vill vi uttrycka vår ovilja till alltför massiv exploatering i form av
ett nytt bostadsområde samt anläggande av en genomfartsled i ovan nämnda
område.
Kumla kommun siktar mot 25000 invånare. Det är naturligt; 20000invånarmålet är uppnått och nu siktar man mot än fler invånare. För att uppnå
detta krävs stadsnära attraktiva boendeformer, med snabb
motorvägsanslutning. Vi förstår det. Vår rädsla för stor exploatering av den
lantliga del av Kumla som under de senaste åren varit vårt hem är dock stor. Vi
hade en dröm, och letade länge efter en gård placerad så att våra barn kunde
cykla till centrum, skola och kompisar, samtidigt som de kunde växa upp på en
2010-09-14
67(89)
gård med djur och natur inpå knuten, en gård där vi kunde förena vårt intresse
för djur med allt en familj behöver. Vi fann den gården i Torp.
Visst måste fler boenden byggas, men bygg på höjden i Kumla centrum. I
jämförelse med andra städer har Kumla långt ifrån nyttjat höjdutrymmet.
Visst måste fler boenden byggas, men bygg på åkrarna mellan Kumla och
”Örstavägen”, där ett fåtal gårdar drabbas. Detta kan till och med leda till
positiva effekter för oss boende i området i form av cykelvägar och viss
belysning. Dock bör stor försiktighet iakttagas vad gäller ridhuset och
hästsportverksamheten i hela området, annars riskerar ridsporten att helt dö ut i
kommunen.
Visst måste fler boenden byggas, men fortsätt vid de områden som påbörjats i
de västra delarna av Kumla, där närheten till motorvägen redan finns!
Påpekas bör att vi har förstått att boende i ett eventuellt nytt bostadsområde
smidigt måste kunna nå motorvägen, men utgå från de vägar som redan finns!
De ansvariga i Kumla kommun bör tänka på kostnaderna, både vad gäller
ekonomi och väljarstöd, innan de lägger pengar på en väg som ska anläggas
tvärs över människors gårdar och marker, något som i så fall inte kommer att
ske i tysthet.
Om en ny utfart till motorvägen över huvud taget måste byggas torde det finnas
bättre alternativ än att bygga föreslagen väg. Östra leden är relativt nyanlagd,
och mycket av den trafik som använt den nyttjar numera Örebro kommuns
nyanlagda vägar för att ta sig till motorvägen. Att förlänga Östra leden mellan
järnvägen och ån, anlägga en järnvägsövergång och därmed öppna möjligheter
för en snabb motorvägspåfart är ett mer hållbart alternativ.
Avslutningsvis; att exploatera de få naturnära boendeformer som finns kvar i
Kumla är att grusa människors drömmar, både vad gäller oss som redan bor här
och de som nu letar efter boende med närhet till naturen. Låt Kumla bli
kommunen som attraherar nya invånare med varierade boendemöjligheter! Ta
vara på det som fortfarande finns att vårda och låt drömmarna blomstra i
Kumla Kommun!
Lars Saxin och Pernilla Bergman, Torp 103, 962 91 Kumla
Angående översiktsplanen i Brånsta byar
Efter att tagit del av informationen om vad planen är med utbyggnad av Kumla
och dess tätort har vi och många med oss en hel del klagomål.
Som ex. den stora genomfartsleden som är planerad att riva upp skog och mark
för en hel del människor och inte för att tala om alla djur i den otroligt vackra
natur som omger Kumla tätort. Den iden är för oss helt befängd, då alternativet
borde att vara att fixa till befintlig väg.
Bredda Kumla åt Åbytorpshållet istället där borde det vara lättare att ta sig ut
på dom stora trafiklederna.
När vi köpte våran gård i Torp, hade vi ett jätteprojekt med kommunen om vad
för material vi skulle få bygga med, eftersom vi låg tydligen med i nåt område
för ett bevarandehetsprogram. Nu undrar man ju vad det var bra för.
2010-09-14
68(89)
Vi hoppas att ni kommer på andra tankar och stoppar dessa planer… så att vi
och våra barn får bo i Kumlas landsbygd och dess unika miljö…
Lars Widarsson, Sånnersta 405, 692 91 Kumla
Yttrande över Kumla 25 000
Socialdemokraterna i Kumla kommun har drabbats av storhetsvansinne och har
satt mål att Kumla kommun ska växa till 25 000 inv.
Följderna av detta blir att de gamla byarna Sånnersta och Brånsta skall utplånas
genom att 1 000 st hushåll är inplanerade på dessa marker. Dessa byar har varit
befolkade sedan stenåldern vilket dokumenteras genom fynd av stenyxor,
åkermarken i dessa byar är en av de bördigaste i Närke. Dessa marker är
Socialdemokraterna beredda att förstöra med bostäder och asfalt samtidigt som
den växande befolkningen i världen ropar efter mat. För att komma upp i
25 000 inv är Socialdemokraterna i desperat behov av invånare och tar därför
hit mängder invandrare vilket gör att man tror sig förflyttad till Afrika när man
besöker kommunens centrala delar. Vid kommunens informationsmöten i
Kumla och Ekeby har jag frågar om var kommunen har planerat att bygga en
moské för dessa nysvenskar utan att fått något svar. I Kumla tätort finns flera
platser där det vore lämpligt att förtäta bebyggelsen med hyreshus istället för
att breda ut bebyggelsen kilometervis åt alla håll, samtidigt är det bästa för
kommunen att befolkningen ökar i normal takt. Det har visats sig att Kumla
kommun inte klarar av nuvarande befolkningsökning när det gäller skolor och
barnomsorg.
