Fiber på Lövskogsåsen Motion inför årsmötet i Norra Lindås samfällighet, 6 mars 2013 FÖRSLAG Vi vill härmed föreslå att Samfälligheten rustar upp kommunikationsmöjligheterna genom dragning av fibernätverk (för höghastighetsbredband och telefoni), delvis finansierat av den befintliga underhållsfonden. Huvudanledningarna är: • • • • Mycket snabbare och stabilare uppkoppling till Internet Väsentlig kostnadsbesparing för de flesta Säkring av områdets attraktivitet och husens värde Våra telefonledningar är i dåligt skick, och kommer med tiden skapa problem Sedan föreningsstämman 2012 har vi undersökt olika alternativ för höghastighetsbredband, och diskuterat med både kringliggande samfälligheter och olika leverantörer. Slutsatsen är att fiber är den bäst lämpade tekniken för samfälligheten, och att Bredbandsbolaget kan erbjuda den mest kostnadseffektiva lösningen. Lösningen erbjuder 100 Mbits/s Internetanslutning och telefoni, för alla boende i området, i form av ett bindande abonnemang i fem år (s k ’Gruppanslutning’). Installation (engångskostnad) tillkommer. Vårt förslag är att månadskostnaden tas ut i samband med årsavgiften, och att Samfälligheten nyttjar delar av den befintliga underhållsfonden för att delfinansiera installationskostnaden. Motiveringen till detta är att fonden har vuxit snabbare än beräknat, och att vi som bor här just nu får ’ta smällen’ både för att det tidigare inte avsatts tillräckligt, samt att vi nu budgeterar för underhåll 20 år fram i tiden. Detta är ett sätt för oss som bor här nu att få ta del av en uppgradering som gagnar oss nu och gör området mer attraktivt för nya köpare. Två alternativ föreslås: • Högre initial kostnad, lägre månadskostnad. 5 500 kr per hushåll i privat installationskostnad 5 500 kr per hushåll taget ur underhållsfonden (totalt 484 000 kr) 165kr/mån/hushåll i abonnemang • Lägre initial kostnad, högre månadskostnad. 2 000 kr per hushåll i privat installationskostnad 3 625 kr per hushåll taget ur underhållsfonden (totalt 319 000 kr) 299kr/mån/hushåll i abonnemang För de flesta kommer detta innebära en väsentlig besparing privatekonomiskt, då en vanlig Internetuppkoppling (ADSL) och telefoni kostar ca 350-450kr/mån – över femårsperioden, inkluderat alla kostnader, innebär detta en besparing med flera tusen kronor. För de som endast har telefoni men ingen Internetanslutning blir den löpande månadskostnaden i princip oförändrad, då Telias baskostnader ligger på 145kr/mån. Merkostnaden blir den initiala installationskostnaden. FRÅGOR OCH SVAR Varför höghastighetsbredband? Internet har blivit en del av vår vardag, och väldigt mycket av det som görs i hemmet bygger på en bra och stabil uppkoppling till Internet. På senare tid har flera faktorer förändrats: • • • Frekvensen, dvs hur ofta vi har behov av uppkoppling, har ökat dramatiskt, bl a på grund av de så kallade sociala medierna (t ex Facebook). Behovet av bandbredd (dvs hur snabb uppkopplingen till Internet är) har ökat lavinartat. Färre köper musik på CD-skivor, då den mesta musiken finns tillgänglig via s k streaming-tjänster (t ex Spotify). Videotjänster som SVT Play och YouTube har starkt förändrat vårt TV-tittande. Många (om inte de flesta) datorspel går ut på att man spelar med (eller mot) andra på Internet. Antalet enheter i hemmet som är uppkopplade till Internet har mångdubblats. Det är inte ovanligt att varje person i hushållet har en egen dator. Vissa kanske tar med sig sin bärbara dator från jobbet. Många har smarta telefoner (t ex iPhone) som i sig behöver kopplas mot Internet. Läs-/surfplattor (t ex iPad) börjar bli en vanlig syn. Till och med TV-apparaterna börjar kräva uppkoppling mot Internet. Vi kan också se att utvecklingen fortsätter: • • • • Precis som musiklyssnandet förändrades i grunden för ett par år sedan, är det nu TVns tid att revolutioneras. Vi har sedan länge tjänster som SVT Play och YouTube, men bara det senaste halvåret har vi fått tjänster som Netflix (se filmer via Internet), HBO Nordic (TV-serier via nätet) och nu senast började SVT ’sända’ alla sina kanaler via nätet. Runt hörnet finns ytterligare tjänster. Vi nöjer oss inte längre med att titta på frimärksstora videoklipp på en datorskärm, utan vill kunna spela upp dessa klipp på våra vanliga (och mycket större) TV-apparater, och kräver då en mycket högre kvalitet (t ex FullHD-upplösning). Redan nu lanseras de första skärmarna med nästa generations