Handlingsplan Med bakgrund och förutsättningar 2011-01-27 Österbybruk – Dannemora Vattenråd Vattenrådets syfte Vattenrådet ska genom sin sammansättning, med bred representation från olika intressenter, genom samverkan, samsyn och konsensus verka för god vattenhushållning, jämna flöden, god vattenkvalitet och naturlig biologisk mångfald. Vattenrådet ska tillföra attenvårdsarbetet den omfattande lokala kunskapen och kompetensen. Arbetet i vattenrådet ska präglas av helhetssyn på vattensystemet och strävan att nå enighet i vattenfrågor mellan berörda kommuner, enskilda markägare, organisationer företag, föreningar och enskilda personer. Vattenrådet tjänar allmännyttiga ändamål såsom rörligt friluftsliv och allmänhetens naturintresse. Alla åtgärder som görs i i någon del av vattensystemet påverkar obönhörligen helheten. Ensidigt vidtagna åtgärder kan oftast inte göras utan att även andra åtgärder vidtas. Vattenrådet ska, genom sin verksamhet och fokusering på de frågor som berör de som är verksamma och bor i avrinningsområdet, bidra till ökad förståelse och medvetenhet om vattnens och miljöns betydelse. Vattenrådet ska aktivt verka för samordning av de vattenvårdande insatser som enskilda, föreningar, markägare och andra intressenter utför. EU:s vattendirektiv Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. EU:s ramdirektiv för vatten slår fast att ” Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant”. Genom ramdirektivet har alla EU:s medlemsländer fått som mål att nå god vattenkvalitet till 2015. För att nå detta mål ska alla vatten inventeras och kartläggas för att ge underlag till åtgärdsförslag och handlingsplaner. Vattnets status bestäms genom: A) Kemisk status B) Ekologisk status Vid bedömningen av vattnets kemiska status ska, enligt EU, undersökas förekomsten av miljöfarliga ämnen enligt en europeisk gemensam lista med de giftigaste substanserna som kan förekomma i vatten. På listan finns bland annat kvicksilver och kvicksilverföreningar. Vattnets ekologiska status visas exempelvis genom förekomsten av plankton, vattenväxter, bottenfauna, som i sin tur påverkar fiskfaunan. Stor betydelse för den ekologiska statusen har också till exempel temperatur, syresättning, förekomst av näringsämnen (fosfor och kväve), surhet och ljusförhållanden. Alla former av utsläpp påverkar den ekologiska statusen. Andra faktorer som påverkar den statusen är till exempel flöden i vattendrag, dammar, dikningar, naturliga och av människan åstadkomna vandringshinder. För att genomföra EU:s vattendirektiv har regeringen 2005 delat in Sverige i fem vattendistrikt, med en vattenmyndighet vardera. Inom varje vattendistrikt finns ett stort antal sjöar och vattendrag. De sjöar som är över 100 hektar och de vattendrag som avvattnar mer än 1000 hektar utgör egna vattenområden. Norra Östersjöns vattendistrikt omfattar allt vatten som rinner till Norra Östersjön. Vattenråd För att genomföra det praktiska arbetet med förbättring av vattenkvalitet har det bildats ett antal Vattenråd runtom i Sverige. Vattenråden ansvarar för arbetet inom ett begränsat antal vattenområden inom ett avrinningsområde. Vattenområdet Vattensystemet i Österbybruk – Dannemora utgörs av naturliga sjöar, dammar och åar. Sjöar Lillbyasjön, Lillsjön, Filmsjön, Dannemorasjön och Rastsjön (Gruvsjön torrlagd) Dammar Stordammen, Oppdammen, Herrgårdsdammen, Klardammen, Karmdammen, Sågdammen, Hammardammen, Slagsmyren och Harvikadammen. Åar Spångån, Sundbroån, Dalån, Nerån, Flymyraån samt del av Fyrisån Med andra termer utgörs vattensystemet av huvudavrinningsområde 129 samt delavrinningsområdena 53-63 där delavrinningsområdet Dannemorasjön (53) tillförs vatten från Karmdammen (54) och Harvikadammen - Slagsmyren – Hammardammen - Rastsjön (55-57) och dels från Sundbroån (58) som avvattnar Rundbodiket (59), Filmsjön (60) Österby stordamm – Lillsjön (61-62) och Lillbyasjön (63). Bakgrund till bildandet av Österbybruk-Dannemora Vattenråd Under en följd av år i början av 1990-talet pågick intensiva försök att, främst vad gäller Dannemorasjön, förbättra miljön i dess vatten och omgivningar. Arbetet bedrevs inom ramarna för Österbybruks biologiska förening genom Miljöprojektet Fyris Östra Källor. Den drivande kraften var naturfotografen Göran Hansson som framgångsrikt skaffade bidrag till verksamheten. Ett stort antal, såväl passiva som aktiva medlemmar, arbetade med fysiska åtgärder i form av vass-, näckros- och sävklippning i Dannemorasjön samt slyröjning på stränderna. Vissa strandängar inhägnades med elstängsel för att möjliggöra bete. Arbetet utfördes delvis med hjälp av s.k. Alu-anställningar. Projektet redovisade en stark inriktning på att försöka höja Dannemorasjöns vattenstånd. För detta ändamål gjordes en utredning vid Kammarkollegiet om befintliga vattendomar och ett förslag togs fram för dämning av Dannemorasjön. Vidare studerades vattensystemet i sin helhet för att möjliggöra en förbättring av vattenkvalitet och miljö för att