Låt Kumla växa i normal takt och avstå byggnation på åkermark i Sånnersta
och Brånsta.
Ingrid Lagerfelt och Johan Lagerfelt
Samråd
Översiktsplan för Kumla kommun ”Kumla 25 000”
I och med samrådsförfarandet lämnas härmed synpunkter på Kumla kommuns
översiktsplan.
Våra allmänna synpunkter gällande bebyggelseplaneringen
1 000 bostäder i Brånsta/Sånnerstaområdet är en del i fördubblad ökningstakt
mot tidigare 25 års befolkningsutveckling för Kumla kommun. Hela den
utbyggnaden är ca 30 % av den totala ökningen och sker i ett område där
gårdarna, ibland byarna, kännetecknas av 18-1900 talets
småbrukargenerationer. Dessutom finns naturligtvis många äldre spår av
gammalt odlingslandskap på höjden. Nya bostäder har byggts vid de gamla
gårdarna för att ge nästa generation möjlighet till boende på landet men nära
till tätort. Nu finns en nu befolkningsgrupp som har valt ett lantligt boende
framför villastaden. Det är helt begripligt att invändningar finns mot
bebyggelseplaneringen och dess trafiklösningar. Även en planering, om än
avlägsen, påverkar ju i nutid människors investeringar.
En så stor villabebyggelse betyder också att nästan varje hushåll betjänas av
minst en bil, om inte för arbetsresa så för att åka och handla mat. Om inte detta
2010-09-14
69(89)
görs tillgängligt i Kumla kommer boende att vända sig till andra orter för
handeln. 1 000 nya bostäder kräver ju också en otrolig satsning på
infrastrukturen, vatten, avlopp, vägar etc. Vi ifrågasätter om ökningstakten
behöver vara så stor och koncentrerad till samma plats.
Varför planeras inte mer byggnation väster om Kumla? Där finns ju också
närheten till motorvägen för avlastning av trafik. En förtätning runt centrum
och söderut torde också vara möjlig där behovet av mindre lägenheter för äldre
och yngre finns med behov av närhet till affärer och kommunikationer.
Våra lokala synpunkter
Vårt utgångsläge är att vi är fastighetsägare och jord/skogsbruksföretagare vid
Säbylund, Kumla med mark som gränsar i söder till den nya planerade
bebyggelsen i Brånsta/Sånnerstaområdet. I vår affärsidé ingår att åstadkomma
bästa möjliga resultat med gårdens befintliga resurser, både jord och skog,
bostäder och företagslokaler. Vi strävar hela tiden efter att minimera vår
miljöpåverkan och kan tex med nuvarande arrondering begränsa och
effektivisera transporterna inom lantbruket.
Såsom ett tätortsnära lantbruk med jord och skog har påverkan gentemot oss
vid tidigare stadsplanering varit minimal. Vi har kunnat sköta våra marker och
samtidigt välkomna Kumlabon ut i naturen i en miljö med mångfald som finns
där på ett naturligt sätt. Förutom all nedskräpning som följer av allmänhetens
nyttjande av skog och mark sker detta i god balans med vårt företagande och de
boende och företagshyresgäster vilka finns på Säbylund.
När det gäller planens markeringar för utbyggnadsområdet i Brånsta/Sånnersta
så ser det olika ut på olika kartblad, bifogar två kopior. Har tidigare uppfattat
det som att stadsplaneringen av bebyggelsen skulle stanna söder om
Brånsta/Folkatorpsvägen, nuvarande planering över vägbanan norrut mot skog
och åker har vi invändningar emot. Det borde väl kommunen kunna ändra på.
En stor del av Säbylunds skogsinnehav finns i området begränsat av
Brånsta/Folkatorpsvägen i söder och länsväg 647, Brånsta till Ekeby. På
skogsfastigheten finns en betydande del av vår produktiva skogsmark och
åtskilligt arbete är nerlagt för att bestånden skall vara diversifierade och
ekonomiskt/biologiskt hållbara för framtida skogsbruk.
Skogsbruk kräver utkörnings- och uppläggningsmöjligheter vid avverkning och
gallringar, i omedelbar närhet vid transportväg. Särskilt vill vi poängtera att
detta tas hänsyn till vid planeringen av bostadsområdet. Det är svårt att se
skillnader på de presenterade kartorna i översiktsplanen, vad gäller nämnda
skogsinnehav. Om det är så, att avsikten i översiktsplanen är, att skogsområdet
skall tas i anspråk för ett ”anlagt” sk friluftsliv så har vi starka invändningar. I
vårt jordbruksföretag är skogsbruket en helt integrerad och viktig del av
ekonomin vilket med självklarhet innefattar naturvård för vilt och växtlighet.
Störst påverkan för oss är de planerade trafiklederna öster om Kumla.
2010-09-14
70(89)
Den kortare sträckan från N Mos ner till nuvarande ”Östra leden” skulle kunna
minimera ianspråktagande av jordbruksmark genom att dras omedelbart i
närheten av järnvägen och bebyggelsen. Det är svårt att se att någon som helt
hänsyn till lantbruket har tagits enligt miljöbalkens intentioner där det skall
byggas trafikleder.
Vi kräver för framtida företagande ersättning med motsvarande, likvärdigt
avkastande åkermark.