upplösning, s k Ultra HD (fyra gånger högre upplösning än Full HD), och det verkar sannolikt att Internet blir det främsta sättet att förmedla video i denna upplösning. Fler och fler drar nytta av möjligheterna till röst- och videosamtal via Internet, genom tjänster som Skype och Facetime. Dessa tjänster gör det möjligt att i princip gratis hålla kontakt med nära och kära, vartän de befinner sig i världen. Behoven av, och tjänsterna för, att kunna säkerhetskopiera sina filer (t ex alla foton och videofilmer vi tar med våra digitalkameror) har också ökat väsentligt. Förr i tiden räckte det med att då och då bränna en CD eller DVD, men storleken och antalet filer har gjort det omöjligt. Många kopierar till en extern hårddisk, vilket dock inte ger något skydd vid inbrott eller om något händer med huset. Det är till och med möjligt att direkt lagra alla sina filer på Internet (man brukar prata om ’molntjänster’). Allt detta kräver en bra och snabb uppkoppling till Internet. Regeringen har insett detta, och har därför satt upp som mål att 90% av Sveriges befolkning bör ha minst 100 Mbits/s uppkoppling till Internet år 2020! Räcker inte det vi har? Den vanligaste anslutningsformen till Internet är via ADSL. ADSL nyttjar de befintliga telefonledningarna som funnits i området sedan det byggdes. Den teoretiska maxhastigheten är 24 Mbits/s i nedladdning, och 3 Mbits/s i uppladdning, men i praktiken får man oftast endast ut ca 12-15 Mbits/s i nedladdningshastighet, och runt 1 Mbits/s i uppladdning. Det finns tre stora problem: • • Bandbredden för nedladdning räcker inte till för de nya behoven. Att titta på TV eller film via Internet kan lätt konsumera 25-50% av bandbredden i ADSL. Om flera vill titta på olika program, samtidigt som någon vill lyssna på strömmande musik, har man snabbt slagit i taket. Bandbredden för uppladdning ligger ännu sämre till. Ett videosamtal med Skype eller Facetime kräver ca 0,51,5 Mbits/s i uppladdningshastighet, vilket redan det blir begränsat av dagens ADSL-lösning. I dagens digitalkameror sitter det ofta ett minneskort på minst 4GB – att säkerhetskopiera dessa bilder/filmer till en Internettjänst tar ca 8 timmar via ADSL! • Kvaliteten på våra gamla telefonledningar försämras gradvis. Precis som vårt gamla kabel-TV-nät (som till slut fick stängas ner) är ledningarna gamla och slitna, och det är fler och fler som rapporterar om problem. Det kommer inte att bli bättre och kommer såklart påverka möjligheterna att ha 'vanlig telefoni' likväl som ADSL. Vilka tekniska alternativ finns? Trådlös uppkoppling via mobilnätet (4G) Det mobila datanätet har utvecklats mycket snabbt. Den senaste 4G-tekniken kan teoretiskt ge upp till 80 Mbits/s i nedladdningshastighet, och 20 Mbits/s i uppladdning. Det bygger dock på att man är nära sändaren. I praktiken handlar det ofta om ungefär halva hastigheten (dvs 40/10), vilket dock i sig vore tillräckligt för de flestas behov i dagsläget. Dock finns det ett antal begränsande omständigheter: • • • Bandbredden delas av alla i närområdet, vilket t ex gör att om tio personer vill titta på TV eller film samtidigt, finns det inget utrymme kvar för de övriga. Teleoperatörerna har lagt in begränsningar för hur mycket data som får överföras, vilket motsvarar ca 10 FullHD-filmer eller 50 timmars HDTV-tittande i månaden per hushåll. Uppkopplingen är inte alltid stabil, och kan påverkas av väder och vind. Uppkoppling via fiber En fiberanslutning är tveklöst det mest kapabla uppkopplingsalternativet i dagsläget. Den normala tjänsten erbjuder oftast 100 Mbits/s i både ned- och uppladdningshastighet, men redan idag går det att beställa upp till 1 000 Mbits/s. Det är svårt att under överskådlig framtid tänka sig tjänster som skulle kräva högre bandbredd än så för privat bruk. Fiber är dessutom mycket stabilt och pålitligt. Fibern dras fram i rör i marken. Vi har haft en installatör på plats som undersökt hur våra befintliga, gamla rör ser ut. En del av dessa, framförallt mellan husen, kan nyttjas, men i stora delar kan det bli nödvändigt att dra nya rör då de gamla är i för dåligt skick. Detta görs genom att en liten bit asfalt (ett par cm bred) skärs och lyfts upp, för att sedan återställas när röret är på plats. Skarven fogas (det blir en svart rand). Omfattningen av grävandet vet vi först när arbetet sätter igång, men målsättningen är att minimera åverkan i mest möjliga mån. Möjliga leverantörer