få kontroll över flödena i systemet. I samband med att Göran Hansson avled ebbade projektet ut i början på 2000-talet. Hösten 2008 togs initiativ till återbildande av projektet, nu under nytt namn; Miljöföreningen Fyris Östra Källor (FÖK). En ny interimsstyrelse tillsattes och ett årsmöte våren 2009 utsåg en permanent styrelse och antog stadgar. Föreningen samlade ett 70-tal medlemmar och viss sponsring skedde genom lokala företag. Under sommaren 2009, som var nederbördsrik samtidigt som stora volymer vatten pumpades upp ur Dannemora gruva, inträffade översvämningar av åkrar, ängar och vägar. Vattensamlingarna innebar också en ökad plåga av stickmyggor. Dessa omständigheter ledde till att några markägare och andra intresserade kallade till ett välbesökt möte där representanter för Östhammars kommun och Fyrisåns Vattenförbund deltog. Under ett par efterföljande möten i mindre skala väcktes frågan om bildandet av ett Vattenråd. På förfrågan från Östhammars kommun och Fyrisåns Vattenförbund åtog sig FÖK att ta initiativ till bildandet av Vattenråd. Vid offentligt möte i Österbybruks Folkets Hus i oktober 2010, vartill ett stort antal markägare kallats särskilt, deltog ett femtiotal personer. En interimsstyrelse valdes. Interimsstyrelsen sammanträdde i november varvid stadgar antogs och styrelsen konstituerade sig. Interimsstyrelsen är brett förankrad med representation av markägare, Dannemora Mineral, FÖK, Österby fiskeriförening och enskilda intresserade varav två med anknytning till Kommunfullmäktige i Östhammars kommun. Vattenrådets interimsstyrelse består av 10 personer: Freddie Eriksson ordförande, Svante Svensson, markägare, Kerstin Dreborg,(mp)*, Björn-Gunnar Lagström, Upplandsstiftelsen, Björn Söderström, boende Österbybruk, PG Jernberg, boende Österbybruk, Hans Gustavsson, (c)*, Lars Alm, Dannemora mineral, Roine Ekman, markägare, Börje Pettersson, Bergvik Skog. Vid styrelsens konstituering utsågs Kerstin Dreborg till sekreterare och Björn Söderström till kassör. Ett första offentligt årsmöte äger rum den 17 mars 2011. *Innehar politiska uppdrag i Östhammars kommun men företräder här bara sig själva. Vattensystemets kultur- och industrihistoria Vattensystemet är en kultur- och industrihistorisk kvarleva från tiden med gruv- och järnhantering och när vattnet i dammarna användes som kraftkälla. Man kan konstatera att när vattensystemet, under gruvdriften och järnhanteringen, då starka ekonomiska intressen krävde en reglering av helheten, så fungerade det. Systemet av slutor, dammluckor och munkar hölls i skick och fungerade på grund av att det fanns en överblick och en kunskap om när och var vattnet skulle släppas på och stängas av. Vattensystemets betydelse och värde I Upplandsstiftelsens omfattande genomgång av länets vatten ”Vatten i Uppsala län 1997” sägs ”Hela detta system av naturliga och konstgjorda sjöar samt till våtmarker utdikade vatten är av stor betydelse för vattenhushållningen i Vattholmaån och i Fyrisån som helhet”. Vattendragen har till stor del utsatts för påverkan genom sjösänkningar. Vissa sänkningar och t.ex. Gruvsjöns torrläggning har skett till förmån för gruvdriften i relativt modern tid medan andra sänkningar/effekter har handlat om utökning av landareal för jordbruket. I nämnda skrift anges de limniska värdena som begränsade på grund av ingreppen förutom de i liten grad påverkade Rastsjön och Lillsjön. Vattendragens öppna ytor har också genom sjösänkningar, men även av påföljande igenväxning och landhöjning blivit allt mindre. Vattensystemet är, delvis på grund av sin historia, ett unikt exempel på hur gruv- och järnhantering skapat miljöer som idag betraktas som naturliga, omistliga och eftersträvans-värda att vårda och bevara. Vattensystemet har stora skönhets- och friluftsvärden som förutom att ge traktens invånare upplevelser också har stor betydelse för inhemsk och internationell turism. Vattendragen utgör viktiga fågellokaler och goda miljöer för en mängd djurarter varav flera är hotade av minskning/utrotning. Miljöproblem i vattensystemet I stort har vattendragen förändrats genom sjösänkningar och dikning. Tidigare fanns problem med övergödning på grund av jordbruksaktiviteter men i takt med minskat jordbruk är inte detta aktuellt vad t.ex. gäller fosforförekomst från konstgödsel. Stora variationer i limniska värden och syresättning finns dock. I vissa vattendrag är igenväxningen omfattande, t.ex. i Dannemorasjön och Slagsmyren medan Harvikadammen istället har påtagligt låg syresättning. Uppgrundningen av vattendragen, delvis på grund av sjösänkningar men också på grund av landhöjning ger specifika problem. Således är tillväxten av gul näckros betydande eftersom växten är beroende av låga vattenstånd. Huvudavrinningsområdet omfattar Ca 242 km² Handlingsplanen antogs vid interimsstyrelsens möte den 27 januari 2011 ………………… Freddie Eriksson Ordförande ……………….. Kerstin Dreborg sekreterare Justeras: …………………. Svante Svensson ………………. Roine Ekman