Den yttre planerade leden, vilken under det sk Samrådsmötet i Ekeby
hembygdsgård 21 maj, hänvisades till som ett ”pennstreck” i sista
planeringsstund är det som mest negativt påverkar våra marker och brukningen
av dessa. Det är verkligen anmärkningsvärt hur kommunen kan planera en stor
trafikled där lantbruket skall svälja hela trafikproblemet. Jordbruksmark skärs
av och tas till trafikmiljön. Denna sida av Kumla som har en något sånär ”tyst”
miljö skall nu drabbas av ett omfattande trafikbrus. Hela vägsträckningen skär
av kontakten mellan skog och fältkant där viltet, älgar och rådjur mfl ständigt
strövar för att söka sin föda. Det blir verkligen ett anmärkningsvärt intrång i
naturmiljön, för att inte nämna hur den förstör jordbruksmarken. Det är också
vårt absoluta krav att jordbruksmark skall ersättas med likvärdig
jordbruksmark.
Förutom ovanstående synpunkter är det också av stor betydelse att belastningen
på Kumlaån begränsas så att tillflödena till vattendraget inte ökar i hastighet
vid regn. Många hårdgjorda ytor påverkar farten på vattnet. Dessutom har
vattendraget ständigt behov av rensningar och det måste finnas jordbruksmark
innanför skyddszonerna där rensmassor kan placeras före nedbrukning.
2010-09-14
71(89)
2010-09-14
72(89)
2010-09-14
73(89)
Roger Eriksson
Brånsta Kumla 20100529
Med anledning av förslagen översiktsplan i Kumla och dess närhet har jag
några synpunkter eller klagomål kanske är rättare sagt.
Den stora genomfartsleden rakt igenom Brånsta by är helt orimlig OCH
onödig, det finns redan fungerande vägar och skulle det i framtiden behövas
pga en trafiktätning så är alternativet med att den räta befintliga genomfarten så
den går mellan ån och järnvägen där det dessutom redan är en bullerstörning
och inte drabbar någon enskild ett mycket bättre alternativ.
Att bygga ut Kumla åt Brånsta/sånnersta verkar också fel med tanke på att dom
flesta kumlabor jobbar i Örebro och ska således ta sig ut till motorvägen.
Skogstorpsskolan har också redan nu ett högt elevtryck så skulle det bli
bebyggelse i Brånsta kommer det att bli tvunget med en ny skola också ganska
omgående vilket kommunen slipper om det byggs väster om Kumla.
Jag köpte min gård 2004 och det är väldigt svårt att hitta något som liknade
mitt med stora uthus och ca 4 ha mark, som ligger i närheten av samhällen som
är ganska unikt här.
Det har varit en föryngring här och nästan alla mina grannar har bott här under
samma tidsperiod som jag och köpte sina ställen här pga den unika platsen.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att den östra vägen suddas ut från
översiktsplanen.
Maria Johansson, Lars Johansson
Synpunkter på översiktsplan Kumla 25 000
Vi motsätter oss planerna på ytterliggare en ringled öster om den befintliga
östra leden. Vet att det ännu ”bara” är ett streck på ett papper med detta streck
går över/genom ett antal fastigheter precis utanför husen. Detta medför ångest
och oro för de aktuella fastighetsägarna! Detta streck drar även der värdet på
alla fastigheter som strecket berör. Kostnaden i förhållandet till användningen
kan inte vara rimlig då det finns en fungerande ringled redan. Och snart öppnar
tvärleden som ska ta hand om trafiken mellan E20 och Norrköpingsvägen.
Denna ringled skulle även bli en stor fara frö allmänheten då den skulle skära
av alla befintliga vägar i öst-västlig riktning. (Kan ej tro att det planeras för
tunnlar och broar för dessa vägar)
Man skapa plats för större hästverksamhet i Örsta men tänker förstöra
möjligheterna till att rida till anläggningarna. Finns massor av hästägare som
idag har den möjligheten. En stor väg skulle antagligen dessa möjligheter.
Känns inte heller så genomtänkt att ta bort möjligheterna till hästhållning i
områdena Örsta, Sånnersta och Brånsta genom att bebygga betesmarkerna med
småhus. Låt dessa unika byar och dess djurliv finnas kvar.
2010-09-14
74(89)
Om nu trycket på vägtorget blir för stort anser vi att förslaget med en
förlängning på den befintliga östra leden skulle vara ett bättre val då den inte
skulle inkräkta på annat än åkermark. Även kostnaden för det förslaget måste
vara betydligt mindre.
Vi önskar att tankarna på Östa östraleden läggs ner och att strecket tas bort från
översiktsplanen.
Namninsamling
Från: noreply@namninsamling.se
Skickat: den 7 juni 2010 14:25
Till: Miljö Byggnadsnämnd
Ämne: Namnlista från namninsamling.se
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=4721
Hämta namnunderskrifterna i PDF
Namninsamlingen har 73 digitala underskrifter från 49 IP-adresser
Bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd
Jag vill att Kumla kommuns översiktsplan Kumla 25000 ändras så att området
Örsta, Sånnersta, Brånsta får förbli egna byar utan större förtätning.
En bättre idé än att bebygga området vore att etablera ett naturskyddsområde
från Kumlaån ända upp till Folkatorp med gammelskog och djurliv skyddat
tillsammans med gammal bebyggelse och vandringsleder. Dalen upp från ån är
ju i princip det enda område nära Kumla som naturligt inte är helt platt och har
själen intakt. De små betesmarkerna ca 300 meter öster om Brånstavägen är
också naturliga tillhåll för olika djurarter.
Kumla bör bevara det naturliga som finns istället för att försöka bygga billiga
kopior på naturliga tillgångar så som sjöar och berg.
Jag anser att förtätning bör ske i re dan tätt befolkade områden där möjlighet
till livskraftiga serviceställen finns eller kan uppstå om de respektive områdena
förstärks. Att bygga ytterligare ett nytt område som är separerat från Kumla
tätort riskerar att bara utöka Kumla kommun med ytterligare ett område som
inte ensamt klarar av att skapa livskraft för till exempel närbutiker.