Sedan sommaren 2012 har vi pratat med ett flertal aktörer på marknaden, och hittat två alternativ: • • Vi kan bygga ett s k öppet nät genom att själva anlita en fiberentreprenör, och bekosta hela fiberdragningen, inklusive inkoppling till ett stadsnät. Tidigare uppskattningar för detta arbete har legat på ca 1-2MSEK. Separat får vi upphandla ett avtal om drift och underhåll. Detta möjliggör dock för de beonde att sedan själva välja bredbandsleverantör och tjänster. Eller så väljer vi en bredbandsoperatör som får totalansvaret för att bygga, drifta och underhålla vårt fibernät, mot att vi under en bindningperiod endast får köpa tjänster av dem. Vår uppfattning är att friheten med ett eget, öppet nät, inte kan motivera den högre initiala kostnaden och vårt eget ansvar för driftssituationen. Med Bredbandsbolagets lösning äger vi fibernätet från dag 1, men de förbinder sig att under fem år drifta, underhålla och uppgradera nätet, mot tjänsteexklusivitet. Efter fem år är det upp till oss att omförhandla med Bredbandsbolaget, eller med annan leverantör som eventuellt kan erbjuda bättre villkor. Förutom Bredbandsbolaget har diskussioner även förts med Telia, som dock har lämnat något sämre villkor. Vad ingår i leveransen? Bredbandsbolaget står för: • • • • All kabeldragning i området, fram till (och in i) respektive hus En router med både fasta nätverksuttag och trådlöst nätverk (samma som för ADSL) Du kan använda dina befintliga telefoner, kopplade till befintliga telejack Support, drift, underhåll och uppgraderingar under avtalsperioden (5 år) Kostnader Den absoluta merparten har i dagsläget någon form av Internetanslutning, oftast via ADSL. Det här förslaget leder till kraftiga besparingar över tid, även medräknat den initiala installationskostnaden. I tabellen nedan har vi tagit upp ett par exempel: Fiber alt 1 Nuläge Exempel Månadskost Totalt 5 år Familjen ADSL Familjen trådlös Familjen telefoni Månadskostnad 418kr/må n 25 080 kr 369kr/må n 22 140 kr 165kr/må n 145kr/må n Fiber alt 2 Totalt 5 år KONSEKVENS Månadskostnad Totalt 5 år KONSEKVENS 15 400 kr 9 680 kr besparing 6 740 kr besparing 6 700 kr kostnad 299kr/må n 19 940 kr 5 140 kr besparing 2 200 kr besparing 11 240 kr kostnad 8 700 kr Kommentar ADSL 24 mbi ts /s , IP-tel efoni (BBB) Enda s t i nternet vi a 4G, i ngen tel efoni Enda s t tel efoni (Tel i a ), i nget i nternet För ett vanligt hushåll med ADSL (12-24 Mbits/s) och IP-telefoni (via bredbandet) innebär motionen alltså en besparing om 5 000 kr eller 10 000 kr över avtalsperioden (5 år), inklusive insatsen. Ett hushåll som använder trådlös 4G-uppkoppling, och där alla har mobiltelefoner betalda via jobbet, sparar ca 2 000 kr eller 6 500 kr. För ett hushåll som endast har telefoni via Telia, och ingen koppling till Internet, blir det en total merkostnad om 6 500 kr eller 11 000 kr beroende på alternativ. Detta bör dock mer än uppvägas av bättre attraktivitet och högre marknadsvärde på huset. Marknadsvärde Det är i princip omöjligt att sätta en prislapp på värdet av en fiberanslutning. Vi har dock fått en väldigt stark indikation från en fastighetsmäklare: Jag anser att fiber ger ett mervärde för ett bostadsområde. Väljer en köpare att köpa i ett område med fiber eller i ett område utan fiber, så kan det på sikt vara en avgörande faktor. Faktum är att t ex Västra Lindås inom kort kommer att installera fiber. Skintebo erbjuder redan fiber. Kullavik håller också på att förbereda för fiber. Detta gör att husens marknadsvärden påverkas i förhållande till övriga hus i närområdet. Att kunna jobba på distans är idag en förutsättning när unga familjer väljer sin bostad. Detta märks extra tydligt när de tittar på hus som ligger lite lantligt och där täckningen är dålig på mobiler. En mycket vanlig fråga, vilket gör att det är avgörande för köp eller ej. Att sätta ett värde i kronor är omöjligt, men att det är en prispåverkan anser jag definitivt. Utvecklingen går fort och krav/önskemål ökar givetvis med åren. Att ligga i framkant är viktigt. Att vara sist i utvecklingen kommer att påverka mer i framtiden, anser jag. Birgitta Bergkvist, ansvarig mäklare för Billdal på Svensk Fastighetsförmedling Bakom förslaget står: • • • David Holecek, hus 42 Rickard Högström, hus 50 Henrik Olsson, hus 43 Eventuella frågor tas gärna emot via: • • • Lövskogsåsens Facebook-grupp e-mail (david@holecek.com) telefon (David, 031-594040)
© Copyright 2024