Hällabrottet, Åbytorp och Ekeby behöver förstärkas så att förutsättningar för
serviceställen skapas. Direktlänkar till motorvägen från Åbytorp eller en ny
påfart skulle stärka den redan etablerade förtätningen där.
Den nya ringvägen i öst anser jag inte har någon logisk nytta då östra länken
byggdes för bara några få år sedan med i princip samma syfte.
2010-09-14
75(89)
Namninsamling 239 underskrifter
Begäran om ändring i föreslagen översiktsplan Kumla 25 000
Jag vill att Kumla kommuns översiktsplan ändras så att området Örsta,
Sånnersta, Brånsta får förbli egna byar utan större förtätning. Det är orimligt att
detta område ensamt skall svara för byggandet av 1 000 bostäder när Kumla
framförallt saknar höjd och förtätning i kärnan och övervägande del av Kumlas
bil- och kollektivtrafik går i nordvästlig riktning. Områdets användning för
djur, boende och arbetande kommer helt att förändras om förtätning sker.
Områdets värden för rekreation riskerar att försvinna. Landskapet förändras
totalt även sett från Kumla tätort som mister utsikten med sin vackra dalgång
och skogskant. Djurlivet påverka radikalt då bland annat de stora mängder
rovfåglar som finns kräver både skog och stora öppna ytor att jaga på.
En bättre idé än att bebygga området vore att etablera ett naturskyddsområde
från Kumlaån ända upp till Folkatorp med gammelskog och djurliv skyddat
tillsammans med gammal bebyggelse och vandringsleder. Dalen upp från ån är
ju i princip det enda område nära Kumla som naturligt inte är helt platt och har
själen intakt. De små betesmarkerna ca 300 meter öster om Brånstavägen är
också naturliga tillhåll för olika djurarter. Kumla bör bevara det naturliga som
finns istället för att försöka bygga billiga kopior på naturliga tillgångar så som
sjöar och berg.
Vidare kräver jag att ett separat samrådsmöte hålls för dessas byar om de inte
undantas då ingen ordentlig information skickas till markägare och boende.
Exempelvis har Ekeby och Hardemo bjudits in till egna möten.
Jag önskar också att kommunen tar bort ”ringen” om 3 km som felaktigt till
stor del styr hela tänkandet om förtätning. Gör istället som i Örebros senaste
samråd om översiktsplan kom fram till:
Punkt 5.2 Samrådsredogörelse Örebro kommun
”principen om förtätning kvarstår, även om femkilometerscirkeln som tidigare
visade på begränsningar i stadens tillväxt är borttagen. Istället döljer principer
om förtätning en analys av lokaliseringen av arbetsplatser, service samt
kollektivtrafik!
Om den förlegade idén om en ring ändå inte väljs bort bör den återspegla
befolkningsmängden 25 000 invånare relativt till Örebros 130 000 invånare.
Storleken blir då under en kilometer i diameter där fokusering på förtätning bör
ske enligt idén om att förtätning främst bör ske i kärnan, vilket staden tjänar på.
En större yta tyder på mycket oförsiktig markanvändning.
Jag anser att förtätning bör ske i redan tätt befolkade områden där möjlighet till
livskraftiga serviceställen finns eller kan uppstå om de respektive områdena
förstärks. Att bygga ytterligare ett nytt område som är separerat från Kumla
tätort riskerar att bara utöka Kumla kommun med ytterligare ett område som
inte ensamt klarar av att skapa livskraft för till exempel närbutiker.
Hällabrottet, Åbytorp och Ekeby behöver förstärkas så att förutsättningar för
2010-09-14
76(89)
serviceställen skapas. Direktlänkar till motorvägen från Åbytorp eller en ny
påfart skulle stärka den redan etablerade förtätningen där.
Den nya ringvägen i öst anser jag inte har någon logisk nytta då östra länken
byggdes för bara några få år sedan med i princip samma syfte.
Namninsamling för att bevara skjutbanan 16 namnunderskrifter
Namninsamling för att bevara skjutbanan och i förlängningen bevara Brånsta,
Sånnersta och Örsta som landsbygd. Vi protesterar mot Kumla kommuns nya
översiktsplan, Kumla 25 000, som hotar skjutbaneverksamheten.
Vi som har undertecknat detta upprop kräver att översiktsplanen Kumla 25 000
ändras
Lars-Erik Johansson, Eva Haglund, Jonas Johansson (Brånsta)
Invändning mot översiktsplan Kumla 25 000 Namninsamling 35 namn
Vi invänder mot att översiktsplanen visar en så stor förtätning av småhus i
Örsta, Sånnersta och Brånsta. Förtäta istället redan tätt befolkade områden där
det finns serviceställen, skolor m m. Vi tycker att vägsträckningen (alt 2) bör
strykas från översiktsplanen.
Översiktsplanen ”Kumla 25 000” Från berörda fastighetsägare som gärna
vistas i området och vill att det ska bevaras.
Synpunkter från enskilda angående norra Kumla – påfart till
motorvägen m m
Karl-Axel Larsson + ytterligare fem namn
Synpunkter på den utställda översiktsplanen över Kumla kommun
Gäller den norra delen av kommunen;
1. Järnvägen bör planeras så att den ej delar bygden mera än nödvändigt.
Om möjligt kan den följa gränsen Kumla - Kräcklinge i skogspartiet där
marken är fastare.
2. Om den skall gå på åkermark kan den följa gränsen mellan byarna
Ekeby-Vallersta.
Den sträckning som kommunen har föreslagit har dymark och botten av
blålera.
Den åkermark som ligger mellan östra och västra Kumla-Ekeby bör bevaras
som åker för lantbruk, bostäder kan byggas utmed de lokala vägarna i området
där vatten och avlopp planeras.
Om en utfartsväg ska byggas i detta område bör den taga hänsyn till det öppna
avloppsdiket ”Myrgraven” ett samfällt avlopp. Kommunen äger marken på den
östra sidan om diket. För att då en utfart från villaområdet i norra delen av
kommunen borde det påbörjade vägnätet färdigställas vilket är en ringa
kostnad, och till stor del redan är färdigt, vägbelysningen har lyst hela vintern
09-10.
2010-09-14
77(89)
Det är min förhoppning att få tro att Kumla kommun tager hänsyn även till de
som bott i kommunen i flera generationer och hoppas att våra barn och
barnbarn även barnbarnsbarn får bo kvar i Kumla.
Jag som skrivit detta är så gamla att jag ej får uppleva att vår by utplånas, men
min sorg är stor då jag levt mitt liv här, och strävat till att vår bygd skall vara
trivsam.
Med förhoppning att kommens planerare lyssnar.
Kumla-Ekeby 2010-05-19
2010-09-14
78(89)
2010-09-14
79(89)
Bengt-Olov Persson, Kumla Ekeby 4:4 + ytterligare fyra namn
Synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan 25 tusen
Den jordbruksmark som finnes i västra och östra Ekeby böra vara avsedd för
lantbruk och ej byggas, en utfartsväg från det villaområde som nu finnes och
utvidgas kan ansluta vid rondellen vid Carlbarks eller där den nybyggda vägen
går ut på Kumlainfarten men ännu ej ansluten.
Det anser vi som bor, driver lantbruk eller vill bevara landskapet för framtiden.
Anette Larsson och Kenneth Fylkehed
Kumla 100603
Till kommunen angående samtycke i norra Kumla
Med stor oro har vi tagit del av de nya planerna för norra Kumla.
Som boende i Skogstorp, med förskolan Loviselund och Skogstorpsskolan,
undrar vi vad politiker i Kumla tänker angående den nya avfarten till Örebro.
På det sätt som vägen är ritad inbjuder man till att Skogstorp blir ett
genomgångsstråk för trafiken från Örebro. Varför vill ni leda in 6 000 fordon
per dygn i vårt bostadsområde med förskolor och skolbarn?
Varför planerar ni inte en väg där det finns möjlighet att leda ut trafiken på ett
lugnt och säkert sätt, exempelvis till rondellen vid Carlbarks, där ingen skada
sker och som heller inte inbjuder till genomfart vid skolor och bostäder. Om
trafiken leds ut längre norrut så blir vårt bostadsområde en genomfartsled för
trafiken i sydvästlig riktning på ett mycket olyckligt vis. Vi vill inte att trafiken
skall öka med 6 000 fordon per från på Täbyvägen.
Att bebygga Sveriges bördigaste kambrosilurjordar verkar heller inte vara
något som Kumla kommuns politiker tvekar över i en tid där vi vill ha
närproducerade och ekologiska varor. Bevara jordbruket som finn kvar i
Kumla, med tanke på framtida generationers behov.
Ni har utlyst till samråd. Kommuninvånarna skall ge sin syn på de kommunala
planerna. Vi ber er att lyssna. Tänk på vilka oåterkalleliga värden som förstörs
av alltför vidlyftiga planer. Naturen kan inte tala. Det är vårt amsvar att
förvalta naturen i Kumla i våra barns ställe.
Att låta människor bygga hus och sedan förstöra miljön med kraftig
genomgångstrafik är inte heller rätt mot oss.
Låt sunt förnuft råda genom att hitta en balans där trafiken kan avledas från
området. Bygg utan att förstöra jordbruksmark. Visa att ni som politiker och
tjänstemän tar ert ansvar och planerar för framtiden utan att förstöra för de
boende och arbetande i norra Kumla. Visa att ni kan lyssna på oss som är måna
om att kunna bo och leva i Kumla. Tänk på naturen och jorden vi lever på. Inte
bli naturen som slår tillbaka. Ta ansvar för framtiden.
Lantbrukarna i Kumla-Ekeby (7 namnunderskrifter) gnm Erik Arvidsson
Yttrande över Kumlas översiktsplan 25 000
2010-09-14
80(89)
Angående föreslagen utfart från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv641. Där
protesterar vi mot att vägen skall gå genom Ekeby och skära sönder åker och
förstöra brukningsstrukturen. Vi tycker att alternativet från Täbyvägen, nära
Husargatan till, den nya vägen från Carlbaarksrondellen genom
industriområdet ut till Kumlatillfarten är betydligt kortare och förstör inte god
åker. Den ger också nära anslutning från Ryttartorpet. Och marken ägs redan
nu av kommunen. Och borde räcka många år framåt.
Vi protesterar också mot att hela byn Ekeby, utanför 3-kmgränsen från
järnvägsstation skall tas till bostadsbyggnation. Sådan här god åkerjord måste
bevaras för framtida produktion av livsmedel och energi till den höga
befolkningstillväxten. I jämförelse med andra områden är vår åkermark
högavkastande och kan sås tidigt.
Vi tycker att den arrenderade marken är lika viktig som den ägda.
Vi kommer med fler synpunkter senare.
2010-09-14
81(89)
2010-09-14
82(89)
Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla,
verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m
m
Bengt Johansson
Angående godsstråket bakom min fastighet i Brändåsen Åstorp 202 har
jag synpunkter.
Vill ej utsättas för mer buller än tidigare, mackbygge, MC Donalds, start/stopp
med långtradare m m.
Ett järnvägsstråk bakom huset också blir som att sitta fast in en myrstack.
Husets värde rasar ännu mera. Ett engågångsbelopp som kompenserar skadan?
Ser helst att det inte blir någon järnväg!!!
Torsten Karlsson, Vallersta
Synpunkt på översiktsplan Kumla 2010-06-10
Den planerade järnvägssträckningen kommer att ta mycket jord i anspråk för
sin byggnation. Jordbruksmarken är en viktig samhällsresurs som endast får tas
i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för
betydelsefulla samhällsintressen osv.
Jag vill uppmana kommunen att planlägga denna infrastrukturutbyggnad så att
minsta möjliga mark tas i anspråk. Miljöbalken ger god vägledning i sådana
frågor.
Bernt-Inge Johansson
Samråd 19 april -7 juni 2010
Synpunkter på Kumlas nya samhällsplan – Kumla 25 000
Angående de nya utbyggnadsplanerna i Långgälla, Sörby. Samt skogen
tillhörande Stene, Långgälla, Sörby och Hörsta.
Jag heter Bernt-Inge Johansson och bor på fastigheten Långgälla 1:5. Det är
min familjegård sedan snart 200 år tillbaka. Den ligger på landsbygden i norra
Långgälla med hundratalsmeter till grannarna i en än så länge lugn och skön
miljö.
Jag bedriver ett ekologiskt lantbruk med nötköttsuppfödning samt håller höns
och tuppar. Skulle det bli som ni planerar kommer det bli stora problem för
mig då lantbruk och villaområden sällan kommer bra överens. Även flera
grannar skulle få samma problem så de håller hästar och även skulle få beten
förstörda av bebyggelsen (det senare gäller även mig).
Då ni även vill bygga på Sörbybacken och en anslutning till motorvägen(!) lär
det inte bli mycket kvar av den nuvarande miljön. Som om inte ovannämnda
nybyggnadsplaner vore nog vill ni förstöra hela skogen med exploatering. Det
är ju helt fantastiskt vilken förstörelselusta det måste finnas hos er.
En fråga: Vad vill ni egentligen – Kumla 25 000 – varför vill ni inte värna om
oss som redan bor här och vår miljö än att för allt får att få hur mer folk? Det
2010-09-14
83(89)
måste ni väl ändå förstå att vi som bor här gör det för att det är glest bebott och
inte ett konglomerat av bostadsområden, motorvägspåfarter, industrier och
järnvägar. Det ni kallar utveckling kallar jag avveckling.
Med totalt desillusionerade förväntningar om en framtida bra miljö hälsar
Namninsamling med 229 namnunderskrifter.
Synpunkter på översiktsplanen för Kumla kommun
Härmed översänder vi våra synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan
”Kumla 25 000”. Våra synpunkter gäller främst för området kring Sickelsta,
Hörstabacken, Hörsta och Åbytorp.
Järnväg
De planerade järnvägen från kommungränsen i norr, som fortsätter ner efter
motorvägen förbi Hörstabacken och Åbytorp, kommer att påverka många
fastighetsägare som bor efter sträckningen. Ett klart bättre alternativ vore att
dra järnvägen från norr efter kommungränsen (Kumla-Lekeberg) förbi
friluftsområdet vid Hörstabacken och rakt ner mot Hardemo. Järnvägen skulle
då kunna korsa motorvägen strax norr om avfarten till Askersund. Detta
alternativ skulle innebära en sträckning som går genom ett mer glesbefolkat
område och skulle därmed få mindre störande effekt på omgivningen.
En fundering finns även angående översiktsplanen för Örebro som visar att det
eventuellt kan bli ett industrispår till flygplatsen. Man frågar sig då genast
varför inte den ordinarie sträckningen kan gå förbi flygplasten istället, då det
inte skiljer på mer än ett par kilometer till den tänkta nya sträckningen genom
Örebroområdet.
Friluftsområde – Utredningsområde – Industriområde
Skogsområdet väster om motorvägen mellan Hörstabacken och Åbytorp är
idag ett fritids- och rekreationsområde och även markerat på kartorna över
mark- och vattenanvändning som sådant. På kartorna har huvuddelen av
nämnda område markerats som planerat utredningsområde. Vid mötet med
kommuntjänstemännen den 11 maj i Kumla bibliotek sa Kurt Larsson att
planer finns på att utredningsområdet eventuellt skulle kunna bli ett framtida
industriområde.
Det befintliga skogsområdet är idag mycket väl frekventerat för promenader,
bär- och svampplockning, jogging, cykling och orientering. Detta naturnära
området utgör en mycket viktig ”lunga” för människor pga av sin närhet till
Kumla. Om en stor del av skogen skulle försvinna skulle det innebära
svårigheter för många att komma ut i och känna närhet till naturen.
På nästintill alla fastigheter i Hörstabacken finns det hästar inhysta, liksom på
många ställen i Sickelsta, Hagaby och Åbytorp. Skogen används i stor
utsträckning till motion och träning av både rid- och travhästar. Detta skulle
inte bli möjligt om ett industriområde blir verklighet då hästar och lastbilar inte
är någon lyckad kombination. Även med tanke på den planerade
2010-09-14
84(89)
ridanläggningen, vid Ericsson, vore det väldigt olyckligt om den största delen
av skogsområdet försvann. Det skulle även bli svårt att ta sig förbi den
planerade järnvägen med hästarna samt öka olycksrisken
Berörda fastighetsägare samt några av dem som gärna vistas i området och vill
att det ska bevaras.
Övriga synpunkter från enskilda
Thomas Adolfsson och Anette Andersson
Industrijärnväg från Kvarntorp
Synpunkter – Ny översiktsplan Kumla 25000
I den nya översiktsplanen Kumla 25000 finns planer på att dra en ny
industrijärnväg från sydvästra Kumla till Kvarntorps industriområde. Denna
kommer då att passera kalkstensbrottet i Älvesta och där svänga nordöst för att
anslutas till befintligt spår precis väster om Romarebäckens bostadsområde.
Vi kan inte acceptera en sådan placering av järnvägen då den kommer mycket
nära vår tomtgräns som dessutom kommer att tangeras i nordöstra hörnet.
Vi anser att vår fastighet (Älvesta 3:5) då skulle bli osäljbar och värdet därmed
obefintligt.
Vi anser också att trevägskorsningen Yxhultsvägen – Älvestavägen blir
mycket riskfylld med ett järnvägsspår tvärsöver. Dessa vägar är väl trafikerade
då många boende i Hällabrottet åker denna väg till och från arbetet.
Framförallt drabbas alla skolbarn/skolungdomar som dagligen cyklar och går
till och från Hällabrottet – Kumlaby skola samt Älvesta – Tallängens och
Romarebäckens skolor.
Spåret måste ju också korsa Friskens väg som även denna trafikeras på samma
sätt som ovan.
Med vänlig hälsning
Rolf och Margareta Ullfjord
Vi bor på Älvesta 3:34 och fick se att ni har tänkt att dra om järnvägen precis
bakom vårat hus. Vi tycker inte att det är någon bra lösning vi kommer att bli
störda och vårat hus kommer säkert att sjunka i värde.
Angående: Kumla 25 000 översiktsplan
Ärende: förändrad sträckning av industrispår till Kvarntorp
Intressenter: Anette och Kjell Invald, fastighetsägare Älvesta 3:73
Alt 1
Vi har uppmärksammat att industrispåret är tänkt att få förändrad sträckning
väster om Galleri Örsta mot Björka för anslutning mot Banverket
Alt 2
Samtidigt har vi noterat en helt ny sträckning i planen söderut från Kvarntorps
industriområde mot Bredsätter och herrfallsäng för anslutning på stambanan
Stockholm-Göteborg.
2010-09-14
85(89)
Vi förutsätter att av dessa två alternativ väljer Kumla kommun att satsa på alt
2. Den naturliga orsaken är att industrispåret kommer bort från all
tätbebyggelse. Man slipper korsning med Yxhultsvägen där många barn skall
passera på väg till och från Kumlaby skola
Lars Litzén
Mer krogar i översiktsplanen
Om Kumla ska kunna utvecklas måste det finnas fler krogar med sång och
dans. Ungdomar i 20-årsåldern tycker ofta att Kumla är ”skittrist”. Vad ska
man gå om man vill träffa andra killar och tjejer? Det finns ett, säger ett, disco
i stan. I hotellets källare.
Hur kan framväxten av fler mötesplatser med nöjen stimuleras för dom som
inte nöjer sig med allsång och en kopp kaffe?
Det handlar faktiskt om livskvalitet för en viktig grupp i samhället att kunna gå
ut en fredag-lördag och ha skoj inklusive måttfull – givetvis! - förtäring av
alkoholhaltiga drycker. Ett rikt nöjesliv bidrar till skapa samhörighet och en
lust att stanna i Kumla. Det borde åtminstone nämnas i översiktsplanen.
Med vänlig hälsning
Lars Litzén
Ämne: Samrådet för översiktsplanen är för torftigt
Hej,
jag har nu börjat sätta mig in i det omfattande och intressanta förslaget till
översiktsplan och inser att min tid inte räcker till för att greppa de olika
frågeställningarna tills samrådstiden går ut den 7 juni. Jag är inte ensam om
det. Man kan naturligtvis från dem som utarbetat förslaget påpeka att
medborgarna haft tid sen den 19 april att sätta sig in i planerna. Men jag vill
hävda att samrådsförfarandet är mycket torftigt.
För det första har informationen om att översiktsplanen nu finns ute mest varit
pliktskyldig. Vad jag förstår har tre offentliga möten hållits riktade till
allmänheten: på biblioteket, i Hardemo och i Ekeby utan någon imponerande
uppslutning. Fråga 100 kumlabor i olika åldrar vad de tycker om
översiktsplanen och 93 kommer svara att de inte har en
aning. Detta är inte bra för delaktighet och demokrati och jag tror att långt fler
kumlabor är intresserade av att vara med och tycka om planerna och komma
med idéer om framtiden. Det paradoxala är att i planförslaget skriver man
mycket om hur viktig själva processen är och citerar till exempel råd från
Länsstyrelsen i Örebro: "Det är viktigt att arrangera informationsmöten vid
olika tidpunkten för inte systematiskt missgynna kvinnor eller mäns
deltagande. Att erbjuda olika typer av möten, med mer eller mindre formell
karaktär gör även att fler personer "vågar göra sin röst hörd". Sedan följer man
inte dessa råd.
Varför blir det så? Varför inser inte tjänstemännen i Stadshuset att folk måste
få bättre tid och chans att sätta sig in i planerna, ja, överhuvud veta att de finns.
2010-09-14
86(89)
Planförslaget är ju riktigt pedagogiskt uppställt och ger öppningar för rader av
intressanta diskussioner.
En demokratisk process kring översiktsplanen skulle se ut så här:
1) Slå på stora trumman för att nu är den här! Med jippo på torget och
presskonferens.
2) Utdelningen av planen till samtliga hushåll
3) Arrangemang av studiecirklar i mindre grupper där kommunens samtliga
sammanslutningar mobiliseras. Tre-fyra möten i en cirkel med trimmade
studieledare.
4) Samtliga skolbarn får genomgång i sina klasser av en förkortad version med
några tydliga frågeställningar
Allt detta ska givetvis ske under hösten-vintern. Som bekant(?) är våren fylld
av rader av andra aktiviteter.
En sådan planprocess skulle garanterat ge mångdubbelt fler åsikter, bredda
beslutsunderlaget och skapa delaktighet och förståelse för den framtida
planeringen. Mitt förslag är att ni gör om hela samrådsförfarandet enligt
ovanstående. Det finns tid för det.
2010-09-14
87(89)
Bilaga 5 – förteckning över inkomna yttranden
Statliga myndigheter, regionala organ, andra kommuner, partier,
nämnder, mfl.
1. Länsstyrelsen
2. Regionförbundet
3. Trafikverket
4. Försvarsmakten
5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
6. Miljö- och byggnadsnämnden
7. Kultur- och fritidsnämnden
8. Barn- och utbildningsnämnden
9. Socialnämnden
10. Örebro kommun
11. Lekebergs kommun
12. Hallsbergs kommun
13. Socialdemokraterna
14. Miljöpartiet de gröna
15. Eon elnät
16. Vattenfall eldistribution AB
17. Vattenfall AB
Föreningar och intresseorganisationer
1. Thorbjörn Johnson ordf. LRF Kumla kommungrupp.
2. Marianne Toutin Ordf Kumla Hyresgästförening
3. Synpunkter från Kumla Hyresgästförening
4. För Naturskyddsföreningen i Kumla styrelse, Åke Teljå, ordförande
5. Gruppen för Hardemoutveckling
6. FÖRENINGEN KANAL REGIONAL, Lars Litzén, ordförande, Erik
Lodetti, sekreterare
7. Ryttarkamraterna i Kumla – Gunilla Öberg – Törnblad
8. Kumla skytteförenings styrelse genom sekreterare Jens Nielsen
9. Kumla sportskyttar . Genom Johan Gullberg v ,ordförande
Enskilda - angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta samt Östra
förbifarten.
14 skrivelser, 4 namnlistor med totalt 363 namnunderskrifter
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Ronny Noren
Camilla Johansson
Helena Sterner
Ingalill Sanfridsson
Roland och Helen Thörner
Tommy Sanfridsson, Brånsta 4:7
Sören Larsson
Jenny Norén
Jenny Magnusson & Joacim Svanberg
2010-09-14
88(89)
10. Lars Saxin och Pernilla Bergman, Torp 103, 962 91 Kumla
11. Lars Widarsson, Sånnersta 405, 692 91 Kumla
12. Ingrid Lagerfelt och Johan Lagerfelt
13. Roger Eriksson
14. Maria Johansson, Lars Johansson
Namninsamlingar -angående utbyggnad av Sånnersta - Brånsta
samt Östra förbifarten.
1. Namninsamling - Namninsamlingen har 73 digitala underskrifter från
49 IP-adresser. Bevara Brånsta, Sånnersta och Örsta som landsbygd.
2. Namninsamling 239 underskrifter. Begäran om ändring i föreslagen
översiktsplan Kumla 25 000. Sånnersta, Brånsta, Örsta.
3. Namninsamling för att bevara skjutbanan 16 namnunderskrifter
4. Lars-Erik Johansson, Eva Haglund, Jonas Johansson (Brånsta)
Invändning mot översiktsplan Kumla 25 000 Namninsamling 35 namn
Angående norra Kumla – påfart till motorvägen m m
1 skrivelse och 3 namnlistor med totalt 18 underskrifter.
1. Anette Larsson och Kenneth Fylkehed
Namninsamlingar – påfart till motorvägen m m
1. Sex underskrifter. Synpunkter på den utställda översiktsplanen över
Kumla kommun.
2. Fem underskrifter, Kumla Ekeby 4:4. Synpunkter på Kumla kommuns
översiktsplan 25 tusen. Den jordbruksmark som finnes i västra och
östra Ekeby böra vara avsedd för lantbruk och ej byggas, en utfartsväg
från det villaområde som nu finnes
3. 7 namnunderskrifter gnm Erik Arvidsson Lantbrukarna i Kumla-Ekeby
4. Yttrande över Kumlas översiktsplan 25 000 Angående föreslagen utfart
från Skogstorp till Kumlatillfarten Lv641.
Synpunkter från enskilda angående godsstråk väster om Kumla,
verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby m
m
1. 3 skrivelser och 1 namnlista med totalt 229 underskrifter.
2. Bengt Johansson
3. Torsten Karlsson, Vallersta
4. Bernt-Inge Johansson
Namninsamling angående godsstråk väster om Kumla,
verksamhetsområde i Steneskogen, Sickelsta – Hörsta – Sörby
1. Namninsamling med 229 namnunderskrifter. Synpunkter på
översiktsplanen för Kumla kommun. Härmed översänder vi våra
synpunkter på Kumla kommuns översiktsplan ”Kumla 25 000”. Våra
synpunkter gäller främst för området kring Sickelsta, Hörstabacken,
Hörsta och Åbytorp.
2010-09-14
Övriga synpunkter från enskilda
5 skrivelser
2. Thomas Adolfsson och Anette Andersson
3. Rolf och Margareta Ullfjord
4. Anette och Kjell Invald, fastighetsägare Älvesta 3:73
5. Lars Litzén - krogar
6. Lars Litzén - torftigt samråd
89(89)